Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet
Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet
►B FRIVILLIGT PARTNERSKAPSAVTAL
mellan Europeiska unionen och Republiken Indonesien om skogslagstiftningens efterlevnad, förvaltning av och handel med skog samt import av trävaruprodukter till Europeiska unionen
(EUT L 150, 20.5.2014, s. 252)
Ändrad genom:
►M1 Beslut nr 3/2015 av den gemensamma genomförandekommitté som inrättats genom det frivilliga partnerskapsavtalet mellan Europeiska uni onen, å ena sidan, och Republiken Indonesien, å andra sidan av den 8 juli 2015
Officiella tidningen
nr sida datum
L 213 11 12.8.2015
FRIVILLIGT PARTNERSKAPSAVTAL
mellan Europeiska unionen och Republiken Indonesien om skogslagstiftningens efterlevnad, förvaltning av och handel med skog samt import av trävaruprodukter till Europeiska unionen
EUROPEISKA UNIONEN
nedan kallad unionen,
och
REPUBLIKEN INDONESIEN,
nedan kallad Indonesien
nedan tillsammans kallade parterna,
SOM ERINRAR OM ramavtalet om vittomspännande partnerskap och samarbete mellan Republiken Indonesien och Europeiska gemenskapen undertecknat den 9 november 2009 i Jakarta,
SOM BEAKTAR det nära samarbetet mellan unionen och Indonesien, särskilt inom ramen för 1980 års samarbetsavtal mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Indonesien, Malaysia, Filippinerna, Sing apore och Thailand – medlemsländer i Sydostasiatiska nationers för bund,
SOM ERINRAR OM Baliförklaringen om skogslagstiftningens efterlev nad och skogsförvaltning (Fleg) av den 13 september 2001 från länder i östra Asien och andra regioner om att vidta omedelbara åtgärder för att intensifiera nationella insatser och stärka bilateralt, regionalt och multi lateralt samarbete för att ta itu med överträdelser av skogslagstiftningen och brottslighet på skogsområdet, särskilt olaglig skogsavverkning och tillhörande olaglig handel och korruption och dessa företeelsers negativa verkningar för rättsstaten,
SOM NOTERAR att kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet om Europeiska unionens handlingsplan för skogslagstiftning ens efterlevnad samt förvaltning av och handel med skog (Flegt) är ett första steg för att komma till rätta med det akuta problemet med olaglig skogsavverkning och därmed sammanhängande handel,
SOM HÄNVISAR till det gemensamma uttalandet från skogsministern i Republiken Indonesien och de europeiska kommissionsledamöterna för utveckling och miljö, tecknat den 8 januari 2007 i Bryssel,
SOM BEAKTAR 1992 års icke rättsligt bindande officiella förklaring med principer för en global enighet om förvaltning, bevarande och hållbar utveckling av alla typer av skogar och FN:s generalförsamlings antagande av ett icke rättsligt bindande instrument om alla typer av skogar,
SOM ÄR MEDVETNA OM vikten av de principer som anges i Riodekla rationen från 1992 om miljö och utveckling för att trygga en hållbar skogsförvaltning, särskilt princip 10 om vikten av att allmänheten är medveten om miljöfrågorna och deltar i behandlingen av dessa och princip 22 om urbefolkningars och andra lokala samhällens viktiga roll i miljöförvaltning och utveckling,
SOM ERKÄNNER de insatser som Republiken Indonesiens regering har gjort för att främja god skogsförvaltning, efterlevnad av lagen och han del med lagligt timmer, även genom Sistem Verifikasi Legalitas Kayu (SVLK) såsom det indonesiska laglighetsförsäkringssystemet för timmer (Timber Legality Assurance System, TLAS) som har utvecklats genom ett flerpartsförfarande enligt principerna om god förvaltning, trovärdig het och representativitet,
SOM ERKÄNNER att det indonesiska TLAS-systemet är utformat för att säkerställa att alla trävaruprodukter är lagliga,
SOM ERKÄNNER att genomförandet av ett frivilligt Flegtpartnerskaps avtal stärker hållbar skogsförvaltning och bidrar till att motverka kli matförändringen genom minskade utsläpp från avskogning och skogs förstörelse och stärker betydelsen av bevarande av skog, hållbart skogs bruk och utökad lagring av kol i skogen (Redd+),
SOM BEAKTAR konventionen om internationell handel med utrotnings hotade arter av vilda djur och växter (Cites) och särskilt dess krav på att exporttillstånd för exemplar av de arter som är upptagna i bilagorna I–III till konventionen endast ska beviljas om vissa villkor är uppfyllda (bl.a. att exemplaren i fråga inte förvärvats i strid med exportlandets lagar till skydd för växt- och djurlivet),
SOM ÄR FAST BESLUTNA att parterna ska sträva efter att minimera sådana ogynnsamma verkningar för urbefolkningar, andra lokala sam hällen och fattiga människor som kan uppkomma som en direkt följd av att detta avtal genomförs,
SOM BEAKTAR den vikt som parterna fäster vid internationellt över enskomna utvecklingsmål och FN:s millennieutvecklingsmål,
SOM BEAKTAR den vikt parterna fäster vid de principer och regler som styr de multilaterala handelssystemen – särskilt rättigheterna och skyl digheterna i 1994 års allmänna tull- och handelsavtal (Gatt 1994) och andra multilaterala avtal som är bifogade avtalet om upprättande av Världshandelsorganisationen (WTO) – och vid behovet av att tillämpa dessa principer och regler på ett öppet och icke-diskriminerande sätt,
SOM BEAKTAR rådets förordning (EG) nr 2173/2005 av den 20 decem ber 2005 om upprättande av ett system med Flegtlicenser för import av timmer till Europeiska gemenskapen och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 995/2010 av den 20 oktober 2010 om fastställande av skyldigheter för verksamhetsutövare som släpper ut timmer och trä varor på marknaden,
SOM BEKRÄFTAR principerna för ömsesidig respekt, suveränitet, jäm likhet och icke-diskriminering och erkänner de fördelar som parterna får genom detta avtal,
SOM ENLIGT parternas respektive lagar och förordningar,
HAR ENATS OM FÖLJANDE.
Artikel 1
Syfte
1. Syftet med detta avtal är att i överensstämmelse med parternas gemensamma engagemang för en hållbar förvaltning av alla typer av skogar skapa en rättslig ram som säkerställer att alla trävaruprodukter som omfattas av detta avtal och importeras till unionen från Indonesien har producerats lagligt samt att därigenom främja handeln med trävaru produkter.
2. Detta avtal utgör också en grund för dialog och samarbete parterna emellan för att underlätta och främja ett fullständigt genomförande av avtalet och förbättra efterlevnaden av skogslagstiftningen samt förvalt ningen i skogssektorn.
Artikel 2
Definitioner
I detta avtal gäller följande definitioner:
a) import till unionen: övergång till fri omsättning i unionen i den mening som avses i artikel 79 i rådets förordning (EEG) nr 2913/1992 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen för trävaruprodukter som inte kan betecknas som icke-kommersiella varor enligt definitionen i artikel 1.6 i kommis sionens förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 om till lämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen,
b) export: fysisk utförsel av trävaruprodukter från någon del av Indo nesiens geografiska territorium,
c) trävaruprodukter: de produkter som förtecknas i bilaga IA och bilaga IB,
d) HS-nummer: ett fyr- eller sexsiffrigt kodnummer enligt systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering, upprättat genom Världstullorganisationens internationella konvention om systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering,
e) Flegtlicens: ett indonesiskt kontrollerat lagligt dokument (V-Legal – Verified Legal – V-Legal Document) som utgör bekräftelse på att sändningen av trävaruprodukter avsedda för export till unionen har producerats på laglig väg. En Flegtlicens kan vara i pappersform eller elektronisk form,
f) licensmyndighet: den myndighet som Indonesien utsett för att ut färda och validera Flegtlicenser,
g) behöriga myndigheter: de myndigheter som unionens medlemsstater har utsett för att ta emot, godta och kontrollera Flegtlicenser,
h) sändning: en kvantitet trävaruprodukter som omfattas av en Flegt licens, som sänds från Indonesien av en avsändare eller befraktare och som anmäls för övergång till fri omsättning vid ett tullkontor i unionen,
i) lagligt producerade trävaruprodukter: trävaruprodukter som avver kats eller importerats och producerats enligt den lagstiftning som anges i bilaga II.
Artikel 3
Systemet med Flegtlicenser
1. Härmed inrättas systemet med Flegtlicenser mellan parterna (Flegt står för Forest Law Enforcement, Governance and Trade, skogslagstift ningens efterlevnad samt förvaltning av och handel med skog). Systemet omfattar ett antal förfaranden och krav i syfte att kontrollera och intyga, med hjälp av Flegtlicenser, att trävaruprodukter som sänds till unionen har producerats lagligt. I enlighet med rådets förordning (EG) nr 2173/2005 av den 20 december 2005 ska unionen inte godta sändningar av trävaruprodukter från Indonesien för import till unionen om de inte omfattas av Flegtlicenser.
2. Systemet med Flegtlicenser ska gälla för de trävaruprodukter som förtecknas i bilaga IA.
3. De trävaruprodukter som förtecknas i bilaga IB får inte exporteras från Indonesien och får inte tilldelas Flegtlicens.
4. Parterna är överens om att i enlighet med bestämmelserna i detta avtal vidta alla åtgärder som är nödvändiga för att genomföra systemet med Flegtlicenser.
Artikel 4
Licensmyndighet
1. Licensmyndigheten ska kontrollera att trävaruprodukterna produce ras lagligt i enlighet med den lagstiftning som anges i bilaga II. Licens myndigheten ska utfärda Flegtlicenser som täcker exportsändningar av lagligt producerade trävaruprodukter till unionen.
2. Licensmyndigheten ska inte utfärda Flegtlicenser för trävarupro dukter som utgörs av eller innehåller trävaruprodukter som importerats till Indonesien från ett tredjeland i sådan form som enligt bestämmel serna i tredjelandet i fråga inte medger export eller för trävaruprodukter som bevisligen har producerats i strid mot bestämmelserna i det land där träden avverkades.
3. Licensmyndigheten ska dokumentera och offentliggöra sina för faranden för utfärdande av Flegtlicenser. Licensmyndigheten ska också föra register över alla sändningar som täcks av Flegtlicenser och ska, i överensstämmelse med den nationella lagstiftningen om uppgiftsskydd, göra dessa register tillgängliga för oberoende övervakning, samtidigt som konfidentialiteten hos exportörernas rättsligt skyddade information ska respekteras.
4. Indonesien ska inrätta en licensinformationsenhet som ska fungera som kontaktpunkt för kommunikation mellan de behöriga myndighe terna och licensmyndigheterna i enlighet med bilagorna III och V.
5. Indonesien ska anmäla licensmyndighetens och licensinformations enhetens kontaktuppgifter till Europeiska kommissionen. Parterna ska offentliggöra dessa uppgifter.
Artikel 5
Behöriga myndigheter
1. Innan en sändning tillåts övergå till fri omsättning i unionen ska de behöriga myndigheterna kontrollera att sändningen i fråga omfattas av en giltig Flegtlicens. Om det råder tvivel om en Flegtlicens giltighet, får övergången till fri omsättning skjutas upp och sändningen hållas kvar.
2. De behöriga myndigheterna ska föra register över de Flegtlicenser som mottagits och årsvis offentliggöra en förteckning över dem.
3. De behöriga myndigheterna ska ge personer eller organ som har utsetts som oberoende marknadsövervakare tillgång till relevanta doku ment och uppgifter, med beaktande av den nationella lagstiftningen om uppgiftsskydd.
4. De behöriga myndigheterna ska inte handla enligt artikel 5.1 när det gäller sändningar av trävaruprodukter som härrör från arter som är upptagna i bilagorna till konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter (Cites), eftersom dessa arter omfattas av kontrollbestämmelserna i rådets förordning (EG) nr 338/97 av den 9 december 1996 om skyddet av arter av vilda djur och växter genom kontroll av handeln med dem.
5. Europeiska kommissionen ska underrätta Indonesien om de behö riga myndigheternas kontaktuppgifter. Parterna ska offentliggöra dessa uppgifter.
Artikel 6
Flegtlicenser
1. Genom att utfärda en Flegtlicens intygar licensmyndigheten att de berörda trävaruprodukterna har producerats lagligt.
2. Flegtlicenserna ska upprättas och fyllas i på engelska.
3. Parterna får i samförstånd upprätta elektroniska system för att utfärda, överföra och ta emot Flegtlicenser.
4. De tekniska specifikationerna för licensen anges i bilaga IV. För farandet för att utfärda Flegtlicenser anges i bilaga V.
Artikel 7
Kontroll av lagligt producerade trävaruprodukter
1. Indonesien ska upprätta ett laglighetsförsäkringssystem för timmer (TLAS) för kontroll av att trävaruprodukter för sändning har producerats lagligt, och för att säkerställa att endast sändningar som konstateras vara lagliga exporteras till unionen.
2. Systemet för kontroll av att sändningarnas trävaruprodukter har producerats lagligt beskrivs i bilaga V.
Artikel 8
Övergång till fri omsättning för sändningar som omfattas av en Flegtlicens
1. Förfarandet för övergång till fri omsättning i unionen för sänd ningar som omfattas av en Flegtlicens anges i bilaga III.
2. Om de behöriga myndigheterna har skäliga grunder att misstänka att en licens inte är giltig eller inte överensstämmer med den sändning som den hävdas omfatta, får de förfaranden som anges i bilaga III till lämpas.
3. Om det vid samråd om Flegtlicenser uppstår ihållande menings skiljaktigheter eller problem får saken hänskjutas till den gemensamma kommittén för genomförandet av avtalet.
Artikel 9
Oegentligheter
Parterna ska underrätta varandra om de misstänker eller har bevis för kringgående av systemet med Flegtlicenser eller oegentligheter i syste met, bl.a. i följande fall:
a) Omledning av handelsflöden, bl.a. omledning av handelsflöden från Indonesien till unionen via ett tredjeland.
b) Flegtlicenser för trävaruprodukter som innehåller timmer som kom mer från tredjeländer och som misstänks ha producerats olagligt.
c) Bedrägeri vid erhållandet eller användningen av Flegtlicenser.
Artikel 10
Tillämpning av det indonesiska TLAS-systemet och andra åtgärder
1. Indonesien ska med stöd av det indonesiska TLAS-systemet kont rollera lagligheten hos timmer som exporteras till marknader utanför unionen och timmer som säljs på inrikesmarknader, och ska bemöda sig om att i mån av möjlighet kontrollera lagligheten hos importerade trävaruprodukter med stöd av det system som tagits fram för genom förandet av detta avtal.
2. Som stöd för detta ska unionen uppmuntra användning av det ovannämnda systemet när det gäller handel på andra internationella marknader och med tredjeländer.
3. Unionen ska genomföra åtgärder för att hindra att olagligt avverkat timmer och produkter som härrör från sådant timmer släpps ut på unionsmarknaden.
Artikel 11
Berörda aktörers deltagande i avtalets genomförande
1. Indonesien kommer att hålla regelbundna samråd med berörda aktörer om genomförandet av detta avtal och kommer att i det samman hanget verka för lämpliga strategier, förfaringssätt och program för samråd.
2. Unionen kommer att med beaktande av sina skyldigheter enligt Århuskonventionen från 1998 om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöf rågor hålla regelbundna samråd med berörda aktörer om genomförandet av detta avtal.
Artikel 12
Sociala skyddsåtgärder
1. I syfte att minska eventuella ogynnsamma verkningar av detta avtal kommer parterna överens om att utveckla en bättre förståelse av verkningarna för den lokala trävaruindustrin och försörjningsmöjlighe terna för potentiellt berörda urbefolkningar och lokala samhällen, enligt vad som anges i deras respektive nationella lagar och författningar.
2. Parterna kommer att övervaka detta avtals verkningar för de lokala samhällen och andra berörda aktörer som avses i punkt 1 samtidigt som de vidtar skäliga åtgärder för att begränsa eventuella ogynnsamma verk ningar. Parterna får komma överens om ytterligare åtgärder för att mot verka ogynnsamma verkningar.
Artikel 13
Marknadsstimulerande åtgärder
Unionen ska med beaktande av sina internationella skyldigheter främja en gynnsam ställning i unionen för de trävaruprodukter som omfattas av detta avtal. Sådana insatser ska särskilt omfatta åtgärder som stödjer:
a) Offentliga och privata upphandlingspolicys som ser till att utbudet av trävaruprodukter härrör från lagligen avverkat timmer och säkerstäl ler en marknad för dem.
b) Ett bättre anseende för Flegtlicensprodukter på unionens marknad.
Artikel 14
Gemensam kommitté för genomförandet av avtalet
1. Parterna ska inrätta en gemensam mekanism (nedan kallad den gemensamma kommittén för genomförandet av avtalet eller den gemen samma kommittén) för behandling av frågor som rör genomförande och översyn av detta avtal.
2. Varje part ska utse sina företrädare i den gemensamma kommittén, som ska fatta sina beslut i samförstånd. Den gemensamma kommitténs ordförandeskap ska innehas gemensamt av två högre tjänstemän, en från unionen och en från Indonesien.
3. Den gemensamma kommittén ska fastställa sin arbetsordning.
4. Den gemensamma kommittén ska sammanträda minst en gång om året, varvid parterna på förhand ska komma överens om tidpunkten och dagordningen för sammanträdet. Extraordinarie sammanträden får hållas på begäran av endera parten.
5. Den gemensamma kommittén ska
a) överväga och anta gemensamma åtgärder för att genomföra detta avtal,
b) granska och övervaka hur det övergripande genomförandet av detta avtal framskrider, inklusive TLAS-systemets funktion och marknads relaterade åtgärder, på grundval av iakttagelser och rapporter enligt de mekanismer som etableras enligt artikel 15,
c) bedöma fördelar och begränsningar till följd av att detta avtal ge nomförs och besluta om korrigerande åtgärder,
d) granska rapporter och klagomål om genomförandet av systemet med Flegtlicenser på någon av parternas territorium,
e) komma överens om det datum då systemet med Flegtlicenser ska tas i funktion, efter en utvärdering av TLAS-systemets funktion enligt kriterierna i bilaga VIII,
f) kartlägga områden för samarbete som ger stöd för genomförandet av detta avtal,
g) vid behov inrätta underordnade organ för verksamhet som kräver särskild kompetens,
h) utarbeta, godkänna, distribuera och offentliggöra årsrapporter, rap porter från kommitténs sammanträden och andra dokument som kommitténs arbete ger upphov till,
i) utföra andra uppgifter som kommittén kommer överens om att ge nomföra.
Artikel 15
Övervakning och utvärdering
Parterna är överens om att använda rapporter och slutsatser från nedan angivna två mekanismer för att utvärdera detta avtals genomförande och effektivitet.
a) Indonesien ska i samråd med unionen anlita en tjänst för periodisk utvärdering för att genomföra de uppdrag som anges i bilaga VI.
b) Unionen ska i samråd med Indonesien anlita en tjänst för oberoende marknadsutvärdering för att genomföra de uppdrag som anges i bilaga VII.
Artikel 16
Stödåtgärder
1. Resurser som krävs för åtgärder avsedda som stöd för genom förandet av detta avtal, identifierade enligt artikel 14.5 f, ska fastställas inom ramen för unionens och medlemsstaternas programplanering för samarbetet med Indonesien.
2. Parterna ska se till att de åtgärder som hör samman med genom förandet av detta avtal samordnas med befintliga och framtida utveck lingsprogram och utvecklingsinitiativ.
Artikel 17
Rapportering och offentliggörande av information
1. Parterna ska se till att den gemensamma kommitténs arbete med ger största möjliga insyn. Rapporter i samband med dess arbete ska utarbetas gemensamt och offentliggöras.
2. Den gemensamma kommittén ska offentliggöra en årsrapport som bland annat ska innehålla följande uppgifter:
a) Kvantiteterna trävaruprodukter som har exporterats till unionen inom ramen för systemet med Flegtlicenser, uppdelade enligt HS-nummer.
b) Antalet Flegtlicenser som utfärdats av Indonesien.
c) Framsteg när det gäller att nå målen med detta avtal och frågor rörande avtalets genomförande.
d) Åtgärder för att förhindra att olagligt producerade trävaruprodukter exporteras, importeras och släpps ut eller är föremål för handel på den inhemska marknaden.
e) Kvantiteterna timmer och trävaruprodukter som importerats till Indo nesien och åtgärder som vidtagits för att förhindra import av olagligt producerade trävaruprodukter och för att upprätthålla Flegtlicens systemets integritet.
f) Fall av bristande efterlevnad av reglerna för systemet med Flegt licenser och åtgärder som vidtagits för att ta itu med sådana fall.
g) Kvantiteterna trävaruprodukter som importerats till unionen inom ramen för systemet med Flegtlicenser, uppdelade enligt relevanta HS-nummer och unionsmedlemsstat som produkterna har importerats till i unionen.
h) Antalet Flegtlicenser som mottagits av unionen.
i) Antalet fall och förknippade kvantiteter trävaruprodukter för vilka samråd har förts enligt artikel 8.2.
3. För att nå målet om förbättrad förvaltning och bättre insyn inom skogssektorn och för att övervaka avtalets genomförande och verkningar i Indonesien och unionen, kommer parterna överens om att den infor mation som anges i bilaga IX ska göras offentlig.
4. Parterna kommer överens om att bevara konfidentialiteten hos information som utväxlas inom ramen för detta avtal, enligt det som fastställs i respektive parts lagstiftning. Ingendera parten får offentlig göra eller tillåta sina myndigheter att inom ramen för detta avtal offent liggöra utväxlade uppgifter om företagshemligheter eller konfidentiell affärsinformation.
Artikel 18
Kommunikation om genomförandet
1. De nedan angivna företrädarna för parterna ska ha ansvar för officiella meddelanden om genomförandet av detta avtal.
För Indonesien: För unionen:
Generaldirektören för skogsanvändning,
ministeriet för skogsbruk
Chefen för Europeiska unionens delegation i Indonesien
2. Parterna ska utan otillbörligt dröjsmål meddela varandra de upp gifter som behövs för att genomföra avtalet, inklusive ändringarna i punkt 1.
Artikel 19
Territoriell tillämpning
Detta avtal ska tillämpas, å ena sidan, på de territorier där fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är tillämpligt och i enlighet med de villkor som fastställs i det fördraget och, å andra sidan, på Indonesiens territorium.
Artikel 20
Tvistlösning
1. Parterna ska bemöda sig om att lösa eventuella tvister om genom förandet eller tolkningen av detta avtal genom att utan dröjsmål hålla samråd.
2. Om en tvist inte har kunnat biläggas genom samråd inom två månader från den dag då samrådet först begärdes, får endera parten hänskjuta tvisten till den gemensamma kommittén, som ska bemöda sig om att lösa tvisten. Den gemensamma kommittén ska förses med all information som är relevant för en djupgående prövning av saken, i syfte att nå en godtagbar lösning. Den gemensamma kommittén ska för detta ändamål granska alla möjligheter till fortsatt effektivt genom förande av avtalet.
3. Om den gemensamma kommittén inte lyckas bilägga tvisten inom två månader, får parterna gemensamt söka en tredje parts bona officia eller begära medling av en tredje part.
4. Om det inte är möjligt att bilägga tvisten enligt punkt 3, får endera parten meddela den andra parten att den har utsett en skiljeman, och den andra parten måste i så fall utse en andra skiljeman inom trettio kalen derdagar efter det att den första skiljemannen utsågs. Parterna ska inom två månader efter det att den andra skiljemannen utsågs gemensamt utse en tredje skiljeman.
5. Skiljemännen ska fatta ett majoritetsbeslut inom sex månader från det att den tredje skiljemannen utsågs.
6. Utslaget ska vara bindande för parterna och får inte överklagas.
7. Den gemensamma kommittén ska fastställa reglerna för skiljeför farandet.
Artikel 21
Tillfälligt upphävande
1. En part som tillfälligt vill upphäva detta avtal ska anmäla sina avsikter skriftligen till den andra parten. Frågan ska därefter diskuteras mellan parterna.
2. Xxxxxxx parten får tillfälligt upphäva detta avtal. Beslutet om till fälligt upphävande och skälen till beslutet ska anmälas skriftligen till den andra parten.
3. Villkoren i detta avtal ska upphöra att gälla trettio kalenderdagar efter en sådan anmälan.
4. Tillämpningen av detta avtal ska återupptas trettio kalenderdagar efter det att den part som tillfälligt upphävde genomförandet har under rättat den andra parten om att skälen för upphävandet inte längre gäller.
Artikel 22
Ändringar
1. Om en part vill ändra detta avtal ska den parten lägga fram sitt ändringsförslag minst tre månader före den gemensamma kommitténs nästkommande sammanträde. Den gemensamma kommittén ska dis kutera förslaget och om enighet uppnås avge en rekommendation. Om parterna samtycker till rekommendationen ska de godkänna den i enlig het med sina respektive interna förfaranden.
2. Ändringar som har godkänts av båda parterna enligt det som anges ovan, träder i kraft första dagen i den månad som följer på den dag då parterna har underrättat varandra om att de förfaranden som är nödvän diga för detta har slutförts.
3. Den gemensamma kommittén får anta ändringar av bilagorna till detta avtal.
4. Anmälan om ändringar ska göras genom diplomatiska kanaler till Europeiska unionens råds generalsekreterare och till Indonesiens utrikes minister.
Artikel 23
Ikraftträdande, giltighetstid och uppsägning
1. Detta avtal träder i kraft den första dagen i den månad som följer på den dag då parterna skriftligen har anmält till varandra att de för faranden som är nödvändiga för detta har slutförts.
2. Anmälan ska göras genom diplomatiska kanaler till Europeiska unionens råds generalsekreterare och till Indonesiens utrikesminister.
3. Detta avtal ska vara i kraft i fem år. Det ska förlängas för på varandra följande perioder på fem år, utom om en part avstår från förlängning genom skriftlig anmälan till den andra parten minst tolv månader innan avtalet löper ut.
4. Xxxxxxx parten får säga upp avtalet genom en skriftlig anmälan till den andra parten. Avtalet ska upphöra att gälla tolv månader efter en sådan anmälan.
Artikel 24
Bilagor
Bilagorna till detta avtal utgör en integrerad del av avtalet.
Artikel 25
Giltiga texter
Detta avtal är upprättat i två exemplar på bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, italienska, kroatiska, lettiska, litau iska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakis ka, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska, ungerska och indone siska (Bahasa Indonesia) språken, vilka alla texter är giltiga. I fall av tolkningsskiljaktigheter ska den engelska texten ha företräde.
TILL BEVIS HÄRPÅ har undertecknade befullmäktigade undertecknat detta avtal.
Съставено в Брюксел на тридесети септември две хиляди и тринадесета година.
Hecho en Bruselas, el treinta de septiembre de dos mil trece. V Bruselu dne třicátého září dva tisíce třináct.
Udfærdiget i Bruxelles den tredivte september to tusind og tretten.
Geschehen zu Brüssel am dreißigsten September zweitausenddreizehn.
Kahe tuhande kolmeteistkümnenda aasta septembrikuu kolmekümnendal päeval Brüsselis.
Έγινε στις Βρυξέλλες, στις τριάντα Σεπτεμβρίου δύο χιλιάδες δεκατρία.
Done at Brussels on the thirtieth day of September in the year two thousand and thirteen.
Fait à Bruxelles, le trente septembre deux mille treize. Sastavljeno u Bruxellesu tridesetog rujna dvije tisuće trinaeste. Fatto a Bruxelles, addì trenta settembre duemilatredici.
