KOLLEKTIVAVTAL - ARBETARE

35 UPPSÄGNING AV ARBETSAVTAL PÅ GRUND AV EKONOMISKA ELLER PRODUKTIONSTEKNISKA ORSAKER ELLER PÅ GRUND AV OMORGANISERING AV ARBETSGIVARENS VERKSAMHET 127

35.1 Grunderna för uppsägning 127

35.2 Turordningen vid reducering av arbetskraften 127

35.3 Uppsägningstidens utgång och tidsbestämt arbetsavtal 127

35.4 Återanställning av arbetstagare 128

36 SYSSELSÄTTNINGSLEDIGHET 128

36.1 Syftet med sysselsättningsledighet 128

36.2 Sysselsättningsledighetens längd 129

36.3 Användning av sysselsättningsledighet 129

37 PERMITTERING AV ARBETSTAGARE PÅ GRUND AV EKONOMISKA ELLER

PRODUKTIONSTEKNISKA ORSAKER ELLER PÅ GRUND AV OMORGANISERING AV

ARBETSGIVARENS VERKSAMHET 130

37.1 Permitteringsgrunder 130

37.2 Turordningen vid reducering av arbetskraften 130

37.3 Permitteringsvarseltid 131

37.4 Förkortad arbetstid 131

37.5 Lokala avtal 131

37.6 Framskjutande av permittering 131

37.7 Xxxxxxxxxx xx xxxxxxxxxxxx 000

37.8 Annat arbete under permitteringstiden 132

37.9 Anställningsförhållandet upphör under permitteringen 132

38 UPPSÄGNINGSTIDERNA FÖR ARBETSAVTAL OCH FASTSTÄLLANDE AV

ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDETS LÄNGD 133

38.1 Uppsägningstider 133

38.2 Underlåtenhet att iaktta uppsägningstid 134

38.3 Fastställande av arbetsförhållandets längd 134

38.4 Beräkningen av bestämd tid 135

39 FÖRFARANDE VID UPPHÄVANDE AV ARBETSAVTAL 136

39.1 Åberopande av uppsägningsgrund 136

39.2 Hörande av arbetstagare 136

39.3 Meddelande om upphävande av

ett arbetsavtal 136

39.4 Meddelande om grunderna för upphävande av

ett arbetsavtal 137

40 FÖRHANDLINGSFÖRFARANDE VID REDUCERING AV ARBETSKRAFT 137

41 ERSÄTTNINGAR FÖR OGRUNDAD UPPSÄGNING AV ARBETSAVTAL OCH OGRUNDAD PERMITTERING AV ARBETSTAGARE 139

41.1 Fastställande av ersättningar 139

41.2 Principen om en ersättning och ersättning i förhållande till plikt 139

41.3 Brott mot procedurbestämmelserna 140

42 BEHÖRIG DOMSTOL OCH TID FÖR VÄCKANDE AV TALAN 140

VIII FÖRTROENDEMÄN, LOKALA AVTAL OCH AVGÖRANDE AV

MENINGSSKILJAKTIGHETER 141

43 FÖRTROENDEMÄN 141

43.1 Förtroendemannasystemets syfte 141

43.2 Förtroendemannens ställning 142

43.3 Förtroendemannen - behörighet och val 142

43.4 Förtroendemannens

verksamhetsförutsättningar 146

43.5 Hur skötseln av förtroendemannauppdraget inverkar på anställningsförhållandet, arbetsuppgifterna och lönen 155

43.6 Förtroendemannens anställningsskydd 156

44 LOKALA AVTAL 160

44.1 Möjlighet till lokalt avtal 160

44.2 Parter i lokala avtal 160

44.3 Det lokala avtalets bindande verkan 160

44.4 Det lokala avtalets form och varaktighet 161

44.5 Kapacitet för lokala avtal och avtalsuppföljning 161

44.6 Efterverkning av lokala avtal 162

44.7 Samarbete i finska företagsgrupper 162

44.8 Genomförande av dialog i företagsgrupper i enlighet med samarbetslagen 162

45 MENINGSSKILJAKTIGHETER OCH DERAS AVGÖRANDE 163

45.1 Förhandlingsplikt och förbud mot påtryckning163

45.2 Lokal förhandlingsordning 163

45.3 Samverkan med förbunden 164

45.4 Promemoria över meningsskiljaktigheter och arbetsdomstolen 164

IX ANLITANDE AV UTOMSTÅENDE ARBETSKRAFT OCH ANDRA SÄRSKILDA BESTÄMMELSER 165

46 ANLITANDE AV UTOMSTÅENDE

ARBETSKRAFT 165

46.1 Underleverans 165

46.2 Hyrd arbetskraft 166

46.3 Information om utomstående arbetskraft 168

46.4 Beställarens ansvar och införskaffande av

Innehåll

utredningar 168

46.5 Möten på arbetsplatsen 169

46.6 Informationsverksamhet 170

46.7 Innehållning av

fackföreningsmedlemsavgifter 171

47 UTBILDNING 171

47.1 Yrkesutbildning 171

47.2 Gemensam utbildning 172

47.3 Fackföreningsutbildning, anställningsförhållandets bestånd och anmälningstider 172

47.4 Arbetspraktik i samband med examensinriktad utbildning och utbildning som grundar sig på utbildningsavtal 174

ANVISNINGAR SOM STÖD FÖR LOKALA AVTAL 177

TEKNOLOGIINDUSTRINS ARBETSGIVARE RF INDUSTRIFACKET RF ‌

KOLLEKTIVAVTALETS UNDERTECKNINGSPROTOKOLL

Tid 6.2.2023

Plats Teknologiindustrin rf

Närvarande

Teknologiindustrins arbetsgivare rf

Xxxxxx Xxxxxxxxxx Xxxx Xxxxxxxx Xxxxxxx Xxxxxxxxxxx Xxxxx Xxxxxx

Industrifacket rf

Xxxx Xxxxx Xxxxx Xxxxxxxx Xxxx Xxxxxxxx Xxxx Xxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxx Xxxx Xxxxxxxx Xxxx Xxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxx Xxxxxxxxx Xxxxx Xxxxx Xxxxxxxxx

1 Undertecknande av kollektivavtalet

Det konstaterades att förbunden i dag har undertecknat ett kollek- tivavtal enligt det förhandlingsresultat som nåddes 3.2.2023. Det nu undertecknade kollektivavtalet träder i kraft 6.2.2023.

2 Justering av löner Löner

A. Justering av löner

Hur och när lönejusteringarna genomförs samt deras storlek

År 2023

Om löneuppgörelsen förhandlas lokalt med beaktande av situa- tionen för företagets eller arbetsplatsens ekonomi, orderstock och sysselsättning samt kostnadskonkurrenskraft på marknaden. Syftet med de lokala förhandlingarna är att nå en löneuppgö- relse som motsvarar situationen och behoven i företaget eller på arbetsplatsen. Syftet är också att stödja sporrande lönebildning, rättvis lönestruktur och lönegradering, produktivitetsutveckling på arbetsplatsen samt att rätta till eventuella snedvridningar.

Lokal löneuppgörelse

I den lokala löneuppgörelsen ska man komma överens om hur lönejusteringarna genomförs samt tidpunkten för och storleken på dem. Avtalet ska ingås med huvudförtroendemannen senast 15.3.2023, om man inte kommer överens om att förlänga be- handlingstiden.

Genomförande av lönejusteringen, om ingen lokal löneuppgö- relse

Om en lokal löneuppgörelse inte nås får arbetstagaren en en- gångsersättning av engångskaraktär på 400 euro för 2023, vars kostnadseffekt i genomsnitt är 1,0 procent av inkomsten för or- dinarie arbetstid. En engångsersättning höjer inte tidlönerna. En engångsersättning betalas enligt följande förutsättningar:

• Engångsersättningen betalas till de arbetstagare som om- fattas av kollektivavtalet för arbetstagare inom teknologiin- dustrin vars fortlöpande anställningsförhållande har inletts senast 1.2.2023 och gäller den dag då varje delbetalning av engångsersättningen betalas.

• Engångsbeloppet betalas i mars på arbetsplatsens normala lönebetalningsdag.

• För en deltidsanställd räknas storleken på engångsersätt- ningen utgående från förhållandet mellan den avtalade ar- betstiden och full arbetstid.

Dessutom justeras lönerna med en allmän löneförhöjning på 3,5 procent senast 1.4.2023 eller från början av den lönebetalnings- period som inleds närmast därefter, om en lokal löneuppgörelse inte nås.

År 2024

Förhandlingar om löneuppgörelsen och dess grunder

Om löneuppgörelsen förhandlas lokalt med beaktande av situa- tionen för företagets eller arbetsplatsens ekonomi, orderstock och sysselsättning samt kostnadskonkurrenskraft på marknaden. Syftet med de lokala förhandlingarna är att nå en löneuppgörelse som motsvarar situationen och behoven i företaget eller på ar- betsplatsen. Syftet är också att stödja lönebildningens sporrande effekt, en rättvis lönestruktur och lönegradering, produktivitets- utveckling på arbetsplatsen, genomförandet av arbetsgivarens lönepolitik och att rätta till eventuella snedvridningar.

Lokal löneuppgörelse

I den lokala löneuppgörelsen ska man komma överens om hur lönejusteringarna genomförs samt tidpunkten för och storleken

på dem. Avtalet ska ingås med huvudförtroendemannen senast 19.1.2024, om man inte kommer överens om att förlänga be- handlingstiden.

Genomförande av lönejusteringen, om ingen lokal löneuppgö- relse

Lönerna justeras med en allmän löneförhöjning på 2,0 procent se- nast 1.2.2024 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter, om en lokal löneuppgörelse inte nås.

När avtalet har trätt i kraft, dock senast 1.2.2024 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter, höjer arbetsgivaren dessutom företags- eller arbetsplatsspecifikt ar- betstagarnas löner med 0,5 procent. Arbetsgivaren fördelar för- höjningarna enligt förbundens anvisningar. Enligt förbundens gemensamma anvisningar ska huvudförtroendemannen senast 29.2.2024 underrättas om tillämpningen av och fördelningsgrun- derna för lönejusteringarna. Hela personalen informeras, om en huvudförtroendeman inte har utsetts.

Syftet med de företags- eller arbetsplatsspecifika förhöjningarna är att stödja lönebildningens sporrande effekt, en rättvis löne- struktur och lönegradering, produktivitetsutveckling på arbets- platsen, genomförandet av arbetsgivarens lönepolitik och att rätta till eventuella snedvridningar. Vid fördelningen av personliga förhöjningar bör kompetensen och arbetsprestationen vara rikt- givande.

B. Tidlön

De gällande tidlönerna ska höjas på det sätt som anges i punkt A.

C. Prestationslön

De gällande ackordspriserna och övriga prestationslöner höjs så att lönen stiger på det sätt som anges i punkt A.

D. Höjning av lönegrunderna

De arbetsbetingade lönerna i kollektivavtalet tas i bruk från och med tidpunkten för löneförhöjningen på arbetsplatsen. Dessa för- höjningar medför inte löneförhöjningar utöver den allmänna för- höjningen i tidlöne- och prestationslönearbete, ifall arbetslönerna förhöjda med dessa allmänna förhöjningar uppfyller bestämmel- serna i det nya kollektivavtalet.

E. Personlig lönedel

Det avtalades att de personliga lönedelarna (pld) förblir propor- tionellt lika stora som tidigare i samband med den allmänna för- höjningen.

F. Höjning av medeltimlön

Från början av den period för tillämpning av medeltimlön som följer på lönejusteringen höjs medeltimlönen i samma proportion som arbetstagarens löner förhöjs.

3 Lönebelopp, särskilda tillägg samt huvudförtroende- mannens och arbetarskyddsfullmäktiges månadser- sättningar före förhöjningen

De nya arbetsbetingade lönerna i kollektivavtalet, lönerna för studerande och arbetstagare under 18 år, de särskilda tilläggen samt huvudförtroendemannens och arbetarskyddsfullmäktiges månadsersättningar träder i kraft först efter den i kollektivavtalet separat avtalade tidpunkten.

4 Arbetstidsfrågor

Förbunden inleder ett försök gällande arbetstidsbestämmelser och arbetstidsarrangemang. Försöket genomförs under kollektiv- avtalsperioden, dock högst fram till slutet av 2025.

Genom lokala avtal kan man på arbetsplatsen avvika från bestäm- melserna om dag- och tvåskiftsarbete i kapitel 19 i kollektivav- talet. Parterna ska dock i samtliga fall följa ovillkorliga bestäm- melser i arbetstidslagen.

Om det lokala avtalet avviker från arbetstidsbestämmelserna i kollektivavtalet, ska förbunden underrättas om avtalets väsent- liga innehåll innan det lokala avtalet börjar tillämpas.

Syftet med försöket är att främja arbetstidslösningar som stödjer företagens produktivitet och konkurrenskraft samt beaktandet av arbetstagarnas individuella arbetstidsbehov.

Vid lokala avtal som avviker från bestämmelserna i kapitel 19 i kollektivavtalet, ska följande förfarande tillämpas:

• huvudförtroendemannen och arbetsgivarens företrädare avtalar skriftligen om de allmänna villkoren för avvikel- serna (ramavtal) och

• arbetstagaren kan i sin tur skriftligen avtala med sin chef om det detaljerade genomförandet av ramavtalet.

Förbunden bistår vid behov vid införandet av de nya arbetstids- arrangemangen och undersöker under hösten 2024 om det, på grundval av erfarenheter eller annat förberedande arbete under försöket, är möjligt att komma överens om nödvändiga ändringar i det gällande kollektivavtalet.

5 Arbetsgrupper

Förbunden tillsätter följande arbetsgrupper:

• arbetstidsfrågor och utveckling av lönebestämmelser

• utbildningsarbetsgrupp

• samarbete och lokala avtal

• utveckling av kollektivavtalet

6 Justering av protokollet

Man kom överens om att Xxxxxx Xxxxxxxxxx, Xxxx Xxxxx och Xxxxx Xxxxxxxx justerar detta protokoll.

In fidem

Xxxx Xxxxxxxx

Justerat Xxxxxx Xxxxxxxxxx

Xxxx Xxxxx Xxxxx Xxxxxxxx

TEKNOLOGIINDUSTRINS ARBETSGIVARE RF INDUSTRIFACKET RF ‌‌‌

KOLLEKTIVAVTAL, ARBETARE

I ALLMÄNNA AVTALSBESTÄMMELSER

1 AVTALETS TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Bestämmelserna i detta kollektivavtal tillämpas med nedan- nämnda undantag på anställningsförhållanden mellan Teknologi- industris arbetsgivare rf's medlemsföretag och samtliga vid dem anställda arbetare.

Teknologiföretag kan bedriva bland annat metallförädling, till- verkande verksamhet eller verksamheten kan ha samband med dessa eller huvudsakligen utgöra sådan serviceverksamhet som omfattar reparation, underhåll och montering av maskiner, utrust- ning, anordningar, system eller motsvarande. Kollektivavtalet tillämpas inte på grundval av arbetstagarens yrke, utan det omfat- tar bland annat arbete inom den mekaniska och elbranschen.

Är arbetsgivare, som förutom teknologiindustri bedriver jämväl annan industri, medlem i Teknologiindustri endast i fråga om så- dana verksamhetsenheter eller avdelningar, där teknologiindustri bedrivs, äger detta avtal tillämpning endast på anställningsförhål- landen med arbetare anställda vid dylik verksamhetsenhet eller avdelning.

Avtalsparterna förbinder sig till att inga parallellavtal ingås inom detta kollektivavtals tillämpningsområde. Förbudet mot parallell- avtal utgör inget hinder för ingående av företagsspecifika kol- lektivavtal med företag som inte organiserat sig genom arbetsgi- varförbund.

Detta avtal tillämpas dock inte:‌‌

- på anställningsförhållandena inom de medlemsföretag, som tillhör byggnadsplåt- och industriisoleringsbranschen inom Metalliteollisuudenharjoittajain Liitto - MTHL:n Työnantajat r.y. benämnda medlemsförening i Teknologi- industrin och inte heller

- inom tillämpningsområdet för det kollektivavtal förbunden emellan som gäller malmgruvor eller

- av företag där Industrifacket rf:s kollektivavtal för Teknisk service och tekniskt underhåll tillämpas.

