Vårt regelverk Blå Boken samlat i ett dokument som är sökbart.
Vårt regelverk Blå Boken samlat i ett dokument som är sökbart.
SVENSKA BOWLINGFÖRBUNDET
Stadgar för SvBF och dess fonder
Innehåll
Allmänna bestämmelser
§ A 1 Uppgift
§ A 2 Tillhörighet
§ A 3 Sammansättning
§ A 4 Inträde, utträde, uteslutning, återinträde
§ A 5 Förenings anslutning till RF-SISU-region och SDF
§ A 6 Beslutande organ
§ A 7 Specialidrottsdistriktsförbund
§ A 8 Verksamhets- och räkenskaper
§ A 9 Beslutsfattande
§ A 10 Valbarhet
§ A 11 SvBF:s upplösning
§ A 12 Tillträde till tävling eller uppvisning
§ A 13 Stadgeändring
Förbundsmöte
§ A 14 Tidpunkt, sammansättning, kallelse
§ A 15 Röstlängd, rösträtt
§ A 16 Ombud, ombudsman
§ A 17 Ärenden
§ A 18 Extra förbundsmöte
§ A 19 Beslutsmässighet
§ A 20 Yttrande och förslagsrätt
§ A 21 Votering
Valberedning
§ A 22 Sammansättning
§ A 23 Val av vice ordförande och sekreterare
§ A 24 Sammanträden och beslutsmässighet
§ A 25 Tidpunkt för kandidaturförfrågan
§ A 26 Förslag från SDF och medlemsföreningar
§ A 27 Delgivning av förslag
§ A 28 Åliggande i övrigt
Revision, revisorer
§ A 29 Revision, revisorer
Förbundsstyrelsen
§ A 30 Sammansättning
§ A 31 Mandattid
§ A 32 Konstituerande möte
§ A 33 Kommitté, projekt
§ A 34 Visst uppdrag
§ A 35 Beslut i tvister, bestraffningsärenden
§ A 36 Åliggande i övrigt
Förbundsstyrelsens åliggande
§ A 37 Uppdrag
§ A 38 Sammanträden
§ A 39 Kallelse
§ A 40 Ordförandes förfall
§ A 41 Beslutsmässighet
§ A 42 Skriftlig omröstning
§ A 43 Omröstning
§ A 44 Fullmakt
§ A 45 Bestraffningsrätt
§ A 46 Åligganden i övrigt
Bilaga 1 – Stadgar Bowlingfonden
Senaste ändringarna
Ändring | Datum | Ärende |
§ A 14, p 4 | 2024-02-01 | Ny punkt |
§ A 27 | 2024-02-01 | Kandidater ska meddelas innan SDF. |
§ A 30, p 1 | 2024-02-01 | % nu inklusive ordförande |
§ A 2 | 2023-05-11 | ETBF till EBF |
§ A 26, p 1 | 2023-05-11 | Omskriven |
§ A 26, p 2-3 | 2023-05-11 | Nya punkter |
§ A 46, p 24 | 2023-05-11 | ETBF till EBF |
§ A 1, p 2-5 | 2021-10-03 | Svensk bowling ändrat till bowlingidrotten |
§ A 2, p 2 | 2021-10-03 | World Bowling till IBF samt DF till RF-SISU-region |
§ A 2, p 3 | 2021-10-03 | World Bowling till IBF |
§ A 4, p 1.1 | 2021-10-03 | Kommentar bör vara minst 5 medlemmar borttagen |
§ A 5 | 2021-10-03 | DF till RF-SISU-region |
§ A 7, p 4 | 2021-10-03 | DF till RF-SISU-region |
§ A 12, p 1-2 | 2021-10-03 | Text om legitimationskort borttagen |
§ A 12, p 3 | 2021-10-03 | Punkt om legitimationskort åt “annan” borttagen |
§ A 15, p 1 | 2021-10-03 | Bowlinglicens T avvecklad |
§ A 15, p 5-6 | 2021-10-03 | Från Specialdistrikt till SDF |
§ A 17, p 14 | 2021-10-03 | Text fastställande av antalet övriga styrelsemedl bort |
§ A 17, p 18 | 2021-10-03 | Förtydligat att det är 2 suppleanter |
§ A 18, p 6 | 2021-10-03 | Ändrat hemsida till webbplats xxxxxxx.xx |
§ A 20, p 2 | 2021-10-03 | Lagt till eller motsvarande, samt förenklat skrivning |
§ A 30, p 1 | 2021-10-03 | Lagt till Suppl. ska vara av det minst representerade könet |
§ A 32, p 1 | 2021-10-03 | Förtydligande om att även skattmästare utses |
§ A 32 | 2021-10-03 | Punkter utse kommittéer och ge direktiv bort. Finns i § 33 |
§ A 33 | 2021-10-03 | Nytt stycke om direktiv. Flytt från § 32 |
§ A 36 | 2021-10-03 | Tagit bort onödig text |
§ A 42, p 1 | 2021-10-03 | Förtydl. skriftig omröstning kan även ske elektroniskt |
§ A 42 | 2021-10-03 | Tagit bort omodern punkt om telefonsammanträde. |
§ A 46 | 2021-10-03 | Tagit bort upprätta röstlängd för SDF-möte |
§ A 46 | 2021-10-03 | Numrerat om punker från p 17 pga borttag av punkt |
§ A 46, p 24 | 2021-10-03 | World Bowling till IBF |
§ A 46, p 33 | 2021-10-03 | Skrivit ut hela namnet för RS och RIN |
Bilaga 2 | 2018-10-09 | Borttag av hela bilaga 2 - Xxxxx Xxxxxxx minnesfond |
SVENSKA BOWLINGFÖRBUNDET STADGAR
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
§ A 1 Uppgift
1. Svenska Bowlingförbundet har till ändamål att administrera bowlingidrotten i Sverige samt verka för dess utveckling och utbredning.
2. Bowlingidrotten ska inriktas på att utveckla individen positivt i såväl fysiskt och psykiskt som socialt och kulturellt avseende.
3. Bowlingidrotten ska utformas och organiseras så, att den i någon form blir tillgänglig för alla och kan ge varje utövare tillfredsställelse med hänsyn till vars och ens förutsättningar.
4. Bowlingidrotten ska organiseras enligt demokratiska principer där individuellt inflytande och ansvarstagande eftersträvas i alla gemensamma sammanhang.
5. Bowlingidrotten ska ha en värdegrund som verkar för rent spel, ärlighet och respekt för alla människors lika värde.
§ A 2 Tillhörighet
1. Svenska Bowlingförbundet (SvBF), som är en ideell förening, består av till SvBF anslutna ideella föreningar som bedriver bowlingverksamhet.
2. SvBF tillhör Sveriges Riksidrottsförbund (RF), International Bowling Federation (IBF) och European Bowling Federation (EBF).
SvBF är också medlem i Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) – s.k. recognised medlem.
Genom medlemskap i SvBF blir föreningen också ansluten till Riksidrottsförbundet (RF). RF har för sin regionala verksamhet RF-SISU-region. SvBF har organiserat sin regionala verksamhet genom Specialdistriktsförbund (SDF).
3. Utöver vad som i dessa stadgar föreskrivs gäller därför i tillämpliga delar RF:s, IBF:s och EBF:s bestämmelser.
§ A 3 Sammansättning
SvBF utgör en sammanslutning av föreningar, som erhållit medlemskap i SvBF.
§
A 4 Inträde, utträde, uteslutning, återinträde
1. Inträde.
1.1 För medlemskap erfordras:
1.1.1. att ansökan om medlemskap är upprättad enligt RF:s anvisningar och är åtföljd av föreningens stadgar, vilka ska upprättas på grundval av RF:s Normalstadgar för idrottsförening;
1.1.2. att föreningen på sitt program har sådan idrottslig verksamhet som administreras av SvBF;
1.1.3. att föreningen har förbundit sig att i sin idrottsliga verksamhet följa RF:s och SvBF:s stadgar, tävlingsregler och beslut fattade av överordnat idrottsorgan;
1.1.4. att föreningens namn inte är olämpligt eller kan förväxlas med en till RF redan ansluten förening;
1.1.5. att föreningen har betalt de avgifter som SvBF i vederbörlig ordning kan ha bestämt.
1.2 Lämnas föreningens ansökan utan bifall, får förening överklaga beslutet hos Riksidrottsnämnden (RIN). Se RF: s stadgar Kap 15.
1.3 Förening ska årligen
- dels senast den 30 juni till SvBF uppdatera medlemsuppgifter i Idrott Online
- dels senast på angivna datum erlägga fastställda avgifter.
2. Utträde.
2.1 Förening som önskar utträda ur SvBF, ska göra skriftlig anmälan härom till SvBF. Utan att sådan anmälan föreligger kan förening uteslutas om den trots påminnelser inte följer vad som föreskrivs av RF och dess stadgar.
2.2 Förening som inte har betalt årsavgift under två på varandra följande år får anses ha begärt utträde ur SvBF.
3. Uteslutning
Beslut om uteslutning fattas av Förbundsstyrelsen. Beslut kan överklagas hos Riksidrottsnämnden (RIN).
4. Återinträde.
Förening som tidigare varit ansluten till SvBF och förverkat sitt medlemskap, ska för att vinna återinträde ha erlagt förfallna avgifter.
5. Medlem i förening som underlåtit att fullfölja sina skyldigheter, äger inte rätt att starta i någon av SvBF eller dess underlydande organ godkänd tävling.
6. Medlems personuppgifter
Alla medlemmar har genom sitt medlemskap i en bowlingförening godkänt att SvBF centralt, SDF eller medlemmens förening registrerar och på annat sätt behandlar medlemmens personuppgifter. Medlemmen har genom sitt medlemskap också godkänt
att uppgifterna, inom ramen för SvBF:s, SDF:ets eller föreningens verksamhet, offentliggörs oavsett framställningsform, t.ex. på föreningens hemsida.
§ A 5 Förenings anslutning till RF-SISU-region och SDF
Varje till SvBF ansluten förening tillhör dels RF:s SISU-region dels SvBF:s Specialdistriktsförbund (SDF) inom vars verksamhetsområde föreningens hemort är belägen.
§ A 6 Beslutande organ
SvBF:s beslutande organ är förbundsmötet, extra förbundsmöte samt förbundsstyrelsen.
§ A 7 Specialidrottsdistriktsförbund (SDF)
1. SvBF:s regionala organ är Specialidrottsdistriktsförbund (SDF) och landet är uppdelat i 21 SDF.
2. SDF:s gränser är fördelade enligt nedan:
Bohuslän-Dals BF omfattar kommunerna Strömstad, Tanum, Munkedal, Sotenäs, Lysekil, Uddevalla, Orust, Tjörn, Stenungsund, Lilla Edet, Bengtsfors, Dals Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål.
Dalarnas BF omfattar Dalarnas län
Gotlands BF omfattar Gotlands län
Göteborgs BF omfattar kommunerna Göteborgs Stad, Partille, Lerum, Mölndal, Kungälv, Ale, Härryda och Öckerö.
Gästriklands BF omfattar kommunerna Ockelbo, Hofors, Gävle och Sandviken i Gävleborgs län.
Hallands BF omfattar Hallands län.
Hälsinglands BF omfattar kommunerna Ovanåker, Nordanstig, Ljusdal, Söderhamn, Bollnäs och Hudiksvall i Gävleborgs län.
Jämtland Härjedalen omfattar Jämtlands län (administreras av SvBF) Medelpads BF omfattar kommunerna Sundsvall, Timrå och Ånge Norrbottens BF omfattar Norrbottens län
Närkes BF omfattar Örebro län utom kommunerna Degerfors och Karlskoga
Skånes BF omfattar Skåne län
Småland Blekinge BF omfattar Jönköpings län, Kronobergs län, Kalmar län och Blekinge län
Stockholms BF omfattar Stockholms län utom kommunerna Södertälje, Nykvarn, Norrtälje och Sigtuna.
Södermanlands BF omfattar Södermanlands län och Södertälje och Nykvarn kommuner i Stockholms län.
Upplands BF omfattar Uppsala län och kommunerna Norrtälje och Sigtuna i Stockholms län
Värmlands BF omfattar Värmlands län och kommunerna Degerfors och Karlskoga i Örebro län
Västerbottens BF omfattar Västerbottens län
Västergötlands BF omfattar kommunerna Gullspång, Mariestad, Töreboda, Karlsborg, Tibro, Hjo, Tidaholm, Skövde, Falköping, Skara, Götene, Vara, Lidköping, Essunga,
Grästorp, Vårgårda, Tranemo, Mark, Svenljunga, Herrljunga, Vänersborg, Trollhättan, Alingsås, Borås, Bollebygd, Ulricehamn i Västra Götalands län.
Västmanlands BF omfattar Västmanlands län
Ångermanlands BF omfattar kommunerna Härnösand, Kramfors, Sollefteå, Örnsköldsvik
Östergötlands BF omfattar Östergötlands län
3. SDF omfattar de föreningar som är medlemmar i SvBF och som har sin hemvist inom SDF:s geografiska område.
4. SDF upprättas av SvBF efter samråd med vederbörande RF-SISU-regions styrelse och berörda föreningar. Innan beslut tas om SDF:s namn ska RF höras.
5. SDF, som är självständiga ideella föreningar, ska enligt dessa stadgar och SDF:s stadgar arbeta som SvBF:s regionala organ i enlighet med SvBF:s ändamål enligt § A 1.
6. SDF:s stadgar ska följa de av SvBF fastslagna och av RS granskade normalstadgarna för SDF. Ändring av eller tillägg till SDF-stadgar beslutas av SDF-möte och ska för att äga giltighet godkännas av SvBF.
§ A 8 Verksamhets- och räkenskapsår
1. Arbetsåret omfattar tiden från ordinarie förbundsmöte till och med nästkommande ordinarie förbundsmöte.
2. Verksamhetsåret omfattar tiden från och med den 1 juli till och med den 30 juni.
3. Räkenskapsåret omfattar tiden från och med den 1 juli till och med den 30 juni.
§ A 9 Beslutsfattande
1. Med undantag av i §§ A 11 och A 13 nämnda angelägenheter avgörs i händelse av omröstning alla frågor genom enkel röstmajoritet.
2. Vid lika röstetal gäller i öppen omröstning det förslag som biträds av ordföranden, om denne är röstberättigad; vid öppen omröstning, där ordföranden inte är röstberättigad, samt vid val och sluten omröstning ska lotten avgöra.
3. All omröstning ska ske öppet, om röstberättigat ombud inte yrkar sluten omröstning.
§ A 10 Valbarhet
1. För att vara valbar till förbundsstyrelsen eller revisor krävs att vederbörande är myndig och registrerad medlem i till SvBF ansluten röstberättigad förening.
2. Beträffande val av revisor, se § A 29.
3. Arbetstagare inom SvBF får inte väljas till ledamot av SvBF:s styrelse. Inte heller till revisor, revisorssuppleant eller till ledamot i valberedning i den organisation av vilken denne är anställd.
4 a) Person, som innehar ledande befattning eller har ekonomiska intressen inom organisation eller företag som producerar eller marknadsför bowlingutrustning eller tjänster och är fristående från SvBF och dess organisation får inte väljas till ordförande eller vice ordförande av SvBF:s styrelse eller SDF-styrelse. Personen är inte heller valbar som revisor eller revisorssuppleant.
b) Personer med intressen enligt punkt 4a) får inte utgöra en majoritet av ledamöter eller röster inom SvBF:s styrelse eller dess valberedning.
c) Samtliga ekonomiska eller andra intressen enligt punkt 4a), ska vara skriftligt redovisade som offentlig handling till valberedningen innan inval sker.
5. SDF har möjlighet att införa begränsningar genom att göra en stadgeändring när det gäller valbarhet.
6. Xxxxxxxxxx ledamot äger förslags- och yttranderätt men inte rösträtt.
§ A 11 SvBF:s upplösning
1. Förslag om SvBF:s upplösning kan skriftligen framläggas av SDF eller ledamot av förbundsstyrelsen senast den 12 juni aktuellt arbetsår.
2. Vid förbundsmöte ska förbundsstyrelsens utlåtande i ärendet föreligga.
3. SvBF kan upplösas genom beslut av två på varandra följande förbundsmöten med minst ett års mellanrum, av vilket det ena ska vara ordinarie. För besluts giltighet fordras minst 2/3 majoritet av närvarande antal röster.
4. Efter beslutande om upplösning ska SvBF:s tillgångar och handlingar överlämnas till Riksidrottsförbundet (RF).
§ A 12 Tillträde till tävling eller uppvisning
1. Förbundsstyrelsens ledamöter och revisorer har fritt tillträde till alla tävlingar och uppvisningar inom SvBF.
2. Ledamöter i SDF-styrelser har fritt tillträde till alla tävlingar eller uppvisningar inom SDF- området.
§ A 13 Stadgeändring
1. Förslag till ändring av dessa stadgar kan skriftligen framläggas av SDF, SDF-styrelse eller ledamot av förbundsstyrelsen senast den 12 juni aktuellt arbetsår.
2. Vid förbundsmöte ska förbundsstyrelsens utlåtande i ärendet föreligga.
3. För beslut om ändring av stadgar krävs 2/3 röstmajoritet vid ordinarie förbundsmöte.
4. Beslut om ändring av SvBF:s stadgar och tävlingsregler ska alltid insändas till RS. RS har rätt att påkalla ändring av stadgarna och tävlingsreglerna om de strider mot RF:s stadgar eller på annat sätt anses vara olämpliga.
5. SvBF:s ändamål stadgat i § A 1 får inte ändras utan att RS beslutat att så får ske. Ändring av stadgar kan träda ikraft omedelbart om så beslutas av förbundsmötet.
FÖRBUNDSMÖTE
§ A 14 Tidpunkt, sammansättning, kallelse
1. Ordinarie förbundsmöte ska årligen äga rum senast under oktober månad på tid och plats som förbundsstyrelsen beslutar.
2. Förbundsmöte får inte äga rum när Riksidrottsmöte pågår.
3. Förbundsmöte består av ombud utsedda av specialdistriktsförbunden, (SDF). Kallelse till förbundsmötet ombesörjs av förbundsstyrelsen genom annons, införd i RF:s och SvBF:s officiella kungörelseorgan senast 30 dagar före mötet.
4. Styrelsens svar på inkomna motioner utsänds senast 30 dagar före mötet.
5. Föredragningslista samt verksamhets- och förvaltningsberättelse utsänds till varje SDF och befullmäktigat ombud senast tio dagar före förbundsmötet.
6. Förbundsstyrelsen ska varje år anordna en SDF-konferens.
§ A 15 Röstlängd, rösträtt
1. Vid förbundsmöte får föreningarna inom enskilt SDF röstetal som baseras på registrerade aktiva licenser den 30 april, samma kalenderår som förbundsmötet. Föreningarna ska senast den 30 juni ha fullgjort sina stadgeenliga skyldigheter för att vara med i beräkningen.
Fördelningen sker enligt rak antalsmodell. Viktning sker enligt nedanstående.
Licenstyp vikt
- Bowlinglicens A 4
- Bowlinglicens B 2
2. Justeringsfaktor 1000 används för justering.
3. Mandatfördelning startar med att samtliga SDF tilldelas var sitt fast mandat. Därefter fördelas resterande mandat enligt punkt 1. Antal mandat för föreningarna inom enskilt SDF får ej överstiga 12% av totala antalet mandat.
4. Det åligger förbundsstyrelsen att upprätta röstlängd att gälla för tiden 1 juli - 30 juni utifrån punkt 1 - 3 och ses över årligen Röstlängd gäller oförändrat till dess ny fastställts.
5. Om röstberättigat ombud stadgas i § A 16.
§ A 16 Ombud, ombudsman
1. Ombud ska vara myndig samt medlem av röstberättigad förening inom det distrikt vars SDF denne representerar.
2. Distriktsorganisationen äger rätt utse ombud i enlighet med röstetalet.
3. För bowlingorganisation vars distriktsorgan utgörs av ombudsman, är denne ombud.
4. Vid förhinder för denne eller om sådan bowlingorganisation äger utse fler än ett ombud ska de inom distriktet till SvBF anslutna, röstberättigade föreningar beredas tillfälle att utse ombud.
5. Ombud ska medföra fullmakt från det SDF denne representerar.
6. Ombud för ett SDF får företräda högst en sjättedel (1/6) av det sammanlagda antal röster som ingår i den av SvBF godkända röstlängden.
7. Ordinarie ledamot eller suppleant i förbundsstyrelsen äger under sin mandattid inte rätt att vid förbundsmöte delta som ombud för sitt SDF.
§ A 17 Ärenden
Vid ordinarie förbundsmöte ska följande ärenden förekomma:
1. upprop och godkännande av fullmakter samt fastställande av röstlängd;
2. fråga om mötet blivit behörigt utlyst;
3. val av ordförande och sekreterare för mötet;
4. val av två justeringsmän att jämte ordföranden justera mötets protokoll;
5. föredragning av förbundsstyrelsens och revisorernas berättelser;
6. fastställande av resultat- och balansräkning;
7. fråga om ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen;
8. beslut i anledning av SvBF:s vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen;
9. fastställande av officiella organ;
10. av förbundsstyrelsen eller revisorerna väckta förslag;
11. förbundsstyrelsens förslag i anledning av motion, som senast den 12 juni inkommit till förbundsstyrelsen från specialdistriktsförbund.
Motion från förening insänds genom vederbörande SDF, som har att yttra sig till förbundsstyrelsen över förslaget.
Förslaget föreläggs förbundsmötet med utlåtande från förbundsstyrelsen;
12. fastställande av inkomst- och utgiftsstat samt valberedningens förslag till fastställande av arvode för förbundsstyrelsens valda ledamöter;
13. val av förbundsordförande tillika ordförande i förbundsstyrelsen, för en tid av två år;
14. val av två eller tre styrelseledamöter för en tid av två år;
15. val av en styrelsesuppleant för tiden till nästkommande ordinarie förbundsmöte;
16. val av två revisorer, varav minst en auktoriserad eller godkänd revisor, samt två personliga suppleanter för tiden till nästkommande ordinarie förbundsmöte;
17. val av ombud samt suppleanter till Riksidrottsmötet;
18. val av ordförande och två ledamöter samt två suppleanter i valberedningen för nästkommande ordinarie förbundsmöte.
Annat ärende än vad som ovan angivits får inte avgöras på ordinarie förbundsmöte.
§ A 18 Extra förbundsmöte
1. Förbundsstyrelsen (FS) har rätt att sammankalla till ett extra förbundsmöte.
2. FS är skyldig att kalla till extra förbundsmöte när SvBF:s revisorer med angivande av skäl skriftligen kräver det eller när det skriftligen begärs av minst 2/3 av samtliga SDF eller av ett antal SDF som tillsammans representerar minst 2/3 av totala antalet röster enligt upprättad röstlängd.
Underlåter FS att inom en månad kalla till extra förbundsmöte, får de som krävt mötet ombesörja kallelse.
3. Extra förbundsmöte får inte äga rum under tid då Riksidrottsmöte pågår.
4. Vid extra förbundsmöte får endast i föredragningslista upptagna ärenden avgöras.
5. Kallelse samt förslag till föredragningslista översänds till ombuden senast 14 dagar före det extra förbundsmötet.
6. Kallelse samt förslag till föredragningslista ska dessutom annonseras på SvBF:s webbplats
xxxxxxx.xx före det extra förbundsmötet.
7. Föredragningslista vid extra förbundsmöte:
1. upprop och godkännande av fullmakter;
2. val av ordförande och sekreterare för mötet.
3. val av två justeringsmän att jämte ordföranden justera protokollet;
4. fråga om mötet blivit behörigt utlyst;
5. av förbundsstyrelsen väckta förslag;
6. förbundsstyrelsens förslag i anledning av sådant ärende som avses i § A 18 p 2.
§ A 19 Beslutsmässighet
Förbundsmötet är beslutsmässigt om närvarande ombud för SDF företräder mer än hälften av sammanlagda antalet röster enligt senast fastställd röstlängd.
§ A 20 Yttrande- och förslagsrätt
1. Yttrande- och förslagsrätt tillkommer distriktsombud, ledamöter av förbundsstyrelsen och revisorerna.
2. Yttranderätt tillkommer hedersordförande, RF:s representant, av SvBF anställda personer samt ordförande eller därtill utsedd ledamot i kommitté eller motsvarande vid behandling av ärende, som berör kommitténs verksamhet.
3. Övriga närvarande äger inte yttranderätt utan förbundsmötets medgivande.
§ A 21 Votering
Begärd votering, ska verkställas med upprop, utom i de fall sluten omröstning begärts. Utgången bestäms genom enkel röstmajoritet utom i fall, som anges i §§ A 11 och A 13.
VALBEREDNING
§ A 22 Sammansättning
1. Valberedningen ska bestå av tre ordinarie ledamöter samt två suppleanter, samtliga valda av förbundsmötet.
2. De tre ordinarie ledamöterna ska vara representerade av bägge könen. Suppleanterna ska vara lika fördelade mellan könen.
3. Olika åldersgrupper bör finnas representerade bland de ordinarie ledamöterna och suppleanterna.
4. Valberedningens ordförande utses av förbundsmötet bland de tre ordinarie ledamöterna.
5. Till ledamot i valberedningen kan inte utses ledamot av förbundsstyrelsen.
§ A 23 Val av vice ordförande och sekreterare
Valberedningen utser bland sina ledamöter vice ordförande och sekreterare.
§ A 24 Sammanträden och beslutsmässighet
1. Valberedningen sammanträder när ordföranden eller minst halva antalet ledamöter så bestämmer.
2. Valberedningen är beslutsmässig när den är till fullo samlad. Vid förhinder för ordinarie ledamot ska suppleant kallas.
§ A 25 Tidpunkt för kandidaturförfrågan
1. Valberedningen ska senast sju månader före ordinarie förbundsmöte skriftligen fråga dem, vilkas mandattid går ut vid nästkommande förbundsmöte, om de är villiga att kandidera för den kommande mandatperioden. Skriftliga svar ska vara valberedningen tillhanda senast två veckor efter förfrågan.
2. Senast sex månader före ordinarie förbundsmöte ska valberedningen meddela samtliga SDF vilka av de tillfrågade som avböjt kandidatur.
§ A 26 Kandidatnominering
SDF och medlemsföreningar har rätt att nominera kandidater inför valen enligt § A17, pp 13-16 enligt följande
1. Senast fyra månader före ordinarie förbundsmöte till valberedningen inlämna förslag. Förslag ska åtföljas av meritförteckning.