Briselē, divi tūkstoši trīspadsmitā gada trīsdesmitajā septembrī.
Priimta du tūkstančiai tryliktų metų rugsėjo trisdešimtą dieną Briuselyje.
Xxxx Xxxxxxxxxxx, a kétezer-tizenharmadik év szeptember havának har mincadik napján.
Magħmul fi Brussell, fit-tletin jum ta’ Settembru tas-sena elfejn u tlet tax.
Gedaan te Brussel, de dertigste september tweeduizend dertien.
Sporządzono w Brukseli dnia trzydziestego września roku dwa tysiące trzynastego.
Feito em Bruxelas, em trinta de setembro de dois mil e treze. Întocmit la Bruxelles la treizeci septembrie două mii treisprezece. V Bruseli tridsiateho septembra dvetisíctrinásť.
V Bruslju, dne tridesetega septembra leta dva tisoč trinajst.
Tehty Brysselissä kolmantenakymmenentenä päivänä syyskuuta vuonna kaksituhattakolmetoista.
Som skedde i Bryssel den trettionde september tjugohundratretton.
Dibuat di Brussel, pada tanggal tiga puluh bulan September tahun dua ribu tiga belas.
За Европейския съюз Por la Unión Europea Za Evropskou unii
For Den Europæiske Union Für die Europäische Union Euroopa Liidu nimel
Για την Ευρωπαϊκή Ένωση For the European Union Pour l'Union européenne Za Europsku uniju
Per l'Unione europea Eiropas Savienības vārdā – Europos Sąjungos vardu Az Európai Unió részéről Għall-Unjoni Ewropea Voor de Europese Unie
W imieniu Unii Europejskiej Pela União Europeia
Pentru Uniunea Europeană Za Európsku úniu
Za Evropsko unijo Euroopan unionin puolesta För Europeiska unionen Untuk Uni Eropa
За Република Индонезия
Por la República de Indonesia Za Indonéskou republiku
For Republikken Indonesien Für die Republik Indonesien Indoneesia Vabariigi nimel
Για τη Δημοκρατία της Ινδονησίας For the Republic of Indonesia Pour la République d'Indonésie
Za Republiku Indoneziju
Per la Repubblica di Indonesia Indonēzijas Republikas vārdā – Indonezijos Respublikos vardu Az Indonéz Köztársaság részéről Għar-Repubblika tal-Indoneżja Voor de Republiek Indonesië
W imieniu Republiki Indonezji Pela República da Indonésia Pentru Republica Indonezia
Za Indonézsku republiku Za Republiko Indonezijo
Indonesian tasavallan puolesta För Republiken Indonesien Untuk Republik Indonesia
BILAGA I
PRODUKTOMFATTNING
Förteckningen i denna bilaga hänvisar till systemet för harmoniserad varube skrivning och kodifiering som inrättats genom den internationella konventionen om systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering inom Världstull organisationen.
BILAGA IA
HARMONISERADE XXXXXXXXX FÖR TIMMER OCH TRÄVARUPRODUKTER SOM OMFATTAS AV SYSTEMET MED FLEGTLICENSER
Kapitel 44:
HS-nummer | Beskrivning |
4401.21 Ex. 4401.22 | Brännved i form av stockar, kubbar, vedträn, kvistar, risknippen e.d., trä i form av flis, sågspån och annat träavfall, även agglomererat till vedträn, briketter, pelletar eller liknande former – Trä i form av flis eller spån - - av barrträ – Trä i form av flis eller spån - - av annat än barrträ (inte av bambu eller rotting) |
4403 | Virke, obearbetat, barkat, befriat från splintved eller bilat eller grovt sågat på två eller fyra sidor. (Får inte exporteras enligt indonesisk lag. I enlighet med artikel 3.3 i det frivilliga partnerskapsavtalet får produkter med denna varukod (HS) inte tilldelas Flegtlicens, och får därför inte importeras till unio nen). |
Ex. 4404.10 Ex. 4404.20 | Träspån och liknande - av barrträ Träspån och liknande - icke-barrträ - - träspån |
Ex. 4404 | Tunnbandsvidjor av trä; kluvna störar; pålar och störar av trä, tillspetsade men inte sågade i längd riktningen; träkäppar, grovt tillformade men inte svarvade, böjda eller på annat sätt bearbetade, lämp liga för tillverkning av promenadkäppar, paraplyer, verktygsskaft e.d. (Får inte exporteras enligt indo nesisk lag. I enlighet med artikel 3.3 i det frivilliga partnerskapsavtalet får produkter med denna varukod (HS) inte tilldelas Flegtlicens, och får därför inte importeras till unionen). |
4406 | Järnvägs- och spårvägssliprar av trä. (Får inte exporteras enligt indonesisk lag. I enlighet med artikel 3.3 i det frivilliga partnerskapsavtalet får produkter med denna varukod (HS) inte tilldelas Flegtlicens, och får därför inte importeras till unionen). |
Ex. 4407 | Virke, sågat eller kluvet i längdriktningen, skuret eller svarvat till skivor, hyvlat, slipat eller längd skarvat, med en tjocklek över 6 mm. |
Ex. 4407 | Virke, sågat eller kluvet i längdriktningen, skuret eller svarvat till skivor, inte hyvlat, inte slipat eller längdskarvat, med en tjocklek över 6 mm. (Får inte exporteras enligt indonesisk lag. I enlighet med artikel 3.3 i det frivilliga partnerskapsavtalet får produkter med denna varukod (HS) inte tilldelas Flegtlicens, och får därför inte importeras till unionen). |
HS-nummer | Beskrivning |
4408.10 | Skivor för fanering (inbegripet sådana som erhållits genom skärning av laminerat virke), skivor för plywood eller för liknande laminerat virke och annat virke, sågat i längdriktningen eller skuret eller svarvat till skivor, även hyvlat, slipat, kantskarvat eller längdskarvat, med en tjocklek på högst 6 mm. Av barrträ |
4408.31 | Mörkröd meranti, ljusröd meranti och meranti bakau |
4408.39 | Annat, med undantag av barrträ, mörkröd meranti, ljusröd meranti och meranti bakau |
Ex. 4408.90 | Annat, med undantag av barrträ och av tropiska träslag enligt anmärkning 2 till undernummer till detta kapitel (inte av bambu eller rotting) |
4409.10 Ex. 4409.29 | Virke (inbegripet icke sammansatt parkettstav), likformigt bearbetat utefter hela längden (spontat, falsat, fasat, försett med pärlstav, profilerat, bearbetat till rund form e.d.) på kanter, ändar eller sidor, även hyvlat, slipat eller längdskarvat – Av barrträ – Av lövträ - annat (ej av rotting) |
Ex. 4410.11 | Spånskivor, oriented strand board (OSB) och liknande skivor (t.ex. waferboard) av trä eller andra vedartade material, även agglomererade med harts eller andra organiska bindemedel – Av trä - - spånskiva (inte av bambu eller rotting) |
Ex. 4410.12 | – Av trä - - oriented strand board (OSB) (inte av bambu eller rotting) |
Ex. 4410.19 | – Av trä - - annat (inte av bambu eller rotting) |
Ex. 4411 | Fiberskivor av trä eller andra vedartade material, även innehållande harts eller andra organiska binde medel (inte av bambu eller rotting) |
4412.31 | Kryssfaner (plywood), fanerade skivor och liknande trälaminat – Annat kryssfaner (annan plywood), bestående enbart av träfanerskikt (av annat trä än bambu) som vart och ett har en tjocklek av högst 6 mm - - Med minst ett yttre skikt av tropiska träslag enligt anm. 2 till undernummer i detta kapitel |
4412.32 | – Annat kryssfaner (annan plywood), bestående enbart av träfanerskikt (av annat trä än bambu) som vart och ett har en tjocklek av högst 6 mm - - Annat, med minst ett yttre skikt av lövträ |
HS-nummer | Beskrivning |
4412.39 | – Annat kryssfaner (annan plywood), bestående enbart av träfanerskikt (av annat trä än bambu) som vart och ett har en tjocklek av högst 6 mm - - Annat |
Ex. 4412.94 | – Annat: - Lamellträ (blockboard, laminboard och battenboard) (inte av rotting) |
Ex. 4412.99 | – Annat: - - Annat: - - - Barecore (sammanlimmat träavfall) (inte av rotting) och - - - Annat (inte av rotting) |
Ex. 4413 | Förtätat trä i block, plattor, ribbor eller profilerade former (inte av bambu eller rotting) |
Ex. 4414 | Träramar för målningar, fotografier, speglar e.d. (inte av bambu eller rotting) |
Ex. 4415 | Packlådor, förpackningsaskar, häckar, tunnor och liknande förpackningar, av trä, kabeltrummor av trä, lastpallar, pallboxar och liknande anordningar, av trä, pallflänsar av trä (inte av bambu eller rotting) |
Ex. 4416 | Fat, tunnor, kar, baljor och andra tunnbinderiarbeten samt delar till sådana arbeten, av trä, inbegripet tunnstav (inte av bambu eller rotting) |
Ex. 4417 | Verktyg och redskap, infattningar, handtag och skaft till verktyg eller redskap, borstträn samt borst- och kvastskaft, av trä; Skoläster och skoblock, av trä (inte av bambu eller rotting) |
Ex. 4418 | Byggnadssnickerier och timmermansarbeten, av trä, inbegripet cellplattor, sammansatta golvskivor samt vissa takspån (”shingles” och ”shakes”) (inte av bambu eller rotting) |
Ex. 4419 | Bords- och köksartiklar av trä (inte av bambu eller rotting) |
Ex. 4420.90 | Trä med inläggningar, skrin, askar, etuier och fodral för smycken, matsilver och liknande artiklar, av trä, – Annat - - Virke i form av stockar eller fyrkantsågade stockar med enkel ytbehandling, skurna eller lätt gängade eller målade, som inte tillför något avsevärt mervärde eller någon avsevärd förändring av form (HS Ex. 0000.00.00.00 i Indonesien) (Får inte exporteras enligt indonesisk lag. I enlighet med artikel 3.3 i det frivilliga partnerskapsavtalet får produkter med denna varukod (HS) inte till delas Flegtlicens, och får därför inte importeras till unionen). |
Ex. 4421.90 | Andra varor av trä – Annat - - Ämnen till tändstickor (inte av bambu eller rotting) och - - Annat - - - Block av trä. (inte av bambu eller rotting) |
Ex. 4421.90 | – Annat - - Annat - - - Virke i form av stockar eller fyrkantsågade stockar med enkel ytbehandling, skurna eller lätt gängade eller målade, som inte tillför något avsevärt mervärde eller någon avsevärd förändring av form (HS Ex. 0000.00.00.00 i Indonesien) (Får inte exporteras enligt indonesisk lag. I enlighet med artikel 3.3 i det frivilliga partnerskapsavtalet får produkter med denna varukod (HS) inte tilldelas Flegtlicens, och får därför inte importeras till unionen). |
Kapitel 47:
HS-nummer | Beskrivning |
4701 | Massa av ved eller andra fibrösa cellulosahaltiga material; papper eller papp för återvinning (avfall och förbrukade varor): Mekanisk massa av ved |
4702 | Dissolvingmassa av ved |
4703 | Sodamassa och sulfatmassa, av ved, med undantag av dissolvingmassa |
4704 | Sulfitmassa av ved, utom dissolvingmassa |
4705 | Massa av trä erhållen genom en kombination av mekaniska och kemiska processer. |
Kapitel 48:
HS-nummer | Beskrivning |
Ex. 4802 | Papper och papp, obelagda och obestrukna, av sådana slag som används för skrivning, tryckning eller annat grafiskt ändamål, samt icke-perforerat papper och papp till hålkort och hålremsor, i rullar eller kvadratiska eller rektangulära ark, oavsett storlek, med undantag av papper enligt nr 4801 eller 4803; Papper och papp (handgjorda) (ej från non-wooden eller återvunnet material) |
Ex. 4803 | Papper av sådan typ som används till toalettpapper, ansiktsservetter, handdukar eller bordsservetter samt liknande papper av sådana slag som används för hushållsändamål eller sanitärt ändamål, cellulo savadd och duk av cellulosafibrer, även kräppade, plisserade, präglade, perforerade, ytfärgade, ytdeko rerade eller tryckta, i rullar eller i ark (ej från non-wooden eller återvunnet material). |
Ex. 4804 | Kraftpapper och kraftpapp, obelagda och obestrukna, i rullar eller ark, med undantag av varor enligt nr 4802 eller 4803 (ej från non-wooden eller återvunnet material) |
Ex. 4805 | Annat papper eller papp, obelagda och obestrukna, i rullar eller ark, inte vidare bearbetade eller behandlade än vad som anges i anmärkning 3 till detta kapitel (ej från non-wooden eller återvunnet material) |
Ex. 4806 | Pergamentpapper, pergamentpapp, smörpapper, genomskinligt ritpapper och pergamyn (glassin) samt annat glättat, genomsynligt eller genomskinligt papper, i rullar eller ark (ej från non-wooden eller återvunnet material) |
Ex. 4807 | Papper och papp, sammansatta (bestående av skikt förenade med bindemedel), inte belagda, bestrukna eller impregnerade, även armerade invändigt, i rullar eller ark (ej från non-wooden eller återvunnet material) |
Ex. 4808 | Papper och papp, vågade (med eller utan fastlimmade plana ytskikt), kräppade, plisserade, präglade eller perforerade, i rullar eller ark, med undantag av varor enligt nr 4803 (ej från non-wooden eller återvunnet material) |
Ex. 4809 | Karbonpapper, självkopierande papper och annat kopierings- eller övertryckspapper (inbegripet belagt, bestruket eller impregnerat papper för stenciler eller offsetplåtar), även tryckta, i rullar eller ark (ej från non-wooden eller återvunnet material) |
Ex. 4810 | Papper och papp, på ena eller båda sidorna belagda eller bestrukna med kaolin eller andra oorganiska ämnen med eller utan bindemedel, men utan annan beläggning, även ytfärgade, ytdekorerade eller tryckta, i rullar eller kvadratiska eller rektangulära ark, oavsett storlek (ej från non-wooden eller återvunnet material) |
HS-nummer | Beskrivning |
Ex. 4811 | Papper, papp, cellulosavadd och duk av cellulosafibrer, belagda, bestrukna, impregnerade, överdragna, ytfärgade, ytdekorerade eller tryckta, i rullar eller kvadratiska eller rektangulära ark, oavsett storlek, med undantag av varor enligt 4803, 4809 och 4810 (ej från non-wooden eller återvunnet material) |
Ex. 4812 | Filterblock och filterplattor av pappersmassa (ej från non-wooden eller återvunnet material) |
Ex. 4813 | Cigarettpapper, även tillskuret eller i häften; cigaretthylsor (ej från non-wooden eller återvunnet mate rial) |
Ex. 4814 | Papperstapeter och liknande väggbeklädnad Fönsterpapper (ej från non-wooden eller återvunnet mate rial) |
Ex. 4816 | Karbonpapper, självkopierande papper och annat kopierings- eller övertryckspapper (med undantag av papper enligt 4809), pappersstenciler och offsetplåtar av papper, även förpackade i askar (ej från non- wooden eller återvunnet material) |
Ex. 4817 | Kuvert, kortbrev, brevkort med enbart postalt tryck samt korrespondenskort, av papper eller papp, askar, mappar o.d. av papper eller papp, innehållande ett sortiment av brevpapper, papperskuvert e.d. (ej från non-wooden eller återvunnet material) |
Ex. 4818 | Toalettpapper och liknande papper, cellulosavadd eller duk av cellulosafibrer, av sådana slag som används för hushållsändamål eller sanitärt ändamål, i rullar med en bredd av högst 36 cm, eller nedskurna till bestämd storlek eller form; näsdukar, servetter för rengöring av ansikte eller händer, handdukar, borddukar, bordsservetter, blöjor, tamponger, lakan och liknande hushålls-, sanitets- och sjukhusartiklar samt kläder och tillbehör till kläder, av pappersmassa, papper, cellulosavadd eller duk av cellulosafibrer (ej från non-wooden eller återvunnet material) |
Ex. 4821 | Etiketter av alla slag, av papper eller papp, även tryckta (ej från non-wooden eller återvunnet material) |
Ex. 4822 | Bobiner, spolar, cops och liknande artiklar av pappersmassa, papper eller papp (även perforerade eller härdade) (ej från non-wooden eller återvunnet material) |
Ex. 4823 | Andra slag av papper, papp, cellulosavadd eller duk av cellulosafibrer, tillskurna till bestämd storlek eller form; andra varor av pappersmassa, papper, papp, cellulosavadd eller duk av cellulosafibrer (ej från non-wooden eller återvunnet material) |
Anm.: Pappersprodukter från non-wooden eller återvunnet material åtföljs av en formell skrivelse från det indonesiska industriministeriet som godkänner användningen av non-wooden eller återvunna material. Sådana produkter får inte tilldelas Flegtlicens.
Kapitel 94:
HS-nummer | Beskrivning |
9401.61 | Sittmöbler (andra än sådana som omfattas av nr 9402), även bäddbara, samt delar till sittmöbler – Andra sittmöbler, med trästomme: - - Med stoppning |
9401.69 | – Andra sittmöbler, med trästomme: - - Annat |
9403.30 | Andra möbler samt delar till sådana möbler – Kontorsmöbler av trä |
HS-nummer | Beskrivning |
9403.40 | – Köksmöbler av trä |
9403.50 | – Sovrumsmöbler av trä |
9403.60 | – Andra |
Ex. 9403.90 | – Delar - - Annat (HS 9403.90.90 i Indonesien) |
Ex. 9406.00 | Monterade eller monteringsfärdiga byggnader – Andra monterade eller monteringsfärdiga byggnader: - - Av trä (HS 9406.00.92 i Indonesien) |
Kapitel 97:
HS-nummer | Beskrivning |
Ex. 9702.00 | Konstgrafiska originalblad Virke i form av stockar eller fyrkantsågade stockar med enkel ytbehandling, skurna eller lätt gängade eller målade, som inte tillför något avsevärt mervärde eller någon avsevärd förändring av form (HS Ex. 0000.00.00.00 i Indonesien) (Får inte exporteras enligt indonesisk lag. I enlighet med artikel 3.3 i det frivilliga partnerskapsavtalet får produkter med denna varukod (HS) inte tilldelas Flegtlicens, och får därför inte importeras till unionen). |
BILAGA IB
HARMONISERADE VARUKODER FÖR TIMMER SOM ENLIGT INDONESISK LAG INTE FÅR EXPORTERAS
Kapitel 44:
HS-nummer | Beskrivning |
4403 | Virke, obearbetat, barkat, befriat från splintved eller bilat eller grovt sågat på två eller fyra sidor. |
Ex. 4404 | Tunnbandsvidjor av trä; kluvna störar; pålar och störar av trä, tillspetsade men inte sågade i längd riktningen; träkäppar, grovt tillformade men inte svarvade, böjda eller på annat sätt bearbetade, lämp liga för tillverkning av promenadkäppar, paraplyer, verktygsskaft e.d. |
4406 | Järnvägs- och spårvägssliprar av trä. |
Ex. 4407 | Virke, sågat eller kluvet i längdriktningen, skuret eller svarvat till skivor, inte hyvlat, inte slipat eller längdskarvat, med en tjocklek över 6 mm. |
Ex. 4420.90 | Trä med inläggningar, skrin, askar, etuier och fodral för smycken, matsilver och liknande artiklar, av trä. – Annat - - Virke i form av stockar eller fyrkantsågade stockar med enkel ytbehandling, skurna eller lätt gängade eller målade, som inte tillför något avsevärt mervärde eller någon avsevärd förändring av form (HS Ex. 0000.00.00.00 i Indonesien). Andra varor av trä. |
Ex. 4421.90 | – Annat - - Annat - - - Virke i form av stockar eller fyrkantsågade stockar med enkel ytbehandling, skurna eller lätt gängade eller målade, som inte tillför något avsevärt mervärde eller någon avsevärd förändring av form (HS Ex. 0000.00.00.00 i Indonesien). |
Ex. 9702.00 | Konstgrafiska originalblad Virke i form av stockar eller fyrkantsågade stockar med enkel ytbehandling, skurna eller lätt gängade eller målade, som inte tillför något avsevärt mervärde eller någon avsevärd förändring av form (HS Ex. 0000.00.00.00 i Indonesien). |
BILAGA II
LAGLIGHETSDEFINITION
INLEDNING
Indonesiskt timmer betraktas som lagligt när det verifierats att dess ursprung och produktionsprocess och senare bearbetnings-, transport- och handelsverksamhet följer alla tillämpliga indonesiska lagar och andra författningar.
Indonesien har fem laglighetsnormer uttryckta genom en rad principer, kriterier, indikatorer och verifikatorer som alla baseras på de underliggande lagarna och förfarandena. Dessa normer kan delas upp ytterligare i undernormer enligt be skrivningen i TLAS-vägledningen.
De indonesiska rättsliga ramen innehåller också normer för hållbar skogsförvalt ning som fastställts för tillståndsinnehavare som är verksamma inom skogspro duktionsområden på statsägd mark. Alla tillståndsinnehavare måste uppfylla de kriterier för laglighet som anges i laglighetsnormerna. Senast den dag då deras första laglighetscertifikat löper ut måste tillståndsinnehavare som är verksamma inom skogsproduktionsområden på statsägd mark uppfylla både laglighetsnormen och normen för hållbar skogsförvaltning, såsom anges i TLAS-vägledningen.
Indonesien har åtagit sig att regelbundet se över och förbättra laglighetsnormerna genom ett flerpartsförfarande.
De fem laglighetsnormerna är följande:
— Laglighetsnorm 1: norm för koncessioner inom skogsbruksområden på stats ägd mark: naturliga skogar, skogsplanteringar, återställande av ekosystem, skogsförvaltningsrättighet (Hak Pengelolaan).
— Laglighetsnorm 2: norm för samfällighetsägda skogsplanteringar och samfäl lighetsskogar inom skogsbruksområden.
— Laglighetsnorm 3: norm för privatägda skogar.
— Laglighetsnorm 4: norm för avverkningsrättigheter inom områden som inte är skogsbruksområden eller i omvandlingsbar produktionsskog på statsägd mark.
— Laglighetsnorm 5: norm för primär skogsindustri, nedströmsindustri och handelsidkare.
