Frågor och svar från studiecirklar 2019 (TL, AB)

Frågor och svar från studiecirklar 2019 (TL, AB)

Frågor fördelade efter dessa underrubriker:

Gällande rätt vattenverksamhet /markavvattning, vattenanläggningar Markavvattning –vattenanläggningar enskilda diken, samfällda diken

Förvaltning samfälligheter aktivera

Underhåll enskilda diken, samfällda diken, miljöhänsyn, lönsamhet Kapacitet

Fördelning av kostnader utdebitering, arrende

Bebyggelse hantering i planarbete, avloppsvatten och dagvatten

Xxxxx xxxxx och trummor

Tillståndsprövning ny ansökan, omprövning

Gällande rätt

1. Får man lägga rör bredvid ett öppet dike så att vattnet försvinner ur diket? Frågan uppkom som en del i ett smidigare sätt för en fastighetsägare att få avvattning, men slippa sköta ett öppet dike. Är det lagligt?

Teoretiskt så går det bra att anlägga rör bredvid ett dike. Du måste dock söka, och få dispens från biotopskyddet, om åtgärden medför att ett dike som är fuktigt eller vattenförande större delen av året avvattnas så mycket att det inte längre är det. Du får inte heller fylla igen ett sådant dike utan dispens. För att få dispens ska det finnas goda skäl, det ska underlätta aktivt brukande av jordbruks- mark och allmänna eller enskilda intressen får inte skadas av att diket försvinner.

För att vattnet helt ska försvinna från diket krävs det nya avskärande ledningar på båda sidor om diket, och alla inkommande ledningar måste kopplas in. Dessutom måste ytvattnet fångas upp. Om du ändå skulle välja att göra detta, men på ett sådant sätt att diket ändå finns kvar för att avleda yt- vatten, så leder det till ett fördyrat underhåll av diket. Skyldigheten att underhålla finns ju kvar. Ett dike med litet flöde växer fortare igen och blir dyrare att underhålla.

2. Får man lägga igen ett dike med rörledning?

Dt är inte så lätt eftersom de flesta öppna diken är biotopskyddade. Det krävs först en dispens om du vill rörlägga diket. Får du dispens krävs det tillstånd om det inte är ”uppenbart att varken allmänna

eller enskilda intressen påverkas negativt…”. Eller så kan länsstyrelsen villkora en dispens med ett till- stånd.

I dispensprövningen ska det vara lättare att få dispens för en åtgärd som underlättar för jordbruket – under vissa förutsättningar. Åtgärden ska behövas för att utveckla eller bibehålla ett aktivt brukande av jordbruksmark, och biotopskyddets syften fortfarande kunna tillgodoses (att samma typ av biotop och naturvärdena kopplade till den fortfarande finns kvar på annat håll i landskapet).

Det finns ett beräkningsverktyg som Länsstyrelserna använder xxxx://xxx.xxxxxxxxxxxx- xxx.xx/xxxxxxxxx/xxxxxxxxx/xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx/xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx. Verktyget är ett bra hjälpmedel för att förstå vad man som sökande ska ta upp. Men tänk på att räkna så mycket som möjligt på egna siffror och förutsättningar, till exempel när man ska visa på vinsterna för

jordbruket med igenläggningen av diket i dispensansökan. Och ta upp alla fördelar du kan se (mindre vändtegar ger ökad skörd osv). Det hjälper även handläggaren på Länsstyrelsen att lättare bifalla en dispens. Det är ett verktyg och kan vara ett bra hjälpmedel, men har förstås sina begränsningar.

3. Ett enskilt dike ligger i gränsen mellan åker och skog, och har vuxit igen helt. Är det möjligt att istället göra ett nytt dike en bit in på åkern? Är det ny markavvattning?

Det kan vara lämpligt att flytta ett dike om det är dyrt och besvärligt att underhålla, eller om det lig- ger nära träd eller en byggnad som ni inte vill påverka.

Det är en vattenverksamhet att flytta på diket, och om det inte är uppenbart att varken enskilda eller allmänna intressen påverkas så krävs tillstånd. Däremot är det inte ny markavvattning att gräva ett nytt dike i närheten. Markavvattningen är ju redan gjord sedan tidigare. Är det ett enskilt dike som är helt igenväxt skulle det kanske kunna definieras som ny markavvattning, men berörs bara en fas- tighetsägare kan länsstyrelsen ta beslutet. Det borde gå att få in under undantag med motiveringen att du vill göra nytt öppet dike som tillför en ny vattenyta.

4. När får jag ändra i en dikesprofil och vad måste jag göra då?

Att hålla fast botten ingår i normalt underhåll. Om du skulle vilja fördjupa botten, så är det sannolikt tillståndsplikt och definierat som ny markavvattning. Om det bara berör en fastighet så kan länssty- relsen kan ge tillstånd, men om fler fastigheter berörs måste domstolen pröva det.

Det du kan göra utan tillstånd, förutom underhåll, är att återställa sektionen om slänter rasat eller eroderat. Vill du däremot ändra på bottenbredd och släntlutning så är det en vattenverksamhet.

5. Får jag anlägga en våtmark på båtnadsmark utan tillstånd från styrelsen?

Båtnadsområdet är bara ett hjälpmedel som togs fram för att se vem som skulle vara med och betala när förrättningen tillkom. Förrättningen (tillståndet) avser den gemensamma vattenanläggningen.

Det är alltså ingen skillnad om våtmarken placeras i eller utanför båtnadsområdet.

Anlägger du en våtmark som ligger nära diket och som påverkar tillgänglighet eller på annat sätt för- dyrar underhållet så måste du göra en överenskommelse med styrelsen. Det är även viktigt att titta på påverkansområdet. Våtmarken höjer grundvattenytan och får inte försämra odlingsförutsättning- arna eller på annat sätt orsaka skada på annans mark, till exempel genom försämrad dränering. Eller så måste de reglera ersättning för skador.

6. Exempel från Hornborgasjön: Hur ska vi förhålla oss till andelar i dikesföretaget när det blivit ett nybildat reservat? Finns det speciella regler i underhållet av diken för naturreservatet? I framförallt södra delen är det dåligt fall utanför reservatgränsen med följd att mark blev vattensjuk, hur regle- ras det?

Vid Hornborgasjön finns flera förrättningar, och dikningsföretag mynnar ut i sjön. Det funkade när diket gjordes men nu är förhållandena annorlunda, och den södra delen är ofta vattensjuk. Natur- vårdsverket gjorde ett reservat 1992, men det får inte omöjliggöra exempelvis dikesunderhåll.

Hanteringen av framtida underhåll ska skrivas in när ett reservat bildas. Det kan exempelvis vara hur man gör underhåll, kör bort massor, tillgänglighet, tidpunkt med mera. Det är viktigt att du och dina grannar bevakar som sakägare (dikesägare eller deltagare i ett markavvattningsföretag) att era in- tressen beaktas när ett reservat bildas. Det är extra viktigt att det finns aktiva styrelser för att före- träda samfälligheter när det bildas reservat.

Förutsägbara skador ska beskrivas när ett reservat bildas. I detta fall så omprövades dikningsföretag, och det betalades ut ersättning till fastighetsägare som fick blötare mark. Oförutsedd skada har man upp till 10 år på sig att anmäla. Jordbruksverket gjorde i detta fall en utredning för detta efter något år eftersom den beräkning av ökad mängd vatten som gjorts inte höll.

Markavvattning vattenanläggningar

1. Ett dike anlades på en gård på 50-talet, men nu är gården avstyckad. Vad gäller för diket? Det finns ingen förrättning.

