VERSION 2022
Klimatkontrakt 20 0
Mellan Kristianstads kommun och myndigheterna
Energimyndigheten, Vinnova, Formas, Tillväxtverket, Trafikverket, Naturvårdsverket samt Viable Cities.
VERSION 2022
Innehåll
1. Syftet med Klimatkontrakt 2030 4
3.3. Xxxxxxxxxxxx xxx xxxxxxx 0
3.4. Samverkan med näringsliv, akademi och medborgare 7
3.6. Digitalt stöd för genomförandet 9
3.7. Innovationsnav för klimatneutrala kommuner 9
3.10. Rapportering och uppföljning 11
4.3. Samordnad finansiering 12
4.4. Samspel med EUs mission klimatneutrala städer 12
5. Myndigheternas åtaganden 13
5.1. Lärande arbetssätt för policyutveckling 13
5.2. Stöd till forskning, innovation och utveckling 13
5.3. Samordnad finansiering 14
5.4. Deltagande i europeiska initiativ för hållbara städer 14
6. Strategiska utvecklingsprojekt 2023 15
6.2. Konkurrenskraft och finansiering 16
6.4. Mission klimatneutrala städer 2030 internationellt 17
7. Gemensamt arbete kring uppföljning, utvärdering och uppdatering 17
7.1. Viktigaste uppdateringar för kommunen 17
7.2. Mest angelägna erfarenheter att dela för kommunen 18
7.3. Viktigaste uppdateringar för Viable Cities 18
7.4. Viktigaste uppdateringar för myndigheterna 20
8. Kontraktet 22 Klimatkontrakt 2030 23 Bilaga 1 – länkar till dokument 24
1. Syftet med Klimatkontrakt 2030
Syftet med detta Klimatkontrakt är att öka tempot i klimatomställningen i städer inom ramen för Agenda 2030 och samtidigt bidra till återhämtningen i svensk ekonomi i kölvattnet av corona-pandemin. Klimatkontraktet uttalar parternas avsikt att höja ambitionen inom hållbar stadsutveckling och klimatomställning. Klimatkontraktet
ger även Sverige och svenska städer goda förutsättningar att vara internationella föregångare i städers klimatomställning. Detta ska uppnås genom ömsesidiga och långsiktiga åtaganden om insatser från de undertecknande statliga myndigheternas, innovationsprogrammet Viable Cities och kommunens sida enligt följande.
2. Parter
Parter i Klimatkontrakt 2030 är:
• Kristianstads kommun.
• Myndigheterna: Statens Energimyndighet (Energimyndigheten), Verket för innova- tionssystem (Vinnova), Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhälls- byggande (Formas), Tillväxtverket, Trafikverket och Naturvårdsverket.
• Strategiska innovationsprogrammet Viable Cities.1
3. Kommunens åtaganden
3.1. Kommunens klimatmål
Kristianstads kommuns arbete med miljö, klimat och energi ska bidra till interna- tionella, nationella och regionala åtaganden och kommunen ska fortsatt vara i framkant inom arbetet med ekologisk hållbarhet. Kristianstads kommun ska föregå med gott exempel och styra utvecklingen mot ett klimatsmart samhälle med en rik, välmående natur.
Kristianstads kommun har under 2022 tagit fram ett förslag på klimat- och miljöplan som ska gälla till år 2026. Planen omfattar kommunens arbete med klimat och energi och sådana miljöområden som inte omfattas av andra styrdokument. Planen utgör en central del av kommunens arbete med ekologisk hållbarhet. Följande klimatmål har föreslagits med avseende på kommunen som geografiskt område:
Kristianstads kommun ska vara fossilbränslefri år 2034
1 Viable Cities är ett strategiskt innovationsprogram som finansieras av Energimyndigheten, Vinnova och Formas. Programmet har en löptid från 2017 till 2030 och har cirka 130 medlemmar, Värdorganisation är KTH.
• År 2030 ska de konsumtionsbaserade utsläppen uppgå till max 5 ton per invånare
• Den förnybara elproduktionen ska uppgå till minst 500 GWh år 2030
• År 2030 ska 100 GWh solel per år produceras i kommunen
• Energianvändningen per person i Kristianstad ska minska med 40 % till år 2030 jämfört med 2008
• År 2030 ska hälften av alla resor i kommunen företas med gång, cykel eller kollektivtrafik
Dessutom föreslås följande mål för kommunorganisationen:
• År 2025 ska kommunens egna fordon drivas med fossilfritt drivmedel
• År 2028 ska kommunens egna arbetsmaskiner, arbetsfordon och arbetsredskap drivas med fossilfritt drivmedel
• År 2025 ska de kommunala solenergianläggningarnas samlade effekt uppgå till minst 5 MW
• Från och med planens antagande ska energianvändningen i den egna verksam- heten (el och värme) minska med minst 1,5 % per golvyta och år
Målen i klimat- och miljöplanen med tillhörande åtgärdsbeskrivning och uppföljning ska utgöra ett centralt styrdokument för att minska klimatpåverkan inom Kristianstads kommun och strävan för klimatneutralitet. För att nå missionen Klimatneutralt Kristianstad 2030 behöver dessutom förmågan till lokal kolinlagring utvecklas för att väga upp de växthusgasutsläpp som kvarstår 2030. Under 2023 kommer Kristianstads kommun vidare undersöka nuläge och potential för ökad kolinlagring i kommunen.
Fokus kommer vara att se på anläggande av våtmarker (återvätning) samt genom kolinlagrande metoder inom jordbruket.
3.2. Strategi
Kristianstads kommun arbetar mot Vision 2030 “Vi lyfter tillsammans”. Visionen pre- ciseras i den strategiska färdplanen som prioriterar bland satsningarna. Strategisk färdplan 2021-2024 innebär ökade hållbarhetsambitioner med målformuleringen: ”Kristianstad ska vara en ekologiskt, ekonomisk och socialt hållbar kommun, med rik, välmående natur och klimatsmarta samhällen präglade av minskad segregation och hög medborgerlig delaktighet.” Till målområdet hör tre ekologiska resultatindika- torer inom områdena minskade växthusgasutsläpp från transporter, stärkt biologisk mångfald och reducerade avfallsmängder.
Kristianstads kommun har beslutat att ta fram en övergripande hållbarhetsstrategi som ska fungera som ett paraply för social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet ut- ifrån Agenda 2030. Hållbarhetsstrategin blir en del av kommunens färdplan för att nå missionen ”Klimatneutrala Kristianstad 2030 – med ett gott liv för alla inom planetens
gränser”. Syftet med hållbarhetsstrategin är att samla kommunens hållbarhetsarbete, att identifiera områden där kommunens arbete kan stärkas eller anpassas samt att synliggöra synergier utifrån de tre dimensionerna av hållbarhet.
