SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Barn och skolnämndens arbetsutskott
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
2024-05-13
§34 Dnr BSN 2024-34
Utredning avseende slumpmässiga frivilliga drogtester Beslut
Barn- och skolnämnden har tagit del av barn- och utbildningskontorets utredning gällande slumpmässiga och frivilliga drogtester och beslutar att uppdraget i verksamhetsplanen är slutfört.
Barn- och utbildningskontoret har genom barn- och skolnämndens verksamhetsplan för 2024 fått i uppdrag att utreda om slumpmässiga frivilliga drogtester kan införas på högstadieskolor och gymnasieskolor i kommunen.
Norrtälje kommun har bland det lägsta registrerade bruket av droger bland unga i regionen. Så har det varit under de senaste fem åren. Cirka 10 procent av eleverna i årskurs 9 har testat droger någon gång, och i 90 procent av dessa fall har det handlat om cannabis.
Organisationen Narkotikafri skola har tagit fram en modell som används av flera huvudmän, framför allt i gymnasieskolor.
Utifrån utredningens resultat framgår att slumpmässiga frivilliga drogtester enligt inte är lämplig för högstadiet då frivilligheten inte kan garanteras fullt ut på grund av elevernas låga ålder. Forskning på drogtestning i preventivt syfte i högstadieålder är i det närmaste obefintlig och modellen som presenteras och används på skolor i olika kommuner är avsedd för gymnasiet.
Tjänsteutlåtande Slumpmässiga frivilliga drogtester på högstadiet och gymnasiet Bilaga 1. Utredning Slumpmässiga frivilliga drogtester på högstadiet och gymnasiet Bilaga 2. Narkotikafri skola
Ordföranden frågar om barn- och skolnämndens arbetsutskott kan besluta i enlighet med barn- och utbildningskontorets tjänsteutlåtandes förslag, och finner att barn- och skolnämndens arbetsutskott beslutar i enlighet med förslaget.
Avdelningschef för grundskolan och gymnasieskolan Avdelningen för strategiskt kvalitetsarbete, hälsa och lärande Enheten för resultat och analys
Registrator BSN
2024-05-13
Handläggare: Xxx-Xxxxxx Xxxxxx Titel: Utredare
E-post: xxx-xxxxxx.xxxxxx@xxxxxxxxx.xx
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Datum: 2024-04-17
Diarienummer: BSN 2024–34
Till: Barn- och skolnämndens arbetsutskott
Slumpmässiga frivilliga drogtester på högstadiet och gymnasiet
1. Barn- och skolnämnden har tagit del av barn- och utbildningskontorets utredning gällande slumpmässiga och frivilliga drogtester och beslutar att uppdraget i verksamhetsplanen är slutfört.
Sammanfattning av tjänsteutlåtande
Barn- och utbildningskontoret har genom barn- och skolnämndens verksamhetsplan för 2024 fått i uppdrag att utreda om slumpmässiga frivilliga drogtester kan införas på högstadieskolor och gymnasieskolor i kommunen.
Norrtälje kommun har bland det lägsta registrerade bruket av droger bland unga i regionen. Så har det varit under de senaste fem åren. Cirka 10 procent av eleverna i årskurs 9 har testat droger någon gång, och i 90 procent av dessa fall har det handlat om cannabis.
Organisationen Narkotikafri skola har tagit fram en modell som används av flera huvudmän, framför allt i gymnasieskolor.
Utifrån utredningens resultat framgår att slumpmässiga frivilliga drogtester enligt inte är lämplig för högstadiet då frivilligheten inte kan garanteras fullt ut på grund av elevernas låga ålder. Forskning på drogtestning i preventivt syfte i högstadieålder är i det närmaste obefintlig och modellen som presenteras och används på skolor i olika kommuner är avsedd för gymnasiet.
Barn- och utbildningskontoret har fått i uppdrag att utreda om slumpmässiga frivilliga drogtester kan införas på högstadieskolor och gymnasieskolor i kommunen.
Syftet med rapporten är att utreda om det kan vara aktuellt för Norrtälje kommun i det förebyggande arbetet mot droganvändning hos unga.
Norrtälje kommun har bland det lägsta registrerade bruket av droger bland unga i regionen. Så har det varit under de senaste fem åren. Cirka 10 procent av eleverna i årskurs 9 har testat droger någon gång, och i 90 procent av fallen har det handlat om cannabis.
Norrtäljes framgång i att hålla bruket jämförelsevis lågt kan kopplas till samordnade insatser och tidiga upptäckter.1 Polis, socialtjänst, skola och ungdomsmottagningar möts regelbundet i möten anordnade av Xxxxx i Norrtälje. Trygg i Norrtälje har länge arbetat med att engagera och utbilda vårdnadshavare
1 Trygg i Norrtälje (TINK)
och i dagsläget finns 19 aktiva vårdnadshavargrupper under utbildning i kommunen. Vårdnadshavarens roll är en viktig del i det preventiva arbetet men de har tidigare till stor del varit en svår grupp att nå.
Att införa slumpmässiga frivilliga drogtester i skolans arbete mot droger är något som har debatterats under lång tid då det har ansetts strida mot regeringsformen2 där det anges att “varje medborgare är skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp” från det allmänna. Urinprov anses vara ett sådant kroppsligt ingrepp.
Organisationen Narkotikafri skola har tagit fram en modell som används av flera huvudmän framför allt i gymnasieskolor. Modellen är framtagen tillsammans med Klippans gymnasieskolor samt Xxxx Xxxx gymnasieskola i Ronneby och är generellt den modell som används på de skolor där slumpmässiga frivilliga drogtester genomförs. Narkotikafri skolas modell bygger kortfattat på att större sammanhållna grupper, hel- eller halvklass, drogtestas vid oannonserade tillfällen. Skolan har innan testandet noga och tydligt informerat vid vårdnadshavarmöten och i klasserna om att testande sker, förklarat varför och konsekvenser vid ett eventuellt positivt testresultat.
Intervjuer med representanter i Norrtälje kommun för instanser som arbetar nära ungdomar och bland annat med narkotikafrågor visar att de är kritiska mot slumpmässiga och frivilliga drogtester. De ser hellre en satsning på ökade resurser för verksamheter som skola, socialtjänst, Barn-och ungdomspsykiatrin (BUP) och Mini-Maria. Samhället skulle då genom fortsatt utvecklad samverkan instanser emellan kunna genomföra satsningar på mjuka värden såsom samtal, möten, information och relationsskapande insatser. Fokus på mjukare värden skulle motverka den brist på tillit till samhället som i intervju anses karakteristiskt för Norrtälje kommun och ge ökade möjligheter att nå de kommuninvånare som samhällsinstitutioner behöver nå, menar några röster. Det föreligger en överrepresentation från lägre socioekonomiska grupper hos Mini-Maria.
Representanter för socialtjänst och Xxxxxxxxx menar att det stora problemet i Norrtälje kommun inte är droger utan psykisk ohälsa och de ser en tydlig koppling mellan droganvändning och psykisk ohälsa.
• 1 kapitlet 5§ Skollagen (210:800)
• 2 kapitlet 6§ Regeringsformen
• 14 kapitlet 6§ Socialtjänstlagen (2001:453)
• 26 kapitlet 9a Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)
Xxxxxxxx till gällande styrdokument
• Ordningsregler
• Handlingsplan för åtgärder vid misstanke om påverkan hos elev
Ekonomiska konsekvenser och riskanalys
I utredningen presenteras en modell från Narkotikafri skola. Att iscensätta modellen får bedömas som kostsamt då ökad arbetstid krävs, framför allt från elevhälsan, drogtester behöver köpas in och avtal med ett ackrediterat laboratorium bör skrivas för analys av tester. Ett samtalsrum och anpassat toalettutrymme för provtagning får anses nödvändigt (vid urinprov).
Beräknade uppskattade kostnader:
• Engångskostnad för iordningsställande av lokaler toaletter för provtagning (vid urinprov) och samtalsrum), cirka 25 000 kronor
• Årliga kostnader för ökade lönekostnader, inköp av tester och avtal med laboratorium, cirka 400 000 kronor/år
2 Regeringsformen, 2 kapitlet 6§
Förvaltningens analys och slutsatser
Utifrån utredningens resultat framgår att slumpmässiga frivilliga drogtester inte är lämplig för högstadiet då frivilligheten inte kan garanteras fullt ut på grund av elevernas låga ålder. Forskning på drogtestning i preventivt syfte i högstadieålder är i det närmaste obefintlig och modellen som presenteras och används på skolor i olika kommuner är avsedd för gymnasiet.
Utifrån de instanser som uttalat sig om att införa drogtester enligt modellen Narkotikafri skola är bedömningen att det inte kommer att lösa de problem som Norrtälje kommun står inför. Andra insatser som samarbeten mellan socialtjänst, TINK och barn- och utbildningsförvaltningen kan ge bättre effekt i arbetet mot ungdomars droganvändning.
Ärendet kommer att behandlas på barn- och skolnämndens arbetsutskott 13 maj 2024 och 27 maj på barn- och skolnämndens sammanträde.
Xxxxx Xxxxxxxxx Xxxxxx Xxxxxxx
Förvaltningsdirektör Avdelningschef
Barn- och utbildningskontoret Barn- och utbildningskontoret
Bilaga 1. Utredning gällande Slumpmässiga frivilliga drogtester på högstadiet och gymnasiet Bilaga 2. Modell för genomförande av slumpmässiga frivilliga drogtester, Narkotikafri skola
Avdelningschef för grundskolan och gymnasieskolan Avdelningen för strategiskt kvalitetsarbete, hälsa och lärande Enheten för resultat och analys
Registrator BSN
H
g
Sluurmsplummäpssmigäassfrigivaillfirgiavidllirgoagtdersotgetrepsåtehröpgåsthaödgiesttaodcihet och gyymmnnaassiieett skulle kunna genomföras
Bilaga 1
Dnr BSN 2024–34
Xxx-Xxxxxx Xxxxxx
Enheten för resultat och analys
Avdelningen för kvalitetsutveckling och strategisk planering Barn- och utbildningskontoret
Innehåll
3.1. Drogsituationen i Sverige 3
3.2. Drogsituationen i Norrtälje 4
3.3. Narkotikafri skolas modell för frivilliga och slumpmässiga drogtester 5
3.4. Fristående gymnasieskolor som genomför tester i kommunen 6
3.5. För- och nackdelar med modellen 6
4.2. Bristande forskningsunderlag 8
4.3. Ansvarsfrågan vid positivt provsvar 9
Barn- och utbildningskontoret har fått i uppdrag av utbildningsnämnden och barn- och skolnämnden att utreda hur införande av slumpmässiga frivilliga drogtester på högstadiet och gymnasiet kan genomföras.
I jämförelse med andra kommuner i regionen är droganvändningen låg i Norrtälje kommun. Generellt sett har droganvändning bland unga i Norrtälje legat på en relativt konstant nivå under de fem senaste åren. Den grupp som bryter mönstret är flickor i årskurs 9 där antalet som har provat droger mer än fördubblats i Norrtälje kommun under en sjuårsperiod. Gruppen ickebinära elever ligger också högre än andra grupper.
Generellt sett anses ungas syn på droganvändning ha blivit mer liberal under senare år och en koppling mellan psykisk ohälsa och drogbruk kan identifieras1.