Dessa fem laglighetsnormer tillämpas på olika typer av timmertillstånd som anges i följande tabell:
Tillståndstyp eller rättighet | Beskrivning | Markägande/resursförvaltning eller utnytt jande | Tillämplig lag lighetsnorm |
IUPHHK-HA/HPH | Tillstånd att utnyttja timmer från naturliga produktionsskogar | Statsägd/företagsförvaltad | 1 |
IUPHHK-HTI/HPHTI | Tillstånd att etablera och förvalta industriell skogsplantering | Statsägd/företagsförvaltad | 1 |
Tillståndstyp eller rättighet | Beskrivning | Markägande/resursförvaltning eller utnytt jande | Tillämplig lag lighetsnorm |
IUPHHK-RE | Tillstånd för återställande av skogsekosystem | Statsägd/företagsförvaltad | 1 |
Skogsförvaltningsrättighet (Perum Perhutani) | Rätt att förvalta skogsplanteringar | Statsägd/företagsförvaltad (statligt fö retag) | 1 |
IUPHHK- HTR | Tillstånd för samfälligheters skogsplanteringar eller privata skogsplanteringar | Statligt ägd/samfällighetsförvaltad el ler privat förvaltad | 2 |
IUPHHK-HKM | Tillstånd för samfälligheters skogsbruk | Statligt ägd/samfällighetsförvaltad | 2 |
IUPHHK-HD | Tillstånd för byars skogsbruk | Statsägd/förvaltas av en enda by | 2 |
IUPHHK-HTHR | Tillstånd att utnyttja timmer från återbeskogningsområden | Statligt ägd/samfällighetsförvaltad el ler privat förvaltad | 2 |
Privat mark | Inget tillstånd krävs | Privatägd/privat utnyttjad | 3 |
IPK/ILS | Tillstånd att utnyttja timmer från områden som inte är skogsbruks områden eller från omvandlings bar produktionsskog | Statsägd/privat utnyttjad | 4 |
IUIPHHK | Tillstånd för etablering och drift av ett företag för primär bearbet ning | Ej tillämpligt | 5 |
IUI Lanjutan eller IPKL | Tillstånd för etablering och drift av ett företag för sekundär be arbetning | Ej tillämpligt | 5 |
TPT (TPT, TPT-KB, TPT-KO) | Registrerade upplag för timmer/ bearbetat timmer | Ej tillämpligt | 5 |
IRT | Hemmaindustri | Ej tillämpligt | 5 |
XXXXX Xxxx-producerande | Icke-producerande exportörer | Ej tillämpligt | 5 |
2014A2520 — SV — 01.08.2015 — 001.001 — 26
LAGLIGHETSNORM 1: NORMER FÖR KONCESSIONER INOM SKOGSBRUKOMRÅDEN
Nr | Principer | Kriterier | Indikatorer | Verifikatorer | Relaterade föreskrifter (1) |
1 | P1. Områdets rättsliga sta tus och nyttjanderätt | K1.1 Skogsförvaltningsenheten (koncessionsinnehavarna) är belägna inom skogsbruks området | 1.1.1 Tillståndsinnehavaren kan bevisa att avverkningstill ståndet (IUPHHK) är giltigt | Certifikat om rätt till skogskonces sion | Regeringens förordning PP72/2010 Skogsministerns förordning P12/2010 Skogsministerns förordning P.30/2014 Skogsministerns förordning P.31/2014 Skogsministerns förordning P.33/2014 Skogsministerns förordning P.76/2014 |
Betalningsbevis för tillstånd för ut nyttjande av skogsprodukter | |||||
Xxxxx för övrigt lagligt tillstånd för användning av området (i förekom mande fall) | |||||
2. | P2. Uppfyller kraven enligt systemet och förfaran dena för avverkning. | K2.1 Tillståndsinnehavaren har en avverkningsplan för området som har godkänts av behö riga administrativa myndig heter | 2.1.1 Den behöriga administrativa myndigheten har godkänt den dokumenterade arbets planen: huvudplan, årlig ar betsplan, inklusive till hörande bilagor | Godkänd huvudplan inklusive bila gor, upprättad på grundval av om fattande skogsinventering gjord av tekniskt kompetent personal | Skogsministerns förordning P62/2008 Skogsministerns förordning P56/2009 Skogsministerns förordning P60/2011 Skogsministerns förordning P.33/2014 |
Den godkända årliga arbetsplanen, gjord på grundval av huvudplanen | |||||
Kartor som gjorts av kompetent teknisk personal och som beskriver layout och gränser för de områden som arbetsplanen omfattar | |||||
Karta som visar avverkningsfria områden enligt den årliga arbetspla nen och bevis på att detta har re spekterats på fältet |
Nr | Principer | Kriterier | Indikatorer | Verifikatorer | Relaterade föreskrifter (1) |
Avverkningsplatserna (block eller ägofigurer) är klart utmärkta på kar tan och kontrollerade på fältet | |||||
K2.2 Arbetsplanen är giltig | 2.2.1 Innehavaren av tillstånd för skogsbruk har en giltig ar betsplan som följer tillämp liga föreskrifter | Dokument och bilagor om huvud planen för användning av skogspro dukter (ansökningar under xxxxxxx xxxx xxxxxx) | Skogsministerns förordning P62/2008 Skogsministerns förordning P56/2009 Skogsministerns förordning P60/2011 | ||
Plats och tillåtna volymer timmer från naturskog inom avverknings områden motsvarar arbetsplanen | |||||
3. | P3. Transport eller ägar byte av rundtimmer sköts lagligt | K3.1 Tillståndsinnehavarna ser till att alla stockar som transpor teras från upplag i skogen till primär skogsindustri eller till en registrerad stockhandlare, även via mellanliggande upplag, identifieras fysiskt och åtföljs av giltiga doku ment | 3.1.1 Alla stora stockar som av verkas eller utvinns kom mersiellt har införts i tim merproduktions-rapporten | Godkända timmerproduktionsrap porter | Skogsministerns förordning P41/2014 Skogsministerns förordning P42/2014 |
3.1.2 Allt timmer som transpor teras ut från tillståndsområ det åtföljs av giltiga trans porthandlingar | Giltiga transporthandlingar och bi lagor åtföljer stockarna från upplag i skogen till primär skogsindustri eller registrerad stockhandlare, även via mellanliggande upplag | Skogsministerns förordning P41/2014 Skogsministerns förordning P42/2014 | |||
3.1.3 Rundstockarna har avverkats i de områden som anges i tillståndet att använda sko gen | Timmerförvaltningens märkning/ streckkod (PUHH) på stockarna | Skogsministerns förordning P41/2014 Skogsministerns förordning P42/2014 | |||
Tillämpning av timmerförvaltning ens märkning/streckkod |
2014A2520 — SV — 01.08.2015 — 001.001 — 27
Nr | Principer | Kriterier | Indikatorer | Verifikatorer | Relaterade föreskrifter (1) |
3.1.4 Alla stockar som transpor teras från upplag i skogen åtföljs av giltiga dokument | Giltigt transportdokument | Skogsministerns förordning P41/2014 Skogsministerns förordning P42/2014 | |||
K3.2 Tillståndsinnehavaren har er lagt betalning för tillämpliga pålagor och avgifter för kommersiell utvinning av timmer | 3.2.1 Tillståndsinnehavaren har bevis för betalning av avgif ter för återbeskogningsfon den och/eller skogsresurs avgifter, motsvarande stock produktionen och tillämplig tariff | Betalningsanvisningar för avgifter för återbeskogningsfonden och/eller skogsresursavgifter | Regeringens förordning PP22/1997 Regeringens förordning PP51/1998 Regeringens förordning PP59/1998 Skogsministerns förordning P18/2007 Handelsministerns förordning 22/2012 | ||
Depositionsbevis för betalning av avgifter för återbeskogningsfonden och/eller skogsresursavgifter och in betalningsblanketter | |||||
Betalningen av avgifter för åter beskogningsfonden och/eller skogs resursavgifter överensstämmer med stockproduktionen och tillämplig tariff | |||||
K3.3 Transport och handel mellan öarna | 3.3.1 Tillståndsinnehavare som fraktar stockar är registrerade för att bedriva timmerhandel mellan öarna (Registered In ter-Island Timber Traders, PKAPT) | PKAPT-dokument | Industri- och handelsministerns förord ning 68/2003 Skogsministerns, transportministerns och industri- och handelsministerns ge mensamma förordning 22/2003 | ||
3.3.2 Det fartyg som används för transport av rundstockar för indonesisk flagg och har ett giltigt verksamhetstillstånd | Registreringsdokument som visar fartygets ID och giltigt tillstånd | Industri- och handelsministerns förord ning 68/2003 Skogsministerns, transportministerns och industri- och handelsministerns ge mensamma förordning 22/2003 | |||
K3.4 Iakttagande av V-Legal- märkning | 3.4.1 Genomförande av V-Legal- märkning | V-Legal-märkning påförs på veder börligt sätt | Skogsministerns förordning P43/2014 |
2014A2520 — SV — 01.08.2015 — 001.001 — 28
Nr | Principer | Kriterier | Indikatorer | Verifikatorer | Relaterade föreskrifter (1) |
4. | P4. Överensstämmelse med miljömässiga och so ciala aspekter förknip pade med timmer avverkning | K4.1 Tillståndsinnehavaren har en godkänd tillämplig miljökon sekvensbedömning (EIA) och har genomfört de åtgär der som anges i denna | 4.1.1 Tillståndsinnehavarens har tillämpliga dokument från miljökonsekvensbedömning som har godkänts av de be höriga myndigheterna och omfattar hela arbetsområdet | Tillämpliga dokument från miljö konsekvensbedömning | Regeringens förordning PP27/2012 Miljöministerns förordning 05/2012 |
4.1.2 Tillståndsinnehavaren har en miljöförvaltningsplan och rapporter om genomförandet av miljöövervakningsplanen som beskriver åtgärder som har vidtagits för att mildra miljöpåverkan och gynna samhället | Dokumenterad miljöförvaltnings plan och miljöövervakningsplan | Regeringens förordning PP27/2012 Miljöministerns förordning 05/2012 | |||
Bevis på genomförande av miljö förvaltningsplanen och övervak ningen av viktiga miljömässiga och sociala verkningar | |||||
5. | P5. Efterlevnad av arbets lagstiftning och arbets föreskrifter | K5.1 Uppfyllande av kraven på ar betarskydd och arbetsmiljö | 5.1.1 Tillgång till förfaranden rö rande arbetarskydd och ar betsmiljö, och tillämpning av dem | Tillämpning av förfaranden rörande arbetarskydd och arbetsmiljö | Regeringens förordning PP50/2012 Förordning från ministern för arbetskraft och folkomflyttning 8/2010 Förordning från ministern för arbetskraft och folkomflyttning 609/2012 |
Utrustning för arbetarskydd och ar betsmiljö | |||||
Registrering av olyckor | |||||
K5.2 Respekt för arbetstagares rät tigheter | 5.2.1 Arbetstagarna har förenings frihet | Arbetstagarna tillhör fackförbund eller företagets policy ger arbets tagarna möjlighet att etablera eller delta i fackförbund | Lag 13/2003 Förordning från ministern för arbetskraft och folkomflyttning 16/2011 |
2014A2520 — SV — 01.08.2015 — 001.001 — 29
Nr | Principer | Kriterier | Indikatorer | Verifikatorer | Relaterade föreskrifter (1) |
5.2.2 Det finns kollektivavtal | Det finns kollektivavtal eller före tagspolicy om arbetstagarnas rättig heter | Lag 13/2003 Förordning från ministern för arbetskraft och folkomflyttning 16/2011 | |||
5.2.3 Företaget anställer inte min deråriga | Det finns inga minderåriga anställ da | Lag 23/2002 Lag 13/2003 |
2014A2520 — SV — 01.08.2015 — 001.001 — 30
(1) Avser de viktigaste föreskrifterna inklusive senare ändringar.
2014A2520 — SV — 01.08.2015 — 001.001 — 31
LAGLIGHETSNORM 2: NORM FÖR SAMFÄLLIGHETSÄGDA SKOGSPLANTERINGAR OCH SAMFÄLLIGHETSSKOGAR INOM SKOGSBRUKSOMRÅDEN
Nr | Principer | Kriterier | Indikatorer | Verifikatorer | Relaterade föreskrifter |
1. | P1. Områdets rätts liga status och nyttjanderätt | K1.1 Skogsförvaltningsenheten (koncessionsinnehavaren) är belägen inom skogsbruks området | 1.1.1 Tillståndsinnehavaren kan bevisa att avverkningstill ståndet (IUPHHK) är giltigt | Certifikat om rätt till skogskonces sion | Skogsministerns förordning P37/2007 Skogsministerns förordning P49/2008 Skogsministerns förordning P12/2010 Skogsministerns förordning P55/2011 |
Betalningsbevis för tillstånd för ut nyttjande av skogsprodukter | |||||
K1.2. Affärsenhet i form av grupp | 1.2.1 Affärsgruppen är lagligen etablerad | Stiftelseurkund eller etablerings bevis | Skogsministerns förordning P43/2014 | ||
2. | P2. Uppfyller kraven enligt systemet och förfarandena för avverkning | K2.1 Tillståndsinnehavaren har en avverkningsplan för området och denna har godkänts av behöriga administrativa myn digheter | 2.1.1 Den behöriga administrativa myndigheten har godkänt den dokumenterade årliga ar betsplanen | Den dokumenterade årliga arbets planen har godkänts | Skogsministerns förordning P62/2008 |
Karta som visar avverkningsfria områden enligt den årliga arbetspla nen och bevis på att detta har re spekterats på fältet | |||||
Avverkningsblockens platser är klart markerade och kan kontrolle ras på fältet | |||||
K2.2 Arbetsplanen är giltig | 2.2.1 Innehavaren av tillstånd för skogsbruk har en giltig ar betsplan som följer tillämp liga föreskrifter | Dokument och bilagor om huvud planen för användning av skogspro dukter (ansökningar under behand xxxx xxxxxx) | Skogsministerns förordning P62/2008 | ||
Plats och tillåtna volymer stockar för utvinning inom området som ska fastställas som avverknings område motsvarar arbetsplanen |
Nr | Principer | Kriterier | Indikatorer | Verifikatorer | Relaterade föreskrifter |
K2.3 Tillståndsinnehavarna ser till att alla stockar som transpor teras från upplag i skogen till primär skogsindustri eller till en registrerad stockhandlare, även via mellanliggande upplag, identifieras fysiskt och åtföljs av giltiga doku ment | 2.3.1 Alla stockar som har avver kats eller utvunnits kom mersiellt rapporteras i tim merproduktionsrapporten | Godkända timmerproduktionsrap porter | Skogsministerns förordning P41/2014 Skogsministerns förordning P42/2014 | ||
2.3.2 Alla stockar som transpor teras ut från tillståndsområ det åtföljs av giltiga trans porthandlingar | Giltiga transporthandlingar och re levanta bilagor för transport från upplaget i skogen till mellanlig gande upplag och från mellanlig gande upplag till primär skogsindu stri och/eller registrerad stockhand lare | Skogsministerns förordning P41/2014 Skogsministerns förordning P42/2014 | |||
2.3.3 Rundstockarna har avverkats i de områden som anges i tillståndet att använda sko gen | Timmerförvaltningens märkning/ streckkod (PUHH) på stockarna | Skogsministerns förordning P41/2014 Skogsministerns förordning P42/2014 | |||
Tillståndsinnehavaren gör timmer markeringen på ett enhetligt sätt | |||||
2.3.4 Tillståndsinnehavaren kan uppvisa stocktransporthand lingar som åtföljer stockar som transporteras från upp laget i skogen | Stocktransporthandlingar som åt följs av en stockförteckning | Skogsministerns förordning P41/2014 Skogsministerns förordning P42/2014 | |||
K2.4 Tillståndsinnehavaren har betalat tillämpliga pålagor och avgifter som krävs för kommersiell utvinning av timmer | 2.4.1 Tillståndsinnehavaren upp visar bevis på betalning av skogsresursavgift motsva rande stockproduktionen och tillämplig tariff | Betalningsanvisning för skogs resursavgift | Skogsministerns förordning P18/2007 Handelsministerns förordning 22/2012 | ||
Bevis på betalning av skogsresurs avgift | |||||
Betalningen av skogsresursavgift överensstämmer med stockproduk tionen och tillämplig tariff |
2014A2520 — SV — 01.08.2015 — 001.001 — 32
Nr | Principer | Kriterier | Indikatorer | Verifikatorer | Relaterade föreskrifter |
K2.5 Iakttagande av V-Legal- märkning | 2.5.1 Genomförande av V-Legal- märkning | V-Legal-märkning påförs på veder börligt sätt | Skogsministerns förordning P43/2014 | ||
3. | P3. Efterlevnad av miljömässiga och sociala aspekter förknippade med timmeravverk ning | K3.1 Tillståndsinnehavaren har en godkänd tillämplig miljökon sekvensbedömning (EIA) och har genomfört de åtgär der som anges i denna | 3.1.1 Tillståndsinnehavaren har tillämpliga dokument från miljökonsekvensbedömning som har godkänts av de be höriga myndigheterna och omfattar hela arbetsområdet | Tillämpliga dokument från miljö konsekvensbedömning | Regeringens förordning PP27/2012 Miljöministerns förordning 05/2012 |
3.1.2 Tillståndsinnehavaren har rapporter om miljöförvalt nings- och övervaknings åtgärder som har vidtagits för att mildra miljöverkning arna och gynna samhället | Relevanta dokument om miljöför valtning och miljöövervakning | Regeringens förordning PP27/2012 Miljöministerns förordning 05/2012 | |||
Bevis på genomförande av miljö förvaltning och övervakning av be tydande miljömässiga och sociala verkningar | |||||
4 | P4. Efterlevnad av arbetslagstiftning och arbetsföre skrifter | K4.1 Uppfyllande av kraven på ar betarskydd och arbetsmiljö | 4.1.1 Tillgång till förfaranden rö rande arbetarskydd och ar betsmiljö, och tillämpning av dem | Tillämpning av förfaranden rörande arbetarskydd och arbetsmiljö | Regeringens förordning PP50/2012 Förordning från ministern för arbetskraft och folkomflyttning 8/2010 Förordning från ministern för arbetskraft och folkomflyttning 609/2012 |
Utrustning för arbetarskydd och ar betsmiljö | |||||
K4.2 Respekt för arbetstagares rät tigheter | 4.2.1 Företaget anställer inte min deråriga | Det finns inga minderåriga anställ da | Lag 23/2002 Lag 13/2003 |
2014A2520 — SV — 01.08.2015 — 001.001 — 33
2014A2520 — SV — 01.08.2015 — 001.001 — 34
LAGLIGHETSNORM 3: NORM FÖR PRIVATÄGDA SKOGAR
Nr | Principer | Kriterier | Indikatorer | Verifikatorer | Relaterade föreskrifter |
1. | P1. Ägarskapet till timret kan kontrolleras | K1.1 Lagligt ägarskap eller laglig besittningsrätt för avverk ningsområdet | 1.1.1 Ägaren till privat mark eller skog kan bevisa ägarskap el ler nyttjanderättigheter till marken | Giltiga dokument om ägarskap eller besittningsrätt till marken (fång eshandling som erkänts av behöriga myndigheter) | Lag 5/1960 Skogsministerns förordning P33/2010 Regeringens förordning PP12/1998 Handelsministerns förordning 36/2007 Handelsministerns förordning 37/2007 Lag 6/1983 Skogsministerns förordning P43/2014 |
Rättighet till markodling Företagets stiftelseurkund Näringslicens för handelsföretag (SIUP) Företagsregistrering (TDP) Skatteregistrering (NPWP) Dokument om arbetarskydd och ar betsmiljö Det finns kollektivavtal eller före tagspolicy om arbetstagarnas rättig heter | |||||
Karta över området för privat skog och gränser som är markerade på fältet | |||||
1.1.2 Förvaltningsenheterna (indi viduellt eller gruppvis ägda) kan uppvisa giltiga transport handlingar | Stocktransporthandlingar | Skogsministerns förordning P30/2012 | |||
1.1.3 Förvaltningsenheterna upp visar betalningsbevis för till lämpliga avgifter relaterade till träd som fanns före över föringen av besittnings- eller nyttjanderätter till området | Bevis på betalning av avgifter för återbeskogningsfonden och/eller skogsresursavgifter och ersättning till staten för värdet på avverkning en | Skogsministerns förordning P18/2007 |
Nr | Principer | Kriterier | Indikatorer | Verifikatorer | Relaterade föreskrifter |
K1.2 Affärsenheten i form av grupp är lagligen registrerad | 1.2.1 Affärsgruppen är lagligen etablerad | Stiftelseurkund eller etablerings bevis | Skogsministerns förordning P43/2014 | ||
K1.3 Iakttagande av V-Legal- märkning | 1.3.1 Genomförande av V-Legal- märkning | V-Legal-märkning påförs på veder börligt sätt | Skogsministerns förordning P43/2014 | ||
2. | P2. Efterlevnad av arbets lagar och arbetsföre skrifter för områden som omfattas av od lingsrättigheter | K2.1 Uppfyllande av kraven på ar betarskydd och arbetsmiljö | 2.1.1 Tillgång till förfaranden rö rande arbetarskydd och ar betsmiljö, och tillämpning av dem | Tillämpning av förfaranden rörande arbetarskydd och arbetsmiljö | Regeringens förordning PP50/2012 Förordning från ministern för arbetskraft och folkomflyttning 8/2010 Förordning från ministern för arbetskraft och folkomflyttning 609/2012 |
Utrustning för arbetarskydd och ar betsmiljö | |||||
Registrering av olyckor | |||||
K2.2 Respekt för arbetstagares rät tigheter | 2.2.1 Arbetstagarna har förenings frihet | Arbetstagarna tillhör fackförbund eller företagets policy ger arbets tagarna möjlighet att etablera eller delta i fackförbund | Lag 13/2003 Förordning från ministern för arbetskraft och folkomflyttning 16/2001 | ||
2.2.2 Det finns kollektivavtal | Det finns kollektivavtal eller före tagspolicy om arbetstagarnas rättig heter | Lag 13/2003 Förordning från ministern för arbetskraft och folkomflyttning 16/2011 | |||
2.2.3 Företaget anställer inte min deråriga | Det finns inga minderåriga anställ da | Lag 23/2002 Lag 13/2003 |
2014A2520 — SV — 01.08.2015 — 001.001 — 35
Nr | Principer | Kriterier | Indikatorer | Verifikatorer | Relaterade föreskrifter |
3 | P3. Överensstämmelse med miljömässiga och so- ciala aspekter förknip- pade med timmer- avverkning | K3.1 Innehavaren av odlingsrättig- heter eller ägaren av priva- tägd skog har en godkänd tillämplig miljökonsekvens- bedömning (EIA) och har genomfört de åtgärder som anges i denna (om så krävs genom föreskrifter) | 3.1.1 Innehavaren av odlingsrättig- heter eller ägaren av priva- tägd skog har tillämpliga do- kument från miljökon- sekvensbedömning som har godkänts av de behöriga myndigheterna och omfattar hela arbetsområdet | Tillämpliga dokument från miljö- konsekvensbedömning | Regeringens förordning PP27/2012 Miljöministerns förordning 05/2012 |
3.1.2 Innehavaren av odlingsrättig- heter har en miljöförvalt- ningsplan och rapporter om genomförandet av miljööver- vakningsplanen | Dokumenterad miljöförvaltnings- plan och miljöövervakningsplan | Regeringens förordning PP27/2012 Miljöministerns förordning 05/2012 | |||
Bevis på genomförande av miljö- förvaltningsplanen och övervak- ningen |
2014A2520 — SV — 01.08.2015 — 001.001 — 36
LAGLIGHETSNORM 4: NORM FÖR AVVERKNINGSRÄTTIGHETER INOM OMRÅDEN SOM INTE ÄR SKOGSBRUKSOMRÅDEN ELLER I OMVANDLINGSBAR PRODUK- TIONSSKOG PÅ STASTÄGD MARK
Nr | Principer | Kriterier | Indikatorer | Verifikatorer | Relaterade föreskrifter |
1. | P1. Områdets rättsliga sta- tus och nyttjanderätt | K1.1. Timmeravverkningstillstånd inom ett område som inte är skogsbruksområde utan änd- ring av skogens rättsliga sta- tus | 1.1.1 Avverkningen är godkänd inom ramen för övriga lag- liga tillstånd (ILS) eller om- vandlingstillstånd (IPK) för ett arrenderat område Anm.: Detta gäller även för areal som tidigare kategori- serats som återbeskognings- baserade skogsplanteringar (HTHR). | ILS/IPK-tillstånd för avverkning inom det arrenderade området (in- klusive tillämplig miljökonsekvens- bedömning av icke-skogsbruksverk- samhet) | Regeringens förordning PP27/2012 Skogsministerns förordning P18/2011 Skogsministerns förordning P59/2011 Miljöministerns förordning 05/2012 |
Kartor bifogade till ILS/IPK-till- stånden för det arrenderade området och bevis för efterlevnad på fältet |
Nr | Principer | Kriterier | Indikatorer | Verifikatorer | Relaterade föreskrifter |
K1.2 Timmeravverkningstillstånd inom områden som inte är skogsbruksområden i fall där detta leder till ändring av skogsområdets rättsliga status | 1.2.1 Timmeravverkningstillstånd som godkänts inom ramen för tillstånd för mark- omvandling (IPK) Anm.: Detta gäller även för areal som tidigare kategori- serats som återbeskognings- baserade skogsplanteringar (HTHR). | Näringstillstånd och kartor som bi- fogas tillståndet (inklusive tillämp- lig miljökonsekvensbedömning av icke-skogsbruksverksamhet) | Regeringens förordning PP27/2012 Skogsministerns förordning P33/2010 Skogsministerns förordning P14/2011 Skogsministerns förordning P59/2011 Miljöministerns förordning 05/2012 | ||
IPK för omvandlingsområden | |||||
Kartor som bifogas IPK | |||||
Dokument om godkänd ändring av skogens rättsliga status (detta krav gäller både innehavare av IPK-till- stånd och innehavare av näringstill- stånd) | |||||
1.2.2 Tillstånd för markomvand- ling (IPK) och bosättning inom ramen för folkomflytt- ning | IPK för omvandlingsområden | Skogsministerns förordning P14/2011 | |||
Kartor som bifogas IPK | |||||
K1.3. Timmeravverkningstillstånd inom områden som inte är skogsbruksområden | 1.3.1 Timmeravverkningstillstånd som godkänts inom ramen för tillstånd för mark- omvandling (IPK) inom om- råden som inte är skogs- områden | Planeringsdokumentet för IPK | Regeringens förordning PP27/2012 Skogsministerns förordning P14/2011 Miljöministerns förordning 05/2012 | ||
Näringstillstånd och kartor som bi- fogas tillståndet (inklusive tillämp- lig miljökonsekvensbedömning av icke-skogsbruksverksamhet) | |||||
IPK för omvandlingsområden | |||||
Kartor som bifogas IPK |
2014A2520 — SV — 01.08.2015 — 001.001 — 37
Nr | Principer | Kriterier | Indikatorer | Verifikatorer | Relaterade föreskrifter |
1.3.2 Tillstånd för markomvand- ling (IPK) och bosättning inom ramen för folkomflytt- ning | IPK för omvandlingsområden | Skogsministerns förordning P14/2011 | |||
Kartor som bifogas IPK | |||||
2. | P2. Överensstämmelse med rättsliga system och förfaranden för träd- avverkning och trans- port av stockar | K2.1 IPK/ILS planen och genom- förandet överensstämmer med markanvändningsplanen | 2.1.1 Den arbetsplan som har god- känts för området omfattas av IPK/ILS | Den dokumenterade IPK/ILS-ar- betsplanen | Skogsministerns förordning P62/2008 Skogsministerns förordning P53/2009 |
2.1.2 Tillståndsinnehavaren kan bevisa att de stockar som transporteras härrör från om- råden om omfattas av giltigt tillstånd för markomvandling eller andra nyttjandetillstånd (IPK/ILS) | Dokument om skogsinventering | Skogsministerns förordning P62/2008 Skogsministerns förordning P41/2014 | |||
Timmerproduktionsrapport (LHP) | |||||
K2.2 Betalning av statliga avgifter och pålagor och uppfyllande av kraven på stocktransport | 2.2.1 Betalningsbevis för avgifter | Betalningsanvisning för skogs- resursavgift | Skogsministerns förordning P18/2007 | ||
Bevis på betalning av skogsresurs- avgift | |||||
Betalningen av skogsresursavgift överensstämmer med stockproduk- tionen och tillämplig tariff | |||||
2.2.2 Tillståndsinnehavaren har giltiga stocktransporthand- lingar | Faktura för stocktransport (FAKB) och stockförteckning för små stoc- kar | Skogsministerns förordning P41/2014 | |||
Dokument om stockarnas laglighet (SKSKB) och stockförteckning för stora stockar |
2014A2520 — SV — 01.08.2015 — 001.001 — 38
Nr | Principer | Kriterier | Indikatorer | Verifikatorer | Relaterade föreskrifter |
K2.3 Iakttagande av V-Legal- märkning | 2.3.1 Genomförande av V-Legal- märkning | V-Legal-märkning påförs på veder- börligt sätt | Skogsministerns förordning P43/2014 | ||
