Contract
Villkor enligt 5 a § första stycket lag (1999:678) om utstationering av arbetstagare för utstationerade arbetstagare där arbetsgivaren är etablerad inom EES eller Schweiz - hämtade från tjänstemannaavtal träffade mellan Almega Tjänsteföretagen och Un- ionen (gällande fr.o.m. 2017-11-01).
Vad särskilt gäller arbetstid följer av 5 § lag (1999:678) om utstationering av arbets- tagare att en arbetsgivare som utstationerar arbetstagare är skyldig att tillämpa ar- betstidslagen (1982:673), dock inte 12 §. För att villkoren nedan under avsnitt Ar- betstid, hämtade från kollektivavtal, ska vara möjliga att tillämpa förutsätts att ar- betsgivaren träffar kollektivavtal med Unionen.
I övrigt gäller i tillämpliga delar de bestämmelser som anges i 5 § lag (1999:678) om utstationering av arbetstagare.
Villkoren nedan hindrar inte tillämpning av villkor som är förmånligare för arbetsta- garna.
Lönesättningen ska vara individuell, differentierad och saklig. Samma värdering och tillämpning beträffande lönesättning ska gälla för såväl kvinnor som män. Lönesätt- ningen får heller inte vara diskriminerande. Föräldralediga omfattas av lönerevisionen.
Den individuella lönen och löneutvecklingen ska främst grundas på:
- arbetsuppgifternas art, innehåll, svårighetsgrad och ansvar
- uppnådda resultat jämförda med uppsatta mål
Vid lönesättningen ska även kunna beaktas samarbetsförmåga, omdöme, initiativ och engagemang, ekonomiskt ansvar, idérikedom och innovationskraft, ledningsförmåga samt sådan utveckling av egen och andras kompetens som är av vikt för verksamheten.
För vägledning om löneläget i yrken och branscher på avtalsområdet se bifogat sta- tistikunderlag. Underlaget är hämtat från Statistiska centralbyrån. Statistiken avser standard för svensk yrkesklassificering, SSYK (jämför ISCO) och standard för svensk näringsgrensindelning, SNI (jämför NACE).
Om tjänstemannen senast den oktober 2018, den 31 oktober 2019 respektive den 31 oktober 2020 har fyllt 20 respektive 24 år skall lönen uppgå till lägst
2017 | 20 år 17.170 kr | 24 år 19.895 kr |
2018 | 17.479 kr | 20.253 kr |
2019 | 17.881 kr | 20.719 kr |
Angivna lägsta löner avser tjänsteman med heltidsanställning. Vid tillämpningen av dessa belopp för deltidsanställda gäller att beloppen ska omräknas i proportion till vad deltiden utgör i procent av heltid.
Tjänstemän har rätt till övertidskompensation enligt punkten 3 om inte någon annan överenskommelse har träffats enligt punkterna 1.1 och 1.2.
Arbetsgivaren och tjänstemannen kan komma överens om att kompensation för över- tidsarbete ska ges genom att tjänstemannen i stället får högre lön och/eller fem se- mesterdagar utöver lagstadgad semester.
Sådana överenskommelser kan endast träffas med tjänstemän i chefsställning och tjänstemän vars arbetstid är svår att kontrollera eller som har frihet att förlägga sin ar- betstid. I annat fall ska särskilda skäl föreligga.
Om arbetsgivaren och tjänstemannen uttryckligen har kommit överens om att tjänste- mannen dagligen ska utföra förberedelse- och avslutningsarbete om lägst 12 minuter och lönen inte har fastställts med hänsyn till detta, ska tjänstemannen kompenseras med tre semesterdagar utöver lagstadgad semester.
Överenskommelser enligt punkterna 1.1 och 1.2 ovan ska vara skriftliga. De gäller tills vidare och kan revideras vid nästa lönerevision. Av överenskommelsen bör framgå hur tjänstemannen kompenseras för övertidsarbete.
Den part som vill att överenskommelsen ska upphöra, ska underrätta den andra parten senast två månader dessförinnan.