2. Senast två veckor före ordinarie förbundsmöte till Förbundskansliet nominera kandidater som inte föreslagits av Valberedningen enligt § A27. Förslag ska åtföljas av meritförteckning.
3. Kandidatnominering vid Förbundsmötet får endast ske om det inför valet inte finns någon kandidat nominerad i förväg enligt § A27 eller § A26, p 2. Kandidat nominerad vid Förbundsmötet ska på plats acceptera sin kandidatur eller skriftligen ha undertecknat sin acceptans.
Kommentar: Denna situation kan inträffa om ingen nominerats enligt § A27 eller § A26, p 2, eller att samtliga nominerade kandidater dragit tillbaka sin kandidatur.
§ A 27 Delgivning av förslag
Senast fyra veckor före det ordinarie förbundsmötet ska valberedningen skriftligen delge samtliga SDF sitt förslag beträffande varje val enligt § A 17, pp 13-16 samt meddela namnen på de kandidater som i övrigt nominerats. Valberedningen ska meddela samtliga kandidater som står för omval innan förslaget delges SDF. Informationen till SDF ska även innefatta meritförteckning för samtliga nominerade kandidater. Valberedningen ska samtidigt redovisa sitt förslag om arvode för förbundsstyrelsens valda ledamöter att behandlas enligt § 17 punkten 12.
§ A 28 Åligganden i övrigt
1. Valberedningen ska i sitt arbete fortlöpande följa verksamheten inom förbundsstyrelsen.
2. Innan kandidatnominering påbörjas för val enligt § A 17, pp 13-16, ska valberedningen meddela sitt förslag beträffande de val som ska förekomma.
3. Den som ingår i valberedningen får inte obehörigen yppa vad denne i denna egenskap fått kännedom om.
4. Valberedningens beslut ska protokollföras och efter förbundsmötet ska protokollet överlämnas till förbundsstyrelsen.
REVISION, REVISORER
§ A 29 Revision, revisorer
1. SvBF:s förvaltning och räkenskaper revideras av två revisorer. Av dessa ska minst en vara auktoriserad eller godkänd revisor.
2. Förbundsstyrelsens räkenskaper och övriga handlingar överlämnas till revisorerna senast en (1) månad före förbundsmötet.
3. Handlingar efter verkställd revision samt revisionsberättelse ska vara förbundsstyrelsen tillhanda senast före förbundsmötet.
FÖRBUNDSSTYRELSEN
§ A 30 Sammansättning
1. SvBF:s styrelse utgörs av förbundsordföranden och fem ordinarie ledamöter. Båda könen ska vara representerade i styrelsen, och fördelningen ska vara minst 40% av vartdera könet inklusive ordförande. Dessutom utses av förbundsmötet en suppleant till styrelsen. Suppleanten ska vara av det minst representerade könet.
2. Till förbundsstyrelsen adjungeras generalsekreteraren.
§ A 31 Mandattid
Styrelsen som är gemensamt ansvarig för SvBF:s förvaltning, fungerar från ordinarie förbundsmöte till och med nästföljande ordinarie förbundsmöte.
§ A 32 Konstituerande möte
1. Vid sammanträde (konstituerande möte) som hålls omedelbart efter ordinarie förbundsmöte utser förbundsstyrelsen inom sig vice ordförande, skattmästare och sekreterare.
§ A 33 Kommittéer, projekt och verksamheter
Förbundsstyrelsen tillsätter vid varje tillfälle lämpligt antal kommittéer, verksamheter, utskott och projektgrupper för att på bästa sätt leda och utveckla svensk bowling.
För kommittéer, verksamheter, utskott och projektgrupper gäller särskilda av förbundsstyrelsen fastställda direktiv.
§ A 34 Visst uppdrag
Förbundsstyrelsen kan utse enskild person att fullgöra visst uppdrag.
§ A 35 Beslut i tvister, bestraffningsärenden
Förbundsstyrelsen beslutar i tvister och bestraffningsärenden i enlighet med vad som stadgas i
§§ A 45 samt A 46, p 31.
§ A 36 Åliggande i övrigt
Om förbundsstyrelsens åliggande i övrigt stadgas i §§ A37-A46
FÖRBUNDSSTYRELSENS ÅLIGGANDE
§ A 37 Uppdrag
Förbundsstyrelsen handhar ledningen av SvBF:s verksamhet.
§ A 38 Sammanträden
1. Förbundsstyrelsen sammanträder minst sex gånger årligen, nämligen:
1.1 omedelbart efter ordinarie förbundsmöte;
1.2 omedelbart före ordinarie förbundsmöte;
1.3 däremellan minst fyra gånger under arbetsåret.
2. Ytterligare sammanträde hålls då minst halva antalet styrelseledamöter så kräver.
§ A 39 Kallelse
1. Kallelse till sammanträde utfärdas av förbundsordförande. Kallelse utsänds minst 30 dagar, och föredragningslistan minst sju dagar före sammanträde.
2. Om synnerliga skäl föreligger, kan förbundsordförande utfärda kallelse utan iakttagande av föreskrifter i § A 39 p 1.
§ A 40 Ordförandes förfall
Vid förfall av förbundsordförande inträder styrelsens vice ordförande i dennes ställe. Vid förfall även av vice ordförande öppnas styrelsemöte av den till tjänsteåren äldste styrelseledamoten under vars ledning val av ordförande för sammanträdet förrättas.
§ A 41 Beslutsmässighet
Förbundsstyrelsen är beslutsmässig, efter kallelse i vederbörlig ordning med minst tre ordinarie ledamöter närvarande.
§ A 42 Skriftlig omröstning
1. Ärende av sådan beskaffenhet, att uppskov med dess handläggning till nästkommande samlade sammanträde anses kunna förorsaka olägenheter, kan om förbundsordförande finner lämpligt, avgöras genom skriftlig omröstning inom förbundsstyrelsen. Skriftlig omröstning kan ske via traditionell postgång, epost eller webtjänst.
2. Förbundsordförande ska tillsända samtliga styrelseledamöter en fullständig redogörelse för ärendet samt avskrift eller kopior av erforderliga handlingar samt uppställd voteringsproposition att besvara med ja eller nej samt uppgift, inom vilken tid svar ska ha inkommit.
3. Förbundsordförande sammanräknar inkomna röster och verkställer, om minst tre ledamöter deltagit i omröstningen, det fattade beslutet vilket anmäls vid nästa sammanträde.
§ A 43 Omröstning
1. Om inte annat begärs, ska omröstning ske öppet.
2. Begärs votering, ska den verkställas efter upprop och utom vid val, ske öppet. Utgången bestäms genom enkel röstmajoritet.
3. Vid lika röstetal ska det förslag som ordföranden biträder godkännas utom vid val, då lotten ska avgöra.
4. För alla beslut krävs att minst tre ledamöter är ense om beslutet.
§ A 44 Fullmakt
Styrelsemedlem får inte rösta genom fullmakt.
§ A 45 Bestraffningsrätt
Förbundsstyrelsen förbehålls bestraffningsrätten i nedan närmare angivna fall:
1. SvBF:s mästerskapstävlingar;
2. Annan av SvBF sanktionerad tävling;
3. Läger och kurser anordnade av SvBF;
4. Internationella tävlingar och mästerskap.
Kommentar: Förbundsstyrelsen äger rätt att överlåta bestraffningsrätten till något av sina organ.
§ A 46 Åligganden i övrigt
Förutom vad som föreskrivs i §§ A 30-A 45 under huvudrubrikerna Förbundsstyrelsen och
Förbundsstyrelsens åliggande åligger det förbundsstyrelsen bland annat att:
1. verkställa förbundsmötets beslut;
2. utfärda erforderliga föreskrifter och instruktioner;
3. besluta om landskamper och internationella tävlingar;
4. anordna seriesystem och andra nationella tävlingar, samt besluta om nationella tävlingar i övrigt;
5. föra protokoll, medlemsmatrikel, straffliggare m.m.;
6. förvara inkommande skrivelser samt kopior av utgående skrivelser;
7. förvalta SvBF:s medel på ett betryggande sätt;
8. föra fullständiga räkenskaper;
9. besluta om anslag samt upptagande eller beviljande av lån;
10. inrätta och dra inbefattningar hos SvBF;
11. bestämma om organisationen av, samt tjänsten vid SvBF:s kansli och tillsätta tjänstemän och övriga befattningshavare;
12. besluta om löner och arvoden;
13. besluta om tecknande av SvBF:s firma;
14. tillse, att SvBF:s material, arkiv, samlingar och övrig egendom vårdas, underhålls samt försäkras till betryggande belopp samt föra inventarieförteckning över SvBF:s egendom;
15. senast en månad före ordinarie förbundsmöte till förbundsrevisorerna överlämna räkenskaperna;
16. upprätta röstlängd för förbundsmötet enligt SvBF:s stadgar § A 15;
17. godkänna tävlingsfunktionärer och instruktörer;
18. besluta om förtjänsttecken, diplom och övriga utmärkelser;
19. upprätta berättelse över SvBF:s verksamhet och förvaltning för verksamhetsåret;
20. upprätta resultat- och balansräkning per den 30 juni samt lämna förslag till förbundsmötet i anledning av SvBF:s vinst eller förlust;
21. upprätta förslag till SvBF:s inkomst- och utgiftsstat;
22. bereda ärenden som ska behandlas vid förbundsmötet;
23. föra SvBF:s och dess organisationers talan gentemot utländsk idrottsorganisation;
24. vidta av IBF samt EBF föreskrivna åtgärder i fråga om förseelser, begången av utländsk spelare, funktionär eller organisation;
25. föra anteckningar rörande svenska rekord;
26. föra register över innehavare av förtjänstmedaljer, hederstecken, diplom och andra utmärkelser;
27. avge yttrande, som infordras av Riksidrottsförbundet;
28. om så erfordras granska SDF:s, distriktsombudsman och till SvBF ansluten förenings räkenskaper och handlingar, dock endast vad det gäller bowlingidrotten;
29. i övrigt besluta i frågor rörande bowlingidrotten;
30. enligt Riksidrottsförbundets stadgar utöva prövningsrätt i överklagande av beslut som inte avser bestraffningsärenden samt i bestraffningsärenden enligt RF:s Kap 14 och 15;
31. pröva och avgöra fråga om upptagande av ny förening samt uteslutning av förening;
32. fortlöpande till RF anmäla avförda föreningar;
33. på begäran av Riksidrottsstyrelsen (RS) lämna sådana upplysningar, som krävs för RS:s stadgeenliga uppgifter, samt på begäran av Riksidrottsnämnden (RIN) avge yttrande till nämnden;
34. aktivt verka för en drog- och dopingfri idrott inom vår verksamhet
SVENSKA BOWLINGFÖRBUNDET STADGAR, BOWLINGFONDEN
Innehåll
§ 1 Ändamål
§ 2 Ansökningskriterier
§ 3 Bidragsmedel
§ 4 Ansökan
§ 5 Styrelsens sammansättning
§ 6 Verksamhets- och räkenskapsår
§ 7 Förvaltning
§ 8 Revisorer
§ 9 Fondens upplösande
§ 10 Ändring av stadgar
Senaste ändringarna
Ändring | Datum | Ärende |
§ 4, p 1 | 2021-10-03 | Ändrat Elit- och talangansvariga till Sportchef. |
§ 4, p 3 | 2021-10-03 | Ändrat Elit- och talangansvariga till Sportchef. |
§ 3 | 2017-01-11 | Ändrat från ” högst uppgå till ränteintäkterna” till minst |
5000 kr. | ||
§ 4, p 1 | 2017-01-11 | Ändrat 10:e till 30:e aug samt JK till Elit/talang. |
§ 4, p 2 | 2017-01-11 | Tagit bort text om att endast personer på kandidatlista kan |
ansöka. | ||
§ 4, p 3 | 2017-01-11 | Ändrat JK till Elit/talang. Gamla p3 bort, gällande att |
ändamål och kostnadsberäkning ska framgå. | ||
Hela dokumentet | 2006-11-01 | Dessa stadgar flyttade från Kapitel A till ”Bilaga 1 till |
Kapitel A | ||
§ 4, p 1-2, 3 | 2006-11-01 | Förändrade datum och ändring Elitkommitté till JK. |
§ 5 | 1999-10-01 | Styrelsesammansättning |
SVENSKA BOWLINGFÖRBUNDET STADGAR, BOWLINGFONDEN
§ 1 Ändamål
Bowlingfonden, ursprungligen instiftad av svensk bowlings initiativtagare, Xxxxx Xxxxxxxxxx och sedermera överlåten till Svenska Bowlingförbundet, har till ändamål att genom ekonomiska bidrag stödja yngre medlemmar.
§ 2 Ansökningskriterier
Flicka eller pojke skall för att ifrågakomma dels vara licensierad medlem i Svenska Bowlingförbundet, dels hålla juniorålder under det verksamhetsår ansökan avser. Därmed förstås tidsperioden 1 juli - 30 juni.
§ 3 Bidragsmedel
Bidragsmedel ska varje verksamhetsår uppgå till minst 5 000 kr.
§ 4 Ansökan
1. Ansökan om bidrag sker efter avslutat verksamhetsår. Senast 30 augusti, utifrån av SvBF:s Sportchef upprättad kandidatförteckning, upptagande högst fem namn.
2. Denna kandidatförteckning kompletteras med de kandidater som av SDF nominerats före 1 juli.
3. Utifrån inkomna ansökningar lämnar Sportchef prioriteringsförslag till bowlingfondens styrelse för beslut.
§ 5 Styrelsens sammansättning
Bowlingfondens styrelse utgörs av SvBF:s styrelse.
§ 6 Verksamhets- och räkenskapsår
Bowlingfondens verksamhets- och räkenskapsår skall vara 1 juli ena året till 30 juni påföljande år. Verksamhetsberättelse samt resultat- och balansräkning skall ingå i SvBF:s verksamhetsberättelse.
§ 7 Förvaltning
Bowlingfonden skall förvaltas av Svenska Bowlingförbundet.
§ 8 Revisorer
Revisorer skall vara Svenska Bowlingförbundets revisorer.
§ 9 Fondens upplösande
1. Förslag om bowlingfondens upplösning kan skriftligen framläggas av specialdistriktsförbund eller ledamot av förbundsstyrelsen senast den 12 juni det aktuella verksamhetsåret.
2. Vid förbundsmöte skall förbundsstyrelsens utlåtande i ärendet föreligga.
3. Fonden kan upplösas genom beslut av två på varandra följande förbundsmöten, av vilka det ena skall vara ordinarie, varvid för besluts giltighet fordras 2/3 majoritet av närvarande antal röster.
4. Efter sålunda beslutad upplösning skall fondens tillgångar och handlingar överlämnas till Svenska Bowlingförbundet.
§ 10 Ändring av stadgar
Förslag till ändring av bowlingfondens stadgar gäller bestämmelser enligt Kap A, SvBF:s stadgar, § A 13.
SVENSKA BOWLINGFÖRBUNDET
Bestämmelser för banor, käglor och klot
Innehåll
§ B 1 Mått- och viktsystem
§ B 2 Ansatsbana
§ B 3 Övertrampslinje
§ B 4 Bana
§ B 5 Bomränna
§ B 6 Kägelbord
§ B 7 Sidobalkar
§ B 8 Kägelgrop
§ B 9 Klotränna
§ B 10 Riktmärken
§ B 11 Besiktning
§ B 12 Banbehandling
§ B 13 Käglor
§ B 14 Klot
Bil 1 Bana
Bil 2 Kägla
Bil 3 Klot
Senaste ändringarna
Ändring | Datum | Ärende |
§ B 14, p 5.1 | 2022-04-13 | Anpassning pga ny USBC-regel |
§ B 14, p 5.2 | 2022-04-13 | Ny punkt |
Bilaga 1-7 | 2022-04-13 | Hopslaget till tre bilagor. Moderniserat bilagan om klotvägning |
§ B 14, p 6.1.3 | 2021-10-29 | Punkt om ingraverat ”+” borttaget |
§ B 14, p 6.1.3 | 2021-07-01 | Ny punkt |
§ B 14, p 6.2 | 2021-07-01 | balanshål nu ej tillåtna |
§ B 14, p 7 | 2021-07-01 | Anpassning till förenklade internationella regler |
§ B 13, p 1 | 2020-07-01 | Ny kommentar |
§ B 14, p 6.2 | 2020-07-01 | Balanshål inte tillåtna efter 2021-06-30. |
§ B 14, p 6.2 | 2020-07-01 | Balanshål kan vara ovalt, men får inte förändras. |
§ B 14, p 6.5 | 2020-07-01 | Ny punkt. |
§ B 14, p 7.4 | 2020-07-01 | Balanshål inte tillåtna efter 2021-06-30. |
§ B 14, p 6.2 | 2019-02-14 | Ny kommentar |
§ B 14, p 6.4 | 2019-02-14 | Ändrat från 15,8 till 15,9 mm |
§ B 14, p 7.1-3 | 2019-02-14 | Tagit bort vissa gramangivelser och lagt till ”med balanshål”. |
§ B 14, p 7.4 | 2019-02-14 | Ny punkt. |
§ B 14, p7, kom | 2019-02-14 | Ny punkt b) ang övergångsregler för klotvägning |
§ B 1 Mått- och viktsystem
Mått och vikter ansluter sig till WTBA:s nuvarande bestämmelser. Det däri använda mått- och viktsystemet hänför sig till amerikanska räkneenheter. I nedanstående bestämmelser har siffervärdena omräknats från feet, inch, pound och ounce till mm, kg och gram enligt nedanstående omräkningstabell.
1 inch 25,4 mm
1 feet 304,8 mm
1 ounce 28,35 gram
1 pound 453,6 gram
§ B 2 Ansatsbana
1. Ansatsbana ska konstrueras i trä eller annat godkänt material.
2. Ansatsbanan fram till övertrampslinjen ska vara plan med en längd av minst 4572 mm. Största tillåtna avvikelse i form av fördjupningar och rännor får vara 6,4 mm (jämn förslitning kant från kant).
§ B 3 Övertrampslinje
Övertrampslinjen ska vara klart markerad och ska i banans plan ha en bredd av minst 9,5 mm och högst 25,4 mm. Övertrampslinjen ska framdras och markeras på angränsande pelare och väggar.
§ B 4 Bana
1. Bana ska konstrueras i trä eller annat godkänt material.
2. Banans tjocklek vid ny bana ska vara minst 70 mm.
3. 3.1 Banans hela längd från övertrampslinjen till kanten vid kägelgropen (exklusive ändplankan) ska vara 19156 mm, med en tolerans på + - 12,7 mm.
3.2 Banans hela längd från övertrampslinjen till första kägelplattans centrum ska vara 18288 mm med en tolerans på + - 12,7 mm.
4. Avståndet från ettans kägla till bakkanten vid kägelgropen (exklusive ändplankan) ska vara 868,4 mm.
5. Banytans bredd ska vara minst 1041,4 mm och högst 1066,8 mm. Banbredden jämte de båda bomrännornas bredd ska tillsammans vara minst 1524,0 mm och högst 1530,3 mm.
6. 6.1 Banytan ska vara fullt plan med en tillåten avvikelse i form av fördjupningar, ryggar och rännor av högst 1.02 mm djup, räknat efter banans bredd och dess längd fram till kägelbordet.
6.2 Gapet mellan två sektioner på syntetiska banor får vara max 1,27 mm.
6.3 Nivåskillnaden mellan två sektioner får vara max 0,64 mm lägre, fallande från övertrampslinjen.
§ B 5 Bomränna
1. Bomränna ska konstrueras i trä eller annat godkänt material. Kanten av bomränna kan förstärkas med syntetiskt material.
2. Bomrännorna följer banans båda sidor och börjar vid övertrampslinjen och fortsätter fram till kägelgropen. Rännans bredd ska vara minst 228,6 mm och högst 241,3 mm. Samtidigt gäller att bredd på bana och bomrännor ska sammantagna ligga mellan 1524,0 mm och 1530,3 mm.
3. 3.1 Från en linje 381,0 mm framför eller i höjd med ettans kägla ska bomrännan ha ett kvadratiskt tvärsnitt och utföras i trä. Denna del av rännan ska vara noga fastsatt och med djupet tilltagande mot kägelgropen. Djupet ska på det grundaste stället från banytan vid en linje genom centrum av den bakre kägelraden (käglorna 7, 8 ,9 och 10) vara minst 85,3 mm och max 92,1 mm.
3.2 I rännans kvadratiska del fastsätts vid sidorna och i botten två kvartsrunda lister med en radie av 12,7 mm och med en största höjd av 22,2 mm och bredd av 19,0 mm framför eller i höjd med ettans kägla. Därifrån till kägelgropen ökas listens höjd till 38,1 mm.
4. Den övriga delen av bomrännan kan utföras av trä eller något syntetiskt material. Rännan är här konkav och ska vid inläggningen ha ett djup i mitten räknat från banytan av 47,6 mm.
§ B 6 Kägelbord
1. Kägelbord ska konstrueras i trä eller annat godkänt material. Kanten av kägelbord kan förstärkas med syntetiskt material.
2. Kägelbordet ska utföras i hårt, kvistfritt trä eller av godkänt syntetiskt material. Kägelbordets sidokanter mot bomrännorna, ska vara av trä eller av godkänt syntetiskt material där denna kantstav inmonteras minimum från en linje i höjd med ettans kägla fram till bankanten vid kägelgropen. Denna kantbit får inte vara tjockare än 12,7 mm och högre än 38,1 mm vid inläggningen. Kantbiten monteras stående med måttet 12,7 mm i plan med kägelbordets yta. Kägelbordets kanter avrundas med en radie av högst 4,0 mm. Mot kägelgropen får vid kägelbordet anbringas en kantstav (ändplanka) med största bredd av 50,8 mm. Måttet från en linje genom käglorna 7, 8, 9, 10 till ytterkanten mot gropen får inte överskrida 127,0 mm.
3. Kägeluppställningen måste noga markeras i banan. För detta används särskilda kägelplattor med en diameter av 57,1 mm. Käglorna placeras i en triangel med sidorna 914,4 mm. Avståndet mellan plattornas centrum ska vara 304,8 mm. Xxxxxx och plattor numreras enligt bild till höger.
4. 4.1 Avståndet från centrumpunkterna för käglorna 7, 8, 9, 10 till kanten vid kägelgropen (utan kantstaven, se punkt 2) ska vara 76,2 mm.
4.2 Avståndet från centrumpunkterna för käglorna 7 och 10 till angränsande kant ska vara minst 63,5 mm och högst 76,2 mm.
4.3 Avståndet från centrumpunkterna för käglorna 7 och 10 till sidobalken ska vara minst 304,8 mm och högst 308,0 mm.
4.4 Avståndet från centrumpunkten av kägla 1 ska vara lika långt från båda kanterna och sidobalkarna.
4.5 I intet fall får avståndet från kägelcentrum till framkanten av sidobalken vara mindre än 762,0 mm.
4.6 Avståndet från centrumpunkten av kägla 1 till en centrumlinje genom käglorna 7, 8, 9, 10 ska vara 792,2 mm och till gropkanten 868,4 mm.
§ B 7 Sidobalkar
1. Sidobalkar ska konstrueras i trä eller annat godkänt material. Kanten av sidobalkar kan förstärkas med syntetiskt material.
2. Sidobalkarna börjar vid – eller 381,0 mm framför – kägla 1 och fortsätter till kägelgropens bakkant. Balkarna löper parallellt med banan. Avståndet mellan balkarnas sidor, mot banan, ska vara minst 1524,0 mm och högst 1530,3 mm. Balkens tjocklek ska vara minst 69,8 mm.
3. Sidobalkarna får beklädas med en platta av hårt vulkaniserat konstmaterial med en största tjocklek av 4,8 mm.
§ B 8 Kägelgrop
1. Kägelgropens botten ska ligga minst 254,0 mm under banytan. Mellan gropmattan och banytan kan det vara minst 241,3 mm.
2. Stoppdynan ska vara täckt av mörkfärgat material och vara så upphängd att den hindrar käglornas återstudsande in på banan.
§ B 9 Klotrännan
Klotrännan ska vara 270 mm bred och så konstruerad att kloten inte alltför hårt slår emot varandra vid återrullningen.
§ B 10 Riktmärken
1. Bana
1.1 I banan får på ett avstånd av 4826,0 mm till 4216,4 mm från övertrampslinjen anbringas högst sju (7) märken. Varje märke ska vara lika utfört och kan bestå av en eller flera pilar, romber, trianglar eller rektanglar. Märket får inte vara bredare än 63,0 mm och längre än 152,0 mm. Det ska vara samma avstånd mellan märkena och de ska sättas i ett bestämt mönster. Placerade i triangelform är avståndet mellan raderna 152,4 mm.
1.2 På ett avstånd av 1828,8 mm till 2438,4 mm från övertrampslinjen och parallellt med denna får anbringas högst tio (10) ledmärken. Varje märke ska vara lika utfört, cirkelrunt med en största diameter av 19,0 mm.
1.3 De i banan inbyggda märkena ska vara av trä eller av någon konstprodukt. De ska ligga fullt plant och med överytan i nivå med ban- och ansatsytan. Märkningar på banytan skall göras på den rena träytan. De behandlas med lack, schellack eller annat genomskinligt material.
2. Ansats
På ansatsen får anbringas högst sju (7) ledmärken i bredd på följande avstånd från övertrampslinjen:
a) 50,8 mm till 152,4 mm
b) 3352,8 mm till 3657,6 mm
c) 4267,2 mm till 4572,0 mm.
Varje märkesrad ska gå parallellt med övertrampslinjen och varje märke ska vara cirkelrunt med en största diameter av 19,0 mm.
3. I samma bowlinganläggning ska exakt samma märken användas vid två samhöriga banor (ett banpar).
§ B 11 Besiktning
1. En bowlinganläggning som besiktigats och godkänts ska av besiktningsmannen i upprättat protokoll noteras.
2. Vid kontrollbesiktningen ska för godkännande avvikelser från planhet och horisontalläge högst uppgå till följande värden:
2.1 Ansatsbanan ska vara fullt plan med en tillåten avvikelse i form av fördjupningar, ryggar och rännor högst 6,4 mm djup.
2.2 Banytan ska vara fullt i plan med en tillåten avvikelse i form av fördjupningar, ryggar och rännor högst 1,02 mm:s djup räknat efter banans bredd och dess längd fram till kägelbordet.
2.3 För kägelbordet gäller samma bestämmelser beträffande 1,02 mm:s avvikelse, som för bana i övrigt. Däremot får kägelbordet och banans längdriktning luta 4,8 mm på en längd av 1066,8 mm.