Xxxxxxxxx spelar stor roll när det gäller drogtestning i skolan och frågan har diskuterats länge. Regeringsformen 2 säger att medborgare är skyddade mot påtvingat kroppsligt ingrepp från det allmänna. Urinprov anses vara ett sådant och skapar därmed svårigheter att testa om någon använt droger. Frågan granskades av Justitieombudsmannen 2010 som då fann att om frivilligheten gällande provtagning kunde garanteras så förelåg inte något hinder att genomföra slumpmässiga frivilliga drogtester i skolan. Som kontrast avråder dock Skolinspektion från detta.
Idag genomför en högstadieskola och drygt 60 gymnasieskolor i riket slumpmässiga frivilliga drogtester. Vissa redovisar positiva resultat och erfarenheter medan andra hänvisar till att forskningsunderlaget är alltför magert. En fristående skola i Norrtälje kommun, Skärgårdsgymnasiet, arbetar enligt en modell framtagen av Narkotikafri skola. Enligt kurator på skolan är de nöjda med modellen och utfallet. Skolan erbjuder enbart yrkesutbildningar och på grund av säkerhetsskäl kan drogtester på just yrkesprogram ha en högre relevans då till exempel fordon och verktyg ofta används i dessa utbildningar. Xxxx Xxxxxxx gymnasieskola genomför tester vid misstanke men utgår inte från Narkotikafri skolas modell.
Utredningen finner att slumpmässiga frivilliga drogtester inte lämpar sig för högstadiet då Narkotikafri skolas modell är utformad för gymnasiet och är den modell som generellt används i de skolor som genomför slumpmässiga frivilliga drogtester. Såväl modell för genomförande som forskningsgrund för drogtester på högstadiet saknas i stort sett helt.
Slumpmässiga frivilliga drogtester har en högre relevans på gymnasiet, främst gällande yrkesprogram där ofta riskfyllda praktiska moment ingår. Mot bakgrund av underlag från de instanser som uttalat sig kring införande av drogtester enligt modellen Narkotikafri skola i gymnasiet blir dock ändå bedömningen att det inte kommer att lösa de problem som Norrtälje kommun står inför.
Andra insatser som samarbeten mellan socialtjänst, TINK och barn- och utbildningsförvaltningen bedöms kunna ge bättre effekt i arbetet mot ungdomars droganvändning.
1Eva Barredahl, enhetschef Xxxxxxxxx
2 Regeringsformen, 2 kapitlet 6§
Barn- och utbildningskontoret har fått i uppdrag av barn- och skolnämnden och utbildningsnämnden att utreda hur införande av slumpmässiga frivilliga drogtester på högstadiet och gymnasiet kan genomföras.
Syftet med rapporten är att utreda om slumpmässig frivillig drogtestning bland grupper av elever kan vara aktuellt för Norrtälje kommun som en insats bland andra i det förebyggande arbetet mot droganvändning hos unga.
Skolor arbetar generellt drogförebyggande både genom ordinarie verksamhet, ANDT- arbetet (arbete mot alkohol, narkotika, doping och tobak) och yttre insatser som till exempel droghundar som söker igenom lokalerna. I Folkhälsomyndighetens rapport från 2022 konstateras att Sveriges kommuner har en god grundstruktur för det narkotikaförebyggande arbetet. Samtidigt konstateras att arbetet inom ANDT minskade i kommunerna under åren 2012 - 2021.
Idag genomför drygt 60-talet skolor slumpmässiga och frivilliga drogtester i landet. Av dessa är det en högstadieskola och 61 gymnasieskolor. I sex medelstora kommuner genomför samtliga kommunala gymnasieskolor slumpmässiga frivilliga drogtester.3
Att införa slumpmässiga frivilliga drogtester i skolans arbete mot droger är något som har debatterats under lång tid då det har ansetts strida mot regeringsformen4 där det anges att “varje medborgare är skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp” från det allmänna.
Urinprov anses vara ett sådant kroppsligt ingrepp.
2010 prövades saken av Justitieombudsmannen, XX, som fann att drogtester på frivillig basis ej stod i strid med regeringsformen förutsatt att frivillighet kring testerna var garanterad. Detta har utkristalliserats som den juridiska kärnpunkten för slumpmässiga frivilliga drogtester i skolan då reell frivillighet anses svår att garantera och påvisa.
Skolinspektionen avråder därför från att använda slumpmässiga och frivilliga drogtester i skolan. Även Skolverket har tidigare avrått men är nu neutrala i frågan.
3.1. Drogsituationen i Sverige
Den vanligast drogen i Sverige är cannabis.5 Män uppger i högre grad än kvinnor att de använt cannabis under det senaste året. 7,8 procent av män i åldern 16–34 år har använt cannabis jämfört med 5,2 procent för kvinnorna. Går man ned i ålder förändras siffrorna. 14 procent av pojkarna och 13 procent av flickorna i årskurs 2 i gymnasieskolan har nyttjat cannabis. Året innan var det 16 procent för pojkarna och 12 procent för flickorna. Pojkarnas bruk har således minskat något och flickornas ökat något.
Narkotikabeslagen, narkotikarelaterade brott liksom antalet individer i narkotikarelaterad vård ökar. Under år 2020 ökade beslagen av marijuana och amfetamin men minskade för
3 Organisationen Narkotikafri skola
4 Regeringsformen, 2 kapitlet 6§
5 Cannabis är ett samlingsnamn för narkotiska preparat som utvinns från plantor i växtsläktet Cannabis, till exempel hasch och marijuana. (Beroendecentrum Stockholm)
xxxxx, heroin, xxxxxx och ecstasy. Folkhälsomyndigheten konstaterar att priserna har gått upp något för vissa droger. Priset för hasch, som ingår i cannabisfamiljen och är den vanligaste drogen bland unga, däremot gick ned 8 procent. Drogerna har generellt blivit renare och därmed starkare. Trots detta faktum minskade antalet dödsfall genom överdos under åren 2017–2021. 6
Jämfört med narkotikabruket i övriga Europa ligger Sverige lågt. Sverige har ungefär hälften av mängden brukare i årskurs nio i jämförelse med vissa länder i Europa, till exempel Frankrike och Grekland. Däremot ligger Sverige högt i drogrelaterade dödsfall, trots att en generell minskning av brukande kan iakttas.7
3.2. Drogsituationen i Norrtälje
Kommunen har bland det lägsta registrerade bruket av droger bland unga i regionen. Så har läget varit under de senaste fem åren. Cirka 10 procent av eleverna i årskurs 9 har testat droger någon gång, och i 90 procent av dessa fall har det handlat om cannabis.
Testandet av droger bland flickor i årskurs 9 har dock mer än fördubblats under en sjuårsperiod, från 4 procent till 10 procent under åren 2015–2022, (riket 9 procent.) Flickor har därmed nått upp till samma nivå som pojkar. För icke binära elever i årskurs 9 (år 2017) var siffran högre, 15 procent.
Tabell 1. Andel elever som svarar att de har använt narkotika. Källa Trygg i Norrtälje kommun (TINK).
Norrtäljes framgång i att hålla bruket jämförelsevis lågt kan kopplas till samordnade insatser och tidiga upptäckter.8 Polis, socialtjänst, skola och ungdomsmottagningar möts regelbundet i möten anordnade av Xxxxx i Norrtälje. Trygg i Norrtälje har länge arbetat med att engagera och utbilda vårdnadshavare och i dagsläget finns 19 aktiva vårdnadshavargrupper under utbildning i kommunen. Vårdnadshavarens roll är en viktig del i det preventiva arbetet men de har tidigare till stor del varit en svår grupp att nå.
Trender kommer och går när det gäller bruket av droger bland unga: just nu är det i Norrtälje kommun mycket boffning (inandning av gaser från till exempel sprayer som ger syrebrist så att ett kort rus upplevs). I somras var det HHC (Hexahydrocannabinol) i form
6 Folkhälsomyndighetens rapport, ”Den svenska narkotikasituationen 2022”
7 Narkotikapolitiskt center, 2022
8 Trygg i Norrtälje (TINK)
av wape-olja eller godis (så kallade ”Gummy Bears”). Det var då inte narkotikaklassat, vilket det är nu. När en substans narkotikaklassas ändrar tillverkarna oftast en liten beståndsdel så att det inte längre är narkotikaklassat. Bland yngre är det också vanligt att nyttja vitt snus och under senare tid att sniffa bensin.9 Ibland hävdas att bruket av droger kryper ned i åldrarna men det finns ännu inte statistiskt belägg för det fullt ut. 10
Socialtjänsten kan se att de elever som fastnar i drogmissbruk och får vård hos Mini- Maria oftast kommer från likartade lägre socioekonomiska förhållanden. Elever med föräldrar med högre utbildning och inkomst ingriper generellt tidigare i de fall där barnen hamnat i ett drogbruk. En utmaning och karakteristiskt för Norrtälje kommun, menar personal från Tiohundra och Socialtjänsten, är psykisk ohälsa och bristande tillit till samhället bland invånare. Detta bidrar sannolikt till att många inte känner till hur det går till att få, eller ens vill ha, stöd och hjälp från samhällsinstanser som till exempel socialtjänsten och Mini-Maria.11
3.3. Narkotikafri skolas modell för frivilliga och slumpmässiga drogtester
Narkotikafri skola drivs av Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle sedan 2008. De anger att de sprider kunskap, erfarenhet och metoder för att utveckla gymnasieskolans narkotikaförebyggande arbete. De har tagit fram en modell för hur slumpmässiga frivilliga drogtester kan genomföras i gymnasieskolan. (Modellen presenteras i sin helhet i Bilaga 1.)
Modellen är framtagen tillsammans med Klippans gymnasieskolor samt Xxxx Xxxx gymnasieskola i Ronneby och är generellt den modell som används på de skolor där slumpmässiga frivilliga drogtester genomförs. Narkotikafri skolas modell bygger kortfattat på att större sammanhållna grupper, hel- eller halvklass, drogtestas vid oannonserade tillfällen. Skolan har innan testandet noga och tydligt informerat vid vårdnadshavarmöten och i klasserna om att testande sker, förklarat varför och konsekvenser vid ett eventuellt positivt testresultat. Vårdnadshavare och elever känner väl till gången och syftet. Ett dokument undertecknas av elev och vårdnadshavare för omyndig elev och ett kort samtal med varje elev genomförs alltid inför testet. Samtalen och testandet ombesörjs av elevhälsan. Eleven har på detta sätt upprepade möjligheter att avstå testet. Detta genomförande bedömdes av Justitieombudsmannen 2010 tillgodose det juridiska kravet på garanterad frivillighet.
Modellen inkluderar hela processen med information till elever och vårdnadshavare, frekvens, säker provtagning, teknik och avtal med ackrediterat laboratorium. I stödmaterialet i Bilaga 1 tas även organisation och ledning upp samt ansvarsfördelning. Modellen som presenteras är förknippad med kostnader. Ökad arbetsinsats krävs, samtalsrum och anpassade toaletter (vid urinprov) behöver iordningställas. Drogtester behöver köpas in och avtal med testlaboratorium skrivas.
Någon modell för hur frivilliga drogtester ska kunna genomföras på grundskolan har inte tagits fram av organisationen eller någon annan instans.