2 AVTALETS BINDANDE VERKAN OCH ÅTLYDNADSPLIKT

Detta kollektivavtal binder de förbund som undertecknat detsam- ma och deras underföreningar samt de arbetsgivare och arbetare, som är eller under avtalets giltighetstid har varit medlemmar i dessa föreningar.

De vid avtalet bundna är skyldiga att efterleva detta avtal och tillse att dem underlydande organisationer och till dem hörande arbetsgivare och arbetare icke bryter mot avtalets bestämmelser.

3 FREDSPLIKT

Förbunden och dem underlydande organisationer är skyldiga att tillse, att medlemmar av deras underorganisationer, arbetsgivare eller arbetare vilka är bundna till avtalet, inte inleder arbetsstrids- åtgärder och inte heller på annat sätt bryter mot kollektivavtalets bestämmelser.

3.1 Konflikter som äventyrar arbetsfreden och åt ‌

gärder för att göra slut på dem

Förbunden strävar dessutom efter att tillsammans med lokala par- ter enligt följande förfaranden antingen förhindra att arbetsfreden bryts på arbetsplatserna eller återställa arbetsfreden.

3.1.1 Initiativ för att inleda förbundens åtgärder

Meningsskiljaktigheter på arbetsplatsen som eventuellt leder el- ler lett till att arbetsfreden äventyras inleder ett förfarande mellan förbunden antingen

• på initiativ av någotdera av förbunden,

• på initiativ av huvudförtroendemannen som på arbetsplatsen representerar yrkesavdelningen, om huvudförtroendeman- nen bedömer att han eller hon och yrkesavdelningen inte förmår hindra stridsåtgärder eller om yrkesavdelningen själv ämnar vidta sådana åtgärder eller

• på initiativ av arbetsgivaren, om denne anser att de lokala åtgärderna för att trygga arbetsfreden inte är tillräckliga.

Initiativ av en lokal part ska på arbetsplatsen delges den andra parten. Utöver detta ska initiativet även delges Teknologiindu- strin rf och Industriförbundet rf.

3.1.2 Åtgärder för att förhindra att arbetsfreden bryts

A. Omedelbara åtgärder

Förbunden samt arbetsgivaren och huvudförtroendemannen ska så snabbt situationen kräver, senast 3 vardagar efter att initiativet gjorts, från fall till fall genom lämpliga gemensamma åtgärder utreda

• vad tvisten som äventyrar arbetsfreden gäller och

• vilka är de övriga orsakerna som hotar att bryta arbetsfreden.

Syftet med lägesbedömningen är att skingra eventuella missför- stånd om den andra partens motiv och mål samt felaktiga tolk- ningar och tillämpningar av arbetsvillkoren. Samtidigt förutser man hur eventuella stridsåtgärder påverkar arbetsgivaren och ar- betsgemenskapen samt aktörer utanför arbetsplatsen.

Förbunden ger även en preliminär bedömning av huruvida en hotande stridsåtgärd strider mot kollektivavtalet, och delger de lokala parterna sin ståndpunkt.

B. Lösande av meningsskiljaktigheter

De lokala parterna kan tillsammans be förbunden om ett förslag till förlikning eller om ett bindande avgörande i en tvistefråga som äventyrar arbetsfreden – mer information i punkt 45.3.

C. Handlingsplan för att förbättra förhandlingssystemets funk- tionalitet

Med medverkan av förbunden upprättas vid behov en lokal hand- lingsplan för att förhindra tvister och konfliktsituationer som äventyrar arbetsfreden samt för att förbättra det lokala förhand- lingssystemets funktionalitet.

D. Arbetsgivarens och huvudförtroendemannens skyldighet att medverka

Förbundens representanter har i syfte att förhindra att arbetsfre- den bryts rätt att höra de lokala parterna på bästa lämpliga sätt.

3.1.3 Åtgärder för att göra slut på stridsåtgärder

Förbunden kan från fall till fall besluta om att för att begränsa el- ler göra slut på stridsåtgärder som redan börjat vidta brådskande åtgärder tillsammans med arbetsgivaren och huvudförtroende- mannen.

Förbundens representanter har i syfte att återställa arbetsfreden rätt att höra de lokala parterna på bästa lämpliga sätt.

Efter att arbetsfreden återställts kan i tillämpliga delar tillämpas förfarandet enligt underpunkt 3.1.2.

3.1.4 Beloppet på plikten som utdöms för brott mot fredsplikten i vissa fall och avhållande från att väcka talan i arbetsdomstolen

För vidtagande av förbjudna stridsåtgärder och försummelse av tillsynsskyldigheten kan enligt kollektivavtalslagen utdömas en plikt.

Enligt förbunden bör man beakta som omständigheter som på- verkar, med antingen en höjande eller sänkande verkan, pliktens belopp brott mo följande förfaringsregler som avtalats i denna punkt:

• vägran att samarbeta med förbunden

• underlåtelse att följa ett bindande avgörande

• brott mot en upprättad handlingsplan.

Teknologiindustrins arbetsgivare rf förbinder sig att inte driva en arbetsfredstalan i arbetsdomstolen om hot om stridsåtgärder, om förbunden i ett förfarande som avses i underpunkt 3.1.2 faststäl- ler att arbetsgivaren har genom en kollektivavtalsförsummelse

gett orsak att hota med arbetskonflikt eller ett förfarande enligt underpunkt 3.1.2 är oavslutat..‌‌‌‌

4 FÖRHANDSMEDDELANDE OM ARBETS- KONFLIKT

Innan en politisk arbetsstrid eller sympatistrejk inleds bör härom meddelas till riksförlikningsmannen samt till arbetsgivar- eller arbetstagarförbund om möjligt minst fyra dagar innan arbetsstri- den inleds. I meddelandet bör den tilltänkta arbetsstridens orsa- ker, begynnelsetidpunkt och omfattning anges.

5 GRUNDRÄTTIGHETER

Föreningsfriheten som hör till arbetsgivarnas och arbetstagarnas grundrättigheter är okränkbar. Arbetarna har rätt att grunda och fungera i fackföreningsorganisationer och får inte på denna grund sägas upp eller diskrimineras i arbetet.

6 ARBETSLEDNINGSRÄTT

Arbetsgivare har rätt att anställa och avskeda arbetstagare samt att bestämma om arbetsledningen.

7 AVTALETS GILTIGHET

Detta avtal gäller fr.o.m. 6.2.2023 t.o.m. 30.11.2024 och förlängs därefter med ett år i sänder, om inte någondera parten senast två månader innan avtalet löper ut skriftligen har sagt upp avtalet.

II LÖN ‌‌‌

Kontrollera de gällande lönetabellerna på förbundens webb- platser xxx.xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx och www.teollisuusliit- xx.xx. För tidpunkter och bestämmelser om löneförhöjningar se Underteckningsprotokollet.

Lönebestämmelserna grundar sig på principen om lika lön. Prin- cipen består av två delar:

- principen om arbetets svårighetsgrad; ett arbete med högre svå- righetsgrad ger högre lön än ett mindre krävande arbete och

- principen om kompetens; högre kompetens ger större lön än lägre kompetens.

Då principen om lika lön tillämpas består arbetstagarens grund- lön (gl) av två delar, där den arbetsbetingade lönedelen (abl) be- stäms utgående från arbetsuppgiftens svårighetsgrad och den per- sonliga lönedelen (pl) utgående från arbetstagarens kompetens.

8 ARBETETS SVÅRIGHETSGRAD OCH AR- BETSBETINGAD LÖNEDEL

8.1 Arbetets svårighetsgrad

Syftet med bestämningen av arbetets svårighetsgrad är att klar- lägga den inbördes svårighetsgraden hos arbetet och arbetsupp- gifterna som utförs på arbetsplatsen. Den fastslagna svårighets- graden skall motsvara arbetets verkliga svårighetsgrad. Då arbe- tet och arbetsförhållandena förändras, fastställs arbetets svårig- hetsgrad på nytt.

Arbetstagarnas representanter har rätt att delta i fastställandet av arbetets svårighetsgrad. Arbetsgivaren ska ge arbetstagarna en tillräcklig utredning om sättet att fastställa arbetets svårighets- grad och principerna för fastställandet.

8.1.1 Bestämningsmetoder för arbetets svårighetsgrad

På arbetsplatsen används endast en bestämningsmetod. Bestäm- ningsmetoderna för arbetets svårighetsgrad är:

1. Arbetsgruppering enligt svårighetsgrad (AGS)

2. Grovindelning (GI)

3. Annan bestämningsmetod för arbetets svårighetsgrad

Lokalt kan avtalas om tillämpning av grovindelning eller en an- nan metod för att fastställa arbetets svårighetsgrad. Ett lokalt avtal kan av grundad anledning sägas upp med sex månaders uppsägningstid.

8.1.2 Arbetsgruppering enligt svårighetsgrad (AGS)

I arbetsgrupperingen enligt svårighetsgrad bestäms arbetets svå- righetsgrad på basis av följande faktorer:

Den tid som krävs för inlärning av arbetet

Med inlärningstid avses den tid, under vilken den presta- tionssäkerhet arbetet kräver, en normal prestationsnivå och det omdöme arbetet kräver, i genomsnitt uppnås. Inlär- ningstiden bestäms genom att man för varje arbete utreder den tid som krävs för erforderlig utbildning och för erhål- lande av praktisk erfarenhet.

Det ansvar arbetet förutsätter

Med det ansvar arbetet förutsätter avses det ansvar som arbetaren har på grund av arbetets självständighet, trygghet, produkt eller utförande och arbetsredskap.

Arbetsförhållanden

Med arbetsförhållanden avses i arbetet förekommande negativa faktorer, som förorsakas av belastning; arbetets tyngd, enfor- mighet, bundenhet i arbetet samt av förhållandena: t.ex. buller, temperatur, smutsighet och luftföroreningar.

Nivågruppering och poängsättning av svårighetsfaktorerna görs på det sätt som presenteras i utbildningsmaterialet om lönestruk- turen.

Arbetsvärderingsarbetsgrupp

Normarbetenas svårighetsgrad bestäms av en arbetsgrupp som känner till arbetet och förhållandena på arbetsplatsen. Medlem- marna i arbetsgruppen får mellan förbunden avtalad utbildning för sin uppgift. Arbetsgruppen fungerar som en expertgrupp för underhålls- och uppföljningsfrågor som hänför sig till arbetets svårighetsgrad. Gruppen sammanträder vid behov, dock minst en gång om året.

Svårighetsgraden på andra arbeten bestäms av arbetsgivaren ge- nom att jämföra dem med normarbetena.

Arbetsbetingade tim- och månadslöner

Vid användning av nio svårighetsgrupper är de arbetsbetingade lönerna följande när kollektivavtalet träder i kraft:

Svårighets- grupp	Arbetsbetin- gad timlön cent/timme	Arbetsbetingad månadslön euro/månad	Lönegrupp
1	949	1654	C
2	996	1737	C
3	1046	1824	C
4	1099	1915	B
5	1154	2010	B
6	1211	2111	B

7	1272	2217	A
8	1335	2327	A
9	1402	2444	A

Vid användning av nio svårighetsgrupper är de arbetsbetingade lönerna fr.o.m. 1.4.2023 följande:

Svårighets- grupp	Arbetsbetin- gad timlön cent/timme	Arbetsbetingad månadslön euro/månad	Lönegrupp
1	982	1712	C
2	1031	1798	C
3	1083	1887	C
4	1137	1982	B
5	1194	2081	B
6	1253	2185	B
7	1316	2294	A
8	1382	2409	A
9	1451	2529	A

Vid användning av nio svårighetsgrupper är de arbetsbetingade lönerna fr.o.m. 1.2.2024 följande:

Svårighets- grupp	Arbetsbetin- gad timlön cent/timme	Arbetsbetingad månadslön euro/månad	Lönegrupp
1	1002	1746	C
2	1052	1833	C
3	1105	1925	C
4	1160	2021	B
5	1218	2122	B
6	1279	2228	B
7	1343	2340	A
8	1410	2457	A
9	1480	2580	A

De arbetsbetingade lönerna tas i bruk på de enskilda arbetsplat- serna från och med den tidpunkt då lönerna höjs.

Antalet svårighetsgrupper är nio om inte lokalt avtalas annat. Då används som undre gräns för de arbetsbetingade lönerna den arbetsbetingade lönen för svårighetsgrupp 1 och som övre gräns den arbetsbetingade lönen för svårighetsgrupp 9.

8.1.3 Grovindelning (GI)

Om användningen av grovindelning avtalas lokalt.

Svårighetsgrupper

Arbetena värderas enligt svårighetsgrad på basis av följande de- finitioner:

I Arbeten som förutsätter relativt kort praktisk erfarenhet och normalt ansvar och som utförs i vanliga arbetsutrymmen.

II Arbeten som förutsätter normal yrkeskunnighet och ett täm- ligen stort ansvar för arbetets fortskridande, samt arbeten som utförs under svåra förhållanden och som kräver relativt kort erfarenhet.

III Arbeten som förutsätter mångsidig och god yrkeskunnighet och stort ansvar för arbetets fortskridande. Arbeten som krä- ver god yrkeskunnighet och tämligen stort ansvar och som utförs under relativt svåra arbetsförhållanden. Till denna grupp hör även arbeten som utförs under svåra förhållanden och som förutsätter normal yrkeskunnighet och ett tämligen stort ansvar.

Arbetsbetingade tim- och månadslöner

De arbetsbetingade lönerna i de olika svårighetsgrupperna är föl- jande när kollektivavtalet träder i kraft: :

Svårighets- grupp	Arbetsbetingad timlön cent/timme	Arbetsbetingad månadslön euro/månad	Löne- grupp
I	949	1654	C
II	1099	1915	B
III	1272	2217	A

De arbetsbetingade lönerna i de olika svårighetsgrupperna är föl- jande fr.o.m. 1.4.2023:

Svårighets- grupp	Arbetsbetingad timlön cent/timme	Arbetsbetingad månadslön euro/månad	Löne- grupp
I	982	1712	C
II	1137	1982	B
III	1316	2294	A

De arbetsbetingade lönerna i de olika svårighetsgrupperna är föl- jande fr.o.m. 1.2.2024:

Svårighets- grupp	Arbetsbetingad timlön cent/timme	Arbetsbetingad månadslön euro/månad	Löne- grupp
I	1002	1746	C
II	1160	2021	B
III	1343	2340	A

De arbetsbetingade lönerna tas i bruk på de enskilda arbetsplat- serna från och med den tidpunkt då lönerna höjs.

Arbetsbetingad lön som avtalas lokalt

Lokalt kan man avtala om högre arbetsbetingade löner, dock så att den arbetsbetingade lönen i svårighetsgrupp I är lägre än den arbetsbetingade lönen för svårighetsgrupp II enligt kollektivav- talet, och den arbetsbetingade lönen för svårighetsgrupp III är högst lika stor som lönen i svårighetsgrupp 9 enligt AGS.

8.1.4 Annat, lokalt avtalat sätt att fastställa arbetets svårighetsgrad

Svårighetsgrupper

Arbetena på arbetsplatsen indelas enligt det sätt som arbetets svå- righetsgrad lokalt fastställs på i svårighetsgrupper som till antalet är minst fem.

Arbetsbetingade tim- och månadslöner

De arbetsbetingade lönerna i de olika svårighetsgrupperna är föl- jande när kollektivavtalet träder i kraft:

	Timlöner cent/timme	Månadslöner euro/månad
undre gräns	949	1654
övre gräns	1402	2444

De arbetsbetingade lönerna i de olika svårighetsgrupperna är föl- jande fr.o.m. 1.4.2023:

	Timlöner cent/timme	Månadslöner euro/månad
undre gräns	982	1712
övre gräns	1451	2529

De arbetsbetingade lönerna i de olika svårighetsgrupperna är föl- jande fr.o.m. 1.2.2024

	Timlöner cent/timme	Månadslöner euro/månad
undre gräns	1002	1746
övre gräns	1480	2580

De arbetsbetingade lönerna tas i bruk på de enskilda arbetsplat- serna från och med den tidpunkt då lönerna höjs.

8.2 Arbetsbetingad lönedel ‌‌‌‌

Arbetarens arbetsbetingade lönedel och lönegrupp fastställs på basis av de arbeten han regelbundet utför.

Storleken på den arbetsbetingade lönedelen fastställs på basis av den arbetsbetingade lönen i den svårighetsgrupp till vilken huvuddelen av arbetstagarens arbetsuppgifter klart hör.

