ALLMÄNNA ANSTÄLLNINGSVILLKOR FÖR TJÄNSTEMÄN
1/4 2001 - 31/5 2004
Allmänna anställningsvillkor för tjänstemän inom Sågverksindustrin
samt vissa övriga överenskommelser
FÖRENINGEN SVERIGES SKOGSINDUSTRIER SIF
SVERIGES CIVILINGENJÖRSFÖRBUND LEDARNA
ALLMÄNNA ANSTÄLLNINGSVILLKOR FÖR TJÄNSTEMÄN
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sida
§ 3 Allmänna förhållningsregler 8
§ 8 Lön för del av löneperiod 35
§ 9 Permission, tjänstledighet, annan ledighet 36
§ 10 Tjänstemans åligganden och rättigheter vid konflikt mellan arbetsgivare och arbetare 39
§ 12 Förhandlingsordning, Tjänstemarknadsnämnd SAF-PTK, Tjänstemarknadskommitté SAF-PTK 49
§ 13 Giltighetstid (avser SIF och CF) 50
§ 13 Giltighetstid (avser Ledarna) 50
ANG. ERSÄTTNING FÖR ARBETE PÅ FÖRSKJUTEN ARBETSTID SAMT FÖR BEREDSKAPSTJÄNST 51
AVTAL OM ARBETSTIDSBESTÄMMELSER FÖR TJÄNSTEMÄN 56
RIKTLINJER AVSEENDE KOMPETENSUTVECKLING 66
AVTAL OM ALLMÄNNA ANSTÄLLNINGSVILLKOR FÖR TJÄNSTEMÄN
§ 1 Avtalets omfattning
Mom 1
För tjänstemän, som är anställda vid företag inom sågverksindustrin anslutna till Föreningen Sveriges Skogsindustrier, gäller avtalet med i mom 2-7 angivna tillägg och undantag.
Begreppet "tjänsteman" i detta avtal innefattar "arbetsledare".
Mom 2
För tjänsteman, som hänförs till befattningsskikt högre än 2 i befatt- ningsnomenklaturen, gäller ej avtalet.
Mom 3
För tjänsteman, som med tillämpning av § 2 har anställts för vikariat eller som praktikant eller i övrigt för viss tid, viss säsong eller visst arbete, gäller avtalet omedelbart med undantag dels enligt mom 4 och mom 6, dels av § 11 mom 1-2. Rätten till sjuklön enligt § 5 under de första 14 kalenderdagarna är dock enligt 3 § lagen om sjuklön begränsad om den avtalade anställningstiden är kortare än en månad.
Mom 4
För tjänsteman som har anställts på prov gäller avtalet omedelbart. Beträffande uppsägningstidens längd under provanställningen, se § 11 mom 3:3.
Mom 5
För tjänsteman som innehar anställning utgörande bisyssla gäller ej avtalet utom § 5 i den del som avser sjuklön under de första 14 kalenderdagarna i en sjuklöneperiod.
Mom 6
För tjänsteman som kvarstår i tjänst vid företaget efter det att han uppnått den för honom gällande ordinarie pensionsåldern enligt ITP- planen gäller avtalet med följande inskränkningar:
- § 5 i den del som avser sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen gäller endast om särskild överenskommelse härom träffas mellan arbetsgivaren och tjänstemannen
- uppsägningstiden framgår av § 11 mom 3:4
Samma gäller om en tjänsteman har anställts vid företaget efter det att han har uppnått den ordinarie pensionsåldern som tillämpas vid detta.
Arbetsgivaren och sådan tjänsteman som avses i detta moment kan överenskomma att även andra villkor skall regleras på annat sätt än avtalet stadgar.
Mom 7
Om en tjänsteman på arbetsgivarens uppdrag tjänstgör utomlands skall anställningsvillkoren under utlandsvistelsen regleras antingen genom överenskommelse mellan arbetsgivaren och tjänstemannen eller genom särskilt utlandsresereglemente eller liknande vid företaget.
Vid utlandstjänstgöring gäller "Avtal om social trygghet för tjänste- män vid utlandstjänstgöring" för de tjänstemän som anges i nämnda avtal.
Mom 8
Arbetsgivaren har rätt att kräva, att tjänsteman som tillhör före- tagsledningen inte får vara medlem i tjänstemannaorganisation, för vars medlemmar detta avtal tillämpas.
Till företagsledningen räknas
- företagsledare
- privatsekreterare till företagsledare
- tjänstemän i vilkas tjänsteåligganden ingår att företräda företaget i förhållande till tjänstemännen i frågor rörande dessas arbetsvillkor.
Tvister rörande omfattningen av detta moment skall avgöras av förtroenderådet.
Det förutsätts att i företaget befintliga tjänstemannaklubbar respektive av tjänstemännen särskilt utsedda representanter inom PTK-området överenskommer om ett gemensamt organ (PTK-L), vilket i för- hållande till arbetsgivaren har att företräda tjänstemännen som "den
§ 2 Anställning
Mom 1 Anställning tills vidare
Anställning gäller tills vidare, om arbetsgivaren och tjänstemannen inte har överenskommit om annat enligt mom 2 nedan.
Mom 2 Anställning för viss tid, viss säsong eller visst arbete
Mom 2:1 Arbetsgivaren och tjänstemannen kan överenskomma om anställning för viss tid, viss säsong eller visst arbete om arbetsuppgifternas särskilda beskaffenhet föranleder sådan anställning.
Skolungdom och studerande får anställas för viss tid, viss säsong eller visst arbete när de har ferier eller annars gör uppehåll i studierna.
Tjänsteman som kvarstår i tjänst vid företaget efter det att han uppnått den för honom gällande ordinarie pensionsåldern enligt ITP- planen får anställas för viss tid, viss säsong eller visst arbete. Samma gäller om en tjänsteman anställs vid företaget efter det att han har uppnått den pensionsålder som tillämpas vid detta.
Mom 2:2 Avtal om anställning för viss tid får vidare träffas om anställningen avser praktikarbete eller vikariat.
Med vikariat avses
- att tjänstemannen ersätter en annan tjänsteman under dennes frånvaro, t ex vid ledighet på grund av semester, sjukdom, utbildning eller föräldraledighet eller
- att tjänstemannen under högst 6 månader eller under den längre tid som överenskommits mellan arbetsgivaren och den lokala tjänstemannaparten, uppehåller en ledigbliven befattning i avvaktan på att en ny innehavare av befattningen har utsetts.
Mom 2:3 För att avlasta tillfällig arbetstopp vid företaget får arbetsgivaren och tjänstemannen överenskomma om anställning för viss tid.
Mom 2:4 Avtal om överenskommen visstidsanställning får träffas mellan arbetsgivaren och tjänstemannen. Sådant avtal får inte omfatta kortare tid än en månad och får omfatta högst tolv månader under en treårsperiod för en och samme tjänsteman.
Arbetsgivare får ha högst fem tjänstemän anställda för överens- kommen visstidsanställning vid en och samma tidpunkt.
Anmärkning
För företag som inte har några arbetstagare gäller vissa särskilda regler enligt lagen om anställningsskydd.
Mom 2:5 Avtal om anställning för viss tid i form av provan- ställning får träffas mellan arbetsgivaren och tjänstemannen
- om tjänstemannens kvalifikationer inom befattningsområdet är oprövade eller
- om det eljest föreligger särskilda skäl att pröva tjänstemannens kvalifikationer och arbetsförutsättningar mot bakgrund av arbetsuppgifternas speciella krav eller
Provanställning kan omfatta högst 6 månader.
Mom 2:6 Arbetsgivare som har för avsikt att ingå avtal om visstidsanställning enligt mom 2:2 – mom 2:5 skall dessförinnan underrätta berörd tjänstemannaklubb vid företaget. Om tjänste- mannaklubben därvid begär förhandling om den tilltänkta an- ställningen skall förhandlingen genomföras innan avtal om anställning träffas, såvida inte särskilda skäl föranleder annat.
§ 3 Allmänna förhållningsregler
Mom 1
Förhållandet mellan arbetsgivare och tjänstemän grundar sig på ömsesidig lojalitet och ömsesidigt förtroende. Tjänsteman skall iaktta diskretion rörande företagets angelägenheter, såsom prissättningar, konstruktioner, experiment och undersökningar, driftsförhållanden, affärsangelägenheter o d.
Mom 2
En tjänsteman får ej utföra arbete eller direkt eller indirekt bedriva ekonomisk verksamhet för ett företag, som konkurrerar med arbetsgivaren. Tjänstemannen får ej heller åta sig uppdrag eller bedriva verksamhet, som kan inverka menligt på hans arbete i tjänsten. Om en tjänsteman avser att åta sig uppdrag eller bisyssla av mera omfattande slag, bör han därför först samråda med arbets- givaren.
Mom 3
En tjänsteman har rätt att motta statligt, kommunalt och fackligt förtroendeuppdrag.
§ 4 Semester
Mom 1 Allmänna bestämmelser
Semester utgår enligt lag med i mom 2, 3, 5:1-5:2, 6 och 7 angivna tillägg, och i mom 4 och 5:3 angivna undantag. Undantag har gjorts endast i de delar där så uttryckligen framgår i nämnda moment.
I semesterhänseende räknas dag från kl 06.00 till kl 06.00.
Mom 2 Förskjutning av semesterår och/eller intjänandeår
Arbetsgivaren och enskild tjänsteman eller den lokala tjänsteman- naparten kan överenskomma om förskjutning av semesterår och/eller intjänandeår.
Mom 3 Semesterns längd
Mom 3:1 Arbetsgivaren och enskild tjänsteman kan överens- komma om längre semester än vad som följer av semesterlagen t ex som ett led i en överenskommelse om att tjänstemannen icke skall ha rätt till övertidsersättning enligt § 6 mom 1:2.
Förberedelse- och avslutningsarbete
Om arbetsgivaren och tjänstemannen överenskommit om att tjänste- mannen dagligen skall utföra egentligt förberedelse- och avslutnings- arbete och lönen inte har fastställts eller fastställs med hänsyn härtill
skall tjänstemannen kompenseras för detta förhållande genom att tjänstemannen får 28 dagars semester (§ 6 mom 1:3).
Med semesterdagar avses både betalda och obetalda semesterdagar. För tjänstemän med flera semesterdagar än 25 fastställs antal dagar med semesterlön enligt principerna i 7 § semesterlagen.
Mom 3:2 Semester, som i det individuella fallet på grund av kollektivt eller enskilt arbetsavtal kommit att utgå med större antal dagar än detta avtal stadgar, skall ej röna försämring genom detta avtal.
Denna garantiregel gäller dock inte i de fall en tjänsteman till följd av ändrade tjänstgöringsförhållanden inte längre har uppburit skifter- sättning eller ersättning för förskjuten arbetstid året innan semestern utgår eller inte längre har att utföra förberedelse- och avslutnings- arbete enligt bestämmelsen i § 6 mom 1:3.
Garantiregeln gäller inte heller om tjänsteman som undantagits från rätt till övertidsersättning i utbyte mot bl a fler semesterdagar återfår rätt till övertidsersättning.
Mom 3:3 Om vid något företag enligt före avtalets tillkomst gäl- lande tjänstemannareglemente längre semester räknat i dagar per år utgår än här föreskrivs, må avtalets ikraftträdande i och för sig icke föranleda rubbning av reglementets semesterbestämmelser.