9 Trygg i Norrtälje, Xxxxx Xxxxxxx och Xxxxx Xxxxxxxx 10 Trygg i Norrtälje, Xxxxx Xxxxxxx och Xxxxx Xxxxxxxx 11 Xxx Xxxxxxxx, enhetschef Tiohundra
3.4. Fristående gymnasieskolor som genomför tester i kommunen
Två fristående gymnasieskolor i Norrtälje kommun, Xxxx Xxxxxxx gymnasium i Hallstavik och Skärgårdsgymnasiet i Norrtälje tätort har tillfrågats i utredningen då de båda sedan en tid genomför drogtester på elever, fast på olika sätt.
Xxxx Xxxxxxx gymnasieskola har en plan för införande av slumpmässiga frivilliga drogtester. Det var klart för start av frivilliga slumpmässiga drogtester när pandemin kom vilket medförde att eleverna inte fanns i skolan så projektet pausades. Enligt skolans skolsköterska är det tveksamt om planerna kommer att fullföljas. Xxxx Xxxxxxx gymnasieskola har minskat i elevantal de senaste åren och menar hon att de klarar av att ha nära relation och god kontroll på elevernas mående ändå. De genomför dock som tidigare riktade frivilliga tester vid misstanke om bruk eller missbruk hos enskild elev.
Personal vid Xxxx Xxxxxxx gymnasieskola säger att de elever som testar positivt är få men kommer så gott som alltid från någon av två elevkategorier, elever med ADHD eller elever med psykisk ohälsa. De droger som oftast används av dessa grupper är hasch, morfin eller heroin. Då Xxxx Xxxxxx endast har yrkesprogram har elever som testats positivt förbjudits att delta i praktiska moment under en tid av säkerhetsskäl.
Den andra gymnasieskolan som genomför drogtester i Norrtälje kommun är Skärgårdsgymnasiet i Norrtälje tätort. De erbjuder enbart yrkesprogram. Skolan genomför, till skillnad från Xxxx Xxxxxxx gymnasieskola, slumpmässiga frivilliga drogtester för grupper av elever enligt den modell från Narkotikafri skola som beskrivs utförligt i bilaga 1.
Skolan är nöjd med modellen och uppger att de som nekar test är få, uppskattningsvis en procent som då har uppgivit religiösa skäl. Vid ett positivt testresultat görs orosanmälan till socialtjänsten och eleven följs upp av kurator och/eller mentor. Eleven stängs under en tid av från deltagande i riskfyllda moment av undervisningen, till exempel nyttjande av motorsåg. Vid uppvisande av negativt testresultat deltar eleven igen.
Skärgårdsgymnasiet har nyligen bytt ut urinprovet mot salivprov då det är betydligt enklare och mindre kränkande att genomföra. Med salivprov går det inte att testa för lika många typer av droger som urinprovet. Testet måste också användas tätare inpå brukartillfället än urinprovet för att ge utslag. Den vanligaste och mest ökande drogen enligt skolkuratorn är hasch i form av olja som röks i en wape. I och med den typen av enkelt droganvändande har det blivit mer accepterat bland unga.
3.5. För- och nackdelar med modellen
Slumpmässiga frivilliga drogtester möter olika reaktioner hos instanser som arbetar med ungdomar i Norrtälje kommun. Flertalet anser den alltför hårdför och vill gå en annan och mjukare väg för att nå rätt målgrupp:
• Tillförordnad enhetschef inom socialförvaltningen är starkt emot ett införande av slumpmässiga frivilliga drogtester. Hon menar att det riskerar att öka bristen på tillit till samhället och dess institutioner och i stället för hjälp skapa en känsla av ytterligare kontroll från samhällets sida. Hon befarar att vi sannolikt inte kommer att nå de individer vi vill och behöver nå genom slumpmässiga frivilliga drogtester i skolan. Hon hävdar även att själva testandet går emot Barnkonventionen.
Gemensamt med enhetschef på Tiohundra, vill hon i stället se ökade resurser för Mini-Maria så att de aktivt kan gå ut mer proaktivt i samhället med information och kampanjer i förebyggande syfte. Behovet är att skapa möten, samtal och relation till de unga. Varken socialtjänsten eller Mini-Maria har idag möjligheter till ett sådant förebyggande arbete.
• Trygg i Norrtälje (TINK) avvisar slumpmässiga frivilliga drogtester som ett led i det förbyggande arbetet mot droganvändning eller i avskräckande syfte. Detta gäller framför allt högstadiet. Trygg i Norrtälje anser att det skulle innebära en påtaglig kostnadsökning och att avskräckande insatser sällan har effekt på tonåringar. På gymnasiet kan det ha relevans på grund av säkerhetsaspekter vid yrkesprogram.
De ser hellre att den samverkan för tidiga insatser som arbetats fram i Norrtälje kommun, där tidig upptäckt, vård, stöd och behandling varit en framgångsrik väg, fortsätter och utvecklas vidare. De vill se ökad samverkan med socialförvaltningen genom att ge alla anställda inom skolan ges utbildning för att våga lita på sina iakttagelser av elever och följa den lagenliga skyldigheten att göra orosanmälningar så snart oro föreligger för elev. Detta skulle kunna innebära att socialförvaltningens resurser behöver ökas. Fler vuxna, till exempel socialpedagoger, behöver finnas i skolan för att klara detta, menar de.
• Personal vid Xxxx Xxxxxxx gymnasium har svårt att se att slumpmässiga frivilliga drogtester av elevgrupper skulle ge så mycket mer på sin skola eftersom elevantalet är så lågt. Att arbeta enligt modellen är kostsamt då det krävs tester, ökad arbetsinsats och anpassning av lokaler. De menar, i motsats till Xxxxx i Norrtälje, att det kanske är mer relevant på högstadiet då många börjar testa droger tidigt, vid 12–15 års ålder.
• Personal vid Skärgårdsgymnasiet, där drogtestning enligt Narkotikafri skolas modell genomförs, anser att fördelarna är många, eleverna blir till exempel mer försiktiga med testandet av droger. Genom det samtal som hålls vid provtagningen kommer de närmare eleverna och kan prata mer förtroligt och naturligt kring droger. Nackdelen med modellen är att den är kostsam men de anser ändå att det är värt det. Dock är de bekymrade över att skolan står ensam kring problematiken i för hög grad och önskar att Mini-Maria skulle ha betydligt mer resurser för en snabbare gång och större delaktighet i uppföljning. De ställer sig frågan hur långt skolans ansvar egentligen går. De anser att modellen skulle kunna ha relevans på högstadiet.
De olika aktörerna lyfter skiftande aspekter kring testande och flera har gemensamt en skeptisk syn på slumpmässiga frivilliga drogtester. Det kan i sig innebära bekymmer vid ett eventuellt införande i kommunen.
Att genomföra slumpmässiga och frivilliga drogtester medför svåra frågeställningar och ställningstaganden. Garanti för verklig frivillighet att testas som elev är den juridiska
knuten och svår att garantera. Just fastställande och garanterande av frivilligheten var själva kärnan i Justitieombudsmannens godkännande av drogtestande i skola. Tolkningen av regeringsformens text om medborgares skydd från kränkande ingrepp av det allmänna utgör alltså den juridiska utgångspunkten om slumpmässiga frivilliga drogtesters genomförande i skolan är möjlig.
Justitieombudsmannens utlåtande 201012 kan se tydligt och säkert ut vid en första anblick men möjligheten att avgöra om frivillighet vid testning verkligen föreligger får anses begränsad och kan komma att testas ytterligare, till exempel med nya anmälningar till Justitieombudsmannen.
De flesta skolor som genomför drogtester nyttjar oövervakade urinprov. Eleven släpps in på en toalett och personal väntar utanför för att ta emot provet. För att urintestet ska vara tillförlitligt måste det vara övervakat, alltså att någon tittar på dig när du kissar och det kan anses starkt integritetskränkande. Det skapar ytterligare juridiska problem kring frågan om personlig integritet.
Att i stället för urinprov nyttja salivprov, som blivit vanligare under senare tid, kan möjligen lätta något på utmaningen att möta det juridiska kravet då det är betydligt enklare att genomföra och får anses som betydligt mindre kränkande. Detta är dock inget som ännu prövats i juridiska instanser. Det används idag av Skärgårdsgymnasiet som nyligen gått över från urinprov. Båda testerna går att manipulera genom att till exempel dricka mycket vatten inför urinprovet eller skölja munnen inför salivprovet. Detta är något att beakta och organisera för vid ett eventuellt införande av slumpmässiga frivilliga drogtester då hel eller halvklass testas och resten av gruppen väntar.
Idag brukas långt mer än enbart traditionella drogklassade produkter i syfte att skapa ett rus eller ett lugn, till exempel olika substanser för medicinskt bruk eller syntetiska substanser. Det föreligger en risk att ett drogtest inte ger utslag för dessa substanser och kan därför bli ett trubbigt instrument.
4.2. Bristande forskningsunderlag
Forskningsunderlaget för slumpmässiga frivilliga drogtester i skolan och forskning på svenska förhållanden är mycket begränsat. Xxxxx Xxxxxxx är professor i socialt arbete vid Lunds universitet och har bland annat forskat om drogprevention i skolor. Han menar att det finns väldigt lite forskning kring effekterna av att genomföra drogtester i skolan och i preventivt syfte. Det blir helt enkelt svårt att utifrån forskning säga vad som fungerar och inte fungerar. Han bedömer att det är problematiskt när man implementerar en metod
12 Enligt 2 kapitlet 6 § i regeringsformen (RF) är varje medborgare skyddad gentemot det
allmänna mot påtvingat kroppsligt ingrepp. Att lämna urinprov är ett sådant ingrepp. I ett vägledande fall för Justitieombudsmannen (2010/11 s. 509) prövades frågan om drogtester i skolan är förenliga med regeringsformen. Bakgrunden var att Nässjö kommun fattat beslut om att införa slumpvisa frivilliga drogtester av elever på ett gymnasium i kommunen vilket Skolinspektionen motsatte sig. Nässjö kommun menade, vilket prövades av Justitieombudsmannen, att frivilligheten säkerställdes genom tre steg innan ett urinprov fick tas.
Eleven skulle för det första underteckna en överenskommelse om att hen får finnas med i den grupp av elever från vilka skolan slumpmässigt väljer vilka som ska testas. Elevens föräldrar skulle för det andra, om eleven inte är myndig, underteckna samma överenskommelse. En elev som blivit utvald att testas skulle slutligen få information vid provtillfället om att drogtestet är frivilligt. Justitieombudsmannens slutsats var att eleven därigenom ”på ett tillfredsställande sätt” ges möjlighet att fatta ett eget beslut om att vara med i testgruppen och att eleven ”själv och fritt” kan bestämma om hen vill lämna ett urinprov gav utslaget att slumpvisa drogtesterna därför generellt inte kan anses stå i strid med regeringsformen. Rättsläget vad gäller drogtester i skolan klargjordes därmed.
som man inte vet fullt ut om den fungerar. Både Folkhälsoinstitutet och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering har ställt sig skeptiska till slumpmässiga och frivilliga drogtester på unga.
Även om elevhälsopersonal på de fristående gymnasieskolorna anser att det kan vara bra med drogtester redan på högstadiet för att förebygga tidigt drogtestande är det nästan helt outforskad mark. Endast en skola av över 60 skolor som genomför slumpmässiga och frivilliga drogtester är en grundskola. Garanterad frivillighet blir mer komplicerad då eleverna på grundskolan är yngre. Att säkerställa att det är frivilligt, utan påverkan av skolpersonal, blir svårt att avgöra, särskilt då skolplikt råder för elever på högstadiet.
