Ansökan avser
Ansökningsid: Gr 2013/32849
Ansökan avser
🞎Förskoleklass
🗹Grundskola
🞎Fritidshem
I kommun
Göteborgs stad
Beslut från regelbunden tillsyn och/eller anmälningsärenden avseende huvudmannens befintliga skolenheter kan komma att vägas in vid bedömning av aktuell ansökan.
Vid Skolinspektionens handläggning inhämtas upplysningar om sökandens ekonomiska status hos bland annat UC AB.
Fullständigt ifylld ansökan med bilagor ska lämnas till Skolinspektionen senast den 31 januari kalenderåret innan utbildningen avser att starta. Det undertecknade försättsbladet ställs till Skolinspektionen, Xxx 00000, 000 00 Xxxxxxxxx. Följ instruktionerna till ansökningsblanketten och Statens skolinspektions föreskrifter om ansökan om godkännande som huvudman för fristående skola (SKOLFS 2011:154).
Ansökningsid: Gr 2013/32849
1. Skolenheten och sökanden
1 a) Skolenhetens adressuppgifter
Skolenhetens namn
Internationella Engelska Skolan Göteborg II
Utdelningsadress, postnummer och ort vid befintlig skola. Anges endast vid utökning.
Webbadress
E-postadress
Telefon | Mobil |
0000000000 | 0000000000 |
1 b) Sökandens uppgifter
Sökandens namn (exempel Bolaget AB)
Internationella Engelska Skolan AB
Organisationsform
Aktiebolag
Organisationsnummer/personnummer
556462-4368
Utdelningsadress, postnummer och ort
Xxxxxxxxxxxx 0X, 00000 Xxxx
Webbadress
E-postadress
Telefon | Mobil |
0000000000 | 0000000000 |
1 c) Denna punkt fylls i endast om sökanden är en fysisk person.
Sökanden lämnar samtycke enligt 10 § personuppgiftslagen (1998:204) till att dessa uppgifter (exklusive personnummer) får göras tillgängliga på Skolinspektionens webbplats. |
🞎Medges🞎Medges ej |
1 d) Sökandens kontaktperson
Kontaktpersonens behörighet att företräda sökanden bekräftas genom att en fullmakt bifogas till ansökan, se avsnitt 17. Under handläggningstiden kommer Skolinspektionens kontakter att ske med kontaktpersonen eller annan behörig företrädare. Om kontaktperson ändras, ska detta anmälas till berörd handläggare. Ett byte av kontaktperson måste bekräftas genom ny fullmakt från sökanden.
Kontaktpersonens namn
Xxxxx Xxxxx
E-postadress
Telefon | Mobil |
0000000000 | 0000000000 |
1 e) Medgivande om användning av personnamn
Kontaktpersonen lämnar samtycke enligt 10 § personuppgiftslagen (1998:204) till att dessa uppgifter får göras tillgängliga på Skolinspektionens webbplats. |
🗹Medges🞎Medges ej |
1 f) Utökning av grundskolan
Denna ansökan gäller en utökning vid befintlig skolenhet.
⭘Ja🞊Nej
Om ansökan avser en utökning, angeSkolIDbestående av 5 siffror. Ska skolenheten byta namn anges här det gamla namnet.
Ska skolenheten byta namn anges här det nya namnet.
Nuvarande antal elever i skolenheten fördelat på respektive årskurs.
1 g) Gäller ansökan en förskoleklass vid en befintlig skolenhet?
🞎Ja
🞎Nej, förskoleklassen ska vara en separat enhet
Om ja, ange skolenhetens namn
1 h) Om ansökan avser enbart fritidshem. Ange skolenhetens namn. 1 i) Offentligt inflytande
🞎En kommun eller ett landsting har aktier eller andelar i bolaget eller föreningen eller rättsligt inflytande över verksamheten på något annat sätt. Se 2 kap. 6 § skollagen (2010:800).
Om ja redogör för ägandeförhållandena, bestämmanderätten, det rättsliga inflytandet över verksamheten, orsakerna till att samverkan är nödvändig för att verksamheten ska komma till stånd samt vilka särskilda skäl som finns med hänsyn till utbildningens innehåll eller utformning.
Ansökningsid: Gr 2013/32849
2. Planerad verksamhet
2 a) Ange om skolenheten kommer att ha någon av nedanstående inriktningar
🞎Waldorf
🞎Konfessionell. Observera att undervisningen vid fristående skolor och fristående fritidshem ska vara icke-konfessionell. Verksamheten i övrigt får ha konfessionell inriktning. Redogör för det konfessionella inslagen i utbildningen. Deltagandet i konfessionella inslag ska vara frivilligt.
2 b) Läroplan
För den planerade verksamheten kommer Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 att gälla. En fristående skola kan ha egna dokument som komplement till den nationella läroplanen under förutsättning att innehållet inte står i strid med den nationella läroplanen.
🞎Skolenheten kommer att använda egna dokument som komplement till Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Dessa ska bifogas, se avsnitt 17.
2 c) Ange om den planerade verksamheten omfattar något/några av nedanstående alternativ.
Observera att separat ansökan om detta även måste skickas till Skolinspektionen. En sådan ansökan kan även skickas in till Skolinspektionen även efter att huvudmannen godkänts för den sökta verksamheten.
🞎Utbildning utan att tillämpa timplanen
🗹Undervisning på engelska
🞎Färdighetsprov från årskurs 4
2 d) Xxxx endast de årskurser ansökan avser:
🞎F-klass🞎Åk 1🞎Åk 2🞎Åk 3🞎Åk 4🞎Åk 5🗹Åk 6🗹Åk 7🗹Åk 8🗹Åk 9
2 e) Ange planerat antal elever samt vilket år verksamheten är fullt utbyggd.
F- klass | Åk 1 | Åk 2 | Åk 3 | Åk 4 | Åk 5 | Åk 6 | Åk 7 | Åk 8 | Åk 9 | Totalt |
Läsår 1 | 90 | 90 | 90 | 90 | 360 | |||||
Läsår 2 | 150 | 150 | 90 | 90 | 480 | |||||
Läsår 3 | 150 | 150 | 150 | 150 | 600 | |||||
Fullt utbyggd verksamhet | 150 | 150 | 150 | 150 | 600 | |||||
Vilket läsår är skolenheten fullt utbyggd:Läsår 3 |
2 f) Ange planerat antal elever samt årskurser på fritidshemmet för läsår 1- 3 samt vid fullt utbyggd verksamhet.
Antal elever | Årskurser |
Läsår 1 | |
Läsår 2 |
Läsår 3 |
Fullt utbyggd verksamhet |
Ansökningsid: Gr 2013/32849
3. Elevprognos
En elevprognos ska säkerställa att sökanden får ett tillräckligt stort elevantal för att verksamheten ska kunna startas upp och bedrivas långsiktigt. Elevprognosen kan grundas på en intresseundersökning som bifogas ansökan eller därmed jämförbara uppgifter som visar ett riktat intresse från målgruppen till den planerade utbildningen och skolenheten. En generell beskrivning av exempelvis befolkningsprognoser utgör inte en tillräcklig grund för att styrka en elevprognos. Se avsnitt 17.
Om elevprognosen grundar sig på en intresseundersökning bör följande framgå av undersökningen: Bilaga 2
Ansökningsid: Gr 2013/32849
4. Skolenhetens och huvudmannens rutiner
Fråga 4 a till c ska endast besvaras vid en nyetablering. Vid utökning ska dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet på skolenheten bifogas ansökan. Se avsnitt 17.
4 a) Systematiskt kvalitetsarbete – huvudmannanivå
Redogör för huvudmannens rutiner avseende det systematiska kvalitetsarbetet. Av redogörelsen ska det framgå hur huvudmannen systematiskt och kontinuerligt planerar att följa upp och utveckla utbildningen.
Processen för det systematiska kvalitetsarbetet är följande, enligt beslut av styrelsen i juni 2011:a) Under slutet på våren insamlas grundläggande data för varje skola i organisationen. De viktigaste är resultaten på de nationella proven, betyg och meritvärden för avslutningsklasserna samt de årliga enkäterna till föräldrar, elever och personal.b) Organisationens utbildningsansvarige sammanställer under juni/juli statistiken på ett systematiskt och överblickbart sätt, med interna och externa jämförelser. Den samlas i en pärm med kvalitetsdata, som mångfaldigas för ledning och styrelse.c) Vid ett sammanträde i början av september är genomgång av kvalitetsdata huvudämnet för styrelsen. Ur styrelsens diskussion framkommer viktiga iakttagelser och huvudslutsatser.d) Den utbildningsansvarige sammanställer samtidigt en komprimerad PM för varje skola, som innehåller data för den individuella skolan med jämförelser bakåt i tiden samt med andra skolor i organisationen (i form av genomsnitt samt ranking).e) Efter styrelsens septembermöte har företrädare för huvudmannen systematiska genomgångar med varje rektor, utifrån styrelsens diskussion samt framkomna data för skolan ifråga. Vid dessa genomgångar klargörs vad som är bra samt i vilka avseenden brister och förbättringsbehov kan identifieras. Möjligt stöd från huvudmannen diskuteras också. Slutsatserna dokumenteras.f) Varje rektor tar därefter statistiken och de identifierade förbättringsbehoven till sin ledningsgrupp. Uppföljande åtgärder diskuteras där samt
under en fortsatt process även med personal och elever, i lämpliga former som rektor utformar. Slutsatserna dokumenteras i ett komprimerat och arbetseffektivt format.g) Åtgärderna implementeras. Återrapportering till styrelsen sker vid dess sammanträden i november samt i februari. Vid det senare sammanträdet föreligger också en analys av resultaten på de nationella proven i jämförelse med riksresultat från Skolverket.
4 b) Systematiskt kvalitetsarbete – enhetsnivå
Redogör för skolenhetens rutiner avseende det systematiska kvalitetsarbetet. Av redogörelsen ska det framgå hur rektorn systematiskt och kontinuerligt planerar att följa upp och utveckla utbildningen.
