ÖREBROPORTEN 2013 ∙ ÅRET I KORTHET

Örebroporten Fastigheter AB . 2013 1

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

ÖREBROPORTEN

Örebroporten utvecklar

miljöer som stärker Örebro 4

2013 i sammandrag 5

2003–2013 Inte vilka år om helst... 6

Klädeshandlaren trygg hamn

för amerikanskt storföretag 8

”Orkestern tror på sin stad

och staden på sin orkester” 10

Oj, vilken skillnad! 11

Den 2 juni, exakt klockan 18.04 12

Eyrafältet bidrar till att Örebro växer 14

Spökar det i Rådhuset? 16

Pionjärer inom återvinning 18

Nu ska Gustavsvik bli Skandinaviens

mest attraktiva aktivitetspark 19

Full fart på universitetsprojekt 20

Våra medarbetare 21

Liten organisation

gör jobb som en stor 22

K3 nytt regelverk för redovisning 24

Örebroportens styrelse 25

Ekonomisk sammanfattning* 26

Geografisk översikt fastigheter 30

Örebroportens fastighetsinnehav 32

VM-kval handboll Sverige–Polen

i nya Idrottshuset.

VÄSTERPORTEN

Det finns potential i Vivalla.

Om nu någon trodde något annat. 33

Grunden är lagd 34

Ett stort steg för

centrumutvecklingen 34

Minibutik för företagsamma 35

Komjobbare fick fast jobb

redan efter fem månader 36

Västerportens styrelse 2013 37

Ekonomisk sammanfattning* 38

* Fullversioner av årsredovisningarna finns på xxx.xxxxxxxxxxxx.xx och xxx.xxxxxxxxxxxx.xx

VÅR VISION

Nya möjligheter

Örebroporten utvecklar miljöer som stärker Örebro

Örebroporten Fastigheter AB är ett helägt kommunalt fastighets- bolag. Vår affärsidé är att utveckla miljöer som stärker Örebro. Bola- get ägs av Örebro Rådhus AB och

förvaltar en uthyrbar area om cirka 360 000 kvadratmeter.

Örebroporten erbjuder ett rikt utbud av lokaler. Vi har både gammalt och nytt i vårt bestånd och strävar efter att skräd- darsy och anpassa oss efter kundens behov.

VÅR AFFÄRSIDÉ

Utveckla miljöer som stärker Örebro

KOMMUNALA FÖRETAG

Kommunägda företag följer samma regel- verk som privatägda aktiebolag. Härutö- ver regleras ett kommunägt aktiebolags verksamhet av särskilda ägardirektiv

som fastställs av kommunfullmäktige. Direktivet beskriver bland annat vad ett kommunägt bolag får göra. Ägardirektivet kan även föreskriva att vissa beslut av det

kommunägda aktiebolaget ska understäl- las kommunfullmäktige. Underställnings- plikten ger möjlighet till demokratiskt inflytande i principiellt viktiga frågor eller frågor av stor ekonomisk betydelse. Örebroporten har en politiskt sammansatt styrelse med representanter från både majoritet och opposition.

NYTTA FÖRE MAXIMERING

Genom regleringen med ägardirektiv ska således Örebroporten – utöver att ge avkastning på ägarens kapital – även till- godose andra viktiga allmänna intressen.

Samhällsnyttan är en av de viktigaste grundpelarna för ett kommunägt aktie- bolag. Det ger Örebroporten en unik position med stora möjligheter att verka för en god utveckling i linje med politiskt fattade beslut. Örebroportens resultat går alltså inte att mäta endast i ekonomiska termer. Resultatet är en kombination av ekonomisk vinst och uppfyllelsen av övrig samhällsnytta enligt ägardirektivet.


Nyckeltal	2013	2012	2011	2010	2009
Nettoomsättning, mkr	319	317	261	246	200
Underhåll, mkr	89	93	80	67	59
Driftnetto, mkr	159	158	130	123	96
Resultat efter finansiella poster, mkr	31	29	22	27	30
Direktavkastning, %	5,9	6,9	6,7	7,0	6,3
Synligt eget kapital, mkr	465	456	240	231	212
Balansomslutning, mkr	3 075	2 835	2 323	2 112	2 004
Investeringar, mkr	332	479	196	243	391
Soliditet, %	15,1	16,1	10,3	10,9	10,6
Årsarbetare	31	30	22	20	20
Uthyrbar area, tusental kvm	360	376	321	303	281
Bruttolåneränta, %	3,39	3,49	3,58	2,86	2,66

Definitioner se sidan 29.

Solfångare på Behrn Arena. Open ART. Rubber Duck av Villu Jaanisoo. Xxxxxxxx, Xxxxxxxxxx.

2013 i sammandrag

• Fastighetsbolaget Västerporten Fastig heter i Örebro bildades den 1 januari 2012. Bolaget ägdes till 51 procent

av Örebroporten och 49 procent av ÖrebroBostäder. I december förvärvas samtliga aktier av Örebroporten. Väster- porten ska genom fastighetsutveckling och nybyggnation skapa nya arbetsplat- ser, arbetstillfällen och mötesplatser i

de västra stadsdelarna och genom för- säljningar skapa mångfald i ägandet av affärs- och verksamhetslokaler.

• Nybyggnaden av Idrottshuset färdig- ställdes med bland annat en stor boll- hall som kan delas på två. Den gamla, Q-märkta delen renoveras och beräknas bli klar våren 2014.

• I oktober tillsattes utvecklingschef Bir- xxxxx Xxxxxxxxxx som vice vd i bolaget.

• Örebroporten har stöttat Örebro Open- Art, en friluftsutställning med interna- tionell modern konst på flera platser i Örebro.

• Det första spadtaget togs för den nya Handelshögskolan vid Örebro Uni- versitet. Byggnaden har ritats av det danska arkitektkontoret Juul & Frost. Byggnaden, med en bruttoarea på cirka 9 000 kvadratmeter, beräknas stå klar hösten 2015.

• Örebro kommun beslutade att bygga om Konserthuset för att förbättra akus- tiken samt möjligheten att skapa ett nytt

kulturkvarter i anslutning till Konsert- huset. Preliminär byggstart blir våren 2014. Hösten 2015 ska Konserthuset stå klart i sin nya skepnad.

• Behrn arena har fått nya värmeslingor och ny konstgräsmatta. Planen används flitigt av skolungdomar och elitidrotten och uppfyller kvaliteten för allsvenskt spel. Den gamla konstgräsmattan flyttas till Vivalla IP under våren 2014.

• Delar av Rudbeckskolans lokaler har anpassats och byggts om för att klara dagens krav på en bra utbildningsmiljö.

• Energibesparingsåtgärderna har fort- satt. En solcellsanläggning installerades på Behrn arenas norra läktartak. Behrn arena, Medborgarhuset och Conventum har anslutits till fjärrkyla. Arbetet med att i större utsträckning ersätta gamla ljuskällor med LEDarmaturer har intensifierats.

• Eyrabadets omklädningsrum renovera- des 2012. Dessvärre uppstod en brand i lokalerna med efterföljande skador i

fastigheten. Återställning av fastigheten beräknas vara klar i april 2014.

• Arbetet med utveckling av Gustavs- viksområdet har fortsatt. Detaljplan för området blir klar våren 2014 och utveckling av området intill camping- och badanläggningen kan därmed påbörjas.

• Utbyggnad och hyresgästanpassningar

av Tambox har fortsatt och beräknas att vara klart under 2014.

• Bolaget förvärvade i december Tofsme- sen 1, Birgittaskolan med intilliggande mark för kommande utveckling av när- området.

• Fastigheten AB Klädeshandlaren har sålts till SPX i enlighet med det optionsavtal som tecknades för cirka

tio år sedan. Realisationsvinsten uppgår till 8,2 mkr.

• Kommunfullmäktige beslutade i december att Örebroporten förvärvar 50 procent av aktierna i Motorami Fastighets AB. Syftet är att skapa ett utvecklingsbolag för södra Marieberg. Förvärvet ska genomföras i april 2014.

• Den 2 januari 2014 sålde Örebroporten 6 procent av sitt innehav i Gustavsvik Resorts AB till Gustavsviks Intressen- ter AB och äger därefter 45 procent av bolaget.

VD-ORD

Örebroporten 2003–2013

Inte vilka tio år som helst…

Örebroporten har funnits i tio år och det är inte vilka tio år som helst. Vi har förändrats och utvecklats som företag, och vi har varit en drivande faktor bakom Örebros utveckling.

Örebroporten bildades 2003. Vad är skillna- den mellan oss då och nu? Några saker är tydliga:

• Vår ekonomiska ställning är stark. Det ger oss möjlighet att gå med i utvecklingspro- jekt där riskerna är större än vanligt. Det handlar inte om att vi är dumdristiga, utan om att vi ser möjligheter och är beredda att satsa på sådant som inte är affärsmäs- sigt självklart vid första anblicken.

• Vi har många specialister i organisatio- nen med spetskompetens inom arkitek- tur, lantmäteri, byggprojekt och säkerhet. Det är unikt.

• Vi är skickliga på att köpa tjänster, vilket

är en förutsättning i en slimmad organisa- tion som vår.

• Vårt förtroendekapital är stort hos alla politiska partier och hos näringslivet. De uppfattar oss som en spelare att räkna med, och det gör de för att de vet att vi jobbar för Örebros bästa. Det vet också att vi matchar affärsnytta med samhälls- nytta. Vi går in och ut ur projekt vid rätt tillfällen. Grenadjärstaden, Skebäck, Törsjöterminalen och Klädeshandlaren är några exempel där vi har gjort bra affärer.

• Vi har allt mer börjat jobba ihop med näringslivet, bland annat i utvecklingen av Gustavsviksområdet. Näringslivet vill ha med oss i komplexa projekt och söker upp oss.

Allt det här innebär att vi är annorlunda, vi arbetar på ett otraditionellt sätt. Det är en plattform som vi själva har skapat, därför att det passar oss som företag och överens- stämmer med vårt ägardirektiv, vår affärsidé

och vision. Vi ska se nya möjligheter och utveckla miljöer som stärker Örebro. Det är precis det vi gör.

Ett tioårigt leverne innebär många mil- stolpar. Grenadjärstaden var ett stort projekt som vi lyckades med. Idag är hela området attraktivt för örebroarna. Eyrafältet har utvecklats till ett område med arenor, kontor och bostäder sida vid sida. En arenastad som har uppmärksammats i hela Sverige.

Gustavsviksområdet är på väg att bli ett av landets främsta besöksmål enligt den Masterplan som är framtagen. Projektet är

kanske det bästa exemplet på vårt samarbete med privata entreprenörer. Vi har också ett stort förtroende hos Örebro Universitet, en mycket viktig faktor i Örebros utveckling. Under hösten påbörjade vi bygget av den nya Handelshögskolan, ett flaggskepp på universitetsområdet.