9 KOMPETENS OCH PERSONLIG LÖNEDEL

9.1 Kompetens

Den personliga lönedelen fastställs på basis av kompetensfakto- rer som är betydelsefulla för arbetet.

Kompetensfaktorerna är yrkeskunnighet (arbetsskicklighet), mångsidigt kunnande, arbetsresultat och omsorgsfullhet. Minst två av dessa faktorer väljs ut till det lokala bedömningssystem som arbetsgivaren utarbetar.

Innehållet i systemet behandlas av representanterna för arbets- givaren och arbetstagarna. För varje arbetare utreds de principer enligt vilka de personliga lönedelarna differentieras.

9.2 Personlig lönedel

9.2.1 Fastställande av arbetstagarens personliga lönedel

Chefen bedömer arbetstagarens kompetens enligt det lokala be- dömningssystemet. Den personliga lönedelen ska motsvara ar- betstagarens kompetens. För arbetarstagaren utreds de grunder enligt vilka den personliga lönedelen fastställs.

För en ny arbetstagare fastställs den personliga lönedelen se- nast fyra månader efter det att anställningsförhållandet in- letts. Innan den personliga lönedelen har fastställts, används den arbetsbetingade lönedelen som arbetstagarens grundlön.

9.2.2 Den personliga lönedelens storlek ‌‌

Den personliga lönedelen utgör minst 5 procent och högst 26 pro- cent av arbetstagarens arbetsbetingade lönedel. Vid fastställande av de personliga lönedelarna bör nivågruppvis hela tillämpnings- området användas.

Medeltalet av de personliga lönedelar som procentuellt fastställts för arbetstagarna på en arbetsplats är nivågruppvis mellan 12 och 18 procent. Medeltalet konstateras i samband med fastställandet av alla arbetstagares personliga lönedelar.

9.2.3 Nivågrupper

Lönegrupperna används som nivågrupper. Lönegrupperna be- stäms utifrån arbetets svårighetsgrad enligt kapitel 8 i kollektiv- avtalet. Lönegrupper med färre än 30 arbetstagare sammanslås med den parallella lönegruppen till en enda nivågrupp.

På arbetsplatser med färre än 50 arbetare hör alla arbetare till samma nivågrupp.

10 ARBETSTAGARE UNDER 18 ÅR, STUDE- RANDE, PRAKTIKANTER OCH ARBETS- HANDIKAPPADE

10.1 Arbetstagare under 18 år, studerande och praktikanter

Lön till arbetstagare under 18 år differentieras enligt födelseåret. Till en arbetare som under arbetsåret fyller 15 år betalas lön enligt nivå 1.

Tim- och månadslönerna för studerande och arbetstagare under 18 år är när kollektivavtalet träder i kraft:

	cent/timme	euro/månad
Nivå 1	820	1429
Nivå 2	861	1500
Nivå 3	904	1575
Nivå 4	949	1654

Tim- och månadslönerna för studerande och arbetstagare under 18 år är fr.o.m. 1.4.2023 följande:

	cent/timme	euro/månad
Nivå 1	848	1479
Nivå 2	891	1553
Nivå 3	935	1630
Nivå 4	982	1712

Tim- och månadslönerna för studerande och arbetstagare under 18 år är fr.o.m. 1.2.2024 följande:

	cent/timme	euro/månad
Nivå 1	866	1508
Nivå 2	909	1584
Nivå 3	954	1663
Nivå 4	1002	1746

Tim- och månadslönerna tas arbetsplatsspecifikt i bruk från och med den tidpunkt då lönerna höjs.

Till studerande betalas på basis av kunnande, erfarenhet och kompetens minst tim- eller månadslön enligt nivå 2. Med stu- derande avses enligt lagen om yrkesutbildning läroavtalselever och i arbetsförhållande varande studerande i yrkesläroanstalter i branschen.

Man kan avvika från de i punkt 8.1 nämnda lönerna i fråga om sådana praktikanter i anställningsförhållande som saknar den er- farenhet som förutsätts för arbetet i fråga. Tidlönen till 18 år fyllda praktikanter skall dock vara minst den lönen i den lägsta svårighetsgruppen.‌‌‌‌

För arbete med prestationslön tillämpas de gällande enhetspri- serna, såvida inte annat mellan arbetsgivaren och arbetstagaren avtalas.

Till en arbetstagare som är anställd när ett läroavtal ingås, betalas i lön för studerande dennes grundlön, om man inte lokalt avtalar om en högre lön.

10.2 Arbetshandikappade

Man kan avvika från de i punkt 8.1 nämnda lönerna i fråga om sådana arbetstagare, vilkas arbetsförmåga i de aktuella arbets- uppgifterna på grund av sjukdom eller annan orsak är varaktigt nedsatt.

11 ARBETSTAGARENS LÖN

11.1 Arbetstagarens grundlön

Arbetstagarens grundlön uträknas genom att den personliga löne- delen läggs till den arbetsbetingade lönedelen.

11.2 Löneformer som bör användas

De löneformer som bör användas är:

1 De av förbunden gemensamt uppgjorda och avtalade lönefor- merna:

1.1 Tidlön

1.2 Prestationslön

• Premielön

a) fast del 85 %

rörlig del 15 %

b) fast del 70 %

rörlig del 30 %

c) den fasta delen större än 30 %

• Blandackord

a) fast del 75 %

rörlig del 25 %

b) fast del 50 %

c) rörlig del högst 50 %

• Rakt ackord

2 Lokalt avtalade och registrerade löneformer

3 Arbetsbetingad löneform som avtalats mellan arbetsgiva- ren och vederbörande (en eller flera) arbetare. Denna löne- form bör delges förtroendemannen.

Oberoende av den löneform som används för arbetet ska en tidlön fastställas för arbetstagaren.

Den fasta delen av premielön och blandackord kan vara antingen arbetsbetingad eller både arbetsbetingad och personlig. Den fasta delens kompetensdel indelas i nivågrupper på basis av faktorer som är viktiga för att produktionen ska löpa smidigt.

Vid ändring av löneformen bör de lokala parterna föra förhand- lingar innan en ändring genomförs och försöka nå enighet om ändringen av löneformen, om det inte är fråga om en lokalt avta-

lad löneform. Då handlar man i enlighet med det lokala avtalet. Närmare anvisningar om ändringar i löneformen finns i förbun- dens gemensamma handbok om lönestrukturen.

11.2.1 Tidlön

För tidlönearbete betalas till arbetstagaren en personlig tidlön (cent/timme eller euro/mån), som är minst lika stor som grund- lönen.

Tidlönen består av grundlönen och en eventuell tidlönedel. Tidlö- nedelen ska stöda de principer som används vid bestämningen av grundlönen. Delen kan differentieras t.ex. enligt principerna för den personliga lönedelen.

Om arbetarens grundlön ändras, sänks inte den åt honom fast- ställda tidlönen utan i lagen om arbetsavtal avsedda särskilt sak- lig och vägande skäl, om inte annat mellan arbetsgivaren och arbetstagaren avtalas.

11.2.2 Prestationslön

Som grund för prissättningen av prestationsavlönat arbete an- vänds arbetsbetingad lön och prestationsnorm för det arbete som ska utföras.

Prissättningsregel och lönegaranti

Vid premiearbeten ska den prissättningslön som motsvarar ett normalt premiearbete vara 15 procent högre än den arbetsbe- tingade lönen.

Ackordsarbetet ska prissättas så att lönen vid normal ackords- arbetstakt är 20 procent högre än den arbetsbetingade lönen för arbetet. Detta gäller även sådana premiearbeten, där den arbets- mängd som motsvarar arbetarens normala ackordsarbetstakt kan fastställas genom arbetsmätning.

För prestationslönearbete betalas åt arbetare minst grundlön.

Uppgifter som ska lämnas till arbetstagaren

Arbetstagaren har innan prestationsarbetet inleds och avtal om enhetspriset träffas rätt att få information om arbetets lönegrun- der och lönebildningen.

Av den skriftliga arbetsorder som ges arbetaren eller arbetsgrup- pen skall framgå såväl prestationsarbetets omfång som enhets- priset.

Avtal om enhetspris

Arbetsgivaren och den arbetare eller de arbetare som erbjuds pre- stationsavlönat arbete avtalar om enhetspriset för det prestations- avlönade arbetet innan det inleds.

Om man inte kommer överens om enhetspriset för det arbete som skall utföras, tillämpas kollektivavtalsenlig prissättning.

Enhetsprisets varaktighet

Enhetspriset förblir oförändrat så länge de faktorer som påverkar prissättningen ej förändras. Enhetspriset och det arbetsvärde som eventuellt utgör grunden för enhetspriset ska motsvara de verk- liga förhållandena och metoderna på arbetsplatsen.

Avbrott av prestationsavlönat arbetet

För den tid som ett prestationsavlönat arbete avbryts betalas till arbetstagaren lön enligt den personliga tidlönen, om det arbete som förorsakade avbrottet inte kan ordnas som prestationslöne- arbete.

Om arbetaren på arbetsgivarens order blir tvungen att avbryta sitt redan påbörjade och avtalade raka ackord på grund av annat arbete utan förhandsanmälan och det arbete som orsakat avbrot-

tet inte kan utföras med prestationsavlön, betalas till arbetaren för detta arbete lön enligt hans medeltimlön, dock högst för sex arbetsdagar.‌‌

11.3 Jämförelse av utvecklingen för tid- och prestationslönerna

På arbetsplatser där man tillämpar såväl tid- som prestationslön, kan löneutvecklingen för tidsavlönade och prestationsavlönade arbetare konstateras årligen i samtal med förtroendemannen. Ifall man upptäcker betydande skillnader i löneutvecklingen, utreder man orsakerna till skillnaderna och gör eventuella justeringar.

11.4 Lokalt avtalat lönesystem

Lokalt kan man också avtala om någon annan löneform som al- ternativ till löneformen som fastställts ovan i kapitlen 8, 9 och

11. Ett lokalt lönesystem ska byggas upp enligt principen om lika lön. En lön som bestäms enligt ett lokalt avtalat lönesystem ska uppgå till minst den arbetsspecifika lönen enligt AGS 1 med tillägg av 5 procent. Ett lokalt avtal ingås skriftligen mellan ar- betsgivaren och huvudförtroendemannen. Uppsägningstiden för ett lokalt avtal och lönesystemet är sex månader, om inget annat avtalats om uppsägningstiden.

Vid uppsägning av ett lokalt avtal gällande lönesystemet ska ar- betsgivaren och huvudförtroendemannen förhandla om uppsäg- ningens grunder, konsekvenser och alternativ innan avtalet sägs upp. Efter uppsägningstiden sker en övergång till lönesystemet enligt kollektivavtalet och till personliga tidlöner som användes innan det lokala lönesystemet började tillämpas. I detta samman- hang höjs och justeras de personliga tidlönerna i enlighet med kollektivavtalet räknat från datum då det lokala lönesystemet togs i användning.

12 ARBETSSTUDIER ‌

Avsikten med arbetsstudierna och utvecklingen av metoderna är att förbättra företagets produktivitet, konkurrenskraft och an- ställningsförhållandenas kontinuitet. I samband med utvecklings- verksamheten bör man arbeta för att åstadkomma ett menings- fullt, omväxlande och utvecklande arbetsinnehåll.

Arbetstagarna och deras representanter ska kunna delta i utveck- lingen och verkställandet av förändringar i arbetsorganisationen, teknologin, arbetsförhållandena och arbetsuppgifterna.

Syftet med de arbets- och tidsstudier som arrangeras på arbets- platserna är att utveckla arbetsresultatet och därmed också arbets- tagarnas inkomster. De ändringar i arbetsarrangemangen som de eventuellt ger upphov till får inte ha en ofördelaktig inverkan på de anställdas normala löneinkomster.

När arbetsgivaren använder arbetsstudier bör arbetsgivaren ge ar- betstagarnas representanter tillräcklig information och utbildning om undersökningsmetoderna samt om hur undersökningsresulta- ten eventuellt kommer att tillämpas på arbetarnas lönesättning.

Meddelande om arbetsmätningen och avsikten med den ges åt vederbörande arbetare, innan studien inleds.

Har oenighet uppstått angående det på basis av arbetsstudierna fastställda enhetspriset och en kontrollstudie av ifrågavarande arbete därför utförs, bör förtroendemannen, om han så önskar, erhålla information om hur studien utförts och om resultaten.

13 RESULTATPREMIER SOM KOMPLEMENT TILL TID- OCH PRESTATIONSLÖNER ‌‌‌‌‌

13.1 Upprättande och ibruktagande av resultatpre- miesystem

Arbetsgivaren kan komplettera tid- och prestationslönerna med en resultatpremie, som i allmänhet baserar sig på verksamhetens målsättningar, såsom förbättring av produktiviteten och uppnå- ende av utvecklingsmål. Avtal om ibruktagande ingås lokalt och det registreras.

Innan systemet med resultatpremier tas i bruk bör arbetsgivaren ge arbetarna en redogörelse för dess innehåll, syfte och målsätt- ningar samt om utbetalningsgrunderna.

13.2 Behandling av resultatpremie i löneadministra- tionen

Till arbetaren utbetalat resultatpremietillägg beaktas vid beräk- ning av semesterlön och semesterersättning, ifall de inte redan ingår i beräkningsgrunden för resultatpremietillägget.

Kollektivavtalets löneförhöjningsbestämmelser tillämpas inte på resultatpremietilläggen.

14 SÄRSKILDA TILLÄGG OCH PREMIER

14.1 Tillfällig avvikelse, exceptionella olägenheter el- ler problem i arbetsförhållandena

Arbetsförhållandena beaktas vid bestämningen av arbetets svå- righetsgrad.

Om det i arbetsförhållandena uppkommer en tillfällig avvikelse,

som klart vållar olägenheter, och som inte har tagits i betraktande vid fastställandet av arbetets svårighetsgrad, betalas på basis av störningens grad ett separat tillägg.‌

Från och med början av avtalsperioden är tillägget minst 56 cent per timme, om inget annat avtalas lokalt.

Tillägget är fr.o.m 1.4.2023 minst 58 cent per timme, om inget annat avtalas lokalt.

Tillägget är fr.o.m 1.2.2024 minst 59 cent per timme, om inget annat avtalas lokalt.

Tillägget betalas endast för de timmar, då tillfällig avvikelse i arbetsförhållandena föreligger.

14.2 Skifttillägg

I ordinarie skiftarbete betalas för kvälls- och nattskiftstimmarna ett skifttillägg när kollektivavtalet träder i kraft::

kvällsskift	(t.ex. kl. 14 - 22)	125 cent/timme
nattskift	(t.ex. kl. 22 - 06)	231 cent/timme

I ordinarie skiftarbete betalas för kvälls- och nattskiftstimmarna ett skifttillägg fr.o.m. 1.4.2023:

kvällsskift	(t.ex. kl. 14 - 22)	129 cent/timme
nattskift	(t.ex. kl. 22 - 06)	239 cent/timme

I ordinarie skiftarbete betalas för kvälls- och nattskiftstimmarna ett skifttillägg fr.o.m. 1.2.2024:

kvällsskift	(t.ex. kl. 14 - 22)	132 cent/timme
nattskift	(t.ex. kl. 22 - 06)	244 cent/timme

Bestämmelserna om tillägget för skiftarbete anses även uppfyllda ifall tillägget per dygn för de olika skiftena också på annat sätt fördelad sammanlagt motsvarar ovan angivna belopp.‌‌

Till arbetare i kontinuerligt treskiftsarbete samt i fortlöpande två- eller ettskiftsarbete utbetalas för varje under lördagsarbetsdygn arbetad timme som hör till den ordinarie arbetstiden ett separat lördagstillägg, vars storlek är 231 cent/timme när kollektivav- talet träder i kraft. Tilläggets storlek är 239 cent/timme fr.o.m. 1.4.2023 och 244 cent/timme fr.o.m 1.2.2024.

14.3 Tillägg för kvälls- och nattarbete

För arbete som inte är skift-, övertids- eller nödarbete betalas

– för arbete som utförs kl. 18 - 23 ersättning motsvarande till- lägget för kvällsskift

– för arbete som utförs kl. 23 - 06 ersättning motsvarande till- lägget för nattskift

14.4 Tjänsteårstillägg

I samband med företagets normala lönebetalning som följer när- mast efter 1 december betalas som ett särskilt tillägg till arbetsta- garen tjänstårstillägg enligt den tid anställningsförhållandet utan avbrott fortgått före utgången av föregående november månad.