3. | P3. Efterlevnad av arbets- lagstiftning och arbets- föreskrifter | K3.1 Efterlevnad av kraven på ar- betarskydd och arbetsmiljö | 3.1.1 Tillgång till förfaranden rö- rande arbetarskydd och ar- betsmiljö, och tillämpning av dem | Förfaranden rörande arbetarskydd och arbetsmiljö | Regeringens förordning PP50/2012 Förordning från ministern för arbetskraft och folkomflyttning 8/2010 Förordning från ministern för arbetskraft och folkomflyttning 609/2012 |
Utrustning för arbetarskydd och ar- betsmiljö | |||||
Registrering av olyckor | |||||
K3.2 Respekt för arbetstagares rät- tigheter | 3.2.1 Företaget anställer inte min- deråriga | Det finns inga minderåriga anställ- da | Lag 23/2002 Lag 13/2003 |
2014A2520 — SV — 01.08.2015 — 001.001 — 39
LAGLIGHETSNORM 5: NORM FÖR PRIMÄR SKOGSINDUSTRI OCH NEDSTRÖMSINDUSTRI OCH HANDELSIDKARE
Nr | Principer | Kriterier | Indikatorer | Verifikatorer | Relaterade föreskrifter |
1. | P1. Affärsenheter ger sitt stöd för att trävaruhan- deln genomförs lagligt | K1.1. Industrin för bearbetning av skogsprodukter i form av a) bearbetningsindustri och/ eller b) exportörer av bearbetade produkter innehar giltiga tillstånd | 1.1.1 Affärsenheter inom bearbet- ningsindustrin innehar giltiga tillstånd | Företagets stiftelseurkund och de senaste ändringarna av den | Lag 6/1983 Lag 3/2014 Regeringens förordning PP74/2011 Regeringens förordning PP27/2012 Förordning från ministern för lagstift- ning och mänskliga rättigheter M.01- HT.10/2006 Handelsministerns förordning 36/2007 Handelsministerns förordning 37/2007 Industriministerns förordning 41/2008 Inrikesministerns förordning 27/2009 Handelsministerns förordning 39/2011 |
Verksamhetstillstånd (näringslicens/ SIUP) eller handelstillstånd, som kan vara tillstånd för industrinäring (IUI) eller certifikat om industri- registrering (TDI) | |||||
Tillstånd för påverkan (utfärdas till företaget för påverkan på miljön kring verksamheten) |
Nr | Principer | Kriterier | Indikatorer | Verifikatorer | Relaterade föreskrifter |
Certifikat om företagsregistrering (TDP) | Miljöministerns förordning 05/2012 Handelsministerns förordning 77/2013 Skogsministerns förordning P9/2014 Skogsministerns förordning P55/2014 | ||||
Skattenummer (NPWP) | |||||
Tillgång till tillämpliga dokument från miljökonsekvensbedömning | |||||
Tillgång till tillstånd för industrinä- ring (IUI) eller permanent närings- tillstånd (IUT) eller certifikat om industriregistrering (TDI) | |||||
Tillgång till planen för lagring av råmaterial (RPBBI) för primär indu- stri | |||||
1.1.2 Exportörer av bearbetade trä- varuprodukter har giltiga till- stånd både som tillverkare och som exportörer av träva- ruprodukter | Exportörerna har status som regi- strerade exportörer av skogsindu- striprodukter (ETPIK) | Handelsministerns förordning 97/2014 | |||
K1.2 Hemmaindustrin är en indo- nesisk juridisk person | 1.2.1 Hemmaindustrins ägare kan styrka sin formella identitet | Identitetskort | Skogsministerns förordning P.43/2014 | ||
K1.3 Importörer av träbaserade skogsprodukter innehar gil- tiga tillstånd och iakttar till- börlig aktsamhet | 1.3.1 Importörer av träbaserade skogsprodukter innehar gil- tiga tillstånd | Importörerna har status som regi- strerade importörer | Handelsministerns förordning 78/2014 | ||
1.3.2 Importörerna har system för tillbörlig aktsamhet | Importörerna har förfaranden för tillbörlig aktsamhet och bevis för att de tillämpas | Skogsministerns förordning P.43/2014 |
2014A2520 — SV — 01.08.2015 — 001.001 — 40
Nr | Principer | Kriterier | Indikatorer | Verifikatorer | Relaterade föreskrifter |
K1.4 Registrerade upplag eller re- gistrerade icke-producerande exportörer innehar giltiga tillstånd | 1.4.1 Registrerade upplag innehar giltiga tillstånd | Tillståndshandling från chefen för skogsstyrelsen på provins- eller di- striktsnivå | Skogsministerns förordning P30/2012 Skogsministerns förordning P41/2014 Skogsministerns förordning P42/2014 | ||
1.4.2 Registrerade icke-produce- rande exportörer innehar gil- tiga tillstånd | Företagets stiftelseurkund och de senaste ändringarna av den | Lag 6/1983 Regeringens förordning PP74/2011 Förordning från ministern för lagstift- ning och mänskliga rättigheter M.01- HT.10/2006 Handelsministerns förordning 36/2007 Handelsministerns förordning 37/2007 Handelsministerns förordning 39/2011 Handelsministerns förordning 77/2013 Skogsministerns förordning P43/2014 Handelsministerns förordning 97/2014 | |||
Verksamhetstillstånd (näringslicens/ SIUP) eller handelstillstånd | |||||
Certifikat om företagsregistrering (TDP) | |||||
Skattenummer (NPWP) | |||||
Registrering av handelsidkarna som icke-producerande exportörer av skogsindustriprodukter (ETPIK Non Produsen) | |||||
Leveransavtal eller kontrakt med småskalig industri som inte är ex- portörer av skogsindustriprodukter (ETPIK) och som har timmerlaglig- hetscertifikat (S-LK) eller leveran- törsförklaring om överensstämmelse (DKP) | |||||
1.4.3 Affärsenheten har tillämpliga dokument från miljökon- sekvensbedömning | Tillämpliga dokument från miljö- konsekvensbedömning | Regeringens förordning PP27/2012 Miljöministerns förordning 13/2010 Miljöministerns förordning 05/2012 |
2014A2520 — SV — 01.08.2015 — 001.001 — 41
Nr | Principer | Kriterier | Indikatorer | Verifikatorer | Relaterade föreskrifter |
K1.5 Affärsenheter i form av grupper (av små och medels- tora företag eller hantverka- re/hemmaindustrier eller upplag) eller kooperativ (hantverkare/hem- maindustrier) är lagligen registrerade eller innehar etableringsbevis Anm.: Ej tillämpligt för regi- strerade icke-producerande exportörer | 1.5.1 Affärsenheterna i form av grupper eller kooperativ är lagligen etablerade | Stiftelseurkund eller etablerings- bevis | Skogsministerns förordning P.43/2014 | ||
Skatteregistrering (NPWP) när det gäller kooperativ | |||||
1.5.2 Kooperativens organisations- struktur | Kooperativa beslut om organisa- tionsstruktur | Skogsministerns förordning P.43/2014 | |||
1.5.3 Typ av kooperativt företag | Kooperativets affärsplan eller ett dokument som visar typen av koo- perativ | Skogsministerns förordning P.43/2014 | |||
1.5.4 Formell identitet för samtliga medlemmar i kooperativet | Identitetskort | Skogsministerns förordning P.43/2014 | |||
2. | P2. Affärsenheterna tilläm- par timmerspårnings- system som säkerställer att timrets ursprung kan spåras | K2.1 Det finns ett system som an- vänds för att spåra timmer | 2.1.1 Affärsenheterna kan demon- strera att mottaget timmer kommer från lagliga källor | Dokument om försäljning och in- köp och/eller leveranskontrakt för material och/eller inköpsverifikat | Skogsministerns förordning P30/2012 Skogsministerns förordning P59/2014 Skogsministerns förordning P41/2014 Skogsministerns förordning P42/2014 Handelsministerns förordning P78/2014 |
Godkänd rapport om timmertrans- port och/eller överföringsbevis eller officiell rapport om kontroll av tim- mer, intyg om skogsprodukternas laglighet |
2014A2520 — SV — 01.08.2015 — 001.001 — 42
Nr | Principer | Kriterier | Indikatorer | Verifikatorer | Relaterade föreskrifter |
Importerat timmer åtföljs av leve- rantörsdeklaration om överensstäm- melse eller laglighetscertifikat (S- LK) Anm.: Endast tillämpligt i fråga om hantverkare/hemmaindustrier | |||||
Timmertransporthandlingar | |||||
Transporthandlingar (Nota) med motsvarande officiella rapporter från tjänsteman vid lokal myndighet när det gäller använt timmer från rivningsobjekt eller timmer som va- rit i marken | |||||
Transporthandlingar i form av Nota för avfallsträ från industrin | |||||
Dokument/rapporter om ändringar i lager av stockar/timmer/produkter | |||||
Laglighetscertifikat (S-PHPL/S-LK) eller leverantörsdeklaration om överensstämmelse (DKP) | |||||
Styrkande handlingar till lagerplan för råmaterial (RPBBI) för primär industri |
2014A2520 — SV — 01.08.2015 — 001.001 — 43
Nr | Principer | Kriterier | Indikatorer | Verifikatorer | Relaterade föreskrifter |
2.1.2 Importörerna har giltiga handlingar som bevisar att det importerade timret kom- mer från lagliga källor Anm.: Ej tillämpligt för hant- verkare/hemmaindustrier | Importanmälan (PIB) | Presidentdekret 43/1978 Handelsministerns förordning 78/2014 | |||
Packsedel | |||||
Faktura | |||||
Konossement (B/L) | |||||
Importdeklarationen och importre- kommendation | |||||
Betalningsbevis för importtull | |||||
Andra relevanta dokument (inklu- sive Cites-tillstånd) för träslag som berörs av begränsad handel | |||||
Bevis för användning av importerat timmer | |||||
2.1.3 Affärsenheterna tillämpar ett timmerspårningssystem och verksamheten hålls inom de tillåtna produktionsbegräns- ningarna Anm.: Ej tillämpligt för upp- lag och registrerade icke-pro- ducerande exportörer | Registrering (Tally Sheet) om an- vändningen av råmaterial och pro- duktionsutflöde Anm.: Ej tillämpligt för hantverka- re/hemmaindustrier | Industriministerns förordning 41/2008 Skogsministerns förordning P30/2012 Skogsministerns förordning P41/2014 Skogsministerns förordning P42/2014 Skogsministerns förordning P55/2014 | |||
Utflödesrapporter om produktionen av bearbetade produkter | |||||
Enhetens produktion överskrider inte den tillåtna produktionskapaci- teten Anm.: Ej tillämpligt för hantverka- re/hemmaindustrier |
2014A2520 — SV — 01.08.2015 — 001.001 — 44
Nr | Principer | Kriterier | Indikatorer | Verifikatorer | Relaterade föreskrifter |
Tillverkade produkter hålls åtskilda/ separeras från beslagtaget timmer | |||||
2.1.4 Produktionsprocesser som utförs i samarbete med en annan part (annan industri eller hantverkare/hemma- industrier) ger möjlighet till spårning av timmer Anm.: Ej tillämpligt för hant- verkare/hemmaindustrier, upplag och registrerade icke- producerande exportörer | Laglighetscertifikat (S-LK) eller le- verantörsdeklaration om överens- stämmelse (DKP) | Skogsministerns förordning P48/2006 Handelsministerns förordning 36/2007 Industriministerns förordning 41/2008 Skogsministerns förordning P.43/2014 Skogsministerns förordning P55/2014 | |||
Avtal om tjänster för produktbear- betning tillsammans med en annan part | |||||
Intyg om råmaterial | |||||
Tillverkade produkter hålls åtskilda/ separeras | |||||
Dokumentation av råmaterial, pro- duktionsprocesser och, i förekom- mande fall, export om denna görs genom avtal om tjänster med annat företag | |||||
K2.2 Överföring av bearbetade träprodukter från leverantö- ren till registrerade icke-pro- ducerande exportörer | 2.2.1 Affärsenheterna kan demon- strera att förvärvade produk- ter kommer från lagliga käl- lor | Produkter som köps från partner som inte är exportörer av skogs- industriprodukter (ETPIK) och som har laglighetscertifikat (S-LK) eller leverantörsförklaring om över- ensstämmelse (DKP) | Skogsministerns förordning P.43/2014 | ||
Transporthandlingar | |||||
Dokument/rapporter om ändringar i lager av produkter |
2014A2520 — SV — 01.08.2015 — 001.001 — 45
Nr | Principer | Kriterier | Indikatorer | Verifikatorer | Relaterade föreskrifter |
3. | P3. Handel med timmer el- ler ändring av ägarskap är laglig | K3.1 Handel med eller transport av trävaruprodukter avsedda för den inhemska marknaden iakttar gällande lagstiftning Anm.: Ej tillämpligt för icke- producerande registrerade exportörer | 3.1.1 Handel med eller transport av timmer avsett för den in- hemska marknaden åtföljs av transporthandlingar | Transporthandlingar | Gemensam förordning från skogsminis- tern 22/2003, transportministern KM3/ 2003 och industri- och handelsministern 33/2003 Skogsministerns förordning P30/2012 Skogsministerns förordning P41/2014 Skogsministerns förordning P42/2014 |
K3.2 Transport av bearbetat tim- mer för export iakttar gäl- lande lagstiftning Anm.: Ej tillämpligt för hant- verkare/hemmaindustrier och upplag | 3.2.1 Transport av bearbetat tim- mer åtföljs av exportanmälan (PEB) | Produkter för export | Lag 17/2006 (tull) Presidentdekret 43/1978 Skogsministerns förordning 447/2003 Finansministerns förordning 223/2008 Förordning från tullens generaldirektör P-40/2008 Förordning från tullens generaldirektör P-06/2009 Handelsministerns förordning P50/2013 Handelsministerns förordning P97/2014 | ||
PEB | |||||
Packsedel | |||||
Faktura | |||||
Konossement (B/L) | |||||
Exportlicens (V-Legal) | |||||
Resultat från teknisk kontroll (in- spektörsrapport) för produkter för vilka teknisk kontroll är obligato- risk | |||||
Betalningsbevis för exporttull, i fö- rekommande fall. | |||||
Andra relevanta dokument (inklu- sive Cites-tillstånd) för träslag som berörs av begränsad handel |
2014A2520 — SV — 01.08.2015 — 001.001 — 46
Nr | Principer | Kriterier | Indikatorer | Verifikatorer | Relaterade föreskrifter |
K3.3 Iakttagande av V-Legal- märkning | 3.3.1 Genomförande av V-Legal- märkning | V-Legal-märkning påförs på veder- börligt sätt | Skogsministerns förordning P43/2014 | ||
4. | P4. Efterlevnad av arbets- lagstiftningen inom be- arbetningsindustrin | K.4.1 Efterlevnad av kraven på ar- betarskydd och arbetsmiljö | 4.1.1 Tillgång till förfaranden rö- rande arbetarskydd och ar- betsmiljö, och tillämpning av dem | Förfaranden rörande arbetarskydd och arbetsmiljö eller för hantverkare/hemmaindustrier, första hjälpen- och säkerhetsutrust- ning | Regeringens förordning PP50/2012 Förordning från ministern för arbetskraft och folkomflyttning 8/2010 Förordning från ministern för arbetskraft och folkomflyttning 609/2012 |
Tillämpning av förfaranden rörande arbetarskydd och arbetsmiljö | |||||
Registrering av olyckor Anm.: Ej tillämpligt för hantverka- re/hemmaindustrier | |||||
K.4.2 Respekt för arbetstagarnas rättigheter Anm.: Ej tillämpligt för hant- verkare/hemmaindustrier | 4.2.1 Arbetstagarna har förenings- frihet | Fackförening eller företagspolicy som tillåter att anställda och arbets- tagare bildar en fackförening eller deltar i fackföreningsverksamhet | Förordning från ministern för arbetskraft och folkomflyttning 16/2001 | ||
4.2.2 Det finns kollektivavtal eller företagspolicy om arbets-ta- garnas rättigheter | Det finns tillgång till kollektivavtal eller företagspolicy om arbetstagar- nas rättigheter | Lag 13/2003 Förordning från ministern för arbetskraft och folkomflyttning 16/2011 | |||
4.2.3 Företaget anställer inte min- deråriga | Det finns inga minderåriga anställ- da | Lag 23/2002 Lag 13/2003 |
2014A2520 — SV — 01.08.2015 — 001.001 — 47
BILAGA III
VILLKOR FÖR ÖVERGÅNG TILL FRI OMSÄTTNING I UNIONEN FÖR INDONDESISKA TRÄVARUPRODUKTER SOM OMFATTAS AV FLEGTLICENS
1. INLÄMNANDE AV LICENSEN
1.1 Licensen ska inges till den behöriga myndigheten i den unionsmedlemsstat där den sändning som licensen gäller deklareras för övergång till fri omsätt- ning. Detta kan göras elektroniskt eller på något annat snabbt sätt.
1.2 En licens ska godtas om den uppfyller alla krav enligt bilaga IV och det inte anses vara nödvändigt med ytterligare kontroll enligt avsnitten 3, 4 och 5 i denna bilaga.
1.3 En licens får inges innan den berörda sändningen anländer.
2. GODTAGANDE AV LICENSEN
2.1 Alla licenser som inte uppfyller kraven och specifikationerna i bilaga IV är ogiltiga.
2.2 Raderingar eller ändringar i en licens får godtas endast om de har validerats av licensmyndigheten.
2.3 En licens ska anses vara ogiltig om den lämnas in till de behöriga myndig- heterna efter den sista giltighetsdag som anges i licensen. En förlängning av giltighetstiden för en licens får endast godtas om förlängningen har valide- rats av licensmyndigheten.
2.4 Ett duplikat av licensen eller en ersättningslicens får endast godtas om duplikatet eller ersättningslicensen har utfärdats och validerats av licensmyn- digheten.
2.5 Om det krävs ytterligare information om en licens eller sändning, i enlighet med denna bilaga, får licensen inte godtas förrän den berörda informationen har mottagits.
2.6 Om volymen eller vikten på trävaruprodukterna i en sändning som presen- teras för övergång till fri omsättning inte avviker med mer än tio procent från den volym eller vikt som anges i licensen, ska sändningen anses över- ensstämma med uppgifterna i licensen vad beträffar volym eller vikt.
2.7 När en licens godtas ska de behöriga myndigheterna i enlighet med till- lämplig lagstiftning och tillämpliga förfaranden så snart som möjligt under- rätta tullmyndigheterna.
3. KONTROLL AV ATT EN LICENS ÄR GILTIG OCH ÄKTA
3.1 Om det råder tvivel om huruvida en licens, ett duplikat eller en ersättnings- licens är giltiga och äkta, får de behöriga myndigheterna begära tilläggs- upplysningar från licensinformationsenheten.
3.2 Licensinformationsenheten får begära att de behöriga myndigheterna ska skicka en kopia av den berörda licensen.
3.3 Om licensmyndigheten anser det nödvändigt ska den dra tillbaka licensen och utfärda ett korrigerat exemplar som har validerats med uppgiften ”Dou- ble” (dubblett) med myndighetens stämpel och skicka detta exemplar till den behöriga myndigheten.
3.4 Om de behöriga myndigheterna inte har fått svar inom 21 kalenderdagar från begäran om tilläggsinformation från licensinformationsenheten, enligt det som anges i avsnitt 3.1 i denna bilaga, ska de behöriga myndigheterna inte godta licensen och agera enligt tillämplig lagstiftning och tillämpliga förfaranden.
3.5 Om licensens giltighet bekräftas, ska licensinformationsenheten utan dröjs- mål underrätta den behöriga myndigheten om detta, helst på elektronisk väg. Xxxxxx som skickas tillbaka ska valideras med den stämplade uppgiften ”Validated on” (Validerad den …).
3.6 Om den behöriga myndigheten efter att ha fått tilläggsinformation och gjort ytterligare undersökningar konstaterar att licensen inte är giltig eller äkta, ska de behöriga myndigheterna inte godkänna licensen och agera därefter enligt tillämplig lagstiftning och tillämpliga förfaranden.
4. KONTROLL AV ATT LICENSEN ÖVERENSSTÄMMER MED SÄND- NINGEN
4.1 Om det anses nödvändigt med ytterligare kontroll av sändningen innan den behöriga myndigheten kan besluta om huruvida en licens kan godtas, får kontroller genomföras för att fastställa om den berörda sändningen över- ensstämmer med de uppgifter som anges i licensen och/eller licensmyndig- hetens uppgifter om licensen.
4.2 Om det råder tvivel om huruvida sändningen överensstämmer med Flegt- licensen får den berörda behöriga myndigheten begära ytterligare klargöran- den från licensinformationsenheten.
4.3 Licensinformationsenheten får begära att de behöriga myndigheterna ska skicka en kopia av den berörda licensen eller en ersättningslicens.
4.4 Om licensmyndigheten anser det nödvändigt, ska den dra tillbaka licensen, utfärda ett korrigerat exemplar som har validerats med uppgiften ”Double” (dubblett) med myndighetens stämpel och skicka detta exemplar till den behöriga myndigheten.
4.5 Om den behöriga myndigheten inte har fått svar inom 21 kalenderdagar från begäran om ytterligare klargöranden enligt det som anges i avsnitt 4.2 ovan, ska den behöriga myndigheten inte godta licensen och ska agera enligt till- lämplig lagstiftning och tillämpliga förfaranden.
4.6 Om den behöriga myndigheten efter att ha fått tilläggsinformation och gjort ytterligare undersökningar konstaterar att sändningen inte överensstämmer med licensen och/eller de uppgifter som licensmyndigheten har om licensen i fråga, ska den behöriga myndigheten inte godkänna licensen och ska agera enligt tillämplig lagstiftning och tillämpliga förfaranden.
5. ÖVRIGT
5.1 De kostnader som uppstår för kontrollen ska åläggas importören, utom när annat fastställs enligt den berörda unionsmedlemsstatens tillämpliga lags- tiftning och förfaranden.
5.2 Om det uppstår ihållande meningsskiljaktigheter eller problem rörande kont- roll av Flegtlicenser får saken hänskjutas till den gemensamma kommittén för genomförande av avtalet.
6. EU-TULLDEKLARATION
6.1 Numret på den licens som täcker trävaruprodukterna som omfattas av tull- deklarationen för övergång till fri omsättning ska anges i ruta 44 i det administrativa enhetsdokument i vilket tulldeklarationen görs.
6.2 Om tulldeklarationen görs i elektronisk form ska numret anges i avsett fält.
7. ÖVERGÅNG TILL FRI OMSÄTTNING
7.1 En sändning av trävaruprodukter får inte friges för övergång till fri omsätt- ning förrän förfarandet enligt avsnitt 2.7 ovan har genomförts på tillbörligt sätt.
BILAGA IV
KRAV OCH TEKNISKA SPECIFIKATIONER FÖR FLEGTLICENSER
1. ALLMÄNNA KRAV FÖR FLEGTLICENSER
1.1 En Flegtlicens kan vara i pappersform eller elektronisk form.
1.2 Oavsett form ska en Flegtlicens innehålla de uppgifter som anges i tillägg 1, och vara upprättad enligt anvisningarna i tillägg 2.
1.3 Flegtlicenserna ska numreras enligt ett system som ger parterna möjlighet att skilja mellan Flegtlicenser som omfattar sändningar till marknader i unionen och V-Legal Document som avser sändningar till marknader utanför unio- nen.
1.4 En Flegtlicens ska vara giltig från och med dagen när licensen utfärdas.
1.5 Giltighetstiden för en Flegtlicens får inte överstiga fyra månader. Den sista giltighetsdagen ska anges i licensen.
1.6 En Flegtlicens som har löpt ut ska anses vara ogiltig. Om det uppstår force majeure eller någon annan giltig orsak utom licensinnehavarens kontroll, får licensmyndigheten förlänga giltighetsperioden med ytterligare två månader. Vid beviljandet av en sådan förlängning ska licensmyndigheten införa en ny sista giltighetsdag och validera den nya uppgiften.
1.7 En Flegtlicens ska anses vara ogiltig och återsändas till licensmyndigheten om de trävaruprodukter som omfattas av licensen har förlorats eller förstörts innan de anländer till unionen.
2. TEKNISKA SPECIFIKATIONER FÖR FLEGTLICENSER I PAPPERS- FORM
2.1 Flegtlicenserna ska överensstämma med mallen i tillägg 1.
2.2 Pappersformatet ska vara standard-A4. Papperet ska ha vattenstämpel som visar en logotyp som präglas på papperet i tillägg till stämpeln.
2.3 Licenserna ska fyllas i med användning av skrivmaskin eller dator. Vid behov får de dock även fyllas i för hand.
2.4 Licensmyndighetens stämpelavtryck ska anbringas med en stämpel. Licens- myndighetens stämpel får dock även ersättas med prägling eller perforering.
2.5 Licensmyndighetens angivelse av kvantiteten ska göras med en metod som omöjliggör förfalskning, dvs. det ska inte gå att lägga till siffror eller andra uppgifter.
2.6 Formuläret får inte innehålla raderingar eller ändringar, utom om dessa har validerats av licensmyndigheten genom stämpel och underskrift.
2.7 Flegtlicenserna ska tryckas och fyllas i på engelska.
3. FLEGTLICENSERNAS OLIKA EXEMPLAR
3.1 En Flegtlicens ska upprättas i sju exemplar, enligt följande:
i. Ett originalexemplar (”Original”) för den behöriga myndigheten, på vitt papper.
ii. Ett exemplar för tullen vid destinationen (”Copy for Customs at des- tination”), på gult papper.
iii. Ett exemplar för importören (”Copy for the Importer”), på vitt papper.
iv. Ett exemplar för licensmyndigheten (”Copy for the Licensing Au- thority”), på vitt papper.
v. Ett exemplar för licensinnehavaren (”Copy for the Licensee”), på vitt papper.
vi. Ett exemplar för licensinformationsenheten (”Copy for the Licence In- formation Unit”), på vitt papper.
vii. Ett exemplar för indonesiska tullen (”Copy for the Indonesian Cus- toms”), på vitt papper.
3.2 Exemplaren märkta med ”Original”, ”Copy for Customs at destination” och ”Copy for the Importer” ska ges till licensinnehavaren, som ska skicka dem till importören. Importören ska lämna in originalet hos den behöriga myn- digheten och relevant exemplar hos tullmyndigheten i den unionsmedlems- stat där den berörda sändningen deklareras för övergång till fri omsättning. Det tredje exemplaret märkt med ”Copy for the Importer” ska importören behålla och arkivera.
3.3 Det fjärde exemplaret märkt med ”Copy for the Licensing Authority” ska licensmyndigheten behålla och arkivera med tanke på eventuella framtida kontroller av utfärdade licenser.
3.4 Det femte exemplaret märkt med ”Copy for the Licensee” ska ges till licensinnehavaren för arkivering.
3.5 Det sjätte exemplaret, markerat ”Licence Information Unit”, ska ges till licensinformationsenheten för arkivering.
3.6 Det sjunde exemplaret märkt med ”Copy for Indonesian Customs” ska ges till Indonesiens tullmyndighet, för exportändamål.
4. BORTTAPPAD, STULEN ELLER FÖRSTÖRD FLEGTLICENS
4.1 Om exemplaret märkt med ”Original” eller exemplaret märkt med ”Copy for Customs at destination” eller båda dessa exemplar tappas bort, stjäls eller förstörs får licensinnehavaren eller dennes befullmäktigade ombud ansöka om ett ersättande exemplar hos licensmyndigheten. Ansökan ska åtföljas av licensinnehavarens eller ombudets förklaring av förlusten av originalet och/ eller exemplaret till destinationslandets tull.
4.2 Om licensmyndigheten godtar förklaringen ska den utfärda en ersättnings- licens inom fem arbetsdagar från mottagen ansökan från licensinnehavaren.
4.3 Ersättningslicensen ska innehålla den information och de uppgifter som införts i den licens som den ersätter, inklusive licensnummer, och innehålla uppgiften ”Replacement Licence” (ersättningslicens).
4.4 Om en borttappad eller stulen licens fås tillbaka efter det att en ersättnings- licens har utfärdats, får den inte användas utan måste återsändas till licens- myndigheten.
5. TEKNISKA SPECIFIKATIONER FÖR FLEGTLICENSER I ELEKTRO- NISK FORM
5.1 Flegtlicenser får utfärdas och behandlas i elektronisk form.
5.2 I unionsmedlemsstater som inte är uppkopplade till elektroniska system måste licenser i pappersform tillhandahållas.
Tillägg
1. Licensformat
2. Anvisningar
Tillägg 1
LICENSFORMAT
Tillägg 2
ANVISNINGAR
Allmänt
— Ifylls med versaler.
— ISO-koderna ska i tillämpliga fall anges med den internationella landskoden på två bokstäver.
— Ruta 2 används endast av de indonesiska myndigheterna
— Rubrikerna A och B används endast för Flegtlicenser till EU.
