Avtal om familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler i

Stadsdelsnämnden Askim-Frölunda-Högsbo org. nr. 212000-1355 (nedan kallad SDN) och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd org. nr. 2321000131, (nedan kallad HSNG)

2 AVTALSTID

Avtalet gäller från 1 januari 2017 till 31 december 2018. Avtalet kan förlängas med max 24 månader.

3 AVTALETS FORM OCH SYFTE

Detta avtal är ett samverkansavtal. Avtalet reglerar åtaganden, organisation och inriktning för samverkan samt den ekonomiska fördelningen mellan HSNG och SDN.

Syftet med avtalet är att skapa stabilitet i samverkansarbetet och säkra en gemensam utveckling av arbetet med barn och familjer i stadsdelen.

4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR AVTALET

Familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler har sin grund i arbetet med att minska skillnader i livsvillkor och hälsa. För att nå måluppfyllelse är samverkan mellan huvudmännen en förutsättning.

Följande utgör strategiska förutsättningar för detta avtal:

• Det övergripande målet för Sveriges nationella folkhälsopolitik: ”Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen”.

• Västra Götalandsregionens ”Samling för social hållbarhet

• Göteborgs Stads fokusområde ”Ge varje barn en god start i livet” som är en del av ”Jämlikt Göteborg – hela staden socialt hållbar”.

Följande styrdokument ligger till grund för avtalet:

• Budget för Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd (HSNG)

• Budget för Göteborgs Stad

• ”Avsiktsförklaring - Familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler i Göteborg” 1

• ”Vägledning - Familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler i Göteborg”2

• Samverksansplattformen ”Familjecentrerat arbetssätt som grund för samarbetet och samordnade insatser, Västbus riktlinjer som stöd och struktur samt SIP som verktyg”3

5 INRIKTNING

Utgångspunkten för arbetet med familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler är att barn och unga ska lyckas i skolan.

Barn och ungas behov ska vara styrande - inte verksamhet eller organisation.

Det familjecentrerade arbetet ska bygga på flexibilitet och lokala förutsättningar så att det skapas möjligheter att omfatta samtliga familjer i stadsdelen.

1 Beslutad av kommunstyrelsen Göteborgs Stad (dnr 0818/16) och Göteborgs Hälso- och sjukvårdsnämnd.

2 Beslutad av tjänstepersoner från VGR och Göteborgs stad som ingår i styrgruppen för familjecentrerat och familjecentraler, april 2016.

3 Antagen av Kommun och sjukvård Samverkan i Göteborgsområdet

Öppna förskolor, öppna mötesplatser och familjecentraler ska tillsammans erbjuda samtliga familjer i stadsdelen ett välfungerande stöd och utgöra en stabil plattform för tidig upptäckt och tidiga insatser.

6 DEFINITIONER

6.1 Familjecentrerat arbetssätt4

Ett familjecentrerat arbetssätt avser att insatser för barn och unga tar sin utgångspunkt i hela familjen och deras levnadsvillkor. Målet är att förbättra uppväxtvillkoren för barn och unga genom att stärka familjen.

Familjerna eller barnet/den unge ska alltid uppleva att de kommit rätt med sina frågor. Samarbetet och samordningen mellan stadsdelsförvaltningens och hälso- och sjukvårdens verksamheter som vänder sig till barn, ungdomar och familjer ska präglas av ett familjecentrerat arbetssätt. Ett familjecentrerat arbetssätt kännetecknas även av:

• hälsofrämjande perspektiv där människors styrkor lyfts fram och tas tillvara,

• barnets/den unges bästa sätts i främsta rummet,

• vårdnadshavarna ses som barnets/den unges viktigaste resurser,

• det sociala nätverket runt barnet/den unge ses som viktig resurs för den unge,

• arbetssättet anpassas utifrån barnet/den unges mognadsgrad,

• gränsöverskridande samverkan där verksamheterna sätter barn-, ungdoms- och familjeperspektivet främst.

Xxxxxx/den unge ses som en kompetent och resursstark individ med rätt till delaktighet och inflytande i alla beslut som rör dem, samtidigt som barnet/den unge behandlas som mer sårbara än vuxna och vid behov får tillgång till skydd och stöd.

