ÅRSREDOVISNING 2011
ÅRSREDOVISNING 2011
KPA
Pensionsförsäkring AB (publ)
INNEHÅLL
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 2
RESULTATRÄKNING, koncern 12
BALANSRÄKNING, koncern 13
FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL, koncern 15
RESULTATRÄKNING, moderbolag 16
BALANSRÄKNING, moderbolag 17
FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL, moderbolag 19
KASSAFLÖDESANALYS 20
NOTER 21
ÅRSREDOVISNINGENS UNDERTECKNANDE 64
DEFINITIONER 65
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Styrelsen och verkställande direktören för KPA Pensionsförsäkring AB (publ.) nedan KPA Pensionsförsäkring AB, org. nr 516401-6544 med säte i Stockholm, avger härmed årsredovisning för räkenskapsåret 2011 som är bolagets fjortonde verksamhetsår.
ÄGARFÖRHÅLLANDEN OCH KONCERNSTRUKTUR
KPA Pensionsförsäkring AB ägs till 100 procent av KPA Livförsäkring AB (publ), nedan KPA Livförsäkring AB (502010-3502). KPA Livförsäkring AB är ett helägt dotterbolag till KPA AB (556527-7182). KPA AB ägs till 60 procent av Folksam ömsesidig livförsäkring (502006- 1585) och till 40 procent av SKL Företag AB (556117-7535). KPA-gruppen består också av KPA Pensionsservice AB med bifirma Pensionsvalet PV.
KPA Pensionsförsäkring AB drivs, liksom sitt moderbolag KPA Livförsäkring AB, enligt ömsesidiga principer. Bolagen får inte dela ut vinst och konsolideras inte i KPA-koncernen. Allt överskott återförs till försäkringstagarna.
KPA Pensionsförsäkring AB äger två aktiebolag, Litreb I AB (556715-5782) och Litreb II AB (556730-4679), som i sin tur är ägare till ett kommanditbolag, Litreb KB (969700-5032). KPA Pensionsförsäkring AB äger dessutom Kulltorp Holding till 33% med dotterbolaget Gnosjö Energi AB, 99% av KB Sandspridaren (969747-2950) vari Litreb II AB äger 1%. Litreb KB äger Litreb Fastigheter AB (556681-3142), Ymerplan AB (556742-7199), Godsfinkan Hammarby AB (556605-7757), Trumman Häggvik AB (556728-3923), Löten Vårdbostäder AB (556758-5426), Arlöv Vårdbostäder AB (556668-0566) och Äldreboendet Solbacka AB (556768-3924).
Alla KPA-bolagen har säte i Stockholm. KPA bolagen benämns nedan KPA Pension.
ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN I KPA PENSION
KPA Pension, med varumärket KPA Pension, erbjuder traditionell pensionsförsäkring, fondförsäkring, livförsäkring, pensionsadministration, valcentral och kapitalförvaltning med etisk inriktning. Den prioriterade marknaden är kommunsektorn i Sverige. Med kommunsektorn avses kommuner, landsting, regioner, kommunalförbund, kommunala företag och härtill närstående företag.
KPA Pension är marknadsledande inom pensionsområdet i kommunsektorn och kunderna är både arbetsgivare och anställda. Samtliga landsting och cirka 80 procent av Sveriges kommuner har avtal med bolag inom KPA Pension. Över en miljon anställda har sin pension i någon form hos KPA Pension. KPA Pension erbjuder kundanpassade pensions- och försäkringslösningar främst till kommunsektorn. Vi kombinerar trygga pensioner med etiska placeringar.
ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN I KPA PENSIONSFÖRSÄKRING AB
KPA Pensionsförsäkring AB:s verksamhet är en naturlig del av KPA Pensions kompletta produktutbud till arbetsgivare, arbetstagare och pensionärer. Bolaget tillhandahåller kompletta försäkringslösningar för arbetsgivarnas pensionsåtaganden. Den största delen består av arbetstagarnas individuella val, premiebestämd pension inom olika kollektivavtalsområden. Den andra delen är förmånsbestämda pensioner som hanteras för KAP-KL och PA-KFS.
Anställda inom kommunsektorn som inte gör något eget val för förvaltning av sin tjänstepension inom avtalsområdet KAP-KL samt anställda inom statsunderstödda teatrar, dans- och musikinstitutioner inom avtalsområdet AIP får pengarna placerade som en traditionell försäkring i KPA Pensionsförsäkring AB. KPA Pensionsförsäkring AB finns också som valbart bolag inom traditionell försäkring för avtalsområdena KAP-KL, PA-KFS 09, PA-03, KFO och AIP.
Inom avtalsområdena KAP-KL och PA-03 finns även fondförsäkring som valbart alternativ. KPA Pensionsförsäkring AB erbjuder också privat traditionell pensionsförsäkring och privat fondförsäkring samt alternativa pensionslösningar för arbetsgivare.
VERKSAMHETEN UNDER 2011 I KPA PENSIONSFÖRSÄKRING AB
Arbetstagare och arbetsgivare
Inom KAP-KL är det årligen cirka 80 000 till 100 000 nyanställda och eller anställda som uppnår 21 års ålder, som får välja försäkringsgivare för sin tjänstepension. Tillskott av väljare gjorde att KPA Pensionsförsäkring AB fick 70 000 nya pensionssparare under 2011.
Premier för 2010 års val förmedlades till KPA Pensionsförsäkring AB i slutet av mars 2011 och motsvarade 5,5 miljarder kronor, varav 400 mkr till någon av KPA Pensions etiska fonder.
Totalt har KPA Pensionsförsäkring AB pension under förvaltning för 1,2 miljoner personer, varav 70 000 personer sparar i någon av KPA Pensions etiska fonder.
Kommuner och landsting kan också försäkra pensionsförmåner utöver individernas individuella del inom KAP-KL. Det är förmånsbestämd ålderspension och efterlevandepension samt premiebefrielse av dessa förmåner som försäkras. Hittills har cirka 120 kommuner tecknat avtal med KPA Pensionsförsäkring AB, vilket motsvarar drygt var tredje kommun.
Fördelad avkastning
Sedan den 1 juli 2004 fördelar KPA Pensionsförsäkring AB både positiv och negativ avkastning, avkastningsränta, kvartalsvis i efterskott till pensionsspararna. Metoden medför att kollektiv konsolideringsnivå för traditionell premiebestämd pensionsförsäkring alltid ligger runt 100 procent. Avkastningsräntan för 2011 uppgick till 5,5 (8,3) procent.
Förvaltat kapital
Vid utgången av 2011 är cirka 77 miljarder kronor under förvaltning för traditionell pensionsförsäkring i KPA Pensionsförsäkring AB vilket är en ökning med 7 miljarder kronor jämfört med föregående år. Ytterligare cirka 4,5 miljarder sparades i någon av KPA Pensions etiska fonder.
Stark solvens
Under de senaste åren har bolagets ekonomi, mätt som solvensgrad, stärkts kraftigt och var 186 procent i slutet av 2010. Under 2011 har den kraftiga räntenedgången i långa marknadsräntor medfört att avsättningar för framtida pensionsutbetalningar ökat med 14 miljarder. Därmed har också solvensen blivit sämre. Per sista december 2011 uppgick solvensgraden till 143 procent. Det innebar att KPA Pensionsförsäkring AB hade 43 procent mer tillgångar än bolaget behövde för att betala ut den garanterade pensionen. Till följd av de sjunkande marknadsräntorna beslutades det under 2011 att sänka den garanterade räntan fr o m 1 Jan 2012 med 0,75 procentenheter.
Anslutningsförfarande till avtalsområdet KAP-KL
Under 2011 införde kollektivavtalsparterna ett anslutningsförfarande för avtalsområdet KAP-KL där parterna fastställt villkoren för de bolag som får leverera tjänstepension från 2012. De krav som ställdes var för traditionell pensionsförsäkring en högsta fast avgift på 75 kronor per år samt maximalt 0,20 procent per år av pensionskapitalet inklusive kapitalförvaltningsavgift. För fondförsäkring var motsvarande krav 75 kronor per år samt 0,4 procent per år i avgift för fondförvaltning. I genomsnitt kommer avgifterna i och med detta att sänkas med 62 procent. Den 1 januari 2014 införs även flytträtt mellan försäkringsgivarna på redan intjänat kapital.
Anslutningskraven omfattade inte det så kallade ickevalsbolaget som avtalsparterna redan tidigare givit KPA Pension förtroendet att vara. KPA Pension har dock beslutat att även där lägga sig på motsvarande avgiftsnivå från den 1 januari 2012.
Försämrat resultat i kommunsektorn
För kommunsektorn faller överskottet relativt kraftigt under 2011, men detta förklaras av ökade engångskostnader och minskande statsbidrag. Kommunerna klarar sig något bättre än landstingen, där det i flera fall kan komma att krävas besparingar. De starka resultaten under några år innebär dock att en försvagad intäktsutveckling framöver inte ska behöva medföra stora konsekvenser för verksamheten.
Solvens 2
Solvens 2 är samlingsnamnet för de nya solvensregler för försäkringsbolag som just nu arbetas fram inom EU. Direktivet är tänkt att stärka sambandet mellan solvenskraven och riskerna för försäkringsbolag. Genom ökad riskkontroll skall bolagen styras på ett sundare och mer ändamålsenligt sätt. Det finns även ett tydligt kundperspektiv inbyggt. Solvens 2 är ett led i ett större arbete för att skapa en gemensam europeisk finansmarknad.
Redan 2010 påbörjade, genom ett koncerngemensamt program inom Folksam, KPA anpassningen till det regelverket. Under 2011 har arbetet intensifierats och i huvudsak fokuserat på att samordna anpassningen av processer och systemstöd för styrning och rapportering av verksamheten. I övrigt stärks de kvalitativa egenskaperna i bolagens organisation och regelverk.
Solvens 2 är en viktig del av moderniseringen av branschen, en utveckling som är bra för både kunderna och KPA Pension. För KPA Pensions del kommer även tjänstepensionsdirektivet utvärderas.
Lagstiftningsutveckling
Det pågår en intensiv lagstiftningsutveckling där bland annat obligatorisk flytträtt för pensionssparande och vissa associationsrättsliga frågor utreds. Även frågor kring vilka tillsynsregler och solvenskrav som ska gälla för livförsäkringsbolag utreds. Dessa kan komma att få stor betydelse för konkurrenssituationen och för utbudet av produkter på marknaden.
BOLAGSSTYRNING I KPA PENSIONSFÖRSÄKRING AB
KPA Pensionsförsäkring AB har valt att följa svensk kod för bolagsstyrning i tillämpliga delar och har upprättat en bolagsstyrningsrapport och rapport om den interna kontrollen. Bolagsstyrningsrapporter finns publicerade på KPA Pensions hemsida (xxx.xxx.xx).
Bolagsstyrningen inom KPA Pensionsförsäkring AB utgår från lagstiftning, främst Försäkringsrörelselagen. Dessutom gäller Finansinspektionens författningssamling i form av föreskrifter och allmänna råd. För verksamheten gäller också ett stort antal interna regler som i tillämpliga delar omfattar såväl styrelseledamöter som anställda.
Under året hölls fyra ordinarie styrelsesammanträden.
PERSONALINFORMATION FÖR PENSION
All personal inom KPA Pension är tillikaanställda i samtliga KPA-bolag och arbetar över bolagsgränserna i sina funktioner. Tillikaanställningen gäller i alla bolag i Folksam. Under 2011 hade KPA Pension i medeltal 201 (299) tillsvidareanställda, som var direkt hänförliga till verksamheten i bolagen. Vid årets slut var det 194 (288) tillsvidareanställda. Andelen kvinnliga medarbetare uppgår till 63 % (61%).
Medelåldern uppgår till 48 (46) år för kvinnor och 48 (48) år för män. Totalt finns 24 (36) chefer i KPA Pension, varav 11 (17) kvinnor. Personalomsättningen har under 2011 uppgått till 8,9 % (5,6 %). Utöver den direkt hänförliga personalen finns personal i koncerngemensamma funktioner såsom it, ekonomi, med flera enheter. I samband med att Folksamanställda från den 1 juli 2011 kom att omfattas av ett nytt kollektivavtal om pensioner (KTP-planen) bytte även de som arbetar inom KPA Pension från KPA-planen till KTP-planen. Mer personalinformation finns i not 36.
Inom KPA Pension arbetar vi med de tre kärnvärdena Personliga, Engagerade och Ansvarstagande som utgör grunden för hur vi bemöter våra kunder och medarbetare. Tillsammans med vårt varumärkeslöfte Trygg pension och etiska placeringar är de kärnan i den företagskultur vi bygger inom KPA Pension.
Belöningsprogram
Ett belöningsprogram, som bygger på att vissa mål ska uppnås, har under 2011 omfattat de anställda, förutom företagsledningen. I bokslutet 2011 har 15 000 kronor per berättigad anställd reserverats. Definitivt beslut om belöning kommer att tas under våren 2012.
KPA PENSIONS ETISKA PLACERINGSKRITERIER
KPA Pensions placeringskriterier utgör grunden för alla våra placeringar. KPA Pension påverkar inom mänskliga rättigheter, miljö och mot korruption. Vi vill att de företag vi investerar i ska ta ett större ansvar i dessa frågor. Våra uteslutande placeringskriterier finns inom områdena vapen, tobak, alkohol och kommersiell spelverksamhet.
KPA Pensions val av placeringskriterier är kunddrivet. Under 2011 har vi sett över vår strategi för KPA Pensions samhällsansvar för att säkerställa att strategin är i linje med utvecklingen på området och med våra kunders krav. Bland annat har vi i en kundundersökning frågat våra kunder hur de ser på etiska placeringar. Dessa intervjuer visar att kunderna kopplar öppenhet, tydlighet och saklighet till etikbegreppet. Etiska placeringar tolkas som ansvarsfullt - att pengarna placeras på ett bra och riktigt sätt med respekt för människa och miljö. Mot bakgrund av detta arbete har vi förtydligat KPA Pensions CSR-strategi.
Ett konkret exempel på hur KPA Pensions arbete med att påverka företag vi är aktieägare i att ta ansvar för människa och miljö, är den dialog vi fört under året med ett 30-tal bolag kring mänskliga rättigheter. De bolag som vi valde att kontakta hade gemensamt att de fått lägre ranking än andra bolag som finns i deras bransch av etikkonsulten Global Ethical Service (GES) för sitt arbete med att hantera risker för brott mot mänskliga rättigheter. Konkreta frågor som vi ställde handlade om hur bolagen arbetar med arbetsförhållanden och arbetsvillkor, föreningsfrihet, jämställdhet, mångfald etc samt hur de hanterar dessa frågor hos sina underleverantörer och övriga kontakter.
KPA Pension har några väl valda samarbetspartners inom ramen för de etiska placeringskriterierna. Vad gäller miljö har vi valt att fortsätta vårt mångåriga stöd till plantering av träd i Afrika inom ramen för Vi-skogens projekt. När det gäller mänskliga rättigheter och vapen har KPA Pension valt att fortsätta samarbetet med Svenska FN-förbundet och då särskilt kampanjen Röj-en-mina.
KPA Pension stödjer UNEP FI (United Nations Environmental Program Finance), har skrivit på de tio principerna inom Global Compact och genom Folksam UNPRI (United Nations Principles For Responsible Investments). KPA Pension stödjer även CDP (Carbon Disclosure Project).
INTERNT MILJÖARBETE INOM KPA PENSION
Det interna miljöarbetet inom KPA Pension utgör en integrerad del av verksamheten och utgår från en helhetssyn på miljön. Arbetet bygger på en vision om ett hållbart samhälle. Miljöarbetet har sin utgångspunkt i Agenda 21 och syftar till att KPA Pension ska bli ett attraktivare företag för våra olika intressenter samt att KPA Pension ska följa den centrala CSR-strategin ”Att leva som vi lär”. KPA Pension miljöcertifierades enligt ISO 14001 år 1998. Det systematiska miljöarbetet har gjort att koldioxidutsläppen är på väg att halveras jämfört med 1998. Tillsammans med de klimatkompenserande åtgärder som KPA Pension årligen gör är vi ett koldioxidneutralt företag sedan 2003 och vår klimatkompensation överstiger vårt faktiska utsläpp.
För mer information om arbetet med de etiska placeringskriterierna och miljö hänvisar vi till vår hållbarhetsredovisning.
TVISTER
KPA Pensionsförsäkring AB har ett fåtal klagomål eller rättstvister. I de fall KPA Pensionsförsäkring AB bedömer att ekonomisk ersättning kan komma att utgå eller att tvistig återbetalning kan förväntas utebli har reservering gjorts efter bedömning i varje enskilt ärende.
VÄSENTLIGA RISKER FÖR KPA PENSIONSFÖRSÄKRING AB
KPA Pensionsförsäkring AB:s risker indelas i finansiella risker, försäkringsrisker och operativa, ryktes- samt strategiska risker.
De mest väsentliga riskerna som KPA Pensionsförsäkring AB hanterar inom traditionell försäkring är finansiella risker och försäkringsrisker.
Inom fondförsäkring är det spararen som bär den finansiella risken i placeringarna. För KPA Pensionsförsäkring AB är risken i fondförsäkringsprodukter låg jämfört med traditionella försäkringsprodukter, då fondförsäkring inte lämnar någon garanti till den som sparar.
Den mest väsentliga risken är aktiekursrisken, det vill säga risken att aktieportföljen sjunker i värde. Väsentlig är även ränterisken i KPA Pensionsförsäkring AB:s balansräkning. En förändring av marknadsräntenivån påverkar dels värdet på placeringstillgångarna och dels storleken på de försäkringstekniska avsättningarna (FTA). Eftersom de garanterade åtagandena till pensionsspararna (vilka ingår i FTA) sträcker sig långt fram i tiden, slår en ränteförändring mycket på skuldens storlek. En förändring av räntenivån påverkar även i stor utsträckning värdet av tillgångar som placerats i ränterelaterade värdepapper. Detta skapar netto en ränterisk i balansräkningen som består i förändringen både på tillgångs- och skuldsidan. En sjunkande räntenivå ger netto en negativ effekt på bolagets solvens. Vid behov tar KPA Pensionsförsäkring AB positioner på räntemarknaden (portföljen för strategisk riskstyrning) i syfte att hantera och styra effekten av förändringar av räntenivåer i balansräkningen som helhet.
Av försäkringsriskerna är risken vid tecknandet och reservsättningsrisken de mest väsentliga att hantera. Därutöver kan dödligheten avvika från de antaganden som gjorts vid beräkningen av premier och FTA samt den garanterade räntan vid premieberäkning kan vara för hög i förhållande till ränteläget.
Av de operativa, ryktes- och strategiska riskerna är de strategiska riskerna störst. Dessa är kopplade till konkurrens- och affärsförhållanden på pensionsmarknaden. Därutöver finns ryktesrisker samt operativa risker som kan bero på eventuella brister i processer, rutiner, system, kompetens etc. I operativa risker ingår även eventuella compliance, legala och säkerhetsrisker.
VÄSENTLIGA HÄNDELSER EFTER BOKSLUTSDAGEN
Från och med den 1 januari 2012 sänktes avgifterna och avgiftsstrukturen förändrades för traditionell försäkring i KPA Pensionsförsäkring AB. Avgiftsförändringen omfattade såväl befintlig som nytecknad, avgiftsbestämd traditionell försäkring inom avtalsområdet KAP-KL. Förändringen innebar sänkt administrationsavgift från 0,14 procent till 0,08 procent av förvaltat kapital. Premieavgift om 0,9 procent av inbetald premie avskaffas och ersätts med en fast avgift om 48 kronor per år.
KPA Pensionsförsäkring AB sänker garantiräntan med 0,75 procentenheter för samtliga traditionella försäkringar från och med 1 januari 2012. Garantiräntans storlek har betydelse vid beräkning av avtalat belopp för premiebestämda försäkringar samt vid premieberäkningen för förmånsbestämda försäkringar. Sänkningen är motiverad av kraftigt sjunkande marknadsräntor under året.
KPA Pensionförsäkring förvärvade i januari 2012, en fastighetsportfölj med 700 hyresrätter av Staffanstorps kommun i Skåne, till ett värde av 545 miljarder kronor.
I syfte att fortsätta effektivisera gemensamma processer kommer Arbetsgivarservice inom KPA Pension sammanföras från den 1 mars 2012 med Liv och Pensionsservice i Folksam. Omorganisationen omfattar 80 personer i KPA Pension.
FÖRVÄNTNINGAR OM FRAMTIDA UTVECKLING FÖR KPA PENSIONSFÖRSÄKRING AB
Pensionssystemet är i ständig förändring och har varit det i över tolv år. Det ställer krav på aktörerna inom kommunsektorn som i sin tur ställer höga krav på oss och den kompetens vi har inom pensionsområdet. Dessa krav och förväntningar arbetar vi fortlöpande med för att möta på bästa sätt. Idag är KPA Pension en viktig aktör i pensionsfrågor och ett företag som tar ett aktivt samhällsansvar. Det tillsammans med vår snabba tillväxt och starka solvens ger oss goda förutsättningar att möta framtida utmaningar.
Tillväxten och vår starka ekonomi gynnar framförallt våra sparare i KPA Pensionsförsäkring AB. Det förvaltade kapitalet har ökat kraftigt sedan starten för tretton år sedan och utvecklingen kommer att fortsätta under lång tid framöver vilket gynnar försäkringstagarna. Vår solvens är bland de bästa av alla livbolag vilket möjliggör placeringar som ger goda förutsättningar för fortsatt konkurrenskraftig avkastning, utan att riskera den trygghet vi vill leverera till kunderna.
EKONOMISK ÖVERSIKT
KPA Pensionsförsäkring AB:s inkomster består av inbetalda premier och avkastning på placeringstillgångar. Utgifterna består av försäkringsersättningar, ökning av livförsäkringsavsättning, driftskostnader, kostnader för kapitalförvaltning och skatt. För koncernens resultat tillkommer fastighetsbolagen. Följande kommentarer gäller moderbolaget om inte annat anges.
Årets resultat
Koncernens resultat före skatt blev -8 406 (7 229) miljoner kronor och moderbolagets resultat före skatt blev -8 199 (7 443) miljoner kronor. Resultatet följer till största del av lägre marknadsräntor.
Premieinkomst
Premieinkomsten för 2011 blev 6 664 (6 335) miljoner kronor, varav premier för KAP-KL avtalet utgör cirka 5 262 (4 968) miljoner kronor.
Kapitalförvaltning
Totalavkastningen 2011 på bolagets tillgångar blev 5,6 (8,2) procent, motsvarande 4 110 (5 086) miljoner kronor. Det som i huvudsak förklarar totalavkastningen är bolagets strategiska tillgångsfördelning, vilken bland annat styrs av försäkringsåtagandenas art och bolagets risktolerans. Årets avkastning förklaras huvudsakligen av att merparten av placeringarna skett i räntebärande värdepapper och räntederivat vilka till följd av sjunkande räntor haft en god avkastning. Avkastningen i aktier har varit negativ. Aktieexponeringen, som vid årets ingång var ca 41 procent, minskades under hösten dels genom aktiekursnedgångar, dels genom aktiv minskning av aktieexponeringen. Vid årets utgång var aktieexponeringen ca 28 procent. Under året har valutaexponeringen ökats något. Durationen i bolagets räntebärande placeringar ökades under året med ca 1 år.
Marknadsutveckling
Året inleddes med en svag svensk börsutveckling, men med uppgångar på flertalet övriga aktiemarknader. Räntor inledde svagt stigande med en stark tilltro till den svenska konjunkturutvecklingen och viss oro för inflation. Nyhetsflödet dominerades inledningsvis av protester och demonstrationer i Tunisien och Egypten för att senare i mars handla mer om jordbävningen, tsunamin och kärnkraftolyckan i Japan.
I Sverige var börsen stark en period under våren, understödd av starka bolagsrapporter. Under senare delen av våren kom tidningarna återigen mer att handla om skuldkrisen i Europa och särskilt Grekland kom i fokus igen. I södra Europa steg statsräntorna medan de i norr började sjunka när kapital sökte sig till statsfinansiellt starkare länder som Tyskland och Sverige.
Efter sommaren blev det statsfinansiella läget akut i framför allt Grekland och en eurokris med annalkande konjunkturförsvagning var i antågande. På några veckor sjönk börserna med uppemot 20 procent och långa svenska statsobligationsräntor sjönk med nära en procentenhet till rekordlåga nivåer. För kreditobligationer var räntenedgången betydligt mindre till följd av oro för kreditförluster och finansieringsproblem i det europeiska banksystemet. Trots intensiva försök från Europas statschefer att lösa eurokrisen så steg statsräntorna i södra Europa och kapital fortsatte istället att söka sig till bland annat Sverige, med följd att trycket nedåt på svenska räntor var fortsatt stort. I november nådde europroblemen även Tyskland och en svårsåld statsobligationsemission fick till följd att den svenska räntan blev väsentligt lägre än den tyska.
Under året som helhet sjönk den svenska börsen med ca 15 procent och internationella börser, sammanvägda som MSCI World-index, gick ner med ca 5 procent i lokal valuta, men ca 3 procent i svenska kronor – till följd av valutakursförändringar under året. Den 5-åriga statsobligationsräntan som vid början av året låg på nivåer upp emot 3,55 % bottnade i december på 1,0 %.
Fastighetsmarknaden i Sverige var under året relativt stark, framförallt under första halvåret, men efter sommaren noterades en viss avmattning. För kommersiella fastigheter var lokalefterfrågan fortsatt god och bidrog till en god värdeutveckling. Efterfrågan på bostäder i storstadsområdena är fortfarande hög och bidrar också till en god värdeutveckling. Det finns ett ökande intresse i marknaden för bostadsfastigheter med inriktning på äldreboende
Totalavkastningstabell moderbolag
Ingående marknads- värde | Utgående marknads- värde | Total- avkastning 2011 | Total- avkastning 2011 | Total- avkastning 2010 | Total- avkastning 2009 | To tal- avkastning 2008 | |
M kr | 2011- 0 1-01 | 20 11- 12 -31 | M kr | % | % | % | % |
R äntebärande placeringar | 41 145 | 51 975 | 4 519 | 10,1% | 2 ,1% | 2,8% | 9 ,5 % |
A ktier | 23 922 | 20 778 | - 3 131 | - 12 ,4 % | 13,7% | 32 ,6 % | - 30 ,7 % |
A lternativa P laceringar | 779 | 744 | 19 | 3 ,6 % | - 4 ,1% | - 12,1% | 3 ,7 % |
F astigheter | 2 251 | 2 759 | 84 | 3 ,2 % | 8 ,5 % | - 7 ,2 % | - 1,1% |
Säkringsinstrument | 591 | 616 | 2 6 19 | n/ a | n/ a | n/ a | n/ a |
Summa | 68 687 | 76 871 | 4 110 | 5 ,6 % | 8 ,2 % | 12,4% | 6 ,3 % |
Totalavkastningstabellen är uppställd enligt rekommendation från Svensk Försäkring och bolagets riktlinjer för mätning och rapportering av totalavkastning. I noten 34 redovisas hur totalavkastningstabellen är kopplad till resultat- och balansräkningen.
Investeringar i alternativa placeringar, mkr
Investeringar i alternativa placeringar görs för att komplettera något av de traditionella tillgångsslagen, det vill säga antingen aktier eller räntebärande placeringar, på bästa sätt. Nedan redovisas värdet på de största investeringarna i alternativa placeringar. Under året har KPA Pensionsförsäkring AB minskat sitt innehav i Bel Air.
