Contract
Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av ett finskspråkigt kollektivavtal. Kollektivavtalets parter har inte kommit överens om den svenskspråkiga kollektivavtalstexten. Om tolkningen av den svenskspråkiga översättningen leder till ett annat slutresultat än det ursprungliga finskspråkiga kollektivavtalet, ska man följa det finskspråkiga kollektivavtalet. Nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan är inte ansvarig för de skador som uppkommer på grund av eventuella felaktigheter i översättningen.
Tämä on työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunnan teettämä käännös suomenkielisestä työehtosopimuksesta. Työehtoso- pimuksen sopijaosapuolet eivät ole sopineet ruotsinkielisestä työehto- sopimustekstistä. Mikäli ruotsinkielisen käännöksen tulkinta johtaa erilaiseen lopputulokseen kuin alkuperäinen suomenkielinen työehto- sopimus, tulee noudattaa suomenkielistä työehtosopimusta. Työehto- sopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunta ei vastaa kään- nöksen mahdollisista virheellisyyksistä aiheutuvista vahingoista.
TEKNOLOGIINDUSTRINS ARBETSGIVARE RF
och INDUSTRIFACKET RF
mellan
KOLLEKTIVAVTAL
FÖR MALMGRUVOR
10.1.2022–30.11.2023
978-952-238-271-9
978-952-238-277-1 (pdf)
Grano Oy
UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL KOLLEKTIVAVTALET FÖR MALMGRUVOR 21
KOLLEKTIVAVTAL FÖR ARBETSTAGARE I MALMGRUVOR 29
I ALLMÄNNA AVTALSBESTÄMMELSER 29
1 AVTALETS TILLÄMPNINGSOMRÅDE 29
2 AVTALETS BINDANDE VERKAN OCH ÅTLYDNADSPLIKT 29
3.1 Konflikter som äventyrar arbetsfreden och åtgärder för att stoppa dem 30
5 GRUNDLÄGGANDE FRI- OCH RÄTTIGHETER 33
8 SVÅRIGHETSGRAD OCH ARBETSBETINGAD LÖNEDEL 34
9 KOMPETENS OCH PERSONLIG LÖNEDEL 40
10 ARBETSTAGARE UNDER 18 ÅR, STUDERANDE, PRAKTIKANTER OCH ARBETSHANDIKAPPADE 41
10.1 Arbetstagare under 18 år, studerande och praktikanter 41
11.1 Arbetstagarens grundlön 43
11.2 Löneformer som bör användas 43
11.3 Jämförelse av utvecklingen för tid- och prestationslönerna 46
11.4 Lokalt avtalad mätare för mätning av lönesättningssystemet 47
13 RESULTATPREMIER SOM KOMPLEMENT TILL TID- OCH PRESTATIONSLÖNER 48
13.1 Upprättande och ibruktagande av resultatpremiesystem 48
13.2 Behandling av resultatpremie i löneadministrationen 49
14 SÄRSKILDA TILLÄGG OCH PREMIER 49
14.1 Tillfällig avvikelse eller exceptionell olägenhet
eller besvärlighet i arbetsförhållandena 49
14.3 Tillägg för kvälls- och nattarbete 50
15 MEDELTIMLÖNEN FÖR EN TIMAVLÖNAD ARBETSTAGARE 54
15.1 Användning och uträkning av medeltimlönen 54
15.2 Tidpunkter då medetimlönen används 55
15.3 Ny arbetstagare och andra specialsituationer 55
16 LÖNEBESTÄMNINGSPERIOD OCH ÄNDRING AV DEN 56
17 SÄRSKILDA BESTÄMMELSER OM MÅNADSLÖN. 56 17.1 Ersättning av inkomstbortfall 56
17.2 Månadslönedivisor för vissa ersättningar 56
19.1 Den ordinarie arbetstidens längd 59
19.2 Utjämning av arbetstiden i dag- och tvåskiftsarbete 61
19.3 Utjämningstillägg och utbetalning av dessa 62
19.5 Ändringar av arbetstidsformen 65
19.6 Allmänna bestämmelser om organisering av arbetstiden 65
19.7 Organisering av arbetstiden genom lokalt avtal
samt förlängning och förkortning av ordinarie arbetstid 67
20 ÖVERSKRIDNING AV ORDINARIE ARBETSTID OCH SÖNDAGSARBETE 73
20.1 Övertidsarbete per dygn 73
20.2 Övertidsarbete per vecka 74
20.3 Maximal mängd arbetstid 75
20.5 Ersättning för arbete som utförts under ledig dag (kollektivavtalsenligt-övertidsarbete) 76
20.6 Lokalt avtalat övertidstillägg (ett övertidsarbetsbegrepp) 78
20.7 Skifttillägg för övertid 79
20.9 Arbete på påskafton, midsommarafton och julafton 80
20.10 Avvikelse från ledighet per vecka samt ersättning 81 20.11 Utryckningsarbete 82
21.1 Semesterns längd och beviljande av semester 84
21.2 Semesterlön och semesterersättning till arbetstagare med timlön (gäller personer som omfattas
21.3 Semesterlön och semesterersättning för
21.4 Utbetalning av semesterlön 89
IV ARBETSKOMMENDERINGAR OCH ERSÄTTNINGAR 88
22 ARBETE UTANFÖR DEN ORDINARIE ARBETSPLATSEN 88
22.1 Definition av ordinarie arbetsplats 88
22.2 Skyldighet att resa och underrättelse om arbetskommendering 88
22.3 Arbetsresans och resedygnets början och slut 89
22.4 Ersättning för kostnader som förorsakas av arbetskommendering 89
22.6 Specialbestämmelser 93
22.7 Arbete utomlands 95
22.8 Några undantagsbestämmelser 95
22.9 Lokala avtal 95
23 SÖCKENHELGSERSÄTTNING SAMT ANDRA ERSÄTTNINGAR OCH FÖRMÅNER 96
23.1 Söckenhelger som ersätts 96
23.2 Förutsättningar för betalning av söckenhelgsersättningar 96
23.3 Övriga ersättningar och förmåner 98
V SÄKERHET I ARBETET OCH ARBETARSKYDD100
24 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OM SÄKERHET I ARBETET 100
25 PERSONLIG SKYDDSUTRUSTNING OCH SKYDDSKLÄDER 101
26 FÖRETAGSHÄLSOVÅRD 101
26.1 Verksamhet för upprätthållandet av de anställdas arbetsförmåga 102
27 BESTÄMMELSER OM ARBETARSKYDD 102
27.1 Arbetarskyddssamarbetets organisation 102
27.2 Arbetarskyddskommission och andra samarbetsorgan 103
27.3 Arbetarskyddspersonalens uppgifter 103
27.4 Utbildningsbehov och anskaffning av
författningar 104
28 ARBETARSKYDDSFULLMÄKTIGENS OCH ARBETARSKYDDSOMBUDETS VERKSAMHETSFÖRUTSÄTTNINGAR 104
28.1 Befrielse från arbetet 104
28.2 Ersättning av inkomstbortfall och
månadsersättning 107
28.3. Arbetsutrymmen 108
29 UPPDRAGET SOM PERSONALFÖRETRÄDARE OCH DESS INVERKAN PÅ ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDET, ARBETSUPPGIFTERNA OCH LÖNEN 108
30 ARBETARSKYDDSFULLMÄKTIGS ANSTÄLLNINGSSKYDD 110
30.1 Uppsägning av arbetsavtalet och permittering av arbetarskyddsfullmäktigen av ekonomiska skäl och produktionsorsaker 110
30.2 Uppsägning av arbetsavtal på grund av omständighet som beror på arbetarskyddsfullmäktigen . 111
30.3 Hävning av arbetsavtalet och behandling som upphävt 111
30.4 Kandidat- och efterskydd för en arbetarskyddsfullmäktig 112
30.5 Ersättningar 112
30.6 Suppleanter 113
VI SOCIALA BESTÄMMELSER 113
31 ARBETSOFÖRMÅGA, MODERSKAPS- OCH FADERSKAPSLEDIGHET SAMT TILLFÄLLIG VÅRDLEDIGHET 113
31.1 Arbetsoförmåga 113
31.2 Moderskaps- och faderskapsledighet 121
31.3 När barn insjuknar 122
31.4 Avdrag från lönen för sjuktid eller adoptions-, moderskaps- och faderskapsledighet 125
32 LÄKARUNDERSÖKNINGAR 126
32.1 Ersättning för inkomstbortfall under lagstadgade läkarundersökningar 126
32.2 Ersättning för inkomstbortfall för andra läkarundersökningar 126
32.3 Anställningsundersökning 130
32.4 Ersättningsgrund och avdrag 130
VII UPPHÄVNING AV ARBETSAVTAL OCH PERMITTERING AV ARBETSTAGAREN 131
33 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 131
34 UPPHÄVANDE AV ETT ARBETSAVTAL OCH PERMITTERING AV ARBETSTAGAREN AV ORSAK SOM BEROR PÅ ELLER HAR SAMBAND MED ARBETSTAGARENS PERSON 132
34.1 Permittering av orsak som beror på arbetstagaren eller som har samband med arbetstagarens person 132
34.2 Uppsägningsgrunder som har samband med arbetstagarens person 132
34.3 Hävningsgrunder och behandling av arbetsavtalet som hävt 132
35 UPPSÄGNING AV ARBETSAVTAL PÅ GRUND AV EKONOMISKA ORSAKER ELLER PRODUKTIONSORSAKER ELLER PÅ GRUND AV OMORGANISERING AV ARBETSGIVARENS VERKSAMHET 133
35.1 Uppsägningsgrunder 133
35.2 Turordningen vid reducering av arbetskraften 133
35.3 Uppsägningstidens utgång och tidsbestämt arbetsavtal 133
35.4 Återanställning av arbetstagare 134
36 SYSSELSÄTTNINGSLEDIGHET 134
36.1 Syftet med sysselsättningsledighet 134
36.2 Sysselsättningsledighetens längd 135
36.3. Användning av sysselsättningsledighet 135
37 PERMITTERING AV ARBETSTAGARE PÅ GRUND AV EKONOMISKA ORSAKER ELLER PRODUKTIONSORSAKER ELLER OMORGANISERING AV ARBETSGIVARENS
VERKSAMHET 136
37.1 Permitteringsgrunder 136
37.2 Turordningen vid reducering av arbetskraften 136
37.3 Permitteringsvarseltid 137
37.4 Förkortad arbetstid 137
37.5 Lokala avtal 137
37.6 Framskjutande av permittering 137
37.7 Avbrytande av permittering 137
37.8 Annat arbete under permitteringstiden 137
37.9 Anställningsförhållandets upphörande under permitteringen 138
38 UPPSÄGNINGSTIDERNA FÖR ARBETSAVTAL OCH FASTSTÄLLANDE AV ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDETS LÄNGD 139
38.1 Uppsägningstider 139
38.2 Underlåtenhet att iaktta uppsägningstid 140
38.3 Fastställande av arbetsförhållandets längd 140
38.4 Beräkning av bestämd tid 141
39 FÖRFARANDE VID UPPHÄVANDE AV ARBETSAVTAL 142
39.1 Åberopande av uppsägningsgrund 142
39.2 Hörande av arbetstagare 142
39.3 Meddelande om upphävande av ett arbetsavtal 142
39.4 Meddelande om grunderna för upphävande av ett arbetsavtal 143
40 FÖRHANDLINGSFÖRFARANDE VID REDUCERING AV ARBETSKRAFT 143
41 ERSÄTTNINGAR FÖR OGRUNDAD UPPSÄGNING
AV ARBETSAVTAL OCH OGRUNDAD PERMITTERING AV ARBETSTAGARE 145
41.1 Fastställande av ersättningar 145
41.2 Principen om en ersättning och ersättningens förhållande till plikt 145
41.3 Brott mot procedurbestämmelserna 146
42 BEHÖRIG DOMSTOL OCH TID FÖR VÄCKANDE AV TALAN 146
VIII FÖRTROENDEMÄN, LOKALA AVTAL OCH AVGÖRANDE AV
MENINGSSKILJAKTIGHETER 147
43 FÖRTROENDEMÄN 147
43.1 Förtroendemannasystemets syfte 147
43.2 Förtroendemannens ställning 148
43.3 Förtroendemannen – behörighet och val 148
43.4 Förtroendemannens verksamhetsförutsättningar. 152
43.5 Hur skötseln av förtroendemannauppdraget inverkar på anställningsförhållandet, arbetsuppgifterna
och lönen 161
43.6 Förtroendemannens anställningsskydd 162
44 LOKALA AVTAL 166
44.1 Möjlighet till lokalt avtal 166
44.2 Parter i lokalt avtal 166
44.3 Det lokala avtalets bindande verkan 167
44.4 Det lokala avtalets form och varaktighet 167
44.5. Färdigheter att ingå lokala avtal och uppföljning
av avtal 167
44.6 Efterverkan av lokala avtal 168
44.7 Samarbete i finska företagsgrupper 168
45 MENINGSSKILJAKTIGHETER OCH HUR DE AVGÖRS 170
45.1 Förhandlingsplikt och förbud mot påtryckning 170
45.2 Lokal förhandlingsordning 170
45.3 Samverkan med förbunden 171
45.4 Promemoria över meningsskiljaktighet och arbetsdomstolen 171
IX ANLITANDE AV UTOMSTÅENDE ARBETSKRAFT OCH ANDRA SÄRSKILDA BESTÄMMELSER 172
46 ANLITANDE AV UTOMSTÅENDE ARBETSKRAFT 172
46.1 Underleverans 172
46.2 Hyrd arbetskraft 172
46.3 Information om utomstående arbetskraft 175
46.4 Beställarens ansvar och anskaffning av
utredningar 175
46.5 Möten på arbetsplatsen 176
46.6 Informationsverksamhet 176
46.7 Innehållning av medlemsavgifter till
fackföreningar 177
47 UTBILDNING 177
47.1 Yrkesutbildning 177
47.2 Gemensam utbildning 178
47.3 Fackföreningsutbildning,
anställningsförhållandets bestånd och anmälningstider . 179
47.4 Arbetspraktik i samband med examensinriktad
utbildning och utbildning som grundar sig på utbildningsavtal 181
LOKALA AVTAL AVSEDDA I KOLLEKTIVAVTALET
................................................................................................ 184
TEKNOLOGIINDUSTRINS ARBETSGIVARE RF INDUSTRIFACKET RF
UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL KOLLEKTIVAVTALET FÖR MALMGRUVOR
Tid 10.1.2022
Plats Teknologiindustrin rf
NärvarandeTeknologiindustrins
arbetsgivare rf
Xxxxxx Xxxxxxxxxx Xxxx Xxxxxxxxxxx Xxxx Xxxxxxx
1
Industrifacket rf
Xxxx Xxxxx Turja Xxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxxx Xxxx Xxxxxxxxxx Xxxx Xxxxxxxxx Xxxxx Xxxx
Xxxxxx Xxxxxxxxx
Undertecknande av kollektivavtalet
Det konstaterades att mellan förbunden i dag har undertecknats ett kollektivavtal i enlighet med förhandlingsresultatet som nåddes 5.1.2022. Det nu undertecknade kollektivavtalet träder i kraft 10.1.2022.