Rubrik A | Destination | Fylls i med ”European Union” om licensen gäller en sändning med des- tination i Europeiska unionen. |
Rubrik B | Flegtlicens | Fylls i med ”FLEGT” om licensen gäller en sändning med destination i Europeiska unionen. |
Ruta | 1 | Utfärdande myndighet | Ange den utfärdande myndighetens namn, adress och registreringsnummer. | |
Ruta | 2 | Information som vänds i Indonesien | an- | Ange importörens namn och adress, sändningens totala värde (i USD), des- tinationslandets namn och den tvåställiga ISO-koden och, där det är till- lämpligt, transiteringsland. |
Ruta | 3 | V-Legal/licensnummer | Ange utfärdandenumret. | |
Ruta | 4 | Sista giltighetsdag | Licensens giltighetstid. | |
Ruta | 5 | Exportland | Det partnerland från vilket trävaruprodukterna exporteras till EU. | |
Ruta | 6 | ISO-kod | Ange ISO-landskoden på två bokstäver för det partnerland som anges i ruta 5. | |
Ruta | 7 | Transportmedel | Ange transportmedlet vid exportpunkten. | |
Ruta | 8 | Licensinnehavare | Ange exportörens namn och adress, inklusive ETPIK för registrerad exportör och de skattenummer som gäller. | |
Ruta | 9 | Handelsbeteckning | Ange trävaruprodukternas handelsbeteckning. Beskrivningen bör vara till- räckligt detaljerad för att möjliggöra en HS-klassificering. | |
Ruta | 10 | HS-nummer | För ”originalet”, ”exemplaret till tullen vid destinationen” och ”exemplaret till importören” ska anges ett fyr- eller sexställigt kodnummer enligt systemet för harmoniserade varubeskrivning och kodifiering. För exemplar som an- vänds inom Indonesien (iv till vii enligt det som anges i artikel 3.1 i bilaga IV) ska den tioställiga koden i Indonesiens tulltaxa anges. | |
Ruta | 11 | Vedertaget och skapligt namn | veten- | Ange de vedertagna och vetenskapliga namnen på de träslag som används i produkten. Om fler än ett träslag ingår i en sammansatt produkt ska varje träslag anges på en separat rad. Denna uppgift krävs inte för en sammansatt produkt eller komponent som innehåller flera träslag som inte längre kan identifieras (t.ex. när det gäller spånskivor). |
Ruta | 12 | Avverkningsland | Ange avverkningsländerna för de träslag som anges i ruta 10. Om det gäller en sammansatt produkt ska avverkningslandet anges för varje träslag. Denna uppgift krävs inte för en sammansatt produkt eller komponent som innehåller flera träslag som inte längre kan identifieras (t.ex. när det gäller spånskivor). | |
Ruta | 13 | ISO-koder | Ange ISO-koden för de länder som anges i ruta 12. Denna uppgift krävs inte för en sammansatt produkt eller komponent som innehåller flera träslag som inte längre kan identifieras (t.ex. när det gäller spånskivor). | |
Ruta | 14 | Volym (m3) | Ange den sammanlagda volymen i kubikmeter. Denna uppgift är inte obli- gatorisk om ruta 15 är ifylld. | |
Ruta | 15 | Nettovikt (kg) | Ange sändningens totalvikt i kg vid mätningstidpunkten. Denna definieras som timmerprodukternas nettovikt utan container eller emballage, bortsett från bärare, avståndsklossar, etiketter osv. | |
Ruta | 16 | Antal enheter | Ange antalet enheter om det är det bästa sättet att ange mängden av en tillverkad produkt. Denna uppgift är inte obligatorisk. | |
Ruta | 17 | Särskilda kännetecken | Ange streckkod och eventuella särskilda kännetecken, t.ex. partinummer, konossementnummer. Denna uppgift är inte obligatorisk. | |
Ruta | 18 | Den utfärdande myndig- hetens underskrift och stämpel | Detta fält ska undertecknas av den behöriga tjänstemannen och stämplas med licensmyndighetens officiella stämpel. Likaså ska undertecknarnas namn samt plats och datum anges. | |
▼M1
BILAGA V
INDONESISKA LAGLIGHETSFÖRSÄKRINGSSYSTEMET FÖR TIMMER
1. Inledning
Syfte: Säkerställa att avverkning, transport, bearbetning och försäljning av runds- tockar och bearbetade trävaruprodukter uppfyller alla relevanta indonesiska lagar och förordningar.
Indonesien, som är känt för sin pionjärroll inom kampen mot olaglig avverkning och handel med olagligt avverkat timmer och olagliga trävaruprodukter, stod som värd för ostasiatiska ministerkonferensen om skogslagstiftningens efterlevnad och skogsförvaltning (Fleg) i Bali i september 2001, som resulterade i förklaringen om skogslagstiftningens efterlevnad och skogsförvaltning (Baliförklaringen). Ef- ter det har Indonesien fortsatt att gå i spetsen för internationellt samarbete för att bekämpa olaglig avverkning och därmed relaterad handel.
Som en del av de internationella insatserna för att lösa dessa problem har allt fler konsumentländer åtagit sig att vidta åtgärder för att förhindra handel med olagligt timmer på sina marknader, medan producentländerna har åtagit sig att tillhanda- hålla en mekanism för att säkerställa att deras trävaruprodukter är lagliga. Det är viktigt att etablera ett trovärdigt system för att garantera att avverkning, transport, bearbetning och handel med timmer och bearbetade trävaruprodukter sker på ett lagligt sätt.
Genom det indonesiska laglighetsförsäkringssystemet för timmer (TLAS) säker- ställs att timmer och trävaruprodukter som producerats och bearbetats i Indone- sien kommer från lagliga källor och till fullo uppfyller relevanta indonesiska lagar och författningar, på grundval av kontroller som utförs genom oberoende övervakning och som övervakas av civilsamhället.
1.1 Indonesiska lagar och författningar som utgör grunden till TLAS
I den indonesiska förordningen om normer och vägledning för bedömning av hållbar skogsförvaltning och verifiering av lagligheten hos timmer i statligt ägda och privatägda skogar (skogsministerns förordning P.38/Menhut-II/2009) inrättas TLAS. TLAS omfattar också det indonesiska hållbarhetssystemet och mål för att förbättra skogsförvaltningen, bekämpa olaglig avverkning och därmed relaterad timmerhandel för att säkerställa trovärdigheten och förbättra anseendet för träva- ruprodukter från Indonesien.
TLAS består av följande element:
1. Laglighetsnormer.
2. Kontroll av försörjningskedjan.
3. Kontrollförfaranden.
4. Licensieringssystem.
5. Övervakning.
▼M1
TLAS är det grundläggande system som används för att säkerställa att timmer och trävaruprodukter som produceras i Indonesien för export till unionen och andra marknader är lagliga.
1.2 Utvecklandet av TLAS: ett flerpartsförfarande
Från och med 2003 har en mångfald indonesiska skogsbruksaktörer deltagit aktivt i att utveckla, genomföra och utvärdera TLAS och därmed gett processen bättre överblick, insyn och trovärdighet. År 2009 resulterade flerpartsförfarandet i utfärdandet av skogsministerns förordning P.38/Menhut-II/2009, efterföljd av tek- nisk vägledning från generaldirektoratet för skogsanvändning No.6/VI-SET/2009 och No.02/VI-BPPHH/2010, som reviderades genom skogsministerns förordning P.68/Menhut-II/2011, s. 45/Menhut-II/2012, s. 42/Menhut-II/2013, de tekniska vägledningarna P.8/VI-SET/2011 och P.8/VI-BPPHH/2012 generaldirektoratet för skogsanvändning.
På grundval av erfarenheterna från genomförandet av TLAS, resultaten av den gemensamma utvärderingen i enlighet med bilaga VIII till detta avtal och rekom- mendationer från olika berörda parter reviderades bestämmelserna återigen ge- nom ett flerpartsförfarande till att bli skogsministerns förordning P.43/Menhut- II/2014 i juni 2014 och P.95/Menhut-II/2014 i december 2014, efterföljda av teknisk vägledning från generaldirektoratet för skogsanvändning No.P.14/VI- BPPHH/2014 i december 2014 och No.P.1/VI-BPPHH/2015 i januari 2015 (ne- dan kallat TLAS-vägledningen).
Samarbetet med alla berörda parter kommer att fortsätta under genomförandet av TLAS.
2. Räckvidden för TLAS
Ägarskapet för de indonesiska produktionsskogsresurserna kan grovt sett delas upp i två typer: 1) statsägda skogar och 2) privatägda skogar/marker. De stats- ägda skogarna är produktionsskogar för långsiktig hållbar timmerproduktion som underlyder olika slags tillstånd samt skogsområden vars ändamål kan omvandlas till annan användning än skog, såsom bosättning eller jordbruksplanteringar. Till- lämpningen av TLAS på statsägda skogar och privatägda skogar/marker beskrivs i bilaga II.
TLAS omfattar timmer och trävaruprodukter inom ramen för alla typer av till- stånd såväl som den verksamhet som bedrivs av alla timmerhandlare, bearbet- ningsenheter nedströms, exportörer och importörer.
TLAS täcker trävaruprodukter avsedda för inrikesmarknader och internationella marknader. Laglighetskontrollerna gäller alla indonesiska producenter, bearbetare och handelsidkare, även sådana som agerar på inrikesmarknaden.
Enligt TLAS måste importerat timmer och importerade trävaruprodukter tullk- lareras och uppfylla de indonesiska importföreskrifterna. Dessa föreskrifter kräver att importerat timmer och importerade trävaruprodukter ska åtföljas av dokument och andra styrkande underlag som bevisar varans laglighet i avverkningslandet. Allt timmer och alla trävaruprodukter som importeras till Indonesien måste ingå i en försörjningskedja med kontroller som helt och hållet följer alla tillämpliga indonesiska föreskrifter.
▼M1
Vissa trävaruprodukter kan innehålla återvunna material. Särskilda laglighetskrav för återvunnet timmer finns i laglighetsnormerna och TLAS-vägledningen.
Beslagtaget timmer får säljas för användning uteslutande på den inhemska mark- naden, med undantag av beslagtaget timmer som avverkats i skyddsvärd skog, som måste destrueras. En verksamhet som tar emot beslagtaget timmer måste vidta åtgärder för att separera detta timmer från andra varor och vederbörligen informera ett överensstämmelsebedömningsorgan, som omedelbart genomför en särskild kontroll för att se till att detta timmer inte kommer in i leveranskedjan för export. Beslagtaget timmer får inte omfattas av en exportlicens.
Ändringar i förfarandena för användning och/eller förvaltning av timmer från hävdvunna skogar ska, för att sörja för genomförandet av författningsdomstolens beslut (MK) No. 35/PUU-X/2012, införas efter antagandet av tillhörande genom- förandebestämmelser.
Timmer och trävaruprodukter under transitering hålls strikt utanför det lagligt fastställda huvudtullområdet (Principal Customs Area, PCA). Sådant timmer un- der transitering kommer därmed inte in i huvudtullområdet och kommer inte att ingå i Indonesiens timmerförsörjningskedja. Timmer under transitering kan inte få någon exportlicens.
2.1 Laglighetsnormerna enligt TLAS
TLAS grundar sig på särskilda laglighetsnormer för timmer som gäller alla typer av timmerkällor (tillstånd och verksamhetsutövare) och alla aktörernas verksam- het. Dessa normer och anvisningar för hur de kontrolleras anges i bilaga II.
TLAS innefattar också normer och vägledning om bedömning av resultat från hållbar skogsförvaltning (SFM). Genom bedömning av hållbar skogsförvaltning med användning av SFM-normen kontrolleras också att relevanta laglighetskri- terier enligt TLAS uppfylls. Tillståndsinnehavare som är verksamma inom skogs- produktionsområden på statsägd mark (permanent skogsområde) måste följa både relevanta laglighetsnormer och SFM-normer. De kan välja att uppfylla laglighets- normen först, men de måste uppfylla både laglighetsnormerna och SFM-nor- merna senast den dag då deras ursprungliga laglighetscertifikat löper ut.
3. Kontroll av timmerförsörjningskedjan
Tillståndsinnehavaren (i fråga om koncessioner), markägaren (i fråga om privat mark) eller företaget (i fråga om handelsidkare, bearbetningsenheter och expor- törer) måste bevisa att varje nod i deras försörjningskedja kontrolleras och do- kumenteras enligt skogsministerns förordningar P.30/Menhut-II/2012, s. 41/Men- hut-II/2014 och P.42/Menhut-II/2014 (xxxxx kallade förordningarna). Enligt för- ordningarna måste tjänstemän på provins- och distriktsnivå genomföra fältkont- roller och validera dokument som lämnas in av tillståndsinnehavare, markägare och bearbetningsenheter vid varje nod i försörjningskedjan.
Huvuddokumenten för verksamhetskontrollerna vid varje punkt i försörjnings- kedjan sammanfattas i figur 1.
▼M1
Alla sändningar inom försörjningskedjan måste åtföljas av relevanta transport- handlingar som anger om materialet omfattas av ett giltigt SVLK-certifikat eller är deklarerat lagligt med användning av leverantörsförsäkran om överensstäm- melse (SDoC) eller härrör från beslagtagna källor. Den som äger eller förvaltar en sändning av timmer eller trävaruprodukter i varje led av försörjningskedjan måste registrera om sändningen är SVLK-certifierad, förklarad laglig med an- vändning av leverantörsförsäkran om överensstämmelse eller härrör från en be- slagtagen källa. Om en sändning innehåller beslagtaget timmer måste ägaren eller förvaltaren av sändningen tillämpa ett effektivt system för att separera timmer eller trävaruprodukter från kontrollerade lagliga källor, från beslagtaget timmer eller beslagtagna trävaruprodukter och föra register som särskiljer dessa källor.
Verksamhetsutövarna i försörjningskedjan måste föra fullständiga register över mottagna, lagrade, bearbetade och levererade timmersatser och trävaruprodukter. Dessa register ska vara så omfattande att man senare kan stämma av kvantitativa uppgifter mellan och inom försörjningskedjans noder. Dessa uppgifter ska göras tillgängliga för skogstjänstemän på provins- och distriktsnivå så att man kan kontrollera samstämmigheten. I tillägget till denna bilaga beskrivs de viktigaste inslagen i dessa förfaranden, inklusive avstämning, för varje steg i försörjnings- kedjan samt överensstämmelsebedömningsorganens uppgifter vid bedömningen av försörjningskedjans integritet.
Figur 1
Översikt över försörjningskedjan med de centrala dokument som krävs i varje led där avstämning mellan uppgifter sker
▼M1
4. Institutionellt upplägg för laglighetskontroll och licensiering för export
4.1 Inledning
Det indonesiska TLAS-systemet grundar sig på en princip som kallas ”verksam- hetsutövarbaserad licensiering”, som har mycket gemensamt med systemen för certifiering av produkter eller skogsförvaltning. Det indonesiska skogsministeriet utser ett antal organ för bedömning av överensstämmelse (Lembaga Penilai/ LP och Lembaga Verifikasi/LV) som ministeriet befullmäktigar att granska att tim- merproducenter, handelsidkare, bearbetningsenheter och exportörer (verksamhets- utövare) fungerar på ett lagligt sätt.
Organen för bedömning av överensstämmelse (CAB) har ackrediterats av det indonesiska nationella ackrediteringsorganet (KAN). Överensstämmelsebedöm- ningsorganen anlitas av verksamhetsutövare som vill få laglighetscertifikat för sin verksamhet. De måste bedriva sin verksamhet enligt ISO/IEC 17065. Över- ensstämmelsebedömningsorganen rapporterar bedömningsresultatet till verksam- hetsutövaren och till skogsministeriet. Sammanfattningar av rapporterna offent- liggörs.
Överensstämmelsebedömningsorganen kontrollerar att verksamhetsutövaren i sin verksamhet följer den indonesiska laglighetsdefinitionen enligt bilaga II, i vilket ingår att kontroller genomförs av att material från okända källor inte kommer in i försörjningskedjorna. Om en granskad verksamhetsutövare som bedriver verk- samhet i statligt ägda skogar eller en stor industri (primärindustri med en kapa- citet över 6 000 m3/år, sekundärindustri med en investering på över 500 miljoner indonesiska rupiah) bedöms efterleva normerna utfärdas ett SVLK-laglighetscer- tifikat med en giltighetstid på 3 (tre) år. Under denna period genomför över- ensstämmelsebedömningsorganet årliga övervakningsbesök för att kontrollera att man även fortsatt efterlever normerna. För verksamhetsutövare i små industrier (primärindustri med en kapacitet under 6 000 m3 per år, sekundärindustri med en investering under 500 miljoner indonesiska rupiah) gäller laglighetscertifikatet 6 (sex) år och för verksamhetsutövare i privatägda skogar/marker är giltighetstiden
10 (tio) år. I dessa fall gör överensstämmelsebedömningsorgan sina övervak- ningsbesök vartannat år.
Verksamhetsutövare i privatägda skogar/marker, hemmaindustrier, hantverkar- grupper, primärindustri som enbart bearbetar timmer från privatägda skogar/mar- ker och inte kan direktexportera, registrerade lager (som bedriver handel med timmer och bearbetade trävaruprodukter som uteslutande kommer från privatägda skogar/marker eller från SLVK-certifierad verksamhet inom Perum Perhutani) och importörer kan använda leverantörsförsäkran om överensstämmelse för att visa att deras timmer och trävaruprodukter är lagliga och kontrolleras därför inte av överensstämmelsebedömningsorganen (se avsnitt 5.3).
LV-organen agerar också som exportlicensmyndigheter. De kontrollerar giltighe- ten av exportörernas SVLK-certifikat och registrering, och samstämmigheten när det gäller exportörernas uppgiftsdeklarationer (månatliga sammanställningar) in- nan de utfärdar exportlicenser i form av V-Legal-dokument eller Flegtlicenser. Det är således förbjudet att exportera trävaruprodukter som omfattas av bilaga I utan exportlicens. För export till EU som uppfyller dessa villkor utfärdas Flegt- licenser, medan V-Legal-dokument utfärdas för export till andra bestämmelseor- ter.
▼M1
I TLAS-vägledningen anges att det civila samhället, enskilda personer och be- folkningsgrupper i Indonesien har rätt att övervaka genomförandet av TLAS på fältet. Sådana oberoende övervakningsinstanser får kontrollera om verksamheten uppfyller kraven enligt laglighetsdefinitionen och om kontroll- och licensförfaran- dena uppfyller kraven enligt TLAS-systemet; de kan lämna in klagomål till över- ensstämmelsebedömningsorgan, licensmyndigheterna, ackrediteringsorganet (KAN) och skogsministeriet.
Figur 2
Förhållandet mellan de olika enheterna som deltar i genomförandet av TLAS
4.2 Överensstämmelsebedömningsorgan/licensmyndigheter
Organen för bedömning av överensstämmelse spelar en central roll i det indo- nesiska systemet. De ackrediteras av skogsministeriet och anlitas av enskilda verksamhetsutövare för att kontrollera att produktion, bearbetning och handel sker lagligt hos de enskilda verksamhetsutövarna i försörjningskedjan och att försörjningskedjan bibehåller sin integritet.
Det finns två typer av organ för bedömning av överensstämmelse: i) bedöm- ningsorgan (Lembaga Penilai/LP) som kontrollerar att skogsförvaltningsenheterna (Forest Management Units, FMU) i statligt ägda skogar följer hållbarhetsnor- merna och kraven enligt laglighetsnormen, och ii) kontrollorgan (Lembaga Ve- rifikasi/LV) som kontrollerar att skogsförvaltningsenheter, skogsbaserade indu- strier, handelsidkare och exportörer uppfyller laglighetsnormerna.
För att dessa kontroller av laglighetsnormer enligt bilaga II ska vara av högsta kvalitet måste LP- och LV-organen ta fram nödvändiga förvaltningssystem in- riktade på kompetens, enhetlighet, opartiskhet, öppenhet och krav på bedöm- ningsförfarandet enligt det som anges i ISO/IEC 17065. Dessa krav specificeras i TLAS-vägledningen. Organen för bedömning av överensstämmelse (CAB) har ackrediterats av det indonesiska nationella ackrediteringsorganet (KAN).
LV-organen kan också agera som licensmyndighet. Då kan LV-organen utfärda exportlicenser för trävaruprodukter avsedda för internationella marknader. För marknader utanför unionen utfärdar licensmyndigheterna V-Legal-dokument och för unionsmarknaderna utfärdas Flegtlicenser enligt kraven i bilaga IV. Detaljerade
▼M1
förfaranden för V-Legal-dokument och Flegtlicenser för exportsändningar beskrivs i TLAS-vägledningen. LP-organ inte kan agera som licensmyndighet och utfärdar inte exportlicenser.
Alla kontrollanter som arbetar för överensstämmelsebedömningsorgan eller li- censmyndigheter måste vara registrerade och inneha ett giltigt kompetensbevis från yrkescertifieringsorganet (Lembaga Sertifikasi Profesi – LSP). Det bedömer eventuella tjänstefel av en kontrollant som kommit till dess kännedom och får återkalla kompetensbeviset för den kontrollanten.
4.3 Ackrediteringsorgan
Det indonesiska nationella ackrediteringsorganet (Komite Akreditasi Nasional – KAN) är ett oberoende ackrediteringsorgan som inrättats genom regeringens för- ordning (Peraturan Pemerintah/PP) 102/2000 om nationell standardisering och presidentdekret (Keputusan Presiden/Keppres) 78/2001 om den nationella ackre- diteringskommittén. KAN följer i sin verksamhet ISO/IEC 17011 (Allmänna krav på ackrediteringsorgan som ackrediterar organ för bedömning av överensstäm- melse). Det har tagit fram interna TLAS-specifika vägledningar för ackreditering av LP-organ och LV-organ.
KAN erkänns internationellt av PAC (Pacific Accreditation Cooperation) och IAF (International Accreditation Forum) och har befogenhet att ackreditera cer- tifieringsorgan för kvalitetssäkringssystem, miljöstyrningssystem och produktcer- tifiering. KAN erkänns också av APLAC (Asia Pacific Laboratory Accreditation Cooperation) och ILAC (International Laboratory Accreditation Cooperation).
Den 14 juli 2009 tecknade KAN ett samförståndsavtal med skogsministeriet om ackrediteringstjänster för TLAS. Därmed blir det ansvarigt för ackreditering av överensstämmelsebedömningsorgan för att säkerställa deras löpande överensstäm- melse med ISO/IEC 17065.
Klagomål som rör ett LP- eller LV-organs verksamhet kan lämnas in till KAN av alla berörda parter, däribland verksamhetsutövare och oberoende övervakare.
4.4 Inspektionsobjekt
Inspektionsobjekten är de verksamhetsutövare som är föremål för laglighetskont- roll. Till dem hör skogsförvaltningsenheter (koncessionärer eller innehavare av tillstånd för att utnyttja timmer, samhällsbaserade eller landsbygdsbaserade skogs- tillståndsinnehavare, privata ägare till skog/mark), registrerade timmerlager, skogsbaserade industrier och icke-producerande registrerade exportörer. Skogs- förvaltningsenheterna och de skogsbaserade industrierna måste följa tillämpliga laglighetsnormer. När det gäller export måste de skogsbaserade industrierna och icke-producerande registrerade exportörerna uppfylla kraven för exportlicensie- ring. Enligt TLAS får inspektionsobjekten lämna överklagande till LP- eller LV- organ om kontrollernas genomförande eller resultat.
▼M1
4.5 Oberoende övervakare
Det civila samhället spelar en central roll när det gäller oberoende övervakning av TLAS. Det civila samhället, enskilda personer och befolkningsgrupper som agerar som oberoende övervakare har rätt att kontrollera och rapportera om huru- vida verksamhet uppfyller laglighetskraven samt krav för ackreditering, kontroll och utfärdande av licenser. Iakttagelser från en oberoende övervakare kan också användas som del av den periodiska utvärderingen (PE) som krävs enligt detta avtal (bilaga VI).
Om det förekommer oegentligheter rörande en verksamhetsutövares uppfyllande av laglighetskraven ska klagomål från en oberoende övervakare lämnas direkt till berört LP- eller LV-organ. Om man anser att ett LP- eller LV-organs svar på ett klagomål är otillfredsställande, kan en oberoende övervakare lämna in en rapport till KAN och till regeringen. Om ett klagomål gäller utfärdande av exportlicenser kan den oberoende övervakaren lämna in klagomål direkt till licensmyndigheten eller skogsministeriet.
4.6 Regeringen
Skogsministeriet (i oktober 2014 slogs samman skogsministeriet med miljöminis- teriet och är nu miljö- och skogsministeriet) reglerar TLAS och befullmäktigar ackrediterade LP-organ att genomföra SFM-bedömningar och LV-organ att ge- nomföra laglighetskontroll.
Skogsministeriet befullmäktigar också LV-organen att utfärda exportlicenser (V- Legal-dokument eller Flegtlicenser).
Skogsministeriet har utfärdat riktlinjer med de krav som gäller för kontroller och utfärdande av licenser. I dessa riktlinjer ingår även bestämmelser för skogsminis- teriets kontroll av LV-organ kontrollverksamhet och närmare angivelser för mi- nisteriets förfaranden för att godkänna och övervaka deras licensverksamhet.
Skogsministeriet ska vidare inrätta ett särskilt uppföljningsteam som ansvarar för utredning av alla ärenden där överträdelser rapporterats i samband med utfär- dande av laglighetscertifikat och/eller V-Legal-dokument/Flegtlicens. Uppfölj- ningsteamets sammansättning beror på typen av rapporterad överträdelse. Det kan omfatta olika statliga organ och aktörer från det civila samhället. På grundval av uppföljningsteamets iakttagelser och rekommendationer får skogsministeriet återkalla överensstämmelsebedömningsorganets ackreditering, vilket leder till att deras kontroll- och licensieringsverksamhet omedelbart upphör.
Skogsministern återkallar också omedelbart ett överensstämmelsebedömnings- organs ackreditering när KAN har fattat beslut om att återkalla ackrediteringen (t.ex. till följd av KAN:s årliga tillsyn av överensstämmelsebedömningsorganen). Överensstämmelsebedömningsorganen kan överklaga till KAN men inte till mi- nisteriet.
Skogsministeriet reglerar också licensinformationsenheten (LIU), som är en infor- mationsenhet som kontrollerar information om utfärdande av V-Legal-dokument/ Flegtlicens. LIU ansvarar även för allmänt informationsutbyte om TLAS och tar emot och lagrar relevanta data och information om utfärdandet av laglighets- certifikat och V-Legal-dokument/Flegtlicenser. Man svarar också på frågor från handelspartners behöriga myndigheter och berörda parter. Vidare förvaltar LIU via sitt onlinesystem Silk importrekommendationsprocessen, som bygger på för- siktighetsprincipen.
▼M1
Skogsministeriet kontrollerar också registreringen av statlig tillsynspersonal på fältet (Wasganis) och företagens tekniska personal (Ganis). Xxxxxxxx har till uppgift att utöva tillsyn över och kontroller av mätningar av timmerstockar. De färdigställer även de obligatoriska transportdokumenten och stämmer av data (närmare information finns i tillägget till denna bilaga). Ganis tar fram produk- tions- och transportdokumenten för all produktion i statligt ägda skogar. Även Ganis kan färdigställa de obligatoriska transportdokumenten i händelse av Was- ganis frånvaro i mer än 48 timmar. Både Xxxxx och Xxxxxxxx är registrerade hos skogsministeriet. Varje år genomgår de en officiell prövning av skogsministeriet.
5. Kontroll av laglighet
5.1 Inledning
Indonesiskt timmer bedöms vara lagligt när ursprung och produktionsprocesser samt efterföljande bearbetning, transport och handel kontrolleras och konstateras uppfylla alla tillämpliga indonesiska lagar och föreskrifter, enligt det som anges i bilaga II. Överensstämmelsebedömningsorganen genomför bedömning av över- ensstämmelse för att kontrollera efterlevnaden. För att minska bördan för privata skogsägare samt näringsidkare och hemmaindustrier/hantverkargrupper som är helt beroende av timmer från privatägda/privat utnyttjade skogar (privata mark- lov) får sådana verksamhetsutövare i klart angivna fall utfärda en leverantörs- försäkran om överensstämmelse som ett alternativ till att ansöka om ett SVLK- certifikat (se punkt 5.2 nedan för mer information).
5.2 Processen för laglighetskontroll av överensstämmelsebedömningsorgan
Enligt ISO/IEC 17065 och TLAS-vägledningen består processen för laglighets- kontroll av följande:
Ansökan och avtal: Verksamhetsutövaren lämnar en ansökan till överensstäm- melsebedömningsorganet med definition av kontrollens omfattning, verksamhets- utövarens profil och annan nödvändig information. Innan kontrollen kan inledas måste ett avtal tecknas mellan verksamhetsutövaren och överensstämmelsebe- dömningsorganet om villkoren för hur kontrollen ska genomföras.
Kontrollplan Efter att avtalet om kontroll har tecknats utarbetar överensstämmel- sebedömningsorganet en kontrollplan, i vilken fastslås kontrollgrupp, kontroll- program och tidtabell. Planen översänds till inspektionsobjektet, de relevanta regionala skogsmyndigheten och andra relevanta myndigheter på regional nivå, och man enas om vilka datum kontrollerna ska genomföras på. Denna infor- mation ska göras tillgänglig för de oberoende övervakarna på förhand och för allmänheten genom överensstämmelsebedömningsorganens och skogsministeriets webbplatser eller via massmedia eller skriftliga meddelanden.
