INFORMATIONSMEMORANDUM
Inbjudan till teckning av aktier i
Phoenix BioPower AB (publ)
INFORMATIONSMEMORANDUM
NYEMISSION 2018-08-20 - 2018-09-03
Viktig information
Med ”Phoenix BioPower” eller, beroende på samman- hang, ”Bolaget” avses Phoenix BioPower AB (publ), org. nr.559086–8435. Med ”Memorandumet” avses föreliggan- de informations-memorandum.
Med ”Erbjudandet” avses erbjudandet till allmänheten att med avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt teckna aktier enligt villkoren i Memorandumet.
Upprättande och registrering av Memorandumet
Detta Memorandum har inte granskats och godkänts av Finansinspektionen. Memorandumet är undantaget från prospektskyldighet enligt 2 kap. 4 § Lag (1991:980) om handel med finansiella instrument beaktat att det belopp som sammanlagt ska betalas av investerarna
under en tid av tolv månader motsvarar högst 2,5 MEUR. För Memorandumet och Erbjudandet gäller svensk rätt. Tvist i anledning av detta Memorandum, Erbjudandet och därmed sammanhängande rättsförhållanden ska avgöras av svensk domstol exklusivt, varvid Stockholms tingsrätt ska utgöra första instans.
Varken Teckningsrätter eller aktier i Phoenix BioPower har registrerats eller kommer att registrerats enligt United States Securities Act från 1933 enligt dess senaste lydelse och inte heller enligt någon motsvarande lag i någon delstat i USA. Erbjudandet omfattar inte personer med hemvist i USA, Australien, Japan, Nya Zeeland, Singapore, Sydafrika, Hong Kong eller Kanada eller i något annat land där Erbjudandet eller distribution av Memorandumet strider mot tillämpliga lagar eller regler eller förutsätter ytterligare memorandum, registreringar eller andra åtgärder än de krav som följer av svensk rätt. Memorandumet får följaktligen inte distribueras i eller till sådan jurisdiktion. Anmälan om teckning av aktier i strid med ovanstående kan komma att anses vara ogiltig. Följaktligen får teckningsrätter inte direkt eller indirekt, utbjudas, säljas vidare eller levereras i eller till länder där åtgärd enligt ovan krävs eller till aktieägare med hemvist enligt ovan.
Marknadsinformation, information från tredje part och viss framtidsinriktad information
Memorandumet innehåller viss historisk marknadsin- formation. I det fall information har hämtats från tredje part ansvarar Bolaget för att informationen har återgivits korrekt. Såvitt Bolaget känner till har inga uppgifter ute- lämnats på ett sätt som skulle göra informationen felaktig eller missvisande i förhållande till de ursprungliga käl- lorna. Bolaget har emellertid inte gjort någon oberoende verifiering av den information som lämnats av tredje part, varför fullständigheten eller riktigheten i den information som presenteras i Memorandumet inte kan garanteras.
Ingen tredje part enligt ovan har, såvitt Bolaget känner till, väsentliga intressen i Bolaget.
Information i Memorandumet som rör framtida förhål- landen, såsom uttalanden och antaganden avseende Bolagets framtida utveckling och marknadsförutsätt- ningar, baseras på aktuella förhållanden vid tidpunkten för offentliggörandet av Memorandumet. Framåtriktad information återspeglar Bolagets aktuella syn och för- väntningar på framtida händelser samt finansiell och ope- rativ utveckling men är alltid förenad med osäkerheter eftersom den avser och är beroende av omständigheter utanför Bolagets kontroll. Någon försäkran att bedöm- ningar som görs i Memorandumet avseende framtida förhållanden kommer att realiseras lämnas därför inte, vare sig uttryckligen eller underförstått. Bolaget åtar sig inte heller att offentliggöra uppdateringar eller revide- ringar av uttalanden avseende framtida förhållanden till följd av att ny information eller dylikt som framkommer efter tidpunkten för offentliggörandet av Memorandumet.
Övrigt
En investering i Bolaget är förenad med risker, se avsnittet ”Riskfaktorer”. När investerare fattar investe- ringsbeslut måste de förlita sig på sin egen bedömning av Bolaget enligt detta Memorandum, inklusive föreliggande sakförhållanden och risker. Inför ett investeringsbeslut bör potentiella investerare anlita sina egna professionella rådgivare samt noga utvärdera och överväga investe- ringsbeslutet. Investerare får endast förlita på sig på in- formationen i detta Memorandum samt eventuella tillägg till detta Memorandum. Ingen person har fått tillstånd att lämna någon annan information eller göra några andra uttalanden än de som återfinns i detta Memorandum och, om så ändå sker, ska sådan information eller sådana uttalanden inte anses ha godkänts av Bolaget och Bolaget ansvarar inte för sådan information eller sådana uttalan- den. Varken offentliggörandet av detta Memorandum eller några transaktioner som genomförs i anledning härav ska under några omständigheter anses innebära att informa- tionen i detta Memorandum är korrekt och gällande vid någon annan tidpunkt än per dagen för offentliggörandet av Memorandumet, eller att det inte har förekommit någon förändring avseende Bolaget efter denna dag.
Innehåll
11 Inbjudan till teckning av aktier
18 Produkten och dess tillämpningar
28 Verksamhetsmål, kort och lång sikt
59 Appendix 2 - Teckningssedel
Inledning
Världen står inför dubbla utmaningar; att begränsa skadliga klimateffekter från koldioxidutsläpp samtidigt som elproduktionen behöver fördubblas till följd av global urbanisering.
VIND, SOL, BIOKRAFT
KÄRNKRAFT
VATTENKRAFT
FOSSIL KRAFT
För att möta dessa utmaningar och minska fossilberoendet de närmaste 30 åren, behövs enorma mängder förnybar energi. I dag domineras nybyggnation av förnybar el av sol- och vindkraft. Tekniken är dock väderberoende och kan inte öka elproduktionen efter behov. När en stor andel väderberoende el uppnås i systemet, får detta betydande konsekvenser såsom kraftigt ökad variation i elpriser och ökad risk för effektbrist. En annan konsekvens är dyra installationer för transmission av el inom och mellan länder med över/underskott.
EFFEKTIV SKALBAR REGLERBAR HÅLLBAR
Bolaget utvecklar en ny, skalbar, teknik som producerar förnybar el efter behov från biomassa. Anläggningen är mer lönsam än vindkraft och pla- ceras geografiskt där elen förbrukas. Den högre lönsamheten kommer av att produktionen kan regleras och planeras, t ex när priserna är som högst. Kärnan av det vi kallar för BTC-tekniken
Diagram 1: Global elproduktion per energislag.
(Biomass-fired TopCycle) är att kunna producera dubbelt så mycket el från samma mängd biomassa jämfört med dagens teknik. Detta möjliggör 40% lägre driftskostnader totalt för kunden, samt ger pro-
duktionskostnader i nivå med all storskalig kraftteknik. BTC-tekniken är därmed ett verkligt alternativ när den fossila kraften skall ersättas och elproduktionen skall byggas ut. Den globala potentialen är uppenbar.
De fossila bränslena dominerar den globala elproduktionen med 66 % som illustreras i Diagram 1 intill. Här ligger den stora utmaningen
i omställningen och utbyggnaden av världens elproduktion. Varje energislag har sina för- och nackdelar:
Fossil kraft - Gamla anläggningar, framförallt kol, behöver fasas ut av miljöskäl. Utbyggnaden av nya anläggningar i t ex Indien och Kina har stannat av.
Vind- och solkraft - Byggs ut intensivt men är väderberoende och kan inte leverera kraft efter behov.
Vattenkraft - Är en geografiskt begränsad resurs, däröver finns natur- skyddslagar som hindrar dess utbyggnad i många länder.
Kärnkraften - Skall fasas ut i många nyckelmarknader. Ny kärn- kraft som installeras är mycket dyr och kräver höga och långa subventioner.
Jämför vi BTC-teknikens elproduktionskostnad med de övriga energislagen i Diagram 2, är det tydligt att BTC anläggningar kommer kunna konkurrera ut flera av dessa energislag på kostnadsbasis. När man beaktar att de flesta större marknader inför styrmedel för att öka kostnaderna av koldioxidutsläpp, förstärks konkurrensfördelarna med BTC-tekniken ytterligare med uppemot 30 öre/kWh gentemot de fossila bränslena1.
Källa: IEA
Utöver en låg produktionskostnad erbjuder BTC produkten följan- de fördelar:
◼ Lönsam - mer lönsam än traditionell biokraft, men även vindkraft (5–10 % högre avkastning2) då man kan producera vid högre elpris
◼ Reglerbar - leverera förnybar el när den behövs och nära elbehovet
◼ Fjärrvärme - leverera fjärrvärme med hög verkningsgrad och kostnadseffektivt
◼ Effektbrist - minskar risken för effektbrist
◼ Nätinvesteringar - minskar behoven av omfattande investeringar i överföringskapacitet
◼ Avfall som bränsle - använda avfall från inhemsk skogs- och jordbruksindustri som bränsle
1. Ett koldioxidpris på 280 kr/ton under Europas Emission Trading Scheme skulle innebära en ökning av 13 respektive 30 öre/kWh för el från naturgas- och kolanläggningar.
2. Internavkastning
BIOKRAFT ÅNGPANNA VINDKRAFT - HAVS BIOKRAFTVÄRME - ÅNGPANNA
BIOKRAFT - BTC NATURGAS KRAFTVERK
KÄRNKRAFT BIOKRAFTVÄRME - BTC
KOLKRAFT VINDKRAFT - LAND
0 20 40
öre/kWh el
60 80 100
Diagram 2: Jämförelse i elproduktionskostnader för olika energislag. För kraftvärme erhålls värmekrediter vilket sänker dess produktionskostnader1. Kraftvärme innebär samtidig produktion av kraft och värme, kraft i diagrammet avser endast elproduktion.
1. För kraftverk jämförs tekniken utifrån deras optimalstorlek. För kraftvärme jämförs anläggningar med 75 MW värmeproduktion.
Marknaden för ny biokraft bedöms ha en mycket stark tillväxt de kommande 10–15 åren oberoende av Bolagets revolutionerande teknik. Organisationen XXXXX uppskattar den globala tillväxten för biokraft uppemot 13 % per år fram till 2030. Denna tillväxt drivs till stor del
av de faktorer som nämnts ovan. Den globala tillväxten uppskattas främst ske i fossilintensiva marknader där kol skall ersättas och ny el- produktion behövs. Bolaget avser inledningsvis adressera marknader i Norden följt av internationell expansion till marknader som Tyskland, Kina och Indien.
Bolaget har som målsättning att bli den dominerande tekniken för ny biokraft. I Norden uppskattas marknaden för biokraft vara uppemot 17 MDR SEK per år. Baserat på den förväntade tillväxten för biokraft
globalt från 500 TWh till 3 400 TWh3 beräknas den globala marknaden till över 380 MDR SEK per år.
Utvecklingen av BTC-tekniken sker i ett antal steg för att ta tekniken till ett kommersiellt stadium. Fas 4 utgör utveckling av anläggning vilken finansieras inom ramen för beställningen från betalande kund.
Fas | Namn | Period | Skala | Budget* MSEK | Planerad finansiering | Teknikfokus | Kommersiell fokus | Nyckelpartners |
Fas 1 | Koncept | 2018–19 | Varierande | 25 | Privat: 9 Offentlig. 13 Industri 3 | Testriggar Komponent-prestanda | Marknadsaktörer | Kraftbolag, FoU (uni, institut) |
Fas 2 | Design | 2019–20 | 1:100 | 25 | Privat: 9 Offentlig. 13 Industri 3 | Fuel-to-flame Systemprestanda | Konsortie-byggande Intressent-bearbetning | Kraftbolag, tillverka- re, FoU |
Fas 3 | Pilot | 2020–22 | 01:10 | 150 | Privat: 45 Offentlig. 90 Industri 15 | Pilot-anläggning Uppskalning, prestanda | Kommersiellt erbjudande Beställning av demo. Upprättande Joint Ventures. | Kraftbolag, EPC och tillverkare |
Fas 4 | Demon- stration | 2022–26 | 01:01 | 150 | Privat: 10 Kund: 95 Offentlig. 45 | Demo-anläggning Prestanda, tillgänglighet | Ekonomiska prestanda Marknadsintro | Kraftbolag, EPC och större tillverkare |
*Avser endast Phoenix BioPower. Exklusive utvecklingspartners behov t ex gasturbinen, och demonstrationsanläggningskostnad. Tabell 1: Utvecklingsplanen för Phoenix BioPower | ||||||||
De olika faserna representerar både tekniska utvecklingssteg, uppskalning av tekniken, tillverkning, men också affärsutveckling och marknadsintroduktion. Målsättningen är att kommersialisera BTC- tekniken och, tillsammans med partners, leverera en kommersiell demoanläggning på ca 30 MWe till 2025 beställd av en gruppering av kunder med stöd av offentliga sektorn. Tillsammans med pilotanlägg- ningen utgör detta grunden för den kommersiella expansionen.
BTC-tekniken har redan erhållit stöd från Energimyndigheten och energiinkubatorn InnoEnergy. Energimyndigheten har fram till 2018 beviljat stöd för ca 5 MSEK för utveckling av tekniken och patentport- följen. Därtill har Energimyndigheten beviljat ett stöd om 9,6 MSEK för teknikutveckling under perioden 2018–2019. Utöver offentlig finan- siering, bedöms det totala kapitalbehovet 2018–2019 vara 9 MSEK, vilket behövs för att bedriva kritiska affärsutvecklingsaktiviteter och tekniska projekt.
3. IEA World Energy Outlook, “two degree scenario” for 2060.
MSEK 500
400
300
200
100
0
-100
-200
-300
2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030
INTÄKTER
KOSTNADER
BRUTTORESULTAT ACKUMULERAT
Diagram 3: Antaganden om kostnader och bruttoresultat, EUR, 2018–2030, Norden.
Vid kommersialisering kommer Bolagets intäktsmodell baseras på två huvudsakliga intäkter, försäljning av nyckelkomponenter respekti- ve royalty på producerad energi. Baserat på den nordiska marknaden bedömer bolaget kostnads- och intäktsutvecklingen enligt Tabell 1, förutsatt en marknadsintroduktion 2020 och första beställning 2022 i samband med driftsättning av pilotanläggningen.
Kommersialiseringen av tekniken i Norden kräver ca 250 MSEK, före offentligt stöd och industriellt naturabidrag om ca 190 MSEK, innan verksamheten bedöms uppvisa ett positivt kassaflöde, med en första order ca 2022. Det positiva kassaflödet uppskattas ske 2026–2027. Till detta skall läggas den signifikanta potential som tekniken besitter, speciellt för marknader som Kina, Tyskland och Indien.
Sammanfattning
Denna sammanfattning skall endast ses som en introduktion till erbjudandet. Varje beslut om att investera i de aktier som erbjuds i Bolaget skall grundas på en bedömning av detta IM i sin helhet. Det är därför av stor vikt att noggrant studera
alla delar, och inhämta råd från expertis i olika frågor rörande emissionen eller den information som behandlas i detta IM, om så skulle behövas.
Bolagsstämmans beslut
Den 5 juli 2018 beslutade bolagsstämman för Phoenix BioPower AB (publ) att öka aktiekapitalet med högst 82 500 kronor genom
utgivande av högst 1 650 000 aktier av serie B utan företrädesrätt för Bolagets aktieägare. Vid fullteckning av emissionen tillförs Bolaget
9 075 000 kronor före emissionskostnader.
AFFÄRSIDÉ
Världen står inför dubbla utmaningar; att begränsa skadliga klimatef- fekter från utsläpp samtidigt som elproduktionen behöver fördubb- las till följd av en ökad urbanisering globalt. För att möta dessa utmaningar behöver enorma mängder förnybar energi installeras de kommande 30 åren för att ersätta fossila anläggningar och säkerställa en hållbar utveckling. Dagens dominerande alternativ är sol och vindkraft vilka är väderberoende och kan inte producera vid behov (planerbar och reglerbar). Detta har viktiga konsekvenser som kraftigt ökad variation i kraftpriser, effektbrist kan uppstå och överföringska- paciteten inom och mellan länder måste ökas drastiskt.
Bolaget har inom detta område identifierat ett stort behov av lönsam, reglerbar och förnybar el: en pånyttfödd biokraft som kan försörja städer med hållbar el och värme vid behov och till låg kostnad. För dessa behov behövs ett reglerbart alternativ till kärnkraft och fossil kraft erbjudas.
Den teknik som Phoenix BioPower utvecklar är en ny, skalbar, teknik som producerar förnybar kraft vid behov, placerad nära konsumtio- nen, och är lika kostnadseffektiv som vindkraft. Detta gör biokraften till ett verkligt alternativ när den fossila kraften skall ersättas.
Tekniken, BTC (Biomass fired Top Cycle), kan producera dubbelt så mycket el från samma bränsle som dagens rådande teknik kan. Tekniken kan förbättra elverkningsgraden från typiska 25–35 % idag till uppemot 60 % för större anläggningar. Denna förbättring i
elverkningsgrad innebär att biokraften på allvar kan konkurrera med fossileldade anläggningar och med intermittent kraft från sol och vind, även utanför värmesäsongen (då man samproducerar fjärrvärme).
Vidare kan biokraft bli ett mer lönsamt alternativ, eller ett flexibelt komplement, till vindkraften. Två kritiska resultat som är möjliga då produktionskostnaden för el med BTC-tekniken nära nog halveras jämfört med traditionell ångpanneteknik och ligger i samma nivå som vindkraften. Eftersom biokraften kan anpassa produktionen kan en anläggning drivas under större del av mer av högpristimmarna och därmed få bättre betalt för produktionen.
Utvecklingen av BTC-tekniken syftar till att inom 5 år kommersia- lisera tekniken och tillsammans med industriella partners erbjuda den på kommersiella villkor till marknaden. Phoenix BioPower, planerar ansvara för teknikutveckling och koordinering av utvecklingen för att tillsammans med partners, erbjuda nyckelkomponenter samt know- how till anläggningsbyggaren som uppför en kraftvärmeanläggning baserad på BTC-tekniken.
Bolagets intäktsmodell är baserad på både intäkter från försäljning av utrustning/nyckelkomponenter samt royaltyintäkter på producerad energi baserat på tekniken. Schablonmässigt kan det sägas att intäk- ten från utrustningsförsäljningen baseras på installerad effekt, €/kW och intäkten från royalty baseras på producerad energi, €/MWh.
Med en årlig addresserbar biokraftmarknad på 16,6 MDR SEK i Sverige och över 380 MDR SEK globalt ser Bolaget goda förutsättningar för
en snabb tillväxt av försäljningen när tekniken lanseras kommersiellt. Bolagets målsättning är att bli den ledande tekniken för ny biokraft och biokraftvärme.
MARKNAD
Bolagets teknik, BTC-tekniken, är en kraftvärmeteknik vilken kan producera både elkraft till elnätet och värme till t ex ett fjärrvärmenät. Marknaden för förnybar, biomassaeldad kraftvärme uppgår till ca 59 TWh/år i Norden och representerar en potential på uppemot 500 MDR SEK över 30 år varav Bolagets potentiella andel av anläggningsinves- teringen utgör 10–20 %. Globalt är kraftvärmemarknaden, inklusive fossilt. cirka tusen gånger större.
Med effektivare biokraftsteknik kan dagens investeringar i fjärrvärmenäten utnyttjas mer effektivt samtidigt som ny, reglerbar kraft kan erbjudas i ett energisystem där kärnkraften fasas ut och mer intermittent kraft från sol och framförallt vind kommer till. Med denna utfasning av baskraft och ökad andel intermittent kraft riskerar effektbrist uppstå i delar av Norden, samtidigt som volatiliteten i elpriser kommer stiga. Baserat på dagens fjärrvärmenät skulle en effektivare teknik för kraftvärme som BTC, kunna ge ett tillskott av reglerbar kraft i Norden på uppemot 50 TWh/år, vilket är nästan lika mycket som försvinner i samband med utfasningen av den svenska kärnkraften.
Internationellt lämpar sig BTC-tekniken mycket väl som ersätt- ningsteknik för fossila kraftverk, främst från kol. För kolintensiva marknader som Tyskland, Polen, Brasilien, Indien och Kina, länder med god tillgång på biomassaavfall från skogsindustri och jordbruk, kan BTC-tekniken minska CO2-utsläppen med många miljoner ton vid en storskalig implementering, samtidigt som partikelutsläpp och utsläpp av tungmetaller som Kadmium minskar radikalt. Utsläppen av tungmetaller kommer av att kol innehåller stora mängder, vilket frigörs vid förbränning. Partikelutsläppen reduceras genom den reningsprocess BTC-tekniken använder.
NYA OCH BEFINTLIGA SAMARBETEN
För att genomföra både teknikutvecklingen och framgångsrikt kommersialisera BTC-tekniken samarbetar bolaget med ett flertal parter, både inom akademin och industrin. Inledningsvis är de primära samarbetsparterna olika institutioner och institut vilka bidrar till den tidiga teknikutvecklingen. Ett urval av de partners som bolaget har idag är KTH, TU Berlin (DE), Swerea, High Temperature Corrosion Centre, Svenskt Förgasningscentrum, Eschertec (CH) och MTU Aero Engines (DE).
Genom den referensgrupp som bolaget bildat, med medlemmar från Stockholm Exergi, Sveaskog, Tekniska Verken, Svenska Kraftnät
och Energiforsk får Bolaget och teknikutvecklingen en kontinuerlig avstämning mot marknadens krav och förväntningar. Samtidigt ger det Bolaget en möjlighet att marknadsföra tekniken mot aktörer i marknaden. Syftet med referensgruppen är att engagera så många aktörer i värdekedjan för en BTC anläggning som möjligt. Av det skälet planerar Xxxxxxx utöka referensgruppen med ytterligare medlemmar vartefter teknikutvecklingen fortskrider.
Samtidigt med denna teknikutveckling arbetar bolaget intensivt med att rekrytera industriella partners för den kommande kommersiali- seringen och industrialiseringen av tekniken. Då teknikutveckling av ny kraftvärmeteknik är både tidskrävande och kapitalintensiv är det viktigt för teknikens framgång att industriella parter engageras tidigt i utvecklingen samtidigt som marknaden bearbetas för att skapa en efterfrågan för mer högeffektiv biokraft.
FINANSIERING
Bolagets huvudsakliga finansiering under utvecklingsperioden kommer vara genom offentliga stödprogram från Energimyndigheten, EU program som t ex Horizon 2020 och motsvarande. Genom den stora andel offentliga finansiering som Bolaget redan erhållit, erhålles en sänkt finansiell risk för aktieägarna och övriga investerare i Bolaget. Utöver offentlig finansiering räknar bolaget med viss indu- striell naturafinansiering, dvs industriella partners och aktörer bidrar utan ersättning till bolagets teknikutveckling genom att t. ex. upplåta lokaler, erbjuda studier eller teknisk utrustning eller på annat sätt bidra positivt till verksamheten.
I maj 2018 beviljade Energimyndigheten Bolaget stöd på 9,6 MSEK för ett utvecklingsprojekt för att vidareutveckla tre kritiska kom- ponentsteg i BTC processen. Detta projekt bygger vidare på den
teknikutveckling som bedrivits på tekniken tidigare inom Phoenix och Euroturbine AB. Detta ska läggas till redan beviljat stöd på ca 4 MSEK för tekniken 2016–2018.
Bolaget har idag projektplaner som omfattar cirka 100 MSEK för perioden fram till och med 2022. För de inledande projekten under 2018–2019, omfattande ca 20 MSEK, söker Bolaget genom denna nyemission 9 MSEK för att möta det kapitalbehov som den planerade teknik- och affärsutvecklingen kräver, tillsammans med beviljat stöd och industriell motfinansiering.
Utöver finansieringen från Energimyndigheten bygger bolagets ut- vecklingsplan på betydande icke upptagna tillgångar vad gäller teknik, know-how och inventarier. Bolagets patentportfölj har av extern part värderats till uppemot 50 MSEK, en tillgångsmassa upptagen till
500 000 SEK i räkenskaperna. Till detta kommer etablerade samar- beten, tekniska rapporter samt testutrustning för betydande värden. Detta sammantaget ger bolaget en stabil grund att stå på i den accelererade utveckling av tekniken som nu lanseras genom Fas 1. Se Tabell 8 på sida 29 för detaljer.
AKTIEKAPITAL OCH ÄGARFÖRHÅLLANDEN
Aktiekapitalet i Phoenix BioPower uppgår till 550 000 kr fördelat på 11 000 000 aktier i Serie A. I bolaget finns två aktieslag, A-aktier och B-aktier. En aktie ger tio (10) röster och en B-aktie en (1) röst. Nedan sammanställning visar aktieägandet i bolaget, efter förevarande nyemission, förutsatt fullteckning.
Aktiekapitalets utveckling
Erbjudandet omfattar 1 650 000 aktier av Serie B. Nedanstående sammanställning visar fördelningen av kapitalet före och efter emis- sionen. Sommaren 2018 genomfördes en apportemission i samband med överföringen av patentportföljen från Eurotubine AB till Phoenix BioPower fullgjordes.
Datum | Händelse | Kvotvärde | Xxxx | Xxxxx A-aktier | Antal B-aktier | Förändring aktiekapital | Summa aktiekapital | Summa antal aktier |
2016-11-24 | Bolagsbildning | 5 | 5 | 10 000 | 0 | 50 000 | 50 000 | 10 000 |
2018-07-05 | Split 1:100 | 0,05 | 1 000 000 | 0 | - | 50 000 | 1 000 000 | |
2018-07-05 | Apportemission | 0,05 | 10 000 000 | 0 | 500 000 | 550 000 | 11 000 000 | |
Situationen före nyemissionen | 0,05 | 11 000 000 | 0 | 550 000 | 11 000 000 | |||
2018-08-20 | Nyemission | 0,05 | 5,5 | 1 650 000 | 82 500 | 632 500 | 12 650 000 | |
Situation efter nyemission | 0 | 5,5 | 11 000 000 | 1 650 000 | 632 500 | 12 650 000 | ||
Tabell 2: Aktiekapitalets utveckling | ||||||||
Ägarförhållanden
Före nyemissionen: | ||||
Aktieägare | Xxxxx A-aktier | Xxxxx X-aktier | Andel kapital | Andel röster |
Xxxxxx Xxxx | 1 788 280 | 16,26 % | 16,26 % | |
Xxxxxxx Xxxxxxxx | 3 576 560 | 32,51 % | 32,51 % | |
Xxxxxx Xxxxxxxxx | 880 000 | 8,00 % | 8,00 % | |
Xxxx-Xxxx Xxxxxxx* | 3 576 560 | 32,51 % | 32,51 % | |
InnoEnergy | 1 100 000 | 10,00 % | 10,00 % | |
Xxxxxxxxx Xxxxxxxxx* | 39 300 | 0,36 % | 0,36 % | |
Xxxxxx Xxxxxxxx* | 39 300 | 0,36 % | 0,36 % | |
Summa | 11 000 000 | 0 | 100,00 % | 100,00 % |
Efter nyemissionen, förutsatt fullteckning: | ||||
Aktieägare | Xxxxx A-aktier | Xxxxx X-aktier | Andel kapital | Andel röster |
Xxxxxx Xxxx | 1 788 280 | 14,14 % | 16,02 % | |
Xxxxxxx Xxxxxxxx | 3 576 560 | 28,27 % | 32,03 % | |
Xxxxxx Xxxxxxxxx | 880 000 | 6,96 % | 7,88 % | |
Xxxx-Xxxx Xxxxxxx* | 3 576 560 | 28,27 % | 32,03 % | |
InnoEnergy | 1 100 000 | 8,70 % | 9,85 % | |
Xxxxxxxxx Xxxxxxxxx* | 39 300 | 0,31 % | 0,35 % | |
Xxxxxx Xxxxxxxx* | 39 300 | 0,31 % | 0,35 % | |
Nya | 1 650 000 | 13,04 % | 1,48 % | |
Summa | 11 000 000 | 1 650 000 | 100,00 % | 100,00 % |
* Inkl. ägande genom eget bolag | ||||
Tabell 3: Ägarförhållanden per 2018-08-10 | ||||
ÖVRIGA BOLAGSFAKTA
Firmanamn: Phoenix BioPower AB (publ)
Säte: Stockholms län, Stockholm
Land: Sverige
Organisationsnummer: 559086–8435
Bolagsbildning: 2016-11-24
Juridisk form: Publikt svenskt aktiebolag
Lagstiftning: svensk rätt och svenska aktiebolagslagen
Bolaget är ett avstämningsbolag och ansökan om registrering hos Euroclear är inlämnad och beräknas vara genomförd under au- gusti månad.
Adress: x/x XxxxXxxxxx, Xxxxxxxxxxxxx 00
Hemsida: xxx.xxxxxxxxxxxxxxx.xxx
RISKFAKTORER
En investering i Phoenix BioPowers aktier innebär ett risktagande, där flera faktorer påverkar eller kan komma att påverka Bolagets verksamhet. Nedan nämnda risker är endast en sammanfattning av de riskfaktorer en investerare bör ha i åtanke vid en investering i Bolaget. För att få en helhetsbild av riskerna med att investera i aktierna som erbjuds i detta Memorandum, är det av stor vikt att alla relevanta risker som beskrivs i avsnittet Riskfaktorer beaktas. Utelämnande eller införande av en risk i denna sammanfattning är inte en indikation på dess betydelse.