2
Lönejusteringar Löner
A. Lönejusteringar
Hur lönejusteringarna verkställs, tidpunkten och storleken
År 2022
Förhandlingar om löneuppgörelsen och dess grunder
Om löneuppgörelsen förhandlas lokalt med beaktande av situationen beträffande företagets eller arbetsplatsens ekonomi, orderstock och sysselsättning samt kostnadskonkurrenskraft på marknaden. Syftet med de lokala förhandlingarna är att nå en löneuppgörelse som motsvarar situationen på respektive företag och arbetsplats och deras behov. Syftet är också att stödja lönebildningens sporrande effekt, en rättvis lönestruktur och lönegradering samt produktivitetsutveckling på arbetsplatsen samt rätta till eventuella snedvridningar.
Lokal löneuppgörelse
Frågor som ska avtalas i den lokala löneuppgörelsen är hur lönejusteringarna verkställs, tidpunkten och storleken. Avtalet ska ingås med huvudförtroendemannen senast 18.2.2022, såvida man inte kommer överens om att förlänga förhandlingstiden.
Lönejustering vid avsaknad av lokal löneuppgörelse
Om en lokal uppgörelse inte nås, höjs lönerna med en allmän förhöjning på 1,5 procent senast 1.3.2022 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter.
Dessutom använder arbetsgivaren som regleringsmarginal efter att avtalet trätt i kraft, dock senast från början av den lönebetalningsperiod vars begynnelsedag är 1.3.2022 eller närmast därefter för justering av arbetstagarnas löner en pott företagsvis eller arbetsplatsvis som är 0,6 procent. Arbetsgivaren fördelar förhöjningarna enligt de anvisningar som förbunden har gett. Huvudförtroendemannen informeras om hur lönejusteringen görs och om fördelningsgrunderna före 25.3.2022. Om man inte har valt en huvudförtroendeman, informeras hela personalen.
Den företagsvisa eller arbetsplatsspecifika potten är avsedd att stödja lönebildningens sporrande effekt, en rättvis lönestruktur och lönegradering, produktivitetsutveckling på arbetsplatsen och genomförande av arbetsgivarens lönepolitik samt att rätta till eventuella snedvridningar. Vid fördelningen av personliga förhöjningar bör arbetstagarnas yrkeskunnighet och arbetsprestation vara riktgivande.
År 2023
Lönejusteringarna för 2023 genomförs på samma sätt som lönejusteringarna för 2022. Förstahandsalternativet är en lokal löneuppgörelse. Avtal om kostnadseffekten av en sekundär löneuppgörelse och dess fördelning ingås genom förhandlingar mellan parterna före slutet av september 2022.
Under augusti–september granskar parterna hur målen i avtalet genomförts samt de utsikter i fråga om ekonomin och sysselsättningen som kan bedömas inom teknologiindustrin. På basis av bedömningen förhandlar parterna före 30.9.2022 om kostnadseffekten och fördelningen av de lönejusteringar som genomförs 1.3.2023 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter. I samband med detta kan man utreda förutsättningarna för att fortsätta avtalsperioden efter 30.11.2023.
Ifall man inte före under september 2022 kommer överens om storleken på lönejusteringen enligt det sekundära alternativet som ska genomföras 1.3.2023, kan vardera avtalsparten säga upp detta avtal så att det löper ut 30.11.2022. Ett skriftligt meddelande om uppsägningen ska sändas till den andra avtalsparten samt till riksförlikningsmannen för kännedom senast 14.10.2022.
B. Tidlöner
De gällande tidlönerna ska höjas på det sätt som anges under punkt A.
C. Prestationslöner
De gällande ackordspriserna och andra prestationslöner höjs så att inkomsten stiger på det sätt son nämns under punkt A.
D. Höjning av lönegrunderna
De arbetsbetingade lönerna i kollektivavtalet tas i bruk arbetsplatsspecifikt från den tidpunkt då löneförhöjningarna genomförs. Dessa förhöjningar medför inte löneförhöjningar utöver den allmänna förhöjningen i tidlöne- och prestationslönearbete, ifall arbetslönerna förhöjda med dessa allmänna förhöjningar uppfyller bestämmelserna i det nya kollektivavtalet.
E. Personlig lönedel
Det avtalades att de personliga lönedelarna (pld) i samband med den allmänna förhöjningen förblir proportionellt lika stora som förr.
F. Förhöjning av medeltimförtjänst
Medeltimförtjänsten höjs lika mycket som arbetstagarens löneförhöjning från början av följande period då medeltimförtjänsten tillämpas.
3
Lönebelopp, särskilda tillägg samt huvudförtroendemannens och arbetarskyddsfullmäktigens månadsersättningar före höjning
De nya arbetsbetingade lönerna i kollektivavtalet, lönerna till studerande och arbetare under 18 år, de särskilda tilläggen samt huvudförtroendemannens och arbetarskyddsfullmäktigens månadsersättningar träder i kraft först efter den i kollektivavtalet separat avtalade tidpunkten.
4
Arbetstidsfrågor
Förbunden inleder ett försök gällande arbetstidsbestämmelser och arbetstidsarrangemang. Försöket genomförs under kollektivavtalsperioden, dock högst fram till slutet av år 2024.
Genom lokala avtal kan man på arbetsplatsen avvika från bestämmelserna om dag- och tvåskiftsarbete i kapitel 19 i kollektivavtalet. Parterna ska dock under alla omständigheter följa de tvingande bestämmelserna i arbetstidslagen.
Om man genom ett lokalt avtal avvikit från arbetstidsbestämmelserna i kollektivavtalet, ska avtalets centrala innehåll delges förbunden innan det lokala avtalet tas i bruk.
Avsikten med försöket är att främja arbetstidslösningar som stöder företagets produktivitet och konkurrenskraft och beakta arbetarnas individuella arbetstidsbehov.
Vid lokala överenskommelser om avvikelse från bestämmelserna i 19 § i kollektivavtalet går man till väga enligt följande:
• huvudförtroendemannen och arbetsgivarens representant skriftligt avtalar om de allmänna förutsättningarna för avvikelsen (ramavtal)
• arbetstagaren kan för in del skriftligen avtala med sin chef om genomförande av ramavtalet i detalj.
Förbunden bistår vid behov vid ibruktagandet av nya arbetstidsarrangemang och granskar hösten 2023 huruvida det på basis av erfarenheterna från försöken eller den övriga beredningen är möjligt att avtala om nödvändiga ändringar i det gällande kollektivavtalet.
5
Arbetsvillkor som tillämpas i gruvor
Förbunden har fäst uppmärksamhet vid att det tillämpas olika kollektivavtal på malmbrytningsarbete. Parter i dessa kollektivavtal är nationella arbetsgivar- och arbetstagarförbund. Enligt detta kan samma arbetshelhet utföras med olika arbetsvillkor. På grund av de delvis överlappande kollektivavtalsgränserna är det möjligt att det i framtiden gällande malmbrytningsarbetet kan uppstå meningsskiljaktigheter gällande tillämpningsområdena. Av ovan nämnda skäl strävar förbunden efter att se till att man i framtiden på malmbrytningsarbetet tillämpas de arbetsvillkor som man avtalat om inom teknologiindustrin.
Förbunden anser det viktigt att även yrkesutbildningen inom gruvarbete och uppskattningen för branschen främjas. Utbildningssystemet ska utvecklas att motsvara gruvbranschens behov så att branschen kan rekrytera yrkeskunnig personal. En yrkesutbildad person inom gruvbranschen kan vid sidan av annat gestalta sitt arbete som en del av större uppgiftshelheter och ta i beaktande samarbetspartnernas arbetsuppgifter i sitt eget arbete. En yrkesutbildad arbetstagare vet hur man ska agera i en gruvmiljö och känner till säkerhetsföreskrifterna och specialbestämmelser och lagstiftningen gällande gruvor.
Förbunden utreder under avtalsperioden kollektivavtalens tillämpningspraxis och fastställande av arbetsvillkor för malmbrytningsarbetet. Förbunden utser för detta ändamål en arbetsgrupp som
• utreder under avtalsperioden tillämpningsområden för kollektivavtal som tillämpas på malmbrytningsarbetet och dess entreprenader och eventuella problem i samband med dessa samt fastställandet av arbetsvillkor för arbetstagare inom malmbrytningsarbetet
• gemensamt hör företag inom gruvbranschen och deras huvudförtroendemän om praxisen inom malmbrytningsarbetet och dess entreprenader samt utvecklingen av arbetsvillkoren antingen som ett eget avtal för arbetstagare inom malmbrytningsarbetet eller i samband med kollektivavtalet för arbetstagarna inom teknologiindustrin.
• utarbetar under avtalsperioden på basis av utredningen en rapport som beskriver det faktiska läget och där förbunden kan tillsammans framföra sina förslag och rekommendationer eller där förbunden vid behov skriver sina egna åsikter och förbättringsförslag. Parterna rapporterar om utredningen till sina medlemmar på ändamålsenligt sätt.
6
Justering av protokollet
Det avtalades att protokollet justeras av Xxxxxx Xxxxxxxxxx, Xxxx Xxxxx och Xxxxx Xxxxxxxx.
In fidem:
Xxxx Xxxxxxxxxxx
Justerat Xxxxxx Xxxxxxxxxx
Xxxx Xxxxx Xxxxx Xxxxxxxx
TEKNOLOGIINDUSTRINS ARBETSGIVARE RF INDUSTRIFACKET RF
KOLLEKTIVAVTAL FÖR ARBETSTAGARE I MALMGRUVOR
I ALLMÄNNA AVTALSBESTÄMMELSER
1 AVTALETS TILLÄMPNINGSOMRÅDE
Bestämmelserna i detta kollektivavtal tillämpas på anställningsförhållanden mellan de medlemsföretag i Teknologiindustrins arbetsgivare rf som utövar gruvindustri och deras samtliga arbetstagare.
Avtalsparterna förbinder sig till att inga parallellavtal ingås inom detta kollektivavtals tillämpningsområde. Förbudet mot parallella avtal förhindrar inte ingående av företagsspecifika kollektivavtal med företag som inte organiserat sig i arbetsgivarföreningar.
2 AVTALETS BINDANDE VERKAN OCH ÅTLYDNADSPLIKT
Detta kollektivavtal binder de förbund som undertecknat detsamma och deras underföreningar samt de arbetsgivare och arbetare, som är eller under avtalets giltighetstid har varit medlemmar i dessa föreningar.
De vid avtalet bundna är skyldiga att efterleva detta avtal och se till att dem underlydande organisationer och till dem hörande arbetsgivare och arbetstagare inte bryter mot avtalets bestämmelser.
3 FREDSPLIKT
Förbunden och dem underlydande organisationer är skyldiga att tillse, att medlemmar av deras underorganisationer, arbetsgivare eller arbetare vilka är bundna till avtalet, inte inleder arbetsstridsåtgärder och inte heller på annat sätt bryter mot kollektivavtalets bestämmelser.
3.1 Konflikter som äventyrar arbetsfreden och åtgärder för att stoppa dem
Förbunden strävar dessutom efter att tillsammans med lokala parter enligt följande förfaranden antingen förhindra att arbetsfreden bryts på arbetsplatserna eller återställa arbetsfreden.
3.1.1 Initiativ för att inleda förbundens åtgärder
Meningsskiljaktigheter på arbetsplatsen som eventuellt leder eller lett till att arbetsfreden äventyras inleder ett förfarande mellan förbunden antingen
• på initiativ av någotdera av förbunden,
• på initiativ av den huvudförtroendeman som på arbetsplatsen representerar yrkesavdelningen, om huvudförtroendemannen bedömer att han eller hon och yrkesavdelningen inte förmår hindra stridsåtgärder eller om yrkesavdelningen själv ämnar vidta sådana åtgärder eller
• på initiativ av arbetsgivaren, om denne anser att de lokala åtgärderna för att garantera arbetsfreden inte är tillräckliga.
Initiativ av en lokal part ska på arbetsplatsen delges den andra parten. Därutöver ska initiativet även delges Teknologiindustrins arbetsgivare rf och Industrifacket rf.
3.1.2 Åtgärder för att förhindra att arbetsfreden bryts
A. Omedelbara åtgärder
Förbunden samt arbetsgivaren och huvudförtroendemannen ska så snabbt situationen kräver, senast 3 vardagar efter att initiativet gjorts, från fall till fall genom lämpliga gemensamma åtgärder utreda
• vad tvisten som äventyrar arbetsfreden gäller och
• vilka som är de övriga orsakerna som hotar att bryta arbetsfreden.
Syftet med lägesbedömningen är att skingra eventuella missförstånd om den andra partens motiv och mål samt felaktiga tolkningar och tillämpningar av arbetsvillkoren. Samtidigt förutser man hur eventuella stridsåtgärder påverkar arbetsgivaren och arbetsgemenskapen samt aktörer utanför arbetsplatsen.
Förbunden ger även en preliminär bedömning av huruvida en hotande stridsåtgärd strider mot kollektivavtalet och delger de lokala parterna sin ståndpunkt.
B. Lösande av meningsskiljaktigheter
De lokala parterna kan tillsammans be förbunden om ett förslag till förlikning eller om ett bindande avgörande i en tvistefråga som äventyrar arbetsfreden – mer information under punkt 45.3.
C. Handlingsplan för att förbättra förhandlingssystemets funktion
Med förbundens medverkan upprättas vid behov en lokal handlingsplan för att förhindra tvister och konfliktsituationer som äventyrar arbetsfreden samt för att förbättra det lokala förhandlingssystemets funktion.
D. Arbetsgivarens och huvudförtroendemannens skyldighet att medverka
Förbundens representanter har i syfte att förhindra att arbetsfreden bryts rätt att höra de lokala parterna på det sätt de anser vara bäst.
3.1.3 Åtgärder för att göra slut på redan påbörjade stridsåtgärder
Förbunden kan från fall till fall besluta om att för att begränsa eller göra slut på stridsåtgärder som redan börjat vidta brådskande åtgärder tillsammans med arbetsgivaren och huvudförtroendemannen.