Om inte annat finns överenskommet så hör diket till den fastighet där det ligger, och respektive fas- tighet har ansvar för att underhålla diket. Den som säljer ska upplysa köparen om täckdiken, och den som köper en fastighet har en undersökningsplikt.

Ofta glöms täckdiken och stamledningar bort vid en fastighetsreglering, men det är där de bör hante- ras. Det är vanligt att huvudbyggnaderna styckas av. Stamdiken går ofta förbi husen för att ta hand om avloppsvatten och dagvatten, och fortsätter därefter ut på åkern igen. Vill den som köper den av- styckade gården inte ha in ”bondens vatten” i trädgården, så får de lösa det själva. Till exempel ge- nom att lägga en ny ledning i kanten för att transitera vattnet från åkern. Husägaren är dock bero- ende av att få släppa sitt eget vatten vidare nedströms, och ansvarar för att inte överbelasta det be- fintliga systemet.

Förvaltning samfälligheter

1. Två lantbrukare äger båtnadsmark i ett dikningsföretag och betalar sin del i underhållet. Båda har dessutom egna diken i båtnadsområdet. Vad är anledningen till att deras diken inte ingår i dik- ningsföretag?

Det kan bero på olika saker, till exempel att inga andra än de själva hade nytta av de dikena. Eller så var kostnaden för att ta upp deras diken större än nyttan. För det senare kan de ha fått reduktion av sina andelar i dikningsföretaget för egen dikning.

2. Vi är fem deltagare i ett dikningsföretag som funnits sedan 1939, men idag finns ingen styrelse. Tre av oss är aktiva fastighetsägare som tänker underhålla en del av sträckan nu i vinter. De andra två deltagarna har endast mindre andelar enligt vår kostnadsfördelningslängd. Den ena är en häst- gård och som inte visste att de blev deltagare i samfälligheten när de köpte gården.

Måste vi tillsätta en styrelse och ha ett möte där vi fattar beslut om underhåll för att ha rätt att de- bitera de övriga två? Finns det någon nackdel förutom kostnaden, att inte involvera övriga?

Samfälligheten är en juridisk person, och lagstiftningen kräver att en styrelse ska väljas om det är fler än två deltagare. Sen är det styrelsen som beslutar om ett underhåll ska utföras. Innan det görs ska en debiteringslängd framläggas: styrelsen ska berätta om vilken sträcka som ska underhållas, vad kostnaden uppskattas till och göra en kostnadsfördelningslängd. Att välja en styrelse behöver inte vara svårt men alla fem deltagare måste kallas till sammanträdet, och på rätt sätt avseende kallelsens utformning och att den går ut till alla deltagare.

Eftersom det inte finns någon styrelse i ert fall så finns inte heller något styrelsebeslut på att utföra underhåll. Därmed har ni ingen rätt att begära att de två övriga deltagarna ska betala för sin del av

underhållet enligt kostnadsfördelningslängden. En nackdel, förutom er ökade kostnad, med att un- derhålla utan att ha valt en styrelse är att ni blir personligen ansvariga. Om underhållet av diket görs på ett sätt som strider mot miljöbalken, eller om något händer vid underhållet och skada uppstår blir ni tre ansvariga. Oförutsedda kostnader kan då inte heller fördelas.

3. På årsmötet är en deltagare emot en föreslagen åtgärd i dikningsföretaget. Xxx en enskild delta- gare hindra en åtgärd?

Nej. De flesta dikningsföretag är tillkomna enligt 1918 års vattenlag och då är det styrelsen som be- stämmer. Det enda man röstar om är hur styrelsen ska se ut, sen har styrelsen mandat att själva be- stämma om underhållet. Styrelsen ska däremot inför ett planerat underhåll kalla till årsmöte. På detta ska de framlägga en debiteringslängd, det vill säga vad det kommer att kosta, samt vilka marker de behöver gå in på.

Ytterst få markavvattningsföretag har tillkommit efter 1983, men om de har det så lyder de under Lagen om förvaltning av samfälligheter. Ett äldre företag kan också av någon anledning ha begärt att få ändra till den sortens förvaltning. Om så är fallet är det annorlunda, då beslutar stämman om en åtgärdsplan genom röstning.

4. Om en deltagare säger att denne inte delgetts, vad händer?

Då kan deltagaren teoretiskt neka att betala sin faktura. Om ni misstänker att en deltagare kommer att bråka om det, kan det vara lämpligt att två ur styrelsen går dit och lämnar brevet. Delgivning är möjligt, men besvärligt om man är många deltagare. Ett alternativ är att sätta in en annons i tidningen, vilket kan vara bra om det finns många deltagare.

5. En deltagare i ett dikningsföretag bildat 1924 vägrar betala sin andel i underhållet. Deltagaren säger att en ändring i sträckningen som gjordes tidigt 80-tal är olaglig. Då grävdes ett nytt dike som kortade sträckan. Hen hotar att stämma dikningsföretaget om vi gör ett underhåll. Vad ska vi göra?

Det nya diket är en legal vattenanläggning om det utfördes före 1986. Diket ska underhållas enligt Miljöbalken av den som gjorde det. Troligtvis gjordes det av dikningsföretaget och då kan ni hitta det i protokoll, liksom skälet till varför man gjorde det. Deltagaren kan inte neka att betala sin andel, och kan inte heller stämma er för ett underhåll som ni är skyldiga att utföra.

6. För att få göra saker tillsammans i ett dikningsföretag, behövs årsmöten och en fungerande sty- relse. Vad gör vi om dikningsföretaget inte är aktivt och en enskild fastighetsägare orsakar skada för andra då denne inte underhåller diket på sin mark, och är svår att prata med. Kan vi anmäla fastighetsägaren? Hur stor chans har vi då att vinna i ett mål?

Ingår det aktuella diket i ert tillstånd så är det ert gemensamma ansvar att underhålla er det. Ni kan inte anmäla en enskild deltagare.

Om det inte finns en styrelse har ni i dikningsföretaget gemensamt ansvar att se till att det bildas en.

Är det däremot ett enskilt dike som fastighetsägaren har, så är det hans ansvar att underhålla det så att ingen lider skada. I detta fall kan ni annars anmäla honom till tillsynsmyndigheten (länsstyrelsen) för bristande underhåll.

7. Det finns flera små markavvattningsföretag i samma område. Kan vi ha en gemensam styrelse för dessa?

Det är inga problem, och det förekommer att man har gemensam styrelse. Det ni ska tänka på är att skriva bra protokoll och att hålla isär de olika samfälligheternas ekonomi. Det måste framgå att de har vars en kostnadsfördelningslängd och att beslut ibland bara gäller det ena företaget.

Det kan vara svårt att få intresserade att delta, och det blir också vanligare med markägare som inte bor på orten. Alla som är deltagare i ett markavvattningsföretag är skyldiga att se till att det finns en styrelse enligt lagen. Att samarbeta kan underlätta och det är även en fördel att ha stämma varje år för att påminna om att företaget finns även de år man inte gör underhåll.

8. Flera personer i en cirkel har problem med att de inte får öppna ett bankkonto eftersom banken säger att de inte är en juridisk person utan organisationsnummer.

Ett markavvattningsföretag är en juridisk person. Det har tillkommit genom förrättning, både vatten- anläggning och samfällighet, och är arkiverade i offentliga register. Ni behöver inget organisations- nummer. Om det underlättar för er och ni vill, så kan ni ansöka om att få ett organisationsnummer hos Skatteverket.