Om jag fick önska mig något fem år framåt? Då vill jag se en förstärkt utveck-

Kembels. Grenadjärstaden. Mellringestaden.

VD-ORD

lingsavdelning som är businessinriktade och skickliga på affärsutveckling. Män- niskor som pratar på företagares sätt och förstår deras situation är en kompetens som kommer att behövas ännu mer i framtiden. Sedan är det också viktigt att vi behåller förtroendet hos politiken och hos närings- livet.

Det kommer vi att göra, så länge vi leve- rerar utveckling och bra resultat. Under de tio år som gått har vi i genomsnitt levererat cirka 27 mkr i resultat per år.

Xxx Xxxxxxxx

Resultat efter finansiella poster.

MSEK

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

Xxx Xxxxxxxx, vd Örebroporten, besöker Mellringeskolan.

SPX

Klädeshandlaren trygg hamn

för amerikanskt

storföretag

Det som en gång hette Johnson Pump är idag SPX, ett amerikanskt bolag med hela världen som mark- nad. Men lokalerna är de samma. Och med tanke på att SPX tillverkar kylvattenpumpar för fritidsbåtar känns det inte mer än rätt att kalla Klädeshandlaren i Nasta för en trygg hamn för företaget.

År 1968 grundades Johnson Pump. Tio år senare flyttade företaget in i lokalerna i Nasta. År 2003 fick man Örebroporten som hyresvärd. Och tre år senare köptes Johnson Pump av amerikanska SPX, som blivit loka- lerna trogna.

– Örebro är huvudkontor för den svenska delen av SPX och ett Excellence Center

för vårt marina affärsområde, förklarar vd Xxxxxxx Xxxxxxxx.

SPX har 15 000 medarbetare, finns i 35 länder och omsätter fem miljarder dollar. Företaget har tre affärsområden: industri- pumpar, nischprodukter inom VVS samt marint, med kylvattenpumpar för marina båtmotorer som huvudprodukt. Den svenska verksamheten omsätter 350 miljoner kronor och har 85 medarbetare, varav 65 finns i Örebro och övriga på företagets fabrik på Ekerö utanför Stockholm.

– När SPX köpte JPgruppen, gick Johnson Pump från att vara ett inhemskt

Xxxxxxx Xxxxxxxx,

vd, SPX.

företag till att bli nationellt. Namnet finns kvar än idag och är ett av flera varumärken som marknadsförs av SPX, säger Xxxxxxx Xxxxxxxx.

När SPX skulle bilda så kallade Excellent Center för sina affärsområden var det natur- ligt att den marina delen hamnade i Örebro.

– SPX vill ha sådana centra där spets- kompetensen inom respektive affärsområde finns. Och för marina produkter var det här. Det är därför forskning och utveckling finns i Örebro, liksom andra centrala funktioner inom marint.

SPX marina produkter säljs över hela

SPX

världen via distributörer och OEM (Original Equipment Manufacturer), som tillverkar den slutliga produkten som

ska säljas på den öppna marknaden.

– Kylvattenpumparna är fortfarande basen i vår verksamhet. Vi säljer även produkter som hör till båtens VVS; vattenberedare,

tryckvattenpumpar, länspumpar och toaletter. SPX är, enligt Xxxxxxx Xxxxxxxx. världs-

bäst på den här typen av produkter till fri- tidsbåtar. Företaget har en världsmarknads- andel på 65–70 procent på kylvattenpumpar och även om marknaden är tuff klarar sig SPX bra tack vare hög kvalitet och effektiva

produktionsprocesser.

Bolaget såldes den 19 december 2013 till SPX med

en realisationsvinst om 8,2 Mkr.

– Vi har en positiv utveckling, visar bra lönsamhet och som en följd av vår framgång kan vi erbjuda säkra arbetstillfällen.

KONSERTHUSET

White

Svenska Kammarorkestern. Idéskiss nya Konserthuset.

Ombyggnaden av Konserthuset

”Orkestern tror på sin stad, och staden på sin orkester”

Konserthuset ska byggas till och om. Invigningen är satt till hösten 2015. Ett datum att se fram emot, både för publik och musiker.

– Det nya Konserthuset gör att vi kan gå vidare med de politiska och kulturella ambitionerna i kom- munen. Det är ambitioner som delas av många i det nya Örebro, säger Xxxxxxx Xxxxxx, vd för Läns- musiken i Örebro

Nej, det är inget nytt konserthus som byggs. Men det som görs gör att Konsert- huset blir som nytt ur många aspekter:

Vi tar de stora tagen och förbättrar bland annat akustik och ventilation. Arbetsmiljön blir bättre, och publiken kommer också att uppleva en klar skill-

nad. Hela huset blir öppnare, säger Sver- ker Gawell.

Förändringarna blir omfattande. Rums- volymen i konsertsalen ökas med fem meter, foajén och entrén blir bredare, och det blir fler övningsrum i huset. Dess- utom ökar antalet platser med tio procent och huset får ett nytt beredningskök och kan därmed servera mat och dryck på ett effektivare sätt än tidigare.

– Grundtanken är att huset ska vara flexibelt samtidigt som vi ska höja den musikaliska kvaliteten. Det kommer att berika både besökare och våra medarbe- tare, förklarar Sverker och tillägger:

– Konserthuset kan ta emot en publik på 750 personer efter ombyggnaden. Lägg till Conventum och Xxxxxxx Xxxxxxx- teatern och vi har arenor där det kan arrangeras musikevenemang av olika storlek. Vi behöver alltså inte missa något

på grund av att vi inte har tillräckligt stora spelplatser

Hur viktigt är beslutet att förändra Konserthuset?

– Helt avgörande på många sätt. Det är en markör från de styrande att man vill fortsätta satsa på det bildningsprojekt som

en orkester är i en stad. Det är också avgö- rande för orkesterns fortsatta existens och utveckling.

– Vi tog vårt första steg 1995–2010 när vi etablerade oss internationellt, uppnådde våra första konstnärliga mål och rekryte- rade en chefsdirigent av yppersta klass.

Nu kan vi ta nästa steg. Orkestern kom- mer att komma till sin rätt i det nya huset. Ombyggnationen motsvarar orkesterns ambitioner. Orkestern tror på sin stad, och staden på sin orkester. Det nya Konserthu- set blir en manifestation för det.

Oj, vilken skillnad!

ÖREBRO KOMMUN, PERSONAL- OCH LÖNEKONTOR

Det var snabba ryck när Örebro- porten renoverade lokalerna på Xxxxxx Xxxxxxxx 00 - Xxxxxxxxx 00 under våren. Med hjälp av glas- partier och en härlig färgskala har lokalerna förvandlats till en ljus och öppen miljö för kommunens perso- nal- och lönekontor. Medarbetarna trivs och har inte varit sena att konstatera: ”Oj, vilken skillnad!”.

Xxxx Xxxxxxxxx, inredningsarkitekt, Moodify.

Xxx Xxxxxxxxx har varit ansvarig projektledare från Örebroporten sida, och haft inrednings- arkitekten Xxxx Xxxxxxxxx vid sin sida.

– Vi ville skilja korridorlivet från arbetsli- vet, därför har vi valt att jobba med ingla- sade storrum. På det viset har vi skapat en öppen miljö och fått in mycket ljus i rum- men, förklarar Xxx Xxxxxxxxx.

Xxxx Xxxxxxxxx fyller på:

– Idén till lokalernas utformning är skapad utifrån verksamhets vision att få bättre processer och arbetsflöden. Vi har strävat efter öppenhet och effektiviserat ytorna genom att få in mer ljus.

Tidigare var det täta väggar överallt. Med hjälp av glaspartier, som har byggts in i befintliga väggar, har lokalerna anpassats med bibehållen rumsstruktur. Färgsättningen är gjord enligt kommu-

nens profil. Bilder på personalen smyckar väggarna. Takhöjden är den samma som tidigare. Bärverket är kvar, men man har satt in nya takplattor. Resultatet är överhu- vudtaget mycket lyckat.

– Det här är ett koncept som vi går vidare med uppåt i huset, säger Xxx Xxxx- xxxxx. Det finns ytterligare tre våningar, med fler kontorsrum och utbildningssalar. Målet med renoveringen och ombyggna- den i fastigheten är att samla de kommu- nala enheterna, dra nytta av kunskap i de olika enheterna och få till stånd en större samverkan. Med det första steget är man på rätt väg.

EYRAFÄLTET

VM-kval i Nya Idrottshuset.

Den 2 juni, exakt klockan 18.04

Domarna är ett tvillingpar. Systrarna Xxxxxxxxx och Xxxxx Xxxxxxxxxxx från Frankrike har fått den stora äran. De tittar på varandra och nickar. Sedan blåser Charlotte (eller Julie) i pipan. Den första matchen i nya Idrottshu- set är igång.

En stund tidigare har kommunalrådet Len- nart Bondeson invigt den nya arenan. Han har blickat tillbaka och påmint oss om diverse arrangemang i gamla Idrottshuset. Som boxningsgalan 1946, gruppmatchen

mellan Sverige och Tjeckoslovakien i hand- bolls-VM 1954, som Sveriges sedan vann, och Örebros 700-årsjubileum 1965. Därefter lämnar han över arenan från Örebro kom- mun och Örebroporten till föreningarna.

Det är den 2 juni och klockan är exakt 18.04.

Spelarna är otåliga. Invigning i all ära. Men har man åkt ända från Polen vill man såklart spela handboll. Det vill man om man är svenskor också. Speciellt om det handlar om VM-kval och extra mycket står på spel.

Runt om arenan på de utdragbara läk- tarna sitter publiken förväntansfullt. De sit-

ter som man ska göra på idrott om man vill uppleva den intensivt. Nära. Nästan inne på planen. Åtminstone känns det så.

När någon av Les Bonaventuras har blåst i sin pipa sätter polskorna full fart. Snart står det 3-0. Var är svenskorna? Lagkapte- nen Xxxxxxxx Xxxxxxx är i alla fall på plats, för hon gör 1-3 och blir svensk premiärskytt i nya Idrottshuset. De 1 782 åskådarna hejar intensivt, försöker lyfta fram sina hjältinnor.

Det hjälper inte, inte den här gången. Polen slår Sverige med 26-23 efter 16-13 i paus.

På framsidan av matchprogrammet jublar svenska spelare. I verkligheten,

EYRAFÄLTET

Dags för Södra läktaren

FORTSATT UTVECKLING av Eyrafältet, Örebros unika område med arenor, bostäder och kommersiella verksamheter. Södra läktaren på Behrn arena planeras att byggas om och till med loger, kontor, parkeringar, kios-

ker och toaletter. Enligt planerna kommer omklädningsrummen, som för närvarande ligger i norra läktaren, att flyttas till nya södra läktaren och ge plats för bland annat nya butiker mot Rudbecksgatan.