Förbundens representanter har i syfte att återställa arbetsfreden rätt att höra de lokala parterna på det sätt de anser vara bäst.
Efter att arbetsfreden återställts kan i tillämpliga delar tillämpas förfarandet enligt underpunkt 3.1.2.
För vidtagande av förbjudna stridsåtgärder och försummelse av tillsynsskyldigheten kan enligt kollektivavtalslagen utdömas en plikt.
Enligt förbunden bör man beakta som omständigheter som påverkar, med antingen en höjande eller sänkande verkan, pliktens belopp brott mot följande förfaringsregler som avtalats i denna punkt:
• vägran att samarbeta med förbunden
• underlåtelse att följa ett bindande avgörande
• brott mot en upprättad handlingsplan.
Teknologiförbundets arbetsgivare rf förbinder sig att inte driva en arbetsfredstalan i arbetsdomstolen om hot om stridsåtgärder, om förbunden i ett förfarande som avses i underpunkt 3.1.2 fastställer att arbetsgivaren har genom en kollektivavtalsförsummelse gett orsak att hota med arbetskonflikt eller ett förfarande enligt underpunkt 3.1.2 är oavslutat.
4 FÖRHANDSMEDDELANDE OM ARBETSKONFLIKT
Innan en politisk arbetsstrid eller sympatistrejk inleds bör härom meddelas till riksförlikningsmannen samt till arbetsgivar- eller arbetstagarförbunden om möjligt minst fyra dagar innan arbetsstriden inleds. I meddelandet bör den tilltänkta arbetsstridens orsaker, begynnelsetidpunkt och omfattning anges.
5 GRUNDLÄGGANDE FRI- OCH RÄTTIGHETER
Föreningsfriheten är en av arbetsgivarnas och arbetstagarnas grundläggande fri- och rättigheter och är okränkbar. Arbetarna har rätt att grunda och fungera i fackföreningsorganisationer och får inte på denna grund sägas upp eller diskrimineras i arbetet.
6 ARBETSLEDNINGSRÄTT
Arbetsgivare har rätt att anställa och avskeda arbetstagare samt att bestämma om arbetsledningen.
7 AVTALETS GILTIGHETSTID
Detta avtal är i kraft från 10.1.2022 till 30.11.2023 och därefter ett år i sänder, om det inte senast två månader före giltighetstidens utgång skriftligen har sagts upp av någondera parten.
Kollektivavtalet ska sägas upp så att det upphör 30.11.2022 om parterna inte når en överenskommelse om stupstocken för kostnadseffekterna och genomförandet för löneuppgörelsen 2023.
Kontrollera de gällande lönetabellerna på förbundens webbplatser xxx.xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx och xxx.xxxxxxxxxxxxxxxx.xx. Tidpunkt för och bestämmelser om löneförhöjningen finns i underteckningsprotokollet.
Lönebestämmelserna grundar sig på principen om lika lön. Principen består av två delar:
- principen om svårighetsgrad, dvs. ett arbete med högre svårighetsgrad ger högre lön än ett mindre krävande arbete och
- principen om kompetens, dvs. högre kompetens ger högre lön än lägre kompetens.
Då principen om lika lön tillämpas består arbetstagarens grundlön (gl) av två delar där den arbetsbetingade lönedelen (abl) bestäms utifrån arbetsuppgiftens svårighetsgrad och den personliga lönedelen (pl) utifrån arbetstagarens kompetens.
8 SVÅRIGHETSGRAD OCH ARBETSBETINGAD LÖNEDEL
8.1 Svårighetsgrad
Syftet med fastställandet av svårighetsgraden är att klarlägga den inbördes svårighetsgraden för de arbeten och arbetsuppgifter som utförs på arbetsplatsen. Den fastslagna svårighetsgraden skall motsvara arbetets verkliga svårighetsgrad. Då arbetet och arbetsförhållandena förändras, fastställs arbetets svårighetsgrad på nytt.
Arbetarnas representanter har rätt att delta i fastställandet av arbetets svårighetsgrad. Arbetsgivaren ska ge arbetstagarna en tillräcklig utredning om sättet att fastställa arbetets svårighetsgrad och principerna för fastställandet.
8.1.1 Hur arbetets svårighetsgrad fastställs
På arbetsplatsen används endast en bestämningsmetod. Metoderna för att fastställa arbetets svårighetsgrad är:
1. Arbetsgruppering enligt svårighetsgrad (AGS)
2. Grovindelning (GI)
3. Xxxxx sätt att bestämma arbetets svårighet
Lokalt kan avtalas om tillämpning av grovindelning eller en annan metod för att fastställa arbetets svårighetsgrad. Ett lokalt avtal kan av grundad anledning sägas upp med sex månaders uppsägningstid.
8.1.2 Arbetsgruppering enligt svårighetsgrad (AGS)
I arbetsgruppering enligt svårighetsgrad fastställs arbetets svårighetsgrad utifrån följande faktorer:
Den tid som krävs för inlärning av arbetet
Med inlärningstid avses den tid, under vilken den prestationssäkerhet arbetet kräver, en normal prestationsnivå och det omdöme arbetet kräver, i genomsnitt uppnås. Inlärningstiden bestäms genom att man för varje arbete utreder den tid som krävs för erforderlig utbildning och för erhållande av praktisk erfarenhet.
Det ansvar arbetet förutsätter
Med det ansvar arbetet förutsätter avses det ansvar som arbetaren har på grund av arbetets självständighet, trygghet, produkt eller utförande och arbetsredskap.
Arbetsförhållanden
Med arbetsförhållanden avses i arbetet förekommande negativa faktorer, som förorsakas av belastning; arbetets tyngd, enformighet, bundenhet i arbetet samt av förhållandena: t.ex. buller, temperatur, smutsighet och luftföroreningar.
Nivågruppering och poängsättning av svårighetsfaktorerna görs på det sätt som presenteras i utbildningsmaterialet om lönestrukturen.
Arbetsvärderingsarbetsgruppen
Normarbetenas svårighetsgrad bestäms av en arbetsgrupp som känner till arbetet och förhållandena på arbetsplatsen. Medlemmarna i arbetsgruppen får mellan förbunden avtalad utbildning för sin uppgift. Arbetsgruppen fungerar som en expertgrupp för underhålls- och uppföljningsfrågor som hänför sig till arbetets svårighetsgrad. Gruppen sammanträder vid behov, dock minst en gång om året.
Svårighetsgraden på andra arbeten bestäms av arbetsgivaren genom att jämföra dem med normarbetena.
Arbetsbetingade tim- och månadslöner
Om nio svårighetsgrupper används, är de arbetsbetingade månadslönerna då kollektivavtalet träder i kraft följande:
Svårighetsgrupp | Arbetsbetingad timlön cent/timme | Arbetsbetingad månadslön euro/månad | Lönegrupp |
1 | 930 | 1621 | C |
2 | 977 | 1702 | C |
3 | 1025 | 1787 | C |
4 | 1077 | 1877 | B |
5 | 1130 | 1970 | B |
6 | 1187 | 2069 | B |
7 | 1246 | 2172 | A |
8 | 1309 | 2281 | A |
9 | 1374 | 2395 | A |
Om nio svårighetsgrupper används, är de arbetsbetingade månadslönerna fr.o.m. 1.3.2022 följande:
Svårighetsgrupp | Arbetsbetingad timlön cent/timme | Arbetsbetingad månadslön euro/månad | Lönegrupp |
1 | 949 | 1654 | C |
2 | 996 | 1737 | C |
3 | 1046 | 1824 | C |
4 | 1099 | 1915 | B |
5 | 1154 | 2010 | B |
6 | 1211 | 2111 | B |
7 | 1272 | 2217 | A |
8 | 1335 | 2327 | A |
9 | 1402 | 2444 | A |
De arbetsbetingade lönerna på en arbetsplats tas i bruk från den tidpunkt då lönerna höjs.
Antalet svårighetsgrupper är nio såvida man inte lokalt kommer överens om något annat. Då används som undre gräns för de arbetsbetingade lönerna den arbetsbetingade lönen för svårighetsgrupp 1 och som övre gräns den arbetsbetingade lönen för svårighetsgrupp 9.
Om användningen av grovindelning bör överenskommelse träffas lokalt.
Svårighetsgrupper
Arbetena värderas enligt svårighetsgrad på basis av följande definitioner:
I Arbeten som förutsätter relativt kort praktisk erfarenhet och normalt ansvar och som utförs i vanliga arbetsutrymmen.
II Arbeten som förutsätter normal yrkeskunnighet och ett tämligen stort ansvar för arbetets fortskridande, samt arbeten som utförs under svåra förhållanden och som kräver relativt kort erfarenhet.
III Arbeten som förutsätter mångsidig och god yrkeskunnighet och stort ansvar för arbetets fortskridande. Arbeten som kräver god yrkeskunnighet och tämligen stort ansvar och som utförs under relativt svåra arbetsförhållanden. Till denna grupp hör även arbeten som utförs under svåra förhållanden och som förutsätter normal yrkeskunnighet och ett tämligen stort ansvar.
Arbetsbetingade tim- och månadslöner
De arbetsbetingade lönerna enligt svårighetsgrupp är från och med att kollektivavtalet träder i kraft följande:
Svårighetsgrupp | Arbetsbetingad timlön cent/timme | Arbetsbetingad månadslön euro/månad | Lönegrupp |
I | 930 | 1621 | C |
II | 1077 | 1877 | B |
III | 1246 | 2172 | A |
De arbetsbetingade lönerna enligt svårighetsgrupp är fr.o.m. 1.3.2022 följande:
Svårighetsgrupp | Arbetsbetingad timlön cent/timme | Arbetsbetingad månadslön euro/månad | Lönegrupp |
I | 949 | 1654 | C |
II | 1099 | 1915 | B |
III | 1272 | 2217 | A |
De arbetsbetingade lönerna på en arbetsplats tas i bruk från den tidpunkt då lönerna höjs.
Arbetsbetingade lön som ska avtalas lokalt
Lokalt kan man avtala om högre arbetsbetingade löner, dock så att den arbetsbetingade lönen i svårighetsgrupp I är lägre än den arbetsbetingade lönen för svårighetsgrupp II enligt kollektivavtalet, och den arbetsbetingade lönen för svårighetsgrupp III är högst lika stor som lönen i svårighetsgrupp 9 enligt AGS.
8.1.4 Annat lokalt avtalat sätt att fastställa arbetets svårighet
Svårighetsgrupper
Arbetena på arbetsplatsen indelas i svårighetsgrupper på basis av det sätt man lokalt har avtalat om att fastställa svårighetsgraden. Antalet svårighetsgrupper är minst fem.
Arbetsbetingade tim- och månadslöner
De arbetsbetingade lönerna enligt svårighetsgrupp är från och med att kollektivavtalet träder i kraft följande:
Timlöner cent/timme | Månadslöner euro/månad | |
nedre gräns | 930 | 1621 |
övre gräns | 1374 | 2395 |
De arbetsbetingade lönerna enligt svårighetsgrupp är fr.o.m. 1.3.2022 följande:
Timlöner cent/timme | Månadslöner euro/månad | |
nedre gräns | 949 | 1654 |
övre gräns | 1402 | 2444 |
De arbetsbetingade lönerna på en arbetsplats tas i bruk från den tidpunkt då lönerna höjs.
8.2 Arbetsbetingad lönedel
Arbetstagarens arbetsbetingade lönedel och lönegrupp fastställs på basis av de arbeten han regelbundet utför.
Storleken på den arbetsbetingade lönedelen fastställs på basis av den arbetsbetingade lönen i den svårighetsgrupp till vilken huvuddelen av arbetstagarens arbetsuppgifter klart hör.
9 KOMPETENS OCH PERSONLIG LÖNEDEL
9.1 Kompetens
Den personliga lönedelen fastställs på basis av kompetensfaktorer som är betydelsefulla för arbetet.
Kompetensfaktorerna är yrkeskunnighet, mångkunnighet, arbetsresultat och omsorgsfullhet. Minst två av dessa faktorer väljs ut till det lokala bedömningssystem som arbetsgivaren utarbetar.
Innehållet i systemet behandlas av representanterna för arbetsgivaren och arbetstagarna. För varje arbetstagare utreds de principer enligt vilka de personliga lönedelarna differentieras.
9.2 Personlig lönedel
9.2.1 Fastställande av arbetstagarens personliga lönedel
Chefen bedömer arbetstagarens kompetens enligt det lokala bedömningssystemet. Den personliga lönedelen ska motsvara arbetstagarens kompetens. För arbetaren utreds de grunder enligt vilka den personliga lönedelen fastställs.
För en ny arbetstagare fastställs den personliga lönedelen senast fyra månader efter det att anställningsförhållandet inletts.
Innan den personliga lönedelen har fastställts, används den arbetsbetingade lönedelen som arbetarens grundlön.
9.2.2 Den personliga lönedelens storlek
Den personliga lönedelen utgör minst 5 % och högst 26 % av arbetarens arbetsbetingade lönedel. Vid fastställande av de personliga lönedelarna ska nivågruppvis hela tillämpningsområdet användas.
Medeltalet av de personliga lönedelar som procentuellt fastställts för arbetarna på en arbetsplats är nivågruppvis mellan 12 och 18 %. Medeltalet konstateras i samband med preciseringen av alla arbetares personliga lönedelar.
Lönegrupperna används som nivågrupper. Lönegrupperna fastställs på basis av svårighetsgraden enligt kapitel 8 i kollektivavtalet. Lönegrupper med färre än 30 arbetare sammanslås med den lönegrupp som befinner sig näst intill, till en gemensam nivågrupp.
10 ARBETSTAGARE UNDER 18 ÅR, STUDERANDE, PRAKTIKANTER OCH ARBETSHANDIKAPPADE
10.1 Arbetstagare under 18 år, studerande och praktikanter
Lönerna för arbetstagare under 18 år differentieras enligt födelseår. Till en arbetare som under arbetsåret fyller 15 år betalas lön enligt nivå 1.
Tim- och månadslönerna för studerande och arbetstagare under 18 år är från och med att kollektivavtalet träder i kraft följande:
cent/timme | euro/månad | |
Nivå 1 | 803 | 1400 |
Nivå 2 | 844 | 1470 |
Nivå 3 | 886 | 1544 |
Nivå 4 | 930 | 1621 |
Tim- och månadslönerna för studerande och arbetstagare under 18 år är fr.o.m. 1.3.2022 följande:
cent/timme | euro/månad | |
Nivå 1 | 820 | 1429 |
Nivå 2 | 861 | 1500 |
Nivå 3 | 904 | 1575 |
Nivå 4 | 949 | 1654 |
De arbetsbetingade lönerna på en arbetsplats tas i bruk från den tidpunkt då lönerna höjs.