Familjecentrerat arbetssätt ska tillämpas av alla verksamheter inom stadsdelen och hälso- och sjukvården, även då samlokalisering i familjecentral inte är möjlig.

6.2 Familjecentral

Familjecentralen är en generell verksamhet med förebyggande och hälsofrämjande insatser. En mötesplats där vårdnadshavare har möjlighet att träffa andra. Familjecentralen består av samlokaliserade verksamheter som vänder sig till barn och vårdnadshavare. Basverk- samheterna i en familjecentral är mödra- och barnhälsovård, socialtjänst och öppen förskola. Med fördel kan fler verksamheter ingå i familjecentralen.

Familjecentralen ska främja en god hälsa hos barn och vårdnadshavare bland annat genom att:

• skapa arbetsformer där vårdnadshavare och barn är delaktiga

• erbjuda lättillgängligt stöd

• stärka det sociala nätverket runt barn och vårdnadshavare

• stärka anknytningen mellan vårdnadshavare och barn

• främja barnets språkutveckling

• vara ett kunskaps- och informationscentrum

4 Gäller generella insatser och första linjens vård och behandling för barn 0-17 år. Definition antagen av Temagrupp barn och unga 2013-05-30.

Familjecentralen kan genom sin samlade kompetens tidigt uppmärksamma barn och familjer i behov av utökat stöd och erbjuda detta.

Familjecentral är även benämningen på verksamheter som är under uppbyggnad och de organiseringar där barnmorskemottagningen inte har något rum för mottagningsverksamhet, men i övrigt deltar i familjecentralsverksamheten. Med övrigt deltagande avses till exempel: medlem i styrgrupp, part i avtalet om familjecentralen och namngivna barnmorskor som deltar i gemensamma aktiviteter.

6.3 Lokal arena

Med lokal arena avses i detta avtal en plats som är öppen för alla vårdnadshavare med yngre barn. En viktig offentlig lokal arena är öppen förskola. Andra exempel är bibliotek, resursteam inom socialtjänsten och föräldrarum på förskola. Andra lokala arenor som kan ingå i det familjecentrerade arbetet är föreningar som har bidrag från staden/VGR eller ingår i ett Idéburet Offentligt Partnerskap (IOP).

7 KOORDINATORS- OCH SAMORDNARFUNKTION

Koordinators- och samordningsfunktionerna är centrala för utveckling av det familjecentrerade arbetssättet. Det gemensamma utvecklingsarbetet ska ha tillgång till minst 1,0 årsarbetare för funktionerna koordinator och samordnare. Huvudmannen för funktionerna är SDN. Fördelningen av tjänstegrad mellan funktionerna bestäms utifrån de behov som finns i stadsdelen.

Koordinatorns uppdrag är främst att samordna och driva utvecklingen i stadsdelen utifrån familjecentrerat arbetssätt samt ingå i nätverk över staden. Uppdraget kräver bred erfarenhet och kompetens inom samverksansområdet samt högskoleutbildning. Koordinatorsfunktionen ska finnas oavsett om det finns en familjecentral eller inte.

Samordnarens uppdrag är främst att utveckla samarbetet inom familjecentralen. Uppdraget kräver bred erfarenhet och kompetens avseende arbetet på familjecentral.

8 GEMENSAM KOMPETENSUTVECKLING

Följande ingår i den gemensamma kompetensutvecklingen:

• Riktade utbildningar/workshops för berörda chefer.

• Startpaket för ny familjecentral riktat till både chefer och personal.

• Återkommande utbildning/workshops för personalen på familjecentralen och lokala arenor.

• Seminarium för inspiration, utveckling och erfarenhetsutbyte för nyckelpersoner.

9 ORGANISATION, STYRNING OCH LEDNING

9.1 Styrgrupp för familjecentrerat arbetssätt

I varje stadsdel finns NOSAM (Närområdessamverkan) med ansvar för samverkan avseende barn och unga. NOSAM Barn och Unga ska vara styrgrupp för det familjecentrerade arbetssättet i stadsdelen. Formerna ska utgå från lokala förutsättningar.

9.2 Nav för det familjecentrerade arbetssättet

Uppdraget att vara navet för det familjecentrerade arbetssättet i stadsdelen ska ligga på en familjecentral. Att vara nav innebär att sprida och utveckla det familjecentrerade arbetssättet, inklusive det generella föräldrastödet, tillsammans med andra lokala arenorna i stadsdelen.