Rektor för respektive skola leder arbetet med och ansvarar för rutinerna kring det systematiska kvalitetsarbetet på enhetsnivå. Till sin hjälp har rektor de andra medlemmarna I skolans ledningsgrupp där biträdande rektor och övriga befattningshavare I skolorganisationen ingår. IES Academic manager stöder kvalitetsarbetet genom rapporter och analyser direkt kopplade till undervisning och uppföljning i form av akademiska resultat. Resultaten av de genomförda elev, föräldra och personalenkäterna vars resultat analyserats centralt kommuniceras också via IES Academic Manager. Återkoppling av resultaten och analyserna görs till respektive skolas ledningsgrupp. Tillsammans utgör dessa analyser underlaget för den fortsatta utvecklingen av kvalitetsarbetet. Underlaget för kvalitetsarbetet följs upp med en dialog mellan representanter för huvudmannen och skolans ledningsgrupp. Då föreslås och diskuteras den aktuella enhetens specifika förbättringsmål och med vilka medel dessa ska uppnås. Beslutade förbättringsmål och vägen för kvalitetsutveckling implementeras hos skolans sektionschefer och årskursansvariga. Dessa ansvarar i sin tur för implementeringen av beslutade mål och riktlinjer hos lärare och mentorer. Elevrådet och föräldrarådet involveras på olika sätt i genomförandet av skolans systematiska kvalitetsarbete. Om huvudmannen bedömer det som nödvändigt ansvarar huvudmannen för att centralt stöd i form av ämnesspecialister eller ledarskapsrådgivare erbjuds. Som fortsättning på huvudmannens återkoppling av förbättringsmål och kvalitetsutveckling genomför rektor lokalt det utvecklingsarbete som beslutats. Genomförandet berör alla nivåer av den lokala skolorganisationen och är en förutsättning för att beslutade mål och riktlinjer ska uppnås. Den regelbundna uppföljningen av att beslutade mål uppnås och att beslutade riktlinjer efterföljs genomförs lokalt på enhetsnivå.
Huvudmannen följer i sin tur upp respektive skolenhets uppföljnings och utvecklingsverksamhet. Varje läsår avslutas med en analys av resultatet i förhållande till vidtagna åtgärder. Det systematiska kvalitetsarbetet på enhetsnivå är uppbyggt av ett systematiskt enhetsarbete tillsammans med centralt beslutade rutiner som tillsammans bildar en årscykel. Hela processen från analys av verksamhetens resultat till vidtagna åtgärder till följd av uppmärksammade behov av kvalitetsförbättringar dokumenteras.
4 c) Systematiskt kvalitetsarbete – dokumentation
🗹Huvudmannen och rektorn kommer att dokumentera det systematiska kvalitetsarbetet enligt 4 kap. 6 § skollagen.
4 d) Rutiner för klagomålshantering
Redogör för vilka rutiner huvudmannen kommer att ha gällande att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen.
I enlighet med nya skollagen, 4 kap 8 §, beslutade styrelsen i juni 2011 om följande rutiner för hantering av klagomål:Klagomål tas emot och hanteras av en av ledningen utsedd ansvarig på HQ. Utredning av anmälda ärenden ska ske utan dröjsmål och, självklart, i kontakt med ansvarig rektor. Information om anmälda ärenden ska genast ges även till VD och styrelseordförande. Utredningen ska ske på ett objektivt sätt, som en intern tillsynsverksamhet – inte i syfte att bygga ett försvar utan att komma fram till en sakligt grundad slutsats. En förtroendefull kontakt ska om möjligt etableras med anmälande förälder, för barnets bästa. Tydlig information om den interna tillsynsverksamheten och vart man kan vända sig med klagomål ges till föräldrar och elever via varje skolas informationssystem på Schoolsoft. Text med information om rutinerna utformas av företagsledningen. Där bör också framgå att föräldrar i första hand bör ta upp problem med den lokala skolledningen.
4 e) Elevdemokrati
Redogör för vilka forum för samråd för elever som kommer att finns vid skolenheten.
Verksamhetens mål och åtagandenIES vill möjliggöra inflytande för såväl elever som föräldrar. Xxxxxx ska uppleva att de har ansvar för sitt eget lärande och ges möjligheten till inflytande. Eleven ska uppmuntras att ta tillvara rätten att påverka sin skolgång, samtidigt som de också ska lära sig att respektera de större livserfarenheter och kunskapshorisonter som de vuxna i skolan kan bibringa dem. Alla ska arbeta medvetet för att ge eleverna möjlighet till inflytande och ansvar för såväl det egna lärandet som skolan i dess helhet. Xxxxxxx att nå målenEleverna har möjligheten att lyfta viktiga frågor och därmed få inflytande samt inblick i den demokratiska processen genom att delta i klass- och elevråd. Varje vecka träffar klasserna sina mentorer för mentortid, ett tillfälle att diskutera vad som fungerar för eleverna och vad de skulle vilja förbättra. I varje klass finns en elevrådsrepresentant och en reserv. Elevrådet träffas 1 gång varannan vecka tillsammans med en vuxen som har avsatt tid för att stödja elevernas arbete. Elevrådets ordförande träffar rektorn varannan vecka för att redovisa från deras möten samt kunna framföra förslag till förändringar.
Eleverna i vår fritidsverksamhet Junior Club utser elevrepresentanter som träffar personal från Junior Club varannan vecka. Eleverna är då med och planerar samt utvärderar fritidsverksamheten.
Föräldrarnas möjlighet till inflytande sker främst via föräldramöten och Parent/Teacher Organization (PTA). Föräldrarna kan även påverka skolsituationen för sitt barn genom att ha kontakt med barnets mentor. Skolans mentorlärare (med ansvar för 15 elever) kontaktar föräldrarna till sina mentorselever varannan vecka. Skolans datasystem SchoolSoft finns till för att underlätta flödet för kommunikation och inflytande.Resultat, bedömning och analys En viktig del i analysen av skolan som helhet är hur kommunikationen förs mellan ledning, personal, föräldrar och elever. Det finns väl inarbetade rutiner som möjliggör en god dialog mellan personalen, föräldrar och elever. Skolan arbetar ständigt med att förbättra kommunikationen mellan alla i och runt skolan.Internationella Engelska Skolan strävar efter att varje elev:- Tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö.- Successivt utövar ett allt större inflytande över utbildning och det inre samarbetet i skolan.- Har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former.Liksom i alla våra skolor kommer vi att ha ett elevråd, bestående av valda representanter för varje klass. Ordföranden i elevrådet utses via allmänt val i elevkåren, normalt föregått av en valkampanj som i sig blir en träning i demokrati. I instruktionen till våra rektorer ingår att ha en regelbunden och förtroendefull dialog med elevrådet. Hur elever kan öka sitt inflytande över skolans verksamhet är en ständig process som drivs aktivt av skolans ledning. Traditionellt sker inflytande främst via Elevrådet och Klassråd. Elevrådets styrelse träffas varje vecka och i anslutning till mötet
har elevrådets ledning ett möte med rektor och diskuterar aktuella frågor. Elevrådet träffas varannan vecka och varje klass väljer två representanter. Inom elevrådet finns ett matråd som träffar personalen från matsalen. Elevrådet är också representerat i PTA, som är skolans föräldra- och lärarsammanslutning. Alla klasser har regelbundet klassråd som protokollförs. Eleverna deltar i den årliga utformningen av likabehandlingsplanen. Vissa elever besöker spontant skolans ledning och framför åsikter om sin skolgång. Sammantaget kan sägas att skolledningen lyssnar på elevernas åsikter och tar därefter beslut om eventuella förändringar. Internationella Engelska Skolans uttalade policy är att skolans ledning ska ha ett öppet förhållningssätt gentemot eleverna. Detta inbegriper som exempel ”öppen dörr”, dvs att eleverna kan besöka skolledningen. Detta följs upp av företagsledningen när den är på besök i skolorna. När ordförande och VD besöker skolorna, har de som rutin att i ett separat möte - utan rektor närvarande - noga lyssna på xxxxxxxxx.Xx söker målmedvetet träna våra elever i gemensamt ansvarstagande, exempelvis i planering för temadagar, deltagande i Science Fair (en naturvetenskaplig mässa i skolan) och klassresor liksom i att företräda skolan utåt. Den trygghet och ordning i arbetsmiljön som är ett av våra signum skapar en lugn atmosfär som gör det betydligt lättare för lärare att lyssna på elevers individuella situation och frågor. Inom ramen för vårt system av kvalitetssäkring genomför vi varje år en skriftlig anonym undersökning med samtliga elever, där en del av frågorna handlar just om elevernas erfarenheter av hur de vuxna i skolan lyssnar på deras behov och synpunkter. Vi jämför systematiskt resultaten mellan våra grundskolor och över tid. På detta sätt kan huvudmannen följa hur bra skolan är på att lyssna till eleverna och åtgärda eventuella brister.
4 f) Elevinflytande
Redovisa för hur eleverna i respektive sökt skolform kommer att få inflytande över utbildningen. Förskoleklass
Grundskola
IES strävar efter att eleverna ska ges möjlighet till inflytande över sina studier vilket påverkar elevernas studiemotivation på ett positivt sätt.Det är läraren i sin egenskap av professionell pedagog som ansvarar för att innehållet i undervisningen motsvarar fastställda kursplaner och ämnesplaner och att undervisningen håller en kvalitet som gör att kunskapsmålen för respektive ämne uppnås. För att ge eleverna möjlighet till inflytande över sina studier har varje lärare en dialog med eleven rörande det aktuella projektets innehåll, inlärningsstilar, redovisningsformer och möjligheter tillmfördjupningsuppgifter allt för att möjliggöra individuella anpassningar som kan bidra till att effektivisera lärandet för den enskilde eleven.Alla IES skolor har en " studymonitor" som regelbundetvträffar utbildningsansvarig. Det är av särskilt intresse för skolledningen och för huvudmannen att veta hur eleverna upplever sin studiesituation. Detta gäller både mängden hemarbete, utvärderingar och akademiska resultat. Det är också viktigt att veta om eleverna tycker att de fått tillräckligt och adekvat stöd i sina studier i form av extra handledning, extra tid eller annan form av stöd.
4 g) Xxxxxx för trygghet och studiero
🗹Skolenheten kommer att utarbeta ordningsregler där eleverna ges delaktighet enligt 5 kap. 5 § skollagen.
4 h) Plan mot kränkande behandling
Fråga 4 h ska endast besvaras vid en nyetablering. Vid utökning ska skolenhetens plan mot kränkande behandling bifogas ansökan. Se avsnitt 17.
🗹Huvudmannen aver att varje år upprätta en plan mot kränkande behandling enligt 6 kap. 8 § skollagen (besvaras vid nyetablering).
4 i) Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling
Redogör för huvudmannens rutiner och arbete med att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling.