Uppstår vid något företag fråga om ändring av semesterbestämmelser i gällande reglemente, skall meddelande härom lämnas till tjänste- männens lokala fackliga organisationer och, innan avgörande träffas, förhandlingar äga rum, därest tjänstemannaparten så önskar.
Mom 3:4 För vid företaget befordrad eller nyanställd tjänsteman skall i intjänandeåret enligt semesterlagen även inräknas tid, varunder tjänstemannen i denna eller annan egenskap varit anställd i företaget eller, i fråga om koncern, i annat till koncernen hörande företag.
Mom 4 Semesterlön, semesterersättning m m
Mom 4:1 Semesterlönen utgörs av den på semestertiden belöpande aktuella månadslönen och semestertillägg enligt nedan.
För tjänsteman avlönad med veckolön skall månadslönen beräknas som 4,3 x veckolönen.
Semestertillägg för varje betald semesterdag utgör
- 0,8 % av tjänstemannens vid semestertillfället aktuella månadslön.
Med månadslön avses i detta sammanhang fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg per månad (t ex fasta skift-, jour-, beredskaps-, övertids- och restidstillägg, garanterad minimiprovision eller liknande).
Beträffande ändrad sysselsättningsgrad - se mom 4:4.
- 0,5 % av summan av den rörliga lönedel som har utbetalats under intjänandeåret.
Med rörlig lönedel avses i detta sammanhang:
- provision, tantiem, bonus eller liknande rörliga lönedelar
- premielön
- skift-, jour-, beredskaps- och ob-ersättning eller liknande rörlig lönedel i den mån den inte inräknats i månadslönen.
Till "summan av den rörliga lönedel som har utbetalats under in- tjänandeåret" skall för varje kalenderdag (hel eller delvis) med semes- terlönegrundande frånvaro läggas en genomsnittlig dagsinkomst av rörliga lönedelar. Denna genomsnittliga dagsinkomst beräknas genom
att under intjänandeåret utbetald rörlig lönedel divideras med antalet anställningsdagar (definierat enligt 7 § semesterlagen) exklusive semesterledighetsdagar och hela kalenderdagar med semesterlöne- grundande frånvaro under intjänandeåret.
Beträffande skift-, jour-, beredskaps- och ob-ersättning eller liknande gäller att sådan ersättning ej skall medtas i ovanstående genomsnitts- beräkning om tjänstemannen under intjänandeåret uppburit sådan ersättning under högst 60 kalenderdagar.
1) Semestertillägget 0,5 % förutsätter att tjänstemannen har tjänat in full betald semester. Om så inte är fallet skall semestertilllägget uppjusteras genom att 0,5 % multipliceras med det antal semes- terdagar tjänstemannen är berättigad till enligt mom 3 och divi- deras med antalet betalda semesterdagar som tjänstemannen har intjänat.
2) Med provision, tantiem, bonus och liknande avses här sådana rörliga lönedelar som har direkt samband med tjänstemannens personliga arbetsinsats.
3) Vad övertidsersättning, ersättning per överskjutande timme vid deltidsanställning och restidsersättning beträffar har divisorerna i § 6 mom 3:2 och 4:1 respektive § 7 mom 3 nedjusterats så att de inbegriper semesterlön.
Mom 4:2 Semesterersättning beräknas som 4,6 % av den aktuella månadslönen per outtagen betald semesterdag jämte semestertillägg beräknat enligt mom 4:1. Semesterersättning för sparad semesterdag beräknas som om den sparade dagen tagits ut det semesterår anställ- ningen upphörde. Beträffande ändrad sysselsättningsgrad - se
mom 4:4.
Mom 4:3 För varje uttagen obetald semesterdag görs avdrag från tjänstemannens aktuella månadslön med 4,6 % av månadslönen.
Beträffande begreppet månadslön - se mom 4:1.
Mom 4:4 Om tjänstemannen under intjänandeåret haft annan sysselsättningsgrad än vid semestertillfället skall den vid semes- tertillfället aktuella månadslönen proportioneras i förhållande till hans andel av full ordinarie arbetstid vid arbetsplatsen under intjänan- deåret.
Om sysselsättningsgraden har ändrats under löpande kalendermånad skall vid beräkningen användas den sysselsättningsggrad som har gällt under det övervägande antalet kalenderdagar av månaden.
Beträffande begreppet månadslön - se mom 4:1.
Mom 4:5 Vid utbetalning av semesterlön gäller följande:
Huvudregel
Semestertillägget om 0,8 % utbetalas vid det ordinarie löneutbetal- ningstillfället i samband med eller närmast efter semestern.
Semestertillägget om 0,5 % utbetalas senast vid semesterårets slut.
Undantag 1
Om tjänstemannens lön till väsentlig del består av rörlig lönedel har han rätt att vid det ordinarie löneutbetalningstillfället i samband med semestern få utbetalt à conto ett av arbetsgivaren uppskattat semestertillägg avseende den rörliga lönedelen. Arbetsgivaren skall senast vid semesterårets utgång utbetala det semestertillägg som kan återstå efter beräkning enligt mom 4:1.
Undantag 2
Om överenskommelse träffas om att semesterår och intjänandeår skall sammanfalla kan arbetsgivaren utbetala s k resterande semesterlön avseende rörlig lönedel vid första ordinarie löneutbetalningstillfälle där ordinarie lönerutin kan tillämpas omedelbart efter semesterårets utgång.
I tidigare avtal fanns i ett mom 9 regler om uppdelning av semester. Denna regel kom från pappersavtalets område. Då nu dessa allmänna anställ- ningsvillkor ej längre gäller för pappersindustrin har regeln utgått ur avtalet.
I den mån bestämmelsen tillämpats vid något företag inom sågverks- industrin är förbunden ense om att de lokala parterna har att enas om i vilka former en avveckling bör ske.
Mom 5 Sparande av semester
Mom 5:1 Om en tjänsteman har rätt till flera semesterdagar med semesterlön än 25, äger tjänstemannen efter överenskommelse med arbetsgivaren rätt att även spara dessa överskjutande semesterdagar förutsatt att han inte samma år tar ut tidigare sparad semester.
Arbetsgivaren och tjänstemannen skall överenskomma om hur ovan- nämnda sparade semesterdagar skall utläggas såväl vad beträffar semesteråret som förläggningen under detta.
Mom 5:2 Sparade semesterdagar skall uttas i den ordning de sparats.
Semesterdagar som sparats enligt lag skall uttas före semesterdagar som sparats enligt mom 5:1 under samma år.
Mom 5:3 Semesterlön för sparad semesterdag beräknas enligt mom 4:1 (exkl anmärkning 1). Vid beräkning av semestertillägget om 0,5 % skall dock gälla att all frånvaro under intjänandeåret exkl ordi- narie semester skall behandlas på samma sätt som semesterlönegrun- dande frånvaro.
Semesterlönen för sparad semesterdag skall vidare anpassas till tjänstemannens andel av full ordinarie arbetstid under det intjänan- deår som föregick det semesterår då dagen sparades.
Beträffande beräkning av andel av full ordinarie arbetstid - se mom 4:4.
Mom 6 Semester för nyanställda m fl
Om en nyanställd tjänstemans betalda semesterdagar ej täcker tiden för företagets huvudsemester eller om tjänstemannen i annat fall vill ha längre ledighet än som motsvarar antalet semesterdagar kan arbetsgivaren och tjänstemannen överenskomma om tjänstledighet eller ledighet utan löneavdrag under erforderligt antal dagar.
Överenskommelse om tjänstledighet eller ledighet utan löneavdrag skall vara skriftlig.
Vid ledighet utan löneavdrag görs, om tjänstemannens anställning upphör inom fem år från den dag anställningen började, avdrag från innestående lön och/eller semesterersättning enligt samma bestäm- melser som vid tjänstledighet men räknat på den lön som gällde under ledigheten. Avdrag skall ej göras om anställningen upphört på grund av
1 arbetstagarens sjukdom, eller
2 förhållande som avses i § 4 tredje stycket första meningen lagen om anställningsskydd (1982:80), eller
3 uppsägning från arbetsgivarens sida, som beror på förhållande som ej hänför sig till arbetstagaren personligen.
Om tjänstemannen har erhållit flera betalda semesterdagar än som mot- svarar hans intjänade rätt och skriftlig överenskommelse enligt ovan ej har träffats, gäller bestämmelserna om förskotterad semesterlön i § 29 tredje stycket semesterlagen.
Mom 7 Intyg om uttagen semester
Intyg om uttagen semester vid anställningens upphörande - se § 11 mom 3:9.
Mom 8 Semester för intermittent deltidsarbetande
Om en tjänsteman är deltidsanställd och det för honom gällande ar- betstidsschemat innebär att han inte arbetar varje dag varje vecka (intermittent deltidsarbetande) gäller följande. Antalet bruttosemesterdagar enligt mom 3 vilka skall utläggas under semesteråret, skall proportioneras i förhållande till tjänstemannens andel av den ordinarie arbetstid som gäller för heltidsanställda tjänstemän i motsvarande befattning. Det antal semesterdagar som då erhålles (nettosemesterdagar) skall förläggas på de dagar som annars skulle ha utgjort arbetsdagar för tjänstemannen.
Om både betalda semesterdagar (ordinarie semester och sparad semester) och obetalda semesterdagar skall utläggas under semesteråret proportioneras de var för sig enligt följande:
xxxxx arbetsdagar per vecka x antal bruttosemesterdagar som skall utläggas
5
= antal semesterdagar som skall förläggas till dagar som annars skulle ha utgjort arbetsdagar (nettosemesterdagar).
Om det vid beräkningen uppstår brutet tal sker avrundning uppåt till närmaste heltal.
Med "antalet arbetsdagar per vecka" avses det antal dagar som, enligt för tjänstemannen gällande arbetstidsschema, är arbetsdagar per helg- fri vecka i genomsnitt per 4 veckor (eller annan period som omfattar hel förläggningscykel).
Om tjänstemannen enligt arbetstidsschemat skall arbeta såväl hel dag som del av dag samma vecka, skall den delvis arbetade dagen i detta sammanhang räknas som hel dag. När semester utläggs för sådan tjänsteman konsumeras en hel semesterdag även för den dag tjänste- mannen endast skulle ha arbetat del av dagen.
Exempel
Tjänstemannens deltid är förlagd till i genomsnitt följande antal:
Xxxxx nettosemesterdagar (vid arbetsdagar per vecka 25 dagars bruttosemester)
4 | 20 |
3,5 | 18 |
3 | 15 |
2,5 | 13 |
2 | 10 |
Om tjänstemannens arbetstidsschema ändras så att "antalet arbets- dagar per vecka" förändras, skall antalet outtagna nettosemesterdagar omräknas att svara mot den nya arbetstiden.
Beräkning av semestertillägg, semesterersättning respektive löneav- drag (vid obetald semester) skall ske med utgångspunkt från antalet bruttosemesterdagar.
§ 5 Sjuklön m m
Mom 1 Rätten till sjuklön och sjukanmälan
Mom 1:1 Sjuklön från arbetsgivaren under de första 14 kalender- dagarna i sjukperioden utges enligt lagen om sjuklön (SjLL) med tillägg i mom 2:2 2 st. Den närmare beräkningen av sjuklönens stor- lek är angiven i mom 3 - 6.
