SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2019-09-03
9 (21)
§ 97 Handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor (HP LSO)/dnr 2019/804
Beslut
Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige
1. Handlingsprogram enligt Lagen om skydd mot olyckor antas av Borlänge kommun och ska gälla som inriktning för kommunens förebyggande arbete mot olyckor under mandatperioden 2019-2022.
2. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att anta delprogram som närmare reglerar riktlinjer för kommunens verksamheter inom vart och ett av de områden som det nu beslutade handlingsprogrammet för LSO föreskriver.
3. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att följa upp de aktiviteter som föreskrivs i delprogrammen.
Kommunfullmäktige fattar det slutgiltiga beslutet.
Ärendet
Enligt 3 kap. 3 § i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor ska ”En kommun ska ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges hur kommunens förebyggande verksamhet är ordnad och hur den planeras.”
Framtagandet av detta handlingsprogram har dels samordnats mellan kommunerna men framför allt inom kommunkoncernen. Berörda verksamheter har inom respektive delprogram förankrat och arbetat fram de åtgärder som utifrån problembild bedöms vara mest framgångsrika.
Kommunstyrelsens beslut är enligt förslag från arbetsutskottet.
Beslutsunderlag
- Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut, 2019-08-27 § 107
- Tjänsteskrivelse kommunskydd, daterad 2019-04-11
- Handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor 2019-2022, trygghet och säkerhet i Borlänge, Säter, Falun, Ludvika och Gagnef
Skickas till
Kommunfullmäktige
Justerandes sign Utdragsbestyrkande
Kommunstyrelsens arbetsutskott
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2019-08-27
9 (23)
§ 107 Handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor (HP LSO) / dnr 2019/804
Beslut
Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen
1. Handlingsprogram enligt Lagen om skydd mot olyckor antas av Borlänge kommun och ska gälla som inriktning för kommunens förebyggande arbete mot olyckor under mandatperioden 2019-2022.
2. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att anta delprogram som närmare reglerar riktlinjer för kommunens verksamheter inom vart och ett av de områden som det nu beslutade handlingsprogrammet för LSO föreskriver.
3. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att följa upp de aktiviteter som föreskrivs i delprogrammen.
Kommunfullmäktige fattar det slutgiltiga beslutet.
Ärendet
Enligt 3 kap. 3 § i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor ska ”En kommun ska ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges hur kommunens förebyggande verksamhet är ordnad och hur den planeras.”
Framtagandet av detta handlingsprogram har dels samordnats mellan kommunerna men framför allt inom kommunkoncernen. Berörda verksamheter har inom respektive delprogram förankrat och arbetat fram de åtgärder som utifrån problembild bedöms vara mest framgångsrika.
Arbetsutskottets beslut är enligt förslag från kommunskydd.
Signature reference: 025ec958-242a-4468-a9b3-83a006f93265
Beslutsunderlag
- Tjänsteskrivelse kommunskydd, 2019-03-14
- Handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor
- Lagen om skydd mot olyckor (2003:778)
Skickas till
Kommunstyrelsen
Justerandes sign Utdragsbestyrkande
Borlänge kommun 2019-04-11
Xxxxxx Xxxxxxx xxxxxx.xxxxxxx@xxxxxxxx.xx 0243-64255
Kommunfullmäktige Borlänge kommun
1 (3)
Tjänsteskrivelse - Handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor (HP LSO)
Förslag till beslut
1. Handlingsprogram enligt Lagen om skydd mot olyckor antas av Borlänge kommun och ska gälla som inriktning för kommunens förebyggande arbete mot olyckor under mandatperioden 2019-2022.
2. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att anta delprogram som närmare reglerar riktlinjer för kommunens verksamheter inom vart och ett av de områden som det nu beslutade handlingsprogrammet för LSO föreskriver.
3. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att följa upp de aktiviteter som föreskrivs i delprogrammen
Sammanfattning av ärendet
Enligt 3 kap. 3 § i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor ska
”En kommun skall ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges hur kommunens förebyggande verksamhet är ordnad och hur den planeras.”
Beslutsunderlag
- Handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor.
