AVTAL MELLAN UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIET OCH ÅBO AKADEMI FÖR PERIODEN 2017-2020

AVTAL MELLAN UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIET OCH ÅBO AKADEMI FÖR PERIODEN 2017-2020

1. ALLMÄNT

Undervisnings- och kulturministeriet och universitetet har ingått ett avtal om målen för universitetets verksamhet med stöd av 48 § 1 mom. i universitetslagen (558/2009). Målen i avtalet bygger på regeringsprogrammet, regeringens handlingsplan och övriga strategiska mål som riksdagen och statsrådet ställt upp för högskolorna.

2. GEMENSAMMA MÅL FÖR HÖGSKOLEVÄSENDET OCH HÖGSKOLESPECIFIKA ÅTGÄRDER

Vision 2025

Det finländska högskoleväsendet - mer högklassigt, internationellt, genomslagskraftigt och effektivt än tidigare - är år 2025 internationellt konkurrenskraftigt, möjliggör reformer i verksamhetssätten och det finländska samhället som bygger på högt kunnande och skapar kompetens för att lösa globala problem. Högskolorna och vetenskapsinstitutionerna beaktar proaktivt i sin verksamhet förändringar i omvärlden, såsom digitaliseringen, internationaliseringen och befolkningsutvecklingen.

De finländska universiteten och yrkeshögskolorna är starka och konkurrenskraftiga aktörer internationellt. Högskoleväsendet består av högklassiga universitet och yrkeshögskolor som profilerat sig på sina starka områden. Deras kompetenser kompletterar varandra så att de besvarar samhällets och arbetslivets behov av olika slag. I högskolornas verksamhet framhävs bildningsuppgiften, det samhälleliga ansvaret och inflytandet, principen om hållbar utveckling och ett etiskt verksamhetssätt samt iakttagandet av god vetenskaplig praxis. Kvaliteten har stärkts genom internationalisering, utnyttjande av digitaliseringen samt genom modernisering av verksamheten. Studievägarna har gjorts flexiblare, informationen är öppen och infrastrukturerna används gemensamt. I Finland finns universitet som bedriver spetsforskning och vid alla universitet finns forskningsområden som ligger på internationell nivå. Yrkeshögskolornas tillämpade forskning, utveckling och innovationsarbete stöder i allt högre grad utbildningen och skapar förutsättningar för att förnya de små och medelstora företagen samt både den privata och den offentliga sektorns tjänster.

Högskolorna stöder på ett proaktivt sätt en reform av samhället, kulturen och arbetslivet samt tryggar tillgången till högskoleutbildad arbetskraft. I detta beaktas de minskande årskullarna av unga samt de konsekvenser som förändringarna i arbets- och näringslivet och samhället har på utbildningsbehoven inom varje studieområde. Region- och branschspecifika innovations- och kompetenskluster som för samman olika aktörer gynnas av högskolornas kunnande.

Dessa främjar smart specialisering som bygger på regionernas egna styrkor och konkurrensfördelar samt stärker nya tillväxtområden. Samtidigt utnyttjas regionernas kompetenspotential i utvecklingen av högskolornas verksamhet.

Högskolesamfundet återspeglar befolkningens mångfald och i dess verksamhet realiseras allas lika värde och jämställdhet.

Högskolorna förstärker sin genomslagskraft i synnerhet genom att i högre grad utnyttja kompetens och forskningsresultat, öka kommersialiseringen, kompetensexporten och möjligheterna till livslångt lärande samt förbättra företagarfärdigheterna och förutsättningarna för företagande. Högskolorna öppnar upp forskningsresultaten på bred front

och utvecklar aktivt nya verksamhetsmodeller för att föra ut kompetensen i samhället.

Högskolornas och UKM:s datasystem samverkar. Det att information och begrepp är kommensurabla, dvs. går att mäta med samma mått, samt att det finns ett riksomfattande datalager stöder högskolornas verksamhet och UKM:s styrning. Högskolorna har utökat sin internationella genomslagskraft och synlighet på strategiskt valda områden och i det syftet utnyttjat ömsesidigt samarbete och skapat nätverk. Högskolorna kan mångsidigt dra nytta av de möjligheter som det europeiska området för högre utbildning och forskning samt Team Finland -verksamheten ger.

Starka högskoleenheter som förnyare av kompetensen

Högskolorna fortsätter utvecklingen av de olika studie- och forskningsområdena och av funktioner och strukturer inom dem för att koncentrera kompetensen och avveckla oändamålsenliga överlappningar. Högskolorna profilerar sig, förtydligar och intensifierar samarbetet och arbetsfördelningen såväl sinsemellan som i förhållande till forskningsinstituten i fråga om utbildning, forskning, stödtjänster, strukturer och infrastrukturer. Det fördjupade samarbetet stöder en effektiv användning av resurserna och en förstärkning av kvaliteten. Nationella och internationella strategiska partnerskap stärker högskolornas profiler. Högskolorna koncentrerar resurserna på färre enheter med större genomslagskraft och starkare ekonomisk bärkraft. Detta förutsätter att man också väljer bort enheter vid högskolorna.

Åbo Akademi och övriga högskolor i Åboregionen (Åbo universitet, Åbo yrkeshögskola, Yrkeshögskolan Novia, Yrkeshögskolan Diakonia och Humanistiska yrkeshögskolan) effektiverar resursanvändningen genom en ändamålsenlig arbetsfördelning, samarbete och utrymmeslösningar. Hinder för sektoröverskridande samarbeten avlägsnas och studievägarna utvecklas så de blir smidiga. Åbo Akademi och Åbo universitet fördjupar samarbetet, i synnerhet på respektive styrkeområden och inom innovationsverksamheten.

Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia samordnar sin verksamhet inom utbildning, förvaltning och service för studerande.

Åbo Akademi och övriga universitetsaktörer i Vasaregionen (VU, HU, SHH), yrkeshögskolor samt andra aktörer inom innovationssystemet utarbetar under år 2017 riktlinjer för Österbottens högskolor i syfte att stärka genomslagskraften och regionens livskraftighet. Vasa universitet koordinerar arbetet.

Åbo Akademi integrerar verksamheten i Vasa och målet är att flytta från Jakobstad till Vasa år 2018. Marinbiologins verksamhet koncentreras till Åbo och Husö. Verksamheten i Raseborg och Korpoström upphör.

Akademin fördjupar sitt samarbete med Teknologiska forskningscentralen VTT och Naturresursinstitutet (Luke), bl.a. genom gemensamt resurserade verksamhetslokaler och infrastruktur i syfte att främja den nationella agendan.