2.4 Kontrollera att den automatiska övertrampskontrollen är av en typ som godkänts av förbundsstyrelsen, samt i funktion. Om denna är ur funktion vid besiktningstillfället kan banorna inte godkännas förrän det att efterbesiktning utförts. Om övertrampskontrollen av någon anledning är ur funktion ska möjlighet finnas att insätta en övertrampsdomare som då ska ha fri sikt över samtliga övertrampslinjer.
2.5 Kägelresningsmaskinerna ska kontrolleras. Maskinerna ska arbeta på ett sätt som möjliggör käglornas uppställande på exakt riktiga platser. Xxxxx fel ska maskinerna omedelbart justeras.
§ B 12 Banbehandling
För allt spel i sanktionerad tävlingsverksamhet gäller att banbehandling (både vad gäller tvätt och oljning samt intervall mellan dessa) ska utföras på sådant sätt att största möjliga sportslig rättvisa uppnås.
Kommentar: För evenemang som tex Svenska mästerskap, sammandrag i Elitserie, Allsvenska serieslutspelet, kval till Elitserie och herrarnas Allsvenska bestämmer Seriekommittén och/eller Tekniska Kommittén (TeK) inför varje evenemang lämplig oljeprofil.
§ B 13 Käglor
1. Material
1.1 Käglor ska tillverkas av ny, solid, hård lönn och kan bestå av en eller flera laminerade delar så länge käglan är i full överensstämmelse med gällande specifikationer.
1.2 Käglor tillverkade av annat material, t ex syntet, får användas i sanktionerat tävlingsspel så länge käglan är i full överensstämmelse med gällande specifikationer och att käglan efter laboratoriska tester har godkänts.
Kommentar: Käglor fästa i snöre, så kallade ”String-Pin”, får inte användas i serie- och tävlingsspel sanktionerat av Svenska Bowlingförbundet.
2. Vikt
2.1 Träkägla får väga högst 1644,3 gram och lägst 1530,9 gram. Inom varje kägelsats om 20 käglor får skillnaden i vikt mellan tyngsta och lättaste käglan vara högst 113,4 gram. I var sats ska käglorna ha samma likartade utseende beträffande färg, lackning och märkning.
2.2 För syntetkäglor bestäms viktgränserna vid tidpunkten för fabrikatets godkännandetester. Viktintervallet inom varje kägelsats om 20 käglor får inte överstiga 56,7 gram mellan högsta respektive lägsta vikt. I var sats ska käglorna ha samma likartade utseende beträffande färg, lackning och märkning. Syntetkägla vars vikt ligger utanför fabrikatets godkända viktintervall får inte användas i sanktionerad tävlingsverksamhet.
3. Fuktighetshalt
Käglans relativa fuktighet ska vara lägst 6 % och högst 12 %. Vid käglor tillverkade av hoplimmade delar får fuktigheten mellan de olika delarna vid limningen uppgå till högst 2 %.
4. Lackning
En kägla ska ha ett plastskikt av högst 0,25 mm:s tjocklek och ett lackskikt av högst 0,1 mm.
5. Mått
Käglans totala höjd ska vara 381 mm med en tillåten tolerans av + - 0,8 mm. Käglorna förses med lämplig plastbotten eller med en ringinläggning av plast eller liknande hårt material. Yttre diametern på ringen ska vara minst 50,8 mm.
Kägelmått Diameter | Mått i mm | ||
Höjd över basen | min | normalt | max |
0 | 56,4 | 57,2 | 57,9 |
4,0 | 50,8 | 51,6 | 52,4 |
19,1 | 71,0 | 71,8 | 72,6 |
57,2 | 98,4 | 99,2 | 100,0 |
85,7 | 113,8 | 114,6 | 115,4 |
114,3 | 120,3 | 121,1 | 121,9 |
149,2 | 115,1 | 115,9 | 116,7 |
184,2 | 93,3 | 94,1 | 94,9 |
219,1 | 62,0 | 62,8 | 63,6 |
238,2 | 49,1 | 49,9 | 50,7 |
254,0 | 44,8 | 45,6 | 46,4 |
276,3 | 46,7 | 47,5 | 48,3 |
298,4 | 52,4 | 53,2 | 54,0 |
320,7 | 60,3 | 61,1 | 61,9 |
342,9 | 63,9 | 64,7 | 65,5 |
Kägelhuvudet är sfäriskt avrundat med radien 32,3 mm med en tolerans på + - 0,8 mm. Käglans diametermått får variera med + - 0,8 mm enligt ovanstående måttsammanställ-ning. Samtliga
diametermått mäts från en jämnlöpande linje. Den förstärkta kägelbottens tjocklek är längs omkretsen 99,1 mm. I botten finns en urtagning med 19,1 mm:s diameter.
Kägelbottens ytterkant avrundas med en radie på 4,0 mm med en tolerans av + - 0,8 mm. Bottendiametern innanför avrundningen får inte underskrida 50,8 mm.
6. Käglornas skötsel
Om käglorna omlackas får lackskiktet inte på något ställe vara tjockare än 0,1 mm.
§ B 14 Klot
1. Märkning
Bowlingklot som används i sanktionerad tävlingsverksamhet måste vara godkänt och identifierbart som ett klot på USBC:s lista över godkända klot, under rubriken Equipment Specifications på xxx.xxxx.xxx. Dessutom måste klotet ha någon form av serienummer ingraverat (det är tillåtet att spelaren ingraverar eller återingraverar klotets originalserienummer).
Kommentar: Klot som inte finns på listan över godkända klot, men som är tillverkade 1990 eller tidigare är tillåtna för tävlingsspel.
2. Material
2.1 Klotet ska vara tillverkat av massivt material. Inga vätskor eller tomrum får finnas i klotets inre.
2.2 Materialet som används till uppbyggnad av klotets ytskikt ska fördelas jämnt over hela ytskiktet, förutom sådant material som används till logotyp och annan erfordrad märkning
2.3 Densiteten på ingående komponenter (tex kärna, ytskikt eller viktblock) i ett klot får inte överstiga 3,8 gram/ml (dvs metaller eller andra högdensitetsmaterial är inte tillåtna).
2.4 Efter typgodkännande av klot, får sådant ämne som inte är jämförbart med originalmaterial använt vid tillverkning av klotet, inte tillföras klotet i efterhand.
Det är heller inte tillåtet att i efterhand förändra ett klot på så sätt att klotets vikt ökas eller att klotet inte längre följer balansreglerna specificerade nedan.
3. Specifikationer | ||
Min | Max | |
Vikt | Finns ej | 7257,6 gram |
Omkrets | 678,3 mm | 685,8 mm |
Diameter 4. Yta | 215,9 mm | 218,3 mm |
4.1 Ytan ska vara fri från ojämnheter och fåror. Bilder ingraverade vid fabrikstillverkning, samt hål eller inbuktningar för grepp specificerade nedan, är tillåtet. Det är också tillåtet med ingraverat nummer och namn för identifiering, samt mindre fåror och hack orsakade av användning.
4.2 Inget främmande material får placeras på klotets yta. Inte heller får eventuella fingerinsatser eller liknande utrustning sticka ut från klotets yta.
4.3 Om klotets yta (friktion) ändras genom slipning eller polish måste hela klotets yta behandlas likvärdigt.
5. Hårdhet
5.1 Alla klot som är godkända av USBC (Se punkt 1 i denna §) är också godkända att spela med i Sverige även om klotet, vid en klottemperatur av + 20-25,56°, vid en eventuell mätning skulle understiga 72 på skalan Shore-D.
5.2 Inga metoder, kemiska eller andra, i syfte att förändra klotets hårdhet efter tillverkning är tillåtna.
6. Hål
6.1 Grepphål
6.1.1 Hål eller fördjupningar som används i greppsyfte får inte överstiga fem till antalet och ska vara begränsade till ett för varje finger och ett för tummen, alla avsedda för en och samma hand. Spelaren behöver inte använda alla fingerhålen i varje specifikt slag men måste kunna visa, med en och samma hand, att varje hål kan användas samtidigt i greppsyfte.
6.1.2 Tumhål som inte används i greppsyfte under ett slag räknas som balanshål.
6.2 Balanshål
Balanshål är inte tillåtna.
6.3 Ventilationshål
Ett ventilationshål per finger och/eller tumhål får finnas. Ventilationshål får inte ha en diameter överstigande 6,4 mm.
6.4 Kontrollhål
Ett hål får finnas för kontroll av hårdhet. Detta får inte vara större än 15,9 mm i diameter och inte djupare än 3,2 mm.
6.5 Insatser
6.5.1 Fast monterade, rörliga insatser för förändring av hålstorlek eller förändring av avstånd mellan tum- och fingerhål är tillåtna. Då klotet släpps ska insatsens position vara låst.
6.5.2 Löstagbara insatser är tillåtna om de;
- är avsedda för förändring av hålstorlek, vinkel eller förändring av avstånd mellan tum- och fingerhål
- är tillverkade av icke-metalliskt material
- har en låst position då klotet släpps
- inte förändrar klotets statiska balans
- inte har tomrum under insatsen
- inte har densitet överstigande 1,5 gram/cm3
7. Balans
Vid kontrollvägning av klot är tillåten viktskillnad högst 3 ounces, oavsett klotets vikt och vilken klothalva som vägs.
Kommentar: Instruktion för vägning av bowlingklot framgår av Bilaga 3.
1 Bowlingbana, längdvy
2 Bowlingbana, kägelbord
3 Bowlingbana, tvärsektion
4 Bowlingbana, ändvy vid kägelgropen
1 Bowlingkägla
1 Instruktion för vägning av bowlingklot på balansvåg
Kloten måste vara så tillverkade och borrade att minst sex sidor balanserar i förhållande till varandra. Vid kontrollvägning enligt instruktion nedan tillåts en differens av högst 85,05 gram (3 oz) mellan sidorna, oberoende av vilka sidor man väger, samt oberoende av klotets vikt.
Alla bilder nedan visas som om man såg ned på klotet. Den typ av våg som används är en så kallad balansvåg. Den främre vågbalken är graderad i gram eller i 1/16 ounce, medan den bakre är graderad i gram eller 1/4 ounce. En annan typ av balansvåg är graderad i 1/4 ounce både på främre och bakre vågbalken.
Ibland är vågen så konstruerad att det är bättre att använda främre skalan för att bestämma bruttovikten. Bakre skalan på denna typ av våg användes sedan till att bestämma balansvikten.
Definition av mätpunkter - Linjen A-B är avståndet mellan centrum av vartdera fingerhålet. - Punkt E är halva avståndet av linjen A-B. - En linje C-E är sedan dragen från centrum av tumhålet till mittpunkten E på linjen A-B. - Punkt D är halva avståndet av linjen C-E och är centrum av klotet samt startpunkten för vägningen. Påverkas aldrig av vinklar eller märken vid vilka hålen är borrade, inte heller av monogram eller dylikt som ditsatts av tillverkaren. | |
Bestämning av bruttovikt Bruttovikten bestämmes genom att placera klotet i position 1, med tumhålet mot vägaren. Hålen ska centreras kring en linje framifrån och bakåt. Försäkra dig om att balansskalan är nollställd när vågarmen är justerad till att fastställa bruttovikten. Om högra och vänstra sidan av klotet är i perfekt balans är bruttovikten av det här testet densamma som bruttovikten. |
Vägning av klotets högra sida och bekräftande av bruttovikten Du är nu redo att fastställa skillnaden mellan klotets högra och vänstra sida, likväl som att visa huruvida klotet väger exakt så mycket som visades i position 1. Position 2 uppnås genom att vrida klotet ett halvt varv så att fingerhålen kommer mot dig som väger. Om klotet då inte befinner sig i jämnvikt ska balansinställningen flyttas tills jämnvikt uppnås. Skillnaden får inte överstiga 85,05 gram (3 oz). Om det var nödvändigt att flytta ställknappen på balansskalan 42,52 gram (1,5 oz) till höger, betyder detta att skillnaden mellan halvorna är 42,52 gram (1,5 oz), höger sida är i detta fall tyngst. Då det var en skillnad på 42,52 gram (1,5oz) mellan position 1 och position 2 är bruttovikten lika med den vikt som bestämdes i position 1 plus hälften av skillnaden mellan position 1 och position 2, i det här exemplet 21,26 gram (3/4 oz). | |
Vägning av klotets framsida (fingervikt) Framsidan vägs genom att placera klotet i position 3 med fingerhålen centrerade kring en rak linje från höger till vänster med tumhålet till vänster. Flytta sedan balansknappen och avläs vikten. |
Vägning av klotets baksida (tumvikt) Vrid klotet ett halvt varv med hålen centrerade i en rak linje från vänster till höger med tumhålet till höger för att komma till position 4. Justera balansknappen och avläs för att fastställa vikten på klotets baksida. Om balansknappen behöver flyttas till höger betyder detta fingervikt. Skillnaden i vikt mellan de två vägningarna får inte överstiga 85,05 gram (3 oz). | |
Vägning av toppvikten Klotet placeras i vågringen, i position 5, med hålen till vänster så att vågringen bildar en linje genom tumhålet och mitt emellan fingerhålen. Som tidigare får inte ställknappen för viktskalan rubbas efter det att bruttovikten har bestämts. Justera nu balansen med balansknappen och avläs vikten. | |
Vägning av bottenvikten Vrid klotet ett halvt varv till position 6 så att hålen kommer åt höger med samma linjeriktning som i position 5. Balansen justeras ånyo med balansknappen. Den nu uppkomna skillnaden mellan position 5 och position 6 får ej överstiga 85,05 gram (3 oz). En flyttning av balansknappen till vänster betyder att klotet har toppvikt och en flyttning till höger betyder att klotet har bottenvikt. De nödvändiga vägningarna har härmed utförts. |
SVENSKA BOWLINGFÖRBUNDET
Regler för bowlingspel
Innehåll
Spelregler
§ C 1 Protokollföring
§ C 2 Spelsätt
§ C 3 Giltigt/ogiltigt slag
§ C 4 Käglor, kägelfall
§ C 5 Spel på fel bana
§ C 6 Övertramp
§ C 7 Maskinfel
§ C 8 Provisorisk ruta
Utökade spelregler
§ C 9 Klot
§ C 10 Uppträdande vid tävlingsspel
§ C 11 Hjälpmedel
§ C 12 Tävlingsområde
§ C 13 Tävlingsdräkt
§ C 14 Doping och i övrigt förbjudna preparat
§ C 15 Straffåtgärder
Xxxxxxx Xxxxxx I:1 Bilaga I:2 Bilaga II
Senaste ändringarna
Ändring Generellt | Datum 2024-01-26 | Ärende Bytt förekomster av xxxxxxxxxxxx.xxx till xxxxxxx.xxxxx |
Generellt | 2024-01-26 | Bytt förekomster av WTBA till IBF |
§ C 9, p 5.3 | 2024-01-26 | Nytt adress till godkända produkter |
§ C 11 | 2024-01-26 | Nytt namn på paragrafen |
§ C 11, p 3 | 2024-01-26 | Ny punkt |
§ C 13, p 2 | 2024-01-26 | Lagt till krav på bowlingskor |
§ C 9, p 3.2 | 2021-10-28 | Krav om hand över x-märkning borttagen |
§ C 9, p 3 | 2021-07-01 | Tummen måste befinna sig i tumhålet |
§ C 9, p 3.2 | 2021-07-01 | Ny punkt |
§ C 15 | 2021-07-01 | Strafftext flyttat till respektive paragraf |
Varje tävling i bowling av allmän och officiell natur ska spelas och ledas i full överensstämmelse med följande regler och bestämmelser. Dispensansökan om undantag från dessa regler behandlas av SvBF genom dess Tävlingskommitté.
§ C 1 Protokollföring
1. En bowlingserie omfattar tio protokollrutor (fortsättningsvis benämnd ruta). Varje ruta är upptill indelad i två mindre delrutor. En spelare slår två slag i var och en av de första nio rutorna om inte en strike erhållits. I tionde rutan slår spelaren ett tredje sk bonusslag om en strike eller spärr erhållits. Varje ruta ska helt färdigspelas innan nästa spelare kan spela.
Bana | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | X | – | Seriep | Resultat | |||||||||||||
3 | X | 8 | F | 9 | X | X | 6 | 3 | 9 | – | 8 | 1 | 7 | 7 | 8 | 3 | 3 | 1 | 3 | 146 | 146 | ||||||
20 | 30 | 39 | 65 | 84 | 93 | 102 | 111 | 128 | 146 | ||||||||||||||||||
4 | 8 | F | 6 | X | X | X | X | 8 | – | 8 | X | X | X | X | 8 | 2 | 1 | 1 | 222 | 368 | |||||||
8 | 28 | 58 | 88 | 116 | 134 | 142 | 162 | 192 | 222 |
2. En strike är gjord när alla tio käglor slås ner med rutans första slag. En strike markeras med ett kryss (x) i rutans vänstra delruta. För strike erhåller man tio poäng plus antalet käglor som slås ner i spelarens två nästkommande slag. Summeringen av rutans resultat sker alltså först när spelaren utfört ytterligare två slag. Tolv strike i följd i samma serie ger maximala 300 poäng.
3. En spärr är gjord när alla kvarvarande käglor slås ner i protolkollrutans andra slag. En spärr markeras med ett diagonalt streck (/) i protolkollrutans högra delruta. För spärr erhåller man tio poäng plus antalet käglor som slås ner i spelarens nästkommande slag. Summeringen av rutans resultat sker alltså först när spelaren utfört ytterligare ett slag.
4. Om inte strike erhållits markeras antalet käglor som spelaren slår ner i sitt första slag i rutas vänstra delruta och om inte en spärr erhållits markeras antalet käglor som spelaren slår ner i sitt andra slag i den högra delrutan. Om ingen kägla slås ner markeras detta med ett vågrätt streck (–) i aktuell delruta. Om inte samtliga käglor slagits ner efter två slag summeras rutans resultat omedelbart. För varje fallen kägla erhålls en poäng.
5. Ett genomslag är gjord då det efter första slaget återstår en kägeluppställning där kägla 1 har fallit och minst en kägla som står mellan eller rakt framför två eller fler kvarstående käglor fallit, tex 7-9, 3-10 eller 5-6. Genomslag markeras i vänstra delrutan genom att en ring omsluter den siffra som anger antalet fallna käglor.
6. En miss är gjord när spelaren varken slår strike eller spärr, utom då käglorna som står kvar efter första slaget bildar ett genomslag.
Kommentar: Även då detta inträffar i tionde rutans tredje delruta ska det i sammanräkningen anges som miss.
7. Ett övertramp markeras med ett (F) i aktuell delruta där övertramp gjorts. För övertramp erhålls inga poäng oavsett kägelfall.
Kommentar: För definition av övertramp, se § C 6.
8 Protokolls korrekthet
8.1 Spelare/protokollförare ska noga föra protokoll i enlighet med förbundets tävlingsbestämmelser. Spelare ska också kontrollera att protokollföring av eget resultat är korrekt och, därefter underteckna protokoll samt överlämna det till tävlingsledaren. Om automatisk resultatredovisning, sk ”autoscore” används åligger spelare/protokollförare att kontrollera att automatiskt- och manuellt fört protokoll överensstämmer.
8.2 Då resultat i automatiskt och manuellt fört protokoll inte överensstämmer och det finns oklarheter om vilket som är det korrekta är det resultatet i det manuellt förda protokollet som anses vara korrekt.
8.3 Då hela eller delar av manuellt fört protokoll inte ifyllts, anses det automatsikt ifyllda protokollet vara korrekt.
9. Uppenbara misstag i protokollföringen eller misstag i beräkningar vid tävlingar, måste korrigeras av en ansvarig tävlingsfunktionär omedelbart efter upptäckten av misstaget. Tvivelaktiga fall ska avgöras av tävlingsledningen.
§ C 2 Spelsätt
Tävling i bowling spelas på en eller flera banor. En serie kan antingen spelas så att hela serien slås på samma bana, Europeiskt spelsätt, eller så att två närliggande banor används för en serie, då man byter banor efter varje ruta, Amerikanskt spelsätt.
En, två eller flera kan spela samtidigt på en bana eller på ett banpar. Spelar två eller flera på samma bana eller banpar ska var och en av dem spela i tur och ordning. Varje spelare ska alltid slå tionde rutans eventuella extraslag omedelbart efter denna rutas andra slag, innan nästa spelare påbörjar spel i tionde rutan.
1. Amerikanskt spelsätt (AM). Vid AM ska samtliga slag i tians ruta spelas på den bana där första slaget i denna ruta slogs. Det finns flera typer av AM:
- Singles. Förekommer främst vid finalspel i individuella tävlingar och mästerskap.
- 2-manna. Förekommer vid seriespel, DM, SM och internationella mästerskap samt vid kvalspel i individuella tävlingar. När serien är färdigspelad byter man banpar, vanligtvis till banparet höger om det tidigare banparet. Vid seriespel med AM finns särskilt flyttschema.
- 3-manna. Förekommer vid en del nationella tävlingar och dessutom vid internationella mästerskap, tex EM och VM
- 5-manna. Förekommer främst vid internationella mästerskap och liknade tävlingar.
2. Europeiskt spelsätt (EU). Förekommer vid seriespel och vissa individuella tävlingar. Vid EU spelar två spelare samtliga slag i en serie på samma bana. När serien är färdigspelad byter man bana, vanligtvis till banan höger om den tidigare banan. Vid seriespel med EU finns särskilt flyttschema.
3. Bakers spelsätt (Bakers). I lagtävlingar med 3-mannalag kan Xxxxxx spelsätt förekomma. Ett gemensamt protokoll förs, där spelarna turas om att slå var tredje ruta. Xxxxxx kan även spelas med två, fyra eller fler lagmedlemmar. Spelarnas turordning kan ändras vid varje series början.
4. Scotch Double (Scd). Vanligast förekommande vid mixed-tävlingar där dam och herre spelar i 2-mannalag. Ett gemensamt protokoll förs, där spelarna turas om att slå vartannat slag. Damen påbörjar varje serie. Scd kan även spelas med spelare av samma kön och då får också spelarnas turordning ändras vid varje series början.
Kommentar: Utförligare beskrivning av spelsätten finns i kapitlets bilaga.
§ C 3 Giltigt/ogiltigt slag
1. Ett verkligt slag påbörjas då klotet lämnar spelarens hand och passerar övertrampslinjen mot banan.
2. Ett verkligt slag pågår tills dess att samma eller nästa spelare står på ansatsen färdig att slå ett nytt slag – eller tills dess att klotet kommit tillbaka på klotreturen om det utgör kortare tidsperiod.
3. Varje slag som spelare utfört ska räknas såvida det inte förklarats vara ett ogiltigt slag. Ett slag ska förklaras ogiltigt om något av nedanstående fall inträffar. Käglorna reses då på nytt och slaget görs om sedan anledningen till ogiltigförklaringen undanröjts.
a) Om spelaren spelar ut klotet och anmälan innan klotet passerat en tänkt linje genom 1:ans kägla görs om att en eller flera käglor saknas i uppställningen. Anmälan kan göras av spelaren, medtävlare eller tävlingsfunktionär. Tävlingsledare har rätt att beordra nytt slag även om anmälan inte skett av annan person. Påpekande måste dock göras innan nästa slag utförs på samma bana.
b) Om en spelare störs eller hindras – genom fysisk kontakt av annan person eller rörligt föremål –efter det att spelaren påbörjat sin ansats t.o.m. det att denne släppt klotet kan spelaren antingen godta det resulterande kägelfallet eller begära att käglorna reses för ett nytt slag.
c) Om käglorna rubbas eller slås omkull på något annat sätt medan spelaren utför ett slag och innan klotet har nått fram till käglorna.
d) Om ett klot kommer i beröring med något främmande, hindrande föremål på banan.
e) Spel på fel bana. Se även § C 5.
§ C 4 Käglor, kägelfall
1. Beträffande käglor och dess beskaffenhet, regleras detta i Kap B.
2. Käglor felaktigt placerade
Spelaren är skyldig att förvissa sig om att uppställningen är riktig. Spelaren kan innan slaget utförs begära att orätt placerade käglor ställs om (omresning). I annat fall anses spelaren ha godkänt uppställningen. Spelare har rätt till två omresningar per serie. Önskar spelaren fler omresningar under en serie kan detta endast ske med tillstånd av tävlingsledare – eller om sådan saknas, av motståndare.
3. Giltigt slag och käglorna anses fallna
a) Om käglan slagits omkull av klotet – eller annan kägla som studsar tillbaka från sidobalkarna, bakre stoppdynan eller vilande kägelraka.
b) Om det efter klotsläppet upptäcks att en eller flera käglor står fel, utan att någon saknas, ska antalet nedslagna käglor räknas och slaget anses giltigt.
c) Kvarstående käglor efter första slaget får inte rubbas även om kägelresningsmaskinen flyttat käglan.
d) Käglor som slagits omkull och förblir liggande på banan eller i bomrännans hela längd eller lutar så att de vidrör sidobalkarna anses som fallna. De måste tas bort innan nästa slag slås.
e) En förstörd kägla medför ingen ändring i spelarens poängtal. Antal fällda käglor räknas, varefter den förstörda käglan ersätts.
4. Giltigt slag men fällda käglor ska inte räknas:
a) Om käglor slås ned av ett klot som lämnar banan innan det nått fram till käglorna.
b) Om käglor slås ned av ett klot som studsar från bakre stoppdynan.
c) Om käglan slagits omkull av annan kägla som studsar tillbaka från kägelraka i rörelse.
d) Slås en kägla omkull av kägelresningsmaskinen ska den inte räknas. Käglan måste åter sättas upp på den plats där den ursprungligen stod.
Kommentar: Med ursprunglig plats avses den plats där käglan stod före slaget.
Vet man inte vilken kägla det gäller ställs den upp på den
kägelplatta som bedöms varit närmast den plats som käglan stod på då kägelresningsmaskinen rev den .
e) Käglor som slås ut från banan, studsar tillbaka och blir stående på banan räknas som stående käglor.
f) Om övertramp (se § 6) gjorts ska ingen av de käglor som slagits ned vid detta slag räknas.
5. Tekniska problem
5.1 Om en kägla bryts av eller på annat sätt illa skadas under tävling, ska den genast ersättas med annan kägla, som ifråga om vikt och beskaffenhet så nära som möjligt överensstämmer med käglorna i den kägelplats som används. Tävlingsledningen ska fungera som domare i alla ärenden rörande ersättandet av käglor.
5.2 Om kägelmaskinen river ner stående käglor eller inte reser samtliga de käglor som står kvar efter det först utförda slaget, ska xxxxxxx resning ske av den eller dessa käglor.