Med övertidsarbete som ger rätt till övertidskompensation avses arbete som utförs utö- ver den ordinarie dagliga arbetstid som gäller för tjänstemannen, om övertidsarbetet
• har beordrats på förhand eller
• har godkänts i efterhand av arbetsgivaren. Beträffande deltidsarbete se punkten 4.
Som övertid räknas inte den tid som går åt för att utföra nödvändigt förberedelse- och avslutningsarbete som normalt ingår i tjänstemannens uppgifter.
Om övertidsarbetet har utförts såväl före som efter den ordinarie arbetstiden en viss dag, ska de båda övertidsperioderna räknas ihop. Endast fulla halvtimmar tas med vid beräkningen.
Om en tjänsteman utför övertidsarbete på tid som inte ligger direkt efter den ordinarie arbetstiden, ges övertidskompensation för minst tre timmars övertidsarbete. Detta gäl- ler dock inte om endast ett måltidsuppehåll skiljer övertidsarbetet från den ordinarie arbetstiden.
Om tjänstemannen inställer sig för övertidsarbete som inte ligger direkt efter den ordi- narie arbetstiden och det uppstår reskostnader, ska arbetsgivaren ersätta dessa. Detta gäller även i de fall överenskommelse träffats enligt punkten 1.1 ovan.
Om den ordinarie dagliga arbetstiden under en viss del av året, t.ex. sommaren, är för- kortad utan att motsvarande förlängning sker under en annan del av året gäller föl- jande. Beräkning av övertidsarbete som har utförts under den del av året då den kor- tare arbetstiden tillämpats, ska ske med utgångspunkt från den dagliga arbetstid som gäller under resten av året.
Övertidsarbete kompenseras med antingen pengar (övertidsersättning) eller ledig tid (kompensationsledighet). Kompensationsledighet ges om tjänstemannen så önskar och arbetsgivaren efter samråd med tjänstemannen finner att så kan ske utan olägenhet för verksamheten vid företaget.
Vid samrådet ska arbetsgivaren så långt det är möjligt tillmötesgå tjänstemannens öns- kemål om när kompensationsledigheten ska tas ut.
Övertidsersättning per timme ges enligt följande:
Övertidsarbete kl. 06-20 helgfria måndagar-fredagar
månadslönen 94
eller efter överenskommelse
kompensationsledighet med 1 1/2 timme för varje övertidstimme
Övertidsarbete på annan tid
månadslönen 72
eller efter överenskommelse
kompensationsledighet med 2 timmar för varje övertidstimme. Med månadslön avses den aktuella fasta kontanta månadslönen.
Övertidsarbete på tjänstemannens arbetsfria vardagar jämställs med övertidsarbete på annan tid. Detsamma gäller övertidsarbete på midsommar-, jul- och nyårsafton.
Om en deltidsanställd har utfört arbete utöver den ordinarie dagliga arbetstid som gäl- ler för deltidsanställningen, betalas ersättning per överskjutande timme med
månadslönen
3,5 x veckoarbetstiden
Med månadslön avses den aktuella fasta kontanta månadslönen.
Med veckoarbetstid avses den deltidsanställdes arbetstid per helgfri vecka, räknat i ge- nomsnitt per månad.
Om mertidsarbetet har utförts såväl före som efter den ordinarie arbetstid som gäller för deltidsanställningen, ska de båda tidsperioderna räknas ihop. Endast fulla halvtim- mar tas med vid beräkningen.
En deltidsanställd har rätt till övertidskompensation om mertidsarbetet pågår före eller efter de klockslag som gäller för den ordinarie dagliga arbetstiden för en heltidsan- ställd i motsvarande befattning vid företaget. Vid beräkning av ersättning enligt punk- ten 3.2 ovan ska lönen räknas upp så att den motsvarar heltidslön.
Träffas inte individuell överenskommelse om annan lösning utges till tjänsteman sär- skilt lönetillägg. Det särskilda lönetillägget utgår för ordinarie arbetstid förlagd till da- gar och tider enligt nedan.
Särskilt lönetillägg och övertidsersättning kan således inte utgå samtidigt.
