Inriktningsbeslut - hur samverkan mellan Göteborgs Stad och civilsamhällets organisationer utifrån överenskommelsen kan utvecklas
Utdrag ur Protokoll Sammanträdesdatum: 2020-02-05 |
Inriktningsbeslut - hur samverkan mellan Göteborgs Stad och civilsamhällets organisationer utifrån överenskommelsen kan utvecklas
§ 89, 1077/19
Beslut
Enligt stadsledningskontorets förslag:
Stadsledningskontorets förslag till inriktning, som framgår av stadsledningskontorets tjänsteutlåtande, för uppdraget hur samverkan mellan Göteborgs Stad och civilsamhällets organisationer utifrån överenskommelsen kan utvecklas, godkänns.
Tidigare behandling
Bordlagt den 15 januari 2020, § 35.
Handlingar
Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande den 6 december 2019. Yttrande från MP och V den 29 januari 2020.
Yttrande från SD den 4 februari 2020.
Protokollsanteckningar
Representanterna från MP och V antecknar som yttrande en skrivelse från den 29 januari 2020.
Xxxxxx Xxxxxxxxx (SD) antecknar som yttrande en skrivelse från den 4 februari 2020.
Protokollsutdrag skickas till
Social resursnämnd
Idrotts- och föreningsnämnden
Nämnden för konsument- och medborgarservice Samtliga stadsdelsnämnder
Kommunstyrelsen
Dag för justering
2020-02-18
Vid protokollet
Sekreterare Xxxxxxx Xxxxx | |
Ordförande Xxxx Xxxxxxxx | Justerande Xxxxxx Xxxxxxx |
Yttrande 2020-01-29 | Miljöpartiet, Vänsterpartiet 2.2.13 |
Yttrande angående – Inriktningsbeslut hur samverkan mellan Göteborgs Stad och civilsamhällets organisationer utifrån överenskommelsen kan utvecklas.
Kommunstyrelsen beslutade i oktober 2019 i enlighet med ett förslag från MP, V, M, L, C och KD att se över hur vi kan utveckla samarbetet med civilsamhället inom ramen för överenskommelsen. Utvecklingen av denna samverkan sker inte endast i Göteborg, utan i de flesta kommuner, regioner och på regeringsnivå, vilket är glädjande. Sedan 2018 finns även Nationellt organ för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället (NOD) på plats för att underlätta samverkan mellan civilsamhället och offentliga aktörer samt främja dialog. Vi rödgrönrosa ser positivt på inriktningen i arbetet och vill medverka till att kommunstyrelsen gör sin del. När vår lokala överenskommelse i Göteborg löper ut i slutet av året påbörjas arbetet med att utvärdera resultaten, och vi rödgrönrosa ser fram emot att ta del av dem och finna den bästa vägen framåt.
Vi rödgrönrosa ser också att i samband med nedläggningen av Göteborgs stadsdelsnämnder så riskerar värdefulla kontaktytor och samverkan mellan staden och speciellt lokala föreningar och civilsamhälle försvagas. När centrala nämnder får ett utökat ansvar för samverkan, samarbete, demokrati och inflytande så menar vi att staden måste identifiera alla kontaktytor och ta ställning till hur dialogen kan fortsätta smidigt.
Yttrande 2020-02-04 | Ärende nr: KS 2020-02-05, 2.2.13, Dnr: 1077/19 |
Yttrande angående: Inriktningsbeslut hur samverkan mellan Göteborgs Stad och civilsamhällets organisationer utifrån överenskommelsen kan utvecklas.
Yttrandet
Kommunstyrelsen har nu att ta ställning till ett förslag till nytt avtal för samverkan mellan Göteborgs Stad och civilsamhällets organisationer.
Det är glädjande att Sverigedemokraternas politik nu åter genomförs av de övriga partierna. Då civilsamhällets organisationer tog kontakt med representanter för kommunstyrelsen för att ta fram ett nytt avtal svarade Sverigedemokraterna omgående positivt på initiativet och lade dagarna efter fram ett yrkande till kommunstyrelsen om att ta fram ett nytt avtal mellan Göteborgs Stad och civilsamhällets organisationer.
Sverigedemokraternas yrkande röstades ned av kommunstyrelsen och nu läggs alltså ett mycket snarlikt yrkande åter fram till kommunstyrelsen för omröstning.
Ännu en gång kan man konstatera att Sverigedemokraterna får genomslag för sin politik genom att knuffa de andra partierna framför sig. Man hade således från de andra partierna kunnat vara ansvarstagande med både tid och resurser för Göteborgs Stads skattebetalare och civilsamhällets organisationer genom att rösta för ett nytt förslag redan i höstas.
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2019-12-06 Diarienummer 1077/19 | Handläggare Xxxx Xxxxxxx Telefon: 000-000 00 00 |
Inriktningsbeslut - hur samverkan mellan Göteborgs Stad och civilsamhällets organisationer utifrån överenskommelsen kan utvecklas
Förslag till beslut
I kommunstyrelsen:
Stadsledningskontorets förslag till inriktning, som framgår av stadsledningskontorets tjänsteutlåtande, för uppdraget hur samverkan mellan Göteborgs Stad och civilsamhällets organisationer utifrån överenskommelsen kan utvecklas, godkänns.
Sammanfattning
Kommunstyrelsen beslutade 2019-10-09 § 739, utifrån yrkande från MP, V, M, L och C, att kommunstyrelsen inleder samtal med civilsamhällets organisationer om hur samverkan inom ramen för överenskommelsen kan utvecklas.
Stadsledningskontoret uppfattar inriktningen på arbetet med uppdraget att kommunstyrelsen själv har en aktiv roll i att inleda samtal med civilsamhällets organisationer där samtalen har som syfte att befästa den samverkan som finns genom nuvarande överenskommelse och diskutera hur samverkan kan utvecklas. Resultaten av samtalen bildar underlag för fortsatt arbete i linje med yrkandet.
Nuvarande överenskommelse gäller till utgången av 2020. Kansli Got United Överenskommelsen Göteborg som kanslifunktion i samverkan med parter ansvarar för att ett underlag för utvärdering samlas in och finns som underlag för kommande ställningstagande. Staden och en bred representation från civilsamhällets organisationer behöver gemensamt processa resultatet från utvärderingen inför att en ny överenskommelse utformas.
Utöver det att den lokala samverkansöverenskommelsen gäller hela Göteborgs Stads organisation, finns det riktade uppdrag kopplat till samverkan. Idrotts- och föreningsförvaltningen och social resursförvaltning har inlett samtal om hur deras respektive ansvarsområden ser ut och relaterar till varandra i arbetet med stöd till civilsamhällets organisationer.
Bedömning ur ekonomisk dimension
I relation till ett inriktningsbeslut för arbetet förväntas inte några direkta kostnader uppstå.
I arbetet med den nu gällande lokala samverkansöverenskommelsen har det funnits uppdrag att se över hur finansieringsformer utöver föreningsbidrag kan stärka civilsamhällets organisationers förutsättningar. Detta uppdrag resulterade i utvecklingsmedel och stöd till socialt företagande utvecklades och att Idéburet och Offentligt Partnerskap blivit en etablerad form i samverkan mellan parterna.
Bedömning ur ekologisk dimension
Sedan den lokala överenskommelsen signerades för första gången 2012 så har parterna hittat samverkan utifrån Agenda 2030 och de globala målen. Det är många gånger civilsamhällets organisationer och dess representanter som trycker på i samhällsdebatten och visar vägen i att det finns inom klimat -och miljöområdet angelägna frågor och att dessa måste adresseras nu och inte sedan.
Bedömning ur social dimension
Den lokala samverkansöverenskommelsen bygger på en värdegrund som bland annat slår fast ” en samverkan mellan den offentliga sektorn och civilsamhällets organisationer är nödvändig för att utveckla vårt samhälle. Ett samhälle där människors engagemang tillvaratas är grunden för en stark demokrati. En levande demokrati präglas av mångfald, människors lika värde, medmänsklighet, ansvarstagande samt möjlighet till påverkan.”