Innehav | 2011-12-31 | 2010-12-31 |
Bel Air | 156 | 527 |
Crown | 161 | 104 |
Övrigt | 427 | 148 |
Finansiella risker i försäkringsåtaganden
KPA Pensionsförsäkring AB:s traditionella försäkringar omfattas av tjänstepensionsdirektivet. Som en följd ska bolagets samtliga försäkringstekniska avsättningar (FTA), det vill säga nuvärdet av bolagets framtida åtaganden gentemot försäkringstagarna, värderas aktsamt. Det innebär bland annat att diskontering görs med marknadsräntor. I och med att försäkringsavtalen löper över mycket lång tid är räntekänsligheten i avsättningarna betydande. En procentenhets räntefall gör att avsättningarna ökar med cirka 20 procent.
Den påverkan ränteförändringar har på bolagets ekonomi har reducerats, i huvudsak genom att ingå så kallade ränteswapavtal (säkringsinstrument). Om räntenivåerna faller ökar värdet på säkringsinstrumenten vilket dämpar den effekt som ränterörelsen har på åtagandena. Effekten blir det omvända om räntorna stiger, säkringsinstrumenten utvecklas negativt men resultatet kompenseras genom minskad skuldbörda. Säkringsinstrumenten har påverkat resultatet positivt med 2 619 (1 345) miljoner kronor. Fallande marknadsräntor har medfört att värdet på de försäkringstekniska avsättningarna ökat med 13 956 (-686) miljoner kronor.
Resultat av finansiellt risktagande
I nedanstående tabell redogörs för bolagets samlade resultat av finansiellt risktagande. Tabellen är sammansatt av tre delposter:
- Placeringstillgångar redovisar utfallet av tillgångar som innehas i syfte att generera avkastning.
- FTA och säkringsinstrument redovisar hur förändringar i ränteläget påverkat försäkringstekniska avsättningar och säkringsinstrument.
- Övrigt finansiellt risktagande redovisar resultatet av tillgångar och skulder som inte klassificeras till någon av de ovanstående posterna.
mkr | 2011-12-31 | 2010-12-31 |
Placeringstillgångar | ||
Räntebärande | 4 519 | 773 |
Aktier | -3 131 | 2 843 |
Fastigheter | 84 | 166 |
Säkringsinstrument | 2 619 | 1 345 |
Alternativa placeringar | 19 | -40 |
Försäkringstekniska avsättningar
FTA -13 956 686
Totalt -9 846 5 773
Försäkringsersättningar
Försäkringsersättningar uppgick till 1 905 (1 424) miljoner kronor till de försäkrade, varav 1 529 (1 257) miljoner kronor utgörs av grundpension och 376 (167) miljoner kronor är återbäring.
Förändring i försäkringstekniska avsättningar
Livförsäkringsavsättningar motsvarar det förväntade kapitalvärdet av bolagets garanterade förpliktelser enligt försäkringsavtal efter avdrag för det förväntade kapitalvärdet av framtida premieinbetalningar. Kapitalvärdena beräknas med beaktande av antaganden om framtida ränta, dödlighet och andra riskmått, driftskostnader och skatter. Avsättningarna är beräknade utifrån aktsamma antaganden. Förändringen i avsättningarna uppgick under året till -17 074 (-2 464) miljoner kronor.
Driftskostnader
Driftskostnaderna ökade i försäkringsrörelsen med 37 mkr och uppgick till 244 (207) miljoner kronor. Driftskostnader i förhållande till premieinkomster (driftskostnadsprocent) uppgick till 3,7 (3,3) procent bland annat till följd av engångskostnader i samband med byte av pensionsavtal för de anställda och ökade marknadssatsningar.
Rörelseresultat i fastighetsbolag
Koncernen
Rörelseresultatet (driftsnettot) för koncernens fastighetsbolag uppgick till 38 (144) miljoner kronor.
Kollektiv konsolidering
Fram till den 30 juni 2004 har KPA Pensionsförsäkring AB haft en återbäringsränta som satts utifrån antagande om avkastningen. Som första icke vinstutdelande bolag införde KPA Pensionsförsäkring AB, från och med den 1 juli 2004, en ny metod för att fördela avkastningen på tillgångarna. Såväl positiv som negativ avkastning fördelas kvartalsvis i efterskott till pensionsspararna för traditionell premiebestämd pensionsförsäkring och medför att konsolideringen ska vara 100 procent i slutet av varje kvartal. Detta påverkar inte försäkringarnas garanterade pensionsbelopp.
Den kollektiva konsolideringsnivån för premiebestämda avtal uppgick till 100 procent och för förmånsbestämda avtal till 108 procent per den 31 december 2011.
Kapitalbas
Lagens krav på KPA Pensionsförsäkring AB:s kapitalbas (erforderlig solvensmarginal) uppgick den 31 december 2011 till 2 294 mkr. Den faktiska kapitalbasen uppgick vid samma tidpunkt till 23 008 mkr och översteg således det lagstadgade kravet med 20 715 mkr.
Solvenskvoten uppgick till 10,0.
RESULTATANALYS
Tkr Moderbolaget Totalt | 1 | 2 | 3 | 4 |
Livförsäkringsrörelsens tekniska resultat Premieinkomst 6 664 293 | 1 021 789 | 5 594 963 | 45 600 | 1 941 |
Kapitalavkastning, intäkter 5 210 494 | 884 497 | 4 310 675 | 15 322 | - |
Orealiserade vinster på placeringstillgångar 3 005 942 | 510 268 | 2 486 835 | 8 839 | - |
Övriga tekniska intäkter 34 601 | - | - | - | 34 601 |
Utbetalda försäkringsersättningar -1 546 966 | -503 873 | -1 020 858 | -20 984 | -1 251 |
Förändring i avsättning för oreglerade skador -3 811 | - | - | -3 815 | 4 |
Förändring i andra försäkringstekniska avsättningar -16 850 953 | -3 120 379 | -13 954 390 | - | 223 816 |
Driftskostnader -243 608 | -103 286 | -127 256 | -1 857 | -11 209 |
Kapitalavkastning, kostnader -1 091 347 Kapitalavkastning över. T finansrörelsen Orealiserade förluster på placeringstillgångar -3 398 072 | -182 113 -538 839 | -887 541 -2 626 083 | -3 155 -9 334 | -18 538 -223 816 |
Livförsäkringsrörelsens tekniska resultat -8 219 427 | -2 031 936 | -6 223 655 | 30 616 | 5 548 |
Försäkringstekniska avsättningar, före avgiven återförsäkring Livförsäkringsavsättning 53 997 950 | 12 426 112 | 41 571 838 | - | - |
Avsättning för oreglerade skador 76 648 | - | - | 76 576 | 72 |
Övriga försäkringstekniska avsättningar 6 953 | 6 953 | - | - | - |
Summa 54 081 551 | 12 433 065 | 41 571 838 | 76 576 | 72 |
Försäkringstekniska avsättningar för livförsäkringar för vilka försäkringstagaren bär risk Fondförsäkringsåtaganden 4 486 772 | - | - | - | 4 486 772 |
Summa 4 486 772 | - | - | - | 4 486 772 |
Summa 58 568 323 | 12 433 065 | 41 571 838 | 76 576 | 4 486 844 |
Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar Livförsäkringsavsättning 438 | 438 | - | - | - |
Konsolideringsfond 31 168 942 | ||||
Noter till resultatanalys Premieinkomst för egen räkning 6 664 293 | 1 021 789 | 5 594 963 | 45 600 | 1 941 |
Premieinkomst före avgiven återförsäkring 6 664 430 | 1 021 926 | 5 594 963 | 45 600 | 1 941 |
Premier för avgiven återförsäkring -137 | -137 | - | - | - |
Försäkringsersättningar för egen räkning Utbetalda försäkringsersättningar Före avgiven återförsäkring -1 547 055 | -503 962 | -1 020 858 | -20 984 | -1 251 |
Återförsäkrares andel 89 Förändring i oreglerade skador | 89 | - | - | - |
Före avgiven återförsäkring | -3 811 | - - -3 815 | 4 | |
Återförsäkrares andel | - | - - - | - | |
(1) Förmånsbestämd Tjänstepensionsförsäkring
(2) Avgiftsbestämd Traditionell Tjänstepensionsförsäkring
(3) Tjänsteanknuten sjukförsäkring och premiebefrielseförsäkring
(4) Fondförsäkring
Avkastningsränta
Den fördelade avkastningen (avkastningsränta) till försäkringstagarna blev 5,5 (8,3) procent under 2011.
FEMÅRSÖVERSIKT, tkr
Koncern | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 |
Resultat * | |||||
Premieinkomst | 6 664 293 | 6 334 703 | 6 231 852 | 5 996 306 | 5 993 284 |
Kapitalavkastning netto | |||||
i försäkringsrörelsen | 3 951 769 | 4 913 567 | 6 468 829 | 2 884 032 | -1 356 340 |
Försäkringsersättningar | -1 547 055 | -1 271 794 | -1 035 952 | -849 818 | -693 900 |
Försäkringsrörelsens tekniska resultat | -8 426 031 | 7 210 668 | 15 135 254 | -2 854 890 | 2 908 025 |
Årets resultat | -8 465 092 | 7 214 678 | 14 931 504 | -3 115 325 | 2 704 132 |
* 2011-2009 är enligt full XXXX 0000-0000 är enligt lagbegränsad IFRS | |||||
Ekonomisk ställning per den 31 december * | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 |
Placeringstillgångar (värderade till verkligt värde) | 78 881 133 | 70 781 082 | 62 543 984 | 46 520 360 | 46 675 508 |
Försäkringstekniska avsättningar | 58 568 323 | 41 481 343 | 38 396 991 | 40 920 503 | 27 535 641 |
Konsolideringskapital: | |||||
Aktiekapital | 300 000 | 300 000 | 300 000 | 300 000 | 300 000 |
Övrigt eget kapital | 22 677 848 | 31 591 523 | 24 491 414 | 9 742 420 | 12 911 559 |
Summa konsolideringskapital | 22 977 848 | 31 891 523 | 24 791 414 | 10 042 420 | 13 211 559 |
Kollektiv konsolidering | 1 016 790 | 643 444 | 483 960 | 869 014 | 477 451 |
Kollektiv konsolideringsnivå, i % | 101 | 101 | 101 | 102 | 101 |
Kapitalbas | 22 977 848 | 31 891 523 | 24 791 414 | 10 042 420 | 13 211 559 |
Erforderlig solvensmarginal | 2 293 505 | 1 608 453 | 1 474 343 | 1 650 434 | 1 201 360 |
Solvenskvot | 10,0 | 19,8 | 16,8 | 6,1 | 11,0 |
* 2011-2009 är enligt full XXXX 0000-0000 är enligt lagbegränsad IFRS | |||||
Moderbolaget | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 |
Resultat * | |||||
Premieinkomst | 6 664 293 | 6 334 703 | 6 231 852 | 5 996 296 | 5 993 284 |
Kapitalavkastning netto | |||||
i försäkringsrörelsen | 3 969 370 | 5 021 066 | 6 415 203 | 2 922 690 | -1 361 039 |
Försäkringsersättningar | -1 547 055 | -1 271 794 | -1 035 952 | -849 818 | -693 900 |
Försäkringsrörelsens tekniska resultat | -8 219 427 | 7 424 345 | 15 086 126 | -2 850 172 | 2 895 315 |
Årets resultat | -8 473 393 | 7 180 217 | 14 894 296 | -3 104 088 | 2 693 210 |
Ekonomisk ställning per den 31 december * | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 |
Placeringstillgångar (värderade till verkligt värde) | 78 899 045 | 70 870 920 | 62 591 044 | 46 548 650 | 46 670 856 |
Försäkringstekniska avsättningar | 58 568 323 | 41 481 343 | 38 396 991 | 40 920 503 | 27 535 641 |
Konsolideringskapital: Aktiekapital | 300 000 | 300 000 | 300 000 | 300 000 | 300 000 |
Övrigt eget kapital | 22 708 251 | 31 579 559 | 24 531 046 | 9 739 296 | 12 900 637 |
Summa konsolideringskapital | 23 008 251 | 31 879 559 | 24 831 046 | 10 039 296 | 13 200 637 |
Kollektiv konsolidering | 1 016 790 | 643 444 | 483 960 | 869 014 | 477 451 |
Kollektiv konsolideringsnivå, i % | 101 | 101 | 101 | 102 | 101 |
Kapitalbas | 23 008 251 | 31 879 559 | 24 836 087 | 10 044 317 | 13 200 637 |
Erforderlig solvensmarginal | 2 293 505 | 1 608 453 | 1 474 343 | 1 650 434 | 1 201 360 |
Solvenskvot | 10,0 | 19,8 | 16,8 | 6,1 | 11,0 |
Moderbolaget | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 |
Förvaltningskostnad, % | 0,3 | 0,3 | 0,4 | 0,5 | 0,6 |
Direktavkastning, % * | 3,0 | 2,5 | 3,2 | 3,3 | 3,5 |
Totalavkastning, % ** | 5,6 | 8,2 | 12,4 | 6,3 | -3,0 |
* Redovisade nyckeltal avseende direktavkastning redovisas för åren 2007-2008 enligt FFFS 2006:17 och för åren 2009-2011 enligt FFFS 2009:12.
** Redovisad totalavkastning är redovisad enligt Svensk Försäkrings rekommendation för rapportering av totalavkastning. Direktavkastning och totalavkastning avser traditionell livförsäkring.
FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION
Styrelsen och verkställande direktören föreslår till bolagsstämman att 2011 års resultat för moderbolaget om -8 473 394 738 kronor minskar konsolideringsfonden.
RESULTATRÄKNING
Tkr | 2011 | Koncern 2010 |
TEKNISK REDOVISNING AV LIVFÖRSÄKRINGS- | ||
RÖRELSEN | ||
Premieinkomst efter avgiven återförsäkring Premieinkomst Not 3 | 6 664 430 | 6 334 823 |
Premier för avgiven återförsäkring | -137 | -120 |
6 664 293 | 6 334 703 | |
Kapitalavkastning, intäkter Not 4 | 5 182 781 | 3 579 781 |
Orealiserade vinster på placeringstillgångar Not 5 | 3 005 942 | 2 276 744 |
Orealiserade vinster på placeringstillgångar för vilka liv- försäkringstagaren bär placeringsrisk | - | 372 173 |
Övriga tekniska intäkter Not 6 Försäkringsersättningar (efter avgiven återförsäkring) Utbetalda försäkringsersättningar Not 7 Före avgiven återförsäkring | 34 601 -1 547 055 | 37 314 -1 271 793 |
Återförsäkrares andel | 89 | 89 |
Förändring i avsättning för oreglerade skador | -3 811 | -7 742 |
Förändring i andra försäkringstekniska avsättningar Livförsäkringsavsättningar | -17 074 768 | -2 464 120 |
Försäkringsteknisk avsättning för livförsäkringar | 223 815 | -372 173 |
för vilka försäkringstagaren bär risk Driftskostnader Not 8 | -205 026 | - 198 146 |
Kapitalavkastning, kostnader Not 9 | -1 062 697 | -340 844 |
Orealiserade förluster på placeringstillgångar Not 10 | -3 174 257 | -602 115 |
Orealiserade vinster på placeringstillgångar för vilka liv- försäkringstagaren bär placeringsrisk | -223 815 | - |
Rörelseresultat i andra företag än försäkringsbolag | 37 557 | 144 113 |
Avkastningskatt Not 12 | -265 142 | -259 342 |
Kapitalavkastning överförd till finansrörelsen | -18 538 | -17 975 |
Livförsäkringsrörelsens tekniska resultat | -8 426 031 | 7 210 668 |
ICKE-TEKNISK REDOVISNING | ||
Livförsäkringsrörelsens tekniska resultat | -8 426 031 | 7 210 668 |
Kapitalavkastning, intäkter | 2 059 | 867 |
Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen | 18 538 | 17 975 |
Kapitalavkastning, kostnader | -443 | -158 |
Resultat före skatt | -8 405 877 | 7 229 352 |
Skatt på årets resultat Not 12 | -59 215 | -14 674 |
ÅRETS RESULTAT | -8 465 092 | 7 214 678 |
Rapport över Totalresultat | ||
Koncern Tkr | 2011 | 2010 |
Periodens resultat | -8 465 092 | 7 214 678 |
Aktuariella vinster och förluster inklusive löneskatt | -60 337 | 36 546 |
Skatt på poster redovisade som övrigt totalresultat, | 15 868 | -9 612 |
Totalresultat för perioden | -8 509 561 | 7 241 612 |
BALANSRÄKNING
TILLGÅNGAR Tkr | 2011 | Koncern 2010 | |
Placeringstillgångar Placeringar i koncern- och intresseföretag Aktier och andelar i koncernföretag | 1 734 339 | 1 435 903 | |
Aktier och andelar i intresseföretag | Not 14 | 10 331 | - |
Lån till intresseföretag Andra finansiella placeringstillgångar Aktier och andelar | Not 15 | 38 360 21 290 685 | - 24 461 731 |
Obligationer och andra räntebärande värdepapper | Not 17 | 50 108 598 | 39 112 841 |
Övriga lån | Not 18 | 488 348 | 340 911 |
Derivat | Not 16 | 723 700 | 951 433 |
72 611 331 | 64 866 916 | ||
Summa placeringstillgångar | 74 394 361 | 66 302 819 | |
Placeringstillgångar för vilka Livförsäkringstagaren bär placeringsrisk Fondförsäkringstillgångar | Not 19 | 4 486 772 | 4 478 263 |
Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar Livförsäkringsavsättning | 438 | 572 | |
Fordringar Uppskjuten skattefordran | Not 26 | - | 1 039 |
Fordringar avseende återförsäkring | 86 | 86 | |
Aktuell skattefordran | Not 26 | 23 726 | 1 400 |
Övriga fordringar | Not 20 | 431 712 | 148 670 |
Summa Fordringar | 455 524 | 151 195 | |
Andra tillgångar Kassa och bank | 2 405 227 | 3 026 142 | |
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Upplupna ränteintäkter | 891 341 | 790 737 | |
Övriga upplupna intäkter | 3 054 | 807 | |
Summa Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 894 395 | 791 544 | |
SUMMA TILLGÅNGAR | 82 636 717 | 74 750 535 |
BALANSRÄKNING
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Tkr | 2011 | Koncern 2010 | |
Eget kapital Aktiekapital, (300 000 aktier, kvotvärde 1 tkr) | 300 000 | 300 000 | |
Eget kapitalandel i obeskattade reserver | 9 361 | 5 013 | |
Konsolideringsfond | 31 168 942 | 24 364 271 | |
Balanserad vinst eller förlust | -35 363 | -20 708 | |
Årets resultat | -8 465 092 | 7 214 878 | |
Summa eget kapital | 22 977 848 | 31 863 254 | |
Försäkringstekniska avsättningar Livförsäkringsavsättning | Not 23 | 53 997 950 | 36 923 317 |
Avsättning för oreglerade skador | Not 24 | 76 648 | 72 810 |
Övriga försäkringstekniska avsättningar | 6 953 | 6 953 | |
Summa försäkringstekniska avsättningar | 54 081 551 | 37 003 080 | |
Försäkringsteknisk avsättning för livförsäkring för vilka försäkringstagaren bär placeringsrisk | Not 25 | 4 486 772 | 4 478 263 |
Avsättningar för andra risker och kostnader Avsättning pensioner, liknande förpliktelser | Not 37 | 40 795 | 14 450 |
Skulder Uppskjuten skatteskuld | Not 26 | 32 839 | - |
Skulder avseende direktförsäkring Skulder avseende återförsäkring | 1 937 - | - 363 | |
Derivat | Not 16 | 45 455 | 171 126 |
Aktuell skatteskuld | Not 26 | 20 457 | 60 310 |
Övriga skulder | Not 27 | 915 326 | 1 144 340 |
Summa skulder | 1 016 014 | 1 376 139 | |
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | Not 28 | 33 738 | 15 350 |
SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER | 82 636 718 | 74 750 535 | |
Ställda panter och ansvarsförbindelser Eget kapital Panter och därmed jämförliga säkerhet för egna skulder och för såsom avsättningar redovisade förpliktelser | Not 30 | 72 738 178 | 64 808 433 |
Åtagande | Not 31 | 1 002 971 | 896 450 |
REDOGÖRELSE FÖR FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL
Tkr | Aktie- kapital | Eget kapital andel i obeskattad reserv | Konsoli- derings- fond | Balanserad vinst eller förlust | Årets total- resultat | Totalt Eget kapital |
Koncern | ||||||
Ingående balans 2010-01-01 | 300 000 | 13 483 | 9 474 780 | 40 517 | 14 953 937 | 24 782 716 |
Föregående års vinstdisposition Förskjutning mellan bundna och fria reserver | -8 470 | 14 931 504 124 762 | 22 433 -116 292 | -14 953 937 | ||
Förändring redovisningsprincip, IAS 19 | 7 683 | 7 683 | ||||
Förändrad koncernstruktur | -1 984 | -1 984 | ||||
Under räkenskapsåret tilldelad återbäring | -166 775 | -166 775 | ||||
Årets övrigt totalresultat | 26 935 | 26 935 | ||||
Årets resultat | 7 214 678 | 7 214 678 | ||||
Utgående balans 2010-12-31 | 300 000 | 5 013 | 24 364 271 | -47 643 | 7 241 613 | 31 863 254 |
Ingående balans 2011-01-01 | 300 000 | 5 013 | 24 364 271 | -47 643 | 7 241 613 | 31 863 254 |
Föregående års vinstdisposition | 7 180 217 | 61 396 | -7 241 613 | |||
Förskjutning mellan bundna och fria reserver Under räkenskapsåret tilldelad återbäring | 4 348 | -375 545 | -4 646 | -298 -375 545 | ||
Årets övrigt totalresultat | -44 469 | -44 469 | ||||
Årets resultat | -8 465 092 | -8 465 092 | ||||
Utgående balans 2011-12-31 | 300 000 | 9 361 | 31 168 942 | 9 106 | -8 509 561 | 22 977 848 |
RESULTATRÄKNING
Moderbolag
Tkr 2011 2010
TEKNISK REDOVISNING AV LIVFÖRSÄKRINGS- RÖRELSEN
Premieinkomst efter avgiven återförsäkring
Premieinkomst | Not 3 | 6 664 430 | 6 334 823 |
Premier för avgiven återförsäkring | -137 | -120 | |
6 664 293 | 6 334 703 | ||
Kapitalavkastning, intäkter | Not 4 | 5 210 494 | 3 585 806 |
Orealiserade vinster på placeringstillgångar Orealiserade vinster på placeringstillgångar för vilka liv- försäkringstagaren bär placeringsrisk | Not 5 | 3 005 942 - | 2 276 744 372 173 |
Övriga tekniska intäkter Försäkringsersättningar (efter avgiven återförsäkring) Utbetalda försäkringsersättningar Före avgiven återförsäkring | Not 6 Not 7 | 34 601 -1 547 055 | 37 314 -1 271 794 |
Återförsäkrares andel | 89 | 89 | |
Förändring i avsättning för oreglerade skador Förändring i andra försäkringstekniska avsättningar Livförsäkringsavsättningar | -3 811 -17 074 768 | -7 742 -2 464 120 | |
Försäkringsteknisk avsättning för livförsäkringar för vilka försäkringstagaren bär risk Driftskostnader | Not 8 | 223 815 -243 608 | -372 173 -207 197 |
Kapitalavkastning, kostnader | Not 9 | -1 072 809 | -239 369 |
Kapitalavkastning överförd till finansrörelsen | -18 538 | -17 975 | |
Orealiserade förluster på placeringstillgångar Värdeminskning på placeringstillgångar för vilka Försäkringstagaren bär placeringsrisk | Not 10 | -3 174 257 -223 815 | -602 115 - |
Rörelseresultat i andra företag än försäkringsbolag | - | - | |
Livförsäkringsrörelsens tekniska resultat | -8 219 427 | 7 424 345 | |
ICKE-TEKNISK REDOVISNING | |||
Livförsäkringsrörelsens tekniska resultat | -8 219 427 | 7 424 345 | |
Kapitalavkastning, intäkter | 2 059 | 762 | |
Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen | 18 538 | 17 975 | |
Kapitalavkastning, kostnader | -438 | -158 | |
Resultat före bokslutsdispositioner och skatt | -8 199 268 | 7 442 924 | |
Förändring periodiseringsfonder | -5 900 | -1 761 | |
Skatt på årets resultat | Not 12 | -268 225 | -260 946 |
ÅRETS RESULTAT | -8 473 393 | 7 180 217 | |
Rapport över Totalresultat | |||
Moderbolag Tkr | 2011 | 2010 | |
Periodens resultat | -8 473 393 | 7 180 217 | |
Totalresultat för perioden | -8 473 393 | 7 180 217 |
TILLGÅNGAR Tkr | 2011 | Moderbolag 2010 | |
Placeringstillgångar Placeringar i koncern- och intresseföretag Aktier och andelar i koncernföretag | Not 14 | 462 925 | 479 239 |
Aktier och andelar i intresseföretag | Not 14 | 9 742 | - |
Lån till koncernföretag | 1 289 915 | 1 046 502 | |
Lån till intresseföretag Andra finansiella placeringstillgångar Aktier och andelar | Not 15 | 38 359 21 290 685 | - 24 461 731 |
Obligationer och andra räntebärande värdepapper | Not 17 | 50 108 598 | 39 112 841 |
Övriga lån | Not 18 | 488 348 | 340 911 |
Derivat | Not 16 | 723 700 | 951 433 |
72 611 331 | 64 866 916 | ||
Summa placeringstillgångar | 74 412 273 | 66 392 657 | |
Placeringstillgångar för vilka Livförsäkringstagaren bär placeringsrisk Fondförsäkringstillgångar | Not 19 | 4 486 772 | 4 478 263 |
Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar Livförsäkringsavsättning | 438 | 572 | |
Andra avsättningar Avsättning för skatter | Not 26 | 4 042 | - |
Fordringar Fordringar avseende återförsäkring | 86 | 86 | |
Aktuell skattefordran | Not 26 | 23 726 | - |
Övriga fordringar | Not 20 | 425 478 | 143 577 |
Summa fordringar | 449 290 | 143 663 | |
Andra tillgångar Kassa och bank | 2 287 734 | 2 895 924 | |
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Upplupna ränteintäkter | 919 091 | 803 840 | |
Summa förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 919 091 | 803 840 | |
SUMMA TILLGÅNGAR | 82 559 640 | 74 714 919 |
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Tkr | 2011 | Moderbolag 2010 | |
Eget kapital Aktiekapital, (300 000 aktier, kvotvärde 1 tkr) | 300 000 | 300 000 | |
Konsolideringsfond | 31 168 942 | 24 364 271 | |
Årets resultat | -8 473 393 | 7 180 217 | |
Summa eget kapital | 22 995 549 | 31 844 488 | |
Obeskattade reserver Periodiseringsfond | Not 22 | 12 702 | 6 802 |
Försäkringstekniska avsättningar Livförsäkringsavsättning | Not 23 | 53 997 950 | 36 923 317 |
Avsättning för oreglerade skador | Not 24 | 76 648 | 72 810 |
Övriga försäkringstekniska avsättningar | 6 953 | 6 953 | |
Summa försäkringstekniska avsättningar | 54 081 551 | 37 003 080 | |
Försäkringsteknisk avsättning för livförsäkring för vilka försäkringstagaren bär placeringsrisk | Not 25 | 4 486 772 | 4 478 263 |
Andra avsättningar Pensioner och liknande förpliktelser | Not 37 | 12 369 | - |
Skulder Skulder avseende direktförsäkring | 1 937 | 363 | |
Derivat | Not 16 | 45 455 | 171 126 |
Aktuell skatteskuld | Not 26 | 19 716 | 52 744 |
Övriga skulder | Not 27 | 896 578 | 1 156 892 |
Summa skulder | 963 686 | 1 381 125 | |
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | Not 28 | 7 011 | 1 161 |
SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER | 82 559 640 | 74 714 920 | |
Ställda panter och ansvarsförbindelser Eget kapital Panter och därmed jämförliga säkerhet för egna skulder och för såsom avsättningar redovisade förpliktelser | Not 30 | 72 738 178 | 64 808 433 |
Åtagande | Not 31 | 1 002 971 | 869 450 |
REDOGÖRELSE FÖR FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL
Tkr | Aktie- kapital | Konsoli- derings- fond | Årets resultat | Totalt Eget kapital |
Moderbolag Ingående balans 2010-01-01 | 300 000 | 9 636 750 | 14 894 296 | 24 831 046 |
Föregående års vinstdisposition | - | 14 894 296 | -14 894 296 | - |
Under räkenskapsåret tilldelad återbäring | - | -166 775 | - | -166 775 |
Årets totalresultat | - | - | 7 180 217 | 7 180 217 |
Utgående balans 2010-12-31 | 300 000 | 24 364 271 | 7 180 217 | 31 844 488 |
Ingående balans 2011-01-01 | 300 000 | 24 364 271 | 7 180 217 | 31 844 488 |
Föregående års vinstdisposition | - | 7 180 217 | -7 180 217 | - |
Under räkenskapsåret tilldelad återbäring | - | -375 545 | - | -375 545 |
Årets totalresultat | - | - | -8 473 393 | -8 473 393 |
Utgående balans 2011-12-31 | 300 000 | 31 168 942 | -8 473 393 | 22 995 549 |
KASSAFLÖDESANALYS
Koncern | Moderbolag | ||||
2011 | 2010 | 2011 | 2010 | ||
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN | |||||
Resultat före bokslutsdispositioner1) 4) | -8 405 877 | 7 229 352 | -8 199 268 | 7 442 924 | |
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet2) | 15 707 853 | -555 783 | 15 758 122 | -536 863 | |
Betald återbäring | -375 545 | -166 775 | -375 545 | -166 775 | |
Betald skatt | -75 722 | -69 678 | -329 021 | -331 953 | |
Kassaflöde från den löpande verksamheten | 6 850 709 | 6 437 116 | 6 854 288 | 6 407 333 | |
före förändring i tillgångar och skulder Förändring av placeringstillgångar, livförsäkring3) | -6 448 516 | -3 751 524 | -6 448 516 | -3 751 524 | |
Förändring av övriga rörelsefordringar | -401 389 | -95 764 | -422 156 | -113 819 | |
Förändring av övriga rörelseskulder | -41 145 | -834 005 | -353 562 | -2 365 147 | |
KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN | -40 341 | 1 755 823 | -369 946 | 176 843 | |
Investeringsverksamheten | |||||
Aktieägartillskott | - | -250 | - | -250 | |
Lån till koncernföretag | -291 515 | -822 915 | -291 515 | -822 915 | |
Netto investering fastigheter | -342 330 | -690 215 | - | - | |
Kassaflöde från investeringsverksamheten | -633 845 | -1 713 380 | -291 515 | -823 165 | |
ÅRETS KASSAFLÖDE | -674 186 | 242 443 | -661 461 | -646 322 | |
Likvida medel vid årets början5) | 3 026 050 | 2 867 602 | 2 895 924 | 3 626 148 | |
Årets kassaflöde | -674 185 | 242 443 | -661 460 | -646 322 | |
Kursdifferens i likvida medel | 53 270 | -83 901 | 53 270 | -83 901 | |
Likvida medel vid årets slut5) | 2 405 135 | 3 026 144 | 2 287 734 | 2 895 925 | |
1) Betalda och erhållna räntor | |||||
Under perioden betald ränta | 22 653 | 21 101 | 5 477 | 7 014 | |
Under perioden erhållen ränta | 1 473 733 | 949 731 | 1 471 287 | 948 792 | |
Under perioden erhållen utdelning | 763 511 | 571 820 | 763 511 | 571 820 | |
Summa betalda och erhållna räntor | 2 259 897 | 1 542 652 | 2 240 275 | 1 527 626 | |
2) Poster som inte ingår i kassaflödet | |||||
Nedskrivningar aktier i dotterbolag | - | - | 16 314 | -98 416 | |
Realiserad vinst (-) / förlust (+) | -1 617 548 | - 1 835 242 | -1 617 548 | -1 834 130 | |
Orealiserad vinst (-) / förlust (+) | 584 094 | -1 416 959 | 540 199 | -1 328 130 | |
Valutakursvinst (-) / förlust (+) | -271 858 | 251 929 | -271 858 | 251 929 | |
Förändring av försäkringstekniska avsättningar | 17 078 449 | 2 471 884 | 17 078 449 | 2 471 884 | |
Övrigt | -65 284 | -27 395 | 12 566 | - | |
Summa poster som inte ingår i kassaflödet | 15 707 853 | -555 783 | 15 758 122 | -536 863 | |
3) Förändring av placeringstillgångar, livförsäkring | |||||
Nettoinvestering av placeringstillgångar, livförsäkring | -6 448 516 | -3 751 524 | -6 448 516 | -3 751 524 | |
Summa förändring av placeringstillgångar, livförsäkring | -6 448 516 | -3 751 524 | -6 448 516 | -3 751 524 | |
4) Förändring av placeringstillgångar / livförsäkringstekniska | |||||
avsättningar fondförsäkring, netto | |||||
Förändring av placeringstillgångar, fondförsäkring | -6 505 | -61 566 | -6 505 | -61 566 | |
Förändring av försäkringstekniska avsättningar, fondförsäkring | 6 505 | 61 566 | 6 505 | 61 566 | |
Summa förändring av placeringstillgångar/försäkringstekniska | 0 | 0 | 0 | 0 | |
avsättningar fondförsäkring, netto | |||||
5) Delkomponenter som ingår i likvida medel* | |||||
Kassa och banktillgodohavanden | 2 405 135 | 3 026 144 | 2 287 734 | 2 895 925 |
NOTER
Not 1 Redovisningsprinciper
Överensstämmelse med normgivning och lag
Koncernredovisningen är upprättad i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) och antagna av EU. Tillämpning sker även av Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 för koncerner. Även tillämpliga delar av Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2008:26 och Årsredovisningslagen för försäkringsföretag tillämpas i koncernredovisningen.