Akademin kommer överens med de universitet som erbjuder universitetsutbildning på det tekniska området om samarbete och arbetsfördelning så att oändamålsenliga överlappningar avlägsnas och samarbetet utökas, i synnerhet i fråga om anskaffning och bruk av dyr forskningsinfrastruktur. Åbo Akademi medverkar i Turku Future Technologies samarbetet för att utveckla DI-utbildningen och samarbetet med små och medelstora företag i regionen.

Åbo Akademi fördjupar sitt samarbete med Uppsala universitet, Umeå universitet och Kungliga Tekniska högskolan inom strategiska områden.

1.SAMARBETEN I ÅBO

Åbo Akademi är engagerad i ett 30-tal olika samarbetsinitiativ mellan högskolorna i Åbo. Åbohögskolornas samarbetsdelegation har tillsammans sökt gemensamma spetsprojekt, som främjar utvecklingen av verksamhetsmiljön, innovationsverksamheten och konkurrenskraften, utbildningen och flexibla studier, en effektiv verksamhet och stödfunktioner.

Inom ramen för detta samarbete har i synnerhet följande projekt varit aktiva under 2018:

- Scientia Aboensis

- FITech

- Gemensamma verksamhetsutrymmen och infrastrukturinitiativ

- Turku Science Park

- Åbo som studiestad

- Digital Campus

- Turku Health Campus

- Finland University AB

Genom dessa aktiviteter har man kunnat stärka Åbo-högskolornas verksamhetsförutsättningar, internationella attraktionskraft och underlättat samarbete över sektorsgränserna, i enlighet med riktlinjerna i Vision 2030- arbetet.

Åbo-högskolorna (ÅA, ÅU, TuAMK, Novia och SaAMK = T-5) har i två år arbetat intensivt med att implementera ett gemensamt studieadministrativt system PEPPI. Högskolorna samarbetar kring projektet för att främja, flexibla studier, gränsöverskridande utbildningsutbud och koordinering av undervisningsutrymmen.

Inom Scientia Aboensis har Åbo universitet och Åbo Akademi avtalat om att strategiskt utveckla det naturvetenskapliga och tekniska området. Scientia Aboensis-projektet består av tre delhelheter; utbildningssamarbete, gemensamma utrymmeslösningar och gemensam forskningsinfrastruktur.

Studieprogrammen som inledningsvis berör naturvetenskapliga ämnen (matematik, fysik, kemi, cellbiologi) kom igång på höstterminen 2018.

Åbo Akademi har 2018 inlett ett nytt behörighetsgivande utbildningssamarbete inom socialt arbete (120 sp, godkänt av Valvira) med Åbo universitet. Genom detta samarbete kan Åbo Akademis studerande i ämnet socialpolitik erhålla socialarbetarbehörighet. Samarbetet har redan synts i söktrycket inom socialvetenskaper.

I Åbo finns en lång tradition i skapandet av gemensamma verksamhetsutrymmen för personal från Åbo Akademi och andra högskolor, för att optimera användningen av utrymmen och forskningsinfrastruktur samt för att koncentrera kompetensen och skapa synergier. Under 2018 tog samarbetet ett nytt steg då Åbo Akademi ingick tillsammans med Åbo universitet ett avtal med Finlands Universitetsfastigheter gällande uppförandet av det s.k. Nya Juslenia. Byggnadsprojektet, som har fått namnet Aurum omfattar verksamhetsutrymmen för naturvetenskapliga och kemitekniska områden från Åbo Akademi och Åbo universitet, inleddes på senhösten 2018.

Inom Turku Health Campus - Hälsocampus Åbo samverkar Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt, regionens högskolor samt företag verksamma inom både hälsa och läkemedelsproduktion och -utveckling. Målet är att uppnå en koncentration av mångsidig sakkunskap inom områdena medicin, hälsa och välmående, som erbjuder internationellt sett enastående möjligheter för forskning, innovation och företagssamarbete. Under 2018 var akademins vicerektor för forskning ordförande för THC och verksamheten fokuserade på innovationer inom bioområdet och samarbete mellan universitet och företag inom Corporate Corner.

2.SAMARBETE MED YRKESHÖGSKOLAN NOVIA

Rektor för Åbo Akademi tillsatte den 23 juni 2016 en styrgrupp för att utreda vidare möjligheterna för att samordna Åbo Akademis och Yrkeshögskolan Novias verksamheter. En gemensam koncernstyrelse för Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia grundades den 23 november 2017 och en konsolideringsrapport gjordes i samband med bokslutsarbete. Styrelsen för Åbo Akademi beslutade i 2018 att ett koncernbokslut för Åbo Akademi och Novia görs från och med verksamhetsår 2018, vilket också har skett.

Under 2018 förverkligades konkreta åtgärder inom samordningsprocessen.

- Samanvändning av undervisningsutrymmen har intensifierats inom det gemensamma campuset i Åbo.

- Utvecklande av det gemensamma biblioteket i Åbo har fortsatt.

- Utbildningsamarbetet inom energiteknik, ekonomi, barnpedagogik och det sociala området är i gång och utvecklas kontinuerligt.

- Peppi (det studieadministrativa systemet) samarbetet intensifieras, likaså utbildningens digitalisering (Digi- campus projektet)

- Ett gemensamt Business Center för utbildningarna i företagsekonomi invigdes i mars 2018. Team NÅA ska fungera som en knutpunkt mellan Egentliga Finlands företag, studerande inom företagsekonomi i regionen samt högskolornas lärare och handledare.

- Åbo Akademi samarbetar med bl.a. Novia inom Allied ICT Finland (AIF) som sammanför elva forskningsinstanser, fem städer och tio ekosystem för affärsverksamhet, tusentals forskare och över 1 200 företag, för att främja digitaliseringen genom nya verksamhetsmodeller.

3.SAMARBETEN I VASA

I Vasa deltog Åbo Akademi under 2017 i den av Vasa universitet koordinerade utredningen om samarbete och synergier i regionen som ingår i universitetens avtal med undervisnings- och kulturministeriet. Målet med utredningen var att skapa Vasa-högskolornas gemensamma vision om forskning och högskoleutbildning i Vasa år 2030 utgående från Undervisnings- och kulturministeriets visionsarbete "Korkeakoulutus ja tutkimus 2030".

Samordningsdelegationen har gett en rapport om Vasa-samarbetet med en rekommendation att intensifiera samarbetet inom språkundervisning och inom Tritonia.

Under 2018 har Vasa-samarbetet stött på utmaningar i och med VAMK:s beslut att avsluta bibliotekssamarbetet inom det gemensamma vetenskapliga biblioteket Tritonia. Fortsatt samarbete inom Tritonia har utretts under 2018 och arbete med detta fortsätter.