Det civila samhällets organisationer är ofta de som går i bräschen för de mänskliga fri- och rättigheterna. Det är många gånger civilsamhällets organisationer som på en lokal nivå kan bidrar till att främja och stärka minoritetsgrupper och ge särskilt utsatta gruppers utrymme i det lokala och där det med en lokal samverkan och starkt lokalt engagemang finns flertal exempel på verksamhet som syftar till att minska och motverka segregation.
Bilagor
1. Kommunstyrelsens protokollsutdrag 2019-10-09 § 739
2. Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och civilsamhällets organisationer, 2017-2020
3. Nytt forum för samverkan 2017-2020
Ärendet
Kommunstyrelsen beslutade 2019-10-09 § 739, utifrån yrkande från MP, V, M, L och C, att kommunstyrelsen inleder samtal med civilsamhällets organisationer om hur samverkan inom ramen för överenskommelsen kan utvecklas.
I detta tjänsteutlåtande föreslås fördelningen av arbetsuppgifter mellan kommunstyrelsen och stadsledningskontoret utifrån yrkandets beslutspunkter. Kommunstyrelsen har att ta ställning till ett inriktningsbeslut om tolkningen av uppdraget är i enlighet med yrkandet.
Beskrivning av ärendet
Kommunstyrelsen beslutade 2019-10-09 § 739, utifrån yrkande från MP, V, M, L och C, att kommunstyrelsen inleder samtal med civilsamhällets organisationer om hur samverkan inom ramen för överenskommelsen kan utvecklas. En plan för hur överenskommelsen kan bli känd av alla berörda förvaltningar och nämnder i staden ska tas fram samt att kommunstyrelsen inleder samtal med civilsamhällets organisationer om behov och genomförandeplan för en eventuell ny handlingsplan.
Uppdraget har tolkats av stadsledningskontoret och fördelningen av arbetsuppgifter mellan kommunstyrelsen och stadsledningskontoret utifrån yrkandets beslutspunkter framgår under stadsledningskontorets bedömning.
Bakgrund om överenskommelsen
Utifrån den nationella politiken om samverkan med social ekonomi har det sedan 2010 funnits ett nationellt arbete med en central överenskommelse och tillhörande kansli som har stöttat i arbetet med att ta fram lokala överenskommelser i kommuner och regioner. För Göteborgs Stad räkning genomfördes ett arbete mellan åren 2010 till 2012 för att ta fram en lokal samverkansöverenskommelse som signerades av parterna i en gemensam ceremoni 2012 och samverkansforumet Idékom etablerade sin mötesform.
Arbetet tog sin utgångspunkt utifrån överenskommelsens vision; Göteborg är en stad där invånarna engagerar sig och där engagemanget tas tillvara.
Samt överenskommelsen mål att stärka demokratin, öka delaktigheten och minska utanförskap i Göteborg genom;
• att skapa tydliga förutsättningar och strukturer för dialog och samverkan mellan parterna
• att synliggöra och stärka den sociala ekonomins självständiga och oberoende roll som opinionsbildare och som röstbärare för marginaliserade, utsatta och åsidosatta grupper.
• att utveckla möjligheter för den sociala ekonomin att utgöra en viktig aktör inom välfärdsutvecklingen.
Arbete utifrån den lokala överenskommelsen 2012-2016
Samverkansforumet Idékom var mötesforum mellan parterna och arbetet med genomförande av den lokala överenskommelsen samordnades via social resursförvaltning som hade en kanslifunktion med riktade tjänstepersoner som samordnade överenskommelsen och arbetade med kommunikation kopplat till samverkan.
Stadsledningskontoret gavs i uppdrag att samordna arbetet med att ta fram en kommunal handlingsplan där arbetet genomfördes under tiden april 2013 till januari 2014. Arbetet genomfördes av en partsammansatt arbetsgrupp med deltagare från Samverkansrådet
Idékom, ledamöter från sektor social ekonomi, idrott - och föreningsförvaltningen, park- och naturförvaltningen, social resursförvaltning och representanter från stadsdelsförvaltningar. Handlingsplanen för 2014–2016 antogs av kommunstyrelsen 2014-02-05 § 77. I beslutet ingick bland annat att social resursnämnd fick i uppdrag att samordna kunskapsutvecklingen inom området riktat till förvaltningar och bolag samt att kommunstyrelsen hemställde till nämnder och styrelser att inarbeta och implementera handlingsplanen i ordinarie uppdrag. Beslut och underlag expedierades till stadens samtliga nämnder och styrelser.
I stadsledningskontoret uppdrag från 2013 ingick även att titta på kompletterande finansieringsformer i förhållande till befintliga föreningsbidrag. Där resulterade arbetet i dels inrättande av kommunal borgen i form av garantier och finansiering som det tecknades ett tidsbegränsat uppdrag med Microfonden väst. Dels i att Business Region Göteborg fick i uppdrag att stödja det sociala företagandet genom att inrätta en utvecklingspott inklusive stöd för förstudier/idéutveckling samt utvecklingsprojekt.
Under 2015 arbetade den sociala ekonomin fram en handlingsplan kopplat till den lokala överenskommelsen som speglar den kommunala handlingsplanen. Samverkan i mellan parterna pågick under tidsperioden och en forskare från Handelshögskolan i Göteborg bidrog till underlag som sammanställdes i en rapport som presenterades på utvärderingskonferensen i november 2016 där det togs ett beslut att förlänga den lokala överenskommelsen om samverkan i ytterligare fyra år fram till 2020 års utgång.
Övergång till nytt forum 2017
Frågan om samordning av överenskommelsen och parternas form för samverkan var ett samtal som fördes inom samverkansrådet Idékom efter utvärderingskonferensen.
Samtidigt uppstod också ett resonemang att begreppet sociala ekonomin kunde vara ett exkluderande begrepp för vissa föreningar och att det på nationell nivå i beredningar och nationell politik begreppet civila samhällets organisationer allt mer användes och etablerades. Samtalen resulterade i att i det avslutande sammanträdet i samverkansrådet Idékom (2017-06-09) beslutades att begreppet civilsamhällets organisationer etableras kopplat till den lokala överenskommelsen. Samt att samverkansrådet Idékom övergår till Forum för samverkan enligt överenskommelsen mellan Göteborgs Stad och civilsamhället organisationer, bilaga tre. Samordningsansvaret fördes även över från social resursförvaltning till kanslifunktionen Kansli Got United Överenskommelsen Göteborg som en ny kontakt och avstämningsyta mellan det civila samhällets organisationer och Göteborgs Stad. Kansli Got United Överenskommelsen Göteborg gavs också ansvar för att en samlad uppföljning av den lokala överenskommelsen blir genomförd vart fjärde år.
Omvärld
I februari 2018 signerade regeringen och representanter för det civila samhället en överenskommelse som ersatte den tidigare överenskommelsen inom det sociala området (Överenskommelsen mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting (IJ2008/02110/UF).
Den nya strukturen för den nationella samverkan benämns NOD (Nationellt organ för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället). Ett motiv till förändringen var att NOD öppnade för dialog och samråd inom fler sakpolitiska områden. I samband
med att det nationella samverkansarbetet förändring presenterade SKR ett positionspapper Samverkan med civilsamhället 2018 (2018-02-20).
SKR:s betonar där vikten av ett starkt civilsamhälle som har en viktig roll som utvecklingskraft, demokratiaktör och samverkanspart. Grunden för att stödja, stärka och tillvarata civilsamhället är att det offentliga erkänner och uppmärksammar och bekräftar det civila samhällets aktörer och verksamheter. En stark samverkansstruktur behöver finnas för att tillsammans finna lösningar på dagens och framtida samhällsutmaningar. Därför behöver en närmare samverkan mellan kommuner och regioner och det civila samhället utvecklas.