Underhåll

Underhåll regleras dels i befintliga tillstånd och dels i vår lagstiftning. Vad som gäller och vilka miljö- hänsyn du ska ta kan du läsa om i Jordbruksverkets ”Underhåll ditt dike för ett rikare odlingsland- skap”.

1. Om jag vet att grannen inte vill dika, tar jag då kontakt med länsstyrelsen som ger mig tillstånd?

Det är viktigt att använda rätt ord för att det inte ska misstolkas:

Om du menar dika = underhåll, så behöver du inget tillstånd, däremot ska du anmäla om det finns risk att fisket påverkas negativt.

Underhåll = underhåll av din vattenanläggning, t.ex. dike eller rörledning, Miljöbalken pratar om din skyldighet att underhålla, och är det ett samfällt dike har ni även en stark rättighet att underhålla.

Om du menar dika = fördjupa, det vill säga att gräva i fast botten, definieras det som ny markavvatt- ning. Samma sak om du vill anlägga ett nytt dike. Då måste du ha både dispens och tillstånd för ny markavvattning. Detta ansöker du om hos länsstyrelsen.

2. Två grannar har ett mycket eftersatt dike emellan sig. Den ena grannen hugger ned sly och mindre träd i dikets kanter, och gör ett underhåll utan att prata med grannen. Har han enligt lagen rätt att göra detta?

Ja, på sin sida diket. Men det är bra att prata ihop sig. Om ett dike inte ingår i en förrättning eller an- nan överenskommelse så betraktas det som tillbehör till den fastighet där den fysiskt ligger. Det är fastighetsägaren som ansvarar för det och som ska stå för underhållet. Ligger diket i en fastighets- gräns så äger de båda fastigheterna diket tillsammans, 50 % vardera. De bör givetvis prata med varandra först. Teoretiskt kan var och en sköta sina slänter, men det är ju mer praktiskt att göra det tillsammans, samtidigt som de då underhåller den vattenförande sektionen. Det vill säga tar bort

slam på botten och vegetation som dämmer. Den som gjort underhållet utan att prata med sin granne kan inte heller kräva pengar för det av grannen sedan.

Liknande gäller om det är ett samfällt dike. Om en enskild deltagare gör ett underhåll får denne stå för kostnaden själv. Det är bara när en styrelse beställer underhåll som alla måste vara med och be- tala enligt sina andelar.

Följdfråga: Om han pratar med grannen och denne säger nej, kan grannen stoppa underhållet?

Han kan få rätt enligt lagen att gå in på annans mark och underhålla andras diken om du lider skada. Då får du också själv stå kostnaden. Om han förstör något hos grannen ska han ersätta det.

3. En samfällighet har fördjupat sitt dike vid ett underhåll. Det var ju inte bra men det gjordes in- nan 1986. Har det någon betydelse att det är i en samfällighet?

Har diket fördjupats på en längre sträcka betraktas det som en ny legal vattenanläggning i ett djupare läge, eftersom det är gjort innan 1986. Den ska underhållas enligt miljöbalken, och det kan ju vara många som är beroende av det djupare läget. Det var inget konstigt att fördjupa diken före 1986, utan även något som staten medverkade till igenom lantbruksstyrelserna. Sen var det dessutom så att tillståndet angav det djup som deltagarna minst skulle underhålla till. På den tiden var det inget problem att fördjupa, utan det var mer en ekonomisk fråga vad de skulle vara ansvariga för. Det inne- bär att det redan när det tillkom var en djupare botten än den som fastställdes i förrättningen.

Det har ingen betydelse att det är i en samfällighet. Det är bra om det på något sätt går att visa på att det var samfälligheten som gjorde fördjupningen, eller att det finns protokoll eller fakturor på att de underhållit sträckan senare. Det visar att de var överens om det, och att det är deras gemensamma ansvar att fortsätta underhålla diket till det djupare läget.

4. Finns det några generella råd och tips om salixodling nära diken?

Det ska gå att komma åt diket för att göra ett underhåll. Om salix orsakar skada i slänten eller hindrar dig från att komma åt diket måste du påpeka det. Fastighetsägaren har ansvar för att det som hen gör på sin mark inte skadar någon annan, och en samfällighet har ett ansvar att bevaka sitt intresse. Ni kan behöva ta ner träden närmast diket vid ett underhåll, och då ska ni betala ersättning.

Det är vanligt att rekommendera 6–10 meters avstånd från diket vid trädplantering, staket med mera. Ta upp det på er stämma och diskutera ett gemensamt förhållningssätt. Ibland står i handlingarna att fastighetsägare är skyldiga att ta ner träd inom visst avstånd från diket innan under- håll, att man annars blir debiterad kostnaden.

Om ni har rörlagda diken, så kommer de ganska snabbt att fyllas med rötter. Ni har ansvaret att un- derhålla och byta ut rören, men sen kan ni stämma salix-ägaren för skador och merkostnader. Det hanteras då som civilrättslig process.

5. På många platser är trädvegetationen omfattande, kan hindra framkomlighet. Om träden står utanför slänten är det generellt fastighetsägarens ansvar. Är det alltid, generellt dikningsföretaget som ansvarar för träd närmast vattendraget?

Ja. Samfälligheten ansvarar för diket mellan släntkrön. Här är de ansvariga att ta bort träd och annat som kan orsaka dämning och påverka kapaciteten i diket.

6. Schaktmassorna från diket är oftast bara till besvär men när det är fråga om mulljord är det plötsligt ett värde i att sälja som matjord. Finns det någonstans reglerat i lagtext hur dessa ska för- delas?

Att göra ett underhåll och hantera rensmassor från detta åligger styrelsen. Underhållet ligger inom styrelsens mandat så det är ni som bestämmer. Rensmassorna kommer ju från er gemensamma vat- tenanläggning. Vill ni köra bort dem och sälja så kan ni göra det. Den ersättning ni får kommer alla tillgodo eftersom det blir en intäkt som gör underhållet lite billigare.

Det vanliga är att lägga upp massorna på varannan sida varannan gång. Markägarna ska få besked innan om det, och på en stämma bestämmer ni om var och en ska plana ut dem eller om ni ska köra bort massorna och dela på kostnaden enligt andelstal som det övriga underhållet. Beroende på hur det står i ert tillstånd så kan en enskild fastighetsägare kräva ersättning om rensmassorna ”skadar” hans mark. Det är som om ni behöver ta ner träd, då tillhör ”veden fastighetsägaren” om ni inte kommer överens om att ni ska ta hand om den.

7. Finns det några regler för hur rörlagda ledningar ska underhållas i samfällda företag?

Det är samma sak med alla vattenanläggningar. De ska underhållas i enlighet med miljöbalken och tillstånd. Det är inte lika enkelt att hålla koll på en rörledning som i ett öppet dike. Ni bör årligen titta i alla brunnar och slamsuga vid behov.

Följdfråga: Att lägga nya rörledningar är dyrt. Finns något stöd till detta?

Nej, det finns inget stöd till enskilda rör, ledningar, diken. Om ni har en lång rörlagd sträcka är det en stor investering att byta ut den genom ett underhåll. Då kan ni fundera över om ni istället vill ha ett öppet dike. Det kan det eventuellt finnas stödmöjligheter för.

8. Hur ska vi reglera kostnaden för att hantera jordmassorna vid ett underhåll?

Ibland står det mer i tillståndet, men enligt lag får massorna läggas på närmsta strand. Vanligen läggs det varannan gång på varannan sida. Det är viktigt att ni på en stämma kommer överens hur ni ska göra. Till exempel om ni gemensamt ska forsla bort massorna eller plana ut dem när de torkat. Eller om var och en ska göra det.