Kontroller: Kontrollerna består av tre steg: i) inledande kontrollmöte och sam- ordning, ii) dokumentkontroll och observationer på fältet och iii) avslutande kontrollmöte.
— Inledande kontrollmöte och samordning: samordning med relevanta regionala och lokala kontor för att informera om kontrollplaner och samla in inledande information från dessa kontor. Överensstämmelsebedömningsorganet får också sprida information och kommunicera med relevanta organisationer i
▼M1
det civila samhället som komplement till den inledande informationen. Vid det inledande mötet diskuterar överensstämmelsebedömningsorganen gransk- ningens syfte, omfattning, tidtabell och metoder med inspektionsobjektet, som kan ställa frågor om metoder och hur kontrollen genomförs.
— Kontroll av dokument och observationer på fältet: överensstämmelsebedöm- ningsorganet kontrollerar inspektionsobjektets system och förfaranden, rele- vanta dokument och register, i syfte att samla bevis på att inspektionsobjektet uppfyller kraven enligt det indonesiska TLAS-systemet. Överensstämmelse- bedömningsorganet gör kontroller på fältet för att granska efterlevnad, i vilket ingår korskontroller av sina iakttagelser jämfört med iakttagelserna i officiella inspektionsrapporter. Överensstämmelsebedömningsorganet kontrollerar också inspektionsobjektets spårbarhetssystem för att få bevis på att allt timmer som kommer in i försörjningskedjan uppfyller laglighetskraven.
— Avslutande kontrollmöte: kontrollresultaten, särskilt eventuella fall av bris- tande efterlevnad, läggs fram för inspektionsobjektet. Inspektionsobjektet kan ställa frågor om kontrollresultatet och lämna klargöranden om de bevis som överensstämmelsebedömningsorganet lägger fram.
Rapportering och beslutsfattande: Granskningsgruppen utarbetar en kontrollrap- port enligt en struktur som fastställts av skogsministeriet. Rapporten, som bl.a. innehåller en beskrivning av eventuella anmärkningar om bristande efterlevnad och det beslut om certifiering som fattats, delges inspektionsobjektet inom fjorton kalenderdagar efter det avslutande kontrollmötet och lämnas in av överensstäm- melsebedömningsorganet till skogsministeriet.
Granskningsgruppens resultat används primärt för att överensstämmelsebedöm- ningsorganet ska kunna slå fast kontrollresultatet. Med kontrollgruppens kontroll- rapport som underlag fattar överensstämmelsebedömningsorganet beslut om huru- vida laglighetscertifikat kan utfärdas.
Om kontrollresultatet inte är tillfredsställande utfärdar överensstämmelsebedöm- ningsorganet inte laglighetscertifikat, och då kan timret inte tas in i försörjnings- kedjan som innehåller kontrollerat lagligt timmer. Efter att bristerna har åtgärdats kan verksamhetsutövaren lämna in en ny ansökan om laglighetskontroll.
Överträdelser som överensstämmelsebedömningsorganet har uppdagat under kontrollen rapporteras till skogsministeriet och hanteras av de ansvariga myndig- heterna i enlighet med administrativa eller rättsliga förfaranden. Om det finns misstanke om att en verksamhetsutövare bryter mot bestämmelserna, kan natio- nella myndigheter eller provins- eller distriktsmyndigheter fatta beslut om att stoppa den berörda verksamheten.
Utfärdande av laglighetscertifikat och omcertifiering: överensstämmelsebedöm- ningsorganet utfärdar laglighetscertifikat om inspektionsobjektet konstateras fullt ut uppfylla laglighetsnormens alla indikatorer och verifikatorer, inbegripet reg- lerna om kontroll av timmerförsörjningskedjan.
Överensstämmelsebedömningsorganet kan när som helst lämna rapport till skogs- ministeriet om utfärdade, ändrade, tillfälligt upphävda och tillbakadragna certifi- kat och ska utfärda en rapport var tredje månad. Skogsministeriet offentliggör därefter dessa rapporter på sin webbplats.
▼M1
Beroende på vilken typ av tillstånd inspektionsobjektet innehar gäller ett laglig- hetscertifikat för en period på tre till tio år, och därefter blir verksamhetsutövaren föremål för en omcertifieringskontroll. Omcertifieringen ska göras innan det tidigare certifikatet löper ut.
Övervakning: Beroende på vilken typ av tillstånd inspektionsobjektet innehar måste verksamhetsutövare med laglighetscertifikat årligen eller vartannat år ge- nomgå en övervakning enligt de principer för kontroll som anges ovan. Över- ensstämmelsebedömningsorganet kan också genomföra övervakning tidigare än planerat om kontrollens räckvidd har utvidgats.
Övervakningsgruppen upprättar en övervakningsrapport. Ett exemplar av rappor- ten, inklusive beskrivning av eventuella iakttagelser av bristande efterlevnad, översänds till skogsministeriet. Om bristande efterlevnad uppdagas vid övervak- ningen upphävs laglighetscertifikatet tillfälligt eller dras tillbaka.
Särskild övervakning: Verksamhetsutövare med laglighetscertifikat är skyldiga att lämna rapport till överensstämmelseorganet om betydande ändringar av ägarskap, strukturer, förvaltning och verksamhet som kan påverka laglighetskontrollernas kvalitet under certifikatets giltighetstid. Överensstämmelseorganet kan genomföra särskilda kontroller för att undersöka klagomål eller dispyter som oberoende övervakare, statliga institutioner eller andra berörda aktörer har lämnat in, eller om en verksamhetsutövare har lämnat in en rapport som påverkar laglighetskont- rollernas kvalitet. Överensstämmelseorgan genomför även särskilda kontroller om verksamhetsutövaren rapporterar att han har för avsikt att bearbeta beslagtaget timmer.
5.3 Laglighetskontroll med användning av leverantörsförsäkran om överens- stämmelse (Supplier's Declaration of Conformity, SDoC) och interna kont- roller
Leverantörens försäkran om överensstämmelse grundat på SNI/ISO 17050 är en ”egen försäkran” som definieras i ISO/IEC 17000, dvs. ett intygande från förs- tapart efter en granskning av att uppfyllandet av särskilda krav har påvisats.
Leverantörsförsäkran kan användas av i) privata skogsägare, ii) registrerade tim- merlager (endast timmerlager som uteslutande får timmer från privatägda skogar/ marker eller får SVLK-certifierat timmer från Perum Perhutani), iii) hemmaindu- strier/hantverkargrupper, iv) primär- och sekundärindustrier som uteslutande be- arbetar timmer från privatägda skogar/marker och inte har något exporttillstånd. Leverantörsförsäkran gäller för a) timmer från privatägda skogar/marker, b) tim- mer från föryngringsavverkning längs vägar och kyrkogårdar, c) återvunnet/av- verkat timmer, och d) importerat timmer eller trävaruprodukter.
Leverantörsförsäkran innehåller information om leverantören, produkter och deras källor, transportdokument, mottagaren av produkterna, och datum för utfärdande. Leverantörsförsäkran från privata skogsägare ska också innehålla ett bevis på äganderätten till den mark som timret kommer från. Leverantörsförsäkran bifogas transportdokumentet baserat på de administrativa föreskrifterna för timmer. De- taljerade förfaranden för utfärdande leverantörsförsäkran om överensstämmelse och tillhörande kontroller finns i TLAS-vägledningen.
▼M1
Mottagaren av en leverantörsförsäkran från privatägda skogar ska genomföra och dokumentera interna kontroller av giltigheten av de uppgifter som ska anges i leverantörsförsäkran innan köpeavtalet ingås och minst en gång om året efter det att avtalet har ingåtts. Uppgifterna i en leverantörsförsäkran som utfärdats av timmerlager ska kontrolleras av mottagaren av leverantörsförsäkran (primär- eller sekundärindustri) i intervaller om tre månader för spårbarheten vad gäller käl- lorna till stockarna. Detta kontrolleras av överensstämmelsebedömningsorganet när det genomför en SVLK-granskning av mottagaren och går igenom dokumen- ten, om mottagaren är certifierad. Skogsministeriet kan dessutom göra slumpmäs- siga inspektioner som kan läggas ut på behörig tredje part. Om det finns indi- kationer på bedrägerier och oegentligheter kan skogsministeriet göra särskilda inspektioner av verksamhetsutövare som använder sig av leverantörsförsäkran.
Alla trävaruprodukter som omfattas av V-Legal-dokument eller Flegtlicens måste komma från en försörjningskedja med SVLK-certifikat och/eller leverantörsför- säkran. Timmer och trävaruprodukter som omfattas av leverantörsförsäkran om överensstämmelse kan inte få direkt tillgång till internationella marknader. Detta är möjligt endast genom en SVLK-certifierat verksamhetsutövare.
5.4 Laglighetskontroll av importerat timmer och trävaruprodukter
För importerat timmer och trävaruprodukter krävs enligt handelsminsterns för- ordning 78/M-DAG/PER/10/2014 bevis på laglighet i avverkningslandet. I dessa fall används modellen med leverantörsförsäkran om överensstämmelse även för import. Endast registrerade importörer (näringsidkare) och bearbetande verksam- hetsutövare kan importera timmer och/eller trävaruprodukter till Indonesien. Dessa aktörer måste visa tillbörlig aktsamhet i fråga om importerat timmer och/ eller trävaruprodukter för att minimera risken för att olagligt timmer kommer in i den indonesiska försörjningskedjan. I sin försäkran måste de lämna uppgifter om bland annat HS-nr för produkter, konossement, avverkningsland, ursprungsland, bevis på att timret är lagligt och exporthamn. Förfaranden för tillbörlig aktsamhet omfattar uppgiftsinsamling, riskanalys och riskreducering. Förfarandet genomförs med hjälp av skogsministeriets onlinesystem Silk. Ministeriet utfärdar en import- rekommendation till handelsministeriet efter det att man har granskat en verk- samhetsutövares enskilda åtgärder för att uppfylla aktsamhetsplikten.
När överensstämmelsebedömningsorganen kontrollerar importörerna granskar man dokumenten för att kontrollera tillämpningen av systemet för tillbörlig akt- samhet. Förfarandena för systemet för tillbörlig aktsamhet och tillhörande kont- roller regleras utförligt i TLAS-vägledningen och motsvarande importbestämmel- ser.
5.5 Regeringens ansvar för verkställande
Skogsministeriet samt skogsstyrelserna på provins- och distriktsnivå har ansvar för kontroll av timmerförsörjningskedjan och relaterade dokument (t.ex. årlig arbetsplan, stockfällningsrapporter, balansräkningsrapporter för stockar, transport- handlingar, balansräkningsrapporter för stockar/råmaterial/bearbetade produkter och produktionens registreringsblanketter, s.k. Tally Sheets). Om avvikelser upp- dagas får skogstjänstemännen vägra godkänna kontrolldokumenten, och då stop- pas verksamheten tillfälligt.
▼M1
Överträdelser som uppdagats av skogstjänstemän eller oberoende övervakare meddelas till överensstämmelsebedömningsorganet, som efter kontroll kan be- sluta om tillfälligt upphävande eller tillbakadragning av det beviljade laglighets- certifikatet. Skogstjänstemännen kan vidta lämpliga uppföljningsåtgärder i enlig- het med lagstiftade förfaranden.
Skogsministeriet får också kopior av kontrollrapporterna och efterföljande över- vakningsrapporter och rapporter om särskild kontroll från överensstämmelsebe- dömningsorganet. Överträdelser som har uppdagats av överensstämmelsebedöm- ningsorganet, skogstjänstemän eller oberoende övervakare meddelas mellan de involverade aktörerna och hanteras i enlighet med administrativa och rättsliga förfaranden. Om det finns misstanke om att en verksamhetsutövare bryter mot bestämmelserna, kan nationella myndigheter eller provins- eller distriktsmyndig- heter fatta beslut om att tillfälligt upphäva eller stoppa den berörda verksamheten. Överensstämmelsebedömningsorgan återkallar omedelbart laglighetscertifikatet om kraven i laglighetsnormen inte längre är uppfyllda.
Skogsministeriet ska inrätta en särskilt arbetsgrupp som ansvarar för utredning av alla ärenden där överträdelser rapporterats i samband med utfärdande av ett laglighetscertifikat och/eller V-Legal-dokument/Flegtlicens (uppföljningsteam).
6. Flegtlicensiering
Den indonesiska motsvarigheten till Flegtlicens kallas V-Legal-dokument (V-Le- gal-dokument). Dokumentet är en exportlicens som bevisar att de trävaruproduk- ter som exporteras uppfyller kraven i den indonesiska laglighetsnormen (se bilaga II) och härrör från en försörjningskedja som omfattas av tillräckliga kontroller av att det inte kommer in timmer från källor. som inte har verifierats som lagliga V- Legal-dokument utfärdas av LV-organ som agerar som licensieringsmyndighet och används som en Flegtlicens för sändningar till unionen förutsatt att parterna har avtalat om ett system med Flegtlicenser.
Förfarandena för utfärdandet av V-Legal-dokument/Flegtlicenser finns i TLAS- vägledningen.
Skogsministeriet har inrättat en licensinformationsenhet som upprätthåller en elektronis databas över alla V-Legal-dokument/Flegtlicenser och LA-organens rapporter om bristande efterlevnad. Licensinformationsenheten beviljar online- tillgång till sin databas till de behöriga myndigheterna i unionen. Om det finns en förfrågan om äktheten, fullständigheten och giltigheten hos en specifik Flegt- licens kan den behöriga myndigheten i unionen kontrollera licensinformations- enheten genom att använda online-databasen Silk. För ytterligare information kan de behöriga myndigheterna i unionen kontakta licensinformationsenheten, som kommunicerar med relevant LA vid behov.
V-Legal-dokument/Flegtlicens utfärdas på den plats där sändningen konsolideras före export. Det går till på följande sätt:
6.1 V-Legal-dokument/Flegtlicens utfärdas av den LA som slutit avtalet med exportören för den sändning av trävaruprodukter som ska exporteras.
6.2 Exportörens interna spårbarhetssystem ska kunna användas för att få bevis på timrets laglighet för exportlicensiering. Tidigare steg i försörjningsked- jan ska ingå i exportörens interna spårbarhetssystem.
▼M1
6.3 För utfärdande av V-Legal-dokument/Flegtlicens krävs att alla leverantörer i exportörens leveranskedja som ingår i sändningen ska ha omfattats av ett giltigt certifikat om laglighet, om SFM eller av en SDoC.
6.4 För att få V-Legal-dokument/Flegtlicens måste operatören vara registrerad som exportör (ETPIK-innehavare) och inneha ett giltigt laglighetscertifikat. ETPIK-innehavaren lämnar en ansökan till LA-organet och bifogar föl- jande dokument som bevis på att produktens timmerråmaterial endast här- rör från kontrollerade lagliga källor (SVLK-certifierade eller SDoC-dekla- rerade):
6.4.1 Sammanfattning av transporthandlingarna för allt timmer/alla råmaterial som mottagits vid anläggningen efter senaste övervakning (högst tolv må- nader).
6.4.2 Sammanfattningar av balansräkningsrapporterna för timmer/råmaterial och balansräkningsrapporter för bearbetat timmer sedan senaste övervakning (högst tolv månader).
6.5 Därefter genomför LA-organet följande kontroller:
6.5.1 En bekräftelse av att operatörens laglighetscertifikat och ETPIK-registre- ring är giltiga, med hjälp av LA:s egen databas samt Silk.
6.5.2 Avstämning av uppgifterna på grundval av sammandragen av transport- handlingar, balansräkningsrapporten för timmer/råmaterial och balansräk- ningsrapporten för bearbetat timmer.
6.5.3 Kontroll av utbytet för varje typ av produkt (endast primärindustri), på grundval av analysen av balansräkningsrapporten för timmer/råmaterial och balansräkningsrapporten för bearbetat timmer.
6.5.4 Vid behov kan LA göra besök på fältet efter avstämningen av uppgifter för att säkerställa överensstämmelsen med de uppgifter som ska anges i V- Legal-dokument/Flegtlicens. Detta kan göras genom stickprov av export- sändningar och inspektioner av anläggningens eller timmerupplagets verk- samhet och bokföring.
6.6 Resultat av kontrollen
6.6.1 Om en ETPIK-innehavare uppfyller kraven rörande laglighet och försörj- ningskedja, utfärdar LA-organet ett V-Legal-dokument/en Flegtlicens i det format som anges i bilaga IV.
6.6.2 En ETPIK-innehavare som uppfyller kraven enligt ovan får använda märk- ning om överensstämmelse (V-Legal-märkning) på produkter och/eller för- packningar. Nationella anvisningar om användning av märkning om över- ensstämmelse finns i TLAS-vägledningen.
6.6.3 Om en ETPIK-innehavare inte uppfyller kraven rörande laglighet och för- sörjningskedja utfärdar LA-organet en rapport om bristande överensstäm- melse i stället för att utfärda ett V-Legal-dokument/en Flegtlicens. Rapport om bristande överensstämmelse stoppar förflyttningen av det berörda timret och/eller de berörda trävaruprodukterna.
▼M1
6.6.4. Om en transport ändrar sammansättning innan den lämnar exporthamnen (t.ex. ändring av bestämmelseort, volym, arter enligt definitionen i TLAS- vägledningen) måste exportören begära att den utfärdande myndigheten återkallar den ursprungliga exportlicensen och utfärda nya tillstånd. Till- ståndsmyndigheten ska underrätta LIU om alla makulerade exportlicenser.
6.6.5. Om en operatör missbrukar eller förfalskar laglighetscertifikat och/eller exportlicenser ska en påföljd åläggas av skogsministeriet enligt tillämpliga regler.
6.7 LA ska:
6.7.1 Vidaresända ett exemplar av V-Legal-dokument/Flegtlicensen eller rappor- ten om bristande överensstämmelse till skogsministeriet inom tjugofyra timmar efter fattat beslut,
6.7.2 Var tredje månad lämna en utförlig rapport och en offentlig sammandrags- rapport om antalet utfärdade V-Legal-dokument/Flegtlicenser såväl som antalet och typen av uppdagad bristande överensstämmelse till skogsminis- teriet, med kopior till handelsministeriet och industriministeriet.
7. Övervakning
Det indonesiska TLAS-systemet inbegriper övervakning som görs av civilsam- hället (oberoende övervakning). För att ytterligare stärka systemet med tanke på avtalet med Flegtlicenser införs periodisk utvärdering (PE).
Civilsamhället gör den oberoende övervakningen för att bedöma hur verksam- hetsutövare, LP-organ, LV-organ och LA-organ uppfyller de indonesiska TLAS- kraven, inbegripet ackrediteringsnormer och anvisningar. Civilsamhället definie- ras i detta sammanhang som indonesiska juridiska personer bland vilka ingår frivilligorganisationer, samhällen och enskilda indonesiska medborgare.
Syftet med de periodiska granskningarna är att på ett oberoende sätt säkerställa att det indonesiska TLAS-systemet fungerar som det ska, vilket ökar trovärdig- heten för de Flegtlicenser som utfärdas. Vid dessa granskningar tas hänsyn till iakttagelser och rekommendationer från den oberoende övervakningen (IM). Spe- cifikationerna för de periodiska granskningarna anges i bilaga VI.
▼M1
Tillägg
Kontroll av försörjningskedjan
Som beskrivs i bilaga V ska det hela vägen utmed alla olika försörjningskedjor anges i operatörernas deklarationer och register (t.ex. i transporthandlingar eller balansräkningsrapporter) huruvida timmer eller trävaror är certifierade genom SVLK, har godkänts som lagliga genom leverantörsdeklarationer om överens- stämmelse (SDoC) eller kommer från en beslagtagen källa.
1. BESKRIVNING AV VERKSAMHETSKONTROLLEN AV FÖRSÖRJ- NINGSKEDJAN FÖR TIMMER FRÅN STATSÄGDA SKOGAR
Operativ kontroll av leveranskedjan för statligt ägda skogar (naturskog och skogsplanteringar) regleras av skogsministeriets förordningar P.41/Menhut- II/2014 och P.42/Menhut-II/2014 om timmerförvaltning. Detta inbegriper skogs- bruksministeriets förordning P.43/Menhut-II/2014 om SVLK-standarder, som följs upp av den tekniska vägledningen från generaldirektoratet för skogsanvänd- ning P.14/VI-BPPHH/2014 och generaldirektoratets rundbrev SE 8/VI- BPPHH/2014 från augusti 2014.
Alla nedan angivna förfaranden och regler för beslutsfattande som har att göra med kontroll, avstämning av data och hantering av bristande överensstämmelse i varje steg i försörjningskedjan gäller för alla typer av skogsbrukstillstånd som utfärdats för statligt ägda skogar: naturskogskoncessioner (IUPHHK-HA/HPH), koncessioner för industriell skogsplantering (IUPHHK-HT/HPHTI), koncessioner för återställande av skogsekosystem (IUPHHK-RE), förvaltningsrätt för skogs- planteringar (Perum Perhutani), koncessioner för samfälligheters skogsplante- ringar (IUPHHK-HTR) och koncessioner för samfälligheters skogar (IUPHHK- HKM), koncessioner för byars skogar (IUPHHK-HD), koncessioner för använd- ning av timmer från återbeskogningsområden (IUPHHK-HTHR) och användning av timmer från områden som inte är skogsbruksområden eller områden med omvandlingsbar produktion (IPK). Dessa förfaranden och regler beskrivs i den tekniska vägledningen i skogsbruksministeriets förordningar P.41/Menhut-II/2014 och P.42/Menhut-II/2014 om timmerförvaltning.
Alla operatörer med tillstånd för avverkning av timmer från naturskogskonces- sioner måste i varje steg i försörjningskedjan från skogskoncession till mellan- liggande upplag och primärindustrin deklarera alla sina produktionsuppgifter i det nationella systemet för online-spårning.
1.1 Fällningsplats
a) Centrala aktiviteter:
— Tillståndsinnehavaren registrerar (numrerar) avverkningsbara träd för na- turskogskoncessioner eller Perum Perhutani) eller timmerinventering (för koncessioner för skogsplanteringar eller för att föreslå en IPK).
— Tillståndsinnehavaren utarbetar en rapport om registreringen av avverk- ningsbara träd eller en timmerinventering.
— Distriktets skogstjänsteman kontrollerar och godkänner rapporten om re- gistrering av avverkningsbara träd eller timmerinventeringen.
▼M1
— Tillståndsinnehavaren lämnar in ett förslag till årlig arbetsplan (eller en arbetsplan/Bagan Kerja för att föreslå en IPK).
— Den årliga arbetsplanen (eller arbetsplanen/Bagan Kerja för IPK) god- känns av provinsens skogstjänsteman.
Observera att en operatör som innehar ett giltigt SFM-certifikat som ut- färdats inom ramen för SVLK-systemet för hållbart skogsbruk kan god- känna och utfärda sin egen årliga arbetsplan. Den årliga arbetsplanen ska kontrolleras av det nationella ackrediteringsorganet i samband med inle- dande revisioner och övervakningsrevisioner.
— Tillståndsinnehavaren gör avverkning, inbegripet lunning av stockar till upplaget.
b) Förfaranden:
— Tillståndsinnehavaren registrerar (numrerar) avverkningsbara träd för na- turskogskoncessioner eller Perum Perhutani, och anbringar etiketter. Eti- ketterna består av tre delar av vilka en anbringas på stubben, en på den avverkade stocken och en på operatörens rapport. Varje del av etiketten innehåller den information som krävs för timmerspårning, inbegripet trä- dets nummer och belägenhet. Inventering av timmer för koncessioner för planterad skog eller IPK genomförs av tillståndsinnehavaren.
— Tillståndsinnehavaren sammanställer en rapport över registrering av av- verkningsbara träd eller över timmerinventering som innehåller infor- mation om antal, uppskattad volym, preliminär artidentifiering och belä- genhet för de träd som ska avverkas (eller avverkningsplats för skogs- planeringar eller IPK) samt ett sammandrag, med användning av skogs- bruksministeriets officiella blanketter.
— Tillståndsinnehavaren översänder registreringsrapporten eller timmerinven- teringen till distriktets skogstjänsteman. Skogstjänstemannen kontrollerar registreringsrapporten eller timmerinventeringen genom stickprov, genom kontroll av dokument och kontroller på fältet. Tjänstemannen godkänner rapporten om alla deklarerade uppgifter överensstämmer med fältobserva- tioner.
— Rapporten om registrering av avverkningsbart timmer (eller timmerinven- teringen) utgör grunden för förslaget till årlig arbetsplan (eller arbetspla- nen/Bagan Kerja), som utarbetas av tillståndsinnehavaren och översänds till distriktets skogstjänsteman och provinsens skogstjänsteman för kont- roll och godkännande. Distriktets skogstjänsteman granskar och gör kors- kontroll av förslaget till årlig arbetsplan (eller arbetsplanen/Bagan Kerja) med den godkända registreringsrapporten (eller timmerinventeringen) och godkänner arbetsplanen om allt är i skick. Officiellt godkännande krävs inte för tillståndsinnehavare som har SFM-certifierats med gott betyg enligt TLAS-riktlinjerna. Efter att tjänstemannen har godkänt den årliga arbetsplanen (eller arbetsplanen/Bagan Kerja) får tillståndsinnehavaren in- leda avverkningen.
▼M1
— Under avverkningen används etiketter för att säkerställa att stockarna härrör från en godkänd fällningsplats, enligt det som beskrivs ovan. För planterat träd eller träd som avverkats i koncessioner för planterad skog (för massa eller chip) krävs inga etiketter.
1.2 Upplag i skogen
a) Centrala aktiviteter:
— Vid behov kapar tillståndsinnehavaren stockarna och märker dem för att säkerställa överensstämmelse med produktionsrapporten. Märkning krävs inte för koncessioner för planterad skog för massa eller chips.
— Tillståndsinnehavarens mätning och klassificering av stockarna. Klassifi- cering krävs inte för koncessioner för planterad skog för massa eller chips.
— Tillståndsinnehavaren upprättar en stockförteckning.
— Tillståndsinnehavaren översänder förslaget till produktionsrapport.
— Den statliga tekniska tillsynsmyndigheten godkänner produktionsrapporten (Wasganis).
b) Förfaranden:
— Tillståndsinnehavaren märker alla kapade stockar (gäller ej på koncessio- ner för skogsplanteringar för massa eller chips).
— Den fysiskt permanenta märkning som anbringas stockarna består av trä- dets ID-nummer och andra märkningar med vars hjälp stockarna kan kopplas till den godkända fällningsplatsen (gäller ej på koncessioner för skogsplanteringar för massa eller chips).
— Tillståndsinnehavaren mäter och klassificerar alla stockar och registrerar informationen på stockarna i en stockförteckning med användning av en officiell blankett från skogsbruksministeriet (gäller ej på koncessioner för skogsplanteringar för massa eller chips).
— Tillståndsinnehavaren skickar stockförteckningsuppgifterna till det natio- nella elektroniska spårningssystemet. Unika streckkoder som utfärdats ge- nom det elektroniska spårningssystemet ska märkas på motsvarande stoc- kar och stammar, och tas upp i tillhörande transportdokument (endast till- lämpligt för naturskogskoncessioner).
— På grundval av stockförteckningen sammanställer tillståndsinnehavaren en periodisk stockproduktionsrapport och den tillhörande sammanfattnings- rapporten med användning av officiella blanketter från skogsbruksminis- teriet.
— Tillståndsinnehavaren översänder periodens produktionsrapport och till- hörande sammandrag till Xxxxxxxx för godkännande.
