EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2021/696

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2021/696

av den 28 april 2021

om inrättande av unionens rymdprogram och Europeiska unionens rymdprogrambyrå och om upphävande av förordningarna (EU) nr 912/2010, (EU) nr 1285/2013 och (EU) nr 377/2014 och beslut nr 541/2014/EU

EUROPaPaRLaMENTET OCH EUROPEISKa UNIONENS Råd HaR aNTaGIT dENNa FÖRORdNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 189.2, med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (1), och

av följande skäl:

(1) Rymdteknik, rymddata och rymdtjänster har blivit oundgängliga i européernas vardag och spelar en avgörande roll för att bevara många strategiska intressen. Unionens rymdindustri är redan en av de mest konkurrenskraftiga i världen. Framväxten av nya aktörer och utvecklingen av ny teknik håller dock på att revolutionera de traditionella industrimodellerna. För att unionen ska förbli en ledande internationell aktör med stor handlingsfrihet på rymdområdet, är det av avgörande betydelse att den främjar vetenskapligt och tekniskt framåtskridande och stöder konkurrenskraften och innovationsförmågan i unionens rymdindustri, särskilt små och medelstora företag, uppstartsföretag och innovativa företag.

(2) de möjligheter som rymden innebär för säkerheten i unionen och dess medlemsstater bör utnyttjas i

överensstämmelse med särskilt den globala strategin för Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik från juni 2016, samtidigt som den civila karaktären hos unionens rymdprogram (nedan kallat programmet) behålls och eventuella bestämmelser om neutralitet eller alliansfrihet i medlemsstaternas författningar respekteras. Rymdsektorns utveckling har historiskt sett varit kopplad till säkerhet. den utrustning, de komponenter och de instrument som används i rymdsektorn samt rymddata och rymdtjänster är i många fall varor med dubbla användningsområden. Unionens säkerhets- och försvarspolitik fastställs emellertid inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken i enlighet med avdelning V i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget).

(3) Unionen har utvecklat sina egna rymdinitiativ och rymdprogram sedan slutet av 1990-talet, nämligen Egnos (European Geostationary Navigation Overlay Service), Galileo och Copernicus, som tillmötesgår unionsmedborgarnas och den offentliga politikens behov. Kontinuiteten i dessa initiativ och program bör säkerställas, och de tjänster som de erbjuder bör förbättras, så att de kan tillgodose nya användarbehov, fortsätta att ligga i framkant av utvecklingen av ny teknik och omvandlingarna inom datatekniken och informations- och kommunikationstekniken samt kan understödja politiska prioriteringar såsom klimatförändringar, inbegripet övervakning av förändringar i polarområdet, transport, säkerhet och försvar.

(4) det är nödvändigt att utnyttja synergier mellan transportsektorn, rymdsektorn och den digitala sektorn för att främja en mer utbredd användning av ny teknik, såsom eCall, digitala färdskrivare, trafikövervakning och trafikledning, självkörande fordon, obemannade fordon och drönare, och möta behoven av trygg och sömlös uppkoppling, gedigen positionsbestämning, intermodalitet och driftskompatibilitet. Sådant utnyttjande av synergier skulle öka transporttjänsternas och transportindustrins konkurrenskraft.

(1) Europaparlamentets ståndpunkt av den 17 april 2019 (ännu inte offentliggjord i EUT) och rådets ståndpunkt vid första behandlingen av den 19 april 2021 (ännu inte offentliggjord i EUT). Europaparlamentets ståndpunkt av den 28 april 2021 (ännu inte offentliggjord i EUT).

(5) För att samtliga medlemsstater och alla deras medborgare ska kunna dra största möjliga nytta av programmets fördelar är det även viktigt att man främjar användningen och upptagningen av de data, den information och de tjänster som tillhandahålls samt stödet för utvecklingen av tillämpningar nedströms som bygger på dessa data, denna information och dessa tjänster. I detta syfte kan medlemsstaterna, kommissionen och de ansvariga enheterna i synnerhet genomföra regelbundna informationskampanjer om programmets fördelar.

(6) För att man ska uppnå målen om handlingsfrihet, oberoende och säkerhet är det viktigt att unionen har oberoende tillgång till rymden och kan använda den på ett säkert sätt. det är därför viktigt att unionen stöder en oberoende, tillförlitlig och kostnadseffektiv tillgång till rymden, särskilt i fråga om kritisk infrastruktur och teknik, allmän säkerhet och unionens och dess medlemsstaters säkerhet. Kommissionen bör därför ha möjlighet att samla uppskjutningstjänster på europeisk nivå, både för sina egna behov och, på begäran, för andras behov, däribland medlemsstaterna, i enlighet med artikel 189.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). För att unionen ska kunna förbli konkurrenskraftig på en snabbt föränderlig marknad är det också av avgörande betydelse att den även i fortsättningen har tillgång till moderna, effektiva och flexibla infrastrukturer för uppskjutningstjänster och drar nytta av lämpliga uppskjutningssystem. Utan att det påverkar medlemsstaternas eller

Europeiska rymdorganisationens

(ESa)

åtgärder bör programmet därför kunna stödja anpassningar av den

markbaserade rymdinfrastrukturen, inklusive ny utveckling, vilka är nödvändiga för programmets genomförande samt anpassningar, inbegripet teknisk utveckling, av rymduppskjutningssystemen, vilka är nödvändiga för uppskjutning av satelliter, inbegripet alternativ teknik och innovativa system, inom ramen för genomförandet av

programmets komponenter.

dessa

åtgärder bör genomföras i enlighet med Europaparlamentets och rådets

förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (2) (nedan kallad budgetförordningen) och i syfte att förbättra kostnadseffek­ tiviteten inom programmet. Eftersom det inte kommer att finnas någon särskilt avsatt budget bör åtgärderna för att stödja tillgång till rymden inte påverka genomförandet av programmets komponenter.

(7) För att stärka konkurrenskraften i unionens rymdindustri och öka kapaciteten att utforma, bygga och driva egna system, bör unionen stödja skapande, tillväxt och utveckling av hela rymdindustrin. Insatserna för att skapa ett företags- och innovationsvänligt klimat bör också stödjas på europeisk, regional och nationell nivå genom sådana initiativ som rymdnav, där rymdsektorn, den digitala sektorn och andra sektorer samt användarna kan mötas. dessa rymdnav bör syfta till att främja entreprenörskap och färdigheter och samtidigt eftersträva synergier med de digitala innovationsknutpunkterna. Unionen bör främja skapande av och expansion i unionsbaserade rymdföretag för att hjälpa dem att nå framgångar, bl.a. genom att stödja deras tillgång till riskfinansiering, eftersom det i unionen saknas lämplig tillgång till riskkapital för nystartade företag på rymdområdet, och genom att stimulera efterfrågan, känd som modellen med första avtal.

(8) Rymdvärdekedjan är generellt uppdelad i uppströms och nedströms verksamhet. Uppströms verksamhet omfattar verksamhet som leder till ett operativt rymdsystem, inbegripet utveckling, tillverkning och uppskjutning samt driften av ett sådant system. Nedströms verksamhet omfattar tillhandahållandet av rymdrelaterade tjänster och produkter till användarna. digitala plattformar är också viktiga som stöd för rymdsektorns utveckling. de ger tillgång till data och produkter samt verktygslådor och lagrings- och datoranläggningar.

(9) När det gäller rymden utövar unionen sina befogenheter i enlighet med artikel 4.3 i EUF-fördraget. Kommissionen bör säkerställa att de verksamheter som genomförs inom ramen för programmet är samstämmiga.

(10) Även om ett antal medlemsstater sedan gammalt har aktiva rymdrelaterade industrier, bör man erkänna behovet av att utveckla och bygga ut rymdindustrierna i medlemsstater med framväxande kapacitet samt behovet av att möta de utmaningar som den nya rymden (New Space) innebär för de traditionella rymdindustrierna. åtgärder för att utveckla rymdindustrins kapacitet i hela unionen och underlätta samarbetet mellan den rymdindustri som är aktiv i alla medlemsstaterna bör främjas.

(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).

(11) åtgärderna inom programmet bör bygga på och dra nytta av nationell och europeisk kapacitet som existerar vid den tidpunkt då åtgärden genomförs.

(12) På grund av programmets räckvidd och dess potential att bidra till att lösa globala utmaningar har rymdverksamheten en stark internationell dimension. I nära samordning med medlemsstaterna och med deras samtycke kan de relevanta organen inom programmet delta i frågor som rör programmet och i internationellt samarbete samt samarbeta inom Förenta nationernas (FN) relevanta sektorsspecifika organ. I frågor som rör programmet kan kommissionen för unionens räkning och inom sitt befogenhetsområde samordna verksamheten på det internationella planet, särskilt i syfte att försvara unionens och dess medlemsstaters intressen i internationella forum, inbegripet när det gäller frekvenser som avser programmet, utan att det påverkar medlemsstaternas befogenhet på detta område. det är särskilt viktigt att unionen, som företräds av kommissionen, samarbetar i det internationella Cospas–Sarsat-programmets organ.

(13) det internationella samarbetet är av största vikt för att man ska kunna främja unionens roll som global aktör inom rymdsektorn samt unionens teknik och industri, främja rättvis konkurrens på internationell nivå, med beaktande av behovet av att säkerställa ömsesidighet i parternas rättigheter och skyldigheter, samt uppmuntra till samarbete på utbildningsområdet. det internationella samarbetet är en viktig aspekt av rymdstrategin för Europa, som fastställts av kommissionen i dess meddelande av den 26 oktober 2016. Kommissionen bör använda programmet för att bidra till och dra nytta av internationella insatser genom initiativ, för att främja europeisk teknik och industri internationellt, t.ex. bilaterala dialoger, industriworkshoppar, stöd till internationalisering av små och medelstora företag, och underlätta tillträdet till internationella marknader samt främja rättvis konkurrens, och på så sätt även stimulera till initiativ till ekonomisk diplomati. Europeiska initiativ till rymddiplomati bör vara fullständigt förenliga med och komplettera unionens befintliga politik, prioriteringar och instrument, samtidigt som unionen tillsammans med medlemsstaterna har en avgörande roll för att kunna fortsätta att ha en ledande roll på internationell nivå.

(14) Utan att det påverkar medlemsstaternas behörighet bör kommissionen, tillsammans med unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik (nedan kallad den höga representanten) och i nära samordning med medlemsstaterna, främja ett ansvarsfullt beteende i rymden vid programmets genomförande, inbegripet att minska spridningen av rymdskrot. Kommissionen bör även undersöka möjligheterna för unionen att godkänna de rättigheter och skyldigheter som fastställs i de relevanta FN-fördragen och -konventionerna och vid behov lägga fram lämpliga förslag.

(15) Programmet har liknande mål som andra unionsprogram, framför allt programmet Horisont Europa, inrättat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/695 (3) (Horisont Europa), InvestEU-programmet, inrättat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/523 (4), Europeiska försvarsfonden, inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/697 (5), och fonderna inom ramen för en Europaparlamentets och rådets förordning om gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Sammanhållningsfonden, Fonden för en rättvis omställning och Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden samt finansiella regler för dessa och för asyl-, migrations- och integrationsfonden, Fonden för inre säkerhet samt instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik (nedan kallad förordningen om gemensamma bestämmelser). därför bör det stadgas om kumulativ finansiering från dessa program, förutsatt att de inte täcker samma kostnadsposter, i synnerhet genom arrangemang för kompletterande finansiering från unionens program där förvaltningsformerna tillåter det, antingen i följd, i ett växlande sätt eller genom en kombination av medel bland annat för gemensam finansiering av åtgärder, så att om möjligt innovationspartnerskap och blandfinansieringsinsatser möjliggörs. Vid genomförandet av programmet bör kommissionen därför främja synergier med andra därmed sammanhängande unionsprogram och finansieringsinstrument, vilket i möjligaste mån möjliggör riskfinansiering, innovationspartnerskap, kumulativ finansiering och blandfinansiering. Kommissionen bör även säkerställa synergier och samstämmighet mellan de lösningar som utvecklas inom ramen för dessa program, särskilt Horisont Europa, och de lösningar som utvecklas inom ramen förprogrammet.‌‌

(3) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/695 av den 28 april 2021 om inrättande av Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation, om fastställande av dess regler för deltagande och spridning och om upphävande av förordningarna (EU) nr 1290/2013 och (EU) nr 1291/2013 (se sidan 1 i detta nummer av EUT).

(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/523 av den 24 mars 2021 om inrättande av InvestEU-programmet och om ändring av förordning (EU) 2015/1017 (EUT L 107, 26.3.2021, s. 30).

(5) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/697 av den 29 april 2021 om inrättande av Europeiska försvarsfonden och om upphävande av förordning (EU) 2018/1092 (se sidan 149 i detta nummer av EUT).

(16) I enlighet med artikel 191.3 i budgetförordningen får en och samma kostnad aldrig täckas två gånger genom unionens budget.

(17) Programmets politiska mål kommer också att omsättas i stödberättigande områden för finansiering och investeringar genom finansieringsinstrument och budgetgarantier inom InvestEU-programmet, särskilt dess delar för hållbar infrastruktur och forskning, innovation och digitalisering. Ekonomiskt stöd bör användas för att hantera marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer på ett proportionellt sätt, och åtgärderna bör inte överlappa eller tränga ut privat finansiering eller snedvrida konkurrensen på den inre marknaden. åtgärderna bör ha ett tydligt europeiskt mervärde.

(18) Samstämmighet och synergier mellan Horisont Europa och programmet bör främja en konkurrenskraftig och innovativ europeisk rymdsektor, stärka unionens oberoende med säker tillgång till och användning av rymden och stärka Europas roll som en global aktör. Banbrytande lösningar i Horisont Europa kommer att stödjas av data och tjänster som genom programmet görs tillgängliga för forskare och innovatörer.

(19) För att maximera programmets socioekonomiska avkastning är det viktigt att säkerställa att systemen är på aktuell teknisk nivå och uppgradera dem för att tillgodose användarnas föränderliga behov samt att ny utveckling sker i sektorn för rymdbaserade tillämpningar nedströms. Unionen bör stödja verksamhet som rör forskning och teknisk utveckling, eller de tidiga utvecklingsfaser som rör infrastrukturer som inrättats inom ramen för programmet, samt forsknings- och utvecklingsverksamhet avseende tillämpningar och tjänster som bygger på de system som inrättats inom ramen för programmet och därigenom stimulera ekonomisk verksamhet uppströms och nedströms. det lämpliga instrumentet på unionsnivå för att finansiera sådan forsknings- och innovationsverksamhet är Horisont Europa. En mycket specifik del av utvecklingsverksamheten bör dock finansieras från den budget som avsätts till Galileo- och Egnoskomponenterna enligt denna förordning, särskilt om verksamheten avser grundläggande inslag, såsom Galileokompatibla chipset och mottagare, vilket skulle underlätta utvecklingen av tillämpningar i olika ekonomiska sektorer. Sådan finansiering bör emellertid inte äventyra installationen eller driften av den infrastruktur som inrättas inom ramen för programmen.

(20) För att säkerställa en framtida konkurrenskraftig europeisk rymdindustri bör programmet stödja utvecklingen av avancerade färdigheter på rymdrelaterade områden samt stödja utbildningsinsatser, främja lika möjligheter, inbegripet jämställdhet mellan könen, i syfte att förverkliga unionsmedborgarnas fulla potential på detta område.

(21) den infrastruktur som används för programmet kan kräva ytterligare forskning och innovation, som skulle kunna stödjas av Horisont Europa, med målet att vara samstämmigt med ESa:s verksamhet på detta område. Synergier med Horisont Europa bör säkerställa att rymdsektorns behov av forskning och innovation kartläggs och fastställs som en del av den strategiska forsknings- och innovationsplaneringen. Rymddata och rymdtjänster som görs fritt tillgängliga inom ramen för programmet kommer att användas för att utveckla banbrytande lösningar genom forskning och innovation, bland annat inom Horisont Europa, till stöd för unionens politiska prioriteringar. den strategiska planeringen inom Horisont Europa kommer att identifiera vilken forsknings- och innovationsverksamhet som bör använda unionsägd infrastruktur som Galileo, Egnos och Copernicus. Forskningsinfrastrukturer, i synnerhet nätverk för fältobservation, skulle utgöra viktiga delar av den infrastruktur för fältobservation som ligger till grund för Copernicustjänsterna.

(22) det är viktigt att unionen äger samtliga materiella och immateriella tillgångar som skapas eller utvecklas genom offentlig upphandling som den finansierar som en del av programmet. För att säkerställa att grundläggande egendomsrättigheter respekteras till fullo bör nödvändiga överenskommelser träffas med alla befintliga ägare. Unionens äganderätt bör inte påverka unionens möjlighet att, i enlighet med denna förordning och när så anses lämpligt på grundval av en bedömning från fall till fall, göra dessa tillgångar tillgängliga för tredje part eller att överlåta dem.

(23) För att främja bredast möjliga användning av de tjänster som erbjuds av programmet skulle det vara lämpligt att betona att data, information och tjänster tillhandahålls utan någon garanti och utan att det påverkar skyldigheterna enligt rättsligt bindande bestämmelser.

(24) Vid fullgörandet av vissa icke-föreskrivande uppgifter bör kommissionen vid behov och i nödvändig utsträckning kunna anlita tekniskt bistånd från vissa utomstående parter. andra enheter som medverkar i den offentliga styrningen av programmet bör också kunna anlita samma tekniska bistånd för fullgörandet av de uppgifter som de anförtros genom denna förordning.

(25) I denna förordning fastställs en finansieringsram för programmets hela löptid, vilken ska utgöra det särskilda referensbeloppet, i den mening som avses i punkt 18 i det interinstitutionella avtalet av den 16 december 2020 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning samt om nya egna medel, inbegripet en färdplan för införandet av nya egna medel (6) för Europaparlamentet och rådet under det årliga budgetförfarandet.

(26) För att ge uttryck för vikten av att bekämpa klimatförändringar i enlighet med unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet som antagits inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (7) och uppfylla FN:s mål för hållbar utveckling, bör åtgärderna enligt denna förordning bidra till integreringen av klimatåtgärder och uppnåendet av det övergripande målet att minst 30 % av utgifterna i unionens budget ska stödja klimatmål. Relevanta åtgärder bör identifieras under programmets utarbetande och genomförande och omprövas i samband med relevanta utvärderingar och översyner. Europaparlamentet, rådet och kommissionen kommer att samarbeta om en effektiv, transparent och övergripande metod som ska fastställas av kommissionen i syfte att bedöma anslagen till målen för biologisk mångfald inom alla de program som omfattas av den fleråriga budgetramen, med beaktande av befintliga överlappningar mellan klimatmål och mål för biologisk mångfald.

(27) Inkomster som genereras av programmets komponenter bör tillfalla unionen för att delvis kompensera för de investeringar som den redan har gjort, och dessa inkomster bör användas för att stödja uppnåendet av programmets mål. det bör av samma anledning vara möjligt att inbegripa en mekanism för inkomstdelning i kontrakt som ingås med enheter inom den privata sektorn.

(28) Budgetförordningen är tillämplig på programmet. I budgetförordningen fastställs regler för genomförande av unionens budget, inklusive regler om bidrag, priser, upphandling, indirekt förvaltning, finansieringsinstrument, budgetgarantier, ekonomiskt stöd och ersättning till externa experter.

(29) Eftersom programmet i princip finansieras av unionen, bör upphandlingskontrakt som ingås inom ramen för programmet för verksamhet som finansieras av programmet vara förenliga med unionens regler. I detta sammanhang bör unionen också ansvara för att sätta de mål som ska eftersträvas när det gäller offentlig upphandling. I budgetförordningen anges att kommissionen, på grundval av resultaten av en förhandsbedömning, bör kunna förlita sig på de system och förfaranden som inrättats av personer och enheter som förvaltar medel från unionen. Särskilda justeringar som krävs för dessa system och förfaranden samt arrangemang för förlängning av befintliga kontrakt bör fastställas i motsvarande ramöverenskommelse om ekonomiskt partnerskap eller överenskommelse om medverkan.

(30) Programmet bygger på komplex och ständigt föränderlig teknik. att bygga på sådan teknik medför osäkerhet och risker för de offentliga kontrakt som tecknas inom ramen för programmet, särskilt som kontrakten kan röra långsiktiga åtaganden avseende utrustning eller tjänster. Särskilda åtgärder avseende offentliga kontrakt är därför nödvändiga som komplement till bestämmelserna i budgetförordningen. det bör därför kunna gå att tilldela kontrakt i form av villkorade flerfaskontrakt, på vissa villkor införa ett tillägg medan kontraktet fortfarande löper eller införa en viss minsta grad av underentreprenad, särskilt för att möjliggöra små och medelstora företags samt nystartade företags deltagande. På grund av den tekniska osäkerhet som kännetecknar programmets komponenter kan det slutligen hända att kontraktspriserna inte alltid kan fastställas exakt och att det därför bör vara möjligt att ingå kontrakt där inga fasta, slutgiltiga priser anges, samtidigt som de förenas med villkor om skydd av unionens ekonomiska intressen.

(6) EUT L 433I, 22.12.2020, s. 28.

(7) EUT L 282, 19.10.2016, s. 4.

(31) För att gynna offentlig efterfrågan och innovation inom den offentliga sektorn bör programmet främja användningen av programmets data, information och tjänster för att stödja näringslivets samt små och medelstora företags utveckling av skräddarsydda lösningar på regional och lokal nivå genom rymdrelaterade innovations­ partnerskap, såsom avses i punkt 7 i bilaga I till budgetförordningen, så att alla skeden täcks in, från utveckling till utbyggnad och upphandling av skräddarsydda driftskompatibla rymdlösningar för offentliga tjänster.

(32) För att man ska kunna nå programmets mål är det viktigt att i förekommande fall ha tillgång till kapacitet som erbjuds av offentliga och privata enheter i unionen som är verksamma inom rymdområdet, och också ha möjlighet att arbeta på internationell nivå med tredjeländer eller internationella organisationer. av detta skäl bör det stadgas om möjligheterna att utnyttja alla EUF-fördragets och budgetförordningens relevanta verktyg och förvaltningsmetoder samt gemensamma upphandlingsförfaranden.

(33) När det närmare bestämt gäller bidrag har erfarenheten visat att användar- och marknadsupptagningen och det allmänna utåtriktade arbetet bättre bedrivs på ett decentraliserat sätt än centralstyrt av kommissionen. Kuponger, en form av ekonomiskt stöd från en bidragsmottagare till tredje part, är en av de åtgärder som visat sig fungera bäst för nya aktörer och små och medelstora företag. de har dock hämmats av det tak för ekonomiskt stöd som föreskrivs i budgetförordningen. Taket bör därför höjas för programmet, för att hålla jämna steg med den växande potentialen i marknadstillämpningarna inom rymdsektorn.

(34) Formerna för unionsfinansiering och genomförandemetoderna inom ramen för denna förordning bör väljas utifrån vad som är bäst för att uppnå åtgärdernas specifika mål och leverera resultat, varvid hänsyn särskilt bör tas till kostnader för kontroller, administrativa bördor och förväntad risk för bristande regelefterlevnad. detta bör omfatta överväganden om användning av enhetsbelopp, schablonsatser och enhetskostnader och finansiering som inte är kopplad till kostnaderna enligt artikel 125.1 i budgetförordningen.

(35) Enligt rådets beslut 2013/755/EU (8) är personer och enheter i utomeuropeiska länder eller territorier berättigade till finansiering i enlighet med programmets regler och mål och eventuella ordningar som gäller för den medlemsstat till vilken det berörda utomeuropeiska landet eller territoriet är knutet.

(36) Övergripande finansiella regler som antas av Europaparlamentet och rådet på grundval av artikel 322 i EUF-fördraget är tillämpliga på denna förordning. dessa regler fastställs i budgetförordningen och anger särskilt bestämmelser om budgetens uppställning och genomförande genom bidrag, upphandling, priser och indirekt genomförande samt föreskriver kontroller av ansvaret hos aktörer i budgetförvaltningen. Regler som antas på grundval av artikel 322 i EUF- fördraget innefattar även en generell villkorlighetsordning för skydd av unionens budget.

(37) I enlighet med budgetförordningen, Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 (9) samt rådets förordningar (EG, Euratom) nr 2988/95 (10), (Euratom, EG) nr 2185/96 (11) och (EU) 2017/1939 (12) ska unionens ekonomiska intressen skyddas genom proportionella åtgärder, inbegripet åtgärder avseende förebyggande, upptäckt, korrigering och utredning av oriktigheter, inklusive bedrägerier, avseende krav på återbetalning av medel som förlorats, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt, när så är lämpligt, påförande av administrativa sanktioner. I enlighet med och förordningarna (Euratom, EG) nr 2185/96 och (EU, Euratom) nr 883/2013 har Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) befogenhet att göra administrativa utredningar, inklusive kontroller och inspektioner på platsen, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägerier, korruption eller annan olaglig verksamhet som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen. I enlighet med förordning (EU) 2017/1939 har Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) utreda och lagföra brott som skadar unionens‌

(8) Rådets beslut 2013/755/EU av den 25 november 2013 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska unionen (ULT-beslutet) (EUT L 344, 19.12.2013, s. 1).

(9) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Xxxx) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).

(10) Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT L 312, 23.12.1995, s. 1).

(11) Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2).

(12) Rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (EUT L 283, 31.10.2017, s. 1).

ekonomiska intressen, i enlighet med vad som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 (13). I enlighet med budgetförordningen ska varje person eller enhet som mottar medel från unionen samarbeta till fullo för att skydda unionens ekonomiska intressen, bevilja kommissionen, Olaf, revisionsrätten och – när det gäller de medlemsstater som deltar i fördjupat samarbete enligt förordning (EU) 2017/1939 – Eppo de rättigheter och den tillgång som krävs och säkerställa att tredje parter som är involverade i förvaltningen av medel från unionen beviljar likvärdiga rättigheter.

(38) Medlemmar av Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), anslutande länder, kandidatländer och potentiella kandidater samt länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken får delta i programmet med undantag för Xxxxxxx, Egnos, Govsatcom och delkomponenten SST i enlighet med sina respektive avtal. andra tredjeländer får också delta i programmet med undantag för Galileo, Egnos, Govsatcom och delkomponenten SST på grundval av ett avtal som ingås i enlighet med artikel 218 i EUF-fördraget. Xxxxxxx och Egnos bör vara öppna för deltagande för de medlemmar av Efta som är medlemmar i EES i enlighet med villkoren i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (14). andra tredjeländer får delta i Xxxxxxx och Egnos på grundval av ett avtal som ingås i enlighet med artikel 218 i EUF- fördraget. Govsatcom bör vara öppet för ett tredjeland enbart på grundval av ett avtal som ingås i enlighet med artikel 218 i EUF-fördraget.

(39) En särskild bestämmelse bör införas i denna förordning som ålägger tredjeländer att bevilja de rättigheter och den tillgång som krävs för att den behöriga utanordnaren, Xxxx och revisionsrätten ska kunna utöva sina respektive befogenheter på ett heltäckande sätt.

(40) För internationella organisationer som inte har sitt huvudkontor i unionen och vilka önskar få tillgång till SST- tjänster som inte är offentligt tillgängliga bör det krävas ett avtal som har ingåtts i enlighet med artikel 218 i EUF- fördraget. Internationella organisationer som har sitt huvudkontor i unionen och är offentliga rymdfarkostägare och rymdfarkostoperatörer bör betraktas som SST:s kärnanvändare.

(41) Offentligt tillgänglig information för SST-tjänster bör anses avse all information som en användare har en rimlig grund att betrakta som lagligen tillgänglig. SST-tjänster som avser kollisionsundvikande, återinträde och fragmentering grundar sig på extern offentligt tillgänglig SST-information som blir tillgänglig efter det att en begäran om tillgång har gjorts. Följaktligen bör SST-tjänster som avser kollisionsundvikande, återinträde och fragmentering betraktas som offentligt tillgängliga tjänster och inte kräva ingående av ett avtal i enlighet med artikel 218 i EUF-fördraget. Tillgång till dessa bör kunna beviljas på begäran av den potentiella användaren.

(42) En sund offentlig styrning av programmet kräver en tydlig fördelning av ansvar och uppgifter mellan de olika enheter som är involverade, för att undvika onödig överlappning och minska kostnadsöverskridanden och förseningar. alla de aktörer som medverkar i styrningen bör, inom sitt behörighetsområde och i överensstämmelse med sina ansvarsområden, stödja uppnåendet av programmets mål.

(43) Medlemsstaterna har länge varit aktiva på rymdområdet. de har system, infrastruktur och nationella byråer och organ med anknytning till rymden. de kan därför ge ett stort bidrag till programmet, särskilt genomförandet av det. de kan samarbeta med unionen för att främja programmets tjänster och tillämpningar. Kommissionen kan utnyttja de medel som står till medlemsstaternas förfogande, få bistånd från dem och, i enlighet med ömsesidigt överenskomna villkor, anförtro medlemsstaterna icke-föreskrivande uppgifter i genomförandet av programmet. de

(13) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 av den 5 juli 2017 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen (EUT L 198, 28.7.2017, s. 29).

(14) EGT L 1, 3.1.1994, s. 3.

berörda medlemsstaterna bör dessutom vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa skyddet av de markstationer som upprättats på deras territorier. Vidare bör medlemsstaterna och kommissionen samarbeta med varandra och med lämpliga internationella organ och tillsynsmyndigheter för att säkerställa att nödvändiga frekvenser för programmet finns tillgängliga och är skyddade på lämplig nivå, så att tillämpningar baserade på de erbjudna tjänsterna kan utvecklas och genomföras till fullo, i enlighet med Europaparlamentets och rådets beslut nr 243/2012/EU (15).

(44) Som främjare av unionens allmänintresse ankommer det på kommissionen att genomföra programmet, ta det övergripande ansvaret och främja dess användning. I syfte att optimera resurserna och kompetensen hos de olika aktörerna bör kommissionen ha möjlighet att när så är motiverat anförtro vissa uppgifter till andra enheter. Eftersom kommissionen har det övergripande ansvaret för programmet, bör den fastställa de viktigaste tekniska och operativa krav som är nödvändiga för att utveckla system och tjänster. den bör göra detta efter att ha konsulterat medlemsstaternas experter, användare och andra berörda parter. Eftersom utövandet av unionens befogenhet när det gäller rymden inte får leda till att medlemsstaterna hindras från att utöva sina befogenheter i enlighet med artikel 4.3 i EUF-fördraget, bör slutligen kommissionen säkerställa att de verksamheter som bedrivs inom ramen för programmet är samstämmiga.

(45) Uppdraget för Europeiska unionens rymdprogrambyrå (byrån), som ersätter och efterträder Europeiska byrån för GNSS som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 912/2010 (16), är att bidra till programmet, särskilt när det gäller säkerhetsackreditering samt utveckling av marknadstillämpningar och tillämpningar nedströms. Vissa uppgifter som rör dessa områden bör därför vila på byrån. När det gäller säkerhet bör byrån, med tanke på dess erfarenhet av området, vara ansvarig för säkerhetsackrediteringen för alla unionsåtgärder inom rymdsektorn. På grundval av byråns positiva resultat när det gäller att främja användar- och marknadsupptagning av Galileo och Egnos bör byrån även anförtros verksamhet för användarupptagning av andra programkomponenter än Galileo och Egnos samt verksamhet för utveckling av tillämpningar nedströms för alla

programmets komponenter.

detta

skulle göra det möjligt för byrån att dra nytta av stordriftsfördelar samt

möjliggöra en utveckling av tillämpningar som bygger på flera av programmets komponenter (integrerade tillämpningar). denna verksamhet bör dock inte påverka de tjänster och den verksamhet för användarupptagning som kommissionen anförtrott Copernicus anförtrodda enheter. det faktum att byrån har anförtrotts att utveckla tillämpningar nedströms bör inte hindra andra anförtrodda enheter från att utveckla tillämpningar nedströms. Byrån bör dessutom fullgöra de uppgifter som kommissionen anförtror den genom en eller flera överenskommelser om medverkan inom en ramöverenskommelse om ekonomiskt partnerskap som omfattar andra särskilda uppgifter med anknytning till programmet. När byrån anförtros uppgifter bör tillräckliga personella, administrativa och finansiella resurser ställas till förfogande.

(46) I vissa vederbörligen motiverade fall bör byrån kunna lägga ut särskilda uppgifter på medlemsstaterna eller grupper av medlemsstater. dessa uppgifter bör begränsas till sådan verksamhet som byrån inte har kapacitet att utföra på egen hand och bör inte påverka programmets styrning eller uppgiftsfördelningen enligt denna förordning.

(47) Galileo och Egnos är komplexa system som kräver intensiv samordning. Eftersom de är programmets komponenter bör en unionsinstitution eller ett unionsorgan sköta den samordningen. Med utgångspunkt i den expertis som har utvecklats under de senaste åren är byrån det lämpligaste organet för att samordna alla operativa uppgifter som rör driften av dessa system, med undantag för det internationella samarbetet. Byrån bör därför anförtros förvaltningen av driften av Egnos och Galileo. detta innebär emellertid inte att byrån ensam bör utföra alla uppgifter som rör

(15) Europaparlamentets och rådets beslut nr 243/2012/EU av den 14 mars 2012 om inrättande av ett flerårigt program för radiospekt­ rumpolitik (EUT L 81, 21.3.2012, s. 7).