Loger planeras, liksom kontor i två våningar (cirka 3 000 kvm). I botten av läk- taren kan det byggas omklädningsrum m m. Efter ombyggnaden får södra läktaren plats för samma publikantal som idag – cirka

3 000 åskådare.

efter 60 minuters spel, deppar de. Sådan är idrotten. Oförutsägbar och grym, samtidigt fantastisk och oändligt inspirerande. Det där som ger den en extra dimension.

Och på tal om extra dimension är det precis det som nya Idrottshuset tillför Öre- bro och dess idrott. En byggnad där det gamla och det nya har knutits samman i vacker arkitektonisk symbios. Kryddad med modern teknik, utrymmen och utrustning som skapar de rätta förutsättningarna för idrottare i alla åldrar att träna och tävla – och känna att de verkligen befinner sig på rätt plats.

Utvecklingen av Österplan

UNDER 2014 PÅBÖRJAS planprocessen av nya Österplan. Förberedelserna inleds med en arktitekttävling som ska leda fram till en ny gestaltning och ett nytt innehåll i området. En vision är att bland annat nuvarande Coop kommer att rivas och flyttas. I det större perspektivet handlar Österplanprojektet om hela utbyggnaden av öster i Örebro med före detta kartongbruket som ett centralt område.

ÖrebroportenÖrebroporten FastigheterFastigheter ABAB .. 20132013 13

EYRAFÄLTET

Bilder från Nya Idrottshuset samt från den Q-märkta, renoverade, gamla delen.

Förra fritids- och kulturchefen var med från början

”Eyrafältet bidrar

till att Örebro växer”

Många har följt förändringen av Eyrafältet på närmare håll än andra. En av dem är Xxxxxx Xxxxxxxxxx, dåvarande enhetschef på idrottsen- heten i Örebro kommun.

– Utvecklingen av Eyrafältet är en djärv och målmedveten satsning som var ifrågasatt. Men det har visat vara helt rätt väg att gå.

Idag är Xxxxxx förvaltningschef för kul- tur- och fritidsförvaltningen i Ängelholm, samma post som hon hade i Örebro innan hon flyttade år 2013. Givetvis har hon pro- cessen kring Eyrafältet i färskt minne.

– Det fanns ett stort behov av att rusta upp och anpassa arenorna på Eyrafältet, främst till elitidrottens behov. Ett gigantiskt projekt, och jag är imponerad av att det lös- tes så smidigt som det gjorde. Det enklaste hade förstås varit att bygga nytt, men nu valde man i stor utsträckning att renovera och bygga ut befintliga arenor, samtidigt som det pågick verksamhet.

Xxxxxx var med i projektgruppen för Eyrafältet under hela resan.

– Det fanns diskussioner om att bygga nya arenor utanför stadskärnan, men till slut var det en samsyn om att behålla arenorna där de ligger idag. Tillgängligheten är stor och att samla arenor, företag och bostäder i en arenastad har visat vara rätt beslut.

Det är bara parkeringsfrågan som har vållat debatt?

– Ja, den har varit en återkommande

fråga genom åren. Men ju längre projektet har gått, desto mer har det blivit en icke- fråga.

Att bygga om arenorna på Eyrafältet samtidigt som föreningarna har drivit sin verksamhet i full skala har varit en utma- ning. Recepten har varit samverkan, vilket har varit ett måste. Tålmodigheten är beund- ransvärd hos personalen som drivit anlägg- ningarna och utövarna som tränat och tävlat under de olika byggprojekten, säger Xxxxxx.

Hur upplevs då Eyrafältet av utomstå- ende?

– Det kommer ständigt studiebesök från hela Sverige. Gävle, Stockholm och Växjö är några kommuner som varit i Örebro och fått höra historien om Eyrafältet. Många av de projekt vi har genomfört är unika, till exempel ishallen. Det är bara bra om vi kan dra nytta av varandras erfarenheter.

Koncentrationen av arenorna har också ekonomiska fördelar.

– Anläggningar blir totalt sett billigare att driva eftersom man kan använda samma personal och samma maskiner och tekniska utrustning.

Xxxxxx är säker på att Eyrafältet har, och kommer att få, stor betydelse för Örebros utveckling

– Absolut, det är definitivt en anledning till den inflyttning som sker. Många vill på ett enkelt och lättillgängligt sätt kunna se elitidrott på nära håll. Och i och med att are- norna ligger centralt tror jag också att fler bli inspirerade att börja idrotta.

Örebroporten Fastigheter AB . 2013 15

Hela Rådhuset är uppfört i samma stil som parlamentet i London. Här är en presidie- stol från 1863, då Örebro hade stads- fullmäktige och inte kommunfullmäktige. Stolen är något högre än övriga ledamöters för att betona presidiets betydelse.

RÅDHUSET

Spökar det i Rådhuset?

Originalport från 1863 mot Köpmangatan. Här körde man in med häst och vagn på gården, med olika godsleveranser och med mänskliga leveranser till polisen.

Rådhuset i nygotisk stil är en av Örebros pampigaste byggnader. Det började byggas efter den stora stadsbranden 1854 och stod klart 1863. ”Ett skryt- bygge”, tyckte dåvarande kungen Xxxx XX. Vi slog följe med Xxxxxxx Xxxxx, husfru på Rådhuset, och Xxxxx Xxxxxxxx, arbetsledare för Rådhusservice, och fick en guidning där inte så många har varit. Bakom kulisserna.

Xxxxxxx Xxxxx, husfru, och Xxxxx Xxxxxxxx, arbetsledare, Rådhuset.

På vinden finns klockspelet från 1999. Figurerna, som föreställer Vikingen, Xxxxx Xxxxx, Xxxxx Xxxx, xxxxxx Xxxxxxx Xxxxxxx och en ung kvinna av idag, är gjutna av nedsmälta granatskärvor från gamla Warzawapakten. Konstnär är Xxxx Xxxxxxxx. Melodi av Xxx Xxxx Xxxx, Örebro. Klockan är gjuten i Stockholm 1730.

Spökar det i Rådhuset? Flera har känt närvaron av något på två ställen i lokalerna; i representationsvåningen och i den gamla käl- largången. Men vad? Är det rådmannen som blev arseknikförgiftad av tapetklister? Eller någon som blev oskyldigt dömd? Det sägs också att man ska knacka på dörren till trycksaksförrådet vid källargången innan man går in. Varför? För att förvarna spökena att man kommer.

RÅDHUSET

Rådhuset expanderar kraftigt och har bland annat tagit över Tings- rättens lokaler. Numera kallar men kvarteret där Rådhuset ligger för kvarteret Rådhuset.

Det nya Rådhuset (ritat av stadsarkitekt Xxxxxxx Xxxxxxxxx) byggdes för stadens samlade förvaltning och innehöll bland annat polis, teknisk skola, bokhandel, sparbank och arrest. Här står vi i Tornrummet, ett av Rådhusets totalt cirka 20 sammanträdesrum.

Mer fakta

om Rådhuset

• Här hålls 3 500–

Foto: Örebro kommun, Xxxxxxx Xxxxxx

4 000 möten per år, interna och externa.

• I representationsvå- ningen hölls 430 bor- gerliga vigslar 2013.

• Politiker, tjänstemän och besökare äter 20 000 smörgåsar

och fyra–sex ton frukt varje år.

• Rådhuscyklarna lånas av politikerna, 700–750 bokningar per år.

Den vackra representationsvåningen ligger i hörnet mot Nicolai-kyrkan. Våningen renoverades 2009 och tjänstgör även som kommunfullmäktiges uppehållsrum. Fram till 1934 var det här borgmästarens privata våning, som tillsammans med rektorn för Tekniska skolan (nuvarande Rudbecksskolan) och två vaktmästare var de enda som bodde i Rådhuset.

Hjärtat i valtider. Valnämndens material lig- ger i ett gammalt skyddsrum och innehåller valmaterial till 83 valdistrikt och lokaler där det hålls förtidsval. Under valperioden är rum- met hermetiskt tillslutet och ingen obehörig släpps in.

Arrest förr, förråd idag.

Vid renoveringen 1988 fick Rådhuset två utbyggnader. Dialogen, som är kommunstyrelsens sammanträdesrum, och Kupolen, som innehåller sammanträdesrum och Rådhuscaféet. I Sessionssalen hålls ett 20-tal fullmäktigemöten varje år. Salen delas mellan tre fullmäktige: kommun, landsting och region. Här hålls ibland även gymnasiefullmäktige, som inte har mandat att besluta, men lämnar över sina förslag till politiken. Sessionssalen fick sitt nuvarande utseende 2007 och har ett helt automatiskt mötessystem för ljud, ljus och bild. Sammanträdena sänds även via webben och på radio.

BASAB

Xxxxxx, Xxxxx och Xxxxx Xxxxxx, BASAB.

Pionjärer inom återvinning

Familjeföretaget BASAB, Örebropor- ten och Mellringestaden är en tre- enighet. I alla år som Örebroporten har funnits har de hängt ihop – och långt innan dess.

I oktober 1981 startade Xxxxx och Xxxx Xxxxxx åkeriföretaget BASAB. Företaget är än idag ett familjeföretag med Xxxxxx Xxx- xxx som vd, Xxxxx Xxxxxx som transport- ledare och Xxxxx själv som fortfarande är delaktig i verksamheten i allra högsta grad.

– Vi startade som ett sopåkeri, men har successivt utvecklats till återvinningsföretag även inom andra områden, säger Xxxxx, när vi träffas i företagets nya lokaler i Berg- lunda.

– Till slut växte vi ur kostymen i Mell- ringe. Det var där allting startade. Ett fint område med fina lokaler. Och Örebroporten

har alltid varit en bra hyresvärd som hjälpt oss mycket.

Allt har sin tid. Förändring hör till vardagen, inte bara i affärsrelationer, utan även i en expansiv bransch som återvin- ning. BASAB har varit något av en pionjär i branschen och var med när tidningar och kontorspapper började återvinnas och när Returpack startade ett nytt insamlingssystem.

– Sedan 1988 kör vi allt åt IL Recycling, berättar Xxxxx. I mitten av 80-talet fanns

det en oro över sopberget som en följd av den ökade konsumtionen. Återvinning av tidningar började man med först, sedan kom wellpappen och sedan mjölkförpackningar. Numera jobbar vi med återvinning i hela länet, de senaste kommunerna är Askersund och Laxå.

– Den hushållsnära insamlingen var en lyckträff. Vi kände på oss att det vi satsade på låg rätt i tiden. Vi var pionjärer och såg

en ny nisch. Det var en härlig tid i slutet av 90-talet.

I mitten 90-talet startade Xxxxx och bror- san Sune WÅAB (Xxxxxxx Xxxxxxxxxxx AB), som även det hade lokaler i Mellringe- staden. WÅAB jobbar idag med elektroni- kåtervinning och BASAB kör på uppdrag av WÅAB transporter av elektronikskrot.

– Återvinningsbranschen är positiv och expansiv, säger Xxxxx. Vi har hela tiden legat långt framme och sett möjligheterna.

En sådan var starten av Returpacks nya insamlingssystem.

