BILDANDE AV LIMÖNS NATURRESERVAT

Förslag till beslut

Dnr 15SBN32 2019-12-20

BILDANDE AV LIMÖNS NATURRESERVAT

Beslut

Gävle kommun förklarar med stöd av 7 kap. 4 § miljöbalken (1998:808) det område som avgränsats på karta enligt bilaga 1 och 2, med den gräns som slut- ligen märks ut i fält, som naturreservat. Naturreservatets namn ska vara Limöns naturreservat.

För att tillgodose och uppnå syftet med naturreservatet förordnar Gävle kom- mun med stöd av 7 kap. 5, 6 och 30 §§ miljöbalken samt 22 § förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. att nedan angivna fö- reskrifter ska gälla för naturreservatet (se Föreskrifter för naturreservatet samt kartor i bilaga 3a och 3b).

Slutligen fastställer Gävle kommun med stöd av 3 § förordningen om områ- desskydd enligt miljöbalken m.m. skötselplan enligt bilaga 4 för naturreserva- tets långsiktiga vård. Förvaltare för naturreservatet ska vara Gävle kommun.

Förevarande beslut träder i kraft när det vinner laga kraft. Beslutet riktar sig till var och en, fastighetsägare och innehavare av särskild rätt, vars rättigheter att använda mark- och vattenområden berörs inom reservatsområdet. Före- skrifterna enligt punkten C om rätten att färdas och vistas inom naturreserva- tet och om ordningen i övrigt inom naturreservatet träder dock i kraft den dag som framgår av kungörelsen i ortstidning samt Post- och Inrikes Tidningar, och dessa föreskrifter gäller därvid enligt 7 kap. 30 § andra stycket miljöbalken omedelbart, även om de överklagas.

Gävle kommun Livsmiljö Gävle 801 84 Gävle Besök Xxxxxxxxxx 00

Växel 000-00 00 00 Fax 000-00 00 00 xxxxx.xxxxxx@xxxxx.xx xxx.xxxxx.xx

Uppgifter om naturreservatet

Benämning:	Limöns naturreservat
NVR-id:	00-0000000
Kommun:	Gävle
Lägesbeskrivning:	11,5 km NO om Gävle centrum, se bifogad över- siktskarta (bilaga 2)
Centrumkoordinater (SWEREF 99 16 30):	N: 6734057 E: 196317
Gräns:	Se bifogad beslutskarta (bilaga 1), gränsen är markerad med röd linje, samt brytpunktskarta (bilaga 5)
Fastigheter:	Limön 1:1
Markägare:	Gävle kommun
Areal (från VIC Natur): Förvaltare: Friluftsliv:	Total areal 205,3 ha Landareal 104,3 ha Produktiv skogsmark 80,5 ha Gävle kommun Området är av mycket stort intresse för frilufts- livet

Syftet med naturreservatet

Syftet med naturreservatet är att bevara den biologiska mångfalden, att vårda och bevara den värdefulla natur- och kulturmiljön i området och att tillgodose friluftslivets behov av områden. De värdefulla livsmiljöerna kalkrika gräsmar- ker, kalkrika barrskogar, landhöjningsskogar, rikkärr, strandängar och grunda vattenområden, samt de typiska växt- och djursamhällen som är karaktärist- iska för dessa livsmiljöer ska ha gynnsamt tillstånd∗. Strukturer som död ved

och gamla grova träd ska förekomma i för livsmiljöerna gynnsam omfattning.

Skyddsvärda arter, som smalgrynsnäcka, svarthakedopping, vitkindad gås,

∗ =Gynnsamt tillstånd (på objektsnivå) är jämförbart med begreppet gynnsam bevaran- destatus. Vad som menas med gynnsam bevarandestatus definieras i 16 § förordningen om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.

**Arter upptagna i rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter, det s.k.art- och habitatdirektivet, eller i rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar, det s.k. fågel- direktivet.

fisktärna, silvertärna, spillkråka och törnskata ska ha gynnsamt tillstånd**. Det ska finnas möjlighet för besökare att uppleva naturen i området.

Syftet ska nås genom att:

• Befintliga naturvärden bibehålls genom att skogsbruk, exploatering och andra arbetsföretag förbjuds.

• Gräsmarkerna hävdas.

• Skötselåtgärder för att gynna arter knutna till solbelysta äldre tallar och grova lövträd kan genomföras.

• Naturvårdsinriktad skötsel som t ex luckhuggning och röjning av gran kan genomföras i delar av skogsbestånden.

• Naturvårdsinriktad skötsel för att gynna marksvampfungan kan genomfö- ras.

• Skogsbete får bedrivas i området.

• Uppväxande ungplantor av det främmande trädslaget douglasgran bekäm- pas.

• I övrigt lämnas skogarna i huvudsak till fri utveckling.

• Friluftsliv underlättas genom väl underhållna anläggningar.

Skäl för beslutet

De främsta naturvärdena i området, och de som ligger till grund för bildandet av naturreservatet, är knutna till de kalkrika gräsmarkerna på öns västra del. Den höga kalkhalten, sannolikt i kombination med ett fördelaktigt klimatläge, har gjort att man här hittar en mycket artrik ängsflora som är ovanlig så långt norrut i landet.

Strandängar, lövrika landhöjningsskogar, små rikkärr, klapperstensfält och kalkrika barrskogar med sällsynta marksvampar är andra exempel på skydds- värda biotoper i området. Limön är mycket artrik och innehåller många rödlis- tade och skyddsvärda arter inom flera organismgrupper (se artlista i bilaga 4).

Limöns geologiska uppbyggnad med en morän som bitvis till 90 procent består av ortocerkalksten har få motsvarigheter i landet utanför Gävlebukten.

Vattenområdena kring Limön, med sin blandning av söt- och brackvattensar- ter, är också skyddsvärda, med bl a värdefulla reproduktionsområden för fisk, särskilt sik och strömming. De grunda, skyddade och vegetationsklädda vat- tenmiljöerna mellan Limön och de mindre öarna utgör viktiga habitat och fö- dosöksområden för kräftdjur, snäckor, fiskar och sjöfåglar.

Naturreservatet omfattar natur som ingår i det europeiska nätverket Natura 2000, som upprättats med ledning av direktiv från EU. Habitaten blottade ler- och sandbottnar (1140), vikar och sund (1160), sten och grusvallar (1220), strandängar vid Östersjön (1630), kalkgräsmarker (6210), rikkärr (7230), taiga

(9010), landhöjningsskog (9030), näringsrik granskog (9050) och lövsump- skog (9080) och arten smalgrynsnäcka, vilka är upptagna i art- och habitatdi- rektivet, ska ha gynnsam bevarandestatus, liksom följande arter som är upp- tagna i fågeldirektivet: svarthakedopping, vitkindad gås, fisktärna, silvertärna, spillkråka och törnskata.

Området har förutom sina höga biologiska och geologiska värden också höga friluftsvärden. Limöns tätortsnära läge och de dagliga båtförbindelserna med Gävle och Furuvik under sommarhalvåret gör ön till ett populärt och välbesökt utflyktsmål.

För att bevara naturvärdena krävs att skogsbruk och exploateringar förhind- ras, att skogen i huvudsak lämnas för fri utveckling, att ängsmarkerna sköts re- gelbundet för att inte växa igen, att en del skötselåtgärder som gynnar mark- svampfungan genomförs och att douglasgranens utbredning bekämpas.

Föreskrifter för naturreservatet

Föreskrifterna under A och C nedan utgör inte hinder för förvaltaren av natur- reservatet eller av förvaltaren utsedd uppdragstagare att utföra de åtgärder som behövs för att uppnå syftet med naturreservatet, som framgår av föreskrif- terna B1-B18 nedan och som preciseras i fastställd skötselplan. Inte heller ut- gör föreskrifterna hinder för Gävle kommun eller av Gävle kommun utsedd uppdragstagare att utföra inventeringsverksamhet, nödvändig insamling av bestämningsmaterial, eller annan dokumentation av växt- och djurliv, andra naturförhållanden och friluftsliv inom naturreservatet.

Föreskrifterna utgör inte heller hinder för förvaltaren av naturreservatet att avverka eller beskära träd som utgör uppenbar fara för liv, hälsa eller värdefull egendom. Den döda veden från sådana träd ska lämnas kvar i naturreservatet.

Föreskrifterna utgör inte hinder för normalt underhåll av den gamla fyrbygg- naden, sjösäkerhetsanordningar såsom ledfyrar och ensmärken samt befintliga ledningar. Till normalt underhåll räknas också siktröjning kring ensmärken och i enslinjerna till de två aktiva ledfyrarna Limö nedre och Limö NO. Att av- verka träd för att skapa siktgator (enslinjer) mot havet från ledfyren Limö och den gamla fyrbyggnaden, som båda är placerade mitt på ön och tagits ur drift, ska dock inte betraktas som normalt underhåll och därför inte vara tillåtet i na- turreservatet.

Föreskrifterna utgör inte heller hinder för tillståndsgivna mindre muddringar eller vassklippning vid bad- och båtplatser efter samråd med kommunekolog eller reservatsförvaltare.

A. Föreskrifter enligt 7 kap. 5 § miljöbalken om inskränkningar i rätten att använda mark- och vattenområden

Utöver vad som gäller enligt andra författningar är det förbjudet att

1. avverka träd eller buskar, eller att ta bort eller upparbeta dött träd eller vindfälle,

2. uppföra eller anlägga byggnad, brygga, bro, mast, antenn, torn, luft- el- ler markledning, stängsel, hägnad eller annan anläggning,

3. anlägga väg, stig, vandringsled eller parkeringsplats,

4. bedriva vattenverksamhet, som t.ex. att utföra vattenreglering eller leda bort vatten,

5. bedriva täkt, anordna upplag, borra, mejsla, måla, spränga, gräva, schakta, dämma, tippa, fylla ut, dika, dikesrensa, muddra, eller på annat sätt skada mark och block,

6. bedriva mineralutvinning,

7. använda eller sprida kemiska och biologiska bekämpningsmedel, kalk, gödselmedel eller växtnäringsämnen,

8. framföra motordrivet fordon,

9. sätta upp tavla, plakat, affisch, skylt eller göra inskrift,

10. plantera in eller sätta ut växt- eller djurart,

11. anlägga eller bedriva akvakultur av djur eller växter, som exempelvis fiskodling,

12. använda området för sportarrangemang för motorbåtar eller andra mo- tordrivna farkoster,

13. upplåta mark för organiserade tävlingar till annan än den som har kom- munens tillstånd till sådan tävling,

14. upplåta mark för militära övningar.

Föreskrifterna 5 och 9 ovan utgör inte hinder för upprätthållande av befintliga småbåtsleder, t ex genom tillståndsgiven muddring eller genom uppförande av nya sjösäkerhetsanordningar.

Föreskrift 8 utgör inte hinder för transport av varor och utrustning till kaféet och övernattningsstugorna på stigen mellan Kalkudden och Limö kafé.

Föreskrift 9 ovan utgör inte hinder för utmärkning av regler för fiske och båt- trafik.

B. Föreskrifter enligt 7 kap. 6 § miljöbalken om förpliktelser för ägare och innehavare av särskild rätt till fastighet att tåla visst intrång

För att tillgodose syftet med naturreservatet förpliktigas ägare och innehavare av särskild rätt till fastighet att tåla följande intrång.

1. Utmärkning av naturreservatets gräns enligt Naturvårdsverkets anvis- ningar.

2. Uppsättning och underhåll av informationstavlor.

3. Anläggning och underhåll av stigar, allmän brygga, badplatser, bänk- bord, grillplatser, vindskydd, toaletter och tältplats, enligt karta bilaga 3a.

4. Anläggning och underhåll av stängsel för betesdjur, enligt karta bilaga 3b.

5. Anläggning och underhåll av väderskydd för betesdjur, enligt karta bi- laga 3b.

6. Genomförande av återkommande skötselåtgärder på gräsmarker, såsom slåtter och eventuellt betesputsning, tuv- och stubbfräsning och bete, enligt karta bilaga 3b.

7. Genomförande av naturvårdsinriktade skötselåtgärder såsom frihugg- ning av grova träd, uthuggning av gran och tall samt luckhuggning, en- ligt karta bilaga 3b.

8. Genomförande av naturvårdsinriktade skötselåtgärder i form av uthugg- ning av gran, enligt karta bilaga 3b.

9. Genomförande av naturvårdsinriktade skötselåtgärder i form av frihugg- ning av gammal tall, enligt karta bilaga 3b.

10. Genomförande av återkommande skötselåtgärder i rikkärret såsom ut- tag av tall, gran och unga lövträd samt ringbarkning av unga lövträd, en- ligt karta bilaga 3b.

11. Genomförande av återkommande skötselåtgärder för att gynna mark- svampfungan i kalkbarrskogen, t ex skogsbete eller försiktig markstör- ning på mindre ytor, enligt karta bilaga 3b.

12. Genomförande av naturvårdsinriktade skötselåtgärder såsom bortröj- ning av uppkommande trädvegetation, enligt karta bilaga 3b.

13. Genomförande av rekreationsinriktade skötselåtgärder av engångska- raktär i form av uthuggning av tall samt avlägsnande av stubbar och sten för att underlätta anläggande av tältplatser, enligt karta bilaga 3b.

14. Genomförande av återkommande skötselåtgärder för att gynna blom- mande träd och buskar i bryn mot gräsmarker, enligt karta bilaga 3b.

15. Genomförande av naturvårdsinriktade skötselåtgärder vid Kalkuddens yttre (västra) del i form av uttag av enstaka rönn och sälg och avverk- ning av xxxxx, enligt karta bilaga 3b.

16. Återkommande siktröjning av uppkommande vegetation kring strand- nära vindskydd och rastplatser, samt återkommande skötselåtgärder vid badplatserna, såsom röjning av uppkommande vegetation samt bort- rensning av uppspolad tång och annat material på stränder, enligt karta bilaga 3b.

17. Bekämpning av douglasgran, eller andra invasiva eller främmande arter.

18. Undersökning och dokumentation av växt- och djurliv, andra naturför- hållanden och friluftsliv.

C. Föreskrifter enligt 7 kap. 30 § miljöbalken om rätten att färdas och vistas inom naturreservatet samt om ordningen i övrigt inom naturreser- vatet

Utöver vad som gäller enligt andra författningar är det förbjudet att

1. framföra motordrivet fordon,

2. ta ved eller göra upp eld annat än på anvisad eldningsplats. Endast egen medhavd ved eller ved från kommunens iordningställda vedförråd får användas,

3. bryta kvistar, fälla eller på annat sätt skada levande eller döda stående eller omkullfallna träd och buskar,

4. skada, plocka eller samla in växter, svampar och lavar,

5. klättra i boträd, uppehålla sig nära rovfågelbo, lya eller gryt, samla in djur eller på annat sätt skada eller störa djurlivet,

6. medföra hund som inte är kopplad eller annat okopplat husdjur,

7. sätta upp tavla, plakat, affisch, skylt eller göra inskrift,

8. skada fast föremål eller ytbildning, såsom att omlagra eller bortföra sten, gräva, eller därmed jämförligt,

9. utan kommunens tillstånd använda området för organiserade tävlingar,

10. använda området för militära övningar,

11. cykla.

Föreskrift 4 ovan utgör inte hinder för plockning för eget behov av sådana bär, matsvampar och växter som inte är fridlysta eller rödlistade.

Föreskrifterna 5 och 6 ovan utgör inte hinder för innehavare av särskild rätt i samband med den jakt som är tillåten i naturreservatet.

Föreskrift 5 utgör inte heller hinder för tillåtet fiske eller arrendators rätt att nyttja fasta fiskeredskap.

Föreskrift 8 ovan utgör inte hinder för körning med snöskoter på fruset och väl snö- eller istäckt underlag, och på ett sätt som inte skadar mark eller vegetat- ion.

Föreskrift 7 utgör inte hinder för tillfällig skyltning i utbildningssyfte, exempel- vis i samband med skolverksamhet. Föreskriften utgör inte heller hinder för tillfällig skyltning i samband med tillståndsgivna organiserade tävlingar enligt föreskrift 9.

Andra bestämmelser som gäller för området

Delar av naturreservatet är Natura 2000-område (SE0630239). För verksam- heter eller åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i Natura 2000-området krävs tillstånd enligt 7 kap. 28 a-29 §§ miljöbalken.

Ett utökat strandskydd om 300 meter gäller enligt beslut fattat av Länsstyrel- sen Gävleborg 2016-11-09.

Även om en verksamhet eller åtgärd inte är förbjuden enligt naturreservatets föreskrifter kan exempelvis anmälan/tillstånd för vattenverksamhet krävas.

Enligt Havs- och vattenmyndighetens författningssamling, FIFS 2009:17, bi- laga 5 fredningsområden, råder fiskeförbud sedan 1 juli 2009 i ett område mel- lan Römaren och Limön. Dock är fiske med handredskap, där fiskemetoden som sådan inte kräver användning av båt, tillåten under tiden fr.o.m. den 20 juni t.o.m. den 30 september.

Ärendets beredning

Limön förvärvades 1940 av dåvarande Gävle stad med ett viktigt syfte att till- handahålla ett större område för friluftsliv. Friluftslivet omfattade redan då flera aspekter – boende i enkla fritidshus, naturturism och friluftsevenemang.

I slutet av 1960-talet genomfördes en större utredning på initiativ av Gävle stad för att disponera och planera nyttjandet av Limön. Då konstaterades att Limön hade såväl biologiska och geologiska som sociala och kulturhistoriska bevarandevärden.