Kristianstads kommun avser att arbeta på alla fronter med att minska klimatpåver- kan till 2030. Det innebär att:
• fasa ut territoriella utsläpp av fossil koldioxid
• minska territoriella utsläpp av växthusgaser
• minska konsumtionsbaserade utsläpp som lokal konsumtion bidrar till utanför kom- munens gränser
• öka territoriella kolsänkor för att kompensera för de utsläpp som blir svåra att fasa ut, till exempel inom jordbrukssektorn.
Kommunens översiktliga planering anger riktlinjer för hur kommunens mark- och vat- tenområden ska användas och den planerade fysiska utvecklingen indikerar framtida energibehov och klimatpåverkan. En fördjupad översiktsplan för Kristianstad stad antogs 2021 som innehåller 15 strategier för att bidra till stadsbyggnadsmålen Stad för alla, Attraktiv stad och Grönblå stad. Följande strategier kan kopplas till kommunens strategiska klimatarbete: Lokalisera smartare, Öka tätheten, Positiv klimatpåverkan och klimatanpassning, Främja hållbar mobilitet samt Stärka ekosystemen. Som un- derlag till översiktlig planering ingår trafikstrategi och trafikplan samt grönstrategi och grönplan, som anger inriktning för trafikutveckling och hållbart resande respektive utveckling av kommunens grön- och blåstruktur.
Biosfärområde Kristianstads Vattenrike är sedan 2005 utsett som biosfärområde av FN-organet Unesco, och är idag ett modellområde för hållbar utveckling som visar hur utveckling och bevarande kan gå hand i hand i praktiken. Vattenriket arbetar med åtgärder för att återställa, skydda och bevara natur, minska klimat- och miljöbelast- ning samt med kunskapsdelning och information kring hållbar utveckling.
Transportsektorn och jordbrukssektorn är de två största utsläppssektorerna i Kristianstads kommun och står för en tredjedel var av Kristianstads territoriella växt- husgasutsläpp. Inom transportsektorn behöver utsläppen minska genom mer ener- gieffektiva fordon, förnybara drivmedel och ett mer transporteffektivt samhälle där trafikarbetet med personbil och lastbil minskar. Detta kräver bland annat en överflytt- ning av resor och transporter från bil till mer hållbara färdmedel så som gång, cykel och kollektivtrafik. Parallellt med detta behöver fossila bränslen inom transportsektorn fasas ut, laddinfrastrukturen byggas ut och åtgärder vidtas för att minska behovet av att transporter.
Kristianstad är en livsmedelskommun, de gröna näringarna är ett viktigt nav i kom- munens utveckling och mycket innovation sker redan inom segmentet livsmedel.
Producenterna i kommunen spelar en viktig roll för Sveriges självförsörjningsgrad av livsmedel och denna position ska stärkas. Genom goda samarbeten, innovation,
nytänkande och mod kan jordbrukssektorn vara en möjliggörare för att nå missionen. Ambition är att tillsammans – kommun, livsmedelsproducenter, konsumenter, lant- brukare och samarbetspartners - skifta till en miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar livsmedelskedja med minimal klimatpåverkan.
3.3. Organisation och ledning
Kristianstads kommuns klimatstrategiska arbetet utgår från avdelningen för tillväxt och hållbar utveckling på kommunledningskontoret. Avdelningen har det kommunö- vergripande strategiska ansvaret för att stärka och utveckla hållbarhetsarbetet i linje med Agenda 2030 och ska formulera en kommunövergripande hållbarhetsstrategi. Knutet till detta arbete finns en hållbarhetsgrupp med representation från kommunen samtliga förvaltningar och bolag.
Arbetet med Klimatneutrala Kristianstad 2030 projektleds av avdelningen för tillväxt och hållbar utveckling. Projektets partners utgörs av Krinova Incubator & Science Park, Högskolan Kristianstad, Hushållningssällskapet Skåne och Region Skåne. Även den ideella föreningen Naturskyddsföreningen i Kristianstad Bromölla ingår som intressent i projektet.
Inom Klimatneutrala Kristianstad 2030 har två grupper bildats med fokus på de sektorer med störst klimatpåverkan i kommunen, transporter respektive jordbruk. Respektive grupp består initialt av representanter från projektpartners samt tjänste- personer från kommunen. I grupperna har en nulägesbild sammanställts med av- seende på befintliga och pågående arbeten samt befintliga samverkansforum som bidrar till missionen. En bruttolista över ytterligare åtgärder har tagits fram och dessa värderas utifrån kostnad och effekt. Fokusgrupperna kan betraktas som innovations- team inom respektive område.
Därtill har en översyn initierats av de kommunala processer som på olika sätt på- verkar samhällets hållbarhet i allmänhet och klimatpåverkan i synnerhet. En omställ- ningsfunktion kopplat till kommunledningskontorets ledningsgrupp ska arbeta med de interna organisatoriska och strukturella utmaningarna kopplat till klimatomställ- ningen – såsom exempelvis budgetprocessen och samhällsbyggnadsprocessen – för att prioritera och effektivisera den nödvändiga omställningen.
3.4. Samverkan med näringsliv, akademi och medborgare
Den hållbarhetsstrategi som är under framtagande syftar till att enas kring en strategi för hållbar utveckling i Kristianstads kommun samt att tydliggöra de tre dimensio- nerna av hållbarhet och Agenda 2030.
Högskolan Kristianstad är en viktig partner inom många utvecklingsområden och projekt. En följeforskare inom offentlig styrning från Högskolan Kristianstad deltar i Klimatneutrala Kristianstad 2030. Därtill pågår flera dialoger kopplat till innovation, studentsamverkan, Folkhälsa, FOHRK (Centre for Food, Health and Retail), design och medborgardelaktighet.
Krinova Incubator & Science Park har som uppdrag att öka attraktionskraften och tillväxten för Kristianstad och nordöstra Skåne och är ett nav för samverkan. Krinova är Sveriges första och största inkubator med livsmedel som profilområde. PRIMÄR är ett av många projekt som drivs av Krinova och vars syfte, utmaningsdriven innovation i primärproducentnära SME, bidrar till missionen. Tillsammans med kommunen driver Krinova också Klimatallians Skåne Nordost; ett företagsnätverk i nordöstra Skåne för klimat- och hållbarhetsfrågor. Klimatalliansen spelar en viktig roll för samverkan med näringslivet och för att skynda på näringslivets omställning i kommunen.
Kristianstads kommun sammankallar idéburen sektor för att samverka kring klimat och hållbarhetsfrågor. Samrådsgrupp för klimatet leds av kommunstyrelsens ordfö- rande och gruppen träffas fyra gånger per och för att diskutera och lära tillsammans utifrån olika tema. Framtidsveckan har genomförts av framför allt idéburen sektor under ett antal år med Agenda 2030 som plattform och med det övergripande temat hållbar omställning är syftet att bidra till ett än mer hållbart Kristianstad.