KPA Pensionsförsäkring AB:s årsredovisning är upprättad enligt Lag om årsredovisning i försäkringsföretag (ÅRFL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i försäkringsföretag FFFS 2008:26 , och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2, Redovisning för juridiska personer. KPA Pensionsförsäkring AB tillämpar sk lagbegränsad IFRS i juridisk person och med detta avses internationella redovisningsstandarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS 2008:26. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för svensk lag och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. KPA Pensionsförsäkring AB:s koncernredovisning upprättas enligt International Financial Reporting Standards (IFRS) som har antagits av EU.
Ändrade redovisningsprinciper
Inga ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS har under året påverkat företagets redovisning.
Nya eller ändrade IFRS, tillägg och tolkningar som ännu inte börjat tillämpas
Ett antal nya eller ändrade standarder och tolkningsuttalanden träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr.o.m. räkenskapsår 2012 och framåt planeras inte att förtidstillämpas. Ingen av de nya eller ändrade standarderna och tolkningsuttalandena som ännu inte trätt i kraft bedöms få någon väsentlig påverkan på bolagets finansiella rapporter.
IFRS 9 Financial Instruments avses ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering senast från och med 2015. IASB har publicerat den första av tre delar som kommer att utgöra den slutliga IFRS 9. Denna första del behandlar klassificering och värdering av finansiella tillgångar. De kategorier för finansiella tillgångar som finns i IAS 39 ersätts av två kategorier, där värdering sker till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde används för instrument som innehas i en affärsmodell vars mål är att erhålla de kontraktuella kassaflödena; vilka ska utgöra betalningar av kapitalbelopp och ränta på kapitalbeloppet vid specificerade datum. Övriga finansiella tillgångar redovisas till verkligt värde och möjligheten att tillämpa ’fair value option’ som i IAS 39 behålls. Förändringar i verkligt värde ska redovisas i resultatet, med undantag för värdeförändringar på egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och för vilka initialt val görs att redovisa värdeförändringar i övrigt totalresultat. Värdeförändringar på derivat i säkringsredovisning påverkas inte av denna del av IFRS 9, utan redovisas tillsvidare i enlighet med IAS 39. I avvaktan på att alla delar av standarden blir färdiga har företaget ännu ej utvärderat effekterna av den nya standarden.
Företaget har inte beslutat om de nya principerna ska börja tillämpas i förtid eller från och med den 1 januari 2015.
IFRS 13 Fair Value Measurement. En ny enhetlig standard för mätning av verkligt värde samt förbättrade upplysningskrav. Standarden ska tillämpas framåtriktat på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2013 eller senare. Företaget har ännu inte gjort någon utvärdering om IFRS 13 kommer att medföra någon ändring i de metoder som idag tillämpas för värdering till verkligt värde.
Förutsättningar vid upprättande av försäkringsföretagets finansiella rapporter
KPA Pensionsförsäkring AB:s funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Tillgångar och skulder är redovisade till anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella tillgångar klassificerade som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, samt finansiella skulder i fondförsäkringar. Även fastigheter i koncernen värderas till verkligt värde.
Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna
Vid upprättande av de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS görs bedömningar och uppskattningar samt antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga.
Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.
Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. I not 34 beskrivs bedömningar och uppskattningar som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna.
De viktigaste antagandena som påverkar redovisade belopp för tillgångar och skulder är relaterade till de försäkringstekniska avsättningarna beskrivs i not 23-25. Avsättningarna kontrolleras och utvärderas löpande i det ordinarie boksluts- och prognosarbetet. Betydelsen av respektive antagande visas i känslighetsanalys i not 2, Upplysningar om risker.
Konsolideringsprinciper
Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen av om ett bestämmandeinflytande föreligger beaktas potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras.
Koncernredovisningen är upprättad enligt förvärvsmetoden. Förvärvsmetoden innebär att ett förvärv av dotterföretag beaktas som en transaktion varigenom moderbolag indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser.
Dotterföretag
KPA Pensionsförsäkring AB konsoliderar dotterföretag i vilka moderbolaget har ett direkt eller indirekt innehav på mer än 50 procent av röstetalet eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande över styrningen av företaget och äger en andel. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger, beaktas potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras. Koncernredovisningen är upprättad enligt förvärvsmetoden. Förvärvsmetoden innebär att ett förvärv av dotterföretag beaktas som en transaktion varigenom moderföretaget indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder. I förvärvsanalysen fastställs det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifierbara tillgångar och övertagna skulder samt eventuella innehav utan bestämmande inflytande. Transaktionsutgifter, med undantag av transaktionsutgifter som är hänförliga till emission av egetkapitalinstrument eller skuldinstrument, som uppkommer redovisas direkt i årets resultat. Överförd ersättning i samband med förvärvet inkluderar inte betalningar som avser reglering av tidigare affärsförbindelser. Denna typ av regleringar redovisas i resultatet. Dotterföretags finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande inflytandet upphör.
Hela koncernens redovisningsprinciper är enhetlig. Från och med förvärvstidpunkten inkluderas i koncernredovisningen det förvärvade företagets intäkter och kostnader, identifierbara tillgångar och skulder liksom eventuell uppkommen goodwill eller negativ goodwill. Avyttrade företag inkluderas i koncernredovisningen för tiden fram till tidpunkten för avyttring. Avyttringar som leder till att bestämmande inflytande förloras men där det finns ett kvarstående innehav värderas detta innehav till verkligt värde och värdeförändringen redovisas i årets resultat.
Intresseföretag
Aktieinnehav i vilka KPA Pensionsförsäkring AB har lägst 20 och högst 50 procent av rösterna eller på annat sätt har ett betydande inflytande över den driftsmässiga eller finansiella styrningen, redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Metoden bygger på att det bokförda värdet av aktier i intresseföretag förändras med den årliga resultatandelen. Motsvarande belopp redovisas i resultaträkningen under ”Xxxxx i intresseföretags resultat” i det icke-tekniska resultatet. Redovisade vinstandelar är ej att betrakta som disponibla för ägarkoncernen och därför sker en omföring till kapitalandelsfonden. Transaktionsutgifter, med undantag av transaktionsutgifter som är hänförliga till emission av egetkapitalinstrument eller skuldinstrument, som uppkommer inkluderas i anskaffningsvärdet. När koncernens andel av redovisade förluster i intresseföretaget överstiger det redovisade värdet på andelarna i koncernen reduceras andelarnas värde till noll. Avräkning för förluster sker även mot långfristiga finansiella mellanhavanden utan säkerhet, vilka till sin ekonomiska innebörd utgör del av ägarföretagets nettoinvestering i intresseföretaget. Fortsatta förluster redovisas inte såvida inte koncernen har lämnat garantier för att täcka förluster uppkomna i intresseföretaget. Kapitalandelsmetoden tillämpas fram till den tidpunkt när det betydande inflytandet upphör.
Transaktioner som elimineras vid konsolidering
Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen. Orealiserade vinster som uppkommer från transaktioner med intresseföretag elimineras i den utsträckning som motsvarar koncernens ägarandel i företaget.
Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster, men endast i den utsträckning det inte finns något nedskrivningsbehov.
Utländsk valuta
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. KPA pensionsförsäkring AB:s funktionella valuta är svenska kronor och vid värdering av tillgångar och skulder i utländsk valuta används balansdagens stängningskurser. Valutakursförändringar redovisas i resultaträkningen netto på raden ”Kapitalavkastning, intäkter” respektive ”Kapitalavkastning, kostnader”.
Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället.
Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde.
Försäkringsavtal och investeringsavtal
KPA Pensionsförsäkring AB har genomfört en klassificering av alla avtal utifrån den försäkringsrisk de innehåller och därmed den ekonomiska påverkan som en försäkringshändelse har för bolaget. För att räknas som ett försäkringsavtal ska den ekonomiska påverkan vara betydande. Bolaget har bedömt att den ekonomiska påverkan är betydande om försäkringsrisken är minst fem procent. Även för pensionsförsäkringsavtal med försäkringsrisk mindre än fem procent som tecknas utan personlig rådgivare bedöms den ekonomiska påverkan vara betydande. Är ekonomisk påverkan försumbar räknas avtalet som ett finansiellt instrument. Klassificeringen styr dock inte om avtalen redovisas som försäkringsavtal eller delas upp på en försäkringsdel och en finansiell del, s.k. unbundling.
KPA Pensionsförsäkring AB:s bestånd som avser fondförsäkring redovisas som ett finansiellt instrument, så kallat investeringsavtal. Bolaget har valt att dela upp fondförsäkringsavtal på en försäkringsdel och en finansiell del, s.k. unbundling. Redovisning av de finansiella delarna av avtalet sker enligt IAS 39 ” Finansiella instrument, redovisning och värdering” samt IAS 18 ” Intäkter”. Uppdelning inom försäkringsavtalet ger en tydlig redovisning som visar hur stor del av inbetalningarna som går till verksamhet med risk respektive till sparandeverksamhet. Avtal med negativ risksumma delas upp och frigjord risksumma redovisas som premie för att kunna ge arvsvinst. Valet att unbundla all fondförsäkring innebär att alla fondförsäkringsavtal kan redovisas på ett enhetligt sätt. Enligt IFRS 4 får avtal med betydande andel diskretionär del (återbäring) redovisas som försäkringsavtal. Eftersom alla bolagets avtal med traditionell förvaltning eller pensionstillägg har en betydande diskretionär del har bolaget beslutat att redovisa samtliga dessa avtal som försäkringsavtal. Sjuk- och premiebefrielseförsäkring, avgiven återförsäkring redovisas som försäkringsavtal eftersom dessa avtal alltid innehåller betydande försäkringsrisk.
Redovisning av verksamhet som redovisas som försäkringsavtal
Verksamhet som redovisas som försäkringsavtal redovisas enligt IFRS 4.
Intäktsredovisning/Premieinkomst
Som premieinkomst redovisas inbetalda belopp under räkenskapsåret enligt försäkringsavtal för direkt försäkring.
Utbetalda försäkringsersättningar
Som utbetald försäkringsersättning redovisas utbetalningar till försäkringstagare under räkenskapsåret på grund av försäkringsavtal eller inträffade försäkringsskador, oberoende av när skadan inträffat.
Redovisning av verksamhet som delas upp i försäkringsdel respektive finansiell del
Fondförsäkringsavtal och avtal med villkorad återbäring delas upp i en försäkringsdel och en finansiell del (unbundling). Försäkringsdelen redovisas enligt IFRS 4 och den finansiella delen enligt IAS 39, ”Finansiella instrument, redovisning och värdering” och IAS 18, ”Intäkter”. För avtal som delas upp på en försäkringsdel och en finansiell del redovisas in- och utbetalningar för den finansiella delen av avtalet inte som premieinkomst och försäkringsersättningar över resultaträkningen, utan istället som en förändring via balansräkningen. Avgiftsintäkter avseende de avtal som klassificerats som finansiella kontrakt redovisas dels bland premieinkomst,
dels bland övriga tekniska intäkter.
Intäktsredovisning/Premieinkomst
De olika typer av avgifter som debiteras kunderna för förvaltning intäktsförs i takt med att företaget tillhandahåller förvaltningstjänster till innehavarna av avtalen. Tjänsterna tillhandahålls jämnt fördelade under avtalens löptid. Avgifter som debiteras kunderna vid specifika tillfällen, såsom exempelvis fondbyte, flytt till annan försäkringsgivare eller återköp, intäktsförs i samband med händelsen. För dödsfalls- och sjukfallsrisker tas premier ut genom inlösen av fondvärde/
försäkringskapital en gång per månad. För livsfallsrisker tas premier ut genom att hela eller delar av fondvärdet/försäkringskapitalet tillfaller bolaget vid försäkrads dödsfall. Belastning för avkastningsskatt görs genom inlösen av fondvärde/försäkringkapital.
Värdeförändring och utdelning
Verklig avkastning på tillgångar som tillhandahålls för försäkringstagarnas räkning redovisas som en värdeökning respektive värdeminskning av placeringstillgångar för vilka livförsäkringstagaren bär placeringsrisk, och avkastning tillförd försäkringsavtalen redovisas i resultaträkningen som en förändring i försäkringstekniska avsättningar för livförsäkringar för vilka försäkringstagaren bär risk.
Utbetalda försäkringsersättningar
Premiebefrielse vid sjukdom – Försäkringsersättning betalas ut genom att bolaget i försäkringstagarens ställe gör inbetalningar till avtalet. Dödsfall – Försäkringsersättning betalas ut genom att bolaget vid behov skjuter till kapital till det värde som enligt avtalet ska gälla strax efter dödsfall. Livsfall – Försäkringsersättningar betalas ut enligt avtal.
Försäkringstekniska avsättningar
Försäkringstekniska avsättningar utgörs av livförsäkringsavsättning och avsättning för oreglerade skador.
Livförsäkringsavsättning
Livförsäkringsavsättningar motsvarar det förväntade kapitalvärdet av bolagets garanterade förpliktelser enligt försäkringsavtal efter avdrag för det förväntade kapitalvärdet av framtida premieinbetalningar. Kapitalvärdena beräknas med beaktande av antaganden om framtida ränta, dödlighet och andra riskmått, driftskostnader och skatter.
Livförsäkringsavsättningar och oreglerade skador som avser tjänstepensioner värderas enligt EU´s tjänstepensionsdirektiv. KPA Pensionsförsäkring AB:s traditionella försäkringar klassificeras som tjänstepensioner. Det innebär att pensionsåtagandena värderas enligt så kallade aktsamma antaganden. De aktsamma antagandena beträffande ränta, dödlighet, driftkostnader och sjuklighet väljs så att de ger en realistisk bild av garanterade åtaganden gentemot de försäkrade. Försäkringstekniska avsättningar beräknas med en kassaflödesmodell.
Varje transaktion diskonteras var för sig med respektive riskfria räntesats enligt Finansinspektionens föreskrift FFFS 2011:22, för motsvarande löptid.
Avsättning för oreglerade skador
Avsättning för oreglerade skador ska täcka framtida kostnader för försäkringsersättningar som uppstår vid sjukdom. Avsättningen för oreglerade skador avser avsättning för inträffade men ännu inte inrapporterade skador (IBNR) som omfattar kostnader för inträffade men ännu okända skador. Beloppet är en uppskattning baserad på KPA Pensionsförsäkring AB:s historiska erfarenheter och skadeutfall.
Fondförsäkringsavsättning
Avsättning för fondförsäkring redovisas under försäkringsteknisk avsättning för livförsäkring för vilka försäkringstagare bär placeringsrisk och motsvaras av värdet av försäkringstagarnas fondandelar.
Driftskostnader
Samtliga driftskostnader fördelas i resultaträkningen efter funktionerna skadereglering, administration och kapitalförvaltningskostnader.
Redovisning av kapitalavkastning
Kapitalavkastning på placeringstillgångar för vilka livförsäkringstagarna bär placeringsrisken samt avkastningen på placeringstillgångar i livförsäkringsrörelsen redovisas i det tekniska resultatet. Kapitalavkastning på övriga placeringstillgångar i fondförsäkringsdelen redovisas i den icke-tekniska redovisningen.
Kapitalavkastning, intäkter
Posten Kapitalavkastning, intäkter avser avkastning på placeringstillgångar och omfattar utdelning på aktier och andelar, ränteintäkter, valutakursvinster (netto), återförda nedskrivningar och realisationsvinster (netto).
Kapitalavkastning, kostnader
Under Kapitalavkastning, kostnader redovisas kostnader för placeringstillgångar. Posten omfattar kapitalförvaltningskostnader, räntekostnader, valutakursförluster (netto), nedskrivningar samt realisationsförluster (netto).
Realiserade och orealiserade värdeförändringar
För placeringstillgångar som värderas till anskaffningsvärde utgör realisationsvinsten den positiva skillnaden mellan försäljningspris och bokfört värde. För placeringstillgångar som värderas till verkligt värde är realisationsvinsten den positiva skillnaden mellan försäljningspris och anskaffningsvärde.
För räntebärande värdepapper är anskaffningsvärdet det upplupna anskaffningsvärdet och för övriga
placeringstillgångar det historiska anskaffningsvärdet. Vid försäljning av placeringstillgångar förs tidigare orealiserade värdeförändringar som justeringspost under posterna Orealiserade vinster på placeringstillgångar respektive Orealiserade förluster på placeringstillgångar.
Orealiserade vinster och förluster redovisas netto per tillgångsslag. Sådana förändringar som förklaras av valutakursförändringar redovisas som valutakursvinst eller valutakursförlust under posten Kapitalavkastning. Såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar på fondförsäkringstillgångar redovisas under värdeökning alternativt värdeminskning på fondförsäkringstillgångar.
Skatt
Skattekostnaden består huvudsakligen av avkastningsskatt som baseras på standardberäkningar av avkastningen på nettotillgångar som förvaltas för försäkringstagarnas räkning. Premiebefrielseförsäkringen är inte att betrakta som pensionsförsäkring och faller därför inom ramen för inkomstskatt enligt inkomstskattelagen (IL). Avkastningsskatten redovisas i det icketekniska resultatet för koncernen och för moderbolaget som aktuell skattekostnad. Inkomstskatt förekommer i koncernen. I koncernen finns inte några temporära skillnader eller förlustavdrag som ger upphov till någon uppskjuten skatt. Livförsäkringsbolag betalar avkastningsskatt enligt lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel. Avkastningsskatt är inte en skatt på försäkringsföretagets resultat, utan betalas av bolaget för försäkringstagarnas räkning. Värdet på de nettotillgångar som förvaltas för försäkringstagarnas räkning belastas med avkastningsskatt som beräknas och betalas varje år.
Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Förmånsbestämda pensionsplaner
Redovisningen av förmånsbestämda pensionsplaner har tidigare genom ett undantag från Finansinspektionen redovisats på samma sätt som avgiftsbestämda pensionsplaner. Enligt IFRS ska förmånsbestämda planer redovisas i enlighet med IAS 19. De väsentligaste skillnaderna är hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkning av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå med antagande om framtida löneökningar och att alla aktuariella vinster och förluster redovisas i övrigt totalresultat då de uppstår.
Byggnader och mark
Förvaltningsfastigheter är fastigheter som innehas i syfte att generera avkastning.
Förvaltningsfastigheter redovisas till verkligt värde i balansräkningen med värdeförändringar över resultaträkningen i koncern. Det verkliga värdet baseras halvårsvis på värderingar utförda av oberoende värderingsmän. Vid kvartalsbokslutens första respektive tredje kvartal värderas fastigheterna internt. I koncernen redovisas förvaltningsfastigheter
till verkligt värde i balansräkningen med värdeförändringar över resultaträkningen. Det verkliga värdet fastställs genom en
kombination av huvudsakligen en marknadsanpassad kassaflödeskalkyl samt avkastningsmetoden. Avkastningsmetoden är baserad på nuvärdet av beräknade framtida kassaflöden samt nuvärdet av ett beräknat restvärde för respektive fastighet. Såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar redovisas i resultaträkningen. Hyresintäkter redovisas under Kapitalförvaltning, intäkter och fastighetskostnaderna under Kapitalförvaltning, kostnader i koncernen.
Finansiella instrument
Finansiella instrument
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan kundfordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument, lånefordringar och räntebärande värdepapper, övriga finansiella placeringstillgångar samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, utgivna skuldinstrument, låneskulder samt derivat. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då företaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från rapport över finansiell ställning när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.
Klassificering och värdering
Finansiella instrument som inte är derivat redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom avseende de som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader.
Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.
Derivatinstrument redovisas både initialt och löpande till verkligt värde. Värdeökningar respektive värdeminskningar samt i förekommande fall betald och upplupen ränta på derivat redovisas som nettoresultat av finansiella transaktioner.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Denna kategori består av två undergrupper: finansiella tillgångar som innehas för handel och andra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s k Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen.
I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde. I undergruppen finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori ingår följande placeringstillgångar: aktier och andelar, obligationer och räntebärande värdepapper, placeringstillgångar för vilka livförsäkringstagaren bär risk samt vissa organisatoriska innehav som redovisas bland övriga finansiella placeringstillgångar.
Företaget har som princip att hänföra samtliga dessa placeringstillgångar som är finansiella instrument och som inte är aktier i dotter- eller intresseföretag till kategorin Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen därför att företaget löpande utvärderar kapitalförvaltningens verksamhet på basis av verkliga värden.
Beräkning av verkligt värde
Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella instrumenten.
Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad
För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterad säljkurs. Sådana instrument återfinns på balansposterna
aktier och andelar, obligationer och andra räntebärande värdepapper samt fondförsäkringstillgångar. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är kvoterade på en aktiv marknad.
Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad
Om marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv, så tar företaget fram det verkliga värdet genom att använda en värderingsteknik. De använda värderingsteknikerna bygger i så hög utsträckning som möjligt på marknadsuppgifter och företagsspecifika uppgifter används i så låg grad som möjligt. Värderingstekniker används för följande klasser av finansiella instrument; derivat, vissa innehav
i så kallade alternativa placeringar, fond- i fondinnehav samt onoterade innehav av aktier vilka redovisas i balansposten aktier och andelar, vissa organisatoriska innehav som redovisas bland övriga finansiella placeringstillgångar samt en placering i räntebärande värdepapper som redovisas i balansposten obligationer och räntebärande värdepapper.
Aktier och andelar
Aktier och andelar värderas till verkligt värde. Aktier och andelar som är officiellt noterade värderas med hjälp av senaste officiella köpkurs, i lokal valuta.