I kommunens naturvårdsprogram (Gävle kommun 1998) är Limön utpekat som ett av nio prioriterade områden för kommunal naturreservatsbildning.

I Strategi för bildande av naturreservat i Gävle kommun från 2007 pekas Limön ut som ett av fem naturområden som ska prioriteras för kommunal na- turreservatsbildning till år 2010.

2012 fick naturvårdskonsultföretaget Pro Natura i uppdrag att utföra en över- siktlig naturinventering och ta fram ett förslag till reservatsbeslut med skötsel- plan.

26 augusti 2013 genomförde Gävle kommun ett dialogmöte kring temat natur- reservatsbildning för allmänheten, stugägare på Limön och föreningar med na- tur- och friluftslivsinriktning.

Förbudet mot att avverka träd eller buskar, eller att ta bort eller upparbeta dött träd eller vindfälle, medför att pågående markanvändning avsevärt försvåras inom berörd del av fastigheten. Gävle kommun avser därför att få berörd del av

fastigheten värderad i syfte att ansöka om markåtkomstbidrag (50 % av mark- nadsvärdesminskningen som naturreservatsbeslutet kommer att medföra) hos Naturvårdsverket.

I enlighet med vad som sägs i 4 och 5 §§ förordningen (2007:1244) om konse- kvensutredning vid regelgivning, har Gävle kommun gjort bedömningen att fö- reskrifterna enligt 7 kap. 30 § miljöbalken innebär så begränsade kostnads- mässiga och andra konsekvenser att det saknas skäl för en konsekvensutred- ning av regelgivningen.

Beslut och skötselplan skickades på remiss till sakägare, myndigheter och andra berörda den 25 mars 2015 och ett samrådsmöte för allmänheten hölls den 21 april 2015. Följande synpunkter inkom, med Gävle kommuns bemö- tande i anslutning:

• Utbildningsnämnden har inga invändningar mot förslaget.

• Samhällsbyggnadsnämnden ser positivt på förslaget och vill framhålla att det är viktigt att tillräckliga medel för föreslagna skötselåtgärder avsätts i samband med bildandet av naturreservatet. En översyn av arrendegrän-

serna vore lämpligt inför reservatsbildningen för att säkerställa att det finns tillräcklig yta på egna tomter och/eller allmänna ytor som inte omfattas av reservatsföreskrifterna för omhändertagande av latrinaska, mull, slam, trädgårdsavfall och kompost från boenden, kafé och allmänna mulltoalet- ter.

Gävle kommuns kommentar:

Kommunen bedömer att det finns tillräckliga ytor för omhändertagandet inom egna tomter eller andra allmänna ytor utanför naturreservatet och att en översyn av arrendegränser därför inte är nödvändig.

• Gävle Energi AB vill klargöra att normalt underhåll av ledningar kan inklu- dera åtgärder som kräver tunga maskiner, exempelvis vid resning av stolpar och schaktarbete.

• Länsstyrelsen i Gävleborg är i huvudsak positiva till att Limön skyddas som naturreservat men kan inte tillstyrka förslaget till beslut och skötselplan i sin nuvarande form. Länsstyrelsen anser att skötselplanen inte är utformad

på ett sätt som säkerställer naturvärdena och att en annan utformning av naturreservatets gräns bör övervägas.

De föreskriftsområden som föreslagits kring öns stugor bör enligt länssty- relsen göras om till ”hål” i reservatet och därmed inte alls ingå i naturreser- vatet. Fördelen med att göra hål för stugorna är att reservatsgränsen då kommer att markeras i terrängen, vilket blir mer rättssäkert eftersom det minimerar risken för tveksamheter kring var reservatets föreskrifter gäller respektive var de inte gäller.

Länsstyrelsen anser vidare att skötselplanen behöver en omfattande över- syn. Den skulle kunna struktureras om så att antalet skötselområden blir färre. Det stora antalet skötselområden och dessas indelning i ytterligare

delområden gör planen svårläst och högst troligt även svår att genomföra i praktiken.

De storskaliga granröjningar som föreslås riskerar enligt länsstyrelsen att påverka marksvampfungan på ön negativt genom dels försämrad mykorr- hizabildning, dels oönskad röjgödslingseffekt. Ett sätt att gynna mark- svamparna vore att beta området med lättare nötdjur eller möjligen mindre hästar, vilket också skulle ansluta till den tidigare hävden på ön.

Viss granröjning i delar av Limöns skogsområden kan dock enligt länssty- relsen vara önskvärt om detta görs med stor hänsyn till marksvampföre- komsterna och på ett mer mosaikartat sätt än vad som föreslås i skötselpla- nen. Exempelvis bör områden med sälg och befintliga gläntor hållas öppna.

Föreslagen granröjning inom Natura 2000-naturtypen landhöjningsskog (9030) är enligt länsstyrelsen oförenlig med uppnåendet av en gynnsam be- varandestatus för denna naturtyp, eftersom ökande barrinvandring är en del av den naturliga successionen. Granröjning är därför förenad med till- ståndsplikt enligt 7 kap 28 § miljöbalken.

Länsstyrelsen anser också att den planerade skötseln av öns rikkärr behö- ver ses över och utföras med stor försiktighet och med hänsyn till före- komsten av smalgrynsnäcka (Vertigo angustior) som är upptagen i Art- och habitatdirektivet.

Länsstyrelsen ser positivt på att kommunen vill bekämpa spridningen av unga plantor av douglasgran, men är kritisk till att skötselplanen inte inne- håller någon planerad slutavverkning av det bestånd av vuxna douglasgra- nar som finns på ön och som är orsaken till att arten sprider sig.

Länsstyrelsen anser också att det vore bra om de reservatsskyltar som tas fram kunde informera om öns fornlämningar och kulturhistoria.

Länsstyrelsen anser att ordet ”medvetet” bör tas bort från föreskrift C5, då erfarenhet från andra reservat har visat att denna formulering kan göra det svårt att följa upp eventuella störningar mot djurlivet. Föreskriften bör också få ett undantag som omfattar allt fiske, såvida inte avsikten är att för- bjuda allt fiske i området.

Länsstyrelsen anser avslutningsvis att förbudet mot vattenskoter bör om- formuleras till en hastighetsbegränsning i vattenområdena kring Limön.

Gävle kommuns kommentar:

Kommunen reviderar reservatsavgränsningen enligt länsstyrelsens förslag genom att klippa ut hål för privata fastigheter, bostadsarrenden och delar av kvartersmark i gällande detaljplaner. För att underlätta arbetet med gränsmarkering, och för att få ökad acceptans för reservatsbildningen hos de boende, har större sammanhängande hål klippts ut i de områden där be- byggelsen är mer samlad. Avgränsningen av de större sammanhängande hålen överensstämmer i stort med vad länsstyrelsen föreslagit i de fortsatta diskussioner som hållits med kommunen efter det formella samrådet, men

med tillägget att kommunen också undantar badplatsen och bryggområdet vid Scoutviken från naturreservatet.

Kommunen reviderar skötselplanen i huvudsak enligt länsstyrelsens syn- punkter. Antalet skötselområden ökar visserligen från 15 till 16, men antalet delområden begränsas från 44 till 29. De storskaliga och återkommande röjningarna av ung gran tas bort som skötselåtgärd, liksom granröjning i landhöjningsskog. Mindre justeringar görs också i rikkärrsskötseln.

Kommunen ändrar också föreskrifterna i stort sett enligt länsstyrelsens önskemål. Vattenskoterförbudet tas bort, men ersätts inte med en föreskrift om hastighetsbegränsning i vattenområdena kring Limön. Idag råder redan en hastighetsbegränsning på 7 knop i farleden mellan Limön och Römaren, vilket kommunen bedömer är tillräckligt. Att införa hastighetsbegränsning inom hela naturreservatets vattenområde skulle kräva omfattande skylt- ning, vilket kommunen vill undvika.

• Sjöfartsverket framför att den nautiska funktionen på de sjösäkerhetsan- ordningar i form av ledfyrar och ensmärken som finns på ön inte får påver-

kas negativt av förslaget. Siktröjning i fyrarnas enslinjer måste kunna utfö- ras. Det måste vara möjligt för farledshållaren att utföra service, underhåll och akut felavhjälpning på alla sjösäkerhetsanordningar med tillhörande kringutrustning. Sjöfartsverket föreslår att farledshållning och framtida för- bättringsåtgärder av sjösäkerhetsanordningar ska anges som verksamhet som undantas de allmänna reservatsföreskrifterna.

Gävle kommuns kommentar:

Kommunen reviderar förslaget genom att undanta normalt underhåll av sjösäkerhetsanordningar från reservatsföreskrifterna. Till normalt under- håll räknas också siktröjning kring ensmärken och i enslinjerna till de två aktiva ledfyrarna Limö nedre och Limö NO. Ledfyren Limö, som är centralt placerad på ön, har däremot tagits ur drift och fyller inte längre någon sjö- säkerhetsfunktion. Kommunen bedömer därför att siktröjning i ledfyren Li- mös enslinjer inte är att betrakta som normalt underhåll och ska därför inte vara tillåtet. Ledfyren Limös enslinjer är i dag kraftigt igenvuxna med skog och en avverkning i dessa skulle stå i konflikt med naturintresset.

• Länsmuseet ser positivt på förslaget om att bilda ett naturreservat och att den kulturhistoriska bakgrunden till naturmiljön framhävs i föreskrifterna.

Av den anledningen är det viktigt att forn- och kulturlämningar på ön är synliga och inte beväxta med träd som riskerar att orsaka skada. Sly, död ved och vindfällen ska tas bort oavsett skötselområde. Länsmuseet anser att det vore bra att precisera vilka vårdåtgärder som kan vara nödvändiga för den gamla fyren och att det är viktigt att den inte skyms av höga träd utan är synlig i sina enslinjer. En byggnadsinventering på ön vore också angelä- gen för att precisera byggnadernas värden för att på så vis kunna under- hålla och bevara dem på bästa tänkbara vis ur ett kulturhistoriskt perspek- tiv.

Gävle kommuns kommentar:

Kommunen har inte för avsikt att avverka träd i fyrens enslinjer, dels för att fyren inte längre fyller någon sjösäkerhetsfunktion, dels för att

igenväxningen i enslinjerna gått så långt att det skulle stå i konflikt med na- turintresset. Kommunen har som ambition att genomföra en inventering av fyrbyggnaden som kan ligga till grund för framtida renovering och under- håll.

• Gävleborgs Botaniska Sällskap ställer sig bakom reservatsförslaget, men vill betona att även om granen visserligen kan vara störande då den förekom- mer i stora mängder, så är den samtidigt betydelsefull på många ställen på

kalkrik mark.

• Gävle Fågelklubb tillstyrker förslaget. Limön hyser redan idag en god och representativ fågelfauna, som med föreslagen skötsel har förutsättningar att utvecklas ytterligare. Det är särskilt viktigt att bevara gamla tallöver-

ståndare som presumtiva boträd.

• Föreningen Limö fiskeläge ser som helhet förslaget som något positivt för Limöns framtid, och då särskilt de ambitiösa skötselåtgärderna.

Föreningen anser att ett ”mini-naturum” med naturinformation kunde in-

rättas i entréplanet på den gamla fyrbyggnaden.

Föreningen ställer sig mycket kritisk till förslaget att tillåta cykling på ön och vill inte tillstyrka detta med hänvisning till risk för slitage och att det frångår dagens sed.

Tältning bör begränsas till de två platser som nämns i förslaget och dessa platser bör inte benämnas camping, då det kan skapa förväntningar på lika hög standard som på land när det gäller VA, el m m. Föreningen tycker att begreppets innebörd bör utredas och att en formulering som ”plats för tält- ning” kan räcka.

Både cykelförbud och tältningstillstånd ska, enligt föreningen, regleras tyd- ligt via kommunala beslut så att inte öns marker slits onödigt hårt.

Avslutningsvis ser föreningen generella brister på tillgänglighetsaspekter i förslaget. Man efterfrågar skötselinsatser på öns naturstigar så att det går att ta sig fram oavsett ålder och rörelseförmåga, med rullstol, rollator och barnvagn.

Gävle kommuns kommentar:

Kommunen inför en förbudsföreskrift mot cykling enligt föreningens för- slag.

Campingen sydväst om Tärnvikens badplats har stöd i gällande detaljplan genom särskild områdesbeteckning ”campingplats”. Kommunen ändrar dock benämningen till ”tältplats” i själva reservatsdokumentet, eftersom den benämningen bedöms ge en mer realistisk bild av vad som är möjligt att genomföra på Limön. Det andra området som pekats ut för camping in- går inte i naturreservatet i det nya förslaget och är därför tills vidare inte aktuellt som anvisad tältplats. För att möjliggöra camping i det området krävs dessutom en detaljplaneändring, vilket för närvarande inte är

aktuellt. Kommunen avser inte att förbjuda tältning utanför detaljplanelagt område på öns östra del, utan där gäller tältning i enlighet med allemans- rättens bestämmelser, dvs att det är tillåtet att tälta med ett par, tre tält i ett till två dygn under förutsättning att det inte är nära till boningshus.

Användningsområdet för den gamla fyrbyggnaden, liksom ambitionsnivån för skötseln av stigsystemet, får avgöras i ett senare skede.

• Föreningen Limö Fritidsby har i sitt remissvar bifogat två alternativa för- slag till reservatsavgränsning. I alternativ 1 utgörs naturreservatet av ett enda sammanhängande område i öster och i alternativ 2 delas naturreser-

vatet in i flera delar där också vissa områden i väster skyddas.

Föreningen ser en fara i att gränsen för naturreservatet angränsar direkt mot stuglotterna, eftersom man då riskerar att få en ohämmad tillväxt av sly närmast tomterna i den zon där de boende idag kontinuerligt rensar och avverkar sly och klenare träd. Föreningen önskar att det lämnas fritt att ut- föra rimlig rensning och avverkning även i fortsättningen, men i nuvarande förslag begränsas en sådan åtgärd av föreskrift A1.

Föreningen anser att kopplingstvånget för husdjur inte ska gälla för katt.

Föreningen invänder starkt mot förslaget att tillåta cykling på ön, där olycksrisken och slitaget på stigarna är två mycket tungt vägande skäl. Cy- kelförbudet och förbudet mot all annan fordonstrafik är en av grundpelarna för den speciella karaktär och det lugn som råder på ön.

Gävle kommuns kommentar:

Kommunen anpassar reservatsavgränsningen för att skapa ett respekt- avstånd till merparten av stuglotterna, men vill samtidigt påminna om att det idag saknas ett avtal mellan markägaren (kommunen) och de två stug- föreningarna som reglerar skötseln av naturmarken i zonen närmast intill arrenden och privata fastigheter. Kommunens avgränsning påminner om föreningens alternativ 2, men med den viktigaste skillnaden att den mest värdefulla ängsmarken kring fiskeläget också skyddas.

Kommunen har inte för avsikt att göra undantag för katt när det gäller kopplingstvång, bl a med hänsyn till det känsliga kustfågellivet under häck- ningssäsong. I det nya förslaget till reservatsavgränsning har kommunen klippt ut större sammanhängande hål kring befintlig bebyggelse som inte ingår i naturreservatet och där kopplingstvånget inte gäller.

Kommunen inför ett förbud mot cykling enligt föreningens förslag. Cykling har, i motsats till vad föreningen hävdar, hittills varit tillåtet på ön.

• Ett femtontal yttranden, som skrivits under av totalt ett drygt trettiotal per- soner, har kommit in från privatpersoner boende på ön. Ett flertal av dessa är kritiska till att tillåta cykling och att förbjuda vattenskoteråkning inom

naturreservatet. I stället för att göra skillnad på vattenskoter och vanlig båt anser man att det är bättre att jobba med hastighetsbegränsningar.

Gävle kommuns kommentar:

Kommunen inför som tidigare nämnts ett förbud mot cykling enligt de bo- endes önskemål. Vattenskoterförbudet tas bort, men ersätts inte med en fö- reskrift om hastighetsbegränsning i vattenområdena kring Limön. Idag rå- der redan en hastighetsbegränsning på 7 knop i farleden mellan Limön och Römaren, vilket kommunen bedömer är tillräckligt. Att införa hastighetsbe- gränsning inom hela naturreservatets vattenområde skulle kräva omfat- tande skyltning, vilket kommunen vill undvika.

• Flera boende uttrycker oro för att det inte ska vara möjligt att hålla efter riskträd, sly och växtlighet på och i närheten av arrendetomterna och sti- garna, eller att det inte ska vara möjligt att elda upp de rishögar som upp-

står efter röjning. Några föreslår en 70-100 meter bred reservatsfri zon kring alla stugtomter och en mer tydlig reservatsgräns. Några föreslår skydd av enbart den östra, obebyggda delen av ön, andra föreslår att den östra delen ska skyddas tillsammans med de finaste ängarna. Någon ifråga- sätter om reservatsbildning verkligen behövs när det ändå råder exploate- ringsförbud på ön, och att det borde räcka med förbättrad skyltning och in- formation om öns värden och fler soptunnor.

Gävle kommuns kommentar:

Kommunen anpassar reservatsavgränsningen för att skapa ett respekt- avstånd, dock inte så mycket som 70-100 meter, till merparten av stuglot- terna, men vill samtidigt påminna om att det idag saknas ett avtal mellan markägaren (kommunen) och de två stugföreningarna som reglerar sköt- seln av naturmarken i zonen närmast intill arrenden och privata fastig- heter. Eldning av rishögar får ske på ett ordnat sätt i de områden kring be- fintlig bebyggelse som klippts ut som ”hål” och som inte ingår i naturreser- vatet. Kommunen gör ett tillägg i reservatsföreskrifterna som gör det möj- ligt för förvaltaren av naturreservatet att avverka eller beskära träd som ut- gör uppenbar fara för liv, hälsa eller värdefull egendom.

