Innehåll

Innehåll

Inledning 5

1 Upphandling av konsult eller entreprenör 7

Anbudsförfrågan 8

Anbud 28

Avtal 35

2 Genomförande av konsultuppdrag och utförande av entreprenad 39

Uppstart 41

Startmöte 46

Kartläggning av krav & önskemål 51 Inventering av befintlig anläggning 54 Systemval 61

Detaljprojektering 66 Granskning & utskick 72 Materialbeställning 75

Programmering 79

Apparatskåpstillverkning & apparatskåpsombyggnad 82 Installation 84

Driftsättning 89

Överlämnande och avslut av entreprenad 95 Avslut av konsultuppdrag 102

Ansvars- & garantitid 103

3 Övergripande systemuppbyggnad 107

Kommunikationslösning 108 Funktionalitet och signalutbyte 110 Manuell styrning 111

Datorenheter 112

Användargränssnitt 117

4 Apparatskåp och elinstallation 121 Placering och antal apparatskåp 121 Elinstallation 126

Apparatskåpets utformning 134

Styrning, skydd och övervakning av motorer 140 Larm för motorer 143

1 UPPHANDLING AV KONSULT ELLER ENTREPRENÖR 3

Apparater i apparatskåp 146

5 Funktioner i driftkort och teknisk beskrivning 157

Funktionens syfte 157 Filer och format 158

Driftkortets utformning 158

Beteckningsstandard 158

Driftkortets innehåll 159 Sidhuvud och sidfot 159 Flödesschema 160

Apparatlista 164

Funktionsbeskrivning 165

Styrning 167

Reglering 170

Mätning och indikering 172 Beräkning 173

Larm 177

Apparater i styr- och övervakningssystem 180 Apparater i rör- och luftbehandlingssystem 185

Källor 209

4 FASTIGHETSAUTOMATION

Sakord 211

Inledning

Arbetet inom fastighetsautomation förknippas i stor utsträckning med regulatorer, kommuni- kation och tekniska lösningar, men i praktiken handlar det också mycket om juridik, ekonomi och projektledning.

Fastighetsautomation är en disciplin som ofta utgår från traditionella funktioner och tekniska lösningar men som är i en snabb utveckling då högre krav ställs på t.ex. enkelt handhavande, låg energiförbrukning och ett ökat behov av att olika system ska fungera tillsammans. Med den utvecklingen ökar behovet av tekniska specialis- ter men även att alla involverade har en förståel- se för helheten, planering och vikten av ett gott samarbete med andra discipliner.

Mitt syfte med denna bok är att på ett över- skådligt sätt visa bredden av arbetet inom fastig- hetsautomation och hur de olika delarna hänger ihop, att ge en vägledning för arbetet med tek- niska lösningar med fokus på samarbete och ar- betsprocessen.

Boken riktar sig till studenter, konsulter, entreprenörer och beställare inom disciplinen fastighetsautomation eller de som arbetar nära området, t.ex. VVS-konsulter, projektledare el- ler installationssamordnare. Den behandlar till största del fastighetsautomation för VVS-system inom fastighetsdrift i t.ex. bostäder, kontor, sko- lor och sjukhus.

För de allra flesta lämpar sig boken som ett uppslagsverk för att ta reda på det som är intres-

sant för stunden. I en utbildning kan boken dock med fördel läsas från pärm till pärm. Kapitel ett och två fungerar som grundläggande orientering och ger förståelse för arbetsgång och helhet. Ka- pitel tre till fem kan användas som utgångspunkt för diskussioner om teknik och tillämpning av olika dokument som nyttjas inom området.

Kapitel ett och två behandlar arbetsprocessen vid upphandling av konsulter och entreprenörer, utförandet i entreprenadskedet och arbetet ända fram till en avslutad entreprenad. I dessa kapitel ges ett stort utrymme till förklaringar om hur ar- betet bör ske och vikten av planering.