From 2017-11-01
Måndag – fredag | 18.00 – 24.00 | 37:00 KR/TIMME |
Tisdag – fredag | 00.00 – 07.00 | 55:00 KR/TIMME |
Lördag – måndag | 00.00 – 07.00 | 69:00 KR/TIMME |
Från kl 07.00 trettondagen, 1 maj, Kristi Him- melsfärd, Nationaldagen och alla helgons dag till kl 07.00 till första vardagen efter re- SPEKTIVE HELGER | 69:00 KR/TIMME | |
Från 18.00 på skärtorsdagen samt från 07.00 på pingst-, midsommar-, jul- och nyårsafton till 07.00 första vardagen efter respektive HELGER | 142:00 KR/TIMME |
From 2018-11-01
Måndag – fredag | 18.00 – 24.00 | 38:00 KR/TIMME |
Tisdag – fredag | 00.00 – 07.00 | 56:00 KR/TIMME |
Lördag – måndag | 00.00 – 07.00 | 70:00 KR/TIMME |
Från kl 07.00 trettondagen, 1 maj, Kristi Him- melsfärd, Nationaldagen och alla helgons DAG TILL KL 07.00 TILL FÖRSTA VARDAGEN EFTER RE- SPEKTIVE HELGER | 70:00 KR/TIMME | |
Från 18.00 på skärtorsdagen samt från 07.00 på pingst-, midsommar-, jul- och nyårsafton till 07.00 första vardagen efter respektive HELGER | 144:50 KR/TIMME |
From 2019-11-01
Måndag – fredag | 18.00 – 24.00 | 39:00 KR/TIMME |
Tisdag – fredag | 00.00 – 07.00 | 57:50 KR/TIMME |
Lördag – måndag | 00.00 – 07.00 | 71:50 KR/TIMME |
Från kl 07.00 trettondagen, 1 maj, Kristi Him- melsfärd, Nationaldagen och alla helgons DAG TILL KL 07.00 TILL FÖRSTA VARDAGEN EFTER RE- SPEKTIVE HELGER | 71:50 KR/TIMME | |
Från 18.00 på skärtorsdagen samt från 07.00 på pingst-, midsommar-, jul- och nyårsafton till 07.00 första vardagen efter respektive HELGER | 148:00 KR/TIMME |
Individuell överenskommelse enligt ovan ska vara skriftlig. Överenskommelsen gäller tills vidare och kan revideras vid nästa lönerevision. En part som vill att villkoren ska upphöra vid nästa lönerevision är skyldig att underrätta den andre parten senast 2 må- nader dessförinnan.
Med jourtid avses tid då tjänstemannen inte har arbetsskyldighet men åläggs att stå till arbetsgivarens förfogande på arbetsplatsen för att utföra arbete när det uppstår behov.
Xxxxxxx ska fördelas så att den inte oskäligt belastar en enskild tjänsteman. Schema för jourtid bör upprättas i god tid.
Jourtid ersätts per jourtimme med | MÅNADSLÖNEN 600 |
Dock gäller följande: | |
FRÅN FREDAG KL. 18 TILL LÖRDAG KL. 07 | MÅNADSLÖNEN 400 |
FRÅN LÖRDAG KL. 07 TILL SÖNDAG KL. 24 | MÅNADSLÖNEN 300 |
från kl. 18 dagen före till kl. 07 trettondagen, 1 maj, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx och Alla helgons dag | MÅNADSLÖNEN 400 |
från kl. 07 trettondagen, 1 maj, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx, Nat- ionaldagen och Alla helgons dag till kl. 00 första vardagen efter respektive helger | MÅNADSLÖNEN 300 |
FRÅN KL. 18 PÅ SKÄRTORSDAGEN SAMT FRÅN KL. 07 PÅ PINGST-, MID- SOMMAR-, JUL- OCH NYÅRSAFTON TILL KL. 00 FÖRSTA VARDAGEN EF- TER RESPEKTIVE HELGER | MÅNADSLÖNEN 150 |
Jourtidsersättning betalas per pass för lägst 8 timmar, i förekommande fall minskat med den tid som tjänstemannen fått övertidsersättning för.