Gemensamma utbildningssatsningar mellan Åbo Akademi och andra högskolor i Vasa-regionen är bl.a.

- satsningar inom kontinuerligt lärande

- samarbete kring högskolepedagogiken (HELLA)

- samarbete kring språkbadsutbildningarna

4.SAMARBETEN MED FORSKNINGSINSTITUT

Samarbete med både LUKE och VTT fortsätter förutom i forskningssamarbete (forskare, material, analystjänster, sampublikationer, projekt, workshops) även i gemensamma samarbetsorgan och genom beslutsfattande. Nya samarbetsorgan och samarbetsforum är bl.a. Clic Innovation (tidigare SHOK), IBC Finland och den av arbets- och näringsministeriet tillsatta nationella bioekonomipanelen.

Åbo Akademi och VTT undertecknade år 2014 ett Memorandum of Understanding angående utvecklat samarbete. Samarbetet har dock försvårats av de stora nedskärningarna i VTT:s finansiering som bl.a. ledde till att VTT var tvungen att lägga ner sin verksamhet i Åbo

5.SAMARBETEN INOM TEKNIKOMRÅDET

Inom FITech, Finnish Institute of Technology, har Åbo Akademi åtagit sig ett nytt uppdrag att tillsammans med andra universitet med teknisk utbildning och näringslivet utöka den tekniska utbildningen och den vägen lätta på bristen på diplomingenjörer i Sydvästra Finland. Under 2018 har FITech samarbetet framskridit planenligt. Studentantagningen har inletts 2018 och ett 100-tal studerande ingår i programmet och avlägger vid de sju medverkande tekniska universiteten kurser och moduler som i slutändan leder till DI-examen.

Utvecklingen av ett stort projekt inom kontinuerligt lärande har också inletts inom FITech under 2018.

6.SAMARBETEN INOM NORDEN

Åbo Akademi har under 2017-2018 vidareutvecklat strategiska samarbetsavtal med utvalda svenska universitet. Under 2017 slöts avtal med Umeå universitet och Kungliga Tekniska Högskolan, avtal med Uppsala universitet gjordes 2018. Xxxxx flera andra partnerskap har utvecklats och samarbetsavtal är under arbete inom olika områden, bl.a. med Göteborgs universitet (demokratiforskning). Från tidigare har Åbo Akademi även en rad ämnesspecifika avtal, t.ex. med Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet (kemiteknik).

Samarbetsavtalen beskriver ramarna för att utveckla fortsatt gemensam verksamhet inom utbildning och forskning. I vissa fall gäller samarbetet också utbyte av den administrativa personalen. Under 2018 har även administrativ personal från Åbo Akademi varit på utbyte i Sverige.

KONCENTRERING AV VERKSAMHETEN

Under år 2018 förverkligades beslutet att koncentrera akademins pedagogiska verksamheter campuset i Vasa. Verksamheten i Jakobstad flyttades till Campus Academill inför höstterminens början. Flytten bidrar till väsentligt förbättrade möjligheter för synergier inom Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier samt möjliggör ett utökat samarbete med Novia Vasa inom socionomutbildningen. Flytten bidrog också till ett markant förbättrat studentrekrytering.

En högklassig utbildning ger snabbare inträde till arbetslivet

Högskolorna höjer kvaliteten på utbildningen genom att förnya utbildningsinnehållet, undervisningsmetoderna, lärandemiljöerna och lärarnas kompetens samt genom att öka samarbetet. De drar full nytta av digitaliseringens möjligheter. Högskolorna utvecklar antagningen och förfarandena för att tillgodoräkna sig studier och examina så att den nationella och internationella rörligheten ökar. Högskolorna avstår i regel från de kompletterande studier som krävts för

att få fortsätta från yrkeshögskola till högskola.

Högskolorna utnyttjar i högre grad än för närvarande examina på andra stadiet vid antagningen och avstår från inträdesförhör som förutsätter långvariga förberedelser. Högskolorna ökar samarbetet med utbildningsanordnare på andra stadiet för att påskynda övergången till högskolestudier. Antagningsförfarandena utvecklas genom samarbete mellan olika studieområden. Andelen nya studerande som avlägger sin första högskoleexamen utökas genom att möjligheten att reservera platser för dem som ansöker om sin första studieplats utnyttjas och genom att antagningen av studerande som flyttar över från en högskola till en annan utvecklas.

Högskolorna främjar jämställda möjligheter och att examina avläggs inom utsatt tid på alla examensnivåer. Högskolorna utökar de flexibla studiemöjligheterna samt erkännandet av tidigare inhämtad kunskap. Högskolorna gör handledningen av de studerande mångsidigare och utökar samverkan med arbetslivet. Fungerande karriär- och rekryteringstjänster stöder en snabb utexaminering och gör det möjligt att snabbare komma ut i arbetslivet. Högskolorna tar i bruk en riksomfattande karriäruppföljning.

Högskolorna bär ansvar för att identifiera invandrarnas kompetens och utbildningsbehov samt för att förbättra förutsättningarna för dem att bli sysselsatta.

Åbo Akademi tar fram till år 2018 i bruk ett förfarande för antagning av studerande som inte förutsätter långa förberedelser. Universitetet deltar i utvecklandet av gemensamma antagningsförfaranden för olika studieområden så att ansökan inom loppet av avtalsperioden huvudsakligen sker inom den gemensamma antagningen och eventuella urvalsprov genomförs i samarbete med övriga universitet som erbjuder utbildning inom samma utbildnings- och vetenskapsområden. Akademin utökar andelen studerande som tas in för att avlägga sin första högskoleexamen av samtliga nya studerande. Akademin tar i bruk ett betygsbaserat antagningsförfarande i den gemensamma antagningen till ekonomi 2017.

Åbo Akademi genomför ett digitaliseringsprogram i syfte att tillförsäkra samtliga studerandes och undervisningspersonalens digitala färdigheter. Akademin påskyndar utexamineringen av studerande genom att göra det möjligt att studera och få handledning året om. Akademin utvecklar samarbetet med arbetslivet inom ramen för utarbetandet av studieprogrammen och utökar möjligheterna till arbetspraktik.

1.ANTAGNING

Åbo Akademi deltar i alla områden där det är möjligt i antagningssamarbete nationellt. I områden som akademin inte deltar utvecklar akademin ett generiskt inträdesförhör som inte kräver förberedelse inför antagningen 2020.