9. Kan man gå in och göra ett underhåll på grannens fastighet?

Ja, men försök först att komma överens. Får du en skada på grund av bristande underhåll av gran- nens dike, ger lagen dig rätt att gå in på hans fastighet och göra ett underhåll. Om du gör det får du dock betala underhållet själv om ni inte kommit överens om annat. Du kan även gå via domstol och få rätten att gå in på annans mark för att underhålla.

Du kan också anmäla till tillsynsmyndigheten (länsstyrelsen) om du lider skada på grund av att gran- nen inte underhåller sitt dike. Du beskriver skadan, att du påtalat det för grannen men att denna väg- rar rätta till problemet. Då får länsstyrelsen skriva till markägaren ifråga och påtala att han har en un- derhållsplikt.

10. En nybliven fastighetsägare som ofta får översvämning på sin mark, upptäckte att grannens björkodling gick rakt över det rörlagda diket nedströms. Björkarna har planterats för 20 år sedan, och de stoppar upp vattnet. Vad ska han göra?

Underhållsskyldigheten gäller. Lider du skada kan du anmäla det till länsstyrelsen som tillsynsmyndig- het, om ni inte kan komma överens med grannarna om att underhålla diket. Fotografera översväm- ningarna och beskriv hur man lider skada av det bristande underhållet. Se även föregående svar.

11. Hur ska vi kunna underhålla vårt dike om vi inte kommer ut med maskiner? Vi har gamla torv- marker där maskinen sjunker.

Det finns lättare maskiner med breda band och utjämningsplattor, men de är inte alltid tillgängliga hos entreprenörer. Det finns även pontonmaskiner och stockmattor som kan läggas framför maski- nen, men ofta är det dyrt med särskilda lösningar.

Om det är gamla torvmarker är det kanske inte så mycket att underhålla? Kanske skulle det krävas en ny markavvattning om ni vill kunna fortsätta att odla på marken.

12. En fråga som dyker upp när man lämnar kustlandskapet och kommer till inlandet är vilka rättig- heter och skyldigheter ägare av enskilda eller samfällda diken har när diket passerar genom skogs- mark. Har skogsstyrelsen rätt att ställa särskilda krav på skötseln av diket när dess huvudsakliga syfte är att avvattna åkermark som finns i skogslandskapet? Skogen har ju oftast tillkommit efter att diket anlades genom att betesmarker planterats.

Det finns markavvattningsföretag inom skogsmark också, och samma sak gäller för dem som för de i jordbruksmark om de är tillkomna med förrättning. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet. Även för en- skilda diken som avvattnar åker gäller skyldigheten att underhålla dem.

Skogsdiken som är grävda vid plantering och sen ska tillåtas växa igen, ska däremot inte underhållas. Om nåt behöver göras där är skogsstyrelsen tillsynsmyndighet.

13. Vad gäller när det är gamla betesmarker som planterats igen? Biotopskydd hävdas ofta, trots att diken avvattnar jordbruk. Skogsstyrelsen har ofta svårt att förstå att diket egentligen avvattnar åkermark.

Biotopskydd gäller om du ska göra en åtgärd, till exempel rörlägga diket. Biotopskydd gäller däremot inte för underhåll av diket som avvattnar åkermark. Om underhåll krävs för att upprätthålla en bio- top så ska det göras, det är ju i detta fall biotopen dike i åkermark som skadas. Du har alltså skyldig- het att underhålla även i skogen. Skyldigheten att underhålla diket är reglerat i miljöbalken och kan inte avtalas bort. En dålig dränering ökar risken för växtnäringsförluster och negativ klimat- och miljö- påverkan.

För ett enskilt dike där ingen gjort underhåll på länge, kan det hävdas att det uppstått ett nytt natur- tillstånd. Oavsett så är det viktigt med kontinuerlig tillsyn, och att ni gör underhåll när det behövs.

Hellre små punktinsatser ofta, än stora insatser mer sällan.

Xxxxxxxxxxx anger att man inte får göra något på sin fastighet som skadar en granne. Om en markä- gare planterat skog som gör det omöjligt att avvattna nån annans åker, så kan det även hanteras som ett civilrättsligt mål med ersättningskrav.

Miljöhänsyn vid underhåll

1. Är det möjligt att underhålla ett dike i ett naturreservat?

Ja du har fortfarande underhållsskyldigheten, och rättigheten om du har tillstånd (förrättning). Det framtida underhållet ska vara hanterat av länsstyrelsen i samband med att naturreservatet inrättas, och där ska det stå vilka ev. villkor som ska reglera ett framtida underhåll. Till exempel tidpunkter när du inte får göra planerat underhåll (akuta insatser görs i samråd), eller att länsstyrelsen står för mer- kostnaden att köra bort rensmassor. Den som äger diket är sakägare när det inrättas, men ofta glöm- mer länsstyrelsen bort det, och den som äger diket glömmer bort att bevaka sitt intresse.

Har du ett markavvattningsföretag så gäller det tillståndet över naturtillstånd och Natura 2000. Däremot ska du ändå beakta de allmänna hänsynsreglerna och göra underhållet på bästa sätt. Det enda som gäller över tillståndet är Artskyddsförordningen där ingen övergångsbestämmelse skrevs in. Det innebär att om det finns musslor eller salamander i diket så måste du begära dispens.

4§ i Artskyddsförordningen har en lista på de arter som kräver dispens. För övriga arter gäller generell hänsyn. Länsstyrelsen har på sin hemsida kartor eller listor över vart arter finns registrerade, de kan inte kräva att ni gör stora utredningar för att undersöka om det finns i ert område.

Följdfråga: De som har enskilda diken och försöker gå igenom den checklista som med skyddade arter inser snabbt att det är svårt som lekman att avgöra. Vilket kunskapskrav kan man ställa på den enskilde?

Länsstyrelsen har dubbla roller. De är tillsynsmyndighet men de företräder även det allmänna intresset och ska kunna upplysa om de vet att det finns arter från artskyddsförordningens lista i när- området för diket. Eller hur du ska kunna göra ett underhåll på bästa sätt enligt hänsynsreglerna.

2. Länsstyrelsen har synpunkter på rensmassor på betesmark, och hos lantbrukarna finns en oro för att man mister stöden. Finns regler för hur länge rensmassor får ligga kvar?

Rensmassor ska läggas upp en bit från diket för att torka. Det är alltså ett tillfälligt upplag av massor. Vilken sorts betesmark det är kan påverka Länsstyrelsens syn på rensmassorna. De kan dra ner stöda- realen ett år om marken inte sköts enligt skötselkraven. Ha en dialog med Länsstyrelsen om det bästa sättet.

Minimikraven för gårdsstöd kopplat till åkermark är att den inte får växa igen eller försumpas. Där har undantag gjorts även för underhåll i Natura 2000.

3. Vad gäller för skyddade arter?

Om det är arter med artskydd så måste du ha dispens innan du gör ett underhåll. För övriga fridlysta arter så gäller att du inte avsiktligt får skada dem, men de får heller inte försvåra för jordbruket. All- männa hänsynsreglerna i Miljöbalken måste alltid beaktas.

Om det gäller anmälan av underhåll för att fisket riskerar att påverkas negativt, så ska du anmäla det till länsstyrelsen som kan ha synpunkter på tidpunkt och tips om hur du ska genomföra underhållet. Från början var lagstiftningen inriktad på fisket men nu räknas även andra blötdjur in, exempelvis sa- lamander.