Med månadslön avses den aktuella fasta kontanta månadslönen.
För deltidsanställda ska lönen räknas upp så att den motsvarar heltidslön.
Arbetsgivaren och en enskild tjänsteman kan komma överens om att reglerna om er- sättning enligt ovan inte ska gälla utan att tjänstemannen i stället ska få skälig ersätt- ning på annat sätt. En sådan överenskommelse ska vara skriftlig.
Villkoren gäller tills vidare och kan revideras vid nästa lönerevision.
En part som vill att villkoren ska upphöra ska underrätta den andra parten senast två månader dessförinnan.
Med beredskap avses tid då tjänstemannen inte har arbetsskyldighet men måste vara anträffbar för att kunna utföra arbete när det uppstår ett behov.
Beredskapstjänst A innebär att tjänstemannen via ett mobilt verktyg eller liknande ska vara anträffbar för att inställa sig i arbete. Beredskapstjänst A kräver inte att tjänste- mannen behöver inställa sig på någon angiven plats.
Beredskapstjänst B innebär att tjänstemannen ska inställa sig på arbetsstället eller av arbetsgivaren annan angiven plats för att utföra arbete.
Beredskapstjänst C innebär att tjänstemannen ska inställa sig i hemmet för att utföra arbete.
Anmärkning 1
För de fall arbetsgivaren vill tillämpa Beredskapstjänst C, men tjänstemannen inte an- ser att hemmet är en önskvärd arbetsplats ska inställelse i arbete ske på arbetsstället
eller på annan angiven plats. Ersättning utgår dock enligt beredskapstjänst C.
Anmärkning 2
Vid beredskapstjänst ska arbetsgivaren ta hänsyn till skäliga inställelsetider med be- aktande av tjänstemannens typ av beredskap samt andra praktiska och objektiva rele- vanta förutsättningar. En (1) timme för inställelsetid vid Beredskapstjänst B respektive dagtid vid Beredskapstjänst C kan tjäna som utgångspunkt. Inställelsetid kan vara både kortare och längre.
Beredskap ska schemaläggas så att den inte oskäligt belastar enskild tjänsteman. Schema bör upprättas och kommuniceras i god tid.
Anmärkning
Med oskäligt belastar avses som exempel att beredskap inte ska schemaläggas på för få tjänstemän eller att beredskap schemaläggs i flera beredskapspass under samma dygn utan samband med ordinarie arbetstid.
Förläggningstidpunkt | Ersättning per timme | ||
A | B | C | |
MÅNDAG KL 00 – FREDAG KL 18 | Månadslön 1750 | Månadslön 1400 | Månadslön 1650 |
fredag kl 18 - lördag kl 07, samt från kl 18 dagen före till kl 07 Tretton- dagen, 1 maj, Kristi Himmelsfärds- dag, Alla Helgons dag och National- DAGEN | Månadslön 1100 | Månadslön 900 | Månadslön 1050 |
lördag kl 07 – söndag kl 24 samt från kl 07 Trettondagen, 1 maj, Kristi Him- melsfärdsdag, Alla Helgons dag och Nationaldagen till kl 00 första var- dagen efter respektive Helg | Månadslön 750 | Månadslön 600 | Månadslön 700 |
Från kl 18 på Skärtorsdagen samt från kl 07 på pingst-, midsommar-, JUL-, OCH NYÅRSAFTON TILL KL 00 FÖRSTA VARDAGEN EFTER RESPEKTIVE HELG | Månadslön 450 | Månadslön 350 | Månadslön 400 |
För deltidsanställda ska lönen räknas upp så att den motsvarar heltidslön.
Ersättning för att tjänstemannen har beredskap betalas per pass för lägst 1 timme avse- ende Beredskapstjänst A, 4 timmar för Beredskapstjänst B och 2 timmar för Bered- skapstjänst C, i förekommande fall minskad med den tid som tjänstemannen har fått ersättning för vid beordrad inställelse i arbete enligt punkten 5 nedan.