Åbo Akademi har även tagit fram en ny rekryteringstrategi och utökat marknadsföringssatsningarna. En treårs-satsning med bl.a. finsktalande Finland och Sverige som målgrupper genomförs.

2.NYA STUDERANDE, ANTAGNINGEN INOM OMRÅDET EKONOMI

Åbo Akademi har infört kvoter för nya sökande på alla antagningsområden.

Samabetet inom ekonomiområdet har inletts inför antagningen 2019 i enlighet med de ramvillkor ekonomiområdet nationellt kommit överens om.

Akademin har varit med och utarbetat antagningskriterierna för den gemensamma ansökan 2018, bl.a. ingår personal vid Åbo Akademi i arbetsgruppen för att utarbeta urvalsprovet. Det finns planer på att rättsnotarieutbildningen går med i den gemensamma ansökan från och med 2021.

3.DIGITALISERING OCH GENOMSTRÖMNING

Åbo Akademis digitaliseringsprogram har tre teman:

- Digitalisering i undervisning och lärande

- Öppen vetenskap och hantering av forskningsdata

- Digitala studerande och ett digitalt campus

Åbo Akademis allmänna digitaliseringsprogram har utvecklats under 2016-2017. Programmet innebär bl.a. kurser i digitala arbetsmetoder och digitalisering av undervisningen, se: xxxx://xxx.xxx.xx/xxxxxxxx/xxxxxxxxxxxxx. Digitaliseringsprogrammet syftar också att ge universitetets personal, såväl den undervisande som den administrativa, möjligheter att utveckla sina digitala kompetenser för att fullt ut kunna utnyttja digitaliseringens möjligheter.

Under 2018 har Åbo Akademi avsatt nya resurser för att stödja digitaliseringen av verksamheten. I fokus för arbetet har under år 2018 varit undervisningens digitalisering. I december 2017 anställdes en chef för digital utveckling som ska koordinera digitaliseringsarbetet inom akademin och på hösten 2018 anställdes en pedagogisk utvecklare med uppgift att utveckla möjligheterna till och användningen av digitala metoder i undervisningen. Särskilda digimentorer kommer att under 2019 rekryteras till alla fakulteter för att stödja främst den undervisande personalen (den första av fyra mentorer är redan rekryterad).

Under 2018 inleddes också uppsökande utbildningsarbete vid fakulteterna och allmänna utbildningsseminarier.

Planeringen av ett meriteringsprogram för undervisande personal har inletts.

Åbo Akademi främjar studier året om och har initierat en process för att utveckla akademins interna utbildningsplattformar för att möjliggöra effektiva året om studier. Åbo Akademi uppmuntrar personalen att ge handledning i slutarbeten året om och akademins studerande kan avlägga studier även under sommaren genom t.ex. allmänna tentamenstillfällen och deltagande i Öppna universitetets kurser. Från och med 2020 kommer Åbo Akademi att gå med i Turku Summer School.

Under 2018 har universitetspedagogiken med fokus på digitala metoder utvecklats bl.a. inom det UKM- finansierade projektet HELLA. Avsikten är att modernisera akademins pedagogiska metoder och höja personalens pedagogiska kompetens med tanke på digitaliseringen av undervisningen.

Under 2017 arbetade en arbetsgrupp för utvecklande av Åbo Akademis lärandemiljöer. Förverkligande av arbetsgruppens förslag på utveckling av såväl den formella som informella lärandemiljön har pågått under 2018.

UTVECKLANDE AV UTBILDNINGAR

Åbo Akademi har under 2018, i enlighet med sin strategi och Vision 2030, fortsatt utveckla utbildningarna till att vara gränsöverskridande, samhällsrelevanta och tidsenliga, samt utvecklat utbildningarnas kvalitet och

tillgänglighet. Digitaliseringen av utbildningarna har framskridit, särskilt inom campusöverskidande utbildningar såsom lärarutbildningen.

Läsåret 2017/2018 var det tredje året för de nya kandidatutbildningarna som infördes hösten 2015. De nya kandidatutbildningarna har starkt samarbete mellan utbildningsområdets olika ämnen och öppnar upp för biämnesstudier inom andra utbildningsområden, de fokuserar på rekommenderad studiegång för bättre genomströmning och på identitetsskapande verksamhet och god samhörighet redan från början av studierna. Kandidatutbildningarna utvärderas som en del av det allmänna utvärderingsprogrammet som pågår inom akademin, och en särskild utvärdering av kandidatreformen planeras för 2020.

Styrelsen för Åbo Akademi godkände de nya svenskspråkiga magisterutbildningarna vid sitt möte den 15 december 2016. De nya magisterprogrammen inleddes på hösten 2018 och det är för tidigt att dra några långtgående slutsatser gällande utbildningarnas söktryck eller reformens framgång. Programmen grundar sig på nya 20 sp moduler av kurshelheter och betonar gränsöverskridande utbildning och samarbete mellan ämnen och möjliggör ökad arbetslivsrelevans i form av arbetslivspraktik med karriärvägledning och genom nya arbetssätt.

Magisterprogramsreformen innebär att Åbo Akademi går ned från 68 antagningsmål till 23.

Utöver de 23 svenskspråkiga magisterprogrammen har Åbo Akademi sju engelskspråkiga magisterprogram från och med hösten 2017. De engelskspråkiga magisterprogrammen, som är föremål för terminsavgifter för studerande utanför EU/ESS, upplevde en kraftig sänkning i söktrycket under 2017. Återhämtningen skedde dock snabbt, redan på andra ansökningsomgången (våren 2018) steg antalet sökande till en högre nivå än före terminsavgifternas införande och denna trend fortsatte 2019. Endast ca 10 procent av antalet sökande inleder studierna, vilket inte är tillfredsställande. Akademin kommer att göra fortsatta satsningar på att fler sökande inleder studierna vid de internationella programmen.

Åbo Akademi samarbetar i marknadsföringen av de internationella programmen med Finland University AB. Under 2018 inleddes förhandlingar om att förstärka samarbetet med Finland University i syfte att inleda utbildningsexport inom detta samarbete.

Jämsides med magisterreformen uppdaterades under 2017 Åbo Akademis examensstadga. Analys av akademins utbildningsverksamhet har identifierat flaskhalsar i verksamheten. Utbildning ordnas för digitala arbets- och undervisningsmetoder, genom allmänna fortbildningskurser och genom universitetspedagogiken. För att försnabba genomströmningen förnyas också processerna kring språkgranskning av kandidat- och magisteravhandlingarna. Åbo Akademi har digitaliserat processen och under 2018 piloterades pro gradu processen samt slopande av språkgranskningen på magisternivån.