Sjuklön från arbetsgivaren fr o m 15:e kalenderdagen i sjukperioden utges enligt detta avtal.
Ny sjukperiod som börjar inom 5 kalenderdagar från det en tidigare sjukperiod upphörde skall betraktas som fortsättning på den tidigare sjukperioden.
Mom 1:2 När en tjänsteman blir sjuk och därför ej kan tjänstgöra skall han snarast möjligt underrätta arbetsgivaren om detta. Vidare skall han så snart ske kan meddela arbetsgivaren när han beräknar kunna återgå i arbete.
Samma gäller om tjänstemannen blir arbetsoförmögen på grund av olycksfall eller arbetsskada eller måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överförande av smitta och rätt föreligger till ersättning enligt lagen om ersättning åt smittbärare.
Sjuklön skall som huvudregel inte utges för tid innan arbetsgivaren fått anmälan om sjukdomsfallet (8 § 1 st SjLL).
Mom 2 Försäkran och läkarintyg
Mom 2:1 Tjänstemannen skall lämna arbetsgivaren en skriftlig försäkran om att han varit sjuk, uppgifter om i vilken omfattning hans arbetsförmåga varit nedsatt på grund av sjukdomen och under vilka dagar tjänstemannen skulle ha arbetat (9 § SjLL).
Mom 2:2 Arbetsgivaren är skyldig att utge sjuklön fr o m den sjunde kalenderdagen efter dagen för sjukanmälan endast om tjänste- mannen styrker nedsättningen av arbetsförmågan och sjukperiodens längd med läkarintyg (8 § 2 st SjLL).
Om arbetsgivaren så begär skall tjänstemannen styrka nedsättningen av arbetsförmågan med läkarintyg tidigare dag. Arbetsgivaren har rätt att anvisa läkare.
Mom 3 Sjuklönens storlek
Mom 3:1 Den sjuklön som arbetsgivaren skall utge till tjänste- mannen beräknas genom att avdrag görs från lönen enligt nedan.
Sjukdom t o m 14 kalenderdagar per sjukperiod:
Mom 3:2 För varje timme en tjänsteman är frånvarande på grund av sjukdom görs sjukavdrag per timme med
månadslönen x 12 för den första frånvarodagen
52 x veckoarbetstiden (karensdagen) i sjuklöneperioden respektive med
20 % x månadslönen x 12 från och med den andra frånvaro- 52 x veckoarbetstiden dagen i sjuklöneperioden
Om tjänstemannen skulle ha utfört arbete på schemalagd förskjuten arbetstid utges dessutom sjuklön för motsvarande frånvarodagar med 80 procent av den skift- eller ob-ersättning som tjänstemannen gått miste om.
För tjänsteman, som enligt försäkringskassans beslut är berättigad till sjuklön om 80 procent även för den första sjukdagen (karensdagen), görs även för denna dag avdrag enligt vad som gäller fr o m den andra från- varodagen i sjuklöneperioden.
Antalet karensdagar får enligt lagen ej överstiga tio under en tolvmå- nadersperiod. Om det vid en ny sjuklöneperiod visar sig att tjänstemannen fått avdrag för 10 karensdagar inom tolv månader bakåt från den nya sjuklöneperiodens början, skall avdraget även för den första frånvarodagen beräknas enligt reglerna om 20 procents sjukavdrag.
Definition av månadslön och veckoarbetstid
Månadslön = den aktuella månadslönen; se dock protokollsanteck- ningen under mom 3:3. (För tjänsteman avlönad med veckolön skall månadslönen beräknas som 4.3 x veckolönen.)
Med månadslön avses i detta moment
- fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg per månad (t ex fasta skift- eller övertidstillägg)
- den beräknade genomsnittsinkomsten per månad av provision, tantiem, bonus, premielön eller liknande rörliga lönedelar. För tjänsteman som till väsentlig del är avlönad med nämnda löne- delar bör överenskommelse träffas om det lönebelopp från vilket sjukavdrag skall göras.
Med veckoarbetstid avses antalet arbetstimmar per helgfri vecka för den enskilde tjänstemannen. Om tjänstemannen har oregelbunden arbetstid beräknas veckoarbetstiden i genomsnitt per månad eller annan förläggningscykel.
Beräkning av veckoarbetstiden görs med högst 2 decimaler, varvid 0-4 avrundas nedåt och 5-9 uppåt.
Om olika lång arbetstid gäller för olika delar av året räknas arbets- tiden per helgfri vecka i genomsnitt per år.
Sjukdom fr o m 15:e kalenderdagen:
Mom 3:3 För varje sjukdag (även arbetsfria vardagar samt sön- och helgdagar) görs sjukavdrag enligt följande:
För tjänsteman med årslön om högst 7.5 basbelopp: 90 % x månadslönen x 12
365
För tjänsteman med årslön över 7.5 basbelopp:
Sjukavdrag görs per dag med
(månadslönen x 12
90 % x 7,5 x basbeloppet + 10 % x - 7,5 x basbeloppet)
365 365
Om ändring av lön eller veckoarbetstid sker gäller följande:
Arbetsgivaren skall göra sjukavdrag med utgångspunkt från den gamla lönen respektive arbetstiden under längst den månad tjänstemannen fått besked om sin nya lön respektive ändrad arbetstid.
Sjukavdraget per dag får ej överstiga
den fasta kontanta månadslönen x 12 365
Månadslönen = den aktuella månadslönen; se dock protokollsanteck- ningen ovan. (För tjänsteman avlönad med veckolön skall månads- lönen beräknas som 4.3 x veckolönen.)
Med fast kontant månadslön jämställs vid tillämpningen av denna begränsningsregel
- fasta lönetillägg per månad (t ex fasta skift- eller övertidstillägg)
- sådan provision, tantiem, bonus eller liknande som intjänas under ledighet utan att ha direkt samband med tjänstemannens person- liga arbetsinsats
- garanterad minimiprovision eller liknande
Mom 3:4 Sjuklönetidens längd Huvudregel
Om tjänstemannen enligt bestämmelserna i detta avtal har rätt till sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen i sjukperioden skall arbetstgivaren utge sådan till honom
- för grupp 1: t o m 90:e kalenderdagen i sjukperioden
- för grupp 2: t o m 45:e kalenderdagen i sjukperioden
I sjukperioden ingår dels samtliga dagar med sjukavdrag (även karensdagar), dels arbetsfria dagar som infaller i en sjukperiod.
Tjänstemannen tillhör grupp 1
- om han varit anställd hos arbetsgivaren under minst ett år i följd
- eller om han övergått direkt från en anställning i vilken han har haft rätt till sjuklön under minst 90 dagar.
Tjänstemannen tillhör grupp 2 i övriga fall.
Undantag 1
Om tjänstemannen under en tolvmånadersperiod är sjuk vid två eller flera tillfällen är rätten till sjuklön begränsad till totalt 105 dagar för
grupp 1 och 45 dagar för grupp 2. Om tjänstemannen därför under de senaste 12 månaderna, räknat från den aktuella sjukperiodens början, har fått sjuklön från arbetsgivaren, skall antalet sjuklönedagar dras från 105 respektive 45. Resten utgör det maximala antalet sjuklöne- dagar för det aktuella sjukdomsfallet.
Med sjuklönedagar avses dels samtliga dagar med sjukavdrag (även karensdagar), dels arbetsfria dagar som infaller i en sjukperiod.
Rätten till sjuklön under de första 14 kalenderdagarna i sjukperioden påverkas ej av ovanstående begränsningsregel.
Undantag 2
Om sjukpension enligt ITP-planen börjar utges till tjänstemannen upphör rätten till sjuklön.
Mom 4 Vissa samordningsregler
Mom 4:1 Om en tjänsteman på grund av arbetsskada uppbär liv- ränta i stället för sjukpenning och detta sker under tid då han har rätt till sjuklön, skall sjuklönen från arbetsgivaren ej beräknas enligt mom 3 utan i stället utgöra skillnaden mellan 90 procent av månadslönen och livräntan.
Mom 4:2 Om tjänstemannen får ersättning från annan försäkring än ITP eller trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) och arbets- givaren har betalat premien för denna försäkring skall sjuklönen minskas med ersättningen.
Mom 4:3 Om tjänstemannen får annan ersättning från staten än från den allmänna försäkringen, arbetsskadeförsäkringen eller lagen om statligt personskadeskydd, skall sjuklönen minskas med ersätt- ningen.
Mom 5 Inskränkningar i rätten till sjuklön
Mom 5:1 Om tjänstemannen har fyllt 60 år när han anställs kan arbetsgivaren och han överenskomma att han inte skall ha rätt till sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen i sjukperioden.
Om sådan överenskommelse har träffats skall arbetsgivaren underrätta den lokala tjänstemannaparten.
Mom 5:2 Om en tjänsteman vid anställningen har förtigit att han lider av viss sjukdom, har han inte rätt till sjuklön fr o m 15:e kalen- derdagen i sjukperioden vid arbetsoförmåga som beror på sjukdomen ifråga.
Mom 5:3 Om arbetsgivaren vid anställningen har begärt friskintyg av tjänstemannen men denne på grund av sjukdom inte har kunnat lämna sådant, har tjänstemannen inte rätt till sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen i sjukperioden vid arbetsoförmåga som beror på sjukdomen ifråga.
Mom 5:4 Om tjänstemannens sjukförmåner har nedsatts enligt lagen om allmän försäkring skall arbetsgivaren reducera sjuklönen i motsvarande mån.
Mom 5:5 Om tjänsteman har skadats vid olycksfall som vållats av tredje man och ersättning inte utges enligt trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA), skall arbetsgivaren utge sjuklön endast om – respektive i den utsträckning - tjänstemannen inte kan få skadestånd för förlorad arbetsförtjänst från den för skadan ansvarige.
Mom 5:6 Om tjänstemannen har skadats vid olycksfall under för- värvsarbete för annan arbetsgivare eller i samband med egen rörelse, skall arbetsgivaren utge sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen i sjuk- perioden endast om han särskilt har åtagit sig detta.
Mom 5:7 Arbetsgivaren är inte skyldig att utge sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen i sjukperioden.
- om tjänstemannen har undantagits från sjukförsäkringsförmåner enligt lagen om allmän försäkring, eller
- om tjänstemannens oförmåga är självförvållad, eller
- om tjänstemannen har skadats till följd av krigsåtgärder, om inte överenskommelse om annat träffas.
1 Beträffande inskränkning i rätten till sjukön på grund av sjukpen- sion - se mom 3:4 undantag 2.
2 Beträffande inskränkning i rätten till sjuklön fr o m 15:e kalen- derdagen i sjukperioden för tjänsteman som uppnått pensions- åldern - se § 1.
3 Beträffande inskränkning i rätten till sjuklön på grund av vissa samordningsregler - se mom 4.
Mom 6 Föräldralön
Mom 6:1 En tjänsteman som är tjänstledig med föräldrapenning på grund av barns födelse har rätt till föräldralön från arbetsgivaren under tre månader om
- tjänstemannen varit anställd hos arbetsgivaren under minst ett år i följd, samt
- tjänstemannens anställning fortsätter under minst tre månader efter tjänstledigheten
Mom 6:2 Föräldralön utgörs per månad av månadslönen minus 30 sjukavdrag beräknat per dag enligt bestämmelserna i mom 3:3.