– Returpack sökte upp oss i Mellringe- staden. De ville ha oss som pilotföretag och på den vägen är det. För fem år sedan star- tade vi uppdraget åt Returpack. Ett helt nytt insamlingssystem infördes i landet, där vi samlar in PET och burkar i Örebro län. Ett jätteprojekt, där vi är stolta över att ha varit med från början.

GUSTAVSVIK

Från att ha varit cirka 20 anställda och 15 bilar 1996 har BASAB idag 60 medarbe- tare och totalt 40 bilar.

– Vi har växt med uppdraget för IL, man kan säga att vi har utvecklats tillsammans, säger Xxxxx.

Framtiden, hur ser den ut?

– Positiv, säger Xxxxxx. Det tittas ständigt på nya material att återvinna. Textilier, till exempel, kanske kommer som fraktion i återvinningsrummen.

– Återvinningsbranschen står inför stora teknikförändringar. Markbehållare nedgrävda i marken kommer allt mer. Det ställer andra krav på både företag och for- donspark, säger Xxxxx.

BASAB är säkert med på de föränd- ringar som står för dörren. Pionjärandan går aldrig ur.

LÄS MER på xxx.xxxxx.xx

Masterplan klar, arbetet har börjat

Nu ska Gustavsvik bli Skandinaviens mest attraktiva aktivitetspark

Nu är den godkänd och beslutad – masterplanen för Gustavsvik Resorts AB.

– Den visar vår ambition och är den röda tråden i vårt arbete fram till 2020. Vår vision är att bli Skandinaviens mest attrak- tiva aktivitetspark, säger Xxxxxx Xxxxxxx, vd för Gustavsvik Resorts.

Örebroporten Fastigheter AB . 2013 19

GUSTAVSVIK • UNIVERSITET

GUSTAVSVIK BYGGER sin mas-

xxxxxxx på trender, omvärlds- analys, gästundersökning och vad som händer i branschen.

– Vi har tittat på kollegor i branschen, både i Sverige

E18

CITY

2013 målades alla omkläd- ningsrum om, olika ser- vicekoncept sjösattes och

Gustavsvik Resorts tog över alla butiker och

AKTIVITETS- restauranger i galle-

och i övriga Europa. Och givetvis Disney, som är out-standing. Där är allt

BAD

HOTE LL

rian vid campingen.

Under 2014 tas det första steget i master-

genomtänkt in i minsta detalj och bildar en helhet.

– När det gäller vår egen anlägg- ning började vi med att ställa frågan

– vad är Gustavsvik idag? Sedan har vi tittat

på vad som ska behållas och

förstärkas, vad som kan tonas

E18

FOTBOLL

MINI GOLF

BÅGSKYTTE

KLÄTTRING

CAMPING

TENNIS BADMINTON

GOLF SKIDOR

GOLF RESTAURANG

planen.

– Vi bygger ut upplevel- sebadet och bygger ett nytt

gym. Fram till 2015 investerar vi cirka 150 miljoner kronor och fram till 2020 lika

mycket till, säger Xxx- xxx Xxxxxxx.

Som styrelseordförande i

ner och vad vi kan ta bort, förklarar Xxxxxx Xxxxxxx.

Gustavsvik ska vara en reseanledning och en

motor i regionens besöksnä- ring. Investeringar i attrak- tioner, upplevelsebad olika boendeformer, gym, motions- central och annat ska leda till

IDROTT RIDNING

JOGGING

RESTAURANG SOMMAR RO

RV 50

Svensk Turism AB, där hela besöksnäringen är samlad, har han god överblick över

branschen och kan dra paralleller mellan Gustavs- vik och andra anläggningar.

– Liksom Kolmården är Gustavsvik en klenod som vilar på en stark grund. Men

att anläggningen år 2020 har en miljon besökare, jämfört med dagens 600 000.

– Om vi expanderar och lyckas, kom- mer även andra att göra det. Vi kommer att behöva anställa fler medarbetare för att uppfylla den service vi vill hålla.

En ökning av besökare hos oss ökar

trycket på hotell och andra verksamheter

i Örebro, och därmed stimuleras de också att satsa. Det ”nya” Gustavsvik kom- mer att ha aktiviteter för alla åldrar, vara öppet året runt och ha ett bemötande i världsklass. Arbetet med att uppgradera anläggningen har redan börjat. Under

den kräver förnyelse med nya attraktioner,

boende och servicekoncept för att behålla sin position. Förnyelse och investeringar krävs vartannat, vart tredje år för att en anläggning ska ta nästa kliv mot toppen. Gustavsvik ska ligga där. Vi ska vara störst och bäst – och vi ska vara unika.

Full fart på universitetsprojekt

EN GYNNSAM VINTER har varit extra posi- tiv för byggnationen av Aula Magna och Universitetsplatsen vid Örebro univer- sitet.

– Projektet går enligt plan och verk- samheten ska starta i lokalerna höstter- minen 2015, säger Xxx Xxxxxxx, projekt- ledare på Örebroporten.

Aula Magna, som har ritats av det

danska arkitektkontoret Juul & Frost, är ett spektakulärt hus som sticker ut arkitektoniskt. Byggnadens bruttoarea är på 9 000 kvadratmeter och innehål- ler, förutom aula för 500 personer, även

utbildningslokaler, kontor, grupprum och studieplatser.

Runt Universitetsplatsen byggs ett

och Xxxx Xxxxxxxx.

100-tal student- och forskarbostäder. Xxxxxxx Xxxxxxxx

VÅRA MEDARBETARE

Vi utvecklar miljöer som stärker Örebro

Örebroportens personal är samlade i lokalerna på Orvar Bergmarks plats.

Sittande från vänster: Xxx Xxxxxxx, Xxxxx Xxxxx, Xxxxxx Xxxxxxxx, Xxxxxxxxx Xxxxxxxx, Xxxxxxxx Xxxxxxxxxx, Xxx Xxxxxxxxx och Xxx- xxxx Xxxxxxx.

Stående från vänster: Xxx Xxxxxxx, Xxx Xxxxxxxxx, Xxxxx Xxxxx, Xxxx Xxxxxxxx, Xxxxxxx Xxxxxxxxxx, Xxx Xxxxxxxx, Xxxxx Xxxxxxxxx, Xxxx Xxxxxxxxxx, XxxxxXxxx Xxxxxxxxxx, Xxxxx Xxxxxxxxx, Xxxxxxx XxxxxxxxxXxxxxxx, Xxxxxx Xxxxxxxx, XxX Xxxxxxx, Xxxxx Xxxxx, Xxxx Xxxxx, Xxxxx Xxxxxxx och Xxxxxx Xxxxxxxxx.

Stående överst: Xxxxxxx Xxxx, Xxx Xxxxxxxxxx och Xxxxx Xxxxxxxxxx. Xxxxxx Xxxxxxxx saknas på bild.

Xxxxxx Xxxxxxxx, driftekniker.

Xxxxx Xxxxxxxxx, förvaltningsassistent.

Xxxx Xxxxx, förvaltningsadminstratör.

VÅRA MEDARBETARE

Xxxxx Xxxxx, fastighetsrepraratör och Xxxxxxx Xxxxxxx, förvaltare.

Förvaltning och drift

Liten organisation gör jobb som

En liten organisation som jobbar som en stor.

Så kan man sammanfatta Örebro- porten förvaltningsorganisation. Men vad innebär det i praktiken? Förvalt- ningschef Xxxx Xxxxxxxx berättar.

Fyra förvaltare, nio driftpersonal och ytter- ligare ett antal personer som hyrs in vid behov. Så ser Örebroportens förvaltnings- och driftorganisation ut. Tillsammans för- valtar de en uthyrbar yta på cirka 376 000 kvadratmeter.

– Förvaltaren ansvarar för sina områden och teknikern för sina byggnader. En förval-

tare har 80 000–100 000 kvadratmeter som

sitt ansvar, varje tekniker 35 000–40 000 kvadratmeter, förklarar Xxxx Xxxxxxxx.

– Rent praktisk innebär det att förvalta- ren och teknikern jobbar väldigt tight ihop. Varje förvaltare arbetar med flera i driften och varje tekniker med flera förvaltare. På så vis utnyttjar vi våra resurser effektivt.

Förvaltarna har fokus på framför allt drift- och underhållskostnader, medan tekni- kern är inriktad på praktiska arbetsuppgifter i fastigheterna.

– Vi är medvetna om att vi jobbar med låg bemanning. Det uppväger vi genom att vara flexibla och hyra in folk med rätt kom- petens när det behövs. Vi är duktiga på att

hitta rätt folk, både bland våra ramavtalsen- treprenörer och när vi ibland handplockar någon med specialkompetens, säger Xxxx Xxxxxxxx.

Ge några exempel på områden som ni medvetet valt bort att utföra med den egna organisationen?

– Snöröjning, yttre grönskötsel och trappstädning är områden där vi enbart job- bar med externa entreprenörer.

För att utveckla varje fastighet är driften en ledstjärna samt att vi inte är rädda för att prova något nytt. Xxxx Xxxxxxxx säger att förvaltarna och teknikerna har ”känslan för huset”.

– Ventilation, el och värme är de stora

Xxxx Xxxxxxxx, förvaltningschef och Xxx Xxxxxxxxxx, förvaltare.

Xxxxxx Xxxxxxxx, säkerhetsansvarig, Xxx Xxxxxxxxx och Xxxxxxx Xxxx, drifttekniker.

och Xxx Xxxxxxxxxx, förvaltare.

Xxxx Xxxxxxxx, förvaltningschef

VÅRA MEDARBETARE

Xxxxxx Xxxxxxxx, säkerhetsansvarig, Xxx Xxxxxxxxx och Xxxxxxx Xxxx, drifttekniker.

X-X Xxxxxxx, fastighetsreparatör, Xxxxxx Xxxxxxxxx, fastighetstekniker.

Xxxxx Xxxxxxxxxx, förvaltare.

en stor

kostnaderna i en fastighet. Man ska komma ihåg att till exempel kontor och idrottsan- läggningar kräver olika typer av drift. Och ibland kan det vara så att driften av två olika idrottsanläggningar skiljer sig åt. Det gäller att ha fingertoppskänsla.

För att ytterligare öka flexibiliteten i organisationen skiftar driftspersonalen fast- igheter ungefär vartannat år. Man byter jobb inom jobbet.

– Det innebär att över tid känner fler till varje fastighet och kan hjälpa varandra.

Vi får en bättre back-up, vilket är ännu en anledning till att vi kan ha en slimmad orga- nisation som jobbar som en stor, säger Xxxx Xxxxxxxx och fortsätter:

– Vi använder också hjälpmedel för att kunna övervaka anläggningarna effektivt var vi än är. Det blir en tidsbesparing för teknikerna.

Relationen med hyresgästerna är en annan viktig faktor för att förvaltningen ska fungera så bra som möjligt.

