Anmälan Lantbruksföretag med 100-400 djurenheter
1 (11)
Anmälan Lantbruksföretag med 100-400 djurenheter
enligt 2 kap. 1§, 9 kap. 6§ miljöbalken
Brukares/företags namn | Anläggningsnamn |
Adress | Fastighetsbeteckning där animalieproduktionen bedrivs |
Postnummer | Ort |
Telefon | Mobiltelefon |
E-post adress | Telefax |
Organisationsnummer / personnummer | Kontaktperson |
Faktureringsadress (om annan än brukarens adress ovan) |
Fastighetsägare om annan än brukare
Namn | Adress |
Postnummer | Ort |
Telefon | Mobiltelefon |
□ Utökning av befintlig animalieproduktion □ Nystart av animalieproduktion □ Annat: |
Tidigare beslut enligt miljöbalken eller motsvarande som berör verksamheten |
Verksamhetsbeskrivning
Alingsås kommun Postadress: 441 81 Alingsås
Nuvarande verksamhet/produktion Beskriv animalieproduktionens inriktning, inhysningssystem och gödselhantering, utgödslingsintervall m.m. |
Planerad verksamhet/produktion Beskriv förändringarna i produktionen, djurens inhysning och gödselhantering. Antal djur som tillkommer mm |
Djurhållning i befintliga och planerade djurstallar
Tabell A, för fastgödsel, urin och flytgödselsystem
Djurslag | Antal djur/platser i bef. xxxxxxxx | Xxxxx djur/platser efter utbyggnad. | Typ av gödsel (fast, klet, flyt, ströbädd) |
Xxxxxxx, 6 000 kg mjölk/år | |||
Mjölkko, 8 000 kg mjölk/år | |||
Mjölkko, 10 000 kg mjölk/år | |||
Kviga/stut < 1 år | |||
Kviga/stut > 1 år | |||
Gödtjur, 1-12 mån | |||
Vallfodertjur, 1-16 mån | |||
Betestjur, 1-18 mån | |||
Diko, 6 mån stallperiod | |||
Sugga i produktion | |||
Suggplats i satellit, 16 v system | |||
Suggplats i suggnav | |||
Slaktsvin, 3,0 omg/år | |||
Värphöns, 100 st | |||
Unghöns, 100 st, 2,2 omg/år | |||
Häst |
Tabell B, för gödselsystem med djupströbädd
Slaktkycklingar 100 st, 7,0 omg/år | |||
Kalkon, 100 st, 2,3 omg/år | |||
Häst | |||
Får, 6 mån stallperiod | |||
Mjölkko, 8000 kg mjölk/år | |||
Kviga/stut, < 1år | |||
Kviga/stut, > 1år | |||
Sugga i produktion | |||
Befintlig och planerad lagring av gödsel
Behållare | Nr 1 | Nr 2 | Nr 3 | Nr 4 | ||||
Flytgödselbehållare, | m3 | m3 | m3 | m3 | ||||
Urinbehållare, volym | m3 | m3 | m3 | m3 | ||||
Xxxxx pumpgrop i botten så att brunnen kan tömmas helt? | □ Ja □ Nej | □ Ja □ Nej | □ Ja □ Nej | □ Ja □ Nej | ||||
Tillägg för vatten från mjölkrum | m3 | m3 | m3 | m3 | ||||
Tillägg för vatten från spolning, lösdrift | m3 | m3 | m3 | m3 | ||||
Tillägg för vatten från tak, (spol)platta, plansilo | m3 | m3 | m3 | m3 | ||||
Behållare | Nr 1 | Nr 2 | Nr 3 | Nr 4 | ||||
Tillförs flytgödseln och urinen under täckning? | □ Ja | □ Nej | □ Ja | □ Nej | □ Ja | □ Nej | □ Ja | □ Nej |