▼M1
— Wasganis gör en stickprovsbaserad fysisk kontroll av rapporterna. Resul- tatet av den fysiska kontrollen sammanfattas i en förteckning över stock- kontroller med användning av en officiell blankett från skogsbruksminis- teriet.
Förutsatt att den stickprovbaserade fysiska kontrollen godkänns godkänner Wasganis produktionsrapporterna. Om mer än 48 timmar gått sedan rap- porten lämnats in kan tillståndsinnehavarens egen utsedda tekniska perso- nal (Ganis) själv och på eget ansvar godkänna och utfärda produktions- rapporterna (gäller ej för IPK).
— När Xxxxxxxx väl har kontrollerat stockarna måste de hållas åtskilda från okontrollerade stockar.
— Produktionsrapporten för stockar används för att beräkna skogsresurs- avgifter och avgifter för återbeskogningsfonden (enligt det som är till- lämpligt).
— Varje månad översänder tillståndsinnehavaren de godkända produktions- rapporterna och tillhörande sammandrag till distriktets skogsstyrelse för godkännande.
c) Avstämning av uppgifter:
För naturskogskoncessioner eller koncessioner för återställande av ekosystem eller koncessioner för samfällighetsskogar eller koncessioner för byskogar eller IPK:
Distriktets skogstjänsteman kontrollerar antalet stockar, märkningarna och den totala kumulativa volymen stockar som har utvunnits och deklarerats i pro- duktionsrapporten och jämför med den godkända kvoten enligt den årliga arbetsplanen. Etiketter används inte för IPK.
För koncessioner för industriell skogsplantering eller Perum Perhutani eller koncessioner för samfällighetsskogsplantering eller användning av timmer från koncessioner för återbeskogningsområden:
Distriktets skogstjänsteman kontrollerar den totala kumulativa volymen för stockar som har utvunnits och deklarerats i produktionsrapporten och jämför med den godkända kvoten enligt den årliga arbetsplanen.
Produktionsrapporterna kontrolleras också av det nationella ackrediterings- organet i samband med inledande revisioner och övervakningsrevisioner. Det nationella ackrediteringsorganet anordnar också vid behov fältbesiktningar på ad hoc-basis, i enlighet med beskrivningen i TLAS-vägledningen.
Om avvikelser upptäcks informerar distriktets skogstjänsteman det nationella ackrediteringsorganet som är ansvarigt för att kontrollera att operatören, och vice versa.
1.3 Upplag
Stockarna transporteras från upplaget i skogen till andra upplag och därifrån direkt till en bearbetningsanläggning, till ett mellanliggande upplag eller till en registrerad skogsbruksanläggning.
▼M1
a) Centrala aktiviteter:
— Om produktionsrapporten ännu inte har godkänts vid upplaget: Tillstånds- innehavaren upprättar en stockförteckning. Tillståndsinnehavaren översän- der förslaget till produktionsrapport. Wasganis godkänner produktionsrap- porten.
— Distriktets skogstjänsteman utfärdar en faktura och tillståndsinnehavaren betalar relevant belopp för skogsresursavgifter och för återbeskognings- fonden, utgående från de godkända produktionsrapporterna.
— Ganis utfärdar transporthandlingar för stockarna, och bifogar en stockför- teckning.
— Tillståndsinnehavaren upprättar en balansräkningsrapport för stockar.
b) Förfaranden:
— Om det nationella elektroniska spårningssystemet för timmer används kan tillståndsinnehavaren lämna produktionsrapporterna och tillhörande sam- manfattande rapport till Xxxxxxxx för godkännande. Wasganis gör en stickprovsbaserad fysisk kontroll av rapporterna om de inte redan är god- kända på upplaget. Resultaten av fältbesiktningarna sammanfattas i en förteckning över stockkontroller på en officiell blankett som tagits fram av skogsbruksministeriet. Förutsatt att resultaten av fältbesiktningen är positiva godkänner tjänstemannen produktionsrapporterna. Om mer än 48 timmar gått sedan produktionsrapporten och den tillhörande samman- fattningsrapporten lämnats in kan Ganis själv och på eget ansvar god- känna och utfärda rapporterna (gäller ej för IPK).
— Tillståndsinnehavaren lämnar en begäran om betalning av relevanta avgif- ter till distriktets skogstjänsteman med ansvar för fakturering, på grundval av stockförteckningen som bifogas förfrågan.
— På grundval av denna begäran utfärdar distriktets skogstjänsteman en eller flera fakturor som tillståndsinnehavaren ska betala.
— Om mer än 48 timmar gått efter inlämnande av begäran kan tillstånds- innehavaren utfärda tillhörande faktura eller fakturor på eget ansvar.
— Tillståndsinnehavaren betalar det belopp som anges i fakturan för skogs- avgifter och/eller återbeskogningsfonden och/eller rotvärdet, och distriktets skogstjänsteman utfärdar betalningskvitto. Rotvärde tillämpas endast för HTHR eller IPK.
— Tillståndsinnehavaren skickar en förfrågan om utfärdande av stocktrans- porthandlingar, åtföljd av betalningskvitto, stockförteckning och balans- räkningsrapport för stockar.
— Ganis utfärdar stocktransporthandlingarna som ska följa med stockförteck- ningen.
▼M1
— Tillståndsinnehavaren utarbetar/uppdaterar balansräkningsrapporten för stockar för att registrera mängden inkommande, lagrade och utgående stockar vid upplaget.
— Tillståndsinnehavaren översänder varje månad balansräkningsrapporten för stockar till distriktets skogsstyrelse.
c) Avstämning av uppgifter:
Distriktets skogstjänsteman kontrollerar balansräkningsrapporten för stockar och jämför inflöden, utflöden och lagring av stockar vid upplaget, på grundval av produktionsrapporterna och relevanta transporthandlingar för stockarna. Vid behov utför distriktets skogstjänsteman också fältbesiktningar för att kunna bedöma överensstämmelsen mellan de lagrade stockarna, balansräk- ningsrapporten och tillhörande transporthandlingar. Balansräkningsrapporten för stockar kontrolleras också av det nationella ackrediteringsorganet i sam- band med inledande revisioner och övervakningsrevisioner. Det nationella ackrediteringsorganet anordnar också vid behov fältbesiktningar på ad hoc- basis, i enlighet med beskrivningen i TLAS-vägledningen.
Om avvikelser upptäcks informerar distriktets skogstjänsteman det nationella ackrediteringsorganet som är ansvarigt för att kontrollera att operatören, och vice versa.
1.4 Mellanliggande upplag
Mellanliggande upplag används om stockarna inte transporteras direkt från kon- cessionsområdet till bearbetningsanläggningen. Mellanliggande upplag används särskilt i samband med stocktransporter mellan öar eller vid byte av transportsätt.
Tillstånd för att etablera ett mellanliggande upplag i en statligt ägd skog beviljas av distriktets skogstjänsteman på grundval av ett förslag som tillståndsinnehava- ren har lämnat in. Tillståndet för mellanliggande upplag gäller i tre år, men kan förlängas efter att skogstjänstemannen har gjort kontroll och gett godkännande. Inrättandet av ett mellanliggande upplag utanför statliga skogar kräver inte något särskilt tillstånd och sker på beslut av tillståndsinnehavaren.
a) Centrala aktiviteter:
— En distriktsskogstjänsteman avslutar giltigheten för stocktransporthand- lingarna för timmer från naturskog.
Om mer än 48 timmar gått efter inlämnandet av stocktransporthandlingar kan deras giltighet upphävas av Ganis.
Därutöver kan Ganis endast upphäva giltigheten av stocktransporthand- lingarna i följande fall:
i) En operatör använder timmer från naturskog och deklarerar sin pro- duktion via det elektroniska systemet för att spåra timmer.
▼M1
ii) En operatör använder timmer från planterad skog (gäller endast för koncessioner för planterad skog för för massa eller chips).
— Tillståndsinnehavaren upprättar balansräkningsrapport för stockar.
— Xxxxx upprättar stockförteckningen.
— Ganis fyller i stocktransporthandlingarna enligt det format som skogs- bruksministeriet fastställt.
b) Förfaranden:
— Wasganis gör fysisk kontroll av antal, arter och dimensionerna för inkom- mande stockar genom att räkna dem, eller på stickprovsbasis om antalet stockar överskrider 100.
Om mer än 48 timmar gått efter inlämnandet av stocktransporthandlingar kan denna kontroll utföras av Ganis.
Ganis kan också utföra denna kontroll i följande fall:
i) En operatör använder timmer från naturskog och deklarerar sin pro- duktion via det elektroniska systemet för att spåra timmer.
ii) En operatör använder timmer från planterad skog (gäller endast för koncessioner för planterad skog för för massa eller chips).
— Förutsatt att kontrollen ger godkänt resultat, makulerar Wasganis stock- transporthandlingarna för inkommande stockar och registrerar stockarna i balansräkningsrapport för stockar.
— Tillståndsinnehavaren sammanställer en balansräkningsrapport för stockar för att kontrollera inflöde och utflöde av stockar vid det mellanliggande upplaget.
— För utgående stockar sammanställer Ganis en stockförteckning som är kopplad till föregående stocktransporthandlingar.
— Stocktransporthandlingarna för flyttning av stockar från det mellanlig- gande upplaget fylls i av Ganis.
— Tillståndsinnehavaren uppdaterar balansräkningsrapporten för stockar med uppgifter inflöde, utflöde och lagring av stockar vid det mellanliggande upplaget, på grundval av relevanta stocktransporthandlingar.
▼M1
— Tillståndsinnehavaren översänder varje månad balansräkningsrapporten för stockar till distriktets skogsstyrelse.
c) Avstämning av uppgifter:
Distriktets skogstjänsteman kontrollerar balansräkningsrapporten för stockar för att bedöma överensstämmelsen mellan stockar som transporteras från upp- laget och stockar som kommer in till det mellanliggande upplaget. Vid behov utför distriktets skogstjänsteman också fältbesiktningar för att kunna bedöma överensstämmelsen mellan de lagrade stockarna, balansräkningsrapporten och tillhörande transporthandlingar.
Balansräkningsrapporten kontrolleras också av det nationella ackrediterings- organet i samband med inledande revisioner och övervakningsrevisioner. Det nationella ackrediteringsorganet anordnar också vid behov fältbesiktningar på ad hoc-basis, i enlighet med beskrivningen i TLAS-vägledningen.
2. BESKRIVNING AV VERKSAMHETSKONTROLLEN AV FÖRSÖRJ- NINGSKEDJAN FÖR TIMMER FRÅN PRIVATÄGDA SKOGAR
Timmeravverkning på privatägd skogsmark/mark regleras av skogsbruksminis- terns förordning P.30/Menhut-II/2012 (nedan kallad förordningen).
Det finns inga lagstadgade krav för privata ägare till skog/mark att anbringa ID- märkning på träd som inventerats för avverkning. Upplag i skogen och mellan- liggande upplag används i allmänhet inte för timmer som avverkats från priva- tägda skogar/marker.
Kontrollförfarandena för timmer från privatägda skogar/marker avviker från för- farandena för stockar från träd som fanns på platsen när besittningsrätten till marken förvärvades och stockar från träd som har planterats efter att besittnings- rätten förvärvades. Förfarandena beror också på vilken art av träd som avverkas. Betalning av skogsresursavgifter, avgift till återbeskogningsfonden och rotavgif- ter gäller för stockar från träd som redan fanns på platsen när besittningsrätten till marken beviljades, men gäller inte stockar från träd som planterades efter det.
För stockar från träd som planterats efter beviljandet av besittningsrätten till marken gäller två scenarier:
— För arter som förtecknas i artikel 5.1 i förordningen (såsom gummi, sengon och fruktträd) sammanställer ägaren en faktura enligt det formulär som fast- ställts av skogsbruksministeriet: denna faktura fungerar som transporthand- ling.
— För andra arter (som teak, mahogny, tall) utfärdar bychefen eller utnämnd tjänsteman transporthandlingarna.
För stockar som avverkats från träd som fanns på platsen innan besittningsrätten till marken beviljades, utfärdar distriktets skogstjänsteman transporthandlingarna. Sådant timmer måste vara SVLK-certifierat.
▼M1
2.1 Fällningsplats/upplag i skogen
a) Centrala aktiviteter:
— Erkännande av äganderätt.
— Kapning (vid behov).
— Mätning.
— Sammanställning av stockförteckning.
— Distriktets skogsstyrelse utfärdar faktura för skogsresursavgifter och avgift till återbeskogningsfonden, och ägaren betalar berört belopp.
— Transporthandlingarna utfärdas eller sammanställs.
— Leverantörsdeklarationer om överensstämmelse (SDoC) utfärdas eller sam- manställs, om inte operatören deltar i SVLK-certifieringen.
b) Förfaranden:
— Ägaren till privat skog/mark ansöker om erkännande av sin äganderätt.
— Efter att äganderätten till skogen/marken har erkänt av staten (den statliga markmyndigheten), sammanställer ägaren en stockförteckning efter mät- ning av stockarna.
Om stockarna har avverkats från träd som fanns på platsen innan besittnings- rätten till marken beviljades, gäller följande:
— Ägaren översänder en stockförteckning och ansökan om betalning av skogsresursavgifter, avgift till återbeskogningsfonden och rotavgift till di- striktets skogstjänsteman.
— Tjänstemannen kontrollerar dokumenten och gör fysisk kontroll av stoc- karna (mått, art och antalet stockar).
— Förutsatt att dokumentkontrollen och den fysiska kontrollen får godkänt resultat, utfärdar distriktets skogstjänsteman faktura för skogsresursavgift och avgift till återbeskogningsfonden för ägaren att betala.
— Markägaren översänder betalningsbeviset för dessa avgifter till distriktets skogstjänsteman, tillsammans med ansökan om stocktransporthandlingar.
— Distriktets skogstjänsteman kontrollerar dokumenten och gör fysisk kont- roll av stockarna (mått, art och antalet stockar).
— Därefter utfärdar distriktets skogstjänsteman stocktransporthandlingarna.
▼M1
För stockar från träd som planterats efter att besittningsrätten till marken beviljades gäller följande:
Arter förtecknade i artikel 5.1 i förordningen:
— Ägaren märker stockarna och identifierar arterna.
— Ägaren sammanställer en stockförteckning.
— På grundval av det som anges ovan sammanställer ägaren en faktura enligt skogsbruksministeriets format och fakturan tjänar också som transport- handling.
Övriga arter som inte förtecknas i artikel 5.1 i förordningen:
— Ägaren märker stockarna och identifierar arterna.
— Ägaren sammanställer en stockförteckning.
— Ägaren översänder stockförteckningen och en begäran om stocktransport- handling till bychefen eller utnämnd tjänsteman.
— Bychefen eller utsedd tjänsteman kontrollerar dokumenten och gör fysisk kontroll av stockarna (art, antalet stockar, markering/numrering på varje enskild stock, och avverkningsplats).
— Därefter utfärdar bychefen eller utsedd tjänsteman stocktransporthandling- arna i det format som skogsbruksministeriet har fastställt.
För allt timmer som avverkats från träd som planterats och som inte certifie- rats genom SVLK ska ägaren utfärda ett SDoC i det format som fastställts av skogsbruksministeriet.
c) Avstämning av uppgifter:
Bychefen eller en tjänsteman som utses av distriktets skogstjänsteman, eller distriktets skogstjänsteman (när det gäller timmer från naturskog) jämför vo- lymen avverkade stockar med uppgifterna i stockförteckningen.
Om verksamhetsutövaren deltar i SVLK-certifieringen kontrollerar det natio- nella ackrediteringsorganet även överensstämmelsen mellan volymen avver- kade stockar och uppgifterna i stockförteckningen under inledande revisioner och övervakningsrevisioner. Det nationella ackrediteringsorganet anordnar också vid behov fältbesiktningar på ad hoc-basis.
Om avvikelser upptäcks informerar bychefen eller utsedd tjänsteman eller distriktets skogstjänsteman (när det gäller timmer från naturskog) det natio- nella ackrediteringsorganet som ansvarar för att verifiera verksamhetsutöva- rens efterlevnad och vice versa.
▼M1
3. BESKRIVNING AV VERKSAMHETSKONTROLLEN AV FÖRSÖRJ- NINGSKEDJOR FÖR TIMMER FÖR SKOGSBRUKSANLÄGG- NINGAR OCH FÖR INDUSTRIN
Registrerade skogsbruksanläggningar och anläggningar för bearbetat timmer ut- gör särskilda aktörer i försörjningskedjan. I egenskap av näringsidkare köper och säljer dessa aktörer timmer och trävaror till andra aktörer utan att vara involve- rade i produktion eller bearbetning.
Det finns tre olika typer av tillstånd för registrerade skogsbruksanläggningar och anläggningar för bearbetat timmer:
— Anläggningar som uteslutande använder timmer (stockar) som härrör från statsägda skogar och/eller import (TPT-KB).
— Anläggningar som uteslutande använder timmer och/eller bearbetat timmer från privatägda skogar/marker (TPT).
— Anläggningar som uteslutande använder bearbetat timmer från statsägda sko- gar och/eller import (TPT-KO).
3.1 Registrerade skogsbruksanläggningar för timmer från statsägda sko gar och importerade trävaruprodukter (TPT-KB)
Registrerade skogsbruksanläggningar för timmer från statsägda skogar och im- porterade trävaruprodukter (TPT-KB) används om stockarna inte transporteras direkt till bearbetningsanläggningen från koncessionsområdet och/eller mellanlig- gande upplag och/eller andra TPT-KB, eller när det gäller importerade trävaru- produkter (stockar).
Tillstånd för att etablera ett TPT-KB beviljas av skogstjänstemannen på grundval av ett förslag som tillståndsinnehavaren har lämnat in. TPT-KB-tillståndet gäller i tre år, men kan förlängas efter att skogstjänstemannen har gjort kontroll och gett godkännande.
TPT-KB-aktörer kan använda SDoC endast om de uteslutande använder impor- terat timmer och/eller Perum Perhutani-trävaruprodukter som certifierats genom SVLK. Om endast en av deras timmerkällor innehåller timmer från statsägda skogar (utom det certifierade Perum Perhutani-timret) måste de vara SVLK-cer- tifierade.
a) Centrala aktiviteter:
— Wasganis makulerar stocktransporthandlingarna för inkommande stockar.
— Tillståndsinnehavaren upprättar balansräkningsrapporten för stockar.
— Tillståndsinnehavaren eller Ganis utarbetar stockförteckningen för utgå- ende stockar.
— Tillståndsinnehavaren eller Ganis fyller i stocktransporthandlingarna för utgående stockar enligt det formulär som skogsbruksministeriet fastställt.
— SDoC utfärdas eller sammanställs (endast i fråga om importerat timmer och/eller certifierat Perum Perhutani-timmer om operatören inte är SVLK- certifierad)
▼M1
b) Förfaranden:
— Wasdganis makulerar stocktransporthandlingarna för inkommande stockar.
— Wasganis gör fysisk kontroll av antal, arter och dimensionerna för inkom- mande stockar genom att räkna dem alla, eller på stickprovsbasis om antalet stockar överskrider 100.
— Förutsatt att kontrollen ger godkänt resultat registrerar tillståndsinnehava- ren timret i balansräkningsrapporten för stockar.
— Tillståndsinnehavaren sammanställer en balansräkningsrapport för stockar för att kontrollera inflöde och utflöde av stockar vid den registrerade skogsbruksanläggningen.
— För utgående stockar sammanställer tillståndsinnehavaren eller Ganis en stockförteckning som är kopplad till föregående stocktransporthandlingar.
— Stocktransporthandlingarna för utgående stockar fylls i av tillståndsinne- havaren eller Ganis.
— Om tillståndsinnehavaren inte är SVLK-certifierad och enbart använder importerat timmer och/eller certifierat Perum Perhutani-timmer ska till- ståndsinnehavaren utfärda ett SDoC i det format som fastställts av skogs- bruksministeriet.
— Tillståndsinnehavaren uppdaterar balansräkningsrapporten för stockar med uppgifter inflöde, utflöde och lagring av stockar vid den registrerade skogsbruksanläggningen, på grundval av relevanta stocktransporthandling- ar.
— Tillståndsinnehavaren översänder varje månad balansräkningsrapporten för stockar till distriktets skogsstyrelse.
c) Avstämning av uppgifter:
Distriktets skogstjänsteman kontrollerar balansräkningsrapporten för stockar och överensstämmelsen mellan antalet stockar som transporteras från upplaget eller det mellanliggande upplaget och stockar som kommer in till den regi- strerade skogsbruksanläggningen genom att jämföra stocktransporthandling- arna och stockförteckningen för inkommande stockar. Distriktets skogstjäns- teman gör fältbesiktningar när så behövs.
Om tillståndshavaren omfattas av SVLK-certifiering kontrolleras balansräk- ningsrapporten för stockar också av det nationella ackrediteringsorganet i samband med inledande revisioner och övervakningsrevisioner. Det nationella ackrediteringsorganet anordnar också vid behov fältbesiktningar på ad hoc- basis, i enlighet med beskrivningen i TLAS-vägledningen.
▼M1
Om avvikelser upptäcks informerar distriktets skogstjänsteman det nationella ackrediteringsorganet som är ansvarigt för att kontrollera operatörens över- ensstämmelse, och vice versa.
3.2 Registrerade skogsbruksanläggningar och anläggningar för bearbetat timmer för timmer från privatägda skogar/marker (TPT)
Registrerade skogsbruksanläggningar och anläggningar för bearbetat timmer för timmer från privatägda skogar/marker (TPT) används om stockar och/eller be- arbetat timmer inte transporteras direkt till bearbetningsanläggningen, från priva- tägda skogar/marker och/eller andra TPT.
Tillstånd för att etablera ett TPT beviljas av skogstjänstemannen på grundval av ett förslag som tillståndsinnehavaren har lämnat in. En TPT-tillstånd granskas och godkänns av skogstjänstemannen.
Aktörer som driver TPT kan använda SDoC endast om de inte omfattas av SVLK-certifiering.
Aktörer som driver TPT får endast använda timmer och/eller bearbetat timmer från planterade träd från privatägda skogar/marker.
a) Centrala aktiviteter:
— Tillståndsinnehavarens kontroll av giltigheten av transportdokument för stockar och/eller bearbetat timmer.
— Tillståndsinnehavaren upprättar balansräkningsrapporten för stockar och/ eller bearbetat timmer.
— Tillståndsinnehavaren upprättar förteckningen över stockar och/eller be- arbetat timmer.
— Tillståndsinnehavaren fyller i transportdokument för stockar och/eller be- arbetat timmer.
— Leverantörsdeklarationer om överensstämmelse (SDoC) utfärdas eller sam- manställs (om inte operatören omfattas av SVLK-certifiering).
b) Förfaranden:
— Tillståndsinnehavaren kontrollerar giltigheten av transportdokument för inkommande stockar och/eller bearbetat timmer.
— Tillståndsinnehavaren sammanställer en balansräkningsrapport för stockar och/eller bearbetat timmer för att kontrollera inflöde och utflöde av stoc- kar vid det mellanliggande upplaget.
— För utgående stockar sammanställer tillståndsinnehavaren en stockförteck- ning eller förteckning över bearbetat timmer som kan vara kopplad till föregående transporthandlingar för stockar och/eller bearbetat timmer.
— transportdokument för stockar och/eller bearbetat timmer fylls i av till- ståndsinnehavaren.
▼M1
— Om tillståndsinnehavaren inte omfattas av SVLK-certifiering utfärdar till- ståndsinnehavaren ett SDoC i det format som fastställts av skogsbruks- ministeriet.
— Tillståndsinnehavaren uppdaterar balansräkningsrapporten för stockar och/ eller bearbetat timmer med uppgifter inflöde, utflöde och lagring av stoc- kar och/eller bearbetat timmer vid den registrerade skogsbruksanläggning- en, på grundval av relevanta stocktransporthandlingar för stockar och/eller bearbetat timmer.
— Tillståndsinnehavaren översänder varje månad balansräkningsrapporten för stockar och/eller bearbetat timmer till distriktets skogsstyrelse.
c) Avstämning av uppgifter:
Distriktets skogstjänsteman kontrollerar balansräkningsrapporterna för stockar och/eller bearbetat timmer och överensstämmelsen mellan stockar och/eller bearbetat timmer som transporteras från privatägda skogar eller andra TPT och stockar och/eller bearbetat timmer som förs in i TPT genom att jämföra transportdokumenten för stockar och/eller bearbetat timmer med förteckningen över inkommande stockar och/eller bearbetat timmer. Distriktets skogstjäns- teman gör fältbesiktningar när så behövs.
Om tillståndshavaren omfattas av SVLK-certifiering kontrolleras balansräk- ningsrapporten för stockar och/eller bearbetat timmer också av det nationella ackrediteringsorganet i samband med inledande revisioner och övervaknings- revisioner. Det nationella ackrediteringsorganet anordnar också vid behov fältbesiktningar på ad hoc-basis, i enlighet med beskrivningen i TLAS-vägled- ningen.
Om avvikelser upptäcks informerar distriktets skogstjänsteman det nationella ackrediteringsorganet som är ansvarigt för att kontrollera operatörens över- ensstämmelse, och vice versa.
3.3 Primär/integrerad industri
a) Centrala aktiviteter:
— Bearbetningsanläggningen upprättar balansräkningsrapport för stockar.
— En skogstjänsteman för distriktet makulerar stocktransporthandlingarna.
— Distriktets skogstjänsteman gör fysisk kontroll av stockarna.
— Om verksamhetsutövaren använder ett elektroniskt system för att spåra timmer registreras uppgifterna med hjälp av en streckkod och laddas upp till systemet.
— Anläggningsoperatören fyller i registreringsblankett (Tally Sheet) för rå- material och produkter.
— Anläggningsoperatören upprättar balansräkningsrapport för bearbetat tim- mer.
▼M1
— Anläggningsoperatören fyller i transporthandlingarna för trävaror enligt det format som skogsbruksministeriet fastställt.
— Anläggningens försäljningsrapport sammanställs.
— SDoC utfärdas eller sammanställs (om operatören uteslutande använder trä från privatägda skogar/marker och som inte används i SVLK-certifiering- en).
b) Förfaranden:
— Anläggningsoperatören sammanställer ett utkast till en stockbalansräk- ningsrapport för att registrera flödet av stockar som anläggningen mottagit (upplaget) och stockar som förs in i anläggningen (produktionslinjer).
— Anläggningsoperatören översänder kopior av stocktransporthandlingarna för varje sändning som anläggningen mottagit till distriktets skogstjäns- teman.
— Distriktets skogstjänsteman makulerar stocktransporthandlingarna.
— Om operatören använder ett officiellt elektroniskt system för att spåra timmer makuleras stocktransporthandlingarna av den registrerade tekniska personalen.
— Distriktets skogstjänsteman jämför uppgifterna i stocktransporthandling- arna med de faktiska produkterna. Detta kan göras genom stickprov om det finns fler än 100 stockar att kontrollera.
— Distriktets skogstjänsteman kontrollerar informationen i balansräknings- rapporter för stockar.
— Förutsatt att kontrollresultaten är positiva registreras timret i den slutgiltiga balansräkningsrapporten för stockar.
— Distriktets skogs tjänsteman arkiverar kopior av stocktransporthandling- arna och sammanställer en sammanfattande förteckning över dem, enligt det format som fastställts av skogsbruksministeriet.
— Kopior av de stocktransporthandlingar som tjänstemannen har makulerat överlämnas till företaget för arkivering.
— En sammanfattning av stocktransporthandlingarna översänds till distriktets skogsstyrelse i slutet av varje månad.