(16) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 912/2010 av den 22 september 2010 om inrättande av Europeiska byrån för GNSS och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1321/2004 om inrättandet av strukturer för förvaltningen av de europeiska programmen för satellitbaserad radionavigering och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 683/2008 (EUT L 276, 20.10.2010, s. 11).

driften av dessa system. den kan dra nytta av expertis från andra enheter, särskilt ESa. detta bör inbegripa verksamhet för systemutveckling, utformning och utveckling av delar av marksegmentet och satelliter, som bör anförtros ESa. Fördelningen av uppgifter till andra enheter bygger på sådana enheters kompetens och bör undvika överlappning

(48) ESa är en internationell organisation med omfattande expertis på rymdområdet, som 2004 ingick ett ramavtal med Europeiska gemenskapen (nedan kallat 2004 års ramavtal) (17). den är därför en viktig partner för genomförandet av programmet, och lämpliga förbindelser bör fastställas med den. I detta avseende, och i enlighet med budgetför­ ordningen, bör kommissionen ingå en ramöverenskommelse om ekonomiskt partnerskap med ESa och byrån som omfattar alla ekonomiska förbindelser mellan kommissionen, byrån och ESa, säkerställer att de är konsekventa och förenliga med 2004 års ramavtal, särskilt artiklarna 2 och 5. Eftersom ESa inte är ett unionsorgan och inte omfattas av unionsrätten, är det dock nödvändigt att en sådan överenskommelse föreskriver att ESa vidtar lämpliga åtgärder för att säkerställa skyddet av unionens och medlemsstaternas intressen och, när det gäller genomförandet av budgeten, att uppgifter som anförtros den är förenliga med de beslut som fattas av kommissionen. avtalet bör också innehålla alla bestämmelser som är nödvändiga för att skydda unionens ekonomiska intressen.

(49) att Europeiska unionens satellitcentrum (Satcen) verkar som en europeisk oberoende kapacitet som ger tillgång till information och tjänster som härrör från utnyttjandet av relevanta rymdtillgångar och kompletterande data erkändes redan vid genomförandet av Europaparlamentets och rådets beslut nr 541/2014/EU (18).

(50) För att strukturellt förankra användarföreträdarna i styrningen av Govsatcom och för att sammanställa användarnas behov och krav över nationella och civil-militära gränser, får de relevanta unionsorganen med nära användaranknytning, t.ex. Europeiska försvarsbyrån, Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex), Europeiska sjösäkerhetsbyrån, Europeiska fiskerikontrollbyrån, Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning, den militära planerings- och ledningskapaciteten och den civila planerings- och ledningska­ paciteten samt Centrumet för samordning av katastrofberedskap, ha en samordnande roll för enskilda användargrupper. På aggregerad nivå bör byrån samordna användarrelaterade aspekter för de civila användargrupperna och får övervaka operativ användning, efterfrågan, överensstämmelse med kraven samt nya behov och krav.

(51) Med tanke på rymdverksamhetens betydelse för unionens ekonomi och unionsmedborgarnas liv, de dubbla användningsområdena för systemen och för de tillämpningar som bygger på dessa system, bör en av programmets huvudprioriteter vara att uppnå och bibehålla en hög grad av säkerhet, särskilt för att skydda unionens och dess medlemsstaters intressen bl.a. när det gäller säkerhetsskyddsklassificerade och andra känsliga icke säkerhetsskydds­ klassificerade uppgifter.

(52) Utan att det påverkar medlemsstaternas företrädesrätt när det gäller den nationella säkerheten bör kommissionen och den höga representanten, var och en inom sitt respektive behörighetsområde, säkerställa programmets säkerhet i enlighet med denna förordning och, i tillämpliga fall, rådets beslut (Gusp) 2021/698 (19).

(53) Eftersom Europeiska utrikestjänsten (utrikestjänsten) besitter särskilda sakkunskaper och regelbundet har kontakt med myndigheterna i tredjeländer och med internationella organisationer, får den i enlighet med rådets beslut 2010/427/EU (20) bistå kommissionen vid fullgörandet av vissa uppgifter med anknytning till programmets säkerhet på området yttre förbindelser.

(17) EUT L 261, 6.8.2004, s. 64.

(18) Europaparlamentets och rådets beslut nr 541/2014/EU av den 16 april 2014 om inrättande av en ram till stöd för rymdövervakning och spårning (EUT L 158, 27.5.2014, s. 227).

(19) Rådets beslut (Gusp) 2021/698 av den 30 april 2021 om säkerheten i de system och tjänster som har byggts ut, tagits i drift och använts inom ramen för unionens rymdprogram som kan påverka säkerheten i unionen och om upphävande av beslut 2014/496/Gusp (se sidan 178 i detta nummer av EUT).

(20) Rådets beslut av den 26 juli 2010 om hur den europeiska avdelningen för yttre åtgärder ska organiseras och arbeta (2010/427/EU) (EUT L 201, 3.8.2010, s. 30).

(54) Utan att det påverkar medlemsstaternas eget ansvar för den nationella säkerheten i enlighet med artikel 4.2 i EU-fördraget eller medlemsstaternas rätt att skydda sina väsentliga säkerhetsintressen i enlighet med artikel 346 i EUF-fördraget, bör det inrättas en särskild styrning av säkerhetsfrågor i syfte att säkerställa ett smidigt genomförande av programmet. denna styrning bör bygga på följande tre nyckelprinciper: För det första är det av avgörande betydelse att medlemsstaternas omfattande och unika erfarenhet av säkerhetsfrågor beaktas i största möjliga utsträckning. För det andra bör driften vara åtskild från säkerhetsackrediteringen, för att förhindra intressekonflikter och eventuella brister i tillämpningen av säkerhetsbestämmelserna. För det tredje är den enhet som ansvarar för förvaltningen av alla eller vissa av programmets komponenter också bäst lämpad att förvalta säkerheten för de uppgifter som den anförtrotts. Programmets säkerhet bör bygga på erfarenheterna från de senaste årens genomförande av Xxxxxxx, Egnos och Xxxxxxxxxx. En sund säkerhetsstyrning förutsätter också att rollerna fördelas på lämpligt sätt mellan de olika aktörerna. Eftersom kommissionen ansvarar för programmet bör den, utan att det påverkar medlemsstaternas företrädesrätt när det gäller den nationella säkerheten, fastställa de allmänna säkerhetskrav som är tillämpliga på var och en av programmets olika komponenter.

(55) de europeiska rymdinfrastrukturernas cybersäkerhet, såväl på marken som i rymden, är av avgörande betydelse för att man ska kunna säkerställa en kontinuerlig systemdrift samt tjänstekontinuitet. Behovet av att skydda systemen och deras tjänster mot cyberattacker, inbegripet genom utnyttjande av ny teknik, bör därför vederbörligen beaktas vid fastställandet av säkerhetskraven.

(56) En säkerhetsövervakningsstruktur bör fastställas av kommissionen när så är lämpligt efter risk- och hotbildsanalysen. den säkerhetsövervakningsstrukturen bör vara den enhet som följer de anvisningar som har utarbetats enligt beslut (Gusp) 2021/698. För Xxxxxxx bör detta organ vara Xxxxxxxx säkerhetsövervakningscentrum. När det gäller genomförandet av beslut (Gusp) 2021/698 bör den roll som styrelsen för säkerhetsackreditering har begränsas till att lämna information om systemets säkerhetsackreditering till rådet eller den höga representanten.

(57) Mot bakgrund av programmets unika karaktär och komplexitet och dess säkerhetsanknytning bör erkända och väletablerade principer följas för säkerhetsackrediteringen. det är därför nödvändigt att säkerhetsackrediteringen genomförs på grundval av kollektivt ansvar för säkerheten i unionen och dess medlemsstater, genom en strävan efter samförstånd och samverkan med alla parter som berörs av säkerhet, och att ett förfarande för permanent

riskövervakning införs.

det

är också absolut nödvändigt att den tekniska säkerhetsackrediteringen anförtros

branschfolk med betryggande kompetens för ackreditering av komplexa system och med lämpligt säkerhetsgod­ kännande.

(58) Säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter ska hanteras i enlighet med säkerhetsbestämmelserna i rådets beslut 2013/488/EU (21) och kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/444 (22). I enlighet med beslut 2013/488/EU ska medlemsstaterna respektera de principer och miniminormer som fastställs i dessa, så att man kan säkerställa att säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter ges en likvärdig skyddsnivå.

(59) För att säkerställa ett säkert informationsutbyte bör lämpliga överenskommelser ingås för att säkerställa skyddet av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter som lämnas till tredjeländer och internationella organisationer inom ramen för programmet.

(60) Ett viktigt syfte med programmet är att säkerställa unionens säkerhet och stärka det strategiska oberoendet inom central teknik och i värdekedjor, samtidigt som en öppen ekonomi med fri och rättvis handel bevaras, och dra fördel av de möjligheter som rymden erbjuder unionens och dess medlemsstaters säkerhet. detta mål förutsätter i särskilda

(21) Rådets beslut 2013/488/EU av den 23 september 2013 om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter (EUT L 274, 15.10.2013, s. 1).

(22) Kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/444 av den 13 mars 2015 om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassi­ ficerade EU-uppgifter (EUT L 72, 17.3.2015, s. 53).

fall att nödvändiga villkor för stödberättigande och deltagande fastställs i syfte att säkerställa skyddet av de operativa unionssystemens integritet, säkerhet och motståndskraft. detta bör inte undergräva behovet av konkurrenskraft och kostnadseffektivitet. Vid utvärderingen av rättsliga enheter som är föremål för kontroll av ett tredjeland eller en enhet i ett tredjeland bör kommissionen ta hänsyn till principerna och kriterierna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/452 (23).

(61) Inom ramen för programmet finns det viss information som, även om den inte är säkerhetsskyddsklassificerad, ska hanteras i enlighet med unionsrättsakter som redan är i kraft eller med nationella lagar, regler och föreskrifter, inbegripet genom begränsad distribution.

(62) Ett växande antal centrala ekonomiska sektorer, särskilt transport-, telekommunikations-, jordbruks- och energisektorerna, använder i allt högre grad satellitnavigerings- och jordobservationssystem. Programmet bör utnyttja synergierna mellan dessa sektorer, med beaktande av rymdteknikens fördelar för dem, stödja utvecklingen av kompatibel utrustning samt främja utvecklingen av relevanta standarder och certifieringar. Även synergierna mellan rymdverksamhet och verksamhet med koppling till unionens och dess medlemsstaters säkerhet och försvar ökar. att ha fullständig kontroll över satellitnavigeringen bör därför garantera unionens tekniska självständighet, även på längre sikt för infrastrukturutrustningens komponenter, och säkerställa dess strategiska oberoende.

(63) Syftet med Xxxxxxx är att upprätta och driva den första globala infrastrukturen för satellitnavigering och satellitposi­ tionering som är särskilt utformad för civila ändamål och som kan användas av en mängd olika offentliga och privata aktörer både i Europa och över hela världen. Xxxxxxx fungerar oberoende av andra befintliga eller potentiella system och bidrar därigenom bland annat till unionens strategiska oberoende. Galileos andra generation bör driftsättas gradvis före 2030, inledningsvis med minskad operativ kapacitet.

(64) Målet för Egnos är att förbättra kvaliteten på öppna signaler från befintliga globala satellitnavigeringssystem, särskilt från Galileo. de tjänster som Egnos tillhandahåller bör med förtur täcka de delar av medlemsstaternas territorium som är belägna i Europa, vilket här inbegriper Cypern, azorerna, Kanarieöarna och Madeira, senast i slutet av 2026. På luftfartsområdet bör alla dessa territorier dra nytta av Egnos för flygtrafiktjänster för samtliga prestandanivåer som stöds av Egnos. Egnostjänsternas geografiska täckning kan utvidgas till att omfatta andra regioner i världen, med förbehåll för den tekniska genomförbarheten och, vad gäller tjänsten för skydd av människoliv, på grundval av internationella avtal. Utan att det påverkar tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1139 (24) och den nödvändiga övervakningen av Galileotjänsternas kvalitet för luftfartsändamål, bör det noteras att även om Xxxxxxxx signaler kan användas med god verkan för att underlätta positionsbestämning av luftfartyg i alla faser av flygningen genom nödvändiga stödsystem, inklusive regional, lokal avionik samt avionik ombord, är det bara regionala eller lokala stödsystem som Egnos i Europa som kan utgöra flygledningstjänster och flygtrafiktjänster. Egnos tjänst för skydd av människoliv bör tillhandahållas i enlighet med Internationella civila luftfartsorganisationens tillämpliga standarder (nedan kallade Icaos standarder).

(65) det är absolut nödvändigt att man säkerställer Xxxxxxxx och Egnos hållbarhet samt deras tjänsters kontinuitet, tillgänglighet, noggrannhet, tillförlitlighet och säkerhet. I en föränderlig omvärld och en marknad i snabb utveckling bör de fortsätta att utvecklas, och nya generationer av systemen, inbegripet därmed sammanhängande utveckling av rymd- och marksegment, bör utarbetas.

(23) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/452 av den 19 mars 2019 om upprättande av en ram för granskning av utländska direktinvesteringar i unionen (EUT L 79I, 21.3.2019, s. 1).

(24) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1139 av den 4 juli 2018 om fastställande av gemensamma bestämmelser på det civila luftfartsområdet och inrättande av Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet, och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 2111/2005, (EG) nr 1008/2008, (EU) nr 996/2010, (EU) nr 376/2014 och direktiv 2014/30/EU och 2014/53/EU, samt om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 552/2004 och (EG) nr 216/2008 och rådets förordning (EEG) nr 3922/91 (EUT L 212, 22.8.2018, s. 1).

(66) Begreppet kommersiell tjänst som används i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1285/2013 (25) är inte längre lämpligt med tanke på hur den tjänsten har utvecklats. I stället talas det om två separata tjänster i kommissionens genomförandebeslut (EU) 2017/224 (26), nämligen högprecisionstjänsten och autentiseringstjänsten.‌

(67) För optimal användning bör tjänsterna från Xxxxxxx och Egnos ha samverkansförmåga och driftskompatibilitet med varandra, inbegripet på användarnivå, och i möjligaste mån med andra satellitnavigeringssystem och konventionella hjälpmedel för radionavigation, om sådan samverkansförmåga och driftskompatibilitet föreskrivs i ett internationellt avtal, utan att det påverkar målet om unionens strategiska oberoende.

(68) Med tanke på hur viktig den markbaserade infrastrukturen är för Galileo och Egnos, även för deras säkerhet, bör beslut om infrastrukturens belägenhet fattas av kommissionen. Installationen av systemens markbaserade infrastruktur bör även i fortsättningen följa en öppen och transparent process, som kan inbegripa byrån när så är lämpligt med tanke på dess behörighetsområde.

(69) För att maximera den socioekonomiska nyttan med Xxxxxxx och Egnos och samtidigt bidra till unionens strategiska oberoende, särskilt i känsliga sektorer och på området trygghet och säkerhet, bör användningen av Egnos- och Galileotjänsterna främjas inom annan unionspolitik, även med regleringsåtgärder, där detta är motiverat och fördelaktigt. Även åtgärder för att främja tjänsternas användning i alla medlemsstaterna är en viktig del i processen.

(70) Programmets komponenter bör stimulera användningen av digital teknik i rymdsystem, distribution av data och tjänster samt utveckling nedströms. I detta sammanhang bör särskild uppmärksamhet ägnas de initiativ och åtgärder som kommissionen föreslog i sina meddelanden av den 14 september 2016 med titeln Konnektivitet för en konkurrenskraftig digital inre marknad – mot ett europeiskt gigabitsamhälle och av den 14 september 2016 med titeln 5G för Europa: en handlingsplan.

(71) Copernicus bör säkerställa oberoende tillgång till miljöinformation och central teknik för jordobservation och geoinformationstjänster, och därigenom bidra till att unionen får oberoende beslutskapacitet och handlingsförmåga inom bl.a. miljö, klimatförändringar, utveckling på havs- och sjöfartsområdet, jordbruk och landsbygdsutveckling, bevarande av kulturarv, civilskydd, mark- och infrastrukturövervakning, säkerhet och digital ekonomi.

(72) Xxxxxxxxxx bör bygga vidare på, säkerställa kontinuiteten i och stärka verksamheten och resultaten enligt Europapar­ lamentets och rådets förordning (EU) nr 377/2014 (27) om inrättande av unionens jordobservations- och jordövervakningsprogram (Copernicus) liksom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 911/2010 (28), som inrättade det föregående europeiska jordövervakningsprogrammet GMES och föreskrev regler för genomförandet av den inledande driften, med beaktande av den senaste tidens tendenser inom forskning, teknik och innovationer av relevans för jordobservation samt utvecklingen inom stordataanalys och artificiell intelligens och anslutande strategier och initiativ på unionsnivå, i enlighet med kommissionens vitbok om artificiell intelligens av den 19 februari 2020 med titeln En EU-strategi för spetskompetens och förtroende och med kommissionens meddelande av den 19 februari 2020 med titeln En EU-strategi för data. För utveckling av nya tillgångar bör kommissionen ha ett nära samarbete med medlemsstaterna, ESa, Europeiska organisationen för utnyttjande av meteorologiska satelliter‌

(25) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1285/2013 av den 11 december 2013 om uppbyggnad och drift av de europeiska satellitnavigeringssystemen och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 876/2002 och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 683/2008 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 1).

(26) Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2017/224 av den 8 februari 2017 om fastställande av tekniska och operativa specifikationer som gör det möjligt för den kommersiella tjänst som erbjuds genom det system som upprättats enligt Galileoprogrammet att uppfylla de funktioner som avses i artikel 2.4 c i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1285/2013 (EUT L 34, 9.2.2017, s. 36).

(27) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 377/2014 av den 3 april 2014 om inrättande av Copernicusprogrammet och om upphävande av förordning (EU) nr 911/2010 (EUT L 122, 24.4.2014, s. 44).

(28) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 911/2010 av den 22 september 2010 om det europeiska jordövervaknings­ programmet (GMES) och dess inledande driftsfas (2011–2013) (EUT L 276, 20.10.2010, s. 1).

(Eumetsat) och när så är lämpligt andra enheter som äger relevanta rymd- och fälttillgångar. I så stor omfattning som möjligt bör Xxxxxxxxxx använda medlemsstaternas, ESa:s, Eumetsats och andra enheters kapacitet för rymdbaserad jordobservation, inbegripet kommersiella initiativ i Europa, vilket även bidrar till utvecklingen av en livskraftig kommersiell rymdsektor i Europa. När det är genomförbart och lämpligt bör Xxxxxxxxxx även använda tillgängliga fältdata och hjälpdata som tillhandahålls främst av medlemsstaterna i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG (29). Kommissionen bör samarbeta med medlemsstaterna och Europeiska miljöbyrån för att säkerställa effektiv tillgång till och användning av Copernicusfältdataset.

(73) Xxxxxxxxxx bör genomföras i enlighet med målen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/98/EG (30), särskilt öppenhet, skapande av förutsättningar som gynnar tjänsternas utveckling samt bidrag till ekonomisk tillväxt och nya arbetstillfällen i unionen. Copernicusdata och Copernicusinformation bör vara fritt och öppet tillgängliga.

(74) Copernicus fulla potential för unionens samhälle och ekonomi bör utnyttjas fullt ut av även andra än de direkta bidragsmottagarna genom intensifierade åtgärder för användarupptagning, vilket kräver ytterligare åtgärder för att göra data användbara för icke-specialister och därigenom stimulera tillväxt, jobbskapande och kunskapsöverföring.

(75) Copernicus är ett användardrivet program. Utvecklingen av det bör därför baseras på Copernicuskärnanvändarnas nya krav, samtidigt som man erkänner framväxten av nya offentliga och privata användargrupper. Xxxxxxxxxx bör bygga på en analys av alternativen för att tillgodose förändrade användarbehov, bl.a. sådana som rör genomförande och övervakning av unionspolitik som förutsätter löpande och verkningsfull involvering av användarna, särskilt när det gäller utformning och validering av krav.

(76) Copernicus är redan i drift. det är därför viktigt att sörja för kontinuitet i den infrastruktur och de tjänster som redan finns, och samtidigt anpassa sig till de föränderliga användarbehoven, marknadsförhållandena, särskilt framväxten av

privata aktörer i rymden, och sådana sociopolitiska händelser som kräver snabba insatser.

detta

kräver att

Xxxxxxxxxx funktionella struktur utvecklas för att bättre återspegla övergången från den första etappen av operativa tjänster till tillhandahållande av avancerade, mer riktade tjänster för nya användargrupper och främjande av mervärde på nedströmsmarknaderna. För detta ändamål bör det under det fortsatta genomförandet finnas en strategi längs hela datavärdekedjan, dvs. datainsamling, behandling, distribution och utnyttjande av data och information samt verksamheter avseende användar- och marknadsupptagning och kapacitetsuppbyggnad, samtidigt som man inom den strategiska planeringen i Horisont Europa kartlägger forsknings- och innovationsverksamhet som bör dra nytta av Copernicus.

(77) När det gäller datainsamling bör Copernicusverksamheten syfta till att färdigställa och underhålla den befintliga rymdinfrastrukturen, på lång sikt förbereda ersättandet av uttjänta satelliter samt inleda nya uppdrag särskilt med nya observationssystem för att bidra till att möta de globala klimatförändringarna (till exempel övervakning av antropogena utsläpp av CO2 och andra utsläpp av växthusgaser). Verksamheten i Copernicus bör utöka den globala övervakningstäckningen över polarområdena och stödja säkerställande av efterlevnaden av miljölagstiftningen, lagstadgad miljöövervakning och miljörapportering och innovativa miljötillämpningar inom förvaltningen av jordbruks-, skogs- och vattenresurser samt marina resurser och kulturarvet (till exempel för grödoövervakning, vattenförvaltning och förbättrad brandövervakning). I samband med detta bör Xxxxxxxxxx utnyttja sin hävstångseffekt och dra maximal nytta av investeringarna under den föregående finansieringsperioden (2014– 2020), inbegripet dem som gjorts av medlemsstaterna, ESa och Eumetsat, och samtidigt överväga nya drifts- och affärsmodeller för att ytterligare komplettera Copernicus kapacitet. Xxxxxxxxxx kan också bygga vidare på framgångsrika partnerskap med medlemsstaterna för att vidareutveckla säkerhetsaspekten inom ramen för lämpliga styrmekanismer i syfte att svara mot nya behov hos användarna på säkerhetsområdet.

(29) Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG av den 14 mars 2007 om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i Europeiska gemenskapen (Inspire) (EUT L 108, 25.4.2007, s. 1).

(30) Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/98/EG av den 17 november 2003 om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (EUT L 345, 31.12.2003, s. 90).

(78) Som en del av data- och informationsbehandlingen bör Xxxxxxxxxx sörja för långsiktig hållbarhet och den fortsatta utvecklingen av Xxxxxxxxxx tjänster, som tillhandahåller information för att tillgodose den offentliga sektorns behov och de behov som följer av unionens internationella åtaganden, och för att maximera möjligheterna till kommersiellt utnyttjande. Copernicus bör i synnerhet på europeisk, nationell, lokal och global nivå, tillhandahålla information om atmosfärens sammansättning och luftkvaliteten, information om oceanernas tillstånd och dynamik, information till stöd för land- och isövervakning för genomförandet av unionens politik, nationell och lokal politik, information till stöd för anpassning till och minskning av klimatförändringar samt geospatial information till stöd för katastrof­ hantering, inbegripet genom förebyggande verksamhet, säkerställande av efterlevnaden av miljölagstiftningen, civilskydd och stöd till unionens yttre åtgärder. Kommissionen bör identifiera lämpliga avtal för att skapa långsiktighet i tillhandahållandet av tjänsterna.

(79) Vid genomförandet av Copernicustjänster bör kommissionen förlita sig på behöriga enheter, berörda unionsorgan, grupperingar eller konsortier av nationella organ eller andra relevanta organ som kan komma i fråga för ingående av en överenskommelse om medverkan. Vid urvalet av dessa enheter bör kommissionen säkerställa att det inte uppstår några avbrott i verksamheten och tillhandahållandet av tjänster och, vad beträffar säkerhetskänsliga uppgifter, att de berörda enheterna har kapacitet för tidig förvarning och krisövervakning inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, och särskilt den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken. I enlighet med artikel 154.2 i budgetförordningen är personer och enheter som anförtrotts förvaltningen av medel från unionen skyldiga att följa principen om icke-diskriminering i förhållande till samtliga medlemsstater. Efterlevnaden av denna princip bör säkerställas genom de relevanta överenskommelserna om medverkan som rör tillhandahållande av Copernicustjänsterna.

(80) Genomförandet av Copernicustjänsterna bör underlätta den allmänna upptagningen av tjänster, eftersom användarna skulle kunna förutse tillgången till och utvecklingen av tjänster, samt samarbetet med medlemsstaterna och andra parter. därför bör kommissionen och dess anförtrodda enheter som tillhandahåller tjänster samarbeta nära med Copernicuskärnanvändargrupper i hela Europa för att vidareutveckla Xxxxxxxxxx tjänste- och informationsportfölj i syfte att säkerställa att man tillgodoser framväxande behov inom den offentliga sektorn samt politiska behov så att upptagningen av jordobservationsdata kan maximeras. Kommissionen och medlemsstaterna bör arbeta tillsammans för att utveckla Xxxxxxxxxx fältkomponent och underlätta integreringen av Xxxxxxxxxxx fältdata med rymddataset för uppgraderade Copernicustjänster.

(81) Copernicus policy för fullständiga, avgiftsfria och öppna data har bedömts vara ett av de mest framgångsrika inslagen i genomförandet av Xxxxxxxxxx och har varit avgörande för att man har kunnat skapa en stark efterfrågan på dess data och information, vilket har gjort Xxxxxxxxxx till en av världens största leverantörer av jordobserva­ tionsdata. det finns ett tydligt behov av att garantera långsiktig och säker kontinuitet i tillhandahållandet av fullständiga, avgiftsfria och öppna data, och åtkomsten bör säkras för att man ska kunna förverkliga de ambitiösa mål som fastställs i rymdstrategin för Europa. Copernicusdata är främst till för européer, och genom att göra dessa data fritt tillgängliga i hela världen maximeras möjligheterna till samarbete för unionens företag och akademiker och bidrar man till ett effektivt europeiskt rymdekosystem. Om åtkomsten till Xxxxxxxxxxxxxx och Xxxxxxxxxxxxx formation begränsas på något sätt, bör det göras i överensstämmelse med Xxxxxxxxxx datapolicy som fastställs i denna förordning och i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1159/2013 (31).

(82) data och information som tas fram inom Copernicus bör göras tillgängliga fullständigt, öppet och avgiftsfritt, i enlighet med tillämpliga villkor och begränsningar, för att främja användningen och spridningen av dem och stärka de europeiska marknaderna för jordobservation, särskilt nedströms, och på så sätt skapa förutsättningar för tillväxt och nya jobb i unionen. Ett sådant tillgängliggörande bör fortsätta att tillhandahålla data och information med en hög grad av samstämmighet, kontinuitet, tillförlitlighet och kvalitet. detta kräver storskalig och användarvänlig åtkomst till, bearbetning av och utnyttjande av Copernicusdata och Copernicusinformation, med olika aktualitet, för vilka kommissionen bör fortsätta att följa en integrerad strategi på både unionsnivå och medlemsstatsnivå, vilket

(31) Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1159/2013 av den 12 juli 2013 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 911/2010 om det europeiska jordövervakningsprogrammet (GMES) genom att fastställa registrerings- och licensvillkoren för GMES-användare och kriterier för begränsning av tillgången till särskilda GMES-data och information från GMES- tjänster (EUT L 309, 19.11.2013, s. 1).

också möjliggör integrering med andra data- och informationskällor. Kommissionen bör därför vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa att Copernicusdata och Copernicusinformation är tillgängliga och kan användas på ett lätt och effektivt sätt, särskilt genom att främja data- och informationsåtkomsttjänsten (dias) i medlemsstaterna och när så är möjligt främja driftskompatibilitet mellan befintliga europeiska infrastrukturer för jordobservationsdata i syfte att skapa synergier med dessa resurser i syfte att maximera och öka marknadsupptagningen av Xxxxxxxxxxxxxx och Copernicusinformation.

(83) Kommissionen bör arbeta med leverantörerna av data för att komma överens om licensvillkor för data från tredje part för att underlätta användningen av dessa inom Copernicus i enlighet med denna förordning och tillämpliga rättigheter för tredje part. Eftersom vissa Copernicusdata och viss Copernicusinformation, däribland högupplösta bilder, kan påverka unionens eller dess medlemsstaters säkerhet får åtgärder i vederbörligen motiverade fall antas för att bemöta risker för och hot mot unionens eller dess medlemsstaters säkerhet.

(84) För att främja och underlätta nationella, regionala och lokala myndigheters och små och medelstora företags, vetenskapsmäns och forskares användning av jordobservationsdata och jordobservationsteknik bör man främja särskilda nätverk för distribution av Copernicusdata, inbegripet nationella och regionala organ, såsom Copernicus Relay-nätverket och Copernicus academy, genom verksamhet för användarupptagning. Kommissionen och medlemsstaterna bör därför sträva efter att upprätta närmare förbindelser mellan Xxxxxxxxxx och unionens och medlemsstaternas politik för att stimulera efterfrågan på kommersiella tillämpningar och tjänster och göra det möjligt för företag, särskilt små och medelstora företag och uppstartsföretag, att utveckla tillämpningar baserade på Copernicusdata och Copernicusinformation som syftar till att utveckla ett konkurrenskraftigt ekosystem för jordobservationsdata i Europa.

(85) Internationellt bör Xxxxxxxxxx tillhandahålla korrekt och tillförlitlig information för samarbete med tredjeländer och internationella organisationer och till stöd för unionens politik för yttre åtgärder och utvecklingssamarbete. Xxxxxxxxxx bör betraktas som ett europeiskt bidrag till det globala systemet av jordobservationssystem, kommittén för jordobservationssatelliter, partskonferensen för Förenta nationernas ramkonvention från 1992 om klimatförändringar, uppnåendet av FN:s mål för hållbar utveckling och Sendai-ramverket för katastrofriskreducering. Kommissionen bör inrätta eller upprätthålla ett lämpligt samarbete med relevanta sektoriella FN-organ och Meteorologiska världsorganisationen.

(86) Vid genomförandet av Xxxxxxxxxx bör kommissionen vid behov anlita europeiska internationella organisationer

med vilka den redan har ett etablerat partnerskap, i synnerhet ESa, när det gäller utveckling, samordning,

genomförande och vidareutveckling av rymdkomponenter, åtkomst till tredjepartsdata i förekommande fall samt, när detta inte görs av andra enheter, driften av särskilda satellituppdrag. Kommissionen bör dessutom anlita Eumetsat när det gäller driften av särskilda satellituppdrag eller delar av dem och i tillämpliga fall åtkomsten till data från bidragande satellituppdrag i enlighet med organisationens expertis och mandat.

(87) När det gäller tjänster bör kommissionen dra fördel av den specifika kapacitet som tillhandahålls av unionens byråer som Europeiska miljöbyrån, Europeiska sjösäkerhetsbyrån, Frontex, Satcen, samt det mellanstatliga Europeiska centrumet för medellånga väderprognoser och de europeiska investeringar som redan gjorts i övervakning av havsmiljön genom Mercator Ocean. Beträffande säkerhet bör en heltäckande unionsstrategi eftersträvas i samarbete med den höga representanten. Kommissionens gemensamma forskningscentrum (GFC) har deltagit aktivt från början av GMES och har stött utvecklingen när det gäller Galileo och delkomponenten SWE. Enligt förordning (EU) nr 377/2014 förvaltar GFC Copernicus katastrofinsatstjänst och den globala komponenten av Copernicus landmiljöövervakningstjänst, och bidrar till översynen av kvaliteten och ändamålsenligheten hos data och information samt till den framtida utvecklingen. Kommissionen bör även i fortsättningen förlita sig på GFC:s vetenskapliga och tekniska rådgivning i genomförandet av programmet.

(88) På begäran av Europaparlamentet och rådet inrättade unionen en ram till stöd för rymdövervakning och spårning (SST) genom beslut nr 541/2014/EU. Rymdskrot har blivit ett allvarligt hot mot säkerheten, tryggheten och hållbarheten i rymdverksamheterna. delkomponenten SST är därför avgörande för att man ska kunna bevara

kontinuiteten i programmets komponenter och deras bidrag till unionens politik. Genom att försöka hindra att mängden rymdskrot ökar, bidrar delkomponenten SST till att säkerställa hållbar och garanterad tillgång till och användning av rymden, vilket är ett globalt, gemensamt mål. I detta sammanhang kan SST stödja förberedelserna inför Europas städprojekt i omloppsbanan runt jorden.

(89) Prestandan och oberoendet för kapaciteten inom delkomponenten SST bör vidareutvecklas. delkomponenten SST bör därför leda till att det upprättas en oberoende europeisk förteckning över rymdföremål, som bygger på data från nätverket av SST-sensorer. När så är lämpligt kan unionen överväga att göra vissa data tillgängliga för kommersiella och icke-kommersiella ändamål samt forskningsändamål. delkomponenten SST bör också fortsätta att stödja driften och tillhandahållandet av SST-tjänsterna. Eftersom SST-tjänsterna är användardrivna, bör lämpliga mekanismer införas för att samla in användarkrav, däribland säkerhetskrav och krav avseende överföring av relevant information till och från offentliga institutioner i syfte att förbättra systemets effektivitet, samtidigt som nationell trygghets- och säkerhetspolitik respekteras.

(90) Tillhandahållandet av SST-tjänster bör bygga på ett samarbete mellan unionen och medlemsstaterna och använda befintlig och framtida nationell sakkunskap och infrastruktur, inklusive sådan som utvecklats av ESa eller av unionen. det bör vara möjligt att tillhandahålla ekonomiskt stöd till utvecklingen av nya SST-sensorer. Med tanke på den känsliga karaktären hos SST bör kontrollen över nationella sensorer samt drift, underhåll och förnyelse av dem och bearbetning av data som möjliggör tillhandahållandet av SST-tjänster kvarstå hos de medlemsstater som deltar i delkomponenten SST.

(91) Medlemsstater som äger eller har tillgång till lämplig kapacitet som är tillgänglig för delkomponenten SST bör kunna delta i tillhandahållandet av SST-tjänster. de medlemsstater som ingår i det konsortium som inrättats i enlighet med beslut nr 541/2014/EU bör anses äga eller ha tillgång till lämplig kapacitet som är tillgänglig för delkomponenten SST. dessa medlemsstater bör lämna in ett enda gemensamt förslag och visa överensstämmelse med ytterligare krav som rör den operativa strukturen. Lämpliga regler bör fastställas för urval och organisering av deltagande medlemsstater.

