PRIO-PSYKISK OHÄLSA
PRIO-PSYKISK OHÄLSA
HANDLINGSPLAN FÖR LANDSTINGET KRONOBERG OCH LÄNETS KOMMUNER 2014-2016
Inledning
Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har genom en överenskommelse enats om stöd till riktade insatser för att förbättra vården och omsorgen för barn och unga med psykisk ohälsa och för personer med mer omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik. Överenskommelsen är en fortsättning på föregående års överenskommelse.
Den 25 maj 2012 beslutade regeringen om en Plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa (PRIO-plan). I planen redogör regeringen för ett antal strategiska områden som utgör grunden för regeringens arbete inom området under perioden 2012-2016.
SKL har likaledes tagit fram en långsiktig handlingsplan för psykisk hälsa. Det övergripande målet med handlingsplanen är att skapa en långsiktig struktur för att stödja kommuner och landsting i ledning och styrning av vård och omsorg till personer med psykisk ohälsa.
Målgrupp
• barn, unga och vuxna med psykisk funktionsnedsättning
• barn, unga och vuxna med omfattande och komplicerad psykiatrisk problematik
• barn, unga och vuxna som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa
• barn, unga och vuxna med utvecklingsrelaterad problematik.
Definition av målgruppen
En person med psykisk funktionsnedsättning är en person som har väsentliga svårigheter att utföra aktiviteter på livsviktiga livsområden och att dessa begränsningar funnits eller kan antas komma att bestå under en längre tid. Begreppet psykisk ohälsa används ofta som ett vidare samlingsbegrepp som inrymmer såväl psykisk sjukdom som psykisk funktionsnedsättning.
Syfte
Syftet är att åstadkomma förbättringar för målgrupperna inom de områden som omfattas av överenskommelsen.
Mål
Långsiktiga mål utifrån SKL:s handlingsplan är
• en god psykisk hälsa och goda skolresultat
• att uppnå goda levnadsförhållanden inom viktiga livsområden för personer med allvarlig psykisk sjukdom och funktionsnedsättning.
Inriktningsmål är att
• minska den psykiska ohälsan hos barn, ungdomar och unga vuxna
• minska förekomst av självskadande beteende, självmordsförsök och självmord hos barn, ungdomar och unga vuxna
• minska behovet av tvångsåtgärder och förbättra patientens upplevelse vid tvångsåtgärd inom den psykiatriska heldygnsvården
• öka patient- och brukarinflytande inom vården och omsorgen såväl på organisations- som verksamhetsnivå som på det individuella planet.
Mål för Kronobergs län är att
Målet för samverkan är;
- att tillgodose den enskildes behov av hälso- och sjukvård, rehabilitering/habilitering, vård och omsorg samt olika former av stöd genom att stärka det lokala samarbetet och skapa en sammanhållen vårdprocess
- att tillgodose barnets/ungdomens behov av socialt och pedagogiskt stöd
- att genom samverkan och i dialog uppnå en helhetssyn på individens behov och resurser
- att samverkan alltid utgår från ett individperspektiv och att det sker med den enskildes eller dennes företrädares delaktighet och samtycke
- att inkludera brukarorganisationerna i det systematiska kvalitetsarbetet
Förutsättningarna för att nå ovanstående mål är
• en välutvecklad mödra-, barn-, ungdoms- och elevhälsa med kunskap om riskfaktorer för psykisk ohälsa och metoder för att kunna identifiera riskgrupper samt metoder för att kunna ge riktade förebyggande och hälsofrämjande insatser till barn, unga och deras närstående
• väl utvecklade verksamheter både i första linjen och på specialiserad nivå som dels kan möta barn och ungdomar som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa, dels har kunskap och metoder för att upptäcka, behandla, och vårda barn och unga med självskadebeteende, missbruk eller annan svår psykisk ohälsa
• väl utvecklade samverkansmodeller och metoder som gör det möjligt att möta, bedöma och behandla unga vuxna med psykosocial problematik
• kompetens och god kunskap inom primärvården, specialistpsykiatrin och den kommunala hälso- och sjukvården om långvariga psykiska funktionsnedsättningar och dess konsekvenser
• utvecklade integrerade och teambaserade behandlingsmodeller för personer med komplexa och svåra vårdbehov
• integrerade mottagningar alternativt väl fungerande samverkan inom sjukvården och mellan sjukvården och socialtjänsten kring missbruks och beroendevård
• att landsting och kommun har implementerat och arbetar efter aktuella och förekommande nationella riktlinjer