På lokal nivå kan man komma överens om en annan tidpunkt för betalningen av tjänsteårstillägget. Avtalet ska gälla alla arbetsta- gare som är berättigade till tjänsteårstillägg.

14.4.1 Konstaterande av grunderna

Huruvida arbetstagaren omfattas av tillämpningsområdet för till- lägget och på vilken grund det eventuella tillägget betalas till honom eller henne konstateras den 30 november årligen. De

härvid konstaterade grunderna för utbetalning av tillägget till- lämpas fram till följande granskningstidpunkt. Vid beräkning av anställningstidens längd och kontinuitet följs semesterlagens till- lämpningspraxis.

14.4.2 Tjänsteårstilläggets storlek

Tillägget bestäms enligt följande:

Anställningstiden	Formel för beräkning av tillägget
10 men inte 15 år	2 x Sm x MTL
15 men inte 20 år	4 x Sm x MTL
20 men inte 25 år	6 x Sm x MTL
25 år eller längre	8 x Sm x MTL

Sm är antalet semestergrundande månader under föregående se- mesterkvalifikationsår

MTL är för en arbetstagare med timlön den medeltimlön under tredje kvartalet som avses i punkt 15.2 i kollektivavtalet.

Den timlön som behövs för betalningen till en arbetstagare med månadslön beräknas så, att den månadslön som är den individu- ella tidlönen divideras med talet 169.

Storleken av en deltidsarbetande arbetares tjänsteårstillägg be- räknas så, ett det enligt ovanstående formel beräknade tjänsteårs- tillägget multipliceras med kvoten av veckans ordinarie timantal och talet 40.

Om arbetare övergått från heltidsarbete till deltidsarbete eller från deltidsarbete till heltidsarbete efter den tidpunkt (30.11.) då grunderna för tjänsteårstillägget senast konstaterats, jämkas det enligt ovanstående formel uträknade tjänsteårstillägget så, att det anses fördelat på tolv delar och för de fulla månader under vilka

arbetaren under den ifrågavarande perioden varit deltidsanställd, multipliceras härmed motsvarande relativa andel av tjänsteårstil- lägget med kvoten av deltidsarbetsveckans ordinarie veckotim- mars antal och talet 40.‌

14.4.3 Utbyte av tjänsteårstillägg mot ledighet

Arbetsgivaren och en arbetstagare kan årligen komma överens om att det tjänsteårstillägg som arbetstagaren intjänat eller en del av det kan bytas ut mot motsvarande ledig tid. Ledigheten kan hållas efter den tidpunkt då tjänsteårstillägget har justerats. Arbetsgivaren och arbetstagaren avtalar om tidpunkten för le- digheten eller det förfaringssätt som iakttas när ledigheten hålls. Avtalas ska ingås skriftligt. Huvudförtroendemannen ges en ut- redning om tillvägagångssätten vid utbyte.

För timavlönad arbetstagaren betalas under ledigheten en ersätt- ning som motsvarar medeltimlönen.

14.4.4 Anställningen upphör

Om till tillägg berättigad arbetares anställning upphör före den årliga utbetalningen av tillägget, erläggs åt arbetaren i samband med slutlikviden för varje semestergrundande månad fr.o.m. in- gången av föregående december månad 1/12 av den summa som föregående gång erlades åt honom som tjänsteårstillägg.

14.5 Yrkesexamenspremier

Till en arbetstagare, som med godkänt vitsord avlägger en med arbetsgivaren överenskommen arbetsrelaterad yrkes- eller speci- alyrkesexamen inom metallbranschen eller en yrkes- eller specia- lyrkesexamen inom en avtalsbransch som avses i teknologiindu- strins tidigare kollektivavtal för arbetstagare inom elbranschen, utbetalas i samband med den löneutbetalning som följer närmast efter det examen avlagts en yrkesexamenspremie, vars storlek är:

– yrkesexamen 300 euro ‌‌

– specialyrkesexamen 400 euro.

15 MEDELTIMLÖN FÖR EN ARBETSTAGARE MED TIMLÖN

15.1 Användning och beräkning av medeltimlönen

Medeltimlönen används som beräkningsgrund för utbetalning av lön och ersättningar i de fall som nämns separat i kollektivavtalet.

Arbetstagarens medeltimlön beräknas så, att den lön arbetsta- garen fått för arbetad tid under varje kvartal inklusive tid- och prestationslöner jämte andra eventuella tillägg, divideras med det totala antalet utförda arbetstimmar.

Av tilläggen för arbetad tid beaktas inte

• övertidstillägg

• söndagstillägg

• arbetstidsutjämningstillägg

• lördagstillägg

• resultatpremietillägg.

Inte heller andra tillägg än tilläggen för arbetad tid, såsom tjäns- teårstillägg och vinstpremier, beaktas vid beräkningen av medel- timlönen.

Om arbetstagaren under kvartalet har varit i arbete mindre än 160 timmar beräknas inte någon medeltimlön för kvartalet.

Den totala förtjänsten för långvarigt prestationslönearbete som utförts under skilda kvartal, kan vid beräkning av medeltimlönen fördelas på ifrågavarande kvartal i förhållande till antalet utförda arbetstimmar under respektive kvartal, såvida antalet arbetstim- mar som använts i prestationslönearbete härvid är känt.

15.2 Tidpunkter då medeltimlönen används ‌‌

Medeltimlönerna som beräknats för de olika kvartalen enligt punkterna ovan används på följande sätt:

• under februari, mars och april används medeltimlönen för föregående års IV kvartal,

• under maj, juni och juli används medeltimlönen för årets I kvartal,

• under augusti, september och oktober används medeltimlö- nen för årets II kvartal samt

• under november, december och januari används medeltimlö- nen för årets III kvartal.

Månadsperioderna och kvartalen som nämns i denna punkt be- räknas börja och upphöra enligt räkenskapsperioderna.

Om räkenskapsperioden sträcker sig över två olika månader el- ler kvartal, inberäknas den i den månad eller det kvartal där den största delen av de ordinarie arbetstimmarna under räkenskaps- perioden ingår.

15.3 Ny arbetstagare och andra specialsituationer

Till en nyanställd arbetstagare betalas en lön eller ersättning en- ligt punkt 15.1 i avtalet under högst fyra månader enligt arbetsta- garens personliga tidlön.

I det fall att medeltimlönen understiger grundlönen utbetalas dock lönen eller ersättningen enligt grundlönen.

Till en arbetstagare, vars medeltimlön på grund av t.ex. sjukdom eller värnplikt inte räknats ut enligt punkt 15.1, betalas på mot- svarande sätt lön eller ersättning enligt den senast uträknade med- eltimlönen eller enligt den personliga tidlönen, om den är högre.

16 LÖNEBESTÄMNINGSPERIOD OCH ÄND- RING AV DEN ‌‌‌‌

Med lönebestämningsperiod avses den tidsenhet, som utgör grund för lönens fastställande. Grundbestämningsperioden är en timme. Om ibruktagande av annan bestämningsperiod avtalas lo- kalt, detta dokumenteras skriftligt.

Då bestämningsperiodens längd ändras, bibehålls strukturen i ar- betarens grundlön. En ändring av periodlängden får inte inverka negativt på arbetstagarens normala löneinkomster.

Före ändring av bestämningsperiod bör arbetsgivaren åt arbe- tarna ge en utredning som gäller ändringens syfte, innehåll och praktiska genomförande.

Ett avtal som gäller en annan period än grundbestämningsperio- den kan av grundad anledning sägas upp. Uppsägningstiden är minst sex månader.

17 SÄRSKILDA BESTÄMMELSER OM MÅ- NADSLÖN

17.1 Ersättning av inkomstbortfall

Den förlust av förtjänst för ordinarie arbetstid som enligt kollek- tivavtalet ska ersättas betalas som månadslön uträknad enligt den individuella tidlönen.

17.2 Månadslönedivisor för vissa ersättningar

Den timlön som behövs vid betalning av följande ersättningar uträknas så, att den månadslön som är den individuella tidlönen divideras med talet 169:

• ersättning för veckovila ‌‌

• utryckningspenning

• ersättning för den tid som åtgår till resa utom ordinarie ar- betstid

• yrkesutbildning

• ersättning för beredskapstid

• ersättning för uppbådsdagen.

17.3 Lön för deltid

Om en arbetstagare inte har rätt till lön för hela lönebetalningspe- rioden, till exempel på grund av frånvaro utan lön, räknas lönen för deltid ut.

Lönen för deltid beräknas så, att den månadslön, som består av den personliga tidlönen eller den fasta delen av prestationslönen, divideras med det antal arbetstimmar som enligt arbetstidssche- mat ingår i ifrågavarande lönebetalningsperiod och den erhållna timlönen multipliceras med det antal timmar för vilka arbetsta- garen är berättigad till lön. Den rörliga delen av prestationslönen betalas enligt utfört arbete.

17.4 Deltidsarbete

I deltidsarbete där arbetstiden är kortare än 40 timmar i veckan beräknas de arbetsbetingade månadslönerna så att de arbetsbe- tingade månadslöner som nämns i punkt 8.1 multipliceras med kvoten av arbetstagarens ordinarie arbetstimmar och talet 40.

För deltidsarbetstagare används den avtalade genomsnittliga ar- betstiden per månad som divisor i stället för standardtimdivisorn 169.

18 LÖNEBETALNING ‌‌

Om lönebestämningsperioden är kortare än en vecka, bör lönen betalas minst två gånger i månaden, om inte lokalt avtalas att lönen eller del av den skall betalas en gång i månaden. Om lönen bestäms per vecka eller enligt en längre period, bör lönen betalas minst en gång i månaden.

III ARBETSTID OCH SEMESTER

Bestämmelserna om arbetstid reglerar den ordinarie arbetstidens längd och föreskriver hur arbetstiden ordnas antingen utgående från arbetsgivarens arbetsledningsrätt eller lokala avtal. Genom ändamålsenlig placering av arbetstiden kan man förbättra företa- gens leveransförmåga, beakta arbetstagarnas behov när det gäller arbetstiden samt se till att utbudet och efterfrågan av arbete på ett effektivt sätt kan mötas.

När den ordinarie arbetstid som fastställs i kollektivavtalet över- skrids kan det vara fråga om antingen övertidsarbete enligt lagen eller kollektivavtalsenligt övertidsarbete. För sådant arbete beta- las förhöjd lön.

Semesterbestämmelserna gäller semesterlön och semesterpre- mie.

Till övriga delar än vad som föreskrivs i kollektivavtalet iakttas bestämmelserna i arbetstidslagen och semesterlagen.

I underteckningsprotokollet har förbunden kommit överens om möjligheten till arbetsplatsvisa försök som avviker från kollek- tivavtalets kapitel 19 bestämmelser.

19 ORDINARIE ARBETSTID ‌‌

19.1 Den ordinarie arbetstidens längd

Den ordinarie arbetstiden är högst 8 timmar per arbetsdygn och 40 timmar per arbetsvecka.

19.1.1 Genomsnittlig veckoarbetstid i dag- och tvåskiftsar- bete

Då man arbetar normalt heltidsarbete, dvs. 40-timmars arbets- vecka, ska arbetstiden i dag- och tvåskiftsarbete jämnas ut så att den i medeltal under kalenderåret är högst

år 2023 i medeltal 36,2 timmer per vecka år 2024 i medeltal 36,3 timmar per vecka.

Den genomsnittliga veckoarbetstiden har uppnåtts så att arbets- tidsförkortningarna i enlighet med avtalen mellan AFC och FFC 28.3.1984 och 15.3.1986, har omvandlats till genomsnittlig veck- oarbetstid för hela kalenderåret. Också söckenhelgerna samt mid- sommar- och julaftonen utjämnar veckoarbetstiden. Den genom- snittliga veckoarbetstiden kan för en arbetstagare variera mellan kalenderåren beroende på om arbetstagaren eventuellt i enlighet med punkt 19.2 har flyttat fram utjämningsledighet till följande år eller om annat avtalats lokalt om utjämningsledighetens längd på det sätt som avses i punkt 19.7.

Bestämmelserna i punkt 19.2 tillämpas då arbetstiden jämnas ut till genomsnittlig arbetstid.

19.1.2 Genomsnittlig veckoarbetstid i treskiftsarbete

Den ordinarie arbetstiden är

• i medeltal 35,8 timmar per vecka i intermittent treskiftsar- bete och

• i medeltal 34,9 timmar per vecka i kontinuerligt treskiftsar- bete.

Den genomsnittliga veckoarbetstiden verkställs med ett på för- hand utarbetat arbetstidsschema. Arbetstiden ska under en period om högst ett år, i regel inom ett kalenderår, jämnas ut till ovan nämnda antal timmar per vecka.‌

Söckenhelger är arbetsdagar eller lediga dagar på det sätt som framgår av arbetstidsschemat. Söckenhelgernas samt midsom- mar- och julaftonens utjämnande effekt på arbetstiden har beak- tats vid beräkningen av de ovan nämnda genomsnittliga vecko- arbetstiderna. Semesterdagar kan inte användas för utjämning av arbetstiden.

Med intermittent treskiftsarbete avses arbete, som utförs i tre skiften så, att arbetet avbryts i allmänhet till veckoskiftet. På grund av företagets produktionsbehov varierar arbetstiden un- der söckenhelgveckorna beroende på om arbetena avbryts under söckenhelgerna eller inte.

Med kontinuerligt treskiftsarbete avses arbete, som utförs i tre skift sammanlagt 24 timmar i dygnet under sju dagar i veckan.

Bestämmelser som gäller kontinuerligt treskiftsarbete tillämpas också i underjordiskt gruvarbete.

19.2 Arbetstidens utjämning i dag- och tvåskiftsarbete

A. Verkställande av den genomsnittliga veckoarbetstiden

Den genomsnittliga veckoarbetstiden verkställs så att man ger 12,5 dagar utjämningsledighet per kalenderår. Semesterdagar kan inte användas för utjämning av arbetstiden.

Om man inte annat lokalt avtalas, genomförs arbetstidsutjäm- ningen så att ledighet hålls enligt arbetsgivarens anvisning minst ett arbetsskift åt gången.

Arbetstidsutjämningen kan genom lokalt avtal genomföras också så att den ordinarie dygnsarbetstiden förkortas eller genom att olika alternativ för arbetstidens utjämning kombineras.

B. Givande av utjämningsledighet

Tidpunkten för utjämningsledigheten

• framgår av det på förhand fastställda arbetstidsschemat,

• meddelas senast en vecka på förhand eller

• avtalas lokalt.

Arbetstidsschemat är till sin natur kollektivt och gäller för den tid, då arbetstidsform som används på ifrågavarande arbetsställe, avdelning eller arbetsplats i allmänhet, är dag- eller tvåskiftsar- bete.

Om av arbetstidsschemat inte annat följer, anses att en arbetsta- gare som är borta från arbetet, har fått ledighet, även om han eller hon inte har fått särskilt meddelande därom, när hela företaget, den arbetsavdelning eller den arbetsgrupp, till vilken arbetaren hör, hållit i detta avtal avsedd ledighet.

C. Flyttning av utjämningsledighet

Arbetsgivaren och arbetstagaren kan avtala om att ledigheten skjuts fram så att den ges senast för utgången av följande år. Huvudförtroendemannen ska få en utredning över hur framskjut- ningen av utjämningsledigheterna ordnas i praktiken.

En sådan utjämningsledighet kan skjutas fram, för vilken utjäm- ningstillägg inte har betalts. För en framskjuten utjämningsledig- het betalas utjämningstillägg i samband med att ledigheten tas ut. Man kan avtala annorlunda mellan arbetsgivaren och arbets- tagaren om den mängd utjämningsledighet som framskjuts och tidpunkten för betalningen av utjämningstillägget

D. Utjämningsledighet och permittering

Vid undersysselsättningssituationer utnyttjas i första hand utjäm- ningsledighet och vid behov tillgrips först därefter permittering.

19.3 Tillägg för arbetstidsutjämning och betalning av dessa ‌‌

Inkomstbortfall till följd av arbetstidsutjämningen till genom- snittlig veckoarbetstid ersätts så att arbetstagaren för varje under den ordinarie arbetstiden utförd timme i detta avtal avsedd arbets- tidsform intjänar ett tillägg i cent, som i dag- och tvåskiftsarbete är 6,3 procent, i intermittent treskiftsarbete 11 procent och i kon- tinuerligt treskiftsarbete 14,3 procent av arbetstagarens kvartals- vis beräknade medeltimlön.