5.3 Om spelare efter att ha slagit sitt första slag i rutan, får käglor kvar och maskinen vid detta tillfälle stannar på grund av maskinfel, ska spelaren om den ursprungliga kvarvarande kägeluppställningen inte förändrats, fortsätta spela sitt andra slag mot den kvarvarande uppställningen även om en viss tidsrymd gått sedan maskinen stannat och åter satts i funktion.
§ C 5 Spel på fel bana
1. Seriespel
Vid spel på fel bana förklaras samtliga utförda slag för ”döda” även om mer än en spelare utfört ett giltigt slag på fel bana. Spelare som har spelat på fel bana måste spela om rutan på rätt bana, såtillvida inte samtliga fyra spelare spelat varsin ruta (eller fler) på fel bana. Då förklaras slagen giltiga, halvspelade rutor färdigspelas och därefter fortsätter spelet på rätt banor.
2. Tävlingsspel
Vid spel på fel bana förklaras utförda slag för ”döda” om misstaget upptäcks innan nästa spelare på samma bana utfört något giltigt slag. Spelaren som har spelat på fel bana måste spela om rutan på rätt bana. Om nästa spelare på samma bana slagit sitt förstaslag så förklaras slagen giltiga. Halvspelade rutor färdigspelas och därefter fortsätter spelet på rätt banor.
3. I en singelturnering, där en spelare vanligtvis slår två rutor i följd, när det är hans tur, och en av spelarna har spelat sina två rutor på fel banor, förklaras dessa slag för "döda" och spelaren måste spela om dessa slag på de rätta banorna. Detta gäller, såvida nästa spelare ännu inte har utfört något korrekt slag, när misstaget upptäcks. Om misstaget inte upptäcks innan nästa spelare har slagit, förklaras slagen giltiga och därefter fortsätter spelet på rätt banor.
§ C 6 Övertramp
1. Medan ett verkligt slag pågår får spelaren inte med någon del av sin kropp komma över på andra sidan övertrampslinjen och beröra denna, banan eller något som helst annat fast eller rörligt föremål, som befinner sig bortom övertrampslinjen. Sker detta har övertramp ägt rum, varvid kägelfallet inte får räknas och ej heller slaget göras om. Käglorna reses på nytt efter varje övertramp. Till övertrampslinjen räknas även linjens förlängning över klotrännor, sidobalkar, pelare och väggar.
2. Om främre delen av en fot befinner sig på andra sidan övertrampslinjen medan bakre delen av samma fot vilar på ansatsbanan räknas detta som övertramp, även om fotens främre del inte berör övertrampslinjen eller banan.
3. Alla ingrepp för att hindra en spelare för att göra övertramp är förbjudna.
4. Efter att en spelare släppt sitt klot är det tillåtet men ej nödvändigt att beträda ansats tillhörande banan närmast till höger eller vänster om den bana varpå spelaren nyss släppte sitt klot om detta inte innebär störning för andra spelare som har rätt till en bana ledigt på varje sida under sin ansats.
Vid störning av annan spelare eller vid förflyttning i sidled längre än till de intill liggande banorna räknas detta som olämpligt uppträdande och kan bestraffas med tillsägelse, varning och därefter poängavdrag i hela den aktuella rutan.
5. Övertrampskontroll
5.1 Inga protester kan göras mot automatisk övertrampskontroll annat än i det fall det kan bevisas att denna inte fungerat ordentligt.
5.2 Om den automatiska övertrampskontrollen tillfälligt råkar ur funktion ska tävlingsledningen utse övertrampsdomare eller anmoda de officiella protokollförarna att kontrollera övertramp under den tid apparaten är ur funktion.
5.3 Om den automatiska övertrampskontrollen är ur funktion eller övertrampsdomaren inte observerat påstått övertramp ska övertramp noteras om det är uppenbart för:
- båda lagledarna
- minst en spelare från vartdera laget som tävlar på banpar där övertrampet skett
- officiell protokollförare eller tävlingsledare
5.4 Övertrampsdomarens beslut kan inte överklagas annat än av tävlingsledaren i de fall där bevisligen misstag förelegat.
5.5 Övertrampsdomare ska placeras så att denne har obehindrad sikt över de övertrampslinjerna som ska övervakas. Inga åskådare får störa eller hindra honom medan tävling pågår.
§ C 7 Maskinfel
Om vid maskinell resning ett svårare maskinfel skulle uppstå på en bana där sanktionerat tävlingsspel tävling pågår, kan spelet avslutas på annan bana eller banpar. Ett avbrutet spel ska fortsätta från avbrottspunkten. Om ett fel av ovan nämnt slag inträffar vid tävling kan, för att tävlingen ska kunna slutföras, spelet på den stoppade banan överflyttas till annan bana, även om spelarna tidigare spelat på den berörda banan. Detta förutsätter att det inte finns reservbanor.
§ C 8 Provisorisk ruta
1. Om anmärkning mot övertramp eller kägelfall gjorts och fallet inte omedelbart kan avgöras ska spelaren slå ett provisoriskt slag eller spela en provisorisk ruta.
2. Om anmärkningen gäller första slaget i en ruta ska spelaren fullborda sin ruta och därefter omedelbart spela en ny fullständig ruta, såvida inte frågan gäller om spelaren bör tillgodoräknas poäng för strike eller mindre antal käglor än de som fällts. I detta fall ska den eller de käglor som enligt anmärkningen skulle ha fällts lagstridigt, åter ställas upp och spelaren anmodas göra ett nytt slag.
3. Om anmärkningen gäller andra slaget ska spelaren slå ett provisoriskt slag mot samma kägeluppställning som fanns vid tillfället ifråga. Protokoll upprättas för båda poängtalen i den ruta där ett provisoriskt slag förekommit.
4. Ärendet remitteras sedan vid tävlingar till tävlingsledningen och vid seriematch till Seriekommittén.
§ C 9 Klot
1. Klotkontroll
1.1 Spelares klot ska klara kontroll avseende dimensioner, mått, vikt och utseende som stadgas i Kapitel B. Spelare är själv ytterst ansvarig för att dennes klot uppfyller dessa krav.
Om det vid kontroll upptäcks att klot inte uppfyller vad som stadgas, ska klotet och slagen poäng diskvalificeras. SvBF och SDF till vars spelares förening tillhör ska underrättas i upprättad rapport.
Spelare som vid sanktionerad tävling, använder klot som tidigare har underkänts och som fortfarande inte är godkänt avstängs från allt tävlingsspel i sex månader.
1.2 Vid tävlingsspel ska spelaren på anmodan av tävlingsledning eller SvBF-representant uppvisa sina klot för kontroll.
Spelare som undanhåller klot från kontroll
- före spel, tillåts inte att starta tävlingsspel.
- efter spel, diskvalificeras från tävlingen och slagen poäng nollställs. Spelare avstängs dessutom från allt tävlingsspel i sex månader.
SvBF och SDF till vars spelares förening tillhör ska underrättas i upprättad rapport.
2. Ett eller flera klot får av spelare användas vid tävling.
3. Grepp
Om ett klot har tumhål måste spelarens tumme befinna sig i tumhålet vid klotsläppet.
Om spelare bryter mot reglerna bestraffas denne med noll (0) kägelpoäng i aktuell serie.
4. Spelaren ska anpassa sina i spel varande antal klot till klotreturens kapacitet.
5. Förändring av klots yta
5.1 Tävlingsspel utan begränsning i antal klot
5.1.1 Det är tillåtet att förändra klotets yta under all officiell inspelning. Detta under förutsättning att klotet rentorkas efteråt samt att förändring utförs;
- för hand med, enligt punkt 5.3, godkänd polerings- eller rengöringsprodukt
- utanför tävlingsområdet
- utan att fördröja spelarens nästkommande tävlingsslag
5.1.2 Det är inte tillåtet att under tävlingsspel (i eller mellan serier) förändra ytan på de klot som används i tävlingen. Det är inte heller tillåtet att under tävlingsspel rengöra klotets yta med annat än torr trasa eller motsvarande.
5.1.3 Är tävlingen indelad i olika block är det tillåtet att förändra ytan mellan blocken.
5.2 Tävlingsspel med begränsning i antal klot
Förutom vad som anges i punkt 5.1 är det tillåtet att under pågående tävlingsspel förändra klotets yta mellan serier.
5.3 En fullständig och uppdaterad lista på godkända produkter finns på xxx.xxxx.xxx/xxxxxxxxx-xxxxxxxxxxxxxx/xxxx-xxxxxxxx under länken Approved Cleaners. Slip/polermaterial i fast form (slipdynor och liknande) som inte släpper ifrån sig partiklar är också tillåtna.
Det är inte tillåtet att använda sandpapper (sandkorn lossnar), eller produkter som finns under rubriken Non-Approved Cleaners.
Kommentar: Spelare bör uppmärksamma att det i andra länder kan finnas lokala regler som inte ansluter till IBF:s och/eller de svenska reglerna.
Spelare som bryter mot regeln under pågående serie bestraffas med noll (0) kägelpoäng i aktuell serie.
Spelare som bryter mot regeln under officiell inspelning, eller mellan serier, inom block av spel, bestraffas med noll (0) kägelpoäng nästkommande serie.
6. Spelarens eget klot får inte utan medgivande från ägaren användas av annan spelare.
§ C 10 Uppträdande vid tävlingsspel
1. Endast tävlingsledaren och tjänstgörande kontrollanter äger rätt att göra anmärkning mot tävlande under pågående tävling.
2. Spelare får inte avsiktligt göra övertramp med avsikt att få fördel av detta.
Om spelare avsiktligt gör övertramp med avsikt att få fördel, ska de nedslagna käglorna inte räknas. Spelaren får inte heller slå något ytterligare slag i aktuell ruta.
3. Spelare får inte misskreditera tävlingsledare eller annan funktionär, eller på annat sätt uppträda olämpligt eller osportsligt.
Spelare som misskrediterar tävlingsledare eller annan funktionär ska av tävlingsledningen erhålla:
a) Varning
b) Utvisning
Spelare som på annat sätt uppträder olämpligt eller osportsligt ska av tävlingsledningen erhålla en tillsägelse. Därefter varning och utvisning enligt ovan.
Kommentar: a) Utvisning kan medföra avstängning av spelaren (RF:s Kap. 14).
b) Sker förseelsen vid seriespel ska avstängning från fortsatt spel även gälla dubbelmatch i samma omgång och rapport av förseelsen ska då också avges till SK via SDF. En spelare som tagits av banan av någon av dessa orsaker kan ersättas – vid nästa series början av avbytare. Vid seriespel av nominerad avbytare.
c) Xxxxxxx och utvisning ska alltid rapporteras av tävlingsledaren till SDF.
d) Medvetet fusk med protokollföring medför alltid omedelbar utvisning utan föregående varning.
e) Tävlingsledare äger rätt att tillfälligt avbryta spel vid uppenbart olämpligt uppträdande av publik eller del därav.
4. Tidsram
Tävling ska vara avslutad inom angiven tidsrymd. En spelare som är klar att spela på en bana har följande rättigheter och skyldigheter:
4.1 Spelaren kan endast kräva företräde framför spelaren som spelar på banan omedelbart till vänster.
4.2 Spelaren ska lämna företräde endast för spelare som spelar på banan omedelbart till höger.
4.3 Alla spelare ska vara klara till att spela när det är dennes tur. Spelare får inte vänta att slå sitt slag om banorna omedelbart till höger och till vänster är klara.
4.4 En spelare har 30 sekunder på sig – efter det att föregående spelare har stigit ner från ansatsen – innan klotet ska ha släppts och ett verkligt slag påbörjats.
4.5 Om banpar är mer än fyra rutor bakom övriga vid spel 2 spelare/bana – eller mer än två rutor bakom övriga vid spel 3 spelare eller fler/bana (ej räknat ändbanpar) – ska spelare vid dessa banpar särskilt övervakas.
Om spelare inte fullföljer bestämmelserna kan det bli betraktat som att spelaren fördröjt spelet (Slow bowling). Vid fördröjning av spelet är straffskalan följande:
a) Första förseelsen – Tillsägelse, ingen bestraffning
b) Andra förseelsen inom ”block av spel” – Varning, ingen bestraffning
c) Tredje och varje därefter följande förseelse inom ”block av spel” – Bestraffning. Spelaren erhåller INGEN POÄNG I DEN AKTUELLA RUTAN. Hela rutan ska alltså borträknas även om förseelsen sker i det andra slaget.
- Som "Block av spel" räknas en seriematch eller varje tävlingsstart.
- Om tävling är uppdelad i olika distanser eller slutspel betraktas varje uppdelning som ett "block"
- Utdelade varningar ska inte följa med från ett "block" till ett annat.
§ C 11 Hjälpmedel
1. Ingen får sätta något märke på ansatsen, banan eller göra något som kan skada eller vanställa ansatsen eller banan, eller försätta den i sådant skick att andra spelare hindras från att utnyttja den på normalt sätt.
2. Det är förbjudet att använda:
a) preparat på ansats eller på skors glidyta, som förändrar ansatsens glidegenskaper, t ex talkpuder, pimpsten, harts och dylikt
b) tejp på ansatsen
c) flytande medel för att rengöra klot inom tävlingsområdet. Se även § C 9.
d) tejp på klotets utsida
3. Puffboll och liknande får användas, dock endast på plats som anvisats av hallpersonalen.
§ C 12 Tävlingsområde
1. Med tävlingsområde avses tävlingsbana med tillhörande ansatsområde samt övrigt utrymme räknat från ansatsområdet till närmast bakom belägna fast anordnade åskådarplats.
2. Inom tävlingsområdet får vid tävling och seriematch uppehålla sig:
a) spelande lagmedlemmar och nominerad avbytare
b) vid lagkonstellationer med fem eller fler spelare – en lagledare/lag
c) tävlingsledaren
d) protokollskrivare
e) eventuella övertrampsdomare
f) resultatgivare (vid seriematch endast en, utsedd av hemmalaget)
Kommentar: Vid seriematch eller annan tävling med nominerade lag har avbytare rätt att röra sig fritt inom tävlingsområde dock utan att inkräkta på utrymme för spelare och funktionärer. Avbytare är underställd samma tävlingsregler som spelande lagmedlem.
§ C 13 Tävlingsdräkt
1. Tävlande i nationella tävlingar och seriespel ska vara iförd godkänd tävlingsdräkt.
2. Med godkänd tävlingsdräkt avses
a) inom föreningen enhetligt avseende grundfärg och/eller färgkombination
b) Överdel: blus/skjorta/tröja med ärm
c) Nederdel: kjol/långbyxor/shorts
d) Skor avsedda för bowlingspel ska användas
3. 3.1 Tävlingsdräkt ska tydligt vara försedd med föreningens namn och/eller logotype.
3.2 Spelare som via samarbetsavtal, herr- eller damavtal deltar i annan förenings lag ska bära denna förenings tävlingsdräkt vid spel i Nationella Serien.
Kommentar: Nederdel får vara blandad kjol/långbyxor/shorts. Vid tävlande internationellt är det landets regler som gäller beträffande klädsel
4. 4.1 Förening som önskar använda reklam på tävlingsdräkt, ska följa regler enligt svensk lag samt enligt Riksidrottsförbundets stadgar och Idrotten vill. Reklam får inte placeras på sådant sätt att placering – alternativt placering i samband med text/bild, kan väcka anstöt.
4.2 Förening kan tillåtas ha olika reklam (individuell reklam) för varje individ. Reklamintäkterna ska alltid oavkortat tillfalla föreningen.
Förening som inte följer bestämmelserna bötfälls med 600:-
5. Önskar deltagare i individuell tävling bära annan klädsel än av förening inregistrerad tävlingsdräkt ska spelaren ha sin förenings skriftliga medgivande med underskrift av ordförande, sekreterare eller kassör. Sådan klädsel ska vara proper och spelarens hela namn ska vara tydligt angivet på tröjans/skjortans rygg.
6. Förbundsstyrelsen äger rätt att för speciella spelargrupperingar (t.ex. Team Sweden) godkänna en speciellt framtagen tävlingsdräkt. Denna tävlingsdräkt får inte användas vid DM/SM samt ytterligare av förbundsstyrelsen fastställda tävlingar.
7. Som tävlingssko får endast användas skor vars sula och klack är av sådan beskaffenhet att de inte flagnar av, avger märken på, repar eller skadar ansatsbanan.
8. Anmärkning mot klädsel kan göras av tävlingsarrangör samt SDF. Se även § C 10, p 1.
Kommentar: Med SDF avses ledamot av SDF-styrelse.
§ C 14 Doping och i övrigt förbjudna preparat
1. Tillhörighet
1.1 SvBF inklusive underorganisationer och dess medlemmar lyder under Idrottens Dopingreglemente fastställt av extra RF-stämma i maj 2014 med ikraftträdande 1/1 2015. Detta reglemente är upprättat utifrån World Anti-Doping Code (WADC), som antogs av RS i maj 2015. WADC är styrande för alla internationella och nationella organisationer som har antagit koden.
1.2 SvBF inklusive underorganisationer och dess medlemmar lyder dessutom under IBF Anti-Doping Rules baserade på WADC.
Brott mot dopingreglerna bestraffas enligt RF:s bestämmelser.
2. Det åligger varje spelare att känna till och följa RF:s och IBF:s dopingregler. De kapitel som i RF:s stadgar behandlar antidoping är Kap 8 §5, Kap 11 §4, Kap 13 samt Kap14 §1. IBF:s dopingregler återfinns på xxx.xxxxxxx.xxxxx. Det åligger även varje ledare, funktionär och annan som på något sätt biträder spelare att känna till och följa dopingreglerna, att medverka till att dopingkontroller kan genomföras och att främja en dopingfri idrott. Spelare är själv ytterst ansvarig för alla ämnen som på något sätt kommer in kroppen, därmed också ansvarig för att förvissa sig om korrekt medicinsk behandling.
3. Utöver det som regleras av Idrottens dopingreglemente och IBF Anti-Doping Rules gäller även följande vid deltagande i sanktionerat serie- eller tävlingsspel:
3.1 Spelare får inte röka under block av spel.
a) Om spelare ertappas med att röka under pågående serie bestraffas spelaren med noll (0) poäng i aktuell serie.
b) Om spelare ertappas med att röka mellan serier, inom block av spel, bestraffas spelaren med noll (0) poäng i kommande serie.
3.2 Spelare får inte konsumera, eller vara påverkad av, alkohol eller illegala droger under block av spel.
Brott mot bestämmelserna medför omedelbar utvisning utan föregående varning. SvBF och SDF till vars spelares förening tillhör ska underrättas i upprättad rapport. Vid grov eller synnerligen grov förseelse kan SvBF utdela ytterligare disciplinära åtgärder.
3.3 Spelarens förening ansvarar för att inte tillåta denne att delta i lagtävling/seriematch i strid mot punkt 3.
Förening som tillåter spelare att delta ett av föreningens lag i strid mot gällande bestämmelser kan bestraffas om spelarens förseelse bedöms som grov eller synnerligen grov.
4. Icke alkoholhaltiga drycker är tillåtna förutsatt att de inte intas inom tävlingsområdet. Tävlingsledaren avgör i varje särskilt fall, hur och var intagandet av dryck får ske.
§ C 15 Straffåtgärder
Där inget annat straff har specificerats utdelas nedanstående bestraffning vid brott mot reglerna i kapitel C:
a) Första förseelsen – Tillsägelse, ingen bestraffning
b) Andra förseelsen inom ”block av spel” – Varning, ingen bestraffning
c) Tredje och varje därefter följande förseelse inom ”block av spel” – Bestraffning. Spelaren erhåller INGEN POÄNG I DEN AKTUELLA RUTAN. Hela rutan ska alltså borträknas även om förseelsen sker i det andra slaget.
BESKRIVNING AV AMERIKANSKT SPELSÄTT
Till skillnad från tävling med Europeiskt spelsätt används vid Amerikanskt spelsätt (AM), två intill varandra liggande banor med samma klotretur, för att spela en serie.
Amerikanskt spelsätt förekommer huvudsakligen vid lagtävlingar, individuellt matchspel och stegfinaler.
Lagtävling
Vid AM används alltså två banor med samma klotretur för att spela en serie.
Hemmalaget startar på vänster bana. Vid varje ny serie börjar alltid spelaren på vänster bana (se exempel på nästa sida).
Lag A, spelare A1-A3, möter Lag B, spelare B1-B3, på bangrupp 1 - 2. Lag A är hemmalag.
Spelare A1 startar på bana 1 och spelar förstarutan. Spelare A2 och A3 spelar därefter i tur och ordning sin första ruta på bana 1. Sedan A1 spelat sitt förstaslag, startar B1 på bana 2 och spelar sin första ruta, varefter B2 och B3 fortsätter tills dess samtliga i laget spelat sin första ruta på bana 2.
När båda lagen spelat sin första ruta på respektive bana byter lagen bana och B1 börjar sin andra ruta på bana 1 och A1 börjar sin andra ruta på bana 2 med alla lagmedlemmarna tätt efter.
Så fortsätter spelet med banbyte efter varje ruta.
Eventuella extraslag i tians ruta spelas klart på samma bana.
Spelare A3 avslutar alltså sin första serie på bana 2 och spelare B3 på bana 1. Byte av banpar sker efter avslutad serie.
En viktig regel för spelare 1 är. Börja aldrig ny ruta förrän sista man i laget spelat färdigt föregående.
Individuell tävling
Vid tävling, man mot man, med endast 1 man per bana är tillvägagångssättet något annorlunda (se exempel på nästa sida).
Spelare A spelar ruta 1 på bana 1.
Spelare B spelar ruta 1 på bana 2 och fortsätter direkt med ruta 2 på bana 1. Därefter spelar A ruta 2 på bana 2 och fortsätter direkt med ruta 3 på bana 1.
Detta innebär att spelarna fullgör 2 rutor i sträck men med banskifte mellan varje ruta.
Vid stegfinaler, där man slår ut varandra underifrån, brukar regeln tillämpas att den som ligger före på stegen får välja om han vill börja eller vänta. Vanligast är dock att arrangören bestämt att den som ligger före börjar och därmed spelar 10:e rutan sist.
97.09.01
98.04.01
A. Spelordning vid amerikanskt spelsätt individuellt B. Spelordning vid amerikanskt spelsätt 3-mannalag
Moment Bana 1 Bana 2 Moment Bana 1 Bana 2
1 Spelare A 1 Spelare A1
0 Xxxxxxx X 0 Xxxxxx X0
0 Xxxxxxx X 0 Xxxxxxx X0
4 Spelare A 4 Spelare B2
5 Spelare A
6
7 Spelare B
8
9 Spelare A
10
11 Spelare B
Osv
5 Spelare A3
Spelare B 6
7 Lagen byter bana
Xxxxxxx X 0 Xxxxxxx X0
9
XxxxxxxX 00 Xxxxxxx X0
11
00 Xxxxxxx X0 00
14 Lagen byter bana
Spelare B3
Spelare A1 Spelare A2 Spelare A3
V V V V V V V V V V V V V V V
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | B | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | |||||||||||
9 | / | x | x | 9 | / | 9 | / | x | x | 9 | / | 9 | / | x | x | |||||||
20 | 49 | 69 | 88 | 29 | 49 | 68 | 88 |
A
Mom 1
Mom 4-5
Mom 8-9
Mom 2-3
Mom 6-7
Mom 10-11
Spelare
1 | 2 | 1 | 2 | |||||
9 | / | X | Spelare | x | 9 | / | ||
B 1 | ||||||||
1 | 2 | 1 | 2 | |||||
x | x | Spelare | 9 | / | x | |||
B 2 | ||||||||
1 | 2 | 1 | 2 | |||||
9 | / | X | Spelare | x | 9 | / | ||
B 3 | ||||||||
1-3-5 | 9-11-13 | Mom 2-4-6 |
A 1
Spelare
a) Byte av banpar sker efter avslutad serie A 2
b) Bonusslag i ruta 10 sker på samma bana
Spelare
Anm: Stegfinaler spelas på samma banpar A 3
Mo
8-10-12
a) Byte av bana sker efter varje ruta lagvis
b) Byte av banpar sker efter avslutad serie
c) Bonusslag i ruta 10 sker på samma bana Anm. När spelare A1 har slagit sitt första slag,
slår spelare B1 omedelbart sitt 1:a slag
BLÅ BOKEN KAP C Bilaga II
BAKERS SPELSÄTT
Bakers spelsystem är en form av lagspel där lagresultatet totalt sett hela tiden växer fram på protokollet. I Bakers spelsystem behöver man inte summera olika spelares delsiffror utan slutresultatet i serien är lagets resultat.
Detta spelsystem kan användas för 2-3-4- och 5-mannalag.
Spelet tillgår så att varje lagmedlem spelar en ruta i en gemensam serie. Man går runt på antalet lagmedlemmar tills en serie är färdigspelad.
I t ex 3-manna spelar spelare 1 första rutan, spelare 2 andra rutan och spelare 3 tredje rutan varefter spelare 1 spelar fjärde och spelet fortsätter så serien ut. Den som spelar 10:e rutan (spelare 1) får slå ev. bonusslag.
Inbördes spelordning får ändras efter varje serie. För avbytare gäller samma regler som i övriga spelsätt.
Varje serie spelas på en bana. Byte av bana efter varje serie.