Internationella Engelska Skolan avser att till fullo följa de åtaganden och skyldigheter som återfinns i nya skollagens (2010:800) sjätte kapitel; Åtgärder mot kränkande behandling. Varje enskild skola har till uppgift att upprätta en Likabehandlingsplan varje år. Detta sker i samråd med elever, föräldrar och personal. Varje ny rektor får stöd av en "mentorrektor", en erfaren rektor från någon av våra etablerade skolor. Med denna, liksom med vår "Head of Academics" på huvudkontoret, kan den nya skolledningen gå igenom goda rutiner och exempel på bra planer.Bilaga 5
4 j) Värdegrundsfrågor
Redogör för hur skolenheten kommer att arbeta med värdegrundsfrågor samt de mål och riktlinjer som beskrivs i läroplanen. Beskriv hur värdegrundsarbetet kommer att genomsyra verksamheten.
Förskoleklass
Grundskola
Internationella Engelska Skolan delar de värden som uttrycks i den svenska läroplanen för grundskolan. Vi arbetar aktivt och målmedvetet för att skapa och säkra en lugn och trygg arbetsmiljö på våra skolor, en miljö där lärare kan undervisa och elever lära. Vi jobbar också aktivt för att främja den mångkulturella och internationella miljön i våra skolor. Vi arbetar för att varje elev utvecklar respekt och lust för värdet av kunskap som erövrats genom fokuserat arbete oavsett förutsättningar och förkunskaper. Vi strävar också efter att eleverna utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka etiska ställningstaganden grundade på kunskaper, personliga erfarenheter och demokratiskt tänkande. Eleverna skall utveckla respekt för andra människors egenvärde och utveckla ett civiliserat uppträdande där de tar avstånd från förtryck och kränkande behandling, har ett empatiskt förhållningssätt samt lär sig vikten av civilkurage. Våra elever ska även lära sig värdet av fokuserat arbete och känna den inre belöningen av att ha gjort en stor ansträngning som lett till resultat. Vi fäster även vikt vid personligt uppträdande, av stort värde för resten av livet. Internationella Engelska Skolans värdegrund har till stor del sitt ursprung från våra ”ethos” dvs: • En kunskapsinriktad skola• Alla elever ska ges stimulans och stöd att nå sin fulla potential• Motiverade och kvalificerade lärare• Internationalism• "Tough love" och karaktärsdaning, med vuxna som är tydliga och engagerade• Full tvåspråkighetFör att lyckas fullfölja våra ambitioner har skolan ett aktivt förebyggande arbete som främjar trygghet, goda relationer och miljöer och för ett aktivt arbete mot mobbning, trakasserier, rasism, kränkande särbehandling och diskriminering samt jobbar aktivt för jämställdhet.
Skolledningen tillgodoser ansvaret att regelbundet utbilda personal och elever i dessa frågor. Detta görs bl.a. under mentorstimmar, lektioner, temadagar eller vid särskilda arrangemang. Vi ser det också som värdefullt att eleverna har vuxna omkring sig överallt på skolan. Detta tillgodoses konsekvent från varje morgonen då skolan startar och barnen alltid välkomnas till skolan av någon från skolans ledningsgrupp (meet & greet). Detta är ett ypperligt tillfälle för elever och föräldrar att ställa frågor eller bara stanna till för att prata en stund. Det finns alltid rastvakter och personalen vistas mycket i korridorerna för att finnas till hands. I matsalen äter personalen tillsammans med eleverna.Våra skolors internationella karaktär - med lärare från många länder och elever mer starkt varierande bakgrunder - bidrar med hela sin atmosfär till tolerans, värdering av mänsklig mångfald och till att se individen bortom schabloner.
Fritidshem
4 k) Rutiner för frånvarohantering
🗹Rektorn kommer att se till att vårdnadshavare underrättas samma dag om eleven utan giltigt skäl uteblir från obligatorisk verksamhet enligt 7 kap. 17 § skollagen.
4 l) Betyg
🗹Grundskolan kommer att följa bestämmelserna om betyg enligt 3 kap. 13-21 §§, 10 kap. 14-23 §§ skollagen och 6 kap skolförordningen.
🞎Grundskolan är en Waldorfskola och kommer att följa bestämmelserna om betyg enligt 6 kap. 8 § skolförordningen.
🞎Ansökan avser inte årskurser där betyg ska sättas.
4 m) Slutbetyg
🗹Huvudmannen kommer att skicka in slutbetygen till lägeskommunen enligt 29 kap. 18 § skollagen. Ansökningsid: Gr 2013/32849
5. Utbildning – Förskoleklass
Besvaras endast om ansökan avser förskoleklass.
5 a) Omfattning
Förskoleklassen ska omfatta minst 525 timmar per läsår. Redogör för förskoleklassens planerade omfattning.
Antal timmar läsåret totalt
5 b) Undervisning och arbetsformer
Redogör för hur undervisningen i förskoleklassen kommer att stimulera elevernas utveckling och lärande, avseende exempelvis språk, matematik, motorik utveckling och social gemenskap.
5 c) Elevens utveckling och lärande
Redogör för hur man i förskoleklassen kommer att följa upp elevens utveckling och lärande.
5 d) Elevernas kunskapsutveckling och stödbehov
Redogör för hur man i förskoleklassen kommer att arbeta med elever i behov av särskilt stöd. Beskriv särskilt rutinerna för upprättande av och arbetet med åtgärdsprogram.
5 e) Information till vårdnadshavare
🞎Vårdnadshavare till elever i förskoleklassen kommer att erbjudas utvecklingssamtal minst en gång varje läsår enligt 9 kap. 11 § skollagen.
Ansökningsid: Gr 2013/32849
6. Utbildning – Grundskola
Besvaras endast om ansökan avser grundskola.
6 a) Undervisning och arbetsformer
Redogör för hur undervisningen i grundskolan kommer att genomföras och vilka arbetsformer som kommer att karaktärisera utbildningen.
Vår undervisning kännetecknas av professionalism, hög ämneskunskap och gott ledarskap i klassrummet. Skolledningens huvuduppgift är att skapa och upprätthålla en trygg och lugn miljö i skolan, i vilken lärare kan undervisa och elever lära. Lektionerna startar på ett ordnat sätt och i tid. Hela lektionstiden utnyttjas. Inga inslag som stör koncentrationen tillåts i klassrummet (såsom mobiltelefon, mp3-spelare). Läraren leder undervisningen, lär ut kunskaper och anvisar källor för vidare kunskapsinhämtning. Eleven ges tid och möjlighet till kunskapsutveckling genom att efter avslutat projektarbete få vägledning av pedagogen hur arbetet har fortskridit. Läraren informerar om kunskapsmål och ger återkoppling om uppnådda resultat. Läraren ger utrymme för kreativa lösningar och fritt utövande i individuella arbeten och grupparbeten. Läraren bjuder in till aktiv medverkan och initiativtagande i och utanför klassrummet i olika arbetsprojekt. Undervisningen i årskurs 4 och 5 skiljer sig från de högre årskurserna genom att år 4 och 5 har egna hemklassrum där större delen av undervisningen bedrivs. År 4-6 och 7-9 har varsin uppsättning ämnessalar för NO, Bild, Hemkunskap, Slöjd (textil, trä och metall), Musik och Datorkunskap.I årskurs 4 och 5 introduceras det engelska språket gradvis och det svenska språket får det utrymme som krävs.För årskurs 6-9 undervisar vi mer på engelska i vissa ämnen. De ämnen som har mest undervisning på engelska är matematik, NO och engelska språket. Två av fyra praktiska ämnen (bild, musik, hemkunskap och slöjd) blir mest på engelska. De övriga ämnena undervisas på svenska. Valet av undervisningsspråk i de praktiska ämnena styrs av lärarutbudet. De ämnen som undervisas mest på engelska har vokabulärlistor på svenska, ofta även läroböcker på svenska för att förstärka tvåspråkigheten. Om det skulle visa sig att några elever har svårigheter inom språkområdena ges extra stöd. Varje vecka ordnas extraundervisning ("surgeries"), till vilken elever som känner/har behov av extra genomgångar är xxxxxxxx.Xx övriga ämnen som har svenska som huvudsakligt undervisningsspråk är SO-ämnena,
Svenska och Idrott; även där ges begreppen på engelska för att förstärka dessa ämnens tvåspråkighet. Språken Franska och Spanska baseras på de svenska läroböckerna. Elevens val kan undervisas på Svenska eller Engelska.
6 b) Individuella utvecklingsplaner (IUP)
Redogör för hur man i grundskolan kommer att arbeta med individuella utvecklingsplaner (IUP).
Vi har arbetat fram ett formulär och en metod att göra upp individuella utvecklingsplaner enligt Skolverkets allmänna råd 2005, Allmänna råd och kommentarer, Den individuella utvecklingsplanen. Denna metod används i alla våra skolor från VT 2006. Vi har lång och gedigen erfarenhet av att arbeta med utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan, även innan dessa blev obligatoriska. Den individuella utvecklingsplanen ska vara framåtsyftande samt ett stöd för elevens fortsatta utveckling och lärande. Således arbetar våra skolor för att i denna plan tydliggöra elevens kunskapsutveckling i förhållande till nationella och lokala mål, genom skriftliga omdömeskommentarer i varje ämne. Dessa får eleven och vårdnadshavare ta del utav innan själva utvecklingssamtalet äger rum. Denna del utav IUP:n diskuteras sedan under utvecklingssamtalet tillsammans med elev och vårdnadshavare. Därefter förtydligar och dokumenterar läraren tillsammans med eleven i IUP:n vad skolan kan göra för att eleven ska utvecklas så långt som möjligt, både socialt och akademiskt. En sista viktig del i IUP:n är den del där läraren tillsammans med eleven och vårdnadshavaren dokumenterar vad dessa ansvarar för avseende att nå de nationella målen.
Tanken är därefter att den Individuella utvecklingsplanen kontinuerligt följs upp flera gånger per termin av lärare och elev för att stämma av vilka förändringar som ägt rum och om ansvarsområdena har efterlevts.
6 c) Xxxxxx i behov av särskilt stöd
Redogör för hur man i grundskolan kommer att arbeta med elever i behov av särskilt stöd. Beskriv särskilt rutinerna för upprättande av och arbetet med åtgärdsprogram.