Tillägget betalas också

• för sådan rese- och utbildningstid på ordinarie arbetstid som ersätts av arbetsgivaren,

• för den tid för vilken arbetsgivaren betalar lön för sjuktid

• för den tid för vilken arbetsgivaren betalar lön för sjuktid på grund av vård av sjukt barn,

• för den del av en förtroendemans eller arbetarskyddsfull- mäktigs ordinarie arbetstid som åtgår till att sköta med ar- betsgivaren överenskomna uppgifter.

De intjänade tilläggen betalas i dag- och tvåskiftsarbete per lö- neperiod, om inte annat avtalas lokalt. I treskiftsarbete avtalas tidpunkten för betalning av de intjänade tilläggen lokalt.

Arbetstiden för arbetare med månadslön utjämnas utan sänkning av månadslönen.

19.4 Arbetstidsschema

Av det på förhand uppgjorda arbetstidsschemat bör framgå för- läggningen av den ordinarie dygns- och veckoarbetstiden samt den högst ett år långa perioden, inom vilken arbetstiden utjämnas till sin ordinarie längd.

I treskiftsarbete är arbetstidsschemat till sin natur kollektivt. Ut- jämningsperioden för arbetstiden omfattar högst ett år, i regel ett kalenderår.

Om det är synnerligen svårt att uppge detaljerade uppgifter om hur den ordinarie arbetstiden i dag- och tvåskiftsarbete förläggs i arbetstidsschemat för hela utjämningsperioden på grund av utjämningsperiodens längd eller för att arbetet är oregelbundet, kan man i detta fall göra upp ett arbetstidsschema för en kortare tidsperiod.

Vid uppgörandet av arbetstidsschemat ska arbetstiden ordnas så att den ledighet per vecka som avses i arbetstidslagen (veckovila) om möjligt förläggs i samband med söndagen. Med beaktande av den arbetstidsform eller det arbetstidssystem som används är målsättningen av arbetstagaren även har en annan fridag per vecka. Om den andra fridagen förläggs till en fast veckodag, bör denna, såvitt möjligt, vara lördag. I annat fall framgår fridagen av arbetstidsschemat.

Söckenhelgsveckorna och fridagar

Under en vecka med en extra helgdag är den ordinarie arbetsti- den på en dag före en sådan helg samt på lördag 8 timmar, med undantag av påskafton samt midsommar- och julafton, som är fridagar, om inte produktionstekniska skäl annat påkallar.

Lördagen under de veckor då nyårsdagen, trettondagen, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxx, 1 maj och självständighetsdagen infaller samt lördagen efter jul och påsk är fridag i sådana arbeten där arbetstiden också i övrigt följer systemet med lördag som fast fridag.

19.4.1 Ändring av arbetstidsschema och meddelande om förändring ‌‌

Om grunderna för, verkningarna av och alternativen för ändring av ikraftvarande arbetstidsschema förhandlas på arbetsplatsen i enlighet med kollektivavtalets förhandlingsordning.

En bestående förändring av ett gällande arbetstidsschema med- delas till arbetstagaren i fråga två veckor innan förändringen ge- nomförs. En tillfällig förändring meddelas såvitt möjligt en vecka innan förändringen genomförs, dock senast under den tredje da- gen innan förändringen genomförs. Lokala avtal om andra an- mälningstider kan ingås.

Ändringen är till sin karaktär tillfällig, om det är meningen att man övergår till det arbetstidsschema som är i bruk efter att be- hovet av förändringen har upphört.

Bestämmelserna om ändring av arbetstidsschemat gäller inte nödarbete eller därmed jämförbart arbete.

19.5 Ändringar av arbetstidsformen

Vid övergång från en arbetstidsform till en annan bestäms arbets- tiden och det tillägg som utbetalas för den separat, efter över- gången i enlighet med bestämmelserna för ifrågavarande arbets- tidsform.

19.6 Allmänna bestämmelser om organisering av arbetstiden

Ifall man inte lokalt kommit överens om hur arbetstiden organise- ras enligt punkt 19.7, bör arbetstiden organiseras enligt följande:

1. Arbetsdygn

Arbetsdygnet börjar i dagarbete kl. 7.00. Arbetsveckan inleds på måndag. Söndagsarbetsdygnet liksom även det dygn, som till-

lämpas vid beräkning av ersättning för veckovila, bestäms enligt arbetsdygnet.

2. Förläggning av daglig arbetstid

Arbetstiden i dagarbete inleds kl. 7.00, ifall arbetsgivaren inte i de fall då motiverade produktionstekniska skäl så kräver, har fastställt en annan arbetstid.

3. Daglig vilopaus

I dagarbete hålls en timmes vilopaus, under vilken arbetaren kan avlägsna sig från arbetsplatsen.

I tvåskiftsarbete är vilopausen en halvtimme.

I treskiftsarbete bereds tillfälle att inta måltider under arbetet på en för detta ändamål avsedd plats.

Arbetaren kan på arbetsplatsen under sådan tid som med tanke på arbetets utförande är lämpligast, inta kaffe eller läsk.

4. Avlösning och ändring av skift

I skiftarbete skall arbetsskiften regelbundet avlösa varandra och med högst tre veckors intervaller växla.

Arbetsgivaren och arbetstagaren kan avtala om att arbetstagaren arbetar kontinuerligt även i samma skift.

5. Organisering av ordinarie arbetstid till genomsnittlig arbetstid

Vid organisering av ordinarie arbetstid till genomsnittlig arbetstid iakttas en utjämningsperiod av högst ett år, som i treskiftsarbete i regel är ett kalenderår.

6. Nattarbete

Nattarbete får utföras med iakttagande av bestämmelserna i 8 § i arbetstidslagen.

19.7 Organisering av arbetstiden genom lokalt avtal, förlängning samt förkortning av ordinarie ar- betstid ‌

Det rekommenderas att arbetsgivaren och huvudförtroendeman- nen minst årligen granskar huruvida

• de befintliga arbetstidsarrangemangen fungerar med tanke på ordnandet av produktionen och serviceverksamheten samt arbetstagarnas arbetstidsbehov på ett ändamålsenligt sätt

och

• finns det på arbetsplatsen behov och möjligheter att under kalenderåret förlänga eller förkorta ordinarie arbetstiden.

Lokalt kan man avtala om enligt de uppställda målen:

1. den maximala längden för dygns- och veckoarbetstiden

2. en utjämningsperiod som är längre än ett år i avtalet om arbetstidsbank

3. tidpunkten för arbetsdygnets och arbetsveckans början

4. daglig vilopaus

5. ändring av arbetstidsschema

6. utförande av nattarbete avvikande från 8 § i arbetstidslagen.

Avtal om förlängning samt förkortning av ordinarie arbetstid

A. Initiativ och avtalets grunder

Initiativet att avtala om förlängning eller förkortning av ordinarie arbetstid kan tas av antingen arbetsgivaren eller huvudförtroen- demannen som företräder arbetstagarna, eller en enskild arbets- tagare i fråga om tjänsteårstillägg.

Grunder för sådant avtal kan vara bland annat:

• behov av extra arbetskraft och möjlighet att styra arbete till företagets egna yrkesarbetare

• otillräcklig sysselsättning

• arbetstagarens eget önskemål.

B. Förlängning av arbetstid

För lokal förlängning av arbetstiden kan arbetsgivaren och hu- vudförtroendemannen sinsemellan avtala (ramavtal) om att ar- betstagaren kan under sitt anställningsförhållande avtala annat med arbetsgivarens representant om längden av arbetstidsutjäm- ningsledigheten för högst 48 timmar/6 dagar.

I ramavtalet är det bra att nämna saker som fastställs i avtal mel- lan arbetsgivaren och arbetstagaren, till exempel:

• hur lång arbetstidsutjämningsledighet man avtalar om

• tillvägagångssätt vid ändringssituationer

• avtalad arbetstidsutjämningsledighet som på förhand införts i arbetstidsschemat

• när avtalet ingår och när det träder i kraft.

Avtal ska göras skriftligen och de kan gälla ett kalenderår åt gången. Huvudförtroendemannen ges en utredning om avtalsför- farande.

Ifall annat enligt denna avtalspunkt avtalas om längden eller beviljandet av en månadsavlönad arbetstagares arbetstidsutjäm- ningsledighet, betalas denne en separat fast månadsersättning för alla kalendermånader. Ersättningen beaktas inte vid beräkning av andra lönerater.

Storleken av den separata fasta månadsersättningen beräknas en- ligt följande formel:‌

månadslön * 0,051 * längd på den avtalade arbetstidsutjämnings ledighet som avtalats som arbetstid

100 timmar (12,5 dagar)

C. Förkortning av arbetstid

För att lokalt förkorta arbetstiden kan

• arbetsgivaren och huvudförtroendemannen sinsemellan av- tala (ramavtal) om att arbetstagaren kan under sitt anställ- ningsförhållande avtala med arbetsgivarens representant om att byta ut semesterpremien eller en del av den mot motsva- rande avlönad ledighet. Avtal ska ingås skriftligt.

• arbetsgivaren och huvudförtroendemannen sinsemellan av- tala om att tjänsteårstillägg som arbetstagaren förtjänar el- ler en del av det byts ut mot motsvarande ledighet närmare bestämmelser om det i underpunkt 14.5.3 i kollektivavtalet.

19.8 Arbetstidsbank

19.8.1 Xxxxxxx och syfte

Med arbetstidsbank avses ett på företags- eller arbetsplatsnivå ibruktaget system för sammanjämkning av arbete och fritid var- vid man avtalar om sparande eller utlåning av olika delfaktorer samt om sammanslagning av dem på lång sikt.

Tids- och andra begränsningar gällande givande av delar man avtalat om som delfaktorer i arbetstidsbanken åsidosätts med ar- betstidsbanksavtal, om inte annat lokalt avtalas.

Avsikten med arbetstidsbanken är att stöda företagets produk- tivitet och konkurrenskraft och beakta arbetarnas individuella arbetstidsbehov.

19.8.2 Ibruktagande av arbetstidsbanken

Om ibruktagandet av arbetstidsbankssystemet och detaljerna av- talas lokalt skriftligt mellan arbetsgivaren och huvudförtroende- mannen. I avtalet om ibruktagandet av arbetstidsbanken ska man komma överens om åtminstone:

1. vilka avtalet gäller

2. av vilka delfaktorer arbetstidsbanken består

3. maximiantalet för den ordinarie dygns- och veckoarbetstiden

4. gränserna för sparande och utlåning av arbetstidssaldo, inom vilka den ordinarie arbetstiden kan variera inom en längre tidsperiod

5. lönegrunden, enligt vilken tid och/eller pengar kan sparas eller lånas

6. längden av perioden för utjämning av arbetstiden

7. hur arbetsoförmåga inverkar på användning av ledighet från arbetstidsbanken.

I avtalet ska man också anteckna principerna om ordnandet av den ordinarie dygns- och/eller veckoarbetstiden samt sättet för hur man meddelar och förfar i anslutning till ordnandet av ar- betstiden.

Arbetsgivaren och arbetaren avtalar om tidpunkten för givandet av ledighet som varar en dag eller längre tid.

19.8.3 Användning av arbetstidsbanken

Man kan fritt avtala om gränserna för sparande och användning av tid i arbetstidsbanken. Då man avtalar om utjämningsperioder som är längre än ett år ska den genomsnittliga ordinarie arbetsti- den dock högst vara i enlighet med arbetstidslagen.

19.8.4 Anställningen upphör ‌‌

Saldot i arbetstidbanken jämnas ut innan anställningen upphör. Ifall det finns sparad tid eller pengar i arbetstidsbanken då anställ- ning upphör betalas de i samband med slutlikviden på sätt man lokalt avtalat om. Lånad ledighet eller lånade pengar avdras från slutlikviden.

Xxxxx arbetarens arbetsavtal har sagts upp på grund av arbetsgiva- ren och arbetaren har befriats från skyldigheten att arbeta under hela sin uppsägningstid, avdras inte den skuld som finns i arbets- tidsbanken från hans slutlikvid och saldon som sparats i arbets- tidsbanken betalas i pengar..

Uppsägningstiden för avtalet om arbetstidsbank är sex månader, om man inte lokalt avtalar annat. Utjämningen av arbetstidssal- dona sker inom ramen för uppsägningstiden. Ifall tid- och peng- saldona inte har utjämnats under uppsägningstiden förfar man vid betalning och återbetalning av dem på samma sätt som då anställningen upphör, om inte annat avtalas lokalt.

20 ÖVERSKRIDNING AV ORDINARIE ARBETS- TID OCH SÖNDAGSARBETE

20.1 Dygnsövertidsarbete

Definition

Enligt arbetstidslagen avses med dygnsövertidsarbete det arbete som utförs under arbetsdygnet utöver den ordinarie arbetstiden per dygn, dvs. 8 timmar, eller en lokalt överenskommen längre ordinarie arbetstid per dygn än denna.

Ifall arbetstiden har organiserats så, att den i medeltal är 40 tim- mar i veckan, är dygnsövertiden det arbete som överskrider det i arbetstidschemat för ifrågavarande arbetsdygn fastställda antalet ordinarie arbetstimmar.‌

Ersättning

För dygnsövertid betalas utöver tid- eller prestationslönen ett övertidstillägg som för de 2 första timmarna är 50 procent och för de därpå följande timmarna 100 procent av medeltimlönen.

För dygnsövertid som utförs på söckenlördag samt helgaftnar betalas utöver arbetslönen ett övertidstillägg som för samtliga timmar är 100 % av medeltimlönen.

Den timlön som behövs för uträkningen av övertidstillägget för arbetare med månadslön beräknas så, att den månadslön som är den individuella tidlönen divideras med talet 169.

20.2 Veckoövertidsarbete

Definition

Enligt arbetstidslagen avses med veckoövertidsarbete arbete som överskrider den kollektivavtalsenliga ordinarie veckoarbetstiden, dvs. 40 timmar.

Ifall arbetstiden har organiserats så, att den i medeltal är 40 tim- mar i veckan, är veckoövertiden det arbete som under respektive arbetsvecka överskrider det i arbetstidschemat för ifrågavarande arbetsvecka fastställda antalet ordinarie arbetstimmar.

Då man räknar ut veckoövertidsarbetet beaktas inte under samma vecka utfört dygnsövertidsarbete.

Ersättning

För veckoövertidsarbete betalas utöver tid- eller prestationslönen ett övertidstillägg som för de första 8 timmarna är 50 procent och för de därpå följande timmarna är 100 procent av medeltimlönen.

När övertidstillägg har betalts för 8 timmar, betalas för de övriga till övertidstillägg berättigade timmarna under arbetsveckan ett övertidstillägg som är 100 % av medeltimlönen oberoende av om det är fråga om dygns- eller veckoövertidsarbete.‌‌

Den timlön som behövs för uträkningen av övertidstillägget för arbetare med månadslön beräknas så, att den månadslön som är den individuella tidlönen divideras med talet 169.

20.3 Maximal arbetstid

I fråga om den maximala arbetstiden iakttas de begräsningar som föreskrivs i lagen. Som kontrollperiod för den maximala arbetsti- den används kalenderåret. I stället för kalenderår kan man lokalt avtala om att granskningsperioden är ett år. Granskningsperioden börjar från den lönebetalningsperiod för vilken lön betalas när- mast efter det att kalenderåret har bytt.

Alternativt kan den tidigare bestämmelsen om maximal mängd övertid tillämpas fram till 31.12.2020.

20.4 Mertidsarbete

Mertidsarbete är arbete som överskrider det i arbetstidschemat för ifrågavarande arbetsdygn eller arbetsvecka fastställda antalet ordinarie arbetstimmar, utan att dock överskrida den ordinarie arbetstiden enligt arbetstidslagen.

20.4.1 Ersättning för mertidsarbete per dygn vid utjämning av arbetstiden (kollektivavtalsenligt övertidsarbete)

Arbete som utförs som mertidsarbete, som på grund av utjäm- ning av arbetstiden överskrider den för en heltidsarbetande ar- betstagare i arbetstidschemat fastställda arbetstiden per dygn då den underskrider 8 timmar under dygnet i fråga, ersätts som för dygnsövertidsarbete.