(92) För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomföran­ debefogenheter med avseende på antagande av närmare förfaranden och inslag för fastställande av medlemsstaternas deltagande i tillhandahållandet av SST-tjänster. Om inget gemensamt förslag har lämnats av de medlemmar som önskar delta i tillhandahållandet av SST-tjänster eller om kommissionen anser att ett sådant förslag inte uppfyller de fastställda kriterierna bör kommissionen kunna inleda en andra etapp för medlemsstaternas deltagande i tillhanda­ hållandet av SST-tjänster. Förfarandena och inslagen för denna andra etapp bör definiera vilka omloppsbanor som ska omfattas och ta hänsyn till behovet av att maximera medlemsstaternas deltagande i tillhandahållandet av SST- tjänster. Om dessa förfaranden och inslag ger kommissionen möjlighet att välja ut flera förslag för att täcka alla omloppsbanorna, bör även lämpliga samordningsmekanismer mellan grupperna av medlemsstater och en effektiv lösning för att täcka alla SST-tjänster tillhandahållas. dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europapar­ lamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (32).

(93) När delkomponenten SST är inrättad, bör den följa principerna om verksamhetens komplementaritet samt kontinuitet för användardrivna SST-tjänster av hög kvalitet, och bygga på den bästa sakkunskapen. delkomponenten SST bör därför undvika onödigt dubbelarbete. Redundant kapacitet bör säkerställa SST- tjänsternas kontinuitet, kvalitet och stabilitet. Verksamheten i expertgrupperna bör bidra till att undvika sådan onödig överlappning.

(94) delkomponenten SST bör också bidra till befintliga begränsningsåtgärder, till exempel Copuos riktlinjer för minskning av rymdskrot och riktlinjerna för långsiktig hållbarhet i verksamhet i yttre rymden, eller andra initiativ, för att säkerställa rymdverksamhetens trygghet, säkerhet och hållbarhet. I syfte att minska riskerna för kollisioner bör delkomponenten SST också eftersträva synergier med initiativ för aktiva åtgärder för att bortskaffa och passivera

(32) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

rymdskrot. delkomponenten SST bör bidra till säkerställandet av fredlig användning och utforskning av yttre rymden. den ökande rymdverksamheten kan få konsekvenser för internationella initiativ för rymdtrafikledning. Unionen bör övervaka denna utveckling och kan beakta den i samband med halvtidsöversynen av den nuvarande fleråriga budgetramen.

(95) Verksamhet inom delkomponenterna SST, SWE och NEO bör ta hänsyn till samarbetet med internationella partner, särskilt Förenta staterna, internationella organisationer och andra tredje parter, för att i synnerhet undvika kollisioner i rymden, förebygga ökningen av mängden rymdskrot och öka beredskapen för följderna av extremt rymdväder och jordnära objekt.

(96) Rådets säkerhetskommitté har rekommenderat att man skapar en riskhanteringsstruktur för att säkerställa att datasäkerhetsfrågor vederbörligen beaktas vid genomförandet av beslut nr 541/2014/EU. För detta ändamål och med beaktande av det arbete som redan har utförts bör lämpliga strukturer och förfaranden för riskhantering inrättas av de medlemsstater som deltar i delkomponenten SST.

(97) Stora extrema rymdväderhändelser kan hota allmänhetens säkerhet och störa driften av rymdbaserad och markbaserad infrastruktur. En delkomponent SWE bör därför inrättas som en del av programmet i syfte att bedöma riskerna med rymdväder och motsvarande användarbehov, öka medvetenheten om riskerna med rymdväder, säkerställa att användardrivna SWE-tjänster tillhandahålls och förbättra medlemsstaternas kapacitet att tillhandahålla SWE-tjänster. Kommissionen bör prioritera de sektorer där operativa SWE-tjänster ska tillhandahållas med hänsyn till användarbehoven, riskerna och den tekniska mognadsgraden. På lång sikt kan andra sektorers behov tillgodoses. Tillhandahållandet av tjänster på unionsnivå i enlighet med användarnas behov skulle kräva målinriktad, samordnad och fortsatt forskning och utveckling för att stödja utvecklingen av SWE-tjänster. Tillhandahållandet av SWE-tjänster bör bygga på befintlig nationell kapacitet och unionskapacitet och möjliggöra ett brett deltagande av medlemsstaterna, europeiska och internationella organisationer samt den privata sektorn.

(98) Kommissionens vitbok av den 1 mars 2017 om EU:s framtid, Romförklaringen av stats- och regeringscheferna i 27 medlemsstater av den 25 mars 2017 och flera resolutioner i Europaparlamentet erinrar om att unionen har en viktig roll att spela för att säkerställa ett tryggt, säkert och motståndskraftigt Europa som kan hantera utmaningar som regionala konflikter, terrorism, cyberhot och ett ökande migrationstryck. Säker och garanterad tillgång till satellitkommunikation är ett oumbärligt verktyg för säkerhetsaktörerna, och att samla och gemensamt utnyttja denna viktiga säkerhetsresurs på unionsnivå stärker en union som skyddar sina medborgare.

(99) Europeiska rådet välkomnade i sina slutsatser av den 19–20 december 2013 förberedelserna inför nästa generations statliga satellitkommunikation (Govsatcom) genom ett nära samarbete mellan medlemsstaterna, kommissionen och ESa. Govsatcom har också angetts som ett inslag i den globala strategin för Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik från juni 2016. Govsatcom bör bidra till EU:s reaktion på hybridhot och stödja EU:s strategi för sjöfartsskydd och EU:s politik för arktis.

(100) Govsatcom är ett användarcentrerat program med en tydlig säkerhetsdimension. Govsatcomanvändarfall bör kunna analyseras av de relevanta aktörerna med avseende på tre huvudgrupper: krishantering, som kan omfatta civila och militära gemensamma säkerhets- och försvarspolitiska uppdrag och insatser, naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människan, humanitära kriser och nödsituationer till sjöss; övervakning, vilket kan omfatta gränsövervakning, övervakning före gränsen, gränsbevakning till havs, sjöövervakning och övervakning av olaglig handel; viktig infrastruktur, vilket kan inbegripa diplomatiska nät, poliskommunikation, digital infrastruktur, till exempel datacentrum och servrar, kritisk infrastruktur, till exempel energi, transport och fördämningar, såsom dammar, och rymdinfrastruktur.

(101) Govsatcoms kapacitet och tjänster bör användas i säkerhets- och trygghetskritiska uppdrag och insatser av aktörer i unionen och medlemsstaterna. det behövs därför en lämplig nivå av oberoende från tredje parter (tredjeländer och enheter från tredjeländer) som omfattar alla inslag i Govsatcom, såsom rymd- och markteknik på komponent-, delsystems- och systemnivå, tillverkningsindustrin, ägare och operatörer av rymdsystem samt fysisk lokalisering av komponenter till marksystemet.

(102) Satellitkommunikation är en knapp resurs som begränsas av satellitkapaciteten, frekvenserna och den geografiska täckningen. För att vara kostnadseffektiv och dra nytta av stordriftsfördelar behöver därför Govsatcom optimera matchningen mellan efterfrågan från Govsatcomanvändare och tillgången enligt kontrakt på Govsatcoms satellitkapacitet och tjänster. Eftersom både efterfrågan och den potentiella tillgången förändras med tiden, krävs konstant övervakning och flexibilitet för att anpassa Govsatcomtjänsterna.

(103) de operativa kraven bör baseras på analysen av användningsfallen. Utifrån dessa operativa krav i kombination med säkerhetskraven bör tjänsteportföljen utvecklas. Tjänsteportföljen bör innehålla utgångspunkterna för Govsatcom­ tjänsterna. För att bibehålla bästa möjliga jämvikt mellan tillgång till och efterfrågan på tjänster bör tjänsteportföljen för Govsatcomtjänster kunna uppdateras regelbundet.

(104) I Govsatcoms första fas, ungefär fram till och med 2025, kommer befintlig kapacitet att användas. I detta sammanhang bör kommissionen upphandla Govsatcomkapacitet från medlemsstater med nationella system och rymdkapacitet och från kommersiella satellitkommunikations- eller tjänsteleverantörer, med beaktande av unionens väsentliga säkerhetsintressen. I denna första fas kommer tjänsterna att byggas ut stegvis. Om en detaljerad analys av den framtida tillgången och efterfrågan under den första fasen visar att detta inte är tillräckligt för att täcka den förändrade efterfrågan, bör det vara möjligt att fatta beslut om att gå vidare till en andra fas och utveckla ytterligare skräddarsydd rymdinfrastruktur eller kapacitet via ett eller flera offentlig-privata partnerskap, t.ex. med unionens satellitoperatörer.

(105) I syfte att optimera tillgängliga satellitkommunikationsresurser för att garantera tillgången i oförutsebara situationer, som naturkatastrofer, och för att säkerställa operativ effektivitet och korta omställningstider krävs det nödvändiga marksegmentet, såsom Govsatcomnav och andra potentiella markelement. Marksegmentet bör utformas på grundval av drifts- och säkerhetskrav. För att minska riskerna kan Govsatcomnav bestå av flera olika fysiska platser. andra element i marksegmentet, t.ex. förankringsstationer, kan behövas.

(106) För användare av satellitkommunikation är användarutrustningen det absolut viktigaste operativa gränssnittet. Unionens modell för Govsatcom bör göra det möjligt för de flesta användare att fortsätta använda sin befintliga användarutrustning för Govsatcomtjänster.

(107) Med tanke på den operativa effektiviteten har användarna angett att det är viktigt att eftersträva driftskompatibilitet i användarutrustningen, och användarutrustning som kan använda flera olika satellitsystem. Forskning och utveckling kan komma att behövas på detta område.

(108) När det gäller genomförandet bör uppgifter och ansvarsområden fördelas mellan specialiserade organ, till exempel Eda, utrikestjänsten, ESa, byrån och unionens andra organ på ett sådant sätt att de anpassas till deras huvudsakliga uppgift, särskilt för användaraspekter.

(109) den behöriga Govsatcommyndigheten har en viktig roll när det gäller att övervaka att användare och andra nationella enheter som är involverade i Govsatcom följer reglerna för delning och prioritering och säkerhetsför­ farandena i enlighet med säkerhetskraven. En medlemsstat som inte har utsett en behörig Govsatcommyndighet bör under alla omständigheter utse en kontaktpunkt för att hantera eventuella störsändningar som påverkar Govsatcom.

(110) Medlemsstaterna, rådet, kommissionen och utrikestjänsten bör kunna bli Govsatcomdeltagare i den mån som de väljer att godkänna Govsatcomanvändare eller tillhandahålla kapacitet, platser eller anläggningar. Med beaktande av att medlemsstaterna själva får besluta huruvida de godkänner Govsatcomanvändare eller tillhandahåller kapacitet,

platser eller anläggningar, kan medlemsstaterna inte förpliktas att bli Govsatcomdeltagare eller att tillhandahålla Govsatcominfrastruktur. Govsatcomkomponenten påverkar därför inte medlemsstaternas rätt att inte delta i Govsatcom, inbegripet i enlighet med nationell rätt eller konstitutionella krav som rör medlemsstatens politik om alliansfrihet och om att stå utanför militärallianser.

(111) För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomföran­ debefogenheter vad gäller antagandet av operativa krav för Govsatcomtjänster och tjänsteportföljen för Govsatcom­ tjänster. dessa befogenheter bör utövas i enlighet med förordning (EU) nr 182/2011.

(112) För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomföran­ debefogenheter vad avser antagandet av närmare regler för delning och prioritering för användning av samlad satellitkommunikationskapacitet inom Govsatcom. Vid fastställande av närmare regler för delning och prioritering bör kommissionen ta hänsyn till operativa krav och säkerhetskrav samt en analys av risker och förväntad efterfrågan från Govsatcomdeltagare. Även om Govsatcomtjänster i princip bör tillhandahållas avgiftsfritt till Govsatcomanvändarna, kan det, om det av analysen framgår att det råder brist på kapacitet och i syfte att undvika en snedvridning av marknaden, utvecklas en prispolitik som en del av dessa detaljerade regler för delning och prioritering. dessa befogenheter bör utövas i enlighet med förordning (EU) nr 182/2011.

(113) För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomföran­

debefogenheter vad avser marksegmentinfrastrukturens belägenhet inom Govsatcom.

det

kommer att ge

kommissionen möjlighet att ta hänsyn till operativa krav och säkerhetskrav samt befintlig infrastruktur vid valet av sådana platser. dessa befogenheter bör utövas i enlighet med förordning (EU) nr 182/2011.

(114) Genom förordning (EU) nr 912/2010 inrättades en unionsbyrå, kallad Europeiska byrån för GNSS, för att hantera vissa aspekter av Galileo- och Egnosprogrammen för satellitnavigering. Genom den här förordningen ges Europeiska byrån för GNSS nya uppgifter, särskilt säkerhetsackreditering, inte bara i fråga om Galileo och Egnos, utan även i fråga om andra av programmets komponenter. Europeiska byrån för GNSS namn, uppgifter och organisation bör därför anpassas i enlighet med detta.

(115) I enlighet med beslut 2010/803/EU (33) har byrån sitt säte i Prag. För utförandet av byråns uppgifter får byråns personal utplaceras i något av de markcentrum för Xxxxxxx eller Egnos som avses i kommissionens genomföran­ debeslut (EU) 2016/413 (34) i syfte att genomföra den programverksamhet som föreskrivs i det berörda avtalet. För att byrån ska fungera så effektivt och ändamålsenligt som möjligt kan dessutom vissa anställda utplaceras på lokala kontor i en eller flera medlemsstater. Om personal utplaceras utanför byråns säte eller Galileos och Egnos markbaserade centra, bör detta inte innebära att byråns kärnverksamhet överförs till dessa lokala kontor.‌

(116) På grund av den utökade verksamheten, som inte längre bör vara begränsad till Xxxxxxx och Egnos, bör namnet på Europeiska byrån för GNSS ändras. Byrån bör dock säkerställa kontinuiteten i Europeiska byrån för GNSS verksamhet, inbegripet kontinuiteten när det gäller rättigheter och skyldigheter, personal samt giltigheten i de beslut som fattas.

(117) Med tanke på byråns mandat och kommissionens roll i genomförandet av programmet, är det lämpligt att föreskriva att vissa av de beslut som fattas av styrelsen inte bör antas utan att kommissionens företrädare röstar ja.

(33) Beslut fattat i samförstånd mellan företrädarna för medlemsstaternas regeringar av den 10 december 2010 om fastställande av säte för Europeiska byrån för GNSS (2010/803/EU) (EUT L 342, 28.12.2010, s. 15).

(34) Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2016/413 av den 18 mars 2016 om lokalisering av Galileosystemets markinfrastruktur och om åtgärder som krävs för driften samt om upphävande av genomförandebeslut 2012/117/EU (EUT L 74, 19.3.2016, s. 45).

(118) Utan att det påverkar kommissionens befogenheter, bör styrelsen, styrelsen för säkerhetsackreditering och den verkställande direktören vara oberoende i sin tjänsteutövning och agera i allmänhetens intresse.

(119) det är möjligt och till och med troligt att vissa av programmets komponenter kommer att bygga på användning av känslig eller säkerhetsrelaterad nationell infrastruktur. I detta fall skulle det med tanke på den nationella säkerheten vara nödvändigt att föreskriva att närvaron av företrädarna för medlemsstaterna och för kommissionen vid mötena i styrelsen och styrelsen för säkerhetsackreditering är behovsprövad. I styrelsen får endast företrädarna för de medlemsstater som förfogar över sådan infrastruktur och en företrädare för kommissionen delta i omröstningarna. I arbetsordningarna för styrelsen och styrelsen för säkerhetsackreditering bör det anges i vilka situationer detta förfarande ska vara tillämpligt.

(120) Enligt punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (35) bör detta program utvärderas på grundval av information som samlats in i enlighet med särskilda övervakningskrav, samtidigt som en administrativ börda, särskilt för medlemsstaterna, och överreglering undviks. dessa krav bör när så är lämpligt innefatta mätbara indikatorer som utgångspunkt för utvärdering av programmets faktiska konsekvenser.

(121) användningen av Copernicus- och Galileobaserade tjänster förväntas ha en betydande inverkan på den europeiska ekonomin i allmänhet. I dag förefaller emellertid ad hoc-mätningar och fallstudier dominera. Kommissionen (Eurostat) bör fastställa relevanta statistiska mätningar och indikatorer som kan ligga till grund för en systematisk och auktoritativ övervakning av inverkan av unionens rymdverksamhet.

(122) Europaparlamentet och rådet bör snarast underrättas om arbetsprogrammen.

(123) För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning, bör kommissionen tilldelas genomföran­ debefogenheter med avseende på omfördelning av medel mellan utgiftskategorierna i programmets budget, antagande av beslut om medverkan rörande överenskommelser om medverkan, fastställande av de tekniska och operativa krav som är nödvändiga för genomförandet av programmets komponenter och de tjänster som de tillhandahåller, beslut om ramöverenskommelsen om ekonomiskt partnerskap, antagande av nödvändiga åtgärder för att Egnos och Xxxxxxx ska fungera väl och för att de ska spridas på marknaden, antagande av närmare bestämmelser om tillgången till SST-tjänster och de relevanta förfarandena, antagande av den fleråriga planen och relevanta nyckelprestationsindikatorer för utveckling av SST-tjänster, antagande av närmare regler om funktionssättet för den organisatoriska ramen för medlemsstaternas deltagande i delkomponenten SST, valet av SWE-tjänster samt antagande av arbetsprogrammen. dessa befogenheter bör utövas i enlighet med förordning (EU) nr 182/2011. Kommissionen bör biträdas av programkommittén som bör sammanträda i särskild konstellation.

(124) Eftersom programmets komponenter är användarstyrda, måste användarna fortlöpande och aktivt delta i genomförandet och utvecklingen av dem, särskilt fastställandet och godkännandet av kraven på tjänsterna. För att öka värdet för användarna bör man aktivt söka deras medverkan och hålla regelbundna samråd med slutanvändare från den offentliga och den privata sektorn i medlemsstaterna och när så är lämpligt internationella organisationer.

det bör därför inrättas en arbetsgrupp (nedan kallat användarforumet) för att bistå programkommittén med

fastställandet av användarnas krav, verifikationen av tjänsternas förenlighet med kraven samt kartläggningen av luckor i de tjänster som tillhandahålls. I kommitténs arbetsordning bör användarforumets organisation fastställas varvid hänsyn bör tas till de särskilda egenskaperna hos var och en av programmets komponenter och varje tjänst inom komponenterna. Närhelst så är möjligt bör medlemsstaterna bidra till användarforumet på grundval av ett systematiskt och samordnat samråd med användare på nationell nivå.

(35) EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.

(125) Eftersom sund offentlig styrning förutsätter en enhetlig förvaltning av programmet, snabbare beslutsfattande och lika tillgång till information, skulle företrädare för enheter som anförtrotts uppgifter med anknytning till programmet kunna delta som observatörer i arbetet i den programkommitté som inrättats med stöd av förordning (EU) nr 182/2011. av samma anledning skulle företrädare för tredjeländer och internationella organisationer som har ingått ett internationellt avtal med unionen med anknytning till programmet eller dess komponenter eller delkomponenter kunna delta i programkommitténs arbete, med förbehåll för säkerhetsrestriktioner och i enlighet med avtalsvillkoren. Företrädarna för de enheter som anförtrotts uppgifter med anknytning till programmet, tredjeländer och internationella organisationer bör inte ha rätt att delta i programkommitténs röstningsförfaranden. Villkoren för observatörernas och de tillfälliga deltagarnas deltagande bör fastställas i programkommitténs arbetsordningar.

(126) För att säkerställa en effektiv bedömning av programmets framsteg när det gäller att uppnå dess mål, bör kommissionen ges befogenhet att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget, med avseende på tillägg till bestämmelserna om de Copernicusdata och den Copernicusinformation som ska tillhandahållas Xxxxxxxxxxxxx vändarna vad gäller villkoren och förfaranden för tillgång till och användning av sådana data och sådan information, ändringar av bilagan till denna förordning när det gäller indikatorerna där så krävs och för att komplettera denna förordning med bestämmelser om inrättandet av en ram för övervakning och utvärdering. det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(127) Eftersom målet för denna förordning inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av att åtgärdens omfattning och verkningar överskrider varje enskild medlemsstats ekonomiska och tekniska kapacitet, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i EU-fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(128) För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av programmets säkerhetskrav bör kommissionen tilldelas

genomförandebefogenheter.

dessa

befogenheter bör utövas i enlighet med förordning (EU) nr 182/2011.

Medlemsstaterna bör kunna utöva maximal kontroll över programmets säkerhetskrav. När kommissionen antar genomförandeakter på programmets säkerhetsområde, bör den biträdas av programkommittén som sammanträder i en särskild säkerhetskonstellation. Med tanke på säkerhetsfrågornas känsliga natur bör programkommitténs ordförande sträva efter att finna lösningar som vinner största möjliga stöd inom kommittén. Kommissionen bör inte anta genomförandeakter som fastställer de allmänna säkerhetskraven för programmet i de fall då programkommittén inte avger något yttrande.

(129) Programmet bör inrättas för en sjuårsperiod så att dess löptid anpassas till löptiden för den fleråriga budgetramen 2021–2027, som fastställs i rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 (36) (nedan kallad budgetramen 2021– 2027). Byrån, som utför sina egna uppgifter, bör inte omfattas av denna tidsgräns.

(130) För att säkerställa kontinuitet i tillhandahållandet av stöd på det relevanta politikområdet och för att göra det möjligt att påbörja genomförandet från och med början av den fleråriga budgetramen 2021–2027 bör denna förordning skyndsamt träda i kraft och bör tillämpas med retroaktiv verkan från och med den 1 januari 2021.

(131) Förordningarna (EU) nr 912/2010, (EU) nr 1285/2013 och (EU) nr 377/2014 samt beslut nr 541/2014/EU bör därför upphävas.

(36) Rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 av den 17 december 2020 om den fleråriga budgetramen 2021–2027 (EUT L 433I, 22.12.2020, s. 11).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJaNdE.

aVdELNING I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Innehåll

Genom denna förordning inrättas unionens rymdprogram (nedan kallat programmet) för löptiden för den fleråriga budgetramen 2021–2027. I förordningen fastställs målen för programmet, budgeten för perioden 2021–2027, formerna för unionsfinansiering och reglerna för tillhandahållande av sådan finansiering samt reglerna för genomförande av programmet.

Genom denna förordning inrättas Europeiska unionens rymdprogrambyrå (nedan kallad byrån) som ersätter och efterträder Europeiska byrån för GNSS, som inrättades genom förordning (EU) nr 912/2010, och i förordningen fastställs även regler för byråns verksamhet.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1. rymdfarkost: ett föremål i omloppsbana som är utformat för att utföra en särskild funktion eller ett särskilt uppdrag, t. ex. kommunikation, navigering eller jordobservation, inbegripet satelliter, de övre stegen i bärraketer samt fordon för återinträde. En rymdfarkost som inte längre kan utföra sitt avsedda uppdrag anses inte längre fungera. Rymdfarkoster i reserv- eller standbyläge som inväntar eventuell återaktivering anses fungera.

2. rymdföremål: alla konstgjorda föremål i yttre rymden.

3. jordnära objekt eller NEO: naturliga föremål i solsystemet som närmar sig jorden.

4. rymdskrot: alla rymdföremål inklusive rymdfarkoster eller fragment och bitar av sådana, i omloppsbana runt jorden eller i återinträde i jordens atmosfär, som inte längre fungerar eller inte längre tjänar något visst syfte, inbegripet delar av raketer eller artificiella satelliter, eller inaktiva artificiella satelliter.

5. rymdväderhändelse eller SWE: naturligt förekommande variationer i rymdmiljön vid solen och runt jorden, inbegripet soleruptioner, energirika solpartiklar, variationer i solvind, koronamassautkastningar, geomagnetiska stormar och geomagnetism samt strålningsstormar och jonosfäriska störningar som kan påverka jorden och rymdbaserad infrastruktur.

6. rymdlägesbild eller SSA: ett helhetsgrepp som innefattar heltäckande kunskaper och förståelse av de viktigaste rymdriskerna, inbegripet kollisioner mellan rymdföremål, rymdföremåls fragmentering och återinträde i atmosfären, rymdväderfenomen samt jordnära objekt.

7. system för rymdövervakning och spårning eller SST-system: ett nätverk av mark- och rymdbaserade sensorer som kan övervaka och spåra rymdföremål och även har bearbetningskapacitet för tillhandahållande av data, information och tjänster avseende rymdföremål i omloppsbana runt jorden.

8. SST-sensor: en anordning eller en kombination av anordningar, t.ex. mark- eller rymdbaserad radar och laser och mark- eller rymdbaserade teleskop, som kan utföra rymdövervakning eller spårning och som kan mäta fysiska parametrar med anknytning till rymdföremål såsom storlek, plats och hastighet.

9. SST-data: rymdföremålens, inbegripet rymdskrots, fysiska parametrar, som samlas in av SST-sensorerna eller rymdföremåls banparametrar som hämtats från SST-sensorernas observationer, i samband med delkomponenten SST.

10. SST-information: bearbetade SST-data som med lätthet kan förstås av mottagaren.

11. returlänk: en funktionell kapacitet hos Galileotjänsterna för sök- och räddningsoperationer; Galileos sök- och räddningstjänst kommer att bidra till den globala övervakningstjänsten för luftfartyg, en övervakning som har fastställts av Internationella civila luftfartsorganisationen (Icao).

12. Copernicus Sentinels: Copernicus egna satelliter, rymdfarkoster eller rymdfarkostnyttolaster för rymdbaserad jordobservation.

13. Copernicusdata: data från Copernicus Sentinels, inklusive tillhörande metadata.

14. Copernicustredjepartsdata och Copernicustredjepartsinformation: rumsliga data och rumslig information som används på licens inom Copernicus eller som har gjorts tillgängliga för att användas av Xxxxxxxxxx och som har sitt ursprung i andra källor än Xxxxxxxxxx Sentinels.

15. Copernicusfältdata: observationsdata från mark-, vatten- eller flygbaserade sensorer samt referens- och hjälpdata som är licensierade eller tillhandahålls för användning av Copernicus.

16. Copernicusinformation: information som genereras av Copernicustjänsterna efter behandling eller modellering, inklusive tillhörande metadata.

17. Xxxxxxxxxx deltagande stater: tredjeländer som bidrar finansiellt och deltar i Xxxxxxxxxx enligt villkoren i ett internationellt avtal som har ingåtts med unionen.

18. Copernicuskärnanvändare: unionens institutioner och organ samt europeiska, nationella och regionala offentliga organ i unionen eller i Copernicus deltagande stater som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter för att utforma, genomföra, upprätthålla eller övervaka civil offentlig politik, såsom miljö-, civilskydds- eller trygghetspolitik, inbegripet infrastruktursäkerhet, eller säkerhetspolitik, vilka drar nytta av Copernicusdata och Copernicusinformation och dessutom driver på utvecklingen av Copernicus.

19. andra Copernicusanvändare: kommersiella och privata organ, välgörenhetsorganisationer, icke-statliga organisationer och internationella organisationer, vilka drar nytta av Copernicusdata och Copernicusinformation.

20. Copernicusanvändare: Copernicuskärnanvändare och andra Copernicusanvändare.

21. Copernicustjänster: tjänster med ett mervärde av allmänt och gemensamt intresse för unionen och medlemsstaterna vilka finansieras genom programmet och vilka omvandlar jordobservationsdata, Copernicusfältdata och andra hjälpdata till bearbetad, aggregerad och tolkad information som är skräddarsydd för Copernicusanvändarnas behov.

22. Govsatcomanvändare: en myndighet, ett organ som har fått i uppdrag att bedriva myndighetsutövning, en internationell organisation eller en fysisk eller juridisk person som vederbörligen har godkänts och fått i uppdrag att sköta övervakning och förvaltning av säkerhetskritiska uppdrag och insatser och säkerhetskritisk infrastruktur.

23. Govsatcomnav: ett operativt centrum med som huvudfunktion att på ett säkert sätt koppla samman Govsatcoman­ vändarna med leverantörerna av Govsatcomkapacitet och Govcatcomtjänster och på så sätt optimera tillgång och efterfrågan vid varje givet tillfälle.

24. Govsatcomanvändarfall: ett driftsscenario i en viss miljö där det krävs Govsatcomtjänster.

25. säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter: uppgifter eller material som placerats på en EU-säkerhetsskyddsklassifice­ ringsnivå och vars obehöriga röjande skulle kunna åsamka Europeiska unionens eller en eller flera av dess medlemsstaters väsentliga intressen olika grader av skada.

26. känsliga icke-säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter: icke-säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter i den mening som avses i artikel 9 i kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/443 (37), enligt vilken en skyldighet att skydda känsliga icke- säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter är tillämplig endast på kommissionen samt de av unionens byråer och organ som enligt lag är skyldiga att tillämpa kommissionens säkerhetsbestämmelser.

(37) Kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/443 av den 13 mars 2015 om säkerhet inom kommissionen (EUT L 72, 17.3.2015, s. 41).

27. blandfinansieringsinsats: åtgärder som stöds genom unionens budget, inbegripet blandfinansieringsinstrument i enlighet med artikel 2.6 i budgetförordningen, i vilka icke-återbetalningspliktiga former av stöd eller finansieringsinstrument eller budgetgarantier från unionens budget sammanförs med återbetalningspliktiga former av stöd från institutioner för utvecklingsfinansiering eller andra offentliga finansinstitut, kommersiella finansinstitut och investerare.

28. rättslig enhet: en fysisk person, eller en juridisk person som inrättats och erkänts som sådan enligt unionsrätt, nationell rätt eller internationell rätt, som har rättskapacitet och förmåga att handla för egen räkning och utöva rättigheter och ha skyldigheter, eller en enhet som inte har rättskapacitet i enlighet med vad som föreskrivs i artikel 197.2 c i budgetförordningen.

29. förvaltare: rättslig enhet som är fristående från kommissionen eller tredje part och som tar emot data från kommissionen eller den tredje parten för säker lagring och behandling av dessa data.

Artikel 3

Programmets komponenter

1. Programmet ska bestå av följande komponenter:

a) Galileo, ett oberoende civilt globalt satellitnavigeringssystem (GNSS) under civil kontroll som består av en konstellation av satelliter, centrum och ett globalt nätverk av markstationer, som erbjuder positionsbestämnings-, navigerings- och tidsbestämningstjänster och som iakttar säkerhetsbehov och säkerhetskrav.

b) European Geostationary Navigation Overlay Service (Egnos), ett civilt regionalt satellitnavigeringssystem under civil kontroll som består av centrum och markstationer och flera transpondrar installerade i geosynkrona satelliter och som förstärker och korrigerar de öppna signalerna från Galileo och andra globala system för satellitnavigering, bland annat för flygledningstjänst, flygtrafiktjänster och andra transportsystem.

c) Copernicus, ett operativt, oberoende användardrivet civilt jordobservationssystem under civil kontroll som bygger på befintlig nationell och europeisk kapacitet, erbjuder geoinformationsdata och geoinformationstjänster bestående av satelliter, markinfrastruktur, data- och informationsbehandlingsanläggningar och distributionsinfrastruktur, grundar sig på en policy för avgiftsfria, fullständiga och öppna data samt i förekommande fall iakttar säkerhetsbehov och säkerhetskrav.

d) Rymdlägesbild eller SSA, som inkluderar följande delkomponenter:

i) delkomponenten SST, ett system för rymdövervakning och spårning som syftar till att förbättra, driva och tillhandahålla data, information och tjänster i samband med övervakning och spårning av rymdföremål i omloppsbana runt jorden,

ii) delkomponenten SWE, observationsparametrar som rör rymdväderhändelser, och

iii) delkomponenten NEO, övervakning av risken att jordnära objekt närmar sig jorden.

e) Govsatcom, en satellitkommunikationstjänst under civil och statlig kontroll som möjliggör tillhandahållandet av satellitkommunikationskapacitet och satellitkommunikationstjänster till unionens och medlemsstaternas myndigheter som hanterar säkerhetskritiska uppdrag och säkerhetskritisk infrastruktur.

2. Programmet ska innefatta ytterligare åtgärder för att säkerställa effektiv och autonom tillgång till rymden för programmet, främja en innovativ och konkurrenskraftig europeisk rymdsektor uppströms och nedströms, stärka unionens rymdekosystem samt stärka unionen som global aktör.

Artikel 4

Mål

1. Programmets allmänna mål är att:

a) Tillhandahålla eller bidra till tillhandahållandet av högkvalitativa, aktuella och i tillämpliga fall säkra rymdrelaterade data, information och tjänster, utan avbrott och i möjligaste mån på global nivå, för att tillgodose befintliga och framtida behov och kunna stödja unionens politiska prioriteringar, och tillhörande evidensbaserat och oberoende beslutsfattande, bland annat när det gäller klimatförändringar, transporter och säkerhet.

b) Xxxxxxxx den samhällsekonomiska nyttan, särskilt genom att främja utvecklingen av en innovativ och konkurrenskraftig europeisk sektor uppströms och nedströms, inbegripet små och medelstora företag samt uppstartsföretag, och därigenom möjliggöra tillväxt och jobbskapande i unionen och främja bredast möjliga upptagning och användning av data, information och tjänster från programmets komponenter, såväl inom och som utanför unionen, samtidigt som man säkerställer synergier och komplementaritet med unionens verksamhet på området forskning och teknisk utveckling inom ramen för förordning (EU) 2021/695.

c) Stärka tryggheten och säkerheten i unionen och dess medlemsstater och stärka dess oberoende, särskilt när det gäller teknik.

d) Främja unionens roll som en global aktör inom rymdsektorn, främja internationellt samarbete, stärka den europeiska rymddiplomatin, inbegripet genom att främja principerna om ömsesidighet och rättvis konkurrens, och stärka unionens roll när det gäller att ta itu med globala utmaningar, stödja globala initiativ, inbegripet när det gäller hållbar utveckling, samt öka medvetenheten om rymden som ett gemensamt arv för mänskligheten.

e) Förbättra tryggheten, säkerheten och hållbarheten hos all verksamhet i yttre rymden som avser rymdföremål och spridning av skrot samt rymdmiljön genom att vidta lämpliga åtgärder, inbegripet utveckling och införande av teknik för avveckling av uttjänta rymdfarkoster och för avveckling av rymdskrot.