• att skapa förutsättningar för ett självklart och tydligt samarbete med länets brukarorganisationer
Generellt viktiga framgångsfaktorer är att
• lättillgänglig information finns och stöd för egenvård och behandling i olika former, anpassad efter olika målgruppers behov
• skriftliga samverkansöverenskommelser finns med en tydlig ansvarsfördelning mellan kommun och landsting
• vårdprogram, riktlinjer och rutiner finns för att säkerställa att alla vård- och stödinsatser som erbjuds är i överensstämmelse med aktuell kunskap och beprövad erfarenhet samt anpassad efter olika gruppers speciella behov
• alla patienter och brukare i behov av insatser från båda huvudmännen ska erbjudas en samordnad individuell plan
• grunddata och kvalitetsindikatorer ska tas fram i syfte att få en regelbunden och systematisk uppföljning av psykiatrins och socialtjänstens verksamheter inom det psykiatriska området
• ändamålsenlig kunskap och kompetens finns inom samtliga vårdnivåer
• ett aktivt rekryteringsarbete sker av olika kompetenser till den specialiserade psykiatrin
• aktivt arbeta med att synliggöra och tillvarata patienternas, brukarnas och anhörigas kunskap, synpunkter och erfarenheter, såväl på individnivå som på verksamhets- och enhetsnivå
• stärka stöd till anhöriga och närstående
• att tidigt inkludera brukarorganisationerna i utvecklings- och förbättringsarbete
Systematiskt förbättringsarbete
För att kunna redovisa vad som gjorts, rätta till brister och visa på förändringar och förbättringar behövs systematik i förbättringsarbetet. Så långt som möjligt ska evidensbaserade metoder användas. Det innebär att vi ska arbeta med att
• utveckla gemensamma metoder för systematisk kvalitets- och förbättringsarbete
• fortlöpande resultatredovisningar
• resultatredovisningar ska vara en stående punkt på dagordningen när ledningsgruppen för samordning av länets hälso- och sjukvården och socialtjänst träffas
• resultatredovisningar genomförs fortlöpande på olika nivåer i våra organisationer. Ansvariga för hur resultaten sprids i respektive organisation är ansvariga chefer i länets kommuner och i landstinget
• lyfta komplexa avvikelser av principiell karaktär
• synliggöra och underlätta samband mellan olika förbättringsområden
• identifiera, införa och förbättra metoder av system/struktur karaktär
• sprida goda exempel
Implementering
Handlingsplanen ska göras känd i hela organisationen. Det åligger var och en i ledningsgruppen för samordning av länets hälso- och sjukvård och socialtjänst att använda befintliga strukturer i sin egen organisation för att säkra implementeringen av handlingsplanen. Flera små kommuner kan om så bedöms lämpligt gå samman för att hjälpas åt i implementeringsarbetet. Ledningsgruppen avgör när och hur tvärgrupperna samt beredningsgruppen för barn och unga ska engageras i implementeringen.
Nuläge
Under året har samråd skett med brukarorganisationer i länet. Rådande samverkansöverenskommelse och handlingsplan har gåtts igenom och man har haft möjlighet att lämna synpunkter. Såväl representanter från landstinget som länets kommuner ser stora möjligheter att utöka samarbetet inför nästa års arbete. Plan för detta har gjorts där mötestider och arbetsinnehåll finns beskrivna.
Uppföljning
Tidigare års överenskommelse i länet har visat att det finns utvecklingsbehov för att förbättra vården och omsorgen för barn och unga med psykisk ohälsa och för personer med mer omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik. Den reviderade överenskommelsen och handlingsplan grundar sig på dessa utvecklingsbehov.
• Handlingsplanens mål och aktiviteter följs upp av Ledningsgruppen för samordning av länets hälso- och sjukvård och socialtjänst.
• Uppföljning av handlingsplanens mål och aktiviteter är en stående punkt på ledningsgruppens möten
• Brukarorganisationer ska ges möjlighet att vara delaktiga i det pågående arbete
• Varje nämnd/styrelse informeras fortlöpande om resultaten i delårsbokslut och årsredovisningar.
Stöd till förändrat arbetssätt med hjälp av nationella kvalitetsregister
Kvalitetsregistren samlar viktiga data som på olika sätt kan återföras till verksamheten och ledningarna. Vårdens och omsorgens resultat blir mer synliga samtidigt som det ger ett adekvat underlag för uppföljning, ledning och styrning samt förbättringsarbete på enhetsnivå.