Onoterade aktier och andelar utgörs främst av investeringsfonder. Verkligt värde för så kallade fond i fond-innehav tas fram genom att de underliggande tillgångarna i respektive fond marknadsvärderas och kurssätts. Dessa underliggande innehav är oftast noterade om det avser hedgefond i fonder och de underliggande tillgångarna värderas enligt principerna för noterade tillgångar (senaste officiella köpkurs). Värdering av fond i fond sker av extern part utsedd av fond i fond-förvaltaren.
Värdering av innehav i Private Equity-fonder sker av respektive förvaltare enligt IPEVCs (International Private Equity and Venture Capital association) regelverk. Enligt dessa principer sker värdering från anskaffningsvärde enbart om det är uppenbart att anskaffningsvärdet inte speglar det verkliga värdet.
Obligationer och andra räntebärande värdepapper
Obligationer och andra räntebärande värdepapper värderas till verkligt värde. Både svenska och utländska obligationer och andra räntebärande värdepapper med officiell handel marknadsvärderas dagligen med hjälp av senaste officiella köpkurs i lokal valuta. För instrument utan officiell handel och där tillförlitliga marknadspriser inte finns att tillgå värderas instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna värderingsmodeller som innebär att kassaflöden diskonteras till relevant värderingskurva.
Obligationer och andra räntebärande värdepapper utan officiell handel marknadsvärderas med hjälp av en yieldkurva baserad på STIBOR (för löptider upp till 9 månader) respektive swapräntor (för löptider över 1 år) samt en marknadsmässig justering med en för respektive värdepapper bedömd rimlig kreditspread.
Derivat
Derivat värderas till verkligt värde. Börshandlade ränte- och aktieterminer tas upp till det verkliga värdet utifrån senast officiella köp- eller säljkurs. Ränteswappar och swaptions värderas med hjälp av yieldkurvor baserad på köp- och säljkurs för interbankräntor, FRA-räntor och swapräntor samt avseende swaptions; även volatilitetsytor. OTC-aktieindexoptioner marknadsvärderas med hjälp av Black & Scholes värderingsmodell, med marknadsdata som input. Valutaterminer värderas med hjälp av noterad köpkurs mot kronor för aktuell valuta vid värderingsdagens slut och yieldkurvor för de två valutorna för aktuell löptid. Transaktionskostnader för derivat kostnadsförs.
Övriga finansiella placeringstillgångar
För organisatoriska innehav bland övriga finansiella placeringstillgångar sker värdering antingen baserad på diskonterade framtida kassaflöden, substansvärde eller värdering utförd av extern part.
Lånefordringar och kundfordringar
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Till denna kategori hänförs lån med säkerhet i fast egendom, övriga lån, övriga finansiella placeringstillgångar förutom de organisatoriska innehav som värderas till verkligt värde via resultaträkningen, lån lämnade till koncernföretag, övriga fordringar inklusive likvida medel samt upplupna ränteintäkter. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten.
Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, det vill säga efter avdrag för osäkra fordringar.
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Denna kategori består av två undergrupper, finansiella skulder som innehas för handel och finansiella skulder som vid första redovisningstillfället identifierats som tillhörig till denna kategori. I den förstnämnda delkategorin ingår derivat med negativt verkligt värde. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen. Företaget har som princip att hänföra samtliga fondförsäkringsåtaganden samt avtal med villkorad återbäring till värderingskategorin finansiella skulder värderade till verkligt värde över resultaträkningen därför att detta eliminerar den missmatch i redovisningen som annars skulle uppstå till följd av att de kopplade tillgångarna värderas till verkligt värde.
Andra finansiella skulder
Upplåning samt övriga finansiella skulder, t.ex. leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Nedskrivningar av finansiella instrument
Vid varje rapporttillfälle utvärderar försäkringsföretaget om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången eller
gruppen med tillgångar. Om det finns objektiva bevis som tyder på att ett nedskrivningsbehov kan finnas så betraktas dessa tillgångar som osäkra. Objektiva bevis utgörs av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet.
Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar tillhörande kategorin lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen.
En finansiell tillgång har ett nedskrivningsbehov endast om objektiva belägg visar att en eller flera händelser inträffat som har en inverkan på de framtida kassaflödena för den finansiella tillgången om dessa kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt. Objektiva belägg för att en eller flera händelser inträffat som påverkar de uppskattade framtida kassaflödena är exempelvis följande:
• betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär,
• att långivaren beviljat låntagaren en eftergift som en följd av dennes finansiella svårigheter och som annars inte hade övervägts,
• ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp,
• att det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller genomgå annan finansiell rekonstruktion och
• negativ värdeutveckling på pantsatta tillgångar.
Återföring av nedskrivningar
En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. Nedskrivningar av tillgångar inom kategorin lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes.
Andra avsättningar
En avsättning redovisas i balansräkningen när KPA Pensionsförsäkring AB har en befintlig juridisk eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering
av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tilllämpligt, de risker som är förknippade med skulden.
Pensioner och liknande förpliktelser
KPA har såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner. Förmånsbestämda planer innebär att bolaget har en pensionsförpliktelse som grundar sig på en eller flera faktorer där utfallet i nuläget är okänt. Exempelvis kan ersättningar vara beroende av slutlön och antal år av anställning.
Avgiftsbestämda planer innebär att bolaget gör löpande inbetalningar till separata myndigheter eller fonder och ersättningsnivån är beroende av den uppnådda avkastningen på dessa investeringar. De mest betydelsefulla förmånsbaserade planerna baseras på anställningstid och den ersättning som de anställda har vid eller nära pensioneringen. KPA Pension tryggar pensionerna enligt KTP-planen i Konsumentkooperationens pensionsstiftelse sedan den 1 juli. Tidigare intjänande enligt KPA-planen tryggas med försäkring och för före detta anställda i PA-KL-planen i en stiftelse.
Avgiftsbestämda pensionsplaner
Som avgiftsbestämda pensionsplaner klassificeras de planer där KPAs förpliktelse är begränsad till de avgifter företaget åtagit sig att betala. I sådant fall beror storleken på den anställdes pension på de avgifter som företaget betalar till planen eller till ett försäkringsbolag och den kapitalavkastning som avgifterna ger. Följaktligen är det den anställde som bär den aktuariella risken (att ersättningen blir lägre än förväntat) och investeringsrisken (att de investerade tillgångarna kommer att vara otillräckliga för att ge de förväntade ersättningarna). Företagets förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i årets resultat i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt företaget under en period.
Förmånsbestämda pensionsplaner
Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidigare perioder; denna ersättning diskonteras till ett nuvärde. Diskonteringsräntan är räntan på balansdagen på en svensk bostadsobligation med en löptid som motsvarar koncernens pensionsförpliktelser. Beräkningen utförs av en kvalificerad aktuarie med användande av den så kallade Projected Unit Credit Method. Vidare beräknas det verkliga värdet av eventuella förvaltningstillgångar per rapportdagen. Vid fastställandet av förpliktelsens nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångar kan det uppstå aktuariella vinster och förluster. Dessa uppkommer antingen genom att det verkliga utfallet avviker från det tidigare gjorda antagandet, eller genom att antagandena ändras. Aktuariella vinster och förluster redovisas
som intäkt eller kostnad i övrigt totalresultat. I balansräkningen redovisat värde för pensioner och liknande förpliktelser motsvarar förpliktelsernas nuvärde vid bokslutstidpunkten, med avdrag för det verkliga värdet av förvaltningstillgångar.
När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och koncern redovisas en avsättning eller fordran avseende särskild löneskatt baserat på denna skillnad. Avsättningen eller fordran nuvärdeberäknas ej.
Principer för redovisning av pensioner för moderbolag beskrivs i not 36.
Pensionering i egen regi
KPA Pensionsförsäkring AB har utöver de kollektivavtalade pensioner som tryggats i Konsumentkooperationens pensionsstiftelse utfäst till vissa anställda att ersätta 65 procent av lönen för dem som väljer att gå i pension från 62 års ålder. Förändring i pensionsförpliktelserna redovisas över resultaträkningen.
Skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper
Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan. De nedan angivna redovisningsprinciperna för moderbolaget har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter, där inte annat anges.
Dotterföretag
Andelar i dotterföretag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden i förekommande fall efter avdrag för erforderliga nedskrivningar.
Aktieägartillskott
Företaget redovisar aktieägartillskott i enlighet med uttalandet från Rådet för finansiell rapportering (UFR 2). Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren.
Not 2 Upplysning om risker
Risk och riskhantering är en central del av verksamheten i försäkringsföretag. Denna not omfattar en beskrivning av KPA Pensions-försäkring AB:s (publ) riskhantering samt kvantitativa och kvalitativa upplysningar om försäkringsrisker, finansiella risker, operativa risker, affärsrisker, strategiska risker, ryktesrisker och compliancerisker.
Övergripande riskhantering
Förmågan att identifiera, förebygga och hantera risker blir allt viktigare för ett företag. Riskhanteringen ger åtgärdsberedskap samt möjlighet att planera och genomföra aktiviteter för att öka möjligheterna att nå företagets mål. Risker som hanteras på rätt sätt kan leda till nya möjligheter och värdeskapande medan risker som inte hanteras rätt kan leda till skador och stora kostnader. Folksams, och tillika KPA Pensionsförsäkring AB:s, risker hanteras på samma enhetliga och övergripande synsätt som inom hela Folksam vilket utgår ifrån en helhetssyn på risksituationen. Syftet med riskhanteringen är att fånga alla väsentliga risker som är förknippade med organisationen och dess verksamhet i både nutid och framtid.
• Genom god riskhantering får styrelse och VD en allsidig och saklig bild av den totala risksituationen, vilket ökar förståelsen och kunskapen om riskerna och möjligheterna att nå målen.
• Genom att bedriva den övergripande riskhanteringen på ett enhetligt och strukturerat sätt ökar förståelsen och kunskapen i företaget om de risker och möjligheter som berör organisationen.
• Genom riskhanteringen kan risknivån påverkas och anpassas så att kapitalbasen är tillräcklig i förhållande till risksituationen samt att även avvikelser i det förväntade ekonomiska resultatet kan begränsas.
KPA Pensionsförsäkring AB är exponerat mot olika risker, vilka påverkar företagets finansiella ställning, resultat och måluppfyllelse.
Dessa risker delas, på aggregerad nivå, in i riskkategorier enligt riskkartan på bilden nedan:
För att beskriva riskhanteringen i risknoten har avsnitten delats in Försäkringsrisker, Finansiella risker och Verksamhetsrisker.
Riskhanteringsprocessen
KPA bolagen riskhanteringsprocess utgör en viktig beståndsdel av den övergripande riskhanteringen. Riskhanteringsprocessen utgör ett stöd i avvägningen mellan risktagande och möjlighet att nå uppsatta mål och är därmed en viktig del av den övergripande riskhanteringen. Riskhanteringsprocessen omfattar att identifiera, värdera, hantera, övervaka och rapportera alla väsentliga risker.
Identifiera
Ett enhetligt och systematiskt sätt används för att identifiera och kartlägga risker i enlighet med företagets riskkategorisering. Identifieringen av risker syftar till att upptäcka och klargöra alla väsentliga risker en organisation är utsatt för på både kort och lång sikt. Identifierade risker ska beskrivas, registreras och kategoriseras. Till samtliga risker kopplas också uppgifter om vilka enheter och vilka bolag som berörs. Alla identifierade risker tilldelas en riskägare och åtgärder tas fram för att hantera och förebygga riskerna.
Värdera
Företaget ska alltid sträva efter att värdera identifierade risker. För att risker ska kunna aggregeras till en bild över den totala risksituationen (dvs, riskprofilen) behöver riskerna värderas. Risker ska värderas på ett enhetligt sätt och, där så är möjligt, kvantifieras med vedertagna mätmetoder.
Risker kan värderas mer eller mindre precist och noggrant, och beroende på risktyp är värderingen kvantitativ (mätning) eller kvalitativ (bedömning). Med kvantitativ värdering (mätning) avses en skattning som är en numerisk beräkning eller överslagskalkyl. Med kvalitativ värdering (bedömning) avses en bedömning som är en översiktlig skattning av riskens påverkan. Den kvalitativa bedömningen kan exempelvis utgå från en värdering av risken från två perspektiv, dels vilken påverkan händelsen får om den inträffar samt vilken sannolikheten är att händelsen inträffar. Trafikljuset, som är Finansinspektionens verktyg för mätning av risker, används också som en metod för att värdera försäkrings- och finansiella risker (marknadsrisk och kreditrisk). För att beräkna hur mycket kapital företaget måste hålla enligt Trafikljuset för att täcka sina risker utförs ett antal fördefinierade stresscenarier. De olika scenarierna ger upphov till det totala kapitalkravet på företaget och sätts i relation till företagets kapitalbuffert.
Hantera
Vilken typ av hantering av risker som är aktuell är avhängigt av riskens natur, men gemensamt är att det ska finnas t ex regelverk, processer och kontrollaktiviteter. Som en del av hantering av risker planeras och genomförs åtgärder för att styra eller begränsa risken. Det är verksamhetens och företagsledningens ansvar att prioritera de åtgärder som planerats utifrån den nytta de kommer att medföra för organisationen. Alternativet för hanteringen bör väljas baserat på den förväntade kostnaden för införandet samt de förväntade fördelarna.
Alternativen vid beslutet om hanteringen av risken är att antingen acceptera risken, bevaka risken eller reducera risken. Effektiviteten i riskhanteringen uttrycks genom effekten av de föreslagna åtgärderna, såsom om risken kommer att elimineras eller i vilken grad den minskar.
Övervaka
Övervakning innefattar den dagliga/löpande bevakningen av riskerna och deras åtgärder, samt att riskerna till exempel ligger inom fastställda limiter. Det förutsätts att nödvändiga processer och rutiner skapas av verksamheten för att följa upp riskarbetet. Det är den operativa verksamheten som ansvarar för att se till att åtgärder och risker kontinuerligt övervakas.
Rapportera
Samtliga väsentliga risker som är förknippade med organisationen och dess verksamhet, i både nutid och framtid, ska löpande rapporteras till styrelse och VD, i såväl moder- som dotterbolag, för att ge en allsidig och saklig bild över den totala risksituationen. Rapportering av den aggregerade risksituationen sker genom skriftliga riskrapporter. Riskerna, liksom de åtgärder som är knutna till dessa, följs kontinuerligt upp. Gemensamma uppföljningar sker också för att få avstämningar av risksituationen.
Organisation och ansvarsfördelning Organisation och ansvar
För att tydliggöra styrning av verksamheten och ansvar för riskhantering och riskkontroll har en uppdelning i tre ansvarslinjer gjorts.
Ansvarslinjer
Den första ansvarslinjen utgörs av enheter, moder- och dotterbolag samt utlagd verksamhet. Med detta menas att den första ansvarslinjen ansvarar för att leda verksamheten så att de av styrelsen fastställda målen uppfylls, äger och hanterar risker, dvs ansvarar för riskhanteringsaktiviteter såsom att identifiera, värdera och hantera risker, uppföljningar av riskhanteringsaktiviteterna samt ansvarar för regelefterlevnad.
Den andra ansvarslinjen utgörs av styrnings- och kontrollfunktioner. Den andra ansvarslinjen stödjer, rådger och följer upp den första ansvarslinjen utifrån intern styrning och kontroll. Med detta menas att den andra ansvarslinjen bland annat:
• etablerar och upprätthåller regelverk inklusive principer och ramverk för intern styrning och kontroll
• ansvarar för att ha en övergripande och aggregerad bild av risksituationen, inklusive internkontroll avseende styrning, riskhantering och regelefterlevnad
• stödjer och rådger den första ansvarslinjen i tolkning, implementering och efterlevnad av regelverk inklusive principer och ramverk
• granskar och följer upp den första ansvarslinjen
• rapporterar till styrelse, VD och andra intressenter
Den tredje ansvarslinjen inom företaget utgörs av internrevision. Internrevisionen granskar och utvärderar, på styrelsens uppdrag, den interna styrningen och kontrollen inklusive riskhantering.
Ansvar och roller
Ansvaret för Folksams, och tillika KPA Pensionsförsäkring AB:s, riskhantering är fördelat och strukturerat på följande sätt:
Styrelsen
Det är styrelsens ansvar att se till att ett företags risker hanteras och kontrolleras på ett tillfredställande sätt. Styrelsen fastställer de riktlinjer som ska gälla för riskhantering och intern kontroll.
Revisionsutskott
Styrelsen för moderbolaget Folksam ömsesidig livförsäkring har inom sig utsett ett revisionsutskott. Revisionsutskottet har till huvuduppgift att bistå styrelsen med att fullgöra dess skyldigheter och ansvar vad gäller att säkerställa den finansiella redovisningen och bedöma intern styrning och kontroll inklusive riskhantering för moderbolaget och dotterbolagen. Inom riskområdet har utskottet bland annat till uppgift att utvärdera:
• den interna styrningen och kontrollen
• väsentliga risker
• den interna revisionsprocessen
Vd
Vd ansvarar för att det finns interna regler och ansvariga för riskhantering och riskkontroll. Vd ansvarar också för att se till att hantering och uppföljning görs enligt dessa regler.
Riskkommittén
Riskkommitténs ansvar är att vara rådgivande inom frågor som berör riskhantering, såsom riskkategorisering och riskhanteringsprocess samt tillstyrka den aggregerade riskrapporten för företaget.
Riskavdelningen
Riskavdelningen ansvarar för genomförandet av den övergripande riskstyrningen samt att säkerställa en ändamålsenlig och effektiv riskhantering och oberoende riskkontroll. Riskavdelningen ska vara stödjande och rådgivande i frågor avseende en gemensam ändamålsenlig och effektiv riskhantering, i enlighet med en god intern styrning och kontroll.
Riskavdelningen ska se till att det åtminstone finns en riskansvarig för varje företag (Risk Manager) som står under Finansinspektionens tillsyn samt för varje riskkategori (Riskkategoriansvarig).
Risk Manager
Risk Manager ansvarar för att företagsövergripande säkerställa en ändamålsenlig och effektiv riskhantering och oberoende riskkontroll. Risk Manager ska vara stödjande och rådgivande i frågor avseende riskhantering som en del av den interna styrningen och kontrollen.
Riskkategoriansvarig
Riskkategoriansvarig ansvarar för att säkerställa och skapa förutsättningar för en ändamålsenlig och effektiv riskhantering och oberoende riskkontroll för respektive riskkategori.
Chefaktuarien
Chefaktuarien ansvarar för värderingen av försäkringsåtagandena och arbetar fram och föreslår:
• förändringar i försäkringstekniska riktlinjer
• förändringar i reservsättningsinstruktionen
Generellt om påverkan av riskerna
Finansiella risker och försäkringsrisker är de risker som påverkar KPA Pensionsförsäkring AB mest. Aktiekursrisken och den sammanlagda ränterisken i balansräkningen (placeringar och FTA) analyseras löpande exempelvis i form av den så kallade trafikljusmodellen (vad händer med företagets kapitalbas om till exempel räntan går upp eller ner eller om värdet på aktieportföljen ändrar sig). För fondförsäkringsprodukter ligger den finansiella risken hos den som sparar. För KPA Pensionsförsäkring AB:s traditionella pensionsförsäkringar och fondförsäkringar är försäkringsriskerna förhållandevis begränsade, då försäkringsmomentet i försäkringen är liten sett i relation till sparandedelen.
Den största försäkringsrisken är risken att antaganden om livslängd avviker från verkliga förhållanden. Operativa, ryktes- och strategiska risker påverkar generellt sett inte balans- och resultaträkningar i lika stor utsträckning, även om en enskild risk kan påverka mer än andra.
Nedan följer en fördjupning inom respektive riskkategori.
Försäkringsrisker
Försäkringsrisker i KPA Pensionsförsäkring AB finns i riskkategorin livförsäkringsrisk. Inom riskkategorin finns en indelning i risktyper:
• Teckningsrisk, definierat som risken för förlust pga otillräcklig premie till följd av ogynnsamt utfall av tillämpade antaganden.
• Avsättningsrisk, definierat som risken för förlust pga otillräckliga avsättningar till följd av ogynnsamt utfall av tillämpade antaganden.
• Risk vid fördelning av överskott, definierat som risken för oskälig fördelning av överskott till följd av ogynnsamt utfall av tillämpade antaganden.
Koncentrationsrisk, dvs risken för koncentrationer av risk på tillgångs- eller skuldsidan som kan leda till förluster eller negativ resultatutveckling vid ogynnsamma marknadsförhållanden eller händelser, är också tillämplig vid beskrivningen av försäkringsrisker.
Hantering av försäkringsrisker
Hantering och värdering av försäkringsrisker är grundläggande för alla försäkringsbolag. Korrekt hantering av riskerna tryggar KPA Pensionsförsäkring AB:s långsiktiga lönsamhet. Det är även viktigt att säkerställa att reservavsättningarna är tillräckliga och att fördelningen av överskott mellan försäkringar är skälig. Xxxxxx liksom principer och verktyg för riskhantering skiljer sig åt för olika typer av försäkringskontrakt. Försäkringsriskerna i KPA Pensionsförsäkring AB beskrivs med följande indelning:
• Livförsäkring
o Sparandeförsäkring
▪ Traditionell pensionsförsäkring
▪ Fondförsäkring
o Riskförsäkring
▪ Sjuk- och premiebefrielseförsäkring
▪ Dödsfallsförsäkringar (familjepensioner/efterlevandepensioner)
KPA Pensionsförsäkring AB:s försäkringar klassificeras som tjänstepensionsförsäkringar. Detta innebär att KPA Pensionsförsäkring AB använder aktsamma antaganden vid värdering av företagets åtaganden enligt Tjänstepensionsdirektivet som infördes 2006.
De aktsamma antagandena beträffande ränta, dödlighet, driftkostnader och sjuklighet väljs så att de ger en realistisk bild av företagets garanterade åtaganden gentemot de försäkrade.
Det generella interna styrningsverktyget när det gäller prissättning av försäkringsrisker och reservavsättningar är de försäkringstekniska riktlinjerna som beslutas av företagets styrelse. Av dessa framgår bland annat vad som ska gälla för de antaganden som används vid bestämning av premier och avsättning av reserver.
KPA Pensionsförsäkring AB:s styrelse fastställer även reservsättningsinstruktion. Reservsättningsinstruktionen behandlar bland annat vilka reserver som bör fastställas för de olika delarna av försäkringsverksamheten.
Sparandeförsäkring
Teckningsrisk
Livförsäkringsrisken vid tecknandet är risken att dödligheten och/eller långlevnaden underskattas i de antaganden som används för premieberäkning. Driftskostnadsrisken vid tecknandet är risken att driftskostnaderna underskattas i de antaganden som används för premieberäkning.
En annan risk är att den garanterade räntan är för hög i förhållande till ränteutvecklingen. Konsekvensen av för hög garanterad ränta kan bland annat bli att kapitalavkastningen inte täcker garantin. Riskerna hanteras genom att de antaganden som används vid premiesättningen löpande ses över.
KPA Pensionsförsäkring AB:s försäkringsverksamhet är inriktad på stora kollektiv. Inom ett och samma kollektiv adderas en stor mängd oberoende risker vilket ger en riskutjämning och minskar riskerna vid tecknandet. Med koncentrationsrisk menas risken för otillräcklig riskutjämning på grund av för litet kollektiv eller skevt urval. Eftersom kollektivavtalade försäkringar innebär stora kollektiv så blir risken för skevt urval liten.
Avsättningsrisk
Livförsäkringsrisken vid reservsättning är risken att dödligheten och/eller långlevnaden underskattas i de antaganden som används för att beräkna reserver. Driftskostnadsrisken vid reservsättning är risken att driftskostnaderna underskattas i de antaganden som används för att beräkna reserver. Med annullationsrisk avses risken för att beräknade reserver inte är tillräckliga vid flytt eller premieannullationer.
Konsekvensen av felaktiga reservsättningsantaganden för beståndet med traditionell livförsäkring blir att reserverna inte är tillräckliga för att motsvara försäkringsåtagandena. Riskerna hanteras genom utvecklade aktuariella metoder och genom kontinuerlig uppföljning av antaganden. Annullationsrisken hanteras även genom aktiva kundkontakter och genom produktutveckling. Vid flytt kan en avgift tas ut.
Risken i avsättningarna för fondförsäkring är mycket begränsad för företaget eftersom försäkringstagaren står den finansiella risken.
Risker vid fördelning av överskott
Enligt Försäkringsrörelselagen (2010:2043) ska fördelning av överskott styras av försäkringarnas bidrag till överskottet, om inte annat följer av bolagsordningen eller försäkringsvillkoren Försäkringsrisker vid överskottshantering finns både i samband med hur mycket överskott som fördelas på kundernas försäkringar som återbäring (återbäringsantaganden avseende dödlighet/långlevnad, driftskostnader, ränta och skatt) och i samband med hur utbetalning av överskott fördelas över tiden (prognosantaganden avseende dödlighet/långlevnad, driftskostnader, ränta och skatt). Annullationsrisken i samband med överskottshantering är risken att felaktigt överskott utbetalas i samband med flytt, eller slutbetalning.
Konsekvensen av felaktig överskottshantering är en oskälig fördelning av överskott mellan olika försäkringar.
KPA Pensionsförsäkring AB har valt att fördela ut avkastningen kvartalsvis i efterskott vilket ger en rättvis fördelning av överskott. Metoden medför att kollektiv konsolideringsnivå för traditionell premiebestämd pensionsförsäkring alltid ligger runt 100 procent. Riskerna vid fördelning av överskott hanteras genom löpande översyn av försäkringstekniska riktlinjer.
Riskförsäkring
Teckningsrisk
Livförsäkringsrisken vid tecknandet av dödsfallsförsäkring är risken att dödligheten underskattas i de antaganden som används för premieberäkning. Livförsäkringsrisken vid tecknandet av sjukförsäkring är risken att insjuknandet underskattas och/eller att tillfrisknandet eller dödligheten överskattas i de antaganden som används för premieberäkning. Driftskostnadsrisken vid tecknandet för både dödsfallsförsäkring och sjukförsäkring är risken att driftskostnaderna underskattas i de antaganden som används för premieberäkning.
Konsekvensen av felaktiga premieantaganden blir att premien inte täcker försäkringens skade- och driftskostnader. Riskerna hanteras genom årlig analys av dödlighet, sjuklighet och driftskostnader, som grund för eventuella beslut om premieförändringar.
Koncentrationsrisk är risken för otillräcklig riskutjämning på grund av för litet kollektiv eller skevt urval. Risken hanteras genom ett aktivt arbete för att åstadkomma blandade bestånd. Koncentrationsrisken hanteras även genom hälsokrav i samband med tecknande av försäkring med dödsfallsrisk eller sjuklighetsrisk. KPA Pensionsförsäkring AB försäkrar huvudsakligen kollektivavtalade pensioner. Kravet är att de försäkrade ska vara fullt arbetsföra.
Alla risker som är klassificerade som olycksfall, invaliditet och dödsfall täcks av ett katastrofåterförsäkringskontrakt.
Avsättningsrisk
Livförsäkringsrisken vid reservsättning av dödsfallsförsäkring är risken att dödligheten underskattas i de antaganden som används för att beräkna reserver. Livförsäkringsrisken vid reservsättning av sjukförsäkring är risken att insjuknandet underskattas och/eller att tillfrisknandet eller dödligheten överskattas i de antaganden som används för att beräkna reserver. Driftskostnadsrisken vid reservsättning för både dödsfallsförsäkring och sjukförsäkring är risken att driftskostnaderna underskattas i de antaganden som används för att beräkna reserver. Med felaktiga reservsättningsantaganden räcker inte reserverade skadekostnader och driftskostnader till för behandling och utbetalning av de skador - rapporterade eller ej rapporterade - som inte slutreglerats. Riskerna vid beräkning av reserver hanteras genom att modeller och antaganden löpande ses över.