Arbetat tid per timme ersätts enligt följande:
Vid beordrad inställelse i arbete betalas övertidsersättning för faktiskt arbetad tid dock;
1) minst 30 minuter vid utfört arbete enligt Beredskapstjänst A,
2) minst för tre timmar vid utfört arbete enligt Beredskapstjänst B respektive,
3) minst för två timmar vid utfört arbete enligt Beredskapstjänst C.
Tjänsteman som har Beredskapstjänst B, men utför arbete enligt Beredskapstjänst A, ska ersättas för minst en timme.
För deltidsanställda ska lönen räknas upp så att den motsvarar heltidslön. Ersättning för resekostnader i anslutning till Beredskapstjänst B betalas ut.
Arbetsgivaren och en enskild tjänsteman kan komma överens om att reglerna om er- sättning enligt ovan inte ska gälla utan att tjänstemannen i stället ska få skälig ersätt- ning på annat sätt. En sådan överenskommelse ska vara skriftlig och bör innehålla uppgift om den ersättning som erhålls istället för ersättning för beredskapstjänst.
Överenskommelsen gäller tillsvidare och kan revideras vid nästa lönerevision.
Den part som vill att en enskild överenskommelse ska upphöra ska underrätta den andra parten senast två månader dessförinnan.
Anmärkning 1
Det kan vara lämpligt att diskutera enskilda överenskommelser om beredskap i sam- band med lönerevision.
Anmärkning 2
När en enskild överenskommelse upphör betalas inte längre den avtalade ersättning
eller annan kompensation som överenskommits. Ersättning utgår istället enligt kollek- tivavtalets huvudregel.
Tjänstemän har rätt till restidsersättning enligt punkten 3 med följande undantag:
Undantag
1) Arbetsgivaren och den tjänsteman som har träffat överenskommelse om kompen- sation för övertid enligt avsnittet Övertidskompensation, punkterna 1.1 och 1.2, kan komma överens om att bestämmelserna om restidsersättning inte ska gälla.
2) Arbetsgivare och tjänstemän kan komma överens om att kompensation för restid ska ges i annan form, t.ex. genom att förekomsten av restid beaktas när lönen fast- ställs.
3) Tjänstemän med arbete som normalt medför tjänsteresor i betydande omfattning, t.ex. resande försäljare och servicetekniker, har rätt till restidsersättning endast om arbetsgivaren och tjänstemannen kommit överens om detta.
Restid är den tid under en beordrad tjänsteresa som går åt för att resa till bestämmelse- orten.
Vid beräkning av restid som ger rätt till ersättning tas endast sådan restid med som lig- ger före eller efter tjänstemannens ordinarie arbetstid.
Om restiden ligger såväl före som efter den ordinarie arbetstiden en viss dag ska de båda tidsperioderna räknas ihop. Endast fulla halvtimmar tas med vid beräkningen.
Om arbetsgivaren har bekostat sovplats på tåg eller båt under resan eller en del av denna, ska tiden kl. 22 ‑ 08 inte räknas med.
Som restid räknas även normal tidsåtgång då tjänstemannen under tjänsteresa själv kör bil eller annat fordon, oavsett om detta tillhör arbetsgivaren eller inte.
Resan ska anses påbörjad och avslutad enligt de bestämmelser som gäller för trakta- mentsberäkning eller motsvarande vid respektive företag.
1) Restidsersättning per timme månadslönen
240
Restidsersättning enligt divisorn 240 betalas för högst sex timmar per kalender- dygn, om inte längre restid visas.
2) När resan skett under tiden fredag kl. 18 - måndag kl. 06 månadslönen
190
3) När resan skett under tiden från kl. 18 dag före arbetsfri helgdagsafton eller helg- dag till kl. 06 dag efter helgdag
månadslönen 190
Med månadslön avses den aktuella fasta kontanta månadslönen.
För deltidsanställda ska lönen räknas upp så att den motsvarar heltidslön.
Semesterlönen utgörs av den månadslön som är aktuell vid semestertillfället och se- mestertillägg.