4.3. Ansvarsfrågan vid positivt provsvar
Elevhälsans ansvar har ökat under senare tid men skolan har varken rätten eller skyldigheten att vårda. Vid ett positivt provsvar är någon form av påföljd, uppföljning och eventuell vård påkallad. Skolan kan och bör då hänvisa till vården men inga krav kan ställas på att så sker. Skolan riskerar därmed att snabbt hamna i ett osäkert läge. Är eleven under 18 år ska alltid en orosanmälan göras till socialtjänsten så snart oro föreligger. Skolan får inte alltid återkoppling på resultatet, mer än att en utredning har påbörjats. För att få återkoppling om elevens resultat krävs ett medgivande från myndig elev eller vårdnadshavare för att bryta sekretessen. Rutiner och standarder för detta saknas ofta.
Socialtjänsten vill i regel inte utföra ett drogtest på beställning från skolan utan vill göra en egen bedömning av situationen och av vilken insats som ska erbjudas. Vanligen vill socialtjänsten också att ett drogtest bara utförs om eleven deltar i samtal. Det betyder att det kan dra ut på tiden innan något händer. Socialtjänsten kan endast erbjuda stöd som är frivillig.
Vardagen i skolan aktualiserar frågan hur agerandet från personal bör vara när enskild elev uppvisar tecken och beteende som kan tyda på drogpåverkan. Situationen ställer krav på tydliga och välkända riktlinjer, en handlingsplan. Hög relevans råder framför allt på yrkesprogram där maskiner och kanske fordon används. I en sådan situation är drogtestning av enskild elev aktuell. En påverkad elevs agerande kan utgöra fara för personal, eleven själv och övriga elever och blir därmed en arbetsmiljöfråga. Enskild elevs beteende skapar i detta fall misstanke om bruk eller missbruk och ett frivilligt drogtest genomförs i syfte att vid ett positivt testresultat hänvisa till rätt insatser hos rätt instanser.
Xxxxxxxxx spelar en stor och svår roll i denna fråga och att fastställa och garantera graden av frivillighet vid testning kommer ännu mer i fokus om slumpmässiga frivilliga drogtester genomförs på högstadiet där eleverna är yngre och i beroendeställning. Information, transparens och godkännande är viktiga faktorer som kräver hantering och därmed extra arbetsinsatser.
En högstadieelev som testar droger gör det mycket sällan i skolan och en test i den åldern skulle sannolikt därför kunna visa ett negativt resultat. Oro finns då att uppföljning av eleven släpps på grund av det negativa resultatet vid en slumpmässig drogtest. Det
föreligger alltså osäkerhet kring tolkningen av utfallet av drogtestet vid ett negativt resultat.13 Orosanmälan till socialtjänsten ska alltid göras vid oro för elev under 18 år.
Flickorna i årskurs 9, liksom de icke binära eleverna, är grupper att fokusera på då insatser planeras. Flickors ökade drogbruk liksom ökade deltagande i kriminalitet har blivit synligt i statistik först under senare år. Även kopplingen mellan psykisk ohälsa och droganvändning har blivit tydligare.
Vetenskapligt underlag för att på ett säkert och beprövat sätt genomföra slumpmässiga frivilliga drogtester på högstadiet är mycket bristfälligt. Det finns ingen modell framtagen för grundskolor och de dilemman som kan uppstå för att säkra att eleverna tar testerna helt frivilligt även om vårdnadshavare skulle medge ett test. Ytterligare en aspekt är skolsköterskans roll ifall minderårig elev samtycker till att drogtestas men en eller flera av vårdnadshavarna motsätter sig det. Frågan är om eleven har en självständig beslutanderätt oavsett sina vårdnadshavares avvikande uppfattning. 14
Sekretessfrågan kan bli komplicerad och skolsköterskans arbetsbörda riskerar att utökas. Ett nekande till det frivilliga testet måste journalföras och frågan blir då vilka som har tillgång till journalen och vilka slutsatser som utan belägg kan dras.
Vid 18 års ålder blir elev myndig och då upphör skyldigheten från skolan att involvera vårdnadshavare. Orosanmälan krävs inte längre från skolans sida. Finns oro kan dock en orosanmälan göras för person 18–20 år gammal. Är personen äldre kan ärendet anmälas till kommunens socialtjänst. Drogtester har högre relevans på yrkesprogram där maskiner och eventuellt fordon används. De kan genomföras på olika sätt med olika syften.
Slumpmässiga frivilliga drogtester kan bedrivas i ett avskräckande och förebyggande syfte på utvalda grupperingar. Alternativt kan drogtest genomföras för enskild elev då elevens beteende skapar misstanke om bruk eller missbruk. Ett drogtest genomförs då i syfte att säkerställa en säker arbetsmiljö för elever och lärare och eventuellt hänvisa till lämplig vårdinsats för den aktuelle eleven. Elevernas högre ålder innebär att det juridiska kravet om frivillighet vid testning kan mötas i högre grad.
Utifrån utredningens resultat framgår att slumpmässiga frivilliga drogtester inte lämpar sig för högstadiet då frivilligheten inte kan garanteras fullt ut på grund av elevernas låga ålder och att skolplikten kan ge uppfattningen att de inte har något val. Forskning på drogtestning i preventivt syfte i högstadieålder är i det närmaste obefintlig och modellen som presenteras och brukas på skolor är avsedd för gymnasiet.
På gymnasienivå däremot bedöms slumpmässiga frivilliga drogtester ha en större relevans. Möjligheten att nå de juridiska kraven om garanterad frivillighet får anses vara högre då eleverna är äldre. Framför allt gäller relevansen gymnasiets yrkesprogram där det förekommer riskmoment och drogpåverkan kan utgöra omedelbar fara för elever såväl som personal. Relevansen för att införa slumpmässiga frivilliga drogtester på gymnasiet stärks ytterligare då det framkommer att droganvändning och psykisk ohälsa har ett samband.
13 Trygg i Norrtälje
14 Elevhälsan, 2021-10-27
Att införa en modell som den från Narkotikafri skola som beskrivs i utredningen innebär en lång och noggrann process i planering och genomförande. Forskning liksom resultat från forskning kring slumpmässiga frivilliga drogtester i förebyggande syfte är begränsad och modellen anses kostsam.
Utifrån de instanser som uttalat sig om att införa drogtester enligt modellen Narkotikafri skola är bedömningen att det inte kommer att lösa de problem som Norrtälje kommun står inför. Andra insatser som samarbeten mellan socialtjänst, TINK och barn- och utbildningsförvaltningen kan ge bättre effekt i arbetet mot ungdomars droganvändning.
Muntliga källor
Xxxxxxx Xxxxx, Xxxxx i Norrtälje, 2024-01-10 Xxxxxxxx Xxx, enhetschef, Tiohundra 2024-01-19 Xxxxxxxx Xxxxx, Xxxxx i Norrtälje, 2024-01-10
Xxxxxxxxx, Xxxxxx, rektor, Rodengymnasiet, 2024-01-23
Xxxx, Xxxxxxx, skolkurator, Skärgårdsgymnasiet, Norrtälje, 2024-01-15
Xxxxxxxx Xxxxxxx, tillförordnad enhetschef, socialtjänsten Norrtälje kommun, 24-01-19 Söderberg Xxxxxxxxx Xxxxxx, skolsköterska, Xxxx Xxxxxxx gymnasium, Hallstavik, 2024-01-10
Xxxxx Xxxxxxx och Xxxxx Xxxxxxxx, Xxxxx i Norrtälje, 2024-01-10
Xxxxxxxx, Xxxxx, medicinskt ledningsansvar skolsköterskor, Norrtälje kommun, 2024-01- 23
Övriga källor
Alkohol & Narkotika, 5/2020 Beroendecentrum Stockholm, 24-01-25
Narkotikapolitiskt center, 2022 Regeringsformen, 2 kapitlet 6§ TT, 2019-09-02
Elevhälsan, 2021-10-27
Folkhälsomyndigheten, Den svenska narkotikasituationen 2022
Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle, Narkotikafri skola, Webbinarium, november 2023
Vägledning för skolan
Xxxxxxxxxx slumpvisa drogtester i skolan
Xxxxxxx Xxxxxxxxx | December 2023
Innehåll
2.1. Skolan kan använda slumpvisa drogtester men måste vara frivilliga 4
2.2. Frivilligheten kan säkerställas – JO:s beslut gällande Xxxxxxxxxxxxxxxx 4
2.4. Drogtest som villkor för praktiska moment 5
2.6. Drogtestning som villkor för APL 6
2.7. Drogtest som villkor för internatboende 6
2.8. Alkoholtest som villkor för praktiska moment 7
4.4. Klass eller del av klass 10
4.6. Säker men oövervakad provtagning 10
4.7. Dokumentation och systematiskt arbete 12
5. Att införa slumpvisa drogtester – ledning, organisation och process 12
5.2. Att införa slumpvisa drogtester 12
5.3. Organisation och ledning 13
Drogtestning av skolelever kan bli aktuellt vid misstanke om narkotikaanvändning och slumpvist i de fall skolor infört detta. Drogtester i samband med misstanke är vanligt förekommande men system och rutiner för detta skiljer mellan kommuner. Inte sällan finns ett glapp mellan skolan och socialtjänsten som gör att skolan kan hamna i ett osäkert läge där skolan inte vet om en intervention görs eller resultatet av den.
Frivilliga slumpvisa drogtester blir allt vanligare och förekommer huvudsakligen inom gymnasieskolan. Från två gymnasieskolor 2009 visar en kartläggning att det 2023 fanns en högstadieskola och 61 gymnasieskolor som infört slumpvis drogtestning och att ytterligare ett antal planerade att göra detta. I sex medelstora kommuner har detta införts för samtliga kommunala gymnasieskolor. Det har således skett en betydande ökning.
Införandet av frivilliga slumpvisa drogtester har följts av en rad frågor om rättsläge, evidensläge, modell och praktisk tillämpning. En osäkerhet kan finnas hos skolsköterskor, kuratorer, rektorer, förvaltningschefer och jurister och till Narkotikafri Skola kommer fortlöpande frågor om detta. I Skolverkets rapport Skolans roll i det brottsförebyggande arbetet (2023)1 framkommer också att rektorer kan känna en osäkerhet.
Att införa slumpvisa drogtester innebär att ett system införs som ställer särskilda krav på systematik, organisation och ledning.
Skolans drogförebyggande arbete innehåller flera olika delar där slumpvisa drogtester är en pusselbit. Dessa insatser och detta arbete ska utgå från gällande lagstiftning och regelverk och bästa möjliga kunskap.
Problemet och utmaningen för skolan är att den lagstiftning som är aktuell består av lagstiftning inom
flera olika områden och vägledande rättspraxis finns i vissa fall. Det är sedan rektor som har till uppgift att översätta detta till skolans policy, handlingsplaner, rutiner och dagliga praktiska tillämpning. När det gäller slumpvisa drogtester var det en ny praktik som först introducerades 2001 men då gick under myndigheternas radar. Först 2009 blev den uppmärksammad av den då nybildade Skolinspektionen i samband med att Brinellgymnasiet i Nässjö införde drogtester. Detta ledde till en rättslig prövning.
Problemet och utmaningen gäller inte bara lagstiftningen, det gäller även kunskapsläget om prevention. Forskningen om vilka insatser i skolan som har effekt är begränsad vilket gör att skolan i sin vardagliga praktik behöver göra egna bedömningar av de insatser som används och beskrivs i skolans drogpolicy.