Rektorerna är de pedagogiska ledarna inom skolorna och de bistås delvis av Academic Managers för att försäkra att lektioner är väl strukturerade, motiverande samt att de erbjuder stimulerande upplevelser för eleverna för att främja lärande. Alla lärare använder sig av regelbundna och formativa bedömningsprocedurer, så att de vet exakt var varje elev är i relation till kunskapskraven. Detta kan följas via Schoolsoftsystemet. Det är viktigt att undervisningen är differentierad i innehåll och framställning, vilket betyder att lärandeobjekten för varje lektion måste struktureras på ett sådant sätt för att möjliggöra flera resultat, passande nivån och behovet för varje elev. Allt undervisningsmaterial ska också anpassas om det är nödvändigt. Förväntningarna är alltid höga men bara så mycket att varje barn måste nå sin individuella potential. Lärare bibehåller en dialog med varje enskild elev angående deras undervisningsbehov och elever ges möjlighet att ge återkoppling till lärare både vid lektionen samt vid surgeries (extra stödundervisning). Lärarna är skyldiga att agera utifrån informationen från bedömning och från att lyssna till eleverna och anpassa sitt undervisningssätt xxxxxxxx.Xx det observeras att en elev har svårigheter att nå kunskapskraven för social, emotionell eller akademisk orsak eller har svårighet med sin studiesituation rent allmänt, kan de vara i risk för att underkännas. När detta inträffar måste läraren skriva en ”academic notice”.
Detta är ett formulär som rektorn eller Academic Manager ser och det är utformat för att påbörja en undersökning kring eleven. Om det är nödvändigt, efter undersökningen, kan rektorn besluta om att skriva ett åtgärdsprogram för eleven. Alla åtgärdsprogram måste följas upp med ett relativt kort
tidsintervall och även fortsättningsvis ändras tills en lösning har nåtts. Rektorn beslutar om alla åtgärdsprogram.Det är grundläggande för varje lärare i vår organisation och för varje huvudlärare och "academic coordinator" i en skola att läraren noga följer vad varje elev har lärt sig. Normalt gneomförs diagnostiska prov efter varje avsnitt i ett ämne, en metod som enligt forskningen är mycket effektiv för att säkra att varje elev har den erforderliga grunden för att gå vidare till nästa avsnitt. Om proven visar att det brister, erbjuder skolan extraundervisning plus att elevens lärare gör extrainsatser. Fyra gånger per läsår ger skolan skriftliga omdömen med kommentarer i varje ämne, vilket gör det lätt även för föräldrar att följa sina barns utveckling. Via SchoolSoft har även vårdnadshavarna en fullständig bild av vad skolan håller på med under en viss period, hur prov har gått etc. Med det sätt på vilket vi arbetar, säkras att ingen elev tappas bort, utan att problem uppmärksammas och åtgärdas på ett tidigt stadium. Detta har varit ett signum för vår organisation ända sedan dess grundande 1993.
6 d) Information till vårdnadshavare
🗹Vårdnadshavare till elever i grundskolan kommer att erbjudas utvecklingssamtal minst en gång per termin enligt 10 kap. 12 § skollagen.
6 e) Timplan
Ange undervisningstid i timmar om 60 minuter per ämne för de årskurser ansökan avser.
Om ansökan gäller en utökning av verksamheten ska den nuvarande timplanen bifogas. Se avsnitt 17.
Timplan för grundskolan enligt bilaga 1 i skollagen. | Timplan för den sökta grundskolans årskurser | Xxxxx xxxxxx som reducerats till förmån för skolans val | |
Bild | 230 | Bild | 158 |
Hem- och konsumentkunskap | 118 | Hem- och konsumentkunskap | 119 |
Idrott och hälsa | 500 | Idrott och hälsa | 315 |
Musik | 230 | Musik | 158 |
Slöjd | 330 | Slöjd | 262 |
Svenska | 1490 | Svenska/svenska som andraspråk | 841 |
Engelska | 480 | Engelska | 657 |
Matematik | 900 | Matematik | 657 |
Historia | }885 | Historia | 158 |
Geografi | Geografi | 158 | |
Religionskunskap | Religionskunskap | 157 |
Samhällskunskap | Samhällskunskap | 157 | |
Biologi | }800 | Biologi | 151 |
Fysik | Fysik | 151 | |
Kemi | Kemi | 151 | |
Teknik | Teknik | 151 | |
Xxxxxxxx | 000 | Xxxxxxxx | 000 |
Elevens val | 382 | Elevens val | 289 |
Totalt garanterat antal timmar | 6 665 | Skolans val | |
Därav skolans val | 600 | Totalt garanterat antal timmar | 5005 |
6 f) Språkval
Huvudmannen ska erbjuda minst två av språken franska, spanska och tyska. Ange vilka språk som huvudmannen avser att erbjuda.
Val mellan spanska, franska och tyska.
6 g) Språkval
🗹Huvudmannen kommer att erbjuda svenska, engelska, teckenspråk eller det språk som eleven erbjuds modersmålsundervisning i som alternativ till språkval enligt 9 kap. 6 § skolförordningen.
6 h) Elevens val
🗹Huvudmannen kommer att erbjuda ett allsidigt urval av ämnen som elevens val enligt 10 kap. 4 § skollagen och 9 kap. 8 § skolförordningen.
6 i) Skolans val
Skolans val ska användas för undervisning i ett eller flera av grundskolans ämnen.
Ange vilka ämnen som kommer att erbjudas. Utgår
Ansökningsid: Gr 2013/32849
7. Utbildning – Fritidshem
Besvaras endast om ansökan avser fritidshem.
7 a) Öppettider
Ange vilka öppettider som kommer att gälla för fritidshemmet samt om huvudmannen avser att erbjuda fritidshem på skollov.
7 b) Undervisning och arbetsformer
Redogör för hur verksamheten i fritidshemmet kommer att anpassas till elevens behov, förutsättningar och erfarenheter.
7 c) Inflytande och ansvar
Redogör för hur man i fritidshemmet kommer att arbeta med att ge barn och elever ett ökat ansvar och inflytande med hänsyn till ålder och mognad.
7 d) Xxxxxxxx stöd
Redogör för hur man i fritidshemmet kommer att arbeta med att identifiera och tillgodose behov av stöd till barn som behöver det.
Ansökningsid: Gr 2013/32849
8. Mottagande och urval
8 a) Mottagande till förskoleklass
Ange vilka villkor för mottagande som kommer att gälla för att en elev ska beredas plats i förskoleklassen enligt 9 kap 17 § skollagen.
🞎Förskoleklassen kommer att vara öppen för alla elever som ska erbjudas utbildning i förskoleklassen.
🞎Mottagande i förskoleklassen kommer att begränsas till elever som är i behov av särskilt stöd för sin utveckling. Redogör närmare för vilka elever som avses.
8 b) Mottagande till grundskolan
Ange vilka villkor för mottagande som kommer att gälla för att en elev ska beredas plats i grundskolan enligt 10 kap 35 § skollagen.
🗹Grundskolan kommer att vara öppen för alla.
🞎Mottagandet kommer att begränsas till elever som är i behov av särskilt stöd. Redogör närmare för vilka elever som avses.
🞎Mottagandet kommer att begränsas till vissa elever som utbildningen är särskilt anpassad för. Redogör närmare för vilka elever som avses.
8 c) Färdighetsprov från och med årskurs 7
🞎Färdighetsprov kommer att anordnas enligt 9 kap. 25-27 §§ skolförordningen.
Redogör för vilka ämnen och årskurser som omfattas av provet. Redogör också för vilka moment som kommer att ingå i provet, vem/vilka som kommer att bedöma provet, hur provet kommer att bedömas samt hur provets resultat kommer att ligga till grund för en plats på skolenheten. Redogör även för vilka särskilda färdigheter som utbildningen kräver.
8 d) Urvalsgrunder
Ange vilka urvalsgrunder som kommer att gälla vid fler sökande än antal platser. Ange även i vilken ordning urvalsgrunder kommer att tillämpas.
Förskoleklass
1 |
2 |
3 |
4 |
Grundskola
Om skolenheten har en förskoleklass och avser ge förtur för förskoleklasselever bör detta anges som första urvalskriterium.
1 | Syskonförtur |
2 | Anmälningsdatum |
3 | |
4 |
Ansökningsid: Gr 2013/32849
9. Skolenhetens ledning och personal
9 a) Rektor - behörighetskrav
🗹För ledning av skolenheten ska det finnas en rektor. Huvudmannen kommer att anställa en rektor som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt enligt 2 kap. 11 § skollagen.
9 b) Lärartäthet - förskoleklass
Ange beräknat antal lärare i förskoleklassen uttryckt i personer och antal tjänster.
Läsår 1 förskoleklassen | Läsår 3 förskoleklassen | Fullt utbyggd förskoleklass | |||
Personer | Tjänster | Personer | Tjänster | Personer | Tjänster |
9 c) Lärartäthet - grundskola
Ange endast för de årskurser ansökan avser beräknat antal lärare i grundskolan uttryckt i personer och antal tjänster.
Läsår 1 grundskolan | Läsår 3 grundskolan | Fullt utbyggd grundskola | |||
Personer | Tjänster | Personer | Tjänster | Personer | Tjänster |
30 | 29,2 | 41 | 40,3 | 50 | 49,5 |
9 d) Personaltäthet - fritidshem
Ange beräknad personaltäthet i fritidshemmet uttryckt i personer och antal tjänster.
Läsår 1 fritidshem | Läsår 3 fritidshem | Fullt utbyggt fritidshem | |||
Personer | Tjänster | Personer | Tjänster | Personer | Tjänster |
9 e) Lärarnas utbildning samt registerkontroll
För undervisningen i en förskoleklass och i en grundskola ställs krav på lärarnas utbildning. Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är behörig för viss undervisning får bedriva undervisning. Undantag får göras i vissa fall. Övergångsbestämmelser avseende lärarlegitimation framgår av Lag (2010:801) om införande av skollagen. Den som erbjuds en anställning inom skolenheten ska lämna utdrag ur belastningsregistret.
🗹Huvudmannen för förskoleklassen/grundskolan kommer att följa kraven på lärarnas utbildning enligt 2 kap. 13 §, 17-22 §§ skollagen.
🗹Huvudmannen för förskoleklassen/grundskolan kommer att följa kraven på registerkontroll av personalen enligt 2 kap. 31-33 §§ skollagen.
9 f) Fritidshemspersonalens utbildning samt registerkontroll
För undervisningen i fritidshemmet ställs krav på personalens utbildning. Personalen ska ha sådan utbildning att elevernas utveckling och lärande främjas. Den som erbjuds en anställning i fritidshemmet ska lämna utdrag ur belastningsregistret.
🞎Huvudmannen för fritidshemmet kommer att följa kraven på personalens utbildning och erfarenhet enligt 2 kap. 14 § skollagen.