2. Programmets specifika mål är:

a) För Xxxxxxx och Egnos: Långsiktigt tillhandahålla moderna och säkra tjänster för positionsbestämning, navigering och tidsbestämning samtidigt som tjänsternas kontinuitet och tålighet säkerställs.

b) För Copernicus: På lång sikt och på ett hållbart sätt tillhandahålla korrekta och tillförlitliga jordobservationsdata, jordobservationsinformation och jordobservationstjänster som integrerar andra datakällor, i syfte att stödja utformningen, genomförandet och övervakningen av unionens och dess medlemsstaters politik och åtgärder på grundval av användarkrav.

c) För SSa: Stärka kapacitet att övervaka, spåra och identifiera rymdföremål och rymdskrot i syfte att ytterligare öka - prestandan och oberoendet för kapaciteten inom delkomponenten SST på unionsnivå, tillhandahålla SWE-tjänster samt kartlägga och sammanlänka medlemsstaternas kapacitet inom delkomponenten NEO.

d) För Govsatcom: Säkerställa långsiktig tillgång till tillförlitliga, säkra och kostnadseffektiva satellitkommunikations­ tjänster för Govsatcomanvändare.

e) Stödja en oberoende, säker och kostnadseffektiv förmåga att få tillgång till rymden, med beaktande av unionens väsentliga säkerhetsintressen.

f) Främja utvecklingen av en stark rymdekonomi i unionen, inbegripet genom att stödja rymdekosystemet och stärka konkurrenskraft, innovation, entreprenörskap, kompetens och kapacitetsuppbyggnad i alla medlemsstater och unionens regioner, med särskild hänsyn till små och medelstora företag samt uppstartsföretag eller fysiska och juridiska personer från unionen som är eller vill bli aktiva inom den sektorn.

Artikel 5

Tillgång till rymden

1. Programmet ska stödja upphandling och aggregering av uppskjutningstjänster för programmets behov samt aggregering för medlemsstaterna och internationella organisationer på deras begäran.

2. Programmet får – i samverkan med andra unionsprogram och unionsfinansieringssystem och utan att det påverkar ESa:s verksamhet när det gäller tillgång till rymden – stödja

a) anpassningar, inbegripet teknisk utveckling, av rymduppskjutningssystemen vilka är nödvändiga för uppskjutning av satelliter, inbegripet alternativ teknik och innovativa system för tillgång till rymden, för genomförandet av programmets komponenter,

b) anpassningar av markbaserad rymdinfrastruktur, inbegripet ny utveckling, vilka är nödvändiga för genomförandet av programmet.

Artikel 6

Åtgärder till stöd för en innovativ och konkurrenskraftig rymdsektor i unionen

1. Programmet ska främja kapacitetsuppbyggnad i hela unionen genom att stödja

a) innovationsåtgärder för att på bästa sätt utnyttja rymdteknik, infrastruktur eller tjänster och åtgärder för att underlätta upptagningen av innovativa lösningar från forsknings- och innovationsverksamhet samt stödja utvecklingen i sektorn nedströms, särskilt genom synergier med andra unionsprogram och finansieringsinstrument, inbegripet InvestEU- programmet,

b) åtgärder som syftar till att främja offentlig efterfrågan och innovation inom den offentliga sektorn i syfte att förverkliga de offentliga tjänsternas fulla potential för medborgare och företag,

c) entreprenörskap, inbegripet från inledningsskedet till expansion, i enlighet med artikel 21 och på grundval av andra bestämmelser om tillgång till finansiering som avses i artikel 18 och kapitel I i avdelning III samt med hjälp av modellen med första avtal,

d) framväxten av ett företagsvänligt rymdekosystem genom samarbete mellan företag i form av ett nätverk med rymdnav som

i) på nationell och regional nivå sammanför aktörer från rymdsektorn, den digitala sektorn och andra sektorer samt användarna, och

ii) syftar till att erbjuda enskilda och företag stöd, anläggningar och tjänster i syfte att främja entreprenörskap och kompetens samt öka synergierna i sektorn nedströms samt att främja samarbetet med de digitala innovations­ knutpunkter som inrättats inom ramen för programmet för ett digitalt Europa, inrättat enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/694 (38),

e) tillhandahållande av utbildning, särskilt för yrkesverksamma, entreprenörer, högskoleutbildade och studerande, särskilt genom synergier med initiativ på nationell och regional nivå, för utveckling av avancerade färdigheter,

f) tillgång till behandlings- och provningsanläggningar för yrkesverksamma i offentlig och privat sektor, studerande och entreprenörer,

g) certifiering och standardisering,

h) förstärkning av de europeiska leveranskedjorna i hela unionen genom ett brett deltagande av företag, särskilt små och medelstora företag samt uppstartsföretag, i samtliga av programmets komponenter, särskilt genom artikel 14, samt åtgärder till stöd för företagens konkurrenskraft på global nivå.

2. Vid genomförandet av sådan verksamhet som avses i punkt 1 ska behovet av att utveckla kapacitet i medlemsstater med en framväxande rymdindustri stödjas, så att alla medlemsstaterna får samma möjligheter att delta i programmet.

Artikel 7

Tredjeländers och internationella organisationers deltagande i programmet

1. Xxxxxxx, Egnos och Copernicus och delkomponenterna SWE och NEO, men med undantag för delkomponenten SST, ska vara öppna för deltagande för de medlemmar av Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) i enlighet med villkoren i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Copernicus och delkomponenterna SWE och NEO, men med undantag för delkomponenten SST, ska vara öppna för deltagande för följande tredjeländer:

a) anslutande länder, kandidatländer och potentiella kandidatländer, i enlighet med de allmänna principer och allmänna villkor som fastställs i respektive ramavtal och associeringsrådsbeslut för dessa länders deltagande i unionsprogram, eller liknande avtal, och i enlighet med de särskilda villkor som föreskrivs i avtal mellan unionen och dessa länder.

(38) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/694 av den 29 april 2021 om inrättande av programmet för ett digitalt Europa och om upphävande av beslut (EU) 2015/2240 (EUT L 166, 11.5.2021, s. 1)

b) Länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, i enlighet med de allmänna principer och allmänna villkor som fastställs i respektive ramavtal och associeringsrådsbeslut för dessa länders deltagande i unionsprogram, eller liknande avtal, och i enlighet med de särskilda villkor som föreskrivs i avtal mellan unionen och dessa länder.

2. I enlighet med villkoren i ett särskilt avtal som ingåtts i enlighet med artikel 218 i EUF-fördraget som täcker ett tredjelands eller en internationell organisations deltagande i ett unionsprogram

a) ska Xxxxxxx och Egnos vara öppna för deltagande för de tredjeländer som avses i punkt 1 andra stycket a och b,

b) Govsatcom ska vara öppet för deltagande för de medlemmar av Efta som är medlemmar i EES och de länder som avses i punkt 1 andra stycket a och b,

c) Xxxxxxx, Egnos, Copernicus, Govsatcom, samt delkomponenterna SWE och NEO, men med undantag för delkomponenten SST, ska vara öppna för deltagande för andra tredjeländer än de som omfattas av punkt 1 samt internationella organisationer.

det särskilda avtal som avses i första stycket i denna punkt ska

a) säkerställa en rättvis balans vad gäller bidrag från och förmåner till det tredjeland som deltar i unionsprogrammen,

b) föreskriva villkor för deltagande i programmen, inbegripet beräkning av ekonomiska bidrag till enskilda program och deras administrativa kostnader.

c) inte ge tredjelandet eller den internationella organisationen beslutanderätt när det gäller unionsprogrammet,

d) garantera unionens rätt att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning och att skydda sina ekonomiska intressen.

de bidrag som avses i andra stycket b i denna punkt ska utgöra inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 21.5 i budgetförordningen,

3. Programmets komponenter eller delkomponenter, med undantag för delkomponenten SST, ska endast vara öppna för deltagande för tredjeländer och internationella organisationer enligt denna artikel, förutsatt att unionens och dess medlemsstaters väsentliga säkerhetsintressen skyddas, inbegripet vad gäller skyddet av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter enligt artikel 43.

Artikel 8

Tredjeländers och internationella organisationers tillgång till SST-tjänster, Govsatcomtjänster och Xxxxxxxx offentliga reglerade tjänst

1. Tredjeländer och internationella organisationer får ha tillgång till Govsatcomtjänster förutsatt att de:

a) ingår ett avtal, i enlighet med artikel 218 i EUF-fördraget, om villkoren för tillgång till Govsatcomtjänster, och

b) efterlever artikel 43 i denna förordning.

2. Tredjeländer och internationella organisationer som inte har sitt huvudkontor i unionen får ha tillgång till de SST- tjänster som avses i artikel 55.1 d förutsatt att de:

a) ingår ett avtal, i enlighet med artikel 218 i EUF-fördraget, om villkoren för tillgång till sådana SST-tjänster, och

b) efterlever artikel 43 i denna förordning.

3. det ska inte krävas något avtal som ingåtts i enlighet med artikel 218 i EUF-fördraget för tillgång till SST-tjänster som

är offentligt tillgängliga i enlighet med artikel 55.1 a, b och c. Tillgången till dessa tjänster ska vara föremål för en begäran från potentiella användare i enlighet med artikel 56.

4. Tredjeländers och internationella organisationers tillgång till den offentliga reglerade tjänsten (PRS) inom Galileo ska regleras av artikel 3.5 i Europaparlamentets och rådets beslut nr 1104/2011/EU (39).

Artikel 9

Äganderätt till och användning av tillgångar

1. Utom i de fall som anges i punkt 2 ska unionen vara ägare till samtliga materiella och immateriella tillgångar som uppstår eller utvecklas inom ramen för programmets komponenter. I detta syfte ska kommissionen säkerställa att relevanta kontrakt, avtal och andra arrangemang som rör verksamhet som kan leda till att sådana tillgångar uppstår eller utvecklas innehåller bestämmelser som säkerställer unionens äganderätt till dessa tillgångar.

2. Punkt 1 tillämpas inte på sådana materiella och immateriella tillgångar som uppstår eller utvecklas inom programmets komponenter, om den verksamhet som kan leda till att dessa tillgångar uppstår eller utvecklas

a) utförs enligt bidrag eller priser som helt finansieras av unionen,

b) inte helt finansieras av unionen eller

c) avser utveckling, tillverkning eller användning av PRS-mottagare som innehåller säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter eller delar till sådana mottagare.

3. Kommissionen ska säkerställa att de kontrakt, avtal eller andra arrangemang som rör de verksamheter som avses i punkt 2 i denna artikel innehåller bestämmelser om den lämpliga egendomsordningen för dessa tillgångar och, när det gäller punkt 2 c i denna artikel, att de säkerställer att unionen kan använda PRS-mottagarna i enlighet med beslut nr 1104/ 2011/EU.

4. Kommissionen ska sträva efter att ingå kontrakt, avtal eller andra arrangemang med tredje parter vad gäller följande:

a) Tidigare äganderätt till materiella och immateriella tillgångar som uppstår eller utvecklas inom ramen för programmets komponenter.

b) Förvärv av äganderätt eller licensrättigheter med avseende på andra materiella och immateriella tillgångar som är nödvändiga för genomförandet av programmet.

5. Kommissionen ska genom en lämplig ram säkerställa en optimal användning av de materiella och immateriella tillgångar som avses i punkterna 1 och 2 och som ägs av unionen.

6. När de tillgångar som avses i punkterna 1 och 2 utgörs av immateriella rättigheter, ska kommissionen förvalta dessa rättigheter så effektivt som möjligt, med beaktande av

a) behovet av att skydda tillgångarna och ge dem värde,

b) alla berörda parters legitima intressen och

c) behovet av en harmonisk utveckling av marknader och ny teknik samt

d) behovet av kontinuiteten i de tjänster som tillhandahålls av programmets komponenter.

Kommissionen ska särskilt säkerställa att relevanta kontrakt, avtal och andra arrangemang omfattar möjligheten att överlåta dessa immateriella rättigheter till tredje part eller att bevilja tredje part licenser för dessa rättigheter, inbegripet till den immateriella rättighetens upphovsman, och att byrån vid behov fritt kan åtnjuta dessa rättigheter för att utföra sina uppgifter enligt denna förordning.

den ramöverenskommelse om ekonomiskt partnerskap som avses i artikel 28.4 eller de överenskommelser om medverkan som avses i artikel 32.1 ska innehålla relevanta bestämmelser som gör det möjligt för ESa och andra anförtrodda enheter att utnyttja de immateriella rättigheter som avses i första stycket i den här punkten när så är nödvändigt för att de ska kunna fullgöra sina uppgifter enligt denna förordning samt villkoren för utnyttjandet.

(39) Europaparlamentets och rådets beslut nr 1104/2011/EU av den 25 oktober 2011 om närmare föreskrifter för tillträde till den offentliga reglerade tjänst som erbjuds via det globala system för satellitnavigering som inrättats genom Galileoprogrammet (EUT L 287, 4.11.2011, s. 1).

Artikel 10

Garanti

1. Utan att det påverkar skyldigheterna enligt rättsligt bindande bestämmelser ska de tjänster, de data och den information som tillhandahålls av programmets komponenter tillhandahållas utan någon uttrycklig eller underförstådd garanti vad gäller deras kvalitet, noggrannhet, tillgänglighet, tillförlitlighet, hastighet och lämplighet för varje slags ändamål.

2. Kommissionen ska säkerställa att användarna av dessa tjänster, dessa data och denna information vederbörligen informeras om punkt 1.

aVdELNING II

BUDGETBIDRAG OCH BUDGETMEKANISMER

Artikel 11

Budget

1. Finansieringsramen för genomförandet av programmet för perioden 1 januari 2021–31 december 2027, och för att täcka de därmed förknippade riskerna, ska vara 14,880 miljarder EUR i löpande priser.

Fördelningen av det belopp som avses i första stycket ska delas upp i följande utgiftskategorier:

a) För Xxxxxxx och Egnos: 9,017 miljarder EUR.

b) För Copernicus: 5,421 miljarder EUR.

c) För SSa och Govsatcom: 0,442 miljarder EUR.

2. Kommissionen får omfördela medel mellan de utgiftskategorier som avses i punkt 1 i denna artikel upp till ett tak på 7,5 % av den utgiftskategori som får medel eller den kategori som tillhandahåller medel. Kommissionen får genom genomförandeakter omfördela medel mellan de utgiftskategorier som avses i punkt 1 i denna artikel när den fördelningen överstiger ett ackumulerat belopp som är större än 7,5 % av det belopp som tilldelats den utgiftskategori som får medel eller den kategori som tillhandahåller medel. dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.3.

3. Ytterligare åtgärder enligt artikel 3, nämligen verksamhet som avses i artiklarna 5 och 6, ska finansieras inom ramen för programmets komponenter.

4. de anslag från unionens budget som tilldelas programmet ska omfatta all verksamhet som krävs för att uppnå de mål

som avses i artikel 4. Sådana utgifter får omfatta

a) studier och expertmöten, i synnerhet iakttagande av kostnads- och tidsmässiga begränsningar,

b) informations- och kommunikationsverksamhet, inbegripet gemensam kommunikation om unionens politiska prioriteringar i de fall dessa har direkt anknytning till målen för denna förordning, särskilt i syfte att skapa synergier med annan unionspolitik,

c) informationstekniska nät vars uppgift är att behandla eller utbyta information, liksom administrativa åtgärder, inklusive säkerhetsåtgärder, som genomförs av kommissionen,

d) tekniskt och administrativt bistånd för genomförandet av programmet, såsom förberedelse, övervakning, kontroll, revision och utvärdering, inklusive gemensamma it-system.

5. åtgärder som får kumulativ finansiering från olika unionsprogram ska granskas endast en gång, varvid alla berörda

program och deras respektive tillämpliga bestämmelser ska beaktas.

6. Om den verksamhet som ett budgetåtagande inom programmet ska täcka sträcker sig över mer än ett budgetår, får åtagandet delas upp i årliga delåtaganden.

7. Medel anslagna till medlemsstaterna inom ramen för delad förvaltning får på den berörda medlemsstatens begäran överföras till programmet, med förbehåll för de villkor som fastställs i artikel 26 i förordningen om gemensamma bestämmelser. Kommissionen ska förvalta dessa medel direkt i enlighet med artikel 62.1 första stycket a i budgetför­ ordningen eller indirekt i enlighet med led c i det stycket. dessa medel ska användas till förmån för den berörda medlemsstaten.

Artikel 12

Inkomster avsatta för särskilda ändamål

1. de inkomster som genereras av programmets komponenter ska betalas till unionens budget och användas för att

finansiera den komponent som har genererat dessa inkomster.

2. Medlemsstaterna får tilldela en komponent i programmet ett ytterligare ekonomiskt bidrag för att täcka ytterligare inslag, under förutsättning att sådana ytterligare inslag inte skapar någon ekonomisk eller teknisk börda eller några förseningar för den berörda komponenten. Kommissionen ska genom genomförandeakter besluta huruvida dessa villkor har uppfyllts. dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.3.

3. det ytterligare ekonomiska bidrag som avses i denna artikel ska behandlas som externa inkomster avsatta för

särskilda ändamål i enlighet med artikel 21.2 i budgetförordningen.

Artikel 13

Genomförande av och former för unionsfinansiering

1. Programmet ska genomföras inom ramen för direkt förvaltning i enlighet med budgetförordningen eller inom ramen för indirekt förvaltning med organ som avses i artikel 62.1 första stycket c i budgetförordningen.

2. Programmet får tillhandahålla finansiering i alla de former som anges i budgetförordningen, särskilt bidrag, priser och upphandling. det får också tillhandahålla finansiering i form av finansieringsinstrument inom ramen för blandfinansie­ ringsinsatser.

3. När Xxxxxxxxxx budget genomförs inom ramen för indirekt förvaltning, får upphandlingsreglerna för de enheter som anförtros budgetgenomförandeuppgifter tillämpas i den utsträckning som detta är tillåtet enligt artiklarna 62 och 154 i budgetförordningen. Särskilda justeringar som krävs för dessa upphandlingsregler ska fastställas i relevanta överenskommelser om medverkan.

aVdELNING III

FINANSIELLA BESTÄMMELSER

KAPITEL I

Upphandling

Artikel 14

Principer för upphandling

1. den upphandlande myndigheten ska handla i överensstämmelse med följande principer i upphandlingsförfaranden

för programmet:

a) att i alla medlemsstater i hela unionen och genom hela leveranskedjan främja ett så brett och öppet deltagande som möjligt av alla ekonomiska aktörer, särskilt uppstartsföretag, nya aktörer samt små och medelstora företag, bland annat när anbudsgivarna lägger ut delar på underentreprenad.

b) att säkerställa en effektiv konkurrens och i möjligaste mån undvika ett alltför stort beroende av en enda leverantör, särskilt för kritisk utrustning och kritiska tjänster, med hänsyn tagen till målen om tekniskt oberoende och tjänstekon­ tinuitet.

c) att, med avvikelse från artikel 167 i budgetförordningen och när så är lämpligt, använda flera leverantörer för att säkerställa bättre övergripande kontroll över alla programmets komponenter, och över kostnader och tidsplan.

d) att iaktta principerna om öppen tillgång och rättvis konkurrens genom hela den industriella leveranskedjan, upphandlingsförfaranden med öppen information i rätt tid, tydlig information om tillämpliga upphandlingsregler och upphandlingsförfaranden, urvals- och tilldelningskriterier samt all annan relevant information som möjliggör likvärdiga förutsättningar för alla potentiella anbudsgivare, inbegripet små och medelstora företag samt uppstartsföretag.

e) att stärka unionens oberoende, särskilt i tekniskt hänseende.

f) att uppfylla säkerhetskraven för programmets komponenter och att bidra till skyddet av unionens och dess medlemsstaters väsentliga säkerhetsintressen.

g) att främja tjänsternas kontinuitet och tillförlitlighet.

h) att tillgodose tillämpliga sociala och miljömässiga kriterier.

2. Kommissionens upphandlingsnämnd ska granska upphandlingsförfarandet för programmets samtliga komponenter samt övervaka det i avtal reglerade genomförandet av unionens budget som delegerats till anförtrodda enheter. Företrädare för de anförtrodda enheterna ska vid behov bjudas in.

Artikel 15

Villkorade flerfaskontrakt

1. När det gäller operativ och infrastrukturspecifik verksamhet får den upphandlande myndigheten tilldela kontrakt i form av villkorade flerfaskontrakt i enlighet med denna artikel.

2. I upphandlingsdokumenten för ett villkorat flerfaskontrakt ska det anges vilka särskilda element som ingår i det villkorade flerfaskontraktet. Särskilt ska föremål, pris eller former för fastställande av pris samt former för tillhandahållande av bygg- och anläggningsarbetena, varorna och tjänsterna i varje fas anges.

3. Villkorade flerfaskontrakt ska omfatta

a) en fast fas, som resulterar i ett fast åtagande att tillhandahålla de kontraktsenliga bygg- och anläggningsarbetena, varorna eller tjänsterna för denna fas, och

b) en eller flera faser där både budgeten och utförandet är villkorade.

4. Prestationerna i den fasta fasen, och prestationerna i varje villkorad fas ska utgöra en sammanhängande helhet, med beaktande av prestationerna i alla föregående eller efterföljande faser.

5. För utförandet av varje villkorad fas ska den upphandlande myndigheten fatta ett beslut som meddelas entreprenören på de villkor som anges i kontraktet.

Artikel 16

Självkostnadsbaserade kontrakt

1. den upphandlande myndigheten får, på de villkor som anges i punkt 3, välja ett kontrakt som helt eller delvis är

självkostnadsbaserat.

2. det pris som ska betalas enligt ett självkostnadsbaserat kontrakt ska utgöras av ersättning för

a) samtliga faktiska direkta kostnader som har uppstått för entreprenören under fullgörandet av kontraktet, såsom personalkostnader, materialkostnader eller kostnader för förbrukningsmateriel och användning av utrustning och infrastruktur som krävs för genomförande av kontraktet,

b) indirekta kostnader,

c) en fast vinst och

d) en lämplig bonus som baseras på måluppfyllelse i fråga om prestationer och tidhållighet.

3. den upphandlande myndigheten får välja helt eller delvis självkostnadsbaserade kontrakt när det är svårt eller

olämpligt att ange ett exakt fast pris på grund av osäkerhetsfaktorer kring genomförandet av kontraktet därför att

a) kontraktet rör mycket komplexa element eller element som kräver användning av ny teknik och därför medför betydande tekniska risker, eller

b) den verksamhet som kontraktet avser av operativa skäl måste inledas omedelbart, trots att det ännu inte är möjligt att fastställa ett exakt fast totalpris, eftersom det föreligger betydande risker eller eftersom kontraktets genomförande delvis beror på genomförandet av andra kontrakt.

4. Självkostnadsbaserade kontrakt ska fastställa ett högsta pristak. det högsta pristaket för ett helt eller delvis självkost­ nadsbaserat kontrakt ska vara det maximala pris som kan utbetalas. Kontraktspriset får ändras i enlighet med artikel 172 i budgetförordningen.

Artikel 17

Underentreprenad

1. För att uppmuntra nya aktörer, små och medelstora företag samt uppstartsföretag och deras gränsöverskridande deltagande och för att erbjuda bredast möjliga geografiska täckning och samtidigt skydda unionens oberoende ska den upphandlande myndigheten begära att anbudsgivaren lägger ut en del av kontraktet genom konkurrensutsatt upphandling till en lämplig grad av underentreprenad på andra företag än dem i anbudsgivarens grupp av företag.

2. anbudsgivaren ska motivera alla avvikelser från en begäran enligt punkt 1.

3. När det gäller kontrakt på över 10 miljoner EUR ska den upphandlande myndigheten sträva efter att säkerställa att minst 30 % av kontraktets värde läggs ut på underleverantörer genom konkurrensutsatt upphandling på olika grader av underentreprenad till andra företag än dem i den huvudsakliga anbudsgivarens grupp, särskilt för att möjliggöra små och medelstora företags gränsöverskridande deltagande. Kommissionen ska informera den programkommitté som avses i artikel 107.1 om uppfyllandet av detta mål för kontrakt som undertecknats efter denna förordnings ikraftträdande.

KAPITEL II

Bidrag, priser och blandfinansieringsinsatser

Artikel 18

Bidrag och priser

1. Unionen får täcka upp till 100 % av de stödberättigande kostnaderna, utan att det påverkar tillämpningen av medfinansieringsprincipen.

2. Genom undantag från artikel 181.6 i budgetförordningen får den behöriga utanordnaren vid tillämpning av schablonsatser godkänna eller kräva finansiering för att täcka indirekta kostnader hos bidragsmottagaren på upp till 25 % av de totala stödberättigande direkta kostnaderna för åtgärden.

3. Trots vad som sägs i punkt 2 i denna artikel får indirekta kostnader redovisas i form av ett enhetsbelopp eller som enhetskostnader om detta anges i det arbetsprogram som avses i artikel 100.

4. Genom undantag från artikel 204 i budgetförordningen får det högsta beloppet i ekonomiskt stöd som får utbetalas till en tredje part inte överstiga 200 000 EUR.

Artikel 19

Gemensamma ansökningsomgångar för bidrag

1. Kommissionen eller en anförtrodd enhet inom ramen för programmet får utfärda en gemensam ansökningsomgång med sådana enheter, organ eller personer som avses i artikel 62.1 första stycket c i budgetförordningen.

2. Vid en gemensam ansökningsomgång som avses i punkt 1 i denna artikel ska

a) de bestämmelser som avses i avdelning VIII i budgetförordningen tillämpas,

b) utvärderingsförfarandena inbegripa en representativ grupp av experter som utses av varje part, och

c) utvärderingskommittéerna följa artikel 150 i budgetförordningen.

3. I bidragsöverenskommelsen ska anges den ordning som är tillämplig på immateriella rättigheter.

Artikel 20

Bidrag till förkommersiell upphandling och upphandling av innovativa lösningar

1. åtgärderna får inbegripa eller ha som sitt huvudsyfte förkommersiell upphandling eller offentlig upphandling av

innovativa lösningar som ska utföras av bidragsmottagare som är upphandlande myndigheter eller upphandlande enheter enligt definitionerna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU (40), 2014/25/EU (41) och 2009/81/EG (42).

2. Upphandlingsförfarandena för innovativa lösningar

a) ska följa principerna om öppenhet, icke-diskriminering, likabehandling, sund ekonomisk förvaltning och proportionalitet samt konkurrensregler,

b) får vid förkommersiell upphandling förenas med särskilda villkor, t.ex. att platsen där den upphandlade verksamheten ska genomföras måste ligga på medlemsstaternas och de i programmet deltagande tredjeländernas territorium,

c) får tillåta att flera kontrakt beviljas genom samma förfarande (upphandling från flera leverantörer), och

d) ska föreskriva att kontrakt ska tilldelas den eller de anbudsgivare som lämnar det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, samtidigt som man säkerställer att det inte föreligger några intressekonflikter.

3. den entreprenör som genererar resultat i förkommersiell upphandling ska äga åtminstone de immateriella rättigheter

som är kopplade till resultaten. de upphandlande myndigheterna ska åtminstone ha nyttjanderätt utan ersättningskrav till resultaten för egen användning samt rätt att bevilja, eller ålägga deltagande entreprenörer att bevilja, icke-exklusiva licenser till tredje parter att utnyttja resultaten för den upphandlande myndigheten, på rättvisa och rimliga villkor utan rätt att bevilja underlicenser. Om en entreprenör inte utnyttjar resultaten kommersiellt inom en viss avtalad tid efter den förkommersiella upphandlingen, får de upphandlande myndigheterna kräva att den överlåter äganderätten till resultaten till de upphandlande myndigheterna.

(40) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG (EUT L 94, 28.3.2014, s. 65).

(41) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/25/EU av den 26 februari 2014 om upphandling av enheter som är verksamma på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster och om upphävande av direktiv 2004/17/EG (EUT L 94, 28.3.2014, s. 243).

(42) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/81/EG av den 13 juli 2009 om samordning av förfarandena vid tilldelning av vissa kontrakt för byggentreprenader, varor och tjänster av upphandlande myndigheter och enheter på försvars- och säkerhetsområdet och om ändring av direktiven 2004/17/EG och 2004/18/EG (EUT L 216, 20.8.2009, s. 76).

Artikel 21

Blandfinansieringsinsatser

Blandfinansieringsinsatser som beslutas enligt programmet ska genomföras i enlighet med förordningen (EU) 2021/523 och avdelning X i budgetförordningen.

KAPITEL III

Andra finansiella bestämmelser

Artikel 22

Kumulativ och alternativ finansiering

1. En åtgärd som har fått bidrag genom programmet får också erhålla bidrag från ett annat unionsprogram, förutsatt att bidragen inte täcker samma kostnader. Reglerna för det relevanta unionsprogrammet ska tillämpas för det motsvarande bidraget till åtgärden. den kumulativa finansieringen får inte överstiga de totala stödberättigande kostnaderna för åtgärden. Stödet från de olika unionsprogrammen får beräknas proportionellt i enlighet med de dokument som anger villkoren för stödet.

2. åtgärder som tilldelats en spetskompetensstämpel inom ramen för programmet får ta emot stöd från Europeiska

regionala utvecklingsfonden eller Europeiska socialfonden+, i enlighet artikel 73.4 i förordningen om gemensamma bestämmelser om de uppfyller de kumulativa villkoren att

a) de har bedömts i en ansökningsomgång inom ramen för programmet,

b) de uppfyller minimikvalitetskraven i den ansökningsomgången,

c) de inte kan finansieras inom ramen för den ansökningsomgången på grund av budgetbegränsningar.

Artikel 23

Gemensam upphandling

1. Utöver bestämmelserna i artikel 165 i budgetförordningen får kommissionen eller byrån genomföra upphandlings­ förfaranden gemensamt med ESa eller andra internationella organisationer som deltar i genomförandet av programmets komponenter.

2. Upphandlingsreglerna i artikel 165 i budgetförordningen ska gälla i tillämpliga delar, förutsatt att de förfaranderegler som gäller för unionens institutioner tillämpas under alla omständigheter.

Artikel 24

Villkor för stödberättigande och deltagande för bevarande av säkerheten, integriteten och motståndskraften hos unionens operativa system

1. Kommissionen ska tillämpa de villkor för stödberättigande och deltagande som fastställs i punkt 2 när det gäller upphandling, bidrag eller priser enligt denna avdelning om den anser att detta är nödvändigt och lämpligt för att bevara de operativa unionssystemens säkerhet, integritet och motståndskraft, med beaktande av målet att främja unionens strategiska oberoende, särskilt vad gäller teknik, inom central teknik och i värdekedjor, samtidigt som en öppen ekonomi bevaras.

Kommissionen ska, innan den tillämpar villkoren för stödberättigande och deltagande i enlighet med första stycket i denna punkt, informera den programkommitté som avses i artikel 107.1 e och ska i största möjliga utsträckning beakta medlemsstaternas synpunkter på tillämpningsområdet för och motiveringen till dessa villkor för stödberättigande och deltagande.

2. Villkoren för stödberättigande och deltagande ska vara följande:

a) den stödberättigade rättsliga enheten är etablerad i en medlemsstat och dess verkställande ledning är etablerad i den medlemsstaten.

b) den stödberättigade rättsliga enheten åtar sig att utföra all relevant verksamhet i en eller flera medlemsstater och

c) den stödberättigade rättsliga enheten är inte föremål för kontroll av ett tredjeland eller av en enhet i ett tredjeland.

I denna artikel avses med kontroll förmågan att utöva ett avgörande inflytande på en rättslig enhet, antingen direkt eller indirekt via en eller flera andra rättsliga enheter.

I denna artikel avses med verkställande ledning ett organ inom en rättslig enhet som har utsetts i enlighet med nationell rätt och i förekommande fall är rapporteringsskyldigt till verkställande direktören, eller varje annan person med motsvarande beslutsbefogenhet, som har mandat att fastställa den rättsliga enhetens strategi, mål och allmänna inriktning och som kontrollerar och övervakar ledningens beslutsfattande.

3. Kommissionen får göra undantag från villkoren i punkt 2 första stycket a eller b för en viss rättslig enhet efter en utvärdering som görs på grundval av följande kumulativa kriterier:

a) det finns inga lättillgängliga alternativ i medlemsstaterna för särskilda tekniker, varor eller tjänster som behövs för de verksamheter som avses i punkt 1.

b) den rättsliga enheten är etablerad i ett land som är medlem av EES eller Efta och som har ingått ett internationellt avtal med unionen enligt artikel 7, dess verkställande ledning är etablerad i det landet, och de verksamheter som rör upphandlingen, bidraget eller priset utförs i det länderna eller i ett eller flera sådana länder.

c) Tillräckliga åtgärder vidtas för att säkerställa skyddet av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter enligt artikel 43 och programkomponenternas integritet, säkerhet och motståndskraft samt deras drift och deras tjänster.

Genom undantag från första stycket b i denna punkt får kommissionen göra undantag från villkoren i punkt 2 första stycket a eller b för en rättslig enhet som är etablerad i ett tredjeland som inte är medlem av EES eller Efta om det inte finns några lättillgängliga alternativ i länder som är medlemmar av EES eller Efta och om de kriterier som anges i första stycket a och c uppfylls.

4. Kommissionen får göra undantag från villkoret i punkt 2 första stycket c om den rättsliga enhet som är etablerad i en medlemsstat lämnar följande garantier:

a) Kontroll över den rättsliga enheten utövas inte på ett sätt som begränsar eller inskränker dess förmåga att

i) genomföra upphandlingen, bidraget eller priset, och

ii) leverera resultat, särskilt genom rapporteringsskyldigheter.

b) det kontrollerande tredjelandet eller den kontrollerande enheten i ett tredjeland åtar sig att avstå från att utöva kontrollrättigheter eller ålägga den rättsliga enheten rapporteringsskyldigheter med avseende på upphandlingen, bidraget eller priset.

c) den rättsliga enheten uppfyller kraven i artikel 34.7.

5. de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där den rättsliga enheten är etablerad ska bedöma huruvida den

rättsliga enheten uppfyller kraven avseende de kriterier som anges i punkt 3 c och de garantier som avses i punkt 4. Kommissionen ska följa denna bedömning.