Registren utgör också en struktur och ett stöd för att följa den bästa tillgängliga evidensen och de riktlinjer som finns inom området.
Förkortningar
BKC Barn- och Kvinnocentrum
BoUH Barn- och Ungdomshälsan
BUP Barn och Ungdomspsykiatri
HSL Hälso- och sjukvårdslagen
SIP Samordnad individuell plan
SoL Socialtjänstlagen
LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade VPS Vuxenpsykiatri
IFO Individ- och familjeomsorg
LVU Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga LVM Lag om vård av missbrukare i vissa fall
LPT Lag om psykiatrisk tvångsvård
LRV Lag om rättspsykiatrisk vård
Handlingsplan för Landstinget Kronoberg | |||||
Nationellt krav/mål | Mått | Länsmått | Aktivitet | Tidplan/status | Ansvarig |
Första linjen Utveckla metoder för att mäta väntetider till första linjen | Metoder för att mäta första linjen | Deltagande i SKL:s pilotprojekt PSYNK | Delta i det nationella arbetet med att pröva möjligheter att följa och mäta första linjens vård och omsorg för barn och unga med | 2013-2014 Status: arbete pågår | Avd chef Barn och ungdomshälsan |
psykisk ohälsa. Landstinget | |||||
Kronoberg deltar som | |||||
pilotlandsting. | |||||
Specialistnivå | |||||
90 % av barn och unga med beslut om en första bedömning inom den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin BUP)ska ha fått sin första bedömning inom 30 dagar. | Tillgänglighet barn och unga psykisk ohälsa | 90 % | Verksamheten ska upprätthålla 90 % tillgänglighet till en första bedömning inom 30 dagar. Redovisning sker månadsvis till SKL. | 31 okt 2014 Status: 100% | Verksamhetschef Barn och ungdomspsykiatrin |
80 % av barn och unga med beslut om en första bedömning inom den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin har påbörjat behandling eller fördjupad utredning inom 30 dagar. | 80 % | Utveckla befintlig verksamhet inom BUP så att den faktiska väntetiden uppnår 80 %. En tydligare nivådifferentiering av utredningsbehov. | 31 okt 2014 | Verksamhetschef Barn och ungdomspsykiatrin | |
60 % av patienterna | Bipolär | 50 % av | Genomför träffar med ansvariga | Fortlöpande 2014 | Verksamhetschef |
(ny/återbesök) ska vara | Psykos R | patienterna | inom området. | Status: arbete | vuxen psykiatrin/ |
registrerade i relevant | Rättspsykiatri | (ny/återbesök) ska | Förenklade rutiner, förtydligande | pågår | verksamhetschefer |
kvalitetsregister | ECT | vara registrerade i | av ansvar | inom rättspsykiatri | |
BUSA | relevant | Beskriva nyttoeffekter | och habilitering |
60 % av pat som reg i Psykos R och Bipolär ska ha fått läkemedelsuppföljning av läkare | RiksÄT LAROS SBR | kvalitetsregister 50 % av pat som reg i Psykos R och Bipolär ska ha fått läkemedels- uppföljning av läkare | Bearbeta data – beskriva effekter i verksamhet Ökad samverkan över klinikgränser, vuxenpsyk- rättspsyk-habilitering Uppföljning av att de rutiner som finns och att de följs Information och uppföljning tillsammans med läkargruppen | Fortlöpande 2014- 2015 | Verksamhetschef vuxen psykiatrin och CHÖL |
Minska antalet | Rapportering av | Minska antalet | Delta i SKL:s ”Bättre vård mindre | Följs månadsvis | Verksamhetschef |
tvångsåtgärder | tvångsåtgärder och | tvångsåtgärder | tvång” | Status: 100% | vuxenpsykiatrin och |
antalet tillfällen till | Påverka personalens bemötande | Verksamhetschef | |||
patientregistret | och förhållningssätt | Rättspsykiatrin | |||
Genomföra uppföljningssamtal | |||||
efter tvångsåtgärder (psykos) | |||||
Sammanhållen vårdprocess | Tillgänglighet, ej | Aktuell | Pågående arbete för att analysera | 2014-2015 | Verksamhetschefer |
mellan BUH, BUP och | glapp eller onödig | tillgänglighet | vårdprocesserna. Ge förslag på | Status: påbörjat | och utredare inom |
Barnklinik | väntan för | sammanhållna processer. | BKC, brukar- | ||
barn/unga som | organisationer | ||||