— Anläggningsoperatören sammanställer register över råmaterial och produk- ter (Tally Sheets) per produktionslinje i syfte att kontrollera inflöde av stockar och utflöde av trävaror och för beräkning av utbytesgrad.
▼M1
— Anläggningsoperatören sammanställer en balansräkningsrapport för be- arbetat timmer i syfte att rapportera flödet av trävaror och stockar som kommer in till eller lämnar anläggningen.
— Anläggningsoperatören sammanställer anläggningens försäljningsrapporter för bokföringen.
— Om tillståndsinnehavaren uteslutande använder timmer från privatägd skog/mark och inte omfattas av SVLK-certifiering, utfärdar tillståndsinne- havaren ett SDoC i det format som fastställts av skogsbruksministeriet.
— Tillståndsinnehavaren översänder varje månad balansräkningsrapporten för stockar och för bearbetat timmer till skogsstyrelsen.
c) Avstämning av uppgifter:
Skogstjänstemannen kontrollerar balansräkningsrapporten för stockar och för bearbetat timmer och jämför inflöden, utflöden och lagring av stockar på grundval av stocktransporthandlingar.
Produktionsregistreringsblanketten (Tally Sheet) används för avstämning av produktionslinjernas inflöde och utflöde och utbytesgraden jämförs med det offentliggjorda genomsnittet.
Om tillståndshavaren omfattas av SVLK-certifiering kontrolleras balansräk- ningsrapporten för stockar och/eller bearbetat timmer också av det nationella ackrediteringsorganet i samband med inledande revisioner och övervaknings- revisioner. Det nationella ackrediteringsorganet anordnar också vid behov fältbesiktningar på ad hoc-basis, i enlighet med beskrivningen i TLAS-vägled- ningen.
Om avvikelser upptäcks informerar skogstjänstemannen det nationella ackre- diteringsorganet som är ansvarigt för att kontrollera operatörens överensstäm- melse, och vice versa.
3.4 Registrerade skogsbruksanläggningar för bearbetat timmer från stat liga skogar och/eller från import (TPT-KO)
Registrerade skogsbruksanläggningar för timmer som härrör från statsägda skogar och/eller import (TPT-KO) är anläggningar för bearbetat timmer från primära bearbetningsanläggningar och/eller från andra TPT-KO och/eller för importerat bearbetat timmer. Trävaror från TPT-KO säljs till sekundära bearbetningsenheter, andra TPT-KO, hemmaindustrier, registrerade exportörer och/eller slutanvändare.
Tillstånd för att etablera ett TPT-KO beviljas av distriktsskogstjänstemannen på grundval av ett förslag som tillståndsinnehavaren har lämnat in. Tillstånd för TPT-KO gäller i tre år, men kan förlängas efter att skogstjänstemannen har gjort kontroll och gett godkännande.
TPT-KO-operatörer får endast använda SDoC om de uteslutande använder trä- varor som härstammar från importerat bearbetat timmer. Om en enda av deras produkter av bearbetat timmer innehåller bearbetat timmer från naturskogar måste dessa vara SVLK-certifierade.
▼M1
a) Centrala aktiviteter:
— Ganis makulerar transporthandlingarna för trävaror.
— Tillståndsinnehavaren upprättar balansräkningsrapport för bearbetat tim- mer.
— Tillståndsinnehavaren upprättar en förteckning över bearbetat timmer.
— Tillståndsinnehavaren fyller i transporthandlingarna för trävaror enligt det format som skogsbruksministeriet fastställt.
— SDoC utfärdas eller sammanställs (när det gäller bearbetat timmer ute- slutande från importerat timmer och med en operatör som inte omfattas av SVLK-certifiering).
b) Förfaranden:
— Ganis makulerar transporthandlingarna för inkommande bearbetat timmer.
— Tillståndsinnehavaren sammanställer en balansräkningsrapport för bearbe- tat timmer för att kontrollera inflöde och utflöde av bearbetat timmer vid den registrerade skogsbruksanläggningen för bearbetat timmer.
— För utgående bearbetat timmer sammanställer tillståndsinnehavaren en för- teckning som är kopplad till föregående transporthandlingar för bearbetat timmer.
— Tillståndsinnehavaren fyller i transportdokument för trävaror.
— Om tillståndsinnehavaren inte är SVLK-certifierad och enbart använder importerat bearbetat timmer ska tillståndsinnehavaren utfärda ett SDoC i det format som fastställts av skogsbruksministeriet.
— Tillståndsinnehavaren uppdaterar balansräkningsrapporten för bearbetat timmer med uppgifter inflöde, utflöde och lagring av trävaror vid den registrerade skogsbruksanläggningen, på grundval av relevanta transport- handlingar för trävaror.
c) Avstämning av uppgifter:
Ganis kontrollerar balansräkningsrapporten för bearbetat timmer och överens- stämmelsen mellan det inkommande bearbetade timret och tillhörande trans- portdokument och importhandlingar för trävaror.
Distriktets skogstjänsteman gör fältbesiktningar när så behövs.
▼M1
Om tillståndshavaren omfattas av SVLK-certifiering kontrolleras balansräk- ningsrapporten för bearbetat timmer också av det nationella ackrediterings- organet i samband med inledande revisioner och övervakningsrevisioner. Det nationella ackrediteringsorganet anordnar vid behov fältbesiktningar på ad hoc-basis, i enlighet med beskrivningen i TLAS-vägledningen.
Om avvikelser upptäcks informerar distriktets skogstjänsteman det nationella ackrediteringsorganet som är ansvarigt för att kontrollera operatörens över- ensstämmelse, och vice versa.
3.5 Sekundärindustri
a) Centrala aktiviteter:
— Anläggningsoperatören sammanställer balansräkningsrapporter för bearbe- tat timmer (halvfabrikat) och bearbetade produkter.
— Anläggningsoperatören sammanställer fakturor enligt det format som fast- ställts av skogsbruksministeriet; dessa tjänar även som transporthandlingar för bearbetade trävaror.
— Anläggningsoperatören upprättar balansräkningsrapport för bearbetat tim- mer.
— Företagets operatör eller anläggningsoperatören sammanställer försälj- ningsrapport.
— SDoC utfärdas eller sammanställs (om operatören uteslutande använder trä från privatägda skogar/marker och som inte används i SVLK-certifiering- en).
b) Förfaranden:
— Anläggningsoperatören arkiverar transporthandlingarna för bearbetat tim- mer (inkommande material) och sammanställer ett sammandrag.
— Anläggningsoperatören använder registreringsblanketter (Tally Sheet) för bearbetat timmer och bearbetade produkter per produktionslinje, för rap- portering av materialflöden till anläggningen och utflödet av produkter samt beräkning av utbytesgraden för råmaterial.
— Anläggningsoperatören sammanställer en balansräkningsrapport för be- arbetat timmer i syfte att kontrollera materialflöden in till anläggningen, utflödet av trävaror och stockar i lager. Anläggningsoperatören samman- ställer fakturor för bearbetade produkter enligt det format som fastställts av skogsbruksministeriet; dessa tjänar även som transporthandlingar. An- läggningsoperatören arkiverar sedan kopior av fakturorna. En förteckning över trävaror bifogas varje faktura.
— Anläggningsaktören sammanställer försäljningsrapporter för sitt register.
▼M1
— Om anläggningsaktören vill återtransportera de sågade trävarorna ska fö- retaget även registreras som en registrerad skogsbruksanläggning, och operatören ska ta fram transportdokument för bearbetat timmer för de utgående sågade trävarorna.
— Där uteslutande bearbetat timmer från privatägda skogar/mark används ska den icke-ETPIK-certifierade tillståndsinnehavaren, om denne inte omfattas av SVLK-certifiering, utfärda SDoC enligt det format som fastställts av skogsbruksministeriet.
c) Avstämning av uppgifter:
Anläggningsoperatören jämför balansräkningsrapporten för trävaruprodukter mot inflöden, utflöden och lagring av material på grundval av transporthand- lingarna för trävaruprodukter och registreringsblanketterna (Tally Sheet) för bearbetat timmer.
Produktionens registreringsblanketter används för att kontrollera produktions- linjernas inflödes- och utflödesvolymer, och utbytesgraden utvärderas.
Företagets operatör jämför balansräkningsrapporten för bearbetade produkter mot inflöden, utflöden och lagring av produkter på grundval av fakturor.
Skogstjänstemannen gör fältbesiktningar när så behövs.
Om tillståndshavaren omfattas av SVLK-certifiering kontrolleras balansräk- ningsrapporten för bearbetat timmer också av det nationella ackrediterings- organet i samband med inledande revisioner och övervakningsrevisioner. Det nationella ackrediteringsorganet anordnar vid behov fältbesiktningar på ad hoc-basis, i enlighet med beskrivningen i TLAS-vägledningen.
Om avvikelser upptäcks informerar skogstjänstemannen det nationella ackre- diteringsorganet som är ansvarigt för att kontrollera operatörens överensstäm- melse, och vice versa.
4. EXPORT
De förfaranden och uppgiftsavstämningsförfaranden som används för export av timmer som härrör från statsägda skogar och privatägda skogar/marker är iden- tiska.
a) Centrala aktiviteter:
— Handelsministeriet utfärdar certifikat om registrerad exportör av skogs- industriprodukter (ETPIK) till exportören.
— Exportören ansöker om V-Legal-dokument/Flegt-licens för varje export- sändning.
— Om en ETPIK-innehavare uppfyller kraven i fråga om laglighet och för- sörjningskedjan, utfärdar LA-organet ett V-Legal-dokument/en Flegt-li- cens. Flegt-licenserna ska utfärdas i det format som anges i bilaga IV.
▼M1
— Exportören upprättar en exportdeklaration (PEB) på det formulär som tillhandahålls av tullen, och översänder detta till tullen.
— Tullen utfärdar exportgodkännande för tullklarering.
b) Förfaranden:
— Exportören begär att LA utfärdar ett V-Legal-dokument/en Flegt-licens genom att lämna in en ansökan och bifoga dokument som bevis på att träråvarorna i produkterna endast kommer från kontrollerade lagliga källor (SVLK-certifierade eller som omfattas av SDoC).
— LA-organet utfärdar vid behov V-Legal-dokument/Flegt-licens efter doku- mentbaserad och fysisk kontroll av uppgifternas samstämmighet för att säkerställa att trävarorna kommer från lagligen kontrollerade källor och således har producerats i överensstämmelse med laglighetsdefinitionen i bilaga II. LA ska utfärda exportlicensen via onlinedatabasen Silk. Detta garanterar att operatören innehar giltiga exportcertifikat (ETPIK) och cer- tifikat om laglighet.
— Exportören översänder en exportdeklaration (PEB) till vilken bifogas fak- tura, packsedel, exportavgiftsverifikat (om lagstadgat), ETPIK-certifikat, V-Legal-dokument/Flegt-licens, exporttillstånd (om lagstadgat), inspek- törsrapport (om lagstadgat) och Cites-dokument (i förekommande fall) till tullen för godkännande.
— Förutsatt att exportdeklarationen godkänns efter kontroll utfärdar tullen ett exportgodkännande.
c) Avstämning av uppgifter
Skogstjänstemannen gör fältbesiktningar när så behövs.
Det nationella ackrediteringsorganet och LA kontrollerar överensstämmelsen av inflöden, utflöden och lagring på grundval av balansräkningsrapporten för bearbetat timmer. I samband med inledande revisioner och övervakningsrevi- sioner gör det nationella ackrediteringsorganet också korskontroll av dessa uppgifter med den volym som anges i fakturan. Vid behov anordnar det nationella ackrediteringsorganet fältbesiktningar och LA organiserar fysisk kontroll av överensstämmelse mellan uppgifter på ad hoc-basis, i enlighet med beskrivningen i TLAS-vägledningen.
Om avvikelser upptäcks informerar skogstjänstemannen det nationella ackre- diteringsorganet som är ansvarigt för att kontrollera operatörens överensstäm- melse, och vice versa.
▼B
BILAGA VI
SPECIFIKATIONER FÖR PERIODISK UTVÄRDERING
1. SYFTE
Periodisk utvärdering är en oberoende utvärdering som görs av en obero- ende tredje part (utvärderaren). Syftet med periodisk utvärdering är att säker- ställa att det indonesiska TLAS-systemet fungerar korrekt, vilket ökar tro- värdigheten hos de Flegtlicenser som utfärdas inom ramen för detta avtal.
2. RÄCKVIDD
En periodisk utvärdering ska omfatta följande:
1. Kontrollåtgärdernas effektivitet, från produktionspunkten i skogen till exportpunkten för trävaruprodukter.
2. Dataförvaltnings- och timmerspårbarhetssystemen som används som stöd för TLAS, utfärdandet av Flegtlicenser och produktions-, licensierings- och handelsstatistik av betydelse för detta avtal.
3. RESULTAT
Den periodiska utvärderingen ska bland annat leda till regelbundna rap- porter om utvärderingsresultaten och rekommendationer om åtgärder som bör vidtas för att åtgärda brister och systemsvagheter som framkommit vid utvärderingen.
4. CENTRALA AKTIVITETER
En periodisk utvärdering omfattar bland annat följande:
a) Granskning av efterlevnad för alla organ som genomför kontrollfunktio- ner enligt TLAS.
b) Utvärdering av kontrollerna av försörjningskedjan, från produktions- punkten i skogen till punkten för export från Indonesien.
c) Lämplighetsbedömning av dataförvaltnings- och timmerspårningssyste- men i samband med TLAS och utfärdandet av Flegtlicenser.
d) Identifiering och registrering av bristande efterlevnad och systembrister, och rekommendationer om nödvändiga korrigerande åtgärder.
e) Bedömning av att identifierade och rekommenderade korrigerande åtgär- der har genomförts effektivt.
f) Rapportering av resultat till den gemensamma kommittén för genom- förandet av avtalet.
▼B
5. UTVÄRDERINGSMETOD
5.1 Utvärderaren ska använda dokumenterade och evidensbaserade metoder som uppfyller kraven enligt ISO/IEC 19011 eller motsvarande. I detta ska ingå tillbörliga kontroller av relevant dokumentation, förfaranden och regis- ter rörande verksamheten i de organisationer som har ansvar för att genom- föra TLAS, identifiering av eventuell bristande efterlevnad och systempro- blem och begäran om motsvarande korrigerande åtgärder.
5.2 Utvärderaren ska bl.a. göra följande:
a) Granska förfarandet för ackreditering av oberoende bedömningsorgan och oberoende tillsynsorgan (LP- och LV-organ).
b) Granska de dokumenterade förfarandena för alla organ som deltar i kontrollerna av att TLAS tillämpas på ett fullständigt och enhetligt sätt.
c) Granska hur dokumenterade förfaranden och registreringar tillämpas, inklusive arbetsmetoder vid besök till kontor, skogavverkningsområden, stockupplag, timmerbassänger, bearbetningsanläggningar samt export- och importpunkter.
d) Granska information som samlats in av reglerings- och tillsynsmyndig- heter, LP- och LV-organ och andra organ som ingår i TLAS, för att kontrollera efterlevnad.
e) Granska datainsamling som görs av privata sektorns organisationer som deltar i genomförandet av TLAS.
f) Bedöma utbudet av allmänt tillgänglig information enligt det som anges i bilaga IX, inbegripet effektiviteten hos mekanismerna för att tillhanda- hålla information.
g) Använda resultat och rekommendationer enligt rapporter från oberoende övervakning och omfattande utvärdering, och rapporter från oberoende marknadsövervakning.
h) Xxxxx in synpunkter från berörda aktörer och använda information från berörda aktörer som deltar direkt eller indirekt i att genomföra TLAS.
i) Använda lämpliga stickprovskontroller och oanmälda kontroller för ut- värdering av det arbete som utförs av skogsmyndigheter, LP- och LV- organ, industrier och andra relevanta aktörer på alla nivåer av skogs- relaterad verksamhet, kontroll av försörjningskedjan, timmerbearbetning och exportlicensiering, inklusive korskontroller med information från unionen om timmerimport från Indonesien.
6. UTVÄRDERARENS KVALIFIKATIONER
Utvärderaren ska vara en kompetent, oberoende och opartisk tredje part som uppfyller följande krav:
▼B
a) Utvärderaren ska bevisa kvalifikationerna och kapaciteten att uppfylla kraven enligt ISO/IEC Guide 65 och ISO/IEC 17021 eller motsvarande, inbegripet kvalifikationer att erbjuda bedömningstjänster som omfattar skogssektorn och skogsprodukternas försörjningskedjor.
b) Utvärderaren får inte vara direkt engagerad i skogsförvaltning, timmer- bearbetning, timmerhandel eller övervakning av skogssektorn i Indone- sien eller i unionen.
c) Utvärderaren ska vara fristående från alla andra delar av TLAS och Indonesiens skogsmyndigheter, och ska tillämpa system för att undvika intressekonflikter. Utvärderaren ska deklarera alla potentiella intres- sekonflikter som kan uppstå och vidta effektiva åtgärder för att avlägsna dem.
d) Utvärderaren och dennes anställda som genomför utvärdering ska ha bevis på erfarenhet av granskning av förvaltningen av tropiska skogar och timmerbearbetningsindustrin samt relaterade kontroller av försörj- ningskedjan.
e) Utvärderaren ska ha inrättat en mekanism för att ta emot och hantera klagomål som härrör från utvärderarens verksamhet och iakttagelser.
7. RAPPORTERING
7.1 PE-rapporten ska innehålla följande: i) Fullständig redogörelse med all re- levant information om utveckling, iakttagelser (inklusive bristande efterlev- nad och systemproblem) och rekommendationer och ii) en offentlig sam- mandragsrapport på grundval av den fullständiga rapporten, med centrala iakttagelser och rekommendationer.
7.2 Den fullständiga rapporten och den offentliga sammanfattningsrapporten ska översändas till den gemensamma kommittén för genomförandet av avtalet för granskning och godkännande innan rapporternas delges allmänheten.
7.3 På begäran av den gemensamma kommittén ska utvärderaren tillhandahålla tilläggsinformation som stöd för eller klargörande av iakttagelserna.
7.4 Utvärderaren ska underrätta den gemensamma kommittén om alla mottagna klagomål och åtgärder som har vidtagits för att reda ut dem.
8. SEKRETESS
Utvärderaren ska bibehålla sekretessen hos de uppgifter som utvärderaren tar emot i sin verksamhet.
9. UTNÄMNING, PERIOD OCH FINANSIERING
9.1 Utvärderaren ska utnämnas i Indonesien efter samråd med unionen inom den gemensamma kommittén för genomförandet av avtalet.
9.2 Periodisk utvärdering ska göras minst varje år med början från det datum som avtalas i den gemensamma kommittén i enlighet med artikel 14.5 e i avtalet.
9.3 Finansieringen av periodiska utvärderingar ska beslutas av den gemensamma kommittén för genomförandet av avtalet.
▼B
BILAGA VII
SPECIFIKATIONER FÖR OBEROENDE MARKNADSÖVERVAKNING
1. SYFTET MED OBEROENDE MARKNADSÖVERVAKNING
Oberoende marknadsövervakning är marknadsövervakning som görs av en oberoende tredje part som kallas övervakaren. Syftet med oberoende mark- nadsövervakning är att samla in och analysera information om hur indone- siskt Flegtlicensierat timmer accepteras på unionens marknad, och granska effekterna av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 995/2010 av den 20 oktober 2010 om fastställande av skyldigheter för verksamhets- utövare som släpper ut timmer och trävaror på marknaden, och effekterna av relaterade initiativ såsom principerna för offentlig och privat upphandling.
2. RÄCKVIDD
Den oberoende marknadsövervakningen ska omfatta följande:
2.1 Övergång till fri omsättning för indonesiskt Flegtlicensierat timmer vid punk- terna för inträde till unionen.
2.2 Framgången för indonesiskt Flegtlicensierat timmer på unionens marknad och vilka effekter marknadsrelaterade åtgärder i unionen har på efterfrågan på indonesiskt Flegtlicensierat timmer.
2.3 Framgången för icke Flegtlicensierat timmer på unionens marknad och vilka effekter marknadsrelaterade åtgärder i unionen har på efterfrågan på icke Flegtlicensierat timmer.
2.4 Undersökning av effekterna av andra marknadsrelaterade åtgärder som vid- tagits i unionen, såsom principer för offentlig upphandling, gröna byggnads- normer och åtgärder inom privata sektorn såsom koder för handelspraxis och företagens sociala ansvar.
3. RESULTAT
Som resultat från oberoende marknadsövervakning fås regelbundna rapporter till den gemensamma kommittén för genomförandet av avtalet, med iaktta- gelser och rekommendationer om åtgärder för att stärka ställningen för in- donesiskt Flegtlicensierat timmer på unionens marknad och förbättra genom- förandet av marknadsrelaterade åtgärder avsedda att förhindra att olagligt avverkat timmer släpps ut på unionens marknad.
4. CENTRALA AKTIVITETER
Oberoende marknadsövervakning omfattar bland annat följande:
4.1 Utvärdering av
a) framsteg och effekter från politiska åtgärder för att bekämpa handeln med olagligt avverkat timmer i unionen,
b) trender för import av timmer och trävaruprodukter till unionen från In- donesien såväl som från andra timmerexporterande länder med eller utan avtal,
▼B
c) åtgärder från påtryckningsgrupper som kan påverka efterfrågan på timmer och trävaruprodukter eller marknader för Indonesiens handel med skogs- produkter.
4.2 rapportering av iakttagelser och rekommendationer till den gemensamma kommittén för genomförandet av avtalet.
5. ÖVERVAKNINGSMETODER
5.1 Övervakaren ska använda en dokumenterad och evidensbaserad metod. Me- toden ska omfatta tillbörlig analys av relevant dokumentation, identifiering av avvikelser i tillgängliga uppgifter och information om handel, och djup- gående intervjuer med relevanta aktörer om centrala indikatorer för mark- nadsrelaterade åtgärders verkningar och effektivitet.
5.2 Övervakaren ska göra observationer och analyser om bland annat följande:
a) Den aktuella marknadssituationen och trender i unionen när det gäller timmer och trävaruprodukter.
b) Principerna för offentlig upphandling i unionen och hur dessa beaktar timmer och trävaruprodukter med och utan Flegtlicens.
c) Lagstiftning som påverkar timmerindustrin, handeln med timmer och trävaruprodukter inom unionen och importen av timmer och trävarupro- dukter till unionen.
d) Prisskillnader i unionen mellan timmer och trävaruprodukter med och utan Flegtlicens.
e) Acceptans och anseende på marknaden och marknadsandel för Flegt- licensierat och certifierat timmer och trävaruprodukter i unionen.
f) Statistik och trender för volymer och värden på importen till olika hamnar i unionen av timmer och trävaruprodukter, med och utan Flegtlicens, från Indonesien och från andra exporterande länder med och utan avtal.
g) Beskrivning, inklusive eventuella ändringar, av rättsliga instrument och förfaranden som behöriga myndigheter och gränskontrollmyndigheter i unionen använder för att validera Flegtlicenser och frigöra sändningar för övergång till fri omsättning, samt påföljder för bristande efterlevnad.
h) Eventuella svårigheter och begränsningar som drabbar exportörer och importörer när Flegtlicensierat timmer tas in i unionen.
i) Effektiviteten hos kampanjer avsedda att marknadsföra Flegtlicensierat timmer i unionen.
5.3 Övervakaren ska rekommendera marknadsföringsåtgärder för att ytterligare förbättra marknadens acceptans av indonesiskt Flegtlicensierat timmer.
▼B
6. KVALIFIKATIONER FÖR DEN OBEROENDE MARKNADSÖVER- VAKAREN
Övervakaren ska
a) vara en oberoende tredje part med dokumenterad yrkeserfarenhet och integritet vid övervakningen av unionens marknad för timmer och trä- varuprodukter och relaterade handelsfrågor,
b) vara insatt i handeln med och marknaderna för indonesiskt timmer och trävaruprodukter, särskilt lövträ, och de länder i unionen som producerar liknande produkter,
c) ha inrättat system för att undvika intressekonflikter. Övervakaren ska deklarera alla potentiella intressekonflikter som kan uppstå och vidta effektiva åtgärder för att avlägsna dessa.
7. RAPPORTERING
7.1 Rapporter ska inlämnas vart annat år och de ska omfatta följande: i) En fullständig rapport med alla relevanta iakttagelser och rekommendationer och ii) ett sammandrag av den fullständiga rapporten.
7.2 Den fullständiga rapporten och sammandragsrapporten ska översändas till den gemensamma kommittén för genomförandet av avtalet, för granskning och godkännande innan rapporterna delges allmänheten.
7.3 På begäran av den gemensamma kommittén ska övervakaren tillhandahålla tilläggsinformation som stöd för eller klargörande av iakttagelserna.
8. SEKRETESS
Övervakaren ska bibehålla sekretessen hos de uppgifter som utvärderaren tar emot i sin verksamhet.
9. UTNÄMNING, PERIOD OCH FINANSIERING
9.1 Övervakaren ska utnämnas av unionen efter samråd med Indonesien inom den gemensamma kommittén för genomförandet av avtalet.
9.2 Den oberoende marknadsövervakaren ska utnämnas för perioder på högst tjugofyra månader med början från det datum som avtalas i den gemen- samma kommittén i enlighet med artikel 14.5 e i avtalet.
9.3 Finansieringen av oberoende marknadsövervakning ska beslutas av den ge- mensamma kommittén för genomförandet av avtalet.
▼B
BILAGA VIII
KRITERIER FÖR BEDÖMNING AV ATT DET INDONESISKA LAGLIGHETSFÖRSÄKRINGSSYSTEMET FUNGERAR KORREKT
BAKGRUND
En oberoende teknisk utvärdering av det indonesiska TLAS-systemet kommer att genomföras innan Flegtlicenser börjar utfärdas för timmerexport till unionen. Vid den tekniska utvärderingen i) görs granskning av hur TLAS-systemet fungerar i praktiken för att se om det ger avsedda resultat och ii) görs granskning av eventuella ändringar till TLAS-systemet efter att detta avtal undertecknats.
Kriterierna vid denna bedömning är
1. laglighetsdefinition,
2. kontroll av försörjningskedjan,
3. granskningsförfaranden,
4. licensiering av export,
5. oberoende övervakning.
1. LAGLIGHETSDEFINITION
Definitionen av lagligt producerade trävaruprodukter ska grunda sig på gäl- lande lagar och författningar i Indonesien. Definitionen måste vara entydig, objektivt verifierbar och operativt tillämplig och minst omfatta lagar och författningar som gäller följande:
— Avverkningsrättigheter: Tilldelning av lagliga rättigheter att avverka tim- mer inom ett lagligt fastställt område.
— Skogsarbete: Efterlevnad av de rättsliga kraven inom skogsförvaltning, inbegripet efterlevnad av relevant miljö- och arbetsrättslagstiftning.
— Skatter och avgifter: Efterlevnad av de rättsliga kraven i fråga om skat- ter, royalties och avgifter som har direkt samband med avverkningsrät- tigheter och timmeravverkning.
— Andra användare: Respekt för andra parters besittnings- och nyttjande- rättigheter (där sådana finns) till mark och andra resurser som kan på- verkas av timmeravverkningsrättigheter.
— Xxxxxx och tull: Efterlevnad av de rättsliga kraven enligt handels- och tullförfaranden.
Centrala frågor:
— Har laglighetsdefinitionen och verifieringsnormerna ändrats efter att detta avtal undertecknats?
— Har relevanta arbetsrättslagar och arbetsföreskrifter införlivats i laglig- hetsdefinitionen, enligt det som anges i bilaga II?