• Många boende ställer sig tveksamma till att kommunen verkligen kommer att ha de resurser som krävs för att genomföra reservatsskötseln. Andra ex- empel på frågor som ställs i yttrandena handlar om skötsel av badplatser

och bastubyggnader, sophanteringen på framtida campingplatser och om och hur strandskyddsöverträdelser ska dokumenteras och åtgärdas.

Gävle kommuns kommentar:

Kommunen kommer att genomföra skötseln med de medel som står till för- fogande och som är svåra att förutsäga. Kommunen kommer att klarlägga skötselansvaret innan eventuell anläggning av bastubyggnad och tältplats. Kommunen förändrar för övrigt avgränsningen så att eventuell bastubygg- nad hamnar utanför naturreservatet. Strandskyddstillsynen på Limön handhas av länsstyrelsen.

• En boende har frågor kring tolkningen av flera av reservatets föreskrifter och undrar bl a om det inte ska vara tillåtet att vandra fritt i naturen och

trampa upp egna stigar utanför det befintliga stigsystemet, sätta upp egen- gjorda skyltar vid boställena, ha egna odlingar eller grillplatser på stugtom- terna, kasta macka eller flytta på stenar vid stränderna.

Gävle kommuns kommentar:

Kommunen bedömer att flera av synpunkterna rör själva stugtomterna eller områden i nära anslutning till bebyggelse, dvs de områden som klippts ut som ”hål” och som inte ingår i naturreservatet och därför inte heller omfat- tas av föreskrifterna. Föreskrift A3 om förbudet att anlägga stig avser inte förbud mot att ströva fritt och trampa upp en ny stig i terrängen, utan avser större ingrepp som att anlägga en stig genom att röja, avverka och lägga ut markbeläggning. Att kasta macka eller flytta på stenar kommer däremot inte att vara tillåtet i naturreservatet.

• Bryggplatsinnehavare vid Scoutviken konstaterar att bryggplatserna ham- nar inom naturreservatet, där inga förändringar eller nyanläggningar får utföras. Man anser att bryggplatserna måste få behållas och att de boende

måste kunna ha kvar och sköta stigarna mellan stugor och bryggor.

Gävle kommuns kommentar:

Kommunen ändrar avgränsningen så att bryggområdet och badplatsen hamnar utanför naturreservatet. Kommunen bedömer att ett avtal bör upp- rättas mellan kommunen och de boende kring nyttjandet av bryggor och skötseln av stigar och naturmark kring bryggplatser och badplats.

• En boende på en av de mindre öarna förutsätter att man efter reservats- bildandet kan fortsätta med röjning och eldning även utanför den egna fas- tigheten och att det inte blir inskränkningar när det gäller möjligheten att

genomföra bryggreparationer och mindre muddringar.

Gävle kommuns kommentar:

Röjning och eldning utanför den egna fastigheten kommer inte att vara till- låtet efter reservatsbildandet. Reservatsföreskrifterna utgör inte hinder för bryggreparationer eller att efter samråd med kommunekolog eller reser- vatsförvaltare genomföra mindre tillståndsgivna muddringar eller vass- klippning vid båtplats.

• En boende vänder sig mot förslaget att avverka minst två tredjedelar av tal- larna i ett område innanför Kalkudden för att möjliggöra camping (skötsel- område 10a i tidigare förslag). Tallarna bildar ett vindskydd mot de ibland

hårda sydostliga vindarna från havet. Det vore därför önskvärt, enligt den boende, att merparten av tallarna får stå kvar och att avverkningen fokuse- ras på sly och smågran. Det går att göra gläntor mellan tallarna för att sätta upp tält. Det skulle bevara platsens karaktär och ge fortsatt skydd mot blås- ten från havet.

Gävle kommuns kommentar

Det aktuella området ingår inte i naturreservatet i kommunens nya förslag och är därför tills vidare inte aktuellt som anvisad tältplats. För att möjlig- göra camping i det området krävs dessutom en detaljplaneändring, vilket för närvarande inte är aktuellt.

• Ett par boende konstaterar att det på skötselkartan över anläggningar sak- nas angiven grillplats vid Limöskaten. Det finns en grillplats där idag intill

vindskyddet och man anser att det bör vara möjligt att grilla vid Limöska- ten även i framtiden.

Gävle kommuns kommentar:

Kommunen har inte för avsikt att ta bort den grillplats som finns. Kommu- nen förtydligar skötselkartan över anläggningar så att det framgår att det vid platserna för vindskydd också finns eldstäder.

Efter samrådet tog kommunen fram ett reviderat förslag till beslut och skötsel- plan som skickades på ett förnyat informellt samråd den 26 juni 2019 till läns- styrelsen i Gävleborg, föreningen Limö fritidsby och föreningen Limö fiske- läge. Kommunen gjorde bedömningen att ett formellt samråd till en vidare krets av sakägare, myndigheter och andra berörda inte var befogat, eftersom den föreslagna revideringen inte var av sådan omfattning och betydelse. Föl- jande synpunkter inkom, med Gävle kommuns bemötande i anslutning.

• Länsstyrelsen i Gävleborg anser att det reviderade förslaget är väl genomar- betat, men har ett antal synpunkter:

Det nya gränsförslaget med större sammanhängande hål kring bebyggelsen är en bra avvägning mellan naturintresset och bebyggelsen. Länsstyrelsen anser dock att det vore positivt om Scoutängen kunde tas med i naturreser- vatet, eftersom det växer intressant hävdgynnad flora där. Om Scoutängen ingått i Natura 2000-området hade gräsmarken säkerligen klassats som Natura 2000-naturtyp.

Länsstyrelsen föreslår också att naturreservatet utvidgas till att omfatta ett större marint område (drygt 200 hektar större) och ger förslag på beskriv- ning av de biologiska marina bevarandevärdena som man anser skulle kunna inarbetas i reservatsdokumentet. I gällande förslag till naturreservat är marina naturtyper utpekade i syftesbeskrivningen och länsstyrelsen an- ser därför att det finns stöd för ett utökat marint skydd. Området kring Limön hyser värdefulla reproduktionsområden för fisk och de grunda skyd- dade miljöerna mellan öarna utgör viktiga habitat för kräftdjur, snäckor, fiskar och sjöfåglar. Rikliga algförekomster finns bl a vid Storbådan norr om Limön. Gävleborg ligger långt ifrån det nationella målet att skydda 10 procent av havsarealen till 2020. Ett utvidgat marint skydd vid Limön skulle enligt länsstyrelsen bidra positivt till den nationella måluppfyllelsen och till att uppfylla miljökvalitetsmålet ”Hav i balans samt levande kust och skärgård”.

Länsstyrelsen föreslår ytterligare föreskrifter för att skydda de marina vär- dena, såsom skärpt hastighetsbegränsning, förbud mot att bedriva akvakul- tur och förbud mot sportarrangemang för motordrivna farkoster.

Länsstyrelsen föreslår också undantag från vissa föreskrifter för upprätthål- lande av befintliga småbåtsleder, uppförande av nya sjösäkerhetsanord- ningar och utmärkning av regler för fiske och båttrafik.

Länsstyrelsen anser att skrivningen om att föreskrifterna inte utgör hinder för mindre muddringar eller vassklippning vid bad- och båtplatser ska

omformuleras så att det framgår att muddring är en vattenverksamhet som alltid kräver anmälan/tillstånd. Skrivningen om att större varutransporter ska undantas från motorfordonsförbudet behöver också förtydligas.

Länsstyrelsen tycker också att kommunen ska fundera på om skoteråkning på land och havsis ska vara tillåtet, om förbudet mot cykling är förenligt med naturreservatets syfte och om cyklingsförbud verkligen behöver infö- ras inom hela naturreservatet.

Länsstyrelsen anser vidare att föreskrifterna B5 och B6 behöver strukture- ras om så att de blir tydligare och lättare att förstå. I sin nuvarande form rymmer de väldigt många skötselåtgärder som skulle kunna delas upp i flera olika föreskrifter.

Länsstyrelsen påminner om att alla skötselåtgärder som förekommer i sköt- selplanen måste finnas med i B-föreskrifterna. I nuläget saknas vissa åtgär- der.

Länsstyrelsen föreslår mindre ändringar i skötselplanen med hänsyn till lilaköttig taggsvamp i skötselområde 3b och till smalgrynsnäcka i rikkärret i skötselområde 12.

Länsstyrelsen ställer sig frågande till varför kommunen föreslår gallring av rönn och sälg på Kalkuddens yttre del. Rönn och sälg ingår ju i den natur- liga successionen för strandvegetationen och strandområdet ligger inom ut- pekad Natura 2000-naturtyp.

Länsstyrelsen påminner om att det är länsstyrelsen själv, inte kommunen, som ansvarar för uppföljning av bevarandemål för utbredning av Natura 2000-naturtyper och förekomst av Natura 2000-arter. Kommunen kan därför stryka dessa åtaganden från skötselplanen.

Gävle kommuns kommentar:

Kommunen ändrar inte reservatsavgränsningen enligt länsstyrelsens för- slag. Scoutängen arrenderas av föreningen Limö Fritidsby och kommunen vill vara konsekvent och inte ta med arrenden i naturreservatet. Arrendeav- talet kan dock behöva ses över för att garantera en ängsskötsel som gynnar naturvärdena på platsen.

Kommunen utvidgar inte naturreservatet med ytterligare marina områden, eftersom det skulle innebära ytterligare utredning och försening av en re- dan väldigt utdragen och försenad reservatsbildningsprocess. Kommunen väljer dock att använda några av länsstyrelsens förslag på marina naturvär- desbeskrivningar som man bedömer går att applicera på havsområdet inom naturreservatet/Natura 2000-området.

Kommunen gör tillägg, undantag och förtydliganden kopplat till A- och C- föreskrifterna i stort sett enligt länsstyrelsens önskemål, men väljer att ligga kvar med en hastighetsbegränsning på 7 knop i farleden och oreglerad fart i övrigt. Kommunen gör bedömningen att stora delar av vattenområdet kring Limön är såpass grunt att det är svårt att hålla någon högre fart och att en hastighetsreglering därför i praktiken har liten effekt.

Kommunen behåller cyklingsförbudet med argumentet att det behövs för att bibehålla Limöns lugna karaktär, vilket i sin tur är en viktig del av öns friluftsvärde och naturreservatets syfte. Kommunen överväger att införa cyklingsförbud också i de områden på Limön som inte ingår i naturreserva- tet genom att ändra i kommunens lokala ordningsföreskrifter.

Kommunen skapar fler B-föreskrifter i enlighet med länsstyrelsens önske- mål, i ett försök att göra föreskrifterna och föreskriftskartan tydligare och lättare att förstå.

Kommunen reviderar skötselplanen enligt länsstyrelsens önskemål så att större hänsyn tas till lilaköttig taggsvamp och smalgrynsnäcka.

Kommunen ändrar skötselbeskrivningen för Kalkuddens yttre del för att förtydliga att avverkning avser träd som hotar att beskugga intilliggande kalkgräsmark.

Kommunen tar bort bevarandemålen kopplade till utbredning av Natura 2000-naturtyper och förekomst av Natura 2000-arter från skötselplanen, eftersom ansvaret för uppföljningen av dessa ligger på länsstyrelsen.

Kommunen gör också en del redaktionella förändringar och förtydliganden i reservatsdokumentet, i enlighet med länsstyrelsens förslag.

• Föreningen Limö Fritidsby anser att det reviderade förslaget är väsentligt bättre än det tidigare. Föreningen anser dock att strandområdet vid Kovi- ken (del av skötselområdena 8 och 15) på södra Limön ska undantas från

naturreservatet, eftersom stranden utgör en mycket liten del av reservats- området och används av de närboende.

Gävle kommuns kommentar:

Kommunen gör en mindre justering av gränsen vid Koviken, men bibehål- ler i huvudsak samma reservatsavgränsning. Det aktuella strandområdet är skyddsvärt eftersom det ingår i Natura 2000 och delvis utgörs av den utpe- kade Natura 2000-naturtypen landhöjningsskog (9030).

• Föreningen Limö fiskeläge är överlag positivt inställd till förändringarna i det reviderade förslaget. Föreningen vill lämna följande synpunkter: 1. Vik-

tigt att säkerställa att skötsel utförs längs med havet så att rastplatser etce- tera inte växer igen. 2. Viktigt att sköta naturstigen och de andra stigarna av samma skäl som ovan. 3. Trädbekämpning behöver kunna ske även inom naturreservatet i områden som riskerar att bli tillhåll för framtida skarvko- lonier.

Gävle kommuns kommentar:

Skötselplanen möjliggör siktröjning av uppkommande vegetation vid strandnära vindskydd och rastplatser samt röjning längs stigar. Kommunen kommer att genomföra skötseln med de medel som står till förfogande och som är svåra att förutsäga.

Kommunen har inte för avsikt att tillåta utstörning av skarvhäckningar inom naturreservatet och saknar dessutom befogenhet i frågan. Skarven är skyddad enligt artskyddsförordningen och utstörning av häckningar kräver dispens från länsstyrelsen. Om skarvhäckningar i framtiden utvecklas till en olägenhet för boende och besökare på Limön kan kommunen komma att ompröva sitt beslut och uppvakta länsstyrelsen.

Gävle kommuns motivering av beslutet

Tillämpliga bestämmelser

Enligt 1 kap. 1 § andra stycket miljöbalken ska densamma tillämpas så att bl.a. värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas och den biologiska mångfalden bevaras.

Enligt 7 kap. 4 § första stycket miljöbalken får Gävle kommun förklara ett mark- eller vattenområde som naturreservat i syfte att bevara biologisk mång- fald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov av områ- den för friluftslivet, samt även för att skydda, återställa eller nyskapa värde- fulla naturmiljöer, och/eller skydda, återställa eller nyskapa livsmiljöer för skyddsvärda arter.

Enligt 7 kap. 5 § andra stycket miljöbalken, följer att det i beslutet ska anges de inskränkningar i rätten att använda mark- och vattenområden som behövs för att uppnå syftet med naturreservatet. Enligt paragrafens tredje stycke får kom- munen meddela beslut om nya inskränkningar eller nya skäl för naturreservat om det behövs för att uppnå syftet med skyddet.

Enligt 7 kap. 6 § miljöbalken får kommunen förplikta ägare och innehavare av särskild rätt till fastighet att tåla visst intrång om det behövs för att tillgodose syftet med naturreservatet.

Enligt 7 kap. 25 § miljöbalken gäller att vid prövning av frågor om skydd av områden skall hänsyn tas även till enskilda intressen. En inskränkning i en- skilds rätt att använda mark eller vatten som grundas på skyddsbestämmelse i kapitlet får därför inte gå längre än som krävs för att syftet med skyddet skall tillgodoses.

Enligt 7 kap. 30 § första stycket miljöbalken jämfört med 22 § första meningen förordningen om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. får kommunen med- dela föreskrifter om rätten att färdas och vistas inom naturreservatet samt om ordningen i övrigt inom naturreservatet om det behövs för att tillgodose syftet med skyddet.

Beskrivning av området

Limön är en ö i Gävlebukten som på sin högsta punkt reser sig drygt 20 meter över Bottenhavet. Ön kännetecknas av kalkrika, ursvallade jordar med mycket klappersten. Detta är ett resultat av den kraftiga landhöjningen och att de lösa jordarna främst utgörs av kalk- och sandsten.

Stranden vid Limöskaten på öns nordöstra del är en av mycket få platser i lan- det där kalkstenen i Bottenhavet går i dagen.

På öns västra sida finns ett gammalt fiskeläge där byggnaderna numera an- vänds som fritidsbostäder, samt ytterligare ca 150 fritidshus, de flesta av en- klare typ. Dessa bebyggelseområden ligger utanför naturreservatet.

På flera ställen runt det gamla fiskeläget finns kalkrika gräsmarker med en för Norrlandskusten mycket ovanlig flora. Här finns arter som backsmörblomma, blodnäva, brudbröd, brudsporre, harmynta, kantig fetknopp, kungsmynta, ro- settjungfrulin, spåtistel och vildlin.

Större delen av ön täcks av tallskog. Skogen är mestadels 70-100-årig, men det finns också några äldre bestånd. I flera av bestånden finns riktigt gamla tall- överståndare. Några grandominerade bestånd, varav en del äldre, finns fram- för allt i de västra delarna. Skogarna är genomgående örtrika och speglar jor- darnas kalkrikedom. Flera arter orkidéer finns i bestånden. Bland mark- svamparna finns en rad ovanliga och kalkkrävande arter.

Runt ön finns välutvecklad landhöjningsskog med vackra snår av havtorn och andra buskar längst ut mot stränderna. Innanför tar en zon vanligen domine- rad av gråal vid. Här finns på en del ställen ett stort inslag av ädla lövträd som ask, lönn och alm. Även klibbal, hägg, sälg och björk förekommer i gråalsko- gen. I brynen och skogarna finns gott om höga örter.

Stränderna är flacka och täckta av en för Östersjön typisk flora med arter som gultåtel, strandkrypa, kustarun, gulkämpar, daggsvingel och klapperögontröst. Utmed stränderna finns en art- och individrik fågelfauna med flera ovanliga arter som svarthakedopping, svärta, skedand, snatterand och vitkindad gås.