Förvaltning med särskilda uppdrag kopplat till civilsamhällets organisationer Utöver det att den lokala samverkansöverenskommelsen gäller hela Göteborgs Stads organisation, som ska söka möjlig samverkan med civilsamhällets organisationer, finns det riktade uppdrag kopplat till samverkan. Samverkan mellan parterna utifrån lokala behov finns det många exempel på som bland annat redovisats till kommunstyrelse och kommunfullmäktige i uppföljningsrapportering 4, 2018 där ett riktade uppdraget till samtliga nämnder och styrelser redovisades.
Social resursförvaltning har ett ansvarsområde i att utifrån samverkan med civilsamhällets organisationer och den lokala överenskommelsen säkerställa att det finns en kanslifunktion kopplad till arbetet. Det finns en överenskommelse och avtal med Kansli Got United Överenskommelsen Göteborg som löper fram till den 31 december 2021. Social resursförvaltning har också ett sammanhållande ansvar för den styrgrupp som finns kopplad till kanslifunktionen. Denna partsammansatta styrgrupp behöver stödja kanslifunktionen i det operativa genomförandet av överenskommelsen samt att finna form och säkerställa att det kommer till stånd en utvärdering av arbetet kopplat till den lokala överenskommelsen som ska ske inför 2020 års utgång. Social resursförvaltning sammankallar ett av sakfrågeforumen som finns, i den samverkansform som etablerades 2017, som är forum för utförare/serviceproducenter av välfärdstjänster.
I budget 2020 har social resursförvaltning fått i uppdrag att, tillsammans med stadsdelsnämnderna, fortsätta och förstärka samverkan med civilsamhället.
Social resursförvaltning har även utifrån sitt breda nätverk och kompetens i uppdrag att samordna kunskapsutvecklingen inom området riktat till förvaltningar och bolag. En samverkansform som Social resursförvaltning bistått med att få etablerad är Idéburet Offentligt Partnerskap (IOP) som bidrar till samverkansarbete som ger stöd och insatser i arbetet med utsatta människor.
Ett stöd som det offentliga lämnar till civilsamhällets organisationer finns i de olika föreningsbidrag som betalas ut av stadsdelsförvaltningar, social resursförvaltning och idrotts- och föreningsförvaltningen. I förvaltningarnas arbete ingår att ge stöd till föreningar i ansökningsförfarandet och följa upp och utvärdera hur bidragen använts på ett korrekt sätt. Kommunfullmäktige antog 2019-09-12 § 33 Göteborgs Stads riktlinjer för föreningsbidrag där det slås fast vilka grundkriterier som är kopplad till stadens föreningsbidrag som ska bidra till en samordning och stärkt likvärdighet. I beslutet om riktlinjen gavs idrotts- och föreningsförvaltningen ett samordningsansvar som bland annat omfattar att säkerställa en samordning av stadens samverkan med civilsamhället. I kommunfullmäktiges budget 2020 har nämnden tilldelats medel för arbetet med föreningsstöd och det utökade samordningsansvaret.
Idrotts- och föreningsförvaltningen och social resursförvaltning har under hösten 2019 inlett samtal om hur deras respektive ansvarsområden ser ut och relaterar till varandra.
Stadsledningskontorets bedömning
Stadsledningskontoret uppfattar inriktningen på arbetet med uppdraget att kommunstyrelsen själv har en aktiv roll i att inleda samtal med civilsamhällets organisationer där samtalen har som syfte att befästa den samverkan som finns genom nuvarande överenskommelse och diskutera hur samverkan kan utvecklas. I det form som finns mellan parterna, enligt bilaga tre, finns formen högnivåsamtal som kan användas som samtalsplattform. Resultaten av samtalen bildar underlag för fortsatt arbete i linje med yrkande från MP, V, M, L och C.
Till kanslifunktionen Kansli Got United Överenskommelsen Göteborg finns en partsammansatt styrgrupp och från staden har social resursförvaltning ett sammanhållande ansvar för den styrgrupp som finns kopplad till kansliet. Under tiden arbetet med uppdragen enligt yttrandet fortgår blir stadsledningskontoret adjungerad till styrgruppen. Resultaten från kommunstyrelsens samtal bildar underlag för det fortsatta arbetet. Den partsammansatta styrgruppen stödjer också kanslifunktionen i det operativa genomförandet av överenskommelsen samt att finna form och säkerställa att det kommer tillstånd en utvärdering av arbetet kopplat till den nuvarande överenskommelsen.
Nuvarande överenskommelse gäller till utgången av 2020. Kansli Got United Överenskommelsen Göteborg i samverkan med parter ansvarar för att ett underlag för utvärdering samlas in och finns som underlag för kommande ställningstagande. Staden och en bred representation från civilsamhällets organisationer behöver därefter gemensamt processa resultatet från utvärderingen inför att en ny överenskommelse utformas.
Xxxxxx Xxxxxxxxx Direktör Stadsutveckling | Xxx Xxxxxxx Stadsdirektör |
Utdrag ur Protokoll Sammanträdesdatum: 2019-10-09 |
Yrkande från SD om att förnya överenskommelsen om samverkan mellan Göteborgs Stad och civilsamhällets organisationer
§ 739, 1077/19
Beslut
Enligt yrkande från MP, V, M, L och C:
1. Kommunstyrelsen/stadsledningskontoret inleder samtal med civilsamhällets organisationer om hur samverkan inom ramen för Överenskommelsen kan utvecklas.
2. Kommunstyrelsen/stadsledningskontoret tar fram en plan för hur Överenskommelsen kan bli känd av alla berörda förvaltningar och nämnder i staden.
3. Kommunstyrelsen/stadsledningskontoret inleder samtal med civilsamhällets organisationer om behov och genomförandeplan för en eventuell ny handlingsplan.
4. Kommunstyrelsen avslår yrkandet från SD.
Tidigare behandling
Bordlagt den 25 september 2019, § 704.
Handlingar
Yrkande från SD den 16 september 2019.
Xxxxxxx från MP, V, M, L och C den 4 oktober 2019. Yrkande från S den 9 oktober 2019.
Yrkanden
Xxxxxx Xxxxxxxx (L), Xxxxx Xxxxxxx (MP) och Xxxxxx Xxxxxxxxx (S) yrkar bifall till yrkande från MP, V, M, L och C den 4 oktober 2019. Vidare yrkar Xxxxxx Xxxxxxxxx (S) bifall till yrkande från S den 9 oktober 2019.
Xxxxxx Xxxxxxxxx (SD) yrkar bifall till yrkande från SD den 16 september 2019.
Xxxxxx Xxxxxxxx (D) yrkar bifall till yrkande från S den 9 oktober 2019 och avslag på yrkande från MP, V, M, L och C den 4 oktober 2019 och yrkande från SD
den 16 september 2019.
Propositionsordning
Ordföranden Xxxx Xxxxxxxx (M) ställer propositioner på yrkandena och finner att yrkandet från MP, V, M, L och C bifallits.
Kommunstyrelsen
Protokollsanteckning
Xxxxxxxx Xxxx (KD) antecknar som yttrande en skrivelse från den 4 oktober 2019.
Protokollsutdrag skickas till
Stadsledningskontoret
Dag för justering
2019-10-30
Vid protokollet
Sekreterare Xxxxxxx Xxxxx | |
Ordförande Xxxx Xxxxxxxx | Justerande Xxxxxx Xxxxxxx |
Yrkande Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Moderaterna, Liberalerna och Centerpartiet
Särskilt yttrande Kristdemokraterna 2019-10-04 2.2.10
Yrkande angående – Förnya överenskommelsen om samverkan mellan Göteborg stad och civilsamhället.
Förslag till beslut
I kommunstyrelsen:
1. Kommunstyrelsen inleder samtal med civilsamhällets organisationer om hur samverkan inom ramen för Överenskommelsen kan utvecklas
2. Kommunstyrelsen tar fram en plan för hur Överenskommelsen kan bli känd av alla berörda förvaltningar och nämnder i staden.
3. Kommunstyrelsen inleder samtal med civilsamhällets organisationer om behov och genomförandeplan för en eventuell ny handlingsplan.