Kapitel tre, övergripande systemuppbygg- nad, ger en vägledning i vissa av de beslut som behöver göras i ett tidigt skede av uppdragen. Beslut om teknik och funktionalitet för använ- dargränssnitt, datorenheter, signalutbyte och kommunikation.

Kapitel fyra, apparatskåp och elinstallation, behandlar både övergripande delar, t.ex. appa- ratskåpens placering och antal, men också detal- jerade val som apparatskåpens utformning, dis- position och alternativ av apparater för önskad funktionalitet.

Kapitel fem, funktioner i driftkort och tek- nisk beskrivning, behandlar hur funktioner kan beskrivas i text och bild för att utgöra ett kon- sekvent och entydigt underlag vid kalkylering, installation och inte minst som en del av de in- struktioner för drift och underhåll som ska fin-

INLEDNING 5

nas för att kunna sköta systemen i förvaltnings- skedet.

I boken presenteras många exempel på be- skrivningstexter och mallar för olika skeden. Flera av dessa underlag går att ladda ner från do- kumentbanken på Svensk Byggtjänsts hemsida.

Min förhoppning är att med denna bok bidra till att underlätta för alla som arbetar med el- ler kommer i kontakt med fastighetsautomation och att samarbetet mellan olika discipliner blir enklare, tydligare och inte minst roligare.

Tack till er leverantörer som bidragit med produktbilder: Belimo, Calectro, Malthe Win- je Automation (Saia) och Schnieder Electric. Tack till Xxxxx Xxxxxxxx, min arbetsgivare, för

en överväldigande positiv inställning till den- na bok och tack till alla er som hjälpt till med granskning: Xxxx Xxxxxxxxx, Xxxxxx Xxxxxxx, Xxxxxxxx Xxxxxxxx, Xxx-Xxxx Xxxxxxxxx, Xxxx Xxxxxxx, Xxxxxx Xxxxxxx, Xxx Xxxxxxxxxx, Xxx- xxx Xxxxxxxxx och Xxxxxxx Xxxxxxxxx.

Jag vill även rikta ett stort tack till alla er an- dra fantastiska personer som jag lärt känna un- der min karriär, ni som delat er kunskap och alla er runt mig som inte svikit mig trots allt tjat om boken.

Göteborg i november 2017 Xxxxxx Xxxxxx

1

Upphandling av konsult eller entreprenör

Upphandling av konsulter och entreprenörer sker i princip på samma sätt. Förenklat kan pro­ cessen delas in i huvuduppgifterna anbudsförfrå­ gan, anbud och avtal (figur 1:1). Dessa kan i sin tur förenklat delas in i ett antal deluppgifter. I kapitel ett redovisas exempel på hur olika krav kan formuleras och vad som bör tas hänsyn till i samband med respektive uppgift.

Vid upphandling av konsult avses i denna bok att upphandling sker enligt ABK 09, all­ männa bestämmelser som branschen vanligtvis förhåller sig till. Exempel på vanliga konsultupp­ drag inom fastighetsautomation är rådgivning, utredning, besiktning och upprättande av tek­ niska beskrivningar.

Vid upphandling av entreprenör avses i den­ na bok att upphandling sker enligt motsvarande allmänna bestämmelser, dvs. antingen ABT 06

för en totalentreprenad eller AB 04 för en utfö­ randeentreprenad.

I arbetet används dokument som t.ex. för­ frågningsunderlag, anbud och avtal (kontrakt, beställning och uppdragsbekräftelse) vilka sedan kommer att utgöra kontraktshandlingar mellan parterna.

Upphandlingen initieras vanligen av en be­ ställare som upprättar en anbudsförfrågan. Be­ ställaren kan till exempel vara en fastighetsägare, byggherre, förvaltare eller entreprenör. Upp­ handlingen kan även initieras av att en konsult eller entreprenör säljer in ett behov.