Klimatsmarta Näsby och stadsutveckling Näsby är två exempel på projekt som kom- munen driver med fokus på hållbar utveckling och klimatomställningen. Båda projek- ten har varit värdefulla för ökad samverkan mellan kommunens olika förvaltningar så väl som med akademi, medborgare och näringsliv. Dessutom har former för medbor- garsamverkan varit centralt och metoder som ”dialoglokal” och ”vandra med andra” har utvecklats med gott resultat.
3.5. Klimatinvesteringsplan
Kristianstads kommun avser att under 2023 starta processen för att ta fram en klima- tinvesteringsplan för Kristianstads kommun tillsammans med aktörer i kommunen.
Denna klimatinvesteringsplan ska tydliggöra prioriterade klimatåtgärder och behov av investeringar för att nå de klimatmål som vi har antagit.
Klimatinvesteringsplan är ett viktigt verktyg för att belysa gapet mellan nuläge och kli- matmål men också för att synliggöra mervärde, kostnadsbesparingar och möjlighet till extern finansiering för utvecklingen i Kristianstads kommun. Vidare kan klimatinves- teringsplanen belysa nuvarande och kommande kostnader och investeringar kopplat till klimatanpassning i kommunen
3.6. Digitalt stöd för genomförandet
Teknik och digitala lösningar nämns ofta som förutsättning för att klara klimatomställ- ningen. Kristianstads kommun ska använda det digitala visualiserings- och imple- menteringsverktyget Futureproofed för att följa och visualisera hur olika åtgärder och aktiviteter minskar utsläpp och bidrar till klimatmålen. Under 2023 avser Kristianstads kommun att vidareutveckla arbetet med löpande insamling av klimatdata samt att undersöka möjligheterna att Futureproofed utgör plattform för att synliggöra lokala exempel och initiativ som privatpersoner, företag och organisationer gör som bidrar till klimatomställningen.
Möjligheterna att löpande samla in detaljerade och högupplösta resdata ska under- sökas, för att få en sammanhängande bild över resvanorna i kommunen. Detta är ett viktigt underlag att förstå hur människor resor, mellan vilka start- och målpunkter och med vilka färdmedel och att kunna utgå från vid planering av beteendepåverkande åtgärder samt infrastrukturåtgärder.
3.7. Innovationsnav för klimatneutrala kommuner
Kristianstads kommun lägger stor vikt vid samarbetet med andra kommuner som delar vår ambition om klimatneutrala städer. Här är självklart samverkan med övriga skånska Viable cities-kommuner av stor vikt för att nå regional samverkan och öka omställningstakten i regionen. Vidare ser vi ett ansvar att sprida vårt arbete och erfarenheter till våra grannkommuner i nordöstra Skåne. Kristianstads kommun ingår i en rad samarbeten som är relevanta för att uppnå klimatneutralitet där vi lär av andra och delar med oss av våra erfarenheter. Viable Cities är ett självklart exempel men även Klimatkommunerna, Greater Copenhagen, Skåne Nordost, Klimatalliansen samt andra lokala och regionala samverkansforum.
3.8. Klimatanpassning
Enligt Kristianstads kommuns plan för anpassning till ett förändrat klimat är visionen att kommunen ska utvecklas så att de negativa konsekvenserna av klimatföränd- ringarna för människa, natur och ekonomi hanteras och möjligheter tas tillvara. Det innebär bland annat att kommunen tar hänsyn till höjd havsnivå och skydd av grund- vattnet i alla relevanta beslut.
Kristianstads kommun är av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) angett som ett område med betydande översvämningsrisk, både från havet och från Helge å som rinner genom staden Kristianstad. Stadens låglänta läge, höga flöden i Helgeå, kraftiga skyfall och den pågående havsnivåhöjningen i takt med klimatförändringarna utgör en allvarlig hotbild. Framtida stigande vattennivåer kräver vallar på nya ställen runt staden, men också en höjning av redan befintliga vallar.
Kristianstads kommun har ett bevakningssystem som mäter och ger prognoser över
flöden och vattennivåer i Xxxxx å och i havet. Systemet ger tio dagars förvarning och kommunen kan därav anpassa sin beredskap vid tillfälle av högvattenläge.
I januari 2021 antog kommunen en utbyggnadsplan för ett fullständigt vallskydd, som ska skydda Kristianstad mot översvämning i mer än 100 år. Planen tar höjd för ex- trema nivåer med avseende på flöden i Helge å och havsnivåhöjning. En avsikt med planen är att den ska ge förutsättningar för en fortsatt utveckling av staden i enlighet med kommunens översiktliga planering. Den sammanlagda kostnaden för utbygg- naden beräknas bli ca 1,6 miljarder kronor i 2020 års pengavärde.
Kristianstads kust- och havsområde är en viktig del av kommunen. Hanöbukten har ett dramatiskt undervattenslandskap och höga naturvärden. Längs kusten samsas viktiga näringar och turistanläggningar med känsliga naturområden och viktiga kulturhistoriska lämningar. I kommunens kust- och havsplan anges strategier och riktlinjer för hur kusten och havet kan användas samt för hur stigande havsnivåer utmed kust och inland kan mötas. Flera utredningar har pekat ut ett antal områden längs Kristianstads kommuns kustlinje som extra erosionskänsliga. Med stigande havsnivåer kommer erosionsproblematiken att öka längs större delen av kommunens kust. Sedan våren 2019 bedrivs ett intensivt arbete i en förvaltningsöverskridande kustgrupp med att ta fram åtgärdsförslag för skydd och förvaltning av kusten.
Kristianstads kommun har beslutat att inleda processen med att söka tillstånd för strandfodring vid två av de mest erosionsutsatta stränderna. Kommunen ser även på möjligheten att anlägga naturbaserade stenrev, för att främja den biologiska mång- falden och samtidigt begränsa stranderosionen genom att dämpa vågenergin.
3.9. Klimatsmart mobilitet
Kristianstads kommun, precis som merparten av Sveriges kommuner, står inför en stor utmaning att ställa om den utsläppstunga transportsektorn till hållbar och kli- matsmart mobilitet. Inom transportsektorn står personbilstrafiken för mest utsläpp i kommunen, nästan 70%. Kristianstad är en landsbygdskommun och många invånare är beroende av bil i sin vardag då det saknas rimliga alternativ. Samtidigt är andelen korta bilresor i kommunen hög, även på korta sträckor eller där fullgoda alternativ finns. Kristianstads kommuns trafikstrategi, som utgör underlag till kommunens över- siktsplan, belyser genomgående vikten av att arbeta med påverkansåtgärder för att styra resandet i önskad riktning. Målsättningar är att utveckla gång- och cykelnät som är gent, tillgängligt, tryggt, trafiksäkert och attraktivt, att förbättra gång- och cy- kelstråk till hållplatser och stationer samt att minska biltrafiken i tätorter. Kristianstads kommuns trafikplan fokuserar på och prioriterar åtgärder som syftar till att ställa om från bilresor till mer hållbara färdsätt så som gång, cykel och kollektivtrafik. I trafikpla- nen betonas att det under kommande år behöver vidtas en rad åtgärder i infrastruk- turen för att underlätta gång- och cykelresor samt att kombinera detta med mobility management-åtgärder för att stimulera beteendeförändringar och nya resvanor.