Till studerande betalas på basis av kunnande, erfarenhet och kompetens en månadslön som minst motsvarar lönen enligt nivå 2. Med studerande avses läroavtalselever avsedda i yrkesutbildningslagen och studerande i arbetsförhållande vid branschens yrkesläroanstalter.
Man kan avvika från de i punkt 8.1 nämnda arbetsbetingade lönerna i fråga om sådana praktikanter i anställningsförhållande som inte har den erfarenhet som arbetet kräver. Tidlönen till 18 år fyllda praktikanter skall dock vara minst beloppet i den lägsta svårighetsgruppen.
För arbete med prestationslön tillämpas de gällande enhetspriserna, om inte annat avtalas mellan arbetsgivaren och arbetstagaren.
Till en arbetstagare som är i anställningsförhållande när läroavtalet ingås betalas hans eller hennes grundlön som studerandelön, om lokalt inte avtalas om en högre lön.
10.2 Arbetshandikappade
Man kan avvika från de i punkt 8.1 nämnda lönerna i fråga om sådana arbetstagare, vars arbetsförmåga i de aktuella arbetsuppgifterna varaktigt har blivit nedsatt på grund av sjukdom eller annan omständighet.
11 ARBETSTAGARENS LÖN
11.1 Arbetstagarens grundlön
Arbetstagarens grundlön uträknas genom att den personliga lönedelen läggs till den arbetsbetingade lönedelen.
11.2 Löneformer som bör användas
Löneformerna som ska tillämpas är:
1 Av förbunden gemensamt uppgjorda och avtalade löneformer:
1.1 Tidlön
1.2 Prestationslön
• Premielön | |
a) fast del | 85 % |
rörlig del | 15 % |
b) fast del | 70 % |
rörlig del | 30 % |
c) rörlig del högst | 30 % |
• Blandackord | |
a) fast del | 75 % |
rörlig del | 25 % |
b) fast del | 50 % |
rörlig del | 50 % |
c) rörlig del högst | 50 % |
• Rakt ackord
2 Lokalt avtalade och registrerade löneformer
3 Arbetsbetingad löneform som avtalats mellan arbetsgivaren och vederbörande (en eller flera) arbetare. Denna löneform bör delges förtroendemannen.
Oberoende av den löneform som används för arbetet ska en tidlön fastställas för arbetstagaren.
Den fasta delen av premielön och blandackord kan vara antingen arbetsbetingad eller både arbetsbetingad och personlig. Kompetensdelen i den fasta delen differentieras på basis av sådana faktorer som är centrala för att produktionen ska kunna löpa smidigt.
När man ändrar lönesättningen ska de lokala parterna förhandla innan ändringen genomförs och sträva efter att avtala om ändringarna av lönesättningen, såvida det inte är fråga om en lokalt avtalad lönesättning, varvid man följer det lokala avtalet. Närmare anvisningar för ändring av lönesättning finns i förbundens gemensamma guide för lönestrukturen.
För tidlönearbete betalas arbetstagaren personlig tidlön (cent/timme eller euro/mån.), som är minst lika stor som grundlönen.
Tidlönen består av grundlönen och en eventuell tidlönedel. Tidlönedelen bör utgöra ett stöd för de principer som används vid bestämningen av grundlönen. Delen kan differentieras t.ex. enligt principerna för den personliga lönedelen.
Om arbetarens grundlön ändras, sänks inte den åt honom fastställda tidlönen utan i lagen om arbetsavtal avsedda särskilt saklig och vägande skäl, om inte mellan arbetsgivaren och arbetstagaren annorlunda överenskommes.
Prissättningen av prestationslönearbetet baserar sig på den arbetsbetingade lönen för arbetet och på prestationsnormen.
Prissättningsregel och lönegaranti
I premiearbeten ska den prissättningslön som motsvarar ett normalt premiearbetsresultat vara 15 procent högre än den arbetsbetingade lönen för arbetet.
Ackordsarbetet ska prissättas så att lönen vid normal ackordsarbetstakt är 20 procent högre än den arbetsbetingade lönen för arbetet. Detta gäller även sådana premiearbeten, där den arbetsmängd som motsvarar arbetstagarens normala ackordsarbetstakt kan fastställas genom arbetsmätning.
För prestationslönearbete betalas åt arbetare minst grundlön.
Uppgifter som ska lämnas till arbetstagaren
Arbetstagaren har innan prestationsarbetet inleds och avtal om enhetspriset träffas rätt att få information om arbetets lönegrunder och lönebildningen.
Av den skriftliga arbetsorder som ges arbetaren eller arbetsgruppen skall framgå såväl prestationsarbetets omfång som enhetspriset.
Avtal om enhetspris
Arbetsgivaren och den arbetare eller de arbetare som erbjuds prestationsavlönat arbete avtalar om enhetspriset för det prestationsavlönade arbetet innan det inleds.
Om man inte kommer överens om enhetspriset för det arbete som skall utföras, tillämpas kollektivavtalsenlig prissättning.
Enhetsprisets varaktighet
Enhetspriset förblir oförändrat så länge de faktorer som påverkar prissättningen ej förändras. Enhetspriset och arbetets tidsvärde som eventuellt utgör grunden för enhetspriset ska motsvara de verkliga förhållandena och metoderna på arbetsplatsen.
Avbrott av prestationsavlönat arbete
För den tid som ett prestationslönearbete avbryts betalas arbetstagaren lön enligt den personliga tidlönen, om det arbete som förorsakade avbrottet inte kan ordnas som prestationslönearbete.
Om arbetaren på arbetsgivarens order blir tvungen att avbryta sitt redan påbörjade och avtalade raka ackord på grund av annat arbete utan förhandsanmälan och det arbete som orsakat avbrottet inte kan utföras med prestationslön, betalas till arbetaren för detta arbete lön enligt hans medeltimlön, dock högst för sex arbetsdagar.
11.3 Jämförelse av utvecklingen för tid- och prestationslönerna
På arbetsplatser där man tillämpar såväl tid som prestationslön, kan löneutvecklingen för tidsavlönade och prestationsavlönade arbetare konstateras årligen i samtal med förtroendemannen. Ifall man upptäcker betydande skillnader i löneutvecklingen, utreder man orsakerna till skillnaderna och gör eventuella justeringar.
11.4 Lokalt avtalad mätare för mätning av lönesättningssystemet
Man kan också lokalt avtala om lönesättningssystemet som ett alternativ till lönesättningssystemet som fastställs i kapitlen 8,9 och 11 ovan. Ett lokalt lönesättningssystem ska bygga på principen om lika lön. En lön som fastställs ett lokalt avtalat lönesättningssystem ska vara minst lika stor som den arbetsbetingade lönen enligt svårighetsgrupp AGS 1 med ett tillägg på 5 procent. Arbetsgivaren och huvudförtroendemannen ingår skriftligt det lokala avtalet. Uppsägningstiden för ett lokalt avtal om lönesättningssystemet är sex månader, såvida inte annat avtalats om uppsägningstiden.
När man säger upp ett lokalt avtal om lönesättningssystemet ska arbetsgivaren och huvudförtroendemannen förhandla om uppsägningens grunder, effekter och alternativ innan avtalet sägs upp. Efter uppsägningen övergår man till ett lönesättningssystem enligt kollektivavtalet och de personliga tidlönerna som tillämpades före det lokala lönesättningssystemet. I detta samband höjs och justeras de personliga tidlönerna enligt kollektivavtalet från och med att det lokala lönesättningssystemet tas i bruk.
12 ARBETSSTUDIER
Avsikten med utvecklingen av metoderna och arbetsstudierna är att förbättra företagets produktivitet och företagets konkurrenskraft och anställningsförhållandenas kontinuitet. I samband med utvecklingsverksamheten bör man arbeta för att åstadkomma ett meningsfullt, omväxlande och utvecklande arbetsinnehåll.
Arbetstagarna och deras representanter ska kunna delta i utvecklingen och verkställandet av ändringar i arbetsorganisationerna, teknologin, arbetsförhållandena och arbetsuppgifterna.
Syftet med de arbets- och tidsstudierna som arrangeras på arbetsplatserna är att utveckla arbetsresultatet och därmed också arbetstagarnas inkomster. De ändringar i arbetsarrangemangen som de eventuellt ger upphov till får inte ha en ofördelaktig inverkan på arbetstagarnas normala löneinkomster.
När arbetsgivaren använder arbetsstudier bör arbetsgivaren ge arbetstagarnas representanter tillräcklig information och utbildning om undersökningsmetoderna samt om hur undersökningsresultaten eventuellt kommer att tillämpas på arbetstagarnas lönesättning.
Meddelande om arbetsmätningen och avsikten med den ges åt vederbörande arbetare, innan studien inleds.
Har oenighet uppstått angående det på basis av arbetsstudierna fastställda enhetspriset och en kontrollstudie av ifrågavarande arbete därför utförs, bör förtroendemannen, om han så önskar, erhålla information om hur studien utförts och om resultaten.
13 RESULTATPREMIER SOM KOMPLEMENT TILL TID- OCH PRESTATIONSLÖNER
13.1 Upprättande och ibruktagande av resultatpremiesystem
Arbetsgivaren kan komplettera tid- och prestationslönerna med en resultatpremie, som i allmänhet baserar sig på verksamhetens målsättningar, såsom förbättring av produktiviteten och uppnående av utvecklingsmål. Avtal om ibruktagande ingås lokalt och det registreras.
Innan systemet med resultatpremier tas i bruk bör arbetsgivaren ge arbetarna en redogörelse för dess innehåll, syfte och målsättningar samt om utbetalningsgrunderna.
13.2 Behandling av resultatpremie i löneadministrationen
Till arbetaren utbetalat resultatpremietillägg beaktas vid beräkning av semesterlön och semesterersättning, ifall de inte redan ingår i beräkningsgrunden för resultatpremietillägget.
Kollektivavtalets löneförhöjningsbestämmelser tillämpas inte på resultatpremietilläggen.
14 SÄRSKILDA TILLÄGG OCH PREMIER
14.1 Tillfällig avvikelse eller exceptionell olägenhet eller besvärlighet i arbetsförhållandena
Arbetsförhållandena beaktas vid bestämningen av arbetets svårighetsgrad.
Om det i arbetsförhållandena uppkommer en tillfällig avvikelse som klart vållar olägenheter och som inte har tagits i beaktande vid fastställandet av arbetets svårighetsgrad eller en sådan exceptionell olägenhet eller besvärlighet som inte kan tas i beaktande vid fastställande av arbetets svårighetsgrad, betalas på basis av störningens grad ett separat tillägg.
Tillägget uppgår från början av avtalsperioden till minst 56 cent per timme, om inget annat avtalas lokalt.
Tillägget betalas endast för de timmar under vilka tillfällig avvikelse i arbetsförhållandena eller exceptionell olägenhet eller besvärlighet förekommer.
14.2 Skifttillägg
I ordinarie skiftarbete betalas från och med att kollektivavtalet träder i kraft för timmarna i kvälls- och nattskift ett skifttillägg enligt följande:
kvällsskift | (t.ex. kl. 14–22) | 123 cent/timme |
nattskift | (t.ex. kl. 22–06) | 226 cent/timme |
I ordinarie skiftarbete betalas fr.o.m. 1.3.2022 för timmarna i kvälls- och nattskift ett skifttillägg enligt följande:
kvällsskift | (t.ex. kl. 14–22) | 125 cent/timme |
nattskift | (t.ex. kl. 22–06) | 231 cent/timme |
Bestämmelserna om tillägget för skiftarbete anses även uppfyllda ifall tillägget per dygn för de olika skiftena också på annat sätt fördelad sammanlagt motsvarar ovan angivna belopp.
Till en arbetstagare i kontinuerligt treskiftsarbete och i fortlöpande två- eller ettskiftsarbete betalas för varje timme som hör till den ordinarie arbetstiden som han eller hon har utfört under lördagsarbetsdygnet ett separat lördagstillägg på 226 cent/timme från och med att kollektivavtalet träder i kraft. Tillägget uppgår fr.o.m. 1.3.2022 till 231 cent/timme.
14.3 Tillägg för kvälls- och nattarbete
För arbete som inte är skift-, övertids- eller nödarbete betalas:
- för arbete som utförs kl. 18–23 ersättning motsvarande tillägget för kvällsskift
- för arbete som utförs kl. 23–06 ersättning motsvarande tillägget för nattskift.
14.4 Tjänsteårstillägg
I samband med företagets normala lönebetalning som följer närmast efter 1 december betalas arbetstagaren som ett särskilt tillägg ett tjänsteårstillägg enligt den tid anställningsförhållandet har fortgått utan avbrott före utgången av november månad.
Man kan lokalt komma överens om en annan tidpunkt för betalningen av tjänsteårstillägget. Avtalet ska gälla alla arbetstagare som är berättigade till tjänsteårstillägg.
14.4.1 Konstaterande av grunden
Huruvida en arbetstagare hör till den grupp som är berättigad till tillägget och på vilka grunder ett eventuellt tillägg ska betalas till honom eller henne konstateras årligen den 30 november. De härvid konstaterade grunderna för utbetalning av tillägget tillämpas fram till följande granskningstidpunkt. Vid beräkning av anställningstidens längd och kontinuitet följs semesterlagens tillämpningspraxis.
14.4.2 Tjänsteårstilläggets belopp
Tillägget bestäms enligt följande:
Anställningstidens längd Beräkningsformel för tillägget 10 men inte 15 år 2 x Sm x MTL
15 men inte 20 år 4 x Sm x MTL
20 men inte 25 år 6 x Sm x MTL
25 år eller längre 8 x Sm x MTL
Sm är antalet semestergrundande månader under föregående semesterkvalifikationsår.
MTL är den medeltimlön som avses i punkt 15.2 i kollektivavtalet för det tredje kvartalet för en arbetstagare med timlön.
Den timlön som behövs för betalning till en arbetstagare med månadslön beräknas genom att den månadslön som utgör den personliga tidlönen divideras med 169.
Storleken av en deltidsarbetande arbetares tjänsteårstillägg beräknas så, ett det enligt ovanstående formel beräknade tjänsteårstillägget multipliceras med kvoten av veckans ordinarie timantal och talet 40.
Om arbetare övergått från heltidsarbete till deltidsarbete eller från deltidsarbete till heltidsarbete efter den tidpunkt (30.11.) då grunderna för tjänsteårstillägget senast konstaterats, jämkas det enligt ovanstående formel uträknade tjänsteårstillägget så, att det anses fördelat på tolv delar och för de fulla månader under vilka arbetaren under den ifrågavarande perioden varit deltidsanställd, multipliceras härmed motsvarande relativa andel av tjänsteårstillägget med kvoten av deltidsarbetsveckans ordinarie veckotimmars antal och talet 40.