- Lagen om skydd mot olyckor (2003:778)
Beskrivning av ärendet
Bakgrund
Postadress | Telefon | E-post |
SE-781 81 Borlänge | 0243-740 00 (vxl) | |
Besöksadress | Fax | |
Röda vägen 00 | 0000-000 00 |
2 (3)
Under föregående mandatperiod arbetade de fyra kommunerna ingående i Räddningstjänsten Dala Mitt tillsammans för att få en gemensam inriktning i kommunernas förebyggande arbete.
Ärendebeskrivning
Framtagandet av detta handlingsprogram har dels samordnats mellan kommunerna men framför allt inom kommunkoncernen. Berörda verksamheter har inom respektive delprogram förankrat och arbetat fram de åtgärder som utifrån problembild bedöms vara mest framgångsrika.
De slutliga delprogrammen har därefter skickats på remiss och också vid behov beslutats i aktuell nämnd.
Överväganden
Med anledning av fördröjningen från Räddningstjänsten Dala Mitt så har frågan kommit upp om dessa ska väntas in för att samtliga delprogram ska beslutas samtidigt. För att inte få en för lång fördröjning på det kommun-interna arbetet är förslaget att dessa beslutas nu och Räddningstjänstens delprogram beslutas separat.
Ekonomiska konsekvenser
Beslutade åtgärder sker inom ekonomiskt beslutad ram.
Barnperspektivet
Ja | Nej | |
Beslutet innebär konsekvenser för barn och ungdomar. Om nej, besvaras inte fler frågor. Om ja, beskriv hur. Kan vara angivet i ärendebeskrivningen. | ||
Hänsyn till barn och ungdomar har tagits. | ||
Barn och ungdomar har fått säga sin mening. Om ja, på vilket sätt? Kan vara angivet i ärendebeskrivningen. |
Remissinstansernas synpunkter
Remissinstansernas synpunkter har tagits om hand genom att främst språkliga ändringar gjorts men även att ansvarsfrågan kompletterats.
Verksamhetschef Sektorchef
Xxxxxxx Xxxx Xxxx Xxxxxx
Bilagor
3 (3)
Gemensam del samt Borlänges delprogram
Beslutet skickas till
Handlingsprogram 2019–2022
TRYGGHET OCH SÄKERHET I BORLÄNGE, SÄTER, FALUN, LUDVIKA OCH GAGNEF
Innehåll
1. Brottsförebyggande arbete
Samverkansavtal mellan kommun och polis
2. Skydd mot olyckor Förebyggande brandskydd Trafiksäkerhet
Is- och vattensäkerhet Fallprevention Suicidprevention
Riskhänsyn i den fysiska planeringen Operativa insatser
3. Krisberedskap
Krisstöd
Civilt försvar/höjd beredskap
4. Klimatanpassning
Borlänge, Falun, Ludvika, Säter och Gagnefs kommuner ska vara trygga och säkra att bo, vistas och driva verksamhet i. Ett helhetsgrepp kring frågorna om brottsförebyggande arbete, skydd mot olyckor och krishantering är nödvändigt för att skapa en trygg och säker tillvaro. Politikerna i Borlänge, Falun, Ludvika, Säter och Gagnefs kommun har av det skälet beslutat om att ett gemensamt handlings- program ska tas fram. Inte minst är programmet viktigt eftersom positiva resultat är beroende av samhällets samlade insatser och ansvarstagande. Då ansvaret dessutom ofta ligger på den enskilde, det vill säga individer, fastighetsägare, verksamhetsutövare och organisationer, ser vi att denna plan fyller en mycket viktig funktion.
I handlingsprogrammet har vi gemensamt lyft fram kända framgångsfaktorer och de målsättningar som finns i verksamheten. Vidare beskrivs strategiskt viktiga arbetsuppgifter för kommunen samt särskil-
da satsningar för perioden 2019-2022. Till detta handlingsprogram finns tillhörande delprogram för områdena brottsförebyggande arbete, trafiksäkerhet, riskhänsyn i fysisk planering, brandförebyggande verksamhet, fallprevention, suicidprevention, vattensäkerhet, klimatanpassning, krishantering (utgör även plan för extraordinära händelser) och civilt försvar/beredskap. Delprogram finns också att tillgå hos Räddningstjänsten.
Uppföljning sker genom en årlig skriftlig rapport till respektive kommunstyrelse samt fortlöpande uppföljning och utvärdering inom varje delområde.