Kontinuerlig utvärdering av undervisningen utnyttjas inom Åbo Akademi för att utveckla undervisningen, i enlighet med Vision 2030.

Under 2018 har ett program för intern utvärdering av undervisningen implementerats och ett gemensamt elektroniskt kursutvärderingssystem tagits i bruk inom hela akademin. Syftet är att uppmuntra personalen till teamarbete för uppföljning och kontinuerlig utveckling av undervisningen.

ÅA har infört möjlighet till arbetspraktik (vid sidan av obligatorisk praktik) och karriärvägledning i alla utbildningar (5 sp). I processtänket kring kontinuerligt lärande ingår planering och uppföljning av utbildning tillsammans med intressenter i näringsliv och samhälle vilket ska synas i utbildningens utformning. Åbo Akademi ger även personalen möjlighet till uppdatering av sitt yrkeskunnande genom projektet KLOSS vilket bör avspeglas i utbildningens kvalitet.

Genomslagskraft, konkurrenskraft och välfärd genom forskning och innovationer

Högskolorna stöder nya lovande forskningsområden samt forskningsinriktningar som utvecklas nära den internationella toppen. Högskolorna förbinder sig till en öppen verksamhetskultur och en praxis för öppen vetenskap på alla organisationsnivåer. Högskolorna stöder det nationella humankapitalets tillväxt bl.a. genom öppen vetenskap och forskning samt användarorienterat utvecklings- och innovationsarbete.

Högskolorna utvecklar på lång sikt tillsammans med forskningsinstituten samt det övriga arbets- och näringslivet gemensamma forskningsmiljöer som har förutsättningar att klara sig i en internationell och tvärvetenskaplig verksamhetsmiljö. Högskolorna stärker samarbetet med forskningsinstituten och arbetslivet och samlar sin kompetens för att stöda detta samt utvecklar sina arbetssätt för att kommersialisera forskningsresultat och innovationer.

Högskolorna samlar sin sakkunskap angående forskningsfinansiering samt utvecklar arbetssätten och samarbetet så att de har bättre förutsättningar att skaffa kvalitetsmässigt konkurrensutsatt kompletterande finansiering för forskning, utveckling och innovationsarbete samt för konstnärlig verksamhet som motsvarar högskolornas strategi och profil.

Åbo Akademi höjer kvaliteten på forskningen och dess internationella synlighet genom att anvisa resurser till sina styrkeområden samt genom samarbete med sina strategiska partners. Akademins praxis angående öppna data stiger minst till nivå tre under avtalsperioden.

1.FORSKNINGENS KVALITET OCH SYNLIGHET

Åbo Akademi har under 2018, utgående från sin strategi och i enlighet med Vision 2030, genomfört åtgärder för fortsatt profilering, internationalisering inom forskningen, systematik i forskningsfinansiering, utvecklande av innovationsverksamhet och kommersialisering samt öppenhet i vetenskap.

Med hjälp av framgångsrika ansökningar till FA inom profilering har Åbo Akademi kunnat kraftigt förstärka sina profilområden inom forskning. Satsningar gjordes inom de fyra områdena minoritetsforskning, molekylär process- och materialteknologi, läkemedelsutveckling och diagnostik samt havet, för att ytterligare höja forskningens kvalitet och den externa finansieringen.

Profileringssatsningarna har resulterat i sammanlagt 10 nya tenure track professorspositioner inom profilområden, av vilka 3 var nya under 2018. Dessa positioner kommer efter 4-6 år att ersätta existerande professurer och den vägen bidra till att rikta om resurser till profilområden. Sammanlagt 11 internationella adjungerade professorer har anställts till profilområdena.

Organiseringen av profileringen sker genom en för alla fyra profileringsområdena gemensam referensgrupp, samt enskilda styrgrupper för respektive profileringsområde. Varje profileringsområde har därtill en vetenskaplig ledare. Administrativt har profileringsverksamheten stöts under 2018 av en koordinator, en projektassistent och två grant writers.

Åbo Akademi följer den pågående diskussionen och utvärderingarna gällande vetenskapens kvalitet, bl.a. Finlands Akademins Vetenskapens tillstånd. Åbo Akademi är medveten om de utmaningar som finns inom vissa vetenskapsområden och tar till sig utvärderingarnas resultat. Akademin försöker medvetet arbeta med dessa frågor, t.ex. framgångsrik internationell rekrytering, profilering för starka forskningsmiljöer och digitalisering i sin kommande strategi. Akademin gör också specialsatsningar för att lyfta sin europeiska profil för att klara sig bättre framöver i den internationella konkurrensen om finansiering och forskare.

Åbo Akademi har utvecklat sin internationella synlighet genom att gå in för internationella rekryteringar vid besättande av professorer. Internationella rekryteringar är också en viktig del av profileringsarbetet och ett flertal internationella rekryteringar har genomförts i samband med profileringsprojekten. Dessa ger internationell synlighet åt akademin och stärker akademins internationalisering i enlighet med Vision 2030. I den tredje profileringsansökan ingick ett internationellt utbytesprogram för forskare som ett centralt element och denna Research Mobility Program lanserades i början av 2018.

På våren 2018 godkändes Åbo Akademis fjärde profileringsansökan som utvecklar ytterligare den internationella dimensionen inom de valda fyra områdena genom internationella nätverk med partneruniversitet och med en stark fokus på att bygga partnerskap med näringslivet och andra samhälleliga aktörer.

Under 2017 lyckades Åbo Akademi få sin första ERC-grant, inom området cellbiologi. Åbo Akademi har därefter vidtagit åtgärder för att stärka förutsättningarna för internationellt konkurrenskraftig forskning inom detta område.

Inom fakulteterna har stödinsatser förverkligats för att åstadkomma fler framgångsrika forskningsansökningar, t.ex. genom seed-money, grant-writer hjälp och avancerad peer-review i ansökningsskedet. Satsningarna har särskilt riktas in på ansökningar till Finlands Akademi och den Europeiska Unionens forskningsprogram. Åbo Akademi har också fortsatt att stöda interna spetsenheter inom forskning. Dessa satsningar utgör grunden för framgång i konkurrensen om nationell spetsenhetsstatus.

ÖPPEN VETENSKAP VID ÅBO AKADEMI

Åbo Akademis har aktiverat sig i främjandet av öppen vetenskap under 2017-2018. Ett policydokument om öppen vetenskap vid Åbo Akademi publicerades den 2 mars 2017 (Bilaga): xxxxx://xxxxx0.xxx.xx/xxxxxxxxxxxxxxxxx/0000/00/00/xxxxx-xxxxxxxxx-xxx-xxx-xxxxxxx/

Öppen vetenskap inom Åbo Akademi syftar till att, i enlighet med Vision 2030, förbättra tillgängligheten av forskningspublikationer, -data, -metodologi och - kunnande.