Potentiella investerare bör således noggrant överväga beskrivna riskfaktorer liksom övrig information i detta Memorandum innan beslut fattas om teckning av aktier i Phoenix BioPower AB (publ). Verksamhetsrelaterade risker utgörs t.ex. av risker hänförliga till Bolagets relativt korta historik, bolagets hittillsvarande begränsade intäkter som kan leda till fortsatta förluster och beroende av ytterliga- re kapitalanskaffning.
Oförutsedda tekniska problem som kan leda till kostsamma nyutvecklingar eller tester. Konkurrenter och deras agerande eller produkter under utveckling kan inte förutses av bolaget. Global ut- veckling av ekonomiska förhållanden och politiska beslut kan påverka bolagets verksamhet. Politiska beslut kan t.ex. utgöras av subven- tioner för vissa energislag som skulle kunna missgynna Bolagets produkter i förhållande till andra teknologier. Affärsrisker såsom lägre intresse för Bolagets produkter än förväntat, risker i kundfordringar, risk för tvister och garantiförbindelser. Finansiella risker utgörs av risk för bristande likviditet i bolaget och behov av ytterligare kapital, utöver det kapitalbehov som idag är känt. Aktie- och aktiemarknads- relaterade risker utgörs t.ex. av risk för att utdelning uteblir, att aktiekursen inte utvecklas positivt eller att möjligheterna att avyttra aktierna är begränsade. Se även kap 6 om risker.
xxxxxxxxxxxxxxx.xxx 10
Inbjudan till teckning av aktier
Härmed inbjuds, med avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt, allmänheten till teckning av aktier i Phoenix BioPower AB (publ) i enlighet med villkoren i detta Informationsmemorandum, Memorandum.
Bolagsstämman för Phoenix BioPower beslutade den 28 juni, 2018 att öka Bolagets aktiekapital med högst 82 500 kronor fördelat på högst 1 650 000 aktier.
Samtliga aktier erbjuds till en teckningskurs om 5,50 kronor per aktie. Det totala emissionsbeloppet uppgår till högst 9 075 000 kronor.
Bolaget kommer således att tillföras upp till 9 075 000 kronor före emissionskostnader. Nyemissionen innebär att Bolagets aktiekapital kan öka från 550 000 kronor till högst 632 500 kronor.
Antalet utestående B-aktier kan samtidigt öka från 0 stycken till högst 1 650 000 stycken. Utspädningseffekten för de befintliga aktieägare som väljer att inte teckna aktier uppgår därmed till cirka 13,04
%. Aktierna beräknas vara registrerade hos Bolagsverket under september 2018 varefter leverans av aktier till berörda tecknare kommer att ske.
Detta Memorandum har upprättats av styrelsen för Phoenix BioPower AB (publ) med anledning av nyemissionen. Styrelsen försäkrar att den har vidtagit alla rimliga försiktighetsåtgärder för att säkerställa att uppgifterna i detta Memorandum, såvitt styrelsen känner till, överensstämmer med de faktiska förhållandena och att ingenting är utelämnat som skulle kunna påverka dess innebörd.
Stockholm den
Phoenix BioPower AB (publ)
Styrelsen
xxxxxxxxxxxxxxx.xxx 11
Bakgrund och motiv
BAKGRUND
Efterfrågan på energi ökar kontinuerligt och snabbt, både i Sverige och globalt. Över 80% av den konsumerade energin i världen kommer fortfarande från fossila källor. Behovet av ny energi ökar i snabbare takt än omställningen mot förnybara energikällor, vilket gör att ande- len energi som kommer från fossila källor ökar, trots stora satsningar på förnybara energikällor som sol och vind.
Ett av de vanligaste bränslen för elkraft och värme globalt är kol. Kolkraften måste, för att vi ska nå målet i klimatavtalet i Paris, fasas ut och ersättas med förnybar kraftproduktion. En stor del av denna produktion kan ersättas med sol- och vindkraft, men det är inter- mittent kraft, kraft som man inte kan planera då kraftproduktionen är helt beroende av aktuell väderlek. En konkurrenskraftig industri, och samhället i stort, förutsätter en långsiktig energiplanering med stabila förutsättningar, priset och tillförlitlighet. En övergång mot
förnybara energikällor förutsätter därför att ny teknik tas fram, teknik som både kan leverera förnybar energi som täcker behoven både för den nya energi som kommer att krävas och som kan ersätta befintliga kraftverk efter avveckling.
Phoenix BioPower utvecklar en ny teknik för reglerbar kraft med led- stjärnorna ”lönsam, reglerbar och förnybar” kraftproduktion. Bolagets teknik kan möta en betydande del av det globala behovet av förnybar el, kraftvärme, reglerkraft och att ersätta kolkraften. I Sverige skall kärnkraften helt fasas ut under de närmaste 20 åren.
MED PHOENIX BIOPOWERS TEKNIK KAN HELA BORTFALLET FRÅN KÄRNKRAFTENS UTFASNING ERSÄTTAS MED HÖGEFFEKTIV BIOKRAFT, NÅGOT
SOM INGEN ANNAN KÄND ENERGIKÄLLA KLARAR IDAG.
MOTIV
Phoenix BioPower befinner sig i ett intensivt utvecklingsskede med ett starkt stöd från Energimyndigheten och inkubatorn InnoEnergy. Under sommaren 2018 beviljade Energimyndigheten stöd för den fortsatta utvecklingen av BTC-tekniken i syfte att kommersialisera tekniken längre fram. Projektet avser vidareutveckling komponentprestanda av de tre huvudsakliga stegen i processkedjan; trycksättning, förgasning och förbränning. Budgeten för projektet är ca 15 MSEK med stöd
från Energimyndigheten på 9,6 och ca 1,5 från Industriella partners. Tillsammans med affärsutvecklingsprojekt kopplade till teknikutveck- lingen uppgår budgeten för Fas 1 till 20 MSEK. Tidigare i år erhöll Xxxxxxx också en finansiering om ca 2 MSEK för att fortsatt säkra och vidareutveckla patentportföljen samt för att stärka patentstrategin.
Bolagets teknikutveckling sker i fyra huvudsakliga faser. Diskussioner med Energimyndigheten om ytterligare projekt och ansökning till
EU-program pågår enligt:
Fas 1: 9,6 MSE beviljade och diskussioner med Energimyndigheten om ytterligare projekt där stöd om ca 3 MSEK är aktuellt
Fas 2 samt delvis Fas 3: 40 MSEK projektstöd från ett EU program inom Horizon 2020
För Fas 1 söker Bolaget 9 MSEK i denna emission. Se Tabell 8 på sida 29.
Regelverket för stöd från Energimyndigheten och annat offentligt stöd, kräver att en del av projektkostnaden finansieras av privata medel, så kallad medfinansiering. Eftersom en så stor del av projektkostnaden finansieras av Energimyndigheten och industriella partners innebär det att aktieägare och investerare får en mycket god hävstång på investerat kapital samt en betydligt sänkt risk.
Bolaget erbjuder nu allmänheten att investera i Phoenix BioPower. Bolagets revolutionerande teknik, lett av ett erfaret team och styrelse har mycket goda förutsättningar att kommersialisera denna teknik.
Med de marknadsmässiga förutsättningar som råder idag och det akuta behovet av att ändra energisystemet till mer hållbart, lägger grunden för en kommersiell succé.
VD har ordet
81 procent! Det är andelen fossil energi globalt. Det är en ganska skrämmande siffra när man tänker på klimatet och vårt behov av ett hållbart energisystem.
I Parisavtalet, påskrivet av världens nationer, ska vi sträva för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C för att undvika en kli- matkatastrof. Detta mål kräver stora åtaganden vad gäller minskade utsläpp av växthusgaser. Tyvärr, räcker inte dagens åtaganden från länder och företag utan vi riskerar att ta oss till en temperaturökning på minst 3°C till år 2100. I det perspektivet blir utmaningen, och behoven, betydligt större än vad de flesta inser. Detta stigande behov av förnybar energi är en enorm möjlighet för vår teknik för högeffektiv biokraft.
Med vår BTC (Biomass-fired TopCycle) teknik kan vi fördubbla elut- bytet från samma bränsle, från 30 % till 60 % jämfört med traditionell ångpanneteknik. Med detta radikalt högre elutbyte blir biokraften betydligt mer konkurrenskraftig jämfört med andra energikällor och framförallt traditionell ångpanneteknik. En stor fördel jämfört med väderberoende energislag såsom vindkraft är att energi kan levereras efter behov, inte bara när det blåser. Tekniken utvecklas för att använ- da avfall från skogs- och jordbrukssektorerna som bränsle. På detta sätt utnyttjas resurser effektivare och ingen ny mark behöver tas i anspråk för produktion av bränsle, t ex mark som behövs för matpro- duktion. Kort och gott är vår teknik lönsam, planerbar och förnybar.
Vi sjösätter nu ett accelererat utvecklingsprogram med syfte att inom 5 år kunna erbjuda tekniken kommersiellt både i Sverige och internationellt. Vår målsättning är att ha vår första kommersiella, storskaliga anläggning i drift innan 2025. Basen för det utvecklings- programmet är det stöd på nästan 11,6 MSEK som Energimyndigheten beviljat Bolaget hittills.
BTC tekniken har alla förutsättningar att bli den game-changer för biokraften och planerbar kraft som saknas i energiomställningen till förnybart. Flera aktörer ser potentialen i denna teknik, framförallt Energimyndigheten och Europas största energiinkubator, InnoEnergy, men det finns även ett stort intresse från ledande marknadsaktörer och t ex Svenska Kraftnät. Detta intresse sträcker sig även utanför Sverige, till marknader där behoven av att ersätta kolkraften och förbättra miljön är betydligt mer akuta.
Vi är ett litet, men fokuserat och erfaret, team med lång bakgrund inom teknikutveckling, innovation, industrialisering och tillväxtbolag. Kombinerat med den revolutionerande tekniken har bolaget skapat de bästa förutsättningarna för en framgångsrik kommersialisering av BTC tekniken.
Vi går en spännande framtid till mötes. Utmaningarna är stora, men möjligheterna desto större. Med vår teknik har vi möjlighet att påver- ka miljön globalt och mätbart! Vi är övertygade om att BTC tekniken inom 10 år kommer vara förstavalet för storskalig biokraft globalt, med uppförande av flera anläggningar per år. Phoenix BioPower kommer stå redo att leverera. Vi vill därför bjuda in Dig att vara med på vår resa. Välkommen ombord!
Xxxxxx Xxxx
VD
”BTC-TEKNIKEN HAR ALLA FÖRUTSÄTTNINGAR ATT BLI DEN GAME-CHANGER FÖR BIOKRAFTEN OCH PLANERBAR KRAFT SOM SAKNAS”
Villkor och anvisningar
Aktier som erbjuds
Aktien som Erbjudandet gäller är Phoenix BioPower AB (publ) serie B. Aktien har upprättats enligt svensk lagstiftning.
Företrädesrätt till teckning
Aktierna emitteras utan företrädesrätt för existerande aktieägare och riktas till allmänheten.
Emissionskurs
De nya aktierna emitteras till en kurs om 5,50 kronor per aktie. Det tillkommer inget courtage eller skatter på beloppet. Emissionskursen är fastställd av Stämman och baserar sig på aktuellt affärsläge
i kombination med en bedömning utifrån Bolagets potential och framtidsutsikter.
Antal aktier i erbjudandet
Erbjudandet omfattar högst 1 650 000 B-aktier, samtliga med en (1) röst per aktie och med samma rätt till Bolagets vinst. Vid fullteckning kommer antalet aktier i serie B i Bolaget att öka från nuvarande 0 till 1 650 000 aktier. Utspädningen för aktieägare som inte deltar i emis- sionen kommer att bli cirka 13,04 %, beräknat som antalet nya aktier dividerat med det totala antalet aktier efter fulltecknad nyemission.
Teckningstid
Teckning av nya aktier skall ske på nedan angivet sätt under perioden 2018-08-20 – 2018-09-03 med rätt för styrelsen att förlänga teckningstiden.
Betalning och leverans av aktier
Full betalning för tilldelade aktier ska erläggas kontant senast den dag som anges på avräkningsnotan. Observera att om full betalning inte erläggs i tid, kan tilldelade aktier komma att överlåtas till annan. Skulle försäljningspriset vid sådan överlåtelse komma att understiga priset enligt Erbjudandet, kan den som erhöll tilldelning av dessa aktier i Erbjudandet komma att få svara för mellanskillnaden. Efter ge- nomförd emission kommer aktierna att registreras hos Bolagsverket, vilket beräknas ske i september månad 2018, varefter leverans av aktier till berörda tecknare kommer att ske. Några betalda tecknade aktier, s.k. BTA, kommer inte att ges ut.
Teckningspost
Aktier tecknas i poster om 1 000 aktier och därefter jämna 200-tal.
Anmälningssedel
Anmälningssedel bifogas detta IM. I det fall anmälningssedel saknas kan en ny anmälningssedel rekvireras kostnadsfritt från Bolaget och/eller från Aktieinvest FK AB. Anmälningssedel finns även för nedladdning på Bolagets hemsida, xxx.XxxxxxxXxxXxxxx.xxx, eller Aktieinvest FK AB:s hemsida, xxx.xxxxxxxxxxx.xx/xxxxxxx0000. Ofullständigt eller felaktigt ifylld anmälningssedel kan komma att lämnas utan åtgärd. Endast en (1) anmälningssedel per tecknare kommer att beaktas. Om flera anmälningssedlar skickas in kommer endast den senast mottagna att beaktas. Anmälan för teckning av aktier är bindande.
Teckning i emissionen kan även göras elektroniskt med BankID på Aktieinvests hemsida. Gå in på: xxx.xxxxxxxxxxx.xx/xxxxxxx0000 och följ instruktionerna.
Handel i aktien
Det finns idag igen handel i aktien. Styrelsens målsättning är att när bolaget bedöms moget ansöka om notering av aktien på en reglerad marknadsplats i Sverige.
Tilldelning
Det finns ingen övre gräns för hur många aktier en enskild tecknare kan anmäla sig för, inom gränserna för nyemissionen. Styrelsen för Phoenix BioPower AB (publ) beslutar om tilldelning vid eventuell överteckning. Besked om tilldelning sänds ut per post av Aktieinvest FK AB, till adress som angivits på anmälningssedeln.
Vid överteckning fördelar styrelsen aktier utefter vad som bedöms mest gynnsamt för bolagets framtida utveckling.
Rätt till utdelning
De nya aktierna berättigar till utdelning fr.o.m. avstämningsdagen för den utdelning som beslutas närmast efter den aktuella nyemissionens registrering. Samtliga aktier har samma rätt till utdelning. Några begränsningar i rätten till utdelning finns inte. Utbetalning av even- tuell utdelning ombesörjs av Euroclear Sweden AB eller, avseende förvaltarregistrerade innehav, i enlighet med respektive förvaltares rutiner. Om aktieägare inte kan nås kvarstår aktieägarens fordran
på Bolaget avseende utdelningsbelopp och begränsas endast genom regler om preskription.
Övrig information
Detta Informationsmemorandum har upprättats av styrelsen för Bolaget som också svarar för marknadsföring av emissionen. För ad- ministrativa tjänster i samband därmed samt likvider och registrering av aktier i Euroclear Sweden AB:s, system, svarar Aktieinvest FK AB, som inte har några intressen i Bolaget utöver detta uppdrag. Aktierna i Phoenix BioPower är inte föremål för erbjudande som lämnats till följd av budplikt, inlösenrätt eller lösningsskyldighet. Det har inte fö- rekommit något offentligt uppköpserbjudande under innevarande eller föregående räkenskapsår. Nyemitterade aktier berättigar till samma andel av Bolagets vinst och eventuell utdelning, även vid likvidation som tidigare aktier. Nyemitterade aktier är av serie B. med en (1) röst per aktie. I Bolaget finns även A-aktier vilka har tio (10) röster per aktie. En sammanställning av röstförhållandet i bolaget finns under avsnittet Aktiekapitalets utveckling under avsnitt 2.6. Aktieägarnas rättigheter avseende vinstutdelning, rösträtt, företrädesrätt vid nyteckning av aktie med mera styrs av Bolaget bolagsordning vilken finns återgiven i sin helhet i appendix 2 till detta IM.
I det fall ett för stort belopp betalats in av en tecknare kommer Aktieinvest FK att ombesörja att överskjutande belopp återbetalas. Belopp understigande 100 SEK kommer dock inte att utbetalas.
Ofullständig eller felaktigt ifylld anmälningssedel kan komma att lämnas utan avseende. Om teckningslikviden inbetalats för sent eller är otillräcklig kan anmälan om teckning också komma att lämnas utan avseende. Erlagd emissionslikvid kommer då att återbetalas.
Riskfaktorer
Om någon av följande risker inträffar kan det få en väsentligt negativ inverkan på Bolagets verksamhet, finansiella ställning och resultat. I sådana fall kan värdet på Bolagets aktier falla och investerare kan förlora hela eller delar av sin investering.
De risker som beskrivs nedan är inte de enda risker som Bolaget är utsatt för. Ytterligare risker som Bolaget för närvarande inte känner till eller som Bolaget för närvarande, baserat på sedvanlig riskana- lys, ej anser vara väsentliga, kan också på ett negativt sätt påverka verksamheten, den finansiella ställningen och resultatet. De enskilda riskfaktorerna presenteras utan inbördes ordning, både vad gäller sannolikheten för att en risk ska realiseras och dess betydelse.
Memorandumet innehåller också framåtblickande uttalanden som är beroende av framtida risker och osäkerheter. Bolagets resultat kan komma att skilja sig avsevärt från vad som anges i de framåtriktade uttalandena till följd av många olika faktorer, däribland men inte begränsat till, de risker som beskrivs nedan och på annan plats i detta Memorandum.
BRANSCH- OCH MARKNADSRELATERADE RISKER
Bolaget är exponerat mot konjunktur- och valutaförändringar Externa faktorer såsom inflation, valuta och ränteförändringar, tillgång och efterfrågan samt låg- och högkonjunktur kan ha inverkan på rörelsekostnader och försäljningspriser. Bolagets framtida intäkter kan påverkas negativt av dessa faktorer, vilka står utom Bolagets kontroll och kan ha en väsentligt negativ inverkan på verksamheten och den finansiella ställningen.
Bolaget har begränsad intjäningsförmåga och kommer behöva ytterligare externt kapital
Bolaget bildades i november 2016 och uppvisade en blygsam vinst under första verksamhetsåret. Bolagets framtida resultat är bland annat beroende av Bolagets förmåga att kommersialisera BTC tekno- login och uppnå en tillfredsställande marknadsnärvaro. Utsikterna för detta påverkas bland annat av Bolagets utvecklings-, kommersialise- rings- och marknadsföringsarbete, men även av yttre faktorer såsom utvecklingen på marknaden för Bolagets produkter och den generella ekonomiska utvecklingen i världen.
Bolaget har i dagsläget begränsade intäkter och står inför en expansiv utvecklingsfas vilket är kapitalkrävande. Bolaget kommer därför
även i framtiden komma att vara i behov av att finansiera sin tillväxt via externt kapital. Bolagets möjlighet att tillse eventuella framtida kapitalbehov är beroende av Bolagets förutsättningar att kunna erhålla offentligt stöd, uppta lånefinansiering samt det allmänna marknadsläget för kapitalanskaffning. Det är inte säkert att Bolaget kommer att kunna anskaffa önskvärt kapital på attraktiva villkor, eller överhuvudtaget. Om Bolaget inte kan få tillgång till ytterligare finansiering, eller inte kan få sådan finansiering på skäliga villkor, kan
detta komma att ha en negativ effekt på verksamheten, den finansiella ställningen och resultatet.
Risker relaterade till internationell verksamhet
Bolagets verksamhet är utsatt för risker till följd av att verksamheten förväntas riktas till olika länder, främst inom Europa men även till Nordamerika och Asien. Därmed kan det framtida resultatet påverkas av en rad faktorer, bland annat juridiska, skatte- eller ekonomiska pålagor på Bolaget, förändringar i ett lands politiska och ekonomiska förhållanden, handelsrestriktioner och krav på import- och export- licenser samt otillräckligt skydd av immateriella rättigheter. Det
finns en risk att dessa faktorer skulle kunna få en väsentligt negativ påverkan på verksamheten, den finansiella ställningen och ställning- en i övrigt.
Bolaget är beroende av BTC Teknologin
Bolagets fortsatta tillväxt bygger på att BTC teknologin skyddas av patent. Det finns en risk att något annat bolag lanserar en konkurre- rande produkt som är bättre och/eller billigare än BTC teknologin, eller att konkurrenter har starkare marknadsposition och finner alternativa och effektivare lösningar. I och med att BTC teknologin är Bolagets huvudsakliga produkt skulle detta kunna förändra förutsätt- ningarna för Bolagets expansion och därmed påverka verksamheten och resultatet negativt.
Bolaget är beroende av att söka skydd för sina utvecklingsinsatser Bolagets framtida framgång beror på dess förmåga att kommersiali- sera BTC teknologin, förmågan att hålla jämna steg med teknologiska förändringar och att lyckas uppfylla de nya krav som ställs på den marknad Bolaget förväntas vara verksam inom.
Samtidigt som patent skyddar resultatet av utvecklingsinsatser innebär de också att tekniken offentliggörs, vilket kan leda till att konkurrenter får del av Bolagets utvecklingsinsatser. Det finns en risk för att befintligt och framtida immaterialrättsligt skydd inte fullgott skyddar det kommersiella resultatet av Bolagets utvecklingsarbete, och att utvecklingsarbetet inte kan omsättas i tekniska och kommersi- ella framgångar. Det finns även en risk att ansökta patent inte kommer att beviljas eller att befintliga patent kommer att ifrågasättas.
Om Bolaget misslyckas med att kommersialisera och skydda resul- tatet av sitt utvecklingsarbete kan detta negativt påverka Bolagets resultat, verksamhet och finansiella ställning i övrigt.
Risk att BTC teknologin inte uppnår önskvärd marknadspenetration Bolaget avser att tillverka, distribuera eller licensera ut produktions- tekniken för BTC teknologin till olika marknader. Det finns en risk
att de produkter som Bolaget utvecklat inte får det positiva mottag- ande på marknaden som förväntats och att tiden till acceptans för produkten blir längre än väntat, detta kan resultera i höga kostnader för att nå önskad marknadspenetration. För det fall Bolaget inte når ett kommersiellt genombrott kan detta få negativa konsekvenser för verksamheten och den finansiella ställningen.
RISKER I BOLAGETS VERKSAMHET OCH ORGANISATION
Risker avseende den finansiella rapporteringen
Det finns risk att fel i Bolagets finansiella rapportering medför nedskrivningsbehov. Den väsentligaste risken för fel i den finansiella rapporteringen avser främst redovisat värde på immateriella anlägg- ningstillgångar vilket skulle ha en väsentligt negativ inverkan på den finansiella ställningen och resultatet.
Bolaget är beroende av att rekrytera och behålla nyckelpersoner och övrig personal
Bolagets framgång är till stor del beroende av dess fortsatta förmåga att identifiera, rekrytera, anställa och behålla kvalificerade och erfarna ledande befattningshavare och andra nyckelpersoner. Förlust av kvalificerade nyckelpersoner kan resultera i förlust av viktig kompe- tens och kan väsentligen fördröja eller förhindra utvecklingen och genomförandet av affärsplanen. Bolaget planerar vidare expansion
av verksamheten med tillväxt de kommande åren vilket innebär att den befintliga organisationen gradvis kommer att behöva utökas. Om Bolaget misslyckas med att utöka organisationen i takt med verksam- hetens behov på alla områden finns risk för att vissa funktioner blir eftersatta vilket i förlängningen kan påverka tillväxten negativt. Det finns således en risk att en alltför expansiv verksamhet samt en oför- måga att behålla och rekrytera kvalificerade och erfarna nyckelperso- ner skulle kunna få en väsentligt negativ påverkan på verksamheten, resultatet och den finansiella ställningen.
Bolaget är föremål för tekniska risker avseende utvecklingen av BTC Teknologin
Utvecklingskostnader hänförliga till verksamheten såsom tids- och kostnadsaspekter kan vara svåra att på förhand fastställa med säkerhet, särskilt i kommersialiseringsarbetet med BTC Teknologin varvid Bolaget kan komma att bedriva utvecklingsarbete i syfte att studera och utvärdera effekten av potentiella nya produkter. Det finns dessutom en risk att svagheter eller problem med BTC Teknologin ännu inte upptäckts och att dessa svagheter och problem endast kan åtgärdas till betydande kostnader. Resultatet av utvecklingsarbete kan vara ovisst och därtill leda till att koncept, undersökningar eller produkter måste vidareutvecklas, vilket innebär att nytt komplette- rande utvecklingsarbete kan komma att behöva utföras till betydande kostnader eller att den specifika produktutvecklingen helt läggs ned. Utvecklingen av BTC Teknologin kan medföra tekniska problem som gör att det tar längre tid än planerat att kommersialisera teknologin och att kostnaderna för Bolaget blir högre än planerat, både till följd av ökade kostnader under utvecklingsfasen och till följd av försenad marknadsintroduktion, vilket i så fall skulle inverka negativt på verksamheten, den finansiella ställningen och resultatet.
Bolaget är beroende av produkternas varumärken
Ett bolags produktvarumärken och vad dessa förknippas med har stor betydelse för möjligheterna att sluta avtal med både kunder och leverantörer. Till exempel kan kvalitetsproblem, logistiska eller ope- rativa, samt miljöproblem leda till att produktens varumärke skadas och därigenom leda till svårigheter att attrahera nya kunder och samarbetspartners. Dessutom finns risken att anställda eller andra
företrädare vidtar åtgärder som är oetiska, kriminella eller i strid med de interna riktlinjerna och policyerna. Detta kan resultera i att kunder och leverantörer associerar Bolagets produkter med sådana åtgärder vilket kan ha en väsentligt negativ inverkan på produkterna. Om varumärket på produkten skadas kan det leda till att Bolaget förlorar försäljnings- eller tillväxtmöjligheter och kan således resultera i en väsentligt negativ inverkan på verksamheten, framtidsutsikterna, resultatet och den finansiella ställningen.
Bolaget är beroende av sekretess och sakkunskap
Bolaget är beroende av sekretess och sakkunskap i sin verksamhet. Det kan inte uteslutas att Bolagets anställda, konsulter, rådgivare eller andra personer agerar i strid med sekretessåtaganden avseende konfidentiell information, eller att konfidentiell information avslöjas på annat sätt och utnyttjas av konkurrenter vilket i så fall skulle inverka negativt på verksamheten och resultatet. Samma risk gäller för de samarbeten Bolaget ingått i syfte att ansöka om bidrag för sin verk- samhet. Här tillkommer risken för att dessa samarbeten inte fungerar eller att något av avtalen av annat skäl upphör vilket skulle inverka negativt på verksamheten och resultatet.
Bolaget är beroende av de tillstånd som ställs för verksamheten Skulle Bolaget brista i fullgörandet av kontrollerande myndigheters krav inom den verksamhet som bedrivs, exempelvis inom miljö och hälsa, eller inte uppfylla eventuellt framtida förändrade krav kan för- utsättningarna för bedrivandet av verksamheten rubbas och därmed riskera att påverka resultatet och den finansiella ställningen negativt.
Försäkringsskydd kan visa sig otillräckligt
Det finns en risk för att förluster uppstår eller att krav framställs som går utöver vad som täcks av nuvarande försäkringsskydd. Om försäk- ringsskyddet visar sig otillräckligt finns det en risk att detta påverkar verksamheten och den finansiella ställningen negativt.
Bolagets skattesituation kan förändras på grund av skatterevisioner Bolaget är, från tid till annan, föremål för skattegranskningar, men har hittills inte varit föremål för någon fullständig skatterevision. Det finns en risk för att skatterevisioner eller granskningar kan resultera i en minskning av Bolagets skattemässiga underskott och/eller att något bolag inom Bolaget påförs tillkommande skatt. Detta kan få
en negativ inverkan på resultatet, verksamheten och den finansiella ställningen i övrigt.
Bolaget kan komma att bli föremål för tvister
Bolaget kan från tid till annan bli föremål för rättsprocesser inom ramen för sin verksamhet. Sådana rättsprocesser kan exempelvis gälla intrång i immateriella rättigheter, avtalsfrågor eller produk- tansvarsfrågor. Tvister och anspråk kan vara tidskrävande, störa den löpande verksamheten, avse betydande belopp eller principiellt
viktiga frågor samt medföra betydande kostnader, och därmed inverka negativt på verksamheten, den finansiella ställningen och resultatet.
RISKER RELATERADE TILL AKTIEN
Begränsad likviditet i Bolagets aktie
Phoenix BioPower är ett onoterat bolag där reglerad och organiserad handel inte förekommer. Bolaget har som ambition att bolagets akter skall handlas på en reglerad marknadsplats när styrelsen bedömer bolaget moget.