– Våra medarbetare är ute på fältet hela tiden och har kontakt med hyresgästerna nästan dagligen. Vi har också förvaltnings- möten med varje hyresgäst minst två gånger per år. Där tar vi upp förändringar av olika slag och lyssnar på hyresgästernas syn- punkter. Xxxxx det klagomål tar vi tag i det snabbt.

Vad händer om Örebroporten får ansvar

för ytterligare 100 000 kvadratmeter?

– Det kan bli så att vi får organisera oss lite annorlunda och kanske jobba mer i arbetsgrupper. De tankarna finns redan. Sedan blir det förstås aktuellt med nyan-

ställningar. Vi skulle även behöva förstärka och komplettera med köpta tjänster. Får vi ansvar för en ny fastighet ska den fungera från dag ett, vi har ingen inkörningsperiod. Därför gäller det att vi är på tå direkt.

VÅRA MEDARBETARE

K3 nytt regelverk för redovisning

Komponentredovisning påverkar avskrivningar och underhållskostnader

K3 är namnet på det nya regelver- ket för redovisning som börjar gälla 2014.

– Den väsentligaste föränd- ringen för fastighetsbolag är att byggnaderna ska delas in i kom- ponenter utifrån livslängd. Syftet är att ge en mer rättvisande bild av företagets resultat och ställ- ning över tiden. Detta innebär ett omfattande arbete för fastighets- bolag, säger Xxxxxxx Xxxxxxxx- Xxxxxxx, ekonomichef på Örebro- porten.

Xxxxxxx Xxxxxxxx- Xxxxxxx, ekonomichef.

De nya redovisningsreglerna är obliga- toriska för alla företag som har över 50 anställda, 40 miljoner kronor i balansom- slutning och 80 miljoner i omsättning.

Uppfyller ett företag två av kriterierna måste K3 tillämpas, oavsett bransch. K3 är principbaserat, vilket innebär att det finns utrymme för tolkningar och indivi- duella bedömningar.

Bakgrunden till K3 är att myndighe- terna vill ha ett mer samlat regelverk för redovisning.

– För Örebroporten är den största förändringen den så kallade kompo- nentavskrivningen. Det innebär i vårt fall att en fastighet ska delas upp i komponen- ter där livslängden skiljer sig åt. Det är ett tidskrävande arbete.

Tidigare har en fastighet endast delats upp i fyra delar: mark, markanläggning, byggnad och inventarier. Nu ska byggna- den delas upp i ett antal komponenter. Vi har valt göra en uppdelning på stomme, tak, fasad, bygg invändigt, VVS-installa- tion, elsystem, tele-/datasystem, transport,

styr/övervakning och hyresgästanpass- ning. Dessutom finns undergrupper till varje komponent.

– Tidigare har vi skrivit av våra bygg- nader med 1,5 procent per år, vilket ger en avskrivningstid på 67 år. Med komponent- systemet blir avskrivningstiden 10-100

år. Örebroporten har tidigare kostnadsfört underhåll, men med de nya reglerna kom- mer större delen att tillgångsföras och skrivas av på bedömd livslängd, förklarar Xxxxxxx.

Komponentavskrivning kräver ökad samverkan mellan ekonomer och tekniker för att kunna redovisa byggnaden korrekt.

– Målsättningen är att göra en indel- ning i komponenter redan i kalkylen vid projektstart. Den tekniska livslängden och den ekonomiska livslängden kan vara olika. Där kan det bli krockar mellan hur ekonomen och teknikern gör sin bedöm- ning, därför är det viktigt med en god kommunikation dem emellan.

Vidare innebär komponentavskrivning att det bokföringsmässiga och skattemäs- siga resultatet kommer att skilja sig åt betydligt.

– K3 kräver större kompetens av dem som ska avsluta projekt, tekniker och eko- nomer, för att få en korrekt bokförings- mässig och skattemässig redovisning.

Sammanfattning av nya K3, komponentavskrivning:

• Det ska ge en mer rättvisande bild av bolagets resultat- och ställning över tiden.

• Att dela upp byggnader i komponenter kräver en stor arbetsinsats och hög kompetens i organisa- tionen.

• De nya principerna påverkar årsredovisningen främst genom ökade avskrivningar och minskad underhållspost i resultaträkningen.

• Det bokföringsmässiga och skattemässiga resultatet kommer fortsättningsvis att skilja sig åt väsentligt.

ÖREBROPORTENS STYRELSE

Från vänster: Xxxxxxxxx Xxxxxxxx-Xxxxxxx, Xxxxxxx Xxxxxxxx, Xxxxxxx Xxxxxxxx-Xxxxxxx, ledamot, Xxxxxxxx Xxxxxxxxxx, Xxxxx Xxxxxxxxx, Xxx Xxxxx, Xxxx Xxxxxxxxx, Xxxxx Xxxxxxxx, Xxx Xxxxxxxx och Xxxxxx Xxxxxxx. Saknas på bild: Xxxxxxx Xxxxx och Xxxxxx Xxxxxx.

Ö REBROPORTEN S S TYREL S E 2013

LEDAMÖTER

Xxxxxxx Xxxxxxxx, (kd), ordförande, f 1953 Xxxxx Xxxxxxxxx, (s), v ordförande, f 1945 Xxxxxxx Xxxxx, (fp), 2a v ordförande, f 1958 Xxxx Xxxxxxxxx, (s), f 1961

Xxxxxxxxx Xxxxxxxx-Xxxxxxx, (c), f 1962 Xxxxxx Xxxxxx (mp), f 1983

Ledamot, (m), f 1982

Xxxxxx Xxxxxxx, (m), f 1976, avgick oktober 2013

SUPPLEANTER

Xxx Xxxxx (s), f 1941

Xxxxx Xxxxxxxx (kd), f 1960

Xxxxxx Xxxxxxx, (m), f 1971, nyval december 2013

Revisorer i bolaget väljs av bolagsstämman för en period av fyra år. I enlighet med bolagsordningen utser kommunfullmäktige i Örebro även lekman- narevisorer.

REVISOR

Xxxxxx Xxxxxxx, f 1957, auktoriserad revisor, KPMG

LEKMANNAREVISORER

Xxxx Xxxxxxxxx, (m) f 1933 Xxxxxx Xxxxxxxx, (s), 1949

ÖVRIGA SOM HAR DELTAGIT PÅ STYRELSENS SAMMANTRÄDEN UNDER 2013:

Xxx Xxxxxxxx, f 1949, vd

Xxxxxxxx Xxxxxxxxxx, f 1959, vice vd

Xxxxxxx Xxxxxxxx-Xxxxxxx, f 1961, ekonomichef/sekreterare

EKONOMISK SAMMANFATTNING

UT D R A G UR F ÖR V A LTNING S BER ÄTTEL S E OC H NOTER

Belopp inom parentes avser föregående år.

FASTIGHETSBESTÅND

Uthyrningsbar yta: 360 400 kvm

Vid årsskiftet uppgick det förvaltade fastighetsbeståndet till en uthyrningsbara area på 360 400 (376 500) kvadratmeter. Bolaget har i december förvärvat Tofsme- sen 1 (Birgittaskolan). Vivalla företagsby 23 600 kvadratmeter, har per 2 januari avyttrats till helägda dotterbolaget Väster- porten Fastigheter i Örebro AB.

INVESTERINGAR

Årets investeringar: 332,4 mkr

DOTTERBOLAG

Västerporten nu helägt, Klädeshandlaren sålt

Årets investeringar i fastigheter och byggnader uppgick till 319,3 (470,7) mkr. Under året färdigställdes bland annat nybyggnation av Idrottshuset.

Pågående projekt uppgår till 78,3 (188,1) mkr vilket utgörs främst av nybyggnation av Handelshögskolan (Öre- bro Universitet).

Investeringar i andra materiella anlägg- ningstillgångar uppgick till 13,1 (8,1) mkr.

Fastighets AB Klädeshandlaren har i december avyttrats till SPX i enlighet med tecknat optionsavtal vilket gene- rerat en realisationsvinst med 8,2 mkr.

Gustavsvik Resorts AB och Gus- tavsviks Utvecklingsbolag AB ägs till 51 procent av Örebroporten Fastighe- ter AB och 49 procent av Gustavsviks Intressentbolag AB. Syftet med ägar- strukturen är att bidra till utveckling av badanläggningen och närliggande markområden. I början av 2014 kom- mer 6 procent av aktierna att avyttras till Gustavsviks Intressentbolag som då kommer att äga 55 procent av bolaget.

Örebroporten Förvaltning AB ägs till 100 procent av Örebroporten

Fastigheter AB. Örebroporten Förvalt- ning AB har som ändamål att i fastig- hetsbolaget förvärva, sälja, äga och förvalta aktier och andelar.

Örebroporten Förvaltning AB har under året förvärvat ytterligare 49 procent av Västerporten Fastigheter i Örebro AB från ÖrebroBostäder AB. Västerporten Fastigheter i Örebro AB ägs efter förvärvet till 100 procent.

DOTTERBOLAG/INTRESSEBOLAG

Bolag	Ägarandel
Västerporten Fastigheter i Örebro AB 100 %
Örebroporten Förvaltning AB	100 %
Gustavsviks Utvecklingsbolag AB	51 %
Gustavsvik Resorts AB	51 %
Örebroläktaren AB	45 %

FASTIGHETERNAS VÄRDE

Bokfört fastighetsvärde: drygt 2,8 miljarder

Det bokförda värdet av bolagets förvalt- ningsfastigheter uppgick vid årets slut till 2 827 (2 457) mkr. Uppskrivning har skett

per 2013-12-31 med 55 mkr, varav 20 mkr avser uppskrivning av mark. Reversering av nedskrivningar uppgår till 2,3 mkr.

Xxxxxxxxxxxxxx uppgår till 3 364

(3 173) mkr.

ÅRETS INVESTERINGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Åtgärd	Fastighet	Belopp (mkr)
Birgittaskolan, förvärv	Tofsmesen 1	140
Handelshögskolan, xxxx	Xxxxx 11:332	8,6
Handelshögskolan, nybyggnation	Almby 11:332	39,1
Virginska skolan, ombyggnation skola och kontor	Tågmästaren 24	24,8
Rudbeckskolan, omyggnation skollokaler	Teknisten 1	25,0
Xxxxxxxx och bandyarenan	Nikolai 3:238 m fl	8,1
Xxxxxxxxxxxxxx	Xxxxxxx 3:329	7,9
Idrottshuset, nybyggnation och ombyggnad gamla delen	Nikolai 3:272	60,8
Övriga investeringar		18,1
Totalt		332,4

EKONOMISK SAMMANFATTNING

RISKANALYS

Långa avtal

FINANSIERING

Synligt eget kapital: 465 mkr

Bolagets synliga egna kapital uppgick vid årsskiftet till 465,0 (456,3) mkr. Solidi- teten var vid samma tidpunkt 15,1 (16,1) mkr.