Tillsammans med Skånetrafiken arbetar vi för att öka kollektivtrafikens attraktivitet så att kollektivtrafikresor framöver utgör en större andel av resandet. Tillsammans med Högskolan Kristianstad vill vi få en djupare förståelse för medborgarnas resvanor. Vad det är som styr Kristianstadbornas resvanor och vad behöver hända för att invånarna ska utveckla mer hållbara resvanor framöver.
3.10. Rapportering och uppföljning
Strategisk färdplan följs upp årligen i kommunens årsredovisning. Kommunstyrelsen kommer ha ett övergripande ansvarar för att en årlig uppföljning av åtgärderna i klimat-och miljöplanen sammanställs, medan nämnder och bolagsstyrelser ansvarar för att planera in och följa upp egna åtgärder och återkoppla detta till kommunsty- relsen. Kommunens årshjul och dess styrprocess syftar till att få en bättre koppling mellan budget, delårsrapport och bokslut. Den uppföljning av måluppfyllelse som sker årligen ska redovisas för allmänheten.
Kristianstads kommunen följer upp klimatarbetet i en årlig klimatredovisning. Futureproofed blir ett verktyg och plattform för att visa på åtgärders effekt på klimat- målen samt uppföljning av resultatet. Uppföljning av omställningstakt och progres- sion för att nå missionen sker genom delrapporteringar till Energimyndigheten samt i övrigt inom de ramar som Viable Cities sätter upp.
4. Viable Cities åtaganden
Innovationsprogrammet Viable Cities genomförs i bred samverkan, för att bidra till att ställa om till klimatneutrala städer 2030 som en del i det svenska åtagandet att uppfylla mål i Agenda 2030 och Parisavtalet. I detta ingår att vara internationella föregångare i städers omställning.
Viable Cities arbetar med en bredd av aktörer på tvärs över vetenskapliga discipliner, branscher och samhällssektorer. Det kopplar samman excellenta forskningsmiljöer med stora och små företag inom en rad branscher samt offentliga verksamheter och civilsamhällesorganisationer.
Inom ramen för den roll som Viable Cities har som strategiskt innovationsprogram kommer programmet att verka för följande::
4.1. Bättre regler
Viable Cities har för avsikt att skapa ett kompetensstöd med tillhörande policylabb för att ge kommunen bättre överblick avseende nuvarande och kommande svensk och europeisk lagstiftning, regler och normer av relevans för städers klimatomställning.
Detta innefattar processtöd för förändring av regelverk och normer för att i praktiken
underlätta klimatomställningen. Detta kommer i ett första steg att koppla till utveck- lingsarbetet kring systemdemonstratorer (se avsnitt 6).
4.2. Innovationer
För att underlätta för kommunen att implementera innovation som påskyndar kli- matomställningen, kommer Viable Cities att bidra med kompetensnätverk och pro- cesstöd, bland annat genom att engagera andra strategiska innovationsprogram i den fortsatta utvecklingen av Klimatkontrakt 2030, framför allt inom mobilitet, energi, byggd miljö, cirkulär ekonomi, hälsa och digitalisering. Utifrån samarbetsavtalet som finns med det strategiska innovationsprogrammet Drive Sweden kring klimatsmart mobilitet kommer samverkan utvecklas ytterligare med såväl städer som myndighe- ter kring detta område, inte minst med Trafikverket.
4.3. Samordnad finansiering
Viable Cities kommer på följande sätt understödja kommunens behov av finansiering av klimatomställning och verka för samarbete och synergi mellan myndigheter och andra aktörer som finansierar klimatomställning och hållbar stadsutveckling.
• Viable Cities kommer fortsatt arbeta med Klimatkontrakt 2030 med de 23 städerna och fem myndigheterna som är involverade i detta.
• Viable Cities har genom Rådet för Hållbara Städer startat ett samarbete för att skapa synergi mellan statliga myndigheters bidrag till städers klimatomställning och Klimatkontrakt 2030. Myndigheterna utvecklar samordningen kring de olika insatser som pågår inom området hållbar stadsutveckling, se 5.3 Samordnad finansiering.
• Viable Cities samarbetar med Kommuninvest och Europeiska Investeringsbanken EIB m fl i syfte att utveckla former för att förstärka den långsiktiga finansieringen av kommunens klimatinvesteringsplan.
Viable Cities arbetar vidare med att utveckla former för klimatinvesteringsplaner för städer med sikte på att stödja samtliga städer i satsningen Klimatneutrala städer 2030.
4.4. Samspel med EUs mission klimatneutrala städer
Viable Cities samverkar nära med de stödstrukturer som byggs upp kring EUs mission om klimatneutrala städer 2030 – såväl en plattform för EUs mission (EU mission plat- form, NetZeroCities) som CapaCITIES, ett nätverk av nationella noder, som partner- skapsprogrammet Driving Urban Transitions (DUT).
5. Myndigheternas åtaganden
Myndigheterna åtar sig att samverka inom det strategiska innovationsprogrammet Viable Cities. Myndigheterna bidrar på så sätt till syftet med det missionsdrivna arbe- tet att ställa om till klimatneutrala städer 2030 med ett gott liv för alla inom planetens gränser.
Klimatkontrakt 2030 innebär att nya arbetssätt behöver utvecklas, såväl mellan olika aktörer och organisationer som mellan olika styrnivåer.
Under 2023 fortsätter myndigheterna utveckla arbetet i det myndighetsövergripande innovationsteamet. En fortsatt dialog med städer och regioner är viktig för att fånga upp behov och bidra till systemomställning. Arbetet innebär en aktiv medverkan i ”Transition Lab Forum” som Viable Cities faciliterar, där gemensamma workshops, reflekterande samtal och lärseminarier är en viktig del. Nya arbetssätt kan även bestå i att myndigheterna initierar experiment och pilotprojekt.
Myndigheterna åtar sig att fortsätta det gemensamma arbetet kring följande utveck- ling under 2023 för att stödja kommunernas klimatomställning:
5.1. Lärande arbetssätt för policyutveckling
Myndigheterna samverkar för att skapa förutsättningar för en proaktiv dialog och lärande kring policyutveckling samt befintligt och kommande regelverk inom hållbar stadsutveckling och klimatomställning.
Under 2023 utforskar och testar myndigheterna former, exempelvis policylabb, för att identifiera hinder och utmaningar inom policy och regelverk för hållbar stadsutveck- ling och klimatomställning.
Myndigheterna fortsätter att bidra i aktiviteter som främjar utvecklingen av klimatin- vesterings-planer, digitalisering och datadelning, systemdemonstratorer och sam- verkansprocesser som rör flernivåstyrning.