Ägare med betydande infiytande
Ett fåtal aktieägare utövar genom sitt ägande ett väsentligt inflytande i ärenden som kräver godkännande av aktieägarna på bolagsstäm- ma, däribland utnämning och avsättning av styrelseledamöter och eventuella förslag till fusioner, konsolidering eller försäljning av till- gångar och andra företagstransaktioner. Detta inflytande kan vara till nackdel för aktieägare vars intressen skiljer sig från storaktieägarnas intressen. Även andra ägare kan, beroende på hur ägarförhållandena i Xxxxxxx kommer att se ut, komma att inneha eller senare skaffa sig innehav av sådan storlek att det kan ha betydelse för inflytandet över Bolaget. Bolaget har A och B aktier med olika röstvärde men samma rätt till utdelning. A aktien har 10 röster och B aktier 1 röst. Detta påverkar aktieägares möjlighet till påverkan på bolagets utveckling.
Det är inte säkert att Xxxxxxx i framtiden kan lämna utdelning Xxxxxxx har hittills inte lämnat utdelning. Det är idag osäkert när Xxxxxxx kan komma att lämna vinstutdelning, eller om vinstutdelning kommer att lämnas överhuvudtaget.
Framtida erbjudanden av aktier och aktierelaterade värdepapper kan negativt påverka Bolagets värdering och leda till utspädning
Med tanke på Bolagets expansionsplaner är det inte otänkbart att Bolaget i framtiden kan komma att anskaffa ytterligare kapital genom utgivande av aktierelaterade värdepapper såsom aktier, teckningsop- tioner eller konvertibla skuldebrev. En sådan emission av ytterligare värdepapper kan leda till att aktievärderingen går ner och kan leda till utspädning av befintliga aktieägares ekonomiska rättigheter och rösträtt. Om emission genomförs med företrädesrätt för befintliga aktieägare kan aktieägarna försvara sig mot utspädning genom att teckna ytterligare värdepapper, vilket förutsätter en ytterligare inves- tering i Bolaget. En sådan emission kan också göras utan företräde för befintliga aktieägare, i vilket fall aktieägaren inte har någon möjlighet att skydda sig mot utspädningen. Aktierelaterade värdepapper kan också komma att ges ut som del av incitamentsprogram riktat mot anställda i Bolaget, i vilket fall aktieägarna inte heller har möjlighet att skydda sig mot utspädningen.
Framtida erbjudanden av aktierelaterade värdepapper kan leda till utspädning av befintliga aktieägares innehav samt till att kursen på aktierna går ner.
Produkten och dess tillämpningar
Phoenix BioPower utvecklar en revolutionerande teknik för högeffektivitet biokraft, BTC-Biomass-fired TopCycle. Tekniken ska tillämpas i en anläggning för kraft1 - eller kraftvärmeproduktion, är skalbar och kan användas i en mängd olika applikationer från 5–100+ MWe.
Figur 1: 100 MW BTC-anläggning
Med den höga verkningsgraden på upp till 60 % som kan uppnås med BTC-tekniken, förändras kundens lönsamhet dramatiskt och därmed biokraftens roll i både det svenska och globala energisyste- met. Eftersom BTC kan producera kraft vid behov och till en produk- tionskostnad i nivå med vindkraft, tror Bolaget starkt att produkten blir konkurrenskraftig och efterfrågad i ett hållbart energisystem.
Vår målsättning, eller mission, för BTC formuleras som ”60–30”, att nå 60 % elverkningsgrad från biomassa till 2030. Våra långsiktiga målsättningar för BTC egenskaper är, jämfört med traditionella biokraftanläggningar ångpanneteknik är:
◼ Fördubblad elverkningsgrad
◼ 40 % lägre driftskostnader
◼ 30 % lägre investeringskostnad (€/MW)
◼ 40–50 % lägre produktionskostnad (€/MWh)
◼ Väsentligt bättre ROI
◼ Kraftigt förbättrat förhållande mellan kraft och värme från 0,4 till 1,1.
Som en konsekvens av de minskade drifts- och produktionskostna- derna2 kommer biokraft från en BTC anläggning oftare bli lönsam med marknadsprissättning. Det kommer ge fler driftstimmar och därmed ytterligare förbättra de ekonomiska förutsättningarna för tekniken och BTC-anläggningar. Den högre kraft-värme relationen (alfa-värdet)
resulterar även i att tre gånger så mycket kraft kan produceras utifrån samma värmebehov (t ex ett fjärrvärmenät), vilket ger fantastiska skalfördelar för mindre fjärrvärmenät vilka idag inte är stora nog
för kraftvärme. På systemnivå, ger ett mycket högre alfa tal mycket större möjlig kraftproduktion, uppemot 50 TWh endast i Norden.
Fokusbränsle är avfallsströmmar från skogsindustrin med avsikten att bredda basen för bränsle till att även inkludera jordbruksavfall och därmed mer flexibel avs bränslekällor. Eftersom BTC-tekniken är skal- bar kan den appliceras på anläggningar som täcker behov från 5 till flera hundra megawatt. Att konvertera biomassa i en BTC anläggning kan ge ytterligare möjligheter till ökad ROI genom;
◼ Fjärrvärme/kyla i kombinerade kraftvärmeanläggningar
◼ Nättjänster, t ex sekundär- och tertiär reglering och svängmassa för nätstabilitet genom reglerbar kraft och installerad kapacitet.
◼ Biokol kan samproduceras med kraft och erbjudas industrin som koksersättning för reducering av CO2-utsläpp
◼ Biokol kan också möjliggöra för CO2-negativ biokraft där kolet tas ut från atmosfären långsiktigt. Detta uppnås genom att biokol används i t ex jordförbättring eller som koksersättning i stål- eller betongindu- strin för att långsiktigt binda kol.
I det här kapitlet presenterar vi BTC-produkt och sina nyckelegenska- per, sammanfattar dess tillämpningar, visar nyttan för kunden och effekten på energisystemet. En inledning ges för att introducera kraft- värme och de parametrar som användas. BTC-tekniken förklaras mer ingående i Kapitel 13 tillsammans med utvecklingsbehoven framåt.
1. När kraft används i dokumentet syftar man på elkraft
2. Produktionskostnad inkluderar alla livscykelkostnader inklusive kapital, drift, underhåll, bränsle. Marginalkostnad är bara drift, bränsle och rörliga delen av underhållskostnader
Figur 2: Principer för ett kraftvärmeverk som eldas med rester från skogsindustrin och jordbruk. 100 MW bränsle motsva- rar 20–30 ton i timmen, eller ungefär en lastbil. Om verket körs i 5 000 timmar, konsumeras 500 000 MWh och man får 300 000 MWh värme och 150 000 MWh el. Det ger tillräckligt med värme för 20 000 och el till 30 000 genomsnittvillor
60 MW
100 MW bränsle
VÄRME
PRIMÄR PROCESS
SKOGS- OCH
JORDBRUKSRESTER
KONVENTIONELL KRAFTVÄRME
30 MW
EL
KORT OM KRAFTVÄRME MED BIOBRÄNSLE
Här beskrivs på en övergripande nivå bakgrunden till BTC-tekniken, dess prestanda och varför den är överlägsen befintlig teknik.
Grundprinciper
Idag produceras över 70% av världens el i s k termiska kraftanlägg- ningar eller kraftverk. Här omvandlas bränsle till värme genom förbränning som i sin tur driver en kraftcykel såsom en motor, ångturbin, gasturbin eller liknande. Mängden värme som omvandlas varierar stort mellan de olika bränslen och skala på anläggningen och kan vara så låg som 15% och så hög som 60%. Den delen som inte bli till el är överfört till omgivningen som värme med hjälp av,
t ex ett kyltorn eller radiatorn i din bil. Om värmen tas till vara i t ex fjärrvärmenät eller en industriell process, kallas anläggningen för ett kraftvärmeverk. Att använda nästan hela bränslets energi i ett kraftvärmeverk jämfört med produktion av el och värme var och för
sig, ett av de största effektiveringsåtgärd som kan göras globalt, med upp till 70% bränslebesparing om man ersätter gamla anläggningar med nyteknik samtidigt.
Figur 2 visar de övergripande principer för ett biobränsleeldat kraftvärmeverk, eller biokraftvärmeverk. Dessa anläggningar eldas i Sverige med biobränsle som är kvar från andra processer, mest från skogsindustrin, medan i Danmark använder man också halm.
Skogsrester kan vara i form av grenar och toppar, sågspån, bark eller stamved av låg kvalitet. På grund av CO2-skatter, har biobränsleteknik blivit dominerande för fjärrvärme- och kraftvärmeproduktion i Sverige med konsekvensen att fossila bränslen nästan helt försvunnit.
Nedanstående definitioner och nyckelparametrar kommer att använ- das i detta dokument. Tabellen nedan sammanfattar dessa och relate- rar dessa till Figur 2 där tillämpligt. Se även ordlistan på sida 56.
I kraftverkssammanhang refererar man ofta till Carnotverkningsgraden. Detta är den högsta teoretiska verkningsgra- den när man omvandlar värme till kraft och är beroende av tempera- turskillnaden mellan den varmaste punkten i kraftcykeln (där värmen tillförs) och den kallaste (där värme överförs till omgivningen).
Begrepp | Definition | |
MWe | Eleffekt producerad för en anläggning. Megawatt är en enhet av kraft | 30 MWe |
MWv | Värmeeffekt levererad från en anläggning | 60 MWv |
MWbr | Den termiska effekten frigjord från bränslet när det förbränns | 100 MWbr |
Elverkningsgrad | Kvoten mellan el producerad och bränsle konsumerad (MWe/MWbr) | 30% |
Alfavärde | Kvoten mellan el producerad och värme levererad (MWe/MWv). Alfa kan varieras med ångcykler för att maximera el eller värmeproduktion. | 0.5 |
Totalverkningsgrad | Förhållandet mellan alla produkter (el & värme) och bränsle konsumerad (MWe+MWv)/MWbr | 90% |
Energitäthet | MWe delad med luftflöde i processen. Ett tal som används för att jämföra hur kompakt en anläggning kan väntas vara. Oftast indikerar det trenden av kostnad per MWe | |
MWh, TWh | Megawattimmar. Ett mått av mängden energi som är levererad över tid. En terawatt (TWh) är en miljon MWh, en miljon miljard kilowattimmar. T ex, Sverige konsumerar ca 150 TWh varje år. | 150 000 MWhe 300 000 MWhv |
EJ | Exa-Joule. Också ett mått av hur mycket energi är levererad över tid. T ex är den årliga, globala energikon- sumtionen är 550 EJ. | |
Produktionskostnad | Totalkostnad för anläggningsägaren per kWh el. Inklusive kapital, drift, underhåll, bränsle och övriga material. Kan redovisas med eller utan styrmedel (skatter, osv). | 63 öre/kWh |
Marginalkostnad | Kostnaden för att producera en kWh el, dvs exklusivt fasta- och kapitalkostnader. En anläggning kan köra om marknadspriset överstiger sina marginalkostnader | 77 öre/kWh (utan värmekredit) |
LCOE | Levelized Cost of Energy, den engelska definitionen av Produktionskostnad. | 63 öre/kWh |
Ångcykel | En kraftcykel där vatten kokas vid tryck och vattenångan driver en ångturbin medans den expanderar. | |
Ångpanna | Ett aggregat där biobränsle eldas och vatten kokas | |
Gasturbin | Ett aggregat eller kraftcykel där luft komprimeras och sedan värms av förbränningsprocess och sedan expanderas. Typiskt, så komprimeras dubbel så mycket luft som behövs för förbränningen. | |
Kombicykel | En kraftcykel där spillvärme i avgaserna från en gasturbin används för att driva en ångcykel. | |
TopCycle | En ny kraftcykel, ägd av Phoenix BioPower, där spillvärme i avgaserna återvinnas till gasturbinen i form av vattenånga. Endast den mängd luft som krävs för förbränning komprimeras. |
Ångpannor är konventionell teknik
Xxxx produceras biokraft främst med ångpannor. Här förbränns bio- massa i mycket stora pannor där värmen används för att koka vatten vid högt tryck och generera ånga. Denna ånga driver en turbin, som
i sin tur driver generatorn för att producera el.3 Typiskt omvandlas en tredjedel av energiinnehållet i biomassa till el, medan upp till två tredjedelar utgör spillvärme, antingen i de avgivna gaserna eller kyltornen. I Sverige återvinns det mesta av värmen för fjärrvärme. För dagens biokraft är det värmeproduktionen som är primär och bestämmer storleken för anläggningen. Det ger att effekten på kraftproduktionen helt styrs av storleken på fjärrvärmenätet och elverkningsgraden på anläggningen.
Ångpannor används också i kolkraftverk och har förbättrats stegvis över 100 år till sina nuvarande nivåer. Moderna kolkraftverk når elverkningsgrader över 45 % idag för anläggningar över 1000 MWe i producerad kraft, vilka konsumerar 200 ton bränsle i timmen.
Biomassanläggningar är dock begränsade i effektiviteten till 25–35%4. Det beror dels på att den begränsade skalan (upp till 100 MWe) förhin- drar avancerade processer som en koleldad anläggning utnyttjar, och dels för att korrosionsproblem i pannan förhindrar ångtemperaturer och tryck som är optimala för hög prestanda. Mycket forskning och utveckling i Sverige och över hela världen har försökt i över 30 år på att öka ångtemperaturen utan framgång.
Med tanke på dessa begränsningar i temperatur är den termody- namiska (Carnot) potentialen för att förbättra elverkningsgraden i biokraftanläggningar med ångcykel låg.
Gasturbiner med högre potential
En metod för att öka den termodynamiska potentialen är att byta från en ångcykel till vad som kallas en gasturbincykel. Här har en gastur- bin en topptemperatur på ca 1 300 °C, igen beroende på skalan och applikationen. Med hänvisning igen till Xxxxxx och att effektiviteten
i kraftgenerering är proportionell mot temperaturskillnaden mellan värmekällan och värmsänkan (t ex fjärrvärme), är potentialen därför mycket högre i en gasturbin än en ångcykel.
För att utnyttja biomassa, ett fast och icke-homogent bränsle, i en gasturbin måste bränslet omvandlas till en gas i en process som kallas förgasning. I denna process reageras biomassa vid höga temperaturer med begränsade mängder syre och ånga, vilket ger en produktgas innehållande väte, kolmonoxid, metan och andra brännbara element. Efter kylning och rengöring av denna gas med ett hetgasfilter för avlägsnande av föroreningar kan produktgasen användas för förbränning i gasturbinen.
Under nittiotalet gjordes ansträngningar för att utnyttja denna grundläggande skillnad i prestanda. En demonstrationsanläggning byggdes och fungerade framgångsrikt i Värnamo, drivet till stor del av att kunna visa ett alternativ till kärnkraften. Gasturbinkonceptet som användes då heter kombicykeln, där en gas- och ångturbin arbetar tillsammans på hög- och låg temperaturområde. Med andra ord kan spillvärmen från gasturbinen och förgasningen tillvaratas i en kombi- cykel genom att koka ånga och använda den i en ångturbin.
Kommersialisering av denna teknik lyckades inte på grund av två faktorer. Först var ökningen av elektrisk effektivitet för elproduktion inte tillräckligt hög och för det andra, var den totala effektiviteten (mängden energi från bränslet som användes för antingen el eller fjärrvärme) faktiskt lägre än normala ångpannor. Mot bakgrund av en avreglerad marknad med lägre elpriser och fortsatt kärnkrafts- drift var prestandan för låg och kostnader för höga för att motivera kommersialisering.
Figur 3: Bild (övre) och schema (undre) över ett bioeldat kraftvärmeverk som levererar 47 MW värme och 12 MW el. 1: bränslehantering, 2: transport till dagsilo, 3: förbränning och ånggenerering, 4: ångsystem, 5: ångturbin och generatorn, 6: rökgaskondensorn, 7: rökgasmätning, 8: skorsten.
(källa: Affärsverken)
Figur 4: Demonstrationsanläggning för biokraft med gasturbinteknik och förgasning vid Värnamo
(källa IEA)
3. Moderna ångturbinen uppfanns av Xxx Xxxxxxx Xxxxxxx 1884 och är idag den dominerande tekniken för biokraft globalt.
4. Elforsk: el från nya anläggningar 2014
RÖKGASER
SKOGS- OCH JORDBRUKSRESTER
TRYCKSÄTTNING OCH FÖRKOLNING
ÅNGGENERATOR RÖKGASKONDENSOR
VÄRME
ELVERKNINGSGRAD
BIOKOL
FÖRGASARE
GASTURBIN
GENERATOR
UTTAG AV KOLDIOXIDNEGATIV BIOKOL
Figur 5: Schema av BTC-kraftvärmeverk
BTC är en ny gasturbinprocess bäst lämpad för biobränsle
Bioeldad Top Cycle (BTC) är en ny-process som kombinera ång- och gasturbinteknik på ett mycket fördelaktigt sätt. Som illustrerad i Figur 5, biobränslet förgasas till ett gasformigt bränsle, såsom i Värnamo kombicykelanläggningen presenterad ovan, och förbränns i gastur- binen. Innovationen ligger i hur spillvärmen från både förgasningen och gasturbinen tas till vara: i kombicykeln var det en ångturbin
som utnyttjade denna energin medan i BTC är det den mer effektive gasturbinen. Man kan beskriva det som ett bättre utnyttjande av potentialen som gasturbinen besitter och att flytta ångturbinen in i gasturbinen. Processen illustreras nedan och anläggningsillustration är i Figur 5 för en 100 MW anläggning. Den liknar Värnamo konceptet med undantaget att anläggningen är mycket mer kompakta på grund av effektiviteten och det höga trycket i processen.
Genom denna metod kan en högre elverkningsgrad uppnås med biobränsle än den tidigare nämnda kombicykeln och mycket högre än ångcykler. Samtidigt är totalverkningsgraden lika hög som de bästa ångpannorna. Prestandan som uppstår illustreras i Tabellen nedan.
Elverk- ningsgrad | Totalverk- ningsgrad | Alfavärde | Energitäthet | |
Ångpannor | 30% | 105% | 0,4 | 300 kJ/kg |
Gasturbin kombicy- kel med biobränsle | 45% | 85% | 1,1 | 620 kJ/kg |
BTC-tekniken | >55% | 105% | 1,1 | 1 350 kJ/kg |
Tabell 4: Prestandan för den nya BTC-teknik jämfört med andra anläggningar för skala 30 MWe. Se Ordlista på sida 56 för en förklaring av termer.
◼ Byte till högtemperaturteknik med gasturbin gentemot lägre temperaturer i ångcykeln
◼ Den unika förmågan av gasturbinen i BTC processen att utnyttja all spillvärme från förgasningen i form av överhettad ånga
◼ Den unika förmågan av BTC att torka och uppgradera biomassan med hjälp av spillvärme från rökgaskondensorn utan att påverka elverkningsgraden.
Den höga totala verkningsgraden, dvs graden biobränsle som konver- teras till el eller fjärrvärme, är möjlig på grund av en rökgaskondensor, en gemensam teknik som används på ångpannor. Dessa kondenserar ut all ånga från rökgasen som utnyttjas i processen och som bildas i
förbränningen. Därigenom kan nästan all överflödig värme från bränslet återvinnas och överföras till fjärrvärmenätet. En kombicykel kan inte använda denna teknik eftersom det endast finns begränsad mängd ånga i avgasen och värmen som återvinns har för låg temperatur.
Det höga alfa-värdet, förhållandet mellan el och värme, härrör från dessa två effekter tillsammans. Eftersom alfa är nästan 3 gånger högre än för ångcykeln kan tre gånger så mycket eleffekt produceras i förhållande till ett visst fjärrvärmenät. Med andra ord kan en BTC- anläggning ge en stad lika mycket värme samtidigt som den ger tre gånger så mycket ström jämfört med en traditionell anläggning med ångcykel. I Figur 2 skulle det betyda att 60 000 villor till försörjs med ström5. Detta har mycket stora konsekvenser för energisystemet, vilket förklaras ytterligare under i 7.7.
5. Det krävs också mera bränsle för att producera den extra elenergin.
ANLÄGGNINGSERBJUDANDE
I vår marknadsanalys och antaganden om målstorlek för den första generationen av BTC anläggningar ser vi störst global potential för en 20 – 30 MWe/th anläggning som ansluts till ett befintligt fjärrvärmenät. Vi uppskattar att en sådan anläggning kommer uppnå en elverknings- grad på 50–55%.
En större anläggning, t ex 100MW, skulle ge en högre prestanda men kräver en större utvecklingsinsats och bär med sig en stor uppskal- ningsrisk som gör finansiering svår. En sådan skala är dock utmärkt anpassad för marknader med stora biobränsleflöden, som Norden, och den kommande globala handeln med biobränsle. Innan större anlägg- ningar är utvecklade kan flera 30MW enheter med fördel installeras
(t ex tre stycken) och fortfarande vara mer konkurrenskraftigt än kon- ventionella och större ångcykelanläggningar. Förlorade skalfördelar kan på så sätt kompenseras med volymeffekter och standardisering för bättre ROI.
Vi utvärderar även att komplettera 20–30 MW produkten med en mindre, 2–10 MW anläggning för industriella kraftvärmebehov och mindre, främst kommunala, fjärrvärmenät. För denna produktse- rie kommer affärsmodellen behöva justeras då en större grad av
modulisering förväntas. Mindre anläggningar öppnar upp för en större adresserbar marknad, men alla dylika beslut kommer baseras på en detaljerad marknadsundersökning och analys. Denna mindre anlägg- ningsprodukt kommer i mycket stor utsträckning vara en produktifie- ring av pilotanläggningen som avses i utvecklingsplanen.
TEKNISKA MÅL
Huvudsakliga nyckeltal för BTC-tekniken framgår av Tabell 5 olika storlekar jämfört med ångcykelanläggningar av motsvarande storlek. Notera att med kraftvärmeverk är det värmeproduktion som kunden oftast dimensionera efter för att försörja ett visst samhälle med värme.
Som nämnts tidigare är den huvudsakliga skillnaden att BTC- teknikens elverkningsgrad är radikalt högre än ångpannans. Investeringskostnaden för ett visst fjärrvärmenät ökar men den specifika kostnaden (kr per installerad eleffekt) minskas drastiskt. Mycket av kostnaden i en biokraftanläggning är proportionell med bränsleflödet t ex bränslebehandling och pannan. För de mindre anläggningarna i tabellen är detta värde nästan detsamma, dvs 14 000 kr/kW bränsle. Genom att öka relationen el - bränsle resulterar i att den specifika investeringen per kW el blir mycket lägre.
ANLÄGGNINGSÄGARENS EKONOMI FÖR ETT BTC-KRAFTVÄRMEVERK
Produktionskostnaden
För anläggningar som kan erbjuda CO2-neutral kraftvärme i storleken 10 – 100 MWe är bioeldade ångcykelanläggningar det enda kommer- siella alternativet idag. I Tabell 6 jämförs en BTC anläggning med
en ångcykelanläggning med samma värmeproduktion/värmesänka på 27 respektive 75 MWth, utan subventioner och skatter inräknade. Grundantaganden: bränsle (biomassa) 20 öre/kWh, fjärrvärmekredit 32,40 öre/kWh och 5 % effektiv diskonteringsränta.
Kraftvärme | El, MWe | Värme, MWth | Elverkningsgrad, % | Totalverknings- grad, % | Teknisk tillgänglighet | Investerings- kostnad, MSEK | Specifika investe- ringskostnader, kr/kWe |
BTC | 30 | 27 | 50–55% | 105% | 94% | 750 | 25 000 |
Biokraft-ångpanna | 10 | 27 | 25–30% | 105% | 96% | 500 | 50 000 |
BTC | 100 | 75 | 60% | 105% | 96% | 1800 | 18 000 |
Biokraft-ångpanna | 28,6 | 75 | 30–35% | 105% | 97% | 1060 | 37 000 |
Tabell 5: Prestandamål för mogna BTC anläggningar jämfört med ångpannor. (Tionde anläggningen är då kostnadsnivån för BTC stabiliserats)
Kraftvärme | El, MWe | Värme, MWth | Marginalkostn., sommar, öre/ kWhe | Total produktions- kostn., öre/kWhe |
BTC | 30 | 27 | 40,2 | 54,4 |
Ångpanna | 10 | 27 | 81,9 | 90,4 |
BTC | 100 | 75 | 36,8 | 44,5 |
Ångpanna | 28,6 | 75 | 76,2 | 63,7 |
Tabell 6: Jämförelse av de marginella och totala produktionskostnader för BTC kraftvärmeanläggningar jämfört med bioeldade ångpannor vid 30 och 75 MW värme.
Det är tydligt att BTC-tekniken ger den lägsta marginalkostnaden (bränsle + rörliga driftkostnader) vilket är möjligt genom den lägre bränslekostnaden per producerad MWh. Marginalkostnaden
representerar spotpriset på elmarknaden då anläggningen kan drivas med lönsamhet. Vid 37–40 öre/kWh kan BTC troligen driftsättas för betydande timmar utanför värmesäsongen, vilket inte är möjligt för ett konventionellt kraftvärmeverk. Exakta antal driftstimmar per år beror på energisystem, ekonomiska styrmedel samt inbladningen
av intermittent produktion från t ex vindkraft. Som ett exempel, om elcertifikatspriser är 15 öre/kWh6 även framöver, kommer en BTC anläggning ha en marginalkostnad som är lägre eller i paritet med dagens kärnkraft, vilken normalt har 7 500 driftstimmar/år.
Ökningen av driftstimmar, men framförallt en mycket lägre bränsle- och investeringskostnad, sänker den totala produktionskostnaden (Levelized Cost of Electricity, LCOE) med 30–40 % jämfört med en traditionell ångcykelanläggning. LCOE är det genomsnittliga elpris som anläggningen behöver under sin livstid för att vara lönsam för ägaren. Produktionskostnaden utan elcertifikat ligger i spannet 45 – 55 öre/kWh, beroende på anläggningsstorlek.
I IEA:s7 rapport om framtidens vindkraft, ges ett spann för produk- tionskostnaden på 40 – 60 öre/kWh för markbaserad vindkraft. En BTC anläggning kan anses ligga i paritet med detta när man beaktar priskänsligheten i bränsle och värmekrediter (fjärrvärmeleveranser) samt att större anläggningar förväntas sänka produktionskostnaderna ytterligare. För anläggningar med billigare bränsle, 16 öre/kWh, faller LCOE till 38 - 47 öre/kWh medan för anläggningar med högre bränsle- priser stiger LCOE till 52 – 64 öre/kWh. Om alternativa värmeproduk- tionsmetoder är 25 % dyrare, och därmed ger högre värmekrediter, faller LCOE till 40 – 50 öre/kWh. På motsvarande sätt stiger LCOE till 50 – 60 öre/kWh om värmeproduktionen är 25 % billigare.
BTC-anläggningar erhåller ett högre snittpris än vindkraft
Baserat på nuvärdeskalkyl, eller Net Present Value (NPV8), kommer en anläggningsägare att uppnå en högre avkastning jämfört med vind och ångcykelanläggningar. En 100 MW anläggning kan vara värd 700 miljoner kronor mer än en konventionell kraftvärmeanläggning eller ett vindkraftverk (med samma finansieringsvillkor). Detta slående resultat beror på
◼ överlägsen verkningsgrad jämfört med ångcykelanläggningar och lägre driftkostnader
◼ förmågan att fånga fler högpristimmar än vindkraften
Den sistnämnda uppstår då låga elpriser oftast uppstår i samband med blåsiga förhållanden, när vindkraft producerar som mest. BTC anläggningen är igång hela vintersäsongen och kommer till viss del också få samma priser som vindkraft. De absolut lägsta kan dock undvikas. Vindkraft kan däremot inte undvika dessa och kan sällan fånga de absolut högsta priserna heller. Figur 6 visar en enkel nuvär- dekalkyl för en 100 MW BTC kraftvärmeanläggning med en ångcyke- lanläggning med motsvarande värmeunderlag samt en vindkraftspark på motsvarande effekt. Genom att tillämpa en mycket enkel priskurva för framtidens energisystem (se höger sidan av Figur 6) och ett certifi- katpris på 15 öre/kWh, visar beräkningen på en klart högre avkastning för BTC anläggningen med en IRR 4 % högre än vind och 5 % högre än ångcykeln. Som resultat av en systemeffekt där vindkraften produce- rar oftare när elen är som billigast så är vindkraftens intjäningsförmå- ga mindre än BTC trots att produktionskostnaden är lika.
1 000
DISCOUNTED ACCUMULATED CASH FLOW, MSEK
500
0
-500
-1 000
-1 500
-2 000
0 5 10 15 20 25 30
BTC 100 MW_e, 75 MW_v district heating BIO-SC 30 MW_e, 75 MW_v district heating Onshore Wind 150 MW_e
Diagram 4: Lönsamheten för BTC 100 MWe/75 MWth, Ångpanna (SC) 30 MWe/75 MWth och Vindkraft 150 MWe baserad på nuvärdesberäkning.
20 öre/kWh biobränslepris, 15 öre/kWh elcertifikat, inga skatter. Anläggnings investerings, drift och underhållskostnad från Elforsksrapport ”El från nya anläggningar”. Drifttid vindkraft 3700, 1300 lågpris, 1300 h högpris timmar. 5000h för Bio-SC och 7000h för BTC.
6. Även om elcertifikaten de senaste åren handlats kring 5–10 öre/kWh, har de under sommaren 2018 handlats kring 15 öre/kWh. (Xxxxxxxxxxxxxxxxx, Xxxxx, xxxxx://xxxxx. xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx)
7. International Energy Agency
8. Net Present Value. Värdet av det framtida kassaflöde för anläggningen, inklusive investeringen alla fast och rörliga driftkostnader och intäkter från el och värme. 20 år, 5% kalkylränta.