Runt ön finns grunda skyddade vattenområden med en rik undervattensflora av grönalger och kransalger som utgör värdefulla reproduktionsområden för fisk och viktiga födosöks- och häckningsområden för sjöfåglar. Undervattens- ängarna utgör också viktiga habitat för kräftdjur, snäckor och andra evertebra- ter.

Limön har förutom sina höga biologiska och geologiska värden också höga fri- luftsvärden, med bl a badmöjligheter och med många välanvända stigar. De dagliga båtförbindelserna med Gävle och Furuvik under sommarhalvåret gör ön till ett populärt och välbesökt utflyktsmål.

Bedömning

Området behöver skyddas för att tillgodose behovet av friluftsområden i kust och skärgårdslandskapet, och för att bevara djur och växter knutna till de gräs- marks-, skogs-, rikkärrs-, strand- och vattenmiljöer som finns i området. Om- rådet bidrar därmed till att uppfylla miljökvalitetsmålen ”Hav i balans samt le- vande kust och skärgård”, ”Ett rikt odlingslandskap”, ”Levande skogar” och ”Ett rikt växt- och djurliv”.

Ett skydd av området bidrar också till att uppfylla de nationella friluftsmålen ”Skyddade områden som resurs för friluftslivet” samt ”Tillgång till natur för friluftsliv”.

Området ingår i riksintresse för naturvård, nr X90 Limön – Orarna, och som del i Limöarkipelagen, som har högsta värdeklass i länsstyrelsens samman- ställning av naturvårdsobjekt i länet (Värdefull natur i Gävleborg).

I Översiktsplan Gävle kommun år 2030 pekas Limön ut som ett värdefullt område för friluftsliv och som ett av kommunens utredningsområden för lång- siktigt skydd.

Området omfattas i den västra delen av ett antal detaljplaner, som anger vat- tentäkt, naturpark, campingplats, friluftsbad och allmän plats - natur. Kom- munen bedömer att detta inte strider mot ett bildande av naturreservat.

Kalkgräsmarkerna finns redovisade i databasen TUVA (Jordbruksverkets

ängs- och betesinventering), liksom i länsstyrelsens rapport Ängar och hagar i Gävleborg där de har högsta värdeklass. Limön ingår även i sin helhet i ett av länsstyrelsen utpekade odlingslandskap med natur- och kulturvärden (Beva- randeprogram för odlingslandskapet - Gästrikland).

Rikkärret väster om Landstormsudden är redovisat i Våtmarksinventering i Gävleborg med naturvärdesklass 2.

Gävle kommun bedömer att skogsbruk, andra arbetsföretag eller anläggningar ej går att förena med bevarande av områdets värden. Området är av stort värde för bevarande av den biologiska mångfalden och för friluftslivet. Det är därför enligt kommunens bedömning ett område som i enlighet med 1 kap. 1 § miljö- balken bör skyddas som naturreservat enligt 7 kap. 4 § miljöbalken. Att så sker bedöms vara förenligt med en från allmän synpunkt lämplig användning av mark- och vattenområdena enligt 3 och 4 kap. miljöbalken.

I reservatsbildningsprocessen ingår som en del att i alla frågor göra en avväg- ning mellan enskilda och allmänna intressen med den utgångspunkten att det ska finnas en rimlig balans mellan de värden som ska skyddas genom förbu- det/inskränkningen, och den belastning som förbudet/inskränkningen har för den enskilde. Vid denna avvägning, enligt 7 kap. 25 § miljöbalken, har Gävle kommun funnit att naturreservatets avgränsning och de inskränkningar som gjorts i rätten att använda mark- och vattenområden (föreskrifterna) är nöd- vändiga, och att de inte går längre än vad som krävs för att uppnå syftet med naturreservatet. Avvägningen har lett till att det i föreskrifterna finns undantag för mindre muddringar och vassklippning vid bad- och båtplatser, underhåll av befintliga ledningar och sjösäkerhetsanordningar samt för att kunna av- verka farliga träd vid behov.

Gävle kommun bedömer att de positiva effekterna för den biologiska mångfal- den och för allmänheten är så stora att de överväger de negativa effekter som kan uppstå för allmänheten och för berörda fastighets- och sakägare.

Upplysningar

Gävle kommun kan med stöd av 7 kap. 7 § andra stycket miljöbalken medge dispens från meddelade föreskrifter om det finns särskilda skäl och om det är förenligt med förbudets eller föreskriftens syfte (7 kap. 26 § miljöbalken). En- ligt 7 kap. 7 § sista stycket miljöbalken gäller att beslut om dispens får medde- las endast om intrånget i naturvärdet kompenseras i skälig utsträckning på na- turreservatet eller på något annat område.

Gävle kommun ska bedriva tillsyn över naturreservatet. I tillsynen ingår att tillse att reservatsföreskrifterna följs.

Av 29 kap. 2 och 2 a §§ miljöbalken följer bland annat att det kan medföra straffansvar att orsaka skada i eller bryta mot föreskrift som meddelats för ett naturreservat.

Har någon vidtagit åtgärd i strid mot meddelad föreskrift, kan Gävle kommun enligt 26 kap. 9 och 14 §§ miljöbalken vid vite förelägga om rättelse.

Eftersom naturreservatet syftar till att bevara biologisk mångfald ska eventu- ella vindfällen och stormskadad skog lämnas. Bestämmelserna i 5, 6 och 10 §§ skogsvårdslagen (1979:429) ska inte tillämpas inom naturreservatet.

Hur man överklagar

Detta beslut kan överklagas hos Länsstyrelsen Gävleborg, se bilaga 7.

Beslutet har fattats av Kommunfullmäktige i Gävle. I den slutliga handlägg- ningen av ärendet har kommunekologerna Xxxxx Xxxx och Xxxxxx Xxxxx del- tagit, varav den sistnämnda har varit föredragande.

Xxxxxx Xxxxxx Xxxxxx Xxxxx

Planchef Kommunekolog

Bilagor

1. Beslutskarta

2. Översiktskarta 3a. Föreskriftskarta 3b. Föreskriftskarta

4. Skötselplan

5. Brytpunktskarta och teknisk beskrivning

6. Sändlista

7. Hur man överklagar

Limöns naturreservat - Beslutskarta

Gävle kommun Livsmiljö Gävle 801 84 Gävle Besök Xxxxxxxxxx 00

Växel 000-00 00 00 Fax 000-00 00 00 xxxxx.xxxxxx@xxxxx.xx xxx.xxxxx.xx

Limön - Översiktskarta

Gävle kommun Livsmiljö Gävle 801 84 Gävle Besök Xxxxxxxxxx 00

Växel 000-00 00 00 Fax 000-00 00 00 xxxxx.xxxxxx@xxxxx.xx xxx.xxxxx.xx

Limön – Föreskriftskarta

Gävle kommun Livsmiljö Gävle 801 84 Gävle Besök Xxxxxxxxxx 00

Växel 000-00 00 00 Fax 000-00 00 00 xxxxx.xxxxxx@xxxxx.xx xxx.xxxxx.xx

Limön – Föreskriftskarta

Gävle kommun Livsmiljö Gävle 801 84 Gävle Besök Xxxxxxxxxx 00

Växel 000-00 00 00 Fax 000-00 00 00 xxxxx.xxxxxx@xxxxx.xx xxx.xxxxx.xx

Förslag till skötselplan

Dnr 15SBN32 2019-12-20

SKÖTSELPLAN FÖR LIMÖNS NATURRESERVAT

BESKRIVNINGSDEL

I skötselplanen anges målen med naturreservatet och de ska ligga till grund för dess vård och skötsel. Naturreservatet ska utmärkas genom förvaltarens försorg enligt Naturvårdsverkets anvisningar.

1. Beskrivning av bevarandevärdena

1.1 Administrativa data

Objektnamn	Limöns naturreservat
NVR-id	00-0000000
Län	Gävleborgs län
Kommun	Gävle kommun
Arealer (från VIC Natur):	Total areal 205,3 ha Därav landareal 104,3 ha Produktiv skogsmark 80,5 ha
Naturtyper enligt Natura 2000: Naturtyper landareal (enligt Metrias naturtypskartering KNAS):	Blottade ler- och sandbottnar (1140): 2,7 ha Vikar och sund (1160): 11,7 ha Sten och grusvallar (1220): 2,2 ha Strandängar vid Östersjön (1630): 1,9 ha Kalkgräsmarker (6210): 1,1 ha Rikkärr (7230): 0,05 ha Taiga (9010): 0,8 ha Landhöjningsskog (9030): 8,0 ha Näringsrik granskog (9050): 0,9 ha Lövsumpskog (9080): 0,2 ha Tallskog 4,7 ha Granskog 52,8 ha Barrblandskog 10,1 ha Barrsumpskog 0,1 ha Lövblandad barrskog 7,6 ha Triviallövskog 4,6 ha Lövsumpskog 0,1 ha Ungskog inklusive hyggen 0,5 ha Övriga skogsimpediment 3,5 ha Våtmark 0,9 ha Äng 1,7 ha

Gävle kommun Livsmiljö Gävle 801 84 Gävle Besök Xxxxxxxxxx 00

Växel 000-00 00 00 Fax 000-00 00 00 xxxxx.xxxxxx@xxxxx.xx xxx.xxxxx.xx

	Övrig öppen mark 16,6 ha Exploaterad mark inklusive friluftsanläggningar 1,1 ha Hav 101,0
Prioriterade bevarandevärden: Markslag	Skog, gräsmarker, våtmarker, stränder, strandängar, grunda vattenområden
Naturtyper	Ingående Natura 2000-habitat samt alla havsstränder och all kalkpåverkad skogsmark
Strukturer	Klapperstensvallar, gamla träd, död ved
Växt- och djursamhällen	Kärlväxter i kalkgräsmarker, marksvampfunga, ved- svampar i landhöjningsskogar, fågelliv i grunda vatten- områden, på stränder och strandängar, insekter i öppna marker – både gammal odlingsmark och gläntor i skogen
Arter	Svampar: Albatrellus subrubescens, lammticka (VU) Bankera fuligineoalba, talltaggsvamp (NT) Bankera violascens, grantaggsvamp (NT) Clavariadelphus truncatus, flattoppad klubbsvamp, (NT) Cortinarius cumatilis, porslinsblå spindling (VU) Cystolepiota adulterina, flockig puderskivling (VU) Geastrum quadrifidum, fyrflikig jordstjärna (NT) Hydnellum aurantiacum, orange taggsvamp (NT) Hydnellum auratile, brandtaggsvamp (VU) Hydnellum coeruleum, blå taggsvamp (NT) Onnia tomentosa, luddticka (NT) Phellinus chrysoloma, granticka (NT) Phellinus pini, tallticka (NT) Phellodon melaleucus, svartvit taggsvamp (NT) Phellodon niger, svart taggsvamp (NT) Ramaria fennica, lilafotad fingersvamp (EN) Ramaria testaceoflava, gultoppig fingersvamp (NT) Russula anthracina, sotkremla (DD) Sarcodon fuligineoviolaceus, lilaköttig taggsvamp (EN)
	Lavar: Cyphelium notarisii/tigillare, sydlig ladlav/ladlav (CR/NT) Lecanora orae-frigidae, bryggkantlav (VU)
	Mossor: Buxbaumia viridis, grön sköldmossa (A, §)
	Kärlväxter: Asperugo procumbens, paddfot (NT) Blysmus compressus, plattsäv (NT)

Friluftsliv Kulturhistoriska värden

Botrychium lunaria, låsbräken (NT) Carex hostiana, ängsstarr (NT) Chimaphila umbellata, ryl (EN) Coeloglossum viride, grönkulla (§) Crepis praemorsa, klasefibbla (NT) Dactylorhiza incarnata var. incarnata, ängsnycklar (§) Dactylorhiza maculata subsp. fuchsii, skogsnycklar (§) Draba nemorosa, sanddraba (EN) Epipactis helleborine, skogsknipprot (§) Epipactis palustris, kärrknipprot (§) Fraxinus excelsior, ask (VU) Goodyera repens, knärot (NT, §) Gymnadenia conopsea, brudsporre (§) Lithospermum officinale, stenfrö (NT) Neottia cordata, spindelblomster (§) Neottia nidus-avis, nästrot (§) Neottia ovata, tvåblad (§) Platanthera bifolia, nattviol (§) Ulmus glabra, alm (VU) Fåglar: Actitis hypoleucos, drillsnäppa (NT) Branta leucopsis, vitkindad gås (A) Carpodacus erythrinus, rosenfink (VU) Dryocopus martius, spillkråka (A) Lanius collurio, törnskata (A) Larus argentatus, gråtrut (NT, A) Larus fuscus, silltrut (NT, A) Melanitta fusca, svärta (NT, A) Podiceps auritus, svarthakedopping (NT, A) Somateria mollissima, ejder (NT, A) Sterna hirundo, fisktärna (A) Sterna paradisaea, silvertärna (A) Mollusker: Vertigo angustior, smalgrynsnäcka (A) Havsnära natur- och kulturmiljöupplevelser, naturpe- dagogik, skogspromenader, bad, rekreation Minnessten, mindre befästningsanläggningar (skytte- gravar), gamla fyren, eventuell båtlänning, värn, rester av gammal väderstation.

Bebyggelse och anläggningar

Gamla fyren Ledfyrar (Limö (tagen ur drift), Limö nedre, Limö NO) Ensmärken Toaletter (utedass) Vindskydd med eldstäder Rastplatser Grillplatser

Ett stort antal stigar, varav en naturstig med informa- tionsskyltar

En allmän båtbrygga

Två badplatser (Tärnviken och Kalkudden, varav den sistnämnda med tillhörande badbrygga)

Fasta laxfällor med nyttjanderättsavtal Elledningar

Vattentäkter med eller utan pumpanläggning Servitut för båtplats tillhörande Limön 1:97

EN = starkt hotad, NT = nära hotad, VU = sårbar, DD = kunskapsbrist enligt rödlistan 2010

§ = fridlyst i Sverige

A = upptagen i EU:s art- och habitatdirektiv eller fågeldirektivet

1.2 Historisk och nuvarande mark- och vattenanvändning

De västra delarna av Limön är gamla inägomarker som under ett antal sekler varit fodermarker för fiskare och andra bosatta på Limön. Stora delar av dessa är nu sedan länge igenväxta och täcks av skog. Mindre delar är fortfarande öppna gräsmarker.

Skogen har på olika sätt nyttjats av markägaren och boende på ön. I äldre tid togs byggnationsvirke. Limöns skog levererade också brännved – både för bo- ende och för leverans till fastlandet. De boende på ön kunde också ta ut stäng- selvirke. Till detta kommer gagnvirke som tagits ut av Kronan, ägare till Limön fram till 1940. All skogsmark var i äldre tid också betesmark.

Skogarna har under senare decennier, efter Gävle stads övertagande av Limön, skötts allt mer extensivt – inriktat på att ta hand om vindfällen och tillgodose friluftlivets önskemål. En del gallringar har gjorts i främst den östra halvan av ön.

Kalkstensbrytning på land och i grunda partier runt Limön skedde under tiden från 1600-talet till slutet av 1800-talet. Runt sekelskiftet 1800/1900 pågick en stor grustäktsverksamhet på Limön då man behövde fyllnadsmassor till bygg- nation av hamnen vid Fredriksskans.

Spår av fyrverksamhet finns på ön. Den första fyren på Limön byggdes 1901 av Gävle stad som en ersättning till Kronan för att Gävle stad fick exploatera grus för sin hamnanläggning vid Fredriksskans. Fyren finns ännu kvar uppe på den östra delen av den högst belägna höjdryggen på ön och var i bruk till 1980, då den ersattes av en ny fyr som byggdes i anslutning till den gamla. Den nyare fy- ren (ledfyren Limö) är dock numera också tagen ur bruk. Idag finns i stället två ombyggda och moderniserade ledfyrar (Limö nedre och Limö NO) på öns östra del som fyller en viktig sjösäkerhetsfunktion.

Det finns även spår av militära aktiviteter på Limön, vilket hänger samman med öns strategiska läge nära inloppet till Gävle. Under orostider som första världskriget förlades en så kallad landstormstrupp (hemvärn) till ön och läm- ningar efter skyttegravar från den tiden går att hitta vid bl a Landstormsudden.

Friluftslivet har gamla anor – spår av detta finns på ön sen början av 1900-ta- let. Idag är friluftslivet den verksamhet som påverkar ön mest.

Vattenområdena har använts för fiske – också med fasta redskap. Detta sker än idag.

1.3 Områdets bevarandevärden

1.3.1 Biologiska bevarandevärden

Naturtyper

På Limön finns flera naturtyper som har högsta naturvärde. De viktigaste av dessa är kalkrika gräsmarker – främst torrängar, kalkrika barrskogar samt landhöjningsskogar.

Naturtyper som har högt naturvärde är stränder och skär, grunda vattenområ- den, rikkärr, tallskogar och lövskogar av olika slag.

Element och strukturer

Viktiga element och strukturer på Limön är luckor i skogen, gamla strandvallar i skogslandskapet, klapperstensvallar, block utanför holmar och skär, död ved, gamla tallar, gamla granar, gamla lövträd samt gamla havtornsbuskar.

Störningar och processer

Några viktiga störningar och processer som bidrar till Limöns biotoper är t ex isskjutning som skrapar av vegetationen utmed stränderna och gåsbete som håller en viss hävd på strandvegetationen på holmar och skär. Tramp av besö- kande människor bidrar i huvudsak positivt till naturvärdena.

Beskrivning av prioriterade bevarandevärden

Kalkrika gräsmarker

De kalkrika gräsmarkerna är kända sen lång tid tillbaka. Här finns arter som är mycket ovanliga utefter kusterna i Gävleborgs län. Här finns inte bara en rik flora utan också en insektsfauna som är typisk för kalkrika trakter långt sö- derut i landet. Dessa marker behöver skötsel för att värdena ska kunna beva- ras.