Ett exempel är narkotikahundar där studier av effekten av narkotikahund i skolmiljö saknas och därför inte kan rekommenderas av myndigheter som Skolverket. Ändå är narkotikahund vanligt förekommande i skolan. När skolan utformar sin drogpolicy och beskriver de förebyggande insatser man arbetar med behöver skolan och ytterst rektor därför tänka själv och lägga ett pussel av insatser med bitar som vi vet mer om och andra vi vet mindre om.
Syftet med detta vägledningsdokument att kunna skingra den osäkerhet som kan finnas när det gäller slumpvisa drogtester samt besvara de frågor som återkommer och därigenom underlätta för skolan att fatta beslut och påbörja arbetet.
1. Syfte
Slumpvisa drogtester har som syfte att förebygga användning av narkotika genom att öka upptäcktsrisken, bidra till en trygg och säker arbetsmiljö, minska risken för skador och olyckor i samband med praktiska moment och att tidigt upptäcka användning av narkotika.
Drogtester ska ses som en insats av flera i skolans förebyggande arbete.
2.1. Skolan kan använda slumpvisa drogtester men måste vara frivilliga
Skolan kan använda slumpvisa drogtester under förutsättning att de är frivilliga och att frivilligheten kan säkerställas.
Enligt 2 kap. 6 § RF (Regeringsformen) är varje medborgare gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp. Urinprov är enligt Justitieombudsmannen (JO) att betrakta som ett sådant kroppsligt ingrepp.
Skyddet mot kroppsligt ingrepp gäller endast ingrepp som är påtvingade. Ett ingrepp är påtvingat om det allmänna använder våld för att genomdriva åtgärden. Ingreppet kan också enligt JO vara påtvingat om den enskildes motstånd bryts genom hot om någon sanktion, genom underförstådda eller uttryckliga påtryckningar av olika slag.
Det finns dock situationer där skolan har både skyldigheter och möjligheter att agera på ett sätt som kan uppfattas som en påtryckning.
Vid oro för att en elev använder narkotika har skolan skyldighet att göra en orosanmälan till socialtjänsten. Finns misstankar och oro i samband med praktiska moment kan en riskbedömning göras som kan leda till en tillfällig avstängning. Att informera elever om konsekvenserna av att inte ge samtycke till drogtestning skulle kunna uppfattas som påtryckning - men där åtgärden samtidigt en lagstadgad skyldighet.
I vissa situationer kan ett drogtest också vara ett villkor. Det gäller i yrkesutbildningar med fordon där det finns alkolås i fordonen och ett alkoholtest är ett villkor för att kunna delta i det praktiska momentet. För skolor med internatboende kan slumpvisa drogtest vara ett villkor för att kunna teckna ett hyreskontrakt.
Skolan behöver därför säkerställa frivilligheten men samtidigt informera elever och vårdnadshavare både om skolans skyldigheter och möjligheter i de fall drogtestning kopplat till internatboende är aktuellt.
2.2. Frivilligheten kan säkerställas – JO:s beslut gällande Xxxxxxxxxxxxxxxx
Rättsläget beträffande slumpvisa drogtester är klarlagt i ett JO beslut 2010 i fallet med Brinellgymnasiet i Nässjö.2 När Brinellgymnasiet 2009 införde slumpvisa drogtester kritiserades detta av den då nybildade Skolinspektionen som ansåg drogtestningen strida mot lagen då frivilligheten enligt SI i princip var omöjlig att säkerställa. Nässjö kommun gjorde en annan bedömning och frågan avgjordes i april 2010 genom ett JO- beslut som gav kommunen rätt. XX ansåg att frivilligheten kan säkerställas och att drogtestning därmed inte strider mot lagen.
Den modell som Brinellgymnasiet införde innebär att information finns om att skolan använder frivilliga slumpvisa drogtester, att elev och vårdnadshavare ges möjlighet att ge sitt samtycke i samband med läsårsstart år ett och att eleven i samband med provtagningstillfället åter får information om att hen trots tidigare medgivande har rätt att avstå.
XX skriver:
Mot bakgrund av vad nämnden har anfört om rutinerna för de slumpvisa drogtesterna vid Brinellgymnasiet har jag inte anledning att dra någon annan slutsats än att en elev på ett tillfredsställande sätt ges möjlighet att i förhållande till det allmänna, dvs. skolan – och då närmast skolhälsovården – fatta ett eget beslut om att vara med i ’testgruppen’ och att eleven själv och fritt kan bestämma om att lämna ett urinprov om han eller hon blir tillfrågad. Enligt min mening kan de slumpvisa drogtesterna därför inte generellt anses stå i strid med 2 kap. 6 § RF.
Skolinspektionen fram till 2018 att avråda skolan från att använda slumpvisa drogtester med motiveringen att frivilligheten i princip inte kunde säkerställas varför drogtestningen stred mot lagen.
Trots Skolinspektionens avrådan har dock allt fler skolor nu infört slumpvis drogtestning.
2.3. Samtycke
I samband med Skolinspektionens tillsyn vid Klippans gymnasieskolor 2019 kritiserades skolan för brister i rutinerna för samtycke. Skolinspektionen ansåg det inte vara tillräckligt att elever och vårdnadshavare informerades om skolans drogtester, att möjlighet gavs att lämna samtycke vid skolstart och att eleven i samband med provtagningstillfället informerades om att hen har rätt att avstå trots tidigare samtycke.
Skolinspektionen ansåg att även vårdnadshavarna trots tidigare samtycke skulle tillfrågas på nytt vid varje provtagningstillfälle för at bekräfta sitt samtycke.
Då Klippans gymnasieskolor tillämpar modellen att testa hela grupper ansåg skolan att detta förfarande skulle bli praktiskt ogenomförbart. Att några minuter innan gruppen informeras om att provtagning ska ske kontakta alla vårdnadshavare skulle inte vara möjligt.
Skolans lösning blev att komplettera den initiala samtyckesblanketten med en följdfråga om vårdnadshavarna önskade att i samband med det enskilda provtagningstillfället bli kontaktade för att bekräfta sitt samtycke.
Detta för att ytterligare stärka frivilligheten. (Se bilaga 1.) Skolinspektionen har inte haft något att invända mot modellen. Enligt Klippans gymnasieskolor har endast någon enstaka vårdnadshavare uttryckt en önskan att på nytt bli kontaktad vilket får tolkas som att de allra flesta anser det initiala samtycket vara tillräckligt.
2.4. Drogtest som villkor för praktiska moment
Frågan om drogtester som villkor för att delta i ett praktiskt moment eller APL (Arbetsplatsförlagt lärande) har ännu inte varit föremål för rättslig prövning av förvaltningsrätt eller JO. Rättsläget är därför inte helt klarlagt.
Skolinspektionen har däremot i två beslut uttalat sig beträffande drogtester som villkor för att delta i vissa praktiska moment. Det ena fallet gäller Yrkesplugget 2014 (Dnr 42-2014:3153), det andra Komvux i Landskrona 2020 (Dnr 2020:3962). Besluten i dessa fall är motstridiga.
I fallet med Xxxxxxxxxxxx säger Skolinspektionen att ”det kan finnas situationer där drogtester behöver företas av säkerhetsskäl”. I beslutet sägs:
Vidare har det uppgetts i anmälan att elever inte får gå kvar på skolan om de inte lämnar urinprov och att elever inte får gå i skolan förrän provresultaten är klara och skolan fått ta del av dessa.
Huvudmannen har bemött dessa uppgifter med att eleven inte stängts av från skolan och inte heller förvägrats att gå i skolan. Däremot har eleven inte fått delta fullt ut i vissa praktiska moment då eleven inte på ett nöjaktigt sätt kunnat visa att hon inte använder narkotika. Huvudmannen förklarar sin nolltolerans mot droger med att vissa praktiska inslag i utbildningen är att betrakta som farliga både för användaren och andra personer som vistas i lokalen. Anmälarna har inte kommit in med synpunkter på huvudmannens yttrande varför huvudmannens uppgifter läggs till grund för Skolinspektionens bedömning.
Enligt Skolinspektionens uppfattning kan det finnas situationer där drogtester behöver företas av säkerhetsskäl, exempelvis i gymnasieskolans yrkesinriktade utbildningar. Mot denna bakgrund och med beaktande av vad som i övrigt framkommit i utredningen finner Skolinspektionen det inte visat att skolan brutit mot gällande bestämmelser om drogtester.
Om ett drogtest behöver företas av säkerhetsskäl är rimligen konsekvensen av att inte vilja lämna ett drogtest, som alltid ska vara frivilligt, att eleven inte kan delta i det praktiska momentet. Det är också så Yrkesplugget
I fallet med Komvux i Landskrona säger Skolinspektionen däremot att ett drogtest inte får vara ett villkor för att delta i vissa arbetsmoment:
Enligt bestämmelserna om avstängning i 5kap. skollagen är det inte möjligt för skolan att utan en individuell bedömning i det enskilda fallet stänga av elever som inte vill göra drogtest. Detta innebär att drogtestning i sig inte får vara ett villkor för att delta på vissa arbetsmoment, såsom framgår av den samtyckesblankett Landskrona kommun använder sig av.
Beslutet beträffande Yrkesplugget är från 2014 och för Komvux i Landskrona från 2020. Det troliga är därför att Skolinspektionen i händelse av ett nytt liknande ärende hänvisar till det senare.
2.5. Avstängning
En elev som inte vill lämna ett drogtest eller lämnar ett positivt drogtest kan således tillfälligt stängas av från ett praktiskt moment först efter en riskbedömning i det enskilda fallet. Vanligen krävs ett eller flera negativa test innan eleven åter kan delta i praktiska moment.
Enligt Skolverkets juridiska vägledning gäller i sådana fall följande:
Ett sådant beslut om avstängning får fattas om det i utbildningen ingår praktik, eller om delar av utbildningen är arbetsplatsförlagd, och det är uppenbart olämpligt att eleven deltar i den praktiska tjänstgöringen. Huvudmannen eller rektorn får besluta att ett sådant beslut om avstängning ska gälla omedelbart. Rektorn får inte delegera till någon annan att fatta beslutet. Huvudmannens beslut om avstängning kan avse en viss tid, men det kan också gälla utan tidsbegränsning. Rektorns beslut får inte avse längre tid än två veckor.3
Eleven har dock rätt till undervisning i teoretiska moment förutsatt att eleven inte stör undervisningen enlig 5 kap. Skollagen.4 Vad som anses utgöra ett störande av undervisningen är en bedömningsfråga.
I fall där en elev inte vill lämna ett drogtest eller lämnar ett positiv test får också skolan göra en bedömning om det finns anledning att göra en orosanmälan till socialtjänsten.
2.6. Drogtestning som villkor för APL
Inom arbetslivet är slumpvisa drogtester vanligt förekommande och kan vara aktuellt i vissa fall i samband med APL. Det innebär att drogtestning i dessa fall är ett villkor för att kunna göra APL.
Väljer eleven att avstå från att ingå i drogtestningen innebär det att eleven också väljer att avstå från den aktuella praktikplatsen.
Frågan har inte varit föremål för prövning i någon instans, varken Förvaltningsrätten, JO eller Skolinspektionen.
Skolan kan knappast ifrågasätta en arbetsgivares drogpolicy och kräva att elever som gör APL ska undantas från den. Eleven står därför inför valet att acceptera arbetsgivarens drogpolicy eller välja en annan praktikplats men som inte använder drogtestning. På orter med begränsade möjligheter till praktikplatser kan detta innebära att drogtestning i praktiken blir ett villkor för att delta i vissa av utbildningens moment.