ANLÄGGNINGSÄGARENS EKONOMI FÖR ETT BTC KRAFTVERK
Motsvarande bild framträder för kraftverk i ned- anstående tabell. BTC anläggningen halverar LCOE jämfört med bioångpanna, och det med samma antal driftstimmar. Tack vare lägre bränslekostnader är marginalkostnaden är väsentligt lägre (37 öre/kWh) än både bio-ångpannor (60 öre/kWh) och naturga- sanläggningar (55 öre/kWh), vilket egentligen skulle innebära fler driftstimmar i en oreglerad marknad. Med lika antal driftstimmar blir produktionskost- nader ungefär lika för BTC och naturgaskombi. De stora centraliserade tekniken, kol- och kärnkraft, visar lägre produktionskostnader mycket tack vare ett billigare bränsle9. Vindkraften balanserar sin höga kapitalkostnad och få drifttimmar med extremt låga rörliga (marginal) kostnader. Markbaserade installationer har den lägsta produktionskostnaden och väljs därmed oftast för nyproduktion trots nackdelar och kostnader vilka måste betalas på systemnivån.
I ETT SÅDANT SCENARIO ÄR BTC DET ENDA REGLERBARA KRAFTSLAGET FÖRUTOM KÄRNKRAFT SOM KAN PRODUCERA EL FÖR UNDER 40 ÖRE/ KWH OCH HAR EN PRODUKTIONSKOSTNAD UNDER 70 ÖRE/KWH.
När man tar styrmedel i beaktning ändras bilden markant. Ett pris på koldioxidutsläpp såsom är avsikten med Europeiska ETS, gör att fossila bränslen konkurreras ut. Kina har precis infört sin motsvarighet. Nuvarande priset är ca. 200 SEK/ ton koldioxid men en mycket högre nivå förväntas för att åstadkomma en förändring i energisystemet så länder möter sina utsläppsmål. Om man antar 300 SEK/ton, en låg nivå i jämförelse med många scenarier med 500–700 SEK/ton, ökar produktions-
kostnaden för fossila anläggningar över 70 öre/kWh och de marginalkostnaden ökar till 55–65 öre/kWh.
I ett sådant scenario är BTC det enda reglerbara kraftslaget förutom kärnkraft som kan producera el för under 40 öre/kWh och har en produktions- kostnad under 70 öre/kWh.
Anläggningstyp | Eleffekt | Elverkningsgrad | Anläggnings- investering | Antal driftstimmar | Bränslekostnad | Marginal- kostnad | Produktions- kostnad |
MWe | %, LHV | kr/kWe | h/år | öre/kWhe | öre/kWhe | öre/kWhe | |
Biokraft - ångpanna | 100 | 37% | 35 000 | 7 000 | 54 | 60 | 104 |
Vind Havsbaserad | 144 | n/a | 25 000 | 3 700 | 0 | 3 | 77 |
Gaskombikraft | 420 | 58% | 7 000 | 7 000 | 53 | 55 | 64 |
Biokraft - BTC | 100 | 60% | 18 000 | 7 000 | 33 | 37 | 63 |
Kärnkraft | 1 600 | 36% | 40 000 | 8 000 | 5 | 15 | 50 |
Kolkraft | 740 | 46% | 16 000 | 8 000 | 20 | 26 | 45 |
Vind Markbaserad | 150 | n/a | 11 200 | 2 900 | 0 | 2 | 39 |
Tabell 7: Jämförelse av nyckeltal för ny kraftproduktion med biokraft—BTC och ångpanna, kombicykel med naturgas (NGCC) och vindkraftsparker.
TOTALPRODUKTIONSKOSTNADER OCH MARGINALKOSTNADER I SVERIGE INKL. SKATTER, 30 €/TON ETS
BIOKRAFT ÅNGPANNA NATURGAS KRAFTVERK
KOLKRAFT VINDKRAFT - HAVS BIOKRAFT - BTC KÄRNKRAFT VINDKRAFT - LAND
0 20 40
60 80
öre/kWh el
100
120
MARGINALKOSTNAD TOTAL PRODUKTIONSKOSTNAD
Diagram 5: Elproduktionskostnad för nya anläggningar för olika energislag
9. Att notera är att kärnkraft är idag mycket dyrare att bygga än visat i tabellen, vilket förutsätta en globalutbyggnad och därmed mindre kostnader än upplevs i den nya anläggningen i Finland och de som projekteras i Storbritannien.
YTTERLIGARE KUNDERBJUDANDE
BTC teknologin kan anpassas för ytterligare applikationer förutom kraft- och kraftvärmeproduktion med biobränsle. Dessa anpass- ningar kan komma att kräva ytterligare teknisk utveckling men har lovande utsikter.
CO2-negativ biokraft, minskar mängden CO2 i atmosfären
Som en del i BTC processen omvandlas biobränslet till biokol (träkol). Denna biokol kan utgöra en mycket intressant intäktskälla för en an- läggningsägare och kan säljas till olika användningsområden såsom jordförbättring eller koksersättning för betong- eller stålindustrin, vilket binder kolet i materialet permanent eller över väldig lång tid. Eftersom kolmolekylen i biokolet kommer från CO2 i atmosfären, via biomassan, ger denna användning, och därmed slutlagring, faktiskt minskad mängd CO2 i atmosfären. På så sätt kan vi kompensera för historiska utsläpp, inte bara stabilisera dem. En BTC anläggning kan följaktligen producera CO2-negativ biokraft. Ytterligare arbeten kring detta kommer behövas för att optimera och verifiera kostnader och prestanda för både BTC och konkurrerande tekniker i mer detalj.
Preliminära resultat och dialog med Stockholms Exergi tyder dock på att BTC-tekniken har väldigt lovande produktionskostnader för biokol och samtidigt en unik, skalbar, lösning.
Gaseldade tillämpningar, snabba, energieffektiva och kompakta
TopCycle-tekniken kan även användas för naturgas, vätgas eller bio- gaseldade gasturbiner för renare och mer kostnadseffektiva lösningar för specifika applikationer som t ex off-shore, off-grid och kraftvärme. Dessa anläggningar kan också erbjuda spetskraft i framtidens energi- system då det väntas finnas stora inslag av variabel kraft i nätet.
BTC-TEKNIKEN I ETT HÅLLBART ENERGISYSTEM
Som ett lönsamt, planerbart och förnyelsebart sätt att leverera kraft och värme, ser Bolaget BTC-tekniken som en viktig del i det framtida hållbara energisystemet. I en värld där kolkraft och kärnkraft fasas ut och vi ser allt större inblandning av väderberoende förnybar energi från sol och vind, BTC kan tillhandahålla stabil och tillgänglig kraft samt producera till låga kostnader. BTC-tekniken är, eller kan:
◼ Skalbar och kan etableras lokalt, nära konsumtion (städer/ industri) och där producera stora mängder reglerbar och planerbar förnybar kraft.
◼ Dimensioneras utefter effektbehov istället för värmeunderlag. I många länder kommer den även att vara konkurrenskraftig utan att producera värme.
◼ Minska investeringsbehovet i transmission, energilagring och efter- frågereglering som vind- och solkraft kräver för att uppnå utsläppsfria energisystem (även kärnkraftsfria).
◼ Minska prisvolatiliteten i fossilfria energisystem med stora inslag av variabel förnybar energi (vind-och solkraft).
◼ Underlätta för en mer resurs- och kostnadseffektiv elektrifiering av fossilberoende samhällssektorer.
◼ Etablera CO2-negativ biokraft genom effektiv samproduktion av biokol.
◼ Ersätta fossila bränslen för värme- och kraftproduktion globalt med mycket signifikanta minskningar av CO2-utsläpp.
EUR/MWh
60
40
20
9 JUL 16 JUL 23 JUL 30 JUL
Diagram 6: Nord Pool elpriser för de olika nordiska marknaderna under juli. Snittpriset är över 50 öre/kWh (€/MWh) eftersom vattenkraften inte räcker till som under en normalsäsong.
50 TWh ytterligare el från nordiska fjärrvärmen
Genom att illustrera potentialen med ett exempel kan vi se att om endast ¼ (15 TWh) av Sveriges fjärrvärme (totalt ca 57 TWhth), försörj- des av anläggningar med BTC-tekniken skulle upp till 20–30 TWh el kunna produceras, beroende på förutsättningarna10. Dessa motsva- rar en installerad effekt på 4 GWe, vilken erbjuder både planerbar produktion och svängmassa11 i nära anslutning till konsumtion och därmed minskar risken för kapacitetsbrist lokalt och i landet. Genom sina unika ekonomiska förutsättningar skulle dessa anläggningar även vara lönsamma för drift en del av tiden utanför värmesäsongen. Utöver detta skulle elektrifieringen av fjärrvärmenäten12 minskas vilket ytterligare minskar behoven av effekt vid efterfrågetoppar.
Motsvarande utveckling i Finland och Danmark kan tillsammans möj- liggöra för ytterligare minst 50 TWh förnybar biokraft i det nordiska energisystemet. En sådan utveckling skiljer sig markant från dagens scenarier för det nordiska energisystemet och möjliggör för en större inblandning av vindkraft med lägre investeringsbehov i nätkapacitet och minskad risk för effektbrist. 50 TWh motsvarar nästan hela bort- fallet i baskraft från den svenska kärnkraften (ca 60 TWh) till 2040.
Minskade risker i elnätet
I de långsiktiga energiplanerna för Sverige skall stora mängder vindkraft produceras årligen, 50+ TWh, motsvarande ca 1/3-del. En så pass storskalig utbyggnad av vindkraften kommer att leda till
ökad prisvolatilitet på elmarknaden och konkurrera ut planerbar kraft baserad på dagens teknik. Genom en storskalig samtida installation av BTC anläggningar kommer prisvolatiliteten på elmarknaden
minska då dessa anläggningar kan komplettera den icke planerbara produktionen från vindkraften. Detta sker i flera steg;
◼ Genom att leverera betydande kraft vintertid, och därmed minska uttagen från vattenkraft och dess magasin kan biokraft frigöra kapa- citet hos vattenkraft för att kostnadseffektivt balansera vindkraften (aktuellt denna mycket torra sommar)
◼ Med en storskalig etablering av BTC-tekniken i de befintliga fjärrvärmenäten minskas riskerna för effektbrist, där flera städer kan bli nära självförsörjande på kraft. Stockholm och Uppsala är två städer vilka redan tackar nej till industriella etableringar på grund av effektbrist. En brist som riskerar bli värre i Stockholm efter 2022
när kolkraftverket i Värtan planeras stängas. Denna utveckling varnar Svenska Kraftnät för, senast nu i samband med Almedalsveckan.
◼ Genom att etablera ett betydande kapacitet med en rörlig produk- tionskostnad som är konkurrenskraftig utanför värmesäsongen och lägre än befintlig marginalkraft (kol), kan elprisökningar såsom hänt sommaren 2018 när vattenkraft och vindkraft inte räckt till, begränsas.
På grund av dessa steg minskas både prisvolatiliteten/fluktuatio- nerna men även riskerna i nätkapacitet minskas när vindkraften inte producerar och vattenkraften inte räcker till.13 Sommaren 2018 kan mycket väl exemplifiera vattenkraftens begränsningar vid torrår och i framtiden. I mitten av juli, när elpriserna historiskt är som lägst, är de nu rekordhöga och stadigt över 50 €/MWh (~50 öre/kWh14), som visas i diagrammet ovan.
10. Kraft-värme relation 1–1,33 och drift utanför värmesäsong på 500–2000 timmar.
11. Svängmassa kan jämföras med ett svänghjul som kan jämna ut ryckningar i belastningar. Svängmassan hjälper till att upprätthålla frekvensen i elsystemet, 50 Hz, vilket är den frekvens som vår växelström håller. Den motsvarande engelska termen är mer beskrivande; Grid Inertia - ”nättröghet”.
12. Elektrifiering av fjärrvärmenäten sker genom användning av stora värmepumpar i fjärrvärmenäten. Med hög verkningsgrad och låga elpriser konkurrerar det ut biobränslen som flis och grot för värmeproduktion, främst på grund av höga transport- och hanteringskostnader.
13. BTC anläggningar kan inte agera som rena stand-by/reservkraftsanläggningar men kan agera på timreglering (medans i drift och vid varmstart).
14. Exkl. skatter, nätavgifter, påslag och moms. Bildkälla: Svenska Kraftnät, Kontrollrummet, elens flöde 2018-06-17.
50 TWh
Ytterligare biomassa från skogen
50 TWh
KAN GE
Ytterligare kraft med BTC kraftvärme
UTGÅNGSPUNKT: KONVENTIONELL KRAFTVÄRME 30% EL. / 105% TOTAL. 5000 TIM/ÅR
57 TWh
bio
43 TWh
värme ångcykel
17 TWh
kraft
57 TWh
bio
BTC KRAFTVÄRME 60% EL. / 105% TOTAL, 5000 TIM/ÅR
17 TWh
kraft
43 TWh
värme med BTC
+ 50 TWh
+ 50 TWh
Potential för hållbar ökning i skogsuflag: 60-240 TWh/år
100% marginaleflekt
Figur 6: Resurseffektiv användning av biobränsle genom det nordiska fjärrvärmesystem. Av allt tillfört bränsle, utöver det som redan används idag, allt är konverterad till el, dvs 100 % marginalverkningsgrad.
Resurseffektivitet
Eftersom skogs- och jordbruksavfall är även den begränsad vi måste sträva efter en så effektiv användning som möjligt. Biodrivmedel lyfts ofta som ett klimatnyttigt sätt att konvertera bilar till hållbar energi. Om vi dock analysera hur många mil man kan köra på ett
ton rester från skogen, ser man snabbt en bil kan köra tre gånger så långt genom el från BTC jämfört med biodrivmedel som etanol eller liknande. Däröver blir koldioxidbesparingen från ett ton skog också tre gånger högre.
CO2-negativ biokraft
Föreställ er att man kan minska nivåerna av koldioxid i atmosfären samtidigt som man producerar energi! Biomassa innehåller koldioxid vilken tagits ur atmosfären genom fotosyntesen. Genom att renodla denna koldioxid till biokol (träkol) kan man binda och ta bort denna koldioxid ur cirkulation. På så sätt tar man bort denna koldioxid från atmosfären och en koldioxid negativ process uppstår.15
BTC anläggningar är de enda anläggningar som i stor skala och kost- nadseffektivt kan samproducera biokol med kraft och värme. Genom att integrera användningen av biokol i skogs- och jordbruk kan ett
kostnadseffektivt sätt att binda koldioxid i jorden erbjudas och därmed att möjliggöra negativa utsläpp. Avkastningen från jordbruket ökar
till följd av den jordförbättring som återförandet av biokol innebär, omfattningen beror på mark och förutsättningar16.
Synergierna för att producera biokol i en BTC anläggningar ligger främst i:
1. Utrustningen för produktion för energi och biokol är den- samma i en BTC anläggning, vilket ökar nyttjandegraden av anläggningstillgångarna.
2. De storskaliga logistiklösningar för framförallt bränsle som en BTC anläggning kräver kan nyttjas till effektivare biokolproduktion.
3. De energigaser som bildas under produktionen av biokol är effekti- vast tillvaratagna i en BTC anläggning för kraftproduktion.
Givet att marknadssignalerna kring koldioxidutsläpp förändras och kostnaden för utsläpp stiger, skulle den flotta anläggningsparken på 4 GWe i fjärrvärmenätet som beskrevs xxxx xxxxx kompletteras för att producera biokol och därigenom binda uppemot 4.3 Mton CO2 per år.
Förutsättningarna för CO2-negativ kraft undersöker bolaget inom ramen för ett Vinnovastött projekt, ”Carbon Negative Power” under 2018. Projektet avser undersöka anläggningspestanda, komponentpre- standa och marknadsförutsättningar i Sverige. CO2-negativ kraft kan bana vägen för nya affärsmodeller inom kraftmarknaden, särskilt i system med ökade kostnader för CO2-utsläpp.
15. Ett biokraftverk antas normalt vara CO2-neutralt, eftersom all CO2 i biomassan återförs till atmosfären genom förbränningen.
16. Produktivitetsökningen kan vara betydande för näringsfattig eller utarmad jord. Inom skogsbruket kan återförande av biokol i viss utsträckning jämföras med askåterföring som är vanligt förekommande.
Verksamhetsmål, kort och lång sikt
Ny teknik kan effektivisera biokraften, så att hälften så mycket bränsle går åt för att producera samma mängd kraft som dagens teknik. Bolagets vision
är att biokraft ska bli en oumbärlig del i ett globalt och hållbart energisystem som erbjuder lönsam, planerbar och tillförlitlig kraft i global skala.
För att nå denna vision måste biokraften pånyttfödas till en mer lönsam teknik som effektivare och mer kostnadseffektivt nyttjar våra förnybara naturtillgångar. En teknik som är mer lönsam än vind- och solkraft. Bolagets mission för att uppnå detta har vi formulerat mycket enkelt som ”60–30”: att nå 60 % elverkningsgrad till år 2030.
Phoenix BioPowers målsättning är att BTC-tekniken skall vara förstahandsvalet när planerbar förnybar kraft behövs i det globala energisystemet. Bolagets produkter ska möjliggöra våra kunders
planer att ersätta fossila anläggningar eller expandera för att möta växande behov. Med de enorma vinster i minskningar av CO2 utsläpp som skapas när fossila bränslen ersätts med låga emissioner av farliga gaser och partiklar, kommer tekniken skapa många miljö- och samhällsvinster. Exempel på samhällsvinster som kommer av en utbyggd biokraft är stabilare och tryggare energiförsörjning. Genom sin låga produktionskostnad, kommer anläggningsägaren kunna driva en lönsam, planerbar och förnybar anläggning.
Våra mål för de kommande åren kan sammanfattas som:
FAS 1 | FAS 2 | FAS 3 | FAS 4 | BORTOM FAS 4 |
◼ Referensgrupp och utvecklingskonsortium etablerade (klart!) ◼ Aktiva intressenter som guidar och stödjer arbetet och ger tydliga kundsignaler ◼ Mindre aktörer med kapacitet att genomföra projekt inom genomförbarhets och prototypstadier ◼ Säkra offentlig och privat finansiering för utvecklingen 2018–2019 under 2018 ◼ Rekrytera kärnkompe- tens för teknik- och affärs- utvecklingen 2018–2019 ◼ Påvisa funktionalitet och genomförbarhet: ◼ 2019: komponentrig- gar och representative förutsättningar | ◼ Påvisa funktionalitet och genomförbarhet: ◼ 2020: 1/100 (500kW) skala systemprototyp, lab tester, förstudier ◼ En ”fuel-to-flame” rigg som kan påvisa in- tegrerad och kontinuer- lig drift under industri- ellförhållande med en nerskalad prototyp. ◼ Upprätta ett brett indu- striellt konsortium 2019 ◼ Inkludera större aktörer och OEM:er med tydliga kommersiel- la ramverk | ◼ Etablera samarbete, joint venture (”JV”), för uppförandet av demoan- läggning till 2021 ◼ Bevisa uppskalnings- processen och funktion i pilotanläggning vid 1/10 skala 2021–2022 (5MW) ◼ En fullt fungerande kraftvärmeanläggning för långa testkörningar (+100 h/tillfälle) Denna kan potentiellt produktifieras. ◼ Villkorad beställning på demoanläggning 2021, möjliggör för industrialise- ring av tekniken | ◼ Demonstrationsanlägg- ning (10–30 MW) i drift 2024–2025 | ◼ Uppskalning till 100 MW och 60 % elverknings- grad till 2030 |
UTVECKLING OCH KOMMERSIALISERING AV TEKNIKEN
I maj 2018 beslutade Energimyndigheten att fortsätta stödja utvecklingen av BTC-tekniken med 9,6 MSEK för projektet BTC Pilotanläggning, fas 1. Projektet pågår under 15 månader under 2018–2019. Detta projekt syftar till att vidareutveckla de tre viktigaste delarna i processen; systemen för laddning/trycksättning, förgasning och förbränning som beskrivs i avsnitten 12.4.1-3.
Detta projekt, tillsammans med andra utvecklingsprojekt som vi planerar, kommer huvudsakligen genomföras i det nedlagda värme- kraftverket på KTH Campus. Nyttjandet av lokalerna sker genom ett samarbete med Akademiska Hus. Akademiska Hus stödjer utveckling- en av framtidens kraftvärmeteknik genom att upplåta lokaler i detta värmekraftverk för utvecklingsverksamheten. Målsättningen är även att en del av forskningsverksamheten på KTH-Kemi skall samloka- liseras där, vilket möjliggör att Bolaget kostnadseffektivt kan dela utrustning och personal med KTH. Diskussioner om detta pågår med berörda parter.
BTC Pilotanläggning, fas 1 utgör första fasen i utvecklingsplanen illus- trerad i nedanstående figur. Syftet med Fas 1 är att på komponentnivå utveckla tekniken och identifiera tekniska hinder.
Fas 2 är en integration av delsystemen från Fas 1 för att till 2020 driftsätta en integrerad ”Fuel-to-Flame” rigg vilken kontinuerligt kan trycksätta, förgasa och förbränna biomassa med en stabil låga.
Denna rigg syftar till att bevisa kontinuerlig drift och att de viktigaste systemriskerna har identifierats, adresserats och hanterats. Riggen uppförs i 1/100 dels skala av en tänkt kommersiell anläggning med en effekt på ca 400 kW.
Den testrigg som avses uppföras till 2020 är försteget till en pilotanläggning i 1/10 skala som skall uppföras till 2022, Fas 3. Den pilotanläggningen kommer påvisa funktion som en kraftvärmeanlägg- ning med effekt på ca 5 MW el och 5 MW värme, med en fungerande gasturbin för kraftgenerering samt ansluten till fjärrvärme för värmeleveranser. Elverkningsgraden för denna pilot uppskattas till 40–50 %, vilket är dubbelt så mycket som motsvarande anläggningar med ångcykel.
Anläggningarna som byggs i Fas 2 och Fas 3 kommer vara Bolagets viktigaste verktyg för att marknadsföra och kommersialisera tekniken samt att rekrytera de partners och den personal som krävs. Syftet är att stegvis verifiera komponenter och teknik i ett integrerat system.
Parallellt med utvecklingen av tekniken kommer, som nämnts även affärsutveckling drivas för att rekrytera både utvecklings- och kommersiella partners tillsammans med omfattande marknads- analyser för att identifiera initiala marknader, produktstorlekar, produkterbjudanden, affärsmodeller och finansieringsmodeller för anläggningarna.
Norden är en mogen marknad för biokraft med goda förutsättningar när det gäller tekniskt kunnande, acceptans för ny teknik, bränslelo- gistik och stor utbyggnad av fjärrvärme jämfört med många andra länder. Därför ser Bolaget det som naturligt att den första kommer- siella anläggningen anläggs i Sverige eller Norden. På längre sikt kommer internationella marknader vara mer intressanta för BTC teknologin, dels för ersättning av fossilt kol men även för att möta en ökad efterfrågan på energi. Några av dessa marknader har redan identifierats och inledande kontakter har tagits med regioner i Kina, och Brasilien men där även Indien och Europa är högintressanta.
Fas | Namn | Period | Skala | Budget*, MSEK | Planerad finansiering | Teknikfokus | Kommersiellt fokus | Nyckelpartners |
Fas 1 | Koncept | 2018–19 | Varierande | 25 | Privat: 9, Offentlig. 13, Industri 3 | Testriggar Komponentprestanda | Marknadsaktörer | Kraftbolag, FoU (uni, institut) |
Fas 2 | Design | 2019–20 | 1:100 | 25 | Privat: 9, Offentlig. 13, Industri 3 | Fuel-to-flame Systemprestanda | Konsortiebyggande Intressentbearbetning | Kraftbolag, tillverkare, FoU |
Fas 3 | Pilot | 2020–22 | 01:10 | 150 | Privat: 45, Offentlig. 90, Industri 15 | Pilot-anläggning Uppskalning, prestanda | Kommersiellt erbjudande Beställning av demo. Upprättande Joint Ventures. | Kraftbolag, EPC och tillverkare |
Fas 4 | Demon- stration | 2022–26 | 01:01 | 150 | Privat: 10, Kund: 95, Offentlig 45 | Demoanläggning Prestanda, tillgänglighet | Ekonomiska prestanda Marknadsintro | Kraftbolag, EPC och större tillverkare |
*Avser endast Phoenix BioPower. Exklusive utvecklingspartners behov t ex gasturbinen, och demonstrationsanläggningskostnad. | ||||||||
Tabell 8: Utvecklingsplanen mot kommersialisering av BTC-tekniken.
Kommersialiserings- och marknadsstrategi
I syfte att möjliggöra den tekniska utvecklingen och kommersialise- ringen avser bolaget använda en push-pull-strategi. Bakgrunden med denna marknadsstrategi är:
◼ Bolaget kan inte genomföra projektet ensamt, utan partners behövs
◼ Det tekniska området är allt för brett och de respektive delarna allt för komplicerade för ett litet bolag att hantera
◼ Teknikutvecklingen är så pass kapitalintensiv att fler aktörer
behöver dela på risken.
◼ De som ska vara med och utveckla och tillverka tekniken som part- ners och de som slutligen ska köpa behöver engageras i kravställande och framtagning av tekniken på ett tidigt stadium
◼ Långa ledtider och beslutsvägar för denna typ av investeringar kräver långsiktigt arbete
Marknadsstrategin kan enklast beskrivas som:
◼ Push (teknisk): Genom att hantera och adressera de största teknis- ka riskerna i förstudier och prototyper samt involvera underleveran- törsledet i utvecklingen skapas högre intern acceptans för tekniken hos industrin.
◼ Pull (marknad): Möjliggöra för tydliga intresse- och efterfråge- signaler från anläggningsägare, kraftbolag och EPC företag för BTC-tekniken och därigenom skapa efterfrågan för tekniken och inledningsvis en kommersiell demonstrationsanläggning.
Syftet med denna strategi är att säkra upp de storskaliga aktörer som krävs för kommersialiseringen som följer på utvecklingsfasen. Målsättningen är att formera två konsortier under utvecklingsfasen, vilka kommer genomföra den inledande kommersialiseringen;
◼ Referensgruppen (etablerad)
◼ Utvecklingskonsortium (etablerat)
Dessa två grupper kommer stödja respektive utföra det initiala ut- vecklingsarbetet. De beskrivs utförligare nedan. Dessa grupper utgör även förlagorna till organisationen för kommersialiseringen, där vi ser minst två JV upprättas:
◼ DemoJV som upphandlar den första kommersiella demonstrations- anläggningen (Kraftbolag, anläggningsägare, EPC, skogsindustri etc)
◼ TechJV som industrialiserar, tillverkar och levererar BTC-tekniken och nyckelkomponenter
GENOMFÖRBARHET | KONCEPT | UTVECKLING & DEMONSTRATION |
(fuel to flame), Fas 1+2 | (pilot), Fas 3 | Fas 4 |
REFERENSGRUPP
Intressenter i Värdekedjan
DEMONSTRATIONS JV
Krattbolag, EPC, PBP, OEMs
Vilkorad beställning
Beställning
UTVECKLINGSKONSORTIUM
PBP, institut, universitet
INDUSTRIELLT KONSORTIUM/ JV
PBP, OEMs, EPC
BTC DEMO ANLÄGGN.
20-30 MW
KRAFTBOLAG
Kommersiell dritt
Figur 7: Grundläggande samband mellan Utvecklingsplan, Referensgrupp, Utvecklingskonsortium, Phoenix BioPower (PBP) och JVs. Se ordlistan för definition av begrepp.
Referensgrupp
Bolaget har bildat en referensgrupp bestående av nyckelaktörer i värdekedjan för en bioeldad anläggning, från bränsleleverantör till distribution. Syftet med referensgruppen är att dels avläsa intresse, nyckelfaktorer för beslutsfattande och uppfattningar kring biokraften som helhet och BTC-tekniken i synnerhet. Referensgruppen ser Bolaget som utgångspunkt i arbetet för att identifiera de potentiella första kunderna i Norden, lämplig storlek och tillämpning av en BTC anläggning samt andra viktiga krav och behov. Referensgruppens medlemmar består idag av representanter från:
◼ Tekniska Verken, Linköping
◼ Stockholm Exergi (tidigare Fortum Värme)
◼ Sveaskog
◼ Svenska Kraftnät
◼ Energiforsk (genom Stockholm Exergi)
Bolaget avser utöka referensgruppens medlemmar i samband med att utvecklingen av BTC-tekniken fortskrider och särskilt representanter för basindustrin och anläggningsbyggare kommer aktivt uppsökas.
Utvecklingskonsortium
Under den inledande utvecklingsfasen kommer Xxxxxxx arbeta med ett antal partner för att genomföra utvecklingen samt att genomföra tester, prototyper och analyser åt Bolaget. Några av dessa partners kan sedan även utgöra medlemmar i det industriella konsortium som skall erbjuda en komplett anläggning till slutkunden (kraftbolaget/ anläggningsägaren).