Ändrade lagar eller regler kan innebära att den framtida skadeutvecklingen skiljer sig från den historiska. Detta, liksom förändringar i sjukligheten över tiden, försvårar bedömningen av framför allt sjuklighetsriskerna.
I samband med skadereglering av dödsfall och sjuklighet sker också riskbedömning, framför allt av så kallade oriktiga uppgifter eller av om den försäkrade uppfyller kraven i villkoren för att omfattas av försäkringen.
Känslighet för risker hänförliga till försäkringsavtal
I tabellen visas hur de försäkringstekniska avsättningarna skulle förändras om dödligheten, sjukligheten eller annullationerna förändrades. Tabellen visar känsligheten i KPA Pensionsförsäkring AB:s totala avsättningar, för såväl sparandeförsäkring som riskförsäkring. De försäkringstekniska avsättningarnas känslighet för ränteförändringar framgår av avsnittet om finansiella risker. Dödssannolikheten antas minska med 20 procent. En minskad dödssannolikhet innebär minskade avsättningar för riskförsäkringar och ökade avsättningar för sparandeförsäkringar. I tabellen visas det sammanvägda resultatet.
Sjukligheten stressas genom att
- ettårssannolikheten för insjuknande ökas med 50 procent
- sannolikheten att sjukfall upphör minskas med 20 procent Annullationer ökas med 20 procent.
Reservavsättningen för framtida driftskostnader ökas med 10 procent.
Analyserna är gjorda utan hänsyn till eventuella korrelationer mellan antaganden. | |||
Mkr | Avsättningar brutto | Resultat före skatt | Eget Kapital |
Försäkringstekniska avsättningar 2011-12-31 | 54 082 | ||
Dödlighet | 56 185 | -2 103 | -2 095 |
Sjuklighet | 54 178 | -96 | -96 |
Annullationer | 54 086 | -4 | -4 |
Kostnadsinflation | 54 106 | -24 | -24 |
Försäkringstekniska avsättningar 2010-12-31 | 37 003 | ||
Dödlighet | 38 109 | -1 106 | -1 101 |
Sjuklighet | 37 099 | -96 | -96 |
Annullationer | 37 007 | -4 | -4 |
Kostnadsinflation | 37 025 | -22 | -22 |
Koncentrationer av försäkringsrisk
KPA Pensionsförsäkring AB:s försäkringsportfölj består till stor del av ålderpensionsförsäkringar. Det är en stor övervikt av anställda framför pensionstagare. Den främsta risken för dessa försäkringar är att åtagandena är långa och därmed känsliga för variationer av räntan. De flesta försäkringar tecknas med återbetalningsskydd. Det gör att dödlighetsrisken minskar.
Pensions- Förmånsbestämd Premiebefrielse
Kapital traditionell och sjuk- Avgiftsbestämd Fond-
mkr försäkring försäkring traditionellförsäkring försäkring
Med åter Utan åter- Total
2011 betalnings- betalnings
Ålder skydd skydd
- 34 år | 26 | 2 | 6 000 | 000 | 000 | 6 330 |
35 - 49 år | 991 | 47 | 21 324 | 856 | 1 656 | 24 874 |
50 - 64 år | 5 683 | 184 | 24 876 | 2 520 | 2 695 | 35 958 |
65 - år | 6 446 | - | 4 716 | 2 743 | 11 | 13 916 |
2010 | 13 146 | 233 | 56 949 | 6 263 | 4 48781 078 | |
Ålder - 34 år | 34 | - | 5 143 | 131 | 135 | 5 443 |
35 - 49 år | 1 032 | 33 | 18 917 | 798 | 1 767 | 22 547 |
50 - 64 år | 5 630 | 166 | 22 552 | 2 342 | 2 565 | 33 255 |
65 - år | 5 596 | - | 3 780 | 2 262 | 11 | 11 649 |
12 292 | 199 | 50 392 | 5 533 | 4 478 | 72 894 |
Finansiella risker
Finansiella risker omfattar riskkategorierna marknadsrisk, kreditrisk, koncentrationsrisk, likviditetsrisk och matchningsrisk. Riskkategorin marknadsrisk definieras som risken för att nettovärdet av tillgångar och skulder minskar till följd av förändringar i marknadspriser. Inom marknadsrisk finns risktyperna:
• Ränterisk, definieras som risken för att nettovärdet av tillgångar och skulder minskar till följd av förändringar i marknadsräntor.
• Aktiekursrisk, definieras som risken för att nettovärdet av tillgångar och skulder minskar till följd av aktiekursförändringar.
• Fastighetsprisrisk, definieras som risken för att nettovärdet av tillgångar och skulder minskar till följd av förändringar av priset på fastigheter.
• Valutakursrisk, definieras som risken för att nettovärdet av tillgångar och skulder minskar till följd av ändrade valutakurser.
• Övrig marknadsrisk, definieras som risken att nettovärdet av tillgångar och skulder minskar till följd av marknadsförändringar som ej omfattas av andra marknadsrisker.
Riskkategorin kreditrisk delas upp i risktyperna:
• Spreadrisk, risken för att räntebärande placeringar med kreditrisk förlorar i värde till följd av förändringar av spreaden mot riskfria placeringar.
• Motpartsrisk, Xxxxxx för att en motpart inte kan fullgöra sina åtaganden och att eventuella säkerheter inte täcker fordran vilket leder till kreditförluster.
Med koncentrationsrisk avses risken för koncentrationer av risk på tillgångs- eller skuldsidan som kan leda till förluster eller negativ resultatutveckling vid ogynnsamma marknadsförhållanden eller händelser. Koncentrationsrisken kan vara tillämplig i flera riskkategorier.
Med likviditetsrisk avses risken för att inte kunna infria sina betalningsförpliktelser vid förfallotidpunkten utan att kostnaden för att erhålla betalningsmedel ökar avsevärt.
Riskkategorin matchningsrisk definieras som risken att nettot av bolagets tillgångar och skulder minskar till följd av att tillgångarnas sammansättning inte motsvarar skuldernas kan vara tillämplig i flera riskkategorier. Matchningsrisk kan vara tillämplig i flera riskkategorier.
Hantering av finansiella risker
Styrelsen har det yttersta ansvaret för förvaltningen av företagets tillgångar och anger ramar och riktlinjer för verksamheten. Vd ansvarar för förvaltningen av företagets tillgångar inom de ramar och anvisningar som styrelsen givit samt för översynen av placeringsriktlinjerna.
Finanskommittén är vd:s forum för uppföljning av tillgångsförvaltningen och beslut rörande riskstyrningen.
Kapitalförvaltningen är organiserad så att kapitalförvaltningen svarar för den löpande finansiella riskstyrningen och föreslår placeringsinriktning. Avdelningen svarar även för all derivathantering med syfte att styra risknivån i företaget på en övergripande nivå. Avdelningen för ansvarsfullt ägande ansvarar för bolagsstyrning, miljö- och etikanalys och företagets etiska placeringsregler. Förvaltningen av direktägda fastigheter och alternativa placeringar hanteras av två separata avdelningar. Avdelningen för alternativa placeringar svarar även för förvaltningen av indirekt ägda fastigheter. Löpande aktie- och ränteförvaltning samt värdepappersadministration sköts av Swedbank Robur.
I syfte att skapa en oberoende riskkontroll har uppföljningen organiserats enligt följande:
• Kapitalförvaltningen ansvarar för att föreslå placeringsstrategi för styrelsen och för löpande kapitalförvaltning.
• Chefen för Compliance är huvudansvarig för att uppföljning sker på daglig basis enligt de limiter som fastställts av styrelsen i placeringsriktlinjer, placeringsreglementen och fondbestämmelser och för att rapportering sker av överträdelser till styrelser och vd.
• Swedbank Xxxxx ansvarar för daglig kontroll av gällande placeringsbestämmelser samt att resultatet av utförd kontroll rapporteras till Complianceavdelningen, Riskavdelningen och kapitalförvaltningen.
Förvaltningsprinciper
Målet för förvaltningen av tillgångarna är att uppnå högsta möjliga reala avkastning under gällande risk- och placeringsrestriktioner. Det ska som minimum innebära en årlig real avkastning på i genomsnitt tre procent, mätt över en period som motsvarar försäkringsavtalens genomsnittliga löptid. KPA Pensionsförsäkring AB lägger stor vikt vid tryggheten i pensionssparandet. Styrelsen har formulerat att risknivån i företaget inte får vara högre än att grönt ljus erhålls i Finansinspektionens trafikljusmodell. Visionen är att bidra till ett långsiktigt och hållbart samhälle där individen känner trygghet. Ett steg i arbetet mot denna vision är att KPA Pensionsförsäkring AB ställer etiska krav på de företag där placeringar görs.
Principer för val av placeringsinriktning
Indata utgörs bland annat av tillgångarna, skulderna och deras egenskaper - såsom förväntad avkastning, risk och korrelation, samt prognoser för försäkringsrörelsens utveckling. Optimeringen av den totala tillgångsportföljen görs med utgångspunkten att företaget ska tåla att utvecklingen på finansmarknaderna blir mycket svag. Uppfyllandet av de legala restriktionerna om skuldtäckning och solvens har högsta prioritet vid valet av placeringsinriktning. Xxxxxxx ska särskild hänsyn tas till Finansinspektionens trafikljusmodell. Först därefter ska företagets interna riskpreferenser och affärsmål tas i beaktande. Den placeringsinriktning som fastställs tjänar sedan som utgångspunkt för tillgångsförvaltningen. Förvaltarna får, inom vissa ramar, avvika från den placeringsinriktningen om det bedöms vara gynnsamt för avkastningen.
Portföljstruktur
Den totala tillgångsportföljen i KPA Pensionsförsäkring AB är sammansatt av fem delportföljer: aktier, räntor, fastigheter, alternativa placeringar och säkringsinstrument. Säkringsinstrument är placeringar vars huvudsyfte är att matcha placeringsrisker i åtagandena, t ex en ränteswap för att reducera balansräkningens räntekänslighet.
Kredit- och motpartsrisk
Företaget har som policy att endast tillåta placeringar i värdepapper med hög kreditvärdighet. Kredit-/motpartsriskerna i denna del av verksamheten bedöms därför vara små. Kreditriskexponeringen (efter avdrag för värde av säkerheter) som företaget är exponerat för i olika klasser av finansiella tillgångar framgår av nedanstående tabell.
Maximal kreditexponering (tkr) | |||
2011-12-31 | |||
Tillgångsklass | Brutto | Erhållna | Netto |
säkerheter | |||
Obligationer och andra räntebärande värdepapper | 50 108 598 | - | 50 108 598 |
Övriga lån | 488 348 | - | 488 348 |
Derivat | 723 700 | - | 723 700 |
Upplupna ränteintäkter | 919 091 | - | 919 091 |
Kreditkvalitet på klasser av finansiella tillgångar, mkr | AAA | AA | A | BB | BBB | Ingen rating | Totalt |
Räntebärande tillgångar | 47 204 | 1 367 | 1 305 | - | 177 | 22 | 50 075 |
Övriga lån | 389 | 389 | |||||
Totalt | 47 204 | 1 367 | 1 305 | - | 177 | 411 | 50 464 |
Räntebärande tillgångar och övriga lån % | 93,54 | 2,71 | 2,59 | - | 0,35 | 0,82 | 100 |
2010-12-31 | |||||||
Tillgångsklass Obligationer och andra räntebärande värdepapper | Brutto 39 112 841 | Erhållna säkerheter - | Netto 39 112 841 | ||||
Övriga lån | 340 911 | - | 340 911 | ||||
Derivat | 951 432 | - | 951 432 | ||||
Upplupna ränteintäkter | 803 840 | - | 803 840 | ||||
2010-12-31 Kreditkvalitet på klasser av finansiella tillgångar, mkr | AAA | AA | A | BB | BBB | Ingen | Totalt |
Räntebärande tillgångar | 37 289 | 682 | 92 | - | 175 | rating 268 | 38 506 |
Räntebärande tillgångar % | 96,84 | 1,77 | 0,24 | - | 0,46 | 0,7 | 100 |
Koncentrationsrisk
Koncentrationsriskerna bedöms i relation till marknadsriskerna vara små för företaget. Dels genom de krav på kreditvärdighet som ställs för att en investering ska kunna ske och dels genom den diversifiering som ges genom företagets placeringsinriktning. Att placeringarna som huvudregel ska kunna användas för skuldtäckning innebär att risken för allt för stora enhandsengagemang hålls låg.
Per 2011-12-31 hade företaget följande stora exponeringar, (för räntebärande värdepapper, aktier, derivat och övriga finansiella placeringstillgångar).
Väsentliga koncentrationer av kreditrisk
2011-12-31
Emittent | Belopp |
Swedbank | 9 628 331 |
Svenska Handelsbanken | 8 650 881 |
Nordea | 5 396 737 |
SBAB | 1 920 372 |
S E Banken | 1 601 454 |
Hennes & Mauritz | 1 282 981 |
Ericsson | 1 122 995 |
Atlas Copco | 802 640 |
Goldman Sachs | 727 533 |
Landshypotek | 702 347 |
Summa | 31 836 271 |
varav säkerställda bostadsobligationer Emittent Belopp
Svenska Handelsbanken | 8 208 213 |
Swedbank | 7 159 509 |
Nordea | 4 651 668 |
SBAB | 1 920 372 |
SEB | 1 234 598 |
Landshypotek | 702 347 |
2010-12-31 Emittent | Belopp |
Swedbank | 7 973 401 |
Svenska Handelsbanken | 7 205 050 |
Nordea | 5 152 812 |
SBAB | 2 184 698 |
S E Banken | 1 667 323 |
Hennes & Mauritz | 1 296 235 |
Ericsson | 1 243 218 |
Atlas Copco | 913 609 |
Landshypotek | 786 183 |
Sandvik AB | 739 361 |
Summa | 29 161 890 |
varav säkerställda bostadsobligationer Emittent Belopp
Svenska Handelsbanken | 6 582 289 |
Swedbank | 4 828 336 |
Nordea | 4 206 885 |
SBAB | 2 184 698 |
SEB | 1 121 988 |
Landshypotek | 786 183 |
Likviditetsrisker
Företagets likviditetsrisk anses vara av ringa betydelse i den totala riskbilden. Genom att tillgångarna i huvudsak placeras i marknadsnoterade värdepapper med hög likviditet säkerställer placeringsstrategin att mängden likvida tillgångar med betryggande marginal överstiger företagets förväntade betalningsförpliktelser.
På balansdagen utgjorde noterade värdepapper 67 556 kkr varav innehav i räntebärande placeringar utgivna av svenska staten 20 487 kkr.
Marknadsrisker
Ränterisk
Följande tabell illustrerar hur företaget är exponerat för ränterisk utifrån räntebärande tillgångar och skulders räntebindningstid.
2011-12-31 Räntebindningstider för tillgångar och avsättningar Ränteexponering, mkr | 0-5 år | 5 - 15 år | 15 år- | Totalt |
Tillgångar Obligationer och andra räntebärande värdepapper | 32 378 | 15 617 | 2 080 | 50 075 |
Andra räntebärande finansiella instrument | 2 159 | 31 | 196 | 2 386 |
Övriga lån | 389 | 389 | ||
Avsättningar | 34 926 | 15 648 | 2 276 | 52 850 |
Försäkringstekniska avsättningar | 7 105 | 13 820 | 33 157 | 54 082 |
Differens tillgångar och avsättningar | 27 821 | 1 828 | -30 881 | -1 232 |
2010-12-31 | ||||
Räntebindningstider för tillgångar och avsättningar Ränteexponering, mkr | 0-5 år | 5 - 15 år | 15 år- | Totalt |
Tillgångar Obligationer och andra räntebärande värdepapper | 27 444 | 9 872 | 1 190 | 38 506 |
Andra räntebärande finansiella instrument | -1 107 | 3 716 | 119 | 2 727 |
Avsättningar | 26 337 | 13 588 | 1 309 | 41 234 |
Försäkringstekniska avsättningar | 5 897 | 11 059 | 20 047 | 37 003 |
Differens tillgångar och avsättningar | 20 440 | 2 529 | -18 738 | 4 231 |
Känslighetsanalys – ränterisk | ||
Riskparameter (mkr) | 2011 | 2010 |
Värdeökning räntebärande tillgångar | -2 106 | -2 393 |
Värdeförändring försäkringstekniska avsättningar | 4 778 | 6 023 |
Nettopåverkan årets resultat | 2 672 | 3 630 |
Nettopåverkan eget kapital | 2 672 | 3 630 |
Räntekänsligheten är beräknad i enlighet med Finansinspektionens trafikljusmodell. För 2011 har nominella respektive reala marknadsräntor antagits minska med 0,49 respektive 0,07 procentenheter. För 2010 var motsvarande stress 0,98 respektive 0,42 procentenheter
Valutakursrisk
Valutaexponering före och efter säkring med derivat redovisas i nedanstående tabell.
2011 Valutakursexponering (tkr) | USD | GBP | CHF | CAD | Övrigt |
Aktier och andelar | 5 191 207 | 932 862 | 407 839 | 372 380 | 3 077 429 |
Andra finansiella placeringstillgångar Övriga tillgångar | 777 338 | 7 670 | 2 405 | 3 936 | 1 912 165 |
Summa tillgångar | 5 000 000 | 000 532 | 410 244 | 376 316 | 4 989 594 |
Övriga skulder och avsättningar | 388 | - | - | - | 657 252 |
Summa skulder och avsättningar | 388 | - | - | - | 657 252 |
Nettoexponering före ekonomisk säkring med derivat | 5 968 157 | 940 532 | 410 244 | 376 316 | 4 332 342 |
Nominellt värde valutaterminer | -795 695 | -406 337 | 62 241 | 93 379 | -4 115 049 |
Nettoexponering efter ekonomisk säkring med derivat | 5 172 462 | 534 195 | 472 485 | 469 695 | 217 293 |
2010 Valutakursexponering (tkr) | USD | CAD | CHF | GBP | Övrigt |
Aktier och andelar | 5 681 069 | 463 805 | 442 035 | 1 011 625 | 3 603 095 |
Andra finansiella placeringstillgångar | - | - | - | - | - |
Övriga tillgångar | 529 617 | 1 996 | 2 288 | 3 712 | 1 384 908 |
Summa tillgångar | 6 000 000 | 000 801 | 444 323 | 1 015 337 | 4 988 003 |
Övriga skulder och avsättningar | 445 | - | - | - | 853 102 |
Summa skulder och avsättningar | 445 | - | - | - | 853 102 |
Nettoexponering före ekonomisk säkring med derivat | 6 000 000 | 000 801 | 444 323 | 1 015 337 | 4 134 901 |
Nominellt värde valutaterminer | -2 614 761 | -677 | - | -905 541 | -3 320 345 |
Nettoexponering efter ekonomisk säkring med derivat | 3 595 480 | 465 124 | 444 323 | 109 796 | 814 556 |
Aktiekursrisk, fastighetsprisrisk och övrig marknadsrisk I tabellen nedan redovisas effekten av en kursnedgång på 40 procent avseende svenska aktier och 35 procent avseende utländska aktier och fastigheter. Dessa stressnivåer används även i Finansinspektionens Trafikljustest.
mkr | 2011 | 2010 |
Aktier | -7 280 | -9 772 |
Intresse- och dotterbolag | -20 | - |
Fastigheter | -929 | -769 |
Derivat
Under året har handel skett med valutaterminer, aktieindexterminer, aktieindexoptioner, ränteterminer, swaptioner samt swappar. Handeln med valutaterminer har skett med syfte att minska valutakursrisken i portföljen. Syftet med handeln av aktieindexterminer och aktieindexoptioner har varit att effektivisera förvaltningen av aktier. Handeln med ränteterminer, swaptioner och swappar har varit att justera ränteportföljens duration och reducera balansräkningens räntekänslighet.
Beskrivning av kreditrisker i derivat
Kreditrisken för derivat avser risken för att motparten ej kan uppfylla sina åtaganden i enlighet med avtalen, så kallad motpartsrisk. Motpartsrisken har hållits låg främst genom att alla motparter avseende OTC-derivat ställer säkerheter för hela marknadsvärdet i enlighet med ISDA/CSA avtal. Säkerhetshanteringen sker med administrativt stöd av JP Morgan.
Beskrivning av marknadsrisker i derivat
Med marknadsrisk för derivat avses risken att marknadsvärdet ändras till följd av ändringar på marknaden av underliggande räntor, aktie- och valutakurser. Likviditetsrisken avser risken för att en visst derivatposition ej kan avyttras/förvärvas utan större prispåverkan. Handel har endast skett med derivat i marknader med god likviditet, varför likviditetsrisken i innehavet är låg.
Verksamhetsrisker
Verksamhetsrisker omfattar främst risker såsom operativ risk, affärsrisk, strategisk risk, compliance risk och ryktesrisk.
Operativ risk definieras som risk för förluster till följd av felaktiga eller inte ändamålsenliga interna processer och rutiner, mänskliga fel, felaktiga system eller externa händelser inklusive legala risker. En operativ risk är således en möjlig händelse som leder till eller kan leda till skada för affärsverksamheten. Skadan kan vara en följd av felaktiga eller inte ändamålsenliga interna processer och rutiner, mänskliga fel, felaktiga system eller externa händelser inklusive avvikelser från avtal. Operativa risker är därför inte eftersträvansvärda och ska hållas låga. Risktagandet begränsas inom ramen för vad som är ekonomiskt försvarbart. Åtgärder ska genomföras för att reducera samtliga exponeringar som inte anses acceptabla.
Affärsrisk definieras som risken för förluster eller negativ resultatutveckling till följd av förändrade affärsförutsättningar, konkurrenssituation samt oförmåga att reagera på utvecklingen eller förändringar i branschen.
Strategisk risk definieras som risken för förluster eller negativ framtida resultatutveckling till följd av brister i affärsbeslut, brister i genomförda affärsbeslut eller oförmåga att möta omvärldsförändringar samt brister i vd:s och styrelsernas planering, organisation, uppföljning och kontroll av verksamheten. Det avser också risken för ett oväntat utfall på grund av brister i vd:s och styrelsernas planering, organisation, uppföljning och kontroll av verksamheten. De strategiska riskerna hanteras framför allt av koncernledning och styrelser. Val av affärsstrategier och samarbetspartners, resursfördelning och företagsförvärv är exempel på strategiska risker.
Ryktesrisk definieras som risken för betydande ekonomiska förluster till följd av förlorat anseende hos kunder, partner och myndigheter.
Exempel på orsaker som kan bidra till negativ publicitet är produktförändringar, intern brottslighet, att man inte följt interna och externa regelverk, stora skadehändelser, otydlig information, bristande krishantering och händelser kopplade till sponsorskap. Om något av ovanstående skulle inträffa skulle det kunna få konsekvenser för Folksams varumärke och det ekonomiska resultatet.
Compliance risk definieras som risken för juridiska sanktioner, tillsynssanktioner, ekonomiska förluster eller ryktesförluster till följd av att verksamheten inte bedrivs i enlighet med gällande lagar och förordningar, föreskrifter eller övriga externa eller interna regler.
Hantering av verksamhetsrisker
Identifiering av operativa risker, affärsrisker, strategiska risker, compliance risker och ryktesrisker ingår bland annat som en del av en process under verksamhetsplaneringen. Identifiering och värdering av dessa riskkategorier sker främst genom självutvärdering där en kvalitativ bedömning av påverkan och sannolikhet att risken inträffar görs. För att kontrollera och minska riskerna tas åtgärder fram både för att hantera och förebygga dessa. Samtliga risker förses med riskägare och åtgärdsansvariga som bland annat ansvarar för att riskerna kontinuerligt följs upp.
Information om realiserade risker samlas systematiskt i Folksams incidentrapporteringssystem. De incidenter som rapporteras kategoriseras och värderas, och informationen om dessa incidenter utgör en viktig del vid den ovan nämnda självutvärderingen. Genom att hantera dessa risker på ett samordnat och strukturerat vis ökar organisationens möjligheter att nå de uppsatta målen.