Kalkrika barrskogar

I stort sett alla barrskogar på ön präglas av kalkrikedomen på ön. Särskilt en del äldre granbestånd har både en markflora och en marksvampfunga med stora inslag av kalkgynnade arter. Tallskogarna på ön är också örtrika.

Landhöjningsskogar

De lövrika skogarna och brynen utmed stränderna är en annan viktig naturtyp på ön. På en del ställen finns mycket gammal och grov havtorn i dessa bryn. En del av gråalskogarna är gamla och har börjat utveckla strukturer med gammal grov ved. Marken är örtrik och såväl vedsvampar som marksvampar har ovan- liga inslag.

Rikkärr

Ett litet igenväxande rikkärr finns 500 meter väster om Landstormsudden. För att den rika floran och snäckfaunan ska kunna bevaras fordras en försiktig röj- ning av uppkommande unga löv- och barrträd.

Stränder

I stort sett runt hela ön finns flacka stränder med vegetation typisk för Öster- sjön.

Grunda vattenområden

I området finns representativa grunda vegetationsklädda vattenområden ty- piska för Östersjön. Dessa är av värde såväl för evertebrat- och fiskfaunan som för fågelfaunan.

1.3.2 Kulturhistoriska bevarandevärden

Inom naturreservatet finns en rad olika kulturhistoriska lämningar registre- rade, bl a minnesstenen på Oxharen efter omkomna soldater vid förlisningen av fartyget ”Fru Margaretha” år 1808. Själva gravplatsen ligger dock strax ut- anför naturreservatet. Andra exempel på bevarandevärda kulturmiljöer i na- turreservatet är den gamla fyren, skyttegravar från första världskriget, en even- tuell båtlänning och grunden efter en gammal väderstation ett stycke från fy- ren.

Som besökare på Limön kan man också uppleva flera kulturhistoriskt värde- fulla miljöer utanför själva naturreservatet. Särskilt värdefullt är fiskeläget. Här finns gamla fiskarbostäder, ekonomibyggnader, båthus, bryggor och an- läggningar för hantering av redskap. Det system av fritidshus som växt fram på Limön under 1900-talet är också av särskilt värde genom sin särprägel. Ett an- nat exempel på en bevarandevärd kulturmiljö i nära anslutning till naturreser- vatet är den drygt sekelgamla lämningen efter grustäkten.

1.3.3 Geovetenskapliga bevarandevärden

Limön är av särskilt värde genom att det är ett område där ortoceratitkalken i Bottenhavet går i dagen. I den nordöstra delen av ön, utanför Limöskaten, blottas kalkstensskollor som stupar på oväntat sätt. Limöns geologiska upp- byggnad med en morän som delvis till 90 procent består av ortocerkalksten har få motsvarigheter i landet utanför Gävlebukten. Limön är också ett vackert exempel på landhöjningskust med flera gamla strandvallar i sluttningarna från högsta ryggen, framför allt på den norra sidan. Klapperstensområdena av kalk- sten och sandsten medför också särskilda värden. Limöns geologi har stor be- tydelse för områdets naturvärden eftersom den är grunden till den rika mark- svampfungan och kärlväxtfloran.

1.3.4 Bevarandevärden för friluftsliv

Området är av mycket stort intresse för friluftslivet. På Limön finns flera bra och välskötta stigar, bl a en naturstig med informationsskyltar. På tre ställen finns badplatser (varav en ligger utanför naturreservatet) och ett flertal vind- skydd, grillplatser, rastplatser och toaletter finns också tillgängliga för allmän- heten. Under sommaren finns reguljär båtförbindelse från Gävle och Furuvik. På ön finns en allmän båtbrygga och några gästplatser för båtburna besökare. På ön ordnas också traditionella friluftsarrangemang av olika slag varje år.

1.4 Källförteckning

Xxxxxxxxx, X., Xxxxxxxxxx, X. & Xxxxx, X. 2013: Naturinventering på Limön, Gävle kommun. – Gävle kommun & Pro Natura.

Xxxxxxxxx, X. & Axbrink, M. 2009: Kustfåglar i Gävleborg 2007. – Länsstyrel- sen i Gävleborgs län. Rapport 2009:10.

Xxxxxxxx, X. & Xxxxxxx, X. 2009: Inventering av fjälltaggsvampar (Sarcodon) och violgubbe (Gomphus clavatus) i Gävleborgs län 2008. – Länsstyrelsen i Gävleborgs län. Rapport 2009:4.

Xxxxx, X. 2000: Limöns natur.

Gävle stad 1968: Utredning rörande Limön.

Gävle kommun 1983: Kolonistugor på Limön. Del av Limön 1:1, Gävle kom- mun, Gävleborgs län. Förslag till ändring och utvidgning av byggnadsplanen.

Gävle kommun 1998: Naturvårdsprogram för Gävle.

Gävle kommun 2007: Strategi för bildande av naturreservat i Gävle kommun.

Gävle kommun 2011: Plan- och genomförandebeskrivning. Detaljplan för små- båtshamn. Del av Limön 1:1, Norrviken.

Gävle kommun 2012: Skyltplan. Limön.

Gävle kommun 2012: Plan- och genomförandebeskrivning. Del av Limön 1:1, Limö fiskeläge. Detaljplan för uthyrningsstugor m. m. Gävle kommun, Gävle- borgs län.

Gävle kommun 2012: Plan- och genomförandebeskrivning. Del av Limön 1:1, Norrviken. Detaljplan för småbåtshamn. Gävle kommun, Gävleborgs län.

Xxxxxxx, X. 1863: Gefle-traktens växter, med växtställen för de sällsyntaste upptecknade. – Andra upplagan.

Xxxxxxxx, X. 1967: Något om Limöns historia. – Bilaga A till Gävle kommuns utredning rörande Limön (1968).

Xxxxxxxx, X. 1967: PM angående naturvårdsproblem på Limön, Römaren och Lövgrund i Gävlebukten. – Bilaga D till Gävle kommuns utredning rörande Limön (1968).

Länsstyrelsen i Gävleborgs län 1993: Ängar och hagar i Gävleborg. – Rapport 1993:2.

Länsstyrelsen i Gävleborgs län 1996: Snäckor och sniglar i Gävleborgs län. –

Rapport 1996:13.

Länsstyrelsen i Gävleborgs län 1997: Värdefull natur i Gävleborg. – Rapport 1997:12.g.

Länsstyrelsen i Gävleborgs län 2006: Bevarandeplan för Limön.

Xxxxxx, X. & Xxxxxxx, X. 2012: Beskrivning till maringeologiska kartan. Egge- grund–Gävle. – SGU K 412.

Xxxx, X. 1967: Preliminärt förslag till vårdplan för Limön grundat på en inven- tering av vegetationstyper. – Bilaga B till Gävle kommuns utredning rörande Limön (1968).

Xxxxxxxxx, X. 2008: Bevarandeprogram för örtbackar. Uppdatering sommaren 2008. – Gävle kommun.

Xxxxx, X. 1996: Limön. – Skriftlig diskussionsuppgift. Högskolan Gävle-Sand- viken. Kulturlandskapet 5 p distans.

Xxxxx, X. 1997a: Limön – jordbruk. – Examensarbete. Högskolan Gävle-Sand- viken. Kulturlandskapet 5 p.

Xxxxx, X. 1997b: Limöns väg till Gefle. Om Limöns införlivande i Gefle stad 1863-1940. – Manuskript.

Xxxxx, X. 1998a: ”Då tog jag hammaren och slog i en spik”. Om arbetareklas- sens fritidslivsutveckling under 1900-talets första hälft med masonithusens framväxt på Limön som exempel. – C-uppsats. Uppsala universitet. Historiska institutionen.

Xxxxx, X. 1998b: Limöns torpare och kalkstensfängare. Förändringar på grund av Limö huvudgårds införande 1847-1867. – D-uppsats. Högskolan i Dalarna. Humanistiska institutionen.

PLANDEL

2. Skötselområden med bevarandemål och åtgärder

Naturreservatet är indelat i 16 skötselområden, vilka utgår från den skötsel som ska genomföras. Skötselområdena är:

1: Äldre granskog med möjlighet till bete

2: Talldominerad och bitvis luckig skog med möjlighet till viss skötsel 3: Gammal tallskog med viss naturvårdsröjning av gran

4: Bekämpning av douglasgran i talldominerad skog med möjlighet till viss skötsel

5: Hygge med gamla frötallar med återkommande naturvårdsröjning

6: Öppna marker vid fyren som hålls öppna med återkommande röjning och slåtter

7: Trädklädda marker på tidigare öppen inägomark med möjlighet till viss skötsel

8: Landhöjningsskog med fri utveckling

9: Lövrika skogar på gammal inägomark med visst uttag av gran och gynnande av blommande träd och buskar

10: Blandlövskogar med barrinslag med viss möjlighet till skötsel 11: Gräsmarker med slåtter och bete

12: Rikkärr med återkommande försiktig röjning

13: Barrskogar nära bebyggelse med viss skötsel för ökad genomsikt

14: Tallbestånd som är lämpligt för anläggningar för att främja friluftslivet 15: Stränder, skär och grunda vattenområden med i huvudsak fri utveckling 16: Information och friluftsliv

Bekämpning av douglasgran har visserligen koncentrerats till skötselområde 4, där de äldre, planterade träden växer och där föryngringen är som kraftigast, men uppväxande ungplantor av arten ska bekämpas överallt på Limön, även i de områden som inte ingår i naturreservatet. Detsamma gäller andra invasiva eller främmande arter som påträffas på ön.

Skötselplanens skötselområde 1: Äldre granskog med möjlighet till bete (6,0 ha, 4 delområden)

Beskrivning

Grandominerad, örtrik barrskog med inslag av gammal tall och en del löv. Det norra (1a) och södra (1c) delområdet är belägna i förhållandevis plan, fuktig mark. Det mellersta (1b) delområdet är svagt sluttande i östra delen men pla- nar ut i väster. Granskogen är tät (med undantag för 1c som är något luckigt) och olikåldrig med förekomst av gamla träd och här finns ett inte obetydligt in- slag av död ved, främst lågor. Markförhållandena är friska-fuktiga.

I dessa områden finns en rad rödlistade och ovanliga arter av marksvampar i form av taggsvampar, fingersvampar, spindelskivlingar och fyrflikig jord- stjärna. Kärlväxtfloran är rik på kalkkrävande växter.

Det nordvästra delområdet (1d) består av ett mindre granbestånd med potenti- ella marksvampvärden på frisk mark omgivet av fuktiga lövbestånd och lövsumpskogar. Äldre träd dominerar och markfloran är rik på kalkrävande växter som sårläka och nästrot.

Bevarandemål:

Skogen är naturskogsartad, olikåldrig, örtrik och rik på strukturer som gamla träd och döda, stående och liggande, grova träd. I skogen finns goda förutsätt- ningar för typiska naturskogsarter. Skyddsvärda marksvampar knutna till kalkrika barrskogar ska förekomma i en för livsmiljön gynnsam omfattning. Det är positivt om skogsbete förekommer, men i övrigt tillåts skogen utvecklas fritt genom naturlig dynamik och naturliga processer. Den totala arealen na- turskog, klassad som näringsrik granskog (9050), ska vara minst lika stor som vid reservatets bildande (minst 0,9 ha).

Skötselåtgärder:

För att upprätthålla en gynnsam miljö för områdets marksvampfunga vore ett lätt skogsbete ca vartannat eller vart tredje år med t ex ungdjur av nöt en bra åtgärd. Inga skötselåtgärder i övrigt är för närvarande planerade i området.

Skötselplanens skötselområde 2: Talldominerad och bitvis luckig skog med möjlighet till viss skötsel (49,5 ha)

Beskrivning

Mellersta och östra Limön domineras helt av tallskog. Skogen bär tydlig prägel av tidigare skogsbruk med välskötta och tydligt anlagda, jämnåriga bestånd med stickvägar efter gallringar. Skogen sluttar mot söder på sydsidan av Fyr- stigen och mot norr på nordsidan av samma stig. Framför allt på norra sidan finns terrasser efter tidigare strandlinjer. Skogen nyttjades fram till mitten av förra seklet för skogsbete.

Öns betydelse som fyrplats har också påverkat dessa delar av ön då siktgator anlades från fyren mot havet. Senaste halvseklets kommunala ägande har gjort att skötseln blivit mer extensiv. Bestånden är i åldrarna 60-120 år. I några be- stånd finns gamla tallöverståndare. I ett område på norra sidan av ön finns idag ett 20-tal spridda gamla tallar, i ungskog eller i solbelysta gläntor i slutt- ningen från öns högst belägna delar. Fältskiktet är rikt på piprör och bitvis också örter. Andra avsnitt är mer risrika med framför allt blåbär. I sluttningen består på något ställe det marktäckande växttäcket enbart av lavar.

Vissa bestånd kan klassas som kalktallskog. Marksvampfungan har på en del ställen stora inslag av kalkkrävande arter.

Över nästan hela området tränger gran upp, en del granar är äldre. På sikt kommer granen att ta allt större plats i skogen. I skogen finns endast mindre mängder död ved.

Området har stor betydelse för friluftslivet och stora delar av öns stigsystem går genom denna skog. Det är också denna skog som ger Limön dess karaktär.

Innanför Landstormsudden finns ett litet grandominerat medelålders bestånd. Mellan granarna finns gott om lämningar från tiden under första världskriget då hemvärnstrupper var förlagda hit. Skyttegravar är de tydligaste lämning- arna.

Innanför norra stranden löper naturstigen genom ett glest äldre trädskikt av tall. Enstaka grova sälgar förekommer också. Under detta trädskikt finns ett

tätare skikt av ung gran. Markförhållandena är torra - friska och i fältskiktet dominerar risväxter. På minst en plats förekommer den sällsynta pyrolaväxten ryl. Vanligare är orkidén knärot. Här finns också en del ovanliga svamparter, som den lilaköttiga taggsvampen.

Bevarandemål:

Talldominerad skog med variation i ålder och täthet och med inslag av mindre gläntor och luckor. Skogen innehåller gott om gamla träd av främst tall men också en del äldre gran och stora lövträd. Det finns också gott om grov stående och liggande död ved. Gamla naturvärdestallar och gamla sälgar är inte hårt trängda av gran eller yngre löv. Skyddsvärda marksvampar knutna till kalkrika barrskogar ska förekomma i en för livsmiljön gynnsam omfattning. Havet ska ses från ett antal utblickspunkter utmed naturstigens norra sträckning.

Skötselåtgärder:

Nötkreatursbete eller bete med annat djurslag ca vartannat eller vart tredje år, eller annan försiktig markstörning, skulle gynna områdets naturvärden och bi- dra till att uppnå önskvärd målbild och struktur i skogen. Försök med skogs- bete ska därför vara möjligt att påbörja inom delar av området.

Längs naturstigens norra sträckning skapas några utblickspunkter mot havet genom avverkning av främst gran. Längs samma sträcka, i en zon på ca 10 me- ter söder om stigen, röjs merparten av granen bort. Alla senvuxna äldre indivi- der sparas. Äldre tallar och sälgar som står i omedelbar anslutning till den norra stigen xxxxxxxx för att ge mer ljus till träden.

Försiktig luckhuggning av främst yngre och medelålders gran för att bibehålla och förstärka befintliga mindre luckor och gläntor (gäller hela skötselområ- det).

Frihuggning av spridda förekomster av äldre tallar och grova lövträd inom hela skötselområdet.

Skötselplanens skötselområde 3: Gammal tallskog med viss naturvårdsröj- ning av gran (2,2 ha, 2 delområden)

Beskrivning

I nordsluttningen strax öster om Badstigen, omgiven av yngre tallskogar, finns en samling av gamla tallar som är dryga 200 år (delområde 3a). Tallticka växer på några träd. Tallarna är höga och ganska grova, enstaka är strax under 2 me- ter i omkrets i brösthöjd. I beståndet finns även gran varav en del äldre. Under gammeltallarna och de äldre granarna förekommer ett antal ovanliga mark- svampar - svart taggsvamp, blåfotad fingersvamp, orange taggsvamp och brandtaggsvamp.

I anslutning till naturstigen finns på öns södra sida ett område som domineras av äldre tallskog (delområde 3b). Tallarna står glest och under dem finns rik- ligt med uppväxande yngre gran. Intill stigen, på dess södra sida, finns ytterli- gare en lokal med den ovanliga lilaköttiga taggsvampen.

Bevarandemål:

Ljus, talldominerad skog rik på strukturer som gamla träd och döda, stående och liggande, grova träd. Gamla naturvärdestallar är inte hårt trängda av gran. Skyddsvärda marksvampar knutna till kalkrika tallskogar ska förekomma i en för livsmiljön gynnsam omfattning. Den totala arealen av naturtypen taiga (9010) ska vara minst lika stor som vid reservatets bildande (minst 0,8 ha).

Skötselåtgärder:

I delområde 3a avverkas granar som växer in i kronorna på gammeltallar, om det inte är gammelgranar (> 100 år). I delområde 3b kan yngre granar som växer under gamla tallar avverkas för att ge tallarna mer ljus, men avverkning av gran får inte ske vid lokaler för lilaköttig taggsvamp.

För att upprätthålla en gynnsam miljö för områdets marksvampfunga vore ett lätt skogsbete med t ex nötdjur ca vartannat eller vart tredje år, eller annan försiktig markstörning, en bra åtgärd.