Utvecklingspartners kommer med stor sannolikhet utgöras främst av institutioner snarare än kommersiella partners. Nuvarande utveck- lingspartners är:
◼ KTH: Förbränningsmodellering
◼ KTH: Förgasning samt laddningssystem
◼ RISE: Förgasning
◼ SFC: Svenskt FörgasningsCentrum (trycksatt förgasning och biobränsleteknik)
◼ HTC: High Temperature Corrosion Centre (materialutveckling)
◼ TU Berlin: Förbränningssystem och teknik
◼ Swerea/KIMAB: Materialstudier
Långtgående diskussioner pågår med Eschertec och MTU Aero Engines (konstruktionstjänster avseende gasturbin) och LTH för gasturbin FoU, TU Tampere Finland för förgasningsmodellering, NORCE i Stavanger för process transienter och ITLR i Stuttgart för värmeöverföringsexperiment. Alla projektledare på universiteten och forskningsinstitut är noga utvalda utifrån deras tidigare jobberfaren- het och kompetens från industriell utveckling hos ledande företag.
Ytterligare pågår aktiv dialog med kompressor- och processutrust- ningstillverkare och anläggningsbyggare som t ex Borsig.
En nyckelfaktor i att kunna genomföra utvecklingsplanen och pilo- tanläggningen är att ha rätt lokal. Bolaget har identifierat en lämplig plats för detta tillsammans med Akademiska Hus; det nedlagda kokseldade värmekraftverket på KTH Campus. En avsiktsförklaring har tecknats mellan bolagen avseende lokalförsörjning och tillgång till befintlig infrastruktur för Phoenix BioPowers utveckling av förnybar, högeffektiv kraftvärmeteknik. Denna anläggning kommer möjliggöra en central plattform för Bolagets utvecklingsverksamhet Den kommer även erbjuda mycket god access till KTH forskare och studenter, media, investerare och besökare då den är idealiskt lokaliserad med goda kommunikationer. Bolaget, tillsammans med Akademiska Hus ser värdet av att återanvända ett nerlagt, fossilt eldat, kraftverk som plattform för utvecklingen av ett förnybart alternativ som mycket stort. Förhandlingar om villkor och omfattning pågår och förväntas vara slutförda under september månad.
Industriellt konsortium
Målet är att utvecklingskonsortiet ska övergå till ett industri- ellt konsortium eller JV i och med att testanläggningen i 1/100 skala är driftsatt under 2020; framtagen genom det föregående utvecklingskonsortiet.
Det industriella konsortiet kommer utgöras av utrustningstillverkare och EPC aktörer i syfte att kunna erbjuda en komplett anläggning till marknaden till 2021/2022 med målsättningen att kunna leverera en demoanläggning på 10–30 MWe till 2024/2025 (Fas 4). Det industriella konsortiet kommer under 2020–2022 driva utvecklingen av respektive komponenter i syfte att verifiera tekniken och dess funktion i den
1/10 skala pilotanläggningen till 2022 (Fas 3). Beroende på vilka part ansluter kan en Joint Venture etableras att adressera en eller fler specifika delar av anläggningen, tex gasturbinen.
Etablera Joint Venture
Det är Bolagets bedömning att det bästa sättet att etablera en demoanläggning är att forma ett Joint Venture (JV) mellan ett antal nyckelaktörer som beställer demoanläggningen, dvs dela på den risk en ny teknik som BTC innebär. Dessa nyckelaktörer kan t ex utgöras av EPC företag, gasturbintillverkare, medlem i Referensgruppen, kraftbolag, Energimyndigheten, banker och finansieringsinstitut och Phoenix BioPower. Andra partners och aktörer kan även inkluderas om det är gynnsamt för projektet som helhet.
Strukturen kring detta JV kommer sannolikt vara som ett BOT (Build, Operate, Transfer) upplägg med ett kraftbolag som övertar anlägg- ningen efter en inledande period på 5–10 år. Exakt utformning av upplägg och struktur kommer utvecklas och analyseras ytterligare, tillsammans med Referensgruppen, det Industriella Konsortiet men även med andra externa aktörer.
Bolaget
En BTC anläggning för högeffektiv biokraft erbjuder anläggningsägare och operatörer ett förnybart alternativ till traditionella, lågeffektiva, tekniker och möjliggör för en ökning av tillförlitlig, planerbar baskraft från biomassa.
Genom sin höga elverkningsgrad möjliggör BTC-tekniken för renodlade kraftanläggningar i områden och tillämpningar, utan behov av kraftvärme, där biokraft tidigare varit ekonomiskt möjligt. Att göra biokraften konkurrenskraftig mot fossila bränslen kommer vara en nyckelfaktor i att kunna uppnå målen i Klimatavtalet i Paris samt att kunna nå FN:s Globala Mål.
BTC anläggningar kommer kommersiellt erbjudas till anläggnings- ägare och operatörer tillsammans med ett nätverk av partners, EPC företag och underleverantörer. Att erbjuda, bygga och leverera en komplett anläggning är ett komplicerat åtagande och kommer kräva både lokala och globala partners för ett framgångsrikt genomförande.
AFFÄRSMODELL
BTC teknologin och en BTC anläggning är både enkel och komplice- rad att marknadsföra och sälja. Att kunna erbjuda dubblad effektivitet och nästan halverad produktionskostnad jämfört med de förnybara alternativen är en stor fördel. Samtidigt är en anläggning en tämligen komplicerad produkt som kräver ett nätverk av partners och leveran- törer för ett framgångsrikt genomförande. För mogna kraftvärme och biokraftmarknader som Norden, Baltikum, Tyskland och Östeuropa, kommer Bolaget positionera sig som den främsta tekniken för upp- gradering/utbyte av äldre, bio- eller fossilt eldade, anläggningar vilka nått sin ekonomiska livslängd och står inför omfattande renovering,
t ex byte av panna/ångturbin. Genom denna marknadsstrategi kan både anläggningsägaren och Phoenix BioPower utnyttja existerande infrastruktur för fjärrvärme, kraftöverföring, personal och i vissa fall även logistik kring bränsle.
Xxxxxxx affärsmodell bygger på två huvudsakliga intäktsströmmar;
◼ Försäljning av nyckelkomponenter, €/MW
◼ Royalty på producerad energi, €/MWh
Eftersom en BTC anläggning saknar en kostsam och kapitalintensiv ångturbin som finns i traditionella biokraftverk, blir investerings- kostnaden för en BTC anläggning betydligt lägre per effektenhet, kWe. Även om kostnaden för TopCycle turbinen är högre än en vanlig gasturbin för kombicykel är kostnadsminskningen från ångturbinen betydligt större än den dyrare gasturbinen. Denna lägre investering
per effektenhet tillsammans med den lägre produktionskostnaden per MWh ger underlag för den valda affärsmodellen med två huvudsakli- ga intäktsströmmar.
KRAFTBOLAG/ENERGIBOLAG
SPT
Laddare
Förgasare
TRYCKSÄTTNING TORRIFIERING
FÖRGASNING GASRENING/FILTRERING
KOMPLETT ANLÄGGNING
SYSTEMINTEGRATÖR
NYCKELKOMPONENTER
ANLÄGGNINGSDESIGN
KNOW-HOW
Anläggning- steknik
GT JV
KNOW-HOW IP STYRSYSTEM
BRÄNNARE BRÄNNKAMMARE GT PAKETERING
Figur 8: Affärsmodell för nyckelkomponenter. Försäljningen baseras på €/kW.
Nyckelkomponenter
Det finns en uppskattad investeringskostnad/kW för att anlägga en ny kraftvärmeanläggning (€4 300 - €1 800 beroende på skala). En del av denna kostnad kommer utgöras av nyckelkomponenter som levereras av Phoenix BioPower. Den exakta sammansättningen av produktmixen kommer fastställas under de kommande utvecklingsprojekten.
De nyckelkomponenter och system som Bolaget avser både utveckla och tillhandahålla är nödvändiga för en BTC anläggning och avsikten är att sälja dem till anläggningsbyggaren som bygger den kompletta anläggningen. Denna anläggningsbyggare kan i vissa marknader vara en EPC som bygger åt ett kraftbolag eller ett kraftbolag som bygger
i egen regi (vanligt för anläggningar med ångcykel i Norden). De nyckelkomponenter som vi i dagsläget bedömer som lämpligast att leverera är:
◼ Bränsleladdare och trycksättare (Feeder)
◼ Förgasaren
◼ Brännare och brännkammare
◼ Högtryckturbin, erbjuds genom ett JV tillsammans med en gasturbinpartner
◼ Teknik och kunnande inom anläggningsintegration inkl styr och
kontrollsystem.
Den organisation som Bolaget avser bygga kommer vara inriktad på teknikutveckling, optimering och underhåll av BTC anläggningar. Därmed avser Xxxxxxx inte upprätta en omfattande tillverkningsverk- samhet för att tillhandahålla dessa nyckelkomponenter då bolaget anser det mer resurseffektiv och flexibelt att anlita underleverantörer, OEMer, för denna tillverkning
Av denna anledning avser bolaget anlita etablerade och erkända OEM:er inom respektive kompetensområde för att tillverka nyckelkom- ponenterna, eller licensera ut dessa till tillverkare för direktleverans till anläggningsbyggaren. Nedanstående schema illustrerar modellen för nyckelkomponenter.
De respektive teknikområdena för nyckelkomponenterna represen- teras i de olika projekten inom Fas 1–4 som nu skall genomföras och planeras.
Marknadspotential Norden
Bolaget uppskattar marknaden för kraftvärmeanläggningar i Norden till över 500 MDR SEK under de kommande 30 åren vid en anlägg- ningskostnad på 30 000 kr/kW installerad effekt och de befintliga fjärrvärmenäten1. Det ger en adresserbar marknad på ca 560 MW, eller 16,6 MDR årligen. Phoenix BioPower uppskattar en långsik-
tig marknadsandel för tekniken på 50 %. Då Bolaget avser sälja nyckelkomponenter uppskattas intäkterna ligga kring 1 800 SEK/ KW i komponentintäkter. Det ger en långsiktig intäktspotential för bolaget på ca 509 MSEK/år med god bruttomarginal, >50%. Bolaget
uppskattar nå den långsiktiga marknadsandelen i Norden 7–10 år efter marknadslansering.
1. 59 TWhth vid 4 000h/år ger en potential på 118 TWhe med BTC-tekniken vid 8 000h/år. Det kräver en installerad effekt på 17 GWe.
140
120
100
80
60
40
20
150 MW MARKBASERAD VIND
150 MW HAVSBASERAD VIND
100 MW BTC KRAFTVÄRME
100 MW BTC KRAFT
30 MW BIOKRAFTVÄRME ÅNGA
100 MW KOMBICYKEL BIO
100 MW BIOKRAFT ÅNGA
0
Diagram 7: Produktionskostnad, öre/MWh. Inga skatter, bidrag. 7 % diskonteringsränta, 2 % infiation.
Småskaliga anläggningar
Som nämnts under teknikutvecklingen planerar bolaget att uppföra en Pilotanläggning på ca 5 MWe för att påvisa funktion, drift och tillförlit- lighet. Denna kompletta kraftvärmeanläggning som Pilotanläggningen utgör ser Bolaget som en potentiell produkt för kommersialisering.
Tilltänkta kundsegment för denna produkt är processindustri med behov av kraftvärme, sågverksindustrin samt kraftvärmekonvertering av mindre fjärrvärmenät. Det senare blir intressant för den europe- iska marknaden där fjärrvärmenäten typiskt är mindre än i Norden avs. effekt. Det ger att en, eller två anläggningar kan täcka hela värmebehovet och samtidigt erbjuda planerbar kraft och redundans i energisystemet.
För dessa anläggningar kommer affärsmodellen se annorlunda ut, där Xxxxxxx tar ett större helhetsansvar avs produktportföljen, men att själva anläggningen uppförs tillsammans med en EPC partner eller motsvarande anläggningsbyggare. Detta större deltagande i anlägg- ningens uppförande kommer öka Bolagets andel av totalomsättningen för uppförandet med målsättningen om bibehållna marginaler. Dessa mindre anläggningar är även mycket lämpade för BOO/BOT2 upplägg tillsammans med en finansieringspartner av större anläggningstill- gångar, t ex Siemens Financial Services.
I en inledande bedömning av marknadspotentialen för Sverige ser Bolaget en möjlighet för 3–5 anläggningar/år under de inledande 5 åren efter kommersialisering. Investeringen för en dylik anläggning uppskattas till ca 40 000 kr/kW, eller ca 200 MSEK där Bolagets andel uppskattas till 20–30 %, eller 40–60 MSEK. Detta motsvarar en omsättning i nivån 120–180 MSEK/år från 2025.
Royalty
Royaltymodellen baseras på mängden energi (MWh) producerad i en BTC anläggning och kopplas till ett garanti- och underhållsavtal tillsammans med partners, t ex EPC företaget. Nivån på Royaltyn kommer vara låg i jämförelse med anläggningens försäljningsintäk- ter och marginaler. Bolaget förväntar sig att royaltyintäkterna blir substantiella vartefter flottan av anläggningar ökar.
Ökningen av operativa marginaler till följd av den lägre produktions- kostnaden som BTC anläggningen erbjuder jämfört med traditionell teknik och den högre intäktspotential som den planerbara kraften erbjuder möjliggör för denna royaltybetalning till Phoenix BioPower. I våra inledande antaganden ligger debiterad royalty på mindre än 4 % av ersättningen för elproduktion inkl. elcertifikat i Sverige.
Stora ångcykelanläggningar har en produktionskostnad på över 60 öre/kWh vid kraftvärme och över 100 utan värmeunderlag (ingen ersättning för producerad värme). Motsvarande tal för en större BTC anläggning är 47 resp 62 öre/kWh. Denna kraftiga skillnad i produktionskostnad möjliggör för konkurrenskraftiga marginaler för
anläggningsägaren, inklusive royaltybetalningar till Bolaget och dess partners.
Baserat på de ökade marginaler som BTC-tekniken ger anläggnings- ägaren baserar Bolaget royaltybetalningarna på en hållbar nivå i förhållande till marknadspriset. Bolagets avser ta ut en royalty netto efter ersättningar till partners på 2,5 öre/kWh. Det är under 4 % av marknadspriset och certifikatsersättningar under rådande förutsätt- ningar sommaren 2018. Med en total installationsbas på ca 350 MW inom 10–12 år motsvarar det intäkter på ca 39 MSEK årligen, med mycket goda marginaler3.
2. BOO: Build, Own, Operate. BOT: Build, Own, Transfer.
3. Baserat på 4 500 timmars drift/år.
GRUNDARE, STYRELSE & LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE
Grundarteam
Phoenix BioPower grundades i november 2011 av Xxxx-Xxxx Xxxxxxx, Xxxxxxx Xxxxxxxx, Xxxxxx Xxxx. Under 2018 anslöt Xxxxxx Xxxxxxxxxx grundarteamet med sin långa bakgrund av utveckling kring
Bolagets teknik.
Bildandet av Phoenix BioPower markerar starten för den kommersiali- sering som nu genomförs av BTC-tekniken som uppfanns av Xxxx-Xxxx Xxxxxxx. Med tillskottet av Xxxxxxx och Xxxxxx samt senare Xxxxxx, har bolaget en bred kompetens från akademi, industri och innova- tionsbaserade tillväxtföretag att bygga på.
Styrelse
Phoenix BioPowers styrelse ska enligt bolagsordningen bestå av lägst tre (3) och högst sju (7) ordinarie ledamöter.
Bolagets styrelse består av fyra personer, inklusive ordförande och har sitt säte i Stockholms kommun. Styrelseledamöterna väljs årligen vid årsstämma för tiden intill slutet av nästa årsstämma. Extra bolagsstämman den 5 juli 2018 beslutade att styrelsen ska bestå av följande personer som presenteras nedan. Uppdraget för samtliga styrelseledamöter gäller fram till slutet av nästa årsstämma i 2019.
Xxxxxx Xxxxxxxx
Xxxxxx Xxxxxxxx har ett passionerat intresse för värde- skapande genom utveckling av företag och myndig- heter inom affär, strategi, ledarskap och organisation. En internationell karriär har sedan 15 år blandats med professionellt styrelsearbete. Efter att som riskkapital-
investerare etablerat sig som en av de främsta cleantechinvesterarna i Skandinavien, med ett flertal lyckade exits, driver Xxxxxx nu också ett managementkonsultföretag. Hans akademiska meriter är som civilingenjör, executive MBA samt en master i media och journalistik.
Xxxxxxxxx Xxxxxxxxx
Xxxxxxxxx är civilekonom, civilingenjör och ekonomie doktor inom finansiella risker (uppfann Value-
at-Riskmodellerna), arbetar som styrelseproffs, oberoende rådgivare och privatinvesterare. Hon arbetar för närvarande i styrelsen i ICA Försäkring,
Image Systems samt ideellt i Franska Skolan och Franska Skolans Fastighetsstiftelse Fattighuset.
Xxxxxxxxx gjorde sig känd för en bredare allmänhet våren 2010 när hon avgick ur styrelsen för HQ AB. Hon fick Veckans Affärers pris som Årets Ryggrad, 2010. Xxxxxxxxx utsågs till Årets GRC-profil 2016.
Ledande befattningshavare
Phoenix BioPower har ett grundarteam av fyra personer, Xxxx-Xxxx Xxxxxxx, Xxxxxxx Xxxxxxxx, Xxxxxx Xxxxxxxxxx och Xxxxxx Xxxx.
Xxxx-Xxxx Xxxxxxx
Innovatör och upphovsman till TopCycle och BTC- tekniken. Xxxx-Xxxx har arbetat med gasturbinut- veckling i över 30 år på bl a ABB/Alstom. Xxxx-Xxxx kommer ansvara för den experimentella utvecklingen samt agera som senior teknisk rådgivare som stöd för
utvecklingen av BTC-tekniken. Xxxx-Xxxx är civilingenjör.
Xxxxxxx Xxxxxxxx
Xxxxxxx är en erfaren senior projektledare inom både teknik och produktutveckling och ansvarar för bolagets teknikutveckling som Teknisk Chef, CTO.
I den rollen kommer han koordinera all tekniks utvecklingsverksamhet, både internt och externt med
partners. Xxxxxxx har över 15 års erfarenhet av industriell FoU inom energisektorn samt industrialisering inom transportsektorn. Xxxxxxx var projektledare i de tidiga utvecklingsprojekten av BTC-tekniken och TopCycle på Vattenfall 2008–2011. Xxxxxxx är Doktor i Kemiteknik inom våta gasturbiner.
Xxxxxx Xxxxxxxxxx
Xxxxxx är en internationellt erkänd expert inom våt förbränning och leder som Professor institutionen för Strömningslära och termoakustik vid Tekniska Universitetet i Berlin. Xxxxxx har lett utvecklingen av ett flertal gasturbiner inom ABB/Alstom i både
Tyskland och Schweiz, och har utvecklat tekniker för både förbrän- nings- och flödeskontroll. Xxxxxx har även utvecklat brännkammare för ultralåga NOx utsläpp för bl a kolvätebaserade bränslen och väte.
Xxxxxx Xxxx
Xxxxxx har arbetat med affärsutveckling, produktut- veckling och finansiering inom cleantech i snart 15 år. Xxxxxx är VD för Bolaget. Xxxxxx kommer senast
från ett ledande svenskt solenergiföretag där han var ansvarig för affärsutvecklingen. Xxxxxx har deltagit
i marknadsnoteringen av bolag i både Stockholm (First North) och London (AIM). Med sin långa erfarenhet av både ägarledda och publika utvecklingsbolag är han väl bekant med de utmaningar som Phoenix BioPower står inför. Xxxxxx är Pol Mag i Nationalekonomi.
Utöver dessa personer avser Bolaget rekrytera ett antal nyckelper- soner vilka kommer ansvara för de olika teknikområden som skall utvecklas De olika teknikområdena koordineras av Xxxxxxx Xxxxxxxx.
Namn | Födelseår | Ett urval av viktiga nuvarande och tidigare uppdrag | Aktieägande |
Xxxxxx Xxxxxxxx, Ordförande | 1967 | VD och delägare Prospero Acceleration AB, Styrelseledamot Elpanneteknik Sweden AB, Styrelseordförande Malmberg Water AB, Avdelningschef och del av ledningsgruppen, Energimyndigheten, Investment Manager Industrifonden | 39 300 A-aktier |
Xxxxxxxxx Xxxxxxxxx | 1962 | Styrelseledamot ICA Försäkring, Styrelseledamot Image Systems, Vice ordf Franska Skolan, Bankstödsnämnden, Styrelseledamot Xxxx Xxxxxx Bank | 39 300 A-aktier |
Xxxxxxx Xxxxxxxx | 1975 | Projektledare Scania CV – Industrialisering eMobility, Affärsutvecklare R&D Vattenfall, Senior R&D Engineer och projektledare, Vattenfall, Senior R&D Engineer och projektledare, General Electric | 3 576 560 A-aktier |
Xxxxxx Xxxx | 1972 | Affärsutvecklare SolTech Energy, Investment Manager EIG Venture Capital, Kapitalförvaltare Xxxx Xxxxxx FK | 1 788 280 A-aktier |
STYRELSE
VD
Aflärsutveckling, marknad, försäljning
Teknisk Chef / Projekt styrning
Ekonomi
Admin
Anläggningsteknik
Förbränningsteknik
Förgasningsteknik
SPT laddare
Testverksamheten
Gasturbinutveckling
Organisation
Bolagets organisation kommer under utvecklingsfaserna (Fas 1-3) vara tungt inriktad på teknikutveckling och de sex primära teknikområdena:
◼ Anläggningsteknik
◼ Förbränningsteknik
◼ Förgasningsteknik
◼ Trycksättning/laddning, SPT
◼ Testverksamheten
◼ Gasturbinutveckling
För respektive område kommer en teknikansvarig rekryteras för att koordinera och driva arbetet och utvecklingen inom resp teknikom- råde. CTO Xxxxxxx Xxxxxxxx kommer i sin roll att koordinera projekten och tillse att utvecklingen harmoniserar.
Affärsutvecklingen och marknadsföringen kommer inledningsvis att utföras av VD. Bolaget avser anlita externa resurser för ekonomifunk- tionen under den inledande perioden.
Övriga rådgivare och större investerare
Som viktigt stöd i den tekniska och kommersiella utvecklingen av BTC-tekniken har Bolaget rekryterat en Referensgrupp bestående av aktörer på bioenergimarknaden. Referensgruppen har represen- tanter från:
◼ Stockholm Exergi
◼ Tekniska Verken, Linköping
◼ Sveaskog
◼ Svenska Kraftnät
◼ Energiforsk (genom Stockholm Exergi)
Bolaget planerar utöka referensgruppen med ytterligare medlemmar som kan ytterligare stödja utvecklingen av tekniken och marknaden.
Bolaget är del av Highway inkubatorprogrammet hos InnoEnergy. InnoEnergy är bolagets största externa investerare med 10 % av kapitalet. InnoEnergy är en ledande europeisk inkubator för energire- laterade bolag. De har representation i de flesta europeiska länderna med större hubbar i sju städer, varav ett är i Stockholm. InnoEnergy har, genom sitt fokus på endast energirelaterade bolag, stor erfarenhet att identifiera och stödja tekniskt ledande bolag i utveck- lings- och tillväxtfaserna samt erbjuder ett brett nätverk av partners.
Offentliga institutioner som Energimyndigheten ser även InnoEnergy som en styrka för de bolag som söker stöd hos dessa institutioner. InnoEnergy har investerat 140 000€ i bolaget sedan 2016 och arbetar aktivt med sina portföljbolag med support, nätverk, marknadsföring och följdinvesteringar.
Som investerare och stödjare av Bolagets verksamhet, teknik och utveckling är Energimyndigheten vital för verksamheten. Genom den kapitalintensiva utvecklingen, de långa utvecklingstiderna och den därmed tillhörande risken är stödet som Bolaget fått från
Energimyndigheten viktigt. Energimyndighetens stöd är utöver rent finansiella stöd genom de olika resurser som myndigheten besitter vad gäller events, nätverk och supportfunktioner. Skillnaden med Energimyndigheten som investerare är att de inte tar ägarandelar
i bolaget, något som är mycket gynnsamt för övriga aktieägare och investerare.
Utöver bolagets organisation har bolaget även ett etablerat nätverk av industriell och akademisk expertis. T ex samarbetar bolaget nära med KTH och TU Berlin inom teknikutveckling inom förgasning resp förbränning. Bolaget har även etablerat en industriell referens- grupp med medlemmar från Sveaskog, Tekniska Verken i Linköping, Stockholm Exergi och Svenska Kraftnät. Syftet med referensgruppen är att både informera industriella aktörer om utvecklingen av BTC- tekniken men även att koordinera utvecklingsarbetet med markna- dens efterfrågan på ny kraftvärmeteknik.
Phoenix BioPower samarbetar även med Akademiska hus avs lokal- försörjning på KTH Campus. 2017 skrev bolagen en avsiktsförklaring om att Phoenix BioPower kan nyttja det nedlagda, kokseldade, vär- mekraftverket på KTH campus för sin teknikutveckling. För Phoenix BioPower är detta en optimal lokal och utgör ett mycket starkt stöd för teknikutvecklingen.
PATENT OCH IMMATERIELLA RÄTTIGHETER
Phoenix BioPower har en mycket stark patentposition när man beaktar bolagets status som en start-up. Bolaget har förvärvat hela patentportföljen för tekniken utvecklad av Euroturbine AB under 2003–2016. Patentportföljen omfattar sex patentfamiljer med 13 ansök- ningar varav 8 godkända och 5 pågående ansökningar. Nedan följer en beskrivning av portföljen:
1. Grundpatentet. En patentfamilj baserad på det ursprungliga kon- ceptet för TopCycle som täcker de grundläggande termodynamiska parametrarna som tryck, ånga, vatteninjecering och värmeåtervin- ning i processen. Godkänt i Japan, USA och Tyskland.
2. En utökning av grundpatentet som täcker fördelaktiga parametrar och design för gasturbinen och brännkammaren. Godkänt i.Kina
3. Ytterligare en utökning av grundpatentet som ytterligare skyddar parametrar och design av gasturbinen och brännkammaren. Godkänt i Kina och USA, ansökning Europa.
4. ”Kraftvärme” En familj patent som täcker en optimal proces- sintegration för kraftvärmeapplikationer. Godkänd i Ryssland. Ansökning i Europa.
5. ”Förgasning” är en familj som täcker optimal integration av förgas- ning av fasta bränslen tillsammans med TopCycle, inklusive vär- meåtervinning och processdesign. Ansökningar i Europa och USA.
6. ”BTC” är den sista familjen i portföljen som täcker en optimal metod att ladda och förbehandla biomassa innan förbränning i en TopCycle enhet. Godkänt i USA, DE, SE, AT, GB, FR, CH. Ansökning i Kina.
Phoenix BioPower har med andra ord en stor och omfattande patent- portfölj som täcker fundamentala delar av processen och ett antal optimala konfigurationer av gasturbinen och förgasningssystemet. Utöver patentportföljen har Phoenix BioPower unik know-how inom ånginjecerade gasturbiner genom personal och proprietära rapporter från tidigare projekt till ett värde överstigande 60 MSEK. Euroturbine AB har, som en del av förvärvet av patentportföljen, rätt att kommer- sialisera patentportföljen inom området termisk solkraft.
Högkvalitativa patent är, och kommer vara, en viktig del av bolagets strategi. En genomarbetad och omfattande patentstrategi är under framtagande tillsammans med Prospero Acceleration och kommer tillämpas från och med 2019. Syftet med patentstrategin är att ytter- ligare stärka förutsättningarna att kommersialisera tekniken och öka intäktsmöjligheterna.
BOLAGETS TILLGÅNGAR I ÖVRIGT
Finansiella tillgångar
◼ Bolagets befintliga kassa uppgår till ca 800 000 SEK.
◼ Extern finansiering om ca 11,6 MSEK är säkrad från Energimyndigheten och EU.
◼ Akademiska Hus stödjer utvecklingen med lokal för utveckling, tester och demonstration. Detta har inte åsatts något värde men motsvarar en undsluppen kostnad om ca 500 000 SEK per år.
◼ Vid apporten av patentportföljen medföljde rättigheter för kommer- sialisering inom kompletterande applikationer, vilka dock inte åsatts något värde.
Immateriella tillgångar
◼ Befintlig patentportfölj har av extern part värderats till ett lägsta spann om 3–6 MSEK även om den ur ett marknadsperspektiv bedöms kunna uppgå till 50 MSEK. I Bolagets balansräkning är portföljen upptagen till 500 000 SEK.
◼ Omfattande utveckling pågår inom förgasning, förbränning, turbin- teknik, material, bränsleteknik och anläggningsintegration. Detta är inte upptaget till något värde i balansräkningen.
◼ Bolaget har internationellt ledande know-how och kompetens inom hög-effektiva biobränsleeldade kraftvärmeanläggningar.
Materiella tillgångar
◼ Prototypanläggning och test-rigg som inom kort kommer flyttas från Finspång till Bolagets nya lokaler hos Akademiska Hus på KTH i Stockholm. Har i Bolagets balansräkning ett obetydligt värde.
Övriga tillgångar
◼ Kundreferensgrupp är etablerad med Tekniska Verken, Stockholm Exergi, Energiforsk, Svenska Kraftnät och Sveaskog.
◼ Industriella samarbeten pågår med bl a Eschertec och MTU Aero Engines.
◼ Akademiska samarbeten är etablerade med KTH, RISE, TU Berlin, Svenskt Förgasningstekniskt Centrum, High Temperature Corrosion Centre och Swerea KIMAB.