14.4.3 Byte av tjänsteårstillägg mot ledighet
Arbetsgivaren och arbetstagaren kan årligen komma överens om att det tjänsteårstillägg som arbetstagaren intjänat eller en del av det kan bytas ut mot motsvarande ledig tid. Ledigheten kan hållas efter den tidpunkt då tjänsteårstillägget har justerats. Arbetsgivaren och arbetstagaren avtalar om tidpunkten för ledigheten eller det förfaringssätt som iakttas när ledigheten hålls. Avtalas ska ingås skriftligt. Huvudförtroendemannen ges en utredning om tillvägagångssätten vid utbyte.
Under ledigheten betalas till en arbetstagare med timlön en ersättning som motsvarar den genomsnittliga timförtjänsten.
14.4.4 Anställningsförhållandets upphörande
Om till tillägg berättigad arbetares anställning upphör före den årliga utbetalningen av tillägget, erläggs åt arbetaren i samband med slutlikviden för varje semestergrundande månad fr.o.m. ingången av föregående december månad 1/12 av den summa som föregående gång erlades åt honom som tjänsteårstillägg.
14.5 Yrkesexamenspremie
Åt arbetare, som med godkänt vitsord avlägger en med arbetsgivaren gemensamt överenskommen yrkesexamen eller specialyrkesexamen med anknytning till arbetet, eller en yrkes- eller specialyrkesexamen inom avtalsbranschen enligt det gamla kollektivavtalet för elarbetare inom teknologiindustrin, utbetalas i samband med den löneutbetalning som följer närmast efter det examen avlagts en yrkesexamenspremie, vars storlek är:
- yrkesexamen 200 euro
- specialyrkesexamen 300 euro
14.6 Gruvtillägg
Till samtliga personer som arbetar i gruvor under jorden betalas i gruvtillägg som från och med att kollektivavtalet träder i kraft uppgår till 159 cent per timme. Tillägget uppgår fr.o.m. 1.3.2022 till 162 cent/timme.
Arbetsgivaren och huvudförtroendemannen kan skriftligen, lokalt avtala annorlunda om gruvtillägget, dess utbetalning, användning och fördelning.
När man säger upp det lokala avtalet återgår man till ett gruvtillägg enligt kollektivavtalet.
15 MEDELTIMLÖNEN FÖR EN TIMAVLÖNAD ARBETSTAGARE
15.1 Användning och uträkning av medeltimlönen
Medeltimlönen används som beräkningsgrund för utbetalning av lön och ersättningar i de fall som nämns separat i kollektivavtalet.
Arbetstagarens medeltimlön beräknas genom att den lön som han eller hon under varje kvartal har tjänat in för utförd arbetstid enligt tid- och prestationslöner inklusive eventuella särskilda tillägg divideras med det totala antalet utförda arbetstimmar.
Följande tillägg för utförd arbetstid beaktas inte:
• övertidstillägg
• söndagstillägg
• tillägg för arbetstidsutjämning
• lördagstillägg
• resultatpremietillägg.
Inte heller andra tillägg än tilläggen för arbetad tid, såsom tjänsteårstillägg och vinstpremier, beaktas vid beräkningen av medeltimlönen.
Om arbetstagaren under ett kvartal har arbetat mindre än 160 timmar, beräknas inte någon medeltimlön för kvartalet.
Den totala förtjänsten för långvarigt prestationslönearbete som utförts under skilda kvartal, kan vid beräkning av medeltimlönen fördelas på ifrågavarande kvartal i förhållande till antalet utförda arbetstimmar under respektive kvartal, såvida antalet arbetstimmar som använts i prestationslönearbete härvid är känt.
15.2 Tidpunkter då medetimlönen används
De enligt föregående punkter beräknade medeltimlönerna för de olika kvartalen används på följande sätt:
- under februari, mars och april används medeltimlönen för föregående års IV kvartal
- under maj, juni och juli används medeltimlönen för årets I kvartal
- under augusti, september och oktober används medeltimlönen för årets II kvartal
- under november, december och januari används medeltimlönen för årets III kvartal.
Månadsperioderna och kvartalen som nämns i denna punkt beräknas börja och upphöra enligt räkenskapsperioderna.
Om räkenskapsperioden sträcker sig över två månader eller kvartal, räknas den in i den månad eller det kvartal där den största delen av de ordinarie arbetstimmarna under räkenskapsperioden ingår.
15.3 Ny arbetstagare och andra specialsituationer
Till en ny arbetstagare betalas en lön eller en ersättning som baserar sig på punkt 15.1 under högst fyra månader enligt hans eller hennes personliga tidlön.
Om medeltimlönen är lägre än grundlönen, betalas lön eller ersättning dock enligt grundlönen.
Till en arbetstagare vars medeltimlön på grund av t.ex. sjukdom eller fullgjord värnplikt inte beräknats enligt punkt 15.1 betalas lön eller ersättning på motsvarande sätt enligt den senast beräknade medeltimlönen eller enligt den personliga tidlönen, om den är högre.
16 LÖNEBESTÄMNINGSPERIOD OCH ÄNDRING AV DEN
Med lönebestämningsperiod avses den tidsenhet, som utgör grund för lönens fastställande. Grundbestämningsperioden är en timme. Om ibruktagande av annan bestämningsperiod avtalas lokalt mellan arbetsgivare och huvudförtroendeman. Detta dokumenteras skriftligt.
Då bestämningsperiodens längd ändras, bibehålls strukturen i arbetarens grundlön. En ändring av periodlängden får inte inverka negativt på arbetstagarens normala löneinkomster.
Före ändring av bestämningsperiod bör arbetsgivaren åt arbetarna ge en utredning som gäller ändringens syfte, innehåll och praktiska genomförande.
Ett avtal som gäller en annan period än grundbestämningsperioden kan sägas upp av grundad anledning. Uppsägningstiden är minst sex månader.
17 SÄRSKILDA BESTÄMMELSER OM MÅNADSLÖN
17.1 Ersättning av inkomstbortfall
Det inkomstbortfall för ordinarie arbetstid som enligt kollektivavtalet ska ersättas betalas som månadslön uträknad enligt den personliga tidlönen.
17.2 Månadslönedivisor för vissa ersättningar
Den timlön som behövs vid betalning av följande tillägg beräknas så att den månadslön som utgör den personliga tidlönen divideras med talet 169:
• ersättning för veckoledighet
• utryckningspenning
• ersättning för resetid utom ordinarie arbetstid
• yrkesutbildning
• ersättning för beredskapstid
17.3 Deltidslön
Om en arbetstagare inte har rätt till lön för hela lönebetalningsperioden, till exempel på grund av frånvaro utan lön, räknas en deltidslön ut.
Deltidslönen beräknas så att den månadslön, som består av den personliga tidlönen eller den fasta delen av prestationslönen, divideras med det antal arbetstimmar som enligt arbetstidsschemat ingår i ifrågavarande lönebetalningsperiod och den erhållna timlönen multipliceras med det antal timmar för vilka arbetstagaren är berättigad till lön. Den rörliga delen av prestationslönen betalas enligt utfört arbete.
17.4 Deltidsarbete
I deltidsarbete där arbetstiden är kortare än 40 timmar i veckan beräknas de arbetsbetingade månadslönerna så att de arbetsbetingade månadslönerna som nämns i punkt 8.1 multipliceras med kvoten av arbetstagarens ordinarie arbetstimmar och talet 40.
För deltidsarbetstagare används den avtalade genomsnittliga arbetstiden per månad som divisor i stället för standardtimdivisorn 169.
18 LÖNEBETALNING
Om lönebestämningsperioden är kortare än en vecka, bör lönen betalas minst två gånger i månaden, om inte överenskommits att lönen eller del av den skall betalas en gång i månaden. Om lönen bestäms per vecka eller enligt en längre period, bör lönen betalas minst en gång i månaden.
Bestämmelserna om arbetstid reglerar den ordinarie arbetstidens längd och föreskriver hur arbetstiden ordnas antingen utifrån arbetsgivarens arbetsledningsrätt eller lokala avtal. Genom en ändamålsenlig placering av arbetstiden kan man förbättra företagens leveransförmåga, beakta arbetstagarnas behov när det gäller arbetstiden samt se till att utbudet och efterfrågan av arbete kan mötas på ett effektivt sätt.
När den ordinarie arbetstid som fastställs i kollektivavtalet överskrids kan det vara fråga om antingen övertidsarbete enligt lagen eller kollektivavtalsenligt övertidsarbete. För sådant arbete betalas förhöjd lön.
Semesterbestämmelserna gäller semesterlön och semesterpremie.
Till övriga delar än vad som föreskrivs i kollektivavtalet iakttas bestämmelserna i arbetstidslagen och semesterlagen.
Förbunden har i kollektivavtalets underteckningsprotokoll avtalat om en möjlighet att inleda arbetstidsrelaterade arbetsplatsvisa försök, som avviker från bestämmelserna i kapitel 19 i kollektivavtalet.
19 ORDINARIE ARBETSTID
19.1 Den ordinarie arbetstidens längd
Den ordinarie arbetstiden är högst 8 timmar per arbetsdygn och 40 timmar per arbetsvecka.
19.1.1 Genomsnittlig arbetstid per vecka i dag- och tvåskiftsarbete
Då man arbetar normalt heltidsarbete, dvs. 40-timmars arbetsvecka, ska arbetstiden i dag- och tvåskiftsarbete jämnas ut så att den under högst ett kalenderår är
i genomsnitt 36,6 timmar per vecka år 2022 i genomsnitt 36,2 timmar per vecka år 2023.
Den genomsnittliga arbetstiden per vecka har beräknats så att de arbetstidsförkortningar som förutsätts i avtalen som ingåtts mellan AFC och FFC 28.3.1984 och 15.3.1986 har omvandlats till genomsnittlig arbetstid per vecka för hela kalenderåret. Också söckenhelgerna samt midsommar- och julaftonen utjämnar veckoarbetstiden. Den genomsnittliga veckoarbetstiden kan för en arbetstagare variera mellan kalenderåren beroende på om arbetstagaren eventuellt har flyttat fram utjämningsledighet till följande år enligt punkt 19.2 eller om annat avtalats lokalt om utjämningsledighetens längd på det sätt som avses i punkt 19.7.
Vid utjämning till genomsnittlig arbetstid beaktas bestämmelserna i punkt 19.2.
19.1.2 Genomsnittlig arbetstid per vecka i treskiftsarbete
Den ordinarie arbetstiden är
• i medeltal 35,8 timmar per vecka i intermittent treskiftsarbete och
• i medeltal 34,9 timmar per vecka i kontinuerligt treskiftsarbete.
Den genomsnittliga veckoarbetstiden verkställs med ett på förhand utarbetat arbetstidsschema. Arbetstiden ska under en period om högst ett år, i regel ett kalenderår, jämnas ut till i genomsnitt ovan nämnda antal timmar per vecka.
Söckenhelger är arbetsdagar eller lediga dagar på det sätt som framgår av arbetstidsschemat. Söckenhelgernas samt midsommar- och julaftonens utjämnande effekt på arbetstiden har beaktats vid beräkningen av de ovan nämnda genomsnittliga veckoarbetstiderna. Semesterdagar kan inte användas till utjämnande av arbetstiden.
Med intermittent treskiftsarbete avses arbete, som utförs i tre skiften så, att arbetet avbryts i allmänhet till veckoskiftet. På grund av företagets produktionsbehov varierar arbetstiden under söckenhelgsveckorna beroende på om arbetena avbryts under söckenhelgerna eller inte.
Med kontinuerligt treskiftsarbete avses arbete, som utförs i tre skift sammanlagt 24 timmar i dygnet under sju dagar i veckan.
Bestämmelser som gäller kontinuerligt treskiftsarbete tillämpas också i underjordiskt gruvarbete.
19.2 Utjämning av arbetstiden i dag- och tvåskiftsarbete
A. Verkställande av den genomsnittliga veckoarbetstiden
Den genomsnittliga veckoarbetstiden verkställs så att man ger 12,5 dagar utjämningsledighet per kalenderår. Semesterdagar kan inte användas till utjämnande av arbetstiden.
Om man inte lokalt kommer överens om annat, genomförs arbetstidsutjämningen så att ledighet hålls enligt arbetsgivarens anvisning minst ett arbetsskift åt gången.
Arbetstidsutjämningen kan genom lokalt avtal genomföras också så att den ordinarie dygnsarbetstiden förkortas eller genom att olika alternativ för arbetstidens utjämning kombineras.
B. Beviljande av utjämningsledighet
Tidpunkten för utjämningsledigheten
• framgår av ett på förhand fastställt arbetstidsschema,
• meddelas senast en vecka på förhand eller
• avtalas lokalt.
Arbetstidsschemat är till sin natur kollektivt och gäller för den tid, då arbetstidsform som används på ifrågavarande arbetsställe, avdelning eller arbetsplats i allmänhet, är dag- eller tvåskiftsarbete.
Om inte annat följer av arbetstidsschemat, anses en arbetstagare som är frånvarande från arbetet ha beviljats ledighet fastän han eller hon inte meddelats om det, då hela företaget, arbetsavdelningen eller arbetsgruppen till vilken arbetstagaren hör har tagit ut ledighet i enlighet med vad som avses i detta avtal.
C. Flytt av utjämningsledighet
Arbetsgivaren och arbetaren kan avtala om att ledigheten skjuts fram så att den ges senast för utgången av juni följande år. Huvudförtroendemannen ska få en utredning över hur framskjutningen av utjämningsledigheterna ordnas i praktiken.
En utjämningsledighet för vilken utjämningstillägg inte har betalats kan skjutas fram. För en framskjuten utjämningsledighet betalas utjämningstillägg i samband med att ledigheten tas ut. Man kan avtala annorlunda mellan arbetsgivaren och arbetstagaren om den mängd utjämningsledighet som framskjuts och tidpunkten för betalningen av utjämningstillägget.
D. Utjämningsledighet och permittering
Vid undersysselsättningssituationer utnyttjas i första hand utjämningsledighet och vid behov tillgrips först därefter permittering.
19.3 Utjämningstillägg och utbetalning av dessa
Inkomstbortfall till följd av arbetstidsutjämningen till genomsnittlig veckoarbetstid ersätts så att arbetstagaren för varje under den ordinarie arbetstiden utförd timme i detta avtal avsedd arbetstidsform intjänar ett tillägg i cent, som i dag- och tvåskiftsarbete är 6,3 procent, i intermittent treskiftsarbete 11 procent och i kontinuerligt treskiftsarbete 14,3 procent av arbetstagarens kvartalsvis beräknade medeltimlön.