Under Sveriges EU-ordförandeskap våren 2023 kommer myndigheterna vara invol- verade i flera av de cirka 150 EU-möten som kommer att hållas i landet. Mötena är arenor för lärande och policyutveckling och städer och regioner är viktiga deltagare. Bland annat planeras diskussioner om EUs urbana agenda om hållbar stadsutveck- ling och en konferens om Gröna städer.
5.2. Stöd till forskning, innovation och utveckling
Myndigheterna finansierar insatser för forskning, innovation, utveckling och syste- minnovation som stödjer en snabbare klimatomställning.
Myndigheternas stöd riktar sig till olika typer av forskning, innovation, tillämpning och demonstration och till viss del investeringsstöd. Stöd tillhandahålls genom öppna ut- lysningar och andra former så som till exempel beställarnätverk, behovsägarnätverk och innovationsupphandling.
Som en del i omställningsarbetet har myndigheterna2 och Viable Cities lanserat en satsning på urbana systemdemonstratorer. Under hösten 2022 genomfördes en första, så kallad designfas inom satsningen. Under 2023 kommer en uppföljande utlysning genomföras. Syftet med satsningen är att skapa en insatsform som tar ett tydligare systemperspektiv på omställningsarbetet.
5.3. Samordnad finansiering
För att skapa bättre framförhållning och samlad information utvecklar myndighe- terna löpande samordningen kring de olika insatser som pågår inom hållbar stadsut- veckling och klimatomställning. Arbetet görs inom ramen för flera av myndigheternas befintliga uppdrag och uppgifter exempelvis Rådet för hållbara städer, strategiska innovationsprogram, de nationella forskningsprogrammen för klimat och hållbart samhällsbyggande, och europeiska regionala utvecklingsfonden.
Under 2022 har myndigheterna initierat ett första test med några av städerna för att i dialog utveckla en metod för portföljanalys av myndigheternas samlade finansiering till städer. Innovationsarbetet avser att fortsätta under 2023. Det långsiktiga målet är att arbetet ska bidra i arbetet med städers klimatinvesteringsplaner.
Xxxxxxxxxxx.xx är Rådet för hållbara städers gemensamma webbplats. Under 2023 fortsätter utvecklingsarbetet med webbplatsen dels för att fortsatt synliggöra kom- mande finansieringsmöjligheter, dels för att göra den mer tydlig och användarvänlig.
5.4. Deltagande i europeiska initiativ för hållbara städer
Myndigheterna ingår och arbetar med flera olika europeiska initiativ för att stödja utvecklingen av hållbara städer och samhällen.
I arbetet med att stödja svenskt deltagande i forskningsprogrammet Horisont Europa 2021–2027 ingår att bidra i utformning av utlysningar och aktiviteter samt informera och ge råd till aktörer som planerar att delta i ansökningar i olika europeiska sats- ningar. Myndigheterna samverkar även i genomförande av EUs regionala utvecklings- fond 2021–2027 med insatserna för hållbar urban utveckling.
Myndigheterna fortsätter medverka i partnerskapet Driving Urban Transitions to a Sustainable Future3, där utlysningar och andra aktiviteter inom området hållbar
2 Vinnova
3 Energimyndigheten, Formas och Vinnova
stadsutveckling kommer att vara aktuellt under de kommande åren samt EU- kommissionens satsning New European Bauhaus4, European Urban Initiative (EUI)5 och Urbact6
Myndigheterna bidrar även för att utveckla stödjande funktioner för de städer som valts ut att ingå i missionen 100 klimatneutrala städer. Ett exempel är programmet CapaCITIES7. Genom CapaCITIES initieras och stärks nationella förändringsprocesser för att etablera nationella nätverk och styrningsstrukturer.
6. Strategiska utvecklingsprojekt 2023
Under 2023 kommer följande strategiska utvecklingsprojekt att bedrivas inom Viable Cities Transition Lab i samverkan med övriga kommuner, med syfte att vid den kommande revideringen av Klimatkontrakt 2030 kunna vidareutveckla innehållet i kontraktet.
6.1. Systemdemonstration
Viable Cities utvecklar i samarbete med myndigheter systemdemonstratorer som en ny insatsform för att driva innovation på systemnivå. Detta för att åstadkomma transformation i linje med mission klimatneutrala städer 2030. En systemdemonstra-
tor genomförs för att demonstrera omställning av hela samhällssystem i verklig miljö. En viktig del i insatsformen är en portfölj av insatser där nya lösningar, modeller, initia- tiv och experiment kopplas ihop till en större helhet. Många aktörer från olika sektorer mobiliseras i syfte att lära för att skala. Systemdemonstratorerna tar sin utgångs- punkt i centrala områden i Klimatkontrakt 2030 och är tänkta att bidra till revideringar av kontraktet utifrån insikter från arbetet.
Vinnova och Viable Cities har tillsammans under 2022 inlett en designfas för att utforska hur systemdemonstratorer kan bli ett kraftfullt verktyg för omställningen till klimatneutrala städer. I samverkan med ett antal städer har sex konsortier inlett designfasen hösten 2022. Under 2023 planeras en utlysning för etableringsfas med
ambitionen om att möjliggöra för ett antal systemdemonstratorer i Sverige. Parallellt planeras för fyra systemdemonstratorer i Bogotá (Colombia), Bristol (Storbritannien), Curitiba (Brasilien) och Makindye Ssabgabo (Uganda) inom Climate Smart Cities Challenge tillsammans med UN-Habitat. Ambitionen är att under 2023 stärka erfaren- hetsutbytet mellan systemdemonstratorer nationellt och internationellt.
4 New European Bauhaus lyfter fram betydelsen av estetiska, sociala och kulturella värden i den gröna omställning.
5 European Urban Initiative, är en hub för hållbar stadsutveckling på EU-nivå. EUI ska erbjuda stöd till städer för att förbättra och öka sin kapacitet i att utforma strategier, policyer och projekt för hållbar stadsutveckling. (xxxxx-xxxxxxxxxx.xx).
6 Urbact är ett europeiskt samarbetsprogram för utbyte och lärande inom hållbar stadsutveckling, Tillväxtverket.
7 Energimyndigheten och Viable Cities deltar.
6.2. Konkurrenskraft och finansiering
En grundtes i missionsdriven innovation är att staten och offentliga organisationer på olika nivåer i samhället tar en aktiv roll i att samskapa och omforma marknader i samspel med näringslivet och andra samhällsaktörer som akademi och civilsam-
hälle. En stark mobilisering för omställning till klimatneutralitet kan ge förutsättningar för företag i Sverige att utveckla nya affärsstrategier som ger konkurrenskraft genom att driva en omställning till ett klimatneutralt och hållbart samhälle. Detta är avgö- rande för Sveriges ambition att vara världens första fossilfria välfärdsland och vårt klimatpolitiska ramverk. Under 2023 kommer Viable Cities att ytterligare förstärka samverkan med näringslivet för att kraftsamla för omställning. Det kommer att ske på flera nivåer. Inte minst genom samverkan med initiativ som Fossilfritt Sverige och Omställningslyftet. Likaså kommer utveckling ske för att förstärka den lokala mobilise- ringen av företag i Klimatkontakt 2030 att utforskas.