◼ Stöd inom affärs- och marknadsutveckling är avtalad med Prospero Acceleration och InnoEnergy samt erhålls från Energimyndigheten genom deras resurser.
◼ Marknadskontakter i Europa och Asien
BOLAGSSTYRNING
Phoenix BioPower är ett svenskt publikt aktiebolag och Bolaget följer Aktiebolagslagens regler (2005:551) samt övriga tillämpliga lagar och förordningar i Stockholm, Sverige där Bolaget har sitt säte. Bolaget omfattas inte av kraven på svensk kod för bolagsstyrning och har ännu inte införlivat denna kod som stöd för Bolagets styrning.
Aktieägarnas rätt att besluta i Phoenix BioPowers angelägenheter utövas vid bolagsstämman, som är aktiebolagets högst beslutande organ. Årsstämman äger vanligen rum i juni månad i bolagets lokaler i Stockholm.
Bolagsstämman fastställer bolagsordningen och utser årligen styrel- sens ledamöter, väljer revisor, beslutar om fastställande av moder- bolagets respektive koncernens resultaträkning och balansräkning, beslutar om disposition beträffande Bolagets vinst eller förlust och beslutar i frågan om ansvarsfrihet för styrelsen och den verkställan- de direktören samt fattar beslut om styrelse- och revisorsarvoden
m.m. Årsstämmans ärenden, regler för kallelse m.m. regleras i Bolagsordningen vilken finns återgiven i sin helhet i appendix 2.
Styrelsen svarar för Bolagets organisation och förvaltning. Styrelsen fastställer årligen en skriftlig arbetsordning för sitt arbete, kombine- rat med en VD-instruktion för fördelning av arbetet mellan styrelsen och den verkställande direktören. Frågor som rör ersättningar till VD och nyckelpersoner beslutas direkt av Bolagets styrelse. Samtliga le- damöter i styrelsen är valda till nästkommande ordinarie årsstämma.
Bolaget är ett avstämningsbolag och ansökan om registrering hos Euroclear är inlämnad. Bolaget samarbetar med Aktieinvest FK om detta och beräknar att registreringen är slutförd under au- gusti månad.
Revisor
Revisor utses på årsstämman för att granska Bolagets finansiella rap- portering samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av Bolaget. På årsstämman den 27 juni 2018 valdes Xxxxxxx Xxxxxxxx vid R3 Revision till revisor.
Ersättningar
Styrelsen bestämmer ersättningen för Bolagets VD samt nyckelpersoner.
Ersättningen för styrelsemedlemmar utgår med 50 000 kr per år med ytterligare 50 000 kr/år för styrelseordföranden. Sociala avgifter till- kommer. För styrelsemedlemmar som är grundare och/eller anställda i Bolaget utgår ingen ersättning för styrelsearbetet.
Transaktioner med närstående
Bolaget anlitar Prospero Acceleration AB som konsult i frågor avseende patent och patentstrategi samt affärs- och marknadsut- veckling. Bolagets styrelseordförande är VD och delägare i Prospero Acceleration. Avtalsförhållandet mellan Bolaget och Prospero Acceleration skrevs vid årsskiftet 2017/ 2018, innan Xxxxxx tillfrågades som styrelseordförande Värdet av konsulttjänsterna omfattar ca
600 000 SEK över två år.
I samband med emissionen anlitas Vindbron Invest AB för köp av tidigare framtagna marknadsföringsprodukter till en engångskostnad om ca 70 000 kr. Vindbron Invest AB är helägt av bolagets VD, Xxxxxx Xxxx. Vindbron Invest fakturerar även bolaget för direkta omkostna- der, såsom telefoni och reskostnader, som Vindbron Invest haft för Phoenix BioPower, ca 30 000 kr/år.
Xxxx-Xxxx är inte anställd i Bolaget utan arbetar som konsult för Bolaget. Bolaget har därför ett konsultavtal avseende teknikutveckling med Euroturbine AB, helägt av Xxxx-Xxxx Xxxxxxx. Fakturerat belopp 2018 uppgår till 30 000 SEK. Bolaget har förvärvat patentportföljen under 2018 från Euroturbine AB genom en apportemission.
Särskilda överenskommelser
Som en del av överenskommelsen för överlåtelsen av patent- portföljen, har Bolaget gett Euroturbine AB globala rättigheter att Kommersialisera bolagets nuvarande patentportfölj inom marknaden för termisk solkraft. Detta då Phoenix BioPower inte avser vara verksam inom den marknaden.
Aktieinlåsning
Bolagets aktier av Serie A omfattas av hembud. Grundarna tillsam- mans med InnoEnergy har ingått ett aktieägaravtal som begränsar deras möjlighet till avyttring av aktier.
Hantering av intressekonflikter
Utgångspunkt för att hantera eventuella intressekonflikter i Bolaget är att ingen i Bolaget, dess ledning eller styrelse, fattar beslut för egen räkning eller i fråga som rör närstående, eller attesterar sina egna eller närståendes utlägg.
VD:s egna fakturor, kostnader och liknande attesteras av styrelsens ordförande. Styrelseledamots utlägg, eller annan kostnad, atteste- ras av Styrelseordförande. Styrelseordförandes utlägg eller annan kostnad attesteras av annan ledamot.
Optionsprogram
Bolaget avser att under innevarande år införa ett program för kvalifi- cerade personaloptioner i syfte att kunna rekrytera och behålla nyck- elpersoner. Programmet kommer tas fram i enlighet med de regler för kvalificerade personaloptioner som infördes 2017. Information om detta program meddelas senare.
Utestående konvertibler
Bolaget har ej några utfärdade konvertibler eller skuldförbindelser
Marknad
Marknadspotentialen för BTC-tekniken är sannerligen global. Bolaget förväntar sig att Sverige och Norden kommer fungera som introduktionsmarknader, främst genom bolagets nätverk via referensgruppen, utvecklingsprogram och aktörer baserade i dessa marknader. Den efterföljande kommersiella utrullningen av BTC-tekniken förväntas vara betydligt mer internationell.
De marknader som bolaget kommer fokusera på har ett antal nyckelegenskaper:
◼ Stor andel fossil energi, särskilt kol.
◼ God tillgång på biomassa, särskilt avfallsströmmar från skogs- och jordbruksindustrierna.
◼ Stora miljöfokus, särskilt vad gäller luftkvalitet.
◼ Stort miljöfokus och ambitioner
◼ Höga energipriser
◼ Väl utvecklade och förmånliga stödsystem för förnybar energi, särskilt för planerbar energi.
Exempel på marknader och regioner som passar in på flera av dessa kriterier är:
Kina Indien
Indokina Sub-Sahara Afrika
Tyskland Östeuropa
Brasilien Indokina
När man tänker på den globala marknadspotentialen för högeffektiv biokraft får man inte glömma IEA:s senaste rapport, Energy Outlook 2018. Där framgår att 81 % av primärenergin globalt är fossil. Det är en väldigt hög andel, särskilt när man sätter den i relation till biomassa, som står för 10 %, och vind- och solkraft som tillsammans står för
0,8 %. Det blir ibland lätt att missa storleken på den utmaning som världen står inför vad gäller övergången till ett hållbart energisystem. WorldEnergyCouncil uppskattar att det krävs €1,3 biljoner per år i investeringar i förnybar energi och energieffektiviseringar för att nå målet för Klimatavtalet i Paris. Många lösningar kommer krävas och BTC-tekniken med planerbar, reglerbar och förnybar kraft har en naturlig plats i denna framtid.
BTC-tekniken är utvecklad för att fungera för både kraftvärme- och kraftproduktionsanläggningar. Bolaget uppskattar att den inledande marknaden står att finna inom kraftvärmesektorn då den förväntas erbjuda bättre ekonomiska förutsättningar för anläggningsägaren.
Med en skalbar teknik från ca 5 till 100+ MW kan en BTC anläggningar ersätta både befintliga kraftvärmeanläggningar men även konvertera mindre värmeverk (>5 MW) till kraftvärmeverk som inte är lönsamma med dagens teknik.
Som framgår i nedanstående grafer har användandet av fossila bränslen i fjärrvärmenät planat ut sedan 1998 med relativt små variationer globalt medan den i EU samtidigt har minskat med ca 20 procentenheter mellan 2004 och 2014. Nästan hela minskningen av fossila bränslen i EU har ersatts av biomassa eller avfallsförbränning.
EJ/YEAR
3.0
EJ/YEAR
18
2.5
2.0
1.5
1.0
0.5
0.0
16
14
12
10
8
6
4
2
1990
1995
2000
2005
2010
1990
1995
2000
2005
2010
0.0
OTHERS BIOFUELS AND WASTE NATURAL GAS OIL PRODUCTS COAL AND COAL PRODUCTS
Diagram 8: Värmeleveranser till alla fjärrvärmesystem globalt 1990-2014 baserat på bränsle.
Diagram 9: Värmeleveranser till alla fjärrvärmenät i EU 1990-2014 baserat på bränsle.
DEN SVENSKA BIOELDADE FJÄRRVÄRMEMARKNADEN
Den svenska kraftvärmen förbrukar ca 67 TWh bränsle och leve- rerar ca 10 TWh el varje år1. Trots en kraftig utbyggnad av bostäder ökar inte efterfrågan på fjärrvärme genom den energieffektivisering som pågår av fastighetssektorn. Fler m2 uppvärmd yta klarar sig på samma mängd tillförd energi. Motsvarande utveckling går att utläsa i både Finland och Danmark.2
För den svenska marknaden har bolagets analys på länsnivå identi- fierat fem län vilka uppskattas ha bäst förutsättningar för introduk- tion av BTC anläggningar i kommersiell skala och för kraftvärme; Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Blekinge och Hallands län är de län vi identifierat. De primära skälen till detta är:
◼ Närhet till bränsle
◼ Befintlig logistiskinfrastruktur för bränsleleveranser
◼ Närhet till energikonsumtion
◼ Ersättning av kärnkraft. Nedläggningen av kärnkraften berör södra Sverige mest
◼ Hög täthet av bioeldade värme- och kraftvärmeverk.
◼ Företrädelsevis kommunala energibolag
◼ Stor brist på planerbar kraft sommartid.
I dessa län har varje kommun normalt ett eller två fjärrvärmenät, vart och ett försörjt av ett energiverk (utöver anläggningar för avfallsförbränning). Bolaget uppskattar även att det finns goda förut- sättningar för ökad intjäningsförmåga genom att erbjuda nättjänster som reserv- och balanskraft till elnätet med anledning av det höga inslaget av vindkraft i området, särskilt västkusten. Detta blir än mer påtagligt efter kärnkraftens utfasning till 2040, men blir kännbar redan 2019 och 2020.
På kartan intill har de identifierade länen markerats och den gröna linjen mellan Varberg (Ringhals) och Oskarshamn markerar linjen för vilken söder om det finns mycket begränsad tillgång av planerbar kraft sommartid. Särskilt efter nedläggningen av Xxxxxxxxx tidigare. Det är oklart hur denna gränsdragning ser ut efter 2040 då samt- liga reaktorer i landet har fasats ut, men behov av planerbar kraft kommer kvarstå.
Figur 9: Identifierade län som bedöms ha goda förutsättningar för BTC-tekniken.
1. Energiföretagen – Tillförd energi och Svebio
2. Norge är en relativt outvecklad marknad för fjärrvärme och är jämförelsevis liten relativt Sverige, Finland och Danmark. Norge har därför exkluderats i analysen.
Marknadsfördelning
Genom att kartlägga den svenska fjärrvärmemarknaden framkommer ett tydligt mönster. Baserat på officiell statistik från SCB framkom fördelningen av fjärrvärmen som;
Som framgår av diagrammet har ett fåtal fjärrvärmenät mycket hög produktion/effekt; Stockholm, Göteborg, Södertälje, Västerås, och Linköping. Exkluderar man dessa fem nät kvarstår fjärrvärmenät med huvudsakligen en anläggning ansluten till nätet, även om varje an- läggning har flera pannor. (Data avser endast bioeldade anläggningar och ej fossila eller avfallseldade anläggningar)
För Bolagets utvalda primärmarknad har den nedre gränsen för anläggningseffekten satts till 20 MWe. Det ger ca 45 kommunala fjärrvärmenät, varav flera har behov av fler än en anläggning på 20 MW. Dessa kommer undersökas ytterligare och kontaktas för inledande studier.
Ser vi på sekundärmarknaden som utgör det stora flertalet nät men med för liten effekt för att idag vara intressanta för kraftvärme ser vi en stor potential för kraftvärmekonvertering av dessa renodlade värmeverk, t ex med den mindre produkten på 2–10 MW baserad på pilotanläggningen som nämns på annan plats.
Industriella anläggningar
Utöver anläggningar anslutna till fjärrvärmenät finns det en stor marknad för industriella anläggningar, där processindustri har behov av både kraft och värme. Exempel på detta är pappersindustrin, sågverksindustrin och kemiindustrin. Svebio listade 2011 39 sådana anläggningar på 0,7 – 148 MWe med biomassa som bränsle. Dessa anläggningar producerade 6,7 TWh el med en sammanlagd effekt på 1,4 TWe. Utifrån gränsdragningarna satta i föregående kapitel, ger Svebios data att det finns över 30 anläggningar som är intressanta för vidare undersökning för en BTC anläggning.
Effektfrågan
Under almedalsveckan 2018 presenterade Svenska Kraftnät sin senaste kraftbalansrapport för vintrarna 2017/18 och 2018/19. Det som var märkbart från denna rapport är de väldigt små effektmarginaler som det svenska kraftnätet opererar med.
Inför den kommande vintern, med nedsläckta reaktorer under 2018, beräknas det finnas en effektbrist på 400 MW en normalvinter och 1 500 MW en tioårsvinter. Detta innebär att Sverige är beroende av import för att klara effektbalansen. Normalt består denna import primärt av kolkraft från Tyskland och Danmark.
MW 350
300
250
200
150
100
50
0180 STOCKHOLM
1880 ÖREBRO
1490 BORÅS
0680 JÖNKÖPING
0480 NYKÖPING
1494 LIDKÖPING
0682 NÄSSJÖ
0127 BOTKYRKA
1499 FALKÖPING
1286 YSTAD
2514 KALIX
1737 TORSBY
2523 GÄLLIVARE
1472 TIBRO
0560 BOXHOLM
2580 LULEÅ
1960 KUNGSÖR
1497 HJO
2510 JOKKMOKK
1446 KARLSBORG
0662 GISLAVED
0885 BORGHOLM
2463 ÅSELE
1230 STAFFANSTORP
2023 MALUNG-SÄLEN
1214 SVALÖV
1275 PERSTORP
0563 VALDEMARSVIK
2409 ROBERTSFORS
2303 RAGUNDA
1435 TANUM
0182 NACKA
1885 LINDESBERG
1489 ALINGSÅS
0
Diagram 10: Effektfördelning av värmeeffekten i svenska fjärrvärmenät.
MW 110
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0136 HANINGE
0780 VÄXJÖ
1283 HELSINGBORG
1481 MÖLNDAL
1292 ÄNGELHOLM
1282 LANDSKRONA
1883 KARLSKOGA
0687 TRANÅS
2584 KIRUNA
2161 LJUSDAL
2083 HEDEMORA
1482 KUNGÄLV
1262 LOMMA
1401 HÄRRYDA
1470 VARA
2462 VILHELMINA
1273 OSBY
2421 STORUMAN
1863 HÄLLEFORS
0860 HULTSFRED
1860 LAXÅ
0761 LESSEBO
1493 MARIESTAD
1715 KIL
0184 SOLNA
2425 DOROTEA
2104 HOFORS
2260 ÅNGE
1814 LEKEBERG
2262 TIMRÅ
0683 VÄRNAMO
1466 HERRLJUNGA
0160 TÄBY
0
PRIMÄR FOKUSMARKNAD
SEKUNDÄR
MARKNAD
Diagram 11: BTC potential utan de största fjärrvärmenäten.
Denna situation kommer att påverkas negativt under 2019 och 2020 när ytterligare två reaktorer tas ur drift. Ersättningseffekt kommer inte hinna byggas i tillräcklig omfattning och ”Vindkraft kan inte bidra till effektbalansen under vinterns topplasttimme med samma tillgäng- lighet som den kärnkraft den ersätter” står det i rapporten.3
Sommaren 2018 har vi redan sett exempel på effekterna av bristande planerbar kraft och nedläggningen av kärnkraften. Efter en torr vinter, en snabb snösmältning och en rekordtorr vår och sommar noteras rekordpriser på NordPool. Priser som normalt observeras kalla vinterdagar de senaste 2–4 åren, noteras istället mitt i högsommaren. Skälet är att vattenmagasinen har mycket låga nivåer, behöver spara inför höst och vinter, anpassa vattennivåerna efter vattendomar, och kan därför inte fullt ut reglera mot vindkraftens fluktuationer. Här ser Bolaget stora möjligheter för BTC-tekniken som kan komma in till en lägre produktionskostnad än dagens kraftvärme och lönsamt4 avlasta vattenkraften.
Det är inte bara i Sverige som frågan om tillgänglig effekt är på agendan. I Tyskland har de balansproblem där överproduktion från solenergi i södra Tyskland inte kan överföras till norra Tyskland och överproduktion i norra Tyskland från vindkraft inte kan överföras söderut. Genom energiomställningsprogrammet Energiwände,
ska den tyska kärnkraften läggas ner i förtid (till 2022) samtidigt som kolkraften ska fasas ut och utsläppen ska minska kraftigt. Det framstår som en ekvation som blir allt svårare att få ihop. Som det ser ut idag kommer den tyska kärnkraften primärt ersättas av den billigare kolkraften med följden att utsläppen riskerar öka. Då den tyska elmarknaden är styrd av både EU-, nationella- och delstats- regleringar är det en stor utmaning att hitta vägar fram. Något som
diskuteras är en kapacitetsmarknad för att hantera effektbristen, men en sådan riskerar att inte vara förenlig med EU:s system för handel med utsläppsrätter.5
I Kina, som saknar marknadsmekanismer för kraftmarknaden, har man sett de senaste åren att upp till 17% av all vindkraft som
produceras kastas bort, dvs erhåller ingen ersättning6. Detta har lett till att flera anläggningar nu monteras ner pga bristande lönsamhet och tillväxten i vindkraft avtar i Kina. I de norra provinserna som gränsar till Ryssland och Mongoliet har alla nya projekt stoppats eller skjutits på framtiden I några provinser ämnas inte längre tillstånd
till nya anläggningar. Detta till stor del på grund av att produktionen inte kan planeras. Motsvarande utveckling kan dock inte avläsas inom solenergi.
– ÅRETS KRAFTBALANSRAPPORT VISAR ATT MARGINALERNA FÖR DEN SVENSKA KRAFTBALANSEN OCH FÖRMÅGAN ATT VARA SJÄLVFÖRSÖRJANDE MED TILLRÄCKLIGT MED EL
UNDER HÖGLASTSITUATIONER KRYMPER. EN AV DE VIKTIGASTE SLUTSATSERNA SETT UR DE LÅNGSIKTIGA ANALYSERNA ÄR ATT BRISTANDE LÖNSAMHET FORTSATT RISKERAR ATT HINDRA UTBYGGNAD AV PLANERBAR ELPRODUKTION.
XXXX XXXXXXXXX,
GD SVENSKA KRAFTNÄT
3. Kraftbalansen på den svenska elmarknaden vintrarna 2017/2018 och 2018/2019 (pdf)
4. Med dagens priser på Nordpool på dryga €52/MWh och elcertifikat på ca €11/MWh blir totalersättningen i nivå med LCOE för en storskalig BTC anläggning kring €64/MWh före ev. investeringsstöd och andra ersättningar.
5. Vägval el
6. Xxxxx Xxx, SEI, anförande på Cleantech Capital Day, Maj 2018
INTERNATIONELLA MARKNADER
Global potential
81 % av världens primärenergi är fossil med endast 0,8 % från sol och vind. 10 % kommer olika former av biomassa7. En majoritet av denna biomassa har mycket enkel användning för matlagning och
uppvärmning med öppen eld och endast 2 % av den globala primären- ergin används för biokraft. Övergången till ett fossilfritt energisystem kommer kräva enorma investeringar och omställningar samt kräva utveckling av en rad nya teknologier. Detta möjliggör för en enorm potential för biokraft.
från kraftproduktionen. I värmesektorn kan en BTC kraftvärmean- läggning ersätta värmepannor i marknader som Östeuropa och Kina. I dessa marknader finns enorma miljövinster att göra i och med att en sådan anläggning både ersätter fossilt producerad kraft till elnätet men även lokala kolpannor för värme. För att illustrera detta kan
vi ta en 100 MWe BTC anläggning för kraftvärme i Kina. En sådan anläggning skulle ersätta en kolpanna för 75 MW värmeproduktion och därmed minska kolförbrukningen med 450 MW eller 340 000 tons årligen. Detta genom att både minska kolanvändning för värmepro- duktion (107 MW kol) men även minska behovet av el från kol (100
“I DAGENS LÄGE, ÄVEN VID FULL IMPLEMENTERING AV BÅDE BINDANDE OCH
ICKEBINDANDE ÅTAGANDEN AV DE NATIONELLA KLIMATPLANERNA, ÄR
Samtidigt, i en aktuell rapport från UNEP8, framgår att de åtaganden som gjort i samband
med Klimatavtalet i Paris endast täcker en tredjedel av det som krävs för att undvika de värsta effekterna av
MWe vilket annars skulle kräva 333 MW kol). Det ger att en 100 MWe BTC anläggning skulle kunna minska CO2 utsläppen med uppemot 1,2 Mton/år.
I ett svenskt perspektiv innebär det att bara 60 st. sådana anläggning- ar skulle kunna minska utsläppen motsvarande hela Sveriges årliga CO2 utsläpp! Utöver detta minskar även utsläppen av svaveloxider, partiklar och tungmetaller
som Kadmium. Utsläppen av
EN TEMPERATURÖKNING
PÅ MINST 3°C TILL 2100 MYCKET TROLIG.”
klimatförändringarna, dvs 2 % målet. Med de nu kända åtagandena är en temperaturökning på 3°C till 2100 mycket trolig,” As things stand, even full implementation of cur- rent unconditional and
tungmetaller kommer av att kol innehåller stora mängder, vilket frigörs vid förbränning. Partikelutsläppen reduceras genom den reningsprocess BTC-tekniken använder.
Värmesektorn globalt är lika stort som el och tillförseln av
EN 100 MW BTC ANLÄGGNING I KINA KAN MINSKA UTSLÄPPEN
AV CO2 MED UPP TILL
1.2 MTON. ENDAST 60
conditional Nationally Determined Contributions makes a temperature
increase of at least 3°C by 2100 very likely”. Med denna verklighet inför oss behöver vi inte bara minska utsläppen, vi behöver tillämpa tekniker vilka aktivt kan minska nivåerna av CO2 i atmosfären.
Globalt sett finns det två huvudsakliga effekter av BTC-tekniken, att ersätta fossila bränslen från uppvärmning och ersätta fossila bränslen
energin är till 90% baserad på
fossila bränslen. Här i ligger en av de största utmaningarna i övergången till ett hållbart energisystem och här kan
Bolagets kraftvärmeteknik göra en betydande skillnad.
BTC ANLÄGGNINGAR PÅ
100 MW I CHINA KAN MINSKA CO2 UTSLÄPPEN MOTSVARANDE HELA SVERIGES UTSLÄPP.
EXEMPEL: FJÄRRVÄRME I KINA, EN BTC 100 MWE ANLÄGGNING
107 MW
kol
70% verkngr.
värmepanna
75 MW
värme
= 250 kton CO2 @ 5000 h/år
Högeflektiv användning av biomassa, kapacitet motsvarande 400 MW kol
333 MW
kol
30% verkngr.
kolkraft
100 MW
kraft
= 1 Mton CO2 @ 7500 h/år
1,2 Mton/år i CO2 utsläppsminskning per 100 MW BTC anläggning
ERSATT AV EN 100 MWE BTC KRAFDTVÄRMEANLÄGGNING60% ELVERKNINGSGRAD / 105% TOTALVERKNINGSGRAD
75 MW
värme
Nära-noll utsläpp av pahiklar & SOx
100 MW
kraft
BTC Kraftvärme
167 MW
bio
= 60 kton CO2 @ 7500 h/år
60 BTC anläggningar @100 MW => minskning av CO2 utsläpp motsvarande hela sveriges
Figur 10: Potentialen vid kolersättning i Kina
7. IEA Energy Outlook 2018
8. Emissions Gap Report 2017: Governments, non-state actors must do more to reach Paris Agreement
Tillgång till biomassa i det globala energisystemet
En nyckelfaktor för att BTC-tekniken ska bli framgångsrik på världs- marknaden är logistiken kring och tillgången på biomassa. 2017 kom 10% av världens energi från biomassa, vilket faktiskt representerar den största förnybara energikällan, före vattenkraft som bidrar
med 3% och sol, vind och jordvärme tillsammans levererar mindre än 2%. Vidare är mängden bioenergi som levereras mycket större än kärnkraft
Som framgår av ovanstående bild används den mesta av biomassan till mer traditionella ändamål, som för matlagning och uppvärmning
i eldstäder. Emellertid används en betydande andel idag i moderna el- och fjärrvärmeanläggningar, där biokraften har fördubblats under perioden 2008–2015.
I samband med fortsatt global urbanisering och övergången till ett fossilfritt och mer uthålligt energisystem kommer de traditionella användningsområdena minska till förmån för moderna processer med biomassa, som BTC-anläggningen. Till detta måste nya resurser från biomassa göras tillgängliga för denna användning. Detta för att över- brygga det gap som lämnas efter av fossila transporter, fossil energi och fossil uppvärmning, samt möta den tilltagande urbaniseringen.
Uppskattningar för hållbar bioenergiproduktion vilken säker- ställer hållbar markanvändning, biologisk mångfald samt säkrar livsmedels- och fiberförsörjningen, varierar kraftigt. Detta på grund av osäkerheter i försörjningskedjor, markanvändning, styrning och politik kring biomassa. De flesta studier uppskattar dock denna potential
till 100–300 EJ år 2050, vilket är väldigt mycket jämfört med dagens globala energibehov på 550 EJ/år. Av denna stora potential utgör avfallsströmmar med biomassa (den typ av biomassa som Bolaget fokuserar på) 35–90 EJ, med huvuddelen från jordbruket. Baserat på denna avfallsström skulle BTC-tekniken kunna producera upp till
40% av det globala elbehovet 2050. Det finns uppenbart flera faktorer som kommer begränsa detta i praktiken, men det visar att biokraft
är en tillväxt sektor med förutsättningar att spela en nyckelroll på framtidens energimarknader.
TOTAL: 51 EXAJOULE SECTOR GROWTH (INDEXED 2008=100)
COMMERCIAL HEAT OTHER
200
TRANSPORT
ELECTRICITY AND CO-GENERATION
MODERN BUILDING
- HEAT
INDUSTRY HEAT
TRADITIONAL USE
150
100
50
0
2008
2009 2010 2011
2012 2013 2014
2015
BIOFUELS FOR TRANSPORT BIOENERGY FOR HEAT BIOENERGY FOR ELECTRICITY
Diagram 12: Konsumtion av biomassa och avfall för energiproduktion 2015 (vänster) och tillväxt per sektor (höger)
Källa: IEA, Bioenergy Roadmap
Biokraft
El från biomassa (biokraft) är inte utbredd globalt och står för endast 2 % av den globala elproduktionen. Detta beror på den låga effektiviteten i konvertering, vilket medför att bränslekostnader och därmed driftskostnader är för höga för att konkurrera med t.ex. kol eller naturgas9. Vår BTC-teknik kan drastiskt förändrar biokraftens konkurrenskraft genom att sänka produktionskostnaden. På så sätt pånyttfödds biokraft i en mycket mer lämplig form för utmaningarna i den kommande energiövergången.
Enligt IRENA (International Renewable Energy Agency) förväntas biokraftmarknaden växa med 9–13% /år fram till 2030, även utan de prestanda som BTC erbjuder. Det är 3–5 gånger så mycket som den globala ekonomin. I vissa marknader, som Kina och Indien, ligger tillväxten inom biokraften på osannolika 17–20 % tillväxt årligen.
Efterfrågan på planerbar, reglerbar och förnybar kraft växer samtidigt som fossil- och kärnkraft håller på att fasas ut och variabel kraft från vind och sol ökar i många marknader.
Utanför den nordiska marknaden avser bolaget fokusera på marknader och regioner med god tillgång på avfallsströmmar från skogs- och jordbruksindustrier. Eftersom tekniken inledningsvis utvecklas för skogsavfall som GROT och flis, blir länder som Tyskland, Österrike, Brasilien, Indien och delar av Kina högintressanta. Detta då dessa länder har en väl etablerad infrastruktur kring sina skogsindu- strier för att kunna hantera logistikkedjor för bränsleförsörjningen till anläggningarna. Enligt IEA, kommer marknaden växa från dagens 500 TWh till 3400 TWh, se Diagram 13, dominerad av marknader utanför de nuvarande utvecklade länder. Vi tror att potentialen är större om en mer effektiv teknik kan erbjudas.