Skötselplanens skötselområde 4: Bekämpning av douglasgran i talldomine- rad skog med möjlighet till viss skötsel (2,5 ha)

Beskrivning

Intill Fyrstigen finns ett bestånd med storvuxen, planterad douglasgran närm- ast fritidshusbebyggelsen. Xxxxxxxxxxxxx föryngrar sig kraftigt och unga plan- tor börjar etablera sig inom stora delar av skötselområdet.

Skötselområdet i övrigt består av relativt ung talldominerad skog, där träden står glest närmast fritidshusen men tätnar längre mot öster där de växer i en sydsluttning från Fyrstigen som markerar krönet av den grusås som löper från Kalkudden mot fyren. Närmast stigen finns också inslag av medelålders gran, liksom i södra delen där örtinslaget är stort. Markerna är genomgående torra. Närmast stigen finns flera arter av taggsvampar; blå taggsvamp, talltaggsvamp och svart taggsvamp. Svart taggsvamp förekommer även i den södra delen. I de ljusöppna gräsmarkerna närmast fritidsbebyggelsen växer sanddraban.

Bevarandemål:

Etableringen av unga plantor av douglasgran har förhindrats. På längre sikt har också föryngringen av douglasgran helt upphört i och med att de äldre, planterade träden avverkats. Skogen i övrigt är talldominerad med inslag av mindre gläntor och luckor som skapar variation i täthet. I området finns goda förutsättningar för skyddsvärda kalkgynnade marksvampar och rödlistade kärlväxter.

Skötselåtgärder:

Äldre douglasgranar som står inom fallavstånd för intilliggande fritidshus av- verkas om berörda boende så önskar. Resterande äldre douglasgranar får tills vidare stå kvar men kommer att besiktigas regelbundet för att så småningom avvecklas innan de hinner utgöra en säkerhetsrisk. Avverkade äldre douglas- granar tas ut ur naturreservatet. Uppväxande ungplantor av douglasgran röjs regelbundet bort för att motverka spridning av arten.

För att upprätthålla en gynnsam miljö för områdets marksvampfunga och kärl- växter vore ett lätt skogsbete med t ex nötdjur ca vartannat eller vart tredje år, eller annan försiktig markstörning, en bra åtgärd.

Försiktig luckhuggning av yngre och medelålders gran och tall för att skapa va- riation i täthet.

Skötselplanens skötselområde 5: Hygge med gamla frötallar med återkom- mande naturvårdsröjning (1,5 ha)

Beskrivning

Ett gammalt hygge i en sydsluttning där fröträd av gamla tallar har lämnats kvar. I östra kanten finns Limöns grövsta tall, nyligen död, som ännu reser sig högt över omgivande ungskog. I sluttningen finns enstaka gamla granar och en del äldre rönnar. På de äldre tallarna finns tallticka. Den rika blomningen av oerhörda mängder skogsfibblor drar till sig insekter som söker pollen under högsommaren. Hela sluttningen fungerar som en solvarm glänta i skogen.

Marken är torr och till stora delar täckt av klappersten.

Bevarandemål:

Öppen glänta, glest bevuxen med gamla träd av främst tall och rönn. Rik före- komst av strukturer som bohål i gammal tall, mycket grova torrakor och hårda tallågor i ljusa lägen. I området finns goda förutsättningar för rödlistade insek- ter knutna till död ved och solvarma gläntor.

Skötselåtgärder:

Samtliga gamla tallar, gamla granar och äldre rönnar sparas.

Allt uppslag av unga granar tas bort. Nästan allt uppslag av unga rönnar tas bort – någon enstaka kan lämnas som föryngring. Nästan alla uppkommande unga tallar tas bort – några enstaka kan lämnas som föryngring.

För att upprätthålla en gynnsam miljö för områdets kärlväxter vore ett lätt skogsbete med t ex nötdjur ca vartannat eller vart tredje år en bra åtgärd.

Skötselplanens skötselområde 6: Öppna marker vid fyren som hålls öppna genom återkommande röjning och slåtter (1,0 ha, 2 delområden) Beskrivning

Fyrplatsen med den gamla och nya fyren omges av en glänta i skogen.

Gläntan vid fyren (delområde 6a) är en torr, klapperstensrik mark med påfal- lande stora mängder av kalkkammossa och liljekonvalj. I kanterna mot skogen står en del äldre rönnar.

En liten glänta finns något hundratal meter nordost om fyren (delområde 6b). Marken är torr med klappersten och gott om liljekonvalj. En del rönnar, enar och äldre barrträd står spridda på området.

Bevarandemål:

Öppna gläntor med örtrik vegetation, klappersten och enstaka rönnar, enar och äldre barrträd.

Skötselåtgärder:

Delområde 6a slås med skärande redskap sent på säsongen. Höet samlas ihop efter några dagar och kan läggas i skogskanten på norra sidan. Äldre rönnar i brynet mot barrskogen bevaras. Bete med exempelvis får skulle vara en bra åt- gärd som komplement till slåttern och ska också vara tillåtet i delområde 6b.

Delområde 6b: Äldre barrträd, enar och enstaka rönnar sparas. Alla uppkom- mande unga barrträd tas bort.

Skötselplanens skötselområde 7: Trädklädda marker på tidigare öppen inägomark med möjlighet till viss skötsel (0,7 ha, 2 delområden) Beskrivning

I brynet mot den idag öppna gräsmarken nära kaféet finns en igenväxnings- mark där ännu många arter minner om tiden då den var i hävd (delområde 7a). Den medelålders tallskogen är gles och luckig och mellan träden finner man arter som en, oxbär, ängshavre, brudbröd, älväxing, gullviva, bockrot, rödklint, rosettjungfrulin, vårfingerört, backglim, slåtterfibbla, rödkämpar och låsbräken. De skogsarter som vandrat in sedan hävden upphörde är bl x xxxxx- xxxxxxx, blåsippa, skogsknipprot, getrams och vispstarr.

Området är också en korsväg för alla vandrare ut till fyren och till fritidshusen på öns södra sida.

Delområde 7b är en granplantering på tidigare öppen odlingsmark utmed sti- gen mellan fiskeläget och Oxharen. Det finns kvarstående ängsväxter bland granarna vilka skulle gynnas av luckhuggning och skogsbete.

Bevarandemål:

Delområde 7a: Gles och luckig tallskog med enstaka inslag av rönn och ett stort inslag av kalkgynnade gräsmarksväxter.

Delområde 7b: Luckig grandominerad skog med god förekomst av gräsmarks- växter.

Skötselåtgärder:

Delområde 7a: Uppkommande lövsly och unga tall- och granplantor röjs bort. Försiktig luckhuggning i det äldre trädbeståndet. De flesta vidkroniga tallarna i olika åldrar sparas. Slåtter varje till vartannat år med skärande redskap efter 1 augusti. Höet samlas ihop och läggs i den ravinliknande terrängsvackan (söder om kaféet och övernattningsstugorna) som tidigare använts som grustäkt och hushållsdeponi, men ska först ligga kvar ett par dagar för att fröa av sig.

Delområde 7b: Uppkommande lövsly och unga granplantor röjs bort. Luck- huggning i det äldre granbeståndet. Avverkade träd tas ut ur området. Skogs- bete med nöt eller får skulle gynna områdets gräsmarksflora och ska därför vara tillåtet. Slåtter är däremot inte en realistisk skötselmetod i den relativt täta granskogen.

Skötselplanens skötselområde 8: Landhöjningsskog med fri utveckling (8,4 ha)

Beskrivning

Runt större delen av Limön finns en smal zon närmast innanför den trädfria stranden där buskar och lövträd dominerar. Pionjärskog av detta slag har vuxit upp efter att nytt land stigit upp hur havet i takt med landhöjningen efter sen- aste istiden.

Först av vedväxterna att kolonisera den nakna mineraljorden är havtorn, en av öns verkliga karaktärsarter. Dessa buskbryn ligger ofta i anslutning till lövsko- gen, i en bård närmast stranden. Bland havtornet finns också andra buskar som måbär, nypon och olvon. Bäst utvecklad är havtornet, både med störst ut- bredning och grövsta stammar, i ett område strax öster om Limöskaten. Här växer även fleråriga parasitsvampar på de förhållandevis grova stammarna av havtorn.

Bäst utvecklad är lövskogen som helhet på Limöns södra sida, både vad gäller artinnehåll och utbredning. Gråalen får här sällskap av ädellövträd, främst ask och lönn, som bitvis är dominerande. Bland andra förekommande träd finns främst klibbal, sälg och rönn. Klibbalen bildar bitvis rena bestånd i alkärr där öppna vattensamlingar tidvis breder ut sig mellan trädstammarna. Över- gången mot barrskog intill sker gradvis och granens invandring i lövskogen sker smygande men i ökad takt under senare decennier.

Lövträden är överlag unga men enstaka äldre träd av klibbal, sälg och ett flertal askar förekommer. Den grövsta klibbalen är nära metergrov i diameter och det gamla trädet är ihåligt vid basen. Grövsta asken är drygt 70 cm i diameter.

Bägge växer i ett område strax väster om Scoutviken på öns södra sida. Markfloran är rik på örter i lövskogarna. Blåhallon är karaktärsart.

Bevarandemål:

Artrik lövdominerad skog i olika successionsstadier efter landhöjning, med ett buskdominerat bryn mot havet och ett gradvis ökande inslag av gran längre upp på land. Skogen är olikåldrig, örtrik och i de högre belägna delarna rik på strukturer som gamla träd och döda, stående och liggande, grova träd. Skydds- värda vedsvampar ska förekomma i en för livsmiljön gynnsam omfattning.

Skogen tillåts utvecklas fritt genom naturlig dynamik och naturliga processer. Den totala arealen klassad som landhöjningsskog (9030) ska vara minst lika stor som vid reservatets bildande (minst 8,0 ha).

Skötselåtgärder:

Inga skötselåtgärder är planerade i området.

Skötselplanens skötselområde 9: Lövrika skogar på gammal inägomark med visst uttag av gran och gynnande av blommande träd och buskar (6,7 ha, 2 delområden)

Beskrivning

Limöns största sammanhängande lövbestånd (delområde 9a) ligger innanför västra stranden, strax norr om fiskeläget, där terrängen är flack med närings- rika jordar. Äldre tiders hävdade gräsmarker har vuxit igen och lämnat plats

för en tät och snårig lövskog. Dominerande trädslag är gråal och hägg. Här finns också ett stort inslag, särskilt mot kanterna, av ädla lövträd som lönn, ask och alm. Granar förekommer som enstaka träd. Markförhållandena är övervä- gande fuktiga. Fältskiktet är frodigt och närmast lundartat med arter som troll- druva, sårläka och underviol. Den rika tillgången på död ved är värdefull för ett flertal organismgrupper, exempelvis vedsvampar. Skålsvampen olivskål som år 2012 hittades på en gråallåga i området är ett av få fynd som gjorts i Norrland. Även sällsynta marksvampar förekommer.

Ett annat av Limöns större lövdominerade bestånd ligger mellan Norrviken och Oxharen (delområde 9b). Terrängen är flack och här fanns förr inägor med åkrar och slåttermarker. Österut övergår de fuktiga markerna i friskare mark och gråal, lönn, rönn och hägg lämnar plats för gran, asp och björk. Längst i norr växer en fuktig-blöt alsumpskog med äldre klibbalar. Tillgången på död ved är god av främst gråal och sälg. Grova träd av xxxxx, sälg och klibbal före- kommer. Områdets rika markflora med nästrot och sårläka skvallrar om kalkrika marker.

Bevarandemål:

Lövdominerad, örtrik skog med stor trädslagsvariation och god förekomst av gamla träd och stående och liggande döda lövträd i olika nedbrytningsstadier. Skyddsvärda mark- och vedsvampar knutna till kalk- och näringsrika lövsko- gar ska förekomma i en för livsmiljön gynnsam omfattning. Den totala arealen klassad som lövsumpskog (9080) ska vara minst lika stor som vid reservatets bildande (minst 0,2 ha).

Skötselåtgärder:

Delområde 9a: Ung gran röjs bort. I kantzonen mot den omgivande gräsmar- ken i de södra och östra delarna av delområdet kan träd- och buskskikt skötas så att blommande träd och buskar gynnas. Det är viktigt att lövskogen inte bre- der ut sig ytterligare mot fiskeläget och ut på omkringliggande gräsmarker.

Delområde 9b: I sydvänt läge mot den öppna gräsmarken kan träd- och buskskikt skötas så att blommande träd och buskar gynnas.

Skötselplanens skötselområde 10: Blandlövskogar med barrinslag med viss möjlighet till skötsel (3,5 ha, 3 delområden)

Beskrivning

I en kantzon mot barrskogen på Limön finns ett antal blandskogar med olika slags lövskog blandat med barrträd. Samtliga omfattar områden som helt eller delvis ingått i fiskelägets inägomarker för ett sekel sedan.

I norr, strax sydost om Tärnviken, finns omväxlande blöta alkärr och aspbe- stånd på frisk mark (delområde 10a). Träden är jämnåriga och medelålders. I kantzoner och i söder tillkommer en hel del gran på frisk - fuktig mark. Intill de blöta delarna häckar skogssnäppa.

Ett annat lövbestånd (10b) ligger strax innanför Limöns södra strand där dess västra del domineras av klibbal och björk i ett delvis källpåverkat område. Ös- terut blir graninslaget påtagligt och är bitvis dominerande. Längst i öster finns mindre partier alkärr med klibbal.

I anslutning till det centralt belägna fritidshusområdet, mellan husen och Badstigen, finns igenväxningsmark där gran, asp, rönn, sälg och björk bildar ett blandbestånd (10c). Träden är jämnåriga och medelålders.

Bevarandemål:

Blandskogar med gott om äldre träd och i vissa delar gott om stående och lig- gande död ved. Skyddsvärda, kalkgynnade marksvampar ska finnas i en för livsmiljön gynnsam omfattning.

Skötselåtgärder:

För att upprätthålla en gynnsam miljö för områdets marksvampfunga vore ett lätt skogsbete med t ex nötdjur, eller annan försiktig markstörning, en bra åt- gärd.

För att gynna löv kan ett visst uttag av gran göras i delområde 10c. I övrigt inga skötselåtgärder i området.

Skötselplanens skötselområde 11: Gräsmarker med slåtter och bete (3,4 ha, 5 delområden)

Beskrivning

På Limön finns flera ytor gräsmarker med olika historia och kvalitet.

Norr om kaféet finns ett större öppet område på torr mark (delområde 11a). Här finns en mycket artrik torrängsflora med en lång rad kalkgynnade arter. Vegetationen har få, om ens någon, motsvarighet i Norrland. Det är ett vackert exempel på Natura 2000-naturtypen Kalkgräsmarker (6210). En del av områ- det slås men hävden är oregelbunden. En tydlig igenväxning har skett i de norra och östra delarna. Ett viktigt skäl till att vegetationen har hållits öppen är att här ordnas friluftsaktiviteter och att många människor rör sig på mar- kerna. Trampet är således en viktig störningsfaktor.

En värdefull torrängsflora finns också söder om den stig som leder från caféet mot Kalkudden (delområde 11b). Även här har människors tramp och rörelse bidragit till att markerna hållits öppna.

Ett annat område med värdefull flora är en restaurerad och tills för några år sedan fårbetad mark mellan fiskeläget och Oxharen (delområde 11c). Området slås numera årligen. Här finns en fin gradient från frisk ängsmark till fuktig strandäng. I ett hörn växer ett äldre granbestånd som är något luckigt till följd av stormfällning.

Norr om vägen mellan kaféet och Kalkudden finns en gräsmark som tidigare varit åker (delområde 11d). Artrikedomen är här påtagligt lägre. Denna slås år- ligen, men har tidigare också betats.

Delområde 11e är den mark som omger minnesstenen på vägen ut mot Ox- haren. Den är halvöppen, en del buskar och sly tränger upp och utgör en vär- defull brynmiljö med artrikt buskskikt.

Bevarandemål:

Samtliga dessa gräsmarker ska hållas öppna och hävdade. Delområdena 11a och 11b ska ha en rik torrängsflora med stort inslag av kalkgynnade arter och delområde 11c ska ha en rik flora typisk för frisk till fuktig gräsmark.

I delområdena 11a och 11c finns tydliga bryn mot skötselområdena 9a och 9b, där inslaget av blommande buskar och träd är stort.

Den totala arealen klassad som kalkgräsmarker (6210) ska vara minst lika stor som vid reservatets bildande (minst 1,1 ha).

Skötselåtgärder:

Samtliga delområden ska slås med skärande redskap efter första augusti utom delområde 11d som kan slås före midsommar.

Höet samlas ihop och läggs i den ravinliknande terrängsvackan söder om kaféet och övernattningsstugorna, men ska först ligga kvar ett par dagar för att fröa av sig. I delområde 11d kan höet dock tas omhand omedelbart efter slåt- tern.

Delområdena 11c och 11d kan som alternativ eller komplement betas med får eller annat djurslag. Betet kan även med fördel utvidgas in i den örtrika gran- skogen i skötselområde 7b. Gräsmarken i delområde 11a kan med fördel utvid- gas en bit in i lövskogen som bildar skötselområde 9a. Gränsen framgår av skötselkartan.

Delområde 11e, kring minnesstenen, kan slås med skärande redskap eller röjsnöre vid minst ett par tillfällen under vegetationsperioden. Här sparas blommande buskar och mindre träd.

Om behov uppstår ska restaureringsåtgärder som exempelvis betesputsning, tuv- och stubbfräsning vara möjliga att genomföra inom skötselområdet.