Beställaren sammanställer ett förfrågning­ sunderlag med tillhörande anbudsförfrågan till en eller flera anbudsgivare. Anbudsgivarna kal­ kylerar på arbetet enligt förfrågningsunderlaget och upprättar anbud som beställaren utvärderar.

FIGUR 1:1. Huvudprocess upphandling av konsult eller entreprenör.

Beställaren ingår därefter avtal med den anbuds­ givare som är mest lämpad att genomföra pro­ jektet.

De dokument som ingår i avtalet kallas kon­ traktshandlingar och anger omfattningen av ar­ betet. I enklare projekt är det vanligt att anbuds­ förfrågan, anbud och avtal sker i samråd mellan parterna, ofta muntligt, utan att det finns några skriftliga kontraktshandlingar. För upphandling av konsult ställs i dessa fall krav i ABK 09 kapitel 1 § 1 att överenskommelsen ska dokumenteras i kontrakt, beställning eller uppdragsbekräftelse. Överenskommelser om entreprenader ska enligt AB 04 och ABT 06 alltid ske skriftligt.

Anbudsförfrågan

En anbudsförfrågan sker muntligt eller skriftligt med önskemål om att anbudsgivare ska åter­ komma med anbud eller att beställaren och an­ budsgivare i samråd ska komma överens om ar­ betet. En skriftlig anbudsförfrågan, en inbjudan att lämna anbud, kan vara en del av det förfråg­ ningsunderlag som också består av många andra dokument.

Beställaren skickar anbudsförfrågan till an­ budsgivare för att ge dem möjligheten att upp­ rätta och återkomma med anbud. Förfrågnings­ underlaget avser de dokument som ligger med i

FIGUR 1:2. Process anbudsförfrågan.

anbudsförfrågan och som definierar uppdragets omfattning.

Förfrågningsunderlaget för upphandling av en entreprenör är vanligen, men inte nödvän­ digtvis, mer omfattande än vid upphandling av en konsult. Förfrågningsunderlaget består ofta av inbjudan, anbudsformulär, administrativa föreskrifter, tidplan, organisationsplan, kvali­ tets­ och miljöplan, projekteringsanvisningar, beskrivningar, ritningar och befintlig dokumen­ tation.

I förfrågningsunderlaget bör beställaren klar­ göra mål och krav för uppdragets omfattning, genomförande, organisation, tider, ansvar, eko­ nomi, rätten att nyttja uppdragsresultat och hur besiktning ska ske. Arbetsuppgifternas ordnings­ följd är till stor del redovisat på detta sätt för att skapa en tydlig koppling till ABK 09, AB 04, ABT 06, AMA AF 12 och AF Konsult 10, som alla i huvudsak följer denna indelning.

Planering

För att optimera tidsåtgången för arbetet och undvika onödiga fel ska det finnas en plan för arbetet innan det påbörjas. Planering med att ta fram anbudsförfrågan avser att kartlägga hur ar­ betet ska ske på bästa sätt och att ta hänsyn till de förhållanden som kan påverkar processen.

✗

Planera vilka arbetsuppgifter som krävs, när de ska utföras och av vem.

Planeringen avser i första hand att bestämma vil­ ka arbetsuppgifter som krävs, när de kan utföras och vem som ska utföra arbetet. Planeringen bör ske med tanke på projektets omfattning, tidigare erfarenheter och kunskap.

✗

Bestäm om uppdraget ska preciseras i samråd eller i ett förfrågningsunderlag.

Under planeringen bör även beslutas om bestäl­ laren ska upprätta ett förfrågningsunderlag att skicka ut till anbudsgivare med önskan om att de ska återkomma med anbud, eller att beställaren och anbudsgivaren tillsammans i en diskussion

ska komma överens om arbetet. Utifrån bestäl­ larens kännedom om uppdragets ändamål och under vilka förutsättningar projektet ska upp­ handlas tas ett beslut om vilket av alternativen som är lämpligast.