20.4.2 Ersättning för mertidsarbete per vecka vid utjäm- ning av arbetstiden och under söckenhelgsvecka (kol- lektivavtalsenligt övertidsarbete)‌

Arbete som utförs som mertidsarbete

a) som på grund av utjämning av arbetstiden överskrider den för en heltidsarbetande arbetstagare i arbetstidschemat fast- ställda arbetstiden per vecka då den underskrider 40 tim- mar under veckan i fråga eller

b) som under söckenhelgsveckorna överskrider arbetstiden per respektive vecka enligt arbetstidsschemat,

ersätts som för veckoövertidsarbete.

20.5 Ersättning för arbete som utförs på fridag (kollektivavtalsenligt övertidsarbete)

Arbete som utförs på fridagar ersätts på det sätt som man avtalat om för veckoövertidsarbete när arbetstagaren på grund av föl- jande godkända skäl inte har haft möjlighet att under de i arbets- tidsschemat fastställda arbetsdagarna utföra så många arbetstim- mar att det skulle motsvara den ordinarie veckoarbetstiden och arbetstagaren arbetar på i arbetstidsschemat antecknade fridagar.

Som godkända skäl räknas:

• arbetstagarens semester,

• arbetsoförmåga på grund av sjukdom,

• frånvaro med lön på grund av barns insjuknande så som av- ses i punkt 31.1 i kollektivavtalet,

• permittering av ekonomiska eller produktionsmässiga skäl (gäller inte förkortad arbetsvecka),

• yrkesutbildning eller gemensam utbildning eller av utbild- ningsarbetsgruppen godkänd fackföreningsutbildning i en- lighet med punkt 47.1 - 47.3 i kollektivavtalet,

• arbetsresa på uppdrag av arbetsgivaren eller

• reservövning.

20.6 Lokalt avtalat övertidstillägg (endast ett över- tidsarbetsbegrepp)‌

I avvikelse från punkt 20.1 och 20.2 kan man lokalt avtala om fastställande av övertidstillägg och storleken på tillägget enligt något av nedan nämnda alternativ:

a) I övertidstillägg betalas 55 % för alla timmar som berättigar till övertidstillägg.

b) I övertidstillägg betalas för de första till övertidstillägg berät- tigande timmarna 50 % och för de därpå följande timmarna 100 % tillägg.

c) I övertidstillägg betalas för de första femtio till övertidstillägg berättigande timmarna 35 %, för de därpå följande hundra timmarna 65 % och för därpå följande timmar 100 %.

d) Man avtalar lokalt om övertidstilläggets storlek och om en eventuell på timmar baserad differentiering med anpassning av ovan nämnda exempel.

Avtal om övertidstillägg

När man utarbetar ett lokalt avtal utreder man för en tillräckligt lång tidsperiod nivån på det nuvarande systemet för övertids- tillägg och lösningens målsättningar på arbetsplatsen vilka kan hänföra sig bl.a. till främjande av mångsidiga arbetstidsarrang- emang, kostnadshantering och en förenkling av principerna för ersättning av övertidsarbete.

Om storleken av övertidstillägget grundar sig på ett system med flera nivåer kan uppföljningsperioden för timgränserna vara högst ett år.

Ett lokalt avtal gäller både kollektivavtalsenligt övertidsarbete och övertidsarbete enligt arbetstidslagen.

Ett lokalt avtal påverkar inte söndagsersättningen eller ersätt- ningen för ledighet per vecka.

Lokala avtal - upprättande, giltighet och uppsägning ‌

Ett lokalt avtal ingås skriftligt mellan arbetsgivaren och förtro- endemannen och kan ingås så att det gäller tillsvidare eller för viss tid.

Uppsägningen av ett avtal som gäller tillsvidare skall ske skrift- ligt. Uppsägningstiden är tre månader om inte annat avtalat. Om man för ersättningen av utförda arbetstimmar som berättigar till övertidstillägg använder ett system som är uppdelat i olika nivåer, upphör avtalet dock tidigast då den uppföljningsperiod löper ut som närmast följer efter det att uppsägningstiden löpt ut om man inte annat avtalas.

Det genomsnittliga övertidstillägget på arbetsplatsen

Ifall man inte avtalar annat om ersättning av övertidsarbete, ut- gör tillägget 55 procent, om den genomsnittliga procenten för övertidstillägget på arbetsplatsen inte är högre uträknat för en tillräckligt lång tidsperiod.

Förbundens andra anvisningar

Material som stöder lokala avtal finns på förbundens hemsidor, se xxx.xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx och xxx.xxxxxxxxxxx.xx.

20.7 Skifttillägg för övertidsarbete

Till skiftarbetare betalas för övertidsarbete ett skiftarbetstillägg enlig det skift under vilket han utför övertidsarbetet. För över- tidsarbete utbetalas skifttillägget enkelt utan övertidsförhöjning.

Bestämmelsen tillämpas, ifall skiftarbetare som dygnsövertids- arbete eller veckoövertidsarbete utför arbete, som i övrigt enligt arbetstidsschemat är organiserat som ordinarie skiftarbete.

20.8 Söndagsarbete ‌‌

För arbete som utförs på söndag eller annan kyrklig högtidsdag betalas, förutom tid- eller prestationslön och eventuella övertids- tillägg, för varje arbetstimme som lagstadgad söndagsförhöjning ett tillägg motsvarande 100 procent av medeltimlönen.

När det gäller intermittenta arbetstidsformer som omvandlas till söckenhelger kan huvudförtroendemannen i fråga om en kyrklig högtid (nyårsdagen, trettondagen, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx, julda- gen, annandag jul) som infaller på en tisdag, onsdag eller torsdag skriftligen avtala om utbetalning av en förhöjning för söndagsar- bete eller om dess storlek. Detta gör det möjligt att på ett kost- nadseffektivt sätt regelbundet överföra arbetstid till en ledig dag enligt arbetstidsschemat.

Den timlön som behövs för uträkningen av söndagstillägget för en arbetstagare med månadslön beräknas så, att den månadslön som är den individuella tidlönen divideras med talet 169.

20.9 Arbete på påskafton, midsommarafton och jul- afton

För arbete utfört på påskafton, midsommarafton och julafton be- talas ett tillägg som uppgår till 100 procent av medeltimlönen. Detta moment gäller inte kontinuerligt ett- eller tvåskiftsarbete liksom inte heller oavbrutet treskiftsarbete.

Om för arbetet redan betalas 100 procent veckoövertidsersätt- ning, betalas det ovan nämnda tillägget dock inte.

Under ovan nämnda dagar kan arbete utföras under de förutsätt- ningar som avses i 17 §, 7 momentet i arbetstidslagen.

20.10 Avvikelse från fritid per vecka samt ersättning ‌

En arbetstagare, som tillfälligt behövs i arbete under sin vecko- vila kompenseras för den tid som åtgått till arbete under vecko- vilan enligt vad som avtalas personligt med arbetstagaren innan arbetet inleds.

Om veckovilan förloras, ersätts den tid som under veckovilan åtgått till arbete enligt ett avtal som ingås personligt med ar- betstagaren innan arbetet inleds antigen genom att förkorta hens regelbundna arbetstid med den tid som åtgått till arbete under veckovilan eller betala en ersättning för denna.

I kontinuerligt treskiftsarbete eller i fortlöpande två- eller ett- skiftsarbete anses en arbetstagare ha gått miste om sin veckovila om arbetstagaren har utfört arbete under arbetsveckans alla da- gar utan att få 35 eller minst 24 timmars oavbruten ledighet. I ett sådant fall kompenseras tiden som åtgått till arbetet under vecko- vilan på det sätt som beskrivs i föregående stycke.

Xxxxxxxxx anses inte förverkligad under tid som arbetaren är bor- ta på grund av egen sjukdom eller på grund av vård av sjukt barn.

20.10.1 Beräkningsgrund för ersättning för veckovila

Vid uträkning av ersättning för veckovila beaktas de arbetstim- mar arbetstagaren har utfört under det arbetsdygn eller de ar- betsdygn, då veckovila senast borde ha getts. Avvikande från bestämmelsen ovan beaktas i kontinuerligt treskiftsarbete eller i fortlöpande två- eller ettskiftsarbete de arbetstimmar under vilka arbetstagaren har arbetat under veckans enligt arbetstidsschemat sista lediga dag.

20.10.2 Beviljande av ersättande ledighet ‌

Förkortning av den ordinarie arbetstiden som ersättning för för- lorad veckovila ska genomföras senast inom tre månader efter att arbetet utförts, om inte annat mellan arbetsgivaren och arbetsta- garen avtalas.

20.10.3 Penningersättning

Förlorad veckovila kan också ersättas genom att till arbetstagaren utöver tid- eller prestationslönen och eventuella övertids- och söndagstillägg betalas en ersättning som uppgår till 100 procent av medeltimlönen.

20.11 Utryckningsarbete

20.11.1 Kallelse till utryckningsarbete utanför den ordinarie arbetstiden

Om en arbetstagare efter att han eller hon redan avlägsnat sig från sin arbetsplats kallas till plötsligt påkommande arbete utöver sin ordinarie arbetstid, betalas till arbetstagaren arbetslön för minst en timme samt övertidsersättning ifall arbetet är övertidsarbete.

Dessutom betalas en speciell utryckningspenning enligt följande:

a) en ersättning motsvarande två timmars medeltimförtjänst då kallelse till plötsligt påkommande arbete getts efter ordinarie arbetstid eller på en fridag, dock före klockan 21.00.

b) en ersättning motsvarande tre timmars medeltimförtjänst, då kallelse getts mellan klockan 21.00 och 06.00. Om arbetet samtidigt är övertidsarbete betalas i de fall som här avses omedelbart en övertidsersättning på 100 procent.

20.11.2 Meddelande under ordinarie arbetstid ‌

Om arbetstagaren under sin ordinarie arbetstid som slutar senast kl. 16.00 meddelas att han under samma arbetsdygn efter det han avlägsnat sig från arbetsplatsen bör inställa sig till övertidsarbete som börjar efter kl. 21.00, betalas en i underpunkt 20.11.1 a) angiven extra ersättning, motsvarande två timmars medeltimlön.

20.12 Beredskap

Med beredskap avses att arbetstagaren enligt avtal är skyldig att utanför arbetstiden befinna sig i beredskap att på kallelse rycka ut för att utföra arbetsuppgifter. I avtalet ska längden på beredskaps- tiden anges. Arbetsuppgifterna kan utföras på arbetsplatsen, på kommenderingsplatsen eller via distansförbindelser. Beredskaps- tiden inräknas inte i arbetstiden.

Arbetsgivaren är skyldig att till arbetaren betala ersättning för de begränsningar som beredskapen medför för arbetares användning av fritiden.

Den ersättning som betalas för beredskapstiden är:

a) 50 % av medeltimlönen, ifall arbetstagaren är skyldig att omedelbart inleda arbetet, dock senast 1,5 timmar från det att kallelsen gavs

b) 35 % av medeltimlönen, ifall arbetstagaren är skyldig att börja arbeta senast 3 timmar från det att kallelsen gavs

c) 20 % av medeltimlönen, ifall tidsfristen är mer än 3 timmar.

Arbetaren och arbetsgivaren kan också avtala annorlunda om er- sättningen för beredskapen.

Bestämmelserna om utryckningsarbete tillämpas inte när arbets- tagaren kallas till arbete.

21 SEMESTER ‌‌

21.1 Givande av semester och semesterns längd

Arbetare får semester enligt semesterlagen.

21.1.1 Tid likställd med arbetstid

I 2 kap. 7 § i semesterlagen regleras den frånvarotid som an- ses likställd med arbetstid när längden på semestern fastställs. Därtill räknas som dagar likställda med arbetade dagar den tid då arbetstagaren getts befrielse från arbete för att delta i Metall- arbetarförbundets förbundskongress, förbundsfullmäktige- eller förbundsstyrelsemöte. Som arbetstid betraktas också den tid un- der vilken en arbetstagare beviljats ledigt för att delta i Finlands Fackförbunds Centralorganisations, FFC:s, kongress eller full- mäktigemöte. Arbetstagaren bör, när han anhåller om ledighet, förete vederbörlig utredning över den tid, som han behöver för deltagande i mötet.

Också arbetstidsutjämningsdagar, ledighet uttagen ur arbetstids- banken tjänsteårstilläggsledighet och semesterpremieledighet är dagar likställda med arbetade dagar.

21.1.2 Organisering av semester i treskiftsarbete

Vid användningen av femskiftssystem i kontinuerligt treskifts- arbete ges arbetstagaren, ifall inte produktionstekniska orsaker motiverar annat eller därom lokalt annat avtalas, en 24 dagar lång enhetlig ledig tid under perioden 20.5.-20.9 för semester.

Oanvända semesterdagar av semesterdelen som omfattar 24 da- gar under ovan nämnda kalenderperiod ges i regel i en följd under det kalenderår då semesterkvalifikationsåret slutar.

I treskiftsarbete ges den del av semestern som överstiger 24 se- mesterdagar under det kalenderår då semesterkvalifikationsåret slutar eller under därpå följande år före utgången av april.‌

21.2 Semesterlön och semesterersättning till arbets- tagare med timlön (gäller personer som lyder under 14 dagars regeln om intjänande)

Beräkningsgrunden för arbetstagarens semesterlön och semes- terersättning är medeltimlönen under semesterkvalifikationsåret, vilken fås så, att till arbetstagaren betald eller till betalning för- fallen lön för arbetad tid under semesterkvalifikationsåret, med undantag av förhöjning, som utöver lönens grunddel betalas för nödarbete och enligt lag eller avtal betald övertidsersättning, di- videras med antalet motsvarande arbetstimmar.

I den lönesumma som utgör beräkningsgrund för medeltimlönen under semesterkvalifikationsåret ingår:

inkomst för utförd arbetstid i arbete med tid-, ackords- samt blandackords- och prestationslön.

• skiftarbetstillägg

• tillägg för kvälls- och nattarbete

• tillägg för utjämning av arbetstid för utförd arbetstid

• tillägg för söndagsarbete

• ersättning för ledighet per vecka

• olika förhållandetillägg samt

• resultatpremietillägg, om semesterlön och semesterersätt- ning inte ingår i beräkningsgrunden för resultatpremietilläg- get.

A. Koeficienter

Arbetstagarens semesterlön och semesterersättning beräknas genom att medeltimlönen under semesterkvalifikationsåret mul-

tipliceras med en koefficient enligt antalet semesterdagar. Koef- ficienterna är följande:

Antal semesterdagar	Koefficient
2	16,0
3	23,5
4	31,0
5	37,8
6	44,5
7	51,1
8	57,6
9	64,8
10	72,0
11	79,2
12	86,4
13	94,0
14	101,6
15	108,8
16	116,0
17	123,6
18	131,2
19	138,8
20	146,4
21	154,4
22	162,4
23	170,0
24	177,6
25	185,2
26	192,8
27	200,0
28	207,2

29	214,8
30	222,4

Om antalet semesterdagar är större än 30, höjs koefficienten med talet 7,2 för varje semesterdag.‌

B. Deltidsarbete

Om den ordinarie arbetstiden per dygn under semesterkvalifika- tionsåret har varit kortare än 8 timmar, beräknas semesterlönen och semesterersättningen genom att multiplicera medeltimlönen med det tal som fås då ovanstående koefficienter multipliceras med kvoten av antalet ordinarie arbetstimmar per vecka och talet 40.

C. Extra lediga dagar som kompletterar semestern

Om den semester som intjänats under semesterbestämningsåret är kortare än 24 dagar på grund av frånvaro som avses i 7 § 2 mom. 2 eller 3 punkten i semesterlagen, har arbetstagaren rätt till extra lediga dagar för att komplettera semestern. Till arbetstagare som får timlön utbetalas dock för varje timme under de extra dagarna en ersättning som svarar mot lönen enligt den genom- snittliga timlönen. Som grund för beräkningen av den ersättning som utbetalas för extra lediga dagar till en arbetstagare som får månadslön används daglönen som erhålls genom att dividera må- nadslönen med 25.

21.3 Semesterlön och semesterersättning till arbetsta- gare med månadslön

En arbetstagare med månadslön får sin lön eller eventuella se- mesterersättning för den intjänade semestertiden i enlighet med semesterlagen.