4. Det är länge sen senaste underhållet, och det har växt upp träd i rensmassorna och nära diket. Vad gäller, och är det skillnad på om det är ett dikningsföretag eller ett enskilt dike?

Det har ingen betydelse om det är ett enskilt eller ett samfällt dike. Orsakar träden en dämning så måste de tas bort. Tänk på att informera markägare innan ett underhåll om du behöver gå in på de- ras mark.

Ved från träd som står längs diken ska tillfalla fastighetsägaren. Om ni måste ta bort ett stängsel, ta ner ett träd med mera ska ni ersätta den som äger det. Sätta tillbaka stängslet, lämna veden till fas- tighetsägaren, återplantera eller betala för det.

Är det samfällt dike så kom överens på en stämma hur ni ska hantera det. Det är bra att ha stämma varje år även om man inte skall underhålla. För att påminna om ansvaret att till exempel inte sätta ett staket på ett sätt som fördyrar underhållet, eller att man har ansvar för att ta bort uppväxande träd.

5. Kan länsstyrelsen kräva att vi ska spara träd för att skugga diket?

Nej, ni har skyldigheten att underhålla enligt miljöbalken, och ni ska ta bort träd som orsakar däm- ning eller erosion. Har ni tillstånd så har ni en definierad sektion som ska hållas fri. Däremot är det bra för er egen del att spara träd som ger en beskuggning om det går.

6. Vi har ett dike som via andra diken nedströms till slut mynnar i en sjö inom Natura 2000. Finns det risk att vårt underhåll orsakar grumling och fara för fisket i sjön så vi ska anmäla det? Oavsett hur långt nedströms sjön ligger?

Om det är risk för att fisket påverkas ska ni anmäla, men ni ska utgå från det diket ni rensar. På väg mot sjön sker en utspädning med avståndet, och det finns även annat som stoppar upp sediment på vägen. Hur långt sediment förflyttas beror också på vilka jordarter som finns i området.

Vad vill man skydda i Natura 2000? Det har betydelse för hur ni resonerar om påverkan från under- hållet. Ta kontakt med länsstyrelsen och meddela att det kan bli viss grumling. Man kan exempelvis sätta upp dukar för att stoppa upp grumlingen. Har ni vandrande fisk så ska ni göra en anmälan, och de allmänna hänsynsreglerna i Miljöbalken ska tas hänsyn till.

7. Något som ofta dyker upp i diskussionen är frågor om rätten/behovet/skyldigheten att under- hålla i förhållandet till allt möjligt inom Miljöbalkens område. Sen har vi Livsmedelsstrategin och vattendirektivet. Hur vi ska bevaka att dikesfrågorna hanteras klokt?

Ni ska ha med er att skyldigheten att underhålla finns i lagen oavsett om diket är tillståndsprövat el- ler inte. Om länsstyrelsen motsätter sig underhåll så har vi fått livsmedelsstrategin som ett förstärkt argument.

När vi pratar om vattenanläggningar så pratar vi om kvantitet, inte om kvaliteten i vattnet. För diket handlar det om att avleda en viss mängd vatten, det vill säga kapaciteten, och dikesföretaget har inget ansvar för kvaliteten på vattnet i diket. Sambandet mellan dikesunderhåll och vattenkvalitet är ändå viktig att förstå. Sediment som ackumulerats i diket är ofta fosforrika och kan läcka och bidra till övergödning. Att ta upp sedimenten och sprida ut dem på åkermarken, som man gör vid underhåll av diket, är inte bara till nytta för grödorna utan även för vattnets kvalitet. När det ligger sediment på grusbottnar så förbättrar man även för fisken genom att ta bort det.

Lönsamhet underhåll

1. Finns det kostnadsberäkningar eller några exempel som visar när och hur det lönar sig att ta kostnader för underhåll av diken/förvaltning utifrån ökade skördar, minskad brukningskostnad, mindre känslighet för torka och översvämning eller liknande?

Har du ett tillstånd så måste du följa detta, oavsett vad underhållet kostar.

En enkel uppskattning är ju att säga som danskarna, att 10 cm högre vattenstånd ger 10 % lägre skörd. Med 50 cm slam i botten skulle det motsvara ca 50 % lägre skörd i snitt och på 100 ha blir det 500 000 kr/år. Kanske är det överdrivet. Den generella rekommendationen är att underhålla när det är mer än 20 cm slam, vilket borde ha sin grund i ekonomiska beräkningar. Det är svårt att få fram exakta siffror. Det går att beräkna värdet av att gå från exempelvis 3 års återkomsttid av en över- svämning till 10 års återkomsttid, som kanske är vad diket dimensionerats för. Men eftersom värde- förlusten av en viss översvämning eller högvatten beror på när den inträffar på året så blir det komplext.

Exempel på förenklad kalkyl för dikesunderhåll från Xxxxxx Xxxxxxx (LRF): Ett ofta använt kostnads- intervall för att underhålla ett dike är 10-20 kronor per meter. Om det krävs förarbete med att röja bort träd eller efterarbete med att flytta rensmassor ökar kostnaden. Om ett 500 meter långt dike skulle kosta 10 000 kr att underhålla och varaktigheten är 10 år är årskostnaden cirka 1 000 kronor. Om skörden ökar 10 procent och värdet av det är 500 kronor per hektar räcker det att ett par hektar har nytta av dikesunderhållet för att underhåll ska vara lönsamt. Eller omvänt, om 20 hektar förbätt- ras räcker det att skörden ökar med en procent.

Till det ska läggas ökad odlingssäkerhet under båda blöta och torra år. Det kan verka paradoxalt att förbättrad vattenavledning kan leda till mindre torkskador men genom tidigare upptorkning och där- med tidigare sådd hinner rötterna utvecklas djupare innan eventuell torka slår till.

Kapacitet och flöde

1. Vi har gjort ett underhåll av ett dike som så småningom mynnar ut i en större å. Vem ansvarar för eventuella skador till följd av det?

Ån ska vara dimensionerad för att ta emot det naturliga flödet från hela avrinningsområdet. Dit räknas avrinning från jordbruksmark. Den som äger ån ska underhålla den i enlighet med miljöbalken och eventuella tillstånd. Görs det så har vattenanläggningens ägare inget ytterligare ansvar.

Om den större ån nedströms inte är reglerad, fördjupad eller på annat sätt påverkad så att den har blivit en vattenanläggning, så kan nog ingen hållas ansvarig.

2. Får man lägga rör bredvid ett öppet dike så att vattnet försvinner ur diket? Frågan uppkom som en del i ett smidigare sätt för en fastighetsägare att få avvattning, men slippa sköta ett öppet dike. Är det lagligt?

För att vattnet ska försvinna från diket krävs det nya avskärande ledningar på båda sidor om diket, och alla inkommande ledningar till diket måste kopplas in och dessutom måste ytvattnet fångas upp. Detta är betydligt dyrare än att underhålla ett dike. Skyldigheten att underhålla finns kvar. Ett dike med litet flöde växer fortare igen och blir dyrare att underhålla.

3. På många platser är långa sträckor rörlagda. Enstaka rör eller kortare sträcka kan utgöra tydligt hinder för effektiv avrinning. Hur görs avvägningen mellan en ”akut” åtgärd i förhållande till en ge- nomgripande översyn av hela det rörlagda systemet?

Gör du ett akut underhåll så byter du till samma dimension. Om du vill öka kapaciteten bör du räkna på olika alternativ. Ibland räcker det med en större dimension, ibland ersätta med ett öppet dike och ibland behövs en fördjupning av botten. Detta är vattenverksamhet och kan kräva tillstånd. Ingår sträckan i ett markavvattningsföretag så krävs en omprövning av det befintliga tillståndet.