Detta val påverkar i stor utsträckning hur det fortsatta arbetet med att upprätta förfrågan ska planeras. Om ett förfrågningsunderlag ska upp­ rättas bör varje deluppgift i detta avsnitt behand­ las noggrant. Om uppdraget ska preciseras i sam­ råd med anbudsgivaren räcker det med att boka in ett möte. Det är en stor fördel om beställaren inför mötet förberett sig för de frågeställningar som ska behandlas.

Anledningar till att upprätta ett förfrågning­ sunderlag kan exempelvis vara att låta olika an­ budsgivare lämna anbud och på det sättet kon­ kurrensutsätta arbetet, att få kännedom om vilka anbudsgivare som är intresserade eller en önskan om att definiera kvalitet på ett visst sätt.

Att definiera arbetet i ett förfrågningsunder­ lag kräver både goda kunskaper om det önska­ de resultatet och hur ett förfrågningsunderlag upprättas korrekt och entydigt. Att beställaren definierar arbetet i samråd med en anbudsgivare kan vara både enklare och mindre tidskrävande för beställaren men ställer samtidigt högre krav på anbudsgivaren, som då i större utsträckning måste ha kunskap om och kunna klargöra om­ fattning och kvalitet för arbetet.

Anledningar till att definiera arbetet i samråd med en anbudsgivare kan till exempel vara att beställaren inte själv har kunskapen eller tiden som krävs, att beställaren vet vilket företag som önskas utföra arbetet eller att arbetet inte är så tidskrävande att det är rimligt att lägga ner tid på att upprätta ett förfrågningsunderlag.

Beställaren kan även vara begränsad till en entreprenör eller konsult enligt ramavtal.

✗ Planera den kontroll som ska utföras. Planera den eventuella kontroll som ska utföras under arbetet med att upprätta underlag till an­ budsförfrågan. Åtminstone bör en kontroll ske innan utskick av förfrågningsunderlag för att minska risken för fel. Kontrollen innan utskick

sker med fördel av en person som inte var med när förfrågan upprättades men som har tidigare erfarenhet av liknande förfrågningsunderlag.

✗ Skapa en lagringsplats för information. Ordna en lagringsplats för den information som ska hanteras i projektet.

Omfattning

För upphandling av konsult framgår i ABK 09 kapitel 1 § 2 att ”uppdragets omfattning bestäms av kontraktshandlingarna”. För upphandling av entreprenör framgår i AB 04 respektive ABT 06 kapitel 1 § 1 att ”omfattningen av kontraktsar­ betena bestäms av kontraktshandlingarna”.

I denna deluppgift ska beställaren formule­ ra omfattningen av arbetet och ta beslut om vad förfrågningsunderlaget ska bestå av.

Förfrågningsunderlaget kommer efter att av­ tal är slutet mellan parterna utgöra merparten av kontraktshandlingarna och således också defi­ niera omfattningen av avtalet.

✗

Upprätta ett utkast till administrativa föreskrifter.

Det är vanligen i första hand beställaren som upprättar de administrativa föreskrifterna.

Genom att arbeta i en mall för administrati­ va föreskrifter och redan i början av arbetet med anbudsförfrågan föra in information i mallen, is­ tället för att anteckna information på andra plat­ ser, kan arbetet förenklas. Mallen kan då fungera som vägledning och egenkontroll. Som hjälp vid utformning av administrativa föreskrifter ges i detta kapitel exempel på beskrivningstext med tillhörande förklaringar.

Exemplen för upphandling av konsult bygger på att de administrativa föreskrifterna ansluter till AMA AF Konsult 10. Exemplen för upp­ handling av entreprenör bygger på att de admi­ nistrativa föreskrifterna ansluter till AMA AF 12.

✗ Ange omfattning.