behöver insatser | |||||
från fler kliniker | |||||
Sammanhållen vårdprocess | Tydlighet i | Aktuell | Pågående arbete för att analysera | 2014-2015 | Verksamhetschefer |
för personer med | respektive kliniks | tillgänglighet | vårdprocesserna. Ge förslag på | Status: påbörjat | och utredare inom |
neuropsykiatrisk | uppdrag som ger | sammanhållna processer. | berörda kliniker, | ||
problematik. | sammanhållna | brukarorganisationer | |||
vårdprocesser. |
Gemensamt länsuppdrag för länets kommuner och landstinget | |||||
Nationellt krav/mål | Mått | Länsmått | Aktivitet | Tidplan/status | Ansvarig |
Att ur olika perspektiv, diskutera och beskriva hur samhällets olika aktörer, tillsammans kan skapa ett helhetsstöd till barn och unga med kognitiva svårigheter. | Gemensam utbildning för att öka kunskap och kompetens hos de aktörer som möter barn och unga med kognitiva svårigheter. | 25% genomgått erbjuden utbildning under perioden. | Skapa en gemensam utbildning för skola, socialtjänst och landsting gällande barn och unga med kognitiva svårigheter. | 2014-2016 Status: arbete pågår, samverkan med Attention | Utredare på BKC, utvecklingsledare inom Regionförbundet, förvaltningschefer inom socialtjänst och skola. |
Samordnad individuell plan, SIP | Följa nationellt arbete via SKL. | ||||
Antal genomförda SIP för personer upp till och med 24 år samt uppskattning av behovet av SIP för personer upp till och med 24 år som har kontakt med landstinget i länet. Antal SIP för personer upp tom 17 år samt upp- skattning av behovet av SIP för personer upp till och med 17 år som har kontakt med socialtjänsten i länet. Genomförda SIP för personer över 18 år inom både HSL och SoL. | Samordnad individuell plan | Samtliga som har behov av SIP ska erbjudas. Antal genomförda och uppskattade SIP redovisas till SKL. Ange hur många personer upp tom 17år (kommun) resp 24 år (landsting) med psykisk ohälsa som har en SIP eller som har behov av att SIP upprättas. Mätningen görs under perioden 1 jan-15 okt 2014. | Ta fram och genomföra utbildning till kommuner, landsting och brukare. Implementera rutin i verksamheten i samverkan med länets kommuner och brukar- organisationerna. | 31 okt 2014 | Verksamhetsutveck- lare BUP, Utredare på BKC. Förvaltningschefer inom socialtjänst/skola i samverkan med länets brukarorganisationer. |
Under samma |
period ange samma uppgifter för personer upp tom 17 år som är placerade i HVB eller särskilda ungdomshem enl SoL och samtliga personer enligt LVU upp till 21 år. | |||||
Ökad tillgång till adekvat stöd och strategier för den enskilde så att ökad livskvalitet uppnås | Svarat ja i inmat- ningsfunktionen om man har en handlings-plan för att SIP ska upprättas. | ||||
Andel nöjda vid uppföljning är 50% | |||||
Kunskap om respektive | Samverkan mellan | Samverkansmöte | Socialtjänsten bjuder in till | 2014-2016 | IFO-chef |
verksamhet ska öka | socialtjänst, skola | 2 gånger per år | samverkansmöte | ||
och landstingets | |||||
barnpsykiatri skall | |||||
vidareutvecklas | |||||
identifierat minst två | SIP | Förbättrings | Bilda arbetsgrupper tillsammans | Status: påbörjat | Förvaltningschefer, |
gemensamma utvecklings- | Register | insatser genom- | med brukarorganisationerna. | under perioden | PRIO-ansvariga, |
områden. | Tvångsåtgärder | förs för samtliga | utredare BKC | ||
Anhörigstöd och | områden | ||||
riktat föräldrastöd |
Växjö kommun | |||||
Nationellt krav/mål | Mått | Kommunmått | Aktivitet | Tidplan/status | Ansvarig |
Växjö kommun | |||||
Utifrån genomförd | Förbättra | Öka antalet | Öka samarbete med aktuell | 2013-2015 | Förvaltningschef |
inventering gjord i | samarbetet | personer som får | vårdcentral för regelbundna | Växjö kommuns | |
samverkan mellan Växjö | Öka antalet | sina behov | hälsokontroller | Omsorgsförvaltning | |