4. Kommunstyrelsen avslår yrkandet från SD
Yrkandet
Överenskommelsen Göteborg kom till stånd 2012 och är en samverkan mellan det offentliga och civilsamhällets organisaitoner. Målet med överenskommelsen är att stärka demokratin, öka delaktigheten och minska utanförskap i Göteborg genom;
• att skapa tydliga förutsättningar och strukturer för dialog och samverkan mellan parterna.
• att synliggöra och stärka civilsamhällets organisationer som självständiga och oberoende i rollen som opinionsbildare och som röstbärare för marginaliserade, utsatta och åsidosatta grupper.
• att utveckla möjligheter för civilsamhällets organisationer att utgöra viktiga aktörer inom välfärdsutvecklingen.
Enligt yrkande från S, MP och V fattade kommunstyrelsen 2013 beslut om att social resursförvaltning och idékom (idag Got united) skulle ta fram en gemensam handlingsplan utifrån Överenskommelsen för stadens arbete med social ekonomi (idag kallat civilsamhällets organisationer) för att implementera Överenskommelsen.
Handlingsplanens genomförandeperiod var 2014-2016 och utvärderades 2016. Stadens handlingsplan beskrev aktiviteter som ska öka kunskapen om parterna, stärka samverkan och bidra till att utveckla finansieringsformer som möjliggör en mångfald av utförare. Under samma tid och i gemensam dialog tog Civilsamhällets organisationer fram en egen plan som speglade kommunens plan men som tydligare lyfte fram civilsamhällets roll som röstbärare för de marginaliserade i samhället samt principerna om integritet, oberoende, kvalitet och dialog.
Några slutsatser i utvärderingen av handlingsplanen var bland annat Göteborg måste jobba vidare med att förtydliga föreningsbidragen. Ett sådant ärende var uppe i
kommunstyrelsen alldeles nyligen. En annan slutsats var att hitta fler sorters finansiering för civilsamhällets organisationer och ge dem bättre möjligheten i upphandlingar. Sedan 2012 har Göteborg utvecklat sitt arbete med Idéburet offentligt partnerskap (IOP) och civilsamhällets organisationer har blivit en tydligare samverkspart till kommunen, även om utvecklingsarbetet måste fortsätta. Idag har Civilsamhällets organisationer genom Got united ett kansli dit vi politiker ofta är inbjudna att tala med civilsamhällets organisationer, skapat kontakter och hittat nya områden för samverkan. Vid det tidigare beslutet om att ta fram en handlingsplan tillsköts också pengar från kommunstyrelsen. Det är dags att ta nästa steg i att utveckla samverkan och eventuellt är en ny handlingsplan rätt väg att gå. Formerna och syftet måste dock formuleras i nära samverkan med civilsamhällets organisationer, och vilken tilldelning av medel som krävs för en ny handlingsplan måste utredas innan beslut kan fattas av kommunstyrelsen. Det också även viktigt att kommunstyrelsen och stadsledningskontoret genomför arbetet i samverkan med andra berörda nämnder och styrelser, för att få bästa resultat.
Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och civilsamhällets organisationer
Arbetet med överenskommelsen
Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och civilsamhällets organisationer
i Göteborg
Överenskommelsen om samverkan mellan Göteborgs Stad och civilsamhällets organisationer har arbetats fram i dialog med representanter från ett 60-tal organisationer med bred representation i intressefrågor, politiker och representanter från ett antal förvaltningar i staden.
En förbättrad samverkan mellan staden och civilsamhällets organisationer stärker den demokratiska processen och bidrar till ökad delaktighet och demokrati genom att lyfta fram aktörer som bidrar till utveckling och gagn för den enskilda. En förbättrad samverkan ökar möjligheterna till utveckling av ett hållbart samhälle. Därmed skapas också möjligheter till inflytande i planering för invånarnas välfärd och i övrig samhällsplanering. Civilsamhällets organisationer kan tillföra brukar- och medlemsperspektiv, såväl som socialt entreprenörskap, kompetens och engagemang i sakfrågor.
Visionen är att Göteborg är en stad där medborgarna engagerar sig och där engagemanget tas tillvara. Målet med den lokala överenskommelsen är att stärka demokratin, öka delaktigheten och minska utanförskap i Göteborg. Överenskommelsen skapar en möjlighet till samlat fokus i en stor stad med många olika aktörer. Den utgör därmed en bas för fortsatt utvecklingsarbete och en utgångspunkt för vidare samverkan kring olika frågor på olika nivåer.
Överenskommelsen omfattar samtliga delar av civilsamhället.
Värdegrund för samverkan
Civilsamhällets organisationer bidrar till samhörighet mellan människor, ökar den enskilda individens möjligheter till personlig utveckling samt utgör ett forum för deltagande i demokratiska processer.
En samverkan mellan den offentliga sektorn och civilsamhällets organisationer är nödvändig för att utveckla vårt samhälle. Ett samhälle där människors engagemang tillvaratas är grunden för en stark demokrati. En levande demokrati präglas av mång- fald, människors lika värde, medmänsklighet, ansvars- tagande samt möjlighet till påverkan. Samverkan mellan Göteborgs Stad och civilsamhällets organisa- tioner förutsätter stor tydlighet kring överenskom- melsen samt ömsesidig respekt för organisationernas villkor och för stadens ansvar och skyldigheter.
Överenskommelsens parter Parterna i överenskommelsen om samverkan är Göteborgs Stad (politiska organ, förvaltningar och
bolag), och civilsamhällets organisationer i Göteborg (enskilda organisationer och paraplyorganisationer).
”Begreppet det civila samhället används i betydelsen av en arena, skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet där människor, grupper och organisationer agerar tillsammans för gemensamma intressen.
Inom det civila samhället verkar bland annat ideella föreningar, stiftelser och registrerade trossamfund, men även nätverk, tillfälliga sammanslutningar och andra aktörer”1.
Denna samhällssektor bygger på människors enga- gemang och frivillighet och har många namn som
2 1 Defintionen är hämtad ur propositionen ”En politik för det civila samhället” (Prop. 2009/10:55). 3
försöker fånga de olika positiva dragen i sektorn. Vissa smalnar av och andra vidgar begreppet något. Det är begrepp som tredje sektorn, frivilligsektorn, ideella sektorn, idéburna organisationer, förenings- livet, folkrörelser och social ekonomi. En del av organisationerna i Göteborg beskriver sig själva vanligtvis med dessa andra begrepp. Men det finns ingen grundläggande motsättning till begreppet civilsamhället som används i denna överenskommelse.
Bakgrund
Det finns en stor mångfald av organisationer inom civilsamhället i Göteborg. Organisationers verksamheter engagerar många invånare kring gemensamma intressen. Genom detta engagemang byggs socialt kapital i staden. Göteborgs Stad har
en lång tradition av att samverka med och på olika sätt stödja civilsamhällets organisationer. Sedan 2008 bedriver parterna också ett gemensamt utvecklingsar- bete. Ett led i utvecklingen var bildandet av samver- kansrådet Idékom i mars 2010. Idékom bestod
av företrädare som representerar bredden inom civilsamhällets organisationer, samt av politiker och tjänstemän från Göteborgs Stad.
Idékom ledde arbetet kring framtagande av denna överenskommelse och förankringen med civilsam- hällets organisationer skedde vid tre dialogmöten. I juni 2017 upphörde Idékom som råd.
Efter Idekom tillsattes Kansli - Got united, som fick uppgiften att hålla samman och följa upp arbe- tet med Överenskommelsen Göteborg
Överenskommelsens innebörd och syfte
Överenskommelsen mellan Göteborgs stad och civilsamhällets organisationer syftar till att stärka förutsättningar, dels för samverkan mellan staden och civilsamhällets organisationer, dels för enskilda göteborgare att medverka i den demokratiska processen och finna konkreta uttryck för sitt samhällsengagemang.
För att uppnå detta är det viktigt att parterna ökar kunskapen om varandras olika roller, förutsättningar och möjligheter samt identifierar och åtgärdar hinder för samverkan. Därigenom skapas ett positivt klimat för ett gemensamt och hållbart utvecklingsarbete.