4. Vi har ett dikningsföretag. I delen längst uppströms har vi uppmärksammat tillflöden från diken och ledningar som inte är registrerade. De har varit där under lång tid. Med vilken rätt kan vi ställa krav på dem att minska sitt flöde?

Ert dikningsföretag är dimensionerat för att ta emot allt naturligt vatten, dit dränering räknas, från hela avrinningsområdet. De har alltså rätt att avleda sitt vatten via ert dike. Ni kan bara kräva åtgärder om utloppet är felaktigt så det orsakar erosion eller liknande, och om det är fråga om ut- släpp av avloppsvatten.

Fördelning av kostnader

1. Xxxxx det regler för hur stor kassa som ett dikningsföretag får bygga upp för osäkra händelser?

Nej, men tänk på att om ni har ett kapital ska det kopplas till deltagarnas respektive andelar när ni gör en åtgärd.

2. Två fastigheter har försvunnit. Vem avgör hur många procent som ska fördelas?

Båtnaden, det vill säga nyttan av att det tillkom, ger varje deltagande fastighet en andel. Båtnaden följer med marken, så om två fastigheter slås samman så slås även andelarna samman.

3. En fastighet som har andelen 10 % köps upp. Den ursprungliga fastigheten har efter avstyckning endast en hustomt. Ska denna stå för alla 10 %? Om inte vem avgör frågan?

Stamfastigheten har betalningsansvaret, även om de sålt av mesta marken. Det är den som ska fas- tighetsreglera som ska se till att eventuella andelar hanteras korrekt, och sedan skickar kopia till sty- relsen. Tills det är gjort kan styrelsen vara trygg med att skicka fakturan dit.

Om fastigheten regleras till två eller flera nya fastigheter, så får man titta i den gamla värderingsläng- den. Den marken som fick en förbättring av att det tillkom delades in i ett antal ägofigurer med olika värderingar. En ny fördelning utgår från dessa ägofigurer och inte efter fastighetens hela areal.

4. Om alla fastighetsägare är överens om en ny kostnadsfördelning och vill få den fastställd i Mark- och miljödomstolen, ska alla skriva under? Eller kan de räcka med att alla är kallade, och att styrel- sen beslutar om ny?

En ansökan om omprövning räcker att en deltagare skriver under. Tänk dock på att det är sökande som står kostnaden, så det gäller att alla är överens först. Styrelsen har mandat att ta hjälp med en uppdatering av kostnadsfördelningslängden och att fastställa den. För att undvika att enstaka personer ifrågasätter det, så kan ni ta upp det på en stämma först och berätta att styrelsen ska göra

det. Ni behöver inte, men det underlättar givetvis om alla skriver under överenskommelsen. Då kan ni använda den tills den blivit fastställd.

5. När fastigheter förändras på något sätt så ska det avgöras om hur kostnadsfördelningen ska gö- ras på nytt. Om styrelsen gör det kan en enskild fastighetsägare klaga på det beslutet?

Det är styrelsen som ansvarar för att det finns en uppdaterad kostnadsfördelningslängd. ”Den som orsakar ska betala”, det vill säga den som säljer sin fastighet ska meddela styrelsen om försäljningen och vem den nya ägaren är, eller om det sker en fastighetsreglering. Vid en försäljning har säljaren upplysningsskyldighet, det vill säga denne ska upplysa ny ägare om att de är deltagare. Samtidigt har en köpare undersökningsplikt, så ingen av dem kan lägga ansvaret på en styrelse.

Vid en fastighetsreglering ska den som beställer den hantera andelar och meddela nya ägare och sty- relse. Om det hänt mycket under en lång tid, kanske det är aktuellt att styrelsen beställer en ny kost- nadsfördelningslängd och att då alla gemensamt får bekosta en uppdatering av den.

Styrelsen kan skicka fakturan till stamfastigheten så länge man inte fått in förändringar. Finns det en enskild deltagare som äger en nybildad fastighet och som vägrar att betala, krävs det att den upp- daterade kostnadsfördelningslängden fastställs av Mark- och miljödomstolen.

6. Vad kostar det att få en ny kostnadsfördelningslängd fastställd?

Kostnaden beror på vad som hänt i området med fastighetsregleringar, och om ni kan göra det själva eller behöver ta hjälp. Förutom utredning tillkommer domstolens kostnader. Om domstolen tar det som ett stämningsmål eftersom inga andra berörda finns, kan det kosta 500 kronor. Idag väljer flera domstolar att annonsera det som vanliga ansökningsmål, och annonser kan kosta 00-00.xxx kr.

7. Om alla berörda i ett dikningsföretag står bakom en reviderad kostnadsfördelningslängd, är det en tillräckligt formell handling att agera utifrån?

Ja. När man ska göra ett underhåll så ska debiteringslängden läggas fram på stämman. Om man gör ett undantag från fördelningslängden, som alla är överens om, så gäller den kostnadsfördelningen för just detta underhåll. Vid nästa tillfälle återgår man till den fastställda fördelningslängden, om man inte kommer överens om att använda den igen.

8. Markanvändning och fastigheter kan se annorlunda ut idag än vid förrättningen, men det är det tillståndet som utgör den formella grunden för ansvar och kostnadsfördelning. Vad gäller?

Det är tillståndet som gäller, och det kan uppdateras med nya fastigheter och ägare. Vill ni uppdatera med ny markanvändning kan det krävas ett ganska omfattande underlag med avvägningar mm. Ska någon få lägre andel får någon annan högre andel. Detta måste motiveras och förankras. Detta hanteras som en omprövning av det befintliga tillståndet.

9. Kan en deltagare i ett dikningsföretag vägra att betala p.g.a. att denne anser att hen inte har bli- vit delgiven information om ett underhåll i dikningsföretaget.

Ja, om styrelsen inte framlagt debiteringslängd med mera. Detta gäller dock inte akuta åtgärder som styrelsen måste åtgärda direkt.

10. Fastigheten som ingår i dikningsföretaget är såld och köparen uppdagar brister. Går det att åberopa inslag av ”dolt fel” och kräva ansvar från säljaren?

Vid en försäljning har säljaren upplysningsskyldighet, och ska upplysa den nya ägaren om att de är deltagare. Samtidigt har en köpare undersökningsplikt, så ingen av dem kan lägga ansvaret på en styrelse. En ny fastighetsägare kan även bli skyldig att betala för underhåll som gjorts året innan.

11. Vad är styrelsens och stämmans ansvar och rättigheter när det gäller fördelning av kostnader?

Juridiskt gäller senast fastställd kostnadsfördelningslängd, oftast den som ingår i förrättningen. Styrelsen ska själva hålla den aktuell med nya fastigheter och ägoförhållanden. Det är viktigt att den aktuella läggs fram innan ett underhåll, så kommer stämman överens om att den ska användas vid utdebiteringen. Fastighetsägarna ska informera styrelsen om det sker fastighetsreglering eller försäljning.

12. En deltagare hävdar att ett gårdsarrende automatiskt betyder ett underhållsansvar av diken enligt arrendelagen. Stämmer det?

Nej. Underhållsansvaret står inte i lagtext utan det är en fråga för respektive fastighetsägare och arrendator när de upprättar sina arrendekontrakt. Det är vanligt att man skriver in att underhåll lig- ger på arrendatorn och investeringar på fastighetsägaren. Men det händer lika ofta att det inte skrivs något alls, och i det fallet blir fastighetsägaren betalningsansvarig. Det är fastigheten som är deltagare i samfälligheten, inte en person.