När väl BTC-tekniken uppnår teknisk mognad och kommersiell accep- tans förutser vi en stor långsiktig marknadspotential i elektrifieringen av utvecklingsländer i sub-Sahara Afrika, Syd- och mellan Amerika och Indokina. Dessa marknader är alla starkt beroende av fossila bränslen, främst kol, med god tillgång på biomassa och har samtidigt problem med instabil kraftförsörjning från de nationella elnäten.
Biokraftvärme
Vår viktigaste marknadsapplikation när BTC lanseras är kraft- värme. Här ser Bolaget en stor möjlighet att hjälpa våra kunder att ställa om värmesektorn samtidigt som man genererar effektiv och planerbar biokraft som ställer om elsektorn.
Fjärrvärmeproduktion är idag 50 000 TWh värme per år, eller ett tusen gånger större än Sveriges. Idag är 90 % av detta eldad med fossila bränslen, med resten av biobränsle, men International Energy Agency, förväntar att andelen biobränsle ska öka till 50–60%. Detta är en tydlig marknadspotential för vår BTC-teknik. Att illustrera, om 10% av den globala fjärrvärmeproduktionen ersättas med BTC, skulle ungefär ett tusen 100 MW anläggningar krävas, till en investering av ca 200 miljarder euro eller 10 miljarder om året 2025–2045.
De största internationella marknaderna för fjärrvärme är EU, Ryssland och Kina, Med Ryssland som överlägset störst och Kina som uppvisar en mycket kraftig tillväxt, främst i de norra delarna.
Kinas tillväxt är en följd av den senaste femårsplanen vilken har ett mycket starkt miljöfokus och ambition att fasa ut samtliga småskaliga, koleldade, värmepannor för att förbättra luftkvaliteten. Andelen kraft- värmeanläggningar i fjärrvärmesystemen är ca 50 % i både Kina och Ryssland, dvs en stor del av fjärrvärmen i dessa marknader använder fossila bränslen, främst kol, i storskaliga värmepannor.
2015, 500 TWh
UTVECKLINGSLÄNDER
I ASIEN
INDIEN
ÖVRIGA
EU
OCEANIEN
CHINA
SYDAMERIKA
NORDAMERIKA
2DS - 2060, 3 400 TWh
EU
ÖVRIGA
NORDAMERIKA
UTVECKLINGSLÄNDER
I ASIEN
SYDAMERIKA
CHINA
INDIEN
OCEANIEN
Diagram 13: Regional fördelning av den globala produktionen av el från biobräns- le. 2DS är två graders scenariot (Two Degree Scenario), dvs utvecklingen som behövs om Paris klimatmålen skall uppfyllas.
OTHERS
SERVICE SECTOR
RESIDENTIAL
INDUSTRY
EJ/year 5
4
3
2
1
EURPOEAN UNION
RUSSIA
CHINA
UNITED STATES
KOREA
UKRAINE
KAZAKHSTAN
BELARUS
REST OF THE WORLD
0
Diagram 14: Värmeleveranser i olika regioner och länder baserat på kategori.
9. Vid 33% elverkningsgrad och 20 öre/kWh bränslepris kostar bränslet 60 öre per producerad kWh el i jämförelse med 26öre/kWh för kolkraft och 50 för naturgas och ett elpris som är oftast under 40 öre/kWh.
Övergången till biokraftvärme väntas främst ske i Europa och Kina då dessa två är mest aktiva i sin miljö- och omställningspolitik. För en framgångsrik internationell lansering av BTC-tekniken kommer, som tidigare nämnts, tekniken behöva anpassas för att hantera inte bara skogsavfall men också jordbruksavfall. Några exempel på intressanta jordbruksavfall är halm, corn stover (avfall från majsproduktion) samt bagasse (avfall från sockerproduktion).
För att illustrera potentialen för corn stover kan man se på den tyska marknaden. 50 % av biomassan från majsproduktionen är mat, resten
För den kinesiska marknaden kommer jordbruksavfall vara betydligt viktigare som bränsle för biokraft än skogsavfall. De utmaningar som kommer med jordbruksavfall som bränsle gäller främst bränslelogistik och rening av den produktgas som processen skapar. Det finns en kinesisk aktör, Kaidi
XXXXXXXXXXX OCH HALM SKULLE KUNNA PRODUCERA UPP TILL 25 % AV ALL EL I KINA!
är avfall. Med 5 miljoner ton i årlig produktion av majs, ger det lika mycket avfall. Räknat på energivärdet i avfallet och BTC-teknikens effektivitet på 60 % ger det en potential om 16 TWh el, eller över 10 % av Sveriges elkonsumtion.
På motsvarande sätt produceras 1 205 TWh Bagasse årligen globalt (2014). Räknar man med att detta används som bränsle i mindre BTC anläggningar, med 50% elverkningsgrad ger det en potential som är 4x Sveriges årliga elproduktion. I ett globalt perspektiv där dessa två avfallsströmmar ersätter t ex fossilt kol blir utsläppsminskningarna enorma och kan räknas i miljontals ton/år.
Fokusmarknad: Kina
Bolaget har tidigt identifierat Kina som en marknad med mycket stor potential. Detta drivs av två huvudsakliga faktorer; omfattande kolkraft samt stor ambition att minska beroendet och konsumtionen av kol för energiförsörjningen.
För den kinesiska marknaden har fossilt kol fortfarande en ledande roll i energisystemet. Cirka hälften av all kol konsumerad används för kraftgenerering och stod 2016 för ca 66 % av all elproduktion, vilken uppgick till ca 5 900 TWh. Det är en drastisk sänkning från 80 % 2012. Samtidigt produceras årligen nära 300 miljoner ton halmavfall från jordbrukssektorn och 300 miljoner ton skogsavfall som skulle kunna användas som bränsle för energiproduktion. Om allt detta avfall används i storskaliga BTC anläggningar skulle det motsvara 25 % av landets totala elproduktion!
Förutom biogas och hushållsavfall beräknas det finnas tillgång till 500 miljoner ton biomassa att användas som bränsle till biokraftan- läggningar.10 Mycket av detta används inte till energiproduktion idag, mycket bränns t ex direkt på fältet, vilket utgör en stor potential för högeffektiv biokraft i omställningen av det kinesiska energisystemet.
Som en del av den nu gällande femårsplanen har miljön prioriterats mycket högt. Ett övergripande mål är att minska koldioxidutsläppen. En av vägarna för att uppnå detta är att fasa ut kolkraften. En av metoderna för att uppnå detta är att mindre koleldade värmepannor förbjuds, förs de under 5 MW, sedan de under 10 MW osv. Genom att dessa direkt förbjuds tvingas nya lösningar fram utan subventionssys- tem, oavsett kostnad för anläggningsägaren och energikonsumenten. Majoriteten ersätts med bioeldade anläggningar eller med naturgas. Dock kan varken naturgas eller biomassa ensamt möta den efterfråga som utfasningen av kol ger upphov till. Båda bränslena kommer efterfrågas i stor utsträckning.
Sunshine New Energy, som bygger och levererar upp till 30 bio- kraftanläggningar per år i Kina med en effekt på 30–50 MWe. Detta bekräftar två saker för Bolaget; att det finns en stark efterfrågan på biokraft samt att det går att kostnadseffektivt försörja storskaliga anläggningar med jordbruksavfall på den kinesiska marknaden.
Denna efterfrågan bekräftades när Bolagets VD och CTO, Xxxxxx Xxxx och Xxxxxxx Xxxxxxxx träffade borgmästaren för Shenyang, centralort för Liaoningprovinsen i nordöstra Kina. Provinsen utgör vad som brukar kallas för Kinas industriella hjärta med mycket tung industri och många globala företag närvarande i regionen. De ser stor poten- tial för BTC-tekniken och genomför i dagsläget en omfattande utbygg- nad av fjärrvärmenäten i staden och provinsen. Ytterligare kontakter med företag som bygger biokraftanläggningar verksamma i Liaoning och Jilinprovinserna bekräftar bilden. Baserat på dessa erfarenheter ser vi denna del av Kina som fördelaktiga för en introduktion av
BTC-tekniken på den kinesiska marknaden då det ger möjlighet till kraftvärmeanläggningar med bättre lönsamhetspotential.
Bolaget arbetar aktivt genom flera kanaler med att bygga upp ett nätverk för den kinesiska marknaden då rätt partners och samar- betsformer är vitala för en framgångsrik marknadsintroduktion.
Partnerskapen behöver omfatta såväl kommersiella- och marknadsre- laterade frågor som teknisk samutveckling av tekniken för det lokalt tillgängliga bränslet.
10. Renewable Energy World, For a Green Future: An Overview of Biomass Energy in China, Xxxx Xxxxx, 2014
Finansiell översikt
Nedanstående finansiella information är ett sammandrag från Phoenix BioPowers årsredovisning 2016-11-24 – 2017-12-31 samt delår för perioden 2018-01-01 – 2018-06-30. Redovisningen är godkänd av styrelsen och är inte granskad av bolagets revisor då inval av revisor har skett först på ordinarie årsstämma 2018. Ingen information i detta memorandum är granskad av bolagets revisor. Informationen bör läsas tillsammans med påföljande avsnitt, Kommentar till den finansiella översikten.
RESULTAT- OCH BALANSRÄKNING
Resultaträkningar
Belopp i SEK | 180101 180630 | 161124 171231 |
Nettoomsättning | 607 394 | 490 562 |
Övriga rörelseintäkter | 000 000 | 000 000 |
Summa intäkter | 1 270 110 | 1 199 718 |
Rörelsens kostnader | ||
Råvaror förnödenheter och handelsvaror | -33 560 | -9 234 |
Övriga externa kostnader | -288 668 | -244 746 |
Personalkostnader | -908 792 | -942 447 |
Avskrivningar | -9 263 | |
Rörelseresultat | 29 827 | 3 291 |
Resultat från finansiella investeringar | ||
Ränteintäkter och liknande resultatposter | ||
Räntekostnader och liknande resultatposter | -222 | |
Resultat efter finansiella poster | 29 605 | 3 291 |
Skatt på årets resultat | -1 322 | |
Periodens resultat | 29 605 | 1 969 |
Balansräkningar
Belopp i SEK | 2018-06-30 | 2017-12-31 |
Tillgångar | ||
Anläggningstillgångar | ||
Immateriella anläggningstillgångar | ||
Patent, varumärken samt liknande rättigheter | 134 056 | |
Summa immateriella anläggningstillgångar | 134 056 | 0 |
Materiella anläggningstillgångar | ||
Maskiner och inventarier | 48 675 | |
Summa materiella anläggningstillgångar | 48 675 | 0 |
Summa anläggningstillgångar | 182 731 | 0 |
Omsättningstillgångar | ||
Kortfristiga fordringar | ||
Kundfordringar | 0 | 7 627 |
Övriga fordringar | 76 242 | |
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 42 674 | 20 105 |
Summa kortfristiga fordringar | 118 916 | 27 732 |
Kassa och bank | 797 425 | 633 689 |
Summa omsättningstillgångar | 916 341 | 661 421 |
Summa tillgångar | 1 099 072 | 661 421 |
Eget kapital och skulder | ||
Eget kapital | ||
Aktiekapital | 50 000 | 50 000 |
Summa bundet eget kapital | 50 000 | 50 000 |
Balanserat resultat | 1 969 | |
Periodens resultat | 29 605 | 1 969 |
Summa fritt eget kapital | 31 574 | 1 969 |
Summa eget kapital | 81 574 | 51 969 |
Kortfristiga skulder | ||
Leverantörsskulder | 54 983 | 7 325 |
Skatteskulder | 1 322 | 1 322 |
Övriga skulder | 114 094 | 143 624 |
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 847 099 | 457 181 |
Summa kortfristiga skulder | 1 017 498 | 609 452 |
Summa eget kapital och skulder | 1 099 072 | 661 421 |
Kassaflödesanalys
Belopp i SEK | 180101 180630 | 161124 171231 |
Löpande verksamhet | ||
Rörelseresultat | 29 827 | 3 291 |
Ej kassaflödespåverkande poster | 9 263 | |
Erlagd ränta | -222 | |
Betald inkomstskatt | -1 322 | |
Kassafiöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital | 38 868 | 1 969 |
Kassafiöde från förändringar i rörelsekapital | ||
Ökning/minskning av rörelsefordringar | -91 184 | -27 732 |
Ökning/miskning rörelseskulder | 408 045 | 609 452 |
Kassafiöde från löpande verksamhet | 355 729 | 583 689 |
Investeringsverksamheten | ||
Imm. anl. tillgångar | -143 318 | |
Materiella anl.tillg. | -48 675 | |
Kassafiöde från investeringsverksamheten | -191 993 | 0 |
Finansieringsverksamheten | ||
Nyemission | 50 000 | |
Kassafiöde från finansieringsverksamheten | 0 | 50 000 |
Periodens kassafiöde | 163 736 | 633 689 |
Ökning/Minskning av likvida medel | ||
Likvida medel vid periodens början | 633 689 | 0 |
Likvida medel vid periodens slut | 797 425 | 633 689 |
180101 180630 | 161124 171231 | ||
1. | Rörelseintäkter | 1 270 110 | 1 199 718 |
2. | Rörelseresultat (EBIT) | 29 827 | 3 291 |
3. | Rörelseresultat (EBITDA) | 39 090 | 3 291 |
Kapitalstruktur | |||
4. | Soliditet | 7,40% | 8% |
Data per aktie | |||
5. | Utestående antal aktier | 10 000 | 10 000 |
6. | Resultat per aktie, SEK | 2,96 | 0 |
7. | Utdelning per aktie | - | - |
8. | Eget kapital per aktie | 8,15 | 0,1 |
Nyckeltal
Defintion av nyckeltal
1. Samtliga intäkter, inklusive förändring av pågående arbeten.
2. Rörelseresultat inklusive avskrivningar på anläggningstillgångar och goodwill.
3. Rörelseresultat exklusive avskrivningar på anläggningstillgångar och goodwill.
4. Eget kapital i procent av balansomslutningen.
5. Antal utestående aktier vid periodens slut exklusive uteståen- de optioner.
6. Årets resultat efter skatt / utestående antal aktier vid peri- odens slut.
7. Utdelning per aktie beslutad av bolagsstämma.
8. Eget kapital vid periodens slut / utestående antal aktier vid periodens slut.
Väsentliga händelser efter periodens slut
Sedan utgången av 2018-06-30 har följande väsentliga händelser skett
Xxxxxxx Xxxxxxxx vid R3 revision utsågs till revisor vis årsstämman 2018-06-30.
Bolaget har i samband med förvärvet av patentportföljen genomfört en apportemission av patentportfölj. Beslut fattades på den extra bo- lagsstämman 2018-07-05. Apportemissionen omfattade utfärdande av
100 000 aktier före split. Patentportföljen förvärvades till ett värde om 600 000 kr, varav 500 000 fördes till aktiekapitalet och överskjutande till överkursfonden. Avskrivning på patentportföljen sker på sedvan- ligt sätt. I samband med förvärvet genomfördes en extern värdering av bolaget vilken tillskrev portföljen ett värde om minst 3,2 MSEK
En ny styrelse valdes vid den extra bolagsstämman 2018-07-05.
KOMMENTERAR TILL FINANSIELL ÖVERSIKT
Perioder
Innevarande år är bolagets andra verksamhetsår. Bolagets första verksamhetsår var förlängt till 13 månader från bolagets bildande, 2016-11-24 till 2017-12-31.
Intäkter och försäljning
Bolaget är ett utvecklingsbolag och har begränsad försäljning baserad på bolagets teknik. Angiven nettoomsättning avser intäkter från kon- sulttjänster från uthyrd personal som avlönats från bolaget. Övriga intäkter avser stöd från Energimyndigheten.
Övriga externa kostnader
Kostnaderna för första halvåret uppgår till 288 TSEK mot 244 TSEK för första verksamhetsåret. Ökningen är främst föranledd av ökade kostnader för patentansökningar.
Personalkostnader
Personalkostnaderna för första halvåret 2018 uppgår till 908 TSEK mot 942 TSEK för första verksamhetsåret. Bolaget avlönar två personer på heltid varav en halv tjänst är uthyrd till annat företag. Ökningen är i linje med företagets utvecklingsplan.
Patent och varumärken
Bolaget redovisar patent som förvärvats eller upparbetats bland bolagets anläggningstillgångar till anskaffningsvärdet. Avskrivning sker planenligt över 8–10 år.
Maskiner och inventarier
Angiven anskaffning avser datorer.
Övriga skulder
Övriga kortfristiga skulder utgörs främst av moms och personalskatter.
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Xxxxxxx har ökat från 457 TSEK 171 231 till 847 TSEK 180 630. Ökningen är föranledd av utbetalning av stöd från Energimyndigheten. Alla stöd periodiseras fram till nästa utbetalningstillfälle eller projektslut.
Utdelningspolicy
Bolaget har ingen antagen utdelningspolicy. Eventuell utdelning beslutas av bolagstämman efter styrelsens förslag till beslut och rätt till utdelning tillfaller den som på av bolagstämman fastställd avstämningsdag är registrerad som aktieägare i den av Euroclear
Sweden förda aktieboken. Eventuell utdelning ombesörjs av Euroclear Sweden eller, för förvaltarregistrerade aktier, av respektive förval- tare. Om aktieägare inte kan nås genom Euroclear Sweden kvarstår aktieägarens fordran på Bolaget avseende utdelningsbeloppet och begränsas endast genom regler om preskription. Vid preskription tillfaller utdelningsbeloppet Phoenix BioPower. Historiskt har inte någon utdelning utbetalats av Bolaget.
SAMMANFATTNING AV PLANERADE PROJEKT
Ovanstående har ett antal projekt och aktiviteter beskrivits, bl a inom utvecklingsplanen. Projekten, des omfattning och syfte finns beskrivna i avsnittet "Verksamhetsmål, kort och lång sikt" på sida 28.
Nedan är en sammanslagning av dessa projekt med tillhörande kostnader och finansieringsbehov:
2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | 2026 | 2027 | 2028 | 2029 | 2030 | |
Intäkter | 0 | 300 | 550 | 1 650 | 15 500 | 21 600 | 16 200 | 16 200 | 41 175 | 57 375 | 172 875 | 330 251 | 449 127 |
Kostnader | -11 093 | -23 028 | -28 997 | -94 156 | -61 500 | -27 074 | -29 547 | -42 938 | -50 508 | -54 951 | -70 674 | -91 034 | -107 544 |
Offentlig finansiering | 6 664 | 13 636 | 20 366 | 55 602 | 30 950 | 9 476 | 7 387 | 8 588 | 8 550 | 0 | 0 | 0 | 0 |
Industriell medfinanisering | 450 | 1 919 | 3 010 | 9 166 | 6 400 | 1 354 | 1 477 | 2 147 | 2 525 | 0 | 0 | 0 | 0 |
Finaniseringsbehov | -3 979 | -7 173 | -5 071 | -27 738 | -8 650 | 5 356 | -4 483 | -16 004 | 1 742 | 0 | 0 | 0 | 0 |
Försäljningen fram till 2020 förväntas vara mycket blygsam och pri- märt omfatta konsulttjänster i samband med förstudier eller tekniska utvecklingsprojekt tillsammans med partners och potentiella kunder. 2021 förväntas de första kommersiella förstudierna påbörjas med en villkorad beställning under 2022.
Kommersialiseringen av tekniken i Norden kräver ca 250 MSEK, före offentligt stöd och industriellt naturabidrag om ca 190 MSEK, innan verksamheten bedöms uppvisa ett positivt kassaflöde med en första order ca 2022. Det positiva kassaflödet uppskattas ske 2026–2027. Till detta skall läggas den signifikanta internationella potential som tekni- ken besitter, speciellt för marknader som Kina, Tyskland och Indien.
BTC-tekniken
BTC tekniken representerar en möjlighet att förnya hur el och produceras kraftvärme produceras från biobränsle. I över 200 år har vi använt oss av biobränsle för att försörja oss med el genom en enkel princip för kraftförsörjning: att elda bränslet, koka vatten och driva en ångmaskin.
På 1800-talet använde vi oss av kolvmotorer med biobränsle medan på 1900-talet blev det ångturbiner som snurrade med energi från främst fossila källor. Idag behövs en pånyttfödd biokraft inför den enorma uppgiften att ställa om till förnyelsebar energi samt att möta den globala ökningen av elkonsumtionen. En biokraft som konsumerar hälften så mycket biobränsle, en biokraft som producerar el när det inte blåser, och en biokraft som är kostnadseffektiv.
I detta kapitel presenterar vi tekniken i mer detalj. Bakgrunden till segmentet, principer som utgör vår BTC-teknik, hur den uppfanns, nuvarande status och utvecklingsbehov.
BTC PROCESSEN
BTC-tekniken bygger på en vidareutveckling av en gasturbinteknik, den s.k. TopCycle tekniken, och integrerar den med förgasning av biomassa under högt tryck.
BTC anläggningen består i huvudsak av två delar, Förgasningsdel (grön, se Figur 12) och kraftgenereringsdel (orange) och Kraftgenereringsdel (orange) där:
◼ Förgasningsdelen består av en lågtemperatur tork, trycksättning och laddningssystem, förgasare och hetgasfilter.
◼ Kraftgenereringsdelen består av en högtrycksgasturbin med massiv ånginjektion, kallas TopCycle, en avgaspanna för ångproduk- tion, en rökgaskondensor och vattenrening.
Förgasningsdel
Förgasningsdelen omvandlar det fasta biobränslet till en produktgas för gasturbinen. Med hänvisning till Figur 12; först torkas biomassan med restvärme från rökgaskondenseringen. Därefter trycksätts
det i ett sluss-system med hjälp av processånga och värms upp till 300–400°C. Trycksättning med överhettad ånga resulterar i en reaktiv trycksättning där bränslet förvandlas till biokol, vilket är lätt att mala för enklare hantering längre fram i processen där biokolet förgasas. Det efterföljande steget, förgasaren, använder ånga och komprimerad luft för att höja temperaturen upp till 950°C och fullförgasa bränslet till produktgas. Den varma gasen kyls ner direkt efter förgasaren
för att underlätta filtrering av partiklar och alkalimetaller genom ett hetgasfilter och cyklonavskiljning innan förbränning sker i TopCycle gasturbinen.
Kraftgenerering
Energin i produktgasen från förgasaren omvandlas till el och värme i kraftgeneringsdelen. I hjärtat av denna är den gasturbinprocessen vi kallar TopCycle. Principen för en TopCycle gasturbin är att ersätta all överskottsluft med ånga och maximera prestanda genom drift vid högsta möjliga tryck. I moderna gasturbiner är ungefär hälften av all komprimerad luft överskottsluft, luft som används för kylning av förbränningen och turbinskovlarna. Denna komprimering minskar kraftproduktionen och verkningsgraden i gasturbinen. Eftersom vatten (ånga) lätt kan trycksättas med hjälp av vattenpumpar innan kokning, kan ytterligare upp till 40 % turbinenergi användas för att driva generatorn för att generera kraft, vilket kraftigt höjer elverk- ningsgraden för TopCycle turbinen.
KRAFTGENERERING
FÖRGASNING
Biomassa
Skorsten
TORK
Fjärr
RÖKGAS- VÄRMESÄNKA Brän
KONDENSERARE Luttb
Högtrycksånga
Kondensat
TRYCKSÄTTNING
/FÖRKOLNING
Xxxx & Pyrolysgas
FÖRGASNING OCH RENING
ÅNG- GENERATOR
Biokol
Uflag biokol
Högtryckslutt
Ånga & Rökgaser Produktgas
Lutt
TOPCYCLE GAS TURBIN
G
värme, sletork, efuktning
Figur 11: En BTC anläggning med bränslebearbetning, trycksättning och förgas- ning (grön) och kraftproduktion (orange).
Figur 12: Processbeskrivning av BTC processen och dess olika steg
Ångan för att ersätta luften genereras i en avgaspanna som använder de ca 500°C som finns i avgaserna efter gasturbinen samt kylning
av visa komponenter, för att koka vatten. Efter återvinning av denna värmeenergi, kondenseras ångan ut genom rökgaskondensering för att sänka avgastemperaturen från ca 100°C till 50°C. Kvarvarande restvärme (ca 80°C) lämpar sig för bränsletorkning, fjärrvärme/-kyla eller en bottencykel1. Genom sin unika integration återvinns vär- meenergi först vid höga temperaturer för kraftgenerering genom gasturbinen och sedan vid låga temperaturer för värmeproduktion för att möjliggöra både hög elverkningsgrad och hög totalverkningsgrad för BTC anläggningen.
HISTORIK
Tekniken för TopCycle gasturbinen uppfanns av Xxxx Xxxx Xxxxxxx och lanserades av Euroturbine 2001–2002. Grundprincipen för en TopCycle Gasturbin är att ersätta överskottsluften i en gasturbin med överhettad ånga samt att höja drifts- och förbränningstrycket till ca 60 bar. Genom att ersätta denna överskottsluft med ånga minskar be- hovet av komprimerad luft och mindre energi går åt till detta, energi som istället används för att driva en generator för kraftproduktion.
Ångan produceras genom en avgaspanna på traditionellt vis.2
Fokus i tidiga tillämpningar var naturgas för baskraft eller kraftvärme. Gasturbinanalyser av Rolls Royce och Alstom (var för sig) bekräftade den tekniska prestandan för TopCycle tekniken samt genomförbar- heten och riskerna för tekniken. Dock bedömde större OEM aktörer (2005–2017) att förbättringar i prestandan med naturgas inte var
stor nog i baskraft och att det saknades en tillräckligt stor addres- serbar marknad i kraftvärme för att motivera utvecklingen av en ny gasturbinsplattform. Alla stora tillverkare har redan investerad stora summor i kombicykelteknik och gasturbiner optimerade för dessa. En ny produktlinje skulle kannibalisera på befintliga produkter och den utvecklingskostnad som är investerad i dessa.
För att skapa en efterfrågan i kundsegmentet genomfördes ett antal förstudier med Vattenfall, inklusive tillämpningar med både kol- och naturgaseldade TopCycle lösningar samt med CO2 infångning (CCS). Dessa ledde till ett utvecklingsprogram 2008–2010, finansierat och lett av Vattenfall, men med syfte att attrahera större OEM aktörers deltagande. Tillämpningsfokus för detta projekt var naturgaseldade anläggningar med kraftvärme för de Nordeuropeiska marknaderna (primärt Tyskland, Polen och Nederländerna). BTC konceptet utvärde- rades även i initiala tekniska- och optimeringsstudier.
Detaljerade genomförbarhetsarbeten med externa parter inkluderade:
◼ Kraftvärmeanläggning: Förstudier och grundläggande anläggnings- studier, drift utanför designparametrar och teknoekonomiska studier. Utförda inom Vattenfall
◼ Förbränning: Atmosfäriska förbränningstester, kinetiska studier,
CFD simuleringar och konceptuell design. Utförda av TU Berlin under ledning av Prof. Paschereit, med input från 4 andra organisationer.
◼ TopCycle: Prestandamodellering, aerodynamisk- och termomeka-
nisk design av högtryckskompressor och -turbin, design av kylning av högtrycksturbin med ånga och allmän produktsammansättning av TopSpool enheten. Utförd av MTU Aero Engines, München (leverantör av gasturbinkomponenter, 40 000 anställda).
◼ Material: Litteraturstudier utförda av MTU, Vattenfall och Swerea
◼ Alternativa anläggningstillämpningar: Brunkol och biomassaeldade alternativ undersöktes där hög potential identifierades. Laststyrd anläggning med naturgas. Utfördes inom Vattenfall.
◼ Affärsutveckling
Efter denna period beviljade Energimyndigheten till Euroturbine:
◼ Ca 2MSEK i stöd för patentkostnader 2012–2016
◼ 0,7 MSEK för att upprätta ett europeiskt konsortium 2012
◼ 2 MSEK för en första Proof-of-Concept rigg för trycksättning av biomassa i BTC processen 2016. Detta skedde precis innan Phoenix BioPower grundades.
Tidigare insatser för att utveckla och kommersialisera TopCycle tekniken har fokuserat på grundläggande teknikutveckling kring naturgasapplikationer. Biokraftmarknaden är nu huvudfokuset och stor vikt kommer läggas på affärsutveckling och kommersialisering. Insatser planeras inom bland annat:
◼ Förnybara bränslen som ny marknadsmöjlighet
◼ Marknadsutveckling i Sverige och internationellt
◼ Säkra kompetens och know-how inom Bolaget genom IP och personal
◼ Identifiera leverantörer vilka söker tillväxt- och närliggande
möjligheter
◼ Undvika OEM aktörer som har portföljrisker, dvs produktkannibalisering
◼ Tillsäkra ett klart kommersiellt ramverk med partners
◼ Tidigt förankra tekniken i både kund och leverantörsledet
1. Bottencykel tar överskottsvärme från en huvudprocess och för att producera el. Bolag som Climeon och Againity erbjuder lösningar för de stora mängder värme vid lägre temperaturer (80C) som finns i TopCycle
2. Ca 40–50 % av luften som komprimeras av en gasturbin går rakt igenom och kommer ut i avgaserna, oförbrända. Denna luft används som utfyllnad samt till kylning av processtegen. Man kan (mycket) förenklat säga att ångturbinen i en kombicykel flyttas in i gasturbinen.