Överenskommelsen bygger på sex gemensamma principer för parternas ömsesidiga förhållningssätt och leder till åtaganden. De åtaganden som görs av Göteborgs Stad och civilsamhällets organisationer tillsammans eller var för sig ska återkommande följas upp och utvärderas. Med överenskommelsen som grund ska parterna bygga vidare med specifika samverkans- och förankringsprocesser inom olika verksamhetsområden, som kan leda till exempelvis handlingsplaner eller avtal
Överenskommelsens vision Göteborg är en stad där invånarna engagerar sig och där engagemanget tas tillvara.
Överenskommelsens mål
Målet med överenskommelsen är att stärka demo- kratin, öka delaktigheten och minska utanförskap i Göteborg genom;
• att skapa tydliga förutsättningar och strukturer för dialog och samverkan mellan parterna
• att synliggöra och stärka civilsamhällets organisa- tioner som självständiga och oberoende i rollen som opinionsbildare och som röstbärare för marginalise- rade, utsatta och åsidosatta grupper
• att utveckla möjligheter för civilsamhällets organisationer att utgöra viktiga aktörer inom välfärdsutvecklingen.
Gemensamma principer för parternas ömsesidiga förhållningssätt
Långsiktighet
Civilsamhällets organisationer - existens, samhällsroll och utveckling är en angelägenhet för hela samhället. Detta förutsätter en bred politisk förankring av beslut som påverkar grundläggande villkor för organisatio-
Civilsamhällets organisationer bidrar till mångfald genom sitt engagemang i olika frågor och sin kunskap om och närhet till olika målgrupper och deras behov. Mångfaldsperspektivet innebär också att Göteborgs Stad öppnar upp för civilsamhällets organisationer
Integritet
och oberoende
Principen om integritet och oberoende innebär att samverkan mellan Göteborgs Stad och civilsamhällets organisationer sker så att organisationernas integritet, initiativförmåga och självbestämmande respekteras. Ansvaret för den egna organiseringen och för led- ning, styrning och finansiering ligger på organisa- tionerna själva. Kommunens stöd och stimulans till civilsamhällets organisationer utformas med hänsyn till organisationernas integritet och oberoende.
Organisationernas olika verksamheter ska utgå från värdegrund och syfte. Detta är en förutsättning för att organisationerna skall kunna ha en kritiskt gran- skande roll som röstbärare och opinionsbildare och det ska kunna ske utan att organisationerna riskerar sin samverkan med eller sitt ekonomiska stöd från det offentliga.
Dialog
Dialogen mellan civilsamhällets organisationer och Göteborgs Stad syftar till ett ökat kunskapsutbyte som grund för gemensamt utvecklingsarbete. Dialo- gen skall präglas av ömsesidig respekt för varandras perspektiv och förutsättningar samt tillvaratagande av bådas resurser.
Formerna för dialogen bör vara öppna, återkommande och präglas av ett inkluderande förhållnings- och arbetssätt. Dialogen är viktig som medel för förändring och kan bland annat innebära att civilsamhällets organisationer tidigt är delaktiga i kartläggning och planering av hur invånarnas behov tillgodoses.
Kvalitet
Närheten till medlemmar och brukarna och deras perspektiv är civilsamhällets främsta kvalitet.
Organisationerna och deras medlemmar avgör och säkrar själva kvaliteten i sin egen verksamhet som ska vara förankrad i organisationernas värdegrund och syfte. När civilsamhällets organisationer utför verksamhet på uppdrag av staden är det staden som anger kraven på kvalitet och tillgänglighet.
Kvalitet behöver alltid både följas upp och utvärderas. På så sätt kan verksamheter utvecklas och jämföras. Uppföljning och utvärdering sker med respekt för parternas olika perspektiv och förutsättningar.
nerna och deras långsiktiga planering. Göteborgs Stad ska underlätta organisationernas planering genom att ha långsiktighet som grund för sina insatser. För att samverkan ska ge bästa resultat behöver det finnas kontinuitet i hur effekter, resultat, engagemang och idéer tas tillvara på ett hållbart sätt.
Öppenhet och insyn
För att så många som möjligt ska kunna engagera sig i organisationerna och för att förtroendet ska vara så stort som möjligt mellan offentlig verksamhet och civilsamhällets organisationer, krävs tillgänglig information och öppenhet i såväl staden som organi-
sationerna. Det ska vara möjligt för organisationerna att enkelt kunna följa kommunens handläggning av ärenden som berör dem. Med hänsyn till principen om integritet och oberoende ska det vara möjligt för Göteborgs Stad att inom ramen för antagna riktlinjer för bidragsgivning och villkor för upphandling följa organisationernas verksamhet och resultat.
Mångfald
Samhället är i ständig utveckling. Det är viktigt att nya organisationer inkluderas i samverkan, också de som antar nya organisations- och föreningsformer.
som viktiga aktörer inom välfärdsutvecklingen.
Det är angeläget att stadens förhållningssätt möjliggör en stor variation av organisationer och att båda parter verkar för en bred representation i olika typer av samverkan
Åtaganden för samverkan
Denna överenskommelse har vuxit fram i dialog och samspel mellan Göteborgs Stad och civilsamhällets organsiationer. Överenskommelsen är en viljeyttring. Principerna i överenskommelsen skall tillsammans med därtill kopplade åtaganden vara vägledande vid utformningen av konkreta åtgärder från såväl staden som organisationerna.
Åtgärdsplaner
Parterna utformar konkreta åtgärdsplaner kopplade till följande åtagande;
Ökad kunskap i Göteborgs Stad
Göteborgs Stad ökar sin kunskap om civilsamhällets organisationer - villkor, förutsättningar och behov samt om organisationernas erfarenheter, deras särskilda kvalitet och betydelse för samhället. (Principerna om mångfald, kvalitet)
Ökad kunskap i civilsamhällets organisationer
Civilsamhällets organisationer ökar sin kunskap om organisation och beslutsvägar inom den offentliga sektorn och om olika påverkansmöjligheter för att kunna bli aktiva aktörer i samhällsutvecklingen. (Principerna om kvalitet, mångfald, långsiktighet)
Förstärkt samspel och tidigt samråd Xxxxxxxx utvecklar tillsammans modeller för förstärkt samspel och tidigt samråd, såväl för hela staden som
på stadsdelsnivå. Civilsamhällets organisationer ska i
ett tidigt skede kunna ta initiativ samt följa och delta i planeringsprocesser. För att göra detta möjligt ser staden över och utvecklar formerna för samverkan i anslutning till planering och framtagande av besluts-
underlag. (Principerna om dialog, öppenhet och insyn)
Stärka organisationernas förutsättningar Göteborgs Stad stärker förutsättningarna för civilsamhällets utveckling genom att aktivt samverka
med och stödja civilsamhällets organisationer, samt
genom inbjudan till brukarmedverkan och medbor- gardialog. (Principerna om dialog och mångfald)
Dialogforum och dialogformer
Parterna utvecklar gemensamt olika forum och former för informationsspridning och dialog för att öka delaktigheten och stärka demokratin.