01.07.01
SVENSKA BOWLINGFÖRBUNDET
Seriebestämmelser
Innehåll Seriesystemet
§ D 101 Omfattning, indelning, seriefinal
§ D 102 Spelordning – Nationella seriesystemet för Herrar
§ D 103 Spelordning – Kval för Herrar
§ D 104 Spelordning – Nationella seriesystemet för Damer
§ D 105 Spelordning – Kval för Damer
§ D 106 Seriespelsregler
§ D 107 Laganmälan
§ D 108 Farmarlag
§ D 109 Serietabell
§ D 110 Underskott av lag (vakans)
§ D 111 Överskott av lag
§ D 112 Uteslutning
§ D 113 Force majeure
Seriematcher
§ D 201 Oljeregler
§ D 202 Lagledaren och dennes skyldigheter
§ D 203 Tävlingsledare vid seriematch
§ D 204 Tävlingsområde
§ D 205 Poängberäkning och spelordning
§ D 206 Lagstorlek
§ D 207 Nominering av lag
§ D 208 Avbytare/byte
§ D 209 Decimerat lag
§ D 210 Flyttning av match
§ D 211 Walk Over
§ D 212 Kvalmatcher
§ D 213 Serieomgång
§ D 214 Matchtid
§ D 215 Protokollföring
§ D 216 Avbruten match/scoringproblem
§ D 217 Resultatrapportering Nationella serien
§ D 218 Protest
Lagmedlems spelbarhet
§ D 301 Allmänt
§ D 302 Damer i herrarnas Nationella seriesystem
§ D 303 Utländska spelare
§ D 304 Samarbetsavtal mellan föreningar
§ D 305 Individuella spelaravtal
§ D 306 Farmarlag
§ D 307 Icke spelklar spelare
Bilaga 1 Seedning och lottmallar för kval Bilaga 2 Flyttningsschema seriematcher
Senaste ändringarna
Ändring | Datum | Ärende |
§ D 210, p 2.1 | 2024-01-26 | Förtydligande att det gäller uppdrag för Sverige |
§ D 217, p 1 | 2024-01-26 | Ändrat från ”2 tim från matchavslut” till ”4 tim efter matchstart” samt ny |
kommentar för matcher på 4 eller 6 banor | ||
§ D 107, p 6.2 | 2023-02-09 | Om sen avanmälan av A-lag, så även F-lag |
§ D 107, p 6.3 | 2023-02-09 | Ny punkt |
§ D 107, p 6 | 2022-09-15 | Ny formulering ang vilka lag som kan avanmälas ”för sent” |
Förord | 2022-07-01 | Lagt till förtydligande text, om RF |
§ D 101, p 1.1 | 2022-07-01 | Lagt till damernas Division 2 |
§ D 102, p 2.4 | 2022-07-01 | Innefattar nu även överskott |
§ D 102, p 4 | 2022-07-01 | Ändrat pga serieomläggning |
§ D 102, p 6 | 2022-07-01 | Ändrat pga serieomläggning |
§ D 102, p 7 | 2022-07-01 | Ändrat pga serieomläggning |
§ D 103, p 4-5 | 2022-07-01 | Ändrat pga serieomläggning |
§ D 104, p 3 | 2022-07-01 | Liten justering pga herrseriens serieomläggning |
§ D 104, p 4 | 2022-07-01 | Ny punkt, Division 2 för damer |
§ D 106, p 1 | 2022-07-01 | Lagt till 4-manna (Division 2 dam) |
§ D 106, p 3.1.3 | 2022-07-01 | Ny punkt |
§ D 106, p 4.1 | 2022-07-01 | Ändrat pga serieomläggning |
§ D 106, p 5.1 | 2022-07-01 | Ändrat pga serieomläggning |
§ D 106, p 9 | 2022-07-01 | Liten justering pga herrseriens serieomläggning |
§ D 106, p 10 | 2022-07-01 | Ny punkt, Division 2 damer |
§ D 107, p 6 | 2022-07-01 | Avanmälan för A-lag, nu också avanmälan för F-lag |
§ D 107, p 7 | 2022-07-01 | Nu tre veckor före ist för vid laganmälan |
§ D 107, p 8 | 2022-07-01 | Damlag väljer 8- eller 4-manna |
§ D 107, p 10 | 2022-07-01 | Lagt till SUL |
§ D 110, p 2 | 2022-07-01 | Speciallösning för herrarnas allsvenska utgår |
§ D 201, p 3.1.1 | 2022-07-01 | Nu samma profiler för Elitserie och herrallsvenskan, och ratio 5 istället för 3 |
Damallsvenskan inte längre samma profiler som Elitserien | ||
§ D 201, p 3.1.2 | 2022-07-01 | Möjligheten att välja ”egen profil” är borttagen |
§ D 201, p 3.1.3 | 2022-07-01 | F-lag får numer endast spela på profil baserat på egen serienivå |
§ D 201, p 4 | 2022-07-01 | TK bestämmer kvalprofil istället för kvalhallarna |
§ D 201, p 5 | 2022-07-01 | Punkt om publicering av ”egen profil” borttagen |
§ D 205, p 1.5 | 2022-07-01 | Ny hänvisning till § 216 i kommentaren |
§ D 208, p 1 | 2022-07-01 | Förtydligande att utbytt spelare övertar reservrollen |
§ D 211, p 1.1.2 | 2022-07-01 | Lagt till ”uteblivna matchavgifter” |
§ D 211, p 3 | 2022-07-01 | Lagt till text om att matchen räknas som spelad i kommentaren |
§ D 213, p 2-3 | 2022-07-01 | Utökat med fyra dagar |
§ D 214, p 1 | 2022-07-01 | Kval till Elitserien i serieform borttagen |
§ D 214, p 2 | 2022-07-01 | Match 3 nu fyra serier, och ny match 4 över en serie |
§ D 218 | 2022-07-01 | Hänvisning till Swish tillagt |
§ D 301, p 4 | 2022-07-01 | Förtydligande |
§ D 304, p 3 | 2022-07-01 | Förtydligande |
§ D 305, p 1.3 | 2022-07-01 | Ny punkt. |
All verksamhet inom SvBF är underställd RF:s stadgar. Svenska Bowlingförbundets Seriekommitté (SK) är administrerande organ för reglerna i detta kapitel. Uppstår fall som inte kunnat förutses – eller om fråga uppstår om tolkning av regel – dömer SvBF:s Juridiska utskott i enlighet med det som anses vara regelns intention.
Reglerna i detta kapitel gäller för Nationella serien, men kan också appliceras på alla typer av distrikts- eller lokala serier. Administratör av sådan serie avgör själv i vilken omfattning man väljer att nyttja, eller göra avsteg från, detta kapitel.
Seriesystemet
§ D 101 Omfattning, indelning, seriefinal
1. Seriesystemet omfattar Nationella serien och Distriktsserierna.
1.1 Nationella serien
- För herrar avses Elitserien, Allsvenskan, Division 1, Division 2 och Division 3.
- För damer avses Elitserien, Allsvenskan, Division 1 och Division 2.
1.2 Arenakrav i Nationella serien
För spel i herrarnas eller damernas Elitserie krävs en hemmahall med minst åtta banor samt scoring online eller web-sändning där scoring framgår.
1. 3 Distriktsserierna
Reservlagsserier, lokalserier etc. sanktioneras och registreras av SDF.
2. Indelning av Nationella seriesystemet framgår av årlig inbjudan publicerad på SvBF:s hemsida
xxx.xxxxxxx.xx. Publicering sker senast 15/4.
3. Segrande lag i samtliga grupper inom Nationella seriesystemet erhåller, efter vårens spel SvBF:s medalj i guld.
§ D 102 Spelordning – Nationella seriesystemet för Herrar
Spelordning för Elitserien, Allsvenskan samt Division 1, Division 2 och Division 3 upprättas av SK. Följande gäller för Nationella seriesystemet:
1. Elitserien
En rikstäckande grupp om tolv lag.
Lag med placering 1-4 är kvalificerat för Slutspel om SM-medaljer. (se Kap E). Lag med placering 1-9 är kvalificerat för nästa säsongs Elitserie.
Lag med placering 10-11 är kvalificerat för Kval till Elitserien. Lag med placering 12 nedflyttas till nästa säsongs Allsvenska.
2. Allsvenskan, Syd och Mellan
2.1 Spelas i två grupper med sexton lag i vardera, Syd- och Mellanallsvenskan. Lag med placering 1-4 är kvalificerat för Kval till Elitserien.
Lag med placering 5-12 är kvalificerat för nästa säsongs Allsvenska. Se även punkter 2.2 och 2.3 nedan.
Lag med placering 13-14 är kvalificerat för Kval till Allsvenskan. Lag med placering 15-16 nedflyttas till nästa säsongs Division 1.
2.2 Om lag med placering 1-4 innehåller ett eller två farmarlag – är istället lag med placering 5 respektive 6 i samma grupp kvalificerat för Kval till Elitserien.
2.3 Om det samlade antalet farmarlag med placering 1-6 i gruppen blir för stort och inget lag med placering 5-6 kan tilldelas den vakanta kvalplatsen enligt punkt 2.2 ovan uppstår en vakans i kvalspelet.
2.4 Om en sen vakans uppstår, som av praktiska skäl inte kan fyllas, eller om det har uppstått ett överskott, ersätter denna punkt det som anges i ovanstående punkter 2.1-2.3.
2.4.1 Den seriegrupp som innehåller 15 eller 17 lag delas in i två grupper om 7-9 lag. Lag med placering 1-2 i gruppen är kvalificerat för Kval till Elitserien.
Lag med placering 3-6 i gruppen är kvalificerat för nästa säsongs Allsvenska. Se även punkter
2.4.2 och 2.4.3 nedan.
Lag med placering 7 i gruppen är kvalificerat för Kval till Allsvenskan. Lag med placering 8-9 nedflyttas till nästa säsongs Division 1.
2.4.2 Om lag med placering 1-2 innehåller ett eller två farmarlag – är istället lag med placering 3 respektive 4 i samma grupp kvalificerat för Kval till Elitserien.
2.4.3 Om lag med placering 1-4 innehåller tre eller fyra farmarlag är lag med placering 3 respektive 4 i den andra 7-9-lagsgruppen kvalificerat för Kval till Elitserien.
2.4.4 Om det samlade antalet farmarlag med placering 1-4 i i de två 7-9-lagsgrupperna blir för stort och inget lag med placering 3-4 kan tilldelas den vakanta kvalplatsen enligt punkt 2.4.3 ovan uppstår en vakans i kvalspelet.
3. Allsvenskan, Norrland
Spelas i en grupp om åtta lag.
Lag med placering 1-3 är kvalificerat för Kval till Elitserien.
Lag med placering 4-5 är kvalificerat för nästa säsongs Allsvenska. Lag med placering 6-8 är kvalificerat för Kval till Allsvenskan.
4. Division 1 Göta- och Svealand
Division 1 spelas i fyra grupper med tolv lag i vardera.
Lag med placering 1 är kvalificerat för nästa säsongs Allsvenska. Lag med placering 2-4 är kvalificerat för Kval till Allsvenskan.
Lag med placering 5-8 är kvalificerat för nästa säsongs Division 1.
Lag med placering 9-10 är kvalificerat för Kval till Division 1.
Lag med övrig placering nedflyttas till nästa säsongs Division 2.
5. Division 1 Norrland
Spelas i två grupper. Antalet lag i respektive grupp avgörs av antal anmälda lag samt geografisk hemvist. Lag med placering 1-3 är kvalificerat för Kval till Allsvenskan
Lag med övrig placering är kvalificerat för nästa säsongs Division 1.
Kommentar: Om lag med placering 1 är ett F-lag som inte kan avancera till Allsvenskan pga att representationslaget spelar i Allsvenskan fylls inte platsen utan en vakans uppstår i kvalet.
6. Division 2 Göta- och Svealand
Division 2 spelas i åtta grupper med tolv lag i vardera.
Lag med placering 1 är kvalificerat för nästa säsongs Division 1. Lag med placering 2-4 är kvalificerat för Kval till Division 1.
Lag med placering 5-8 är kvalificerat för nästa säsongs Division 2. Lag med placering 9-10 är kvalificerat för Kval till Division 2.
Lag med övrig placering nedflyttas till nästa säsongs Division 3.
7. Division 3 Göta- och Svealand
Division 3 spelas om geografiskt möjligt i grupper med tolv lag i vardera. Lag med placering 1-3 är kvalificerat för Kval till Division 2.
Lag med övrig placering är kvalificerat för nästa säsongs Division 3.
Kommentar: Beroende på antalet anmälda lag inför varje spelår kan vissa grupper innehålla färre eller fler än tolv lag. Antalet grupper kan också variera.
§ D 103 Spelordning – Kval för Herrar
Kval räknas som en fortsättning av grundserien. Spelordning för följande kval baseras på speciellt seedningssystem och lottningsmall som återfinns i Bilaga 1.
1. Kval till Elitserien
Åtta lag ur Syd- och Mellanallsvenskan tillsammans med tre lag från Nordallsvenskan, samt två lag från Elitserien, spelar i tre cuper om en Elitserieplats per cup.
2. Kval till Allsvenskan, Norrland
Sex lag från Division 1 tillsammans med tre lag från Allsvenskan spelar i tre cuper om en allsvensk plats per cup.
3. Kval till Allsvenskan, Svea-/Götaland
Tolv lag från Division 1 tillsammans med två lag från ovanliggande Allsvenska 16-lagsgrupp spelar i fyra cuper om en allsvensk plats per cup.
4. Kval till Division 1, Svea-/Götaland
Sex lag från Division 2 tillsammans med två lag från ovanliggande Division 1 spelar i två cuper om en Division 1-plats per cup.
5. Kval till Division 2, Svea-/Götaland
Sex till tolv lag från Division 3 tillsammans med två lag från ovanliggande Division 2 spelar i fyra cuper om en Division 2-plats per cup.
Kommentar: Lottmallen kan variera, då det finns 2-4 Division 3-grupper under varje Division 2-grupp.
§ D 104 Spelordning – Nationella seriesystemet för Damer
Spelordning för Elitserien, Allsvenskan, Division 1 och Division 2 upprättas av SK
Följande gäller för Nationella seriesystemet:
1. Elitserien
Elitserien spelas i en rikstäckande grupp om åtta lag.
Lag med placering 1-4 är kvalificerat för slutspel om SM-medaljer. (se Kap E, § 10). Lag med placering 1-5 är kvalificerat för kommande säsongs Elitserie.
Lag med placering 6-7 är kvalificerat för Kval till Elitserien. Lag med placering 8 nedflyttas till nästa säsongs Allsvenska.
2. Allsvenskan
Allsvenskan spelas i två grupper om åtta lag. En grupp vardera i Södra- respektive Norra Göta-/Svealand. Lag med placering 1-3 är kvalificerat för Kval till Elitserien.
Lag med placering 4-5 är kvalificerat för nästa säsongs Allsvenska. Lag med placering 6-8 är kvalificerat för Kval till Allsvenskan.
3. Division 1
Division 1 spelas enligt överenskommelse som inför varje spelår görs mellan SK och berörda serieansvariga. Om det i regionen/distriktet finns färre än fem damlag placeras dessa in i en eller flera herrgrupper i Division 3.
Lag med placering 1-3 (i vissa fall 1-2 eller 1 beroende på antal damlag i serien) är kvalificerat för Kval till Allsvenskan.
Lag med övrig placering är kvalificerat för nästkommande säsongs Division 1.
Kommentar: Damlag som är anmälda till Nationella damserien är inte kvalificerade till Kval till Division 2 herrar.
4. Division 2
Division 2 spelas enligt överenskommelse som inför varje spelår görs mellan SK och berörda serieansvariga. Om det i regionen/distriktet finns färre än fem damlag kan dessa komma spela i en grupp med enbart hemmamatcher, s.k. scoringonline-matcher.
Spel i division 2 kvalificerar inte till spel i nästkommande säsongs Division 1.
§ D 105 Spelordning – Kval för Damer
Kval räknas som en fortsättning av grundserien. Spelordning för följande kval baseras på speciellt seedningssystem och lottningsmall som återfinns i Bilaga 1.
1. Kval till Elitserien, Svea-/Götaland
Sex lag ur Allsvenskan tillsammans med två lag från Elitserien spelar i tre cuper om en Elitserieplats per cup.
2. Kval till Allsvenskan, Svea-/Götaland
Sex lag från Division 1 tillsammans med tre lag från ovanliggande Allsvenska grupp spelar i tre cuper om en allsvensk plats per cup.
Kommentar: Lottmallen kan variera, beroende på hur många Division 1-grupper det finns under varje Allsvensk grupp.
§ D 106 Seriespelsregler
1. Allmänt
1.1 Nationella seriesystemet, 8-mannalag
Matcher omfattar fyra serier per spelare. Det spelas med amerikanskt spelsätt om banpoäng.
1.2 Nationella seriesystemet, 4-mannalag
Matcher omfattar fyra serier per spelare. Det spelas med europeiskt spelsätt om banpoäng.
1.3 Övriga serier
Spelsätt för distriktsserierna bestäms av respektive SDF.
2. Herrarnas Elitserie
Lagen möts inbördes i dubbelmöten hemma/borta.
3. Herrarnas Allsvenska
3.1 Svea- och Götaland
3.1.1 Lagen delas in i seriegrupper om sexton lag. Dessa grupper delas i sin tur upp i två underavdelningar om åtta lag, underavdelning A och B. Inom varje underavdelning, t ex underavdelning A möts lagen i dubbelmöten hemma/borta.
3.1.2 Utöver matcherna inom t ex underavdelning A möter lagen i underavdelning A dessutom lagen i underavdelning B i enkelmöten. Hemmamatcher mot två lag, match på derbykollegans hemmaplan mot två lag och bortamatcher mot fyra lag.
3.1.3 Vid över- eller underskott delas lagen istället in i två stycken 7-9-lagsgrupper. Lagen möts i dubbelmöten hemma/borta. Utöver dessa dubbelmöten möts lagen en tredje gång.
3.2 Norrland
Lagen spelar i en grupp om åtta lag. Lagen möts i dubbelmöten hemma/borta. Utöver dessa dubbelmöten möts lagen en tredje gång i sammandragsform.
4. Herrarnas Division 1
4.1 Svea- och Götaland
Lagen delas in i grupper om tolv lag. Lagen möts i dubbelmöten hemma/borta.
4.2 Norrland
Lagen delas in i två grupper. Lagen möts i dubbelmöten hemma/borta.
5. Herrarnas Division 2
5.1 Svea- och Götaland
Lagen delas in i grupper om tolv lag. Lagen möts i dubbelmöten hemma/borta.
6. Herrarnas Division 3
Lagen indelas och spelar på samma sätt som i pkt 5.1 ovan men antalet grupper och lag kan fördelas annorlunda beroende på antalet anmälda lag.
7. Damernas Elitserie
Lagen möts inbördes två gånger i dubbelmöten hemma/borta. Utöver dessa dubbelmöten möts lagen en tredje gång i sammandragsform.
8. Damernas Allsvenska
Lagen indelas i grupper om åtta lag och möts tre gånger hemma/borta.
9. Damernas Division 1
Division 1 spelas enligt överenskommelse som inför varje spelår görs mellan SK och berörda serieansvariga. Möjliga upplägg kan vara:
- rak serie där lagen möts i dubbelmöten hemma/borta
- Om det i regionen finns färre än fem damlag kan dessa placeras in i en eller flera grupper i herrseriens Division 3.
10. Damernas Division 2
Division 2 spelas enligt överenskommelse som inför varje spelår görs mellan SK och berörda serieansvariga. Möjliga upplägg kan vara:
- rak serie där lagen möts i dubbelmöten hemma/borta
- rak serie där lagen möts i sammandragsform
- rak serie med endast scoringonline-matcher
- en kombination av två eller fler av ovanstående alternativ
§ D 107 Laganmälan
1. Anmälan
1.1 Anmälan om deltagande i Nationella seriesystemet ska ske på särskild blankett som ska vara SvBF:s kansli tillhanda senast fem (5) vardagar efter gällande övergångsdatum. Denna tillsvidareanmälan är giltig så länge laget deltar i Nationella seriesystemet.
1.2 Lag ska om inte annat
föreskrivs eller medges, spela sina hemmamatcher i en av SvBF godkänd hall. För spel i Elitserie, se särskilda krav i § D 101.
1.3 I och med anmälan om deltagande i Nationella seriesystemet förbinder sig förening att följa stipulerad spelordning och att följa de regler som gäller för kval/slutspel samt upp- och nedflyttning.
Lag som nekar till att ta plats i en viss serienivå – som erhållits via kval eller direktuppflyttning degraderas till TVÅ divisioner lägre än den serienivå laget nekar till.
2. Deltagaravgift
Avgift för Nationella seriesystemet faktureras av SvBF och avgiften ska erläggas senast det datum som framgår av fakturan.
Vid för sent inbetald faktura påförs försenings- och påminnelseavgifter.
3. Banhyra
3.1 Banhyra vid vanlig grundseriematch betalas av hemmalaget.
3.2 Banhyra vid sammandrag på neutral plan fördelas lika mellan de båda lagen.
3.3 Banhyra vid sammandrag på ett lags hemmaplan i Syd- och Mellanallsvenskan betalas av hemmalaget.
3.4 Banhyra vid kvalmatch fördelas lika mellan de båda lagen.
4. Reklamregler
Lag som deltar i Elitserien är skyldig att följa de reklamregler som SvBF fastställt, t ex med anledning av avtal med sponsor eller annan samarbetspartner. Se Kap C, § C13.
5. Resebidrag
Utbetalning av eventuella resebidrag sker direkt till vederbörande förening efter avslutat spelår genom administrerande organ. Utbetalning av resebidrag sker endast till förening med plus- eller bankgiro.
6. Avanmälan
6.1 Då föreningen väljer att inte längre delta i Nationella serien är det föreningens ansvar att för respektive lag göra en avanmälan på särskild blankett som ska vara SvBF:s kansli tillhanda senast fem
(5) vardagar efter gällande övergångsdatum.
6.2 Vid för sent inkommen avanmälan av A-lag från Nationella serien så gäller avanmälan automatiskt även föreningens eventuella F-lag.
6.3 Vid för sent inkommen avanmälan av F-lag från Nationella serien så gäller avanmälan endast detta lag.
Vid för sent inkommen avanmälan från Nationella seriesystemet uttas en straffavgift på 5 000 kr per lag. Vid avanmälan från Nationella seriesystemet efter påbörjat spel uttas en straffavgift på 10 000 kr per lag.
7. Byte av hemmahall
Anmälan om hallbyte ska göras i samråd med SK, och minst tre veckor före planerat byte.
8. Inträde/återinträde
När lag beviljats inträde i- eller återinträde i, Nationella seriesystemet ska detta placeras i seriesystemets lägsta division. För spel i damserien får lag välja lägsta 8-manna- eller 4-mannanivå.
9. Distriktsserier
Anmälan om deltagande i Distriktsserie sker till respektive SDF. SDF och/eller SK administrerar serien efter överenskommelse.
10. BHL-ligan (Bowla Hela Livet) och SUL-ligan (Svenska Ungdomsligan) Anmälan om deltagande sker till SK som administrerar serierna.
§ D 108 Farmarlag
1. Anmälan
Förening äger rätt att anmäla max två (2) farmarlag till seriesystemet. Farmarlags beteckning blir föreningsnamnet med tillägg av bokstaven F respektive F1 och F2.
Kommentar: Förening som anmäler farmarlag rekommenderas att ha minst 25 respektive 35 licenserade medlemmar.
2. Avancemang
2.1 Farmarlaget äger rätt att avancera i seriesystemet, dock högst till den division som ligger närmast under den division representationslaget befinner sig i.
2.2 Farmarlag 2 äger rätt att avancera i seriesystemet, dock högst till den division som ligger närmast under den division Farmarlaget befinner sig i.
2.3 På lägsta nivå i Nationella seriesystemet kan representations- och Farmarlag, alternativt Farmarlag och Farmarlag 2 tillåtas samtidigt.
3. I följande fall står farmarlag över kval
– Farmarlaget kan inte flyttas upp från Allsvenskan pga att representationslaget spelar i Elitserien
– Farmarlag 2 kan inte flyttas upp från Division 1 pga att Farmarlaget spelar i Allsvenskan (och representationslaget i Elitserien)
– Farmarlaget och representationslaget hamnar i kval till samma serienivå
– Farmarlag 2 och Farmarlaget hamnar i kval till samma serienivå
– Representationslaget blir utslaget ur kval och hamnar därmed på samma serienivå som farmarlaget spelar kval till
– Farmarlaget blir utslaget ur kval och hamnar därmed på samma serienivå som Farmarlag 2 spelar kval till
4. I följande fall tvångsnedflyttas Farmarlaget eller Farmarlag 2
– Om Farmarlaget och representationslaget efter färdigspelad säsong hamnar på samma serienivå, med undantag av punkt 2.3 ovan
– Om Farmarlag 2 och Farmarlaget efter färdigspelad säsong hamnar på samma serienivå, med undantag av punkt d) ovan
§ D 109 Serietabell
Lagen rangordnas efter:
a) Antalet erhållna matchpoäng.
b) Uppnår två eller flera lag samma matchpoäng avgör differensen i ban-/kägelpoäng ordningsföljden mellan lagen.
c) Differens från lagens inbördes möten.
d) Banpoäng i senaste inbördes möte.
e) Kägelpoäng i senaste inbördes möte
f) Lottning
Kommentar: Med differens avses skillnaden mellan lagens uppnådda ban-/kägelpoäng i varje seriematch.
För förening (lag) som utgått eller uteslutits ur serie borträknas helt de matcher, i pågående serie, som sådan förening medverkat i.
§ D 110 Underskott av lag (vakans)
För Nationella serien gäller följande vid uppflyttning av extra lag i de fall vakanser uppstår på en serienivå eller i kval.
1. Vakans innan kval
Då vakans uppstår fylls platsen genom att lag flyttas upp i seedningstabellen enligt vad som beskrivs i
Bilaga 1.
2. Vakans under pågående kval
Vakant plats fylls inte. Motståndare enligt xxxxxxxx avancerar till nästa kvalomgång, eller flyttas upp till ovanliggande serie om vakans uppstår i kvalfinal.
3. Vakans efter kval
3.1 Vakant plats i högre serie tillfaller något av de kvalförlorande lagen inom samma region där vakans uppstått.
Kommentar: a) Svea-/Götaland räknas i detta fall som gemensam region och Norrland som en egen region.
b) Vid vakans som upptäcks i senare skede av serieläggning kan SK besluta att även ta viss geografisk hänsyn vid tillsättande av vakans. I vissa fall kan SK besluta att inte fylla vakansplatsen.
3.2 Lagen delas in i vakansgrupper enligt nedan: Vakansgrupp 1 Bästa lag från överliggande serie Vakansgrupp 2 Bästa lag från underliggande serie Vakansgrupp 3 Näst bästa lag från överliggande serie Vakansgrupp 4 Bästa lag från underliggande serie
3.3 Lagen rangordnas enligt:
a) finalförlorande lag
b) högst vakansgrupp
c) bäst kvot av matchpoäng i grundserien dividerat med antal matcher
d) bäst kvot av xxxxxxxxxxx i grundserien dividerat med antal matcher
e) bästa kvot av vunna banpoäng dividerat med antalet matcher
f) lottning
3.4 Lag på vakanslistan
3.4.1 Vakans som uppstår före sista dag för på/avanmälan till Nationella serien Lag blir tilldelade vakans. Lag kan inte tacka nej till vakansplatsen.
3.4.2 Vakans som uppstår efter sista dag för på/avanmälan till Nationella serien Lag blir tillfrågade om de vill ha vakansplatsen.
§ D 111 Överskott av lag
Överskott hanteras genom att låta en lämplig seriegrupp innehålla ett extra lag.
§ D 112 Uteslutning
I svårare regelbrott kan felande lag helt uteslutas ur seriesystemet (se RF:s stadgar Kap 14). Uteslutet lag ska vid återinträde placeras i seriesystemets lägsta serie.