2.7. Drogtest som villkor för internatboende
När det gäller skolor med möjligheter till internatboende förekommer det att slumpvis drogtestning är ett villkor för boendet. Drogtestningen är då kopplad till hyresavtalet mellan hyresgästen (eleven) och hyresvärden (skolan).
Inte heller detta har prövats rättsligt, men då drogtestningen inte är ett villkor för att delta i undervisningen utan endast boendet är det knappast troligt att detta skulle möta några hinder.
2.8. Alkoholtest som villkor för praktiska moment
I de fall alkolås finns i fordon som används i skolans utbildningar är alkoholtest ett villkor för att delta i ett praktiskt moment. Bilen går inte att starta utan ett föregående negativt alkoholtest.
Då alkohol- och drogtest enligt JO är likställda har Narkotikafri Skola ställt frågan till Skolinspektionen (2022) om inte alkohol- och drogtest borde vara likställda, åtminstone när det gäller framförande av fordon. Det skulle innebära att ett drogtest på samma sätt som ett alkoholtest skulle vara ett villkor för att delta i ett praktiskt moment alternativt att varken ett alkoholtest eller drogtest får vara ett villkor.
På frågan svarar Skolinspektionen att en anmälan i ett enskilt fall krävs för att frågan ska prövas. Sedan en sådan anmälan gjorts i samförstånd med den aktuella skolan svarar Skolinspektionen att man inte tar upp frågan till prövning men utan att ge någon motivering. I sitt svar säger Skolinspektionen:
Frågan om när och i vilka fall vi initierar en tillsyn är komplex så till vida att den är avhängig ett antal olika omständigheter. Det är dock fullt möjligt att de frågeställningar du har kan komma att ingå i en tillsyn framöver.
När dokumentation om beslutet begärs svarar Skolinspektionen att något beslut inte fattats och att någon dokumentation därför inte finns. Men en anonym och osynlig handläggarhand någonstans i systemet har trots allt fattat ett beslut att lägga denna anmälan i papperskorgen utan att någon dokumentation finns.
Dilemmat för Skolinspektionen är här att om alkoholtest och drogtest likställs skulle det innebära att Skolinspektionen skulle acceptera drogtest som ett villkor för att delta i moment med fordon där alkolås finns eller säga att alkoholtest i dessa fall strider mot lagen. Det förra är mot bakgrund av Skolinspektionens inställning till drogtester knappast att förvänta, det senare närmast osannolikt.
Skolinspektionens handläggning av ärendet föranledde därför en JO-anmälan som dock beslutade att inte pröva fallet.
Rättsläget när det gäller drogtester i samband med framförande av fordon är således fortfarande oklart. En skola som inför drogtest i kombination med alkoholtest (alkolås) som villkor för att framföra ett fordon skulle mot bakgrund av att JO likställer dessa, och att alkoholtest inte ifrågasatts sannolikt få rätt vid en prövning.
För lärare vid transportutbildningar där eleven kör fordon på lärarens körkort är möjligheten att också använda drogtest en viktig fråga.
3. Evidensläge
Kritiker av slumpvisa drogtester i skolan har som främsta argument att det saknas vetenskaplig evidens för att detta skulle ha några positiva effekter.
Man har då hänvisat till kunskapsöversikten Att förebygga missbruk av alkohol, droger och spel hos barn och unga av Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering (2015)5 och det europeiska narkotikacentret EMCDDA:s översikt Drugtesting in schools (2017)6. Man hänvisar även
till Narkotikautredningen SOU 2023:62 (s. 441).7 Vad säger då dessa översikter?
Narkotikautredningen
Att det narkotikaförebyggande arbetet ska vara kunskapsbaserat och med en tydlig koppling mellan forskning och praktik är en självklarhet framhålls av Narkotikautredningen. Problemet som utredningen pekar på är det begränsade kunskapsläget när det gäller effekter av metoder i det narkotikaförebyggande arbetet.
Brister i det vetenskapliga stödet för förebyggande metoder skapar därför en ovisshet bland de som arbetar med detta. Utredningen diskuterar därför hur det förebyggande arbetet kan bedrivas när det vetenskapliga stödet är ofullständigt och begränsat.
I det läget behöver man utgå från bästa tillgängliga kunskap och bygga på både vetenskapligt stöd och beprövad erfarenhet. För att göra det bör man utgå från existerande kunskap om narkotikaförebyggande metoder, från kunskap om risk- och skyddsfaktorer och dra lärdom av erfarenheter inom närliggande områden som folkhälsa i stort och ANDTS-området i övrigt.
Utredningen redogör för olika insatser, exempelvis att det finns visst stöd för att arbete med drogpolicy som tydliggör skolans regler och insatser har effekt. Här har utredningen också tagit del av beprövad erfarenhet genom dialoger med ideella organisationer.
När det gäller den specifika frågan om slumpvisa drogtester är däremot utredningen mycket tydlig med att det i just detta fall inte finns någon evidens.
Som stöd för detta hänvisar man till en kort kunskapsöversikt, International Standards on Drug Use Prevention från 2018, utgiven av UNODC (United Nations Office on Drugs and Crime).8 Där anges inga källor och studier utan endast att översikten baseras på ”expert consultation” och ett antal guideline-dokument.
Beprövad erfarenhet, dialoger med praktiker eller erfarenheter inom närliggande områden har i detta fall inte varit aktuellt för utredningen.
SBU och EMCDDA
Tidigare har Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU9 och det europeiska narkotikacentret EMCDDA10 redovisat forskningsläget där resultaten är blandade. Båda kommer till slutsatsen att mer forskning behövs. Detta bygger dock endast på ett fåtal amerikanska studier, två respektive sju studier med olika design och där modellen för drogtestning skiljer sig radikalt från den som idag tillämpas i svenska gymnasieskolor.
Annan kunskap
Men det finns också annan kunskap och erfarenhet.11 Ytterligare ett antal amerikanska studier finns som visar på positiva effekter på elevers narkotikaanvändning. 12 13
Studier inom arbetslivet visar på positiva effekter på användningen och att minska risken för skador och olyckor på arbetsplatser.14 En studie av alkoholtester i trafiken visar att ett ökat antal prov leder till en högre upplevd upptäcktsrisk vilket i sin tur har en allmänpreventiv effekt.15
Fartkameror utmed vägarna gör att vi lättar på gasen och leder till att färre dör i trafiken. Stöldlarm i butiken gör att vi drar oss för att snatta. Säkerhetskontroller vid flyget och narkotikahundar i tullen gör att vi undviker att ha med otillåtna saker. Övervakningskameror i skolor minskar klotter och skadegörelse.
Utgångspunkten för det som inom kriminologin kallas det situationella perspektivet16 är således att fler kommer att avstå från att befatta sig med och bruka narkotika om:
• Risken att bli upptäckt med att sälja, inneha eller bruka narkotika är större.
• Ansträngning krävs för att sälja eller skaffa narkotika.
• Belöningen av att hantera och bruka narkotika blir mindre.
• Det är svårare att ursäkta bruk av narkotika.
I kunskapsöversikten Narkotikan i Sverige (2008)17 framhålls att det inte räcker med en regel om det inte samtidigt finns en trovärdig risk för upptäckt och konsekvens.
Avgörande är…risken för att bli upptäckt i de miljöer som är av störst betydelse för personer som är socialt intakta; arbetsplatsen, skolan, trafiken, krogen.
Detta är grundtanken med den miljöinriktade preventionen. Samhällsmiljön arrangeras på ett sådant sätt att det blir svårt eller oattraktivt att använda narkotika – man vill inte riskera sin anställning, sin utbildning, sitt körkort eller sitt sociala anseende.
Risk för upptäckt påverkar våra beteenden. Syftet med slumpvisa drogtester är också att öka risken för upptäckt och därigenom påverka beteendet och bidra till en tryggare och säkrare arbetsmiljö i skolan.
Beprövad erfarenhet
Det är mot den bakgrunden som allt fler skolor har infört frivilliga slumpvisa drogtester, från två skolor 2009 till 62 skolor 2023.
Det betyder att det idag finns praktisk och beprövad erfarenhet i Sverige av slumpvisa drogtester. Ännu saknas utvärderingsstudier av dessa skolor men genom det erfarenhetsutbyte som pågår mellan många av dessa vet vi att både elever, föräldrar och skolor överlag är nöjda och positiva. I viss utsträckning finns dessa erfarenheter redovisade.18 I ett fall, Gymnasieskolan Xxxx Xxxx i Ronneby, har erfarenheterna också beskrivits i en av skolan producerad podd.19
Rapporter från dessa skolor visar att få elever testar positivt men att dessa genom drogtesterna kan upptäckas tidigt och få stöd och hjälp.
Kunskapsläget sammanfattas i boken Vägar till en narkotikafri skola. Mer forskning behövs, men sammantaget finns det idag tillräckligt stöd för att kunna säga att slumpvisa drogtester har effekt på elevers beteende och skolans arbetsmiljö för att kunna arbeta vidare.
4. Modell
Den modell som blivit något av en standard har växt fram genom ett samarbete mellan Klippans gymnasieskolor, gymnasieskolan Xxxx Xxxx i Ronneby och Narkotikafri Skola. Efterhand som nya skolor tillkommit och där skolors förutsättningar kan skilja sig åt har också skolor anpassat modellen efter sina förutsättningar.
4.1. Information och dialog
Information till och dialog med både elever och vårdnadshavare är av stor betydelse för att elever och vårdnadshavare ska förstå syftet med drogtestningen, hur den utförs, hur skolan hanterar positiva resultat och vad som händer vid ett positivt resultat. Denna information och dialog är viktig för att elever och vårdnadshavare ska ha förutsättningar för att kunna fatta beslut om samtycke att delta i drogtestningen.
Information om skolans drogpolicy och drogtestning kan ges vid flera tillfällen.
• Information bör finnas på skolans hemsida så sökande till skolan kan se vad som gäller på skolan. (Se bilaga 5.)
• Information bör ges vid det första mötet med vårdnadshavare vid läsårsstart i gymnasiets år 1.
• Information om syfte med drogtestningen och hur den genomförs (slumpvist och oövervakat) ska finnas tillsammans med den samtyckesblankett som delas ut i samband med skolstarten.
• Information kan lämpligen också ges av mentor under ett lektionspass där syftet och innehållet i policyn förklaras mer utförligt och där en dialog med eleverna kan föras och frågan om vad eleverna tycker om skolans policy kan ställas och diskuteras.
• Informationen kan också upprepas kortfattat i samband med provtagningstillfällen.
• Ytterligare information kan ges till skolans elevskyddsombud.
4.2. Samtal
Modellen bygger på att ett enskilt kort samtal med eleven föregår provtagningen. Samtalet bygger på ett antal frågor där syftet är att få en bild av eleven, fånga upp eventuella bekymmer och förbereda eleven för provtagningen. Under samtalet påminns eleven också om frivilligheten och att eleven har rätt att avstå. (Se bilaga 3.)
Även en elev som från början inte lämnat samtycke men lottas att delta erbjuds och uppmanas att delta i samtalet.
Skolornas erfarenheter är genomgående att dessa samtal är mycket viktiga och värdefulla.