Överenskommelsen Göteborg – Kansli Got United ska fungera som motor i det fortsatta, gemensamma utvecklingsarbetet. (Principen om dialog)
Samhällsutveckling och utvecklingsfrågor
Parterna identifierar viktiga samhällsbehov och utvecklingsfrågor samt för en dialog kring dessa. (Principerna om dialog, mångfald)
Finansieringsformer för civilsamhällets organisationer
Parterna ser över möjligheter till och vid behov utveckla långsiktigt hållbara finansieringsformer för civilsamhällets organisationer. (Principen om långsiktighet)
Mångfald av utförare
Göteborgs Stad ser över möjligheten att utforma upphandlingsförfarandet på sådant sätt att hänsyn tas till civilsamhällets mervärde och förutsättningar. civilsamhällets organisationer ökar sin kunskap om upphandlingsförfarandet för att stärka sina möjligheter att medverka vid upphandling. (Principen om kvalitet, mångfald)
Samverkan med civilsamhällets organisationer
Civilsamhällets organisationer ökar kontinuerligt konkreta samarbeten sinsemellan, för att skapa synergi och för att utveckla och stärka de egna verksamheterna. (Principerna om dialog, öppenhet och insyn, mångfald)
Delaktighet
Civilsamhällets organisationer verkar för ett brett engagemang och en stor delaktighet bland sina medlemmar i dialogen med kommunen genom att vara öppna, transparenta, tydliga i kommunikation och värderingar. (Principerna om dialog, öppenhet och insyn, mångfald)
Jämställdhet och mångfald
Parterna verkar för att öka jämställdhet och mångfald utifrån gällande diskrimineringsgrunder i alla delar
av sina verksamheter samt genom rekrytering, för att återspegla stadens befolkningsstruktur. (Principen om mångfald)
Spridning av överenskommelsen
Parterna gör överenskommelsen känd hos stadens politiska organ, förvaltningar och bolag, samt hos civilsamhällets organisationer i Göteborg och inspi- rerar till lokala dialoger i stadsdelarna. Civilsamhällets organisationer verkar för att många organisationer ansluter sig till denna överenskommelse. Parterna
tar fram förslag på hur förverkligandet av överens- kommelsen ska gå till och vilka resurser som krävs. (Principerna om dialog, långsiktighet, mångfald)
Uppföljning och utvärdering av överenskommelsen
Parterna ska följa upp och utvärdera överenskom- melsen regelbundet. Åtagandena och därtill kopplade åtgärder samt det praktiska genomförandet ska följas upp årligen. Överenskommelsen ska externt utvärderas var fjärde år och vid behov revideras.
Parterna delegerar till Överenskommelsen Göteborg
– Kansli Got United att ansvara för uppföljningen och utvärderingen. Parterna lämnar årligen en skriftlig rapport till Kansli Got United som sammanställer och presenterar sammanfattningen på ett årligt dialogforum för erfarenhetsutbyte och rapportering. Den löpande avstämningen kring åtaganden och åtgärder rapporteras till styrgruppen för Kansli Got United. (Principen om kvalitet)
Anslutning till överenskommelsen
Såväl enskilda organisationer som paraplyorganisa- tioner inom civilsamhället kan ansluta sig till denna överenskommelse. Anslutningsblankett finns på Kansli Got Uniteds webbsida www.gotunited.
se. Posta den till Kansli Got United som hanterar anslutningen. Alla organisationer som anslutit sig till överenskommelsen visas på xxx.xxxxxxxxx.xx.
Det är upp till varje organisation inom civilsamhället i Göteborg att ta ställning till om de vill stödja och underteckna överenskommelsen i dess helhet eller inte. Organisationer som väljer att inte ansluta sig till
överenskommelsen ska behandlas på likvärdiga villkor som anslutna. Beslut om att ställa sig bakom överens- kommelsen togs i kommunfullmäktige 2012-05-31.
GOT
FORUM FÖR SAMVERKAN
UNITED
KANSLI
Göteborgs Stad 180905-004-130 Tryck: Lenanders Grafiska AB September 2018
Forum för samverkan enligt överenskommelsen mellan Göteborgs stad och civilsamhällets organisationer
Samverkansrådet Idékom etablerades 2010 med syfte att vara en plattform för samtal mellan Göteborgs stad och organisationer från civilsamhället. Ett första konkret steg utifrån dessa samtal var framtagande av en lokal överenskommelse för samverkan mellan Göteborgs stad och civilsamhällets organisationer. Uppdraget att sammankalla och hålla ihop Idékom beslutades av Social resursnämnd i december 2009. Två år tog den partsammansatta processen som resulterade i en gemensam vision, strategi, mål och åtaganden. Dessa är formulerade i en Lokal överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs stad och organisationer inom Social ekonomi. Överenskommelsen antogs i kommunfullmäktige 2012.
Målet är att stärka demokratin, öka delaktigheten och minska utanförskap i Göteborg genom:
• att skapa tydliga förutsättningar och strukturer för dialog och samverkan mellan parterna,
• att synliggöra och stärka den sociala ekonomins självständiga och oberoende roll
som opinionsbildare och som röstbärare för marginaliserade, utsatta och åsidosatta grupper samt
• att utveckla möjligheter för den sociala ekonomin att utgöra en viktig aktör inom välfärdsutvecklingen.
Överenskommelsen har stärkts med planer, en för hur kommunen ska ta sig an och implementera överenskommelsen och en för de undertecknande parterna inom civilsamhället. Planerna har kopplats till överenskommelsen genom att utgå ifrån de överenskomna åtagandepunkterna.
Åtagandena har grupperats enligt följande:
1. Kunskapsökning och spridning
2. Förstärkt samspel, dialog och utveckling
3. Finansieringsformer och mångfald av utförare
Jämställdhet och mångfald ska genomsyra de tre grupperingarna. 2016 utvärderades överenskommelsen och planerna. I samband med det sågs även samverkansrådets funktion över.
Utgångspunkter för fortsatt samverkan
Grunden för samverkan mellan kommunen och organisationer inom civilsamhället är tydligt formulerat i överenskommelsen och vilar på synen om ett demokratiskt samhälle där människors engagemang tillvaratas. Det civila samhällets betydelse för att främja en demokratisk utveckling där människors delaktighet och engagemang tas tillvara har ägnats en del uppmärksamhet inom forskningen. På individnivå handlar det om tillit, förtroende, tillhörighet och sociala sammanhang. På samhällsnivå tittar man på effekterna av social sammanhållning, integration och social kontroll.
Att omsätta och följa upp överenskommelsen har varit samverkansrådet Idékoms främsta uppgift. Sedan dess visar uppföljningar och utvärdering att strukturerna för samverkan i staden har stärkts och kunskapen om civilsamhällets roll har ökat. Idékom har fattade därför beslutet att överenskommelsen består och ska utvärderas på nytt om fyra år. Samtidigt ersätts begreppet social ekonomi med civilsamhällets organisationer för att skapa enhetlighet med benämningar som används på nationell och regional nivå.
Representanter i det partssammansatta samverkansrådet Idékom har representerat olika och tämligen breda intresseområden och haft i uppgift att bidra med information och kunskap till och från sin intressegrupp. Syftet har varit att göra så många som möjligt delaktiga i frågor som diskuteras utifrån ett strategiskt utvecklingsarbete i Göteborg och för dess invånare. Idékom har inte haft någon beslutande funktion eller påverkan på beslut rörande organisationer, styrelser eller nämnder.
Den breda förankringen var viktig och verkningsfull för att få fram en samverkansöverenskommelse med förankring inom organisationer med vitt skilda intresseområden. Fyra år efter att överenskommelsen antogs i Kommunfullmäktige har Idékoms representanter kommit fram till att lösa upp den ursprungliga formen som syftat till en generell samverkan för att pröva en modell för samverkan kring mer specifika intresseinriktningar.
En möjlig indelning i olika intresse- eller viljeinriktningar kan se ut som följer. Frågor kopplade till en särskild grupp kan sammanfattas som medlemsvårdande. Frågor som handlar om ett bredare röstbärande, vanligen sakfrågor, rättighetsfrågor etc. Frågor som handlar om samverkan, upphandling eller avtal och utförande av tjänster inom offentlig sektors ansvarsområde.
Många gånger går de här intressena in i varandra och samma organisation kan ha fler eller samtliga intressen som drivkraft samtidigt. Den fortsatta modellen bygger på dessa intresseinriktningar där de också kopplas till överenskommelsens tre målformuleringar.
Medlemsvårdande
Att som främsta syfte bidra till att skapa mervärde för organisationens medlemmar eller för dem organisationen finns till. Gemenskapsfunktionen är viktig och kan sägas fungera som fogmassa som förbinder medborgarnas engagemang och vilja till samhällets funktioner. Det bidrar till socialt kapital. Medlemsvårdande föreningar finns för alla åldrar och intresseinriktningar inom de flesta områden, såsom idrott, fritid, funktionshinderområdet, kultur och det sociala området.