§ D 113 Force majeure
1. Om större hinder som står utom SvBF:s makt och som inte hade kunnat förutses uppstår, kan beslut tas som inte tar hänsyn till hela eller delar av reglerna i detta kapitel. Exempel på sådana hinder skulle kunna vara myndighetsbeslut, smittspridning, naturkatastrofer, olyckshändelser och dylikt med nationell, regional eller lokal påverkan.
2. Innan seriestart
2.1 Om en serie inte kan påbörjas enligt planerat spelschema kan beslut tas om senareläggning av seriestarten. Konsekvenser av detta skulle kunna vara att säsongen behöver komprimeras eller avslutas senare än beräknat på höst- och/eller vårsäsongen.
2.2 Om en serie inte kan påbörjas enligt planerat spelschema och inte bedöms kunna avslutas i rimlig tid för att nästkommande säsong ska kunna spelas enligt normalt spelschema kan beslut tas om annan spelordning än den i detta kapitel stipulerade. Exempel skulle kunna vara enkelmöte istället för dubbelmöte hemma/borta eller ändrade serieindelningar med färre eller fler lag i.
3. Under pågående säsong
Återstående matcher i serie kan flyttas, senareläggas eller ställas in. Sådant beslut tas av SK eller Förbundsstyrelsen beroende på omfattning.
Seriematcher
§ D 201 Oljeregler
Samtliga matcher i Nationella seriesystemet omfattas av nedanstående regler för behandling av banor.
1. Allmänt
1.1 Samtliga matcher ska spelas på profil som i längdavseende håller sig inom intervallet 36-44 fot.
1.2 Samtliga matcher i herrarnas och damernas Elitserie ska spelas på nyoljade banor.
1.3 Matcher i övriga serier ska spelas på första, andra eller i undantagsfall tredje start efter omoljning.
1.4 Hemmalag kan inför varje hemmamatch välja oljeprofil enligt p 3.1 nedan, oberoende av vilken profil som tidigare använts under säsongen.
2. Grundseriematcher – Sammandragsform
2.1 Elitserien och herrarnas Allsvenska
Seriekommittén tillsammans med Tekniska kommittén utser bestämda profiler för varje enskilt tillfälle. Vald profil publiceras på xxx.xxxxxxx.xx.
2.2 Övriga serier
Respektive arrangörshall utser själva profil för match, inom ramen för denna paragraf. Xxxxxx ska senast kl 19:00 femte vardagen innan match, i BITS redovisa vilken profil som match ska spelas på.
3. Grundseriematcher – Hemma/bortaplan
3.1 Match ska spelas på i BITS för divisionen godkända namngivna oljeprofiler.
3.1.1 För Elitserien och herrarnas Allsvenska finns sex av SvBF namngivna profiler valbara. Ration ska inte överstiga 5.0. Tre av de valbara profilerna byts inför varje säsong.
3.1.2 För övriga serienivåer finns ett antal av SvBF namngivna breddprofiler valbara. Utöver dessa finns ett antal av bowlingindustrin namngivna profiler valbara. Profilerna för övriga serienivåer ska ha en ratio inom intervallet 3,0-7,0 och i längdavseende hålla sig inom intervallet 38-42 fot. En eller två av SvBF:s namngivna profiler för övriga serienivåer byts inför varje säsong.
3.1.3 Farmarlag får endast välja oljeprofil baserat på egen serienivå.
Kommentar: Breddprofilerna är utformade så att de håller för mer än en match.
3.2 Regelbrott
Konsekvens om hemmalag inte spelar på någon av de valbara oljeprofilerna, eller om de spelar på annan oljeprofil än den man redovisat i förväg är som följer.
3.2.1 Elitserien
Första förseelsen – Varning, andra förseelsen – Straffavgift 1200 kr. Ytterligande förseelser –
Straffavgift och/eller poängavdrag.
3.2.2 Allsvenskan och Div 1 herrar
Första förseelsen – Varning, andra förseelsen – Straffavgift 600 kr. Ytterligande förseelser –
Straffavgift och/eller poängavdrag.
3.2.3 Övriga serier
Varning. Vid ytterligare förseelser kan laget dömas till straffavgift och/eller poängavdrag.
4. Kvalmatcher
Seriekommittén presenterar de av Tekniska kommittén bestämda kvalprofilerna för varje enskilt tillfälle. Vald kvalprofil publiceras på xxx.xxxxxxx.xx.
5. Publicering av oljeprofil i BITS
5.1 Arrangör
Med arrangör avses hemmalag, förutom match som genomförs på neutral plan i grundserie eller kval, där anses hall vara arrangör.
5.1.1 Elitserien och Allsvenskan
Arrangör ska senast kl 19:00 femte vardagen innan match (dvs måndag om matchen spelas lör/sön), i BITS redovisa vilken profil kommande match ska spelas på
5.1.2 Övriga serier
Arrangör ska senast kl 19:00 femte vardagen innan match (dvs måndag om matchen spelas lör/sön), i BITS redovisa – antingen vilken profil – men som minst profilens längd som kommande match ska spelas på
5.2 Regelbrott
Konsekvens om arrangör inte redovisar oljeprofil enligt punkt 5 är som följer.
5. 2.1 Elitserien
Första förseelsen (per säsong) – Varning, andra förseelsen – Straffavgift 600 kr. Ytterligande förseelser – Straffavgift och/eller poängavdrag.
5. 2.2 Allsvenskan och Div 1 herrar
Första förseelsen (per säsong) – Varning, andra förseelsen – Straffavgift 300 kr. Ytterligande förseelser – Straffavgift och/eller poängavdrag.
5. 2.3 Övriga serier
Varning. Vid ytterligare förseelser (per säsong) kan laget dömas till straffavgift och/eller poängavdrag.
5. 2.4 Kvalmatcher
Första förseelsen – arrangerande hall riskerar att väljas bort vid val av kommande kvalmatcher.
§ D 202 Lagledaren och dennes skyldigheter
1. Före match ska varje lag anmäla en lagledare. Lagledaren kan vara spelande.
2. Hemmalagets lagledare åligger att:
a) Före matchen ifylla egna spelares scorekort/startkort
b) Före matchen överlämna hemmalagets scorekort/startkort till bortalagets lagledare
c) I förekommande fall, till ansvarig hallpersonal överlämna samtliga spelares scorekort/startkort för upplägg i system för automatisk beräkning.
d) Om tävlingsledare finns, presentera denne för närvarande spelare, ledare och publik.
e) Kontrollera egna lagets scorekort/startkort samt skriva ut matchprotokoll.
f) Omedelbart efter respektive matchslut rapportera matchresultat på det sätt som fastställs av SvBF.
3. Bortalagets lagledare åligger att
a) Före matchens början fylla i, samt överlämna, egna spelares scorekort/startkort till hemmalagets lagledare.
b) Kontrollera och underteckna egna lagets scorekort/startkort.
4. När resultaten i en seriematch är kontrollerade ska matchprotokoll skrivas ut och korrektheten verifieras av respektive lagledare och av eventuell tävlingsledare. Slutresultatet är därmed fastställt men kan ändras om någon av berörda föreningar lämnar in protest.
Förening som insänder protest mot fastställt slutresultat ska tillse att samtliga startkortsoriginal även sänds in så att administrerande organ kan verkställa utredning och fatta beslut.
§ D 203 Tävlingsledare vid seriematch
Tillsättande av tävlingsledare vid seriematch är frivilligt.
1. Tillsättande
a) Hemmalag, SDF eller SvBF äger rätt att tillsätta godkänd tävlingsledare vid seriematch.
b) Förening kan av SDF, senast 14 dagar före seriematch kräva att neutral tävlingsledare ska tillsättas.
c) Om en bowlinghall via SDF efterfrågar tävlingsledare vid seriematch kan SDF om man finner detta möjligt tillsätta en tävlingsledare.
d) Eventuell kostnad ersätts av den part som begär denna tävlingsledare.
2. Tävlingsledare ska alltid bära ”Tävlingsledarbricka”.
3. Tävlingsledarens uppgift före matchstart är att kontrollera:
a) att automatisk övertrampskontroll fungerar
b) tillsätta övertrampsdomare om övertrampskontroll inte fungerar
c) klädsel och åtgärder ifråga om avvikelser
4. Tävlingsledarens uppgift under match är att kontrollera att:
a) gällande regler för tävlingsspel enligt Kap C och Kap D efterföljs
b) vidta åtgärder vid olämpligt uppträdande
c) tilldelad matchtid hålls och då slow bowling konstateras utdöma straff enligt Kap C
d) endast behöriga personer vistas inom spelområdet enligt Kap C och D
5. Efter matchens slut ska scorekort/startkort och matchprotokoll granskas med avseende på att de är korrekt ifyllda.
6. Vid behov ska rapport insändas till administrerande organ.
§ D 204 Tävlingsområde
Inom tävlingsområdet får vid seriematch uppehålla sig:
– spelande lagmedlemmar och nominerad avbytare
– en lagledare/lag
– tävlingsledaren
– protokollskrivare
– eventuella övertrampsdomare
– eventuell resultattagare (endast en, utsedd av hemmalaget)
Kommentar: Avbytare och lagledare har rätt att röra sig fritt inom tävlingsområde dock utan att inkräkta på utrymme för spelare och funktionärer. Avbytare är underställd samma tävlingsregler som spelande lagmedlem.
§ D 205 Poängberäkning och spelordning, 8-manna
1. Banpoäng – samtliga matcher i Nationella seriesystemet
1.1 Spelas med fyra stycken 2-mannakonstellationer, som möter motståndarlagets fyra lagkonstellationer i delmatcher över en serie. Ingen spelare i en 2-mannakonstellation får utbytas mot någon annan spelare än avbytaren. Se även § D 206.
1.2 Spelare 1 i hemmalaget startar alltid spelet i varje serie. I seriens sista ruta ska hemmalagets spelare 1 i lagkonstellationen slå första slaget och därefter slår bortalagets spelare 1 sitt första slag. När spelare 1 i de bägge fallen fullföljt sina rutor börjar hemmalagets spelare 2 med sitt första slag och därefter bortalagets spelare 2 tills rutan och därmed serien är färdigspelad. Om bortalagets spelare slår före hemmalagets spelare räknas detta som ett fullföljt slag och kan inte förklaras som ogiltigt slag. Efter varje serie sker byte av banpar. Flyttningsschema återfinns i Bilaga 2.
1.3 Varje vunnen delmatch ger en banpoäng. Dessutom ges en banpoäng till det lag som har högsta sammanlagda kägelpoäng för de åtta spelarna i respektive serie. Man spelar således om xxx fem poäng/serie och max 20 poäng/match.
1.4 Oavgjord delmatch mellan 2-mannakonstellationerna eller lika sammanlagd kägelpoäng för båda lagen i en serie ger noll banpoäng till vartdera laget.
1.5 Det lag i respektive match som har flest banpoäng erhåller två matchpoäng. Vid lika banpoäng är matchen oavgjord och vartdera laget erhåller en matchpoäng. Vartdera laget erhåller också en differens som baseras på skillnaden mellan det egna lagets banpoäng och motståndarlagets banpoäng.
Kommentar: Skulle banhaveri inträffa återfinns beskrivning av åtgärder vid – samt flyttschema för
– sådant fall i Bilaga 2. Se också kap D, § 216 Avbruten match/Scoringproblem.
2. Kägelpoäng – kan förekomma i serier administrerade av SDF
a) Spelas med 8-mannalag.
b) Det lag som uppnår högsta sammanlagda kägelpoäng över fyra serier vinner matchen ifråga och erhåller två matchpoäng. Blir slagen kägelpoäng lika är matchen oavgjord och vartdera laget erhåller en matchpoäng. Vartdera laget erhåller också en differens som baseras på skillnaden mellan det egna lagets kägelpoäng och motståndarlagets kägelpoäng.
§ D 206 Lagstorlek
Ett lag består av nio spelare som får disponeras med vissa begränsningar. Ingen spelare får spela mer än fyra serier. Se också § D 208 Avbytare, samt Bilaga 2 Flyttningsscheman.
Deltar spelare som inte uppfyller dessa krav bestraffas laget enligt § D 307.
1. Vid spel i hall som använder åtta banor för seriematch spelas matchens fyra serier över fyra omgångar. Lagen ska inleda spel i första serien med nominerad start-åtta.
2. Vid spel i hall som använder sex banor för seriematch spelas matchens fyra serier över sex omgångar.
2.1 Spel om banpoäng
Lagens nominerade start-åttor ska spela omgång 1 och 2.
3. Vid spel i hall som använder fyra banor för seriematch spelas matchens fyra serier över åtta omgångar
3.1 Spel om banpoäng:
a) Hemmalagets nominerade start-åtta ska spela omgång 1 och 3. De fyra spelare som är nominerade att starta sitt spel i omgång 3 får inte delta i omgång 1-2
b) Bortalagets nominerade start-åtta ska spela omgång 1 och 5. De fyra spelare som är nominerade att starta sitt spel i omgång 5 får inte delta i omgång 1-4
c) Minst 3 av de spelare som spelade i hemmalaget under omgång 2 måste också spela i omgång 7
3.2 Spel om kägelpoäng:
a) Bägge lagens nominerade start-åtta ska spela omgång 1 och 5
b) De spelare som är nominerade att starta sitt spel i omgång 5 får inte delta i omgång 1-4
§ D 207 Nominering av lag
För matcher i Nationella seriesystemet ska nedanstående punkter uppfyllas senast 10 minuter före matchstart.
- bortalagets laguppställning ska överlämnas till hemmalagets lagledare.
- hemmalagets laguppställning ska på anmodan av bortalagets lagledare uppvisats för denne.
- lagledarna ska ha utbytt uppgifter om nominerade avbytare.
- Hemmalaget är ansvariga att tillhandahålla scorekort/startkort om detta är nödvändigt i hemmalagets hall.
Kommentar: a) Inget av lagen ska kunna dra fördel av motståndarlagets nominering.
b) Scorekort/Startkort/Scoring Online ska vara ifyllda med både för- och efternamn samt startbanor.
§ D 208 Avbytare/byte
1. Endast avbytare som är nominerad före matchens början kan insättas. Första bytet i en match ska alltid ske mot den nominerade avbytaren. Xxx en spelare får bytas in i en och samma serie. Utbytt spelare övertar rollen som reserv.
2. Taktiskt byte
2.1 Lagledare får under pågående seriematch, efter anmälan till motståndarlagets lagledare och eventuell tävlingsledare, insätta avbytare efter fullbordad serie. Sådan anmälan ska ske innan spel i nästa serie påbörjats. Spelare som utbytts mot avbytare efter fullbordad serie kan återinsättas i matchen efter nästa fullbordade serie.
2.2 Vid spel i hall som använder sex banor för seriematch gäller följande:
a) Avbytare får inte spela omgång 1-2
b) Endast avbytare eller utbytt spelare som övertagit rollen som avbytare får inbytas omgång 3-6
c) Spelare som enligt flyttschemat ska stå över nästkommande omgång får inte bytas in för spel i den omgången
2.3 Vid spel i hall som använder fyra banor för seriematch gäller följande vid spel om banpoäng:
a) Hemmalagets avbytare får inte spela omgång 1 eller 3
b) Bortalagets avbytare får inte spela omgång 1 eller 5
c) Endast avbytare eller utbytt spelare som övertagit rollen som avbytare får inbytas
2.4 Vid spel i hall som använder fyra banor för seriematch gäller följande vid spel om kägelpoäng:
- Avbytare får inte spela omgång 1 eller 5
Kommentar: Avbytare i match som spelas på färre än åtta banor tillåts spela upp till fyra serier, så länge ovanstående regler i punkt 2 följs.
3. Byte vid skada, sjukdom eller utvisning
3.1 Om spelare under pågående seriematch drabbas av utvisning eller sådan sjukdom eller skada att vederbörande inte kan fortsätta tävla, äger förening rätt att insätta avbytare från det slag där den skadade eller utvisade spelaren slutat. Avbytaren ska vara iklädd godkänd tävlingsdräkt. Är så inte fallet, fortsätter spelet och avbytaren får efter omklädning gå in i den ruta spelet då står.
3.2 Efter byte vid skada, sjukdom eller utvisning kan den utbytte inte återinsättas i matchen.
3.3 När avbytare insätts fortsätter protokollföringen på avbytarens scorekort/startkort. Sker byte under pågående serie fortsätter protokollföringen på den skadade spelarens startkort tills serien är avslutad.
3.4 För spelare som bytts ut under pågående serie räknas denna som spelad serie. För avbytare som träder in och fullföljer serien räknas denna serie inte som spelad serie i BITS, men spelaren anses ha aktivt deltagit i matchen.
Deltar spelare i strid mot punkt 1-3 ovan straffas laget enligt § D 307.
Kommentar: a) Skada på klot kan inte jämställas med skada på spelare. Vid skadat klot kan endast byte ske enligt punkt 2.
b) Vid seriematch har avbytare rätt att vistas inom tävlingsområdet. Avbytare är underställd samma tävlingsregler som spelande lagmedlem.
§ D 209 Decimerat lag
1. Lag som ställer upp med sju spelare eller färre under hela matchen betraktas som decimerat. För att kunna genomföra en match med decimerat lag måste det decimerade laget innehålla minst sex spelare, under någon del av matchen. Vid decimerat lag står det nominerad spelare fritt att vid sen ankomst inträda i matchen från den ruta som påbörjas efter det spelaren är färdig att starta. Spelare får endast spela och tillgodoräkna sig resultat av det antal rutor som då återstår. Lag som möter decimerat lag ska spela i normalt speltempo.
2. Vid spel med decimerat lag i match om banpoäng gäller det faktiska utfallet av matchen.
3. Vid spel med decimerat lag i match om kägelpoäng tillgodoräknas decimerat lag en kägelpoäng mindre än lägsta poäng i respektive grupp och omgång. Dock ska lagets resultat gälla, om det är högre än lägsta resultat med fullt manskap.
§ D 210 Flyttning av match
1. Administrerande organ äger rätt att på eget initiativ inställa, uppskjuta eller flytta seriematch när omständigheter så kräver.
2. Ansökan om ändring av speldatum, speltid eller spelplats, på initiativ av berörda föreningar/hall ska ske enligt de instruktioner som framgår av blankett/formulär avsedd för flyttning av match.
2.1 För att ansökan ska kunna behandlas av SK fordras att ansökan görs med en fullständigt ifylld blankett/formulär samt att något av de två nedanstående kriterierna uppfylls:
- de två deltagande lagen samt hall/hallar är överens om ändringen.
- förening är berörd av att minst två spelare är uttagna av SvBF att som spelare representera Sverige vid landslagsuppdrag. Berörd förening ska i sådana fall senast 30 dagar före aktuell match, till administrerande organ skriftligen anmäla begäran om flyttning av match
Kommentar: För godkännande av flytt av slutspelsmatcher, kvalmatcher samt matcher i sammandragsform krävs särskilda omständigheter. För övriga seriematcher räcker normalt att ovanstående kriterier är uppfyllda.
2.2 Ersättning för uteblivet spel
SvBF genom SK bokar tid i hall för lagens räkning. För grundserie sker det genom inskrivning i BITS hallschema och anses vara fastslagen 1/8. För kvalspel sker bokning via telefonsamtal med berörda hallar.
Vid flyttade matcher är eventuella ersättningsanspråk för uteblivet spel en fråga som ska hanteras av berörda parter, dvs hall och lag.
Eventuella ersättningsanspråk måste tas upp med berörda lag innan hallen godkänner flytt.
3. Flyttad match ska spelas senast före sista ordinarie match i aktuell seriegrupps sista serieomgång. Om omlottning sker vid jul ska flyttad match spelas senast före sista ordinarie match i aktuell seriegrupps sista höstomgång.
Kommentar: Om den flyttade matchen spelas samma datum som seriegruppens sista ordinarie match
– ska den flyttade matchens schemalagda sluttid vara ett tidigare klockslag än den sista ordinarie matchens schemalagda sluttid.
4. Flyttad match räknas till den serieomgång där den faktiskt spelas. Se § D 213 om serieomgångs varaktighet.
För lag som initierar ändring av matchdatum/tid och inte meddelar administrerande organ uttas en straffavgift på 600 kr.
§ D 211 Walk Over
1. Om lag inte infinner sig på anvisad spelplats vid utsatt speltid kan det anses som att laget lämnat Walk Over (WO). Administrerande organ ska vara beslutande i fråga om WO ska godkännas eller inte. Lag som inte infinner sig på utsatt starttid kan inträda i match vid sen ankomst utan att WO döms. Se § D 209.
1.1 Om WO godkänns i grundserie, därpå följande Play Off, kval eller slutspel bestraffas felande lag.
1.1.1 Lag som lämnar WO erlägger en straffavgift till SvBF på 2 000 kr per match. Utöver straffavgiften debiterar SvBF en beräknad schablonavgift motsvarande lagets övriga kostnader för att spela respektive match.
1.1.2 SvBF genom SK bokar tid i hall för lagens räkning. För grundserie sker det genom inskrivning i BITS hallschema och anses normalt vara fastslagen 1/8. För kvalspel sker bokning via direktkontakt med berörda hallar.
Vid walk over är eventuella ersättningsanspråk för uteblivna matchavgifter pga uteblivet spel en fråga som ska hanteras av berörda parter, dvs hall och lag.
1.1.3 Lag som lämnar WO i två omgångar eller tre matcher riskerar att uteslutas med omedelbar verkan ur serien. Lagets resultat nollställs, dvs. tagna eller förlorade poäng borträknas och serien räknas om.
1.1.4 Lag som uteslutits ur serien på grund av upprepade WO eller uteblivit från kval kan placeras en division lägre än om laget skulle ha fullföljt stipulerat spelprogram med sämsta utfall som resultat. Felande lag kan också bestraffas enligt RF:s stadgar, Kap 14.
1.2 Om WO inte godkänns ska administrerande organ meddela föreningarna ny tid för matchens genomförande.
2. För serier som spelas med andra lagsammansättningar än 8-mannalag beslutar administrerande organ om WO-avgiftens storlek.
3. Då lag lämnar WO vid spel om banpoäng tilldöms motståndarlaget segern med siffrorna 10-0.
3.1 I grundserie behöver inte motståndarlaget spela eller närvara.
3.2 I kval behöver inte motståndarlaget spela eller närvara.
Kommentar: Om motståndarlaget så önskar får de spela, men ska i så fall fullfölja hela matchen. Även om motståndarlaget inte spelar så räknas själva matchen som spelad.
4. Då WO inträffar vid spel om kägelpoäng startar spelarna två och två per bana och fyra serier spelas. För beräkning av kägelpoäng vid WO tillgodoräknas lag som lämnar WO en kägelpoäng mindre än lägsta resultat med fullt manskap i respektive grupp och omgång.
§ D 212 Kvalmatcher
1. Kvalmatcher spelas enligt §§ i D 200-serien med tillägg av följande:
2. Cupform
2.1 Matcher spelas i neutral hall. Kvalmatcher i cupform spelas som en matchserie, först till 1,5 seger där en tredje match spelas vid 1-1.
2.2 Vid kval till Elitserien avgörs den tredje matchen över fyra (4) serier banpoäng. Vid oavgjort även efter tredje matchen spelas en fjärde match över en (1) serie banpoäng. Skulle den fjärde matchen sluta oavgjord koras vinnande lag via s.k. Strike-Out.
2.3 Vid övriga kval avgörs den tredje matchen över en (1) serie banpoäng. Skulle den tredje matchen sluta oavgjord koras vinnande lag via s.k. Strike-Out.
b) Lag med högst seedning är hemmalag i match 1 och 3.
Kommentar: a) Om match 1 är avgjord efter tre serier kan matchen avbrytas. Match 2 kan avbrytas om det lag som vunnit första matchen leder med 10-0. Match kan avbrytas endast om lagen är överens.
b) Med ”neutral hall” menas en hall som inget eller bägge lagen har som hemmahall, samt där inget eller bägge lagen kvalat i tidigare kvalomgång.
c) I undantagsfall kan kvalmatch ändå placeras i hall där det ena laget tidigare kvalat, men då ska en annan oljeprofil användas.
3. Serieform
3.1 Kvalmatcher i serieform spelas som enkelserie där alla lag möter alla. Matcherna spelas i sammandrag i neutral hall. De två bästa lagen i denna serie gör sedan upp i först till 1,5 seger enligt pkt 2 ovan. Som match 1 räknas mötet i serieform.
3.2 Kvalmatcher i serieform med fyra lag spelas som enkelserie där alla lag möter alla. Matcherna spelas i sammandrag i neutral hall. De lag som placerar sig högst i denna serie avancerar till den högre divisionen.
3.3 Om lag inte kan separeras i serien, baserat på matchpoäng, differens och differens från inbördes möte avgör den seedning laget erhållit inför kval.
4. Strike-Out, cupform
4.1 Före match 3 ska tjänstgörande hallchef avgöra och meddela vilket banpar som eventuell Strike-Out ska spelas på. Om den tredje och avgörande matchen slutar oavgjort tillämpas Strike-Out för att avgöra matchen. Strike-Out spelas på ett banpar med samma spelare som avslutade match 3.
4.2 Respektive lag numrerar sina spelare från 1-5. Dessa slår varsitt förstaslag. Om ena laget efter detta har fler strike än det andra är matchen avgjord. Om antalet strike är lika nominerar respektive lag en spelare åt gången tills antalet strike skiljer lagen åt. Spelare får inte åternomineras innan lagets alla åtta spelare spelat varsitt slag.
4.3 Spelare 1 från bortalaget i match 3 inleder på udda bana och Spelare 1 från hemmalaget spelar därefter på jämn bana. Nästa omgång fortsätter Spelare 2 från hemmalaget på udda bana och sedan Spelare 2 från bortalaget på jämn bana, osv.
§ D 213 Serieomgång
1. En serieomgång börjar på fredag före aktuell spelhelg och pågår t o m torsdagen före nästa serieomgång.
2. För serier med omlottning vid jul slutar sista serieomgången före jul på torsdag efter aktuell spelhelg.
3. Sista grundserieomgången inför säsongsslut samt följande kvalomgångar slutar på torsdag efter aktuell spelhelg.
§ D 214 Matchtid
Seriematch ska vara slutspelad inom den tidsrymd som föreskrivs nedan för respektive serie, såvida inte yttre omständigheter (maskinfel o.d.) kan åberopas som orsak till förseningen.
1. Grundserien samt Kval till Elitserien
a) Match i Elitserien och Allsvenskan disponerar 120 minuter vari ingår 10 minuters inspelning.
b) Match i Division 1, Division 2 och Division 3 disponerar 100 minuter, vari ingår 5 minuters inspelning.