Om tjänstledigheten skulle bli kortare än tre månader utges föräldra- lön inte för längre tid än ledigheten omfattar.
Mom 6:3 Föräldralönen betalas ut med halva beloppet när tjänste- mannen börjar och resterande hälft efter det att tjänstemannen har fortsatt sin anställning i tre månader efter tjänstledigheten.
Mom 6:4 Föräldralön utges inte om tjänstemannen undantas från föräldrapenning enligt lagen om allmän försäkring. Om denna förmån har nedsatts skall föräldralönen reduceras i motsvarande grad.
Mom 6:5 Under tjänstledigheten görs avdrag enligt § 9 mom 2:2. Detta gäller både när tjänstemannen har rätt till föräldralön enligt ovan och när tjänstemannen saknar sådan rätt.
Mom 7 Övriga bestämmelser
Vid tillämpningen av bestämmelserna i denna paragraf skall förmåner som utges enligt lagen om statligt personskadeskydd jämställas med motsvarande förmåner enligt lagen om allmän försäkring och lagen om arbetsskadeförsäkring.
Mom 8 Ledighet med tillfällig föräldrapenning
Vid ledighet med tillfällig föräldrapenning görs löneavdrag per från- varotimme med
månadslönen x 12
52 x veckoarbetstiden
Om ledighetsperiod med tillfällig föräldrapenning omfattar en eller flera hela kalendermånader skall tjänstemannens hela månadslön avdras för var en och av kalendermånaderna. Om de avräknings- perioder som företaget använder vid löneutbetalningen inte samman- faller med kalendermånaderna har arbetsgivaren rätt att vid tillämp- ning av denna bestämmelse byta begreppet "kalendermånad" mot "avräkningsperiod".
Beträffande begreppen veckoarbetstid och månadslön se mom 3:2 respektive mom 3:3.
Mom 9 Smittbärare
Om tjänsteman måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överförande av smitta och rätt föreligger till smittbärarpenning görs avdrag enligt följande t o m 14:e kalenderdagen.
För varje timme en tjänsteman är frånvarande görs avdrag per timme med
månadslönen x 12
52 x veckoarbetstiden
Fr o m 15:e kalenderdagen görs avdrag enligt mom 3:3. För tjänste- man med månadslön över 7,5 basbelopp är dock sjukavdraget per dag
månadslönen x 12
90 % x 7,5 x basbeloppet + 10 % x - 7,5 x basbeloppet
365 365
Beträffande begreppen veckoarbetstid och månadslön se mom 3:2 respektive 3:3.
§ 6 Övertidskompensation
Mom 1 Rätten till särskild övertidskompensation
Mom 1:1 Tjänsteman har rätt till ersättning för utfört övertidsar- bete enligt bestämmelserna i mom 3, såvida inte annan överenskom- melse träffats enligt mom 1:2.
Mom 1:2 Arbetsgivaren och tjänstemannen kan överenskomma om att tjänstemannen inte skall ha rätt till ersättning för övertids- arbete enligt bestämmelserna i mom 3 utan att förekomsten av övertidsarbete skall ersättas på annat sätt.
Övertidsarbete kan i stället ersättas med högre lön och/eller med ett större antal semesterdagar än vad som följer av semesterlagen och detta avtal.
En sådan överenskommelse skall vara skriftlig och skall avse en period om ett semesterår om arbetsgivaren och den anställde inte överenskommer om annat. Sådan annan överenskommelse kan inför varje nytt semesterår omförhandlas.
Arbetsgivaren skall underrätta tjänstemannens lokala fackliga organi- sation om träffade överenskommelser enligt detta avtal. Efter under- rättelse enligt ovan, skall arbetsgivaren, om den fackliga organisatio- nen så begär uppge de motiv som ligger till grund för överens- kommelsen.
Överenskommelse enligt detta moment kan träffas med sådana tjänstemän vars arbetstid är svår att bestämma och kontrollera och vilka därför har betydande frihet rörande arbetstidens förläggning. Detta gäller även sådana tjänstemän i vars befattningar det ligger att de i allt väsentligt själva har att avgöra om de behöver arbeta på övertid.
På begäran av arbetsgivaren, tjänstemannen eller dennes fackliga orga- nisation skall övertidsjournal föras även för tjänsteman som omfattas av överenskommelse om undantag enligt detta moment. En sådan journal- föring förutsätter normalt den enskildes medverkan och syftar till att under en kontrollperiod skapa ett underlag för ställningstagande till framtida undantag.
Kommentar till mom 1:2
Som framgår av anmärkningen är den grundläggande tanken att undantag från arbetstidsreglering och övertidsersättning främst är tänkt att tillämpas för tjänstemän med stora möjligheter att själva påverka förläggningen av sin arbetstid samt för sådana som själva har ett avgörande inflytande över mängden av eget övertidsarbete i olika lägen.
Det förutsätts att arbetsgivaren och tjänstemannen inför en överens- kommelse gör en ungefärlig bedömning av den mängd arbete som kan förväntas att den tjänstemannen har att utföra samt att de anpassar kompensationen i form av lön och semester till denna bedömning.
Mom 1:3 Om arbetsgivaren och tjänstemannen uttryckligen överenskommit om att tjänstemannen dagligen skall utföra förbere- delse- och avslutningsarbete om lägst 12 minuter och lönen inte har fastställts eller fastställes med hänsyn härtill skall tjänstemannen kompenseras för detta förhållande genom att tjänstemannen får 28 dagars semester.
Mom 2 Förutsättningar för särskild övertidskompensation
Mom 2:1 Med övertidsarbete som medför rätt till övertidskompen- sation avses arbete som tjänstemannen har utfört utöver den för honom gällande ordinarie dagliga arbetstidens längd om
- övertidsarbetet har beordrats på förhand, eller
- där beordrandet på förhand ej kunnat ske - övertidsarbetet har godkänts i efterhand av arbetsgivaren.
Beträffande deltidsarbete, se mom 4.
Mom 2:2 Som övertid räknas ej tid som åtgår för att utföra för tjänstemannens befattning nödvändiga och normalt förekommande förberedelse- och avslutningsarbeten.
Mom 2:3 Vid beräkning av längden av utfört övertidsarbete med- räknas endast fulla halvtimmar.
Om övertidsarbetet har utförts såväl före som efter den ordinarie arbetstiden viss dag, skall de båda övertidsperioderna sammanräknas.
Mom 2:4 Om en tjänsteman beordras att utföra övertidsarbete på tid som inte utgör en direkt fortsättning på den ordinarie arbetstiden, utges övertidskompensation som om övertidsarbete skulle ha utförts under minst 3 timmar.
Detta gäller dock ej om övertidsarbetet är åtskilt från den ordinarie arbetstiden av endast måltidsuppehåll.
Mom 2:5 Om tjänstemannen inställer sig till övertidsarbete enligt mom 2:4 och resekostnader därvid uppstår för honom skall arbetsgivaren ersätta dessa.
Detta gäller även för tjänsteman som enligt mom 1 inte har rätt till särskild kompensation för övertidsarbete.
Mom 2:6 Om den ordinarie dagliga arbetstiden under viss del av året (t ex sommaren) är förkortad utan att motsvarande förlängning
sker under annan del av året, gäller följande. Beräkning av övertids- arbete, som har utförts under den del av året då den kortare arbets- tiden skall tillämpas, skall ske med utgångspunkt från den längre (under resten av året gällande) dagliga arbetstiden.
Mom 3 Övertidskompensationens storlek
Mom 3:1 Övertidsarbete kompenseras antingen i pengar (övertids- ersättning) eller - om tjänstemannen så önskar och arbetsgivaren efter samråd med tjänstemannen finner att så kan ske utan olägenhet för verksamheten vid företaget - i form av ledig tid (kompensations- ledighet).
Vid samrådet mellan arbetsgivaren och tjänstemannen bör även, så långt det är möjligt, beaktas tjänstemannens önskemål om när kom- pensationsledigheten skall utläggas.
Mom 3:2 Övertidsersättning per timme utges enligt följande:
a) för övertidsarbete kl 06.00-20.00 helgfria måndagar - fredagar
månadslönen
94
b) för övertidsarbete på annan tid
månadslönen
72
Med övertidsersättning avses den totala ersättningen vid övertidsarbete.
Beträffande semesterlön se § 4 mom 4:1, anmärkning 3.
Övertidsarbete på för den enskilde tjänstemannen arbetsfria vardagar samt midsommar-, jul- och nyårsafton jämställs med övertidsarbete på "annan tid".
Med månadslön avses i detta moment tjänstemannens aktuella fasta kontanta månadslön plus eventuella naturaförmåner, i form av bostad, värderade enligt källskattetabellen. (För tjänsteman avlönad med veckolön skall månadslönen beräknas som 4,3 x veckolönen).
Kompensationsledighet för övertidsarbete, som avses under a), utges med 1 1/2 timme och för övertidsarbete, som avses under b), med 2 timmar för varje övertidstimme.
Mom 4 Överskjutande timmar vid deltid (mertid)
Mom 4:1 Om en deltidsanställd tjänsteman har utfört arbete utöver den för hans deltidsanställning gällande ordinarie dagliga arbetstidens längd (mertid), utges ersättning per överskjutande timme med
månadslönen 3,5 x veckoarbetstiden
Beträffande semesterlön se § 4 mom 4:1, anmärkning 3.
Med månadslönen avses här tjänstemannens aktuella fasta kontanta månadslön plus eventuella naturaförmåner, i form av bostad, värde- rade enligt källskattetabellen.
Med veckoarbetstid avses här den deltidsanställdes arbetstid per helgfri vecka, räknat i genomsnitt per månad.
Vid beräkning av längden av överskjutande arbetstid medräknas endast fulla halvtimmar.
Mom 4:2 Om mertidsarbetet pågår före eller efter de klockslag som gäller beträffande den ordinarie dagliga arbetstidens förläggning för heltidsanställning i motsvarande befattning vid företaget, utges övertidskompensation enligt mom 1-3.
Vid tillämpningen av divisorerna i mom 3 skall tjänstemannens lön uppräknas till lön motsvarande full ordinarie arbetstid.
§ 7 Restidsersättning
Mom 1 Rätten till restidsersättning
Rätt till restidsersättning gäller enligt följande huvudregel och undantag.
Huvudregel
- Om tjänstemannen har rätt till särskild kompensation för övertidsarbete föreligger rätt till restidsersättning enligt mom 2 och 3 nedan.
- Om tjänstemannen inte har rätt till särskild kompensation för övertidsdarbete föreligger rätt till restidsersättning enligt mom 2 och 3 nedan såvida inte arbetsgivaren och tjänstemannen enas om att tjänstemannen skall vara undantagen bestämmelserna om restidsersättning.
Undantag
- Arbetsgivaren och en tjänsteman kan överenskomma om att kompensation för restid skall utgå i annan form, t ex att förekomsten av restid skall beaktas vid fastställande av lönen.
- Tjänsteman som har en befattning som normalt medför tjänste- resor i betydande omfattning, t ex såsom resande försäljare, servicetekniker eller liknande, har rätt till restidsersättning endast om arbetsgivaren och tjänstemannen överenskommit om sådan.