Semestertillägget för varje betald semesterdag är
• 0,8 % av tjänstemannens månadslön som är aktuell vid semestertillfället och even- tuella fasta lönetillägg per månad. Beträffande ändrad sysselsättningsgrad, se punkten 4 nedan
• 0,5 % av summan av den rörliga lönedel som har betalats ut under intjänandeåret.
Om tjänstemannen inte tjänat in full semester ska semestertillägget 0,5 % justeras upp enligt följande:
0,5 % x det antal semesterdagar som tjänstemannen har rätt till Antalet betalda semesterdagar som tjänstemannen har tjänat in
Med fasta lönetillägg avses här t.ex. fasta skift-, jour-, beredskaps-, övertids- och res- tidstillägg, garanterad minimiprovision eller liknande.
Med rörlig lönedel avses t.ex. provision, tantiem, bonus, premielön, skift-, jour-, be- redskaps- och ersättning för förskjuten arbetstid eller liknande, i den mån den inte räk- nats in i månadslönen.
Med provision, tantiem, bonus och liknande avses här sådana rörliga lönedelar som di- rekt samband med tjänstemannens personliga arbetsinsats.
I övertids-, mertids- och restidsersättning ingår semesterlön.
Till summan av den rörliga lönedel som har betalats ut under intjänandeåret ska för varje kalenderdag med semesterlönegrundande frånvaro läggas en genomsnittlig dags- inkomst av rörliga lönedelar.
Genomsnittlig dagsinkomst =
Under intjänandeåret utbetald rörlig lönedel
Antalet anställningsdagar, minus semesterledighetsdagar och hela dagar med semesterlönegrundande frånvaro under intjänandeåret.
Skift-, jour-, beredskapsersättning och ersättning för förskjuten arbetstid och liknande ska inte tas med i ovanstående genomsnittberäkning, om tjänstemannen under intjä- nandeåret haft sådan ersättning under högst 60 kalenderdagar.
Ersättning för varje betald semesterdag som inte tagits ut är 4,6 % av den aktuella må- nadslönen samt semestertillägg enligt punkterna 1 och 2 ovan.
Om tjänstemannen under intjänandeåret haft annan sysselsättningsgrad än vid se- mestertillfället ska den månadslön som är aktuell vid semestertillfället proportioneras i förhållande till andelen av full ordinarie arbetstid som gällde vid arbetsplatsen under intjänandeåret. Om sysselsättningsgraden har ändrats under löpande kalendermånad ska vid beräkningen användas den sysselsättningsgrad som har gällt under flertalet ka- lenderdagar av månaden. Beträffande begreppet månadslön, se punkt 1 ovan.
Villkoren nedan gäller för tjänstemän. Bestämmelserna i punkterna 2–5 gäller ej för tjänstemän som utför arbete under sådana förhållanden att det inte kan anses som ar- betsgivarens skyldighet att vaka över hur arbetet är anordnat eller har förtroendet att själva disponera sin arbetstid.
Tjänstemän som träffar överenskommelse om att kompensation för övertidsarbete ska ersättas med längre semester och/eller högre lön kan träffa överenskommelse om att de skall vara undantagna från tillämpningen av punkterna 2–5 i (bestämmelser om or- dinarie arbetstid, övertid, jourtid samt anteckningar om övertid och jourtid).
Den ordinarie arbetstiden får inte överstiga 40 timmar i genomsnitt per helgfri vecka under en begränsningsperiod om tre månader. Dock får arbetstiden i en enskild vecka inte överstiga 48 timmar.
För tjänstemän i intermittent treskiftarbete får den ordinarie arbetstiden inte överstiga 38 timmar i genomsnitt per helgfri vecka och år.
För tjänstemän i kontinuerligt treskiftarbete får den ordinarie arbetstiden inte överstiga 36 timmar i genomsnitt per helgfri vecka och år.