Tillägget betalas även
• under utbildnings- och resetid som arbetsgivaren ersätter under den ordinarie arbetstiden
• under den tid då arbetsgivaren betalar lön för sjuktid
• under den tid då arbetsgivaren betalar lön för sjuktid på grund av att arbetstagarens barn har insjuknat
• för den del av en förtroendemans eller arbetarskyddsfullmäktigs ordinarie arbetstid som går åt till att sköta med arbetsgivaren överenskomna uppgifter.
De intjänade tilläggen betalas per lönebetalningsperiod i dag- och tvåskiftsarbete, om inte annorlunda överenskommes lokalt. I treskiftsarbete avtalas tidpunkten för betalning av de intjänade tilläggen lokalt.
Arbetstiden för arbetare med månadslön utjämnas utan sänkning av månadslönen.
19.4 Arbetstidsschema
Av det på förhand uppgjorda arbetstidsschemat bör framgå förläggningen av den ordinarie dygns- och veckoarbetstiden samt den högst ett år långa perioden, inom vilken arbetstiden utjämnas till sin ordinarie längd.
I treskiftsarbete är arbetstidsschemat till sin natur kollektivt. Utjämningsperioden för arbetstiden omfattar högst ett år, i regel ett kalenderår.
Om det är synnerligen svårt att uppge detaljerade uppgifter om hur den ordinarie arbetstiden i dag- och tvåskiftsarbete förläggs i arbetstidsschemat för hela utjämningsperioden på grund av utjämningsperiodens längd eller för att arbetet är oregelbundet, kan man i detta fall göra upp ett arbetstidsschema för en kortare tidsperiod.
Vid uppgörandet av arbetstidsschemat ska arbetstiden ordnas så att den ledighet per vecka som avses i arbetstidslagen (veckoledighet) om möjligt förläggs i samband med söndagen. Med beaktande av den arbetstidsform eller det arbetstidsschema som används är målsättningen att arbetstagaren även har en annan ledig dag per vecka. Om den andra lediga dagen förläggs till en fast veckodag, bör denna om möjligt vara lördag. I annat fall framgår den lediga dagen av arbetstidsschemat.
Söckenhelgsveckorna och fridagar
Under vecka med extra helgdag är den ordinarie arbetstiden på dag före sådan helg samt på lördag 8 timmar, med undantag för påsklördag, midsommar- och julafton, vilka är fridagar, om inte produktionstekniska skäl annat påkallar.
Lördagen under de veckor då nyårsdagen, trettondagen, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxx, 1 maj och självständighetsdagen infaller samt lördagen efter jul och påsk är fridag i sådana arbeten där arbetstiden också i övrigt följer systemet med lördag som fast fridag.
19.4.1 Ändring av arbetstidsschema och anmälan om ändring
Om grunderna för, verkningarna av och alternativen för ändring av ikraftvarande arbetstidsschema förhandlas på arbetsplatsen i enlighet med kollektivavtalets förhandlingsordning.
En bestående ändring av ett gällande arbetstidsschema meddelas till arbetstagaren i fråga två veckor innan ändringen genomförs. En tillfällig ändring meddelas om möjligt en vecka innan ändringen genomförs, dock senast under den tredje dagen innan ändringen genomförs. Lokala avtal om andra anmälningstider kan ingås.
Ändringen är av tillfällig karaktär, om det är meningen att man på arbetsplatsen återgår till det gällande arbetstidsschemat efter att behovet av ändringen inte längre föreligger.
Bestämmelserna om ändring av arbetstidsschemat gäller inte nödarbete eller därmed jämförbart arbete.
19.5 Ändringar av arbetstidsformen
Vid övergång från en arbetstidsform till en annan bestäms arbetstiden och det tillägg som utbetalas för den separat, efter övergången i enlighet med bestämmelserna för ifrågavarande arbetstidsform.
19.6 Allmänna bestämmelser om organisering av arbetstiden
Om man inte lokalt har kommit överens om hur arbetstiden organiseras enligt punkt 19.7, ska arbetstiden organiseras enligt följande:
1. Arbetsdygn
Arbetsdygnet börjar i dagarbete kl. 7.00. Arbetsveckan inleds på måndag. Söndagsarbetsdygnet liksom även det dygn som tillämpas vid beräkning av ersättning för veckovila bestäms enligt arbetsdygnet.
2. Förläggning av daglig arbetstid
Arbetsdygnet vid dagarbete inleds kl. 7.00, om arbetsgivaren på grund av produktionstekniska orsaker inte har fastställt en annan arbetstid.
3. Daglig vilopaus
I dagarbete hålls en timmes vilopaus, under vilken arbetaren kan avlägsna sig från arbetsplatsen.
I tvåskiftsarbete är vilopausen en halvtimme.
I treskiftsarbete bereds tillfälle att inta måltider under arbetet på en för detta ändamål avsedd plats.
Arbetaren kan på arbetsplatsen under sådan tid som med tanke på arbetets utförande är lämpligast, inta kaffe eller läsk.
4. Avlösning och ändring av skift
I skiftarbete skall arbetsskiften regelbundet avlösa varandra och med högst tre veckors intervaller växla.
Arbetsgivaren och arbetaren kan också komma överens om att arbetaren arbetar kontinuerligt i samma skift.
5. Organisering av den ordinarie arbetstiden till genomsnittlig arbetstid
Vid organisering av den ordinarie arbetstiden till genomsnittlig arbetstid iakttas en utjämningsperiod på högst ett år. I treskiftsarbete är perioden i regel ett kalenderår.
6. Nattarbete
Nattarbete får utföras i enligt bestämmelserna i 8 § i arbetstidslagen.
19.7 Organisering av arbetstiden genom lokalt avtal samt förlängning och förkortning av ordinarie arbetstid
Det rekommenderas att arbetsgivaren och huvudförtroendemannen minst årligen granskar
• om de befintliga arbetstidsarrangemangen fungerar med tanke på ordnandet av produktionen och serviceverksamheten samt arbetstagarnas arbetstidsbehov på ett ändamålsenligt sätt och
• om det finns behov och möjligheter på arbetsplatsen att under kalenderåret genomföra arrangemang för att förlänga eller förkorta ordinarie arbetstiden.
Lokalt kan man enligt de mål som uppsatts avtala om:
1. den maximala längden för ordinarie arbetstid per dygn och per vecka
2. en utjämningsperiod som är längre än ett år i avtalet om arbetstidsbank
3. arbetsdygnets och arbetsveckans början
4. daglig vilopaus
5. ändring av arbetstidsschema
6. när nattarbete utförs med avvikelse från 8 § i arbetstidslagen
7. tid för att tvätta sig under arbetstid.
Avtal om förlängning och förkortning av ordinarie arbetstid
A. Initiativ och avtalets grunder
Initiativet till att avtala om förlängning eller förkortning av ordinarie arbetstid kan tas av antingen arbetsgivaren eller huvudförtroendemannen som företräder arbetstagarna, eller en enskild arbetstagare i fråga om tjänsteårstillägg.
Grunder för sådant avtal kan bland annat vara:
• behov av extra arbetskraft och möjlighet att styra arbete till företagets egna yrkesarbetare
• undersysselsättning
• arbetstagarens eget önskemål.
B. Förlängning av arbetstid
För lokal förlängning av arbetstiden kan arbetsgivaren och huvudförtroendemannen sinsemellan avtala (ramavtal) om att arbetstagaren under sitt anställningsförhållande har möjlighet att avtala annat med arbetsgivarens representant om längden på utjämningsledigheten för högst 48 timmar/6 dagar.
I ramavtalet är det bra att nämna saker som fastställs i avtal mellan arbetsgivaren och arbetstagaren, till exempel:
• hur lång utjämningsledighet man avtalar om
• tillvägagångssätt vid ändringssituationer
• avtal om att utjämningsledighet som på förhand införts i arbetstidsschemat utgör arbetstid
• när avtalet ingås och när det träder i kraft.
Avtal ska göras skriftligen och de kan gälla ett kalenderår åt gången. Huvudförtroendemannen ges en redogörelse om avtalsförfarandena.
Ifall annat enligt denna avtalspunkt avtalas om längden eller beviljandet av utjämningsledighet för en månadsavlönad arbetstagares, betalas denne en separat fast månadsersättning för alla kalendermånader. Ersättningen beaktas inte vid beräkning av andra lönerater.
Storleken av den separata fasta månadsersättningen beräknas enligt följande formel:
månadslön * 0,051 * längd på den avtalade utjämningsledighet som avtalats som arbetstid
100 timmar (12,5 dagar)
C. Förkortning av arbetstid
För att förkorta arbetstiden kan
• arbetsgivaren och huvudförtroendemannen sinsemellan lokalt avtala (ramavtal) om att arbetstagaren under sitt anställningsförhållande har möjlighet att avtala med arbetsgivarens representant om att byta ut semesterpremien eller en del av den mot motsvarande avlönad ledighet. Avtal ska ingås skriftligt.
• arbetsgivaren och arbetstagaren sinsemellan avtala om att tjänsteårstillägg som arbetstagaren förtjänar eller en del av det byts ut mot motsvarande ledighet – närmare bestämmelser om det i underpunkt 14.5.3 i kollektivavtalet.
19.8 Arbetstidsbank
Med arbetstidsbank avses ett på företags- eller arbetsplatsnivå ibruktaget system för sammanjämkning av arbete och fritid varvid man avtalar om sparande eller utlåning av olika delfaktorer samt om sammanslagning av dem på lång sikt.
Tids- och andra begränsningar gällande givande av delar man avtalat om som delfaktorer i arbetstidsbanken åsidosätts med arbetstidsbanksavtal, om man inte lokalt avtalar annorlunda.
Avsikten med arbetstidsbanken är att stöda företagets produktivitet och konkurrenskraft och beakta arbetarnas individuella arbetstidsbehov.
19.8.2 Ibruktagande av arbetstidsbanken
Arbetsgivaren och huvudförtroendemannen avtalar lokalt skriftligt om ibruktagandet av och detaljerna i systemet för arbetstidsbanken. I avtalet om ibruktagandet av arbetstidsbanken ska man komma överens om åtminstone
1. vilka avtalet gäller
2. av vilka delfaktorer arbetstidsbanken består
3. maximiantalet för den ordinarie dygns och veckoarbetstiden
4. gränserna för sparande och utlåning av arbetstidssaldo, inom vilka den ordinarie arbetstiden kan variera inom en längre tidsperiod
5. lönegrunden, enligt vilken tid och/eller pengar kan sparas eller lånas
6. längden av perioden för utjämning av arbetstiden
7. hur arbetsoförmåga inverkar på användning av ledighet från arbetstidsbanken
I avtalet ska man också anteckna principerna om ordnandet av den ordinarie dygns- och/eller veckoarbetstiden samt sättet för hur man meddelar och förfar i anslutning till ordnandet av arbetstiden.
Arbetsgivaren och arbetaren avtalar om tidpunkten för givandet av ledighet som varar en dag eller längre tid.
19.8.3 Användning av arbetstidsbanken
Man kan fritt avtala om gränserna för sparande och användning av tid i arbetstidsbanken. Då man avtalar om utjämningsperioder som är längre än ett år ska den genomsnittliga ordinarie arbetstiden dock högst vara i enlighet med arbetstidslagen.
19.8.4 Anställningsförhållandets upphörande
Saldot i arbetstidsbanken jämnas ut innan anställningen upphör. Ifall det finns sparad tid eller pengar i arbetstidsbanken då anställning upphör betalas de i samband med slutlikviden på sätt man lokalt avtalat om. Lånad ledighet eller lånade pengar avdras från slutlikviden.
Xxxxx arbetarens arbetsavtal har sagts upp på grund av arbetsgivaren och arbetaren har befriats från skyldigheten att arbeta under hela sin uppsägningstid, avdras inte den skuld som finns i arbetstidsbanken från hans slutlikvid och saldon som sparats i arbetstidsbanken betalas ut i pengar.
Uppsägningstiden för avtalet om arbetstidsbank är sex månader, om man inte lokalt avtalar annorlunda. Utjämningen av arbetstidssaldona sker inom ramen för uppsägningstiden. Ifall tid- och pengsaldona inte har utjämnats under uppsägningstiden förfar man vid betalning och återbetalning av dem på samma sätt som då anställningen upphör, om man inte lokalt avtalar annorlunda.
20 ÖVERSKRIDNING AV ORDINARIE ARBETSTID OCH SÖNDAGSARBETE
20.1 Övertidsarbete per dygn
Definition
Med övertid per dygn enligt arbetstidslagen avses det arbete som utförs under arbetsdygnet utöver den ordinarie arbetstiden per dygn dvs. 8 timmar eller en lokalt avtalad längre ordinarie arbetstid per dygn.
Om arbetstiden har organiserats så att den i genomsnitt är 40 timmar per vecka, är övertidsarbete per dygn det arbete som överstiger det i arbetstidsschemat för ifrågavarande arbetsdygn fastställda antalet ordinarie arbetstimmar.
Ersättning
För övertidsarbete per dygn betalas utöver tid- eller prestationslönen ett övertidstillägg som för de 2 första timmarna är 50 % och för de följande timmarna 100 % av medeltimlönen.
För övertidsarbete per dygn som utförs på en söckenlördag och på en helgdagsafton betalas för samtliga timmar ett övertidstillägg vars storlek är 100 % av den genomsnittliga timförtjänsten.
Den timlön som behövs för uträkningen av övertidstillägget för arbetare med månadslön beräknas så, att den månadslön som är den individuella tidlönen divideras med talet 169.
20.2 Övertidsarbete per vecka
Definition
Med övertidsarbete per vecka enligt arbetstidslagen avses det arbete som överskrider den enligt kollektivavtalet fastställda ordinarie arbetstiden per vecka, dvs. 40 timmar.
Om arbetstiden har organiserats så att den i genomsnitt är 40 timmar per vecka, avses som övertidsarbete per vecka det arbete som under respektive arbetsvecka överstiger det i arbetstidsschemat för ifrågavarande arbetsvecka fastställda antalet ordinarie arbetstimmar.
Då man räknar ut veckoövertidsarbetet beaktas inte under samma vecka utfört dygnsövertidsarbete.
Ersättning
För övertidsarbete per vecka betalas utöver tid- eller prestationslönen ett övertidstillägg som för de 8 första timmarna är 50 % och för de följande timmarna 100 % av medeltimlönen.
När övertidstillägg har betalts för 8 timmar, betalas för de övriga till övertidstillägg berättigade timmarna under arbetsveckan ett övertidstillägg som är 100 % av medeltimlönen oberoende av om det är fråga om dygns- eller veckoövertidsarbete.