Stabilt svämtäcke? | □ Ja | □ Nej | □ Ja | □ Nej | □ Ja | □ Nej | □ Ja | □ Nej |
Tak? | □ Ja | □ Nej | □ Ja | □ Nej | □ Ja | □ Nej | □ Ja | □ Nej |
Öppen yta? | □ Ja | □ Nej | □ Ja | □ Nej | □ Ja | □ Nej | □ Ja | □ Nej |
Annat? Vad? | ||||||||
Fastgödsel, djupströgödsel
Fastgödsel | Nr 1 | Nr 2 | Nr 3 | Nr 4 |
Gödselplatta | m2 | m2 | m2 | m2 |
Lagringshöjd | m | m | m | m |
Xxxxx tak över plattan? | □ Ja □ Nej | □ Ja □ Nej | □ Ja □ Nej | □ Ja □ Nej |
Xxxxx stödmurar? | □ Ja □ Nej | □ Ja □ Nej | □ Ja □ Nej | □ Ja □ Nej |
Xxxxxxx på antal sidor | sidor | sidor | sidor | sidor |
Stödmurarnas höjd | m | m | m | m |
Gödselkällare □ Ja □ Nej |
Djupströgödsel Lagras i stallet? □ Nej □ Ja, antal månader Lagras på platta? □ Nej □ Ja, antal månader Lagras i stuka? □ Nej □ Ja, antal m3 som lagrats i stukor under året Xxxxx xxxxxx? st Lagras från månad till månad Dispensbeslut? □ Ja □ Nej Övrigt Annan gödsel: □ konstgödsel □ slam, humanurin |
Hyrd lagringskapacitet
Finns lagringskontrakt för stallgödsel/urin? □ Nej □ Ja, m3 av □ flytgödsel □ fastgödsel □ urin |
Mottagning och bortforsling av gödselmedel
Mottagning (per kalenderår) av □ m3 fastgödsel □ m3 flytgödsel □ m3 urin |
Bortforsling (per kalenderår) av □ m3 fastgödsel □ m3 flytgödsel □ m3 urin |
Vem är mottagare, namn och adress: |
Dokumentation Dokumenteras mottagning? □ Ja □ Nej Dokumenteras bortforsling? □ Ja □ Nej |
Gödselspridning
Sker gödselspridning i växande gröda ? □ Nej □ Ja, i vilken gröda? Vid vilken tidpunkt? Ange spridningsteknik för gödsel (ex slangspridning, bredspridning): |
Stallgödselanalyser
Senaste stallgödselanalys utförd, år och månad: Resultat: Ts-halt (%) pH Kväve (N) kg/ha Fosfor (P) kg/ha |
Senaste markkartering utförd, år Senaste linjekartering utförd, år Resultat: pH Fosfor (P-AL) klass Kalium (K-AL) klass |
Ev. åtgärder med anledning av resultatet
Spridningsareal
Åkermark under eget bruk tillgänglig för gödselspridning (ägd eller arrenderad)
Hektar | Fastighet | Hektar | Fastighet | |
Betesmark under eget bruk (utanför åkermark, ägd eller arrenderad)
Hektar | Fastighet | Hektar | Fastighet | |
Åkermark där spridning sker efter ”spridningsavtal”
Hektar | Fastighet | Brukare/markägare |
Ensilering
Ensilering sker i: □ tornsilo m3 □ plansilo m3 □ ”limpa” m3 □ storbal stycken □ Annat |
Uppsamling av pressaft från ensilering sker till: |
Teknisk utrustning med köldmedium av typ HFC / HCFC
Xxxxx köldmedier installerade i t. ex. mjölktank, kylrum, ventilationsanläggning m.m. ?
□ Nej
□ Ja, var
typ*
mängd kg
Finns det fler aggregat, bifoga en förteckning där installerad mängd framgår för respektive aggregat. För anläggning med > 10 kg köldmedium råder anmälningsplikt.