Skötselplanens skötselområde 12: Rikkärr med återkommande försiktig röj- ning (0,1 ha)

Beskrivning

Strax innanför stranden på Limöns södra sida finns ett litet kalkpåverkat kärr med orkidéer och andra kalkkrävande arter. Exempel på rikkärrsarter är kärr- knipprot, ängsnycklar, tagelsäv, knagglestarr, näbbstarr, slankstarr och ängs- starr. Mossfloran hyser färre rikkärrsarter. Kärret är ganska tätt trädklätt, främst med klibbal och ask, men också en del gran och tall, och ger mer karak- tär av sumpskog. Någon glänta är det alltså inte men rikkärret är ändå glesare trädklätt än omgivande sumpskogar där graninslaget är större. Bland sump- skogens särskilda invånare ingår små landsnäckor, bl a smalgrynsnäcka, som bara förekommer i kalkpåverkade rikkärr.

Bevarandemål:

Halvöppet rikkärr där rikkärrsarter förekommer i en för livsmiljön gynnsam omfattning. Den totala arealen klassad som rikkärr (7230) ska vara minst lika stor som vid reservatets bildande (minst 0,05 ha).

Skötselåtgärder:

Initialt ska alla granar och tallar röjas bort. Äldre alar sparas, men en del av de yngre träden av al och ask ringbarkas. Återkommande röjning av uppkom- mande unga löv - och barrträd ungefär vart femte år. Åtgärderna ska utföras med försiktighet. Röjningsrester får inte lämnas kvar i kärrytan. För att upp- rätthålla en gynnsam miljö för områdets rikkärrsarter vore ett lätt skogsbete med t ex nötdjur vartannat eller vart tredje år en bra åtgärd.

Skötselplanens skötselområde 13: Barrskogar nära bebyggelse med viss sköt- sel för ökad genomsikt (1,1 ha, 2 delområden)

Beskrivning

Innefattar två skogsområden nära bebyggelse på Oxharen. Områdena har i hu- vudsak begränsade naturvärden men vissa rekreativa värden för de närmast boende.

Barrskogen på Oxharens norra del (13a) är tätvuxen med yngre gran och me- delålders tall. Enstaka äldre tallar och lite löv förekommer spridda. Delar av skogen är gallrad, förmodligen i syfta att skapa genomsikt mot havet.

På Oxharens sydöstra del växer ett mindre bestånd med tätvuxen medelålders gran (13b). Området används främst som förvaringsplats av de boende i bebyg- gelsen intill och fungerar också som vindskyddande ridå mot havet.

Bevarandemål:

Luckiga, flerskiktade skogar med god genomsikt mot havet men med inslag av tätare partier. God förekomst av äldre träd.

Skötselåtgärder:

De täta barrbestånden huggs ur på ett varierat sätt så att en luckig och flerskik- tad struktur med god genomsikt skapas. Frihuggning av de äldre tallarna på nordöstra Oxharen (13a).

Skötselplanens skötselområde 14: Tallbestånd som är lämpligt för anlägg- ningar för att främja friluftslivet (0,5 ha)

Beskrivning

Innanför Tärnviken växer en gles tallskog på torr och plan mark. Genomsikten är god och havet med en fri horisont syns väl även långt ifrån stranden.

Tärnviken är Limöns största badplats och har en fin sandstrand. Tallskogen skulle lämpa sig som tältplats för besökare. Gällande detaljplan möjliggör också anläggande av campingplats inom delar av området.

Bevarandemål:

Område med gles tallskog som kan användas som tältplats.

Skötselåtgärder:

Anläggande av tältplats kräver troligtvis bygglov. Enstaka tallar avverkas. Xxx- xxx jämnas till så att stenar och stubbar inte sticker upp.

Skötselplanens skötselområde 15: Stränder, skär och grunda vattenområden med i huvudsak fri utveckling (118,2 ha)

Beskrivning

Runt större delen av Limön finns en smal strandzon där vågorna bryts mot stranden. På den glest bevuxna marken mellan stenarna växer strandkrypa, gultåtel, krypven, daggsvingel, kustarun liksom små konkurrenssvaga örter som sumpgentiana. Övergången mot ett heltäckande växttäcke, naturlig havs- strandäng på finkornigare jordart, sker gradvis. En smal strandängszon med speciell, källpåverkad flora finns norr om Tärnviken. Här växer bl a slåtter- blomma och tagelsäv.

På de större öarna norr om Oxharen finns även storblockiga stränder som läm- par sig för häckande vitfågel. Strandängarna är här mer vidsträckta och lämpar sig också för häckande vadarfåglar som rödbena och drillsnäppa. Vitkindad gås tillhör också häckfåglarna.

Norr om Norrviken finns Limöns enda större bladvassbestånd. Vassen är tät och hög och kan fungera som lämplig häckningsplats för vissa fågelarter.

Yttre delen av Kalkudden är bevuxen med lövbryn där rönn, sälg och enstaka björkar bildar ett ungt trädskikt vid sidan av havtornssnår. Kalkuddens norra sida är bitvis bevuxen med täta havtornssnår.

Runt hela Limön finns grunda vattenområden med en rik undervattensflora av grönalger och kransalger. Även vissa kärlväxter, såsom slingor, finns här och tillsammans utgör undervattensängarna föryngrings- och födosöksområden för fiskar, kräftdjur, snäckor och andra evertebrater.

För många andfåglar utgör de grunda vattenområdena viktiga häckplatser, dit honor drar med sina täta följen av ungfåglar. Svarthakedopping uppträder i de flesta vikar med grunt vatten. I grundområdena mellan Limön och Römaren finns små gräsklädda holmar som utgör häckningsplats för tärnor, andfåglar och doppingar.

Bevarandemål:

Stränder med artrik och varierad vegetation. Utmed stränderna och på holmar och skär ska finnas en rik fågelfauna. De grunda vattenområdena har en rik submers vegetation och rik fisk- och fågelfauna. De totala arealerna av naturty- perna klassade som blottade ler- och sandbottnar (1140), vikar och sund (1160), sten och grusvallar (1220) samt strandängar vid Östersjön (1630) ska vara minst lika stora som vid reservatets bildande (minst 2,7 ha, 11,7 ha, 2,2 ha respektive 1,9 ha).

Skötselåtgärder:

Uthuggning av enstaka rönn och sälg på Kalkuddens yttre del som hotar att be- skugga den intilliggande kalkgräsmarken. Avverkning av de björkar på Kalkud- den som hotar att beskugga kalkgräsmarken.

Siktröjning av uppkommande vegetation vid strandnära vindskydd och rast- platser.

Vid badplatsernas strandområden kan uppkommande vegetation röjas och uppspolad tång och annat material rensas bort. Bortrensat material vid Tärnvi- kens badplats läggs på anvisad dumpningsplats utanför naturreservatet (syd- ost om badplatsen). Det täta havtornssnåret på Kalkuddens norra sida kan gle- sas ut genom röjning för att skapa bättre tillgänglighet till stranden och fri- luftsbadet.

Skräpplockning längs stränderna vid behov.

I övrigt är inga skötselåtgärder planerade i området.

Skötselplanens skötselområde 16: Information och friluftsliv

Beskrivning

Limön är av mycket stort intresse för friluftslivet. Badplatserna utgör viktiga områden för besökande under sommartid. På Limön finns tre badplatser, varav två (Tärnviken och södra delen av Kalkudden) ligger inom naturreserva- tet. Stranden vid Tärnviken är sandig och inbjudande för solbad. Söder om Kalkudden i riktning mot öster är stranden grusigare och här har en badbrygga anlagts för att förbättra förutsättningarna för bad. Inom naturreservatet på Kalkuddens norra sida finns ett område utpekat som friluftsbad i gällande de- taljplan, men som inte nyttjas som bad i dagsläget. Här växer ett tätt havtorns- snår som försvårar tillgängligheten till stranden.

De sandiga markerna vid badplatserna har också betydelse för sandgynnad strandflora och för olika insekter. Dessa är dock normalt störningståliga och gynnas snarare av att sandmiljöerna hålls öppna genom friluftslivets slitage.

Innanför Tärnviken växer en gles tallskog som skulle lämpa sig som tältplats (se xxxxx xxxxxxxxxxxxx 00). Gällande detaljplan möjliggör också anläggande av camping inom delar av området.

Iordningställda friluftsanordningar finns på flera platser. Vid Limöskaten finns en naturskön rastplats på klappersten med både vindskydd, grillplats och bänkbord. Grillplatser, bänkbord och toaletter finns vid Tärnviken och innan- för Kalkudden. Vid Tärnviken finns dessutom ett vindskydd.

Rastplatser med bänkbord finns vid fyren, på östra udden, vid den sydöstra stranden och vid den norra stranden. Vid Landstormsudden finns ytterligare ett vindskydd, och vid fyren och kaféet (utanför naturreservatet) finns toalet- ter.

Ett flertal rastplatser finns också strax utanför naturreservatet - vid Norrviken och vid Oxharens södra strand, liksom vid Scoutvikens badplats där det också finns toalett.

Innanför Kalkudden, strax utanför naturreservatet, kan man med fördel an- lägga en bastu för allmänheten. Gällande detaljplan möjliggör också anläg- gande av bastu inom området.

På Limön finns ett nät av stigar som är väl skyltade med vägvisningsskyltar. En stig, kallad Naturstigen, löper runt Limön och utmed denna finns informa- tionsskyltar av olika slag.

Bevarandemål:

• Naturreservatets gräns på land ska vara tydligt markerad.

• Tre väl underhållna informationsskyltar med beskrivning av naturreserva- tet ska finnas.

• Markerade stigar angivna på skötselkartan, med tillhörande vägvisnings- skyltar, ska vara väl underhållna och hållas fria från fallna träd.

• Naturstigen, inklusive skyltar, ska vara väl underhållen.

• Vindskydd, grillplatser, rastplatser och toaletter markerade på skötselkar- tan ska vara väl underhållna.

• Den allmänna båtbryggan ska vara väl underhållen.

• Badplatser markerade på skötselkartan ska vara väl underhållna.

• Den gamla fyrbyggnaden ska hållas i vårdat skick.

Skötselåtgärder:

• Områdets gräns markeras och underhålls.

• Informationsskyltar sätts upp på föreslagna platser enligt skötselkartan och underhålls.

• Samtliga stigar markerade på skötselkartan röjs vid behov. Träd som faller ner på stigarna dras åt sidan (ett alternativ är att kapa av en bit av lågorna där de ligger över stigen), men får sedan ligga kvar i området. För att mini- mera risken att fallande träd skadar besökare fälls riskträd som står i an- slutning till stigar och anläggningar. Stående döda träd är en viktig resurs för den biologiska mångfalden och ska därför stå kvar om det är förenligt med friluftslivet.

• Stigsystemets vägvisningsskyltar underhålls kontinuerligt.

• Naturstigens informationsskyltar förnyas och underhålls därefter kontinu- erligt.

• Befintliga vindskydd, rastplatser, grillplatser och toaletter hålls i gott skick. Siktröjning av uppkommande träd och buskar i anslutning till befintliga an- ordningar (se också skötselområde 15). Regelbunden skräpplockning.

• Den allmänna båtbryggan underhålls kontinuerligt.

• Badbryggan vid Kalkudden underhålls kontinuerligt. Röjning av uppkom- mande vegetation i strandområdena vid badplatserna. Utglesning av det täta havtornssnåret vid friluftsbadet på Kalkuddens norra sida. I den san- diga strandzonen vid badplatserna kan uppspolad tång och annat material rensas bort (se också skötselområde 15).

• Den gamla fyrbyggnaden hålls i gott skick och på ett sätt som är förenligt med de kulturhistoriska värdena.

3. Uppföljning

3.1 Uppföljning av skötselåtgärder

Gävle kommuns personal eller andra av Gävle kommun anlitade entreprenörer ansvarar för dokumentation och rapportering av vilka åtgärder som genom- förts och när de genomförts. Gävle kommun ansvarar för att uppföljning och utvärdering av genomförda skötselåtgärder sker för:

• Slåtter av gräsmarker i skötselområdena 6a, 7a 0ch 11a-e.

• Bekämpning av douglasgran i skötselområde 4 samt i övriga områden där den förekommer.

• Uttag av tall, gran och unga lövträd, samt ringbarkning av unga lövträd, i rikkärret, i skötselområde 12.

• Avverkning av gran vid några utblickspunkter samt längs naturstigens norra sträckning i skötselområde 2.

• Frihuggning av gammal tall i skötselområdena 2, 3a-b och 13a.

• Frihuggning av gammal sälg och andra grova lövträd i skötselområde 2.

• Röjning av uppkommande trädvegetation i skötselområdena 5, 6b och 7a-b.

• Brynåtgärder för att gynna blommande träd och buskar i gränszonen mel- lan skötselområdena 9a/11a och 9b/11c.

• Uthuggning av barrbestånd i skötselområde 13a-b.

• Röjning av ung gran i skötselområde 9a.

• Luckhuggning i skötselområdena 2, 4, och 7a-b.

• Uttag av gran i skötselområde 10c.

• Uttag av enstaka rönn och sälg och avverkning av björk i skötselområde 15.

• Uthuggning av tall samt avlägsnande av stubbar och sten i skötselområde 14.

• Siktröjning av uppkommande vegetation kring strandnära vindskydd och rastplatser i skötselområde 15.

• Röjning av uppkommande vegetation samt bortrensning av uppspolad tång och annat material vid badplatserna i skötselområde 15.

• Röjning/utglesning av havtornsbestånd vid friluftsbad i skötselområde 15.

• Eventuell restaurering av gräsmarker genom t ex betesputsning, tuv- och stubbfräsning i skötselområdena 6a, 7a och 11a-e.

• Eventuellt gräsmarksbete i skötselområdena 6a och 11c-d, samt anläggning och underhåll av väderskydd (11c) och stängsel.

• Eventuellt skogsbete i skötselområdena 1a-d, 2, 3a-b, 4, 5, 6b, 7b, 10a-c och 12, samt anläggning och underhåll av stängsel.

• Gränsmarkeringar, informationsskyltar, underhåll av stigar, vägvisnings- skyltar, vindskydd, grillplatser, rastplatser, toaletter, allmän båtbrygga, badplatser samt fyrbyggnad.

3.2 Uppföljning av bevarandemål

Gävle kommun ansvarar för att uppföljning av bevarandemål genomförs vart 6:e år för:

• Gränsmarkeringar

• Informationsskyltar

• Stigar

• Vägvisningsskyltar och stigmarkeringar

• Vindskydd, grillplatser, rastplatser och toaletter

• Allmän båtbrygga

• Badplatser

• Fyrbyggnad

• Förekomst av invasiva eller främmande arter (douglasgran)

Gävle kommun ansvarar för att uppföljning av bevarandemål genomförs var 12:e år för:

• Förekomst av typiska arter

• Förekomst av skyddsvärda, kalkgynnade marksvampar

• Förekomst av skyddsvärda vedsvampar

• Förekomst av kalkgynnade gräsmarksväxter

• Förekomst av rödlistade arter

Länsstyrelsen ansvarar däremot för uppföljning av bevarandemål för utbredning av Natura 2000-naturtyper.

Gävle kommun ansvarar för att uppföljning av bevarandemål genomförs var 24:e år för:

• Gamla träd

• Död ved

• Trädslagssammansättning

• Skogsstrukturer (skiktning, ålderssammansättning, luckighet, genomsikt- lighet)

Variabler och mått framgår av preciseringarna av bevarandemålen för respek- tive skötselområde. En grundläggande målsättning är att antalet typiska, skyddsvärda, kalkgynnade och rödlistade arter inte ska minska jämfört med första uppföljningstillfället.