6. Kommissionen ska förse den programkommitté som avses i artikel 107.1 e med följande:

a) Uppgifter om tillämpningsområdet för de villkor för stödberättigande och deltagande som avses i punkt 1 i denna artikel.

b) Närmare uppgifter om och motiveringar till de undantag som beviljas i enlighet med denna artikel.

c) Om inte annat följer av punkterna 3 och 4 i denna artikel, den utvärdering som ligger till grund för ett undantag, utan att kommersiellt känslig information röjs.

7. de villkor som anges i punkt 2, de kriterier som anges i punkt 3 och de garantier som anges i punkt 4 ska införas i de

handlingar som rör upphandlingen, bidraget eller priset, beroende på vad som är tillämpligt. Vid upphandling ska villkoren gälla för det resulterande kontraktets hela livscykel.

8. denna artikel påverkar inte tillämpningen av beslut nr 1104/2011/EU, kommissionens delegerade beslut av den

15.9.2015 (43), förordning (EU) 2019/452, beslut 2013/488/EU och beslut (EU, Euratom) 2015/444 och den säkerhets­ prövning som medlemsstaterna utför med avseende på rättsliga enheter som deltar i verksamheter som kräver tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter i enlighet med de nationella lagar och andra författningar som är tillämpliga.

Om kontrakt som följer av tillämpningen av denna artikel kräver säkerhetsavtal ska de villkor för stödberättigande och deltagande som kommissionen ska fastställa i enlighet med punkt 1 inte påverka de nationella säkerhetsmyndigheternas behörighet.

denna artikel får inte inkräkta på, ändra eller gå emot något befintligt nationellt förfarande i en medlemsstat för säkerhets­ godkännande av verksamhetsställen eller personal.

Artikel 25

Skydd av unionens ekonomiska intressen

När ett tredjeland deltar i programmet genom ett beslut antaget enligt ett internationellt avtal eller något annat rättsligt instrument ska tredjelandet bevilja de rättigheter och den tillgång som krävs för att den behöriga utanordnaren, Olaf och revisionsrätten ska kunna utöva sina respektive befogenheter på ett heltäckande sätt. När det gäller Xxxx ska dessa rättigheter innefatta rätten att göra utredningar, inklusive kontroller och inspektioner på platsen, i enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 883/2013.

aVdELNING IV

STYRNING AV PROGRAMMET

Artikel 26

Principer för styrningen

Styrningen av programmet ska bygga på följande principer:

a) Tydlig fördelning av uppgifter och ansvar mellan de enheter som deltar i genomförandet av varje komponent och åtgärd inom programmet, särskilt mellan medlemsstaterna, kommissionen, byrån och ESa samt Eumetsat, vilken ska utgå från deras respektive befogenheter och undvika överlappande uppgifter och ansvarsområden.

b) Styrningsstrukturens relevans för de särskilda behoven hos varje komponent och åtgärd inom programmet, beroende på vad som är lämpligt.

c) Sträng kontroll av programmet, inbegripet strikt iakttagande av kostnader, tidsplaner och prestation av alla enheter inom ramen för deras respektive roller och uppgifter i enlighet med denna förordning.

d) Öppen och kostnadseffektiv förvaltning.

e) Kontinuitet i tjänster och nödvändig infrastruktur, inbegripet skydd mot relevanta hot.

(43) Commission delegated decision of 15.9.2015 supplementing decision No 1104/2011/EU of the European Parliament and of the Council as regards the common minimum standards to be complied with by the competent PRS authorities C(2015) 6123.

f) Systematiskt och strukturerat hänsynstagande till behoven hos dem som använder de data, den information och de tjänster som tillhandahålls av programmets komponenter, samt till den därmed sammanhängande vetenskapliga och tekniska utvecklingen.

g) Ständiga ansträngningar för att kontrollera och minska riskerna.

Artikel 27

Medlemsstaternas roll

1. Medlemsstaterna får delta i programmet. de medlemsstater som deltar i programmet ska bidra med sin tekniska kompetens, sin sakkunskap och sitt stöd, särskilt när det gäller trygghet och säkerhet, eller när så är lämpligt och möjligt genom att förse unionen med data, information, tjänster och infrastruktur som de förfogar över eller som är belägna på deras territorium, inbegripet genom att säkerställa effektiv och obehindrad tillgång till och användning av Xxxxxxxxxxx fältdata och samarbeta med kommissionen för att förbättra tillgången till sådana Copernicusfältdata som programmet behöver, med beaktande av tillämpliga licenser och skyldigheter.

2. Kommissionen får genom överenskommelser om medverkan anförtro särskilda uppgifter till medlemsstatsorgani­ sationer, om den berörda medlemsstaten har utsett sådana organisationer. Kommissionen ska anta beslut om medverkan i

samband med överenskommelser om medverkan genom genomförandeakter. enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 107.2.

dessa genomförandeakter ska antas i

3. I vissa vederbörligen motiverade fall får byrån när det gäller de uppgifter som avses i artikel 29 genom överenskommelser om medverkan anförtro särskilda uppgifter till medlemsstatsorganisationer, om den berörda medlemsstaten har utsett sådana organisationer.

4. Medlemsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att programmet fungerar väl, inbegripet genom att på lämplig nivå hjälpa till att skydda de frekvenser som behövs för programmet.

5. Medlemsstaterna och kommissionen får samarbeta för att öka upptagningen av de data, den information och de tjänster som tillhandahålls genom programmets komponenter.

6. Medlemsstaternas bidrag till det användarforum som avses i artikel 107.6 ska närhelst så är möjligt grunda sig på ett systematiskt och samordnat samråd med slutanvändargrupper på nationell nivå, särskilt när det gäller Xxxxxxx, Egnos och Xxxxxxxxxx.

7. Medlemsstaterna och kommissionen ska samarbeta för att utveckla den Xxxxxxxxxx fältkomponent och de markkalib­ reringstjänster som behövs för upptagning av rymdsystemen och för att underlätta användningen av Copernicusfältdataset och referensdataset i största möjliga mån, med utgångspunkt i befintlig kapacitet.

8. När det gäller säkerhet ska medlemsstaterna utföra de uppgifter som avses i artikel 34.6.

Artikel 28

Kommissionens roll

1. Kommissionen ska ha det övergripande ansvaret för programmets genomförande, inbegripet på säkerhetsområdet, utan att det påverkar medlemsstaternas befogenheter när det gäller den nationella säkerheten. Kommissionen ska i enlighet med denna förordning fastställa programmets prioriteringar och långsiktiga utveckling i överensstämmelse med användarkraven och ska övervaka programmets genomförande, utan att det påverkar unionens övriga politikområden.

2. Kommissionen ska förvalta alla komponenter eller delkomponenter inom programmet vars förvaltning inte har anförtrotts någon annan enhet, särskilt Govsatcom, delkomponenten NEO, delkomponenten SWE och de verksamheter som avses i artikel 55.1 d.

3. Kommissionen ska säkerställa en tydlig uppgifts- och ansvarsfördelning mellan de olika enheter som deltar i programmet och samordna de enheternas verksamhet. Kommissionen ska även säkerställa att alla anförtrodda enheter som deltar i programmets genomförande skyddar unionens intressen, garanterar en sund förvaltning av unionens medel samt följer budgetförordningen och denna förordning.

4. Kommissionen ska med byrån och, med beaktande av ramavtalet från 2004, ESa ingå en ramöverenskommelse om ekonomiskt partnerskap såsom föreskrivs i artikel 130 i budgetförordningen.

5. Om så krävs för att programmet ska fungera väl och för att tjänsterna från programmets komponenter ska kunna tillhandahållas på ett smidigt sätt, ska kommissionen genom genomförandeakter fastställa de tekniska och operativa krav som är nödvändiga för genomförandet och utvecklingen av dessa komponenter och de tjänster som de tillhandahåller, efter samråd med användarna, inbegripet via det användarforum som avses i artikel 107.6, och andra berörda aktörer. När de tekniska och operativa kraven fastställs ska kommissionen undvika att sänka den allmänna säkerhetsnivån och ska ovillkorligen uppfylla krav på bakåtkompatibilitet.

dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.3.

6. Utan att det påverkar byråns eller andra anförtrodda enheters uppgifter, ska kommissionen säkerställa att upptagning och användning av de data och tjänster som tillhandahålls av programmets komponenter främjas och maximeras inom den offentliga och privata sektorn, inbegripet genom att stödja en lämplig utveckling av tjänsterna och användarvänliga gränssnitt, samt genom att främja en stabil miljö på lång sikt. den ska utveckla lämpliga synergier mellan tillämpningar från programmets olika komponenter. den ska säkerställa komplementaritet, enhetlighet, synergier och kopplingar mellan programmet och unionens övriga åtgärder och program.

7. När så är lämpligt ska kommissionen säkerställa samstämmighet mellan verksamheten inom ramen för programmet och verksamheten inom rymdområdet på unionsnivå, nationell nivå eller internationell nivå. den ska främja samarbetet mellan medlemsstaterna och, när så är relevant för programmet, främja konvergens av deras tekniska kapacitet och utvecklingen på rymdområdet. I detta syfte ska kommissionen samarbeta med byrån och ESa när så är lämpligt och på deras respektive behörighetsområden.

8. Kommissionen ska förse den programkommitté som avses i artikel 107 med information om del- och slutresultaten från utvärderingen av alla upphandlingsförfaranden och alla kontrakt med offentliga och privata enheter, inklusive underentreprenörskontrakt.

Artikel 29

Byråns roll

1. Byrån ska ha följande egna uppgifter:

a) Genom sin styrelse för säkerhetsackreditering säkerställa säkerhetsackrediteringen av alla programmets komponenter i enlighet med avdelning V kapitel II.

b) Utföra övriga uppgifter som anges i artikel 34.3 och 34.5.

c) Genomföra kommunikations-, marknadsutvecklings- och marknadsföringsverksamhet avseende Xxxxxxxx och Egnos tjänster, särskilt verksamhet med anknytning till marknadsupptagning och samordning av användarnas behov.

d) Genomföra kommunikations-, marknadsutvecklings- och marknadsföringsverksamhet avseende data, information och tjänster som erbjuds av Copernicus, utan att det påverkar verksamhet som bedrivs av andra anförtrodda enheter och kommissionen.

e) Tillhandahålla kommissionen sakkunskap, inbegripet för att utarbeta prioriteringar för den rymdrelaterade forskningen nedströms.

2. Kommissionen ska anförtro byrån följande uppgifter:

a) Förvaltning av driften av Xxxxx och Xxxxxxx, enligt artikel 44.

b) Övergripande samordning av användarrelaterade aspekter av Govsatcom i nära samarbete med medlemsstaterna, relevanta unionsorgan och utrikestjänsten och andra enheter för uppdrag och insatser för krishantering.

c) Genomföra verksamhet som rör utveckling av tillämpningar nedströms på grundval av programmets komponenter och grundläggande inslag och integrerade tillämpningar baserade på Galileos, Egnos och Copernicus data och tjänster, inbegripet när xxxxx har gjorts tillgängliga för sådan verksamhet inom ramen för Horisont Europa eller om så är nödvändigt för uppnåendet av de mål som avses i artikel 4.1 b.

d) Genomföra verksamhet med anknytning till användarupptagning av data, information och tjänster som erbjuds av andra av programmets komponenter än Galileo och Egnos, utan att det påverkar Xxxxxxxxxx verksamhet och Copernicustjänster som har anförtrotts andra enheter.

e) Särskilda åtgärder enligt artikel 6.

3. Kommissionen får på grundval av de bedömningar som avses i artikel 102.5 anförtro byrån andra uppgifter, förutsatt att de inte dubblerar verksamhet som bedrivs av andra anförtrodda enheter inom ramen för programmet och förutsatt att de syftar till att effektivisera genomförandet av programmets verksamhet.

4. Närhelst verksamhet anförtros byrån, ska lämpliga finansiella, personella och administrativa resurser säkerställas för genomförandet av denna.

5. Genom undantag från artikel 62.1 i budgetförordningen och med förbehåll för kommissionens bedömning av skyddet av unionens intressen får byrån genom överenskommelser om medverkan anförtro särskilda verksamheter till andra enheter inom deras respektive behörighetsområden, enligt de villkor för indirekt förvaltning som gäller för kommissionen.

Artikel 30

ESA:s roll

1. Under förutsättning att unionens intressen skyddas ska ESa anförtros följande uppgifter:

a) För Copernicus:

i) samordning av rymdkomponenten och genomförandet för rymdkomponenten och dess utveckling,

ii) utformning, vidareutveckling och tillverkning av Copernicus rymdinfrastruktur, inbegripet drift av denna infrastruktur och tillhörande upphandling, utom när denna verksamhet görs av andra enheter, och

iii) i förekommande fall tillgång till tredjepartsdata.

b) För Galileo och Egnos: systemutveckling samt utformning och vidareutveckling av delar av marksegmentet och av satelliter, inbegripet provning och validering.

c) För alla komponenter i programmet som har forsknings- och utvecklingsverksamhet uppströms inom kompetensområden.

ESa:s

2. På grundval av kommissionens bedömning får ESa anförtros andra uppgifter utifrån programmets behov, förutsatt att dessa uppgifter inte dubblerar verksamhet som bedrivs av andra anförtrodda enheter inom ramen för programmet och förutsatt att de syftar till att effektivisera genomförandet av programmets verksamhet.

3. Utan att det påverkar tillämpningen av den ramöverenskommelse om ekonomiskt partnerskap som framgår av artikel 31 får kommissionen eller byrån begära att ESa bidrar med sin tekniska expertis och den information som krävs för att de ska kunna utföra de uppgifter som de tilldelats enligt denna förordning i enlighet med ömsesidigt överenskomna villkor.

Artikel 31

Ramöverenskommelse om ekonomiskt partnerskap

1. den ramöverenskommelse om ekonomiskt partnerskap som avses i artikel 28.4 ska

a) tydligt fastställa kommissionens, byråns och ESa:s roller, ansvarsområden och skyldigheter vad avser varje komponent i programmet samt nödvändiga samordnings- och kontrollmekanismer,

b) ålägga ESa att tillämpa de unionsbestämmelser om säkerhet som har fastställts i de säkerhetsavtal som ingåtts mellan unionen, och dess institutioner och byråer, och ESa, särskilt med avseende på behandlingen av säkerhetsskyddsklassi­ ficerade uppgifter,

c) fastställa villkor för förvaltning av de medel som ESa anförtros, särskilt avseende offentlig upphandling, inbegripet tillämpning av unionens upphandlingsregler vid upphandling i unionens namn och på unionens vägnar eller tillämpning av den anförtrodda enhetens regler i enlighet med artikel 154 i budgetförordningen, förvaltningsför­ faranden, förväntade resultat mätta med prestationsindikatorer, tillämpliga åtgärder vid bristfälligt eller bedrägligt genomförande av kontrakt i fråga om kostnader, tidsplan och resultat samt kommunikationsstrategi och bestämmelser om äganderätten till alla materiella och immateriella tillgångar, varvid villkoren ska överensstämma med avdelningarna III och V i denna förordning samt budgetförordningen,

d) kräva att, närhelst byrån eller ESa inrättar en nämnd för utvärdering av anbud för en upphandling inom ramen för ramöverenskommelsen om ekonomiskt partnerskap, experter från kommissionen och i förekommande fall den andra anförtrodda enheten ska delta som medlemmar i utvärderingsnämndens möten, varvid detta deltagande ska inte påverka utvärderingsnämndens tekniska oberoende,

e) fastställa övervaknings- och kontrollåtgärder, som särskilt ska inbegripa

i) ett system för kostnadsprognoser,

ii) systematiskt tillhandahållande av information till kommissionen, eller i förekommande fall byrån, om kostnader och tidsplaner, och

iii) i händelse av skillnader mellan planerad budget, prestationer och tidsplan, korrigeringar som ska säkerställa utförandet av uppgifterna inom de tilldelade budgetanslagen,

f) fastställa principerna för ersättning till ESa för varje komponent i programmet, vilken ska stå i proportion till de villkor enligt vilka åtgärderna genomförs, med vederbörligt beaktande av kriser och instabila situationer, och när så är lämpligt vara prestationsbaserad, varvid ersättningen endast ska omfatta allmänna omkostnader som är förknippade med verksamheter som ESa har anförtrotts av unionen,

g) föreskriva att ESa ska vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa skyddet av unionens intressen och följa de beslut som kommissionen har fattat för varje komponent i programmet vid tillämpning av denna förordning.

2. Kommissionen ska genom genomförandeakter besluta om ramöverenskommelsen om ekonomiskt partnerskap. dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.3. Europaparlamentet och rådet ska i god tid i förväg ges fullständig information om den ramöverenskommelse om ekonomiskt partnerskap som ska ingås och om genomförandet av denna.

3. Enligt den ramöverenskommelse om ekonomiskt partnerskap som avses i punkt 1 i denna artikel ska de uppgifter som avses i artikel 29.2 och 29.3 anförtros byrån och ska de uppgifter som avses i artikel 30.1 anförtros ESa genom överenskommelser om medverkan. Kommissionen ska genom genomförandeakter anta beslut om medverkan i samband med överenskommelser om medverkan. dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 107.2. Europaparlamentet och rådet ska i god tid i förväg ges fullständig information om de överenskommelser om medverkan som ska ingås och om genomförandet av dessa.

Artikel 32

Rollen för Eumetsat och andra enheter

1. Kommissionen får genom överenskommelser om medverkan helt eller delvis anförtro andra enheter än dem som avses i artiklarna 29 och 30 genomförandet av bland annat följande uppgifter:

a) Uppgraderingen, driftsförberedelserna samt driften av Xxxxxxxxxx rymdinfrastruktur eller delar därav och, i tillämpliga fall, hanteringen av åtkomsten till data från bidragande uppdrag, som får anförtros Eumetsat.

b) Genomförandet av Copernicustjänster eller delar därav, som får anförtros relevanta byråer, organ eller organisationer som Europeiska miljöbyrån, Frontex, Europeiska sjösäkerhetsbyrån, Satcen och Europacentret för medellånga väderprognoser. de uppgifter som anförtros dessa byråer, organ eller organisationer ska utföras på platser som är belägna i unionen. En byrå, ett organ eller en organisation som redan håller på att omlokalisera sina anförtrodda uppgifter till unionen får fortsätta att utföra dessa uppgifter på en plats utanför unionen under en begränsad period som ska löpa ut senast den 31 december 2023.

2. Kriterierna för urval av sådana anförtrodda enheter ska särskilt återspegla enheternas förmåga att säkerställa kontinuiteten och i tillämpliga fall säkerheten i driften, utan några störningar av programmets verksamhet.

3. Närhelst är möjligt ska villkoren i de överenskommelser om medverkan som avses i punkt 1 i denna artikel överensstämma med villkoren i den ramöverenskommelse om ekonomiskt partnerskap som avses i artikel 31.1.

4. Programkommittén ska höras i samband med beslutet om medverkan avseende den överenskommelse om medverkan som avses i punkt 1 i denna artikel i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 107.2. Programkommittén ska underrättas i förväg om överenskommelser om medverkan som ska ingås mellan unionen, företrädd av kommissionen, och de enheter som avses i punkt 1 i den här artikeln.

aVdELNING V

PROGRAMMETS SÄKERHET

KAPITEL I

Programmets säkerhet

Artikel 33

Principer för säkerhet

Programmets säkerhet ska bygga på följande principer:

a) Hänsyn ska tas till medlemsstaternas erfarenheter på säkerhetsområdet, och deras bästa praxis ska fungera som inspirationskälla.

b) Rådets och kommissionens säkerhetsbestämmelser, vilka bland annat föreskriver åtskillnad mellan driften och den verksamhet som rör ackreditering, ska användas.

Artikel 34

Styrning av säkerhetsfrågor

1. Kommissionen ska inom sitt befogenhetsområde och med stöd av byrån säkerställa en hög grad av säkerhet för i synnerhet följande:

a) Skydd av infrastrukturen, både på marken och i rymden, och av tjänsternas tillhandahållande, särskilt mot fysiska angrepp eller cyberangrepp, inbegripet störningar av dataströmmar.

b) Kontroll och hantering av tekniköverföring.

c) Utveckling och upprätthållande av kompetens och kunskap inom unionen.

d) Skydd av känsliga icke-säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter.

2. Kommissionen ska med avseende på tillämpningen av punkt 1 i denna artikel säkerställa att en risk- och hotbildsanalys utförs för varje komponent i programmet. På grundval av denna analys ska den före utgången av 2023 genom genomförandeakter för varje komponent i programmet fastställa allmänna säkerhetskrav. Kommissionen ska därvid ta hänsyn till effekterna av dessa krav på komponentens smidiga funktion, särskilt i fråga om kostnader, riskhantering och tidsplan, och ska säkerställa att den allmänna säkerhetsnivån inte sänks och att driften av den befintliga utrustning som bygger på denna komponent inte påverkas negativt samt ta hänsyn till cybersäkerhetsrisker. dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.3.

Efter det att denna förordning har trätt i kraft ska kommissionen överlämna en vägledande förteckning över genomförandeakter som ska läggas fram för och diskuteras av programkommittén i dess säkerhetskonstellation. Förteckningen ska åtföljas av en vägledande tidsplan för framläggandet av dessa genomförandeakter.

3. den enhet som ansvarar för förvaltningen av en programkomponent ska ansvara för den operativa säkerheten för

denna komponent och ska för detta ändamål utföra en risk- och hotbildsanalys och all verksamhet som krävs för att säkerställa och övervaka komponentens säkerhet, särskilt fastställandet av tekniska specifikationer och operativa förfaranden, och övervaka deras överensstämmelse med de allmänna säkerhetskrav som avses i punkt 2 i denna artikel. I enlighet med artikel 29 ska byrån utgöra den enheten för Xxxxxxx och Egnos.

4. Utgående från risk- och hotbildsanalysen ska kommissionen när så är lämpligt fastställa en struktur för att övervaka säkerheten och följa de anvisningar som har utarbetats enligt beslut (Gusp) 2021/698. Strukturen ska fungera i enlighet med de säkerhetskrav som avses i punkt 2. För Xxxxxxx ska dess säkerhetsövervakningscentrum utgöra den strukturen.

5. Byrån ska

a) säkerställa säkerhetsackrediteringen av alla programmets komponenter i enlighet med kapitel II i denna avdelning och utan att det påverkar medlemsstaternas befogenheter,

b) säkerställa driften av Xxxxxxxx säkerhetsövervakningscentrum i enlighet med de krav som avses i punkt 2 i denna artikel och de anvisningar som har utarbetats enligt beslut (Gusp) 2021/698,

c) utföra de uppgifter som den har tilldelats enligt beslut nr 1104/2011/EU,

d) förse kommissionen med teknisk expertis och all information som är nödvändig för att den ska kunna fullgöra sina uppgifter enligt denna förordning.

6. För att säkerställa det praktiska skyddet av den markinfrastruktur som utgör en integrerad del av programmet och som är belägen på deras territorium ska medlemsstaterna

a) vidta åtgärder som åtminstone motsvarar de åtgärder som krävs för att

i) skydda europeisk kritisk infrastruktur i den mening som avses i rådets direktiv 2008/114/EG (44), och

ii) skydda medlemsstaternas egen nationella kritiska infrastruktur,

b) utföra de uppgifter för säkerhetsackreditering som avses i artikel 42 i denna förordning.

7. de enheter som deltar i programmet ska vidta alla nödvändiga åtgärder, även mot bakgrund av de frågor som

identifierats vid riskanalysen, för att säkerställa programmets säkerhet.

(44) Rådets direktiv 2008/114/EG av den 8 december 2008 om identifiering av, och klassificering som, europeisk kritisk infrastruktur och bedömning av behovet att stärka skyddet av denna (EUT L 345, 23.12.2008, s. 75).

Artikel 35

Säkerhet för system och tjänster som utnyttjas

I samtliga fall där systemens drift kan skada unionens eller dess medlemsstaters säkerhet ska förfarandena enligt beslut (Gusp) 2021/698 tillämpas.

KAPITEL II

Säkerhetsackreditering

Artikel 36

Säkerhetsackrediteringsmyndighet

den styrelse för säkerhetsackreditering som är inrättad vid byrån ska vara säkerhetsackrediteringsmyndighet för alla programmets komponenter.

Artikel 37

Allmänna principer för säkerhetsackreditering

Säkerhetsackrediteringen för alla programmets komponenter ska ske i enlighet med följande principer:

a) Verksamhet rörande, och beslut om, säkerhetsackreditering ska ske inom ramen för unionens och medlemsstaternas kollektiva säkerhetsansvar.

b) ansträngningar ska göras för att säkerställa att besluten i styrelsen för säkerhetsackreditering fattas i samförstånd.

c) Säkerhetsackrediteringen ska genomföras enligt en riskbedömnings- och riskhanteringsmetod som ska ta hänsyn till riskerna för den berörda komponentens säkerhet samt följderna av riskminskningsåtgärder när det gäller kostnader och tidsplaner, med beaktande av målet att komponentens allmänna säkerhetsnivå inte ska sänkas.

d) Beslut om säkerhetsackreditering av styrelsen för säkerhetsackreditering ska utarbetas och fattas av branschfolk med betryggande kompetens för ackreditering av komplexa system och med lämpligt säkerhetsgodkännande, vilka ska agera objektivt.

e) ansträngningar ska göras för att höra alla berörda parter med intressen rörande säkerhetsfrågor i fråga om den berörda komponenten.

f) Säkerhetsackrediteringen ska genomföras av den berörda komponentens alla berörda parter i enlighet med en policy för säkerhetsackreditering, utan att kommissionens roll påverkas.

g) Beslut om säkerhetsackreditering av styrelsen för säkerhetsackreditering ska, i enlighet med det förfarande som fastställs i den berörda policy för säkerhetsackreditering som styrelsen har fastställt, grundas på lokala beslut om säkerhetsackre­ ditering som har fattats av respektive medlemsstats nationella säkerhetsackrediteringsmyndigheter.

h) Ett permanent, öppet och helt begripligt övervakningsförfarande ska säkerställa att säkerhetsriskerna för den berörda komponenten är kända, att säkerhetsåtgärderna är utformade för att minska sådana risker till en godtagbar nivå med tanke på unionens och dess medlemsstaters säkerhetsbehov och komponentens smidiga drift och att dessa åtgärder tillämpas i enlighet med begreppet säkerhet på djupet. åtgärdernas effektivitet ska utvärderas kontinuerligt. Förfarandet för säkerhetsriskbedömning och säkerhetsriskhantering ska genomföras gemensamt som ett upprepat förfarande av den berörda komponentens intressenter.

i) Styrelsen för säkerhetsackreditering ska fatta beslut om säkerhetsackreditering med strikt oberoende, även i förhållande till kommissionen och andra organ med ansvar för att genomföra den berörda komponenten och tillhandahålla därtill hörande tjänster samt i förhållande till byråns verkställande direktör och styrelse.

j) Säkerhetsackrediteringen ska genomföras med vederbörligt beaktande av behovet av lämplig samordning mellan kommissionen och de myndigheter som ansvarar för säkerhetsreglernas tillämpning.

k) den säkerhetsackreditering för Egnos som utförs av styrelsen för säkerhetsackreditering ska inte påverka den

ackreditering för luftfart som utförs av Europeiska byrån för luftfartssäkerhet.

Artikel 38

Uppgifter för styrelsen för säkerhetsackreditering

1. Styrelsen för säkerhetsackreditering ska utföra sina uppgifter utan att det påverkar kommissionens ansvar eller det ansvar som anförtrotts byråns andra organ, särskilt i säkerhetsfrågor, och utan att det påverkar medlemsstaternas befogenheter för säkerhetsackreditering.

2. Styrelsen för säkerhetsackreditering ska ha följande uppgifter:

a) Fastställa och godkänna en policy för säkerhetsackreditering som anger

i) omfattningen av den verksamhet som krävs för att utföra och upprätthålla ackrediteringen av programmets komponenter eller delar av dessa komponenter och eventuella sammankopplingar mellan dem och andra system eller komponenter,

ii) ett förfarande för säkerhetsackreditering av programmets komponenter eller delar av dessa komponenter, med en detaljnivå som motsvarar den erforderliga säkerhetsnivån och med tydliga uppgifter om villkoren för ackreditering,

iii) uppgifterna för berörda parter som deltar i ackrediteringsförfarandet,

iv) en tidsplan för ackrediteringen som stämmer överens med programkomponenternas etapper, särskilt när det gäller utbyggnad av infrastruktur, tillhandahållande av tjänster samt utveckling, och

v) principerna för säkerhetsackreditering av nät som är anslutna till system som inrättats inom ramen för programmets komponenter eller delar av dessa komponenter och av utrustning som är ansluten till system som inrättats genom dessa komponenter, som ska utföras av medlemsstaternas nationella enheter med behörighet i säkerhetsfrågor.

b) Fatta beslut om säkerhetsackreditering, särskilt om godkännande av satellituppskjutningar, tillstånd att sköta driften av system som inrättats inom ramen för programmets komponenter eller delar av dessa komponenter i olika konfigurationer och för de olika tjänster som de tillhandahåller, inbegripet signalen i rymden, samt tillstånd att sköta driften av markstationerna.

c) Fatta beslut om nät och utrustning som är anslutna till den PRS-tjänst som avses i artikel 45, eller till någon annan säker tjänst med ursprung i programmets komponenter, endast om tillstånd för organ att utveckla eller tillverka känslig PRS- teknik, PRS-mottagare eller PRS-säkerhetsmoduler, eller någon annan teknik eller utrustning som ska kontrolleras enligt de allmänna säkerhetskrav som avses i artikel 34.2, med beaktande av råd som lämnas av nationella enheter med behörighet i säkerhetsfrågor och de övergripande säkerhetsriskerna.

d) Xxxxxxxx och, såvida det inte rör sig om dokument som kommissionen ska anta enligt artikel 34.1b i denna förordning och artikel 8 i beslut nr 1104/2011/EU, godkänna all dokumentation om säkerhetsackreditering.

e) Inom ramen för sin behörighet ge kommissionen rådgivning vid utarbetandet av utkast till sådana akter som avses i artikel 34.2 i denna förordning och artikel 8 i beslut nr 1104/2011/EU, bland annat för fastställande av säkra driftsmetoder, och redovisa sin sammanfattande ståndpunkt.

f) Granska och godkänna den säkerhetsriskbedömning som gjorts i enlighet med det övervakningsförfarande som avses i artikel 37 h i denna förordning, med beaktande av överensstämmelsen med de dokument som avses i led c i den här punkten och dem som utarbetats i enlighet med artikel 34.2 i denna förordning och artikel 8 i beslut nr 1104/2011/ EU, samt samarbeta med kommissionen för att fastställa riskminskningsåtgärder.

g) Kontrollera genomförandet av säkerhetsåtgärder avseende säkerhetsackrediteringen av programmets komponenter genom att själv genomföra eller stödja säkerhetsbedömningar, inspektioner, revisioner eller översyner i enlighet med artikel 42.2 i denna förordning.

h) Stödja urvalet av godkända produkter och åtgärder som skyddar mot elektronisk avlyssning (Tempest) och av godkända kryptoprodukter som används för att säkra programmets komponenter.

i) Godkänna eller i tillämpliga fall delta i ett gemensamt godkännande, tillsammans med relevanta enheter med behörighet i säkerhetsfrågor, av sammankopplingen mellan de system som inrättats inom ramen för programmets komponenter eller delar av dessa komponenter och andra system.

j) Xxxxx överens med den berörda medlemsstaten om den förlaga för åtkomstkontroll som avses i artikel 42.4.

k) Utarbeta riskrapporter och informera kommissionen, styrelsen och den verkställande direktören om sin riskbedömning och ge dem råd om olika alternativ för hantering av kvarstående risker i samband med ett visst beslut om säkerhetsack­ reditering.

l) I nära samarbete med kommissionen bistå rådet och den höga representanten vid genomförandet av beslut (Gusp) 2021/698, efter särskild förfrågan från rådet eller den höga representanten.

m) Bedriva de samråd som är nödvändiga för att den ska kunna utföra sina uppgifter.

n) anta och offentliggöra sin arbetsordning.

3. Utan att det påverkar medlemsstaternas befogenheter och ansvar ska ett underordnat organ som företräder medlemsstaterna inrättas under överinseende av styrelsen för säkerhetsackreditering för att utföra särskilt följande uppgifter:

a) Förvaltning av programmets kryptonycklar för flygning.

b) Kontroll, övervakning och bedömning av huruvida förfaranden för redovisning, säker hantering, förvaring, distribution och bortskaffande av Xxxxxxxx PRS-nycklar har fastställts och tillämpas.

Artikel 39

Sammansättning av styrelsen för säkerhetsackreditering

1. Styrelsen för säkerhetsackreditering ska bestå av en företrädare för varje medlemsstat, en företrädare för kommissionen och en företrädare för den höga representanten. Mandattiden för ledamöterna i styrelsen för säkerhetsackre­ ditering ska vara fyra år med möjlighet till förlängning.

2. deltagande i möten i styrelsen för säkerhetsackreditering ska utgå från principen om behovsenlig behörighet. I

förekommande fall får företrädare för ESa och företrädare för byrån som inte är involverade i säkerhetsackreditering bjudas in att delta i mötena i styrelsen för säkerhetsackreditering som observatörer. Undantagsvis får även företrädare för unionsorgan, tredjeländer eller internationella organisationer inbjudas att närvara vid möten i styrelsen för säkerhetsackre­ ditering som observatörer för ärenden som direkt avser dessa tredjeländer eller internationella organisationer, särskilt frågor som rör infrastruktur som tillhör dem eller som är belägen på deras territorium. arrangemangen för sådant deltagande av företrädare för tredjeländer eller internationella organisationer och villkoren för deltagande ska fastställas i relevanta avtal och ska vara förenliga med arbetsordningen för styrelsen för säkerhetsackreditering.

Artikel 40

Omröstningsregler för styrelsen för säkerhetsackreditering

Om samförstånd enligt den allmänna princip som avses i artikel 37 b i denna förordning inte kan nås ska styrelsen för säkerhetsackreditering fatta beslut med kvalificerad majoritet i enlighet med artikel 16 i EU-fördraget. Kommissionens företrädare och den höga representantens företrädare ska inte rösta. Ordföranden för styrelsen för säkerhetsackreditering ska på dess vägnar underteckna de beslut som antas av styrelsen för säkerhetsackreditering.