* Se skylt på aggregatet, exempel på beteckningar R407C, R22
Avloppsvatten
Mjölkrumsavlopp avleds till: □ urin- eller gödselbehållare □ slamavskiljare □ annat: Avlopp från spolplattor avleds till: □ urin- eller gödselbehållare □ slamavskiljare □ annat: Avlopp från personalutrymmen avleds till: □ urin- eller gödselbehållare □ slamavskiljare □ annat: Tvättvatten (från djurhållning) avleds till: □ behållare med volym m3 □ urin- eller gödselbehållare □ annat: |
Xxx avleds takvatten, dagvatten? |
Avfallshantering (ange det avfall som förekommer)
Farligt avfall | Typ | kg/år | Transportör | Slutl. omhändertag |
Oljeavfall | ||||
Färg- eller lackavfall | ||||
Bekämpningsmedels- | ||||
avfall | ||||
Blybatterier | ||||
Lysrör | ||||
Mediciner | ||||
Övrigt | ||||
Övrigt avfall | ||||
Plastavfall | ||||
Metallskrot | ||||
Bygg- och rivningsavfall | ||||
Kadaver | ||||
Övrigt | ||||
Åtgärder för att minska uppkomna mängder: | ||||
Ange på vilket sätt det farliga avfallet hanteras och förvaras (tätt underlag, invallning, påkörningsskydd, avloppsbrunnar m.m): | ||||
Ange hur kadaver hanteras och förvaras: | ||||
Användning av energi (ange årsförbrukning)
El | Biobränslen | Diesel | Eldningsolja |
kWh | m3 | m3 | m3 |
Åtgärder för att spara energi: | |||
Kemiska produkter
En förteckning över vilka kemikalier som kan utgöra en risk för miljön eller människors hälsa och som används i verksamheten ska finnas som en del av egenkontrollen. Förteckningen bifogas med anmälan! Förteckningen bör uppdateras regelbundet och innehålla: • Namn på produkten • Använda mängder och användningsområde • Information om produktens skadlighet för miljö eller hälsa • Produktens klassificering med avseende på hälso- eller miljöskadlighet |
Kemikaliehantering
Diesel |
Finns olje/dieseltank(ar)? □ Ja □ Nej Om ja besvara nedanstående frågor. |
Antalet tankar är stycken med följande volym/volymer: |
Har cisternen genomgått återkommande kontroll utan anmärkning ? □ Ja □ Nej Uppställda på hårdgjord yta? □ Ja □ Nej |
Försedda med tak? □ Ja □ Nej Försedda med överfyllnadsskydd? □ Ja □ Nej |
Finns sekundärt skydd □ Ja □ Nej typ? Försedda med påkörningsskydd? □ Ja □ Nej |
Sker tankning på hårdgjord yta? □ Ja □ Nej |
Sker besiktning av tanken/tankarna □ Ja □ Nej Om ja, när senast? |
Bekämpningsmedel |
Förvaras bekämpningsmedel på gården? □ Nej □ Ja, ange ungefärlig årlig mängd |
Beskriv kortfattat var och hur bekämpningsmedlena förvaras: |
Beskriv kortfattat var och hur vattenpåfyllning sker samt rengöring av sprutan: |
Har Du egen gällande behörighet att använda bekämpningsmedel? □ Ja □ Nej |
Anlitar entreprenör? □ Ja □ Nej |
Bedöm verksamhetens påverkan på miljön
Gör en bedömning och beskriv den påverkan på omgivningen som verksamheten kan förorsaka. Ge förslag på skyddsåtgärder som kan vidtas för att motverka denna påverkan. Här bör bl a följande problemområden beskrivas: -Lukt från stallar och gödselspridning -Risker för växtnäringsläckage till yt- och grundvatten, vattendrag, vattentäkter -Buller från fasta installationer -Närhet till bostadsbebyggelse mm -Finns det inom området för verksamheten skyddsvärda växter, djur , biotoper och kulturminnen. Det går bra att redovisa detta som en bilaga till anmälan om platsen nedan inte är tillräcklig. |
Miljöförbättrande åtgärder
Skyddsåtgärder längs vattendrag
Öppna diken/vattendrag gränsar till åkermarken som brukas av företaget: □ Ja □ Nej
Längs dessa finns ständigt bevuxna skyddszoner?
□ Ja, 1-5 m breda (räknat från dikets ovankant), längs ca % av sträckningen
□ Ja, > 5 m breda (räknat från dikets ovankant), längs ca % av sträckningen
□ Har miljöstöd för skyddszoner
□ Nej
Övriga miljöförbättrande åtgärder (t ex biobädd för sprutpåfyllning, höst- och vinterbevuxen åkermark genom fånggröda/vårplöjning m. m.) |
Bilagor som ska medfölja anmälan:
1. Bifoga karta med situationsplan över gårdens befintliga och planerade byggnader, gödselvårdsanläggning/ar samt cistern/er. Markera möjliga alternativ för placering vid nybyggnation.