Mom 2 Förutsättningar för restidsersättning
Med restid som medför rätt till ersättning avses den tid under en beordrad tjänsteresa som åtgår för själva resan till bestämmelseorten. Restid som faller inom klockslagen för den ordinarie dagliga arbetstid som gäller för tjänstemannen räknas som arbetstid. Vid beräkning av restid medtas därför endast tjänsteresor utanför tjänstemannens ordi- narie arbetstid.
Vid beräkning av restid skall endast fulla halvtimmar medtas.
Om restid föreligger såväl före som efter den ordinarie arbetstiden viss dag skall de båda tidsperioderna sammanräknas.
Om arbetsgivaren har bekostat sovplats på tåg eller båt under resan eller del av denna, skall tiden kl 22-08 ej medräknas.
Som restid räknas även normal tidsåtgång då tjänstemannen under tjänsteresa själv kör bil eller annat fordon, oavsett om detta tillhör arbetsgivaren eller ej.
Resan skall anses påbörjad och avslutad i enlighet med de bestäm- melser som gäller för traktamentsberäkning eller motsvarande vid respektive företag.
Mom 3 Restidsersättningens storlek
Restidsersättning utges per timme med
månadslönen
240
utom när resan har företagits under tiden från kl l8 fredag fram till kl 06 måndag eller från kl 18 dag före arbetsfri helgdagsafton eller helg- dag fram till kl 06 dag efter helgdag, då ersättningen är
månadslönen
190
Restidsersättning enligt divisorn 240 utges för högst 6 timmar per kalenderdygn.
Beträffande semesterlön se § 4 mom 4:1, anmärkning 3. Beträffande begreppet månadslön, se § 6 mom 3:2.
Vid tillämpning av divisorerna skall en deltidsanställd tjänstemans lön uppräknas till lön motsvarande full ordinarie arbetstid.
§ 8 Lön för del av löneperiod
Om en tjänsteman börjar eller slutar sin anställning under löpande kalendermånad beräknas lönen på följande sätt: För varje kalenderdag som anställningen omfattar utges en dagslön. Beträffande begreppet dagslön (och månadslön) se § 9 mom 2:2.
§ 9 Permission, tjänstledighet, annan ledighet
Mom 1 Permission
Permission (= kort ledighet med lön) beviljas i regel endast för del av arbetsdag. I särskilda fall (t ex vid hastigt påkommande sjukdomsfall inom tjänstemans familj eller nära anhörigs frånfälle) kan dock permission beviljas även för en eller flera dagar.
Där påsk-, midsommar-,jul- och nyårsafton ej är sedvanliga fridagar bör permission beviljas under dessa dagar i den mån så kan ske utan olägenhet för verksamheten vid företaget.
Mom 2 Tjänstledighet
Mom 2:1 Tjänstledighet (= ledighet minst en dag utan lön) beviljas om arbetsgivaren finner att så kan ske utan olägenhet för verksamheten vid företaget.
När arbetsgivaren beviljar tjänstledighet skall han för tjänstemannen ange vilken tidsperiod denna omfattar. Tjänstledighet får ej förläggas så att den inleds och/eller avslutas på sön- och/eller helgdag som är arbetsfri för den enskilde tjänstemannen. För tjänsteman som har veckovila förlagd till annan dag än söndag skall motsvarande regel tillämpas.
Mom 2:2 När en tjänsteman är frånvarande på grund av tjänst- ledighet görs avdrag enligt följande.
Om tjänstemannen är tjänstledig
- under en period om högst 5 (6)* arbetsdagar skall för varje arbetsdag som han är tjänstledig avdrag göras med
1
21 (25)*
av månadslönen
- under en period längre än 5 (6)* arbetsdagar skall för varje tjänstledighetsdag (även för den enskilde tjänstemannen arbetsfri vardag samt sön- eller helgdagar) avdrag göras med dagslönen.
Dagslön = den fasta kontanta månadslönen x 12
365
Månadslön = den aktuella månadslönen. (För tjänsteman avlönad med veckolön skall månadslönen beräknas som 4,3 x veckolönen).
Med fast kontant månadslön jämställs i detta sammanhang
- fasta lönetillägg per månad (t ex fasta skift- eller övertidstillägg)
- sådan provision, tantiem, bonus eller liknande som intjänas under ledighet utan att ha direkt samband med tjänstemannens personliga arbetsinsats
- garanterad minimiprovision eller liknande.
Om en tjänstledighetsperiod omfattar en eller flera hela kalendermå- nader skall tjänstemannens hela månadslön avdras för var och en av kalendermånaderna. Om de avräkningsperioder som företaget använ- der vid löneutbetalningen inte sammanfaller med kalendermånaderna har arbetsgivaren rätt att vid tillämpning av denna bestämmelse byta ut begreppet "kalendermånad" mot "avräkningsperiod".
Mom 2:3 Om tjänstemannen är deltidsanställd och arbetar full ordinarie arbetstid endast under vissa av veckans arbetsdagar (s k intermittent deltidsarbete) skall tjänstledighetsavdrag göras enligt följande.
Månadslönen dividerad med
antalet arbetsdagar/vecka x 21 (25)*
5 (6)*
* Tal inom parentes används vid sexdagarsvecka.
Exempel: Tjänstemannens deltid är förlagd till följande
antal arbetsdagar/vecka Avdrag
4 månadslönen
16,8
3,5 månadslönen
14,7
3 månadslönen
12,6
2,5 månadslönen
10,5
2 månadslönen
8,4
Med "antal arbetsdagar/vecka" avses antalet arbetsdagar per helgfri vecka beräknat i genomsnitt per månad.
Avdrag enligt ovan skall göras för varje dag under vilken tjänste- mannen är tjänstledig och som annars skulle utgjort arbetsdag för honom.
Beträffande begreppet månadslön - se mom 2:2.
Om en tjänstledighetsperiod omfattar en eller flera hela kalender- månader skall tjänstemannens hela månadslön avdras för var och en av kalendermånaderna. Om de avräkningsperioder som företaget använder vid löneutbetalningen inte sammanfaller med kalender- månaderna, har arbetsgivaren rätt att vid tillämpning av denna bestämmelse byta ut begreppet "kalendermånad" mot "avräknings- period".
Mom 3 Annan ledighet
Mom 3:1 Xxxxx ledighet beviljas för del av dag om arbetsgivaren finner att så kan ske utan olägenhet för verksamheten vid företaget.
Mom 3:2 När en tjänsteman är frånvarande på grund av annan ledighet görs avdrag för varje full halvtimme.
Avdraget per timme = 1 av månadslönen
175
Beträffande begreppet månadslön se mom 2:2.
Vid tillämpning av divisorn 175 för en deltidsanställd tjänsteman skall deltidslönen först uppräknas till lön motsvarande full ordinarie arbetstid.
Mom 4 Ledighet i samband med barns födelse respektive tillfällig föräldraledighet
Beträffande ledighet i samband med barns födelse respektive med tillfällig föräldrapenning se § 5 mom 6 respektive 8.
§ 10 Tjänstemans åligganden och rättigheter vid konflikt mellan arbetsgivare och arbetare
Mom 1 Under konflikt (strejk, lockout, blockad eller bojkott) tillkommer det tjänsteman
att på vanligt sätt utföra de uppdrag och åligganden, som är med tjänsten förenade;
att utföra sådant arbete, vilket i övrigt faller inom tjänstemännens vid företaget arbetsområde;
att utföra arbeten, som möjliggör eller underlättar driftens återupptagande vid konfliktens slut; samt
att utföra underhållsarbeten och reparationer av maskiner, verktyg och andra anordningar för företagets eget bruk, vilka arbetsuppgifter i första hand skall anförtros tjänstemän som normalt är knutna till underhålls- och reparationsarbeten eller arbetsledande arbete inom berörd verksamhet.
I den mån arbetsgivaren med egen arbetskraft verkställer lossning av gods för företagets eget bruk och vid inträffat varsel om arbetskonflikt avbeställning av godsleveranser icke kunnat ske, åligger det tjänsteman att vid order härom delta i jämväl sådant arbete.
Mom 2
Utöver vad i föregående moment nämns åligger det tjänsteman att vid behov delta i skyddsarbeten.
Till skyddsarbete hänförs dels sådant arbete, som vid ett konflikt- utbrott erfordras för att driften skall kunna avslutas på ett tekniskt försvarligt sätt, dels sådant arbete, som erfordras för avvärjande av fara för människor eller för skada å byggnader eller andra anlägg- ningar, fartyg, maskiner eller husdjur eller för skada å sådant varu- lager, vilket ej under konflikten tas i anspråk för uppehållande av företagets drift eller för avyttring i vidare mån än som erfordras till förekommande av förskämning eller förstöring, som varorna på grund av sin beskaffenhet är underkastade.
Lika med skyddsarbete anses arbete, som någon är pliktig att utföra på grund av särskild föreskrift i lag eller författning, så ock arbete, vars eftersättande kan medföra ansvar för tjänstefel.
Mom 3
Skulle arbetsgivaren under konflikt ifrågasätta utförandet av visst i denna paragraf ej omnämnt arbete skall överläggning därom föras med den eller dem som är avsedda att utföra arbetet eller ock med av tjänstemännen utsedda representanter. Har resp arbetsgivarförbund och tjänstemannapart gemensamt fattat beslut rörande här åsyftat arbete, är tjänstemännen skyldiga att ställa sig detta till efterrättelse. Kan organisationerna icke enas, skall frågan på endera organisatio- nens begäran hänskjutas till förtroenderådet. Rådets beslut är bindande.
Mom 4
Vid konflikt, som icke är tillåten enligt lag eller kollektivavtal, är tjänsteman, om arbetsgivaren så påfordrar, skyldig att i den utsträck- ning så skäligen - mot bakgrund av rådande förhållanden kan ske utföra allt ifrågakommande arbete.
Mom 5
Uppsägning av tjänsteman må icke företas i anledning av befarad eller pågående konflikt med mindre sannolika skäl talar för att ändrade förhållanden kommer att göra det omöjligt att vid driftens återupptagande bereda tjänsteman sysselsättning.
Har konflikt pågått under minst 3 månader och kan tjänstemännen icke beredas full sysselsättning, må däremot, med motsvarande genomsnittliga förkortning av tjänstgöringstiden, lönen kunna minskas med 10 %, efter en månad med ytterligare 10 % osv intill dess lönen nedgått till 60 % av ursprungligt belopp.
§ 11 Uppsägning
Mom 1 Uppsägning från tjänstemannens sida
Mom 1:1 Uppsägningstid
Uppsägningstiden från tjänstemannens sida är följande om inte annat följer av mom 3:1-5 nedan:
Tjänstemannens uppsägningstid i månader
Anställningstid vid företaget
< 3 år 1 månad
3 år < 6år 2 månader
6 år och mer 3 månader
Om beräkning av anställningstidens längd stadgas i lagen om anställningsskydd
Mom 1:2 Formen för uppsägning
För att det inte skall uppstå tvist om huruvida uppsägning har skett eller ej, bör tjänstemannen göra sin uppsägning skriftligen. Om upp- sägningen likväl sker muntligen bör tjänstemannen så snart möjligt bekräfta den skriftligen till arbetsgivaren.
Mom 1:3 Övrigt
I övrigt gäller bestämmelserna i mom 3.