Arbetsgivaren och den enskilde tjänstemannen kan när det föreligger särskilda om-
ständigheter träffa överenskommelse om en begränsningsperiod om högst fyra måna- der eller om annan omfattning av den ordinarie arbetstiden. Om begränsningsperioden bestäms till längre tid än två månader får en sådan enskild överenskommelse sägas upp en månad före begränsningsperiodens utgång.
Vid arbetstidens förläggning skall hänsyn tas såväl till verksamhetens behov som till tjänstemannens behov och önskemål. Inriktningen skall vara att så långt möjligt beakta tjänstemannens möjligheter att förena arbete med familjeliv och socialt liv i övrigt.
Den enskilde tjänstemannen har rätt att få sina önskemål om arbetstidens längd och förläggning prövade av arbetsgivaren. Om tjänstemannens önskemål inte kan tillgodo- ses ska arbetsgivaren på begäran ange skälen för detta. Den enskilde tjänstemannens önskemål ska även vägas mot andra tjänstemäns behov och önskemål.
Arbetstiden får inte förläggas på ett sådant sätt att två arbetspass delas med ett längre uppehåll än 30 minuter. Detta gäller dock inte vid lunchrast (maximalt 60 minuter) el- ler i nödfall.
Anmärkning
Även om schemaläggning enligt ovan medför att tjänstemannens arbetstid varierar mellan månaderna ska tjänstemannens fasta kontanta månadslön vara oförändrad.
Med övertidsarbete avses arbete som har utförts utöver den ordinarie arbetstiden för tjänstemannen om
• övertidsarbetet har beordrats på förhand eller
• övertidsarbetet har godkänts i efterhand av arbetsgivaren.
Som övertidsarbete räknas inte den tid som går åt för att utföra nödvändigt förbere- delse- och avslutningsarbete som normalt ingår i tjänstemannens arbete.
Vid beräkning av fullgjord övertid tas endast fulla halvtimmar med.
Om övertidsarbetet har utförts såväl före som efter den ordinarie arbetstiden en viss dag, ska de båda övertidsperioderna räknas ihop.
Arbete som utförs utöver den ordinarie arbetstiden för deltidsanställda tjänstemän och som ersätts som mertid enligt avsnittet Övertidskompensation räknas inte av från övertidsutrymmet.
Arbetsgivare och tjänsteman kan träffa överenskommelse om att övertiden ska beräk- nas efter begränsningsperioden. Ersättning för övertid ska då utgå såsom ”vid över- tidsarbete på annan tid” enligt avsnittet Övertidskompensation. En sådan enskild över- enskommelse gäller tills vidare med tre månaders uppsägningstid.
När det finns särskilda behov får allmän övertid tas ut med högst 200 timmar per ka- lenderår. Vid beräkning av övertid skall ledighet som förläggs till arbetstagarens ordi- narie arbetstid eller jourtid likställas med fullgjord arbetstid.
Om övertidsarbete ersätts med kompensationsledighet enligt avsnittet Övertidskom- pensation återförs motsvarande antal timmar till övertidsutrymmet enligt punkten 3.2 ovan.
Under kalenderåret får högst 100 timmar återföras till övertidsutrymmet.
Om en natur- eller olyckshändelse eller någon annan därmed jämförlig omständighet, som inte kunnat förutses, vållat avbrott i verksamheten eller medfört överhängande fara för sådant avbrott eller skada på liv, hälsa eller egendom, ska övertid som full- gjorts med anledning därav inte beaktas vid beräkning av övertid enligt punkten 3.2 ovan.
Om det på grund av verksamhetens natur är nödvändigt att tjänstemannen står till ar- betsgivarens förfogande på arbetsstället för att utföra arbete när det uppstår behov, får jourtid tas ut med högst 48 timmar under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad. Som jourtid anses inte tid då tjänstemannen utför arbete för arbets- givarens räkning.
Arbetsgivaren skall föra de anteckningar som krävs för beräkning av övertid enligt punkten 3 och xxxxxxx enligt punkten 4. På samma sätt ska anteckningar föras avseende mertid för deltidsanställda. Tjänstemannen har rätt att ta del av dessa anteckningar.