13. Hur reglerar man kostnadsfördelningen mellan fastighetsägare och arrendator vid underhåll eller investering i dikningsföretaget? Xxxxx det goda exempel på hur man löst det?

Arrendatorn ansvarar normalt för löpande underhåll av t.ex. täckdikesögon, brunnar, öppna diken. Vad gäller öppna diken så beror det dock rimligen på hur långt arrendet är. Är det bara ett eller tre års arrende kanske det inte är rimligt att göra underhåll på alla öppna diken. Om det fanns brister i underhållet vid tillträdet så ska jordägaren ersätta arrendatorn för förbättringar som den genomför och på samma sätt har jordägaren rätt till ersättning om skicket försämrats under arrendeperioden.

Samfällda diken betalas av fastighetsägaren som deltagare i samfälligheten, men kostnaden delvis eller helt belastar arrendatorn genom arrendeavgiften. På samma sätt som ovan ska ett underhåll i en markavvattningssamfällighet som varit eftersatt många år inte belasta nuvarande arrendator, utan att det ses som en förbättring under arrendeperioden och som fastighetsägaren därför bör bekosta. Mer info finns på: xxxx://xxx.xxxxxxxxxxxxxx.xx/Xxxxxxxxxxxxxxxx/Xxxx-xxxxxxxxx-xxx- byggnadsskyldighet-/

14. Vem ansvarar för att täckdikesögon fungerar, vad bör ingå i ett arrendeavtal, finns regler som alltid reglerar när man arrenderar jordbruksmark?

Det finns en del information på xxxxxxxxxxxxxx.xx. Där står att arrendator ansvarar för löpande underhåll, av till exempel täckdikesögon, eller brunnar och öppna diken om de inte är samfällda. Det beror också på hur långt arrendet är. Om det bara är 1- eller 3 årsarrende så är det inte rimligt att kräva att arrendatorn gör underhåll på alla diken. Man ska också besikta när man tillträder för att se om det finns brister, görs förbättringar under arrendeperioden så ska det regleras i arrende- kostnaden. Xxxxxxx ska underhållas och där beror det av jordart hur ofta det behöver göras. I sam- fälligheter så ska arrendatorn betala i arrendet för ”sin” del i dikningsföretaget via fastighetsägaren.

Man får då göra en rimlighetsberäkning av hur stor nytta man har av det underhåll som görs bero- ende av hur långt arrendet är. Xxxxxx har man inte skrivit in något i arrendeavtalet om detta, men det är alltid bara fastighetsägaren som dikningsföretaget kan kräva att denne betalar sin del i kostnaden.

15. Ett avstyckat boningshus har anslutit sitt dagvatten till vårt markavvattningsföretag. Ska de också vara deltagare i företaget?

Ja, det ska det sannolikt. Om det ligger på båtnadsmark ska den som styckar av sin fastighet se till att andelstalen regleras. De ska sedan meddela styrelsen i dikningsföretaget så att de kan uppdatera kostnadsfördelningslängden. Kanske ligger huset så högt att det inte får någon andel, utan det ligger kvar på den ursprungliga fastigheten.

Om huset på annat sätt är beroende av markavvattningsföretaget, till exempel genom att de kopplar in sitt dräneringsvatten eller avloppsvatten, så kan de också få delaktighet. Det är lämpligt att reglera det i en överenskommelse.

Bebyggelse

1. Xxx en villaägare i vägra underhåll i anslutning till villaägarens fastighet? Bostadsområdet har tillkommit efter dikningsföretaget.

Historiskt var det gemensamt ansvaret självklart. Ingen byggde nära diken, och därför skrevs det inte in i handlingarna. Vid en omprövning idag av ett dikningsföretag lägger man ofta till ett villkor med restriktioner. Att ingen får bygga eller plantera träd inom 6–10 meter på varje sida diket.

De som tillåter bebyggelse, eller köper ett hus, har en undersökningsplikt att se om marken har del- aktighet i ett dikningsföretag, och den som säljer mark och styckar av en tomt ska reglera andelstal och lämna till styrelsen. Då får också nya fastighetsägare informationen. Fastighetsägaren har ansvaret att ta hänsyn och hantera det i sin ansökan om bygglov.

Xxxx formellt finns utrymme i MB att tvinga sig in på fastigheten för att underhålla diket, eftersom dikningsföretaget har ett ansvar att sköta det tillstånd som finns. Ni har rätt att ha diket över annans mark, ni ansvarar för området inom släntkrönen, om träd växer där är de era. Behöver ni tillgång på sidan om släntkrönen kan ni alltså tvinga er in på annans fastighet. Det hanteras som tvångsrätt hos Xxxx- och miljödomstol. Det är viktigt att styrelsen är vald korrekt, att kallelser har gått ut på rätt sätt, att man har lagt fram debiteringslängd och informerat fastighetsägare i den händelse det blir en senare tvist.

2. Kan vem som helst släppa avlopp i dikningsföretagen, hur högt upp ska man tvingas ta emot vat- ten?

Diket är dimensionerat för att kunna ta emot naturligt vatten - det vill säga vattnet från odlingsland- skapet, naturmark och skog - från hela avrinningsområdet. Båtnadsområdet var ett hjälpmedel för den som skötte förrättningen, för att kunna se vilken mark som fick en förbättring av åtgärden/diket och därmed fastställa vilka som skulle vara med och betala. Grunden är därför att den som äger båtnadsmark ska betala underhållet, men alla i avrinningsområdet har rätt att släppa dit sitt vatten. Förändringar som sker uppströms kan vara svåra att hålla koll på. Är det avloppsvatten så räknas det inte som naturligt vatten, det är alltså inget som diket är dimensionerat för.

Utsläpp av avloppsvatten finns reglerat i Lagen om särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Om en vattenanläggning som tillkommit för markavvattning, exempelvis ett dike, med väsentlig fördel får det användas för att avleda avloppsvatten. Du som äger ett dike har inget ansvar för att ta emot det, man kan kräva att det ska fördröjas. Det kan finnas flera dikningsföretag efter varandra och kanske drabbas man bara nedströms. Det är det dikningsföretag som tar emot som kan vända sig till fastighetsägare eller kommun och ställa krav på fördröjning vid utsläppspunkten. Den som tar emot utsläppet har ansvar att bevaka vad som sker i sitt område, även om det skadar nedströms.

Den som vill släppa ut avloppsvatten kan tvinga in sig, men då får de också stå för merkostnaderna (till exempel ökat underhållsbehov). Finns inte kapacitet i diket så får den som vill ansluta sitt avloppsvatten ansöka om att öka kapaciteten.

Följdfråga: Var i skedet utreder man frågan om det är lämpligt att ta emot avloppsvattnet?

I en översiktsplan bör man hålla koll på både samfällda och enskilda diken och ledningar. Önskvärt är att man i översiktsplanen har alla lager, och i detaljplanen har löst frågan hur man kan avleda sitt dagvatten. I det skedet bör de ägare av samfällda diken och enskilda diken som berörs av planerna kontaktas. Styrelsen kan ställa krav på vart inkopplingen sker för att ledningar inte ska försvåra un- derhåll. Är det enskilda hus så är det önskvärt att kommunen så fort bygglovet kommer in säkerstäl- ler att fastighetsägare har kontaktats. Om man kommer in i efterhand, att kommunen missat och de- taljplanen vunnit laga kraft så kan de inte tillåta bebyggelse där om man inte löst hur man ska avleda vattnet. Om kommunen i det skedet gräver i ett samfällt dike eller rör så är det egenmäktigt förfarande, polisärende eller åklagare.