Not 3. Premieinkomst | 2011 | Koncern 2010 | 2011 | Moderbolag 2010 |
Periodiska premier | 601 940 | 568 128 | 601 940 | 568 128 |
Engångspremier | 6 062 489 | 5 766 695 | 6 062 489 | 5 766 695 |
Premieinkomst | 6 664 430 | 6 334 823 | 6 664 430 | 6 334 823 |
Not 4. Kapitalavkastning, intäkter | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
Erhållna utdelningar | 763 511 | 571 820 | 763 511 | 571 820 |
Ränteintäkter mm: Obligationer och andra räntebärande värdepapper | 1 516 855 | 1 132 055 | 1 516 855 | 1 132 055 |
Övriga ränteintäkter | 41 082 | 19 473 | 69 682 | 25 498 |
Valutakursvinster, netto | 271 858 | 22 302 | 271 858 | 22 302 |
Realisationsvinst, netto: Aktier och andelar | - | 527 404 | - | 527 404 |
Räntebärande värdepapper | 2 588 588 | 1 306 726 | 2 588 588 | 1 306 726 |
Resultatandelar intresseföretag | 887 | |||
Kapitalavkastning, intäkter | 5 182 781 | 3 579 781 | 5 210 494 | 3 585 806 |
Not 5. Orealiserade vinster på placeringstillgångar | 2011 | Koncern 2010 | 2011 | Moderbolag 2010 |
Aktier och andelar | - | 2 276 744 | - | 2 276 744 |
Obligationer och andra räntebärande värdepapper | 3 005 942 | - | 3 005 942 | - |
Orealiserade vinster på placeringstillgångar | 3 005 942 | 2 276 744 | 3 005 942 | 2 276 744 |
Not 6. Övriga tekniska intäkter | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
Debiterad avkastningsskatt fondförsäkring | 18 539 | 17 975 | 18 539 | 17 975 |
Kostnadsersättning från Robur | 10 909 | 10 519 | 10 909 | 10 519 |
Avgifter investeringsavtal | 5 152 | 4 946 | 5 152 | 4 946 |
Ersättningar till anställda IAS 19 | - | 1 156 | - | - |
Övriga | 1 | 2 718 | 1 | 3 874 |
Övriga tekniska intäkter | 34 601 | 37 314 | 34 601 | 37 314 |
Not 7. Utbetalda försäkringsersättningar | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
Utbetalda försäkringsersättningar | -1 529 301 | -1 256 663 | - 1 529 212 | -1 256 663 |
Skaderegleringskostnader | -17 754 | -15 131 | -17 754 | -15 131 |
Utbetalda försäkringsersättningar | -1 547 055 | -1 271 794 | -1 547 055 | -1 271 794 |
Not 8. Driftskostnader | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
Skadereglering | -17 754 | -15 131 | -17 754 | -15 131 |
Kapitalförvaltning | -61 567 | -44 972 | -61 567 | -44 972 |
Gemensam administration | -205 026 | -198 146 | -243 608 | -207 197 |
Summa totala driftskostnader | -284 347 | -258 249 | -322 929 | -267 300 |
Specifikation totala driftskostnader Personalkostnader mm | -51 532 | -120 678 | -90 113 | -120 678 |
Kapitalförvaltningskostnader | -61 567 | -44 972 | -61 567 | -44 972 |
Lokalkostnader | -13 488 | -14 067 | -13 488 | -14 067 |
Övriga kostnader | -157 760 | -78 532 | -157 761 | -87 583 |
Driftskostnader | -284 347 | -258 249 | -322 929 | -267 300 |
Arvode till revisorer | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
Ernst & Young Revisionsuppdrag | -331 | -404 | -331 | -404 |
KPMG Revisionsuppdrag | -786 | -845 | -776 | -755 |
Andra uppdrag | 0 | 0 | 0 | 0 |
Summa | -1 117 | -1 249 | -1 107 | -1 159 |
Not 9. Kapitalavkastning, kostnader | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
Kapitalförvaltningskostnader | -61 567 | -44 972 | -61 567 | -44 972 |
Övriga räntekostnader | -11 823 | -7 720 | -5 621 | -4 661 |
Övriga finansiella kostnader | -18 268 | -13 921 | -18 268 | -13 921 |
Nedskrivning aktier koncernföretag | - | - | -16 314 | 98 416 |
Valutakursförluster, netto | - | -274 231 | - | -274 231 |
Not 9. Kapitalavkastning, kostnader, forts | 2011 2010 2011 | 2010 |
Realisationsförlust netto; Aktier och andelar | -971 039 - -971 040 | - |
Räntebärande värdepapper | - - - | - |
Kapitalavkastning, kostnader | -1 062 697 -340 844 -1 072 809 | -239 369 |
Not 10. Orealiserade förluster på placeringstillgångar | 2011 2010 2011 | 2010 |
Andra finansiella placeringstillgångar: Byggnader och mark | - - - | - |
Aktier och andelar | -3 174 257 - -3 174 257 | - |
Obligationer och andra räntebärande värdepapper | - -602 115 - | -602 115 |
Orealiserade förluster på placeringstillgångar | -3 174 257 -602 115 -3 174 257 | -602 115 |
Not 11. Nettoresultat per kategori av finansiella instrument | ||
2011 Koncernbolag Finansiella Finansiella tillgångar identifierade tillgångar som poster värderade till verkligt | Innehav för Låne- | |
värde över resultaträkningen | handelsändamål fordringar | Summa |
Aktier och andelar -2 019 509 | - - | -2 019 509 |
Obligationer och andra räntebärande värdepapper 4 511 070 | - - | 4 511 070 |
Derivat, netto - | 1 434 395 - | 1 434 395 |
Övriga finansiella placeringstillgångar - | - 65 814 | 65 814 |
Fondförsäkringstillgångar -223 815 | - - | -223 815 |
Övriga fordringar inkl kassa bank - | - 116 684 | 116 684 |
Summa 2 267 746 | 1 434 395 182 498 | 3 884 639 |
Finansiella skulder | Xxxxxxx för Övriga skulder | Summa |
Fondförsäkringsåtaganden 223 815 | handelsändamål - - | 223 815 |
Xxxxxx xxxxxxx - | - -61 029 | -61 029 |
Summa 223 815 | - -61 029 | 162 786 |
Övriga poster som ej är finansiella instrument | -95 659 | |
Summa kapitalavkastning | 3 951 769 | |
2011 Moderbolag Finansiella Finansiella tillgångar identifierade tillgångar som poster värderade till verkligt | Innehav för Låne- | |
värde över resultaträkningen | handelsändamål fordringar | Summa |
Aktier och andelar -2 019 509 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 4 511 070 | - - - - | -2 019 509 4 511 070 |
Derivat, netto | 1 434 395 - | 1 434 395 |
Övriga finansiella placeringstillgångar - | - 65 814 | 65 814 |
Fondförsäkringstillgångar -223 815 | - - | -223 815 |
Övriga fordringar inkl kassa bank - | - 116 684 | 116 684 |
Summa 2 267 746 | 1 434 395 182 498 | 3 884 639 |
Finansiella skulder | Xxxxxxx för Övriga skulder | Summa |
Fondförsäkringsåtaganden 223 815 | handelsändamål - - | 223 815 |
Xxxxxx xxxxxxx - | - -61 029 | -61 029 |
Summa 223 815 | - -61 029 | 162 786 |
Övriga poster som ej är finansiella instrument - | - - | -78 054 |
Summa kapitalavkastning | 3 969 370 |
Not 11. Nettoresultat per kategori av finansiella instrument, forts 2010
Koncern
Finansiella Finansiella tillgångar identifierade tillgångar som poster värderade till verkligt värde över resultaträkningen | Xxxxxxx för handelsändamål | Låne- fordringar | Summa |
Aktier och andelar 2 618 080 | - | - | 2 618 080 |
Obligationer och andra räntebärande värdepapper 989 647 | - | - | 989 647 |
Derivat, netto - | 1 420 455 | - | 1 420 455 |
Övriga finansiella placeringstillgångar - | - | 6 254 | 6 254 |
Fondförsäkringstillgångar 372 173 | - | - | 372 173 |
Övriga fordringar inkl kassa bank | - | -61 730 | -61 730 |
Summa 3 979 900 | 1 420 455 | -55 476 | 5 344 879 |
Finansiella Skulder | Innehav för | Övriga skulder | Summa |
Fondförsäkringsåtaganden -372 173 | handelsändamål - | - | -372 173 |
Övriga skulder - | - | -4 600 | -4 600 |
Summa -372 173 | -4 600 | -376 773 | |
Övriga poster som ej är finansiella instrument - | - | - | -54 539 |
Summa kapitalavkastning | 4 913 567 | ||
2010 Moderbolag Finansiella Finansiella tillgångar identifierade tillgångar som poster värderade till verkligt | Innehav för | Låne- | |
värde över resultaträkningen | handelsändamål | fordringar | Summa |
Aktier och andelar 2 618 080 | - | - | 2 618 080 |
Obligationer och andra räntebärande värdepapper 989 647 | - | - | 989 647 |
Derivat, netto - | 1 420 455 | - | 1 420 455 |
Övriga finansiella placeringstillgångar - | - | 6 254 | 6 254 |
Fondförsäkringstillgångar 372 173 | - | - | 372 173 |
Övriga fordringar inkl kassa bank - | - | -61 730 | -61 730 |
Summa 3 979 900 | 1 420 455 | -55 476 | 5 344 879 |
Finansiella Skulder | Innehav för | Övriga skulder | Summa |
Fondförsäkringsåtaganden -372 173 | handelsändamål - | - | -372 173 |
Övriga skulder - | - | -4 600 | -4 600 |
Summa -372 173 | - | -4 600 | -376 773 |
Övriga poster som ej är finansiella instrument | 53 444 | ||
Summa kapitalavkastning | 5 021 549 |
Tabellerna ovan är en specifikation av de belopp avseende finansiella instrument som redovisas i resultaträkningen som kapitalavkastning intäkter, orealiserade vinster, kapitalavkastning kostnader, orealiserade förluster på placeringstillgångar med undantag för eventuella av- och nedskrivningar och kapitalförvaltningskostnader.
Not 12. Skatter | 2011 | Koncern 2010 | 2011 | Moderbolag 2010 |
Uppskjuten skatt | -45 673 | -7 116 | 4 042 | - |
Periodens skatt | -13 542 | -7 558 | -7 124 | -1 604 |
Avkastningsskatt* | -265 143 | -259 342 | -265 143 | -259 342 |
Totalt redovisad skatt | -324 357 | -274 016 | -268 225 | -260 946 |
*Redovisas i tekniska resultatet i för koncern |
Not 13. Byggnader och xxxx | Xxxxxxx 2011 2010 | ||||||
Marknadsvärde | |||||||
Förvaltningsfastigheter | |||||||
Redovisat värde vid årets ingång | 1 436 224 579 915 | ||||||
Förvärv via bolag | 114 088 694 540 | ||||||
Investeringar | 228 199 66 384 | ||||||
Orealiserad värdeförändring | -56 311 95 385 | ||||||
1 722 200 1 436 224 | |||||||
Varav uppkomna genom företagsförvärv eller fusion | |||||||
Fastighetsförvärv genom företagsförvärv | 114 088 694 540 | ||||||
Investeringar | 0 66 384 | ||||||
Orealiserad värdeförändring | -6 088 92 300 | ||||||
108 000 853 224 | |||||||
Förvaltningsfastigheter | |||||||
Anskaffningsvärde vid årets ingång | 1 022 227 261 303 | ||||||
Förvärv via bolag | 114 088 694 540 | ||||||
Orealiserad värdeförändring | -6 088 92 300 | ||||||
Investeringar | 228 199 66 384 | ||||||
Anskaffningsvärde vid årets utgång | 1 364 514 1 022 227 | ||||||
Redovisat värde vid årets utgång | 1 722 200 1 436 224 | ||||||
Geografisk marknad Kontrakterad | Drifts- | Direkt- | Marknads- | Marknads- Avkastnings- | |||
Typ av fastighet årshyra1) | överskott2) | avkastning3) | värde | värde / kvm4) krav5) | |||
Götaland | Affärsfastigheter | 17 131 | 13 099 | 8,2 % | 158 900 | 9 662 | 7-8,7% |
Svealand | Affärsfastigheter | 24 541 | 18 293 | 7,8 % | 234 000 | 10 088 | 6,5-8,5% |
Norrland | Affärsfastigheter | 5 653 | 3 712 | 8,3 % | 44 800 | 5 415 | 8,2-9% |
Götaland | Bostäder | 9 111 | 8 321 | 5,5 % | 150 000 | 28 490 | 6-6% |
Svealand | Bostäder | 55 933 | 40 561 | 3,6 % | 1 134 500 | 28 062 | 0-5,5% |
112 369 | 83 986 | 4,9 % | 1 722 200 | 18 252 | 0-9 % | ||
1) Hyreskontrakt per 1 januari omräknat till helår | |||||||
2) Driftsöverskott omräknat med hyreskontrakt per 1 januari. | |||||||
3) Driftsöverskott omräknat med hyreskontrakt per 1 januari i förhållande till marknadsvärde. | |||||||
4) Marknadsvärde per kvadratmeter lokalarea (exklusive garage). | |||||||
5) Vid värderingarna tillämpade avkastningskrav. | |||||||
Värderingsantaganden, genomsnitt | |||||||
Inflationsantagande År 1 | 2,0% | ||||||
Kalkylränta restvärde | 7,3% | ||||||
Direktavkastning restvärde | 5,4% | ||||||
Långsiktig vakansgrad | 2,9% | ||||||
Drift & Underhållskostnader År 1 | 264 kr/kvm | ||||||
Investeringar År 1 | 26 kr/kvm | ||||||
Marknadshyra (vid noll vakans) | 1 286 kr/kvm | ||||||
Påverkan på periodens resultat, koncern | 2011 | 2010 | |||||
Hyresintäkter | 103 526 | 77 951 | |||||
Direkta kostnader för fastigheter som genererat hyresintäkter under perioden | -30 691 | -22 825 | |||||
Summa | 72 835 | 55 126 | |||||
Taxeringsvärden | |||||||
Byggnader | 492 718 | 506 444 | |||||
Mark | 198 293 | 191 693 | |||||
Summa | 000 000 | 000 000 | |||||
Klassificeringen av rörelse- respektive förvaltningsfastigheter har gjorts med utgångspunkt från den internt nyttjade andelen av respektive fastighet, med utgående hyra som bas. För de fastigheter där andelen internt nyttjande uppgår till mer än 15 procent har fastigheten klassificerats som rörelsefastighet. Samtliga fastigheter har marknadsvärderats. Marknadsvärdebedömningarna har genomförts i enlighet med riktlinjer framtagna av Svenskt Fastighetsindex och har utförts av externa oberoende värderingsmän auktoriserade av Samfundet för Fastighetsekonomi.
För bolaget finns inga begränsningar i rätten att sälja förvaltningsfastigheter. Det finns inte heller några förpliktelser att köpa, uppföra eller exploatera förvaltningsfastigheter eller att utföra reparationer, underhåll eller förbättringar. 0 procent av den uthyrningsbara ytan används i Folksams verksamhet.
Not 14. Aktier och andelar i koncernföretag och intressebolag
Moderbolag | Organisa- tions- nummer | Xxxx | Xxxxx andelar | Kapital andel | Eget Kapital | Bokfört värde 2011 | Bokfört värde 2010 |
Litreb I AB | 556715-5782 | Stockholm | 1000 | 100% | 377 780 | 460 595 | 478 961 |
Litreb II AB | 556730-4679 | Stockholm | 1000 | 100% | 81 | 100 | 100 |
KB Sandspridaren | 969747-2950 | Stockholm | 99 | 99% | 2 230 | 2 230 | 178 |
Kulltorp Holding AB | 556767-4147 | Stockholm | 330 | 33% | 11 248 | 9 742 | - |
Aktier och andelar | 391 339 | 472 667 | 479 239 | ||||
Nedskrivning av aktier och andelar i koncernföretag är hänförligt till förändrat marknadsvärde av fastigheterna i dotterbolagen. | |||||||
Not 15. Aktier och andelar | 2011 | Koncern 2010 | 2011 | Moderbolag 2010 | |||
Svenska och utländska Anskaffningsvärde | 21 236 427 | 21 873 466 | 21 236 427 | 21 873 466 | |||
Bokfört värde/verkligt värde | 21 290 685 | 24 461 732 | 21 290 685 | 24 461 732 | |||
varav onoterade aktier bokfört värde/verkligt värde | 1 091 826 | 1 187 999 | 1 091 826 | 1 187 999 | |||
Not 16. Derivat | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |||
Bokfört värde Derivatinstrument med positiva värden (tillgångar) | |||||||
Aktieoptioner | 386 427 | 495 949 | 386 427 | 495 949 | |||
Aktieterminer | 118 | 2 195 | 118 | 2 195 | |||
Ränteswappar | 7 224 | 129 870 | 7 224 | 129 870 | |||
Swaptioner | 184 350 | 119 174 | 184 350 | 119 174 | |||
Ränteterminer | 1 174 | 0 | 1 174 | 0 | |||
Valutaterminer | 000 000 | 000 244 | 144 407 | 204 244 | |||
Summa | 723 700 | 951 432 | 723 700 | 951 432 | |||
Derivatinstrument med negativa värden (skulder) | |||||||
Aktieoptioner | - | - | - | - | |||
Aktieterminer | 2 767 | 573 | 2 767 | 573 | |||
Ränteswappar | 3 809 | 132 021 | 3 809 | 132 021 | |||
Xxxxxxxxxxxxx | 13 645 | 10 332 | 13 645 | 10 332 | |||
Valutaterminer | 25 234 | 28 200 | 25 234 | 28 200 | |||
Summa | 45 455 | 171 126 | 45 455 | 171 126 | |||
Not 17. Obligationer och andra räntebärande värdepapper | 2011 | Koncern 2010 | 2011 | Moderbolag 2010 | |||
Upplupet anskaffningsvärde Svenska staten | 20 486 747 | 15 660 912 | 20 486 747 | 15 660 912 | |||
Svenska bostadsinstitut | 22 039 915 | 17 553 989 | 22 039 915 | 17 553 989 | |||
Övriga svenska emittenter | 3 530 048 | 4 539 265 | 3 530 048 | 4 539 265 | |||
Utländska stater | 645 071 | 640 565 | 645 071 | 640 565 | |||
Övriga utländska emittenter | 689 643 | 882 292 | 689 643 | 882 292 | |||
varav: | 47 391 424 | 39 277 023 | 47 391 424 | 39 277 023 | |||
noterade | 47 357 513 | 39 277 023 | 47 357 513 | 39 277 023 | |||
onoterade | 33 911 | - | 33 911 | - | |||
Verkligt värde Svenska staten | 22 522 592 | 15 704 665 | 22 522 592 | 15 704 665 |
Svenska bostadsinstitut | 22 632 184 | 17 378 027 | 22 632 184 | 17 378 027 |
Övriga svenska emittenter | 3 614 708 | 4 513 158 | 3 614 708 | 4 513 158 |
Utländska stater | 662 256 | 642 497 | 662 256 | 642 497 |
Övriga utländska emittenter | 000 000 | 000 000 | 676 858 | 884 494 |
varav: | 50 108 598 | 39 112 841 | 50 108 598 | 39 112 841 |
noterade | 50 074 687 | 39 112 841 | 50 074 687 | 39 112 841 |
onoterade | 33 911 | - | 33 911 | - |
Per den 31 december 2011 var den positiva skillnaden till följd av att bokfört värde (nettoförsäljningsvärde) överstiger nominellt belopp 6 532 095 tkr. Per den 31 december 2011 var den negativa skillnaden till följd av att bokfört värde (nettoförsäljningsvärde) underskrider
nominellt belopp 0 tkr. Vid värdering av räntebärande värdepapper enligt upplupet anskaffningsvärde skulle balansposten redovisas till ett belopp på 47 929 620 tkr.
Koncern | Moderbolag | ||||
Not 18. Övriga lån och placeringstillgångar 2011 2010 | 2011 | 2010 | |||
Vinstandelslån avseende fastighetsplaceringar 132 929 94 588 | 132 929 | 94 588 | |||
Efterställda lån, fastighet 355 420 246 323 | 355 420 | 246 323 | |||
Övriga lån och placeringstillgångar, anskaffningsvärde 488 348 340 911 | 488 348 | 340 911 | |||
Bokfört värde/verkligt värde 488 348 340 911 | 488 348 | 340 911 | |||
Not 19. Placeringstillgångar för vilka | |||||
försäkringstagarna bär placeringsrisken 2011 2010 | 2011 | 2010 | |||
Svenska och utländska Anskaffningsvärde 4 371 877 3 990 825 | 4 371 877 | 3 990 825 | |||
Bokfört värde/verkligt värde 4 486 772 4 478 262 | 4 486 772 | 4 478 262 | |||
Not 20. Övriga fordringar 2011 2010 | 2011 | 2010 | |||
Xxxxxxx sålda ej likviderade värdepapper 417 062 85 930 | 417 062 | 85 930 | |||
Fordringar kapitalförvaltning 3 884 4 395 | 3 884 | 4 395 | |||
Övrigt 10 766 58 345 | 4 532 | 53 252 | |||
Övriga fordringar 431 712 148 670 | 425 478 | 143 577 | |||
Not 21. Finansiella tillgångar och skulder | |||||
2011 | |||||
Koncern | |||||
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen | |||||
Finansiella tillgångar | Tillgångar som bestämts | Innehav för | |||
Aktier och andelar | tillhöra kategorin 21 290 685 | handelsändamål - | Lånefordringar - | Summa 21 290 685 | |
Obligationer och andra räntebärande värdepapper | 50 108 598 | - | - | 50 108 598 | |
Derivat | - | 723 700 | - | 723 700 | |
Övriga lån | 488 348 | - | - | 488 348 | |
Övriga finansiella placeringstillgångar | - | - | - | 0 | |
Fondförsäkringstillgångar | 4 486 772 | - | - | 4 486 772 | |
Övriga fordringar inkl kassa bank | - | - | 3 660 595 | 3 660 595 | |
Summa | 76 374 403 | 723 700 | 3 660 595 | 80 758 698 | |
Finansiella skulder | Skulder som bestämts tillhöra kategorin | Innehav för handelsändamål | Övriga skulder | Summa |
Fondförsäkringsåtaganden | 4 486 772 | - | - | 4 486 772 |
Derivat | - | 45 455 | - | 45 455 |
Övriga finansiella skulder | - | - | -853 856 | -853 856 |
Summa | 4 486 772 | 45 455 | -853 856 | 3 678 371 |
2011 Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Moderbolag Finansiella
tillgångar | Tillgångar som bestämts tillhöra kategorin | Innehav för handelsändamål | Lånefordringar | Summa |
Aktier och andelar | 21 290 685 | - | - | 21 290 685 |
Obligationer och andra | ||||
räntebärande värdepapper | 50 108 598 | - | - | 50 108 598 |
Derivat | 723 700 | - | 723 700 | |
Övriga lån | 488 348 | - | - | 488 348 |
Övriga finansiella placeringstillgångar | - | - | - | 0 |
Fondförsäkringstillgångar | 4 486 772 | - | - | 4 486 772 |
Övriga fordringar inkl kassa bank | - | - | 3 660 595 | 3 660 595 |
Summa | 76 374 403 | 723 700 | 3 660 595 | 80 758 698 |
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Finansiella skulder | Skulder som bestämts tillhöra kategorin | Innehav för handelsändamål | Övriga skulder | Summa |
Fondförsäkringsåtaganden | 4 486 772 | - | - | 4 486 772 |
Derivat | - | 45 455 | - | 45 455 |
Övriga finansiella skulder | - | - | -853 856 | -853 856 |
Summa | 4 486 772 | 45 455 | -853 856 | 3 678 371 |
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
2010
Koncern
Finansiella tillgångar | Tillgångar som bestämts tillhöra kategorin | Innehav för handelsändamål | Lånefordringar | Summa |
Aktier och andelar | 24 461 731 | - | - | 24 461 731 |
Obligationer och andra | ||||
räntebärande värdepapper | 39 112 841 | 39 112 841 | ||
Derivat | - | 951 433 | - | 951 433 |
Övriga lån | 340 911 | - | - | 340 911 |
Fondförsäkringstillgångar | 4 478 263 | - | - | 4 478 263 |
Övriga fordringar inkl kassa bank | - | - | 3 843 999 | 3 843 999 |
Summa | 68 393 746 | 951 433 | 3 843 999 | 73 189 178 |
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Finansiella skulder | Skulder som bestämts tillhöra kategorin | Innehav för handelsändamål | Övriga skulder | Summa |
Fondförsäkringsåtaganden | 4 478 263 | - | - | 4 478 263 |
Derivat | - | 171 126 | - | 171 126 |
Övriga finansiella skulder | - | - | -238 570 | -238 570 |
Summa | 4 478 263 | 171 126 | -238 570 | 4 410 819 |
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Moderbolag Finansiella tillgångar | Tillgångar som bestämts tillhöra kategorin | Innehav för handelsändamål | Lånefordringar | Summa |
Aktier och andelar Obligationer och andra räntebärande värdepapper | 24 461 731 39 112 841 | - | - | 24 461 731 39 112 841 |
Derivat | - | 951 433 | - | 951 433 |
Övriga lån | 340 911 | - | - | 340 911 |
Fondförsäkringstillgångar | 4 478 263 | - | - | 4 478 263 |
Övriga fordringar inkl kassa bank | - | - | 3 843 999 | 3 843 999 |
Summa | 68 393 746 | 951 433 | 3 843 999 | 73 189 178 |
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Finansiella skulder | Skulder som bestämts tillhöra kategorin | Innehav för handelsändamål | Övriga skulder | Summa |
Fondförsäkringsåtaganden | 4 478 263 | - | - | 4 478 263 |
Derivat | - | 171 126 | - | 171 126 |
Övriga finansiella skulder | - | - | -238 570 | -238 570 |
Summa | 4 478 263 | 171 126 | -238 570 | 4 410 819 |
Information om finansiella instruments verkliga värden
I nedanstående tabell lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som värderas till verkligt värde i balansräkningen. I not 1 Redovisningsprinciper återfinns beskrivningar om hur verkligt värde bestäms avseende tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde i balansräkningen. Uppdelning av hur verkligt värde bestämts görs utifrån följande tre nivåer.
Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument
Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1 Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden
Inga betydande överföringar mellan nivå 1 och 2 har skett under Tkr | året. Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | Summa |
Koncern 2011 Tillgångar Aktier och andelar | 20 198 860 | 299 586 | 792 240 | 21 290 686 |
Obligationer och andra räntebärande värdepapper | 50 430 107 | - | 33 911 | 50 464 018 |
Derivat | 1 292 | 722 408 | - | 723 700 |
Fondförsäkringstillgångar | 4 486 772 | - | 4 486 772 | |
Summa Skulder Fondförsäkringstillgångar | 75 117 031 | 1 021 994 4 486 772 | 826 151 - | 76 965 176 4 486 772 |
Derivat | 16 412 | 29 043 | - | 45 455 |
Summa | 16 412 | 4 515 815 | - | 4 532 227 |
Tkr | Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | Summa |
Moderbolag 2011 Tillgångar Aktier och andelar | 20 198 860 | 299 586 | 792 240 | 21 290 686 |
Obligationer och andra räntebärande värdepapper | 50 430 107 | - | 33 911 | 50 464 018 |
Derivat | 1 292 | 722 408 | - | 723 700 |
Fondförsäkringstillgångar | 4 486 772 | - | 4 486 772 | |
Summa Skulder Fondförsäkringstillgångar | 75 117 031 | 1 021 994 4 486 772 | 826 151 - | 76 965 176 4 486 772 |
Derivat | 16 412 | 29 043 | - | 45 455 |
Summa | 16 412 | 4 515 815 | - | 4 532 227 |
Tilläggsinformation avseende innehav inom nivå 3
I tabellen nedan presenteras en avstämning mellan ingående och utgående balans för sådana finansiella instrument som värderats till verkligt värde i balansräkningen med utgångspunkt från en värderingsteknik som bygger på icke-observerbara indata (nivå 3).
Tkr | Aktier och andelar | Obligationer och andra räntebärande värdepapper | Övriga finansiella placerings- tillgångar | Totalt | |
Koncern 2011 | |||||
Öppningsbalans 2011-01-01 | 484 421 | - | - | 484 421 | |
Totalt redovisade vinster och förluster redovisat i årets resultat 1) | 81 213 | - - | - - | 81 213 | |
redovisat direkt i eget kapital | - | - | - | - | |
Anskaffningsvärde förvärv | 287 595 | 33 911 | - | 321 506 | |
Försäljningslikvid försäljning | -60 989 | - | - | -60 989 | |
Utgående balans 2011-12-31 | 792 240 | 33 911 | - | 826 151 | |
Vinster och förluster redovisade i årets resultat för tillgångar som ingår i den utgående balansen 2011-12-311) | 81 213 | - | - | 81 213 | |
Moderbolag 2011 | |||||
Öppningsbalans 2011-01-01 | 484 421 | - | - | 484 421 | |
Totalt redovisade vinster och förluster redovisat i årets resultat 1) | 81 213 | - - | - - | 81 213 | |
redovisat direkt i eget kapital | - | - | - | - | |
Anskaffningsvärde förvärv | 287 595 | 33 911 | - | 321 506 | |
Försäljningslikvid försäljning | -60 989 | - | - | -60 989 | |
Utgående balans 2011-12-31 | 792 240 | 33 911 | - | 826 151 | |
Vinster och förluster redovisade i årets resultat för tillgångar som ingår i den utgående balansen 2011-12-311) | 81 213 | - | - | 81 213 | |
1) Redovisas i nettoresultat av finansiella transaktioner i årets resultat | |||||
I tabellen nedan presenteras en sammanställning av vilken effekt som förändringar i observerbara antaganden skulle få på redovisat resultat.
Tkr Känslighetsanalys | Effekt av gynnsam förändring av antaganden | Effekt av ogynnsam förändring av antaganden |
Koncern 2011 Aktier och andelar | 82 615 | -82 615 |
Summa | 82 615 | -82 615 |
Moderbolag 2011 Aktier och andelar | 82 615 | -82 615 |
Summa | 82 615 | -82 615 |
För flertalet av innehaven i nivå 3 finns det en betydande osäkerhet i värderingen då den bygger på indata som inte är observerbar på marknaden. Flertalet innehav värderas av ansvarig förvaltare eller av extern part utsedd av extern förvaltare där underlag till värderingen inte är tillgänglig. KPA Pensionsförsäkring AB (publ) har valt att visa vilken effekt en 10-procentig förändring i marknadsvärdet skulle få på resultatet till följd av en kurs-/prisförändring.