Övergripande målsättningar med samarbetet under 2019–2022
• Genom information och utbildning stärka individers egenförmåga.
• Upprätta ett samarbete mellan kommunerna för att effektivt och gemensamt arbeta förebyggande mot brott, olyckor och risker.
• Bibehålla kvaliteten och förmågan att agera vid olyckor och kriser.
• Öka samverkan med myndigheter, organisationer, näringsliv och föreningar.
• Säkerställa att tillsyn och kontroll av särskilt farliga verksamheter genomförs.
• Identifiera, följa upp och analysera fokusområden för att ständigt utveckla och förbättra det förebyggande arbetet.
Vår vision
Alla människor som bor, besöker, verkar och vistas i våra medlem- skommuner ska vara trygga och säkra på att de aldrig skadas eller utsätts för något brott.
1
Brottsförebyggande arbete
Kommunens brottsförebyggande arbete omfattar arbete med barn och ungdomar, fysiska trygghetsåtgärder samt åtgärder som fastig- hetsägare vidtar. I de förebyggande satsningarna ingår också arbete på individnivå samt kommunens myndighetsutövning som bedrivs i nära samverkan med polismyndighet, näringsliv och lokala initiativ.
I varje kommuns delprogram för brottsförebyggande arbete finns mer information.
SAMVERKANSAVTAL MELLAN KOMMUN OCH POLIS
Varje kommun tecknar varje år ett avtal med Polismyndigheten där inriktningen på samverkan mellan kommuner och polis an- passas efter var kommuns behov.
2
Skydd mot olyckor
Olyckor och bränder orsakar varje år cirka 15 dödsfall i kommunerna Borlänge, Falun, Säter, Ludvika och Gagnef. Därtill vårdas drygt 1500 personer på sjukhus, till en kostnad av omkring en miljard kronor per år. Utöver detta behövs också de mer omätbara skadorna på exempelvis miljö och kulturhistoria nämnas.
I varje kommuns delprogram för skydd mot olyckor finns mer information.
BRANDSÄKERHET
Omkring 500 bränder per år, hälften i byggnader och hälften i det fria, är den sammanlagda siffran för Falun Borlänge, Ludvika, Säter och Gagnef. Tjugo procent av dessa bränder är enligt statistiken anlagda. När det gäller byggnadsbränder dominerar bostadsbränderna. Omkring 20 procent av dessa leder till så kallade ”utvecklade bränder”, det vill säga bränder som lämnat startföremålet. Vid brister i det förebyggande brand- skyddet kan bränder utvecklas till katastrofala händelser med omfattande brandspridning och i värsta fall förlorade människoliv.
Brandsäkerhet delas in i två huvuddelar; förebyggande arbete för att förhindra uppkomsten av bränder samt minimera brandens omfattning och tillhörande skador.
!
•
•
•
•
•
•
Brandsäkerhet i kommunerna uppnås genom
att den enskilde aktivt bedriver systematiskt brandskyddsarbete att den enskilde analyserar och åtgärdar de brandrisker som finns
att den enskilde har god kunskap om och tar ansvar för sin brandsäkerhet att varje bostad har fungerande brandvarnare
goda utrymningsmöjligheter
fungerande skydd mot brandspridning mellan fasigheter
TRAFIKSÄKERHET
I kommunerna Falun, Borlänge, Ludvika, Säter och Gagnef inträffar varje år omkring 250 trafikolyckor med personskador. I snitt omkommer fem av dessa och ytterligare 25 människor skadas svårt. Trafikolyckor med personbilar står för cirka 90 procent av det sammanlagda antalet trafikolyckor i våra kommuner.
I och med riksdagens beslut om det långsiktiga målet - nollvision - för trafiksäkerheten, ställs höga krav på att kommunerna driver ett systematiskt och effektivt trafiksäkerhetsarbete.
!
•
•
•
Trafiksäkerhet i kommunerna uppnås genom
•
att alla trafikanter visar hänsyn och respekterar gällande bestämmelser god hastighetsefterlevnad, hög bältesanvändning och trafiknykterhet
att oskyddade trafikanter syns bra i mörker och att hjälmanvändningen är hög
att trafikmiljön utformas för att uppnå hög säkerhet
IS- OCH VATTENSÄKERHET
Hur många som förolyckas vid is- eller vattenaktivitet varierar mycket från år till år, främst beror det på hur vädret har varit. I genomsnitt omkommer en person per år genom drunkning i kommunerna Falun, Borlänge, Ludvika, Säter och Gagnef. Simkunnighet är troligen den viktigaste faktorn för att få en god vattensäkerhet. En annan viktig faktor är nykterhet och användande av rätt skyddsutrustning vid vattenaktivitet.