Åbo Akademis policy för öppen data presenterades vid fakultetsvisa seminarier på våren 2017. Policy dokumentet ett levande dokument som kan modifieras vid behov utgående från yttre ändringsbehov. Under 2018 anställde Åbo Akademi en koordinator för öppen vetenskap. Open source publicering har utvecklats mycket positivt inom akademin under 2018 och nästa steg är att satsa särskilt på öppen forskningsdata.

Högskolesamfundet som resurs

Högskolorna bedömer och utvecklar systematiskt ledarskapet och förutsättningarna för expertarbete på alla organisationsnivåer. Högskolorna har en bra och öppen personalpolitik och tar i bruk ett enhetligt och jämförbart verktyg för undersökning av arbetshälsan. Högskolorna främjar jämställdhet och mångfald i sin personalpolitik och genom att utveckla innehållet i sina grundläggande uppgifter. Högskolesamfundet stärks genom att personalens kompetens utvecklas, nätverk bildas, internationella rekryteringar görs samt genom att kunnandet bland inhemska och utländska studerande tas till vara. Högskolorna axlar en betydande roll när det gäller att stärka den kulturella mångfalden inom sitt verksamhetsområde.

Högskolorna hör och engagerar personalen och de studerande i ett tidigt skede av ledarskaps-, organisations- eller andra reformer så att medlemmarna av högskolesamfundet kan påverka och ta ansvar för förändringarna. Högskolorna utnyttjar system för respons från de studerande och anställda samt digitaliseringens möjligheter för att utveckla verksamhetskulturen och rutinerna.

VERKSAMHETSUTVECKLING INOM ÅBO AKADEMI

Åbo Akademi strävar kontinuerligt utveckla sin verksamhet. Ledarskapsutbildning för hela personalen förverkligades under 2018. Som en del av verksamhetsutvecklingen fortsatte genomförandet av det interna utvärderingsprogrammet som täcker den akademiska verksamheten, förvaltningen och stödservicen. Under 2018 utvärderades ICT-verksamheten vid akademin. Även verksamheten vid Centret för språk och kommunikation analyserades.

Åbo Akademis vision är att vara det gränsöverskridande universitet där digitaliseringen är ett verktyg för att skapa en öppen, kreativ och framåtblickande miljö som gör ÅA till det mest attraktiva universitetet som studie-, forsknings- och arbetsplats.

Digitaliseringen har varit en prioritet i strategins åtgärdsprogram och ett centralt tema i verksamheten under 2018. Åbo Akademi rekryterade en chef för digital utveckling och genomförde en omfattande utredning över behov, möjligheter och utmaningar för digitaliseringen av verksamheten. Som ett resultat av detta arbete fattade ledningen beslutet att inledningsvis fokusera på digitalisering av utbildning och satsningar på nödvändig infrastruktur för detta. I samband med digitaliseringen eftersträvas också en höjning av personalens (digi-)pedagogiska kompetens varför en pedagogisk utvecklade anställdes på hösten 2018.

Digitaliseringen av utbildningen startade under 2018 och arbetet framskrider de närmaste åren.

På hösten 2018 inledde Åbo Akademi arbetet med en ny strategi. Inledningsvis genomfördes ett omfattande arbete med strategisk samverkan vars resultat utnyttjas i strategiarbetet. Personal och studerande involverades i arbetsgruppen och processen fortsätter under 2019 med målsättning att styrelsen ska kunna godkänna akademins nya strategi på senhösten 2019. Ett mål med strategiarbetet är att digitaliseringen blir ett geomgående tema i strategin.

Åbo Akademi utnyttjar system för respons från de studerande och anställda samt digitaliseringens möjligheter för att utveckla verksamhetskulturen och rutinerna. Akademin har satsat särskilt mycket bl.a. på kursevaluering (gemensam kursutvärdering) och därtill hörande processer .

3. ÅBO AKADEMIS UPPGIFT, PROFIL OCH STYRKEOMRÅDEN

Uppgift och profil

Åbo Akademi utgör en öppen svenskspråkig universitetsmiljö för forskning och studier av hög kvalitet med nordisk och internationell förankring. Åbo Akademi har ett särskilt uppdrag att utbilda svensktalande experter för Finlands framtida behov.

Till akademins särskilda uppdrag, som utgör basen för universitetets profilering av utbildningen, hör även att bära fram utvecklingen av svenskspråkig kultur i Finland, att bevara och förmedla landets svenska kulturarv samt att i sin verksamhet beakta och verka för landets tvåspråkighet. Som en del av detta uppdrag vill akademin vara en bro mellan Finland och det övriga Norden samt främja nordiskt samarbete inom all sin verksamhet.

Styrkeområden och nya, växande utbildnings- och vetenskapsområden

De styrkeområden inom forskning som Åbo Akademi fastställt är: 1) minoritetsforskning, 2) molekylär process- och materialteknologi, 3) läkemedelsutveckling och diagnostik (med Åbo universitet).

Åbo Akademi har identifierat psykologi, demokratiforskning och religionsvetenskap i globalt perspektiv som sina framtida styrkeområden inom forskning. En utvidgning och förstärkning av profileringen kring minoritetsfrågor är Åbo Akademis viktigaste nya satsning under den kommande avtalsperioden.

UTVECKLINGEN AV STYRKEOMRÅDEN

Med hjälp av framgångsrika ansökningar till FA inom profilering har Åbo Akademi kunnat kraftigt förstärka sina profilområden inom forskning. Satsningar gjordes inom de fyra områdena minoritetsforskning, molekylär process- och materialteknologi, läkemedelsutveckling och diagnostik samt havet, för att ytterligare höja forskningens kvalitet och den externa finansieringen.

Åbo Akademi vidareutvecklar verksamheten inom profileringsområdena genom strategiskt visionsarbete med fokus särskilt på tvärvetenskaplig forskning och utbildning, mobilitet samt genomslagskraft i och samverkan med samhället. Under 2018 har Åbo Akademi tagit fram en strategi för samhällelig genomslagskraft och samverkan (bilaga).