4.3. Utförare
Den modell som utvecklats och flertalet skolor använder bygger på att skolans egen elevhälsopersonal utför provtagningen. Skälet till detta är att skolans elevhälsopersonal är kända av eleverna och att det finns en relation mellan elever och personal vilket bidrar till en större trygghet i situationen.
I ett par fall används extern personal för provtagningen. I något fall sker provtagningen i den privata vårdgivarens lokaler, i något fall kommer extern personal till skolan, där elevhälsopersonalen finns med och håller samtalet inför provtagningen. En förklaring till detta kan vara att skolsköterska är anställd av den centrala elevhälsan och elevhälsochefen anser att drogtestning inte ingår i skolsköterskans arbetsuppgifter.
4.4. Klass eller del av klass
Slumpvis drogtestning innebär ett lottningsförfarande med hjälp av exempelvis en slumpgenerator eller annan lottdragning.
Den modell som utvecklats bygger på att hela eller delar av klasser lottas och testas. Provtagningen sker under ett lektionspass där läraren är vidtalad och undervisningen fortgår.
I de fall hela klasser testas krävs beroende på klassens storlek att 3-5 personal i elevhälsoteamet kan medverka. Där detta inte är möjligt har många skolor valt att i ett första steg lotta en klass och när teamet besöker klassen lotta en mindre grupp för den aktuella provtagningen.
Fördelen med detta är att det är smidigare och lättare att administrera och att den psykologiska upptäcktsrisken ökar då klasser på detta sätt kan lottas oftare.
4.5. Frekvens
För att syftet med drogtester ska uppnås behöver två krav uppfyllas. För att ge legitimitet och få effekt behöver andelen elever som ger samtycke att delta i drogtestningen vara högt. Det kräver arbete med information, dialog och motivation. Erfarenheten från de skolor som infört drogtestning visar att andelen elever som ger samtycke ligger på 95-100 procent.
För att påverka beteendet behöver upptäcktsrisken vara reell. Erfarenheter från drogtestning i arbetslivet talar för att frekvensen i testningen bör ligga på 20-25 procent av gruppen på årsbasis. Det är också en nivå för upptäckt som Tullmyndigheten anger som nödvändig för att påverka smugglares beteende.
4.6. Säker men oövervakad provtagning
Säker provtagning
Drogtestning är ett integritetsingrepp som också kan få konsekvenser för elevens utbildning. Resultatet kan också komma att prövas juridiskt. Därför är det viktigt att provtagning och prover hanteras på ett kvalitetssäkrat sätt och följer de riktlinjer för säker provtagning som finns.20 Rutinerna vid provtagning ska
vara beskrivna och den personal som utför provtagningen ska ha nödvändig utbildning i rutiner för hur provtagningen ska utföras och provresultat hanteras. (Se bilaga 4.)
Teknik
Två tekniker kan användas för screeningtest, urinprov och salivprov.
Skolor som infört slumpvisa drogtester använder vanligen urinprov, i ett par fall används salivprov. I något fall används en kombination av urin- och salivprov.
Salivprov har fördelen av att de kan upplevas som mindre integritetskränkande och att de är lättare att administrera. Nackdelen är att de har kort detektionstid (timmar) vilket elever som använder cannabis och andra substanser ofta har kunskap om.
Urinprov har flera fördelar. Resultatet kan avläsas direkt och urinprov har längre detektionstid (2-4 dagar beroende på substans, i vissa fall fler när det gäller den vanligaste substansen cannabis beroende på frekvensen i användningen). Detta gör det möjligt att bättre kunna fånga upp elever som använder narkotika och tidigt sätta in stöd och hjälp.
Rekommendationen är därför att i första hand välja urinprov. Testtekniker utvecklas dock fortlöpande och rekommendationer kan komma att ändras.
Avtal med ackrediterat laboratorium
Som en del i en kvalitetssäker provtagning ska ett positivt screeningtest/snabbtest verifieras i en laboratorieanalys. Detta för att med säkerhet veta vad provet visar men också av rättssäkerhetsskäl. Skolan behöver därför ha ett avtal med ett ackrediterat laboratorium och rutiner för hantering av provresultat i samband med detta. Myndigheten SWEDAC som är ett nationellt ackrediteringsorgan har förteckning över ackrediterade laboratorier för droganalys.21 De finns på xxxxxx.xx (sök efter Droganalys).
Oövervakat
Varje form av drogtestning är ett ingrepp i den personliga integriteten. Graden av integritetsingrepp kan dock variera beroende på omständigheterna kring och hur provtagningen utförs. Vid misstanke behöver provtagningen vara övervakad för att minimera risken för manipulation.
Vid slumpvis drogtestning är behovet av övervakning inte lika stort och det finns flera skäl till att provtagningen bör vara oövervakad.
Det främsta skälet är för att minska integritetingreppet. Slumpvis drogtestning innebär också att eleverna är oförberedda vilket minskar risken för att någon ska kunna förbereda manipulation. Några saker kan också göras för att minska risken för manipulation.
Ha kontroll över förflyttningen från klassrummet till platsen/rummet för samtal och toalett för provtagning.
• Förbered toaletten.
• Inte ta med ytterkläder och väskor.
• Manipulationsstickor.
• Ytterligare åtgärder.22
Men då provtagningen är oövervakad finns en ökad risk för manipulation. Den risken ska vägas mot det integritetsingrepp en övervakad provtagning innebär. Om någon elev trots allt skulle manipulera ett prov är det troligt att elevhälsoteamet – som känner eleverna – väl med tiden kan uppfatta andra signaler. Skulle
någon elev trots detta lyckas manipulera ett prov och tills vidare inte heller uppmärksammas på annat sätt är det ett mindre problem än att använda övervakad provtagning.
(Se vidare rutiner vid Gymnasieskolan Xxxx Xxxx, bilaga 3.)
4.7. Dokumentation och systematiskt arbete
Ett systematiskt förebyggande arbete är viktigt för att kunna följa upp, utvärdera och förbättra insatserna. Grunden för ett systematiskt arbete är data, som kompletterat med annan information kan att ge en så bra och korrekt lägesbild som möjligt. För detta behövs också dokumentation.
När det gäller drogtester finns två sätt att dokumentera för olika ändamål. Det ena är i elevakten och elevens journal, det andra är en statistisk dokumentation. Se exempel bilaga 2.
5. Att införa slumpvisa drogtester – ledning, organisation och process
Att införa ett system med slumpvisa drogtester ställer krav på ledning och organisation och är en process i olika faser.
5.1. Vem äger frågan?
Initiativet till att införa slumpvisa drogtester kan komma från olika håll, från politiken, från förvaltning/ koncernledning eller från skolan och skolans rektor.
Kommer initiativet från politiken eller förvaltning/koncernledning är det viktigt att skolans rektor samtidigt är engagerad och positivt inställd. För att införas och genomföras med ett gott resultat krävs rektors engagemang och ledning.
Kommer initiativet från skolan och rektor förekommer det att detta kan stoppas av ett veto från både politiken, förvaltningschef/koncernledning, elevhälsochef och kommunjurist. Skälen kan vara hänvisning till både rättsläge och evidensläge där underlaget och kunskapen är bristfällig.
Då rättsläget är klart och evidensläget tillräckligt bör därför mandatet att fatta beslut om skolans förebyggande insatser ligga hos rektor, som också är arbetsmiljöansvarig.
5.2. Att införa slumpvisa drogtester
Att införa ett system med slumpvisa drogtester kräver förberedelser, bör ske stegvis och tar tid.
Fas 1. Förberedelser och beslut
• Kunskapsinhämtning och beslutsunderlag
• Beslut
• Förankring hos personalen
• Praktiska förberedelser (avtal, utbildning, rutiner, blanketter, slumpsystem, dokumentation, organisation, ledning)
• Information
Fas 2. Stegvis introduktion
Att introducera drogtestning för samtliga elever på samtliga program och i samtliga årskurser är en stor utmaning. Erfarenheter från skolor som infört drogtestning talar för att det är en fördel att börja i liten skala och införa detta successivt. Enklast och lättast att motivera är att börja med yrkesprogram och år 1. Efterhand som elevhälsoteamet (EHT) etablerar rutiner och får erfarenhet kan testningen byggas ut. År två kan den omfatta år 1 och 2 och år tre alla årskurserna.
Erfarenheten visar också att när drogtestningen väl kommit igång blir elever på de studieförberedande programmen intresserade, ställer frågor och vill vara med.
När systemet är infört bör fokus ligga på att säkerställa och förbättra system och rutiner. I det ingår att ha bra system för dokumentation som möjliggör uppföljning och utvärdering.
Fas 4. När åren går…
Med personalomsättning, byte av chefer och omorganisationer kommer utmaningen att upprätthålla rutiner och system. När de som bar idén, drev på och introducerade drogtestningen lämnar och ny personal kommer behövs ledningssystem och rutiner som säkerställer kontinuiteten. Avgörande är att nya chefer inte delegerar ansvaret till ”eldsjälen”, kuratorn eller skolsköterskan, utan att ledningsansvaret fortsatt ligger hos rektor.
5.3. Organisation och ledning
Att införa slumpvis drogtestning är att införa ett system som ställer krav på ledning och organisation.
Förutsättningar för det operativa arbetet
Det operativa arbetet och genomförandet av provtagningen ligger vanligen på elevhälsoteamets personal. Detta tar tid och kräver förutsättningar för att personalen ska kunna arbeta med detta. Erfarenheten är dock att ett systematiskt förebyggande arbete som detta kan minska tiden för insatser i ”andra änden”. Med ett bättre förebyggande arbete och genom att tidigt uppmärksamma elever i behov av en intervention och stöd behövs ofta mindre tid - än en mer omfattande insats senare när problemet blivit större.
Ett systematiskt arbete bygger på system för dokumentation och uppföljning. Att kunna mäta och se resultat är förutsättningen för att kunna analysera och förbättra arbetet och att en gemensam bild finns för hela personalen och skolans huvudman.
Ansvaret för detta ligger på ledningsnivå.
I de fall kommunen eller koncernen inför drogtester i flera eller samtliga skolor behövs en samordning på förvaltnings- eller koncernnivå som möjliggör erfarenhetsutbyte, uppföljning och utvecklingsarbete.
Bilaga 1. Samtyckesblankett
Samtyckesblanketter kan utformas på olika sätt och vara digitala eller analoga. Följande exempel är från Klippans gymnasieskolor.
Bilaga 2. Underlag för dokumentation
Ett Excel-ark kan göras där samtliga klasser i olika program och årskurser noteras (exemplet från Gymnasieskolan Xxxx Xxxx, här ej fullständigt, se lista nedan).
De noteringar som görs avser respektive klass/grupp:
• Antal elever
• Samtycke
• Testdatum
• Antal test
• Antal positiva test
• Tackat nej
• Frånvarande
• Kunde ej lämna test
• Kompletterande tester
• Totalt antal test
• Orosanmälan/åtgärd
• Testat narkotika tidigare
• Alkohol
• Röker
• Snusar
Bilaga 3. Samtalsmall
Här är den samtalsmall Gymnasieskolan Xxxx Xxxx använder.
1. Hur mår du? Hur trivs du i skolan? Går det bra med dina studier, trivs du i klassen, med dina lärare? Framtidsplaner?
2. Hur ser det ut med tobaksanvändning?
Rökning och snus. Hur mycket och hur ofta? Fråga om eleven vill sluta och få hjälp med det.