Räntebärande skulder uppgick till 2 388 (2 198) mkr. Genomsnittlig ränta för året är 3,39 (3,49) procent och den volymvägda genomsnittliga räntebindningsti- den är 7,34 (7,58) år. I den genomsnittliga räntan ingår en avgift till kommunen med 0,35 (0,35) procent.

Bolagets upplåning finansieras via Örebro kommun som ansvarar för att säker- ställa bolaget det lånebehov som krävs.

säkrar hyresintäkter

Hyresintäkterna är säkrade genom en stor andel långa hyresavtal. Årligen görs en inflationsjustering av hyresavtalen. Hyror från kommunala hyresgäster utgör en väsentlig del av hyresintäkterna.

18 %

54 %

15 %

9 %

4 %

MILJÖ

Energioptimering med fjärrkyla, solceller och LED

Årshyra per löptid i procent

Årshyra på kontrakt som löper ut under 2014 Årshyra på kontrakt som löper ut under 2015 Årshyra på kontrakt som löper ut under 2016 Årshyra på kontrakt som löper ut under 2017

Årshyra på kontrakt som löper ut under 2018 och senare

Under 2013 har bolaget anslutit flera av de större byggnaderna till fjärrkyla och installerat en solcellsanläggning på Behrn Arena fotboll. Arbetet med att i större utsträckning ersätta gamla ljuskällor med

LEDarmaturer har intensifierats. Vi har i allt större omfattning anslutit våra bygg- nader till överordnande övervakningssys- tem för att förbättra och säkerställa drift och optimera energianvändningen.

FASTA DRIFTKOSTNADER

Prissäkrad el

Bolaget har till viss del möjlighet att påverka driftöverskottet genom att under en tid minska löpande underhållskostnader.

Kostnaden för el, värme och vatten utgör cirka 55 procent av driftskostna- derna, varav 10,4 procent vidaredebiteras till kunderna som tillägg på hyran.

Bolaget har prissäkrat större delen av sitt elbehov för år 2014. På kort sikt är driftkostnaderna att betrakta som mer eller mindre fasta. En förändring av drift- kostnaderna med en procent påverkar resultatet med cirka 0,7 mkr.

ÅRETS RESULTAT

Årets resultat efter fi- nansnetto: 30,6 mkr

Resultat efter finansnetto uppgick till 30,6 (29,4) mkr. Resultat efter finansiella poster, exklusive realisationsvinster/ förluster, utdelningar, nedskrivningar och reversering av nedskrivningar uppgick till 17,7 (16,49) mkr. Årets resultat efter skatt uppgick till 15,9 (21,7) mkr.

UTSIKTER FÖR 2014

Fokus på Handelshög- skolan och Gustavsvik

Nybyggnation av Handelshögskolan (Öre- bro universitet) kommer att pågå under året för att färdigställas till hösten 2015.

Bolaget kommer, i samarbete med Gus- tavsvik Resorts AB och ägarna i Gustavs- viks Intressenter AB, arbeta för att bibehålla attraktionskraften för bad och camping genom fortsatt utveckling av anläggningen och närliggande verksamheter.

EKONOMISK SAMMANFATTNING

R E S U L T A TR ÄKNING

Belopp i tkr	2013	2012	2011	2010	2009
Nettoomsättning	319 224	316 659	261 001	245 670	199 555
Driftkostnader	-67 388	-62 930	-49 881	-56 071	-40 744
Underhållskostnader	-89 065	-92 841	-79 596	-66 865	-59 330
Fastighetsskatt	-3 560	-2 989	-1 625	250	-3 818
Driftnetto	159 211	157 899	129 899	122 984	95 663
Av- och nedskrivning i förvaltningen	-51 588	-49 015	-44 349	-37 477	-34 191
Bruttoresultat	107 623	108 884	85 550	85 507	61 472
Administrations- och försäljningskostnader	-13 827	-17 597	-15 260	-13 608	-12 053
Resultat vid försäljning av fastigheter	541	10 423	8 075	-1 172	17 703
Övriga rörelseintäkter/kostnader	-421	-	4 822	-	-1 394
Rörelseresultat	93 916	101 710	83 187	70 727	65 728
Resultat från andelar i koncernföretag	10 500	-	-373	-	-
Finansiella intäkter	1 965	2 512	3 676	3 042	2 272
Finansiella kostnader	-75 771	-74 858	-64 410	-47 143	-38 124
Resultat efter finansiella poster	30 610	29 364	22 080	26 626	29 876
Bokslutsdispositioner	-10 502	-3 445	-450	-7 130	-19 470
Skatt	-4 248	-4 233	-5 796	-5 197	-3 908
Årets resultat	15 860	21 686	15 834	14 299	6 498

B A L A N S R ÄKNING

Belopp i tkr	2013	2012	2011	2010	2009
TILLGÅNGAR
Förvaltningsfastigheter	2 827 026	2 457 191	1 960 694	1 784 766	1 582 268
Inventarier och övriga anläggningstillgångar	67 617	68 379	71 540	68 028	64 000
Pågående nyanläggningar	78 336	188 090	62 656	97 198	104 372
Finansiella anläggningstillgångar	63 965	78 521	63 225	65 073	88 235
Kortfristiga fordringar *)	37 904	42 622	165 013	96 719	164 668
Kassa och bank	71	15	-	-	-
Summa tillgångar	3 074 919	2 834 818	2 323 128	2 111 784	2 003 543
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Bundet eget kapital	212 279	212 960	12 960	12 960	12 960
Xxxxx eget kapital	218 796	212 255	200 569	192 735	178 436
Obeskattade reserver	43 500	39 800	35 200	33 950	27 920
Avsättningar	98 534	40 731	42 313	47 402	64 775
Långfristiga skulder	2 391 544	2 202 780	1 898 000	1 697 900	1 601 144
Kortfristiga skulder	110 266	126 292	134 086	126 837	118 308
Summa eget kapital och skulder	3 074 919	2 834 818	2 323 128	2 111 784	2 003 543

*) Koncernkonto ingår i posten

EKONOMISK SAMMANFATTNING

F LER Å R S Ö V ER S IKT

Belopp i tkr om inte annat anges		2013	2012	2011	2010	2009
Resultaträkningen
Hyresintäkter		313 447	312 277	258 826	243 382	197 587
Övriga intäkter		5 777	4 382	2 175	2 288	1 968
Driftskostnader		67 388	62 930	49 881	56 071	40 744
Underhållskostnader		89 065	92 841	79 596	66 865	59 330
Driftnetto	1)	159 211	157 899	129 899	122 984	95 663
Finansiella kostnader		75 771	74 858	64 410	47 143	38 124
Resultat efter finansiella poster		30 610	29 364	22 080	26 626	29 876
Redovisat resultat efter skatt		15 860	21 686	15 834	14 299	6 498
Utdelning	2)	11 200	10 000	10 000	8 000	-
Balansräkningen
Fastigheternas bokförda värde	3)	2 827 026	2 457 191	1 960 694	1 784 766	1 582 268
Fastigheternas marknadsvärde		3 364 000	3 173 000	2 635 000	2 472 000	1 953 000
Nedskrivningar /reversering nedskrivningar byggnader		2 300	2 500	-	-2 401	2 401
Uppskrivningar byggnader och mark		50 000	200 000	-	-	-
Fastighetsförvärv		140 000	196 487	24 527	45 486	75 076
Ny- och ombyggnader fastigheter		179 300	274 267	156 905	183 741	282 000
Övriga investeringar anläggningstillgångar		13 093	8 133	13 650	13 431	34 053
Fastighetslån		2 388 000	2 198 000	1 898 000	1 697 900	1 601 144
Balansomslutning		3 074 919	2 834 818	2 323 128	2 111 784	2 003 543
Kassafödesanalys
Kassaflöde från den löpande verksamheten
före förändring av rörelsekapital		72 075	67 576	57 772	57 319	58 504
Kassaflöde från den löpande verksamheten		87 315	38 594	69 454	30 659	55 067
Kassaflöde från investeringsverksamhet		-232 875	-456 911	-204 907	-230 322	-377 034
Kassaflöde från finansiering		145 616	418 332	135 453	199 663	321 967
Fastighetsrelaterade nyckeltal
Uthyrbar area, m²		360 400	376 500	320 850	302 750	281 200
Vakant area, m²		7 996	10 517	13 826	19 300	6 746
Ekonomisk uthyrningsgrad i %		99,2	99,3	98,2	99,2	98,8
Direktavkastning i %	4)	5,88	6,93	6,70	7,03	6,30
Hyresintäkter per kvm, kr		870	829	807	804	703
Drift per kvm, kr		187	167	155	185	145
Underhåll per kvm, kr		247	247	248	221	211
Bokfört värde per kvm, kr		7 844	6 526	6 111	5 895	5 627
Xxxxxxxxxxxxx per kvm, kr		9 334	8 428	8 213	8 165	6 945
Låneskuld per kvm, kr		6 626	5 838	5 916	5 608	5 694
Årsarbetare		31	30	22	20	20
Finansiella nyckeltal
Synligt eget kapital	5)	465 005	456 259	239 471	230 716	211 974
Soliditet i %	6)	15,12	16,1	10,3	10,9	10,6
Balanslikviditet i %	7)	34,44	33,8	123,1	76,3	139,2
Räntabilitet på eget kapital i %	8)	6,7	8,4	9,4	12,0	14,0
Räntabilitet på totalt kapital i %	9)	3,6	4,0	3,9	3,6	3,7
Räntetäckningsgrad, ggr	10)	2,08	2,05	2,03	2,36	2,69
Bruttolåneräntor i %	11)	3,39	3,49	3,58	2,86	2,66
Räntebindningstid volymvägd, år		7,34	7,58	7,44	7,46	3,20

Definitioner

1) Nettomsättningen minus drifts- och underhållskostnader samt fastighetsskatt

2) 2013 enligt styrelsens förslag

3) Inkluderar mark och markanläggningar

4) Driftnetto delat med bokfört värde på fastigheterna

5) Redovisat eget kapital plus obeskattade reserver minskat med 22% schablonskatt

6) Synligt eget kapital i förhållande till balansomslutningen

7) Omsättningstillgångar i förhållande till kortfristiga skulder

8) Resultat efter finansiella poster delat med genomsnittligt synligt eget kapital

9) Resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader delat med genomsnittlig balansomslutning

10) Rörelseresultat plus avskrivningar och finansiella intäkter delat med räntekostnad