Åbo Akademi har anställt 10 st. TT-professurer och 11 st. internationella adjungerade professorer inom profileringsområdena, samt etablerat interna styrgrupper för profilområdena för att vidare utveckla forskningen och aktiviteterna, samarbetet och även integrera aktiviteterna i undervisningen

Under 2018 har Åbo Akademi genomfört satsningar på framtida styrkeområden (psykologi, demokratiforskning och religionsvetenskap i globalt perspektiv). Som exempel på detta är demokratiforskningen som tilldelades status som en intern spetsenhet 2019-2023 med betydande tilläggsfinansiering. Religionsvetenskapen har varit spetsenhet under åren 2015-2018 och publicerar för närvarande resultaten från den här perioden.

4. EXAMENSMÅL

Mål	Åren 2017 - 2020 i medeltal
Högre högskole-examina	520
Det pedagogiska området	100
Hälso- och välfärdsområdet	15
Konst och kultur samt det humanistiska området	100
De samhällsvetenskapliga områdena samt tjänstebranschen	90
Handel, administration och juridik	80
De naturvetenskapliga områdena	60
Databehandling och kommunikation (IKT) samt det tekniska området	75
Mål enligt universitetet
Doktorsexamina	65
Lägre högskoleexamina	590

Åbo Akademis årsvisa examensmål inom lärarutbildningen under avtalsperioden 2017-2020 är: barnträdgårdslärare 60, specialbarnträdgårdslärare 20, klasslärare 68, specialklasslärare och speciallärare 22, ämneslärare inom humaniora 38 och inom matematisk- naturvetenskapliga ämnen 30.

Akademin riktar antagningen till det pedagogiska studie- och vetenskapsområdet från allmän pedagogik till lärarutbildningens växande utbildningsbehov (barnträdgårds- och klasslärarutbildning, behovet av lärare inom specialundervisning). Akademin utökar antagningarna till det matematisk- naturvetenskapliga studieområdet på det sätt som behovet av lärare i dessa ämnen kräver. I antagningen till det humanistiska utbildningsområdet beaktar akademin behovet av lärare i språkämnen. Akademin utökar yrkeslärarutbildningen.

5. FINANSIERING

Undervisnings- och kulturministeriet beviljar universitetet nedan stående basfinansiering för de uppgifter som anges i universitetslagen med stöd av 49 § i universitetslagen (558/2009), 5, 6 och 7 § i statsrådets förordning om universiteten (770/2009) och undervisnings- och kulturministeriets förordning om beräkningskriterierna för universitetens basfinansiering (331/2016) till ett sammanlagt värde av 62 058 000 euro från moment 29.40.50 enligt följande:

a) Totalt 55 920 000 euro för basfinansiering som bestäms på kalkylerade grunder.

Som universitetets riksomfattande uppgifter har beaktats Pet-centret och övningskolan. I basfinansieringen ingår årligen totalt 6 100 000 euro (finansieringsnivå år 2017) enligt de riksomfattande uppgifterna för perioden 2017-2020.

Strategisk finansiering 7 000 000 euro (år 2017), 6 600 000 euro (år 2018), 5 400 000 euro (år 2019) och 5 200 000 euro (år 2020) allokeras för verksamhet enligt universitetets strategi, med beaktande av de åtgärder för strategisk utveckling som anges i avtalet och när de infaller samt:

- Stärkt samarbete inom ramen för KOTUMO-processen och mellan högskolor i Åbo regionen

- Tätare nordiskt samarbete

- Stärkt samarbete i utbildning och nätbaserat utbildningsutbud

- Starkare verksamhetsmodeller till kommersialisering av innovationer

b) I universitetets statsfinansiering ingår 2017 dessutom

1 109 000 i finansiering enligt universitetslagen (558/2009) som står utanför basfinansieringen på kalkylerade grunder.

Totalt 5 029 000 euro för den andel som den mervärdesskatt som ingår i utbildningstjänster enligt 39 och 40 § i mervärdesskattelagen (1501/1993) och i anskaffningar och lokalhyror i anslutning till annan än affärsekonomisk verksamhet utgör av de kostnader som universiteten orsakas.

Beviljad finansiering används inte för stöd till näringsverksamhet.

ÅBO AKADEMIS UPPDRAG - FINLANDS SVENSKA UNIVERSITET

Åbo Akademis uppdrag är att utgöra en högklassig universitetsmiljö som särskilt tillgodoser Finlands svenskspråkiga befolknings behov av högre utbildning. Akademin ska inom sin forskning och utbildning beakta och verka för landets tvåspråkighet.

För att förverkliga Åbo Akademis strategi har akademins ledning årligen utarbetat ett åtgärdsprogram som har godkänts av akademins styrelse.

Under 2018 fokuserade de strategiska utvecklingsåtgärderna på

- digitalisering,

- internationalisering,

- kvalitetsarbete,

- kommunikation och marknadsföring samt

- kampusutveckling.

Åtgärdsprogrammets åtgärder integrerades i den årliga verksamhetsplanen och särskilda medel reserverades i budgeten för strategins genomförande. Resultatenheternas, d.v.s. fakulteternas, de fristående enheternas och förvaltningens verksamhetsplaner har under 2017-2018 utarbetats utgående från strategins åtgärdsprogram och styrelsens prioriteringar. På så sätt har strategin genomsyrat verksamheten inom hela Åbo Akademi.

KOTUMO

Åbo Akademi har fortsatt arbeta för utökat samarbete mellan universitet, högskolor och forskningsinstitutioner och försöker hitta bästa möjliga samarbetssätt inom olika områden.

Åbo Akademi har framförallt satsat på utvecklandet av gemensamma campusstrukturer (Agora, Geohuset) samt den tillhörande infrastrukturen. Under 2018 inleddes förvekligandet av Aurum som inrymmer utrymmen för ämnen inom naturvetenskap och teknik för Åbo Akademi och Åbo universitet.

Samlokaliseringen i Aurum kommer att stimulera samarbete och förbättra möjligheterna för samanvändning av forskningsinfrastrukturen.

Åbo Akademi har skapat ett mobilitetsprogram för personalen (Åbo Akademi Staff Exchange) samt som en del av profileringen ett utbytesprogram för forskare (Åbo Akademi Research Mobility), program som innebär möjligheter även för utbyte av personal mellan akademin och forskningsinstituten. Under 2018 godkändes 11 inkommande och 4 utgående ansökningar inom Research Mobility, d.v.s. sammanlagt 15 mobilitetsperioder (mellan 1-6 månader).

NORDISKT SAMARBETE

Åbo Akademi slöt under 2017-2018 strategiska samarbetsavtal med Umeå universitet, Kungliga Tekniska Högskolan och Uppsala universitet. De strategiska samarbetsavtalen strävar efter strukturer för gemensamma utbildningssatsningar (bl.a. provisorsutbildning och svenskspråkiga mastersprogram planeras). Xxxxx flera andra partnerskap har utvecklats och samarbetsavtal är under arbete inom olika områden, bl.a. med Göteborgs universitet (demokratiforskning). Från tidigare har Åbo Akademi även en rad ämnesspecifika avtal, t.ex. med Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet (kemiteknik).