Ett centralt inslag i Klimatkontrakt 2030 är att skapa en klimatinvesteringsplan med ett brett perspektiv på vilka investeringar som behöver ske för att åstadkomma klimatomställningen till 2030 i en stad (i betydelsen ett bredd av aktörer inklusive medborgare, civilsamhälle, företag, akademi och offentliga organisationer). I genom- snitt bedöms kommunen själv ha rådighet över cirka 15 procent av de investeringar som behövs. Ett angeläget arbete är att samla rätt aktörer från näringsliv (inklusive finansiell sektor), offentliga aktörer och civilsamhälle för att få till stånd nödvändiga investeringar och omrikta finansiella flöden för att ställa om till klimatneutralitet och samtidigt säkra mervinster av klimatomställningen som arbetstillfällen, ökad hälsa, inkludering och attraktiva livsmiljöer. Även upphandling är ett centralt inslag här.
Viable Cities arbete kommer att fortsätta under 2023 för att säkra mobilisering av investeringar och utveckla metoder för klimatinvesteringsplaner.
6.3. Medborgarengagemang
Nuvarande samhällsutmaningar innebär att flera kriser sammanfaller med klimat- krisen. Det gäller bl a pandemin, kriget i Ukraina, kriser vad gäller energi, mat, råvaror och kritiska mineraler, biodiversitet och demografi. Detta innebär samtidigt en demo- kratisk utmaning där växande andelar av befolkningen känner sig utanför.
Detta ökar behovet av satsningar som syftar till inkludering och att sätta medborg- arna i centrum för omställningen till klimatneutralt och hållbart samhälle, bl.a. genom nya former för medborgarinvolvering (exv. medborgarråd) och utveckling av attrak- tiva livsmiljöer (exv. New European Bauhaus). Viable Cities kommer under 2023 att vidareutveckla samarbete med städer, myndigheter och andra aktörer för att skapa förutsättningar för medborgarengagemang i klimatomställningen. Inte minst genom utveckling av nya former av medborgarinvolvering i lokala klimatkontrakt och sam- spel med europeiska satsningar på området.
6.4. Mission klimatneutrala städer 2030 internationellt
EU sjösatte i oktober 2021 fem missioner för ett nytt och innovativt sätt att arbeta tillsammans och förbättra människors liv i och utanför Europa. De fem s k uppdragen ska tackla stora samhällsutmaningar som hälsa, klimat och miljö och formulerar ambitiösa och tidsatta mål som ska nås till 2030. Ett av dem är 100 klimatneutrala och smarta städer – med och för medborgarna (kallad Cities Mission) som är en viktig del i att leverera Europas gröna giv med sikte på en klimatneutral kontinent 2050. Detta innebär en väsentlig förstärkning av det svenska arbetet med mission klimatneutrala städer 2030 och med Klimatkontrakt 2030 som verktyg för detta.
Under 2023 sker utvecklingsarbete för att ytterligare stärka kopplingen mellan det svenska och europeiska arbetet med mission klimatneutrala städer 2030. Det sker inom en rad initiativ som involverar såväl städer, myndigheter som Viable Cities som program. Exempel är NetZeroCities (som är en plattform för genomförande av Cities Mission, med utvecklingsarbete kring bl a Climate City Contract och Climate
Investment plans), partnerskapet Driving Urban Transitions, CapaCITIES, New European Bauhaus m fl. New European Bauhaus-initiativet lanserades av EU-kommissionen i ja- nuari 2021, och kopplar samman EUs gröna giv med vår byggda miljö. I genomföran- deplanen för Cities Mission pekar EU-kommissionen på att EUs Climate City Contract ska möjliggöra medverkande städer att integrera och stärka värden och principer i New European Bauhaus-initiativet i sina planer för klimatneutralitet. Arbete kring New European Bauhaus sker i samverkan med Boverkets (Rådet för hållbara städer) reger- ingsuppdrag att samordna Sveriges medverkan i New European Bauhaus.
En fortsatt utveckling av det globala samarbetet kring klimatneutrala städer 2030 kommer att ske. Detta tar framför allt utgångspunkt i ett flertal redan pågående arbeten, till exempel kopplat till det svenska ordförandeskapet i EU under våren 2023 och fortsättningen av Climate Smart Cities Challenge i de fyra städerna utanför EU
i samarbete med UN-Habitat.
7. Gemensamt arbete kring uppföljning, utvärdering och uppdatering
Viable Cities och kommunen är överens om att genomföra en årlig uppföljning av kommunens resultat inom ramen för Klimatkontrakt 2030. Viable Cities tar fram underlag för en årlig uppföljning på kommunal och nationell nivå.
7.1. Viktigaste uppdateringar för kommunen
Den föreslagna nya klimat- och miljöplanen innehåller ambitioner och åtgärder för kommunens klimat- och miljöarbete framöver.
Kristianstad har blivit utvald av EU-kommissionen som ett pilotområde i Europa inom missionen ”Adaptation to Climate Change”. Missionen syftar till att hjälpa städer, kommuner och regioner att bättre förstå, förbereda sig och hantera klimatriskerna och utveckla metoder och lösningar för klimatresilienta samhällen till år 2030.
Kristianstad kommun åtar sig genom sitt deltagande att arbeta med klimatanpass- ning och eftersträva klimatresiliens till 2030.
Kristianstads kommun kommer inom ramen för ”Klimatneutrala Kristianstad 2030” att lägga särskilt fokus på minskad klimatpåverkan i jordbrukssektorn. Livsmedel är ett starkt profilområde för kommunen så väl som för Krinova, Högskolan Kristianstad och näringslivet. Inom detta område kan vi bana väg för andra kommuner samtidigt som vi stärker Sveriges självförsörjningsgrad och minskar klimatpåverkan i en central sektor.
7.2. Mest angelägna erfarenheter att dela för kommunen
I Kristianstads kommun vill vi kombinera det klimatstrategiska arbetet med biologisk mångfald och klimatanpassning. Vattenriket arbetar framgångsrikt med åtgärder som förenar social och ekologisk hållbarhet: som gynnar biologisk mångfald, minskar klimatbelastningen, tillgängliggör naturen för medborgare och sprider lärande och kunskap. Vattenrikets metoder och arbetssätt utgör en viktig inspiration för arbetet med Klimatneutrala Kristianstad 2030.