4. Sammanfattning och prioritering av planerade skötselåtgärder

Skötselåtgärd	När	Var	Frekvens	Priori- tering	Finansiering
Markering och underhåll av naturreservatets gräns	Initialt och där- efter vid behov	Naturreserva- tets gräns på land, se be- slutskarta	Initialt och återkom- mande	1	Kommunala medel
Ta fram, sätta upp och under- hålla informa- tionsskyltar	Initialt och där- efter vid behov	Se skötsel- karta anlägg- ningar	Initialt och återkom- mande	1	Kommunala medel
Underhålla bad- platser, stigar, vägvisningsskyl- tar och övriga fri- luftsanordningar	Vid behov	Se skötsel- karta anlägg- ningar	Återkom- mande	1	Kommunala medel
Slåtter av gräs- marker	Årligen (eller vartannat år i 6a)	6a, 7a, 11a-e	Återkom- mande	1	Kommunala medel
Röjning av ung- plantor av douglasgran	Årligen	Främst 4, men ska utfö- ras överallt på Limön, även utanför natur- reservatet	Återkom- mande	1	Kommunala medel

Uttag av tall, gran och unga lövträd samt ringbarkning av unga lövträd i rikkärret	Initialt och där- efter vid behov	12	Återkom- mande	1	Kommunala medel
Avverkning av främst gran vid några utblicks- punkter mellan stigen och norra stranden samt i en zon ca 10 me- ter söder om sti- gen	Initialt och där- efter vid behov	2	Återkom- mande	1	Kommunala medel
Röjning av upp- kommande vege- tation samt bort- rensning av upp- spolad tång och annat material vid badplatserna	Vid behov	15	Återkom- mande	1	Kommunala medel
Röjning/utgles- ning av havtorns- bestånd vid fri- luftsbad	Vid behov	15	Återkom- mande	2	Kommunala medel
Siktröjning av uppkommande vegetation kring strandnära vind- skydd och rast- platser	Vid behov	15	Återkom- mande	2	Kommunala medel
Frihuggning av gammal tall	Initialt och där- efter vid behov	2, 3a-b, 13a	Återkom- mande	2	Kommunala medel
Frihuggning av gammal sälg och andra grova löv- träd	Initialt och där- efter vid behov	2	Återkom- mande	2	Kommunala medel
Röjning av upp- kommande träd- vegetation	Vid behov	5, 6b, 7a-b	Återkom- mande	2	Kommunala medel
Brynåtgärder för att gynna blom- mande träd och buskar	Initialt och där- efter vid behov	9a/11a 9b/11c	Återkom- mande	2	Kommunala medel
Avverkning och avveckling av äldre douglasgra- nar	Vid behov	4	Engångsåt- gärd eller successivt	3	Kommunala medel

Uthuggning av barrbestånd	Initialt och där- efter vid behov	13a-b	Engångsåt- gärd/Åter- kommande	3	Kommunala medel
Röjning av ung gran	Vid behov	9a	Återkom- mande	3	Kommunala medel
Luckhuggning	Vid behov	2, 4, 7a-b	Återkom- mande	3	Kommunala medel
Uttag av gran	Vid behov	10c	Engångsåt- gärd/Åter- kommande	3	Kommunala medel
Uttag av enstaka rönn och sälg och avverkning av björk	Vid behov	15	Återkom- mande	3	Kommunala medel
Uthuggning av tall samt avlägs- nande av stubbar och sten	Vid behov	14	Engångsåt- gärd	3	Kommunala medel
Eventuell restau- rering av gräs- marker genom t ex betesputs- ning, tuv- och stubbfräsning	Vid behov	6a, 7a, 11a-e	Återkom- mande	3	Kommunala medel
Eventuellt bete på gräsmarker (alternativ till slåtter)	Om möjlighet uppkommer	6a, 11c-d	När möjlig- het ges	3	Kommunala medel
Eventuellt skogs- bete	Om möjlighet uppkommer	1a-d, 2, 3a-b, 4, 5, 6b, 7b, 10a-c, 12	När möjlig- het ges	3	Kommunala medel
Underhålla fyr- byggnad	När en under- hållsplan tagits fram	Se skötsel- karta anlägg- ningar	Engångsåt- gärd/Åter- kommande	3	Kommunala medel
Eventuellt anläg- gande och under- håll av tältplats	Om möjlighet uppkommer	14	När möjlig- het ges	3	Kommunala medel

5. Revidering

Skötselplanen gäller tillsvidare, men bör löpande ses över och revideras vid behov. Om inte tidigare kan det vara lämpligt att revidera skötselplanen om ca 15 år.

Limön – Skötselkarta anläggningar

Gävle kommun Livsmiljö Gävle 801 84 Gävle Besök Xxxxxxxxxx 00

Växel 000-00 00 00 Fax 000-00 00 00 xxxxx.xxxxxx@xxxxx.xx xxx.xxxxx.xx

Limön – Skötselkarta

Gävle kommun Livsmiljö Gävle 801 84 Gävle Besök Xxxxxxxxxx 00

Växel 000-00 00 00 Fax 000-00 00 00 xxxxx.xxxxxx@xxxxx.xx xxx.xxxxx.xx

Bilaga 5‌

Koordinatförteckning

Yttre brytpunkter: 100-112

Inre brytpunkter: 1000-1194

Naturreservat Limön

Koordinatsystem: SWEREF99 16 30

Typ	Punkt Id	North	East
Punkt	100	6734840,436	195445,065
Punkt	101	6734835,307	195929,349
Punkt	102	6734340,334	197391,657
Punkt	103	6733928,648	197392,148
Punkt	104	6733273,290	196159,854
Punkt	105	6733284,568	195241,089
Punkt	106	6733734,029	195253,705
Punkt	107	6733735,404	195257,052
Punkt	108	6733738,662	195253,835
Punkt	109	6733946,312	195259,663
Punkt	110	6734038,045	195325,676
Punkt	111	6734129,778	195391,688
Punkt	112	6734355,228	195438,577
Punkt	0000	0000000,752	195565,161
Punkt	0000	0000000,873	195597,426
Punkt	0000	0000000,499	195603,116
Punkt	0000	0000000,469	195586,779
Punkt	0000	0000000,373	195555,186
Punkt	0000	0000000,753	195565,165
Punkt	0000	0000000,365	195905,451
Punkt	0000	0000000,873	195916,318
Punkt	0000	0000000,166	195921,866
Punkt	0000	0000000,204	195929,043
Punkt	0000	0000000,184	195938,836
Punkt	0000	0000000,226	195953,696
Punkt	0000	0000000,076	195962,440
Punkt	0000	0000000,113	195966,722
Punkt	0000	0000000,504	195966,381
Punkt	0000	0000000,954	195947,343
Punkt	0000	0000000,001	195962,136
Punkt	0000	0000000,397	195958,695
Punkt	0000	0000000,074	195936,875
Punkt	0000	0000000,365	195905,451
Punkt	0000	0000000,604	195981,232
Punkt	0000	0000000,908	195969,928
Punkt	0000	0000000,918	195969,474
Punkt	0000	0000000,294	195978,951
Punkt	0000	0000000,668	195992,408
Punkt	0000	0000000,013	196021,130
Punkt	0000	0000000,390	196061,210
Punkt	0000	0000000,523	196060,707
Punkt	0000	0000000,845	196055,298
Punkt	0000	0000000,849	196021,436
Punkt	0000	0000000,762	195993,525
Punkt	0000	0000000,604	195981,232

Rapport skapad av: ZK

Typ	Punkt Id	North	East
Punkt	0000	0000000,710	195652,943
Punkt	0000	0000000,780	195679,269
Punkt	0000	0000000,850	195705,596
Punkt	0000	0000000,051	195706,982
Punkt	0000	0000000,446	195750,744
Punkt	0000	0000000,010	195780,677
Punkt	0000	0000000,148	195782,455
Punkt	0000	0000000,756	195787,518
Punkt	0000	0000000,204	195802,974
Punkt	0000	0000000,595	195835,025
Punkt	0000	0000000,372	195849,665
Punkt	0000	0000000,478	195883,054
Punkt	0000	0000000,966	195893,914
Punkt	0000	0000000,952	195903,371
Punkt	0000	0000000,855	195912,720
Punkt	0000	0000000,830	195889,900
Punkt	0000	0000000,852	195903,198
Punkt	0000	0000000,874	195916,495
Punkt	0000	0000000,977	195891,758
Punkt	0000	0000000,107	195872,053
Punkt	0000	0000000,960	195760,298
Punkt	0000	0000000,757	195730,604
Punkt	0000	0000000,460	195731,581
Punkt	0000	0000000,846	195719,776
Punkt	0000	0000000,353	195708,800
Punkt	0000	0000000,484	195681,537
Punkt	0000	0000000,749	195633,441
Punkt	0000	0000000,321	195528,779
Punkt	0000	0000000,642	195554,648
Punkt	0000	0000000,949	195519,637
Punkt	0000	0000000,522	195528,499
Punkt	0000	0000000,827	195542,540
Punkt	0000	0000000,710	195652,943
Punkt	0000	0000000,444	195887,686
Punkt	0000	0000000,792	195906,447
Punkt	0000	0000000,852	195985,753
Punkt	0000	0000000,490	195975,598
Punkt	0000	0000000,844	195952,333
Punkt	0000	0000000,061	195930,721
Punkt	0000	0000000,204	195858,386
Punkt	0000	0000000,498	195875,154
Punkt	0000	0000000,444	195887,686
Punkt	0000	0000000,604	195580,709
Punkt	0000	0000000,159	195663,455
Punkt	0000	0000000,592	195676,776

Typ	Punkt Id	North	East
Punkt	0000	0000000,018	195651,453
Punkt	0000	0000000,560	195625,597
Punkt	0000	0000000,103	195599,741
Punkt	0000	0000000,793	195571,599
Punkt	0000	0000000,604	195580,709
Punkt	0000	0000000,604	195580,709
Punkt	0000	0000000,604	195580,709
Punkt	0000	0000000,221	195337,635
Punkt	0000	0000000,565	195341,939
Punkt	0000	0000000,099	195366,865
Punkt	0000	0000000,993	195419,331
Punkt	0000	0000000,967	195442,153
Punkt	0000	0000000,883	195447,207
Punkt	0000	0000000,502	195464,753
Punkt	0000	0000000,942	195481,015
Punkt	0000	0000000,032	195480,780
Punkt	0000	0000000,978	195500,028
Punkt	0000	0000000,809	195523,481
Punkt	0000	0000000,846	195543,919
Punkt	0000	0000000,790	195560,169
Punkt	0000	0000000,160	195581,015
Punkt	0000	0000000,660	195592,362
Punkt	0000	0000000,138	195575,654
Punkt	0000	0000000,913	195555,958
Punkt	0000	0000000,852	195521,900
Punkt	0000	0000000,408	195483,998
Punkt	0000	0000000,154	195432,522
Punkt	0000	0000000,404	195442,640
Punkt	0000	0000000,330	195467,940
Punkt	0000	0000000,637	195491,665
Punkt	0000	0000000,372	195546,795
Punkt	0000	0000000,909	195619,601
Punkt	0000	0000000,248	195654,943
Punkt	0000	0000000,909	195679,496
Punkt	0000	0000000,570	195704,049
Punkt	0000	0000000,727	195765,645
Punkt	0000	0000000,978	195764,210
Punkt	0000	0000000,687	195848,808
Punkt	0000	0000000,945	195883,352
Punkt	0000	0000000,755	195890,105
Punkt	0000	0000000,105	195969,501
Punkt	0000	0000000,898	196078,797
Punkt	0000	0000000,653	196103,889
Punkt	0000	0000000,801	196230,034
Punkt	0000	0000000,984	196221,099

Typ	Punkt Id	North	East
Punkt	0000	0000000,293	196177,449
Punkt	0000	0000000,334	196169,265
Punkt	0000	0000000,835	196147,047
Punkt	0000	0000000,271	196088,396
Punkt	0000	0000000,595	196087,036
Punkt	0000	0000000,207	196008,380
Punkt	0000	0000000,850	195950,046
Punkt	0000	0000000,150	195887,663
Punkt	0000	0000000,387	195805,781
Punkt	0000	0000000,678	195817,027
Punkt	0000	0000000,014	195848,981
Punkt	0000	0000000,594	195874,810
Punkt	0000	0000000,824	195888,002
Punkt	0000	0000000,038	195903,947
Punkt	0000	0000000,116	195928,024
Punkt	0000	0000000,136	195890,355
Punkt	0000	0000000,728	195828,781
Punkt	0000	0000000,193	195745,780
Punkt	0000	0000000,814	195686,054
Punkt	0000	0000000,053	195685,486
Punkt	0000	0000000,339	195659,683
Punkt	0000	0000000,314	195640,003
Punkt	0000	0000000,792	195654,365
Punkt	0000	0000000,231	195663,664
Punkt	0000	0000000,990	195671,759
Punkt	0000	0000000,856	195650,234
Punkt	0000	0000000,715	195676,158
Punkt	0000	0000000,142	195726,977
Punkt	0000	0000000,299	195742,418
Punkt	0000	0000000,410	195695,116
Punkt	0000	0000000,618	195643,686
Punkt	0000	0000000,880	195607,280
Punkt	0000	0000000,140	195623,371
Punkt	0000	0000000,769	195630,169
Punkt	0000	0000000,923	195609,659
Punkt	0000	0000000,071	195565,947
Punkt	0000	0000000,155	195498,454
Punkt	0000	0000000,474	195475,571
Punkt	0000	0000000,084	195463,415
Punkt	0000	0000000,675	195427,016
Punkt	0000	0000000,005	195420,666
Punkt	0000	0000000,217	195424,373
Punkt	0000	0000000,381	195432,759
Punkt	0000	0000000,064	195325,583
Punkt	0000	0000000,373	195331,178

Typ	Punkt Id	North	East
Punkt	0000	0000000,807	195669,405
Punkt	0000	0000000,312	195673,201
Punkt	0000	0000000,344	195673,936
Punkt	0000	0000000,480	195670,532
Punkt	0000	0000000,605	195668,201
Punkt	0000	0000000,862	195659,086
Punkt	0000	0000000,797	195651,043
Punkt	0000	0000000,161	195639,335
Punkt	0000	0000000,624	195630,620
Punkt	0000	0000000,572	195626,980
Punkt	0000	0000000,462	195625,039
Punkt	0000	0000000,925	195626,009
Punkt	0000	0000000,660	195628,436
Punkt	0000	0000000,182	195632,075
Punkt	0000	0000000,343	195641,053
Punkt	0000	0000000,593	195653,913
Punkt	0000	0000000,807	195669,405
Punkt	0000	0000000,373	195331,178
Punkt	0000	0000000,221	195337,635
Punkt	0000	0000000,118	195338,029
Punkt	0000	0000000,558	195351,477
Punkt	0000	0000000,177	195366,189
Punkt	0000	0000000,614	195375,645
Punkt	0000	0000000,460	195370,272
Punkt	0000	0000000,880	195366,019
Punkt	0000	0000000,782	195358,436
Punkt	0000	0000000,860	195339,906
Punkt	0000	0000000,118	195338,029

Rapport skapad av: xxxxxx.xxxxxx@xxxxx.xx Skapad 2019-12-20

Bilaga 6

Sändlista - beslut

Dnr 15SBN32 2019-12-20

Bildande av Limöns naturreservat

Sakägare

Fastighetsägare och innehavare av särskild rätt

Limön 1:1, Gävle kommun, Livsmiljö Gävle, mark och exploatering Limön 1:97, servitut för båtplats

Gävle Energi AB Sjöfartsverket

Gävle Fiskareförening c/o Xxxxxx Xxxxxxxx Sjöfågeljaktföreningen Norrlandet

Övriga

Naturvårdsverket Länsstyrelsen Gävleborg Havs- och vattenmyndigheten Lantmäteriet

Lantmäteriet i Gävle kommun Skogsstyrelsen Riksantikvarieämbetet

SGU

Boverket

Länsmuseet Gävleborg Gävle kommun:

Samhällsbyggnadsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Utbildningsnämnden

Föreningen Limö fiskeläge Unga Örnar, Brynjan Friluftsfrämjandet Gävle Gävle Fågelklubb

Gävleborgs Botaniska Sällskap Gävleborgs Läns Ornitologiska Förening Naturskyddsföreningen i Gävleborg Naturskyddsföreningen i Gävle

Gävle kommun Livsmiljö Gävle 801 84 Gävle Besök Xxxxxxxxxx 00

Växel 000-00 00 00 Fax 000-00 00 00 xxxxx.xxxxxx@xxxxx.xx xxx.xxxxx.xx

Fastighetsägare på Limön, Mursrabben, Norrhamnsholmen, Oxharsrabben, Tärnharen och Tärnharsrabben

Limön 1:68

Limön 1:69

Limön 1:70

Limön 1:71

Limön 1:72

Limön 1:78

Limön 1:79

Limön 1:80

Limön 1:81

Limön 1:82

Limön 1:83

Limön 1:84

Limön 1:85

Limön 1:86

Limön 1:87

Limön 1:88

Limön 1:89

Limön 1:90

Limön 1:91

Limön 1:92

Limön 1:93

Limön 1:94

Limön 1:95

Limön 1:96

Limön 1:97

Arrendatorer

Limö Fritidsby c/o Xxxxxxx Xxxxxx

Bilaga 7

Hur man överklagar

Dnr 15SBN32 2019-12-20

Om du vill överklaga detta beslut ska du göra det skriftligen hos Länssty- relsen Gävleborg.

Brevet med överklagandet ska dock lämnas eller skickas till: Gävle kommun

801 84 Gävle.

Skrivelsen med överklagandet måste ha kommit in till Gävle kommun inom tre veckor från den dag du fick del av beslutet.

Om överklagandet kommer in för sent kan det inte tas upp till prövning.

I överklagandet ska du ange vilket beslut du överklagar och ärendets diarie- nummer (dnr). Skriv gärna varför du tycker att kommunens beslut är fel och hur du tycker att beslutet ska ändras. Du får också gärna skicka med hand- lingar som du tycker stödjer din ståndpunkt.

Skrivelsen ska undertecknas och namnteckningen förtydligas. Uppge också telefonnummer dagtid. Om du anlitar ombud kan ombudet underteckna skri- velsen. Skicka i så fall med fullmakt.

Vill du veta mera om hur man överklagar kan du ta kontakt med Gävle kom- mun, telefon 000-00 00 00.

UPPLYSNINGAR

Länsstyrelsen prövar efter överklagande beslut av kommunen i frågor som rör bildande av naturreservat, utom frågor om ersättning, (19 kap. 1 § miljöbal- ken).

Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Skogsstyrelsen och Havs- och vat- tenmyndigheten får överklaga beslut om bildande av naturreservat (40 § för- ordningen om områdesskydd enligt miljöbalken m. m.).

Beslut om bildande av naturreservat får även överklagas av den som domen eller beslutet angår, om avgörandet har gått honom eller henne emot samt den myndighet, kommunala nämnd eller annan som enligt vad som är särskilt föreskrivet i balken eller i föreskrifter meddelade med stöd av balken har rätt att överklaga. Denna paragraf innebär inte någon inskränkning av rätten att överklaga enligt bestämmelser i rättegångsbalken (16 kap. 12 § miljöbalken).

Gävle kommun Livsmiljö Gävle 801 84 Gävle Besök Xxxxxxxxxx 00

Växel 000-00 00 00 Fax 000-00 00 00 xxxxx.xxxxxx@xxxxx.xx xxx.xxxxx.xx