Ansvaret för att barn i kommunerna har simkunnighet, som är ett krav för betyg, ligger hos de som svarar för skolverksamheten i respektive kommun. I kommunernas samlade vattensäkerhetsarbete ingår förutom skolan även räddningstjänsten, olika förvaltningar och frivilligorganisationer.
!
•
•
•
Is- och vattensäkerhet i kommunerna uppnås genom
•
att den enskilde använder säkerhetsutrustning vid aktiviteter på is och vatten att den enskilde kan simma
att fastighetsägare och verksamhetsutövare ser till att det är god tillgång till livräddningsutrustning vid platser för is- och vattenaktiviteter
att samspelet mellan olika aktiviteter på vatten och is sker på ett tryggt sätt
FALLPREVENTION
Fallolyckor är den olyckstyp som leder till flest dödsfall, flest antal inläggningar på sjukhus och flest antal be- sök på akutmottagningar. Mest drabbade är äldre i den egna bostaden. I Borlänge, Falun, Ludvika, Säter och Gagnefs kommuner beror ett femtontal dödsfall årligen på fallolyckor.
!
•
•
Fallsäkerhet i kommunerna uppnås genom
en god folkhälsa bland de äldre i kommunen
en inom- och utomhusmiljö där fallskadorna förebyggts
SUICIDPREVENTION
Suicid och suicidförsök är ett stort folkhälsoproblem. I ålders- grupperna 45-64 år och 85 år – äldre begicks det flest antal suicid per 100 000 invånare under året 2016. Suicidprevention bör utgå dels från ett befolkningsperspektiv och dels från ett individperspektiv. Under kommande mandatperiod skall kommu- nerna utreda hur arbetet skall bedrivas i respektive kommun.
Se respektive kommuns delprogram för mer information.
RISKHÄNSYN I FYSISK PLANERING
Att ta rimlig hänsyn till olika risker när vi bygger vårt samhälle är givetvis en självklarhet. Krav på riskhänsyn finns bland annat i plan- och bygglagen (SFS 2010:900) och som en del i kommunens risk- och sårbarhetsar- bete.
Översvämmningar, ras/skred och erosion är exempel på händelser som har identifierats särskilt i kommu- nens riskanalys. I dokumentet ”Klimatanpassning i fysisk planering - Vägledning från länsstyrelserna” är en vägledning till kommunerna i det fysiska planarbetet. Kommunerna arbetar också med plan- och byggfrågor där hänsyn ska tas till risk för olyckor. Dessutom ska ras- och skredproblematik beaktas vid planering och byggnation. Räddningstjänsten bevakar i sin tur riskhänsyn i planfrågor i remissvar till nämnd i respektive kommun.
!
•
•
Riskhänsyn i den fysiska planeringen finns genom
•
•
rimlig hänsyn till olika risker när vi bygger vårt samhälle
att följa kraven på riskhänsyn som bland annat finns i plan- och bygglagen (SFS 2010:900)
att ta hänsyn till risker i såväl- plan som bygglovsprocessen
att genomföra översvämnings- och ras/skredstudier i kommunerna
OPERATIVA INSATSER
I delprogrammet Räddningstjänst beskriver Räddningstjänsten Dala Mitt utifrån Räddningstjänstavtalet med respektive kommun de risker som finns inom området , de resurser som finns och den förmåga som finns inom RDM för att hantera dessa risker.
I programmet beskrivs också de skyldigheter som Räddnings- tjänst, kommuner, företag, organisationer och enskilda har enligt Lagen om skydd mot olyckor i samhället.
3
Krisberedskap
Krishantering, sett ur samhällets perspektiv, består av att upprätthålla de grundläggande och samhällsviktiga funktionerna även vid svår påfrestning. Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, reglerar detta.
Verktygen för krishantering kan grovt delas in i förebyggande sårbarhetsreducerade åtgärder samt förmågan att hantera en kris eller svår samhällsstörning.