Den timlön som behövs för uträkningen av övertidstillägget för arbetare med månadslön beräknas så, att den månadslön som är den individuella tidlönen divideras med talet 169.
20.3 Maximal mängd arbetstid
Den maximala mängden arbetstid följer de begränsningar som föreskrivs i arbetstidslagen. Som granskningsperiod för maximimängden arbetstid används ett kalenderår. I stället för ett kalenderår kan man lokalt avtala om att granskningsperioden är ett år. Granskningsperioden börjar från den lönebetalningsperiod för vilken lön betalas närmast efter kalenderårsskifte.
20.4 Mertidsarbete
Mertidsarbete är arbete som överskrider det i arbetstidschemat för ifrågavarande arbetsdygn eller arbetsvecka fastställda antalet ordinarie arbetstimmar, utan att dock överskrida den ordinarie arbetstiden enligt arbetstidslagen.
Arbete som utförs som mertidsarbete som på grund av utjämning av arbetstiden överskrider den för en heltidsarbetande arbetstagare i arbetstidschemat fastställda arbetstiden per dygn då den underskrider 8 timmar under dygnet i fråga, ersätts som övertidsarbete per dygn.
Arbete som utförs som mertidsarbete
a) för respektive arbetsvecka fastställd arbetstid då denna överskrider heltidsarbetande arbetares i arbetstidsschemat fastställda arbetstid då den underskrider 40 timmar för ifrågavarande vecka eller
b) vilket under söckenhelgsveckor överskrider det i arbetstidsschemat fastställda antalet arbetstimmar för ifrågavarande arbetsvecka,
ersätts som övertidsarbete per vecka.
20.5 Ersättning för arbete som utförts under ledig dag (kollektivavtalsenligt-övertidsarbete)
Arbete som utförs på en ledig dag ersätts så som avtalats om för övertidsarbete per vecka, då arbetstagaren på grund av följande godkända orsaker inte har haft möjlighet att under de i arbetstidsschemat fastställda arbetsdagarna per vecka utföra arbete så många timmar att de motsvarar hans eller hennes ordinarie arbetstid per vecka, och han eller hon arbetar på i arbetstidsschemat antecknade lediga dagar.
Följande anses som godkända orsaker:
• arbetstagarens semester,
• arbetsoförmåga till följd av arbetstagarens sjukdom,
• frånvaro med lön på grund av insjuknat barn såsom avses i punkt 31.3 i kollektivavtalet,
• permittering på grund av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker (gäller ej förkortad arbetsvecka),
• yrkesutbildning, gemensam utbildning eller facklig utbildning enligt punkt 47.1–47.3 i kollektivavtalet som godkänts av utbildningsarbetsgruppen,
• resa på arbetsgivarens order eller
• repetitionsövning.
20.6 Lokalt avtalat övertidstillägg (ett övertidsarbetsbegrepp)
I avvikelse från punkt 20.1 och 20.2 kan man lokalt avtala om fastställande av- och storleken på tillägget enligt något av nedan nämnda alternativ:
a) I övertidstillägg betalas 55 % för alla timmar som berättigar till övertidstillägg.
b) I övertidstillägg betalas för de första till övertidstillägg berättigande timmarna 50 % och för de därpå följande timmarna 100 % tillägg.
c) I övertidstillägg betalas för de första femtio till övertidstillägg berättigande timmarna 35 %, för de därpå följande hundra timmarna 65 % och för därpå följande timmar 100 %.
d) Man avtalar lokalt om övertidstilläggets storlek och om en eventuell på timmar baserad differentiering med anpassning av ovan nämnda exempel.
Avtal om övertidstillägg
När man utarbetar ett lokalt avtal utreder man för en tillräckligt lång tidsperiod nivån på det nuvarande systemet för övertidstillägg och lösningens målsättningar på arbetsplatsen vilka kan hänföra sig bl.a. till främjande av mångsidiga arbetstidsarrangemang, kostnadshantering och en förenkling av principerna för ersättning av övertidsarbete.
Om storleken av övertidstillägget grundar sig på ett system med flera nivåer kan uppföljningsperioden för timgränserna vara högst ett år.
Det lokala avtalet gäller både övertidsarbete enligt arbetstidslagen och kollektivavtalsenligt övertidsarbete.
Ett lokalt avtal påverkar inte söndagsförhöjningen eller ersättningen för ledighet per vecka.
Lokala avtal – upprättande, giltighet och uppsägning
Ett lokalt avtal ingås skriftligt mellan arbetsgivaren och huvudförtroendemannen och kan ingås så att det gäller tillsvidare eller för viss tid.
Uppsägningen av ett avtal som gäller tillsvidare skall ske skriftligt. Uppsägningstiden är tre månader om man inte avtalat annorlunda. Om man för ersättningen av utförda arbetstimmar som berättigar till övertidstillägg använder ett system som är uppdelat i olika nivåer, upphör avtalet dock tidigast då den uppföljningsperiod löper ut som närmast följer efter det att uppsägningstiden löpt ut om man inte avtalar annorlunda.
Arbetsplatsens genomsnittliga övertidstillägg
Om inte annat avtalas om ersättning för övertidsarbete, betalas tillägget till 55 %, om den för en tillräckligt lång tid beräknade genomsnittliga procenten för övertidstillägget på arbetsplatsen inte överskrider det.
Förbundens övriga anvisningar
Material som stöder lokala avtal finns på förbundens hemsidor, se xxx.xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx och xxx.xxxxxxxxxxxxxxxx.xx.
20.7 Skifttillägg för övertid
Till skiftarbetare betalas för övertidsarbete ett skiftarbetstillägg enlig det skift under vilket han utför övertidsarbetet. För övertidsarbete utbetalas skifttillägget enkelt utan övertidsförhöjning.
Bestämmelsen tillämpas, ifall skiftarbetare som dygnsövertidsarbete eller veckoövertidsarbete utför arbete, som i övrigt enligt arbetstidsschemat är organiserat som ordinarie skiftarbete.
20.8 Söndagsarbete
För arbete som utförs på söndag eller på en annan kyrklig högtidsdag betalas utöver tid- eller prestationslönen och de eventuella övertidstilläggen som söndagsförhöjning för varje arbetstimme ett tillägg på 100 % av medeltimlönen.
När det handlar om intermittenta arbetstidsformer som koncentreras till en söckenhelg kan huvudförtroendemannen i fråga om en kyrklig högtid (nyårsdagen, trettondagen, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx, juldagen, annandag jul) som infaller på en tisdag, onsdag eller torsdag skriftligen avtala om utbetalningen av en söndagsförhöjning eller förhöjningens storlek. Detta gör det möjligt att på ett kostnadsneutralt sätt överföra ordinarie arbetstid till en dag som skulle ha varit en ledig dag enligt arbetstidsschemat.
Den timlön som behövs vid betalning av söndagstillägg till en arbetstagare med månadslön beräknas så att den månadslön som utgör den personliga tidlönen divideras med talet 169.
20.9 Arbete på påskafton, midsommarafton och julafton
För arbete utfört på påskafton, midsommarafton och julafton betalas ett tillägg som uppgår till 100 procent av medeltimlönen. Detta moment gäller inte kontinuerligt ett- eller tvåskiftsarbete liksom inte heller oavbrutet treskiftsarbete.
Detta tillägg betalas dock inte om veckoövertidsersättningen redan betalas ut till 100 procent.
Under ovan nämnda dagar kan arbete utföras under de förutsättningar som avses i 17 §, 7 momentet i arbetstidslagen.
20.10 Avvikelse från ledighet per vecka samt ersättning
Om en arbetstagare tillfälligt behövs i arbete under dennes ledighet per vecka och på grund av vilket veckovilan som framgår av arbetstidssystemet inte genomförs, ska man med arbetstagaren personligen avtala innan arbetet inleds hur veckovilan ska genomföras.
Om veckovilan inte genomförs kompenseras den tid som gått åt till arbete under veckovilan eL1lltjippennligt vad som avtalats personligen med arbetstagaren innan arbetet inleddes antingen genom att den ordinarie arbetstiden förkortas med den tid som gått åt till arbete under veckovilan eller genom en penningersättning.
I kontinuerligt treskiftsarbete eller i fortlöpande två- eller ettskiftsarbete anses en arbetstagare ha gått miste om sin veckovila om arbetstagaren har utfört arbete under arbetsveckans alla dagar utan att få 35 eller minst 24 timmars oavbruten ledighet. I ett sådant fall kompenseras tiden som gått åt till arbetet under veckovilan på det sätt som beskrivs i föregående stycke.
Xxxxxxxxxx anses inte förverkligad under den tid då arbetstagaren är frånvarande från arbetet på grund av sin egen sjukdom eller på grund av vård av ett sjukt barn eller på grund av utbildning eller resa som genomförs på arbetsgivarens uppdrag.
20.10.1 Beräkningsgrund för ersättning för veckovila
Vid beräkning av ersättning för veckovila beaktas de arbetstimmar arbetstagaren har varit i arbete under det/de arbetsdygn då veckovilan senast borde ha getts. Avvikande från bestämmelsen ovan beaktas i kontinuerligt treskiftsarbete eller i fortlöpande två- eller ettskiftsarbete de arbetstimmar under vilka arbetstagaren har arbetat under veckans enligt arbetstidsschemat sista lediga dag.
20.10.2. Beviljande av ersättande ledighet
Förkortning av den ordinarie arbetstiden som ersättning för förlorad veckovila ska genomföras senast inom tre månader efter att arbetet utförts, om inte annat avtalas mellan arbetsgivaren och arbetstagaren.
Förlorad veckovila kan också ersättas genom att till arbetstagaren utöver tid- eller prestationslönen och eventuella övertids- och söndagstillägg betalas en ersättning som uppgår till 100 procent av medeltimlönen.
20.11 Utryckningsarbete
20.11.1 Kallelse till utryckningsarbete utanför den ordinarie arbetstiden
När en arbetstagare kallas till utryckningsarbete utanför hans eller hennes ordinarie arbetstid efter att han eller hon redan har avlägsnat sig från arbetsplatsen betalas till honom eller henne minst arbetslön för en timme samt övertidstillägg om arbetet är övertidsarbete.
Dessutom betalas en speciell utryckningspenning enligt följande:
a) en ersättning motsvarande två timmars medeltimförtjänst då kallelse till plötsligt påkommande arbete getts efter ordinarie arbetstid eller på en fridag, dock före klockan 21.00.
b) en ersättning motsvarande tre timmars medeltimförtjänst, då kallelse getts mellan klockan 21.00 och 06.00. Om arbetet samtidigt är övertidsarbete, betalas i de fall som avses i denna punkt övertidstillägget genast till 100 %.
20.11.2 Meddelande under ordinarie arbetstid
Om arbetstagaren under sin ordinarie arbetstid som slutar kl. 16.00 meddelas att han eller hon under samma arbetsdygn efter att han eller hon redan avlägsnat sig från arbetsplatsen ska återvända till övertidsarbete som börjar efter kl. 21.00, betalas han eller hon en i underpunkt 20.11.1. a) angiven ersättning motsvarande två timmars medeltimförtjänst.
20.12 Beredskap
Med beredskap avses att arbetstagaren enligt avtalet är skyldig att utanför arbetstiden vara i beredskap att på kallelse utföra arbetsuppgifter. I avtalet ska längden på beredskapstiden anges. Arbetsuppgifterna kan utföras på arbetsplatsen, på kommenderingsplatsen eller via distansförbindelser. Beredskapstiden inräknas inte i arbetstiden.
Arbetsgivaren är skyldig att till arbetaren betala ersättning för de begränsningar som beredskapen medför för arbetares användning av fritiden.
Den ersättning som betalas för beredskapstiden är:
a) 50 % av medeltimlönen ifall arbetstagaren är skyldig att inleda arbetet utan dröjsmål, dock senast inom 1,5 timme efter inkallelsen
b) 35 % av medeltimlönen ifall arbetstagaren är skyldig att inleda arbetet senast inom 3 timmar efter inkallelsen
c) 20 % av medeltimlönen ifall svarstiden är över 3 timmar.
Arbetaren och arbetsgivaren kan också avtala annorlunda om ersättningen för beredskapen.
Bestämmelser om utryckningsarbete tillämpas inte då en arbetstagare kallas till arbetet.
21 SEMESTER
21.1 Semesterns längd och beviljande av semester
Arbetare får semester enligt semesterlagen.
21.1.1 Dagar likställda med arbetade dagar
I 2 kap. 7 § i semesterlagen regleras sådan frånvaro som är likställd med arbetad tid när längden på semestern fastställs. Xxxxxxx räknas som tid likställd med arbetad tid den tid då arbetstagaren getts befrielse från arbete för att delta i Industrifacket rf:s förbundsmöte eller förbundsfullmäktiges eller förbundsstyrelses möte. Som arbetstid betraktas den tid under vilken arbetstagare beviljats ledigt för att delta i Finlands Fackförbunds Centralorganisations, FFC:s kongress eller fullmäktigemöte. Arbetstagaren bör, när han anhåller om ledighet, förete vederbörlig utredning över den tid, som han behöver för deltagande i mötet.
Lediga dagar för utjämning av arbetstiden, ledighet som tas ut från arbetstidsbanken, tjänsteårstilläggsledighet och semesterpremieledighet är också likställda med arbetad tid.
21.1.2 Organisering av semester i treskiftsarbete
Vid användningen av femskiftssystem i kontinuerligt treskiftsarbete ges åt arbetare, ifall inte produktionstekniska orsaker motiverar annat eller därom lokalt annat överenskommes, en 24 dagar lång enhetlig ledig tid under perioden 20.5–20.9 för semester.
De semesterdagar som blir över efter ovan nämnda kalenderperiod och som ingår i semesterdelen på 24 dagar ges i regel som en sammanhängande period under det kalenderår under vilket semesterkvalifikationsåret löper ut.
I treskiftsarbete ges den del av semestern som överstiger 24 semesterdagar under det kalenderår inom vilket kvalifikationsåret löper ut eller före utgången av april månad följande år.
21.2 Semesterlön och semesterersättning till arbetstagare med timlön (gäller personer som omfattas av 14- dagarsregeln)
Medeltimlönen under semesterkvalifikationsåret utgör grunden för beräkningen av arbetstagarens semesterlön och semesterersättning. Medeltimlönen beräknas så att den lön som under semesterkvalifikationsåret (1.4–31.3.) betalats eller förfallit till betalning till arbetstagaren för arbetad tid, med undantag av den förhöjning som utöver grundlönen betalas för nödarbete eller övertidsarbete enligt lag eller avtal, divideras med motsvarande antal arbetstimmar.