🞎Huvudmannen för fritidshemmet kommer att följa kraven på registerkontroll av personalen enligt 2 kap. 31-33 §§ skollagen.
Ansökningsid: Gr 2013/32849
10. Elevhälsa
10 a) Tillgång till elevhälsa
Redogör för hur eleverna får tillgång till elevhälsa. Ange om huvudmannen avser att anställa personal eller överlämna uppgifterna på entreprenad.
Se svar på 10c)
10 b) Elevhälsans funktioner
Ange vilka funktioner inom elevhälsan som skolenhetens elever kommer att ha tillgång till. Se svar på 10c)
10 c) Elevhälsans roll
Redogör för elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande roll.
Internationella Engelska Skolan arbetar aktivt och med stor målmedvetenhet för att skapa och säkra en lugn och trygg arbetsmiljö på våra skolor, en miljö där lärare kan undervisa och elever lära. Varje skola skall ha ett mycket väl fungerande elevhälsoteam. Ett närvarande elevhälsoteam är avgörande för att jobba förebyggande på ett effektivt sätt. Teamen skall uppfylla nya skollagens (2010:800) krav på sammansättning. Skollagen anger att alla elever från förskoleklass till gymnasieskola har rätt till elevhälsa. Elevhälsan skall omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Den skall vara förebyggande, hälsofrämjande och stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. För medicinska insatser skall det finnas tillgång till skolläkare och skolsköterska.
Övrig personal för att tillgodose kraven är kurator, psykolog samt specialpedagogisk personal (SFS, 2010:800).Rektorn på varje enskild skola är ytterst ansvarig för Elevhälsan (Student Care) med undantag för elevhälsans medicinska insats, där det medicinska ansvaret vilar på IES Verksamhetschef enl. SOSFS 1997:8 (M). Teamet är en mycket viktig funktion för skolan som helhet. Målet skall alltid vara för barnets bästa, arbetet skall vara väl strukturerat och teamet skall vara väl medvetna om de olika nivåerna för sekretess bland teamets personal. Skolornas teamträffar varierar i antal beroende på elevantal samt aktuell situation men minst en gång i veckan är ett minimum.Rektorn ansvarar för att dessa krav tillgodoses och att rimlig nivå på insatser erhålls. Varje skola inom IES har en anställd skolsköterska och kurator samt tillgång till alternativt anställd specialpedagogisk personal och i någon form tillgång till psykolog. Ansvar för tillgång till psykolog har verksamhetschefen meddelat rektorerna att lösa lokalt. Bedömning av behov av psykolog kommer att göras av skolsköterskan, kuratorn samt skolläkaren. Då bristen på psykologer är stor och tillgången begränsad är man ofta hänvisad till privata aktörer. Bemanningsföretagen kan erbjuda kortsiktiga och långsiktiga lösningar för elevhälsan och kan innefatta tidsbegränsad bemanning av skolsköterska vid sjukdom eller längre ledighet, skolläkare, skolkurator, specialpedagog, logoped
samt skolpsykolog. Varje rektor avgör vilket företag man vill anlita eller om stödet finns lokalt via kommunen. Skolkuratorn är den sociala professionen inom elevhälsan och ska bidra med sina speciella kunskaper till att främja elevers lärande och sociala utveckling, samt medverka till att utveckla skolans elevhälsoarbete för att skapa en god hälsa hos eleverna. Skolkuratorn bidrar som skolans socialarbetare med social och psykosocial kompetens på såväl individ-, grupp- och organisationsnivå som på samhällsnivå. Kuratorns kompetens ska omfatta kunskaper i beteende- och samhällsvetenskap såsom sociologi, juridik, psykologi och statsvetenskap, samt socialt förändringsarbete och psykosocialt behandlingsarbete. Arbetet bygger på insikt i lagtexter, djup förståelse för teorier om barns och ungdomars psykiska och sociala utveckling, och för skolans speciella förutsättningar och miljö.Målet för skolkuratorns arbete är elevernas välmående och möjlighet till förverkligande av egna idéer och ideal. För att eleverna ska kunna nå dessa mål ska kuratorn stödja elevernas resurser och frivilliga deltagande i samverkan, samt uppmuntra till hälsosamma förändringar. Det individinriktade arbetet ska följa det särskilda ansvaret att undanröja hinder för varje elevs lärande och utveckling.Utgångspunkten är en helhetssyn både i arbetet med enskilda elever och i det förebyggande arbetet. Verktygen är kommunikation, öppet bemötande och respekt för de relationer och sammanhang som eleven befinner sig i. Skolkuratorns arbetsmetoder kan beskrivas som antingen direkta eller indirekta, med syfte att stödja enskild elev, eller förebyggande för att skapa en god miljö för elevers hälsa, lärande och utveckling. Skolsocialt arbete omfattar insatser på såväl individ-, grupp- och organisationsnivå som samhällsnivå. Skolkuratorn arbetar med; - Skolsocial kartläggning/ utredning av enskild elev, t.ex. vid socialtjänstanmälan eller remiss till BUP eller Habiliteringen, deltagande vid pedagogiska kartläggningar av elev i behov av särskilt stöd - Flerpartssamtal elev – föräldrar – lärare – nätverk, t.ex. vid anmälan eller remiss som ovan, svårigheter i kommunikation med lärare, behov av samarbete mellan föräldrar i en kamratgrupp- Stödsamtal och psykosocialt behandlingsarbete med enskild elev, t.ex. stresshantering, sorgearbete, svårigheter i kamratkontakter, tonårsrelaterade konflikter i hemmet, relationsproblem- Arbete med elever i grupp, klassarbete, gruppsamtal, t.ex. DISA -utbildning, fysisk aktivitet, sex- och samlevnadsundervisning, ANT-arbete, stresshantering, tjej - och killgrupper, konfliktlösning- Handledning och konsultation till skolpersonal, t.ex. inför möten med elev och/eller familj, olika teman i undervisningen eller projekt/grupparbeten- Samverkan skola – socialtjänst, barn- och ungdomspsykiatri, habilitering, samfund, fritid, ungdomsmottagning, hyresvärdar och polis, t.ex. samtal med socialtjänst om enskild elev, eller med BUP, efter familjens godkännande. Samarbete med övriga instanser, både i vardagen och vid kris. Eventuellt samordnande insats både för elever med särskilt stöd och/eller för familjer av annan kulturell/språklig bakgrund än den svenska- Organisatoriskt/strukturellt arbete, värdegrundsarbete, t.ex. deltagande i utformning och formulering av Likabehandlingsplan, Antimobbningsdokument, planering och strukturering av Krisplan och Krispärm, informationsbroschyrer, veckobrev etc.- Kartläggning av lärandemiljön, för främjande av både enskilda elevers, grupper/klassers och personals xxxxx- Xxxxxxxxxxxxx, t.ex. vid olyckor, allvarlig sjukdom hos elever, personal eller i familj, dödsfall. Varje skola ska ha en krispärm. Krispärmen uppdateras kontinuerligt.- Utbildningsinsatser, föreläsningar och liknande för personal och/eller vårdnadshavare om tonårsutveckling, antimobbningsarbete eller funktionssvårigheter som ADHD, dyslexi eller autismspektrumVärt att nämna är att kuratorer och skolsköterskor inom IES med längre erfarenhet verkar som mentorer till de senast anställda. Denna kontakt kan vara via mejl, telefonsamtal, besök på respektive skola eller möten utanför, i enlighet med behov och avstämning med rektor/biträdande rektor.Alla IES skolor har tillgång till skolläkare. Skolläkare anställs eller hyrs redan från start av skolan efter samråd mellan verksamhetschefen, rektorn samt skolsköterskan.
Omfattningen bedöms i första hand av de behov som bedöms lokalt av skolsköterskan och i samråd med skolläkaren. Behovet styr, inte tjänstgöringsgrad. Skolläkaren har regelbunden skolläkarmottagning i den omfattning som bedöms nödvändig.Skolläkaren ansvarar för områden som rör vård, diagnostik och behandling, vilket inom elevhälsan också innebär generella ordinationer för läkemedel, vaccinationer, samt akutläkemedel. Skolläkarens uppgift är tydlig och framgår i IES Metodbok:1.6 Arbetsbeskrivning för skolläkare Grunden för skolhälsan är ett nära samarbete mellan skolsköterska och skolläkare. Skolläkarens aktiva deltagande i skolhälsans löpande arbete är en viktig del i kvalitetsarbetet. Uppgifter av diagnostisk karaktär och ställningstaganden till utredningar och medicinsk behandling är i princip uppgifter för skolläkaren. Skolläkaren ska fullgöra följande arbetsuppgifter: - tillsammans med skolsköterskan svara för skolhälsan Skolsköterskan är den som bäst lär känna eleverna och kommer i kontakt med deras hälsoproblem. Skolläkaren ska vara samarbetspartner och konsult till skolsköterskan. - följa upp hälsobesök och kontrollelever Skolsköterskan ansvarar för hälsobesöken. Skolläkarens uppgift är att följa upp resultat eller avvikelser som skolsköterskan/skolan uppmärksammat eller BVC noterat. Gemensamt kommer man överens om vilka som ska erbjudas läkartid. Skolläkaren ska regelbundet följa upp kontrollelever i enlighet med rutiner i metodbok och vårdprogram. - möta elever i behov av särskilt stöd Xxxx i behov av särskilt stöd hänvisas till skolläkaren genom skolsköterskan. Aktuella elever anmäls till skolsköterskan av skolpersonal (rektor, lärare, specialpedagog). Hit hör tillstånd med särskilt stor betydelse i skolsammanhang, t.ex. ADHD, koncentrationssvårigheter, autismliknande problem, psykosociala problem, kroniska sjukdomar, dyslexi och utpräglad begåvningssvaghet. - utfärda körkortsintyg för elever som behöver det för sin utbildning - utreda/behandla elever med skolrelaterade medicinska problem Om problemet är skolrelaterat eller om det finns misstanke om det ska skolläkartid erbjudas. I fall där det finns särskilda socialmedicinska skäl att ta hand om eleven inom skolhälsans ram så bör eleven få tid hos skolläkaren. - ta emot besök av elever och föräldrar.