Civilsamhällets roll som röstbärare, opinionsbildande intresseorganisation
Att synliggöra och stärka civilsamhällets självständiga och oberoende roll som opinionsbildare genom att driva specifika sakfrågor i syfte att förändra eller utveckla i viss riktning. Att agera röstbärare för marginaliserade frågor eller utsatta och åsidosatta grupper.
Att bära en grupps röst i det demokratiska samtalet bidrar till ökad mångfald och skapar delaktighet för fler i samhället. Röstbärarfunktionen utgör därför en grund för gemenskap och demokrati.
Civilsamhällets roll som utförare, eller serviceproducent
Att som utförare utgöra en kraft i samhällutvecklingen. Att bidra till formuleringar kring lösningar. Att genom upphandling, avtal eller samverkan verka för att civilsamhället är en del av de lösningarna.
Dessa organisationer kan utgöra ett alternativ eller ett komplement till offentliga och vinstdrivande serviceproducenter, de är en del i välfärdsutvecklingen.
Indelningen speglar även handlingsplanernas tre områden:
Kunskapsökning och spridning
Förstärkt samspel och dialog
Finansieringsformer och mångfald av aktörer
Ny modell för samverkan – Tre forum för samtal med olika intresseinriktningar
Medlemsvårdande
Opinion Röstbärare
Serviceproducent Utförare
Hearing öppen för alla. Forum för gemensamma frågor. Följa och bevaka den lokala överenskommelsen.
Forum för dialog om demokrati, utveckling och samverkan.
Sakfrågeforum med fokus på långsiktiga lösningar för samhällsutveckling och samarbeten kring aktuella frågor inom det sociala området.
Forum för medlemsvårdande intressen
Organisationer vars främsta syfte är bidra till att skapa mervärde för organisationens medlemmar eller för dem organisationen finns till. Gemenskapsfunktionen är viktig och handlar om att hålla ihop samhället. Ett starkt och mångfacetterat civilsamhälle bidrar till socialt kapital.
För att samla organisationers roll som medlemsvårdande/kamratstödjande och fånga dess olika röster behövs forum som tillåter att många kan komma till tals. Här handlar det om att se mångfalden och ta vara på den.
Ett sätt att organisera för sådana forum kan vara via öppna hearingar och andra mötesformer där civilsamhället och politiken möts. Forum där civilsamhället möter tjänstepersoner från Göteborgs stad i dialog om utveckling och samverkan. Forum där många aktörer ges utrymme att delta.
Exempel på områden för hearings kan vara organisationers inflytande och erfarenheter kring integration, flyktingmottagande, vägar till arbete, hemlöshet, behov av mötesplatser, jämlikhet, hållbarhet, entreprenörskap etc.
Det kan även finnas behov av specifika möten för att diskutera praktiska frågor som lokalsamordning, utformningen av stadens bidrag och stöd till organisationer, behov av mötesplatser med mera.
Tillfällena ska vara öppna för alla och skapa bättre kunskap om varandras perspektiv och ytterst bidra till stärkt samverkan mellan parterna. Ett forum där bred representation från såväl politiken som civilsamhället är viktigt. Vad som ska lyftas till en hearing avgörs av en kanslifunktion som skapar förutsättningar för det.
Detta forum ska möjliggöra kontaktskapande, erfarenhetsutbyte, kunskapsökning och tematiska samtal där man ser varandras potential.
Med utgångspunkt i syfte, relevanta informationsvägar och incitament att arbeta för att relevanta perspektiv får belysning leds och drivs detta forum enbart av representanter från civilsamhället. Inför uppföljning av överenskommelsen sammanställs en rapport som består av insatser och vad de inneburit.
Forum för röstbärare, opinionsbildande intressen
Att bära en grupps röst i det demokratiska samtalet bidrar till ökad mångfald och skapar delaktighet för fler i samhället. På så vis utgör dessa organisationer en grund för demokrati.
Ideologisk och politisk opinionsbildning syftar till att påverka uppfattningar, ställningstaganden och ageranden hos enskilda individer, organisationer, företag. Förändring är en given drivkraft för röstbärande organisationer och samlar kraft både för ett mer systematiskt förändringsarbete såsom till exempel miljörörelsen, fredsrörelsen, arbetarrörelsen eller för ökad jämställdhet och för särintressen såsom till exempel betydelsen av arbetsintegrerande sociala företag, flyktingmottagande, hbtq-frågor eller stadsutveckling. Kraften samlas i såväl rörelser, nätverk och aktionsgrupper.
Rollen som röstbärare är viktig för politiker och andra beslutsfattare. Opinionsfrågorna kan peka på samhällsproblem, utvecklingsbehov eller upplevd snedvridning i välfärdsutvecklingen. Röstbärare kan ge uttryck för demokratiunderskott. Organisationer har i alla tider hittat vägar till relevanta beslutsfattare för frågor som driver dem, så även till tjänstepersoner i kommunens verksamheter.
För att skapa möjligheter för samtal och ett ömsesidigt behov av dialog mellan kommunens tjänstepersoner och representanter för röstbärande organisationer formaliserar vi vägar för samtal och dialog.
Syftet är att skapa möjligheter för samtal om engagemang i stadens processer. Tydliggöra organisationernas roll både i att ta tillvara och föra fram röster. Beskriva hur tjänstepersoner både kan fånga upp och ta tillvara invånarnas, möjligen nätverksbaserade, engagemang eller initiativ från punktintresserade grupperingar såväl som aktionsgruppers synpunkter.
Den här samverkansfunktionen erbjuder varken en fast organisering eller någon särskild ledning utan erbjuder förutsättningar för organisationer att återkommande delta i stadens förändringsprocesser. I detta forum ska det vara möjligt att påtala frågor som ses som angelägna att lyfta. Samverkan ska bygga på målsättningen att öppna upp för samtal tidigt i stadens planer, det gäller inom såväl bolag som förvaltningar.
Från Göteborgs Stads sida är det Kommunstyrelsen som har ett övergripande ansvar att samordna demokratiinsatser i staden, Stadsledningskontoret verkställer uppdraget. Konsument och medborgarservice har i uppdrag att öka valdeltagandet samt arbeta för ökad delaktighet i demokratiprocesser hos medborgare genom föreningar och stadsdelar. Social resursförvaltning har uppdrag om ökad demokrati genom tillitskapande arbete och medborgardialoger i staden. Social resursförvaltning har också i uppdrag att stärka samverkan mellan Göteborgs Stad och civilsamhället. Tillsammans möjliggör dessa uppdrag kommunikationsvägar för samtal mellan kommunen och röstbärare, opinion och intresseorganisationer.
Dessa föreslås få en gemensam roll att bjuda in och tillsammans med civilsamhället utveckla strukturer för att möjliggöra för ökad dialog mellan organisationer inom civilsamhället och kommunens verksamheter.
Representanter i den här samverkansformen dokumenterar och sammanställer en rapport som består av uppföljning och analys av insatser vilka ska utgöra underlag för uppföljning av överenskommelsen.
Forum för utförare och serviceproducenters intressen
Civilsamhällets organisationer som utförare och serviceproducenter utgör en kraft i samhällsutvecklingen. De kan fungera som möjliggörare i arbetet med att verkställa politikens beslut kring samhällsutveckling. De kan både utgöra ett alternativ och ett komplement till offentliga och vinstdrivande serviceproducenter. Civilsamhällets roll som utförare och serviceproducent kan ses som en motvikt, en slags balanserande funktion till privat och offentlig sektor. Motviktsfunktionen kan ibland vara ett resultat av påverkans- och lobbyarbete, det kan även vara resultat av tidigt samråd kring insatser.
Avgörande både för innovationer och respekt för varandras funktioner är att vara bidragande till formuleringar av både problem och till dess lösningar. Samverkan med utförarinriktade organisationer ska således bygga på tidiga samtal i processer där innovation ska ges utrymme att styra utvecklingen. För detta föreslås en samverkansgrupp kring samhällsplanering och utmaningarna i det sociala hållbarhetsarbetet. I den här samverkansgruppen förs dialog om strategiska utvecklingsfrågor. Detta forum har fokus på långsiktiga lösningar och samarbeten kring frågor för social hållbarhet. Exempel på områden är uppväxtvillkor, arbete och lärande, boende och livsmiljö, inflytande och delaktighet samt hälsofrämjande levnadsstandard med perspektiv på såväl unga som äldre, funktionshinder, jämställdhet och mänskliga rättigheter.