Lönesumman som ligger till grund för beräkningen av medeltimlönen under semesterkvalifikationsåret omfattar:
• förtjänst för arbetad tid i tid-, ackords-, blandackords- och premiearbete
• tillägg för skiftarbete
• kvälls- och nattillägg
• utjämningstillägg för arbetad tid
• söndagstillägg
• ersättningar för veckovila
• olika miljötillägg samt
• resultatpremietillägg, om resultatpremietilläggets beräkningsgrund inte redan omfattar semesterlön och - ersättning.
A. Koefficienter
Arbetstagarens semesterlön och semesterersättning beräknas genom att arbetstagarens medeltimlön under semesterkvalifikationsåret multipliceras med en koefficient enligt antalet semesterdagar. Koefficienterna är följande:
Antal semesterdagar | koefficient |
2 | 16,0 |
3 | 23,5 |
4 | 31,0 |
5 | 37,8 |
6 | 44,5 |
7 | 51,1 |
8 | 57,6 |
9 | 64,8 |
10 | 72,0 |
11 | 79,2 |
12 | 86,4 |
13 | 94,0 |
14 | 101,6 |
15 | 108,8 |
16 | 116,0 |
17 | 123,6 |
18 | 131,2 |
19 | 138,8 |
20 | 146,4 |
21 | 154,4 |
22 | 162,4 |
23 | 170,0 |
24 | 177,6 |
25 | 185,2 |
26 | 192,8 |
27 | 200,0 |
28 | 207,2 |
29 | 214,8 |
30 | 222,4 |
Om antalet semesterdagar är större än 30, höjs koefficienten med talet 7,2 för varje semesterdag.
B. Deltidsarbete
Om den ordinarie ar betstiden per dygn under semesterkvalifikationsåret har varit kortare än 8 timmar, beräknas semesterlönen och semesterersättningen genom att multiplicera medeltimlönen med det tal som fås då ovanstående koefficienter multipliceras med kvoten av antalet ordinarie arbetstimmar per vecka och talet 40.
C. Extra lediga dagar som kompletterar semesterdagar
Om semestern som införtjänats under semesterkvalifikationsåret understiger 24 dagar på grund av frånvaro som avses i 7 § 2 mom. 2 eller 3 punkten i semesterlagen, har arbetstagaren rätt till extra lediga dagar som kompletterar semestern. En timavlönad arbetstagare betalas för varje timme under den extra lediga dagen en ersättning som motsvarar dennes lön enligt medtimförtjänsten. Som grund för beräkning av ersättningen för en månadsavlönad arbetstagares extra lediga dagar som motsvarar dennes lön används dagslönen, som erhålls genom att dela månadslönen med divisorn 25.
21.3 Semesterlön och semesterersättning för arbetstagare med månadslön
En arbetstagare med månadslön får för den semestertid han eller hon tjänar in sin lön eller en eventuell semesterersättning enligt semesterlagen.
Åt arbetare som regelmässigt utför skiftarbete betalas skifttilläggen för semestertiden i enlighet med arbetstidsschemat
enligt rådande praxis på arbetsplatsen. Tilläggen betalas antingen innan semestern inleds eller på ordinarie lönebetalningsdag.
21.4 Utbetalning av semesterlön
Semesterlönen ska betalas ut innan semestern börjar. Till en arbetstagare med timlön kan semesterlönen för en semesterperiod om högst sex dagar betalas på ordinarie lönebetalningsdag.
Lokalt kan man avtala om att semesterlönen betalas på de ordinarie avlöningsdagarna under semestern. Det lokala avtalet ska gälla alla arbetstagare. Semesterlönen skall i så fall dock vara i sin helhet erlagd senast vid den lönebetalning, då lönen för den första arbetsdagen efter semestern betalas.
21.5 Semesterpremie
Till en arbetstagare med timlön betalas 50 % av hans eller hennes semesterlön i semesterpremie.
Den semesterpremie som ska betalas till en arbetstagare med månadslön beräknas genom att dividera summan av den månadslön som utgör den personliga tidlönen och skifttilläggen under semestertiden med talet 50 och multiplicera kvoten med antalet semesterdagar.
Arbetsgivaren och arbetstagaren kan skriftligen avtala om att byta ut semesterpremien eller en del av den mot motsvarande avlönad ledighet, om arbetsgivaren och huvudförtroendemannen ingått ett skriftligt lokalt (ram)avtal om denna möjlighet.
I ramavtalet är det bra att nämna saker som fastställs i avtal mellan arbetsgivaren och arbetstagaren, till exempel:
• tidpunkten för utbetalning av lön för en ledighet som tas ut som semesterpremieledighet
• effekten av arbetsoförmåga på användningen av semesterpremieledighet
• eventuell ändring av den överenskomna tidpunkten för semesterpremieledigheten.
21.5.1 Betalning av semesterpremie i samband med semesterlönen
Semesterpremien betalas enligt följande, om man inte lokalt avtalar skriftligen om en annan tidpunkt för betalningen:
Hälften av semesterpremien erläggs innan semestern inleds. Hälften erläggs i samband med den lönebetalning, vid vilken arbetare erhåller lön för den första arbetsdagen efter semestern, eller skulle ha erhållit ifall han inte varit förhindrad att komma på arbete.
För att arbetaren skall erhålla den andra delen av semesterpremien, bör hans anställning dock vara i kraft ännu under semesterns sista dag. Ifall arbetsgivaren under semesterperioden avslutar arbetarens anställning under dennes semester av annan än på arbetaren beroende orsak, betalas åt arbetaren även semesterpremiens andra del.
Om man lokalt har avtalat annorlunda om tidpunkten för betalning av semesterpremien, ska semesterpremien också i dessa fall betalas i sin helhet senast före början av nästa semesterkvalifikationsår. Det lokala avtalet ska gälla alla arbetstagare.
Ifall arbetarens anställning upphör före den lokalt avtalade tidpunkten för betalning av semesterpremien betalas den vid anställningens upphörande, ifall arbetaren i övrigt enligt kollektivavtalet är berättigad till premien.
21.5.2 Betalning av semesterpremie i samband med semesterersättningen
Semesterpremien betalas också i samband med en eventuell semesterersättning om anställningen upphör under semesterperioden av annan än på arbetaren beroende orsak. Semesterpremie betalas härvid för semesterersättningen för det föregående, avslutade semesterkvalifikationsåret, men inte för semesterersättning gällande ett avbrutet semesterkvalifikationsår.
Att ett arbetsavtal för viss tid löper ut anses inte som en orsak som beror på arbetstagaren.
Till en arbetstagare som går i ålderspension eller invalidpension betalas semesterpremie för den semesterlön och eventuella semesterersättning som han eller hon är berättigad till. Åt arbetare som avgår med pension, betalas semesterpremie även för semesterersättning för det eventuellt avbrutna semesterkvalifikationsåret.
21.5.4 Militär- eller civiltjänstgöring
Xx arbetare som inleder sin beväringstjänstgöring betalas semesterpremie för den semesterlön och semesterersättning, till vilken han är berättigad vid inträdet i militärtjänsten. Bestämmelsen tillämpas på motsvarande sätt på civiltjänstepliktig.
IV ARBETSKOMMENDERINGAR OCH ERSÄTTNINGAR
Bestämmelserna om arbetskommenderingar reglerar ersättningen av de kostnader som arbetskommenderingarna ger upphov till.
Arbetstagaren har under vissa av de nedan fastställda förutsättningarna rätt till särskilda ersättningar och förmåner, som bland annat gäller söckenhelger och tillåten frånvaro.
22 ARBETE UTANFÖR DEN ORDINARIE ARBETSPLATSEN
22.1 Definition av ordinarie arbetsplats
Med ordinarie arbetsplats avses den plats, där arbetaren huvudsakligen arbetar.
Arbetsgivaren bör i samband med anställningen informera arbetstagaren om vilken som är arbetstagarens ordinarie arbetsplats. Då omständigheter som inverkar på vad som kan anses som ordinarie arbetsplats väsentligt har förändrats ska utredningen ges på nytt.
22.2 Skyldighet att resa och underrättelse om arbetskommendering
För arbetsuppgifterna nödvändiga resor utförs på ändamålsenligt sätt så att resan inte tar mera tid i anspråk eller förorsakar större utgifter än vad som är nödvändigt för skötseln av uppgifterna.
Meddelande om arbetskommendering ges åt arbetaren senast på den tredje dagen före resan. Man kan dock avvika från denna anmälningstid om det gäller en brådskande arbetskommendering. Motsvarande avvikelse är möjlig också när arbetstagarens arbetsavtal eller normala arbetsuppgifter i övrigt förutsätter ständiga resor eller upprepade korta arbetskommenderingar.
22.3 Arbetsresans och resedygnets början och slut
Arbetsresan och resedygnet, som utgörs av en högst 24 timmar lång tidsperiod, börjar då arbetaren beger sig på resa till kommenderingsplatsen från sin arbetsplats eller sin bostad samt upphör, när han återkommer till sin arbetsplats. Kan arbetaren inte återvända till arbetsplatsen under ordinarie arbetstid anses resan och resedygnet vara avslutade då han återvänder till bostaden.
Nödvändig väntetid under resan vilken förorsakas av de allmänna kommunikationsmedlens tidtabeller då man byter från ett trafikmedel till ett annat hör även till resan.
Arbetsgivaren bör med beaktande av den tid som sammanlagt använts för resa och arbete se till att arbetaren får tillräcklig vila per arbetsskift.
22.4 Ersättning för kostnader som förorsakas av arbetskommendering
Arbetsgivaren ersätter erforderliga resekostnader, som förorsakas av resor till och från kommenderingsplatsen eller till en annan kommenderingsplats, när arbetet utförs på över 10 kilometers avstånd från arbetarens ordinarie arbetsplats och bostad. Till nödvändiga resekostnader räknas priset på biljetter (om resan sker på natten, sovplatsbiljetter) i andra klass samt kostnader för bagage.
A. Användning av egen bil på arbetsresor
Arbetsgivaren och arbetaren kan före resan avtala om att arbetaren använder sin egen bil och om den ersättning som betalas. Tilläggsersättning betalas för med arbetsgivaren avtalad transport av andra personer eller varor. Ersättningarnas storlek är det belopp som av skattestyrelsen årligen fastställs såsom skattefritt.
B. Resor under arbetsdagen
Om arbetstagaren under arbetsdagen blir tvungen att resa mellan den ordinarie arbetsplatsen och kommenderingsplatsen, betalas ersättning för alla erforderliga resekostnader samt för restiden.
När stället där arbetet utförs mätt längs en allmänt använd farväg ligger på över 40 kilometers avstånd från arbetstagarens ordinarie arbetsplats och bostad, betalas dagtraktamente för varje resedygn enligt följande:
• Partiellt dagtraktamente betalas, då arbetsresan varat över 6 timmar.
• Heldagstraktamente betalas, då arbetsresan varat över 10 timmar.
Partiellt dagtraktamente betalas för en del av ett dygn som överstiger ett fullt resedygn med minst 2 och högst 6 timmar.
Dagtraktamentet är till sin storlek det skattefria belopp som skattestyrelsen årligen fastställer.
Om arbetaren under något resedygn får gratis kost eller om kosten ingår i resebiljettens pris, avdras hälften från dagtraktamentet. Med gratis kost avses i fråga om heldagstraktamente två måltider och i fråga om partiellt dagtraktamente en gratis måltid.
22.4.3 Ersättning för restid på arbetsresor
Om arbetstagaren får dagtraktamente för arbetsresan, betalas även ersättning för restiden.
Ersättning för resetiden betalas åt arbetaren för högst 16 resetimmar per arbetsdygn både under en dag som enligt arbetstidschemat är arbetsdag och under en ledig dag. Från detta timavtal avdras det antal arbetstimmar, som arbetare under ifrågavarande arbetsdygn utfört under ordinarie arbetstid.
Som ersättning för restiden betalas en ersättning som motsvarar den timavlönade arbetstagarens personliga tidlön. För det antal resetimmar, som motsvarar antalet förlorade ordinarie arbetstimmar, betalas ersättning enligt medeltimlön.
Om det för arbetstagaren har ordnats en sov- eller hyttplats, betalas inte ersättningen för restid mellan kl. 21.00 och 7.00.
Arbetstagaren betalas en måltidsersättning på ¼ av dagtraktamentet för inrikesresor under följande förutsättningar:
• arbetet utförs på över 10 kilometers avstånd från arbetstagarens ordinarie arbetsplats och bostad
• arbetstagaren har ingen möjlighet att inta måltid på sin ordinarie arbetsplats eller hemma och
• en gratis måltid ges inte på arbetsplatsen.
Måltidsersättning betalas inte, då arbetare arbetar på samma företags olika arbetsplatser och måltidsmöjligheterna och - förhållandena motsvarar den ordinarie arbetsplatsens.
Om arbetstagarens arbete inklusive resorna har pågått i minst 12 timmar och han eller hon därför först sent på kvällen kan återvända hem, ska de uppkomna kostnaderna ersättas med en andra måltidsersättning. I de ovannämnda timmarna inbegrips även arbetstimmar som fullgjorts under samma arbetsdygn omedelbart före resan.
A. Inkvarteringskostnader
Ifall för arbetaren inte har ordnats inkvarteringsmöjlighet, betalar arbetsgivaren mot godkänd utredning ersättning för inkvarteringskostnaderna under arbetskommenderingen.
Inkvarteringskostnadernas högsta belopp per resedygn är när avtalet ingås följande:
a) i städerna Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla 148 euro,
b) i övriga kommuner 105 euro.
B. Nattresepenning
Nattresepenning, vars storlek är det belopp som skattestyrelsen fastställt såsom skattefritt, betalas för sådant till dagtraktamente berättigat resedygn, under vilket fri inkvartering inte ordnats för arbetaren eller han inte fått inkvarteringsersättning eller sovplats under resan.
22.5 Anskaffande av bostad
Före avfärden till kommenderingsorten redogör arbetsgivaren för möjligheterna att få bostad på kommenderingsorten eller i dess närhet eller reserverar där vid behov bostad åt arbetaren.
I bostaden bör finnas normal inredning, linnekläder samt med tanke på förhållandena tillräckliga social- och rekreationsutrymmen.
Ordnar arbetsgivaren vid en fast arbetsplats på kommenderingsorten bostad åt arbetaren bör det inkvarteringsmaterial som arbetsgivaren införskaffar för detta ändamål vara sådant, att boendeutrymmet per inkvarterad arbetare är minst 10 m2 och att med beaktande av förhållandena på kommenderingsplatsen inkvarteras högst en person per rum.