Anmärkning
Även för tjänstemän som är undantagna från punkterna 2–5 är det av ömsesidigt in- tresse att ha en uppgift om den totala arbetstidens omfattning för dessa tjänstemän.
Tjänstemannen bör fortlöpande lämna uppgift om arbetstidens omfattning till arbets- givaren. Detta ska ske på sådant sätt som tjänstemannen och arbetsgivaren finner lämpligt.
Den sammanlagda arbetstiden får uppgå till högst 48 timmar per vecka under en be- gränsningsperiod om fyra månader.
Vid beräkning av den sammanlagda arbetstiden skall semester och sjukfrånvaro under tid då arbetstagaren annars skulle ha arbetat likställas med fullgjord arbetstid.
Anmärkning
I den sammanlagda arbetstiden ingår ordinarie arbetstid, övertid (även nödfallsöver- tid), mertid och jourtid.
Med natt avses en period om minst sju timmar som omfattar perioden kl. 22 - 06. Med nattarbetande avses arbetstagare som normalt utför minst tre timmar av sitt arbetspass nattetid samt arbetstagare som troligen kommer att fullgöra en tredjedel av sin årsar- betstid på natten.
Arbetstiden för nattarbetande tjänstemän får under varje period om 24 timmar inte överstiga 8 timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om fyra månader.
Nattarbetande vars arbete innebär särskilda risker eller stor fysisk eller mental an- strängning får inte arbeta mer än åtta timmar inom den 24-timmarsperiod när de utför nattarbete. Avvikelse får göras tillfälligtvis om det föranleds av något särskilt förhål- lande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren. Sådan avvikelse får göras endast under förutsättning att arbetstagaren ges motsvarande kompensationsledighet.
Semester och sjukfrånvaro under tid då tjänstemannen annars skulle ha arbetat skall likställas med fullgjord arbetstid.
När arbetsdagen är längre än fem timmar har tjänstemannen rätt till rast.
Arbetsgivaren skall på förhand ange rasternas längd och förläggning så noga som om- ständigheterna medger.
Rasternas antal, längd och förläggning skall vara tillfredsställande med hänsyn till ar- betsförhållandena. Under rast har tjänstemannen rätt att lämna arbetsplatsen eftersom rasten inte är betald arbetstid.
Anmärkning
En god arbetsmiljö förutsätter att det, utöver rasterna, är möjligt att ta pauser under arbetsdagen.
Rast får bytas mot måltidsuppehåll på arbetsplatsen om det är nödvändigt med hänsyn till arbetsförhållandena eller med hänsyn till sjukdomsfall eller annan händelse som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren. Sådant måltidsuppehåll räknas in i arbetsti- den.
Tjänstemannen skall beredas minst elva timmars sammanhängande ledighet för vila per 24-timmarsperiod. Vila bör vara förlagd till natt, varvid avses att perioden kl 00– 05 ska ingå.
Avvikelse får göras tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren, under förutsättning att tjänstemannen komp- enseras med motsvarande ledighet.
Anmärkning
Avvikelse från dygnsvilan förutsätter att tjänstemannen ges förlängd viloperiod timme mot timme svarande mot avvikelsen. Den förlängda viloperioden skall om möjligt för- läggas i anslutning till det arbetspass som avbrutit viloperioden.
Om arbetsgivaren beslutar att förlägga motsvarande viloperiod till arbetstid skall lö- neavdrag ej göras.
Tjänstemannen skall beredas minst 36 timmars sammanhängande ledighet under varje period om sju dagar.
Avvikelse får göras tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren, under förutsättning att tjänstemannen komp- enseras med motsvarande ledighet. Ledigheten skall om möjligt förläggas till vecko- slut.
Om arbetsgivaren beslutar att förlägga motsvarande viloperiod till arbetstid skall löne- avdrag ej göras.
Arbetsgivaren ska tillse att de utstationerade arbetstagarna är omfattade av ett arbets- skadeförsäkringsskydd. Om sådant saknas eller väsentligt understiger det skydd som följer av Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) ska sådan försäkring tecknas hos AFA Trygghetsförsäkring.