2. Kval till Elitserien
a) Match 1 disponerar 120 minuter vari ingår 10 minuters inspelning.
b) 5 minuter paus
c) Match 2 disponerar 115 minuter vari ingår 5 minuters inspelning.
d) Omoljning samt 45 minuters paus
e) Match 3 disponerar 120 minuter vari ingår 10 minuters inspelning.
f) Match 4 disponerar 25 minuter.
g) Strike-Out disponerar 10 minuter.
3. Kval till Allsvenskan
a) Match 1 disponerar 120 minuter vari ingår 10 minuters inspelning.
b) 5 minuter paus
c) Match 2 disponerar 115 minuter vari ingår 5 minuters inspelning.
d) Match 3 disponerar 25 minuter.
e) Strike-Out disponerar 5 minuter.
4. Övriga kval
a) Match 1 disponerar 105 minuter vari ingår 10 minuters inspelning
b) 5 minuter paus
c) Match 2 disponerar 100 minuter vari ingår 5 minuters inspelning
d) Match 3 disponerar 25 minuter
e) Strike-Out disponerar 5 minuter
5. Vid spel i hall med mindre än åtta banor fördubblas tiden angiven i ovanstående punkter. Inspelning för spelarna bör förläggas i så nära anslutning till starttillfället som det är tekniskt möjligt utan att överskrida totala matchtiden.
6. I övriga serier slutspelas matcher inom den tid som angivits av arrangören.
7. För samtliga ovan angivna disponerade matchtider ingår tid för avtackning och evakuering.
Kommentar: Vid försening kan hallpersonal besluta att avtackning ska ske utanför banområdet för att inte ytterligare försena start av kommande matcher eller på annat sätt bokade banor.
§ D 215 Protokollföring
1 Vid matcher i Nationella serien ska spelarprotokoll föras.
2. Resultat ifylls av spelare eller annan protokollförare efter varje slag.
3. Om match spelas i anläggning som har scoringsystem med inbyggd backupmodul tillåts scoringsystemet fungera som protokollförare. Spelarna fyller då istället i ett scoringkort efter varje serie.
§ D 216 Avbruten match/scoringproblem
1. Avbruten match pga maskinhaveri eller annan yttre omständighet
SK tar beslut baserat på de unika omständigheter som gäller för varje enskilt fall. Utgångspunkten är –
beroende på hur långt matchen spelats vid avbrottet – följande:
1.1 Match som avbrutits innan samtliga spelare färdigspelat två serier ska spelas om i sin helhet vid senare tillfälle. Vid detta senare tillfälle tillåts laget innehålla obegränsat antal spelare som inte nominerats i den avbrutna matchen.
1.2 Match som avbrutits efter att två serier spelats, men då samtliga spelare inte färdigspelat tre serier ska färdigspelas från den punkt matchen avbrutits vid senare tillfälle. Vid detta senare tillfälle tillåts laget innehålla endast de spelare som nominerats i den avbrutna matchen.
1.3 Match som avbrutits efter att tre serier spelats, men då samtliga spelare inte färdigspelat fyra serier ska färdigspelas från den punkt matchen avbrutits – alternativt tilldömas samma slutresultat som resultatet efter tre serier – alternativt tilldömmas det resultat som gäller i den ruta matchen avbröts.
2. Förlorad matchdata pga problem med scoringsystemet
Om resultat förlorats och skrivna spelarprotokoll saknas gäller följande:
2.1 Data förloras under pågående serie
2.1.1 Vid oenighet om resultat ska de spelare som inte färdigspelat ruta tio och fått resultat registrerat på scorekort spela om från den punkt där enighet om resultat råder. Uppnås inte enighet ska hela serien omspelas.
2.1.2 Vid enighet om resultat för respektive spelare vars score saknas kan spelet fortsätta från den punkt det avbröts pga scoringproblem.
2.2 Om data från föregående serier förloras används scorekort för resultatrapportering av föregående serier i BITS. Saknas resultat på scorekortet tilldömer SK banpoäng för dessa serier baserat på lagens gemensamma uppgift. För pågående serie gäller punkt 2.1 ovan.
§ D 217 Resultatrapportering Nationella serien
1. Rapportering
1.1 Grundserie
Det är obligatoriskt för hemmalag att senast fyra timmar efter angiven matchstart i BITS rapportera matchresultaten.
Kommentar: För matcher med spel på fyra banor ska matchresultaten rapporteras senast sex timmar efter angiven matchstart i BITS. För matcher med spel på sex banor ska matchresultaten rapporteras senast fem timmar efter angiven matchstart i BITS.
1.2 Kval
Det är obligatoriskt för ”hemmalag” i kval att senast fyra timmar efter angiven matchstart i BITS rapportera matchresultaten. Detta gäller respektive hemmalag i de två eller tre ”delmatcherna”.
Kommentar: Xxxxxxxxx som innebär att match inte kan genomföras eller blir försenad, ska rapporteras till seriekommittén (xx@xxxxxxx.xx).
Om förening inte rapporterat resultat inom stipulerad tid utdelas straff enligt följande:
- Första förseelsen (per säsong) – varning
- Följande förseelser (per säsong) – straffavgift, 600 kr per match.
2. Rapportering för ”Vakant spelare”
Vid spel med decimerat lag eller med spelare som inte är valbar i matchfakta anges ”Vakant spelare”.
Informera SK via e-postadress xx@xxxxxxx.xx och ange orsak.
2.1 För spelare som inte är valbar i matchfakta kan inte rapporteras resultat. Lag som anser att spelaren var spelklar måste rapportera omständigheter och resultat till SK via e-postadress xx@xxxxxxx.xx snarast, dock allra senast andra vardagen efter avslutat spel, för utredning och eventuell korrigering. Resultat ska kunna vidimeras med kopia av scorekort/startkort och matchprotokoll som bifogas i e- postmeddelandet.
2.2 För matcher där raden ”Vakant spelare” kvarstår tredje vardagen efter avslutat spel fastställs matchresultat.
3. Hemmalaget ansvarar för att inrapporterade resultat är korrekta, men det åligger också bortalaget att kontrollera. Avvikelser mot det undertecknade matchprotokollet kan godtas om det rör sig om uppenbara felsummeringar. Grövre fel ska omedelbart rapporteras in till serieadministratör enligt ovan och ska vidimeras med kopia av scorekort/Startkort och/eller Matchprotokoll.
§ D 218 Protest
1. Alla frågor beträffande tävlande, tävlingsbestämmelser och protester ska vad gäller Nationella seriesystemet hänskjutas via SvBF till Juridiska utskottet vars beslut kan överklagas hos Förbundsstyrelsen.
Beträffande övriga seriegrupper hänskjuts dessa frågor till därför administrerande organ vars beslut kan överklagas till Förbundsstyrelsen.
2. Protest ska skriftligen skickas till SvBF:s kansli eller annat administrerande organ, via brev eller via e- postadress xxx@xxxxxxx.xx. Kuvert/e-postmeddelande ska vara märkt ”PROTEST”. För att protesten ska anses vara komplett ska en protestavgift om 300 kr bifogas. Alternativt kan ett kvitto på att summan inbetalats på SvBF:s Bankgiro bifogas. Avgiften tillfaller administrerande organ.
2.1 Komplett protest rörande kvalmatcher samt de två sista grundserieomgångarna ska vara administrerande organ tillhanda senast första vardagen efter aktuell speldag.
2.2 Komplett protest rörande övriga grundserieomgångar ska vara administrerande organ tillhanda senast andra vardagen efter aktuell speldag eller poststämplad första vardagen efter aktuell speldag.
2.3 Protester rörande övriga ärenden ska vara administrerande organ tillhanda snarast möjligt, dock senast 14 dagar efter det att händelsen som är orsaken till protesten har inträffat.
3. Överklagande som ska prövas av Förbundsstyrelsen ska vara SvBF tillhanda senast 14 dagar efter det att Juridiska utskottets eller annat administrerande organs beslut delgivits. Ibland kan kortare överklagandetid vara nödvändigt, t ex inför sista serieomgången, kval eller slutspel. Detta anges dock alltid vid beslutets delgivande. Förbundsstyrelsens beslut kan inte överklagas.
Kommentar: Uppgifter om SvBF:s Bankgiro- och Swishnummer finns på xxx.xxxxxxx.xx.
Lagmedlems spelbarhet
§ D 301 Spelbarhet - allmänt
1. BITS är ett stöd för kontroll av spelbarhet och ska inte ses som ett regelverk. Om BITS av någon anledning inte återspeglar nedanstående regler – gäller ändå nedanstående regler utan undantag.
2. Spelare som deltar i seriematch ska inneha Aktiv licens enligt de regler som anges i Kapitel K.
3. Föreningsbyte under pågående säsong
3.1 För spelare vars övergångshandlingar inkommit innan eller under serieomgång 2 anses dessa ha inkommit sista dagen i serieomgång 2. Se nedanstående punkt.
3.2 För spelare vars övergångshandlingar inkommit under perioden sista dagen i serieomgång 2 tom 30 november gäller följande: Om anmälan inkommit till förbundskansliet en vardag före kl 11:00 kommer spelaren att vara spelklar för den nya föreningen redan nästkommande dag. Det råder därefter inga begränsningar i spelbarhet.
4. Begränsningar
För spelare som bytt förening under pågående säsong, och vars övergångshandlingar inkommit under perioden 1 december t o m 31 mars gäller följande begränsning i spelbarhet (efter eventuell karenstid):
4.1 Grundserie och SM-slutspel
Spelare får inte under spelåret aktivt delta i mer än ett lag i en och samma seriegrupp, t ex Mellanallsvenskan Herr eller Div 1 Södra Dam.
4.2 Kval
Spelare får inte aktivt delta i matcher mot moderföreningens lag. Spelare får inte heller aktivt delta mot lag som ingått i samma seriegrupp som moderföreningens lag, om spelaren själv aktivt deltagit i det laget minst en match i grundserien.
Kommentar: Om moderföreningens och den nya föreningens lag spelat i samma seriegrupp, får spelaren spela i den nya föreningens lag om spelaren inte aktivt deltagit i moderföreningens lag.
Spelare som inte deltagit enligt regler i denna paragraf anses vara ”icke spelklar”. Lag som spelar med ”icke spelklar” spelare bestraffas enligt § D 307.
§ D 302 Damer i herrarnas Nationella seriesystem - spelbarhet
1. Damer tillåts att delta i herrarnas Nationella seriesystem upp till och med Allsvenskan.
Kommentar: I kval till herrarnas Elitserie får damer inte delta.
2. Förening med både herr- och damlag
Damer får utan restriktioner kombinera spel i Nationella serien herr och Nationella serien dam så länge övriga regler följs.
Spelare som inte deltagit enligt regler i denna paragraf anses vara ”icke spelklar”. Lag som spelar med ”icke spelklar” spelare bestraffas enligt § D 307.
§ D 303 Utländska spelare - spelbarhet
Då förening ska registrera en spelare med utländskt medborgarskap definieras detta alltid som övergång, dock utan karens om spelaren tidigare är olicensierad i Sverige, oavsett om spelaren är licensierad i annat land eller inte. Spelare med utländskt medborgarskap äger rätt att delta i Allsvenska seriesystemets grundserier, kval och slutspel om SM-medaljer, under förutsättning att nedanstående krav tillgodoses:
1. Grundserie
a) spelaren har varit stadigvarande bosatt (folkbokförd) i Sverige under minst ett år eller
b) spelaren har registrerats för aktuell förening i SvBF senast 30 november innevarande spelår.
Kommentar: Spelare som uppfyllt kravet under punkt 1 a och därefter huvudsakligen vistats utomlands under minst ett år, måste åter uppfylla kravet under 1 b.
2. Slutspel och Kval
2.1 Utländsk spelare som sedan minst ett år varit stadigvarande bosatt (folkbokförd) i Sverige är i detta avseende jämställd med en svensk spelare och deltar med samma eventuella restriktioner som en sådan.
2.2 För övriga utländska spelare gäller – förutom vad som angivits i punkt 2.1 – att spelaren aktivt ska ha deltagit i något av föreningens lag i minst fyra seriematcher fördelade på minst tre serieomgångar under innevarande spelårs grundserie.
Kommentar: Som kvalificerande seriematcher räknas spel i Nationella seriesystemet.
3. Distriktsserier
Enligt samma regel som för svenska medborgare. (se § K 1, p 5).
4. Spelare med utländskt medborgarskap som tidigare varit registrerad i SvBF och fortfarande är stadigvarande bosatt i Sverige, kan söka återinträde på samma sätt som svenska medborgare.
Spelare som inte deltagit enligt regler i denna paragraf anses vara ”icke spelklar”. Lag som spelar med ”icke spelklar” spelare bestraffas enligt § D 307.
§ D 304 Samarbetsavtal mellan föreningar – spelbarhet
För regler gällande själva avtalet, se kapitel K. Föreningarna kan med samarbetsavtal fritt byta spelare mellan föreningarnas respektive lag med nedanstående restriktioner för lag i nationella serierna Herr/Dam:
1. Spelare får under spelåret inte aktivt delta i två olika lag på samma serienivå.
Kommentar: Restriktionen gäller inte mellan nationella serien Dam och Herr.
2. Spelare får under samma serieomgång endast aktivt delta i en förenings lag i Nationella serierna Herr/Dam.
3. Spelare som aktivt deltagit i förening X:s A-lag får inte aktivt delta i något av förening Y:s lag i Nationella serierna Herr/Dam förrän tidigast den serieomgång då förening X:s A-lag spelar igen. Detta är oberoende av vilken spelarens moderförening är.
4. Spelare som aktivt deltagit i något representationslag under den näst sista eller sista grundspelsomgången, eller i kvalomgång får sedan inte aktivt delta i andra lag i Nationella serierna Herr/Dam under sista omgången eller vid eventuella Play Off eller kval.
5. Spelare får inte i kval aktivt delta i annat lag, i match mot moderföreningens lag.
Spelare som inte deltagit enligt regler i denna paragraf anses vara ”icke spelklar”. Lag som spelar med ”icke spelklar” spelare bestraffas enligt § D 307.
§ D 305 Individuella spelaravtal – spelbarhet
För regler gällande själva avtalet, se kapitel K.
1. Damer
1.1 Spelarens moderförening har endast herrlag – avtal för spel i damlag
Spelaren får utan restriktioner aktivt delta i både moderföreningens herrlag och avtalsföreningens damlag i Nationella serien. Avtalet ger inte spelaren rätt att delta i avtalsföreningens eventuella herrlag.
1.2 Spelarens moderförening har endast damlag – avtal för spel i herrlag
Spelaren får utan restriktioner aktivt delta i både moderföreningens damlag och avtalsföreningens herrlag i Nationella serien. Avtalet ger inte spelaren rätt att delta i avtalsföreningens eventuella damlag.
1.3 Spelarens moderförening har damlag i Nationella serien – avtal för spel i annat damlag Spelaren får under spelåret inte aktivt delta i två olika lag på samma serienivå.
Kommentar: Se även § D 302 för regler gällande damers medverkan i herrserien.
2. Herrar
Spelaren får helt utan restriktioner aktivt delta i både moderföreningens lag och i avtalsföreningens lag i Nationella serien.
3. Om avtalsföreningen har ett F-lag gäller vid spel i F-laget, samma regler för den inlånade spelaren, som för övriga spelare i avtalsföreningen.
§ D 306 Farmarlag - spelbarhet
1. Spel utan restriktioner
1.1 För matcher som INTE tillhör Farmarlagens näst sista eller sista grundserieomgång gäller följande: I Farmarlag (F1) respektive Farmarlag (F2) tillåts max en (1) spelare att aktivt delta utan att omfattas av de restriktioner (mellan A-lag-F1, A-lag -F2 samt F1-F2) i denna paragraf som övriga lagmedlemmar omfattas av.
1.2 För övriga grundserie- och kvalmatcher gäller nedanstående restriktioner för samtliga spelare.
2. För övriga lagmedlemmar än den i punkt 1.1 nämnda gäller att ingen spelare får aktivt delta i både representationslag och något av farmarlagen i samma serieomgång. Detsamma gäller mellan Farmarlaget och Farmarlag 2.
3. För övriga lagmedlemmar än den i punkt 1.1 nämnda gäller att spelare som aktivt deltagit i representationslaget inte får aktivt delta i något av farmarlagen förrän tidigast den serieomgång då representationslaget spelar igen. Detsamma gäller mellan Farmarlaget och Farmarlag 2.
4. För övriga lagmedlemmar än den i punkt 1.1 nämnda gäller att spelare som aktivt deltagit i representationslaget i Farmarlagens näst sista grundserieomgång inte får aktivt delta i något av farmarlagen i deras sista grundserieomgång. Detsamma gäller mellan Farmarlaget och Farmarlag 2.
5. För övriga lagmedlemmar än den i punkt 1.1 nämnda gäller att spelare som aktivt deltagit i representationslaget i Farmarlagets näst sista eller sista grundserieomgång, eller i kvalomgång inte sedan får aktivt delta i något farmarlag vid eventuella Play Off eller kval. Detsamma gäller mellan Farmarlaget och Farmarlag 2.
Kommentar: Det är tillåtet att aktivt representera både A- och F-lag i kval så länge ovanstående punkt 5 följs. Detsamma gäller mellan Farmarlaget och Farmarlag 2.
6. För flyttade matcher, se § D 210
7. Protest mot felaktigt deltagande i farmarlaget inges av motståndarlag på sedvanligt sätt.
Spelare som inte deltagit enligt regler i denna paragraf anses vara ”icke spelklar”. Lag som spelar med ”icke spelklar” spelare bestraffas enligt § D 307.
Kommentar: a) B-lag som på dispens spelar i Nationella serien omfattas inte av restriktionerna i paragraf D 306.
b) Om lag bryter mot punkt 1.1 ovan är det den första/översta spelaren i Matchfakta/matchprotokoll som anses vara spelbar eftersom den spelaren nominerats först.
§ D 307 Icke spelklar spelare
Deltar spelare i strid mot gällande bestämmelser i §§ D 301-306 stryks spelarens resultat i de serier som spelaren felaktigt deltagit i. Lagets resultat räknas om och det nya matchresultatet fastställs.
SVENSKA BOWLINGFÖRBUNDET
Seedning och lottmallar för Kvalspel
1 Seedningskriterier
Seedningen av slutspelslagen inför slutspel sker på följande kriterier:
a) tabellplacering
b) bästa kvot av matchpoäng dividerat med antal matcher
c) bästa kvot av total differens dividerat med antal matcher
d) bästa kvot av vunna banpoäng dividerat med antalet matcher
e) lottning
2 Vakans innan kval
Vakans innan kval fylls i första hand genom att lag flyttas upp i seedningstabellen inom respektive seedningsgrupp (A respektive B – och för kval till Elitserien N.). Finns det inga lag som kan fylla på inom egna seedningsgruppen fylls vakansen av högst seedat lag från andra seedningsgruppen, som har lägre seedning än den vakanta platsen.
Kommentar: Lag kan aldrig erhålla en lägre seedning efter att vakant plats fyllts.
3 Kval till Elitserien – Herrar
3.1 Seedningsmall
3.1.1 Seedningsgrupp A – Lag från Elitserien
Seedning Placering
Lag 1 Lag med placering 10
Lag 2 Lag med placering 11
3.1.2 Seedningsgrupp B – Lag från Allsvenskan Svea/Götaland
3.1.2.1 Normalfall
Seedning Placering Seedning Placering
Lag 3 Bästa 1:a S/G
Lag 4 Andra 1:a S/G
Lag 6 Bästa 2:a S/G
Lag 7 Andra 2:a S/G
Lag 9 Bästa 3:a S/G Lag 10 Andra 3:a S/G Lag 12 Bästa 4:a S/G Lag 13 Andra 4:a S/G
3.1.2.2 Alternativ vid överskott eller ej tillsatt vakans (två raka serier)
Seedning Placering Seedning Placering
Lag 3 Bästa 1:a S/G
Lag 4 Andra 1:a S/G
Lag 6 Tredje 1:a S/G
Lag 7 Bästa 2:a S/G
Lag 9 Andra 2:a S/G Lag 10 Tredje 2:a S/G
Lag 12 Lag med pos 3 i 16-lagsgruppen S/G Lag 13 Lag med pos 4 i 16-lagsgruppen S/G
3.1.3 Seedningsgrupp N – Lag från Allsvenskan Norrland
Seedning Placering
Lag 5 1:a N
Lag 8 2:a N
Lag 11 3:a N
3.2 Lottmall
Cup 1 Cup 2 Cup 3
Kvartsfinal
K1 Lag 8 – Lag 11
Semifinal
S1 Lag 1 – Lag 13
S2 Lag 6 – Lag 7
Semifinal
S3 Lag 2 – Lag 12
S4 Lag 5 – Segr K1
Semifinal
S5 Lag 3 – Lag 10
S6 Lag 4 – Lag 9
Final
F1 Segr S1 – Segr S2
Vinnare av F1 till kommande säsongs Elitserie.
Final
F2 Segr S3 – Segr S4
Vinnare av F2 till kommande säsongs Elitserie.
Final
F3 Segr S5 – Segr S6
Vinnare av F3 till kommande säsongs Elitserie.
4 Kval till Allsvenskan, Norrland – Herrar
4.1 Seedningsmall
4.1.1 Seedningsgrupp A – Lag från Allsvenskan
Seedning Placering
Lag 1 Lag med placering 6
Lag 2 Lag med placering 7
Lag 3 Lag med placering 8
4.1.2 Seedningsgrupp B – Lag från Division 1
Seedning Placering Seedning Placering
Lag 4 Bästa 1:a
Lag 5 Andra 1:a
Lag 6 Bästa 2:a
Lag 7 Andra 2:a
Lag 8 Bästa 3:a
Lag 9 Andra 3:a
4.2 Lottmall
Cup 1 Cup 2 Cup 3
Semifinal
S1 Lag 6 – Lag 7
Semifinal
S2 Lag 5 – Lag 8
Semifinal
S3 Lag 4 – Lag 9
Final
F1 Lag 1 – Segrare S1
Vinnare av F1 till kommande säsongs Allsvenska.
Final
F2 Lag 2 – Segrare S2
Vinnare av F2 till kommande säsongs Allsvenska.
Final
F3 Lag 3 – Segrare S3
Vinnare av F3 till kommande säsongs Allsvenska.
5 Kval till Allsvenskan, Svea-/Götaland – Herrar
5.1 Seedningsmall
5.1.1 Seedningsgrupp A – Lag från Allsvenskan
5.1.1.1 Normalfall Seedning Placering Lag 1 13:e plats
Lag 2 14:e plats
5.1.1.2 Alternativ vid överskott eller ej tillsatt vakans (två raka serier)
Seedning Placering
Lag 1 Bästa 7:a
Lag 2 Andra 7:a
5.1.2 Seedningsgrupp B – Lag från Division 1
Seedning Placering Seedning Placering
Lag 3 Bästa 2:a
Lag 4 Andra 2:a
Lag 5 Bästa 3:a
Lag 6 Andra 3:a
Lag 7 Bästa 4:a
Lag 8 Andra 4:a
5.2 Lottmall
Cup 1 Cup 2
Semifinal
S1 Lag 1 – Lag 8
S2 Lag 4 – Lag 5
Semifinal
S3 Lag 2 –Lag 7
S4 Lag 3 – Lag 6
Final
F1 Segrare S1 – Segrare S2
Vinnare av F1 till kommande säsongs Allsvenska.
Final
F2 Segrare S3 – Segrare S4
Vinnare av F2 till kommande säsongs Allsvenska.
6 Kval till Division 1, Svea-/Götaland – Herrar
6.1 Seedningsmall
6.1.1 Seedningsgrupp A – Lag från Division 1
Seedning Placering
Lag 1 Lag med pos 9
Lag 2 Lag med pos 10
6.1.2 Seedningsgrupp B – Lag från Division 2
Seedning Placering Seedning Placering
Lag 3 Bästa 2:a
Lag 4 Andra 2:a
Lag 5 Bästa 3:a
Lag 6 Andra 3:a
Lag 7 Bästa 4:a
Lag 8 Andra 4:a
6.2 Lottmall
Cup 1 Cup 2
Semifinal
S1 Lag 1 – Lag 8
S2 Lag 4 – Lag 5
Semifinal
S3 Lag 2 – Lag 7
S4 Lag 3 – Lag 6
Final
F1 Segrare S1 –Segrare S2
Vinnare av F1 till kommande säsongs Division 1.
Final
F2 Segrare S3 –Segrare S4
Vinnare av F2 till kommande säsongs Division 1.
7 Kval till Division 2, Svea-/Götaland – Herrar
7.1 Seedningsmall
7.1.1 Seedningsgrupp A – Lag från Division 2
Seedning Placering
Lag 5 Lag med pos 9
Lag 6 Lag med pos 10
7.1.2 Seedningsgrupp B – Lag från Division 3
Seedning Placering Seedning Placering
Lag 1 Bästa 1:a
Lag 2 Andra 1:a
Lag 3 Tredje 1:a
Lag 4 Fjärde 1:a
Lag 7 Bästa 2:a
Lag 8 Andra 2:a
Lag 9 Tredje 2:a
Lag 10 Fjärde 2:a
Lag 11 Bästa 3:a
Lag 12 Andra 3:a
Lag 13 Tredje 3:a
Lag 14 Fjärde 3:a
7.2 Lottmall
Cup 1 Cup 2 Cup 3 Cup 4
Semifinal
Semifinal
Semifinal
Semifinal
S1 | Lag 8 – Lag 9 | S2 | Lag 7 – Lag 10 | S3 | Lag 3 – Lag 14 | S5 | Lag 4 – Lag 13 |
S4 | Lag 6 – Lag 11 | S6 | Lag 5 – Lag 12 |
Final
F1 Lag 1 – Segr S1
Vinnare av F1 till kommande säsongs Division 2.
Final
F2 Lag 2 – Segr S2
Vinnare av F2 till kommande säsongs Division 2.
Final
F3 Segr S3 – Segr S4
Vinnare av F3 till kommande säsongs Division 2.
Final
F4 Segr S5 – Segr S6
Vinnare av F4 till kommande säsongs Division 2.
Kommentar: Då behov av annan fördelning än den i 7.1 och 7.2 föreligger kan SK använda seedning och lottmall enligt punkterna 3-6 eller 8-9, alternativt utforma nya med beaktande av principerna i dessa punkter.