3. Hur är ditt förhållande till alkohol?
Här kan man samtala kring att debutintag av andra droger ofta sker i samband med berusning. Om eleven dricker, fråga hur ofta och om drickandet är ett problem; tappar eleven kontrollen mm. Här blir det också ibland tydligt hur föräldrarnas inställning till drickande ser ut.
4. Har du någon gång testat någon form av narkotika?
När? Vad?
5. Har du någon gång erbjudits någon form av narkotika?
När? Vem? Informera eleven om att eleven kan lämna information anonymt.
6. Vet eleven vem/vilka eleven skulle kontakta om eleven skulle vilja köpa droger?
7. Har du någon kompis eller bekant som du är orolig över gällande narkotikaanvändning?
8. Har du någon gång tidigare lämnat drogtest?
När i så fall, orsak/resultat.
Många blandar här ofta ihop de vanliga urinprov de lämnat hos skolsköterska eller liknande. Redan här framkommer ofta om t.ex. socialtjänst eller polis varit inblandade tidigare.
9. Finns det någon risk att det finns rester av något ämne/preparat i det prov du nu ska lämna?
• Om eleven undrar hur länge droger sitter kvar i kroppen så upplys om att det beror på vilket preparat det handlar om och hur mycket och hur länge man använt. För cannabis kan det t.ex. variera från några dagar till några veckor. Gå inte in på detaljer.
• Här kommer ibland frågan upp om även passiv cannabisrökning kan synas. Fråga då vidare kring omständigheterna.
• Eleven kan också fråga om vilka preparat som mäts. Vanligt är att man undrar om alkoholintag också syns.
• Om någon form av medgivande framkommer, så fråga vidare om och när eleven senast provade/använde drogen, och i vilken omfattning det skedde.
• Om eleven undrar över konsekvenser av eventuellt positivt utfall så tala om att vi inte polisanmäler och att man inte stängs av från skolan första gången det upptäcks. Xxxxxx att testerna utförs för att upptäcka ett problem tidigt och erbjuda hjälp så att gymnasietiden ska bli så bra som möjligt. Kontakt med socialförvaltning sker i så fall också av samma skäl dvs. för att vi tillsammans ska stödja och hjälpa eleven.
10. Tar du några mediciner?
OBS! Ett skäl till att frågan ställs är också att vi vill veta om det förekommer någon form av medicinering som kan ge utfall vid drogtest.
Det finns bra listor på nätet över mediciner som kan ge utfall på drogtest. Se t.ex. xxxxx.xx
11. Slutfrågan handlar om elevens uppriktiga synpunkter på att skolan arbetar med drogtester på detta sätt. Vad tycker du, ärligt och uppriktigt om att vi genomför drogtester på detta sätt? Förstår eleven skolans motiv? Och syfte? Hur upplever man bemötandet osv.?
Provtagningen
Provtagningen vid slumpvis drogtestning är oövervakad. Urinprovet lämnas i engångsmuggar. Ett par centimeters nivå i koppen är önskvärt men mindre mängd kan räcka ”i nödfall”. Eleven ställer muggen på toalettens handfat och säger sedan till oss när den är klar. Många elever upplever det obekvämt att bära med sig muggen från toaletten.
Lämpligt är att göra temperaturkontroll så snabbt som möjligt efter att provet lämnats. Vi använder laserpistol för detta. Likaså bör man använda snabbstickor med manipulationskontroll, där det finns avläsning på pH, kreatinin och liknande.
Eleven följer avläsningen på provstickorna och uppmanas att berätta hemma att drogtest utförts denna dag.
Viktigt att tacka för elevens samarbetsvilja och betona hur viktig den är för denna form av trygghetsarbete.
Skulle det vara svårt att läsa av provstickan eller om den ger positivt utslag: använd ny urin och en ny sticka.
Vid upptäckt ska eleven få information om skolans åtgärder gällande omyndig/myndig elev. Eleven ska gå tillbaka till sitt klassrum så att ingen annan elev ska få veta resultatet. Skolan kontaktar vårdnadshavare (omyndig elev), berörd personal och socialtjänst för att de ska ta ett nytt/nya övervakat test. Detta påverkar inte CSN. Tid för nytt möte bestäms.
Rektor informeras och beslutar om eventuella åtgärder.
Bilaga 4. Checklista
Inför provtagningen
1. Informera undervisande lärare dagen innan.
2. Se över lokaler. Undvik att provet manipuleras, t ex genom att:
• plombera vattenkällor genom avstängning eller tejpning av kran
• ta bort tvål och andra rengöringsmedel från lokalen
• färga toalettvattnet blått
3. Ha testkit på plats.
4. Ta fram klasslista.
5. Ge information inför klassen om syftet med provtagningen.
6. Ha ”protokollet” med standardfrågor för samtalet tillgängligt.
Provtagningen
7. Kontroll och notering av identitet. Se till att inga obehöriga vistas i lokalen.
8. Genomför det enskilda samtalet enligt samtalsmallen. Påminn om syftet med drogtestet och informera om vilka analyser som ska utföras. Informera om vad som händer om provet är positivt och vilken hjälp eleven kan få.
9. Låt provlämnaren lämna samtycke till testningen.
10. Provtagning.
• Låt provlämnaren tömma fickor och lämna väskor och onödiga kläder utanför provtagningslokalen.
• Var observant på förekomst av plåster och bandage.
• Låt provlämnaren tvätta händerna utanför lokalen.
• Kontrollera urinprovets temperatur (ska vara 33–38°C) och egenskaper (t ex färg).
• Kontrollera att inget fast material finns i provet (t ex kristaller, gel).
• Kontrollera urinprovets volym (minst 50 mL rekommenderas).
• Använd manipulationstest.
• Dela upp provet i ett A-prov och ett B-prov i provlämnarens närvaro.
• Dokumentera eventuella observationer vid provtagningen.
• Läs av stickan och ta beslut om provet ska godkännas.
• Visa eleven provresultatet.
11. Är provet positivt skickas det för analys och verifiering:
• Upprätta ett dokument (remiss) för provtagning och analysbeställning.
• Dokumentera uppgifter som kan vara av intresse (t.ex. aktuell medicinering).
• Märk provkärlet med patientidentitet och datum (t.ex. med självhäftande streckkod).
• Plombera provkärlen i provlämnarens närvaro.
• Förvara provet i kyla i låst utrymme innan transport till laboratoriet.
Efter provtagningen
12. Summera resultatet och utvärdera provtagningen tillsammans med hela testteamet.
13. Planera uppföljning för elever som testat positivt.
14. Planera uppföljning för elever där andra saker framkommit under samtalet.
15. Dokumentera.
Chain of custody
Bilaga 5. Exempel på information om drogtester på skolans hemsida
Nedan är ett exempel på text att använda på skolans webbplats för att informera om att skolan tillämpar frivilliga drogtester som en insats för en drogfri skolmiljö:
X-gymnasiet vill erbjuda alla elever bästa möjliga undervisning, ge alla en möjlighet att nå bästa studieresultat och erbjuda en trygg, trivsam, säker och drogfri arbetsmiljö. Skolan är en arbetsplats för både elever och personal med samma krav och skyldigheter som andra arbetsplatser. Alla har rätt till en drogfri arbetsmiljö. Användning av droger innebär en risk för den enskilde eleven men också för andra elever och personal och den gemensamma arbetsmiljön.
Användning av droger kan påverka och vara avgörande för motivation, studieresultat, möjligheterna till fortsatta studier och framtida yrkesliv.
Med främjande och förebyggande insatser arbetar därför X-gymnasiet aktivt för en drogfri skoltid och skolmiljö. Slumpvisa drogtester är en av dessa insatser. Narkotikasök med hund och nära samverkan med polis och socialtjänst är andra insatser.
Drogtestningen är frivillig och oövervakad. Xxxxxxx elevhälsoteam med skolsköterska och kurator finns som stöd för alla elever.
Som elev på X-gymnasiet kommer du att få frågan att delta i drogtestprogrammet, och om att tillsammans med dina vårdnadshavare ge ett samtycke.
2 JO, Dnr 479-2010.
xxxxx://xxx.xx.xx/xxx/xxxxxxx/xxxxxxx_xxxx/000000_000-0000.xxx
4 Ibid.
5 SBU, Rapport 243/2015. xxxxx://xxx.xxx.xx/xxxxxxxxxxxxx/00x0xxx000xx00000x0x0x0x0000x000/xxxxxxxxx_xxxxxxxx_xxxxxxx_ droger_spel_barn_unga_2015.pdf
9 Att förebygga missbruk av alkohol, droger och spel hos barn och unga, SBU 2015. xxxxx://xxx.xxx.xx/xxxxxxxxxxxxx/00x0xxx000xx00000x0x0x0x0000x000/xxxxxxxxx_xxxxxxxx_xxxxxxx_ droger_spel_barn_unga_2015.pdf
11 Se Vägar till en narkotikafri skola, Norstedts Juridik, 2021.
12 XxXxxx et al, 2013. xxxxx://xxx.xxxxxxxxxxx.xxx/xxx/xxx/00.0000/0000000X.0000.000000
13 Xxxxx-Xxxxxxx et al. 2010. xxxxx://xxxxx.xxxx.xx.xxx/xxxxxxxx/XX000000.xxx
14 Maques, et al. 2014. xxxxx://xxx.xxxxxxxxxxxxx.xxx/xxxxxxx/xxxxxxx/xxx/X0000000000000000
15 Forsman, 2017.
xxxxx://xxx.xxxx-xxxxxx.xxx/xxxxx/xxx/xxxx0:0000000/XXXXXXXX00.xxx
16 Xxxxxxxx och Xxxxxxxxxx, Polisens arbete mot narkotika, 2011.
xxxxx://xxx.xxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx/xx/xx-xxxxxxx/xxxxxxx/0000/00/Xxx_xxx_x_Xxxxxxxxxxxxxxxx_ inl110825w.pdf
17 Andreasson, Narkotikan i Sverige, 2008.
xxxxx://xxx.xxxxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx/xx-xxxxxxx/xxxxxxx/0000/00/Xxxxxxxxxx-x-Xxxxxxx.xxx
18 Ibid.
19 Xxxx Xxxx-podden. xxxxx://xxxx.xxxxxxx.xxx/xxxxxxx/00xxx0xxXXxx0Xx0XXXxXx
20 Equalis.
xxxxx://xxx.xxxxxxx.xx/xxxxx/xxxxxxxx/x000-xxxxxxxxxxx-xxxxxxxxx-xxxxxx%X0%X0xxxxx-xxx- svarsrapportering-vid-drogtestning-i-urin_2-3.pdf
European Guidelines for Workplace Drug Testing. xxxx://xxx.xxxxx.xxx/xxxxx-xxxxxxxxxx.xxxx
Företagshälsan.
xxxxx://xxx.xxxxxxxxxxxxxx.xx/xxxxx/xxxxxxx/xxxxx/0000-00/Xxxxx%00Xxxxxxx-%00xxx%00 drogkontrol_2021_1.pdf
Karolinska Universitetslaboratoriet.
xxxxx://xxx.xxxxxxxxxx.xx/xxx-xxxxxxxxxx/xxxxxxxxxx-xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx/xxxxxxx-xxxxxxxxxxx/ droganalysaboratoriet-faq/
Region Gävleborg.
xxxxx://xxxxxxxx.xx.xx/xxxXxxx/xxxXxxx.xxxx?xxxxxxXXxx0xXXxxXx0xxXxXXX0Xxxx%0X%0X
21 SWEDAC.