TEKNISKA UTVECKLINGSBEHOV
Tidigare projekt med Vattenfall och MTU Aero Engines har visat genom noggranna konstruktionsarbete att en TopCycle gasturbin kan utformas för BTC förhållanden och möta grundkraven på prestanda, inklusive skovelutformning och skovelkylning. Därför fokuserar Phoenix BioPower vår utvecklingsprojekten på omvandling av rå biobränsle till den heta rökgasen som ska driva turbinen, det vi kallar ”fuel-to-flame”, dvs
◼ Inmatning och förbehandling av biobränsle vid tryck till en lämplig biokol för förgasning
◼ Förgasning av biokolet vid hög tryck
◼ Förbränning med produktgas från utspädd i vattenånga
Pilot projekt, fas 1
BTC-pilotprojektet syftar till att visa BTC-prestanda och drift på industriellt relevant skala, dvs 5 MW eller 1/10 av fullskalan, och är uppdelad i tre faser.
◼ Fas 1: komponentutveckling
◼ Fas 2: systemutveckling
◼ Fas 3: pilotanläggningen
Fas 1 av projektet syftar till att leverera de grundförutsättningar som krävs för att etablera en integrerad, 500 kW fuel-to-flame prototyp i fas 2. Målen är att:
◼ Karakterisera varje processsteg i bränslekonverterings- kedjan (laddning, förgasning, förbränning) som en funktion av nyckelparametrar.
◼ Visa i provrigg att komponentprestandan för dessa kan uppfylla
kraven för framtida anläggningsprestanda.
◼ Fastställa modeller för att förutsäga komponentprestanda vid fullskala.
◼ Välj och utforma en optimerad koncept att ta vidare in i fas 2.
◼ Visa tillsammans med anläggningsägare att BTC kan ta en nyckel- roll i det framtida energisystem.
Arbetet delas upp i olika arbetspacket och utföras av Bolaget tillsammans med KTH, TU Berlin och Swerea. Referensgruppen, som består av Stockholms Exergi, Tekniska Verken, Svenska Kraftnät och Sveaskog, ska deltar igenom fallstudier och rådgivning.
Figur 13: Bolagets utvecklingsrigg för laddningsprocessen (vänster) och hur bränslet omvandlas från rå biobränsle till biokol efter laddning som kan enkelt malas till ett pulver (höger)
Laddning/trycksättning
Inmatning av biobränsle är problematiskt, oavsett process. Vid BTC förhållanden blir dock volymen av bränslet stor jämfört med det smala förgasarkärlet och t ex inmatningsskruven blir opraktisk
stor. För att göra det icke-homogena, voluminösa, biobränslet till ett mer homogent och kompakt material, introducerar BTC-tekniken ett pyrolys steg vilket både trycksätter biobränslet och omvandlar det till biokol.
Inmatningsmetoden baseras på befintlig slussteknik (lock-hopper), en väl beprövad teknik för att trycksätta ej pumpbart material till höga tryck (20-70 bar). I dessa system, fylls ett kärl med bränslet vilket trycksättas med kväve (N2) vid omgivningstemperatur och
töms relativt oförändrat in i en trycksatt miljö. I BTC avser vi använda överhettad ånga i stället för kväve, vilket minskar driftkostnaden för kvävet men också resulterar i ett kompakt, malbart bränsle eftersom bränslet värms. Reaktionen som inleds kallas pyrolys där en del av biomassan förgasas till pyrolysgaser som kan förbrännas (gasformiga biooljor, kolmonoxid och koldioxid), medan resten omvandlas till biokol som används i förgasaren eller till externt, alternativt, bruk.
Arbetet med trycksättning/laddning kommer bedrivas i bolagets lokaler på det nedlagda värmekraftverket på KTH Campus (VKV) med stöd från Akademiska Hus. Den fungerande provanläggningen som har varit lokaliserad i Finspång monterades ner under sommaren för att installeras på VKV tillsammans med övrig utrustning. Inom ramen för projektet Pilot Project Phase I, för vilket vi erhållit finansiering från Energimyndigheten, kommer process parametrar optimeras och en metod för kontinuerlig laddning, trycksättning och torrifiering av biomassa (bränslet) att utvecklas.
PRODUCT GAS
FUEL BIN
REFORMER
BFB 10-75 kW
PARTICULATE FILTER
AIR C02
N2 H20
O2
GASIFIER
PRESSURISED P < 30 BAR
Figur 14: Förgasningsrigg vid KTH som ska uppgraderas för 50 bar drift och integreras med Bolagets laddningsutrustning (SPT).
Förgasare
Den biokol som bildas under trycksättningen skall omvandlas till en ren produktgas genom förgasning och filtrering. Det bildade
biokolet mals till lämplig storlek och förs in i förgasaren där syre och vattenånga omvandlar den till gaser med mindre molekyler som väte (H2), metan (CH4), kolmonoxid (CO) och koldioxid (CO2). Inblandning av vattenångan och pyrolysgasen från inmatningsprocessen kan tillämpas för att optimera processen.
Industriellt är trycksatt förgasning med kol i väldigt stor skala vanligt förekommande idag vid upp till 70 bar, bl a för att producera kemikalier. Biobränsleförgasning vid upp till 30 bar tryck har fram- gångsrikt påvisats i större demonstrationsanläggningar för el- och kemiprocesser, t ex Värnamo, Berrenrath och Xxxxxx (torv), men har inte kommersialiserats då de processerna har saknat lönsamhet.
Tekniskt, kräver BTC processen drift med biokol vid ett fördubblat förgasartryck jämfört med tidigare biobränsleförgasare men i nivå med de tryck för vilket kolförgasning görs kommersiellt. Tidigare erfarenheter med biobränsleförgasning pekar på att det är inmatning av ett icke-homogent, mycket reaktivt bränsle som är problematiskt och inte själva förgasningen. Därför har Phoenix BioPower gjort om inmatningskonceptet för att få en homogen biokol för inmatning.
Under det inledande projektet skall bl a uppehållstider, bäddmaterial, inmatning och temperaturer av förgasning varieras under industriella förutsättningar så optimala prestanda och process utformning kan väljas i systemprovet i Fas 2.
Utvecklingen av förgasningstekniken kommer utföras tillsammans med Svenskt Förgasningsentrum (SFC) och KTH. Detta ger bolaget möjlighet att komma åt ett stort kompetensnätverk, resultatsunderlag
och utrustning från närliggande projekt inom förgasning. Arbetet kommer bedrivas i Phoenix BioPowers lokaler i värmekraftverket på KTH. Avdelning för Processteknologi (KTH) kommer däröver samlo- kalisera en stor del av sin prov- och mätutrustning kring förgasning och gasrening på VKV i direkt anslutning till Phoenix egen utrustning för BTC-tekniken. Detta är en stor tillgång för projektet och innebär en stor besparing i tid och kostnad.
Förbränning
Produktgasen, blandad med ånga och pyrolysgas, skall förbrännas i gasturbinen och möta emissionskrav och stabilitet vid hel- och
dellast. Förbränning i gasturbiner har länge använt sig av vatten eller ånginblandning för att minska emissioner. I BTC är vattenångahalten betydligt högre och produktgasen från förgasningen är utspädd i ångan. Arbetet med att utveckla förbränningstekniken sker tillsam- mans med det Tekniska Universitetet i Berlin, TUB, under ledning av bolagets medgrundare Prof. Xxxxxx Xxxxxxxxxx vid institutionen för strömningslära och termoakustik. Xxxxxx och hans team har redan genomfört omfattande tester av ultravåt förbränning med upp till 45
% ånga och 10 bar tryck med olika bränsleblandningar av väte och naturgas. Resultaten har varit mycket lovande med stabil förbränning över ett brett spektrum driftförhållanden och med väldigt låga emis- sionsvärden. Nu skall arbetet gå vidare med biooljor samt högre tryck än tidigare så en optimal brännare kan utvecklas för produkten.
När utvecklingen resulterat i en brännare och brännkammare kommer dessa i efterföljande projekt att integreras med trycksättning/ laddning samt förgasning i syfte att påvisa kontinuerlig drift i en integrerad fuel-to-flame rigg på <500kW.
Figur 15: Bild på en naturgasfiamma med 40% vattenånga i utvecklingsriggen vid TU Berlin.
Gasturbin
Medan fokus i det aktuella projektet är på bränsleomvandling förbereder Bolaget ett parallellt projekt helfinansierad av EU för att adressera gasturbinutveckling och bygga vidare på de omfattande studier som utfördes av Vattenfall, MTU Aero Engines och Euroturbine för en 100 MW TopCycle gasturbin. Utvecklingen kommer huvudsakli- gen ske tillsammans med Xxxxxxxxxx, ett schweiziskt partnerföretag specialiserat på gasturbinutveckling och med ett brett kompetens- nätverk av chefskonstruktörer med lång industrierfarenhet från bl
a Alstom, GE, MTU. Syftet med projektet är att ta fram en preliminär design av en 30 MW TopCycle gasturbin som minimerar utveckling av nya komponenter för kompressorn och lågtrycksturbinen. Fokus läggs främst på högtrycksturbinen, inklusive kylning med ånga.
Material
Högt tryck, höga temperaturer och höga halter av vattenånga ställer krav på materialet i de olika processtegen, särskilt i det de heta områden från förgasaren, genom gasturbinens brännkammare och i den efterföljande högtrycksturbin. Livslängdprov med gasturbinmat- erial inleds av Swerea under det aktuella projektet tillsammans med utvärdering av korrosionsproblemetiken nedströms av förgasaren. Utvecklingen och identifieringen av rätt material för dessa tillämp- ningar kommer att ske tillsammans med High Temperature Corrosion Centre, HTC, samt med forskningskoncernen Swerea-KIMAB. HTC är en plattform för forskning och utveckling i samverkan mellan industri och akademi som leds från Chalmers tekniska högskola. HTC har
sedan det startades 1996 blivit världsledande inom området och inklu- derar arton företag såsom Sandvik, Siemens, GKN, Cortus Energy och Valmet. Vi ser goda möjligheter att lösa detta tillsammans med dessa högspecialiserade partners.
Anläggning
En optimerad BTC anläggning är beroende av att samtliga delsystem fungerar tillsammans och optimalt. För att uppnå målsättningen av 60 % elverkningsgrad behöver utvecklingen av de olika processtegen koordineras så att de utvecklas i samklang. Trycksättningen måste leverera rätt kvalitet på biokol och pyrolysgas, förgasaren måste
leverera rätt produktgas, filtreringen måste kunna hantera partiklarna och föroreningarna och förbränningen måste vara optimerad för den levererade gasen. Vidare, det är kritiskt att avvägningar i utveckling- en sker utifrån ett teknoekonomiskt- och kundvärdes perspektiv, dvs på anläggningsnivå.
Syftet med anläggningsstudierna är att dels koordinera de olika teknikdelarna men även se på vilka förutsättningar en anläggning kan komma att uppföras. Vilka behov av kraft, värme och biokol kan tänkas efterfrågas och i vilken omfattning? Fallstudier utförs tillsam- mans med Referensgruppen för att optimera produkten och fördjupa samarbeten med möjliga framtida kund. Detaljerad modellering av anläggningar görs för att fånga kunskapen från komponentutveckling och säkerställa en djupare förståelse på hur systemet ska optimeras för framtidens energisystem.
Ordlista
Begrepp | Definition |
MWe | Eleffekt producerad för en anläggning. Megawatt är en enhet av kraft |
MWv | Värmeeffekt levererad från en anläggning |
MWbr | Den termiska effekten frigjord från bränslet när det förbränns |
Elverkningsgrad | Kvoten mellan el producerad och bränsle konsumerad (MWe/MWbr) |
Alfavärde | Kvoten mellan el producerad och värme levererad (MWe/MWv) |
Totalverkningsgrad | Förhållandet mellan alla produkter (el & värme) och bränsle konsumerad (MWe+MWv)/MWbr |
Effekttäthet | MWe delad med mängden luft i processen. Ett tal som används för att jämföra hur kompakt en anläggning kan väntas vara. Oftast indikerar det trenden av kostnad per MWe |
kWh, MWh, TWh | Kilowatt, megawatt och terawatt timmar. Ett mått av energi levererad över tid. En TWh är lika med 100 000 MWh eller en miljon kilowattimmar. T ex, Sverige konsumerar ca 150 TWh varje år. |
EJ | Exa-Joule. Också ett mått av hur mycket energi är levererad över tid. T ex är den årliga, globala energikonsumtionen är 550 EJ. |
Produktionskostnad | Totalkostnad för anläggningsägaren per kWh el. Inklusive kapital, drift, underhåll, bränsle och övriga material. Kan redovisas med eller utan styrmedel (skatter, osv). |
Marginalkostnad | Kostnaden för att producera en kWh el, dvs exklusivt fasta- och kapitalkostnader. En anläggning kan köra om marknadspriset överstiger sina marginalkostnader |
LCOE | Levelized Cost of Energy, den engelska definitionen av Produktionskostnad. |
SC | Steam Cycle – Ångpanna på engelska |
BTC | Biomass fired Top Cycle |
SPT | Steamdriven Pressurization and Torrefaction. Trycksättnings och torrifieringssteget i BTC processen, driven av överhettad ånga |
IM | Informationsmemorandum |
MDR SEK | Miljarder SEK |
MSEK | Miljoner SEK |
Carnotverkningsgrad | Den högsta teoretiska verkningsgraden när man omvandlar värme till kraft |
EPC | Engineering, Procurement and Construction |
BOO | Build, Own, Operate |
BOT | Bild, Own, Transfer |
PBP | Phoenix BioPower |
OEM | Original Equipment Manufacturer |
JV | Joint Venture |
Mton | Miljoner ton |
Svängmassa | Mekanisk tröghet i kraftsystemets roterande delar. Detta för att kunna upprätthålla frekvensen 50 Hz, i elsystemet. |
Appendix 1 – Bolagsordning
§ 1. Firma
Bolagets firma är Phoenix BioPowerAB (publ). Bolaget är publikt.
§ 2. Styrelsens säte
Styrelsen har sitt säte i Stockholms kommun, Stockholms län.
§ 3. Verksamhet
Bolaget skall utveckla och marknadsföra teknik för effektiv förbrän- ning av biomassa för produktion av kraft och värme samt därmed förenlig verksamhet.
§ 4. Aktiekapital
Aktiekapitalet utgör lägst 500 000 kronor och högst 2 000 000 kronor.
§ 5. Aktieslag
Aktier kan ges ut av serie A eller serie B. Aktier av serie A medför tio
(10) röster per aktie. Aktier av serie B medger en (1) röst per aktie.
§ 6. Aktieantal
Antalet A-aktier i bolaget ska vara lägst 10 000 000 stycken och högst 15 000 000 stycken. Antalet B-aktier i bolaget skall vara lägst 0 och
högst 25 000 000 stycken.
§ 7. Emissioner
Vid sådan nyemission av aktier som sker mot kontant betalning eller genom kvittning har aktieägarna företrädesrätt till de nya aktierna på det sättet att gammal aktie ska ge företrädesrätt till ny aktie av samma slag, att aktier som inte tecknas av de i första hand berättigade aktieägarna ska erbjudas samtliga ägare av aktier samt att, om inte hela antalet aktier som tecknas på grund av sistnämnda erbjudande kan ges ut, aktierna ska fördelas mellan tecknarna i
förhållande till det antal aktier de förut äger och, i den mån detta inte kan ske, genom lottning.
Vid sådan nyemission av aktier som sker mot kontant betalning eller genom kvittning av endast ett aktieslag har aktieägarna företrädesrätt till de nya aktierna i förhållande till det antal aktier de förut äger.
Vid sådan emission av teckningsoptioner eller konvertibler som sker mot kontant betalning eller genom kvittning har aktieägarna
företrädesrätt att teckna teckningsoptioner som om emissionen gällde de aktier som kan komma att nytecknas på grund av optionsrätten respektive företrädesrätt att teckna konvertibler som om emissionen gällde de aktier som konvertiblerna kan komma att bytas ut mot.
Vad som ovan sagts ska inte innebära någon inskränkning i möjlig- heten att fatta beslut om emission av aktier, teckningsoptioner eller konvertibler med avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt.
Ökning av aktiekapitalet genom fondemission får ske endast genom utgivande av stamaktier av serie A och serie B. Det inbördes förhål- landet mellan de stamaktier av serie A och serie B som ges ut genom fondemissionen och redan utgivna stamaktier av serie A och serie B ska vara oförändrat. Fondaktierna ska fördelas mellan stamaktieä- garna i förhållande till det antal stamaktier av samma aktieslag som de förut äger. Vad nu sagts ska inte innebära någon inskränkning
i möjligheten att genom fondemission, efter erforderlig ändring av bolagsordningen, ge ut aktier av nytt slag.
§ 8. Styrelse
Styrelsen består av lägst 3 och högst 7 ledamöter utan suppleanter. Ledamöterna väljs årligen på årsstämman för tiden intill dess nästa årsstämma har hållits.
§ 9. Revisorer
För granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaperna samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning skall på årsstäm- ma utses en auktoriserad revisor med eller utan revisorssuppleant eller ett registrerat revisionsbolag. Uppdraget som revisor upphör vid slutet av den årsstämma som hålles under det nästföljande räken- skapsåret efter revisorsvalet.
§ 10. Kallelse
Kallelse till årsstämma skall ske genom annons i Post- och Inrikes Tidningar samt på bolagets webbplats. Att kallelse har skett ska annonseras i Svenska Dagbladet.
§ 11. Anmälan till bolagsstämman
För att få delta i bolagsstämman skall aktieägare dels vara upptagen som aktieägare i en utskrift eller annan framställning av aktieboken som avser förhållandena fem (5) vardagar före bolagsstämman dels göra en anmälan till bolaget senast kl. 12.00 den dag som anges i kal- lelsen till stämman. Denna dag får inte vara söndag, allmän helgdag, lördag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton och inte infalla tidigare än femte vardagen före bolagsstämman.
Aktieägare får vid bolagsstämma medföra ett eller två biträden, dock endast om aktieägaren anmält detta i enlighet med föregående stycke.
§ 12. Årsstämma
På årsstämman ska följande ärenden förekomma:
1. Val av ordförande vid stämman
2. Upprättande och godkännande av röstlängd
3. Godkännande av dagordningen
4. Val av en eller två protokolljusterare
5. Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad
6. Framläggande av årsredovisning och revisionsberät- telse samt i förekommande fall koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse
7. Beslut om
a. fastställande av resultaträkning och balansräkning samt, i förekommande fall, av koncernresultaträkning och koncernbalansräkning,
b. dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen,
c. ansvarsfrihet åt styrelseledamöterna och verkställan- de direktör
8. Fastställande av styrelse- och revisorsarvoden
9. Fastställande av antal styrelseledamöter samt, i förekommande fall, revisorer och eventuellt
revisorssuppleanter eller revisionsbolag.
10.Val av styrelseledamöter samt, i förekommande fall, revisorer och eventuellt revisorssuppleanter eller revisionsbolag.
11.Annat ärende, som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen.
§ 13 Hembud
För aktie av serie A skall hembud gälla enligt följande:
Har en aktie av serie A övergått från en aktieägare till en person som inte äger aktier av serie A i aktiebolaget har övriga ägare av aktier av serie A rätt att lösa aktien. Lösningsrätten ska kunna utnyttjas även för ett mindre antal aktier än erbjudandet omfattar. Den nye ägaren av aktien ska genast skriftligen anmäla övergången till aktiebolagets styrelse. Han ska också visa på vilket sätt han har fått äganderätt
till aktien.
När anmälan om en akties övergång har gjorts ska styrelsen genast skriftligen meddela detta till varje lösningsberättigad vars postadress är känd för aktiebolaget. Styrelsen ska uppmana de lösnings-berät- tigade att skriftligen framställa lösningsanspråk hos aktiebolaget, senast inom två månader räknat från anmälan hos styrelsen om övergången.
Företräde mellan fiera lösningsberättigade
Anmäler sig fler än en lösningsberättigad ska samtliga aktier så långt det är möjligt fördelas mellan de lösningsberättigade i förhållande till deras tidigare innehav av aktier av serie A i aktiebolaget. Återstående aktier fördelas genom lottning av aktiebolagets styrelse eller, om någon lösningsberättigad begär det, av notarius publicus.
Lösenbelopp och betalning
Har en aktie som är underkastad lösningsrätt överlåtits mot vederlag ska lösenbeloppet motsvara vederlaget om inte särskilda skäl för- anleder annat. Lösenbeloppet ska erläggas inom en månad från den tidpunkt lösenbeloppet blev bestämt.
Tvist
Talan i en fråga om hembud måste väckas inom två månader från den dag då lösningsanspråket framställdes hos aktiebolaget.
Aktie som omfattas av hembud får ej förvaras i kommission av förval- tare utan skall vara registrerad i ägarens eget namn (”VP-konto”).
§ 14. Räkenskapsår
Bolagets räkenskapsår skall vara kalenderår.
§ 15. Avstämningsförbehåll
Bolagets aktier skall vara registrerade i ett avstämningsregister enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument.
Appendix 2 - Teckningssedel
Teckningstid:
Teckningskurs: Tilldelning:
Likviddag:
20 augusti - 3 september 2018
5,50 kronor per B-aktie
Eventuell tilldelning meddelas genom utskick av avräkningsnota. Likvid dras ej från föranmäld depå.
Tre bankdagar efter utfärdande av avräkningsnota.
Teckning kan även ske elektroniskt med BankID. Gå in på: xxx.xxxxxxxxxxx.xx/ phoenix2018 och följ instruktionerna.
OBS! Då aktien är onoterad kommer det inte att vara möjligt att förvara aktierna på ett investeringssparkonto (ISK) eller en kapitalförsäkringsdepå.
A. Undertecknad anmäler sig härmed för teckning enligt följande:
stycken aktier i Phoenix Biopower AB till ovan angiven teckningskurs. Minsta antal att teckna är 1 000 aktier och därefter i poster om 200 aktier.
B. Om tilldelning sker ska tilldelade aktier levereras till:
VP-Konto: 0 0 0
Bank/ Fondkommissionär:
-
VAR GOD TEXTA TYDLIGT, BLANKETTEN LÄSES MASKINELLT
C. Namn- och adressuppgifter:
eller
Depånummer:
Förnamn/Företagsnamn: Efternamn: Xxxxxx:
Postnummer och ort:
Land:
Personnummer/Organisationsnummer:
E-postadress: Medborgarskap:
Telefon:
Nationellt id (NID), vid annat medborgarskap än svenskt1: (fysiska personer) Legal Entity Identifier (LEI)2: (juridiska personer)
1Information om NID finns på xxx.xxxxxxxxxxx.xx/xxx 2Information om LEI finns på xxx.xxxxxxxxxxx.xx/xxx
D. PEP* (Fysiska personer)
Är du eller har du de senaste 18 månaderna varit en PEP*?
□ Nej
□ Ja (ange befattning och land):
Är du familjemedlem** eller känd medarbetare*** till en person som är, eller de senaste 18 månaderna har varit en PEP*?
□ Nej
□ Ja (ange befattning, land och er relation):
Om tecknaren är en juridisk person måste även E och F fyllas i.
E. Företrädare för företaget ((Firmatecknare) Gäller enbart juridiska personer) Vid fler än två firmatecknare vänligen kontakta Aktieinvest
Namn (för- och efternamn): Personnr (fördelsedatum):
Telefon dagtid: E-post:
Är du en PEP* eller familjemedlem** eller känd medarbetare*** till en person som är PEP? Nej
Ja, ange befattning och land (samt eventuell relation):
Xxxx (för- och efternamn): Personnr (födelsedatum):
Telefon dagtid: E-post:
Är du en PEP* eller familjemedlem** eller känd medarbetare*** till en person som är PEP?
Nej
Ja, ange befattning och land (samt eventuell relation):
559086-8435
F. Verklig huvudman (Gäller enbart juridiska personer) Vid fler än två verkliga huvudmän vänligen kontakta Aktieinvest
Namn (för- och efternamn): Personnr (fördelsedatum):
Telefon dagtid: E-post:
Positionen baseras på: Är du en PEP* eller familjemedlem** eller känd medarbetare*** till en person som är PEP?
Nej
Ja, ange befattning och land (samt eventuell relation):
% av rösterna i företaget
% av aktiekapitalet i företaget Avtal eller liknande utfästelse som ger ett bestämmande inflytande.
Namn (för- och efternamn): Personnr (fördelsedatum):
Telefon dagtid: E-post:
Positionen baseras på: Är du en PEP* eller familjemedlem** eller känd medarbetare*** till en person som är PEP?
Nej
Ja, ange befattning och land (samt eventuell relation):
% av rösterna i företaget
% av aktiekapitalet i företaget Avtal eller liknande utfästelse som ger ett bestämmande inflytande.
G. Teckning över 15 000 EUR, om du är PEP* eller bosatt utanför EU/EES:
Om du har svarat att du är en PEP eller närstående till en PEP, eller om du tecknar ett enskilt belopp eller tillsammans med andra teckningsanmälningar ett sammanlagt belopp motsvarande 15 000 EUR, eller om du är bosatt utanför EU/EES måste du:
Fysisk person:
− Besvara de kundkännedomsfrågor som finns i blankett på xxx.xxxxxxxxxxx.xx/xxx, via nedladdning av blankett eller elektroniskt med BankID.
− Bifoga en vidimerad giltig ID-handling (svenskt körkort, pass eller liknande dokument). Om kundkännedomsblanketten ovan fylls i med BankID krävs ej vidimerad ID-handling.
* Befattningar som innebär att en person är en politiskt exponerad person (PEP): Stats- eller regeringschef, minister eller vice/biträdande minister Parlamentsledamot
Ledamot i styrelse för politiskt parti
Domare i högsta domstolen, konstitutionell domstol eller i annat rättsligt organ på hög nivå, vilkas beslut endast undantagsvis kan överklagas Ledamot i styrelse för politiska partier Högre tjänsteman vid revisionsmyndighet eller ledamot i centralbank
Xxxxxxxxxx, diplomatiskt sändebud eller hög officer i försvarsmakten
Person som ingår i statsägd företagsförvaltnings-, lednings- eller kontrollorgan Någon av ovanstående befattningar på internationell nivå
Ledningsperson i en internationell organisation (t.ex. FN, FN-anslutna organisationer, Europarådet, NATO och WTO)
H. Signatur
Undertecknad är medveten om samt medger att:
Juridisk person:
− Bifoga en kopia av registreringsbevis för att styrka firmateckningen samt kopia på firmatecknares ID-handling.
− Bifoga kopia på ID-handling för verkliga huvudmän.
− Besvara de kundkännedomsfrågor som finns i blankett på xxx.xxxxxxxxxxx.xx/xxx, via nedladdning av blankett eller elektroniskt med BankID.
** Närmaste familjemedlem betyder:
Make/maka
Partner som enligt nationell lag likställs med make/maka Xxxxx, enligt definitionen i Sambolagen (2003:376) Barn eller barns make/partner
Förälder
*** Känd medarbetare betyder:
Fysisk person som har eller har haft nära förbindelser med en person i politiskt utsatt ställning, t.ex. genom att vara verklig huvudman till
en juridisk person tillsammans med en sådan person.
▪ Anmälan är bindande, dock kan ofullständig eller felaktigt ifylld anmälningssedel komma att lämnas utan avseende.
▪ Memorandum finns att ladda ner från xxx.xxxxxxxxxxx.xx och xxx.xxxxxxxxxxxxxxx.xxx.
▪ Vid en bedömning av bolagets framtida utveckling är det av vikt att också beakta relevanta risker. Varje investerare måste göra sin egen värdering av effekten av dessa risker genom att ta del av tillgänglig information kring detta.
▪ Fullständig information samt villkor framgår av memorandum utgivet i augusti 2018 av styrelsen i Phoenix Biopower AB.
▪ Aktieinvest FK AB befullmäktigas att för undertecknads räkning verkställa teckning av aktier enligt de villkor som framgår av ovan angivet memorandum och denna teckningssedel.
▪ Vid eventuell överteckning kan tilldelning komma att ske med lägre antal aktier eller helt utebli.
▪ Inget kundförhållande föreligger mellan Aktieinvest FK AB och tecknaren avseende denna teckning.
▪ Aktieinvest FK AB kommer inte att bedöma om teckning av aktuellt instrument passar mig eller den jag tecknat för. Teckningen har inte föregåtts av investeringsrådgivning eller annan rådgivning. Investeringen är ett självständigt beslut.
▪ Detta erbjudande avser enbart allmänheten i Sverige. Erbjudandet riktar sig ej till sådana personer vars deltagande förutsätter ytterligare prospekt, registrerings- eller andra åtgärder än de som följer av svensk rätt. Memorandum och anmälningssedeln får inte distribueras i något land där distributionen eller erbjudandet kräver åtgärd enligt föregående eller strider mot regler i sådant land. Anmälan om förvärv av aktier som strider med detta kan komma att anses ogiltig.
▪ Anmälan kan komma att anses ogiltig om tecknaren är bosatt eller på annat sätt har koppling till ett land där sanktioner förekommer.
Förnamn: Efternamn: Underskrift:
Firmatecknare för juridisk person.
I. Skicka in anmälningssedeln och tillhörande handlingar per post: Aktieinvest FK AB, Emittentservice, 113 89 Stockholm eller
scannad per e-post till: xxxxxxxxxxxxxxx@xxxxxxxxxxx.xx
Sådana handlingar ska vara Aktieinvest FK AB tillhanda senast klockan 23.59 den 3 september 2018.
559086-8435
PHOENIX
BIOPOWER
xxxxxxxxxxxxxxx.xxx