kommun och Landstinget | hälsokontroller | tillgodosedda | Etablera fast vårdkontakt för | Centrumchef | |
Kronoberg har behov | Öka antalet fasta | bättre insats och trygghet | Primärvård | ||
uppmärksammats | vårdkontakter | ||||
Utifrån genomförd | Minska risken för | Uppföljning om | Tar fram en arbetsmodell mellan | 2014-2015 | Förvaltningschefer |
inventering gjord i | psykisk ohälsa hos | arbetsmodell är | förvaltningarna för att utveckla | Arbete och Välfärd | |
samverkan mellan Växjö | barn till föräldrar | framtagen och | samverkan inom kommunen vid | och | |
kommun och Landstinget | med psykisk | beslutad | kombinerat boende och | Omsorgsförvaltningen | |
Kronoberg har behov | funktionsnedsätt- | föräldrastöd. Två personer är | |||
uppmärksammats | ning | projektanställda för detta arbete. | |||
Utifrån genomförd | Förbättra den | Uppföljning om | Tydliggöra och effektivisera | 2013-2015 | Förvaltningschefer |
inventering | interna samverkan | samverkansavtal | vårdkedjan. Klargöra respektive | Arbete och Välfärd | |
för en effektivare | förvaltnings ansvarsområde | och | |||
intern vårdkedja | genom att upprätta ett nytt | Omsorgsförvaltningen | |||
har upprättats | samverkansavtal | ||||
Främja barn och ungas | Ökad hälsa | Genomföra och | Tidiga och samordnade | 2013-2015 | Förvaltningschefer |
hälsa, lärande och | slutföra projektet | stödinsatser till barn och unga i | Arbete och Välfärd/ | ||
utveckling | ”Barnens bästa i | utsatta situationer | Skola och barnomsorg | ||
Braås” | |||||
Utifrån genomförd inventering har behov uppmärksammats | Öka stödet kring personer i målgruppen som saknar arbete, sysselsättning och inte finns i utbildning | Uppföljning om navigators-center har inrättats Avtal mellan AF, FK och VK inrättats. Uppföljning | Inrätta navigatorscenter Öka samarbetet med Arbetsförmedling, Försäkringskassa och FINSAM Projekt 0 klassade Vidareutveckla intern service | 2014 -2015 | Förvaltningschef er vid Växjö kommuns utbildningsförvaltning samt Arbete och Välfärd |
genomförs. uppföljning av förstärkning av Parketten | |||||
SIP | Samtliga som har | 100% | Två PRIO-samordnare anställs | 2014-2015 | Förvaltningschefer |
behov av SIP ska | med uppdrag att arbeta med XXX | Xxxxxx och Välfärd | |||
erbjudas detta så | och Omsorgs- | ||||
att gott och | förvaltningen | ||||
samordnat stöd | |||||
kan erhållas. |
Handlingsplan för länets kommuner, exkl Växjö | |||||
Nationellt krav/mål | Mått | Kommunmått | Aktivitet | Tidplan/status | Ansvarig |
Demensregister (BPSD) | Antal registreringar | 100 % av alla personer som har psykiska och beteendemässiga symtom med demenssjukdom ska erbjudas registrering inkl. handlingsplan i BPSD | Kompetensutveckling och utbildning inom BPSD. | 2014-2016 | Chef med övergripande ansvar för äldreomsorgen. |
Antal registreringar i ASI för personer med psykisk funktionsnedsättning och samtidigt missbruk/beroende | ASI/ASInet | 100 % med behov av registrering ska erbjudas detta | Kompetensutveckling och utbildning om ASI och ASInet | 2014-2016 | IFO-chef |
Stärka delaktighet och inflytande för anhöriga till personer med psykisk funktionsnedsättning och samtidigt missbruk/beroende | Anhörigstöd | Samtliga aktuella anhöriga erbjuds anhörigstöd | 1 gemensam aktivitet för samtliga anhöriga/närstående | 2015-2016 | Anhörigsamordnare el. motsvarande. |
Minska risken för att barn far illa i familjer med psykisk funktionsnedsättning | Anmälningsplikt | Uppmärksamma och riskbedöma | Se över rutiner – förbättra - riskanalys | 2014-2016 | Förvaltningschefer, |
Lessebo kommuns handlingsplan PRIO 2015 (komplettering) | |||||
Nationellt krav | Mått | Kommunmått | Aktivitet | Tidsplan | Ansvarig |