Mom 2 Uppsägning från arbetsgivarens sida
Mom 2:1 Uppsägningstid
Uppsägningstiden från arbetsgivarens sida är följande om inte annat följer av mom 3:1-5 nedan.
Arbetsgivarens uppsägningstid i månader
Anställningstid vid företaget
< 2 år 1 månad
2 år < 4 år 2 månader
4 år < 6 år 3 månader
6 år < 8 år 4 månader
8 år < 10 år 5 månader
< 10 år 6 månader
Har anställd, som sagts upp på grund av arbetsbrist, vid uppsägnings- dagen uppnått 55 års ålder och då har tio års sammanhängande an- ställningstid skall den enligt detta avtal gällande uppsägningstiden förlängas med sex månader.
Om beräkning av anställningstidens längd stadgas i lagen om anställnings- skydd.
Mom 2:2 Varsel
Varsel som arbetsgivaren enligt lagen om anställningsskydd skall ge lokalt till arbetstagarorganisation skall anses ha skett, när
arbetsgivaren har överlämnat varselskrivelse till den lokala tjänste- mannaparten eller två arbetsdagar efter det att arbetsgivaren har avsänt skrivelsen i rekommenderat brev under respektive tjänste- mannaförbunds adress.
Varsel som arbetsgivaren har gett under tid, då företaget har semesterstopp, anses ha skett dagen efter den då semesterstoppet upphörde.
Mom 2:3 Lön under uppsägningstid
I anslutning till § 12 lagen om anställningsskydd gäller följande för tjänstemän som ej kan beredas arbete under uppsägningstiden.
För tjänstemän som helt eller delvis avlönas med provision, vilken har direkt samband med tjänstemannens personliga arbetsinsats, gäller följande. För varje kalenderdag då tjänstemannen inte kan erbjudas arbete skall inkomsten av provisionen anses uppgå till 1/365 av provisionsinkomsten under närmast föregående tolvmånadersperiod.
Motsvarande gäller tjänstemän med tantiem, produktionspremie e d.
Om ersättning för förskjuten arbetstid, skift-, jour- eller beredskaps- tjänstgöring normalt skulle ha utgetts till tjänstemannen gäller föl- jande. För varje kalenderdag då tjänstemannen inte kan erbjudas arbete skall sådan ersättning anses uppgå till 1/365 av den under närmast föregående tolvmånadersperiod erhållna ersättningen.
Mom 2:4 Övrigt
De lokala parterna skall vid aktualiserad personalinskränkning vär- dera företagets krav och behov i bemanningshänseende. Om dessa behov inte kan tillgodoses med tillämpning av lag, skall fastställandet av turordning ske med avsteg från bestämmelserna i lagen om anställ- ningsskydd.
De lokala parterna skall därvid göra ett urval av de anställda som skall sägas upp så att företagets behov av kompetens särskilt beaktas liksom företagets möjligheter att bedriva konkurrenskraftig verksamhet och därmed bereda fortsatt anställning.
Det förutsätts att de lokala parterna på endera partens begäran träffar överenskommelse om fastställande av turordning vid uppsägning med tillämpning av 22 § lagen om anställningsskydd och de avsteg från lagen som erfordras.
De lokala parterna kan också med avvikelse från bestämmelserna i 25-27 §§ lagen om anställningsskydd överenskomma om turordning vid återanställning. Därvid skall de ovan nämnda kriterierna gälla.
Det åligger de lokala parterna att på begäran föra förhandlingar som sägs i föregående stycken liksom att skriftligen bekräfta träffade överenskommelser.
Enas inte de lokala parterna, äger förbundsparterna om endera begär det, träffa överenskommelse i enlighet med ovan angivna riktlinjer.
Det förutsätts att arbetsgivaren inför behandlingen av frågorna som berörs i denna bilaga tillhandahåller den lokala respektive förbunds- avtalsparten relevant faktaunderlag.
Utan lokal eller central överenskommelse enligt ovan kan uppsägning på grund av arbetsbrist respektive återanställning prövas enligt lag med iakt- tagande av förhandlingsordningen.
I övrigt gäller bestämmelserna i mom 3.
Mom 3 Övriga bestämmelser vid uppsägning
Mom 3:1 Uppsägningstid per den 30 juni 1974 respektive 31
mars 1998
Om uppsägningstiden per den 30 juni 1974 från arbetsgivarens eller tjänstemannens sida i det individuella fallet på grund av kollektivt eller enskilt avtal är längre än den enligt mom 1-2 ovan, skall den längre uppsägningstiden fortfarande gälla, om inte arbetsgivaren och tjänstemannen överenskommer om annat.
Lydelse enligt överenskommelse med SIF och CF:
Vid uppsägning från en anställning som påbörjats före den 1 april 1998 är tjänstemannen tillförsäkrad den uppsägningstid som gällde den 31 mars 1998. Det innebär att uppsägningstiderna enligt mom 2:1 ovan gäller för samtliga fr o m den 1 april 1998, men att var och en har garanti om att uppsägningstiden i det enskilda fallet ej skall vara kortare än den som gällde 31 mars 1998.
Lydelse enligt överenskommelse med LEDARNA
Vid uppsägning från en anställning som påbörjats före den 1 juli 1998 är tjänstemannen tillförsäkrad den uppsägningstid som gällde den 30 juni 1998. Det innebär att uppsägningstiderna enligt mom 2:1 ovan gäller för samtliga fr o m den 1 juli 1998, men att var och en har garanti om att uppsägningstiden i det enskilda fallet ej skall vara kortare än den som gällde 30 juni 1998.
Anmärkning
Uppsägningstider 31 mars resp 30 juni 1998.
Anställningstid vid företaget | ej fyllt | fyllt | Tjänstemannen har fyllt fyllt | fyllt | fyllt | |
25 år | 25 år | 30 år 35 år | 40 år | 45 år | ||
uppsägningstid i månader | ||||||
mindre än 6 mån1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 |
fr o m 6 mån till 6 år | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 |
fr o m 6 år till 9 år | 2 | 3 | 4 | 5 | 5 | 6 |
fr o m 9 år till 12 år | - | 3 | 4 | 5 | 6 | 6 |
fr o m 12 år | - | 3 | 4 | 6 | 6 | 6 |
Har anställd, som sagts upp på grund av arbetsbrist, vid uppsägnings- dagen uppnått 55 års ålder och då har tio års sammanhängande an- ställningstid skall den eenligt detta avtal gällande uppsägningstiden förlängas med sex månader.
Mom 3:2 Överenskommelse om annan uppsägningstid
Arbetsgivaren och tjänstemannen kan överenskomma om att annan uppsägningstid skall gälla. Om så sker får emellertid uppsäg- ningstiden från arbetsgivarens sida ej understiga
- om tjänstemannen vid anställningstillfället är arbetslös och 55 år eller äldre: 2 månader. Efter 3 års anställning gäller dock uppsäg- ningstid enligt tabellen i mom 2:1
- i övriga fall: den tid som anges i tabellen i mom 2:1.
Mom 3:3 Anställning på prov
Under provanställning är uppsägningstiden en månad för både arbets- givaren och tjänstemannen.
Mom 3:4 Pensionärer
Om tjänstemannen kvarstår i tjänst vid företaget efter det att han har uppnått den för honom gällande ordinarie pensionsåldern enligt ITP- planen, är uppsägningstiden en månad för både arbetsgivaren och tjänstemannen.
Samma gäller om en tjänsteman anställs vid företaget efter det att han har uppnått den ordinarie pensionsåldern som tillämpas vid detta.
Mom 3:5 Uppnådd pensionsålder
Tjänstemannens anställning upphör utan uppsägning i och med att han uppnår den för honom gällande ordinarie pensionsåldern enligt ITP-planen, såvida inte han och arbetsgivaren överenskommer om annat. På samma sätt upphör anställningen när tjänstemannen får besked om hel förtidspension enligt lagen om allmän försäkring.
Besked om rätt till förtidspension skall lämnas till arbetsgivaren så snart tjänstemannen fått kännedom om det. Arbetsgivaren behöver inte lämna underrättelse enligt § 33 lagen om anställningsskydd.
Mom 3:6 Förkortning av uppsägningstid för tjänstemannen
Om tjänstemannen på grund av särskilda omständigheter vill lämna sin tjänst före uppsägningstidens slut, bör arbetsgivaren pröva om så kan medges.
Mom 3:7 Skadestånd då tjänstemannen inte iakttar upp- sägningstiden
Om tjänstemannen lämnar sin anställning utan att iaktta uppsägnings- tiden eller del av denna, har arbetsgivaren rätt till skadestånd för den ekonomiska skada och olägenhet som därigenom vållas, dock lägst med ett belopp som motsvarar tjänstemannens lön under den del av uppsägningstiden som tjänstemannen ej har iakttagit.
Mom 3:8 Tjänstgöringsbetyg
När uppsägning har skett från arbetsgivarens eller tjänstemannens sida har tjänstemannen rätt att erhålla tjänstgöringsbetyg, vilket utvisar
- den tid som tjänstemannen har varit anställd, och
- de arbetsuppgifter han har haft att utföra, samt
- om tjänstemannen så begär, vitsord beträffande det sätt på vilket han har utfört sitt arbete.
Arbetsgivaren skall lämna tjänstgöringsbetyget inom en vecka från det att tjänstemannen har begärt att få betyget.
Mom 3:9 Intyg om uttagen semester
När tjänstemannens anställning upphör har han rätt att erhålla intyg som utvisar hur många av de lagstadgade 25 semesterdagarna han har tagit ut under innevarande semesterår.
Arbetsgivaren skall lämna intyget till tjänstemannen senast inom en vecka från det att tjänstemannen har begärt att få intyget.
Om tjänstemannen har rätt till flera semesterdagar än 25 skall den överskjutande semestern i detta sammanhang anses ha uttagits först.
§ 12 Förhandlingsordning, Tjänstemarknadsnämnd SAF-PTK, Tjänstemarknadskommitté SAF-PTK
Bestämmelser om vilken förhandlingsordning och vilka regler för Tjänstemarknadsnämnd SAF-PTK samt Tjänstemarknadskommitté
§ 13 Giltighetstid (avser SIF och CF)
Detta avtal gäller fr o m den 1 april 2001 t o m den 31 maj 2004.
Anmärkning
Part äger senast den 30 november 2002 säga upp detta avtal att upp- höra den 31mars 2003. Tidplan för omförhandling i samband med avtalsuppsägning framgår av Industriavtalets bilaga A § 5.
Stockholm den 13 mars 2001
Föreningen Sveriges SIF Skogsindustrier
Sveriges Civilingenjörsförbund
§ 13 Giltighetstid (avser Ledarna) Detta avtal gäller fr o m den 1 april 2001 Stockholm den 11 juni 2001
Föreningen Sveriges Ledarna Skogsindustrier
ANG. ERSÄTTNING FÖR ARBETE PÅ FÖRSKJUTEN ARBETSTID SAMT FÖR BEREDSKAPSTJÄNST
RIKTLINJER RÖRANDE ERSÄTTNING FÖR ARBETE PÅ FÖRSKJUTEN ARBETSTID
1. Nedanstående riktlinjer är avsedda att tillämpas på tjänstemän i driften och i serviceavdelning vid arbete på förskjuten arbetstid. De lokala parterna äger dock, om särskilda skäl härtill föreligger, träffa överenskommelse om annan lösning i fråga om ersättning för arbete på sådan tid.