11) Räntekostnad delat med vägd genomsnittlig räntebä- rande skuld

GEOGRAFISK ÖVERSIKT FASTIGHETER

GEOGR A FI S K Ö V ER S IKT F AS TIGHETER

1. Mellringestaden

2. Atomen

3. Biogasbussdepå 4. Svampenterminalen

5. Kexfabriken

9. Örebro universitet

13. Stadsbyggnadshusen

17. Rådhuset

6. Grenadjärstaden

10. Eyrafältet

Behrn Arena, Eyrabadet, Idrottshuset

14. Virginska skolan

18. Konserthuset

7. Skebäck

11. Birgittaskolan

15. Conventum/Medborgarhuset

19. Västra Bangatan/Ringgatan

8. Tybblelundshallen

12. Brunnsparken

16. Rudbecksskolan

20. Folkets hus

21. Aspholmen

Virkeshandlaren 3

22. Bista

Speditören, del av 3 och 7

23. Örebro Airport

Örebro flygplats

0 200 400

GEOGRAFISK ÖVERSIKT FASTIGHETER

ÖREBROPORTENS FASTIGHETSINNEHAV

ÖREBROPORTEN S F AS TIGHET S INNEH A V

Fastighet	Uthyrbar yta Area kvm	Bokfört värde
Fastighet	Uthyrbar yta Area kvm	Byggnad	Xxxx	Xxxxxxx.	Totalt
Täby/Marieberg
Råberga 5:15	10 300	83 739	-	2 211	85 950
Summa Täby/Marieberg	10 300	83 739	-	2 211	85 950
Boglundsängen
Atomen 1	4 100	4 271	7 977	110	12 358
Summa Boglundsängen	4 100	4 271	7 977	110	12 358
Mellringestaden
Xxxxxx 5 och 19	43 600	328 982	37 650	5 311	371 943
Summa Mellringestaden	43 600	328 982	37 650	5 311	371 943
Aspholmen/Örnsro/Adolfsberg
Virkeshandlaren 3 och 11	10 912	15 326	12 232	-	27 558
Nikolai 3:266 (Brunnsparken)	5 760	4 997	4 206	96	9 299
Målaren 15 (Stadsbyggnadshus 1)	11 280	45 384	7 410	-	52 794
Målaren 14 (Stadsbyggnadshus 2)	8 155	34 586	5 603	-	40 189
Summa Aspholmen/Örnsro/Adolfsberg	36 107	100 293	29 451	96	129 840
Grenadjärstaden
Grenadjären 3 mfl	11 900	56 502	2 414	3 186	62 102
Summa Grenadjärstaden	11 900	56 502	2 414	3 186	62 102
Centrum
Tågmästaren 24 (Virginska skolan)	27 000	000 000	59 420	2 879	224 484
Kexfabriken 1	750	5 442	-	-	5 442
Kexfabriken 2	7 200	20 713	15 703	-	36 416
Kexfabriken 3	9 500	57 045	6 438	3 041	66 524
Vårlöken 18	6 500	21 805	24 543	15	46 363
Vårlöken 19	2 750	9 337	1 743	-	11 080
Nålmakaren 3 / Bryggaren 15
(Medborgarhuset/Conventum Kongress/Bibliotek)	31 800	302 551	-	302	302 853
Stinsen 20 (Conventum Arena)	9 400	116 133	3 030	-	119 163
Klostret 12 (Folkets hus)	3 200	9 597	2 575	-	12 172
Xxxxxxx del av 3:17 och 3:329 (Behrn Arena, fotboll) 1)	25 000	218 260	-	9 453	227 713
Nikolai 3:238 m fl (Behrn Arena ishall & bandy) 2)	20 000	193 536	-	10 265	203 801
Teknisten 2 (Rudbeckskolan)	15 700	78 496	45 267	-	123 763
Klockaregården 6 (Konserthuset)	4 000	9 437	-	-	9 437
Nikolai 3:279 (Eyrabadet)	3 400	9 426	2 900	-	12 326
Nikolai 3:272 (Idrottshuset)	17 200	171 783	5 500	8 654	185 937
Rådhuset 5	5 065	36 451	27 700		64 151
Summa Centrum	189 315	1 000 000	000 819	34 609	1 651 625
Bista
Speditören del av 3 och 7	2 000	4 511	2 887	-	7 398
Summa Bista	2 000	4 511	2 887	-	7 398
Skebäck
Tofsmesen 1 (Birgittaskolan)	9 300	104 909	35 000	-	139 909
Almby 11:332 (Tybblelundshallen)	6 900	45 057	-	2 946	48 003
Pappersbruket 13 (Wadköpings utb center/ Tambox/Kembels)	24 500	84 928	28 091	14 660	127 679
Pappersbruket 14	-	-	148	-	148
Universitetet 6	-	-	8 558	-	8 558
Summa Skebäck	40 700	234 894	71 797	17 606	324 297
Norr
Rodret 6 och 8 (Bussdepå och Biogasmack)	9 700	74 840	40 308	41 415	156 563
Nikolai 3:241 (Svampenterminalen)	14 300	14 595	10 355	-	24 950
Summa Norr	24 000	89 435	50 663	41 415	181 513
Summa Örebroporten Fastigheter AB	362 422	2 324 824	397 658	104 544	2 827 026

1) inkl läktare och fotbollsplan

2) inkl läktare och isytor

Västerporten utvecklar miljöer som stärker Örebros västra stadsdelar

Västerporten Fastighe- ter är ett kommunalt bolag med sitt bestånd i Örebros västra delar. Bolaget utvecklar och förvaltar cirka 53 000 kvm lokalyta på Bog-

lundsängen, Vivalla cen- trum och Vivallaskolan.

Syftet med Västerporten är att skapa nya arbetsplatser, arbetstillfällen och mötes- platser på väster i Örebro. Bolaget ska bidra till detta bland annat genom att sam- verka med olika aktörer.

Genom att utveckla befint- liga fastigheter och bygga nya ska Västerporten göra det möjligt för människor, organisationer och föreningar att mötas och utvecklas, vil- ket i sin tur skapar möjlighe- ter för nya jobb.

Västerporten ägs till 100 procent av Örebroporten Fastigheter AB som är ett helägt kommunalt fastighets- bolag.

AFFÄRSIDÉ

Västerportens affärside är att utveckla miljöer som stärker Örebros västra stadsdelar.

Det finns potential i Vivalla. Om nu någon trodde något annat.

När jag är i området kommer folk fram och pratar, berättar om idéer de har och vill testa. De är måna om sitt Vivalla, precis som andra människor är om de områden där de bor.

Jag bor själv på väster sedan 37 år. Jag vill känna och veta att mitt område är en del av helheten i Örebro. Jag var mån om mitt Varberga som ung, och är det fortfarande.

Västerporten och andra aktörer kan bidra till att ändra bilden av väster i Öre- bro. Så att invånarna blir ännu stoltare och så att de som har en negativ bild av till exempel Xxxxxxx, får en annan uppfattning.

Många försök har gjorts för att lyfta Vivalla. Projekt har satts igång, genom- förts och avslutats. Det är just det som har varit problemet. Vivalla har blivit sönder- projekterat, oavsett färg på kommunstyret i Örebro. Så fort något positiv har varit på väg att hända, har projektet avslutats. Och vad händer om man är intresserad, ser det positiva och sedan inget händer? Xx, man tröttnar. Och när nästa projekt startar tän- ker man – ”ja, ja, jag vet hur det blir.”

Nu finns Västerporten. Vi finns på lång sikt. Vi är inget kortlivat projekt.

Vi finns till för att utveckla Vivalla, skapa arbetstillfällen och mötesplatser för kultur, idrott och fritid. Mycket är på gång. Vivalla Sportcentrum med konstgräsplan och ballonghall är på väg att ta form. I centrum kan de som vill

testa sina affärsidéer i minibutiker. Plant-

skolan för yttre miljö har blivit en succé. Nästa steg är att färdigställa Vivalla Sportcentrum, vilket jag tror vi kan göra i rask takt. Utvecklingen i centrum med

nya butiksytor och fler affärer är en längre process som vi har startat och jobbar med kontinuerligt. Vi pratar också med fören- ingarna i Vivalla som efterfrågar lokaler till sina verksamheter. Det är ett behov vi vill tillgodose, vilket jag räknar med kan ske relativt snabbt.

I ett längre perspektiv vill vi skapa arbetstillfällen på hela väster; i Oxhagen, Markbacken, Baronbackarna och Var- berga. För det krävs större ekonomiska resurser och ett nära samarbete med ÖrebroBostäder (ÖBO) och privata aktö- rer. Hur vill de förändra Örebros västra stadsdelar? Och vad innebär det för oss?

Just nu har vi fokus på Vivalla. Ett område där det finns en stark kraft i män- niskorna som bor där. Den ska vi ta till- vara på. Vi ska involvera invånarna och lyfta fram området med deras hjälp och våra fastigheter som verktyg.

Jag är förhoppningsfull. Under de när- maste fem åren kommer vi tillsammans att ändra bilden av Xxxxxxx till det positiva.

Xxxxxx Xxxxxx

Styrelseordförande Västerporten Fastigheter AB

Västerporten Fastigheter i Örebro AB . 2013 33

VÄSTERPORTEN

Grunden är lagd

– nu fortsätter satsningen

i Vivalla

Xxxxxxx Xxxxx, förvaltningschef på Västerporten, är nöjd med företa- gets första verksamhetsår.

– Jag får ofta frågan varför vi enbart är verksamma på väster och inte i andra delar av stan. Det tar jag som en eloge.

Västerportens affärsidé är att utveckla miljöer som utvecklar Örebros västra stadsdelar.

– Vårt uppdrag är att skapa arbetstill- fällen och mötesplatser. Och vi använder våra fastigheter som verktygslåda, säger Xxxxxxx Xxxxx.

Minibutiker, plantskolan för yttre sköt- sel och utvecklingen av Vivalla centrum är tre konkreta satsningar som Västerporten gjort under sitt första år. Satsningar som har mottagits positivt bland invånarna i Vivalla, företagare och politiker.

Xxxxxxx Xxxxx, förvaltningschef, Västerporten, och Xxxxx Xxxxxxxxx, vd, Startcentrum.

Ett stort steg för centrumutvecklingen

– Vi har lagt grunden för utvecklingen av Vivalla centrum. Vi har skapat arbets- tillfällen. Och genom minibutikerna har vi gett dem som vill starta företag en möjlig- het att prova sina affärsidéer.

Under 2014 kommer Xxxxxxx Xxxxx att arbeta heltid med utvecklingsfrågor i Väs- terporten. Mycket är på gång.

– Det finns stor kompetens bland de 7 000 människor som bor i Vivalla.

Många har en fantastisk drivkraft att starta eget. Det vill vi uppmuntra genom att skapa möjligheter med våra fastigheter som utgångspunkt. Och genom att sam- verka med andra aktörer.

Mycket spännande är på gång i Vivalla centrum. Det handlar bland annat om utbyggnad och omdisponering av affärslokaler

samt överbyggnad av den öppna markytan utanför HSB´s punkthus i centrum.

År 2014 kommer att innebära ett stort steg för centrumutvecklingen i Vivalla. Utvecklingen av Vivalla centrum kom- mer att få stor effekt för invånarna i stadsdelen.

Diskussioner pågår med bostads- rättsföreningen i centrum, om utform- ningen av markytan runt höghuset där Västerporten vill skapa nya butiksytor och bygga en ny entré till centruman- läggningen.