2. Karta över gödselspridningsareal under eget bruk och eventuell kontrakterad spridningsareal.
En anmälningspliktig verksamhet får påbörjas tidigast sex veckor efter det att en komplett anmälan har gjorts, om inte tillsynsmyndigheten bestämmer något annat.
Registrering av personuppgifter
Personuppgifter som lämnas via ansökningar/anmälningar kommer att registreras i miljöskydds- kontorets datoriserade ärende- och tillsynsregister. Mer information finns i bilagan ”Så behandlar vi dina personuppgifter”.
Avgift
Kommunfullmäktige har fastställt en taxa för miljöskyddsnämndens verksamhet enligt miljöbalken. För handläggning av anmälan av miljöfarlig verksamhet debiteras enligt timtaxa som för närvarande (2021-01-13) är 1 000 kr/timma.
Underskrift Ort och datum
Ifylld blankett och bilagor skickas till: Miljöskyddsnämnden, 441 81 ALINGSÅS
Information
Definition av B- respektive C-verksamhet (utdrag ur bilagan förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd)
Nedanstående är C-verksamhet (anmälan till kommunen)
C 1.20
Anläggning med stadigvarande djurhållning med mer än 100 djurenheter, dock ej inhägnad.
Med en djurenhet avses:
1. en mjölkko (som mjölkko räknas även sinko),
2. sex kalvar som är en månad eller äldre (med kalvar avses nötkreatur upp till sex månaders ålder, kalvar yngre än en månad räknas till moderdjuret),
3. tre övriga nöt, sex månader eller äldre,
4. tre suggor, inklusive smågrisar upp till tolv veckors ålder (betäckta gyltor räknas som suggor),
5. tio slaktsvin eller avelsgaltar, tolv veckor eller äldre (som slaktsvin räknas även obetäckta gyltor),
6. en häst, inklusive föl upp till sex månaders ålder,
7. tio minkhonor för avel, inklusive valpar upp till åtta månaders ålder och avelshannar,
8. etthundra kaniner,
9. etthundra värphöns, sexton veckor eller äldre (kycklingmödrar räknas som värphöns),
10. tvåhundra unghöns upp till sexton veckors ålder,
11. tvåhundra slaktkycklingar,
12. etthundra kalkoner, gäss eller ankor, inklusive kycklingar och ungar upp till en veckas ålder,
13. femton strutsfåglar av arterna struts, emu eller nandu, inkl. kycklingar upp till en veckas ålder,
14. tio får eller getter, sex månader eller äldre, eller
15. fyrtio lamm eller killingar upp till sex månaders ålder.
För andra djurarter motsvaras en djurenhet av det antal djur som har en årlig sammanlagd utsöndring motsvarande 100 kilogram kväve eller 13 kilogram fosfor i färsk träck eller urin. Vid beräkningen av antalet djur skall väljas det alternativ av kväve eller fosfor som ger det lägsta antalet djur.
Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte:
1. renskötsel, eller
2. om verksamheten är tillståndspliktig enligt 1.10 eller 1.11.
Uppodling av annan mark än jordbruksmark för produktion av foder, livsmedel eller annan liknande jordbruksproduktion.
Nedanstående är B-verksamhet (ansök om tillstånd hos Länsstyrelsen)
B 1.10
Anläggning för djurhållning med
1. mer än 40 000 platser för fjäderfän,
2. mer än 2 000 platser för slaktsvin som är tyngre än 30 kilogram och avsedda för produktion (som slaktsvin räknas även obetäckta gyltor),
3. mer än 750 platser för suggor (som suggor räknas även betäckta gyltor), eller
4. så många platser för fjäderfän, slaktsvin eller suggor att platserna tillsammans motsvarar mer än 200 djurenheter definierade som i 1.20 (ovan under rubriken för C-verksamhet.)
B 1.11
Anläggning med stadigvarande djurhållning av nötkreatur, hästar eller minkar med mer än 400 djurenheter, dock ej inhägnad. För beräkning av djurenheter, se under punkt C 1.20 ovan.