Genom att kortfattat ange arbetets omfattning får anbudsgivare snabbt en förståelse för vad ar­ betet är begränsat till. Det finns ofta anledning att begränsa omfattningen till en viss kompetens och ett visst skede i projektet, t.ex. projektering, projektledning och besiktning.

Exempel på formulering i upphandling av en konsult.

AUC.1 Omfattning

Uppdraget omfattar upprättande av handlingar för en utförandeentreprenad/totalentreprenad.

Uppdraget omfattar projektledning av styr­ installationer i en utförandeentreprenad/totalen­ treprenad.

Uppdraget omfattar besiktning av styrinstallatio­ ner i en utförandeentreprenad/totalentreprenad.

Exempel på formulering i upphandling av en en­ treprenör enligt AB 04 respektive ABT 06.

AFC.1/AFD.1 Omfattning

Projektet omfattar styrinstallationer vid nybyggnad av ett flerbostadshus.

✗ Xxxx uppdragets ändamål vid upphand­ ling av en konsult.

Uppdragets ändamål bör definieras för att be­ gränsa inom vilka ramar som konsultens arbete, uppdragsresultatet, ska och får nyttjas. Se även ”Rätt till uppdragsresultat”, ABK 09 kapitel 7

§ 1. En entreprenörs arbete sker vanligen på en bestämd plats men vid framtagande av en hand­ ling är det inte självklart vad den ska nyttjas i för uppdrag och det är därför viktigt att ange dess ändamål.

I följande exempel på ändamål blir det en stor skillnad på vad handlingarna behöver ta hänsyn till.

Uppdragets ändamål är användandet av uppdrags­ resultatet för ombyggnation av Riddarstensskolan i Lerum.

Uppdragets ändamål är användandet av uppdrags­ resultatet för ombyggnation av skolor i Lerum.

Uppdragets ändamål är användandet av uppdrags­ resultatet för ombyggnation av skolor i Sverige.

I det första fallet upprättas handlingarna för att nyttjas för endast ett objekt, Riddarstensskolan, i andra fallet för skolor i Lerum och i det sista fallet för skolor i Sverige. Beställaren har inte rätt att använda handlingarna i andra projekt än de som anges om inte annat avtalats. Men de oli­ ka fallen påverkar förstås också omfattningen av konsultens uppdrag, vad som ska tas hänsyn till, kostnad, osv. Det uppdrag som avser ett avgrän­ sat objekt, Riddarstensskolan, är troligtvis betyd­ ligt enklare att genomföra än då hänsyn måste tas till att uppdragsresultatet kan komma att nyttjas vid ombyggnad i vilken skola som helst i Lerum eller i hela Sverige.

Om ändamålet med ett konsultuppdrag är att konsulten ska utföra vissa arbetsuppgifter, exempelvis som rådgivare eller besiktningsman i ett projekt, kan uppdragets ändamål istället for­ muleras enligt följande exempel:

Uppdragets ändamål är att använda konsulten som besiktningsman vid ombyggnation av Riddarstens­ skolan i Lerum.

✗ Ange upphandlingsform och entrepre­ nadform

Utan ambition att gå ner på djuptet avseende upphandlings­ och entreprenadformer, men som ett underlag för diskussion, behandlas här ett par exempel på hur disciplinen styr­ och över­ vakning kan vara organiserade i förhållande till andra discipliner i ett enklare och ett mer kom­ plicerat projekt.

I figur 1:3 redovisas ett exempel på hur disci­ pliner kan vara organiserade i enklare projekt där styr utför en mindre ombyggnation i en befintlig anläggning.

En fastighetsägare har avtal med de brukare som nyttjar lokalerna för att fånga upp deras behov och med en driftorganisation som skö­ ter byggnaden för att få kännedom om instal­ lationernas status. Beställaren ingår ett avtal enligt ABK 09 med en konsult för att upprätta ett förfrågningsunderlag för upphandling av en entreprenör.

FIGUR 1:3. Projektorganisation i ett enklare projekt.