Markytan utanför HSB´s punkthus i centrum, är idag en i stort sett out-

nyttjad yta. Nu finns alltså planer på att bygga på den aktuella marken. Detta för att göra centrum attraktivare och för att skapa möjligheter för att starta nya affärsverksamheter. En av flera idéer

är att skapa en food court. Nya butiker

34 Västerporten Fastigheter i Örebro AB . 2013

Minibutik för företagsamma

VÄSTERPORTEN

I Vivalla är det många som är intres- serade av att starta eget. Med kon- ceptet ”Minibutiker” ger Västerporten i samarbete med Startcentrum och Vuxam företagsamma entreprenörer möjlighet att testa sina affärsidéer.

En kompakt och mobil butikslösning uppbyggd av moduler – ska det bli en idé som får fart på företagandet i Vivalla? Än är det för tidigt att säga, men många är intresserade av att prova sina affärsidéer med hjälp av minibutikerna.

Vivalla C

Foto: Xxxxxxxxx xxx Xxxxx

Butikerna har byggts av Vuxam (Örebro kommun) och Startcentrum har under hösten haft information och utbildning om vad kon- ceptet innebär och om företagande.

– Hela 60 personer har visat intresse för minibutikerna, säger Xxxxxxx Xxxxx.

På frågan varför Västerporten har tagit fram det här konceptet svarar han:

– Det är ett sätt skapa arbetstillfällen och stötta nyföretagande. Många försöker skapa sitt eget företag, och minibutikerna är ett enkelt och biligt sätt att testa affärsidén innan man satsar i större skala.

Minibutikerna, som har flexibla hyllsystem för exponering, hyrs under en kortare tidspe- riod. Känner man att idén bär och vill utveckla sitt företag, kan man gå vidare och hyra lokal och Startcentrum kan stötta med myndighets- kontakter.

leder till nya jobb i Vivalla.

Västerporten samverkar med flera andra aktörer när det gäller centru- mutvecklingen. En är ”Partnerskap i Vivalla”, som samordnar de kommu- nala förvaltningarnas arbete med att ge bättre förutsättningar för familjer med barn och ungdomar. Xxxxxx Xxxxxxxxxx är kommunens nye plats- chef för partnerskapet. I Partnerskap Vivalla samverkar kommunen med Västerporten och ÖBO, Örebro folk- högskola, närpolisen, föreningarna, kyrkan, moskén och näringslivet.

Xxx Xxxxxxx, arkitekt SAR/MSA

Västerporten Fastigheter i Örebro AB . 2013 35

VÄSTERPORTEN

Plantskola för yttre skötsel

Komjobbare fick fast jobb redan efter fem månader

Den 2 maj var en viktig dag för fem Komjobbare från Örebro kommun. Då startade de sin ettåriga utbild- ning i yttre skötsel i Västerportens regi. Projektet har blivit en stor framgång. Fem månader efter utbildningsstarten fick en i gruppen fast jobb.

Komjobb är en satsning på kommunala beredskapsarbeten för långtidsarbetslösa.

– Meningen är omvandla försörjnings- bidrag till lön genom att få ut Komjob-

barna på arbetsmarknaden, förklarar

Xxxx Xxxxxx, Xxxxxx Xxxxxxxxx, Xxxx Xxxxxxx, ansvarig för utegruppen, Xxxxxxx Xxxxx, förvaltningschef och Xxxxxxxxx Xxxx. Xxxxx Xxxxxx och Xxxxx Xxxxxxxxxxx saknas på bilden.

36 Västerporten Fastigheter i Örebro AB . 2013

Xxxxxxx Xxxxx. Vi vill bidra med det vi kan och lanserade en idé till Vuxam (förvalt- ningen Vuxenutbildning och Arbetsmark- nad inom Örebro kommun) om att starta en utbildning i yttre skötsel med Xxxx Xxxxxxx som arbetsledare.

Så blev det. Xxxx började den 1 april och de fem Komjobbarna en månad senare. Sommarhalvåret ägnas åt hur man hanterar olika maskiner, medan höst och vinter handlar mer om teoretisk utbild- ning, till exempel hur man beskär träd och buskar.

Plantskolan för yttre skötsel har blivit en ännu större framgång än väntat. Under utbildningens gång kom Västerporten

i kontakt med ett privat bolag, Tranab, som hade svårt att rekrytera kvalificerad personal i yttre skötsel. Det ledde till

ett samarbetsavtal mellan företagen, där Komjobbarna får praktisera på Tranab under tre månader, vilket kan leda till ett fast jobb. Det var precis det som hände för en av Komjobbarna. Fast jobb för en av fem inom fem månader – det kan man kalla ett bra resultat!

VÄSTERPORTEN

Från vänster; Xxxxxxx Xxxxx, Xxxxxxx Xxxxxxxxxx, Xxxxxx Xxxxxx, Xxx Xxxxxxx, Xxx Xxxxxxxx, Xxxxx Xxxxxx, Xxxx Xxxxxxxx, Xxxxxx Xxxxxxxxx. Saknas på bilden: Xxxxxxx Xxxxx, Xxxxxxx Xxxxxxx och Xxxx Xxxxxxxxx.

V Ä S TERPORTEN S S TYREL S E 2013

ORDINARIE LEDAMÖTER

Xxxxxx Xxxxxx, (kd), f 1966, ordförande Xxxx Xxxxxxxxx, (m), f 1982

Xxxxxx Xxxxxxxxx, (c), f 1962 Xxxxxxx Xxxxx, (fp), f 1958 Xxxxx Xxxxxx, (s), f 1972

SUPPLEANTER

Xxxxxxx Xxxxxxx, (mp), f 1971 Xxxx Xxxxxxxx, (s), f 1942 Xxx Xxxxxxx, (s), 1953

Revisor i bolaget väljs av bolagsstämman för en period av fyra år. I enlighet med bolagsordningen utser kommunfullmäktige i Örebro även lekmanna- revisorer.

REVISORER

Xxxxxx Xxxxxxx, f 1957, auktoriserad revisor, KPMG

LEKMANNAREVISORER

Xxxx Xxxxxxxxx, (m), f 1933 Xxxxxx Xxxxxxxx, (s), 1949

ÖVRIGA SOM HAR DELTAGIT PÅ STYRELSESAMMANTRÄDE UNDER 2013

Xxx Xxxxxxxx, f 1949, vd

Xxxxxxx Xxxxx, f 1964, förvaltningschef Xxxxxxx Xxxxxxxxxx, f 1979, ekonomichef

Västerporten Fastigheter i Örebro AB . 2013 37

VÄSTERPORTEN

F LER Å R S Ö V ER S	IKT
Xxxxxx i tkr om inte annat anges	2013	Belopp i tkr om inte annat anges		2013
Resultaträkningen Hyresintäkter	39 922	Fastighetsrelaterade nyckeltal Uthyrbar area, m²		53 000
Övriga intäkter	102	Vakant area, m²		305
Driftskostnader	12 490	Ekonomisk uthyrningsgrad i %		99,6
Underhållskostnader	7 506	Direktavkastning i %	3)	8,89
Driftnetto	1) 19 288	Hyresintäkter per kvm, kr		753
Finansiella kostnader	5 294	Drift per kvm, kr		236
Resultat efter finansiella poster	9 388	Underhåll per kvm, kr		142
Redovisat resultat efter skatt	6 225	Bokfört värde per kvm, kr		4 083
Utdelning	2) 1 745	Marknadsvärde per kvm, kr Låneskuld per kvm, kr		5 777 3 962
Balansräkningen Fastigheternas bokförda värde	Årsarbetare 216 404		2
Fastigheternas marknadsvärde	306 200	Finansiella nyckeltal
Fastighetsförvärv	205 442	Synligt eget kapital	4) 28 839
Ny- och ombyggnader fastigheter	13 955	Soliditet i %	5) 11,3
Övriga investeringar anläggningstillgångar	737	Balanslikviditet i %	6) 246,2
Fastighetslån	210 000	Räntabilitet på eget kapital i %	7) 37,4
Balansomslutning	255 344	Räntabilitet på totalt kapital i % Räntetäckningsgrad, ggr	8) 10,6 9) 3,25
Kassafödesanalys		Bruttolåneräntor i %	10)	2,54
Kassaflöde från den löpande verksamheten	25 113	Räntebindningstid volymvägd, år		7,15
Kassaflöde från investeringsverksamhet	-220 134
Kassaflöde från finansiering	195 021

Definitioner

1) Nettomsättningen minus drifts- och underhålls- kostnader samt fastighetsskatt

2) 2013 enligt styrelsens förslag

3) Driftnetto delat med bokfört värde på fastig- heterna

4) Redovisat eget kapital plus obeskattade reserver minskat med 22% schablonskatt

5) Synligt eget kapital i förhållande till balansomslutningen

6) Omsättningstillgångar i förhållande till kortfristiga skulder

7) Resultat efter finansiella poster delat med synligt eget kapital

8) Resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader delat med balansomslutning

9) Rörelseresultat plus avskrivningar och finansiella intäkter delat med räntekostnad

10) Räntekostnad delat med vägd genomsnittlig ränte- bärande skuld

38 Västerporten Fastigheter i Örebro AB . 2013

Årshyra per löptid i procent

VÄ S TERPORTEN S FAS TIGHET S INNEH A V

Fastighet	Uthyrbar yta Area kvm	Byggnad	Bokfört värde Mark	Totalt
Protonen 1	12 400	30 988	6 675	37 663
Elektronen 1 och 2	8 400	12 385	4 655	17 040
Neutronen 1 och 2	2 800	8 965	8 007	16 972
Rörströmsälven 19 och 23	14 000	48 350	11 676	60 026
Rörströmsälven 5 och 29	15 400	73 779	10 924	84 703
Summa	53 000	174 467	41 937	216 404

Årshyra som löper ut under 2014 Årshyra som löper ut under 2015 Årshyra som löper ut under 2016 Årshyra som löper ut under 2017

Årshyra som löper ut under 2018 och senare

Projektledning: Xxx Xxxxxxxx, Swedberg Kommunikation • Text: Xxxxx Xxxxxxxx, Ordalag • Foto: Xxxxxx Xxxxxx, Xxxxxxxxx xxx Xxxxx • Formgivning: Xxxxxxxx Xxx, Grafiskt & Form • Tryck: Prinfo Welins.

Örebroporten Fastigheter AB . 2013 39

Samtliga fastighetsbilder är från Örebroportens/Västerportens fastighetsbestånd.

Örebroporten Fastigheter AB Besöksadress Orvar Bergmarks plats 2B

Postadress Box 335 20, 701 35 Örebro • Xxx.xx. 556167-8276 Tfn vx 000-000 00 00 • Fax 000-000 00 00

xxx.xxxxxxxxxxxx.xx • xxx x@xxxxxxxxxxxx.xx

Document Metadata

Table of Contents

ÖREBROPORTEN 2013 ∙ ÅRET I KORTHET

Document Metadata