Artikel 41

Delgivning och verkan av beslut som fattas av styrelsen för säkerhetsackreditering

1. Beslut som fattas av styrelsen för säkerhetsackreditering ska riktas till kommissionen.

2. Kommissionen ska fortlöpande hålla styrelsen för säkerhetsackreditering underrättad om konsekvenserna av eventuella beslut som planerats av denna styrelse för det korrekta genomförandet av programmets komponenter och för genomförandet av planerna för hantering av kvarstående risker. Styrelsen för säkerhetsackreditering ska beakta alla sådana uppgifter från kommissionen.

3. Kommissionen ska utan dröjsmål hålla Europaparlamentet och rådet underrättade om hur antagandet av beslut om säkerhetsackreditering påverkar det korrekta genomförandet av programmets komponenter. Om kommissionen anser att ett beslut som fattats av styrelsen för säkerhetsackreditering i betydande grad kan påverka komponenternas korrekta genomförande, t.ex. i fråga om kostnader, tidsplaner eller prestation, ska den omedelbart informera Europaparlamentet och rådet.

4. Styrelsen ska regelbundet informeras om hur arbetet i styrelsen för säkerhetsackreditering fortskrider.

5. Tidsplanen för arbetet i styrelsen för säkerhetsackreditering ska inte ha någon negativ inverkan på tidsplanen för verksamheterna i det arbetsprogram som avses i artikel 100.

Artikel 42

Medlemsstaternas roll när det gäller säkerhetsackreditering

1. Medlemsstaterna ska till styrelsen för säkerhetsackreditering överlämna all information som de anser vara relevant för säkerhetsackreditering.

2. Enligt överenskommelse med och under tillsyn av nationella enheter med behörighet i säkerhetsfrågor ska medlemsstaterna ge av styrelsen för säkerhetsackreditering vederbörligen bemyndigade personer tillgång till alla uppgifter och alla områden och platser knutna till säkerheten inom system som omfattas av respektive medlemsstats jurisdiktion i enlighet med dess nationella lagar och andra författningar, vilket inbegriper säkerhetsinspektioner, revisioner och tester som beslutats av styrelsen för säkerhetsackreditering samt den process för övervakning av säkerhetsrisker som avses i artikel 37 h. denna tillgång ska ske utan åtskillnad på grund av medlemsstaternas medborgares nationalitet.

3. de revisioner och tester som avses i punkt 2 ska utföras i enlighet med principerna att

a) vikten av säkerhet och en effektiv riskhantering inom de inspekterade enheterna ska betonas,

b) man ska rekommendera motåtgärder för att minska de specifika konsekvenserna av att de säkerhetsskyddsklassificerade uppgifternas konfidentialitet, riktighet eller tillgänglighet går förlorad.

4. Varje medlemsstat ska ansvara för utformandet av en förlaga för åtkomstkontroll som ska ge en översikt eller en förteckning över de områden eller platser som ska ackrediteras. Överenskommelse om förlagan för åtkomstkontroll ska nås i förväg mellan medlemsstaterna och styrelsen för säkerhetsackreditering, för att därigenom säkerställa att alla medlemsstater håller samma nivå på åtkomstkontrollen.

5. Medlemsstaterna ska på lokal nivå ansvara för säkerhetsackrediteringen av de platser inom deras territorium som ingår i området för programkomponenternas säkerhetsackreditering och i detta syfte rapportera till styrelsen för säkerhets­ ackreditering.

KAPITEL III

Skydd av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter

Artikel 43

Skydd av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter

1. Utbytet av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter med anknytning till programmet ska omfattas av ett internationellt avtal mellan unionen och ett tredjeland eller en internationell organisation om utbyte av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter eller, i tillämpliga fall, av ett arrangemang mellan den behöriga unionsinstitutionen eller det behöriga unionsorganet och de behöriga myndigheterna i ett tredjeland eller en internationell organisation om utbyte av säkerhets­ skyddsklassificerade uppgifter och av villkoren i detta.

2. Fysiska personer som är bosatta och juridiska personer som är etablerade i tredjeländer får hantera säkerhetsskydds­ klassificerade EU-uppgifter avseende programmet endast om de i dessa länder omfattas av säkerhetsbestämmelser som säkerställer en skyddsnivå som är åtminstone likvärdig den som tillhandahålls genom kommissionens säkerhetsbe­ stämmelser i beslut (EU, Euratom) 2015/444 och rådets säkerhetsbestämmelser enligt bilagorna till beslut 2013/488/EU. Likvärdigheten när det gäller säkerhetsbestämmelser som tillämpas i ett tredjeland eller i en internationell organisation ska fastställas i ett informationssäkerhetsavtal, som om det är relevant inbegriper frågor som rör industrisäkerhet, som slutits mellan unionen och det tredjelandet eller den internationella organisationen i enlighet med det förfarande som föreskrivs i artikel 218 i EUF-fördraget och med beaktande av artikel 13 i beslut 2013/488/EU.

3. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 13 i beslut 2013/488/EU och bestämmelserna om industrisäkerhet enligt beslut (EU, Euratom) 2015/444 får en fysisk eller juridisk person, ett tredjeland eller en internationell organisation ges tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter när det, utifrån en bedömning från fall till fall, anses nödvändigt beroende på uppgifternas karaktär och innehåll, mottagarens behovsenliga behörighet och den fördel som det innebär för unionen.

aVdELNING VI

XXXXXXX OCH EGNOS

Artikel 44

Stödberättigande åtgärder

Utnyttjandet av Xxxxxxx och Xxxxx ska omfatta följande stödberättigande åtgärder:

a) Förvaltning, drift, underhåll, löpande förbättring, utveckling och skydd av den rymdbaserade infrastrukturen, inklusive uppgraderingar samt hantering av infrastrukturens åldrande.

b) Förvaltning, drift, underhåll, löpande förbättring, utveckling och skydd av markinfrastrukturen, särskilt markcentrum och markstationer som avses i genomförandebeslut (EU) 2016/413 eller kommissionens genomförandebeslut (EU) 2017/1406 (45), nät, inklusive uppgraderingar samt hantering av infrastrukturens åldrande.

c) Utveckling av framtida generationer av systemen och utveckling av de tjänster som tillhandahålls av Xxxxxxx och Egnos, även med hänsyn till relevanta intressenters behov; detta ska inte påverka framtida beslut om unionens budgetplan.

d) Xxxx i utarbetandet av Xxxxxxxx och Egnos tillämpningar nedströms och i utarbetandet och utvecklingen av grundläggande tekniska inslag, såsom Galileokompatibla chipset och mottagare.

e) Stöd till certifierings- och standardiseringsverksamhet med koppling till Xxxxxxx och Egnos, i synnerhet i transportsektorn.

(45) Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2017/1406 av den 31 juli 2017 om lokalisering av Egnossystemets markinfrastruktur (EUT L 200, 1.8.2017, s. 4).

f) Ett kontinuerligt tillhandahållande av Xxxxxxx- och Egnostjänster och, i komplementaritet med initiativ från medlemsstater och den privata sektorn, marknadsutveckling av dessa tjänster, i synnerhet i syfte att maximera den samhällsekonomiska nyttan enligt artikel 4.1 b.

g) Samarbete med andra regionala eller globala satellitnavigeringssystem, inbegripet för att underlätta samverkansförmåga och driftskompatibilitet.

h) Inslag för att övervaka systemens tillförlitlighet och utnyttjandet av dem samt tjänsternas prestation.

i) Verksamhet rörande tillhandahållandet av tjänster och samordningen av utvidgningen av tjänsternas täckning.

Artikel 45

Tjänster som tillhandahålls genom Galileo

1. de tjänster som tillhandahålls genom Xxxxxxx ska omfatta följande:

a) En öppen Galileotjänst (Galileo Open Service, GOS) som ska vara avgiftsfri för användarna och som ska tillhandahålla positionsbestämnings- och synkroniseringsuppgifter huvudsakligen avsedda för satellitnavigeringstillämpningar med stor volym för konsumentbruk.

b) En högprecisionstjänst (High accuracy Service,

HaS)

som ska vara avgiftsfri för användarna och som genom

kompletterande uppgifter sända via ett ytterligare frekvensband tillhandahåller positionsbestämnings- och synkroniser­ ingsuppgifter med hög precision huvudsakligen avsedda för satellitnavigeringstillämpningar för yrkesmässigt eller affärsmässigt bruk.

c) En signalautentiseringstjänst (Signal authentication Service, SaS), baserad på krypterade koder i signalerna, som huvudsakligen är avsedd för satellitnavigeringstillämpningar för yrkesmässigt eller affärsmässigt bruk.

d) En offentlig reglerad tjänst (Public Regulated Service, PRS) som ska vara förbehållen användare med myndighetstillstånd, för känsliga tillämpningar med stort behov av tjänstekontinuitet, inbegripet på säkerhets- och försvarsområdet, som använder starka, krypterade signaler. Tjänsten ska vara avgiftsfri för medlemsstaterna, rådet, kommissionen, utrikestjänsten och, i tillämpliga fall, vederbörligen bemyndigade unionsorgan. Frågan om huruvida avgifter ska tillämpas på de andra PRS-deltagare som avses i artikel 2 i beslut nr 1104/2011/EU ska bedömas från fall till fall, och lämpliga bestämmelser ska fastställas i de avtal som ingås enligt artikel 3.5 i det beslutet. Tillträde till PRS ska regleras i enlighet med beslut nr 1104/2011/EU.

e) En larmtjänst (Emergency Service, ES) som ska vara avgiftsfri för användarna och som via rundradio ska sända signaler med varningar om naturkatastrofer eller andra nödsituationer inom vissa områden. den ska i förekommande fall tillhandahållas i samarbete med medlemsstaternas nationella civilskyddsmyndigheter.

f) En tidsbestämningstjänst (Timing Service, TS), som ska vara avgiftsfri för användarna och ge en korrekt och tillförlitlig referenstid och håller koordinerad universell tid, för att underlätta utvecklingen av tillämpningar för tidsbestämning som bygger på Xxxxxxx och användning i kritiska tillämpningar.

2. Xxxxxxx ska också bidra till följande:

a) Cospas-Sarsat-systemets sök- och räddningstjänst (Search and Rescue Support Service,

SaR),

vilket innebär att

nödsignaler från radiosändare kan fångas upp och meddelanden sändas till dessa sändare via en returlänk.

b) Integritetsövervakningstjänster som är standardiserade på unionsnivå eller internationell nivå för användning inom tjänster för skydd av människoliv på grundval av signalerna från den öppna Galileotjänsten och i kombination med Egnos och andra satellitnavigeringssystem.

c) Rymdväderinformationstjänster via GNSS-tjänstecentrumet enligt genomförandebeslut (EU) 2016/413 och tjänster för tidig varning via Xxxxxxxx markinfrastruktur, som huvudsakligen syftar till att minska de potentiella riskerna för användarna av de tjänster som tillhandahålls av Galileo och andra globala rymdrelaterade satellitnavigeringssystem.

Artikel 46

Tjänster som tillhandahålls genom Egnos

1. de tjänster som tillhandahålls genom Egnos ska omfatta följande:

a) En öppen Egnostjänst (Egnos Open Service, EOS) som ska vara fri från direkta användaravgifter och som ska tillhandahålla positionsbestämnings- och synkroniseringsuppgifter huvudsakligen avsedda för satellitnavigeringstil­ lämpningar med stor volym för konsumentbruk.

b) Egnos tjänst för dataåtkomst (Egnos data access Service, Edas) som ska vara fri från direkta användaravgifter och som ska tillhandahålla positionsbestämnings- och synkroniseringsuppgifter huvudsakligen avsedda för satellitnavigeringstil­ lämpningar för yrkesmässigt eller affärsmässigt bruk, som erbjuder bättre prestation och data med större mervärde än vad som ingår i EOS.

c) En tjänst för skydd av människoliv (Safety of Life Service, SoL), som ska vara fri från direkta användaravgifter och ska tillhandahålla positionsbestämnings- och tidssynkroniseringsuppgifter med hög kontinuitet, tillgänglighet och noggrannhet, och som ska omfatta en integritetsfunktion som varnar användaren vid störningar av, eller värden utanför toleranserna i signalerna från, Galileo och andra globala system för satellitnavigering, som Egnos förstärker i täckningsområdet, främst avsedd för användare för vilka säkerhet är avgörande, särskilt inom sektorn för civil luftfart för flygtrafiktjänster, i enlighet med Icaos standarder, eller inom andra transportsektorer.

2. de tjänster som avses i punkt 1 ska med förtur täcka alla de medlemsstatsterritorier som är geografiskt belägna i

Europa, vilket här inbegriper Cypern, azorerna, Kanarieöarna och Madeira, senast i slutet av 2026.

3. Egnos geografiska täckning får utvidgas till att omfatta andra regioner i världen, i synnerhet territorier i kandidatländer, i tredjeländer som är associerade till det gemensamma europeiska luftrummet och i tredjeländer som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, med förbehåll för den tekniska genomförbarheten och i enlighet med de säkerhetskrav som avses i artikel 34.2 och för SoL-tjänsten på grundval av internationella avtal.

4. Kostnaderna för utvidgningen av Egnos geografiska täckning enligt punkt 3 i denna artikel, inklusive de driftskostnader som hör samman med dessa regioner, ska inte täckas av den budget som avses i artikel 11. Kommissionen ska överväga andra program eller instrument för att finansiera sådan verksamhet. En sådan utvidgning får inte försena tillhandahållandet av de tjänster som avses i punkt 1 i den här artikeln på alla delar av medlemsstaternas territorier som är geografiskt belägna i Europa.

Artikel 47

Genomförandeåtgärder för Xxxxxxx och Egnos

Om det är nödvändigt för ett väl fungerande Xxxxxxx och Egnos och för att de ska spridas på marknaden, ska kommissionen genom genomförandeakter, i förekommande fall, anta nödvändiga åtgärder för att

a) hantera och minska riskerna i samband med driften av Xxxxxxx och Egnos, särskilt för att säkerställa tjänsternas kontinuitet,

b) fastställa de beslutssteg som är avgörande för att övervaka och utvärdera Xxxxxxxx och Egnos genomförande,

c) bestämma lokaliseringen av centrumen i Galileos och Egnos markinfrastruktur i enlighet med säkerhetskraven, genom en öppen och transparent process, och säkerställa driften av dem, och

d) fastställa de tekniska och operativa specifikationerna för de tjänster som avses i artikel 45.1 c, e och f och 45.2 c.

dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.3.

Artikel 48

Samverkansförmåga, driftskompatibilitet och standardisering

1. Xxxxxxx och Egnos och de tjänster som dessa tillhandahåller ska ha fullständig teknisk samverkansförmåga och driftskompatibilitet, även på användarnivå.

2. Xxxxxxx och Egnos och de tjänster som dessa tillhandahåller ska ha samverkansförmåga och driftskompatibilitet med andra satellitnavigeringssystem och med konventionella hjälpmedel för radionavigation, om de nödvändiga kraven och villkoren avseende sådan samverkansförmåga och driftskompatibilitet fastställs i internationella avtal.

aVdELNING VII

COPERNICUS

KAPITEL I

Allmänna bestämmelser

Artikel 49

Copernicus tillämpningsområde

1. Xxxxxxxxxx ska genomföras med utgångspunkt i tidigare investeringar, inbegripet av intressenter som ESa och Eumetsat och, när det är lämpligt och kostnadseffektivt, med utnyttjande av medlemsstaternas nationella eller regionala kapacitet och med beaktande av kapaciteten hos kommersiella leverantörer av jämförbara data och jämförbar information, samt behovet av att främja konkurrens och marknadsutveckling, samtidigt som möjligheterna för europeiska användare maximeras.

2. Xxxxxxxxxx ska tillhandahålla data och information utgående från Copernicusanvändarnas behov enligt en policy för avgiftsfria fullständiga och öppna data.

3. Xxxxxxxxxx ska stödja utformningen, genomförandet och övervakningen av unionens och dess medlemsstaters politik, särskilt på områdena miljö, klimatförändringar, hav, sjöfart, atmosfär, jordbruks- och landsbygdsutveckling, bevarande av kulturarvet, civilskydd, infrastrukturövervakning, trygghet och säkerhet samt den digitala ekonomin, i syfte att ytterligare minska den administrativa bördan.

4. Copernicus ska bestå av följande delar:

a) datainsamling, som ska omfatta

i) utveckling och drift av Copernicus Sentinels,

ii) åtkomst till rymdbaserade jordobservationsdata från tredje part,

iii) åtkomst till fältdata och andra hjälpdata.

b) data- och informationsbehandling via Copernicustjänster, som ska omfatta verksamhet för att generera information med mervärde till stöd för miljöövervakning, miljörapportering och säkerställande av efterlevnaden av miljölagstiftningen samt civilskydd och säkerhetstjänster.

c) dataåtkomst och distribution, som ska omfatta infrastruktur och tjänster för att säkerställa sökning, visning, åtkomst till, distribution, utnyttjande och långsiktigt bevarande av Copernicusdata och Copernicusinformation på ett användarvänligt sätt.

d) användarupptagning, marknadsutveckling och kapacitetsuppbyggnad i enlighet med artikel 28.6, som ska omfatta relevanta verksamheter, resurser och tjänster för att främja Copernicus, Copernicusdata och Copernicustjänster samt tillhörande tillämpningar nedströms och deras utveckling på alla nivåer för att maximera den samhällsekonomiska nyttan enligt artikel 4.1, samt insamling och analys av Copernicusanvändarnas behov.

5. Xxxxxxxxxx ska främja internationell samordning av observationssystem och informationsutbyte i samband därmed för att stärka dess globala dimension och komplementaritet med beaktande av internationella avtal och samordnings­ processer.

KAPITEL II

Stödberättigande åtgärder

Artikel 50

Stödberättigande åtgärder för datainsamling

Stödberättigande åtgärder inom Copernicus ska omfatta följande:

a) åtgärder för att säkerställa förbättrad kontinuitet i befintliga Copernicus Sentineluppdrag och utveckla, skjuta upp, underhålla och driva fler Copernicus Sentinels för att utvidga observationstäckningen och då särskilt prioritera observationskapacitet för övervakning av antropogena utsläpp av CO2 och andra utsläpp av växthusgaser, och möjliggöra övervakning av polarområdena och innovativa miljötillämpningar inom förvaltningen av jordbruks-, skogs- och vattenresurser samt marina resurser och kulturarvet.

b) åtgärder för att ge åtkomst till Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx och Copernicustredjepartsinformation som är nödvändiga för att generera Copernicustjänsterna eller för användning inom unionens institutioner, organ och decentraliserade tjänster samt, när det är lämpligt och kostnadseffektivt, nationella eller regionala offentliga organ.

c) åtgärder för att tillhandahålla och samordna åtkomsten till Copernicusfältdata och andra hjälpdata som är nödvändiga för att generera, kalibrera och validera Copernicusdata och Copernicusinformation, inbegripet att, när det är lämpligt och kostnadseffektivt, använda befintlig nationell kapacitet och undvika dubblering.

Artikel 51

Stödberättigande åtgärder för Copernicustjänster

1. Stödberättigande åtgärder inom ramen för Copernicustjänster ska inbegripa:

a) Tjänster för miljöövervakning, miljörapportering och säkerställande av efterlevnaden av miljölagstiftningen som omfattar

i) atmosfärövervakning på en global nivå för att ge information om luftkvalitet med särskilt fokus på europeisk nivå, och atmosfärens sammansättning,

ii) havsmiljöövervakning, som ger information om ocean-, havs- och kustekosystemens tillstånd och dynamik och om deras resurser och bruk,

iii) landmiljöövervakning och jordbruk, som ger information om marktäckning, markanvändning och ändringar av markanvändning, kulturarvsplatser, markrörelser, stadsområden, vattenkvantitet och vattenkvalitet på inre vattenvägar, skogar, jordbruk och andra naturresurser, biologisk mångfald och kryosfär, och

iv) övervakning av klimatförändringar, som ger information om antropogena utsläpp av CO2 och andra utsläpp och annan absorption av växthusgaser, väsentliga klimatvariabler, klimatreanalyser, säsongsprognoser, klimatprognoser och orsaker, information om förändringar i polarområdena och arktis samt indikatorer i relevant tids- och rumsskala.

b) Katastrofinsatstjänster, som ska ge information till stöd för och i samordning med myndigheter med ansvar för civilskydd, för att stödja civilskydd och katastrofinsatser (förbättrade system för tidig varning och krishantering) samt förebyggande åtgärder och beredskapsåtgärder (risk- och återhämtningsanalyser) för olika slags katastrofer.

c) Säkerhetstjänsten, som stöder övervakningen inom unionen och vid dess yttre gränser, övervakning till sjöss, unionens yttre åtgärder som svar på unionens säkerhetsutmaningar samt målen för och åtgärderna inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.

2. Kommissionen ska, i förekommande fall med stöd av extern oberoende expertis, säkerställa att Copernicustjänsterna är relevanta genom att

a) validera den tekniska genomförbarheten och ändamålsenligheten med avseende på de krav som uttrycks av användargrupperna,

b) bedöma metoder och lösningar som föreslås eller verkställs för att tillmötesgå användargruppernas krav och nå programmets mål.

Artikel 52

Stödberättigande åtgärder för åtkomst till och distribution av data och information

1. Xxxxxxxxxx ska inbegripa åtgärder för att ge förbättrad åtkomst till alla Copernicusdata och all Xxxxxxxxxxxxx formation och i förekommande fall tillhandahålla ytterligare infrastruktur och tjänster för att främja distribution av, åtkomst till och användning av dessa data och denna information.

2. När Copernicusdata eller Copernicusinformation anses vara säkerhetskänsliga i den mening som avses i artiklarna 12–16 i delegerad förordning (EU) nr 1159/2013 får kommissionen anförtro upphandlingen av, övervakningen av insamlingen av, åtkomsten till och distributionen av dessa data och denna information till en eller flera förvaltare. Sådana förvaltare ska upprätta och underhålla ett register över ackrediterade användare och bevilja åtkomst till skyddade data genom ett separat arbetsflöde.

KAPITEL III

Copernicus datapolicy

Artikel 53

Policy för Copernicusdata och Copernicusinformation

1. Copernicusdata och Copernicusinformation ska tillhandahållas Copernicusanvändarna enligt följande policy för fullständiga, avgiftsfria och öppna data:

a) Copernicusanvändarna får avgiftsfritt och i hela världen återge, distribuera, offentliggöra, anpassa och ändra alla Copernicusdata och all Copernicusinformation och kombinera dem med andra data och annan information.

b) Policyn för fullständiga, avgiftsfria och öppna data ska förenas med följande begränsningar:

i) Format, aktualitet och spridningsegenskaper för Xxxxxxxxxxxxxx och Copernicusinformation ska fastställas på förhand.

ii) Licensvillkor för Copernicustredjepartsdata och Copernicustredjepartsinformation som används vid sammanställningen av Copernicusinformation ska följas i tillämpliga fall.

iii) Säkerhetsbegränsningar gäller enligt de allmänna säkerhetskrav som avses i artikel 34.2.

iv) Skyddet mot risken för störningar i det system som sammanställer eller tillgängliggör Copernicusdata och Copernicusinformation samt av själva uppgifterna ska säkerställas.

v) Skyddet av tillförlitlig åtkomst till Copernicusdata och Copernicusinformation för europeiska användare ska säkerställas.

2. Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 105 för att komplettera de särskilda bestämmelser som fastställs i punkt 1 i den här artikeln vad gäller specifikationer, villkor och förfaranden för åtkomst till och användning av Copernicusdata och Copernicusinformation.

3. Om det är nödvändigt av tvingande skäl till skyndsamhet, ska det förfarande som anges i artikel 106 tillämpas på delegerade akter som antas enligt den här artikeln.

4. Kommissionen ska utfärda licenser och meddelanden för åtkomst till och användning av Copernicusdata och Copernicusinformation, inklusive klausuler om källangivelse, i överensstämmelse med Xxxxxxxxxx datapolicy enligt denna förordning och tillämpliga delegerade akter som antagits enligt punkt 2.

aVdELNING VIII

PROGRAMMETS ÖVRIGA KOMPONENTER

KAPITEL I

Rymdlägesbild (SSA)

avsnitt 1

Delkomponenten SST

Artikel 54

Tillämpningsområde för delkomponenten SST

1. delkomponenten SST ska stödja följande verksamhet:

a) Upprättande, utveckling och drift av ett nät av medlemsstaternas markbaserade och/eller rymdbaserade SST-sensorer, inbegripet sensorer som utvecklats av ESa eller den privata sektorn i unionen och nationellt drivna unionssensorer, för att övervaka och spåra rymdföremål och utarbeta en europeisk förteckning över rymdföremål.

b) Bearbetning och analys av SST-data på nationell nivå för att ta fram den SST-information och de SST-tjänster som avses i artikel 55.1.

c) Tillhandahållande av sådana SST-tjänster som avses i artikel 55.1 till de användare som avses i artikel 56.

d) Övervakning av och eftersträvande av synergier med initiativ som främjar utveckling och införande av teknik för avveckling av rymdfarkoster i slutet av sin operativa livslängd och av tekniska system för förebyggande och bortskaffande av rymdskrot samt med internationella initiativ inom området för rymdtrafikledning.

2. delkomponenten SST ska också tillhandahålla tekniskt och administrativt stöd för att säkerställa övergången mellan

programmet och den ram till stöd för rymdövervakning och spårning som inrättades genom beslut nr 541/2014/EU.

Artikel 55

SST-tjänster

1. SST-tjänsterna ska omfatta:

a) Bedömning av risken för kollision mellan rymdfarkoster eller mellan rymdfarkoster och rymdskrot och eventuellt utfärdande av kollisionsvarningar under uppskjutning, tidig omloppsfas, höjning av omloppsbana, drift i omloppsbana och avvecklingsfas av rymdfarkoster efter uppdraget.

b) Upptäckt och karakterisering av fragmentering, sönderbrytningar eller kollisioner i omloppsbana.

c) Bedömning av risken för okontrollerade återinträden av rymdföremål och rymdskrot i jordens atmosfär och framställande av tillhörande information, inbegripet en uppskattning av tidsramen och den sannolika platsen för det eventuella nedslaget.

d) Utarbetande av verksamheter för att förbereda

i) en minskning av den mängd rymdskrot som genereras, och

ii) sanering av rymdskrot genom hantering av befintligt rymdskrot.

2. SST-tjänsterna ska tillhandahållas avgiftsfritt och vara tillgängliga när som helst utan avbrott och vara anpassade till behoven hos de användare som avses i artikel 56.

3. Medlemsstater som deltar i delkomponenten SST, kommissionen och, vid behov, SST:s kontaktpunkt som avses i artikel 59.1, ska inte hållas ansvariga för

a) skador på grund av frånvaro av eller avbrott i tillhandahållandet av SST-tjänster,

b) förseningar vid tillhandahållandet av SST-tjänster,

c) felaktigheter i den information som tillhandahålls genom SST-tjänsterna, eller

d) åtgärder som vidtagits med anledning av tillhandahållandet av SST-tjänster.

Artikel 56

SST-användare

1. Unionens SST-användare ska omfatta:

a) SST:s kärnanvändare: medlemsstaterna, utrikestjänsten, kommissionen, rådet, byrån samt offentliga och privata rymdfarkostägare och rymdfarkostoperatörer som är etablerade i unionen.

b) SST:s icke-kärnanvändare: andra offentliga och privata enheter som är etablerade i unionen.

SST:s kärnanvändare ska ha tillgång till alla SST-tjänster som avses i artikel 55.1.

SST:s icke-kärnanvändare får ha tillgång till de SST-tjänster som avses i artikel 55.1 b, c och d.

2. Internationella SST-användare ska omfatta tredjeländer, internationella organisationer som inte har sitt huvudkontor i unionen och privata enheter som inte är etablerade i unionen. de ska ha tillgång till SST-tjänster som avses i artikel 55.1 d på följande villkor:

a) Tredjeländer och internationella organisationer som inte har sitt huvudkontor i unionen får ha tillgång till SST-tjänster i enlighet med artikel 8.2.

b) Privata enheter som inte är etablerade i unionen får ha tillgång till SST-tjänster förutsatt att ett internationellt avtal har ingåtts av unionen i enlighet med artikel 8.2 med det tredjeland där de är etablerade vari de beviljas sådan tillgång.

Inget internationellt avtal ska krävas för tillgång till offentligt tillgängliga SST-tjänster som avses i artikel 55.1 a, b och c.

3. Kommissionen får genom genomförandeakter anta närmare bestämmelser om tillgången till SST-tjänster och de

relevanta förfarandena. artikel 107.3.

dessa

genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i

Artikel 57

Medlemsstaternas deltagande i delkomponenten SST

1. de medlemsstater som vill delta i tillhandahållandet av de SST-tjänster som avses i artikel 55.1 och som täcker alla

omloppsbanor ska lämna in ett enda gemensamt förslag till kommissionen, där de visar överensstämmelse med följande kriterier:

a) Medlemsstaten äger eller har tillgång till lämpliga SST-sensorer som är tillgängliga för delkomponenten SST och de personella resurser som krävs för att driva dem, eller tillräcklig kapacitet för operativ analys och databehandling som särskilt utformats för SST och som är tillgänglig för delkomponenten SST.

b) En inledande säkerhetsriskbedömning av alla SST-tillgångar har utförts och validerats av den berörda medlemsstaten.

c) det finns en handlingsplan som beaktar den samordningsplan som har antagits i enlighet med artikel 6 i beslut nr 541/2014/EU, för genomförandet av den verksamhet som anges i artikel 54 i denna förordning.

d) de olika verksamheterna har fördelats mellan de expertgrupper som har utsetts i enlighet med artikel 58 i denna förordning.

e) det finns bestämmelser om det datautbyte som behövs för att uppnå de mål som avses i artikel 4 i denna förordning.

Vad gäller kriterierna i första stycket a och b ska de medlemsstater som vill delta i tillhandahållandet av SST-tjänster visa överensstämmelse med dessa kriterier separat.

Vad gäller kriterierna i första stycket c, d och e ska alla medlemsstater som vill delta i tillhandahållandet av SST-tjänster visa överensstämmelse med dessa kriterier kollektivt.

2. Kriterierna i punkt 1 första stycket a och b i denna artikel ska anses vara uppfyllda av de medlemsstater som deltar i delkomponenten SST vars utsedda nationella enheter är medlemmar av det konsortium som inrättats enligt artikel 7.3 i beslut nr 541/2014/EU från och med den 12 maj 2021.

3. Om inget gemensamt förslag har lämnats in i enlighet med punkt 1 eller om kommissionen anser att det gemensamma förslaget inte uppfyller de kriterier som avses i punkt 1, får minst fem medlemsstater lägga fram ett nytt gemensamt förslag till kommissionen, där de visar överensstämmelse med de kriterier som avses i punkt 1.

4. Kommissionen får genom genomförandeakter anta närmare bestämmelser om de förfaranden och inslag som avses i punkterna 1–3 i denna artikel. dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.3.

Artikel 58

Organisatorisk ram för medlemsstaternas deltagande i delkomponenten SST

1. Varje medlemsstat som har lämnat in ett gemensamt förslag som av kommissionen har konstaterats uppfylla kriterierna enligt artikel 57.1 eller som har valts ut av kommissionen enligt det förfarande som avses i artikel 57.3 ska utse en ansvarig nationell enhet som är etablerad på dess territorium för att företräda den. den utsedda ansvariga nationella enheten ska vara en medlemsstats myndighet eller ett organ som anförtrotts myndighetsutövning.

2. de ansvariga nationella enheter som har utsetts i enlighet med punkt 1 i denna artikel ska ingå ett avtal om ett SST-

partnerskap (nedan kallat SST-partnerskapsavtal) som fastställer regler och former för deras samarbete vid genomförandet av den verksamhet som avses i artikel 54. I synnerhet ska SST-partnerskapsavtalet omfatta de inslag som nämns i artikel 57.1 c, d och e samt inrättandet av en riskhanteringsstruktur för att säkerställa genomförandet av bestämmelserna om användning och säkert utbyte av SST-data och SST-information.

3. de ansvariga nationella enheterna ska utveckla unionens SST-tjänster av hög kvalitet i enlighet med en flerårig plan,

relevanta nyckelprestationsindikatorer och användarnas krav, på grundval av verksamheten i de expertgrupper som avses i punkt 6 i denna artikel. Kommissionen får genom genomförandeakter anta den fleråriga planen och nyckelprestationsindi­ katorerna. dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.3.

4. de ansvariga nationella enheterna ska bygga upp ett nät av befintliga och eventuella framtida sensorer för att driva

dem på ett samordnat och optimerat sätt i syfte att upprätta och underhålla en aktuell gemensam europeisk förteckning, utan att det påverkar medlemsstaternas befogenheter i fråga om nationell säkerhet.

5. Medlemsstater som deltar i delkomponenten SST ska genomföra säkerhetsackreditering på grundval av de allmänna säkerhetskrav som avses i artikel 34.2.

6. Expertgrupper ska utses av de medlemsstater som deltar i delkomponenten SST för att ansvara för särskilda frågor som hör samman med de olika SST-verksamheterna. Expertgrupperna ska vara permanenta, ledas och bemannas av de ansvariga nationella enheterna i de medlemsstater som har utsett dem och får inbegripa experter från alla ansvariga nationella enheter.

7. de ansvariga nationella enheterna och expertgrupperna ska säkerställa skyddet av SST-data, SST-information och

SST-tjänster.

8. Kommissionen ska genom genomförandeakter anta närmare bestämmelser om funktionssättet för den organisatoriska ramen för medlemsstaternas deltagande i delkomponenten SST. dessa bestämmelser ska också omfatta en medlemsstats senare inkluderande i SST-partnerskapet genom att bli part i det SST-partnerskapsavtal som avses i punkt 2 i denna artikel. dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.3.