Åbo Akademi uppmuntrar sin personal för nordiskt samarbete, flera i personalen vid ÅA har uppdrag som granskare av utbildningar i nordiska länderna och som professor vid nordiska universitet. De flesta har forskningssamarbete med nordiska kolleger.

I syfte att utveckla sin förmåga till strategisk samverkan är Åbo Akademi sedan 2017 medlem i det svenska samverkansnätverket KLOSS Net (Kunskap och Lärande om Strategisk Samverkan). Inom Kloss har ett program för personalutbyte mellan akademin och näringslivet utvecklats, vilket kan på sikt underlätta rörlighet av personer med doktorsexamina från akademin till näringslivet (Vision 2030).

Åbo Akademis personal medverkar i processer för att utvärdera och utveckla universitet och högskolor i Sverige, bl.a. deltar personal vid Åbo Akademi i Universitetskanslers-ämbetet i Sveriges pilotering och utveckling av auditeringen av universitet och högskolor.

Åbo Akademi har en representant i nätverken för prorektorer i Sverige.

Åbo Akademi är en aktiv medlem i det nordiska universitetsadministratörs nätverk NUAS och har också en plats i nätverkets styrgrupp. Åbo Akademis administratörer deltar i NUAS chefsutbildning, medverkar som ordförande i biblioteksgruppen och organiserar tematiska konferenser i samarbete med sina kollegor från andra nordiska universitet. Åbo Akademi är också med i koordineringsgruppen för NUAS storkonferens i Tromsö 2019.

Det nordiska samarbetet är viktigt för Åbo Akademi också framöver. För att uppnå konkreta resultat krävs långsiktigt uppmärksamhet och tillräckliga resurser för arbetet.

STÄRKT SAMARBETE I UTBILDNING OCH NÄTBASERAT UTBILDNINGSUTBUD

Ett nätbaserat utbildningsutbud är en förutsättning för det gränsöverskridande universitetets utbildningar. Magisterreformen avser öka samarbetet internt och med externa partners. Det ökade samarbetet medför att allt mer av undervisningsutbudet planeras som nätbaserat utbildningsutbud.

Åbo Akademi eftersträvar en balans mellan identitets och samhörighetsskapande campusundervisning och den flexibilitet, tillgänglighet och året om studier som nätbaserade kurser möjliggör för den enskilde studerande. I detta samarbetar fakulteterna med Centret för livslångt lärande och öppna universitetet. CLL vid ÅA erbjuder en hel del nätbaserat utbildningsutbud och studerande från hela Svenskfinland deltar aktivt.

Under 2018 har gemensamma tvåspråkiga digitala kurser utvecklats inom

- småbarnspedagogik

- FiTech (teknik)

- socialt arbete (tillsammans med Åbo universitet)

- samarbetet med Novia och Högskolan på Åland

STARKARE VERKSAMHETSMODELLER TILL KOMMERSIALISERING AV INNOVATIONER

Åbo Akademi har under 2018 arbetet vidare med sina kommersialiseringsmodeller. Inom området sker många initiativ, som exempel kan nämnas

- Innovation Catalyst-idétävling med syfte att främja innovationsaktiviteten vid Åbo Akademi och inspirera forskare till att skapa nya uppfinningar och idéer.

- Deltagande i European Innovation Academy, för att få insikt i processen från idé till start-up.

- Business Essentials for Scientist-kursen i samarbete med Åbo universitet.

- Corporate Corner där evenemang riktade till näringslivet ordnas tillsammans med Åbo universitet och Åbo yrkeshögskola.

Åbo Akademi samverkar aktivt inom kommersialisering med andra högskolor i Åbo, genom nätverk och gemensamma plattformar, för att maximera sin impact som en förändringskraft i samhället och för näringsstrukturen.

Åbo Akademi kommer framöver att

- Skapa optimala gränssnitt och processer för att utnyttja innovationer

- Utveckla den öppna forskningsportalen

- Utveckla metoder för att utvärdera forskningens genomslagskraft och

- Skapa ett nätverk för innovationer och kommersialisering.

Åbo Akademi inledde under 2017 en utredning över möjligheterna att bolagisera sin innovationsverksamhet. Planeringen av åtgärden har fortsatt under 2018. Målsättningen är att hitta mera effektiva och flexibla sätt att skapa mervärde för IPR och facilitera utnyttjande av forskningsresultat. För att mera aktivt kunna arbeta med dessa frågor samarbetar Åbo Akademi med externa finansiärer och investerare i syfte att skapa mervärde för samhället och näringslivet.

ÅA fortsätter att utveckla interna processer för kommersialisering och jobbar för tillfället med ett antal Business Finland projekt som har lett eller kommer att leda till nya start-ups särskilt inom områden biovetenskaper och teknik

Åbo Akademi gör satsningar på utbildningsexport genom samarbete med Finland University

6. RAPPORTERING

Universitet rapporterar om sin verksamhet i bokslutet och verksamhetsberättelsen samt i en årlig separat rapport om hur målen i avtalet och de centrala åtgärderna för genomförandet av högskolans strategi har utfallit. Universitet ska även motivera eventuella avvikelser från genomförandet av överenskomna mål eller tidpunkter för åtgärderna. Användningen av finansieringen rapporteras enligt universitetens ekonomiförvaltningskod. Universitet informerar proaktivt, utanför den årliga rapporteringen, ministerierna om strukturella reformer med betydande personalkonsekvenser.

Undervisnings- och kulturministeriet säkerställer under avtalsperioden årligen att högskolan har initierat eller framskridit med de avtalsenliga åtgärderna. Vid eventuella problemsituationer för UKM årligen i början av hösten en preciserande diskussion med högskolan för att kontrollera nivån på den tidigare fastställda strategifinansieringen.

Undervisnings- och kulturministeriet bedömer utfallet av avtalet genom skriftlig respons från ministeriet, i samband med styrningsrelaterade högskolebesök och som en del av den årliga statistikuppföljningen.

UNDERSKRIFTER

Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar, ett för vardera avtalsparten.

Xxxxx Xxxxxxx Xxxxxxxx Xxxxxxx

Överdirektör Styrelseordförande

Xxxxx Xxxxx Xxxxx Xxxx

Direktör Rektor

BILAGOR

Bilaga AAU-Guidelines-for-impact-SUMMARY skickad via "dokument-hanteringen".