Åt arbetare som regelmässigt utför skiftarbete betalas skifttil- läggen för semestertiden i enlighet med arbetstidsschemat enligt rådande praxis på arbetsplatsen. Tilläggen betalas antingen innan semestern inleds eller på reguljära lönebetalningsdagar.‌‌

21.4 Betalning av semesterlön

Semesterlönen ska betalas innan semestern inleds. För en semes- terperiod om högst sex dagar får semesterlönen till en arbetsta- gare med timlön betalas på den ordinarie avlöningsdagen.

Lokalt kan man avtala om att semesterlönen betalas på de ordi- narie avlöningsdagarna under semestern. Det lokala avtalet ska gälla alla arbetstagare. Semesterlönen skall i så fall dock vara i sin helhet erlagd senast vid den lönebetalning, då lönen för den första arbetsdagen efter semestern betalas.

21.5 Semesterpremie

Till en arbetarstagare med timlön betalas 50 procent av semester- lönen i semesterpremie.

Den semesterpremie som ska betalas till en arbetstagare med må- nadslön erhålls så, att summan av den månadslön som utgör per- sonlig tidlön och semestertidens skifttillägg divideras med talet 50 och resultatet multipliceras med antalet semesterdagar.

Arbetsgivaren och arbetstagaren kan skriftligen avtala om att byta ut semesterpremien eller en del av den mot motsvarande avlönad ledighet, om arbetsgivaren och huvudförtroendemannen ingått ett skriftligt lokalt (ram)avtal om denna möjlighet.

I ramavtalet är det bra att nämna saker som fastställs i avtal mel- lan arbetsgivaren och arbetstagaren, till exempel:

• tidpunkten för utbetalning av lön för en ledighet som tas ut som semesterpremieledighet

• effekten av arbetsoförmåga på användningen av semester- premieledighet

• eventuell ändring av den avtalade tidpunkten för semester- premieledigheten.

21.5.1 Betalning av semesterpremie i samband med semes- terlön

Semesterpremien betalas enligt följande, om man inte lokalt av- talar skriftligen om en annan tidpunkt för betalningen:

Hälften av semesterpremien erläggs innan semestern inleds. Hälften erläggs i samband med den lönebetalning, vid vilken ar- betare erhåller lön för den första arbetsdagen efter semestern, eller skulle ha erhållit ifall han inte varit förhindrad att komma på arbete.

För att arbetaren skall erhålla den andra delen av semesterpre- mien, bör hans anställning dock vara i kraft ännu under semes- terns sista dag. Ifall arbetsgivaren under semesterperioden avslu- tar arbetarens anställning under dennes semester av annan än på arbetaren beroende orsak, betalas åt arbetaren även semesterpre- miens andra del.

Om man lokalt har avtalat annat om tidpunkten för betalning av semesterpremien ska semesterpremien också i dessa fall betalas i sin helhet senast före början av nästa semesterkvalifikationsår. Det lokala avtalet ska gälla alla arbetstagare.

Ifall arbetarens anställning upphör före den lokalt avtalade tid- punkten för betalning av semesterpremien betalas den vid anställ- ningens upphörande, ifall arbetaren i övrigt enligt kollektivavta- let är berättigad till premien.

21.5.2 Betalning av semesterpremie i samband med semes- terersättning

Semesterpremien betalas också i samband med en eventuell se- mesterersättning om anställningen upphör under semesterperio- den av annan än på arbetaren beroende orsak. Semesterpremie betalas då för semesterersättningen för det föregående, avslutade semesterkvalifikationsåret, men inte för semesterersättning gäl- lande ett avbrutet semesterkvalifikationsår.

Att ett tidsbundet arbetsavtal upphör anses inte vara en omstän- dighet som beror på arbetstagaren.

21.5.3 Pensionering

Semesterpremie betalas till en arbetstagare som avgår med ål- ders- eller sjuk- eller invalidpension på den semesterlön och den eventuella semesterersättning som arbetstagaren är berättigad till. Åt arbetare som avgår med pension, betalas semesterpremie även för semesterersättning för det eventuellt avbrutna semester- kvalifikationsåret.

21.5.4 Militär- eller civiltjänstgöring

Xx arbetare som inleder sin beväringstjänstgöring betalas semes- terpremie för den semesterlön och semesterersättning, till vilken han är berättigad vid inträdet i militärtjänsten. Bestämmelsen till- lämpas på motsvarande sätt på civiltjänstepliktig.

IV ARBETSKOMMENDERINGAR OCH ER- SÄTTNINGAR ‌‌‌‌

Bestämmelserna om arbetskommenderingar reglerar ersättning- en av de kostnader som arbetskommenderingarna ger upphov till.

Arbetstagaren har under vissa av de nedan fastställda förutsätt- ningarna rätt till särskilda ersättningar och förmåner, som bland annat gäller söckenhelger och tillåten frånvaro.

22 ARBETE UTANFÖR DEN ORDINARIE AR- BETSPLATSEN

22.1 Definition av ordinarie arbetsplats

Med ordinarie arbetsplats avses den plats, där arbetaren huvud- sakligen arbetar.

Arbetsgivaren bör i samband med anställningen informera arbets- tagaren om vilken som är arbetstagarens ordinarie arbetsplats. Då omständigheter som inverkar på vad som kan anses som ordinarie arbetsplats väsentligt har förändrats ska utredningen ges på nytt.

22.2 Skyldighet att resa och meddelande om arbets- kommendering

För arbetsuppgifterna nödvändiga resor utförs på ändamålsenligt sätt så, att resan inte tar mera tid i anspråk eller förorsakar större utgifter än vad som är nödvändigt för skötseln av uppgifterna.

Meddelande om arbetskommendering ges åt arbetaren senast på den tredje dagen före resan. Man kan dock avvika från denna anmälningstid om det gäller en brådskande arbetskommendering. Motsvarande avvikelse är möjlig också när arbetstagarens arbets- avtal eller normala arbetsuppgifter i övrigt förutsätter ständiga resor eller upprepade korta arbetskommenderingar.

22.3 Arbetsresans och resedygnets början och slut ‌‌

Arbetsresan och resedygnet, som utgörs av en högst 24 timmar lång tidsperiod, börjar då arbetaren beger sig på resa till kommen- deringsplatsen från sin arbetsplats eller sin bostad samt upphör, när han återkommer till sin arbetsplats. Kan arbetaren inte åter- vända till arbetsplatsen under ordinarie arbetstid anses resan och resedygnet vara avslutade då han återvänder till bostaden.

Till restiden hör också sådan nödvändig väntetid som förorsakas av de allmänna kommunikationsmedlens tidtabeller, då man by- ter från ett trafikmedel till ett annat,

Arbetsgivaren bör med beaktande av den tid som sammanlagt använts för resa och arbete se till att arbetaren får tillräcklig vila per arbetsskift.

22.4 Ersättning för kostnader som förorsakas av arbetskommendering

22.4.1 Resekostnader

Arbetsgivaren ersätter erforderliga resekostnader, som förorsakas av resor till och från kommenderingsplatsen eller till en annan kommenderingsplats, när arbetet utförs på över 10 kilometers avstånd från arbetarens ordinarie arbetsplats och bostad. Till nöd- vändiga resekostnader räknas priset på biljetter (om resan sker på natten, sovplatsbiljetter) i andra klass samt kostnader för bagage.

A. Användning av egen bil på arbetsresor

Arbetsgivaren och arbetaren kan före resan avtala om att arbe- taren använder sin egen bil och om den ersättning som betalas. Tilläggsersättning betalas för med arbetsgivaren avtalad trans- port av andra personer eller varor. Ersättningarnas storlek är det belopp som av skattestyrelsen årligen fastställs såsom skattefritt.

B. Resor under arbetsdagen

Om arbetstagaren under arbetsdagen blir tvungen att resa mellan den ordinarie arbetsplatsen och kommenderingsplatsen, betalas ersättning för alla erforderliga resekostnader samt för resetiden.

22.4.2 Dagtraktamente

Då platsen där arbetet utförs, mätt längs allmänt utnyttjad farväg, ligger på över 40 kilometers avstånd från arbetstagarens ordinarie arbetsplats och bostad betalas dagtraktamente för varje resedygn enligt följande:

• Partiellt dagtraktamente betalas, då arbetsresan varat över 6 timmar.

• Heldagstraktamente betalas, då arbetsresan varat över 10 timmar.

För en del av ett dygn som med minst 2 och högst 6 timmar över- stiger ett fullt resedygn betalas partiellt dagtraktamente.

Dagtraktamentet är till sin storlek det skattefria belopp som skat- testyrelsen årligen fastställer.

Om arbetaren under något resedygn får gratis kost eller om kos- ten ingår i resebiljettens pris, avdras hälften från dagtraktamentet. Med gratis kost avses i fråga om heldagstraktamente två måltider och i fråga om partiellt dagtraktamente en gratis måltid.

22.4.3 Ersättning för resetiden under arbetsresorna

Om arbetstagaren får dagtraktamente för arbetsresan betalas även ersättning för resetiden.

Ersättning för resetiden betalas åt arbetaren för högst 16 resetim- mar per arbetsdygn både under en dag som enligt arbetstidsche- mat är arbetsdag och under en ledig dag. Från detta timavtal av- dras det antal arbetstimmar, som arbetare under ifrågavarande arbetsdygn utfört under ordinarie arbetstid.

Som ersättning för resetiden betalas till en arbetstagare med tim- lön en ersättning som motsvarar den personliga tidlönen. För det antal resetimmar, som motsvarar antalet förlorade ordinarie ar- betstimmar, betalas ersättning enligt medeltimlön.

Om det för arbetstagaren har reserverats sov- eller hyttplats beta- las inte ersättning för resetiden för tiden mellan kl. 21.00 - 07.00.

22.4.4 Ersättning för måltid

Som ersättning för måltid betalas till arbetstagaren ¼ av dagtrak- tamentet i hemlandet under följande förutsättningar:

• arbetet utförs på över 10 kilometers avstånd från arbetstaga- rens ordinarie arbetsplats och bostad,

• arbetstagaren har inte möjlighet att äta på sin ordinarie ar- betsplats eller hemma och

• ingen gratis måltid ges på arbetsplatsen.

Måltidsersättning betalas inte, då arbetare arbetar på samma fö- retags olika arbetsplatser och måltidsmöjligheterna och -förhål- landena motsvarar den ordinarie arbetsplatsens.

Om arbetstagarens arbete inklusive resorna har pågått i minst 12 timmar och han därför inte kan återvända hem förrän sent på kvällen ersätts de uppkomna kostnaderna med en andra kostpen- ning. I de ovannämnda timmarna inbegrips även arbetstimmar som fullgjorts under samma arbetsdygn omedelbart före resan.

22.4.5 Övernattningskostnader

A. Inkvarteringskostnader

Ifall för arbetaren inte har ordnats inkvarteringsmöjlighet, beta- lar arbetsgivaren mot godkänd utredning ersättning för inkvarte- ringskostnaderna under arbetskommenderingen.

Inkvarteringskostnadernas högsta belopp per resedygn är när av- talet ingås följande:‌

a) i städerna Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla 148 euro,

b) i övriga kommuner 105 euro.

B. Nattresepenning

Nattresepenning, vars storlek är det belopp som skattestyrelsen fastställt såsom skattefritt, betalas för sådant till dagtraktamente berättigat resedygn, under vilket fri inkvartering inte ordnats för arbetaren eller han inte fått inkvarteringsersättning eller sovplats under resan.

22.5 Anskaffande av bostad

Före avfärden till kommenderingsorten redogör arbetsgivaren för möjligheterna att få bostad på kommenderingsorten eller i dess närhet eller reserverar där vid behov bostad åt arbetaren.

I bostaden bör finnas normal inredning, linnekläder samt med tanke på förhållandena tillräckliga social- och rekreationsutrym- men.

Ordnar arbetsgivaren vid en fast arbetsplats på kommenderings- orten bostad åt arbetaren bör det inkvarteringsmaterial som ar- betsgivaren införskaffar för detta ändamål vara sådant, att boen- deutrymmet per inkvarterad arbetare är minst 10 m2 och att med beaktande av förhållandena på kommenderingsplatsen inkvarte- ras högst en person per rum.

Om arbetarens arbetskommendering på samma arbetsställe varar högst en vecka, kan två personer inkvarteras i samma rum, som då ska vara minst 13 m2.

I denna avtalspunkt avses med bostadsutrymme sovplatsen i in- kvarteringen, och den omfattar inte de övriga utrymmenas kva- dratmetrar i lägenheten.

Om arbetskommenderingen avbryts av att arbetaren reser hem till veckosluten, men han arbetar på samma plats också efter avbrot- tet, ska arbetsgivaren ordna inkvarteringen för arbetaren enligt huvudregeln.‌

I bostadsvagn, som av arbetsgivaren införskaffas för inkvarte- ring, bör finnas 7 m3 boendeutrymme per inkvarterad arbetare.

22.6 Specialbestämmelser

22.6.1 Reseersättningar och ersättning för resetid på kom- menderingsorten

Om det på kommenderingsorten inte är möjligt att få bostad i när- heten av arbetsplatsen och arbetstagaren på grund av det måste bo över fem kilometer från arbetsplatsen, är han berättigad till ersättning för resekostnaderna. Ersättningens storlek bestäms i första hand av den avgift som uppbärs i allmänna kommunika- tionsmedel för sträckan i fråga. Är arbetare på grund av bristande allmänna kommunikationsförbindelser tvungen att anlita egen bil tillämpas avtalspunkten om användning av egen bil.

Ifall arbetsplatsen på kommenderingsorten med allmänna vägar mätt ligger på över 40 kilometers avstånd från den tillfälliga bo- stad arbetstagaren använder betalas för denna resa ersättning för resetid enligt vad man ovan avtalat om i underpunkt 22.4.3.

22.6.2 Frånvaro på kommenderingsplatsen utan godtagbar orsak

Ifall arbetstagaren utan godtagbar orsak är borta från arbetet på kommenderingsplatsen minskas dagtraktamentets belopp för frånvarodagen i förhållande till den tid då arbetstagaren inte har utfört arbete.

Om frånvaron direkt ansluter sig till en fridag strax före eller efter arbetsdagen utbetalas inget dagtraktamente för denna fridag.‌

22.6.3 Hemresor i samband med helgdagar

Arbetsgivaren ersätter arbetstagarens resekostnader till hemor- ten och därifrån tillbaka till arbetsplatsen, betalar dagtraktamente samt ersättning för resetiden under resan och nattresepenning enligt förutsättningarna i det här kapitlet om arbetstagaren före påsk-, midsommar- eller juldagen har arbetat oavbrutet i minst tre veckor på kommenderingsorten.

Arbetstagaren har i den ovan avsedda situationen inte rätt att avbryta sin arbetskommendering om arbetets tekniska karaktär eller andra tvingande skäl hindrar det.

22.6.4 Hemresa i anslutning till arbetsoförmåga

Om arbetsgivaren på grund av sjukdom eller olycksfall skickar hem arbetstagaren från kommenderingsorten, betalar arbetsgi- varen kostnaderna för hemresan enligt bestämmelserna i detta kapitel. Ersättning för resetid betalas för den tid av hemresan för vilken man inte betalar lön för sjuktid.

22.7 Arbete utomlands

En arbetstagare bör inte utan eget godkännande sändas på kom- mendering utomlands. Något särskilt godkännande behövs inte om det är fråga om en brådskande arbetskommendering, om ar- betstagarens arbetsavtal förutsätter resor också till utlandet el- ler om utlandskommenderingar hör till arbetstagarens normala arbetsuppgifter.

För researbete utomlands ska man skriftligt avtala om lönevill- kor, betalningssätt och andra ekonomiska förmåner i anslutning till anställningsförhållandet innan resan börjar. För avtalsären- den, se förbundens guide "Työehdot ulkomaantyössä" (Arbets- villkor i arbete utomlands).‌‌

Dagtraktamentet i varje enskilt land är det skattefria belopp för dagtraktamente som årligen fastställs av skattestyrelsen.

I researbete utomlands tillämpas bestämmelserna i detta kollek- tivavtal i den mån de inte strider mot lagstiftningen i ifrågava- rande land.

22.8 Undantagsstadganden

När det gäller ersättning av kostnaderna för researbete i s.k. gränsarbete och arbetsplatser som ligger i Sverige i fråga om ett företag som ansluter sig som medlem till något svenskt arbetsgi- varförbund eller ingår ett separat kollektivavtal med ett svenskt fackförbund, iakttas de bestämmelser som gällde i kollektivav- talet för teknologiindustrin 2011-2013. De här bestämmelserna finns på förbundens webbplatser.