Artikel 59

SST:s kontaktpunkt

1. Kommissionen ska utse SST:s kontaktpunkt med beaktande av rekommendationen från de ansvariga nationella enheterna på grundval av den bästa sakkunskapen när det gäller säkerhetsfrågor och tillhandahållande av tjänster. SST:s kontaktpunkt ska

a) tillhandahålla nödvändiga säkra gränssnitt för att centralisera, lagra och tillgängliggöra SST-information till de SST- användare som avses i artikel 56 genom att säkerställa lämplig hantering och spårbarhet,

b) rapportera om SST-tjänsternas prestation till det SST-partnerskap som avses i artikel 58.2 och kommissionen,

c) samla in nödvändig återkoppling till det SST-partnerskap som avses i artikel 58.2 för att säkerställa att tjänsterna på vederbörligt sätt är anpassade till SST-användarnas förväntningar, och

d) stödja, främja och uppmuntra användningen av SST-tjänsterna.

2. de ansvariga nationella enheterna ska ingå nödvändiga genomförandearrangemang med SST:s kontaktpunkt.

avsnitt 2

Delkomponenterna SWE och NEO

Artikel 60

SWE-verksamhet

1. delkomponenten SWE får stödja följande verksamheter:

a) Bedömning och kartläggning av användarbehoven inom de sektorer som anges i punkt 2 b i syfte att fastställa vilka SWE-tjänster som ska tillhandahållas.

b) Tillhandahållande av SWE-tjänster till användarna av SWE-tjänsternas, i enlighet med kartlagda användarbehov och tekniska krav.

2. SWE-tjänsterna ska vara tillgängliga när som helst utan avbrott. Kommissionen ska genom genomförandeakter välja ut dessa tjänster i enlighet med följande regler:

a) Kommissionen ska prioritera de SWE-tjänster som ska tillhandahållas på unionsnivå enligt användarnas behov, tjänsternas tekniska mognadsgrad och resultaten av en riskbedömning.

b) SWE-tjänsterna får bidra till civilskyddsverksamhet och till skyddet av ett stort antal sektorer, såsom rymd, transport, globala satellitnavigeringssystem, elkraftnät och kommunikationer.

dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 107.2.

3. Offentliga eller privata enheter som tillhandahåller SWE-tjänster ska väljas ut genom ett anbudsförfarande.

Artikel 61

NEO-verksamhet

1. delkomponenten NEO får stödja följande verksamheter:

a) Kartläggning av medlemsstaternas kapacitet för upptäckt och övervakning av jordnära objekt.

b) Främjande av nätverkssamarbete mellan medlemsstaternas anläggningar och forskningscentrum.

c) Utveckling av den tjänst som avses i punkt 2.

d) Utveckling av en rutinmässig snabbinsatstjänst som kan karakterisera nyligen upptäckta jordnära objekt.

e) Inrättande av en europeisk förteckning över jordnära objekt.

2. Kommissionen får inom ramen för sin behörighet införa förfaranden för att, med deltagande av lämpliga FN-organ, samordna unionens och de nationella civilskyddsmyndigheternas åtgärder om ett jordnära objekt konstateras närma sig jorden.

KAPITEL II

Govsatcom

Artikel 62

Tillämpningsområde för Govsatcom

Inom Govsatcomkomponenten ska satellitkommunikationskapacitet och satellitkommunikationstjänster slås samman till en gemensam unionspool av satellitkommunikationskapacitet och satellitkommunikationstjänster med lämpliga säkerhetskrav. Komponenten omfattar

a) utveckling, tillverkning och drift av den marksegmentinfrastruktur som avses i artikel 67 och den eventuella rymdinfra­ struktur som avses i artikel 102.2,

b) upphandling av den statliga och kommersiella satellitkommunikationskapacitet, de tjänster och den användarutrustning som krävs för att tillhandahålla Govsatcomtjänster, och

c) nödvändiga åtgärder för att främja driftskompatibilitet och standardisering av Govsatcomanvändarutrustning.

Artikel 63

Govsatcomkapacitet och -tjänster

1. Tillhandahållandet av Govsatcomkapacitet och Govsatcomtjänster ska säkerställas i enlighet med den tjänsteportfölj som avses i punkt 3 i denna artikel, och i enlighet med de operativa krav som avses i punkt 2 i denna artikel, de särskilda säkerhetskrav för Govsatcom som avses i artikel 34.2 och inom ramarna för de delnings- och prioriteringsbestämmelser som avses i artikel 66.

Tillgången till Govsatcomkapacitet och Govsatcomtjänster ska vara avgiftsfri för institutionella och statliga Govsatcomanvändare om inte kommissionen fastställer om en prispolitik i enlighet med artikel 66.2.

2. Kommissionen ska genom genomförandeakter anta operativa krav för Govsatcomtjänster, i form av tekniska specifikationer för Govsatcomanvändarfall som i synnerhet avser krishantering, övervakning och förvaltning av nyckelinfrastruktur, inbegripet diplomatiska kommunikationsnät. dessa operativa krav ska bygga på en detaljerad analys av Govsatcomanvändarnas krav, och hänsyn ska tas till krav som härrör från befintlig användarutrustning och befintliga nät. dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.3.

3. Kommissionen ska genom genomförandeakter anta tjänsteportföljen för Govsatcomtjänster, i form av en förteckning över kategorier av satellitkommunikationskapacitet och satellitkommunikationstjänster och deras egenskaper, inklusive geografisk täckning, frekvens, bandbredd, användarutrustning och säkerhetsegenskaper. Tjänsteportföljen ska ta hänsyn till

befintliga kommersiellt tillgängliga tjänster, i syfte att inte snedvrida konkurrensen på den inre marknaden. dessa

genomförandeakter ska uppdateras regelbundet och ska bygga på de operativa krav och säkerhetskrav som avses i punkt 1 i denna artikel, och de ska prioritera de tjänster som tillhandahålls användare utifrån deras relevans och betydelse. dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.3.

4. Govsatcomanvändare ska ha tillgång till den Govsatcomkapacitet och de tjänster som anges i den tjänsteportfölj som avses i punkt 3 i denna artikel. Tillgången ska tillhandahållas genom de Govsatcomnav som avses i artikel 67.1.

Artikel 64

Leverantörer av satellitkommunikationskapacitet och satellitkommunikationstjänster

Satellitkommunikationskapacitet och satellitkommunikationstjänster inom ramen för Govsatcom får tillhandahållas av

a) Govsatcomdeltagare i enlighet med artikel 68, och

b) juridiska personer som är vederbörligen ackrediterade att tillhandahålla satellitkommunikationskapacitet eller satellittjänster i enlighet med det säkerhetsackrediteringsförfarande som avses i artikel 37, vilket ska göras i enlighet med de allmänna säkerhetskrav för Govsatcomkomponenten som avses i artikel 34.2.

Artikel 65

Govsatcomanvändare

1. Följande enheter får bli Govsatcomanvändare, under förutsättning att de har anförtrotts uppgifter avseende övervakning och förvaltning av krisuppdrag, krisinsatser och krisinfrastruktur samt säkerhetskritiska uppdrag och insatser och säkerhetskritisk infrastruktur:

a) Unionens eller en medlemsstats myndighet eller ett organ som anförtrotts myndighetsutövning:

b) En fysisk eller juridisk person som agerar för och under kontroll av en enhet som avses i led a i denna punkt.

2. Govsatcomanvändare som avses i punkt 1 i denna artikel ska vara vederbörligen godkända av en Govsatcomdeltagare som avses i artikel 68 att använda Govsatcomkapacitet och Govsatcomtjänster och ska uppfylla de allmänna säkerhetskrav som avses i artikel 34.2 och som fastställts för Govsatcom.

Artikel 66

Delning och prioritering

1. Poolen av satellitkommunikationskapacitet, satellitkommunikationstjänster och användarutrustning ska delas och prioriteras mellan de Govsatcomdeltagare som avses i artikel 68 på grundval av en analys av trygghets- och säkerhets­ riskerna för användarna. En sådan analys ska beakta befintlig kommunikationsinfrastruktur och tillgången till befintlig kapacitet samt dessas geografiska täckning på unionsnivå och nationell nivå. Vid denna delning och prioritering ska Govsatcomanvändare prioriteras efter relevans och betydelse.

2. Kommissionen ska genom genomförandeakter anta närmare regler om delning och prioritering av satellitkommuni­ kationskapacitet, tjänster och användarutrustning, varvid hänsyn ska tas till den förväntade efterfrågan på de olika Govsatcomanvändarfallen och en analys av säkerhetsriskerna samt när så är lämpligt kostnadseffektiviteten avseende dessa användningsfall.

Genom att fastställa en prispolitik inom ramen för dessa regler ska kommissionen säkerställa att tillhandahållandet av Govsatcomkapacitet och Govsatcomtjänster inte snedvrider marknaden, och att det inte råder brist på Govsatcomkapacitet.

dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.3.

3. delning och prioritering av satellitkommunikationskapacitet och satellitkommunikationstjänster mellan

Govsatcomanvändare som har godkänts av samma Govsatcomdeltagare ska fastställas och genomföras av den Govsatcom­ deltagaren.

Artikel 67

Marksegmentinfrastruktur och drift

1. Marksegmentet ska omfatta den infrastruktur som krävs för att tillhandahålla tjänster till Govsatcomanvändare i enlighet med artikel 66, särskilt de Govsatcomnav som ska upphandlas inom denna komponent för att ansluta Govsatcomanvändarna med leverantörerna av satellitkommunikationskapacitet och satellitkommunikationstjänster. Marksegmentet och dess drift ska uppfylla de allmänna säkerhetskrav som avses i artikel 34.2 och som fastställts för Govsatcom.

2. Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa var marksegmentinfrastrukturen ska vara belägen. dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.3 och ska inte påverka en medlemsstats rätt att besluta att inte tillhandahålla sådan infrastruktur.

Artikel 68

Govsatcomdeltagare och behöriga myndigheter

1. Medlemsstaterna, rådet, kommissionen och utrikestjänsten ska vara Govsatcomdeltagare i den mån de godkänner Govsatcomanvändare eller tillhandahåller satellitkommunikationskapacitet eller marksegmentplatser eller delar av marksegmentanläggningar.

Om rådet, kommissionen eller utrikestjänsten godkänner Govsatcomanvändare eller tillhandahåller satellitkommunika­ tionskapacitet eller marksegmentplatser eller delar av marksegmentanläggningar på en medlemsstats territorium ska ett sådant godkännande eller tillhandahållande inte strida mot bestämmelser om neutralitet eller alliansfrihet i den medlemsstatens författning.

2. Unionens organ får bli Govsatcomdeltagare endast i den utsträckning detta är nödvändigt för att de ska kunna fullgöra sina uppgifter och i enlighet med närmare bestämmelser som anges i en administrativ överenskommelse som har ingåtts mellan det berörda organet och den unionsinstitution som utövar tillsyn över det.

3. Tredjeländer och internationella organisationer får bli Govsatcomdeltagare i enlighet med artikel 7.

4. Varje Govsatcomdeltagare ska utse en behörig Govsatcommyndighet.

5. den behöriga Govsatcommyndigheten ska säkerställa att

a) tjänsterna används i enlighet med de tillämpliga säkerhetskraven,

b) Govsatcomanvändarnas åtkomsträttigheter fastställs och förvaltas,

c) användarutrustningen och de tillhörande elektroniska kommunikationsanslutningarna och informationen används och förvaltas i enlighet med tillämpliga säkerhetskrav, och

d) en central kontaktpunkt inrättas för att vid behov bistå med rapportering av säkerhetsrisker och säkerhetshot, särskilt konstaterad potentiellt skadlig elektromagnetisk interferens som påverkar tjänsterna inom denna komponent.

Artikel 69

Övervakning av tillgång och efterfrågan på Govsatcom

I syfte att optimera balansen mellan tillgång och efterfrågan på Govsatcomtjänster ska kommissionen löpande övervaka utvecklingen av tillgången, inbegripet befintlig Govsatcomkapacitet i omloppsbana för sammanslagning och delning, och efterfrågan på Govsatcomkapacitet och Govsatcomtjänster, med beaktande av nya risker och hot samt ny teknisk utveckling.

aVdELNING IX

EUROPEISKA UNIONENS RYMDPROGRAMBYRÅ

KAPITEL I

Allmänna bestämmelser om byrån

Artikel 70

Byråns rättsliga ställning

1. Byrån ska vara ett unionsorgan. den ska ha status som juridisk person.

2. Byrån ska i alla medlemsstater ha den mest vittgående rättskapacitet som tillerkänns juridiska personer enligt nationell rätt. den ska särskilt kunna förvärva eller avyttra lös och fast egendom och föra talan inför domstolar och andra myndigheter.

3. Byrån ska företrädas av den verkställande direktören.

Artikel 71

Byråns säte och lokala kontor

1. Byråns säte ska vara i Prag, Tjeckien.

2. Byråns personal får utplaceras i något av de markcentrum för Xxxxxxx eller Egnos som avses i genomförandebeslut (EU) 2016/413 eller (EU) 2017/1406 i syfte att genomföra den programverksamhet som föreskrivs i det berörda avtalet.

3. Beroende på programmets behov får lokala kontor inrättas i medlemsstaterna i enlighet med det förfarande som anges i artikel 79.2.

KAPITEL II

Byråns organisation

Artikel 72

Förvaltnings- och ledningsstruktur

1. Byråns förvaltnings- och ledningsstruktur ska bestå av

a) styrelsen,

b) den verkställande direktören, och

c) styrelsen för säkerhetsackreditering.

2. Styrelsen, den verkställande direktören och styrelsen för säkerhetsackreditering ska samarbeta för att säkerställa att byrån fungerar och samordnas i enlighet med de förfaranden som fastställs i byråns interna regler, till exempel styrelsens arbetsordning, arbetsordningen för styrelsen för säkerhetsackreditering, de finansiella bestämmelser som ska tillämpas på byrån, genomförandebestämmelserna för tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen (nedan kallade tjänstefö­ reskrifterna) samt bestämmelserna om tillgång till handlingar.

Artikel 73

Styrelse

1. Styrelsen ska bestå av en företrädare för varje medlemsstat och tre företrädare för kommissionen, vilka alla ska ha rösträtt. Styrelsen ska även inbegripa en ledamot som utsetts av Europaparlamentet utan rösträtt.

2. Ordföranden eller vice ordföranden i styrelsen för säkerhetsackreditering, en företrädare för rådet, en företrädare för den höga representanten och en företrädare för ESa ska på de villkor som fastställs i styrelsens arbetsordning bjudas in att delta som observatörer i styrelsens möten i frågor som angår dem direkt.

3. Varje styrelseledamot ska ha en suppleant. Suppleanten ska företräda ledamoten i vederbörandes frånvaro.

4. Varje medlemsstat ska utse en styrelseledamot och en styrelsesuppleant med beaktande av deras kunskaper inom det område där byrån är verksam och av relevanta färdigheter i fråga om ledarskap, administration och budget. För att säkerställa kontinuiteten i styrelsens verksamhet ska Europaparlamentet, kommissionen och medlemsstaterna sträva efter att begränsa omsättningen av sina företrädare i styrelsen. alla parter ska sträva efter att uppnå en jämn könsfördelning i styrelsen.

5. Mandatperioden för ledamöterna i styrelsen och deras suppleanter ska vara fyra år och kunna förlängas.

6. deltagandet av företrädare för tredjeländer eller internationella organisationer samt villkoren för sådant deltagande

ska i förekommande fall fastställas i de avtal som avses i artikel 98 och ska vara förenliga med styrelsens arbetsordning. dessa företrädare ska inte ha rösträtt.

Artikel 74

Styrelsens ordförande

1. Styrelsen ska välja en ordförande och en vice ordförande bland sina röstberättigade ledamöter. Vice ordföranden ska automatiskt ersätta ordföranden om denne har förhinder.

2. Ordförandens och den vice ordförandens mandatperiod ska vara två år och kunna förlängas en gång. Mandatperioden ska upphöra om personen upphör att vara ledamot av styrelsen.

3. Styrelsen ska ha befogenhet att avsätta ordföranden, vice ordföranden eller båda.

Artikel 75

Styrelsens möten

1. Styrelsens möten ska sammankallas av dess ordförande.

2. den

verkställande direktören ska delta i styrelsens överläggningar, om inte ordföranden beslutar annat.

den

verkställande direktören ska inte ha rösträtt.

3. Styrelsen ska hålla ordinarie möten regelbundet, minst två gånger per år. dessutom ska den sammanträda på initiativ av ordföranden eller på begäran av minst en tredjedel av ledamöterna.

4. Styrelsen får bjuda in personer vilkas ståndpunkter kan vara av intresse och låta dem delta i mötena som observatörer. Styrelseledamöterna får, med förbehåll för arbetsordningen, biträdas av rådgivare eller experter.

5. Om diskussionen rör användning av känslig nationell infrastruktur får medlemsstaternas och kommissionens företrädare närvara vid styrelsens möten och överläggningar på grundval av sitt behov av uppgifter. Endast företrädare för de medlemsstater som förfogar över sådan infrastruktur och kommissionens företrädare ska emellertid delta i omröstningar. Om styrelsens ordförande inte företräder någon av de medlemsstater som förfogar över sådan infrastruktur, ska denne ersättas av företrädarna för de medlemsstater som förfogar över sådan infrastruktur. I styrelsens arbetsordning ska det anges i vilka situationer detta förfarande får tillämpas.

6. Byrån ska tillhandahålla sekretariatet för styrelsen.

Artikel 76

Omröstningsbestämmelser för styrelsen

1. Om inte annat föreskrivs i denna förordning ska styrelsen fatta sina beslut med majoritet bland de ledamöter som är röstberättigade.

Två tredjedelars majoritet bland samtliga ledamöter med rösträtt ska krävas för val och avsättande av ordföranden och vice ordföranden för styrelsen samt för antagande av budgeten och arbetsprogrammen, godkännande av de överenskommelser som avses i artikel 98.2 och av byråns säkerhetsbestämmelser, antagande av arbetsordningen, inrättande av lokala kontor samt godkännande av de värdavtal som avses i artikel 92.

2. Varje företrädare för medlemsstaterna och kommissionen ska ha en röst. Om en röstberättigad ledamot är frånvarande ska dennes suppleant ha rätt att rösta i ledamotens ställe. Beslut som grundar sig på artikel 77.2 a, utom i ärenden enligt avdelning V kapitel II, eller på artikel 77.5 får antas endast om kommissionens företrädare röstar ja.

3. I styrelsens arbetsordning ska anges närmare regler om röstningsförfarandet, särskilt villkoren för hur en ledamot får agera på en annan ledamots vägnar och eventuella krav på beslutsförhet när så är lämpligt.

Artikel 77

Styrelsens uppgifter

1. Styrelsen ska säkerställa att byrån fullgör det uppdrag som den anförtrotts på de villkor som fastställs i denna förordning och ska fatta alla nödvändiga beslut i detta avseende. detta ska inte påverka de befogenheter som styrelsen för säkerhetsackreditering har anförtrotts för de verksamheter som omfattas av avdelning V kapitel II.

2. Styrelsen ska även

a) senast den 15 november varje år anta byråns arbetsprogram för det kommande året efter att utan ändring ha infört den del som utarbetats av styrelsen för säkerhetsackreditering i enlighet med artikel 80 b och efter att ha inhämtat kommissionens yttrande,

b) senast den 30 juni det första året av den fleråriga budgetram som föreskrivs i artikel 312 i EUF-fördraget anta byråns fleråriga arbetsprogram för den period som omfattas av den fleråriga budgetramen efter att utan ändring ha infört den del som utarbetats av styrelsen för säkerhetsackreditering i enlighet med artikel 80 a i denna förordning och efter att ha inhämtat kommissionens yttrande; Europaparlamentet ska rådfrågas om det fleråriga arbetsprogrammet, förutsatt att samrådet syftar till en diskussion och att resultatet inte är bindande för byrån,

c) utöva de budgetfunktioner som anges i artikel 84.5, 84.6, 84.10 och 84.11,

d) övervaka driften av Xxxxxxxx säkerhetsövervakningscentrum enligt artikel 34.5 b,

e) anta genomförandebestämmelser för Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 (46), i enlighet med artikel 94 i den här förordningen,

f) godkänna de överenskommelser som avses i artikel 98 efter att ha hört styrelsen för säkerhetsackreditering om bestämmelserna i de överenskommelser som rör säkerhetsackreditering,

g) anta de tekniska förfaranden som krävs för att den ska kunna utföra sina uppgifter,

h) anta årsrapporten om byråns verksamhet och planer efter att utan ändring ha infört den del som utarbetats av styrelsen för säkerhetsackreditering i enlighet med artikel 80 c och översända rapporten till Europaparlamentet, rådet, kommissionen och revisionsrätten senast den 1 juli varje år,

i) säkerställa lämplig uppföljning av slutsatserna och rekommendationerna i de utvärderingar och revisioner som avses i artikel 102 samt i de utredningar som utförts av Xxxx, och i olika interna eller externa revisionsrapporter, och översända all information med relevans för resultaten av utvärderingsförfarandena till budgetmyndigheten,

j) konsulteras av den verkställande direktören om den ramöverenskommelse om ekonomiskt partnerskap som avses i artikel 31 och de överenskommelser om medverkan som avses i artiklarna 27.3 och 29.5 innan de undertecknas,

k) anta byråns säkerhetsbestämmelser som avses i artikel 96,

l) godkänna en strategi för bedrägeribekämpning, på grundval av ett förslag från den verkställande direktören,

m) vid behov och på grundval av förslag från den verkställande direktören godkänna den organisationsstruktur som avses i artikel 79.1 l,

n) utse en räkenskapsförare, som kan vara kommissionens räkenskapsförare, som ska

i) omfattas av tjänsteföreskrifterna och anställningsvillkoren för övriga anställda i unionen (nedan kallade anställnings­ villkoren) (47), som fastställs i rådets förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 259/68, och

ii) vara helt oberoende vid utförandet av sina arbetsuppgifter,

o) anta och offentliggöra sin arbetsordning.

3. Vad gäller byråns personal ska styrelsen utöva de befogenheter som tillkommer tillsättningsmyndigheten enligt tjänsteföreskrifterna och den myndighet som har befogenhet att sluta anställningsavtal enligt anställningsvillkoren (nedan kallade befogenheter som tillsättningsmyndighet).

I enlighet med förfarandet i artikel 110 i tjänsteföreskrifterna ska styrelsen anta ett beslut på grundval av artikel 2.1 i tjänsteföreskrifterna och artikel 6 i anställningsvillkoren om att delegera relevanta befogenheter som tillsättningsmyndighet till den verkställande direktören och fastställa villkoren för när denna delegering av befogenheter kan upphävas. den verkställande direktören ska rapportera till styrelsen om utövandet av dessa delegerade befogenheter. den verkställande direktören ska vara bemyndigad vidaredelegera dessa befogenheter.

(46) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (EGT L 145, 31.5.2001, s. 43).

(47) EGT L 56, 4.3.1968, s. 1.

Med tillämpning av andra stycket i denna punkt får styrelsen, om särskilda omständigheter så kräver, genom ett beslut tillfälligt upphäva en delegering till den verkställande direktören av befogenheterna som tillsättningsmyndighet och de befogenheter som den verkställande direktören vidaredelegerat och utöva dem själv eller delegera dem till en av sina ledamöter eller en annan anställd än den verkställande direktören.

Genom undantag från andra stycket i denna punkt ska styrelsen vara skyldig att till ordföranden för styrelsen för säkerhets­ ackreditering delegera de befogenheter som avses i första stycket vad gäller rekrytering, bedömning och ändring av lönegradsplaceringen för anställda som deltar i de verksamheter som omfattas av avdelning V kapitel II samt eventuella disciplinära åtgärder mot sådana anställda.

Styrelsen ska anta genomförandebestämmelser för tjänsteföreskrifterna och anställningsvillkoren i enlighet med det förfarande som anges i artikel 110 i tjänsteföreskrifterna. den ska först samråda med styrelsen för säkerhetsackreditering och ta vederbörlig hänsyn till dess synpunkter vad gäller rekrytering, bedömning och ändring av lönegradsplaceringen för anställda som deltar i de verksamheter som omfattas av avdelning V kapitel II i denna förordning samt eventuella disciplinära åtgärder.

Styrelsen ska även anta ett beslut om bestämmelser för utstationering av nationella experter till byrån. Innan styrelsen antar beslutet ska den rådfråga styrelsen för säkerhetsackreditering i fråga om utstationeringen av nationella experter som deltar i säkerhetsackreditering enligt avdelning V kapitel II och ta vederbörlig hänsyn till dess synpunkter.

4. Styrelsen ska utse den verkställande direktören och får förlänga eller upphäva dennes mandatperiod i enlighet med artikel 89.

5. Utom när det gäller verksamhet som bedrivs i enlighet med avdelning V kapitel II, ska styrelsen utöva disciplinära befogenheter över den verkställande direktören i fråga om hans eller hennes prestation, särskilt i fråga om säkerhetsfrågor som omfattas av byråns behörighet.

Artikel 78

Den verkställande direktören

1. Byrån ska ledas av den verkställande direktören. den verkställande direktören ska vara ansvarig inför styrelsen.

denna punkt ska inte påverka självständigheten eller oberoendet hos styrelsen för säkerhetsackreditering och den personal inom byrån som står under dess överinseende i enlighet med artikel 82 och inte heller påverka de befogenheter som tilldelats styrelsen för säkerhetsackreditering och dess ordförande i enlighet med artikel 38 respektive 81.

2. Utan att det påverkar kommissionens och styrelsens befogenheter ska den verkställande direktören vara oberoende i sin tjänsteutövning och han/hon får varken begära eller ta emot instruktioner från någon regering eller något annat organ.

Artikel 79

Den verkställande direktörens uppgifter

1. den verkställande direktören ska utföra följande uppgifter:

a) Företräda byrån och underteckna den överenskommelse som avses i artiklarna 27.3, 29.5 och 31.

b) Förbereda styrelsens arbete och utan rösträtt delta i styrelsens arbete, om inte annat följer av artikel 75.2 andra stycket.

c) Genomföra styrelsens beslut.

d) Utarbeta byråns fleråriga och årliga arbetsprogram och lägga fram dem för styrelsen för godkännande, med undantag för de delar som utarbetas och antas av styrelsen för säkerhetsackreditering i enlighet med artikel 80 a och b.

e) Genomföra de fleråriga och årliga arbetsprogrammen, med undantag för de delar som genomförs av ordföranden för styrelsen för säkerhetsackreditering.

f) Utarbeta en lägesrapport om det årliga och, i relevanta fall, det fleråriga arbetsprogrammets genomförande inför varje styrelsemöte och, utan ändring, införa den del som utarbetats av ordföranden för styrelsen för säkerhetsackreditering.

g) Utarbeta årsrapporten om byråns verksamhet och planer, med undantag för den del som utarbetas och antas av styrelsen för säkerhetsackreditering i enlighet med artikel 80 c, vad gäller verksamheterna enligt avdelning V, och lägga fram den för styrelsen för godkännande.

h) Sköta byråns dagliga administration och vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att byrån verkar i enlighet med denna förordning, bland annat genom att anta föreskrifter för den interna administrationen och offentliggöra meddelanden.

i) Utarbeta ett utkast till inkomst- och utgiftsberäkning för byrån i enlighet med artikel 84 och genomföra budgeten i enlighet med artikel 85.

j) Säkerställa att byrån, som huvudman för Xxxxxxxx säkerhetsövervakningscentrum, kan följa de anvisningar som ges i beslut (Gusp) 2021/698 och fullgöra sin uppgift enligt artikel 6 i beslut nr 1104/2011/EU.

k) Säkerställa att all relevant information, i synnerhet om säkerhetsfrågor, förmedlas inom byråns struktur enligt artikel 72.1.

l) I nära samarbete med ordföranden för styrelsen för säkerhetsackreditering, vad gäller verksamheten för säkerhetsackre­ ditering enligt avdelning V kapitel II, utforma byråns organisationsstruktur och lägga fram den för styrelsen för godkännande. denna struktur ska avspegla särdragen hos de olika komponenterna i programmet.

m) Med avseende på byråns personal utöva de befogenheter som tillsättningsmyndighet som avses i artikel 77.3 första stycket i den mån dessa befogenheter har delegerats till honom eller henne i enlighet med andra stycket i artikel 77.3.

n) Säkerställa att sekretariatstjänster och alla nödvändiga resurser för att verksamheten ska fungera väl tillhandahålls styrelsen för säkerhetsackreditering, de organ som avses i artikel 38.3 och 82.3 samt ordföranden för styrelsen för säkerhetsackreditering.

o) Utarbeta en åtgärdsplan för att säkerställa uppföljningen av slutsatserna och rekommendationerna från de utvärderingar som avses i artikel 102, med undantag för den del av åtgärdsplanen som avser verksamheten enligt avdelning V kapitel II, och, efter att utan ändringar ha infört den del som utarbetats av styrelsen för säkerhetsackre­ ditering, halvårsvis lämna en lägesrapport till kommissionen som även ska överlämnas till styrelsen för kännedom.

p) Xxxxx följande åtgärder till skydd för unionens ekonomiska intressen:

i) Förebyggande åtgärder mot bedrägerier, korruption eller annan olaglig verksamhet samt verkningsfulla övervakningsåtgärder.

ii) Om oriktigheter upptäcks återkräva felaktigt utbetalda medel och, i tillämpliga fall, ålägga effektiva, proportionella och avskräckande administrativa och ekonomiska sanktioner.

q) För byrån utarbeta en bedrägeribekämpningsstrategi, som står i proportion till bedrägeririskerna, med beaktande av en kostnads–nyttoanalys av de åtgärder som ska vidtas, och tar hänsyn till slutsatser och rekommendationer som följer av utredningar som utförts av Xxxx, och översända den till styrelsen för godkännande.

r) På begäran rapportera till Europaparlamentet om resultatet av sitt arbete. Rådet får uppmana den verkställande direktören att rapportera om resultatet av sitt arbete.

2. den verkställande direktören ska besluta om det är nödvändigt att utplacera en eller flera anställda i en eller flera

medlemsstater för att byrån ska kunna utföra sina uppgifter på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Innan den verkställande direktören beslutar att inrätta ett lokalt kontor ska denne inhämta förhandsgodkännande från kommissionen, styrelsen och den eller de medlemsstater som berörs. I beslutet ska anges omfattningen av den verksamhet som ska bedrivas vid det lokala kontoret på ett sätt som undviker onödiga kostnader och dubblering av byråns administrativa uppgifter. När så är möjligt ska konsekvenserna för personalfördelningen och budgeten inbegripas i det utkast till samlat programplaneringsdokument som avses i artikel 84.6.

Artikel 80

Ledningsuppgifter för styrelsen för säkerhetsackreditering

Förutom de uppgifter som avses i artikel 38 ska styrelsen för säkerhetsackreditering som en del av ledningen av byrån göra följande:

a) Utarbeta och godkänna den del av det fleråriga arbetsprogrammet som avser operativ verksamhet enligt avdelning V kapitel II och de finansiella och personella resurser som är nödvändiga för att genomföra den verksamheten, och i god tid översända den till styrelsen så att den kan införas i det fleråriga arbetsprogrammet.

b) Utarbeta och godkänna den del av det årliga arbetsprogrammet som avser operativ verksamhet enligt avdelning V kapitel II och de finansiella och personella resurser som är nödvändiga för att genomföra den verksamheten, och i god tid översända den till styrelsen så att den kan införas i det årliga arbetsprogrammet.

c) Utarbeta och godkänna den del av årsrapporten som avser byråns verksamhet och planer enligt avdelning V kapitel II och de finansiella och personella resurser som är nödvändiga för att genomföra den verksamheten och de planerna, och i god tid översända den till styrelsen så att den kan införas i årsrapporten.

Artikel 81

Ordföranden för styrelsen för säkerhetsackreditering

1. Styrelsen för säkerhetsackreditering ska bland sina ledamöter välja en ordförande och en vice ordförande med två tredjedelars majoritet bland de ledamöter som har rösträtt. Om två tredjedelars majoritet inte har uppnåtts efter två möten i styrelsen för säkerhetsackreditering, ska enkel majoritet krävas.

2. Vice ordföranden ska automatiskt inträda i ordförandens ställe om ordföranden inte kan fullgöra sina plikter.

3. Styrelsen för säkerhetsackreditering ska ha befogenhet att avsätta ordföranden, vice ordföranden eller båda. den ska fatta sitt beslut om avsättning med två tredjedelars majoritet.

4. Mandatperioden för ordföranden och vice ordföranden för styrelsen för säkerhetsackreditering ska vara två år, och den ska kunna förlängas en gång. Mandatperioden för var och en av dessa personer ska upphöra när han eller hon inte längre är ledamot i styrelsen för säkerhetsackreditering.

Artikel 82

Organisatoriska aspekter av styrelsen för säkerhetsackreditering

1. Styrelsen för säkerhetsackreditering ska ha tillgång till alla personella och materiella resurser som krävs för att den ska kunna utföra sina uppgifter på ett oberoende sätt. den ska ha tillgång till all den information som är användbar för fullgörandet av uppgifterna och som byråns andra organ förfogar över, utan att det påverkar de principer för självständighet och oberoende som avses i artikel 37 i.

2. Styrelsen för säkerhetsackreditering och den personal inom byrån som står under dess överinseende ska utföra sitt arbete på ett sätt som säkerställer självständigheten och oberoendet i förhållande till byråns övriga verksamheter, särskilt i förhållande till operativ verksamhet i samband med driften av systemen, i enlighet med programkomponenternas mål. En medlem av byråns personal som står under överinseende av styrelsen för säkerhetsackreditering får inte samtidigt tilldelas andra uppgifter inom byrån.

En ändamålsenlig organisatorisk separation ska därför göras i byrån mellan den personal som deltar i verksamhet enligt avdelning V kapitel II och byråns övriga personal. Styrelsen för säkerhetsackreditering ska omedelbart underrätta den verkställande direktören, styrelsen och kommissionen om omständigheter som kan inverka negativt på dess självständighet eller oberoende. Om byrån inte kan lösa problemet ska kommissionen undersöka situationen i samråd med de berörda parterna. Med utgångspunkt i resultatet av denna undersökning ska kommissionen vidta lämpliga motåtgärder som byrån ska genomföra och underrätta Europaparlamentet och rådet om detta.