Här kan även föras samtal om finansieringsformer (upphandling, idéburet offentligt partnerskap, andra avtalsformer eller samverkan), dialog kring verksamheter som kan övervägas att överföras till idéburen regi från offentlig och andra strukturella förutsättningar som kan möjliggöra för ökad mångfald av aktörer. Här förs samtal om konkreta lösningar och åtaganden av identifierade samhällsutmaningar.
Här finns en tydlig koppling till stadens arbete för att minska skillnader i livsvillkor och hälsa och den långsiktiga kraftsamlingen kring stadens mål om ett hållbart samhälle där människor har tillräckligt med makt över sina liv för att kunna påverka samhällsutvecklingen i en önskvärd riktning. Det handlar dels jämlikhet och dels om social sammanhållning.
Gruppens sammansättning präglas av färre deltagare, 7-8 personer som träffas över en längre tid. Deltagarna deltar utifrån en sakområdeskompetens och har mandat att driva och besluta i strategiska frågor. Sammansättningen ska vara kompletterande. Representation från civilsamhället utgörs av ordförande eller verksamhetsledare. Social resursförvaltning har samordningsansvar för det prioriterade målet, Jämlikt Göteborg och sammankallar representanter till detta samtalsforum. Som start för samtalsforumet görs en riktad inbjudan till relevanta organisationer. Vid behov adjungeras kompletterande sakkunniga.
En översyn av representativitet bör göras om inte oftare så i samband med revidering av Överenskommelsen. Här, liksom inom de två övriga samverkansfunktionerna ska en dokumentation finnas som sammanställs i en rapport bestående av uppföljning och analys av insatser. Rapporten utgör underlag för uppföljning av överenskommelsen.
Högnivåsamtal Politiken
Eftersom förutsättningarna för den sociala ekonomin att bidra till samhällsutvecklingen i första hand är en politisk fråga föreslås den nya samverkansmodellen tydligt framhäva kontinuerliga samtal med politiker. Xxxxxxxxxxxx med politikerna förverkligar överenskommelsen som en brygga mellan parterna och håller detta demokratiarbete levande. Det skapar framträdande förebilder för att medvetet använda överenskommelsens sex principer och på det sättet konkretisera hur överenskommelsen kan vara ett fungerande verktyg för samverkan mellan Social ekonomi och det offentliga i praktiken.
Högnivåsamtalen genomförs företrädelsevis tre gånger per år. Frågeställningar som ryms här skulle kunna vara bredare omtag för samverkan, långsiktiga samverkansstrukturer, samverkan och förutsättningar i krissituationer, juridiska möjligheter och utrymmen avseende upphandling, IOP och andra samarbetsavtal, relationen mellan överenskommelsen och andra samverkansformer såsom råd för funktionshinderfrågor, HBTQ mm.
Det ena högnivåmötet kan ha formen av ett stormöte där hela social ekonomi och politiken bjuds in. Det möjliggör spridning, återkoppling och input av nya idéer och goda exempel. Lämpligtvis i samband med någon samhällsförändring eller något budskap som kommit upp i styrgruppen (för förklaring till styrgrupp se styrning och ledning för kanslifunktion). Mötet kan även utformas runt ett tema eller forskning som är värdefull för båda parter.
De två andra högnivåmötena kan ske i ett mindre forum exempelvis styrgruppen med speciellt inbjudna från social ekonomi främst i anslutning till kommunens budgetprocess och bokslut. Direktdialogen blir påtaglig och med hjälp av möjligheten att ställa frågor och få klargöranden från båda parter ökar möjligheten till delaktighet, förståelse och stärkt samverkansrelation.
Kanslifunktion
Både hearings och andra mötesformer behöver planering och genomförande. Idékom enades om en kanslifunktion som nav i det arbetet. Kanslifunktionen organiseras av civilsamhället och fungerar även som en länk mellan de tre intresseinriktningarnas former.
- Kanslifunktionen ska förbereda hearings och andra för ändamålet relevanta mötes- och dialogformer.
- Säkerställer att möten och dialoger sprids geografiskt.
- Planera och genomföra informationsinsatser för att öka kunskapen om civilsamhället för kommunens verksamheter.
- Fungerar som remissinstans.
- Inneha funktionen som ett samlat forum för frågor om samverkan mellan organisationer inom civilsamhället och kommunen.
- Ansvara för hantering av ansökningar avseende anslutning till överenskommelsen.
- Dokumentera och sammanställa rapport bestående av uppföljning och analys av insatser som underlag för uppföljning av överenskommelsen.
- Ansvara för en samlad uppföljning av överenskommelsen vart fjärde år.
Det viktigt att kanslifunktionen präglas av service och stöd för en fungerande samverkan mellan parterna.
För att främja kanslifunktionens oberoende roll gentemot kommunen förläggs den hos civilsamhällets organisationer. En styrgrupp bildas, förslagsvis bestående av GSE-representanter, Göteborg stad och eventuella medfinansierande aktörer. Styrgruppen blir uppdragsgivare till kansliansvarig. Kanslifunktionen för överenskommelsen föreslås i nuläget i första hand finansieras från offentlig sektor för att upprätthålla ett jämlikt förhållande mellan små och stora organisationer. Det utesluter emellertid inte en finansieringsmodell på sikt, där offentlig sektor stödjer funktionen med viss finansiering och resterande finansiering fördelas mellan organisationer inom civilsamhället. Om civilsamhället i det här fallet representeras av de organisationer som undertecknat överenskommelsen eller bör ses i bredare bemärkelse får utredas av desamma som också får enas om en modell för gemensam finansiering. GSE åtar sig att initiera bildandet av styrgrupp och driva arbetet med kanslifunktionens finansiering vidare.
Utgångspunkter för kopplingar i samverkan mellan organisationer och kommunen
Samverkansrådet Idékoms nuvarande form med 13 ledamöter från civilsamhället och nio från kommunen bryts upp och ersätts med en modell som tydligare ger utrymme för lyhördhet för mångfald och civilsamhällets olika särintressen.
Genom modellförslaget möjliggörs samverkan, påverkan och delaktighet mellan fler parter och i fler former än tidigare. I den större och öppnare mötesformen ska det finnas möjlighet att debattera, diskutera, ta del av och driva på utvecklingen ur ett medborgarperspektiv och av förutsättningar för civilsamhället i stort. I den mindre samverkansgruppen ska det finnas utrymme och tillfälle till en närmare delaktighet i utveckling och genomförande av utmaningar i Göteborg.
Det kommer att finnas öppna forum med regelbundna mötesformer öppna för alla. Dessa samordnas av en kanslifunktion.
Det kommer att finnas ett forum för medskapande dialog, som bjuds in av stadsledningskontoret, Konsument och medborgarservice och Social resursförvaltning.
Det kommer finnas en samverkansgrupp kring social hållbarhet som sammankallas av Social resursförvaltning. En funktion för ökad mångfald av utförare som lyfter frågor för bredare förankring i övriga forum.
Det kommer att finnas en kanslifunktion som fungerar som en spanare från civilsamhället som samverkar med övriga forum. En praktisk funktion som genomför och samplanerar. En funktion som ansvara för en samlad uppföljning av överenskommelsen vart fjärde år.
Den lokala överenskommelsen om samverkan är en grund för dessa forum som var för sig fortsatt kommer att utvecklas för att förverkliga överenskommelsens vision – ”Göteborg är en stad där
invånarna engagerar sig och där engagemanget tas tillvara” samt dess principer och åtaganden.
Vart fjärde år i samband med utvärdering av överenskommelsen ses samverkansmodellen över och revideras. Samtliga justeringar däremellan genomförs i konsensus inom respektive forum. Samverkan bygger på tillit, intresse och frivillighet.