Demens - register | Antal registreringar | 100 % av alla personer som har psykiska och beteendemässiga symtom med demenssjukdom ska erbjudas registrering inkl. handlingsplan i BPSD | Fortsatt kompetensutveckling inom BPSD, utbildning av BSPD-utbildare. | 2015 | Demenssamordnare |
Antal registreringar i ASI för personer med psykisk funktionsnedsättning och samtidigt missbruk/beroende | ASI/ASInet | 100 % med behov av registrering ska erbjudas detta | Vidareutveckling och utbildning om ASI och börja arbeta i ASInet. | 2015-2016 | IFO-chef |
Stärka delaktighet och inflytande för anhöriga till personer med psykisk funktionsnedsättning och samtidigt missbruk/beroende | Anhörigstöd | Samtliga aktuella anhöriga erbjuds anhörigstöd | Fortsätta att bjuda in till gemensamma aktiviteterna för samtliga anhöriga/närstående | 2015-2016 | Anhörigsamordnare |
Minska risken för att barn far illa i familjer med psykisk funktionsnedsättning | Anmälningsplikt | Uppmärksamma och riskbedöma | Se över rutiner – förbättra – riskanalys Utveckla foldern ”Kontakt mellan Barn- och utbildningsförvaltningen och socialnämnden” som innehåller information om anmälningsplikt, att gälla även för socialnämnden. | 2015 | IFO-chef Gruppledare Barn och Ungdom |
Kunskap om respektive verksamhet ska öka | Samverkan mellan socialtjänst, skola och landstingets barnpsykiatri skall vidare – utvecklas | Samverkansmöte 2 gånger per år | Socialtjänsten bjuder in till samverkansmöte | 2015–2016 | IFO-chef |
Uppvidinge kommuns handlingsplan PRIO 2015 (komplettering) | |||||
Nationellt krav/mål | Mått | Kommunmått | Aktivitet | Tidplan/Status | Ansvarig |
Utöka möjligheterna att gå vidare i eget arbete | Delaktighet | Andelen personer med aktivitet utanför egen regi | Införa medarbetarsamtal för samtliga deltagare i kommunens sysselsättning | 2015-2016 | Gruppledare psykiatri |
Starta lokal brukarorganisation | Delaktighet | Lokal brukarorganisation | 2015-2016 | Gruppledare psykiatri | |
Kompetenshöjning | Genomföra kunskapsinventering för samtliga anställda inom psykiatriverksamheten | 2015-2016 | Gruppledare psykiatri |
Markaryds kommuns handlingsplan PRIO 2015 (komplettering) | |||||
Nationellt krav/mål | Mått | Kommunmått | Aktivitet | Tidplan/status | Ansvarig |
Utifrån genomförd inventering har behov uppmärksammats. | Förbättra den interna samverkan | Öka antalet personer som får sina behov tillgodosedda | Utveckla samarbetet mellan de verksamheter som arbetar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar | 2015 | Enhetschefer inom omsorg om personer med funktionsnedsättning |
Utifrån genomförd inventering har behov uppmärksammats. | Förbättra den interna samverkan | Öka antalet personer som får sina behov tillgodosedda | Öka delaktigheten på den strukturerade dagliga verksamheten | 2015 | Enhetschef daglig verksamhet |
Utifrån genomförd inventering har behov uppmärksammats. | Förbättra samverkan mellan Markaryds kommun och Markaryds samordningsför- bund | Öka antalet personer som får sina behov tillgodosedda | Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) och Xxxxxxxxx samordningsförbund skall utveckla sitt samarbete gällande sysselsättning | 2015 - 2016 | Enhetschef och samordnare vid samordnings- förbundet |
Utifrån genomförd inventering har behov uppmärksammats. | Öka stödet kring personer i målgruppen som saknar arbete, sysselsättning och inte finns i utbildning | Öka antalet personer som får sina behov tillgodosedda | Kompetensutveckling för personal inom den strukturerade dagverksamheten och boendestödjare. | 2015 | Funktionschef och enhetschef |
Minska risken för att barn far illa i familjer med psykisk funktionsnedsättning. | Anmälningsplikt | Uppmärksamma och riskbedöma | Förebyggande arbete för att hitta de barn som riskerar att utveckla psykisk ohälsa genom att bjuda in ”Skyddsängeln Carro” till skolorna i kommunen | 2015 | Funktionschef/ enhetschef IFO |