Initialt i Klimatneutrala Kristianstad 2030 samlade vi projektpartners i två fokusgrup- per, jordbruk respektive transporter, för förutsättningslösa diskussioner kring möjlig- heter, behov och åtgärder. Dessa tvärsektoriella forum visade sig vara positiva och effektiva för att få fart på arbetet och tillsammans kunna enas kring och arbeta med några avgränsade idéer.
7.3. Viktigaste uppdateringar för Viable Cities
Under 2022 har ett omfattande arbete gjorts för att ge goda förutsättningar för alla 23 signerande städer att fördjupa sitt arbete med mission klimatneutrala städer 2030, då 14 städer tillkommit i oktober 2021. Vidareutveckling har gjorts av plattform för snabbare lärande genom Viable Cities Transition Lab Forum, City Labs, Klimatfrukostar och en rad olika format för möten mellan städer och myndigheter och andra aktörer. Vidare har samspelet med de signerande myndigheterna utvecklats för att fördjupa processen med Klimatkontrakt 2030 ytterligare. Viable Cities har även bidragit med underlag till regeringsuppdraget om lokal och regional klimatomställning som är ett av underlagen till regeringens kommande klimatpolitiska handlingsplan.
Under året har arbetet intensifierats för att utveckla praktiska och forskningsbaserade verktyg och metoder för klimatinvesteringsplaner. En första prototyp av ett beräk- ningsverktyg finns sedan i oktober tillgängligt för samtliga 23 signerande städer.
Under året har också konceptutveckling kring systemdemonstratorer fortsatt och
under hösten har en designfas av en helt ny satsning lanserats i samarbete mellan Vinnova och Viable Cities som involverar ett flertal städer.
Under 2022 har Viable Cities ansvarat för ett regeringsuppdrag, Thriving North (stöd till innovationsarbete inom hållbar stads- och samhällsutveckling i Norrbotten och Västerbotten). En första prototyp av ett regionalt klimatkontrakt utvecklats med en arbetsgrupp med representanter från regionerna och länsstyrelserna i Västerbotten och Norrbotten. Vidare har en plattform initierats för regional samhällsomställning i norra Sverige. Plattformen, med namnet Thriving North, bärs nu vidare av fler aktörer i de fyra norra regionerna.
EUs arbete med mission klimatneutrala städer 2030 har intensifierats under året. I september 2021 lanserades mission Klimatneutrala städer 2030 som en av de fem missionerna. Då inbjöds städer över hela Europa att göra en intresseanmälan att bli föregångare i omställningen till klimatneutralitet. Så mycket som 377 städer anmälde intresse. I juni 2022 valdes 112 städer ut för att bli pionjärer i klimatomställningen, varav 100 inom EU och 12 i associerade länder. Av dessa 112 finns sju svenska städer som återfinns bland de 23 som signerar Klimatkontrakt 2030.
Den europeiska plattformen NetZeroCities har under det senaste året inlett arbetet med att stödja implementeringen av mission klimatneutrala städer 2030 inom EU. Inte minst för att underlätta omställningen i de 112 städerna. Viable Cities medverkar i ar- betet. NetZeroCities håller nu bl a på att utforma ett klimatkontrakt för städer i hela EU som verktyg för snabbare klimatomställning. Här är klimatinvesteringar en viktig del.
Två nya kompletterande initiativ har initierats under 2022 som ska stötta mission klimatneutrala städer 2030 i EU. Det första är partnerskapet Driving Urban Transitions där Viable Cities deltar tillsammans med Vinnova, Energimyndigheten och Formas från Sverige. Här sker samarbetet med nationella aktörer från ett stort antal länder. Framför allt handlar det här om finansiering av internationella satsningar inom tre områden som kan bidra till snabbare klimatomställning: energipositiva stadsdelar, cirkulär urban ekonomi och 15-minutersstaden. Det andra är initiativet CapaCITIES.
Detta EU-samarbete syftar till att underlätta etableringen av nationella strukturer för att möjliggöra klimatomställningen i städer liknande Viable Cities i Sverige och CitiES2030 i Spanien.
Den globala innovationstävlingen Climate Smart Cities Challenge har under året gått in i en ny fas och team av företag och organisationer arbetar nu i de fyra städerna utanför EU i samarbete med UN-Habitat.
7.4. Viktigaste uppdateringar för myndigheterna
Arbete inom myndigheternas Innovationsteam
Under 2022 har myndigheterna i Klimatkontraktet fortsatt utveckla arbetet inom sitt innovationsteam. Teamet har bland annat sammanställt en överblick av myndighe- ternas olika stödformer och finansieringsinstrument och medverkat till att utlysningar som rör klimatomställning och hållbara städer kontinuerligt publiceras på webbplat- sen Xxxxxxxxxxx.xx.
Innovationsteamet har medverkat i Viable Cities Transition Labs och deltagit i workshops och möten i syfte att lära mer om städers klimatinvesteringsplaner och myndigheternas roll i arbetet. Tillsammans med några av städerna har innovations- teamet testat att utveckla stöd och former för analys av myndigheternas gemen- samma finansiering (bl a olika forskning- och innovationsprogram, stadsmiljöavtal) de senaste fem åren. Syftet är att arbetet på sikt ska bidra till åtaganden om sam- ordnad finansiering och städernas arbete med klimatinvesteringsplanering.
I myndigheternas löpande arbete finns många åtgärder och initiativ som har be- tydelse för städernas arbete med klimatomställning. Att samla och informera om dessa är en viktig uppgift för myndigheterna. Nedan följer ett urval som stöder eller på annat sätt berör städerna.
Stöd till forskning, innovation och utveckling
Under året har myndigheterna genomfört flera utlysningar i syfte att underlätta om- ställningen i städer.
Vinnova har i samarbete med Viable Cities bland annat genomfört utlysningen Designfas av urbana systemdemonstratorer. En uppföljande utlysning sker våren 2023, Andra exempel från Vinnova är Hållbar tillgänglighet i hela Sverige, om mobilitet i glesbygd, i samarbete med Drive Sweden och Viable Cities, Civilsamhällets lösningar för klimatomställning, samt Innovationer för en minskad elanvändning i samarbete med Energimyndigheten.
Tillväxtverket har haft utlysningar från Europeiska Regionala utvecklingsfonden, Ta fram lokal strategi för Hållbar urban utveckling, och utlysningen Driva plattform för samverkan och erfarenhetsutbyte. Staden som nav för grön och digital omställning är en satsning inom Omställningslyftet som också finansieras av Regionalfonden.
Satsningen syftar till att ta fram nya praktiska arbetssätt för att arbeta med syste- minnovation för lokal, grön omställning.
Formas har genomfört utlysningen Klimatneutrala och inkluderande kommuner för att öka kommuners kapacitet och förmåga att påskynda omställningsarbetet
mot klimatneutralitet som kännetecknas av social inkludering och jämlika livsvillkor. Inom det nationella forskningsprogrammet för hållbart samhällsbyggande har
Formas genomfört en utlysning på Forskarskolor för hållbart samhällsbyggande. Forskarskolorna syftar till att stärka kompetens- och kunskapsutvecklingen och är alla tydligt tvärvetenskapliga, praktiknära och utmaningsdrivna. Flera kommuner ingår i forskarskolorna. Formas finansierar även varje år många forsknings- och innovations- projekt inom miljö, samhällsbyggnad och areella näringar i flertalet nationella och internationella utlysningar.