3. Styrelsen för säkerhetsackreditering ska inrätta särskilda underställda organ, som ska handla enligt dess instruktioner, för att hantera specifika frågor. den ska i synnerhet, samtidigt som den nödvändiga kontinuiteten i arbetet säkerställs, inrätta en panel som ska genomföra översyner av säkerhetsanalyser och tester och ta fram relevanta riskrapporter i syfte att bistå styrelsen för säkerhetsackreditering i beredandet av beslut. Styrelsen för säkerhetsackreditering får inrätta och upplösa expertgrupper som ska bidra till panelens arbete.

Artikel 83

Uppgifter som åligger ordföranden för styrelsen för säkerhetsackreditering

1. Ordföranden för styrelsen för säkerhetsackreditering ska säkerställa att styrelsen utför säkerhetsackrediteringen oberoende och ska utföra följande uppgifter:

a) Xxxx säkerhetsackrediteringen under överinseende av styrelsen för säkerhetsackreditering.

b) Under överinseende av styrelsen för säkerhetsackreditering genomföra den del av byråns fleråriga och årliga arbetsprogram enligt avdelning V kapitel II.

c) Xxxxxxxxx med den verkställande direktören och hjälpa denne att upprätta den tjänsteförteckning som avses i artikel 84.4 och byråns organisationsstruktur.

d) Utarbeta den del av lägesrapporten som avser operativ verksamhet enligt avdelning V kapitel II och i god tid översända den till styrelsen för säkerhetsackreditering och den verkställande direktören så att den kan införas i lägesrapporten.

e) Utarbeta den del av årsrapporten och åtgärdsplanen som avser operativ verksamhet enligt avdelning V kapitel II och i god tid överlämna den till den verkställande direktören.

f) Företräda byrån vid alla verksamheter och beslut enligt avdelning V kapitel II.

g) Med avseende på den del av byråns personal som deltar i verksamhet enligt avdelning V kapitel II utöva de befogenheter enligt artikel 77.3 första stycket som delegerats till honom eller henne i enlighet med artikel 77.3 fjärde stycket.

2. För verksamhet enligt avdelning V kapitel II får Europaparlamentet och rådet vända sig till ordföranden för styrelsen för säkerhetsackreditering med begäran om en diskussion vid dessa institutioner om byråns arbete och planer, bland annat vad avser det fleråriga och det årliga arbetsprogrammet.

KAPITEL III

Finansiella bestämmelser för byrån

Artikel 84

Byråns budget

1. Utan att det påverkar andra resurser och avgifter ska byråns inkomster inbegripa ett bidrag från unionen som tas upp i unionens budget i syfte att säkerställa balansen mellan inkomster och utgifter. Byrån får ta emot särskilda bidrag från unionens budget.

2. Byråns utgifter ska täcka kostnader för personalens löner, administration och infrastruktur, driftkostnader, kostnader för den löpande verksamheten i styrelsen för säkerhetsackreditering, inbegripet de organ som avses i artiklarna 38.3 och 82.3, samt kontrakt och överenskommelser som byrån ingår för att fullgöra de uppgifter som den anförtros.

3. Inkomsterna och utgifterna ska balansera varandra.

4. den verkställande direktören ska för verksamhet enligt avdelning V kapitel II, i nära samarbete med ordföranden för

styrelsen för säkerhetsackreditering, utarbeta ett utkast till inkomst- och utgiftsberäkning för byrån för det följande budgetåret och då tydligt ange åtskillnaden mellan de delar i utkastet till inkomst- och utgiftsberäkning som avser säkerhets­ ackreditering och dem som avser byråns övriga verksamhet. Ordföranden för styrelsen för säkerhetsackreditering får skriftligen yttra sig över detta utkast och den verkställande direktören ska översända både utkastet till beräkning och yttrandet till styrelsen och till styrelsen för säkerhetsackreditering, åtföljda av ett utkast till tjänsteförteckning.

5. Styrelsen ska varje år på grundval av utkastet till inkomst- och utgiftsberäkning och i nära samarbete med styrelsen för säkerhetsackreditering utarbeta en inkomst- och utgiftsberäkning för byrån för det följande budgetåret för verksamhet enligt avdelning V kapitel II.

6. Styrelsen ska senast den 31 januari varje år översända ett utkast till samlat programplaneringsdokument med bland annat en inkomst- och utgiftsberäkning, ett utkast till tjänsteförteckning och ett preliminärt årligt arbetsprogram till kommissionen och till de tredjeländer eller internationella organisationer med vilka byrån har ingått avtal i enlighet med artikel 98.

7. Kommissionen ska vidarebefordra inkomst- och utgiftsberäkningen till Europaparlamentet och rådet (nedan kallad

budgetmyndigheten) tillsammans med förslaget till Europeiska unionens allmänna budget.

8. På grundval av beräkningen ska kommissionen i förslaget till Europeiska unionens allmänna budget införa de beräknade belopp som den bedömer som nödvändiga för tjänsteförteckningen och det bidragsbelopp som ska belasta den allmänna budgeten. Kommissionen ska förelägga budgetmyndigheten budgetförslaget i enlighet med artikel 314 i EUF- fördraget.

9. Budgetmyndigheten ska godkänna anslag för bidraget till byrån samt anta byråns tjänsteförteckning.

10. Budgeten ska antas av styrelsen. den blir definitiv när Europeiska unionens allmänna budget slutligen har antagits. Vid behov ska budgeten anpassas i enlighet med det slutgiltiga antagandet.

11. Styrelsen ska så snart som möjligt meddela budgetmyndigheten om den har för avsikt att genomföra något projekt som skulle få avsevärda ekonomiska konsekvenser för budgetfinansieringen, i synnerhet projekt som rör egendom, t.ex. hyra eller köp av fastigheter. Styrelsen ska informera kommissionen om detta.

12. Om någon av budgetmyndighetens båda grenar har meddelat att den har för avsikt att lämna ett yttrande ska den överlämna detta till styrelsen inom sex veckor från och med den dag då meddelandet om projektet gjordes.

Artikel 85

Genomförandet av byråns budget

1. den verkställande direktören ska genomföra byråns budget.

2. den verkställande direktören ska varje år till budgetmyndigheten översända alla uppgifter som krävs för budgetmyn­

dighetens utvärdering.

Artikel 86

Redovisning av byråns räkenskaper och beviljande av ansvarsfrihet

Redovisningen av byråns preliminära och slutliga räkenskaper och beviljandet av ansvarsfrihet ska följa reglerna och tidsplanen i budgetförordningen och rambudgetförordningen för de organ som avses i artikel 70 i budgetförordningen.

Artikel 87

Finansiella bestämmelser för byrån

Styrelsen ska anta byråns finansiella bestämmelser efter samråd med kommissionen. dessa bestämmelser får inte avvika från rambudgetförordningen för de organ som avses i artikel 70 i budgetförordningen, såvida inte en sådan avvikelse är specifikt nödvändig för byråns verksamhet och kommissionen har gett sitt förhandsgodkännande.

KAPITEL IV

Byråns personella resurser

Artikel 88

Byråns personal

1. Tjänsteföreskrifterna, anställningsvillkoren och de tillämpningsföreskrifter för tjänsteföreskrifterna och anställnings­ villkoren som antagits gemensamt av unionens institutioner ska gälla för den personal som är anställd vid byrån.

2. Byråns personal ska bestå av anställda som byrån ska rekrytera i nödvändig omfattning för att kunna utföra sina uppgifter. de ska ha lämpligt säkerhetsgodkännande med hänsyn till säkerhetsskyddsklassificeringen av den information som de hanterar.

3. Byråns interna regler, till exempel styrelsens arbetsordning, arbetsordningen för styrelsen för säkerhetsackreditering, de finansiella bestämmelser som ska tillämpas på byrån, genomförandebestämmelserna för tjänsteföreskrifterna samt bestämmelserna om tillgång till handlingar, ska säkerställa självständighet och oberoende för den personal som utför säkerhetsackreditering gentemot den personal som utför byråns övriga verksamheter, i enlighet med artikel 37 i.

Artikel 89

Den verkställande direktörens utnämning och mandatperiod

1. den verkställande direktören ska vara tillfälligt anställd vid byrån i enlighet med artikel 2 a i anställningsvillkoren.

den verkställande direktören ska utnämnas av styrelsen på grundval av meriter och dokumenterad förvaltnings- och ledningsförmåga samt relevant kompetens och erfarenhet, från en förteckning med minst tre kandidater, upprättad av kommissionen efter ett öppet och transparent uttagningsförfarande efter att en inbjudan att anmäla intresse offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning eller i andra publikationer.

den kandidat som styrelsen utnämner till verkställande direktör får före utnämningen uppmanas att göra ett uttalande inför Europaparlamentet och besvara frågor från parlamentsledamöterna.

Ordföranden för styrelsen ska företräda byrån när avtalet med den verkställande direktören ingås.

Styrelsen ska fatta sitt beslut om att utnämna den verkställande direktören med två tredjedelars majoritet av ledamöterna.

2. den verkställande direktörens mandatperiod ska vara fem år. När den mandatperioden löper ut ska kommissionen

göra en bedömning av den verkställande direktörens prestation, med beaktande av byråns framtida uppgifter och utmaningar.

På förslag av kommissionen får styrelsen på grundval av den bedömning som avses i första stycket förlänga den verkställande direktörens mandatperiod en gång med högst en femårsperiod.

Beslut om att förlänga den verkställande direktörens mandatperiod ska antas med två tredjedelars majoritet av styrelsele­ damöterna.

En verkställande direktör vars mandatperiod har förlängts får inte därefter delta i ett urvalsförfarande för samma tjänst.

Styrelsen ska underrätta Europaparlamentet om sin avsikt att förlänga den verkställande direktörens mandatperiod. Före en förlängning får den verkställande direktören uppmanas att göra ett uttalande inför behöriga utskott i Europaparlamentet och besvara frågor deras ledamöter.

3. Styrelsen får på förslag från kommissionen eller från en tredjedel av sina ledamöter avsätta den verkställande direktören, vilket ska ske genom ett beslut med två tredjedelars majoritet av ledamöterna.

4. Europaparlamentet och rådet får vända sig till den verkställande direktören med begäran om en diskussion vid dessa institutioner om byråns arbete och planer, bland annat vad avser det fleråriga och det årliga arbetsprogrammet. denna diskussion ska inte beröra frågor med anknytning till verksamhet för säkerhetsackreditering enligt avdelning V kapitel II.

Artikel 90

Utstationering av nationella experter till byrån

Byrån får anställa nationella experter från medlemsstaterna samt, i enlighet med artikel 98.2, nationella experter från tredjeländer och internationella organisationer som deltar i byråns arbete. dessa experter ska ha lämpligt säkerhetsgod­ kännande med hänsyn till säkerhetsskyddsklassificeringen av den information som de hanterar i enlighet med artikel 43.2. Tjänsteföreskrifterna och anställningsvillkoren ska inte gälla för denna personal.

KAPITEL V

Övriga bestämmelser

Artikel 91

Immunitet och privilegier

Protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier, fogat till EU-fördraget och EUF-fördraget, ska tillämpas på byrån och dess personal.

Artikel 92

Avtal om säte och värdavtal för lokala kontor

1. de nödvändiga avtalen beträffande byråns lokaler i värdmedlemsstaten och de resurser som ska tillhandahållas av den

medlemsstaten där byråns säte är beläget samt de särskilda regler som i den medlemsstaten är tillämpliga på den verkställande direktören, ledamöterna i styrelsen, byråns personal och deras familjemedlemmar ska, efter styrelsens godkännande, fastställas i ett avtal om säte. avtalet om säte ska ingås av byrån och den berörda medlemsstat där byråns säte är beläget.

2. Om det är nödvändigt för verksamheten vid byråns lokala kontor, inrättat i enlighet med artikel 79.2, ska det efter styrelsens godkännande ingås ett värdavtal mellan byrån och den berörda medlemsstat där det lokala kontoret är beläget.

3. Byråns värdmedlemsstater ska tillhandahålla bästa möjliga förutsättningar för att byrån ska kunna fungera smidigt och effektivt, vilket inkluderar Europaorienterad skolundervisning på flera språk och lämpliga transportförbindelser.

Artikel 93

Byråns språkordning

1. Rådets förordning nr 1 (48) ska gälla för byrån.

2. de översättningar som krävs för byråns verksamhet ska tillhandahållas av Översättningscentrum för Europeiska

unionens organ.

Artikel 94

Policy om tillgång till handlingar som innehas av byrån

1. Förordning (EG) nr 1049/2001 ska tillämpas på de handlingar som innehas av byrån.

2. Styrelsen ska anta genomförandebestämmelser för förordning (EG) nr 1049/2001.

3. Mot de beslut som fattas av byrån enligt artikel 8 i förordning (EG) nr 1049/2001 kan klagomål framföras till ombudsmannen eller talan väckas vid Europeiska unionens domstol enligt artikel 228 respektive 263 i EUF-fördraget.

(48) Rådets förordning nr 1 av den 15 april 1958 om vilka språk som skall användas i Europeiska ekonomiska gemenskapen (EGT 17, 6.10.1958, s. 385).

Artikel 95

Byråns bedrägeribekämpning

1. För att underlätta bekämpning av bedrägerier, korruption och annan olaglig verksamhet enligt förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 ska byrån, inom sex månader från den dag då den inleder sin verksamhet, ansluta sig till det interinstitutionella avtalet av den 25 maj 1999 om interna utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribe­ kämpning (Olaf) (49) och anta lämpliga bestämmelser som ska vara tillämpliga på alla anställda vid byrån genom att använda modellbeslutet i bilagan till det avtalet.

2. Europeiska revisionsrätten ska ha befogenhet att utföra revisioner, av dokument och på plats, hos alla bidragsmottagare, entreprenörer och underleverantörer som erhållit unionsfinansiering från byrån.

3. Xxxx får göra utredningar, inklusive kontroller och inspektioner på platsen, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägerier, korruption eller annan olaglig verksamhet som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen i samband med bidrag eller kontrakt som finansierats av byrån, i enlighet med de bestämmelser och förfaranden som fastställs i förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 och i förordning (EU, Euratom) nr 883/2013.

4. Byråns samarbetsavtal med tredjeländer och internationella organisationer, kontrakt, bidragsöverenskommelser och bidragsbeslut ska innehålla bestämmelser som uttryckligen tillerkänner Europeiska revisionsrätten och Xxxx rätten att utföra sådan revision och genomföra sådana utredningar inom ramen för sina respektive behörigheter. detta ska inte påverka tillämpningen av punkterna 1, 2 och 3.

Artikel 96

Byråns skydd av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och känsliga icke-säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter

Byrån ska efter samråd med kommissionen anta egna säkerhetsbestämmelser som är likvärdiga med kommissionens säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter och känsliga icke-säkerhetsskyddsklassi­ ficerade uppgifter, inbegripet bestämmelser om utbyte, behandling och lagring av sådana uppgifter, i enlighet med besluten (EU, Euratom) 2015/443 samt (EU, Euratom) 2015/444.

Artikel 97

Byråns ansvar

1. Byråns avtalsrättsliga ansvar ska regleras av den lag som är tillämplig på avtalet i fråga.

2. Europeiska unionens domstol ska vara behörig att träffa avgöranden på grundval av skiljedomsklausuler i de avtal som ingåtts av byrån.

3. Vad beträffar utomobligatoriskt ansvar ska byrån, i enlighet med de allmänna principer som ingår i alla medlemsstaters lagstiftning, ersätta skador som orsakats av dess avdelningar eller av dess anställda under tjänsteutövning.

4. Europeiska unionens domstol ska ha behörighet att avgöra tvister som avser ersättning för sådana skador som avses i punkt 3.

5. de anställdas personliga ansvar gentemot byrån ska regleras av de bestämmelser i tjänsteföreskrifterna eller

anställningsvillkoren som är tillämpliga på dem.

Artikel 98

Samarbete med tredjeländer och internationella organisationer

1. Byrån ska vara öppen för deltagande av tredjeländer och internationella organisationer som har ingått internationella avtal med unionen i detta syfte.

(49) EGT L 136, 31.5.1999, s. 15.

2. det ska, i enlighet med de relevanta bestämmelserna i de avtal som avses i punkt 1 i denna artikel och i artikel 43,

utarbetas överenskommelser i vilka särskilt karaktären, omfattningen och utformningen av de berörda tredjeländernas och internationella organisationernas deltagande i byråns arbete anges, inklusive bestämmelser om deltagande i byråns initiativ, finansiella bidrag och personal. När det gäller personalfrågor ska dessa överenskommelser under alla förhållanden vara förenliga med tjänsteföreskrifterna. I förekommande fall ska de även innehålla bestämmelser om utbyte och skydd av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter med tredjeländer och internationella organisationer. dessa bestämmelser ska kräva förhandsgodkännande från kommissionen.

3. Styrelsen ska inom ramen för de internationella avtal som avses i punkt 1 anta en strategi för förbindelserna med tredjeländer och internationella organisationer i de frågor som byrån har behörighet för.

4. Kommissionen ska säkerställa att byrån i sina förbindelser med tredjeländer och internationella organisationer verkar inom sitt mandat och den befintliga institutionella ramen genom att ingå en lämplig överenskommelse med byråns verkställande direktör.

Artikel 99

Intressekonflikter

1. Ledamöter av styrelsen och av styrelsen för säkerhetsackreditering, den verkställande direktören samt utstationerade nationella experter och observatörer ska redovisa åtaganden och intressen med uppgift om huruvida det saknas eller föreligger direkta eller indirekta intressen som skulle kunna inverka negativt på deras oberoende. dessa redovisningar ska

a) vara riktiga och fullständiga,

b) göras skriftligen när tjänsten tillträds,

c) förnyas varje år, och

d) uppdateras vid behov, särskilt vid relevanta förändringar av personliga omständigheter hos de berörda personerna.

2. Ledamöter av styrelsen och av styrelsen för säkerhetsackreditering, den verkställande direktören samt utstationerade nationella experter och observatörer samt externa experter som deltar i ad hoc-grupper ska innan de deltar vid ett möte riktigt och fullständigt redovisa huruvida det saknas eller föreligger intressen som skulle kunna inverka negativt på deras oberoende i fråga om ärenden på dagordningen, och ska om ett sådant intresse föreligger avstå från att delta i diskussionen och omröstningen i sådana ärenden.

3. Styrelsen och styrelsen för säkerhetsackreditering ska i sin arbetsordning fastställa de praktiska formerna för den intresseredovisning som avses i punkterna 1 och 2 och för förebyggandet och hanteringen av intressekonflikter.

aVdELNING X

PROGRAMPLANERING, ÖVERVAKNING, UTVÄRDERING OCH KONTROLLER

Artikel 100

Arbetsprogram

Programmet ska genomföras genom sådana arbetsprogram som avses i artikel 110 i budgetförordningen, vilka ska vara specifika och helt åtskilda för varje komponent i programmet. I arbetsprogrammen ska det anges de åtgärder och den tillhörande budget som krävs för uppfyllandet av programmets mål samt i förekommande fall det totala belopp som är avsatt för blandfinansieringsinsatser.

Kommissionen ska anta arbetsprogram genom genomförandeakter. dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.3.

Artikel 101

Övervakning och rapportering

1. I bilagan fastställs indikatorer för rapportering om programmets framsteg när det gäller att uppnå de allmänna och specifika mål som fastställs i artikel 4.

2. För att säkerställa en ändamålsenlig bedömning av programmets framsteg när det gäller att uppnå dess mål ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 105 i syfte att ändra bilagan för att ändra indikatorerna där det anses nödvändigt och i syfte att komplettera denna förordning med bestämmelser om inrättande av en ram för övervakning och utvärdering.

3. Om det är nödvändigt av tvingande skäl till skyndsamhet, ska det förfarande som anges i artikel 106 tillämpas på delegerade akter som antas enligt den här artikeln.

4. Systemet för prestationsrapportering ska säkerställa att uppgifter för övervakning av programmets genomförande och resultat samlas in effektivt, på ett ändamålsenligt sätt och i god tid.

För detta ändamål ska mottagare av unionsmedel, och när så är lämpligt medlemsstaterna, omfattas av proportionella rapporteringskrav.

5. Vid tillämpning av punkt 1 ska mottagarna av unionsmedel lämna lämplig information. de uppgifter som krävs för kontroll av prestationen ska samlas in effektivt, på ett ändamålsenligt sätt och i god tid.

Artikel 102

Utvärdering

1. Kommissionen ska utvärdera programmet i så god tid att utvärderingen kan användas i beslutsprocessen.

2. Senast den 30 juni 2024 och därefter vart fjärde år ska kommissionen utvärdera genomförandet av programmet.

Utvärderingen ska omfatta programmets alla komponenter och åtgärder. Kommissionen ska bedöma

a) prestationen hos de tjänster som tillhandahålls inom ramen för programmet,

b) utvecklingen i fråga om programanvändarnas behov, och

c) tillgänglig delnings- och sammanslagningskapacitet när den utvärderar genomförandet av SSa och Govsatcom, eller hos de data och tjänster som erbjuds av konkurrenter, när den utvärderar genomförandet av Xxxxxxx, Xxxxxxxxxx och Egnos.

För varje komponent i programmet ska utvärderingen, utifrån en kostnads-nyttoanalys, även innehålla en bedömning av konsekvenserna av den utveckling som avses i första stycket c, däribland behovet av en ändrad prispolitik eller av ytterligare rymd- eller markinfrastruktur.

Utvärderingen ska vid behov åtföljas av ett lämpligt förslag.

3. Kommissionen ska överlämna slutsatserna från dessa utvärderingar tillsammans med sina egna kommentarer till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.

4. de enheter som deltar i genomförandet av denna förordning ska förse kommissionen med de data och den

information som behövs för den utvärdering som avses i punkt 1.

5. Senast den 30 juni 2024, och därefter vart fjärde år, ska kommissionen bedöma byråns prestationer i förhållande till dess mål, uppdrag och uppgifter i enlighet med kommissionens riktlinjer. Utvärderingen ska grundas på en kostnads- nyttoanalys. Utvärderingen ska särskilt ta upp det eventuella behovet av att ändra byråns uppdrag samt de ekonomiska

följderna av en sådan eventuell ändring. den ska också behandla byråns regler om intressekonflikter och styrelsen för säkerhetsackrediterings oberoende och självständighet. Kommissionen får även utvärdera byråns prestationer i syfte att undersöka möjligheten att anförtro den ytterligare uppgifter i enlighet med artikel 29.3. Utvärderingen ska vid behov åtföljas av ett lämpligt förslag.

Om kommissionen anser att det inte längre finns några skäl för byrån att fortsätta att bedriva sin verksamhet, mot bakgrund av dess mål, uppdrag och uppgifter, får den föreslå att denna förordning ändras i enlighet med detta.

Kommissionen ska översända en rapport om utvärderingen av byrån och dess slutsatser till Europaparlamentet, rådet, byråns styrelse och byråns styrelse för säkerhetsackreditering. Resultaten av utvärderingen ska offentliggöras.

Artikel 103

Revisioner

Revisioner av användningen av unionens bidrag som utförs av personer eller enheter, inbegripet andra än de som agerar på uppdrag av unionens institutioner eller organ, ska ligga till grund för den övergripande försäkran enligt artikel 127 i budgetförordningen.

Artikel 104

Skydd av personuppgifter och privatliv

1. all behandling av personuppgifter i samband med de uppgifter och den verksamhet som avses i denna förordning,

även av Europeiska unionens rymdprogrambyrå, ska utföras i enlighet med tillämplig lagstiftning om skydd av personuppgifter, särskilt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2016/679 (50) och (EU) 2018/1725 (51).

2. Styrelsen ska fastställa bestämmelser för byråns tillämpning av förordning (EU) 2018/1725, även bestämmelser om utnämning av ett dataskyddsombud vid byrån. Bestämmelserna ska fastställas efter samråd med Europeiska datatillsynsmannen.

aVdELNING XI

DELEGERING OCH GENOMFÖRANDEÅTGÄRDER

Artikel 105

Utövande av delegeringen

1. Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2. den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 53 och 101 ges till kommissionen till och med

den 31 december 2028.

(50) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).

(51) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).

3. den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 53 och 101 får när som helst återkallas av Europaparlamentet

eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4. Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

5. Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6. En delegerad akt som antas enligt artiklarna 53 och 101 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 106

Skyndsamt förfarande

1. delegerade akter som antas enligt denna artikel ska träda i kraft utan dröjsmål och ska tillämpas så länge ingen

invändning görs i enlighet med punkt 2. delgivningen av en delegerad akt till Europaparlamentet och rådet ska innehålla en motivering till varför det skyndsamma förfarandet tillämpas.

2. Såväl Europaparlamentet som rådet får invända mot en delegerad akt i enlighet med det förfarande som avses i artikel 105.6. I ett sådant fall ska kommissionen upphäva akten omedelbart efter det att Europaparlamentet eller rådet har delgett den sitt beslut om att invända.

Artikel 107

Kommittéförfarande

1. Kommissionen ska biträdas av programkommittén. denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

Programkommittén ska sammanträda i olika särskilda konstellationer enligt följande:

a) Xxxxxxx och Egnos.

b) Copernicus.

c) SSa.

d) Govsatcom.

e) Säkerhetskonstellation: Programmets alla säkerhetsaspekter, utan att det påverkar rollen för styrelsen för säkerhetsackre­ ditering. Företrädare för ESa och byrån får bjudas in att delta som observatörer. Utrikestjänsten ska också bjudas in att närvara.

f) Horisontell konstellation: Strategisk översyn av programmets genomförande, samstämmighet mellan programmets olika komponenter, övergripande åtgärder samt omfördelning av budgeten enligt artikel 11.

2. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 4 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

3. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

4. Om programkommittén inte avger något yttrande om det utkast till genomförandeakt som avses i artikel 34.2 i denna förordning, ska kommissionen inte anta utkastet till genomförandeakt och artikel 5.4 tredje stycket i förordning (EU) nr 182/2011 ska tillämpas.

5. I enlighet med internationella avtal som ingås av unionen får företrädare för tredjeländer eller internationella organisationer bjudas in som observatörer till programkommitténs möten i enlighet med de villkor som fastställs i programkommitténs arbetsordning och med beaktande av säkerheten i unionen.

6. Programkommittén ska i enlighet med sin arbetsordning inrätta användarforumet som en arbetsgrupp som ska bistå programkommittén med råd om aspekter på användarkrav, tjänsternas utveckling samt användarupptagningen. användarforumet ska sträva efter att garantera en kontinuerlig och ändamålsenlig användarmedverkan och ska sammanträda i särskilda konstellationer för varje programkomponent.

aVdELNING XII

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 108

Information, kommunikation och publicitet

1. Mottagarna av unionsfinansiering ska framhålla att finansieringen kommer från unionen och säkerställa unionsfinan­ sieringens synlighet, i synnerhet när de främjar åtgärderna och deras resultat, genom att tillhandahålla enhetlig, ändamålsenlig och proportionell riktad information till olika målgrupper, däribland medierna och allmänheten.

2. Kommissionen ska genomföra informations- och kommunikationsåtgärder avseende programmet, åtgärder som vidtagits inom ramen för programmet och uppnådda resultat.

Finansiella medel som tilldelas programmet ska också bidra till den gemensamma kommunikationen om unionens politiska prioriteringar, i den mån dessa prioriteringar har anknytning till de mål som anges i artikel 4.

3. Byrån får bedriva kommunikationsverksamhet på eget initiativ inom sitt behörighetsområde. Tilldelningen av resurser för kommunikationsverksamhet får inte inverka menligt på det faktiska utförandet av de uppgifter som avses i artikel 29. Kommunikationsverksamheten ska genomföras i enlighet med de relevanta planer för kommunikation och informationsspridning som antagits av styrelsen.

Artikel 109

Upphävande

1. Förordningarna (EU) nr 912/2010, (EU) nr 1285/2013 och (EU) nr 377/2014 samt beslut nr 541/2014/EU ska upphöra att gälla med verkan från och med den 1 januari 2021.

2. Hänvisningar till de upphävda akterna ska anses som hänvisningar till denna förordning.

Artikel 110

Övergångsbestämmelser och tjänstekontinuitet efter 2027

1. denna förordning ska inte påverka det fortsatta genomförandet eller ändringar av de berörda åtgärderna till dess att

de har avslutats, enligt förordningarna (EU) nr 912/2010, (EU) nr 1285/2013 och (EU) nr 377/2014 och beslut nr 541/2014/EU, som ska fortsätta att tillämpas på de berörda åtgärderna till dess att de avslutas. I synnerhet ska det konsortium som inrättats enligt artikel 7.3 i beslut nr 541/2014/EU tillhandahålla SST-tjänster till och med tre månader efter det att de ansvariga nationella enheterna undertecknat ett avtal om inrättande av det SST-partnerskapsavtal som anges i artikel 58 i den här förordningen.

2. Finansieringsramen för programmet får också omfatta de utgifter för tekniskt och administrativt stöd som är nödvändiga för att säkerställa övergången mellan programmet och de åtgärder som antagits enligt förordningarna (EU) nr 1285/2013 och (EU) nr 377/2014 och beslut nr 541/2014/EU.

3. Vid behov får anslag föras in i unionens budget efter 2027 för att täcka de utgifter som är nödvändiga för uppfyllandet av de mål som föreskrivs i artikel 4 i syfte att möjliggöra förvaltningen av åtgärder som inte slutförts när programmet avslutas, liksom kostnader som täcker kritisk operativ verksamhet och tillhandahållande av tjänster, bland annat genom ramöverenskommelsen om ekonomiskt partnerskap och överenskommelser om medverkan.

Artikel 111

Ikraftträdande och tillämpning

denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning. den ska tillämpas från och med den 1 januari 2021.

denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den 28 april 2021.

På Europaparlamentets vägnar

d. M. SaSSOLI

Ordförande

På rådets vägnar

a. P. ZaCaRIaS

Ordförande

BILAGA

NYCKELINDIKATORER

Nyckelindikatorerna ska strukturera övervakningen av programmets prestationer avseende de mål som avses i artikel 4 i syfte att minimera administrativa bördor och kostnader.

1. I samband med den årliga rapporteringen ska därför uppgifter samlas in rörande följande uppsättning nyckelindikatorer, för vilka genomförandedetaljer såsom mått, siffror och tillhörande nominella värden och tröskelvärden (inklusive kvantitativa data och kvalitativa fallstudier) enligt tillämpliga uppdragskrav och förväntad prestation ska fastställas i de överenskommelser som upprättas med anförtrodda enheter:

1.1 Specifikt mål enligt artikel 4.2 a

Indikator 1: Precision hos tjänster för navigering och tidsbestämning som tillhandahålls av Xxxxxxx och Egnos separat Indikator 2: Tillgänglighet och kontinuitet hos tjänster som tillhandahålls av Xxxxxxx och Egnos separat

Indikator 3: Egnostjänsternas geografiska täckning och antal offentliggjorda Egnosrutiner (både aPV-I och LPV-200) Indikator 4: användarnöjdhet i unionen avseende Galileo- och Egnostjänster

Indikator 5: andel Galileo- och Egnoskompatibla mottagare på marknaden för GNSS/SBaS-mottagare (globala system för satellitnavigering/satellitbaserade stödsystem) globalt och i EU

1.2 Specifikt mål enligt artikel 4.2 b

Indikator 1: komstsystem

xxxxx (dias),

unionsanvändare av Copernicustjänster, Copernicusdata och data- och informationsåt­ om möjligt med information om t.ex. typ av användare, geografisk fördelning och

verksamhetssektor

Indikator 2: I förekommande fall antal begärda eller utförda aktiveringar av Copernicustjänster Indikator 3: användarnöjdhet i unionen avseende Copernicustjänster och dias

Indikator 4: Tillförlitlighet, tillgänglighet och kontinuitet hos Copernicustjänster och Xxxxxxxxxx dataström Indikator 5: antal nya informationsprodukter som levererats i portföljen för varje Copernicustjänst Indikator 6: datamängd som genereras av Copernicus Sentinels

1.3 Specifikt mål enligt artikel 4.2 c

Indikator 1: antal användare av SSa-komponenter, om möjligt med information om t.ex. typ av användare, geografisk fördelning och verksamhetssektor

Indikator 2: Tjänsternas tillgänglighet

1.4 Specifikt mål enligt artikel 4.2 d

Indikator 1: antal användare av Govsatcom, om möjligt med information om t.ex. typ av användare, geografisk fördelning och verksamhetssektor

Indikator 2: Tjänsternas tillgänglighet

1.5 Specifikt mål enligt artikel 4.2 e

Indikator 1: antal uppskjutningar för programmet (inklusive antal per typ av bärraket)

1.6 Specifikt mål enligt artikel 4.2 f

Indikator 1: antal rymdnav i unionen och deras placering

Indikator 2: andel små och medelstora företag etablerade i unionen i förhållande till det sammanlagda värdet av de kontrakt som avser programmet

2. den utvärdering som avses i artikel 102 ska beakta ytterligare element såsom

2.1 konkurrenternas prestationer inom navigering och jordobservation

2.2 Galileo- och Egnostjänsternas användarupptagning

2.3 Egnostjänsternas integritet

2.4 upptagning av Copernicustjänster bland Copernicuskärnanvändare

2.5 antal politikområden på unions- och medlemsstatsnivå som utnyttjar eller drar fördel av Xxxxxxxxxx

2.6 analys av delkomponenten SST:s självständighet och av unionens grad av oberoende inom detta område

2.7 läget vad gäller nätverkande för delkomponenten NEO:s verksamhet

2.8 bedömning av Govsatcoms kapacitet i förhållande till användarnas behov enligt artiklarna 69 och 102

2.9 användarnöjdhet avseende SSa- och Govsatcomtjänster

2.10 ariane- och Vegauppskjutningarnas sammanlagda marknadsandel på grundval av offentligt tillgängliga data

2.11 utvecklingen inom sektorer nedströms, mätt efter antalet nya företag som använder unionens rymddata, rymdinformation och rymdtjänster, arbetstillfällen som skapats samt omsättning per medlemsstat, när sådana uppgifter finns, även genom användning av kommissionens (Eurostat) tillgängliga undersökningar

2.12 utvecklingen inom rymdsektorer uppströms i unionen, mätt efter antalet arbetstillfällen som skapats och omsättning per medlemsstat samt den europeiska rymdindustrins globala marknadsandel, när sådana uppgifter finns, även genom användning av kommissionens (Eurostat) tillgängliga undersökningar