9.3 Styrgrupp för familjecentral

Styrgruppen för familjecentralen ska bestående av närmsta chefer för personalen från ingående parter och kopplas till NOSAM Barn och Unga. Styrgruppens uppdrag samt parternas gemensamma och enskilda ansvar regleras i specifikt avtal för familjecentralen mellan de ingående parterna.

9.4 Placering av familjecentral

Familjecentralen ska i första hand lokaliseras i områden med många barnfamiljer och i socioekonomiskt utsatta områden.

9.5 Lokal till familjecentral

Ett lokalprogram per familjecentral ska finnas. Programmet ska beskriva funktioner, samband och ytor för respektive verksamhet samt gemensamma ytor.

Principer för hyresavtal:

1. Verksamheterna i familjecentralen har varsitt hyresavtal med hyresvärd. Gemensamma ytor delas 50/50.

2. Om det inte är möjligt att ha var sitt kontrakt kan Göteborgs Stad hyra hela lokalen och upplåta ytor i andra hand till verksamheterna inom Västra Götalandsregionen.

3. Om alternativ ett och två inte är möjliga kan Västra Götalandsregionen hyra hela lokalen och upplåta ytor i andra hand till verksamheterna inom Göteborgs Stad.

SDN och HSNG står som garant för respektive verksamhets lokalkostnad i händelse av att någon verksamhet avslutar samarbetet i familjecentralen under avtalstiden.

10 UTVECKLINGSFRÅGOR

Parterna är överens om att under avtalsperioden arbeta för:

• Utveckling av det generella föräldrastödet, även det som är riktat till vårdnadshavare med äldre barn (6-12 år).

• Utveckling av arbetsätt och metoder för tidig upptäckt och tidiga insatser.

11 UPPFÖLJNING

11.1 Årsrapport

Verksamhet enligt detta avtal följs upp årligen genom årsrapport. Årsrapporterna ska beskriva måluppfyllelse utifrån avtalet och innehålla en ekonomisk redovisning.

11.2 Dialog mellan parterna

Arbetet utifrån detta avtal följs upp och revideras löpande på de gemensamma presidiemötena mellan HSNG och SDN. Dialog ska ske årligen mellan tjänstepersoner från stadsdelsförvaltningen (SDF) och Koncernkontoret (VGR).

12 FINANSIERING OCH FÖRDELNING AV MEDEL

12.1 Princip för finansiering

Finansiering av detta avtal sker genom 50/50-principen. Detta innebär att HSNG och SDN står för var sin lika stor del av den totala finansieringen i avtalet.

12.2 Total ersättning

Den totala finansieringen i detta avtal är 800 tkr år 2017 och 850 tkr år 2018 för koordinator- och samordnarfunktionerna samt gemensam kompetensutveckling. Det innebär 400 tkr för HSNG och 400 tkr för SDN under 2017 samt 425 tkr för HSNG respektive 425 tkr för SDN under 2018.

12.3 Utbetalning

Utbetalning av ersättning från Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd till SDF görs två gånger per år, i mars och september, med lika delar för första respektive andra halvåret.

13 UPPSÄGNING OCH ÄNDRING AV AVTAL

Uppsägning av avtalet för upphörande eller omförhandling ska meddelas den andra parten skriftligen senast juni månad, inför nästkommande år.

Ändrade förutsättningar som påverkar avtalet ska skriftligen meddelas andra parten. Ändringar och tillägg till detta avtal ska för att vara gällande skriftligen godkännas av parterna.

14 TVIST

Tvist mellan parterna rörande tillämpning och tolkning av detta avtal ska hanteras i dialog mellan parterna.

15 UNDERSKRIFTER

Detta avtal är upprättat i två likalydande exemplar där parterna tagit var sitt original.

Göteborg 2016- Göteborg 2016-

För stadsdelsnämnden Askim-Frölunda-Högsbo För Göteborgs hälso- och

sjukvårdsnämnd

Xxxxxxx Xxxxxx Xxxxx Xxxx

Ordförande Ordförande

Document Metadata

Table of Contents

Avtal om familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler i

Document Metadata