22.9 Lokalt avtal

Genom lokala avtal kan man avvika från bestämmelserna angå- ende ersättning för kostnader som arbetskommenderingen för- orsakar och som avses i punkterna 22.4 - 22.8. Ifall researbete utförs allmänt på arbetsplatsen, uppgörs ett sådant lokalt avtal skriftligen mellan arbetsgivaren och huvudförtroendemannen.

23 SÖCKENHELGSERSÄTTNING OCH ÖVRI- GA ERSÄTTNINGAR OCH FÖRMÅNER ‌‌‌

23.1 Helgdagar som ersätts

Till en arbetstagare med timlön betalas som helgdagsersättning 8 timmars lön enligt medeltimlönen för

• långfredagen

• annandag påsk

• Kristi himmelsfärdsdag

samt för följande dagar om de inte infaller på en lördag eller söndag:

• nyårsdagen

• trettondagen

• första maj

• midsommarafton

• julafton samt

• juldagen och annandag jul.

Söckenhelgsersättningen för arbetare som utför deltidsarbete ut- räknas så, att ovannämnda söckenhelgsersättning multipliceras med kvoten av ifrågavarande ordinarie veckotimmars antal och talet 40.

23.2 Förutsättningarna för betalning av söckenhelgs- ersättning

Söckenhelgsersättning betalas en arbetstagare vars anställnings- förhållande oavbrutet har varat i minst en månad före söcken- helgen i fråga. Söckenhelgsersättning betalas inte ut om arbets- tagaren har varit frånvarande utan godtagbar orsak från arbetet den sista arbetsdagen före söckenhelgen eller den arbetsdag som följer närmast efter söckenhelgen eller om söckenhelgen ingår i

en oavlönad period. Söckenhelgsersättning betalas också för de söckenhelger som på grund av ekonomiska orsaker eller produk- tionsorsaker infaller under de 15 första kalenderdagarna av en permittering.‌

Om arbetstagaren utan tillåtelse har varit borta på en helgdag som enligt arbetstidsschemat är arbetsdag, utbetalas ingen söckenhel- gsersättning.

23.3 Övriga ersättningar och förmåner

23.3.1 Arbetstagarens rätt till ledighet

Arbetare har rätt att får ledigt från arbetet:

• den dag han vigs till äktenskap,

• på sin 50- och 60-årsdag,

• på en anhörigs jordfästningsdag.

I första hand används arbetstidens utjämningsledighet till givan- det av ledighet.

23.3.2 Uppbåd och repetitionsövning

Arbetsgivaren betalar till en arbetstagare som för första gången deltar i värnpliktsuppbåd en ersättning som motsvarar förtjänsten för högst en arbetsdag för uppbådsdagen.

Ifall arbetare under uppbådsdagen också är i arbete får han dess- utom lön för den tid han är i arbete.

För arbetare som deltar i separat läkarundersökning som ansluter sig till uppbåd erläggs ersättning för förlorad arbetsförtjänst för den tid som enligt godtagbar redogörelse åtgått till undersök- ningen och som han är tvungen att vara borta från arbetet under ordinarie arbetstid.

Arbetsgivaren betalar lön för tiden för reservövningen så, att ar- betaren får fulla löneförmåner då reservistlönen från staten med- räknas. Arbetsgivaren får dra av reservistlönen för arbetsdagar som antecknats i arbetstidsschemat.

Bestämmelsen tillämpas också på de arbetstagare som med stöd av civiltjänstgöringslagen förordnas till tjänstgöring som ersätter repetitionsövningar eller som med stöd av räddningslagen utbil- das för specialuppgifter inom befolkningsskyddet.

Grunden för ersättningen är medeltimlönen.

23.3.3 Möten i Industrifackets administrativa organ

En arbetstagare som har valts in i Metallarbetarförbundets sty- relse, förbundsfullmäktige eller till förbundskongressen, har rätt att få befrielse från arbetet för att delta i officiella möten ordnade av dessa administrativa organ.

Arbetaren ska meddela om behovet av befrielse så snabbt som möjligt och förete en saklig utredning om den tid som behövs för deltagande i mötet.

23.3.4 Grupplivförsäkring

Arbetsgivaren tecknar och bekostar en grupplivförsäkring för ar- betarna såsom mellan centralorganisationerna överenskommits.

V SÄKERHET I ARBETET OCH ARBETAR- SKYDD ‌‌

Syftet med arbetarskyddsverksamheten är att sörja för arbetsta- garnas trygghet och hälsa i arbetet.

Bestämmelserna om arbetarskydd föreskriver hur arbetarskydds- samarbetet ska ordnas på arbetsplatsen.

24 ALLMÄNNA ARBETARSKYDDS- BESTÄMMELSER

Arbetsgivaren är skyldig att med nödvändiga åtgärder sörja för arbetstagarnas trygghet och hälsa i arbetet. En tillräckligt omfat- tande utredning och bedömning av riskerna utgör grunden för åtgärder för att skapa hälsosamma och trygga arbetsförhållanden.

Arbetaren bör efterfölja de bestämmelser och direktiv som ar- betsgivaren ger i enlighet med sina befogenheter. Arbetstagaren bör utan dröjsmål meddela arbetsgivaren och arbetarskyddsfull- mäktigen om säkerhetsbrister som observerats. Arbetstagaren ska med de medel och möjligheter som finns till hans förfogande rätta till felet eller bristen, om detta är möjligt utan att äventyra hans egen och andras trygghet och hälsa.

Arbetstagaren har rätt att vägra att utföra ett sådant arbete som medför allvarliga risker för arbetstagarens egen eller andra ar- betstagares liv eller hälsa. Vägran att utföra arbetet ska med- delas arbetsgivaren. Rätten att vägra att utföra arbetet fortsätter till arbetsgivaren har avlägsnat riskfaktorerna eller på annat sätt sörjt för att arbetet kan utföras på ett tryggt sätt. Det här får inte begränsa arbetet i högre grad än vad som är nödvändigt för att upprätthålla trygghet och hälsa i arbetet.

25 PERSONSKYDDSANORDNINGAR OCH SKYDDSKLÄDSEL ‌‌

Ifall det på basis av sakkunnigutlåtanden, arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsstatistik eller motsvarande gemensamt kan kon- stateras att användning av särskilda personskyddsanordningar i arbetet väsentligt förbättrar arbetarskyddsförhållandena eller de hygieniska förhållandena, införskaffar arbetsgivaren till arbets- platsen dylik skyddsanordning för arbetarens bruk även om detta inte är nödvändigt enligt 15 eller 20 § i lagen om skydd i arbete. Arbetstagaren ansvarar för skötseln av de personskyddsanord- ningar och den övriga utrustning som tilldelas honom.

Förfarandet är det samma, ifall arbetaren kan effektivt skyddas mot men som förorsakas av fuktighet, väta, drag, hetta eller köld av särskild styrka, starkt ljus eller annan farlig strålning.

Det samarbetsorgan som avses, är företagets arbetarskyddskom- mission eller motsvarande. Också företagets hälsovårdspersonal bör ges möjlighet att uttala sin åsikt om de skyddsanordningar som föreslås bli anskaffade.

Arbetsgivaren anskaffar och underhåller på sin bekostnad skydds- dräkter och -handskar till ett antal som kan anses skäligt i arbeten, där slitaget och nedsmutsningen av egna ordinära arbetskläder är större än normalt. Med underhåll avses tvätt av skyddsdräkter och reparation eller förnyande av söndriga skyddsdräkter.

26 FÖRETAGSHÄLSOVÅRD

Arbetsgivaren bör på sin bekostnad organisera företagshälsovård. Syftet med företagshälsovården är att förhindra hälsorisker och

-olägenheter som beror på arbetet och arbetsförhållandena samt för att främja arbetstagarnas trygghet, arbetsförmåga och hälsa. Organiseringen av företagshälsovården föreskrivs i lagen om fö- retagshälsovård.

26.1 Verksamhet för upprätthållandet av de anställ- das arbetsförmåga ‌‌‌

Verksamheten för att upprätthålla de anställdas arbetsförmåga sker i samarbete mellan arbetsgivaren, arbetstagaren och före- tagshälsovården. Principerna för att upprätthålla de anställdas arbetsförmåga ska skrivas in i arbetarskyddets verksamhetspro- gram eller i företagshälsovårdens verksamhetsplan.

Om därom överenskommes, kan ovan nämnda principer inskri- vas även i en plan för utvecklingsverksamhet eller motsvarande som uppgörs på arbetsplatsen. Arbetarskyddschefens och arbe- tarskyddsfullmäktigs uppgift är att delta i uppläggningen, för- verkligandet och uppföljningen av planen.

27 BESTÄMMELSER OM ARBETARSKYDD

Bestämmelserna i den här punkten tillämpas när det på arbets- platsen regelbundet arbetar minst 20 arbetstagare. En arbetar- skyddsfullmäktig ska dock väljas när det finns minst tio arbets- tagare. Arbetstagarna på en annan arbetsplats kan bland sig välja en arbetarskyddsfullmäktig.

27.1 Ordnandet av arbetarskyddsverksamheten

För arbetarskyddssamarbetet utser arbetsgivaren en arbetar- skyddschef, om arbetsgivaren inte själv sköter uppgiften. Arbe- tarnas rätt att välja arbetarskyddsfullmäktig och suppleanter för denne regleras enligt lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen.

På arbetsplatsen kan man dessutom avtala om att arbetstagarna bland sig kan välja ett eller flera arbetarskyddsombud. Då man avtalar om skyddsombudens antal, uppgifter och verksamhets- område ska man se till att verksamhetsområdena bildar ända- målsenliga enheter. Vid bedömningen av ändamålsenligheten bör man ta hänsyn till riskfaktorerna på arbetsplatsen och arbetsta- garnas möjligheter att med beaktande av skiftarbete träffa arbe- tarskyddsombuden.

27.2 Arbetarskyddskommission och andra samar- betsorgan ‌‌

Om man inte kommit överens om andra samarbetsformer tillsätts för arbetarskyddssamarbetet en arbetarskyddskommission.

I lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskydds- samarbete på arbetsplatsen finns i 43 g § bestämmelser om de arbetarskydsfrågor som på arbetsplatsen gemensamt skall be- handlas i arbetarskyddskommissionen.

27.3 Arbetarskyddspersonalens uppgifter

A. Arbetarskyddschef

Till arbetarskyddschefens uppgifter hör, utöver andra till arbetar- skyddssamarbetet hörande uppgifter, även att organisera, upprätt- hålla och utveckla arbetarskyddssamarbetet.

B. Arbetarskyddsfullmäktig

Arbetarskyddsfullmäktigens uppgifter fastställs enligt lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen. Därtill utför arbetarskyddsfullmäktigen övriga uppgifter som enligt övrig lagstiftning och övriga avtal ingår i uppdraget.

Arbetarskyddsfullmäktigen bör skriftligen meddela arbetsgiva- ren om när en vice arbetarskyddsfullmäktig vikarierar för honom.

C. Vice arbetarskyddsfullmäktig

Om arbetarskyddsfullmäktigen är tillfälligt förhindrad att sköta sina uppgifter, sköter vice arbetarskyddsfullmäktigen de nödvän- diga fullmäktigeuppgifter, som inte kan framskjutas till dess ar- betarskyddsfullmäktigens hinder upphör.

D. Arbetarskyddsombud

Om man inte lokalt avtalat om övriga uppgifter, hör det till arbe- tarskyddsombudets uppgifter att delta i behandlingen och genom- förandet av samarbetsfrågor med anknytning till arbetarskyddet inom hans eller hennes verksamhetsområde.

27.4 Utbildningsbehov och anskaffning av författ- ningar ‌‌‌

Det utbildningsbehov som förutsätts för arbetarskyddsfullmäk- tigs och vice fullmäktigs samarbetsuppgifter ska behandlas inom två månader från valet. Samtidigt förhandlar man om de prak- tiska arrangemangen för att inhämta det nödvändiga kunnandet.

Arbetsgivaren anskaffar de lagar, förordningar och övriga arbe- tarskyddsbestämmelser som arbetarskyddsfullmäktigen, arbetar- skyddsombudet och övriga arbetarskyddsorgan behöver för att sköta sina uppgifter.

28 ARBETARSKYDDSFULLMÄKTIGENS OCH ARBETARSKYDDSOMBUDETS VERKSAM- HETSFÖRUTSÄTTNINGAR

28.1 Befrielse från arbetet

Arbetarskyddsfullmäktigen beviljas vid behov tillfällig, regel- bundet återkommande eller total befrielse från arbetet för att sköta sina uppgifter. Skyddsombudet samt övriga personalföre- trädare som deltar i det samarbete mellan företaget och persona- len som förutsätts i detta avtal, ges vid behov tillfällig befrielse från arbetet.

Då man beviljar arbetarskyddsfullmäktigen befrielse från arbetet tillämpas följande principer:

A Det är ändamålsenligt att överenskomma om arbetar- skyddsfullmäktigens tidsanvändning mellan arbetsgivaren och arbetarskyddsombudet.

B Om man inte har kommit överens om arbetarskyddsfull- mäktigens tidsanvändning i enlighet med ovanstående, beräknas befrielsen från arbete med beräkningsformeln i punkt C, där det ingår det antal arbetstagare som arbe-

tarskyddsfullmäktigen representerar och de koefficienter som används för variationsgränsvärdena och som framgår i samband med de nedan nämnda branscherna. På valet av beräkningskoefficient inverkar arbetarskydds- och ar- betshälsoriskerna, allvarlighetsgraden och utvecklingen av olycksfallen och yrkessjukdomarna, arbetets förändrings- grad, arbetets art, territoriella omfattning samt såväl psy- kiska som fysiska arbetsförhållanden.

På en gemensam arbetsplats (arbetarskyddslagen 49 §) ska förhållandena i arbetsmiljön beaktas när arbetsgivaren fast- ställer tidsanvändningen för den arbetarskyddsfullmäktig som utövar den huvudsakliga beslutanderätten.

C Beräkningsformel: antalet arbetstagare som arbetarskydds- fullmäktig representerar x koefficienten = tid i timmar/4 veckor

D Ifall överenskommelse inte nås angående koefficienten för arbetarskyddsfullmäktigens tidsanvändning, används i for- meln gränsvärdenas medeltal, som nämns i samband med de olika branscherna.

E Befrielsen är alltid minst 4 timmar inom en fyra veckors period.

F Det antal arbetstagare som arbetarskyddsfullmäktigen re- presenterar fastställs omedelbart före arbetarskyddsfull- mäktigevalet samt vid motsvarande tidpunkt ett år efter valet.

Vid räkning av antalet arbetstagare som arbetarskyddsfull- mäktige företräder beaktas också det genomsnittliga antalet hyrda arbetstagare som arbetat på arbetsplatsen under året då antalet fastställs, om antalet hyrda arbetstagare uppgått till i genomsnitt minst 20 personer under granskningspe- rioden.

För beräkning av arbetarskyddsfullmäktigens arbetsbefrielse är de avtalade branschspecifika koefficienternas variationsgränsvär- den och deras medeltal följande:

Branscherna (NI 2002):

Koefficienternas varia- tionsvärden och deras medeltal:

Gruvverksamhet (15)

Metallförädling (27)

Metallvarutillverkning (28) Byggande av fartyg och båtar samt tillverkning av rälsfordon (35)

gränsvärden 0,28- 0,37

medeltal 0,33

Tillverkning av maskiner och anläggningar (29) Tillverkning av elmaskiner och -anläggningar (31)

Tillverkning av transportmedel

(34)

gränsvärden 0,23-0,31

medeltal 0,27

III

Tillverkning av elektronikpro- dukter (30)

Tillverkning av telekommunika- tionsprodukter (32) Tillverkning av finmekaniska

produkter (33)

gränsvärden 0,20-0,27

medeltal 0,23

Ifall arbetarskyddsfullmäktig befriats från arbete med regelbun- det återkommande intervaller bör han sköta sin uppgift huvud- sakligen under denna tid. För skötande av nödvändiga ärenden bör arbetsledningen dock bevilja befrielse från arbetet även vid annan tidpunkt som med hänsyn till arbetet är lämplig.

Document Metadata

Table of Contents

KOLLEKTIVAVTAL - ARBETARE

Document Metadata