2. Med förskjuten arbetstid avses den del av tjänstemannens ordi- narie arbetstidsmått som förläggs utanför det vid tjänstemannens arbetsställe gällande ordinarie dagarbetstidsschemat.
Förskjuten arbetstid ersätts enligt punkt 4 nedan.
a. Parterna är ense om att skälig anledning bör föreligga för infö- rande av arbete på förskjuten arbetstid. Om tjänstemannaparten i enskilt fall gör gällande att skälig anledning till förskjuten arbets- tid ej föreligger, äger arbetsgivaren likväl genomföra förskjutning av arbetstiden i avvaktan på resultatet av de förhandlingar som kan komma att begäras.
b. Om ett system för flexibel arbetstid tillämpas utges icke ersätt- ning för arbetstid inom det ordinarie dagarbetstidsschemats yttre tidpunkter, dvs inom den s k bandbredden.
3. Arbetsgivaren bör, såvitt möjligt senast 14 dagar i förväg, lämna berörd tjänsteman meddelande om förskjutning av arbetstiden. Sådant meddelande bör även innehålla uppgift om beräknad varaktighet av arbetstidens förskjutning.
4. Förskjuten arbetstid ersätts per timme enligt följande: Kl 17 - 6 vardagar månadslönen
540
Från kl 6 lördagar, från kl 17 trettondagsafton och dagarna före 1 maj, Kristi Himmelfärdsdag och Alla Helgons dag till kl 6 påföljande vardag samt från kl 6 - 17 nyårsafton månadslönen
300
Anmärkning
Ovanstående ersättning från kl 6 nyårsafton utgår även till daggående tjänstemän med ordinarie arbetstid på nyårsafton. Från kl 6 pingst-, midsommar- och julafton samt från kl 17 skär torsdagen och nyårs- afton till kl 6 första vardagen efter respektive helger månadslönen
150
Anmärkning 1
Införandet av divisorn månadslönen
150
föranleder i och för sig ingen ändring av redan träffade lokala överenskommelser om ersättning för storhelgsdrift i annan mån än vad som följer av vad nedan under punkt 8 sägs rörande avräkning i samband med införande av divisorssystemet för förskjuten arbetstid.
Anmärkning 2
För tjänstemän med kortare ordinarie arbetstid än 40 timmar per vecka uppräknas tilläggen med 5.3 % vid 38-timmarsvecka och med
11.1 % vid 36-timmarsvecka.
5. Överenskommelse om undantag från ovanstående ersätt- ningsregler kan träffas med tjänsteman i mer kvalificerad befattning, till vilken skälig ersättning utges i annan ordning.
6. Ersättning för förskjuten arbetstid och övertidsersättning kan ej utges samtidigt.
7. Vid införande av ovanstående regler görs avräkning i den mån de nya reglerna innebär en höjning överstigande den allmänna löne- nivåhöjningen.
RIKTLINJER RÖRANDE ERSÄTTNING FÖR BEREDSKAPS- TJÄNST
1. Följande riktlinjer gäller rörande ersättning för beredskapstjänst åt tjänstemän i driften och i serviceavdelningar:
De lokala parterna äger, om särskilda skäl föreligger, träffa överenskommelse om annan lösning.
2. Med beredskapstjänst avses tid då tjänsteman ej har arbetsskyl- dighet men åläggs vara anträffbar för att inom föreskriven tid efter varsel infinna sig på arbetsstället.
3. Beredskapstjänst ersätts per beredskapstimme med månadslönen
1400
Dock gäller följande:
fredag-söndag
från fredag kl 17 till måndag kl 6 månadslönen
700
vid helger
från kl 17 dagen före trettondagen, 1 maj, Xxxxxx Xxxxxxxxxxxx- dag och Alla Helgons dag till kl 6 första vardagen efter respektive helger månadslönen
700
från kl 6 på pingst-, midsommar- och julafton samt från kl 17 på skärtorsdagen och nyårsafton till kl 6 första vardagen efter respektive helger månadslönen
350
Beredskapsersättning utges per pass för lägst 8 timmar.
4. Vid påkallad inställelse i arbete utges övertidsersättning för arbetad tid, dock minst för 3 timmar. Erforderliga resekostnader till arbetsplatsen ersätts av arbetsgivaren.
5. Överenskommelse om undantag från ovanstående ersättnings- regler kan träffas med tjänsteman i mer kvalificerade befattningar till vilken skälig ersättning utges i annan ordning.
6. Beredskapstjänst skall fördelas så att den ej oskäligt belastar enskild tjänsteman. Schema för beredskapstjänst bör upprättas i god tid och skall anpassas med hänsyn till lokala förhållanden för att företagets verksamhet i möjligaste mån skall kunna fortgå ostörd under ordinarie arbetstid.
7. För att bereda enskild tjänsteman veckovila enligt arbetstids- lagens regler kan erfordras att denne beredes ledighet å ordinarie arbetsdag i anslutning till veckoslut efter fullgjord beredskaps- tjänst. Ledighet i anslutning till veckoslut efter fullgjord bered- skap får icke medföra inkomstbortfall.
För det fall ersättning för beredskap, för påkallad inställelse eller för övertid i samband med beredskap enligt lokal överenskom- melse utgår i form av ledighet å ordinarie arbetsdag, skall på arbetsgivarens begäran så mycket av denna lediga tid förläggas till tid, då ledighet erfordras för uppfyllande av kravet om vecko- vila.
För tid, som på detta sätt ianspråktages, skall i stället kontant ersättning utges, motsvarande vad ledigheten enligt lokal överenskommelse avsåg kompensera. Därest oenighet föreligger rörande omvandling av ledig tid mot ersättning, skall bestämmel- serna i avtalets § 6 samt supplementet till avtalet gälla.
Lokala överenskommelser, innebärande annan beräkning av veckovila än arbetstidslagen, förutsätter för giltighet förbundens godkännande.
AVTAL OM ARBETSTIDSBESTÄMMELSER FÖR TJÄNSTEMÄN
§ 1 Avtalets omfattning
Mom 1
Detta avtal omfattar samtliga tjänstemän anställda hos arbetsgivare inom sågverksindustrin anslutna till Föreningen Sveriges Skogs- industrier. Dessa tjänstemän undantas från tillämpningen av allmänna arbetstidslagen.
Begreppet "tjänsteman" respektive "tjänstemannaklubb" i detta avtal innefattar "arbetsledare" respektive "arbetsledarklubb".
Mom 2
Bestämmelserna i §§ 2-5 gäller ej beträffande
a) tjänstemän i företagsledande ställning
b) tjänstemän som har en månadslön som uppgår till eller överstiger den i § 6 mom 1:1 angivna lönegränsen i avtalet om allmänna anställningsvillkor
c) arbete som tjänstemannen utför i sitt hem eller eljest under sådana förhållanden att det ej kan anses tillkomma arbetsgivaren att vaka över hur arbetet är anordnat.
Mom 3
Arbetsgivare och tjänsteman som träffar överenskommelse om att rätten till särskild övertidskompensation skall ersättas med längre semester enligt § 6 mom 1:2 i avtalet om allmänna anställningsvillkor kan träffa överenskommelse om att tjänstemannen skall vara undantagen från bestämmelserna i §§ 2-5.
Detsamma gäller för arbetsgivare och tjänstemannaklubb som träffat överenskommelse om att en tjänsteman inte skall ha rätt till särskild övertidskompensation utan att förekomsten av övertidsarbete skall beaktas vid fastställande av lönen.
Anmärkning till mom 2 och 3
Enligt mom 2 och 3 ovan omfattas vissa tjänstemän inte av bestäm- melserna i §§ 2-5. Det är dock ett ömsesidigt intresse för arbetsgi- varen och tjänstemannaklubben att kunna få en uppfattning om den totala arbetstidens omfattning för dessa tjänstemän. För vissa av dem sker tidsregistrering genom tidsstämpling eller på annat sätt, t ex när flexibel arbetstid tillämpas vid företaget. I dessa fall finns alltså underlag för en bedömning av arbetstidssituationen. I andra fall kan registrering inte ske på samma sätt som för övriga tjänstemän. Om tjänstemannaklubben så begär skall arbetsgivaren och tjänstemanna- klubben gemensamt utforma lämpligt underlag för att bedöma arbets- tidsvolymen för dessa tjänstemän.
Vissa av de tjänstemän som är undantagna från bestämmelserna
i §§ 2-5 har enligt hittills gällande praxis också haft en viss xxxxxx i fråga om förläggningen av sin arbetstid. Denna frihet påverkas inte genom det nu träffade avtalet.
Mom 4
Mellan arbetsgivaren och tjänstemannaklubben kan skriftlig överens- kommelse träffas om att utöver undantagen enligt mom 2 och 3 viss tjänsteman eller grupp av tjänstemän skall vara undantagna från bestämmelserna i §§ 2-5 i de fall tjänstemännen med hänsyn till sina arbetsuppgifter har särskild förtroendeställning i arbetstidshänseende eller eljest särskilda omständigheter föreligger.
Beträffande giltighetstiden för sådan överenskommelse - se § 7 mom 2.
§ 2 Ordinarie arbetstid
Mom 1
Den ordinarie arbetstiden får ej överstiga 40 timmar per helgfri vecka i genomsnitt per en begränsningsperiod om fyra veckor, alternativt en kalendermånad såvida inte annan lokal överenskommelse träffas enligt mom 2 eller i anslutning till överenskommelse i enlighet med mom 3.
För tjänsteman i intermittent tvåskiftarbete och intermittent tre- skiftarbete får den ordinarie arbetstiden ej överstiga 38 timmar i genomsnitt per helgfri vecka och år.
För underjordsarbete och kontinuerligt treskiftarbete får den ordinarie arbetstiden ej överstiga 36 timmar i genomsnitt per helgfri vecka och år.
Anmärkning
Treskiftarbete kan bedrivas med tre eller flera skiftlag.
Mom 2
Där särskilda omständigheter föreligger kan mellan arbetsgivaren och tjänstemannaklubben träffas skriftlig överenskommelse om annan begränsningsperiod eller omfattning av ordinarie arbetstid för viss tjänsteman eller grupp av tjänstemän.
Beträffande giltighetstiden för sådan överenskommelse - se § 7 mom 2.
Anmärkning
Förbunden är ense om att olika lång arbetstid under olika delar av året skall kunna tillämpas.
§ 3 Övertid
Mom 1
Med övertidsarbete avses i detta avtal arbete som tjänstemannen har utfört utöver den för denna gällande ordinarie dagliga arbetstidens längd om
- övertidsarbete har beordrats på förhand eller
- där beordrande på förhand ej kunnat ske övertidsarbetet har god- känts i efterhand av arbetsgivaren.
Tid som åtgår för att utföra för tjänstemannens befattning nödvändiga och normalt förekommande förberedelse- och avslutningsarbeten upptas inte som övertid enligt mom 2 nedan.
Vid beräkning av fullgjord övertid medtas endast fulla halvtimmar.
Om övertidsarbetet har utförts såväl före som efter den ordinarie arbetstiden viss dag, skall de båda övertidsperioderna sammanräknas.