Tid bokas hos skolläkaren genom skolsköterskan. Många elever och deras föräldrar tar kontakt med skolläkare för sjukvård av mer allmän karaktär. Dessa besök bör ha lägsta prioritet i förhållande till de tidigare beskrivna. Om elevens problem inte är skolrelaterade eller om inga särskilda socialmedicinska skäl finns ska eleven hänvisas till primärvården. Detta gäller också om det går att förutsäga utredningsbehov, som inte ryms inom skolhälsans resurser eller om elevens primära önskemål är remiss vidare. - vara konsult i medicinska elevhälsofrågor som förmedlas via skolsköterskan från övrig skolpersonal - medverka i konferenser, team, utbildning, nätverk m.m. För att få delaktighet i skolan är det önskvärt att skolläkaren medverkar vid EHT en gång per termin och ev. fler gånger om rektor ser behov och kallar skolläkaren. Ibland finns behov av skolläkarens medverkan vid elevvårdskonferenser och andra konferenser. Det får ske i mån av tid och på kallelse från rektor. Skolläkaren kan också medverka i kompetensutveckling av lärare och annan skolpersonal samt föräldrar. Skolläkaren kan också delta i nätverkssamarbete med bl. a. landstinget. Beslut om skolläkarens medverkan i egen eller annans kompetensutveckling, nätverks- och teamarbete fattas av verksamhetschefen. - bistå skolsköterskan och övrig personal på skolan när det gäller arbetet med elevernas arbetsmiljö och det förebyggande hälsoarbetet - följa hälsoläget och identifiera ohälsofaktorer - dokumentera i elektronisk journal - i övrigt fullfölja arbetsuppgifter som åläggs i tjänstenDet är viktigt att elevhälsan är tydlig i det hälsopreventiva arbetet och skall därför fungera som elevernas företagshälsovård samt aktivt delta i skolans miljöarbete. Elever i behov av särskilt stöd, elevernas fysiska, psykiska och sociala arbetsmiljö samt så kallade livsrelaterade hälsorisker är prioriterade arbetsområden.Vid anställning av skolsköterska samt skolläkare bör verksamhetschefen vara delaktig och skall lämna sina synpunkter. Det är av stor vikt att rätt kompetens eftersträvas.
Sjuksköterskor med vidareutbildning till barnsjuksköterska, distriktssköterska eller skolsköterska skall prioriteras. Detta har att göra med deras unika kompetens och har också stöd i lagen vad gäller deras möjlighet att själva ordinera vid vaccineringar av barnen.För att nå att bevara och förbättra elevernas psykiska och kroppsliga hälsa och verka för sunda levnadsvanor är det för IES skolsköterskor viktigt • att vid hälsobesök tidigt identifiera problem eller symtom hos elever som kan innebära att de är i
behov av insatser• att aktivt bistå elever i behov av särskilt stöd• att arbeta för en säker och god arbetsmiljö för eleverna• att identifiera och åtgärda förhållanden i elevernas närmiljö som kan innebära risk för skador och ohälsa • att tillföra medicinsk kompetens och omvårdnadskompetens som ett stöd i det pedagogiska arbetet• att i samarbete med elever, vårdnadshavare och övrig skolpersonal arbeta för att ge eleverna kunskap om hälsosamma levnadsvanor och om faktorer som bidrar till ohälsa• att bevaka vaccinationstäckning och fullfölja vaccinationer enligt Socialstyrelsens vaccinationsprogram (SOSFS 2006:22)• att se till att elevhälsans kunskap om elevernas hälsa tas till vara i det elevvårdande arbetetFörutsättningarna för att nå dessa mål är att • skolsköterskorna samarbetar med skolans pedagogiska personal liksom med övrig elevvård i arbetsmiljöfrågor och övergripande elevvårdsfrågor• bistår skolledning med information, råd och utredningar i frågor som är viktiga för elevernas hälsa• samarbetar med landstingets hälso- och sjukvård och andra aktörer• har tillgång till ändamålsenliga lokaler inom skolan• tar del av aktuell vetenskaplig utveckling inom relevanta områden för att utveckla skolhälsans arbeteKvalitetsarbetet säkerställer uppdaterade dokumenterade rutiner för verksam¬heten: Dessa finns samlade i IES skolsköterskors metodbok och revideras årligen. Speciellt viktigt är det att ha rutiner för medicinska uppgifter såsom journalhantering, vaccinationer och läkemedelshantering. Kompetensutveckling sker utifrån hur behoven i verksamheten förändras. Lokaler och utrustningLokalerna skall vara ändamålsenliga och lättillgängliga och det skall finnas adekvat utrustning. Skolhälsolokaler är av stor betydelse för att skolsköterskor och skolläkare skall kunna utföra sina arbetsuppgifter utifrån de lagar och författningar som åligger dem i egenskap av hälso- och sjukvårdspersonal.Verksamhetschefen har årlig tillsyn av varje enskild skolsköterskemottagning för att säkerställa att rätt utrustning och förutsättning finns för att bedriva god och säker skolhälsovård. Detta dokumenteras och lämnas till respektive skolas rektor och skolsköterska samt till IES huvudkontor. Avvikelser åläggs rektor och skall åtgärdas. Åtgärder skall följas upp av VC under xxxxxxxx.Xxx ändamålsenliga lokaler menas•
Lokalen bör vara tydligt skyltad och försedd med informationstavla med skolsköters¬kans arbets- och mottagningstider.• Det bör finnas signalanordning som visar om skolsköterskan är anträffbar eller upptagen med besök eller telefonsamtal.• Av sekretesskäl skall lokalen vara utformad så att de samtal som förs i lokalen direkt eller via telefon inte kan uppfattas av obehöriga. Om så är fallet skall detta åtgärdas snarast.• Lokalen skall ha telefon.• Samtal och undersökningar ska kunna ske ostört. • Lokalen bör vara så stor att den rymmer den utrustning som behövs. Golvytan bör vara så stor att eleven kan röra sig fritt vid funktions- och motorikkontroller. Vid synpröv¬ning finns fastställda krav på avstånd mellan eleven och syntavlan (3 eller helst 5 m). Syn¬tavlan måste också kunna placeras med hänsyn till ett gott ljusförhållande. Det bör också finnas tillräckligt med plats för en besökande familj.• I lokalen skall finnas fasta låsbara skåp för förvaring av läkemedel, sprutor, kanyler och receptblock. För vacciner och läkemedel som fordrar kylförvaring skall låsbart kylskåp med
termometer finnas.• För förvaring av journaler gäller bestämmelser i patientjournallagen och arkivlagen. Det innebär att det ingår i respektive skolas uppgift att se till att journalhandlingarna förvaras på ett ur sekretessynpunkt betryggande sätt och i övrigt skyddade mot förstörelse, skada, tillgrepp och obehörig åtkomst. För ändamålet utformat låsbart och brandsäkert journalskåp eller motsvarande skall användas. Dessa går i många fall att finna begagnade. Den lokal där journalerna
förvaras skall också vara låsbar och antalet nycklar skall vara begränsade.• Av hygieniska skäl skall lokalen vara utrustad med rinnande vatten och helst diskbänk för rengöring av utensilier.
Instrumenten skall ytdesinficeras. • Lokalen skall städas regelbundet och helst efter varje
mottagningsdag. Om lokalen används för andra ändamål bör den även städas före mottagningen.• Lokalen skall vara placerad så att det finns dagsljus och möjlighet att vädra.• I direkt anslutning till skolhälsans lokal bör viloutrymme med liggplats för elever finnas om skolhälsan är bemannad varje dag. Vilrum skall dock finnas på alla skolor.• En toalett för eleverna bör finnas i nära anslutning till
lokalen.• Mottagningslokalen bör ha utrymme motsvarande väntrum med plats för anslagstavla för information liksom utrymme för aktuella broschyrer och tidskrifter.• Skolhälsovården bör ligga i anslutning till övrig elevhälsa och kan också dela väntrum. Dessa skall också vara tillgängliga för
rullstolsburna.• Dörr till mottagningen skall vara försett med lås och antalet nycklar skall vara klart begränsade, åtkomst för städ måste finnas samt naturligtvis en huvudnyckel av brandsäkerhetsskäl.
Med adekvat utrustning menasMedicinteknisk utrustning• Undersökningsbrits• Låsbart medicinskåp• Stetoskop• Blodtrycksmanschett av olika bredd• Otoskop• Reflexhammare•
Febertermometer• Mätsticka för längdmätning• Våg• Scoliometer• Syntavla BR med avstånd 5 meter alternativt KM – tavla med 3 meters avstånd• Lupplampa• Instrument som saxar, pincett, fästingborttagare, skalpell.• Förbandsmaterial/förbrukningsmaterial enligt avtalslista• Uppsamlingsburk för skärande/stickande avfallKemisk-tekniska artiklar• Ytdesinfektion•
Handdesinfektion• HuddesinfektionLäkemedel• Enligt läkemedelslista med generella ordinationer• För medicinsk akutberedskap• VaccinerFör journalföring och annan dokumentation• Datorutrustning med ändamålsenliga program• Journalskåp, låsbart och brandsäkertKontorsutrustningSkrivbord med arbetsstol, dator med nätverksanslutning, laserskrivare/scanner, bra belysning och besöksmöbler, papperstugg.Verksamhetschefen är behjälplig och ett stöd för rektorerna vid planeringen av lokalerna för elevhälsan. Elevhälsans medicinska insats och dess organisationVårdgivarenMed vårdgivare avses i denna lag fysisk eller juridisk person som yrkesmässigt bedriver hälso- och sjukvård, alltså huvudmannen (1998:531). I detta fall IES med VD som ytterst ansvarig. Bland
vårdgivarens skyldigheter finns kravet på att ”ledningen av hälso- och sjukvården skall vara organiserad så att den tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården samt främjar kostnads¬effektivitet”. Socialstyrelsen har tillsyn över vårdgivaren och
verksamheten.VerksamhetschefInom all hälso- och sjukvård skall det finnas en verksamhetschef som svarar för verksam¬heten och som har det samlade ledningsansvaret (1982:763). Verksamhetschefen representerar vårdgivaren och det är vårdgivaren som ansvarar för att det utses verksam¬hetschef för den hälso- och sjukvård som bedrivs av denne. Det samlade ledningsansvaret för hälso- och sjukvårdsverksamheten inom elevhälsan ligger alltså på verksam¬hetschefen och kan inte överlåtas till annan befattningshavare. Verksamhetschefen ansvarar för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av hälsovården samt främjar kostnadseffektivitet (SFS 1982:736; 2010:659; SOSFS 1997:8).Rektors roll inom Elevhälsans medicinska insats• personalansvar för
skolsköterskorna• lokalansvar• elevhälsoarbetet på skolanNär det gäller lokaler för skolhälsan, nyrekrytering av skolsköterskor och annat som berör hälso- och sjukvårdsuppdraget sker samråd med verksamhetschefen.Funktionen Skolsköterska med medicinskt ledningsansvar ligger inom IES på verksamhetschefen.Skolläkare med ansvar för vissa medicinska ledningsuppgifter:Ansvarar för områden som rör vård, diagnostik och behandling, vilket inom elevhälsan innebär:• generella
ordinationer för läkemedel• vaccinationer• akutläkemedelHälso- och sjukvårdspersonal (skolsköterska samt skolläkare):Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen bär själv ansvaret för hur han eller hon fullgör sina arbetsuppgifter (SFS, 2010:659).