3. Vi har en å med 6 enskilda diken efter varann. Översta dikets ägare ska stycka av 20 tomter. Han har tänkt göra en fördröjningsdamm för att begränsa flödet. Xxxxx det nåt mer att tänka på? Om det blir skador längre ner, vad kan vi som äger diket där kräva? Vi är oroliga för att dammen kom- mer att brädda.

Den som äger diket närmast utsläppet kan ställa krav på fördröjning, och se till att det inte skadar nå- gon nedströms. Ni kan även komma överens tillsammans om hur frågan ska hanteras.

Det är viktigt att ni frågar efter vad som händer först när magasinet bräddar. Går vattnet ut i diket då, eller går det först ut på åkern, eller bräddar det in i den berörda fastigheten först? Gör en överens- kommelse med den som får ta emot bräddningen, det kan ju också vara nån annan än dikesägaren. Reglera detta innan det byggs.

Ni kan också bilda ett nytt markavvattningsföretag och göra en gemensam vattenanläggning av sträckan, där bebyggelsen ingår som en part.

En principöverenskommelse om hur eventuella skador är bra. Till exempelvis hur skördeskador av bräddning, ska värderas och regleras. I en överenskommelse kan ni även ta med om de ska vara med och betala underhåll av dikena nedströms, om det i så fall bara är vissa sträckor, eller kanske olika stor andel för olika sträckor av diket. Om en lantmätare gör avstyckningen så kan denne skriva in överenskommelsen på fastigheten.

Väg och järnväg

1. Trafikverket har en järnväg som korsar dikningsföretag. När de byggde järnvägen byggde de fel på något sätt och vattenflödet fungerar inte riktigt i anslutning till banvallen. Dikningsföretaget har varit i kontakt med Banverket, men de verkar ”slingra sig”. Det är också länge sedan bygget gjor- des.

Det är den som äger vägen eller järnvägen som ansvarar för att lägga tillräckligt med trummor, på rätt ställe och med rätt dimension.

2. I vissa områden med gamla dikningsföretag så korsas dikena av större vägar, vad gäller exempel- vis för Trafikverkets delaktighet?

Vägar ligger i bank, alltså högre än intilliggande marker. Därför fick de inte heller någon förbättring av att dikningsföretaget utfördes och därmed ingen delaktighet. Trafikverkets vägar är inte heller egna fastigheter, utan påverkan på delaktighet kan hanteras i samband med intrångsersättning till fastighetsägaren. Idag förekommer det att Trafikverket vill ingå i samfälligheten och ta andelar. Dels för motsvarande areal av båtnaden som vägen upptar, och dels för utsläpp av dagvatten från vägen. Trafikverket har rådighet att ompröva markavvattningsföretaget för detta.

3. Trafikverket har byggt en väg igenom ett sjösänkningsområde. Det är problem med vägen och den har inte varit körbar på länge. Vems är ansvaret?

Här är frågan vad som orsakar skada. Om vägen inte funkar är det väghållarens ansvar. Om det finns risk att vägen påverkar sjösänkningsföretaget genom dämning någonstans så är det väghållaren som är skyldig att se till att vattnet kan fortsätta passera genom vägen.

Skadas vägen genom att sjösänkningsföretaget inte underhåller enligt sitt tillstånd, så är det de som har ansvaret.

4. Trafikverket har byggt en väg genom en invallning. Ett rör är rostigt och behöver repareras. Kan man kontakta Trafikverket och kräva att de är med och betalar del i kostnaden?

Invallningsföretaget ska stå kostnaden som ett underhåll, men man kan absolut kontakta Trafikver- ket. Kanske påverkas de inte av att röret inte fungerar, vägen ligger högt och vägkroppen är stabil. Men de kan också vara så att de har nytta av att röret fungerar som det ska.

5. I flera fall kan broar och trummor ha anlagts i diken efter det att dikningsföretaget dokumente- rats. Hur regleras detta om styrelsen inte beslutat om och protokollfört utförd broanläggning?

Styrelsen kan inte ta sådana beslut, men eventuella synpunkter och diskussioner är bra att protokoll- föra. Xxxxx och trummor ingår nämligen i princip aldrig i ett markavvattningsföretag. Ibland gjordes åtgärder på dem i samband med förrättningen, men sedan lämnades de tillbaka till väghållaren som ansvara för allt framtida underhåll.

Att broarna finns med i akter är en upplysning och beskrivning av hur broarna sett ut initialt. Det kan ibland också vara beskrivet hur man justerat broar vid bildandet av ett dikningsföretag och sen lämnat tillbaka dem till ansvarig väghållare, eller vilken dimension vägtrummor ska ha om de byts.

Dikningsföretaget har inget ansvar för broarna men man bör hålla reda på vem som äger dem (ofta Trafikverket eller kommunen) och som därmed har ansvar för underhållet. Det är till ägarna man

vänder sig till för att påtala om status på bron/trumman hindrar vattenföringen i diket. Om man un- derhåller diket kan man ju passa på att kolla i trumman, rensa ur om det är stopp. Det kan göra att väghållaren ser ett värde i att också vara med och betala.

För Trafikverkets del finns en anmälningsfunktion på deras hemsida, där man kan anmäla skada eller påtala underhållsbehov: xxxxx://xxx.xxxxxxxxxxxx.xx/xxxxxxxx/Xxxxx-xxxxxx-xxx-xxxxxxx/

6. En vägtrumma finns med i ursprunglig dokumentation av dikningsföretaget. Med tiden har denna utökats och förstärkts i samband med utbyggnad av vägen. Nu förekommer skador på områ- det runt trumman. Vem bär ansvaret?

Ansvaret är väghållarens. De ansvarar för både själva trumman, framtida underhåll och de skador som kan uppstå – till exempel till följd av erosion. Om den nya trumman orsakar skador på mark så ska det hanteras mellan väghållaren och den enskilde fastighetsägaren, då skadar det inte sam- fälligheten direkt och ingår inte i de frågor som styrelsen i samfälligheten hanterar.

7. Vem är skyldig att bekosta och underhålla trumma genom väg?

Väghållaren är underhållsskyldig för trumman. Väghållaren är normalt skyldig att bekosta trumma som behövs för avvattning intill 1,2 meters djup av uppströms belägen åker och ängsmark.

Bestämmelsen gäller för allmänna och enskilda vägar samt för järnvägar, däremot inte för ägovägar och mindre skogsvägar. Om den skada som uppstår om inte trumman byggs, är väsentligt mindre än kostnaden för att utföra trumman, så behöver väghållaren inte anlägga den, utan ska i stället ersätta skadan. Om väghållaren redan har en vattendom eller ett avtal med fastighetsägaren om trumman, så kan denne inte heller kräva ny trumma på väghållarens bekostnad.

8. Finns det regler för hur djupt ner trumman i bron ska ligga för att inte hindra flödet i diket?

Nej, men den får inte hindra flödet, och möjliggöra dränering uppströms. Det står i Lagen om Särskilda bestämmelser om vattenverksamhet att den som äger en väg ska lägga trummor i rätt

dimension i rätt läge. Om trumman ligger ”bara nedlagd i diket” och utgör ett hinder för vattnet att passera så har antingen trumman lagts fel eller diket underhållits för djupt. Det här går att räkna på, men trummor med dimensionen 1000–1200 cm brukar ligga ca 20–30 cm under det kommunice- rande dikets botten. I en cirkulär trumma brukar det snabbt bildas en sedimentsficka som gör att den vattenförande delen i trumman hamnar i samma nivå som diket.