Tkr | Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | Summa |
Koncern 2010 Tillgångar Aktier och andelar | 23 275 107 | 702 013 | 484 612 | 24 461 731 |
Obligationer och andra räntebärande värdepapper | 39 112 841 | - | - | 39 112 841 |
Derivat | 2 195 | 949 237 | - | 951 432 |
Fondförsäkringstillgångar | 4 478 263 | - | - | 4 478 263 |
Summa | 66 868 406 | 1 651 250 | 484 612 | 69 004 268 |
Not 21. Finansiella tillgångar och skulder , forts |
Skulder Fondförsäkringsåtaganden | - | 4 478 263 | - | -4 478 263 |
Derivat | 10 905 | 160 221 | - | -171 126 |
Summa | 10 905 | 4 638 484 | -4 649 389 | |
Moderbolag 2010 Tillgångar Aktier och andelar | 23 275 107 | 702 013 | 484 612 | 24 461 731 |
Obligationer och andra räntebärande värdepapper | 39 112 841 | - | - | 39 112 841 |
Derivat | 2 195 | 949 237 | - | 951 432 |
Fondförsäkringstillgångar | 4 478 263 | - | - | 4 478 263 |
Summa | 66 868 406 | 1 651 250 | 484 612 | 69 004 267 |
Skulder Fondförsäkringsåtagenden | - | 4 478 263 | - | 4 478 263 |
Derivat | 10 905 | 160 221 | - | 171 126 |
Summa | 10 905 | 4 638 484 | - | 4 649 389 |
Tilläggsinformation avseende innehav inom nivå 3
I tabellen nedan presenteras en avstämning mellan ingående och utgående balans för sådana finansiella instrument som värderats till verkligt värde i balansräkningen med utgångspunkt från en värderingsteknik som bygger på icke-observerbara indata (nivå 3).
I tabellen nedan presenteras en sammanställning av vilken effekt som förändringar i observerbara antaganden skulle få på redovisat resultat.
Tkr Känslighetsanalys | Effekt av gynnsam förändring av antaganden | Effekt av ogynnsam förändring av antaganden |
Koncern 2010 Aktier och andelar | 48 461 | -48 461 |
Summa | 48 461 | -48 461 |
Moderbolag 2010 Aktier och andelar | 48 461 | -48 461 |
Summa | 48 461 | -48 461 |
För flertalet av innehaven i nivå 3 finns det en betydande osäkerhet i värderingen då den bygger på indata som inte är observerbar på marknaden. Flertalet innehav värderas av ansvarig förvaltare eller av extern part utsedd av extern förvaltare där underlag till värderingen inte är tillgänglig. KPA Pensionsförsäkring AB (publ) har valt att visa vilken effekt en 10-procentig förändring i marknadsvärdet skulle få på resultatet till följd av en kurs-/prisförändring.
Aktier och andelar
Värdering av fond i fondinnehav sker av extern part utsedd av fond i fondförvaltaren. KPA Pensionsförsäkring AB (publ) saknar därför tillräcklig information för att kunna redovisa effekten av ändrade antaganden.
För fastighetsfonder finns en osäkerhet i värderingen på grund av värdet av de underliggande fastigheterna. Även för dessa innehav saknas information för att kunna göra en adekvat beräkning av effekten av ändrade antaganden.
Aktier och Tkr andelar | Obligationer och andra räntebärande värdepapper | Övriga finansiella placerings- tillgångar | Totalt |
Koncern 2010 Öppningsbalans 2010-01-01 330 983 Totalt redovisade vinster och förluster redovisat i årets resultat 1) 15 505 | - - | - - | 330 983 15 505 |
redovisat direkt i övrigt totalresultat - | - | - | - |
Anskaffningsvärde förvärv 191 365 | - | - | 191 365 |
Försäljningslikvid försäljning 53 241 | - | - | 53 241 |
Utgående balans 2010-12-31 591 094 | - | - | 591 094 |
Vinster och förluster redovisade i årets resultat för tillgångar som ingår i den utgående balansen 2010-12-311) 15 505 | - | - | 15 505 |
Not 21. Finansiella tillgångar och skulder , forts
Obligationer Övriga
och andra finansiella Aktier och räntebärande placerings-
Tkr andelar | värdepapper | tillgångar | Totalt |
Moderbolag 2010 Öppningsbalans 2010-01-01 330 983 | - | - | 330 983 |
Totalt redovisade vinster och förluster | |||
redovisat i årets resultat 1) 15 505 | - | - | 15 505 |
redovisat direkt i eget kapital - | - | - | - |
Anskaffningsvärde förvärv 191 365 | - | - | 191 365 |
Försäljningslikvid försäljning 53 241 | - | - | 53 241 |
Utgående balans 2010-12-31 591 094 | - | - | 591 094 |
Vinster och förluster redovisade i årets resultat för
tillgångar som ingår i den utgående balansen 2010-12-311) 15 505 - - 15 505
1) Redovisas i nettoresultat av finansiella transaktioner i årets resultat
För flertalet av innehaven i nivå 3 finns det en betydande osäkerhet i värderingen då den bygger på indata som inte är observerbar på marknaden. Flertalet innehav värderas av ansvarig förvaltare eller av extern part utsedd av extern förvaltare där underlag till värderingen inte är tillgänglig. KPA Pensionsförsäkring AB (publ) har valt att visa vilken effekt en 10 procent förändring i marknadsvärdet skulle få på resultatet till följd av en kurs-/prisförändring. För år 2009 gjordes beräkningarna på delar av innehavet. För år 2010 har bolaget valt att beräkna kurs-
/prisrisk på hela innehavet.
Aktier och andelar
Värdering av fond i fondinnehav sker av extern part utsedd av fond i fondförvaltaren. KPA Pensionsförsäkring AB (publ) saknar därför tillräcklig information för att kunna redovisa effekten av ändrade antaganden. För fastighetsfonder finns en osäkerhet i värderingen på grund av värdet av de underliggande fastigheterna. Även för dessa innehav saknas information för att kunna göra en adekvat beräkning av effekten av ändrade antaganden.
Not 22. Obeskattade reserver | 2011 | 2010 | ||
Moderbolag | ||||
Periodiseringsfond, tax 2006 | - | 2 700 | ||
Periodiseringsfond, tax 2007 | 340 | 340 | ||
Periodiseringsfond, tax 2008 | 600 | 600 | ||
Periodiseringsfond, tax 2009 | 780 | 780 | ||
Periodiseringsfond, tax 2010 | 390 | 390 | ||
Periodiseringsfond, tax 2011 | 1 992 | 1 992 | ||
Periodiseringsfond, tax 2012 | 8 600 | - | ||
Obeskattade reserver | 12 702 | 6 802 | ||
Not 23. Livförsäkringsavsättning | 2011 | Koncern 2010 | 2011 | Moderbolag 2010 |
Ingående balans | 36 923 317 | 34 464 168 | 36 923 317 | 34 464 168 |
Premiernas påverkan på avsättning | 3 334 243 | 2 960 183 | 3 334 243 | 2 960 183 |
Utbetalningar | -1 508 164 | -1 259 911 | -1 508 164 | -1 259 911 |
Riskresultat | -3 968 | 5 948 | -3 968 | 5 948 |
Uppräkning med diskonteringsränta | 1 583 995 | 1 377 243 | 1 583 995 | 1 377 243 |
Effekt av ändrad diskonteringsränta | 13 953 761 | -685 762 | 13 953 761 | -685 762 |
Tilldelad återbäring | 0 | 0 | 0 | 0 |
Avgiftsbelastning | -225 155 | -170 577 | -225 155 | -170 577 |
Avkastningsskatt | -195 785 | -180 201 | -195 785 | -180 201 |
Effekt av (övriga) förändrade aktuariella antaganden | 270 263 | -94 637 | 270 263 | -94 637 |
Tekniska ändringar som påverkar reserven | -131 792 | 226 968 | -131 792 | 226 968 |
Andra förändringar | -2 764 | 279 896 | -2 764 | 279 896 |
Utgående balans | 53 997 950 | 36 923 317 | 53 997 950 | 36 923 317 |
Total förändring | 17 074 634 | 2 459 149 | 17 074 634 | 2 459 149 |
Vid beräkning av livförsäkringsavsättningar har följande beräkningsantaganden använts:
Ränteantaganden
KPA Pensionsförsäkring AB (publ) har valt marknadsräntor som genomsnittet av statsobligationsräntan och räntan på säkerställda obligationer i enlighet med FFFS 2011:22.
Räntekurvan per 2011-12-31:
År | Ränta |
0 | 1,44 % |
5 | 1,98 % |
10 | 2,50 % |
15 | 2,66 % |
20 | 2,69 % |
25 | 2,68 % |
30 | 2,67 % |
Dödlighetsantaganden
KPA Pensionsförsäkring AB tillämpar köns- och generationsberoende dödlighetsantagande vid beräkning av livförsäkringsavsättning.
Driftskostnadsantaganden
Driftskostnaderna beräknas med utgångspunkt i aktuella driftskostnader. Kostnaderna fördelas på antal försäkringar och kostnad per försäkring och år beräknas.
Skattekostnadsantaganden
Antagande om statslåneränta för beräkning av avkastningsskatt motsvarar 15% av den 10-åriga statsobligationsräntan, 0,24 procent.
Koncern | Moderbolag | |||
Not 24. Avsättning för oreglerade skador | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
IB Rapporterade skador | 42 627 | 43 587 | 42 627 | 43 587 |
IB Inträffade ännu ej rapporterade xxxxxx (IBNR) | 30 183 | 21 584 | 30 183 | 21 584 |
Ingående balans | 72 810 | 65 171 | 72 810 | 65 171 |
Xxxxxxx för skador som inträffat under innevarande år | 7 391 | 6 025 | 7 391 | 6 025 |
Utbetalt/överfört till försäkringsskulder | -19 796 | -10 028 | -19 796 | -10 028 |
Förändring av förväntad kostnad för skador | -4 133 | -3 872 | -4 133 | -3 872 |
som inträffat under tidigare år | ||||
Uppräkning med diskonteringsränta | 1 456 | 1 372 | 1 456 | 1 372 |
Effekt av ändrad diskonteringsränta | 2 957 | -463 | 2 957 | -463 |
XXXX förändring | 134 | 8 593 | 134 | 8 593 |
Andra förändringar | 15 829 | 6 012 | 15 829 | 6 012 |
Utgående balans | 76 648 | 72 810 | 76 648 | 72 810 |
XX rapporterade skador | 46 330 | 42 627 | 46 330 | 42 627 |
UB Inträffade ännu ej rapporterade xxxxxx (IBNR) | 30 318 | 30 183 | 30 318 | 30 183 |
Avsättning för oreglerade skador | 76 648 | 72 810 | 76 648 | 72 810 |
Total förändring | 3 838 | 7 639 | 3 838 | 7 639 |
Vid beräkning av avsättning avseende pågående ersättningsfall med sjukpension och premiebefrielse har följande beräkningsantaganden använts:
Ränteantaganden
Räntefoten som används är 1,98 % vilket motsvarar 5-års räntan.
Sjuklighetsantaganden
För sjukreserver baseras beräkningen på antagande om sannolikheten för avveckling genom tillfrisknande och dödsfall. En avsättning görs även för inträffade men ännu inte inrapporterade skador baserad på bolagets historiska erfarenheter och skadeutfall.
Not 25. Försäkringsteknisk avsättning för livförsäkringar för vilka försäkringstagaren bär placeringsrisk | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
Fondförsäkringsåtagande Ingående balans | 4 478 263 | 3 865 601 | 4 478 263 | 3 865 601 |
Inbetalningar | 431 322 | 499 329 | 431 322 | 499 329 |
Utbetalningar | -174 620 | -236 123 | -174 620 | -236 123 |
Avgifter | -5 146 | -4 909 | -5 146 | -4 909 |
Värdeförändring på placeringstillgångar | -223 000 | 000 000 | -223 000 | 000 000 |
Avkastningsskatt | -18 539 | -17 974 | -18 539 | -17 974 |
Övrigt | -693 | 164 | -693 | 164 |
Utgående balans | 4 486 772 | 4 478 263 | 4 486 772 | 4 478 263 |
Not 26. Aktuell skatt och Uppskjuten skatt* | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
Uppskjuten skatt | -32 839 | 1 039 | 4 042 | - |
Inkomstskatt/avkastningskatt | 3 269 | -58 910 | 4 010 | 52 744 |
Summa | -29 570 | -57 871 | 8 052 | 52 744 |
*netto i koncern och bolag |
Not 27. Övriga skulder | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | ||
Koncernföretag | 36 373 | 40 141 | 36 541 | 65 141 | ||
Närstående bolag | 3 356 | 3 | 1 956 | 3 | ||
Köpta ej likviderade värdepapper | 201 094 | 238 570 | 201 094 | 238 570 | ||
Xxxxxxxx säkerheter | 654 762 | 852 972 | 654 762 | 852 972 | ||
Övriga | 19 741 | 12 654 | 2 225 | 207 | ||
Övriga skulder | 915 326 | 1 144 340 | 896 578 | 1 156 892 | ||
Not 28. Upplupna kostnader och | förutbetalda intäkter | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
Upplupna räntekostnader | - | - | - | - | ||
Upplupet revisionsarvode | 521 | 521 | 521 | 521 | ||
Löneskatt | 8 819 | 3 768 | 3 001 | - | ||
Övriga upplupna kostnader | 24 398 | 11 062 | 3 489 | 640 | ||
Upplupna kostnader | 33 738 | 15 350 | 7 011 | 1 161 |
Not 29. Förväntade återvinningstidpunkter för tillgångar och skulder | Längre än | Totalt 1 år | 1 år | Högst |
Moderbolag, 2011 Tillgångar Aktier och andelar | - | 21 290 685 | 21 290 685 | |
Obligationer och räntebärande värdepapper | - | 50 108 598 | 50 108 598 | |
Övriga lån | - | 000 000 | 000 348 | |
Derivat | 723 700 | - | 723 700 | |
Fondförsäkringstillgångar | - | 4 486 772 | 4 486 772 | |
Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar Fordringar avseende återförsäkring | 438 86 | - - | 438 86 | |
Övriga fordringar | 453 246 | - | 453 246 | |
Kassa och bank | 2 287 734 | - | 2 287 734 | |
Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 919 091 | - | 919 091 | |
Summa tillgångar Skulder Försäkringstekniska avsättningar - Livförsäkringsavsättning | 4 384 295 - | 76 374 403 53 997 950 | 80 758 698 53 997 950 | |
- Oreglerade skador | - | 76 648 | 76 648 | |
- Övriga avsättningar | - | 6 953 | 6 953 | |
- Fondförsäkringsåtagande | - | 4 486 772 | 4 486 772 | |
Pensioner och liknande förpliktelser | - | 12 369 | 12 369 | |
Skulder avseende direkt örsäkring | 1 937 | - | 1 937 | |
Derivat | 45 455 | - | 45 455 | |
Övriga skulder | 916 294 | - | 916 294 | |
Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 7 011 | - | 7 011 |
Summa skulder och avsättningar 970 695 58 580 692 59 551 387
Not 29. Förväntade återvinningstidpunkter för tillgångar och skulder, | forts | Högst 1 år | Längre än 1 år | Totalt |
Moderbolag, 2010 Tillgångar Aktier och andelar | - | 24 461 731 | 24 461 731 | |
Obligationer och räntebärande värdepapper | - | 39 112 841 | 39 112 841 | |
Övriga lån | - | 340 911 | 340 911 | |
Derivat | 951 433 | - | 951 433 | |
Fondförsäkringstillgångar | - | 4 478 263 | 4 478 263 | |
Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar | 572 | - | 572 | |
Fordringar avseende återförsäkring | 86 | - | 86 | |
Övriga fordringar | 143 577 | - | 143 577 | |
Kassa och bank | 2 895 924 | - | 2 895 924 | |
Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 803 840 | - | 803 840 | |
Summa tillgångar | 4 795 432 | 68 393 746 | 73 189 178 | |
Skulder | ||||
Försäkringstekniska avsättningar; - Livförsäkringsavsättning | - | 36 923 317 | 36 923 317 | |
- Oreglerade skador | - | 72 810 | 72 810 | |
- Övriga avsättningar | - | 6 953 | 6 953 | |
- Fondförsäkringsåtagande | - | 4 478 263 | 4 478 263 | |
Avsättningar för skatter | 52 744 | - | 52 744 | |
Skulder avseende återförsäkring | 363 | - | 363 | |
Derivat | 171 126 | - | 171 126 | |
Övriga skulder | 1 156 893 | - | 1 156 893 | |
Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 1 161 | - | 1 161 | |
Summa skulder och avsättningar | 1 382 287 | 41 481 343 | 42 863 630 | |
Not 30. Panter och därmed jämförliga säkerheter för egna skulder och för såsom avsättningar | Koncern | Moderbolag | ||
redovisade förpliktelser | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
För försäkringstagarnas räkning registerförda tillgångar | 70 946 036 | 63 917 225 | 70 946 036 | 63 917 225 |
För andras räkning pantsatta tillgångar | 1 000 000 | 000 208 | 1 000 000 | 000 208 |
Ställda panter | 72 738 178 | 64 808 433 | 72 738 178 | 64 808 433 |
Not 31. Åtaganden | 2011 | Koncern 2010 | 2011 | Moderbolag 2010 |
Avtalad, ännu ej investerad del i lån | 554 027 | 265 250 | 554 027 | 265 250 |
Avtalat, ännu ej investerat riskkapital | 448 944 | 631 200 | 448 944 | 631 200 |
Summa åtaganden | 1 002 971 | 896 450 | 1 002 971 | 896 450 |
Not 32. Hyresintäkter | 2011 | Koncern 2010 | ||
Operationella leasingavtal (leasinggivare) | 780 132 | 849 855 |
Bolaget har ingått hyresavtal av operationell natur med fastigheterna i fastighetsbolag för koncern KPA Pensionsförsäkring AB, i Ymerplan AB, i Godsfinkan Hammarby AB, i Trumman Häggvik AB och i Löten Vårdbostäder AB.
enligt följande; Hyror som förfaller; | ||
Inom ett år | 80 146 | 46 137 |
Mellan ett och fem år | 254 996 | 208 946 |
Senare än fem år | 444 990 | 594 772 |
Totala leasingavgifter under perioden | 97 122 | 78 132 |
Varav minimileaseavgifter | 89 755 | 72 575 |
Varav variabla avgifter | 7 367 | 5 557 |
Not 33. Upplysningar om närstående Närstående parter
Noten beskriver väsentliga relationer mellan KPA Pensionsförsäkring AB (publ) och övriga bolag inom KPA Pension samt relationen till
närstående bolag inom Folksam.
Ägarförhållande KPA Pension
F olk sam öm se si dig liv förs äk ri ng
60%
S KL Fö re tag AB
40%
K PA AB
100%
KPA
Li vfö rsäk rin g AB
100%
KP A
P ens ion s förs äk ring AB
100%
Li treb l AB
100%
KP A
Pen si ons s ervice AB
me d bi firman Pen sions valetP V
33%
Ku ll torp
Ho ldi ng AB
99%
KB
S an ds prid aren
100%
Li treb l l AB
99%
L it reb K B
100%
G nos j ö En e rg i AB
1%
KB
S and s prida ren
1%
L it reb K B
100%
Litr eb
Fast ighe te r AB
100%
Yme rplan AB
100%
T rumman Häggvik AB
100%
Gods finkan Hammarby AB
100%
Löten
Vår dbos täder AB
100%
Ar löv
Vår dbostäder AB
100%
Äldr eboe ndet
Solbacka AB
KPA Pension består av KPA AB, KPA Livförsäkring AB (publ), KPA Pensionsförsäkring AB (publ), KPA Pensionsservice AB med bifirman Pensionsvalet PV. Samtliga bolag inom KPA Pension definieras som närstående då verksamheten i stor utsträckning bedrivs som en enhet genom att man samordnar och utnyttjar gemensamma resurser. De bolag som definieras som närstående inom Folksam är Folksam ömsesidig sakförsäkring, Folksam ömsesidig livförsäkring samt dotterbolag.
Övriga närstående parter utgörs av nyckelpersoner, nyckelpersoners nära familjemedlemmar (enligt definitionen i IAS 24) samt bolag som står under bestämmande eller betydande inflytande av nyckelpersoner eller deras nära familjemedlemmar. Med bolag avses alla typer av företag och organisationer förutom företag i KPA Pension och företag/organisationer med inflytande i KPA Pension genom styrelserepresentation. Nyckelpersoner överensstämmer med de ledande befattningshavare för vilka upplysning lämnas avseende ”Ersättning till ledande befattningshavare” i respektive bolags årsredovisning i personalnoten.
Väsentliga principer och avtal
Tillikaanställning
Den största delen av driftskostnaderna utgörs av personalrelaterade kostnader. Folksam tillämpar tillikaanställning vilket innebär att all personal är anställd i alla bolag i gruppen. Följaktligen tillhör kostnaderna det/de bolag som arbetet utförs åt. Det är dock inte frågan om köp och försäljning av tjänster utan fördelning av kostnader.
Självkostnadsprincipen
KPA AB fungerar som inköpsbolag för övriga bolag i KPA Pension. Bolaget tillhandahåller också koncernledande funktioner, verksamhetsfunktioner samt stabsfunktioner. Moderbolaget fakturerar månadsvis ut samtliga kostnader, exklusive moderbolagets egna kostnader, till dotterbolagen. För att säkerställa att den ersättning som dotterbolagen betalar till KPA AB är rimlig tillämpas kostnadsfördelning baserad på självkostnad. De faktiska kostnaderna fördelas i proportion till nyttjandegrad, direkt eller indirekt. I första hand redovisas kostnaderna direkt i det bolag där resurserna förbrukas men när kostnader inte kan hänföras till ett enskilt bolag används fördelningsnyckel.
Upplysningar om hur närstående transaktioner ingås och följs upp
Utlagda tjänster inom KPA Pension Behovsanalys
Styrelsen fastställer verksamhetsplan och budget inför varje kalenderår. I samband därmed ska styrelsen godkänna förslag till fördelning av gemensamma kostnader mellan KPA Pensions bolag. En behovsanalys som omfattar samtliga resurser som bolaget avser att bruka inför varje verksamhetsår görs av styrelsen. En behovsanalys ska även göras vid förändring av resursbrukandet. Det ska framgå vem som tagit fram de olika underlagen för behovsanalysen.
Beslutsunderlagen för kostnadsfördelningen ska utgå från den behovsanalys som gjorts och baseras på självkostnadsprincipen kompletterad med en extern marknadsbedömning. I behovsanalysen presenteras driftskostnadsprocenten för bolaget. Detta nyckeltal, samt sammanställningen över motsvarande nyckeltal inom branschen, anges för att underlätta bedömningen av om driftskostnaderna är marknadsmässiga. Vid marknadsprissättning ska kostnadsfördelningen regleras via avtal. Beslutsunderlagen ska inkludera de internpriser som används för kostnadsfördelning.
Uppföljning och kontroll samt rapportering
Vd ska minst i samband med varje kvartalsbokslut informera styrelsen om utfallet av verksamhetsplan, prognos och preliminär fördelning av kostnader mellan bolagen inom KPA Pension. Vid principiell avvikelse från den fördelning som styrelsen godkänt i samband med budget ska styrelsen särskilt besluta om kostnadsfördelningen kan godkännas.
Inför årsbokslutet ska förslag till den slutliga fördelningen av gemensamma kostnader mellan bolagen föreläggas styrelsen. Styrelsen skall särskilt besluta om föreslagen fördelning ska godkännas. Om styrelsen inte godkänner förslag till fördelning av kostnader i samband med budget, kvartalsbokslut och årsbokslut ska kostnadsfördelningen fastställas i avtal med övriga bolag. Vid förhandling rörande sådant avtal ska berört bolag företrädas av styrelsen eller av styrelseledamot/styrelseledamöter som styrelsen utser. En inventering har gjorts avseende nyckelpersoners närstående transaktioner, vid inventeringen framkom att inga sådana transaktioner finns.
Samverkan mellan KPA Pension och Folksam
Styrelsen i KPA AB har beslutat att lägga ut vissa funktioner till Folksam. Några av de mer omfattande tjänsterna som levereras från Folksam är; viss försäkringsadministration, IT-utveckling och förvaltning samt kapitalförvaltning
Villkoren för köp av kapitalförvaltning regleras i skriftliga avtal, samverkan kring övriga funktioner regleras i ett övergripande ramavtal med underliggande överenskommelser för respektive funktion.
För att säkerställa att den ersättning som KPA betalar till Folksam är rimlig tillämpas i dagsläget antingen marknadsprissättning (kapitalförvaltning) eller kostnadsfördelning baserad på självkostnad. Översyn av villkoren för köp av funktioner från Folksam sker årligen. I samband med budgetarbetet upprättas nya överenskommelser som specificerar den köpta tjänstens innehåll, omfattning och pris. I samband med upprättandet av avtal om köp av kapitalförvaltningstjänster görs en prisjämförelse med konkurrenter.
Styrelsen fastställer verksamhetsplan och budget inför varje kalenderår. I samband därmed skall styrelsen godkänna kostnaden för utlagda tjänster till Folksam.
Uppföljning och kontroll av kostnader för utlagda tjänster till Folksam
KPA Pension ansvarar för att kontrollera att Folksam fullgör sina åtaganden enligt ingångna avtal/överenskommelser. I sin roll som beställare gör KPA Pension regelbundna utvärderingar. Om självkostnaden för den utförda tjänsten avviker från överenskommet belopp ska Folksam kalla till överläggningar. Hantering av avvikelser av principiell karaktär ska regleras i en ny överenskommelse. Kan enighet inte nås via sådan överläggning ska frågan hänskjutas till en tvistelösningsgrupp som tar fram ett förslag till lösning.
Regleras i form av Motpart Prissättning Övrigt
Serviceöverenskommelser av tjänster
Folksam ömsesidig sakförsäkring och dess dotterbolag
Självkostnadspris Årligen regleras innehåll, volym, kvalitet och pris.
Serviceöverenskommelser av tjänster
Folksam ömsesidig livförsäkring
och dess dotterbolag
Självkostnadspris Årligen regleras innehåll, volym, kvalitet och pris.
Förvaltningsavtal om KPA ABs funktion som inköpsbolag mm
KPA AB Självkostnadspris En månads uppsägningstid
Gemensam förklaring om kapitalförvaltningskostnader
Folksam ömsesidig livförsäkring
Marknadsprissättning Ett års uppsägningstid.
Upphörande kan dock bara ske vid årsskifte.