Ansökningsid: Gr 2013/32849
11. Studie- och yrkesvägledning
🗹Skolenheten kommer att erbjuda eleverna i grundskolan Studie- och yrkesvägledning (SYV) så att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses enligt 2 kap 29-30 §§ skollagen.
Ansökningsid: Gr 2013/32849
12. Skolmåltider - grundskola
🗹Skolenheten kommer att ha ett system som kontinuerligt säkerställer att de skolmåltider som serveras är näringsriktiga enligt 10 kap 10 § skollagen.
Ansökningsid: Gr 2013/32849
13. Undervisning i modersmål och svenska som andraspråk
13 a) Modersmålsundervisning
🞎Förskoleklassen kommer att medverka till att elever med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål enligt 9 kap. 10 § skollagen.
🗹Grundskolan kommer att erbjuda modersmålsundervisning enligt 10 kap. 7 § skollagen och 5 kap 7-13 §§ skolförordningen.
13 b) Svenska som andraspråk
Undervisning i svenska som andraspråk ska om det behövs anordnas för elever i grundskolan som har ett annat språk än svenska som modersmål, elever som har svenska som modersmål och som har tagits in från skolor i utlandet samt invandrarelever som har svenska som umgängesspråk med en eller båda vårdnadshavarna.
🗹Grundskolan kommer att erbjuda undervisning i svenska som andraspråk enligt 5 kap. 14-15 §§ skolförordningen.
Ansökningsid: Gr 2013/32849
14. Lokaler och utrustning
14 a) Nyetablerad skolenhet
Redogör för skolenhetens planerade lokaler (ange yta och adress). Bifoga ett skriftligt underlag som visar att angivna lokalalternativ kan bli aktuella. Detta bör göras genom intyg som visar att de fastighetsföretag som huvudmannen varit i kontakt med kommer att kunna hyra ut eller sälja fastigheten. Bifoga även ritning. Se avsnitt 17.
Xxxxxxxxxxxx 00000 00 XXXXXXXXXXX Xxxxxxxx Xxxx
14 b) Utökad skolenhet
Redogör för hur skolenhetens avser att utöka befintliga lokaler (ange yta för utökning samt för hela skolenheten och skolans adress).
14 c) Fritidshem - lokaler
Redogör för hur lokalerna för fritidshemmet kommer vara utformade.
14 d) Speciallokaler
Redogör för tillgången till speciallokaler och utrustning. Ange i vilken utsträckning speciallokaler ska hyras. Om skolenheten avser att hyra speciallokaler, bifoga ett skriftligt underlag som styrker tillgången till speciallokaler och utrustning.
Hem- och konsumentkunskap
IES hyr normalt inga speciallokaler utan dessa kommer organisatoriskt att finnas på plats. Lokal för Hem- och Konsumentkunskap kommer att finnas i byggnaden och kommer att inredas på samma sätt som i alla våra övriga skolor. Lokalen specificeras enligt följande:ca 60 kvm med 4 köksenheter med spis, fläkt och skåp. Två kylar, en frys, diskmaskin och tvättmaskin, porslinsskåp och speceriskåp.
Ätmöjligheter för 16 personer i eller i anslutning till köket med plats för bord och 16 xxxxxx.Xx använder oss av en egen byggkonsult i företaget och av egna leverantörer av utrustningen för att säkerställa kvaliteten.
Idrott och hälsa
IES hyr endast i undantagsfall gymnastikhall utan planeringsförutsättningarna är att detta organisatoriskt kommer att finnas på plats. IES har vid ett flertal tillfällen investerat i gymnastikhall. Då skolan nu fortfarande befinner sig i planeringsstadiet går dock inte att svara på om gymnastiken kommer att bedrivas i byggd lokal, hyrd eller i en kombination därav.
Naturorienterande ämnen (biologi, fysik, kemi och teknik)
Naturorienterande (biologi, fysik, kemi och teknik):IES hyr normalt inga speciallokaler utan dessa kommer organisatoriskt att finnas på plats. Lokal för de naturorienterande ämnena kommer att finnas i byggnaden och kommer att inredas på samma sätt som i alla våra övriga skolor och i enlighet med arbetsmiljöverkets regelverk. Lokalen specificeras enligt följandeca 60 kvm med nöddush med tempererat vatten, inget avlopp. Separat ventilation för 1 dragskåp med vatten och avlopp. Flera låsbara bänkskåp, minst 16 eluttag, bänkar med tålig yta, 3 diskhoar i rostfri bänk. Separat preparationsrum med låsbart ventilerat skåp för kemikalier, låsbart ventilerat gift- och syraskåp.
Nöddush och ögonsköljning i flaskor. Elåtgång max 10 kW samtidigt.Normalt utrustar vi en lokal som fullt labb med preparationsrum och därtill har vi 1-2 rum som utrustas som ett lättare lab för teorilektioner.
Textil-, trä- och metallslöjd
IES hyr normalt inga speciallokaler utan dessa kommer organisatoriskt att finnas på plats. Lokal för Textil, trä-och metallslöjd kommer att finnas i byggnaden och kommer att inredas på samma sätt som i alla våra övriga skolor och i enlighet med arbetsmiljöverkets regelverk. Lokalen specificeras enligt följandeSyslöjSyslöjdssal ca 60 kvm med 10 eluttag placerade längs väggarna. Vatten och
avlopp. Partikelfilter. Belysning 500 lux.Trä- och metallslöjdssal ca 70 kvm, med lämpliga eluttag, separat spånsug och punktsug för illaluktande arbeten. Partikelfilter. Vatten och avlopp.
14 e) Skolbibliotek – tillgången till
Redogör för hur huvudmannen kommer att säkerställa elevernas tillgång till ett skolbibliotek. Om huvudmannen avser att sluta avtal med närliggande skolenhet eller bibliotek ska intyg som visar att huvudmannen kommer att få tillgång till skolbibliotek bifogas. Om skolbiblioteket inte kommer att finnas i skolenhetens lokaler ange avståndet mellan biblioteket och skolenheten.
IES har bibliotek i samtliga våra skolor och dessa ses som absolut nödvändiga för skolans verksamhet. Specifikationen för biblioteket säger ca 100-200 kvm med el- och datoruttag för 4-8 studieplatser. Vi har en företagsomfattande licens med företaget Bibliotekstjänst och använder oss av micromarkt. Då vi har en stor andel elever med utländsk bakgrund och då skolan har en engelsk profil har vi alltid en stor andel böcker på andra språk än svenska.Vidare är inte våra bibliotek begränsade till enbart böcker utan eleverna har även tillgång till databaser vilka vi köpt licens för (bla Cambridge University). Informationen är därmed aktuell och vederhäftig samt att den finns, oavsett om det är IT eller böcker, på fler språk än svenska.Detta medger också att biblioteket får en central roll i den pedagogiska verksamheten. Elever har en möjlighet att använda sig av biblioteket lite på samma sätt som man sedan kommer att göra i de högre utbildningsformerna. På varje skola eftersträvar vi också att ha ett "silent room" för effektiva självstudier och läxläsning, även utöver biblioteket
14 f) Skolbibliotek – pedagogiska verksamheten
Redogör för hur skolbiblioteket ska användas i den pedagogiska verksamheten.
Skolbiblioteket kommer att innehålla både digitala och fysiska böcker. World book online erbjuder tusentals digitala böcker och texter på engelska men med en översättningsservice för ett antal internationella språk. Detta kan kraftigt bidra till det tvåspråkiga tillvägagångssätt som företaget antar så väl som studiehandledning i modersmål. De fysiska böckerna täcker en rad av ämnen som undervisas i grundskolan och kommer att inkludera både engelska och svenska titlar. Det är viktigt att litteraturen, både fiktiva och icke-fiktiva titlar, är nära knutna till Lgr11 så väl som den mer detaljerade lokala kursplanen.
Ansökningsid: Gr 2013/32849
15. Ekonomi
15 a) Avgifter
🗹Skolenheten kommer att vara avgiftsfri för eleverna i enlighet med 9 kap. 8 § samt 10 kap. 10 § skollagen.
15 b) Avgift fritidshemmet
Avgifter som en enskild huvudman för ett fritidshem tar ut får inte vara oskäligt höga. Om ni avser att ta ut avgift för eleverna i fritidshemmet, redogör för avgiftens storlek samt för hur den har beräknats.
1. Avgift fritids – den del som betalas av föräldrarna. 2. Intäktsberäkningen är baserad på att 75% av eleverna i ÅK F och 3 kommer att delta samt att avgiften som tas ut av föräldrarna är uppskattad till
ett snitt om 600 kr/månad/barn.3. Avgift om 3000 kr/termin för JR Club4. Intäktsberäkningen är baserad på att 25% av eleverna i ÅK 4 och 5 kommer att delta.5. Beräkningsformel: Xxxxx elever ÅK 4 och 5 x 0.25 x 6000 kr
15 c) Etableringskostnader
Ange under vilka kostnadsposter och med vilka belopp etableringskostnader finns redovisade i budgeten. Om etableringskostnader inte finns redovisade i budgeten ange varför och hur stora dessa beräknas bli.
Etableringskostnaderna kommer att bestå av inköp av inventarier, såsom elevbänkar, stolar, skåp, övriga möbler, undervisningsmaterial samt IT-utrustning. Vidare kommer vissa marknadsföringskostnader att uppstå. Eventuella anpassningar i byggnaden kommer att skrivas in i hyresavtalet. Företaget finansierar självt de etableringskostnader som ej ingår i hyran. Företagets finansiella stabilitet möjliggör egen finansieringen etableringen. Till styrkande av detta hänvisas till bolagets senaste Årsredovisning för perioden 2011-07-01 – 2012-06-30. Årsredovisningen bifogas.