8 Kval till Elitserien - Damer
8.1 Seedningsmall
8.1.1 Seedningsgrupp A – Lag från Elitserien
Seedning Placering
Lag 1 Lag med placering 6
Lag 2 Lag med placering 7
8.1.2 Seedningsgrupp B – Lag från Allsvenskan
Seedning Placering Seedning Placering
Lag 3 Bästa 1:a
Lag 4 Andra 1:a
Lag 5 Bästa 2:a
Lag 6 Andra 2:a
Lag 7 Bästa 3:a
Lag 8 Andra 3:a
8.2 | Lottmall | ||
Cup 1 | Cup 2 | Cup 3 | |
Semifinal | Semifinal | ||
S1 Lag 6 – Lag 7 | S2 Lag 5 – Lag 8 |
Final
F1 Lag 1 – Segr S1
Vinnare av F1 till kommande säsongs Elitserie.
Final
F2 Lag 2 – Segr S2
Vinnare av F2 till kommande säsongs Elitserie.
Final
F3 Lag 3 – Lag 4
Vinnare av F3 till kommande säsongs Elitserie.
9 Kval till Allsvenskan - Damer
9.1 Seedningsmall
9.1.1 Seedningsgrupp A – Lag från Allsvenskan
Seedning Placering
Lag 1 Lag med placering 6
Lag 2 Lag med placering 7
Lag 3 Lag med placering 8
9.1.2 Seedningsgrupp B – Lag från Division 1
Seedning Placering Seedning Placering
Lag 4 Bästa 1:a
Lag 5 Andra 1:a
Lag 6 Bästa 2:a
Lag 7 Andra 2:a
9.2 Lottmall
Cup 1 Cup 2 Cup 3
Semifinal
S1 Lag 6 – Lag 7
Final
F1 Lag 1 – Segrare S1
Vinnare av F1 till kommande säsongs Allsvenska.
Final
F2 Lag 2 – Lag 5
Vinnare av F2 till kommande säsongs Allsvenska.
Final
F3 Lag 3 – Lag 4
Vinnare av F3 till kommande säsongs Allsvenska.
SVENSKA BOWLINGFÖRBUNDET
Förflyttningsschema för seriematcher
1 8-banorsmatch, AM
Då seriematch spelas på åtta banor används nedanstående schema.
Bana | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | |
Serie 1 | H1 | B1 | H2 | B2 | H3 | B3 | H4 | B4 | Omg 1 |
Serie 2 | H3 | B4 | H4 | B3 | H1 | B2 | H2 | B1 | Omg 2 |
Serie 3 | H4 | B2 | H3 | B1 | H2 | B4 | H1 | B3 | Omg 3 |
Serie 4 | H2 | B3 | H1 | B4 | H4 | B1 | H3 | B2 | Omg 4 |
Kommentar: Vid Europeiskt spelsätt byter hemmalagen till jämn bana och bortalagen till ojämn bana i serie 2 och 4.
2 6-banorsmatch, AM
Då seriematch spelas på sex banor används nedanstående schema.
Fungerande Banpar | 1 | 2 | 3 | ||||
Serie 1, 2 | H4 | B4 | H2 | B1 | Omg 1 | ||
Serie 3, 4 | H1 | B3 | H3 | B2 | Omg 2 | ||
Serie 1 | H3 | B4 | H4 | B3 | H1 | B2 | Omg 3 |
Serie 2 | H1 | B1 | H2 | B2 | H3 | B3 | Omg 4 |
Serie 3 | H4 | B2 | H3 | B1 | H2 | B4 | Omg 5 |
Serie 4 | H2 | B3 | H1 | B4 | H4 | B1 | Omg 6 |
2.1 6-banorsmatch vid banhaveri
Om banhaveri inträffat kan seriematch spelas på sex banor enligt ovanstående schema. Nedanstående text utgår från att banpar 7-8 saknas men kan enkelt anpassas beroende på vilket banpar som saknas. Man spelar i grunden enligt ett vanligt 8-banorsschema med vissa skillnader.
a) i Omg 1 spelar de lagkonstellationer som i 8-banorsmatch skulle ha spelat på banpar 7-8 i ordinarie serie 1 respektive serie 2.
b) i Omg 2 spelar de lagkonstellationer som i 8-banorsmatch skulle ha spelat på banpar 7-8 i ordinarie serie 3 respektive serie 4.
c) i Omg 3 spelar de tre lagkonstellationer som i 8-banorsmatch skulle ha spelat i ordinarie
serie 2
d) i Omg 4 spelar de tre lagkonstellationer som i 8-banorsmatch skulle ha spelat i ordinarie
serie 1
e) i Omg 5 spelar de tre lagkonstellationer som i 8-banorsmatch skulle ha spelat i ordinarie
serie 3
f) i Omg 6 spelar de tre lagkonstellationer som i 8-banorsmatch skulle ha spelat i ordinarie
serie 4
3 4-banorsmatch, AM
Då seriematch spelas på fyra banor används nedanstående schema.
Bana | 1 | 2 | 3 | 4 | ||
Serie 1, H | Serie 1, B | H1 | B1 | H2 | B2 | Omg 1 |
Serie 2, H | Serie 2, B | H1 | B2 | H2 | B1 | Omg 2 |
Serie 3, H | Serie 3, B | H3 | B1 | H4 | B2 | Omg 3 |
Serie 4, H | Serie 4, B | H3 | B2 | H4 | B1 | Omg 4 |
Serie 1, H | Serie 1, B | H4 | B4 | H3 | B3 | Omg 5 |
Serie 2, H | Serie 2, B | H4 | B3 | H3 | B4 | Omg 6 |
Serie 3, H | Serie 3, B | H2 | B4 | H1 | B3 | Omg 7 |
Serie 4, H | Serie 4, B | H2 | B3 | H1 | B4 | Omg 8 |
Kommentar: Vid Europeiskt spelsätt byter hemmalagen till jämn bana och bortalagen till ojämn bana i serie 2, 4, 6 och 8.
4 Banhaveri
1. Då reservbanor finns tillgängliga i hallen
1.1 Banhaveri före matchstart
Matchen kan överflyttas, helt eller delvis, till reservbanor.
1.2 Banhaveri under match
Om banhaveri inträffar under pågående match och inte kan lagas inom rimlig tid, så låter man spelarna spela färdigt den påbörjade serien på reservbana/banpar. Därefter ersätter reservbana/banpar ordinarie bana/banpar resterande del av matchen.
2. Då reservbanor inte finns tillgängliga i hallen
2.1 Banhaveri före matchstart
Om banhaveri inträffat före matchstart och inga reservbanor finns tillgängliga kan förflyttningsschema för 6- eller 4-banorsmatch användas.
2.2 Banhaveri under match
Om banhaveri inträffar under pågående match och inte kan lagas inom rimlig tid, så låter man spelarna spela färdigt den påbörjade serien på annan bana. Därefter övergår man till förflyttningsschema för 6- eller 4-banorsmatch.
SVENSKA BOWLINGFÖRBUNDET
Mästerskapsbestämmelser – Svenskt Mästerskap och Distriktsmästerskap
Innehåll
SM-regler
§ E 1 SM-discipliner godkända av RF
§ E 2 SM-discipliner instiftade av SvBF
§ E 3 Deltagarbehörighet, SM
§ E 4 Elit-SM, Damer respektive Herrar
§ E 5 Individuella SM
§ E 6 Lag-SM, 2-mannalag
§ E 7 SM 3-mannalag
§ E 8 SM 8-mannalag, Damer respektive Herrar
§ E 9 Ansökan om SM-arrangemang
§ E 10 Klotkontroll vid SM-tävlingar
§ E 11 Prisbestämmelser för SM
§ E 12 Oljeprofiler vid SM
DM-regler
§ E 101 DM-arrangemang
§ E 102 Deltagarbehörighet
§ E 103 DM-discipliner
§ E 104 Spelform, finalspel, lagtävling
§ E 105 Prisbestämmelser
Senaste ändringarna
Ändring | Datum | Ärende |
§ E 3, p 1 | 2023-02-09 | Para SM kan nu spelas med B-licens |
§ E 101, p2.1 | 2023-02-09 | 3-manna kan genomföras med endast ett deltagande lag |
§ E 12 | 2022-07-01 | Krav på ratio 1:3 eller lägre borttaget. |
§ E 101-105 | 2022-04-13 | Generell översyn av samtliga DM-regler |
§ E 5, p 1.3 | 2022-02-18 | Finalspel för B-klass återinfört |
§ E 7, p 7.1 | 2020-11-27 | Man kan nu också nominera tre spelare. |
§ E 3, p1 | 2020-09-09 | Förtydligande om att det är A-licens som krävs. |
Allmänt | 2020-07-01 | Förekomster av funktionsnedsatt ändrat till parabowlare. |
§ E 3, p 5 | 2020-07-01 | Snittgränser för parabowlare ändrade. |
§§ E 4, E 6 | 2019-12-16 | De två gamla §§ utgår. Text flyttad. |
§ E 3, p 4 | 2019-12-16 | Delat upp i två underpunkter för bättre tydlighet. |
§ E 4 (gamla §) | 2019-12-16 | Ind SM Kval. Hela innehållet flyttat till §4 Elit-SM och |
§ 5 Individuella SM. | ||
§ E 4 | 2019-12-16 | Herr och Dam nu samma §. |
§ E 4, p 1 | 2019-12-16 | Ny punkt för flyttad text. EU ändrat till AM. |
§ E 4, p 2 | 2019-12-16 | Flyttat viss text till p 1. |
§ E 6 (gamla §) | 2019-12-16 | Elit-SM Dam Final. Ingår nu i § 4. |
§ E 5, p 1 | 2019-12-16 | Text flyttad hit från gamla § 4. |
§ E 3, p 4 | 2019-10-28 | Man får nu delta i både åldersklass och Elit-SM |
§ E 5, p 1. | 2019-10-28 | Finalspel för B-klass borttaget |
§ E 8, p 7 | 2019-04-12 | Match ska nu avbrytas |
§ E 12 | 2019-04-12 | Hänvisning till WTBA (33-47) bort. Istället 36-44 fot |
§ E 7, p 7.2 | 2018-12-12 | Förtydligat att hänvisning till § F11 gäller punkt 2. |
§ E 7, p 7.3 | 2018-12-12 | Ändrat poängtilldelning från 1 och 0,5 till 10 och 5. |
§ E 7, p 7.4 | 2018-12-12 | Ändrat numrering från d) till 7.4. |
§ E 4, p 1 | 2018-07-01 | Ändrat från 10 till 12 finalister. |
§ E 7, p 7.2 | 2018-07-01 | Ändrat hänvisning, från §F12 till § F11. |
§ E 5, p 1.4 | 2017-10-17 | Hänvisning till §E3 justerad. |
§ E 4, p 2 | 2017-01-12 | EU ändrat till AM samt utökat med två finalister. |
§ E 4, p 3 | 2017-01-12 | Ny punkt. Inleder nu med att spela fem serier. |
§ E 4, p 4 | 2017-01-12 | Spelarna tar nu med sig res från Finalomg 1. Två färre spelare i |
denna finalomgång. | ||
§ E 4, p 5 | 2017-01-12 | Ändrat två till en serie. |
§ E 4, p 2 | 2017-01-12 | EU ändrat till AM samt utökat med två finalister. |
§ E 4, p 3 | 2017-01-12 | Ny punkt. Inleder nu med att spela fem serier. |
§ E 4, p 4 | 2017-01-12 | Spelarna tar nu med sig res från Finalomg 1 Två färre spelare i |
denna finalomgång. | ||
§ E 4, p 5 | 2017-01-12 | Ändrat två till en serie. |
§ E 7, p 7 | 2017-01-12 | Final flyttad till SM-veckan Vinter, och omgjord. |
§ E 4, p 2, 4 | 2016-04-08 | Tillägg ang poängtilldelningen |
§ E 1, p 1b | 2016-03-04 | Ny punkt |
§ E 11, p 1 | 2016-03-04 | Inkluderat juniorer, flyttat från gamla punkt 4 |
§ E 11 | 2016-03-04 | Punkt om ungdom borttagen |
Svenska Bowlingförbundet är administrerande organ för reglerna i detta kapitel. Uppstår fall som inte kunnat förutses – eller om fråga uppstår om tolkning av regel – dömer SvBF i enlighet med det som anses vara regelns intention.
§ E 1 SM-discipliner godkända av RF
Respektive SM-tävling kan äga rum om minst två spelare startat i individuella discipliner och minst två lag i lagtävling. Följande SM-tävlingar är instiftade av SvBF, samt godkända av RF:
1. Herr-SM och Dam-SM var för sig
a) Elit, Individuellt Europeiskt spelsätt
b) Junior (17-21), Individuellt Europeiskt spelsätt
c) 2-mannalag Europeiskt spelsätt
d) 3-mannalag Bakers spelsätt
e) 8-mannalag Amerikanskt spelsätt
§ E 2 SM-discipliner instiftade av SvBF
Respektive SM-tävling kan äga rum om minst två spelare startat i individuella discipliner och minst två lag i lagtävling. Samtliga nedanstående SM-discipliner instiftade av SvBF spelas med Europeiskt spelsätt i kval och final. Följande SM-tävlingar är instiftade av SvBF:
1. SM Herrar A/B
a) Individuellt, åldersklasser -16 A, 17-21 A/B, 22-30 A/B, 31-40 A/B, 41-50 A/B, 51-64A/B, +65 A/B och Elitklass
b) 2-manna A/B Gemensam klass oavsett ålder
2. SM Damer A/B
a) Individuellt, åldersklasser -16 A, 17-21 A/B, 22-30 A/B, 31-40 A/B, 41-50 A/B, 51-64 A/B, +65 A och Elitklass.
b) 2-manna A/B Gemensam klass oavsett ålder
3. SM för parabowlare, Herrar och Damer var för sig
a) Individuellt Klass A, B, C och D
b) 2-mannalag Klass A/B och C/D
c) Individuellt Rännklass A och B (Herr/Dam gemensamt)
§ E 3 Deltagarbehörighet, SM
1. I tävling om Svenskt Mästerskap äger spelare med svenskt medborgarskap, eller den som sedan minst ett år varit stadigvarande bosatt (folkbokförd) i Sverige och är försedd med av Svenska Bowlingförbundet utfärdad Bowlinglicens A, rätt att delta, undantaget SM för parabowlare där spelare med Bowlinglicens B har rätt att delta.
Kommentar: Omfattar inte Allsvenska seriefinalen. Se kapitel D för dessa regler.
2. Dynamiskt hcp för rätt till spel i B-klassen, herrar respektive damer, låses 14 dagar före utsatt startdatum och kommer att presenteras på xxx.xxxxxxx.xx.
3. I rikskval till SM för Herrar respektive Damer gäller följande behörighet för klasser: 0-16 år Spelare får delta t.o.m. det kalenderår då spelaren fyller 16 år
17-21 år Spelare får delta t.o.m. det kalenderår då spelaren fyller 21 år
22-30 år Spelare får delta t.o.m. det kalenderår då spelaren fyller 30 år 31-40 år Spelare får delta t.o.m. det kalenderår då spelaren fyller 40 år 41-50 år Spelare får delta t.o.m. det kalenderår då spelaren fyller 50 år 51-64 år Spelare får delta t.o.m. det kalenderår då spelaren fyller 64 år
+65 år - Spelare får delta fr.o.m. det kalenderår då spelaren fyller 65 år Elit-SM Öppet för alla spelare
4. Valbara klasser
4.1 I individuella SM får spelaren delta i en av klasserna. A-klassad spelare kan delta i åldersklass A. B-klassad spelare kan välja att delta i åldersklass B eller A.
4.2 Spelare får delta i både Individuella SM och Elit-SM.
5. I SM för parabowlare äger spelare rätt att delta, som innehar rikslicens med behörighet för parabowlare. Snittgränser för klassindelning av parabowlare är:
a) A-klassen: 171 och högre för Herrar
161 och högre för Damer
b) B-klassen: 151 – 170 för Herrar
136 – 160 för Damer
c) C-klassen: 121 – 150 för Herrar
111 – 135 för Damer
d) D-klassen: 120 och lägre för Herrar
110 och lägre för Damer
e) Rännklass A: 150 och högre för Herrar och Damer gemensamt Rännklass B: 149 och lägre för Herrar och Damer gemensamt
Kommentar: Rätten att tävla i rännklass bedöms med det medicinska kortet.
§ E 4 Elit-SM, Damer respektive Herrar
Kval- och finalspel genomförs i samband med SM-veckan sommar
1. Rikskval spelas med amerikanskt spelsätt. Rikskval spelas över åtta serier med två spelare per bana. Rikskval för Elit-SM ska arrangeras särskilt och får inte ingå i allmän tävling.
SM-vinnaren från föregående år samt de elva bästa resultaten vid rikskvalet för Elit-SM är kvalificerade till finalspel. Finns vinnaren från tidigare år med bland de elva första i kvalet så går även spelare med placering tolv vidare.
2. Finalspelet spelas med amerikanskt spelsätt. Man tar inte med sig resultaten från kvalet. Endast spelare som kvalificerat sig till finalspelet äger rätt att delta i detsamma. Vid förfall ska sparring sättas in.
3. Finalomgång 1
Alla spelare spelar fem serier, tre spelare per banpar. De åtta bästa resultaten går vidare till Finalomgång 2 – Round Robin.
4. Finalomgång 2 – Round Robin
Spelarna tar med sig resultaten från Finalomgång 1. Finalisterna spelar final över åtta serier. Sju serier matchspel samt en utjämningsserie. I matchspelet utdelas 30 poäng vid seger, 15 poäng vid oavgjort och noll poäng vid förlust. Kägelpoäng och bonus adderas efter de sju serierna och finalen avslutas sedan med en utjämningsserie. I utjämningsserien utdelas inga bonuspoäng.
5. Finalomgång 3 – Stegfinal
Placering 1-3 från Finalomgång 2 spelar matchspel över en serie. Matchspelet startar med att placering 2-3 möter varandra och vinnaren möter därefter placering 1 från Finalomgång 2. Om resultatet är lika spelas särspel i form av sk roll off.
§ E 5 Individuella SM
1. Rikskval
1.1 Rikskvalspelas med europeiskt spelsätt. Rikskval spelas över åtta serier, med två spelare per bana, med undantag av SM för parabowlare som spelas över sex serier. Rikskval för SM individuellt ska arrangeras särskilt och får inte ingå i allmän tävling. För lagtävling, se separat paragraf.
1.2 De åtta högsta resultaten i respektive åldersklass i A-klassen är kvalificerade för Finalspel.
1.3 De åtta högsta resultaten i respektive åldersklass i B-klassen är kvalificerade för Finalspel.
1.4 SM för parabowlare spelas utan finalspel. Spelaren med högst individuellt resultat i respektive klass blir Svensk mästare.
2. Finalspel
Finalspelet spelas med Europeiskt spelsätt. Man tar inte med sig resultaten från kvalet. Endast spelare som kvalificerat sig till finalspelet äger rätt att delta i detsamma. Vid förfall ska sparring sättas in.
2.1 Matchspel
Det spelas sju serier Round Robin, där alla möter alla över en serie. Seger ger 30 poäng, oavgjort ger 15 poäng och förlust ger noll poäng. Slagning och bonus adderas efter de sju serierna och finalen avslutas sedan med en utjämningsserie.
2.2 Utjämningsserie
I utjämningsserien utdelas inga bonuspoäng. Spelaren med högst totalpoäng efter sju serier placeras på samma bana som spelaren med näst högst totalpoäng, trean placeras tillsammans med fyran etc. På respektive bana inleder spelaren med sämre placering före utjämningsserien spelet. Svensk mästare blir den spelare som har högst totalpoäng över åtta serier. Vid oavgjort resultat gäller Blå Boken Kap F, § F11.
§ E 6 Lag-SM, 2-mannalag
1. Som Svenskt A- och B-Mästerskap för 2-mannalag räknas uppnådda resultat i rikskvalet till individuella SM. Respektive lag ska vara förhandsnominerade och spelarna aktiva i samma moderförening. Lagmedlemmar spelar tillsammans i samma start och startar på samma bana. För att delta i lagtävling i klass B måste båda spelare tillhöra klass B. I annat fall placeras laget i klass A.
Lagtävlingarna i respektive A- och B mästerskap genomförs i en gemensam klass oavsett åldersindelning.
2. Parabowlare
2- och 4-mannalag spelas i två klasser (A/B och C/D) för herrar respektive damer. Respektive lag ska vara förhandsnominerade.
Lagmedlemmar spelar tillsammans i samma start och startar på samma bana (2-manna). respektive på grannbanor (4-manna).
Kommentar: Bestämmelser för lagtävlingar, se även Kapitel F, § F 5.
§ E 7 SM, 3-mannalag
1. SM för 3-mannalag spelas med Xxxxxx spelsätt, Herrar respektive Damer.
2. Kvalificering till SM, 3-mannalag sker genom DM-tävling inom respektive SDF.
3. Till SM-slutspel går 64 herr- respektive 32 damlag. Antal lag från respektive distrikt bestäms av antal lag i föregående spelårs DM-tävling. Dock ska minst ett lag från varje distrikt beredas plats i slutspelet under förutsättning att SDF arrangerar DM för 3-mannalag. Lagen kvalificerar sig genom högsta sammanlagda poäng (inkl. ev. bonus) i DM.
4. Av SvBF utsedd arrangör för SM-slutspel, 3-mannalag, åligger att inbjuda kvalificerade föreningars lag. Förening ska anmäla sitt deltagande senast på den av arrangören meddelade sista anmälningsdagen.
5. a) SvBF fastställer den anmälningsavgift som ska inbetalas av respektive SDF per deltagande slutspelslag. SDF har möjlighet att täcka in denna anmälningsavgift eller del av, genom att ta ut viss avgift i samband med DM-kvalificeringen för 3-mannalag.
b) SvBF fastställer också den avgift som respektive slutspelslag ska erlägga till resebidragspotten. Denna fördelas sedan i proportion till lagens reseavstånd hemort- slutspelsplats. Deltagande lag svarar i övrigt för sina slutspelskostnader.
7. Slutspel, SM, 3-mannalag
7.1 Nominering
För kvalificerat lag gäller att förening helt utan restriktioner kan nominera spelare oavsett spelares eventuella lagtillhörighet vid DM-tävlingar.
Till Finalomgång 1 ska tre eller fyra namngivna spelare nomineras. Den fjärde spelaren kan vara hemmareserv.
Om endast tre spelare nominerats innan Finalomgång 1, kan inte en fjärde spelare nomineras till Finalomgång 2.
En av de nominerade spelarna får bytas ut till Finalomgång 2 – i de fall Finalomgång 2 spelas i samband med SM-veckan.
Om en av de nominerade spelarna blir sjuk, får ytterligare en spelare ersättas mot uppvisande av läkarintyg som ska vara Svenska Bowlingförbundet tillhanda senast sju dagar efter finalspelet.
Den nya spelaren får inte ha varit nominerad i något annat lag i Finalomgång 1.
Om ytterligare spelare sätts in på grund av sjukdom – och föreningen inte insänder läkarintyg som är SvBF tillhanda inom sju dagar – förklaras spelaren som icke spelklar och laget diskvalificeras.
a) Nominering sker senast på tid som SvBF eller utsedd arrangör bestämmer.
b) Avbytare kan insättas efter varje avslutad serie. Den utbytte spelaren är sedan avbytare.
c) Ändring av inbördes spelordning får göras efter varje serie.
Kommentar: Om fel spelare går upp och spelar räknas det som ogiltigt slag.
d) Om spelare under pågående slutspelsmatch drabbas av utvisning eller sådan sjukdom eller skada att spelare inte kan fortsätta tävla, äger förening rätt att insätta avbytare
från det slag där den skadade eller utvisade spelaren slutat. Avbytaren ska vara iklädd godkänd tävlingsdräkt. Är så inte fallet fortsätter spelet och avbytaren får efter omklädning gå in i den ruta spelet då är.
Kommentar: Spelare som utgått pga. utvisning eller skada får inte återinsättas i laget förrän nästföljande finalblock.
7.2 Finalomgång 1
Man tar inte med sig resultaten från kvalet. Samtliga 64 herrlag och 32 damlag spelar tolv serier. Byte av banpar sker efter två serier med banbyte inom varje banpar efter en serie.
Antalet lag som är kvalificerade till Matchspel i Finalomgång 2 beror på om bowling ingår i
SM-veckan Vinter – samt storleken på arrangörsstadens hall.
Minst de åtta bästa resultaten bland herrarna och minst de sex bästa resultaten bland damerna efter tolv serier är kvalificerade till Matchspel. Som mest är de 12 bästa resultaten bland herrarna och åtta bästa bland damerna kvalificerade till Matchspel. Vid lika resultat efter tolv serier; se Kap. F, § F 11, p 2.
7.3 Finalomgång 2 – Matchspel
Man tar inte med sig resultaten från Finalomgång 1. Alla möter alla över två serier. Varje vunnen serie ger 10 poäng och högsta sammanlagda slagning ger 10 poäng. Oavgjord serie ger 5 poäng. Placering 1-3 efter matchspelet är kvalificerade till Stegfinal. Vid lika resultat efter matchspelet spelar två eller fler lag särspel i form av en ny serie (endast kägelpoäng) för att fastställa placeringarna 1, 2 och 3. Blir resultat lika även här spelas nytt särspel, en ny ruta 8, 9 och 10 till dess placeringarna 1, 2 och 3 fastställts.
7.4 Stegfinal – Stegfinalmatcherna spelas över två serier enligt regler som ovan. Placering avser resultatet från matchspelet.
Match A: Placering 2 – Placering 3
Match B: Placering 1 – Segraren i match A.
Vid lika resultat i någon av stegfinalmatcherna tillämpas samma särspelsregler som efter matchspelet. Det lag som segrar i finalen är Svenska Mästare för 3-mannalag.
8. Endast lag som kvalificerat sig till slutspel, matchspel eller stegfinal äger rätt att delta i densamma. Vid förfall ska sparringlag insättas.
§ E 8 SM 8-mannalag, Damer respektive Herrar
1. Allsvenska seriefinalen för damer respektive herrar äger rum på tid och plats som fastställs av förbundsstyrelsen och gäller som Svenskt Mästerskap.
2. I damernas respektive herrarnas Allsvenska seriefinal deltar lag med placering 1-4 i vårens Elitserie. Allsvenska seriefinalen spelas enligt matchregler i Kapitel D.
3. Oljeprofiler
SvBF publicerar på förhand vilka oljeprofiler lagen har att välja mellan. Lagen väljer därefter för varje match någon av de tillgängliga oljeprofilerna. Vid vilken tidpunkt lagen senast ska meddela sitt val av profil framgår av SvBF:s PM SM 8-m lag, Herr & Dam.
4. Semifinaler
4.1 Lagen möts i två semifinaler.