Erlagd ersättning till närstående per tjänst (tkr) | 2011 | 2010 | ||
Kostnadsfördelning från inköpsbolaget KPA AB | 241 503 | 281 889 | ||
varav från Folksam ömsesidig Sakförsäkring | ||||
Administrativa tjänster | 14 776 | 20 203 | ||
Specialisttjänster | 2 225 | 2 505 | ||
Försäkringsadministration | 2 011 | 3 090 | ||
IT-tjänster | 47 342 | 11 403 | ||
varav från Folksam ömsesidig Livförsäkring | ||||
Specialisttjänster | 6 716 | 4 285 | ||
IT-tjänster Livobjekt | 1 130 | 944 | ||
Försäkringsadministration | 10 038 | 6 467 | ||
Segmentsgemensamma kostnader | 1 850 | 1 989 | ||
Kapitalförvaltningstjänster efter kick-back | 50 658 | 34 453 | ||
Utgående balanser vid årets slut (tkr) | ||||
Fordringar på närstående: | 2011 | 2010 | ||
Litreb Fastigheter AB | 60 000 | 123 587 | ||
Litreb KB | 321 294 | 248 579 | ||
Arlöv Vårdbostäder AB | 103 031 | 63 031 | ||
Löten Vårdbostäder AB | 96 003 | 96 003 | ||
Xxxxxxx Xxxxxxx AB | 88 542 | 88 542 | ||
Godsfinkan Hammarby AB | 219 760 | 219 760 | ||
Ymerplan AB | 107 000 | 107 000 | ||
Litreb I AB | 250 | 250 | ||
KB Sandspridaren | 204 750 | 99 750 | ||
Äldreboendet Solbacka AB | 89 285 | - | ||
Kulltorp Holding AB | 38 359 | - | ||
Folksam ömsesidig livförsäkring | 1 396 | - | ||
Skulder till närstående: | 2011 | 2010 | ||
KPA AB | 36 373 | 30 508 | ||
Folksam Fondförsäkringsaktiebolag (publ) | 168 | 84 | ||
Litreb Fastigheter AB | - | 25 000 | ||
Folksam ömsesidig livförsäkring | - | 9 550 | ||
Folksam ömsesidig sakförsäkring | 1 956 | 3 | ||
Lån, ställda panter och andra säkerheter samt ingångna ansvarsförbindelser till förmån för styrelseledamot, verkställande direktör eller motsvarande befattningshavare i bolagen har inte förekommit. | ||||
Ingående | Utgående | |||
marknads- | marknads- | Total- | ||
värde | värde | avkastning | ||
Not 34. Avstämning av totalavkastningstabell | Not | 2011-01-01 | 2011-12-31 | 2011 |
Räntebärande | ||||
Obligationer | 17 | 39 113 | 50 109 | |
Upplupen ränta på räntebärande värdepapper | 718 | 887 | ||
Xxxxxx xxxxxxx | -853 | -654 | ||
Omklassificering till säkring | -231 | -301 | ||
Omklassificering till alternativa placeringar | -34 | |||
Räntederivat | 16 | -10 | -12 | |
Likvida medel | 2 363 | 1 902 | ||
Räntebärande innan värderingsskillnader | 41 102 | 51 896 | 4 545 | |
Not 34. Avstämning av totalavkastningstabell, forts Prisskillnader | 40 | 76 | -25 | |
Olika antal likviddagar vid värdering | 1 | 3 | ||
Värderingsprinciper terminer | 1 | 1 | ||
Räntebärande enligt TAT | 41 145 | 51 975 | 4 519 | |
Aktier | ||||
Aktier och andelar | 15 | 24 463 | 21 291 | |
Omklassificering till alternativa placeringar | -779 | -653 | ||
Omklassificering till fastigheter | -319 | -438 | ||
Restitutioner | 4 | 4 | ||
Aktieterminer | 2 | -3 | ||
Aktieoptioner | 16 | 496 | 386 | |
Likvida medel | 45 | 132 | ||
Aktier innan värderingsskillnader | 23 913 | 20 719 | -3 178 | |
Skillnad värderingskurs bid/traded | 10 | 56 | 47 | |
Värderingsprinciper terminer | -2 | 3 | ||
Aktier enligt TAT | 23 922 | 20 778 | -3 131 | |
Fastigheter Omklassificering från aktier | 319 | 439 | ||
Upplupen ränta | 1 | 1 | ||
Vinstandelslån | 18 | 95 | 133 | |
Derivat | 16 | - | - | |
Efterställda lån | 18 | 246 | 355 | |
Indirekt ägda fastigheter | 14 | 479 | 462 | |
Lån till koncernföretag | 1 046 | 1 290 | ||
Upplupen ränta på lån till intresseföretag | 13 | 28 | ||
Likvida medel | 33 | 51 | ||
Fastigheter innan värderingsskillnader | 2 233 | 2 760 | 85 | |
Värderingsskillnader | 17 | -1 | ||
Fastigheter enligt TAT | 2 251 | 2 759 | 84 | |
Säkringsinstrument Omklassificering från ränta | 231 | 301 | ||
Valutaderivat | 16 | 176 | 119 | |
Xxxxxxx och swaptioner | 16 | 188 | 188 | |
Likvida medel | 1 | 3 | ||
Säkringsinstrument innan värderingsskillnader | 595 | 611 | 2 540 | |
Värderingsskillnader | -4 | 5 | 78 | |
Bolagsstrategiska enligt TAT | 591 | 616 | 2 619 | |
Alternativa placeringar Omklassificering från aktier | 779 | 653 | ||
Omklassificering från ränta | - | 34 | ||
Aktier och andelar i intresseföretag | - | 10 | ||
Lån till intressebolag | - | 38 | ||
Upplupen ränta på lån och intressebolag | - | 2 | ||
Likvida medel | - | 6 | ||
Alternativa placeringar innan värderingsskillnader | 779 | 744 | 19 | |
Värderingsskillnader | 0 | - | -1 | |
Alternativa placeringar enligt TAT | 779 | 744 | 19 | |
Summa | 68 687 | 76 871 | 4 110 |
Not 35. Viktiga uppskattningar och bedömningar
Viktiga bedömningar vid tillämpning av koncernens redovisningsprinciper
Försäkrings- respektive investeringsavtal
Enligt IFRS 4 ska avtal som överför betydande försäkringsrisk klassificeras som försäkring. KPA har gjort bedömningen att försäkringsrisk överstigande fem procent ska anses vara betydande och avtalet därmed klassas som försäkring. En generell beskrivning av KPA Pensionsförsäkring AB:s redovisningsprinciper för klassificering av avtal finns i not 1. Klassificeringen styr dock inte om avtalen redovisas som försäkringsavtal eller delas upp i en försäkringsdel och en finansiell del. KPA Pensionsförsäkring AB redovisar all traditionell livförsäkring med garanti som försäkringsavtal då traditionell livförsäkring med garanti uppfyller villkoren för betydande andel diskretionära delar (återbäring). Gruppliv, sjuk och premiebefrielseförsäkring, avgiven och mottagen återförsäkring samt övrig riskförsäkring redovisas också som försäkringsavtal. Avtal med villkorad återbäring och fondförsäkringsavtal delas i stället upp i enskilda komponenter, en försäkringsdel och en finansiell del, och redovisas som om de vore separata avtal (unbundlas).
Klassificering av finansiella tillgångar och skulder
KPA Pensionsförsäkring AB:s redovisningsprinciper definierar närmare hur tillgångar och skulder ska klassificeras i olika kategorier: Klassificering av finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel förutsätter att dessa motsvarar beskrivningen av finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel under redovisningsprinciper. Finansiella tillgångar och skulder som försäkringsföretaget initialt valt att värdera till verkligt värde via resultaträkningen förutsätter att kriterierna under redovisningsprinciper uppfyllts.
Viktiga källor till osäkerheter i uppskattningar
Försäkringstekniska avsättningar
KPA Pensionsförsäkring AB:s redovisningsprinciper för försäkringskontrakt beskrivs i not 1. Känsligheten i de antaganden som ligger till grund för värderingen av avsättningarna beskrivs i not 2. Nuvarande antaganden beskrivs i noterna till försäkringstekniska avsättningar not 23-25.
Fastställande av verkligt värde på finansiella instrument
För värderingen av finansiella tillgångar och skulder för vilka det inte finns något direkt observerbart marknadspris används värderingstekniker som beskrivs under redovisningsprinciper i not 1. För finansiella instrument med begränsad likviditet avspeglar inte alltid det observerade marknadspriset faktiskt genomförda transaktioner. För sådana instrument kan därför vissa ytterligare bedömningar krävas beroende på osäkerheten i marknadssituationen. Se även upplysningar i not 21.
Förvaltningsfastigheter
Värdering av fastigheter sker med hälp av värderingstekniker som innebär att antaganden med olika parametrar exempelvis diskonteringsränta och vakansgrad används. För närmare beskrivning av värderingsprinciperna se not 1 samt not 13.
Pensioner och liknande förpliktelser
Redovisningsprinciper för förmånsbestämda pensioner och ej tryggade pensionsförpliktelser beskrivs i not 1. Till grund för värdering av pensionsförpliktelserna ligger aktuariella antaganden som beskrivs i not 37.
Avsättningar
En avsättning i balansräkningen redovisas när KPA Pensionsförsäkring AB har en befintlig juridisk eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.
Not 36. Personal
2011 | 2010 | |
Antal anställda i medeltal | 105 | 157 |
Kvinnor | 67 | 95 |
Män | 38 | 62 |
Löner och ersättningar till: | 2011 | 2010 |
Xxxxxxxx och verkställande direktör | 2 954 | 2 879 |
Sociala kostnader | 1 192 | 1 208 |
Varav kalkylerad pensionskostnad | 573 | 470 |
Formellt är personalen i KPA Pension tillikaanställda i Folksam. Till följd av avtal hänförs personalkostnader till de bolag där de utför sina arbetsuppgifter och redovisas i dessa bolags årsredovisningar.
Not 36. Personal, forts | ||
Löner och ersättningar till: | ||
Övriga anställda | 45 282 | 70 247 |
Sociala kostnader | 45 135 | 41 939 |
Varav kalkylerad pensionskostnad | 31 039 | 19 965 |
Verkställande direktören är anställd tillsvidare med ett års uppsägningstid från bolagets sida. Tantiem eller bonussystem tillämpas inte inom koncernen.
Könsfördelning i styrelse och ledningsgrupp
Styrelse Vd och övriga befattningshavare*
Män | 2011 Kvinnor | Män | 2010 Kvinnor | Män | 2011 Kvinnor | 2010 Män Kvinnor |
4 | 7 | 6 | 5 | 4 | 2 | 4 2 |
36% | 64% | 55% | 45% | 67% | 33% | 67% 33% |
* KPA Pension har en ledningsgrupp som arbetar för samtliga bolag.
Nya pensioner för de som arbetar på KPA
I samband med att Folksamanställda från den 1 juli 2011 kom att omfattas av ett nytt kollektivavtal om pensioner (KTP-planen) så bytte de som arbetar på KPA Pension från KPA-planen till KTP-planen. Den som den 1 juli inte var fullt arbetsför p g a sjukdom eller tjänstledig till någon del kvarstår i KPA-planen till dess medarbetaren är fullt arbetsför eller återinträder i tjänst.
Det nya avtalet KTP-planen innebär förändringar på lite olika sätt, beroende på när man är född. Den som är född 30 juni 1978 eller tidigare omfattas av KTP avdelning 2 som i huvudsak är ett förmånsbestämt system. Detta kompletteras med KTP-K som är den premiebestämda delen inom KTP avdelning 2. Den som är född 1 juli 1978 t o m 30 juni 1983 omfattas av KTP avdelning 1 som är helt premiebestämd. Dock hade denna grupp möjlighet att under hösten välja att stanna kvar i den förmånsbestämda pensionen. Den som är född 1 juli 1983 eller senare omfattas av KTP avdelning 1 som är helt premiebestämd. Från den 1 juli 2011 övergick avtalsförsäkringarna för de som arbetar på KPA Pension till TGL enligt försäkringsvillkoren KFO-PTK samt TFA.
Ersättning till ledande befattningshavare, moderbolaget
Principer
Till styrelsens ordförande och ledamöter inklusive arbetstagarrepresentanter utgår arvode enligt bolagsstämmans beslut. Styrelsearvode betalas även ut till KPA-anställda som sitter i bolagsstyrelser.
Ersättningen till verkställande direktör och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, övriga förmåner och pension. Det finns inga rörliga ersättningar eller övriga ersättningar till ledande befattningshavare.
Med andra ledande befattningshavare avses de fem personer som tillsammans med verkställande direktör utgör koncernens företagsledning. För företagsledningens sammansättning, se ovan.
En redogörelse för företagets ersättningar enligt Finansinspektionens allmänna råd om ersättningspolicy i Försäkringsföretag (FFFS 2011:2) kommer att finnas tillgänglig på KPA Pensions webbplats xxx.xxx.xx i samband med offentliggörandet av årsredovisningen.
2011 Ersättningar och övriga förmåner under 2011 Tkr | Grundlön/ Styrelse- Arvode | Närvaro arvode | Övriga förmåner | Pensions kostnader Summa | |
KPA Pensionsförsäkring AB (publ) | |||||
Styrelsens ordförande | |||||
Xxxxxx Xxxxxxxxx | - | - | - - - | ||
Styrelsens vice ordförande | |||||
Xxxxxxxxx Xxxxx | 60 | 22 | - - | 82 | |
Övriga styrelseledamöter | |||||
Xxxxxx Xxxxx | 29 | 6 | 35 | ||
Xxxxxx Xxxxxxxx | 60 | 22 | - - | 82 | |
Xxx Xxxxxxxxx | - | 6 | - - | 6 | |
Xxxxxx Xxxxxxxxxx | 60 | 22 | - - | 82 | |
Xxxxx Xxxxxxx | 30 | 11 | - - | 41 | |
Xxxx Xxxx | 30 | 16 | - - | 46 | |
Xxxxx Xxxxxxxxx | 30 | 16 | - - | 46 | |
Xxxxxx Xxxxxxx | 60 | 22 | - - | 82 | |
Xxxxxxx Xxxxxxxxx | 60 | 22 | - - | 82 | |
Ersättningar och övriga förmåner under 2011, forts Xxxx Xxxxxx (avgått under året) | 60 | 11 | - | - | 71 |
Xxxxxx Xxxxxxx (avgått under året) | 29 | 6 | - | - | 35 |
Xxxxxx Xxxx (avgått under året) | 29 | 6 | - | - | 35 |
Xxx Xxxxxxxxx (avgått under året) | 29 | 6 | - | - | 35 |
Xxxxxx Xxxxx (avgått under året) | 29 | 6 | - | - | 35 |
Summa | 595 | 200 | 795 | ||
Verkställande direktör Xxxx-Xxx Xxxxxxx | 2 131 | - | 15 | 573 | 2 719 |
Andra ledande befattningshavare | 4 976 | - | 205 | 1 996 | 7 177 |
Summa | 7 702 | 200 | 220 | 2 569 | 10 691 |
Kommentarer till tabellen
- Verkställande direktör har motsvarande post i bolagen KPA AB och KPA Pensionsförsäkring AB (publ). Verkställande direktör tillhör även KPA Pensions företagsledning. Lönekostnaderna fördelas därför mellan KPA Pensions bolag. Det här bolaget har belastats med 56 procent av ovan angivna belopp.
- Ledande befattningshavare består av koncernens företagsledning, som är tillika engagerad av samtliga bolag i KPA Pension. Därför fördelas lönerna mellan bolagen. Det här bolaget har belastats med 59 procent av ovan angivna belopp.
- Vice styrelseordförande har ett årsarvode på 74,6 tkr per år, övriga styrelseledamöter har ett arvode på 60 tkr per år. Därtill utges ett arvode om 5,5 tkr per sammanträdesdag då styrelseledamoten har tjänstgjort. För styrelseordförande utgår inget arvode.
- Övriga förmåner avser huvudsakligen tjänstebil samt fria resor i samband med styrelsemöte.
-Pensionsåldern för verkställande direktören är 65 år. Utöver förmåner enligt lagen om allmän försäkring ska bolaget bekosta pensionsförmåner för verkställande direktören motsvarande 25 procent av den årliga bruttolönen.
-Bolaget hade fram till 30 juni 2011 förmåns- och avgiftsbestämd pensionsplan som för en ledande befattningshavare som var tryggad i Konsumentkooperationens pensionsstiftelse. Övriga ledande befattningshavare, fyra personer, hade pensionen tryggad i KPA Pensionsförsäkring AB. Från den 1 juli 2011 omfattas de ledande befattningshavarna av KTP2 som i huvudsak är ett förmånsbestämt system och som är tryggad i Konsumentkooperationens pensionsstiftelse.
Berednings- och beslutsprocessen
Styrelsen beslutar om verkställande direktörens anställningsvillkor. Ordförande förbereder tillsammans med annan styrelseledamot frågan om verkställande direktörens anställningsvillkor för beslut av styrelsen.
Pensionsupplysningar (moderbolag)
KPA Pension åtagande till anställda för kollektivavtalade tjänstepensioner tryggas i Konsumentkooperationens pensionstiftelse sedan 1 juli 2011. Pensionsplanen, KTP-planen, är i huvudsak en förmånsbestämd plan. Dock finns en mindre del i KTP-planen som är premiebestämd.
Premierna för de förmånsbestämda och premiebestämda delarna redovisas löpande som kostnader i arbetsgivaren KPA ABs resultaträkning. Kostnaden för särskild löneskatt på pensionskostnader periodiseras i takt med att de uppstår i KPA ABs resultaträkning. Pensionsåtagandena redovisas inte i KPA ABs balansräkning.
Tidigare intjänade pensionsförmåner enligt KPA –planen tryggas med försäkring. KPA Pension tryggar även pensionsrätt i KPA ABs Pensionsstiftelse för före detta anställda (15 stycken) enligt pensionsavtalet PA-KL och några äldre kommunala pensionsbestämmelser. Pensionsåtaganden tryggade i stiftelsen har beräknats enligt Finansinspektionens tryggandegrund FFFS 2007:24 som ska användas vid beräkning av pensionsskuld för företag.
Räntan för 2011 är fastställd till 3,6 (3,5) procent för nominella åtaganden, medan räntan för indexerade åtaganden är 1,4 (1,8) procent.
Specifikation av redovisade pensionskostnader i KPA Pension, pensionering genom försäkring | ||
2011 | 2010 | |
Försäkringspremier | 11 885 | 29 716 |
Xxxxxxxx löneskatt på pensionskostnader | 2 883 | 7 209 |
Årets pensionskostnad | 14 768 | 36 925 |
Pensionsåtagande tryggade i KPA ABs Pensionsstiftelse | 2011 | 2010 |
Verkligt värde på tillgångar i stiftelsen | 31 119 | 35 516 |
Finansiella skulder | -1 685 | -4 705 |
Pensionsåtagande tryggade i stiftelsen | -24 847 | -23 893 |
Övervärde | 4 587 | 6 918 |
Not 37 Pensioner och liknande förpliktelser | ||
Redovisningsprincip för aktuariella vinster/förluster | ||||
Alla aktuariella vinster och förluster redovisas i övrigt totalresultat då de uppstår. | ||||
Pensionsförpliktelser | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 |
Nuvärde av helt eller delvis fonderade förpliktelser | 209 969 | 168 751 | 183 211 | 209 941 |
Totalt nuvärde av förmånsbestämda förpliktelser | 209 969 | 168 751 | 183 211 | 209 940 |
Vekligt värde på förvaltningstillgångar | 000 000 | 000 300 | 132 723 | 124 358 |
Netto redovisat avseende förmånsbestämda planer i rapporten över finansiell ställning | -28 427 | -14 450 | -50 487 | -85 583 |
Nettobeloppet för förmånsbestämda planer redovisas i följande poster i rapport över finansiell ställning Övriga finansiella anläggningstillgångar | -28 427 | -14 450 | -50 487 | -85 583 |
Nettobeloppet i rapporten över finansiell ställning | -28 427 | -14 450 | -50 487 | -85 583 |
Översikt förmånsbestämda planer | ||||
Förändring av nuvärdet av förpliktelsen för förmånsbestämda planer | ||||
2011 | 2010 | 2009 | 2008 | |
Förpliktelser för förmånsbestämda planer per den 1 januari | 168 751 | 183 211 | 209 941 | |
Utbetalda ersättningar | -7 432 | -5 986 | -1 379 | |
Kostnader för tjänstgöring innevarande period | 3 869 | 7 612 | 8 910 | |
Räntekostnad | 6 202 | 3 059 | 2 241 | |
Aktuariella vinster och förluster | 45 837 | -30 935 | -23 806 | |
Justering mellan koncerner | -7 259 | 11 790 | -12 697 | |
Förpliktelse för förmånsbestämda planer per den 31 december | 209 969 | 168 751 | 183 211 | 209 941 |
Förändringar av förvaltningstillgångarnas verkliga värde | ||||
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde per den 1 januari | 154 300 | 132 723 | 124 358 | |
Avgifter från arbetsgivaren | 9 214 | 14 268 | 11 816 | |
Utbetalda ersättningar | -7 432 | -5 986 | -1379 | |
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | 9 113 | 6 276 | 4 760 | |
Auktariella vinster och förluster | -2 720 | -1 523 | 690 | |
Reduceringar och regleringar | 25 704 | - | - | |
Justering mellan koncerner | -6 637 | 8 543 | -7 522 | |
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde per den 31 december | 000 000 | 000 300 | 132 723 | 124 358 |
Förvaltningstillgångarna består av följande | ||||
Egetkapitalinstrument | 110 741 | 92 888 | 84 545 | |
Skuldinstrument | 54 462 | 47 370 | 39 286 | |
Fastigheter | 16 338 | 13 578 | 8 494 | |
Andra tillgångar | 0 | 463 | 398 | |
000 000 | 000 300 | 132 723 | ||
Kostnad redovisad i årets resultat | ||||
Kostnader avseende tjänstgöring innevarande period | 3 869 | 7 612 | 8 910 | |
Räntekostnader på förpliktelse | 6 202 | 3 059 | 2 241 | |
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | -9 113 | -6 275 | -4 760 | |
Nettokostnad i årets resultat | 958 | 4 395 | 6 391 | |
Not 37 Pensioner och liknande förpliktelser, forts
Kostnaden redovisas i följande rader ingående i årets resultat
Administrationskostnader | 3 869 | 7 612 | 8 910 | |
Finansiella intäkter | -9 113 | -6 275 | -4760 | |
Finansiella kostnader Verklig avkastning på förvaltningstillgångar | - | 6 202 39 444 | 3 059 -35 687 | 2241 -29 256 |
Kostnad redovisad i övrigt totalresultat | ||||
Aktuariella vinster och förluster | 48 558 | -29 411 | -24 495 | |
Netto redovisat i övrigt totalresultat | 48 558 | -29 411 | -24 495 | |
Aktuariella vinster och förluster redovisade i övrigt totalresultat | ||||
Ackumulerat per den 1 januari | -53 906 | -24 495 | 0 | |
Redovisat under perioden | 48 558 | -29 411 | -24 495 | |
Ackumulerat per den 31 december | -5 348 | -53 906 | -24 495 | |
Antaganden för förmånsbestämda förpliktelser | 2011 | 2010 | 2009 | |
Diskonteringsränta | 3,42% | 5% | 4% | |
Framtida löneökning | 3,14% | 3,5% | 3,5% | |
Framtida ökning av inkomstbelopp | 3,14% | 3,5% | 3,5% | |
Inflatio n | 1,64% | 2% | 2,0% | |
Avgångsintensitet | 5% | 5% | 5% |
Livslängdsantaganden FFFS 2007:31FFFS 2007:31 FFFS 2007:31
Diskonteringsränta
För att bestämma diskonteringsräntan används marknadsmässiga avkastningen på balansdagen som erhålls på svenska bostadsobligationer med en löptid som motsvarar längden på pensionsförpliktelsen.
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar är fastställd utifrån antagandet att avkastningen på obligationer beräknas ha en likartad avkastning som en 10 årig statsobligation samt att aktieavkastningen kommer att ha samma ränta med tillägg för en riskpremie.
Inflation
Beträffande inflationsantagande har KPA Pensionsförsäkring AB valt att använda ett långsiktigt inflationsantagande baserat på löptiden av pensionsåtagandena.
Livslängds antaganden
Livslängdsantagandena följer Finansinspektionens föreskrifter om försäkringstekniska grunder (FFFS 2007:31).
Den återstående livslängden för en 65 årig kvinna antas till 22,7 år och för en 65 årig man till 19,6 år. Den återstående livslängden från 65 år för en 40 årig kvinna antas till 22,8 år och för en 40 årig man till 20,3 år.
Framtida löneökning
Framtida löneökning avspeglar förväntade framtida procentuella löneökningar som en sammansatt effekt av inflation, tjänsteålder, och befordran.
Framtida ökning av pensioner
Inflationsantaganden används för uppräkning av framtida ökning av pensioner
Inkomstbasbeloppet
Inkomstbasbeloppet fastställs årligen av regeringen och används bland annat för att bestämma taket i pensionsgrundande lön i det allmänna pensionssystemet.
Pensionering i egen regi | |
Moderföretaget Pensioner och liknande förpliktelser | 2011 |
Ingående balans 2011-07-01 | 0 |
Kostnader för tjänstgöring innevarande period | 385 |
Räntekostnad | 557 |
Aktuariella vinster och förluster | 480 |
Övriga förändringar | 10 946 |
Utgående balans 2011-12-31 | 12 369 |
Antaganden Diskonteringsränta | 3,42 % |
Framtida löneökning | 3,14 % |
Framtida ökning av inkomstbasbelopp | 3,14 % |
Framtida ökning av pensioner (inflation) | 1,64 % |
Avgångsintensitet | 5,00 % |
Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser avser ej tryggade förpliktelser enligt kollektivavtal. Anställda födda 1955 eller tidigare och som var anställda den 1 juni 2006 har rätt att gå i pension vid 62 års ålder, för övriga anställda gäller 65 år. Den som har möjlighet att gå vid 62 års ålder kan maximalt få en ersättningsnivå motsvarande cirka 65 procent av pensionsmedförande lön fram till 65 års ålder.
När den anställde väljer att gå i pension vid 62 års ålder gör KPA Pensionsförsäkring AB en kompletterande premieinbetalning för att täcka pensionsförmånen fram till 65 års ålder. Beräkning av avsättning för pensioner och liknande förpliktelser har gjorts med antagande om att cirka 50 procent utnyttjar möjligheten till förtida pensionsavgång.
ÅRSREDOVISNINGENS UNDERTECKNANDE
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att, såvitt de känner till, årsredovisningen är upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed för försäkringsföretag, lämnade uppgifter stämmer med de faktiska förhållanden och ingenting av väsentlig betydelse är utelämnat som skulle kunna påverka den bild av bolaget som skapats av årsredovisningen.
Stockholm den mars 2012
Xxxxxx Xxxxxxxxx Xxxxxx Xxxxxxxx Xxxxxxxxx Xxxxx Ordförande
Xxxxxx Xxxxxxxxxx Xxx Xxxxxxxxx Xxxxxx Xxxxxxx
Xxxxx Xxxxxxxxx Xxxx Xxxx Xxxxxxx Xxxxxxxxx
Xxxxxx Xxxxx Xxxxxx Xxxxxxx Lars-Xxx Xxxxxxx Verkställande direktör
Vår revisionsberättelse har lämnats den 2012
Ernst & Young AB KPMG AB
Xxxxxx Xxxxxxxxxx Xxxxxx Xxxxxxxxx
Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor
DEFINITIONER
Avkastningsränta
Den avkastning med vilken de försäkrades sparande (pensionskapitalet) ökar.
Direktavkastning
Ränteintäkter, utdelning på aktier och andelar.
Duration
Löptid.
Försäkringstekniska avsättningar
En skuldpost i balansräkningen i livförsäkringsbolagen som avser garanterade åtaganden gentemot försäkringstagarna.
Förvaltningskostnadsprocent
Driftskostnadernas andel (%) av förvaltat kapital. Visar hur stor del av det totala historiska sparandet som går till att täcka försäkringsbolagets kostnader.
Kollektiv konsolidering
Företagets tillgångar värderade till verkligt värde minskade med aktiekapital, finansiella skulder och företagets totala åtagande (garanterade och icke garanterade).
Kollektiv konsolideringsnivå
Förhållandet mellan tillgångsvärden och företagets totala åtagande.
Konsolideringskapital
Eget kapital inklusive över/undervärde
Solvensgrad
Förhållandet mellan tillgångsvärden och företagets garanterade åtagande.
Solvenskvot
Förhållandet mellan kapitalbas och solvensmarginal.
Solvensmarginal
Den lägsta nivå, beräknad utifrån verksamhetens art och omfattning, som kapitalbasen ska uppgå till enligt Försäkringsrörelselagen.
Totalavkastning
Summan av direktavkastning (före avdrag för förvaltningskostnader) samt realiserade och orealiserade värdeförändringar på placeringstillgångarna.