I Trafikverkets utlysningar om Stadsmiljöavtal kan kommuner och regioner söka stöd som leder till en ökad andel persontransporter med kollektivtrafik eller cykeltrafik och hållbara godstransportlösningar.
Energimyndigheten har genomfört utlysningar inom följande program som är re- levanta för hållbara städer och samhällen, Människa, Energisystem och samhälle, Spara och Bevara, Design för energieffektiv vardag, Transporteffektivt samhälle samt E2B2, Energieffektivt byggande och boende, Forskarskola Energisystem samt Biobaserat samhälle-Bio+.
Energimyndigheten finansierar sedan många år beställargrupper och nätverk för att skapa en plattform för nära samverkan mellan branschaktörer och staten i syfte att minska energianvändningen i byggnader. Energimyndigheten finansierar även den kommunala och energi- och klimatrådgivningen som riktar sig till hushåll och privata aktörer.
Impact Innovation är namnet på nästa generation strategiska innovationsprogram. Utlysning för förberedelseprojekt öppnades under året. En av de tre inriktningarna är Attraktiva och välfungerande samhällen, där inte minst städer är en viktig målgrupp.
På ett internationellt plan utlyser Formas, Energimyndigheten och Vinnova tillsam- mans medel så att aktörer verksamma i Sverige kan delta i internationella forsknings- och innovationsprojekt som tar sig an urbana utmaningar inom det europeiska partnerskapet Driving Urban Transition (DUT). I första utlysningen ingår 27 länder. På ett övergripande plan adresserar partnerskapet frågor om energi, mobilitet och re- sursanvändning i en urban kontext.
Myndigheters arbete och särskilda regeringsuppdrag
Energimyndigheten har arbetat tillsammans med Tillväxtanalys, Trafikanalys och Länsstyrelsen i Uppsala län för att ta fram underlag till regeringens nästa klimathand- lingsplan. I uppdraget om lokal och regional klimatomställning genomfördes ett stort antal dialoger med kommuner, regioner, myndigheter, forskningsaktörer, näringsliv och andra relevanta aktörer ligger till grund för hindersanalysen och de förslag till styrmedel eller åtgärder som presenterades. På Energimyndigheten pågår en stor mängd uppdrag relaterade till elektrifieringsstrategin, energieffektivisering och trygg energiförsörjning samt uppbyggnaden av ett nationellt centrum för koldioxidavskilj- ning och lagring (CCS).
Klimatkontraktmyndigheterna ingår även som fem av 14 medlemmar i Regeringens Råd för hållbara städer. I mars 2022 fick rådet ett förlängt och ändrat uppdrag med tydligare fokus på att arbeta mot mål 11 Hållbara städer och samhällen i Agenda 2030. Flera av myndigheterna har medverkat i Boverkets koordineringsuppdrag inom nytt europeiskt Bauhaus (NEB). Ett exempel är utlysningen Idéer för framtidens Kiruna, Gällivare, Boden, Luleå, Skellefteå och Umeå – idéskisserna klara i projektet Visioner: i norr - Hållbar Stad (xxxxxxxxxxx.xx).
Trafikverkets kunskapsforum – Arena transporteffektiv stadsmiljö är en del av ett re- geringsuppdrag (2019-2022) om att genomföra informations- och kunskapshöjande åtgärder för omställning av transportsektorn till fossilfrihet. Ett forsknings- och inno- vationsprogram för Geofencing som finansieras av Trafikverket och drivs av Closer på Lindholmen samlar nödvändiga aktörer inom samhälle, näringsliv och akademi för att tillsammans ta fram lösningar som ska främja användningen av geofencing i styrning av transportsystemet.
Ett axplock av arbeten som berör utveckling av systeminnovation är Utvecklade arbetssätt och processer för ökade synergier mellan regionala, nationella och in- ternationella innovationsinsatser, Systeminnovation i städer, (Vinnova), Stärka det regionala arbetet med hållbar utveckling (flera myndigheter), bidra till kommande diskussioner om EUs urbana agenda (Formas) samt Vinnovas satsning på att stödja städers förmåga att leda och organisera innovation, bl a genom det följeforskar- nätverk som i snart 10 år följt utvecklingen av satsningen Innovationsplattformar för hållbara städer, och projektet Accelerera som utvecklar och erbjuder stöd för innova- tionsledning i kommunerna enligt ISO-standard.
Ny myndighet bland signatärerna
Naturvårdsverket har beslutat att signera Klimatkontrakt 2030 i december 2022 och kommer därmed att fortsatt vara delaktiga i processen.
8. Kontraktet
Parterna är överens om att dessa gemensamma åtaganden, så som de formuleras ovan, ska gälla för 2022. Den första versionen av Klimatkontrakt 2030 signerades 2020. Klimatkontraktet ska uppdateras och förnyas inför varje nytt år.
Mellan Kristianstads kommun, myndigheterna Energimyndigheten, Vinnova, Formas, Tillväxtverket, Trafikverket, Naturvårdsverket samt Viable Cities.
Stockholm den 8 december 2022. Parterna är överens om att dessa gemensamma åtaganden, så som de formuleras ovan, ska gälla för 2023. Den första versionen av Klimatkontrakt 2030 signerades 2020. Klimatkontraktet ska uppdateras och förnyas inför varje nytt år.
Xxxxxxx Xxxx kommunstyrelseordförande, Kristianstads kommun
Xxxx Xxxxxx programchef, Viable Cities
Xxxxxx Xxxxxx generaldirektör, Energimyndigheten
Xxxxx Xxxxxxxx generaldirektör, Vinnova
Xxxxx Xxxxxxxxxxxxx generaldirektör, Formas
Xxxxxxxxx Xxxxxxxxx generaldirektör, Tillväxtverket
Xxxxxxx Xxxxxxxx generaldirektör, Trafikverket
Xxxxx Xxxxxxxx generaldirektör, Naturvårdsverket
Bilaga 1 – länkar till dokument
Nedan finns länkar till de mest relevanta dokumenten i relation till Klimatkontrakt 2030 för Kristianstads kommun.
Länkar till relevanta dokument
Förslag till Klimat & Miljöplan 2022-2026 (remissversion) Strategisk färdplan 2021-2024
Gällande översiktsplan och antagna strategier (Grönstrategi, Trafikstrategi, Trafikplan m.fl.) Kristianstads kommun arbete med klimatanpassning
Klimatneutrala Kristianstad 2030 Klimatredovisning
Biosfärområde Kristianstads Vattenrike
xxxxxxxxxxxx.xx 24