Anmärkning
Beträffande deltidsanställda tjänstemän skall arbete som ersätts enligt
§ 6 mom 4:1 i avtalet om allmänna anställningsvillkor avräknas från övertidsutrymmet i mom 2 nedan.
Mom 2
När särskilda skäl föreligger får allmän övertid uttas med högst 150 timmar per kalenderår.
Mom 3
Allmän övertid får tas ut med högst 48 timmar under en period av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad. Dessa timtal får endast överskridas om synnerliga skäl föreligger, t ex när det är nöd- vändigt för att ett arbete som inte kan avbrytas utan avsevärda olägenheter för verksamheten, skall kunna slutföras.
Mom 4
Allmän övertid, oavsett kompensationsform, skall avräknas från över- tidsutrymmet enligt mom 2 ovan.
Om övertiden ersätts med ledig tid (kompensationsledighet) enligt § 6 mom 3 i avtalet om allmänna anställningsvillkor återförs det antal "övertidstimmar" som har kompenserats genom ledigheten till övertidsutrymmet enligt mom 2 ovan.
Exempel: En tjänsteman utför övertidsarbete en vardagskväll under 4 timmar. Dessa övertidstimmar avräknas från övertidsutrymmet enligt mom 2. Överenskommelse träffas om att tjänstemannen skall kom- penseras med ledig tid (kompensationsledighet) under 6 timmar (4 övertidstimmar x 1,5 tim = 6 kompensationsledighetstimmar). När kompensationsledigheten har uttagits tillförs övertidsutrymmet enligt mom 2 de 4 övertidstimmarna som har kompenserats genom ledig- heten.
Under kalenderåret får högst 75 timmar på detta sätt återföras till övertidsutrymmet, såvida inte arbetsgivaren och tjänstemannaklubben enas om annat.
Anmärkning
Arbetsgivaren och tjänstemannaklubben kan träffa överenskommelse om att övertid som ersatts med kompensationsledighet skall, för att kunna återföras till övertidsutrymmet enligt den teknik som beskrivs ovan, utläggas inom viss bestämd tidsperiod, t ex räknat från tidpunk- ten för övertidsarbetets utförande eller före visst bestämt datum.
Beträffande giltighetstid - se § 7 mom 2.
Mom 5
Mellan arbetsgivaren och tjänstemannaklubben kan beträffande viss tjänsteman eller grupp av tjänstemän skriftlig överenskommelse träffas om annan beräkning eller omfattning av allmän övertid.
Överenskommelse om annan omfattning av allmän övertid skall underställas förbundsparterna för godkännande.
Beträffande giltighetstiden för sådan överenskommelse - se § 7 mom 2.
Mom 6
Lydelse enligt överenskommelse med SIF och CF:
Utöver vad ovan sagts kan, när synnerliga skäl föreligger, extra övertid uttas under kalenderåret enligt följande
a) högst 75 timmar efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och tjänstemannaklubben,
b) ytterligare högst 75 timmar efter överenskommelse mellan förbundsparterna eller, om dessa enas därom, mellan arbetsgivaren och tjänstemannaklubben.
Anmärkning
De centrala parterna är överens om att 75 timmars extra övertid enligt
b) ovan skall hanteras genom överenskommelse mellan företaget och tjänstemannaklubben.
Förbundspart äger vid påvisande av brister i den lokala hanteringen rätt att säga upp denna överenskommelse med tre månaders upp- sägningstid.
Lydelse enligt överenskommelse med LEDARNA:
Utöver vad ovan sagts kan, när synnerliga skäl föreligger, extra över- tid uttas under kalenderåret med högst 150 timmar efter överenskom- melse mellan arbetsgivaren och tjänstemannaklubben.
Beträffande giltighetstid – se § 7 mom 2, såvitt avser överenskom- melserna med samtliga tjänstemannaorganisationer.
Mom 7
Har natur- eller olyckshändelse eller annan därmed jämförlig om- ständighet, som ej kunnat förutses, vållat avbrott i verksamheten eller medfört överhängande fara för sådant avbrott eller för skada på liv, hälsa eller egendom, skall övertid som fullgjorts med anledning därav ej beaktas vid beräkning av övertid enligt mom 2 ovan.
§ 4 Jourtid
Mom 1
Om det på grund av verksamhetens natur är nödvändigt att tjänste- mannen står till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället för att när behov uppkommer utföra arbete, får jourtid tas ut härför med högst 48 timmar under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad. Som jourtid anses inte tid under vilken tjänstemannen utför arbete för arbetsgivarens räkning.
Mom 2
Mellan arbetsgivaren och tjänstemannaklubben kan beträffande viss tjänsteman eller grupp av tjänstemän skriftlig överenskommelse träffas om annan beräkning eller omfattning av jourtid.
Beträffande giltighetstiden för sådan överenskommelse – se § 7 mom 2.
§ 5 Anteckning av övertid och jourtid
Arbetsgivaren skall föra de anteckningar som erfordras för beräkning av övertid enligt § 3 och jourtid enligt § 4. Tjänstemannen, tjänste- mannaklubben eller central representant för tjänstemannaförbundet har rätt att ta del av dessa anteckningar.
§16 Förhandlingsordning
Samma förhandlingsordning gäller som för avtalet om allmänna anställningsvillkor. Bestämmelserna härom finns i § 10 i förhandlingsprotokollet till avtalsuppgörelsen den 11 mars 1978 mellan SAF och PTK och i § 9 i förhandlingsprotokollet till avtalsuppgörelsen den 21 maj 1976 mellan SAF och PTK.
§ 7 Giltighetstid
Mom 1
Lydelse enligt överenskommelse med SIF och CF:
Bestämmelserna i detta avtal gäller med samma giltighetstid och uppsägningstid som avtalet om allmänna anställningsvillkor.
Lydelse enligt överenskommelse med LEDARNA:
Detta avtal gäller tillsvidare med en ömsesidig uppsägningstid av tre månader.
Mom 2
Lokal överenskommelse som träffas med stöd av § 1 mom 4, § 2 mom 2, § 3 mom 4-6, § 4 mom 2 och rätten för arbetsgivaren och tjänstemannaklubben att träffa överenskommelse om uttag av extra övertid enligt § 3 mom 6 skall gälla tills vidare med tre månaders uppsägningstid.
Uppsägning kan ske av arbetsgivaren, tjänstemannaklubben eller av PTK-förbund.
Om endera parten önskar att den lokala överenskommelsen respektiva nämnda rätt till lokal överenskommelsemöjlighet skall bestå, skall han skyndsamt begära att förhandlingar härom förs under uppsägningstiden. Förbundsparterna kan förlänga det lokala avtalets uppsägningstid för att möjliggöra att förhandlingar enligt förhandlingsordningen hinner slutföras innan avtalet upphör. I sista hand kan frågan huruvida avtalet skall bestå eller ej tas upp till överläggningar i Tjänstemarknadsnämnden SAF-PTK.
RIKTLINJER AVSEENDE KOMPETENSUTVECK- LING
Utgångspunkter
Arbetslivet har under de senaste åren präglats av allt snabbare förändringar. Därmed har också kraven på de anställda att utvecklas och anpassa sig till nya förutsättningar ökat.
Förmågan till anpassning och utveckling kan sammanfattas med begreppet ”kompetensutveckling”. Förbunden gör gemensamt bedömningen att det föreligger en betydande samsyn mellan parterna när det gäller behov av kompetensutveckling och dess betydelse, vilket bl a framgår av Industrins samarbetsavtal och principerna för lönesättning i löneavtalen.
Kompetensutvecklingens betydelse
För att möta den alltmer hårdnande konkurrensen krävs en mål- medveten satsning på att utveckla kompetensen inom företaget. De anställdas kunnande och engagemang är av avgörande betydelse för företagets konkurrenskraft.
Med alltmer ”slimmade” och flödesinriktade organisationer räcker det inte att bara ge vissa nyckelpersoner möjlighet till kompetensut- veckling utan alla anställda måste efter behov ges möjlighet att genom olika insatser utveckla den kompetens som behövs i nya, förändrade eller framtida arbetsuppgifter. Därigenom underlättas också ersättarfrågan vid bl a sjukdom.
Dialogens betydelse
En viktig grund för utvecklingen av de anställdas och företagens samlade kompetens är den interna dialogen. Den kan skapas genom t ex planerings- eller utvecklingssamtal och arbetsplatsträffar. Här
diskuteras såväl utvecklingsbehov utifrån företagets tilltänkta ut- veckling som individuella initiativ. Individuella överenskommelser om åtgärder med anledning av dessa diskussioner bör eftersträvas och följas upp. Detta kan ske exempelvis genom personliga utveck- lingsplaner. Om en anställd särskilt begär det skall en sådan planering ske.
Kompetensutveckling - ett ansvar för både företag och anställd
Det är i första hand företagens ansvar att genomföra utvecklings- insatser av personal, organisation och teknik. Företaget har också att bl a göra känt vilken specifik kunskap och kompetens som behövs för att utveckla olika områden inom företaget. Vad gäller personalen är det angeläget att satsa på relevant kompetensutveckling och att visa på möjligheterna till utveckling där insatserna kan vara av varierande slag. Ett viktigt inslag är lärande i arbetet och arbetsrotation. Andra viktiga utbildningsinsatser kan gälla handledd utbildning i företaget,
t ex datorstödd utbildning eller kurser. Tidsåtgången kan variera beroende på de anställdas förutsättningar och företagets behov.
Varje anställd är sedan ytterst ansvarig för sin egen utveckling. Ett passivt förhållningssätt kan leda till att den enskilde inte längre klarar de kvalifikationer som krävs för att arbeta vidare i en verksamhet som genomgår stora förändringar. Eftersom människors inställning till förändring och utveckling varierar är det viktigt att alla anställda får möjlighet till reell insikt om sin situation, sina förutsättningar och de möjligheter till kompetensutveckling som föreligger för att därefter kunna göra sina val.
Kompetensutveckling - löneutveckling
Ett framgångsrikt arbete med kompetensutveckling förutsätter att lönesättningen på ett naturligt sätt stimulerar till utveckling. Det är framför allt därigenom som den anställde känner xxxxxxx för sina ansträngningar. Kompetensutveckling är därför en viktig faktor i företagens lönebildningsprocess.
Mot den bakgrunden är det viktigt att företagen tillämpar principer för lönesättning och anställningsvillkor som stimulerar de anställda att sträva mot kontinuerlig kompetensutveckling.
Lokal samverkan
Det är parternas gemensamma uppfattning att formerna för dialog och företagets kompetensutveckling samt stöd till enskilda anställdas initiativ till utveckling genom tid, pengar och andra resurser måste anpassas till varje enskilt företags storlek och situation.
På endera parts begäran skall överläggning tas upp i syfte att träffa överenskommelse om formerna för dialogen med de anställda, pla- nering och genomförande av olika utvecklingsinsatser samt formerna för samverkan i utbildnings- och andra frågor som sammanhänger med kompetensutveckling.
De lokala parterna har ett gemensamt ansvar för att analysera före- tagets och de anställdas behov av kompetens. Analysen kan ligga till grund för personliga och/eller generella utvecklingsplaner på kort och lång sikt.
De lokala parterna kan begära medverkan från förbunden för rådgiv- ning utifrån dessa riktlinjer.