15 d) Bidragsbelopp
Redovisa hur bidragsbeloppet har beräknats per skolform. Ange till exempel om summan grundats på kontakter med kommunen eller liknande. Beloppet ska stå i överensstämmelse med det angivna elevantalet inom respektive verksamhet.
Erhållna skolpengsbeslut samt annan skriftlig information från kommun avseende 2012 samt 2013 ligger nu till grund för beräkning av bidragsbeloppen.
15 e) Övriga inbetalningar/intäkter
Om övriga inbetalningar/intäkter ingår i budgeten ska dessa styrkas. Redovisa separat hur de har beräknats och bifoga underlag som styrker beloppet. Se avsnitt 17.
Avgift för Junior Club. Avgiften är 3000 kr / termin och denna betalas av de föräldrar som nyttjar Junior Club till sina barn. Denna intäkt redovisas/ ingår under rubriken ”Avgift fritidshem”. Se beräkning ovan.
15 f) Resultatutveckling
Om resultatbudgeten visar ett negativt resultat år tre redovisa när verksamheten beräknas generera ett positivt resultat.
Internationella Engelska Skolan i Sverige AB bedriver skolverksamhet från årskurs 1 till och med gymnasiets tredje årskurs. Verksamhet bedrivs idag på 19 orter runt om i landet. Bolagets styrelse har antagit en plan för vidare expansion och finansierar självt samtliga nyetableringar. Bolaget beräknar i de flesta etableringar ett negativt rörelseresultat det första året, i vissa fall också en mindre förlust år två. I de flesta fall beräknas generera ett positivt resultat uppnås år 2 eller 3.Bolagets finansiella stabilitet möjliggör att ta en negativ resultatutveckling år 1.Till styrkande av detta hänvisas till bolagets senaste Årsredovisning för perioden 2011-07-01 – 2012-06-30.
Årsredovisningen bifogas.
15 g) Likviditetsbudget och Resultatbudget
Samtliga utbetalningar/kostnader för etableringen ska ingå i budgeten.
Likviditetsbudget | |
Inbetalningar | Läsår 1 |
Kommunalt bidrag förskoleklass | 0 |
Kommunalt bidrag grundskola | 299307 71 |
Kommunalt bidrag fritidshem | 0 |
Avgift fritidshem | 0 |
Lån 1) | 0 |
Ägartillskott 2) | 0 |
Finansiering med egna medel 3) | 401346 9 |
Övriga inbetalningar 4) | |
Summa inbetalningar | 339442 40 |
Utbetalningar | |
Personal | |
Skolledning | 149400 0 |
Lärare förskoleklass 5) | 0 |
Lärare grundskola 5) | 125092 80 |
Personal fritidshem 5) | 0 |
Administration | 351900 0 |
Rekrytering | 200000 |
Fortbildning | 60000 |
Lokaler/utrustning | |
Lokalhyra | 504000 0 |
Resultatbudget | |||
Intäkter | Läsår 1 | Läsår 2 | Läsår 3 |
Kommunalt bidrag förskoleklass | 0 | 0 | 0 |
Kommunalt bidrag grundskola | 299307 71 | 402918 96 | 518999 57 |
Kommunalt bidrag fritidshem | 0 | 0 | 0 |
Avgift fritidshem | 0 | 0 | 0 |
Övriga intäkter | 0 | 0 | 0 |
Summa intäkter | 299307 71 | 402918 96 | 518999 57 |
Kostnader | |||
Personal | |||
Skolledning | 149400 0 | 149400 0 | 212400 0 |
Lärare förskoleklass | 0 | 0 | 0 |
Lärare grundskola | 125092 80 | 172645 20 | 212058 00 |
Personal fritidshem | 0 | 0 | 0 |
Administration | 351900 0 | 387900 0 | 558900 0 |
Rekrytering | 200000 | 200000 | 200000 |
Fortbildning | 60000 | 80000 | 100000 |
Lokaler/utrustning | |||
Lokalhyra | 504000 0 | 672000 0 | 840000 0 |
Service | 108000 0 | 144000 0 | 180000 0 |
Kontorsutrustning | 300000 | 200000 | 250000 |
Möbler | 300000 0 |
Datorer | 661000 |
Service | 108000 0 |
Kontorsutrustning | 300000 |
Telefon, kopiator m m | 720000 |
Läromedel | |
Litteratur/utrustning/skol bibliotek | 144000 0 |
Programvaror, licenser | 180000 |
Övrigt | |
Info och annonsering | 300000 |
Elevhälsa | 540000 |
Skolmåltider | 237096 0 |
Studieresor m m | 60000 |
Försäkringar | 20000 |
SYV | 450000 |
Finansiella poster | |
Räntor | 0 |
Amorteringar | 0 |
Summa utbetalningar | 339442 40 |
Över-/underskott |
Läromedel | |||
Litteratur/utrustning/skol bibliotek | 144000 0 | 168000 0 | 192000 0 |
Programvaror, licenser | 180000 | 240000 | 300000 |
Övrigt | |||
Info och annonsering | 300000 | 200000 | 200000 |
Elevhälsa | 540000 | 720000 | 900000 |
Skolmåltider | 237096 0 | 316128 0 | 395160 0 |
Studieresor m m | 60000 | 70000 | 80000 |
Försäkringar | 20000 | 25000 | 30000 |
SYV | 450000 | 450000 | 450000 |
Finansiella poster | |||
Räntor | 0 | 0 | 0 |
Avskrivningar | |||
Möbler | 600000 | 600000 | 600000 |
Datorer | 220333 | 220333 | 220333 |
Telefon, kopiator m m | 180000 | 180000 | 180000 |
Summa kostnader | 305635 73 | 388241 33 | 485007 33 |
Vinst/Förlust | - 632802 | 146776 3 | 339922 4 |
Lån: Styrk posten lån med aktuellt lånelöfte från till exempel bank. Av lånelöftet ska framgå vilket belopp som kan/kommer att lånas ut. Ägartillskott: Om medel tillskjuts av ägarna ska detta framgå under denna post och styrkas med aktuellt intyg samt t ex kontoutdrag, årsredovisning eller liknande som visar att medlen finns att tillgå. Finansiering med egna medel: Avser finansiering med egna medel, till exempel medel som finns tillgängliga i redan bedriven verksamhet. Xxxxx posten med till exempel aktuell årsredovisning. Övriga inbetalningar: Tillskott av medel som inte omfattas av ovanstående poster. Styrks till exempel med intyg och kontoutdrag från privatperson, sponsoravtal,
inbetalningar från medlemmar eller liknande. Personalkostnader: Beloppet ska stå i överensstämmelse med det angivna antalet lärar-/personaltjänster.
Ansökningsid: Gr 2013/32849
16. Övriga upplysningar
Eventuella övriga upplysningar som sökande önskar framhålla anges här.
Ansökningsid: Gr 2013/32849
17. Bilagor
Handlingar som ska bifogas ansökan - Ange bilagenummer.
Fullmakt för den kontaktperson som företräder sökanden hos Statens skolinspektion. 1 Intresseundersökning eller därmed jämförbara uppgifter som visar ett riktat intresse från målgruppen till den planerade utbildningen och skolenheten. Uppgifterna ska ligga till grund för sökandens budget och visa att sökanden kan få ett tillräckligt stort antal elever till de sökta utbildningarna. 2 Ritning över tilltänkta skollokaler. Sökandens senaste årsredovisning. 3 Intyg avseende extern finansiering av utbildningsverksamheten.
Aktiebolag - Registreringsbevis från Bolagsverket. Av registreringsbeviset ska framgå att bolaget ska bedriva sådan utbildningsverksamhet som ansökan avser. 4
Vid utökning av verksamheten ska dessutom följande bifogas Dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet på skolenheten. Plan mot kränkande behandling.
Övriga bilagor
Egna dokument som komplement till läroplanen. Lokaler – intyg från fastighetsföretag. Speciallokaler
– intyg från exempelvis kommun eller fastighetsföretag. Skolbibliotek – intyg från bibliotek.
Bilagor till denna ansökan
Namn | Nr |
Bilaga 1 - Bilaga 1 Fullmakt.pdf | 1 |
Bilaga 2 - elevprognos Göteborg.docx | 2 |
Bilaga 3 - Bilaga 3 årsredovisning.pdf | 3 |
Bilaga 4 - Bilaga 4 Registeruppgift.pdf | 4 |
Bilaga 5 - Bilaga 5 rapport kränkande behandling.docx | 5 |
Bilaga 6 - Bilaga 6 Lokalkrav.doc | 6 |
Bilaga 7 - Bilaga 7.pdf | 7 |
Bilaga 8 - Bilaga 8.pdf | 8 |
Bilaga 9 - Bilaga 9.pdf | 9 |
Angående bilagor
Om efterfrågade bilagor saknas, redogör för orsaken till att de efterfrågade bilagorna inte bifogats till ansökan.
Fastighetsägaren har identifierat byggnaden och funnit den som lämplig för ombyggnation till skola. Med anledning av den korta ledtiden från ansökan till bygglov arbetar vi med funktionsprogram i syfte att ge fastighetsägaren handlingsfrihet med byggnaden. Funktionsprogrammet (bilaga 6) beskriver vilka funktioner vi vill få in i byggnaden och när fastighetsägaren ser att detta kan fungera kompletterar vår byggkonsult med en enkel ritning över den tänkta skolan. Exempel på hur det kan se ut finns här som bilaga 7,8,9.I fallet enligt den aktuella ansökan finns självfallet ritningar på själva fastigheten som den ser ut idag men detta är inte relevant då fastigheten sedan skall byggas om. Om skolinspektionen ändå önskar ritningar över fastigheten så kan dessa ordnas fram. När vi under hösten tagit fram dom skarpa ritningarna så kan vi komplettera med dessa vid behov.
Gr 2013/32849
Ansökan avser
Ansökan om godkännande som huvudman för fristående grundskola, Årskurser: Åk 6-9, Internationella Engelska Skolan Göteborg II i Göteborgs stad
Ort och datum
Underskrift av firmatecknare/behörig företrädare för sökanden Namnförtydligande
En fullständigt ifylld ansökan med bilagor ska ha kommit in till Skolinspektionen senast den 31 januari kalenderåret innan utbildningen avser att starta. Följ instruktionerna till ansökningsblanketten och Statens skolinspektions föreskrifter om ansökan om godkännande som huvudman för fristående skola (SKOLFS 2011:154).
Genom underskriften försäkrar du på heder och samvete att uppgifterna i ansökan och därtill bifogade handlingar är sanna.