Målet för samhällets krishantering är att:
• Skydda människors liv och hälsa.
• Värna om samhällets funktiontionalitet
• Upprätthålla grundläggande värderingar, demokrati, rättsäkerhet samt mänskliga fri- och rättigheter. Borlänge, Ludvika, Säter och Gagnef. Vid brister i det förebyggande brandskyddet kan bränder utvecklas till katastrofala händelser med omfattande brandspridning och i värsta fall förlorade människoliv.minimera brandens omfattning och tillhörande skador.
!
•
•
God krisberedskap uppnås genom
att kommunen har en aktuell krisberedskapsplan
att kommunen har en samövad krisledningsorganisation
KRISSTÖD
I varje kommun (Borlänge, Falun, Ludvika, Säter och Gagnef) finns en krisstödsgrupp. Denna grupp kallas POSOM (Psykiskt och socialt omhändertagande). Kommunens målsättning med POSOM-gruppen är att förebygga psykisk ohälsa genom att erbjuda och organisera krisstöd i akuta situationer. Gruppen kan se olika ut beroende på kommun. Ofta ingår personal från socialtjänsten, räddningstjänsten, kyrkan, polisen och ut- bildningsförvaltningen. Det finns en lång tradition av nära samverkan mellan samhällets stödfunktioner.
Civilt försvar
Det civila försvaret är den verksamhet som bedrivs av civila myndigheter, kommuner, landsting, privata före- tag och frivilligorganisationer. På så vis är civilt försvar ingen organisation utan en samling av ovanstående verksamhet.
Målet för det civila försvaret avser skydd av befolkningen, säkerställandet av samhällsviktiga funktioner och stöd till försvarsmakten. I fred är syftet med det civila försvaret att planera för att möjliggöra omställningen av samhället från fred till höjd beredskap och krig.
Höjd beredskap
För att höja Sveriges förmåga att försvara sig kan regeringen fatta beslut om att höja beredskapen, antingen till skärpt beredskap eller högsta beredskap. Beredskapshöjningen syftar till att snabbt ställa om det fredstida samhällets administration och organisation för att fungera i krigsfara eller krig.
Kommuner ska ha planer för att kunna upprätthålla sin verksamhet under höjd beredskap. Planerna ska inne- hålla uppgifter om den verksamhet som ska bedrivas under höjd beredskap med information om bland annat krigsorganisation och vilken personal som ska tjänstgöra i organisationen.
!
•
•
•
•
En kommun med bra omhändertagande vid kriser uppnås genom
att drabbade får stöd av anhöriga, skolpersonal, arbetskamrater och arbets- givare.
att arbetsgivare och verksamhetsansvariga i förväg planerar för omhänder- tagande vid kriser och har etablerade kontakter med företagshälsovård och andra liknande resurser.
att kommunen samordnar behov av krisstöd vid omfattande händelser.
att kommunen upprättar informations- och stödcentrum samt samverkar med de övriga organisationer som finns i nätverket.
4
Klimatanpassningar
Kommunerna Falun, Borlänge, Ludvika, Säter och Gagnef ska under 2019-2022 utreda hur vi kan anpassa oss till ett förändrat klimat samt identifiera förväntade konsekvenser.
Exempel på klimatförändringar som avses är värmeböljor, torka, skyfall, översvämningar, nya smittor, nya insekter, nya växter etc.
Samarbete under ständig utveckling
Det här handlingsprogrammet för trygghet och säkerhet i Borlänge, Falun, Ludvika, Säter och Gagnef är unikt i den bemärkelsen att samverkan sker mellan fem kommuner. Vår målsättning är förstås att samarbetet ska bära frukt både på kort och lång sikt. För att säkerställa att vi gör rätt saker kommer vi årligen utvärdera samarbetet och kritiskt granska oss själva. På så sätt kommer vi också att förvissa oss om att vi ständigt utvecklas och blir bättre tillsammans. Vidare ger det oss möjlighet att analysera vårt arbete tillika resultaten på ett sätt som vi tror kommer till nytta för våra kommuninnevånare.
Vill du veta mer?
Är du nyfiken på vårt samarbete och hur vårt arbete fortlöper är du varmt välkommen att kontakta oss. Du har självklart också möjilghet att på egen hand fördjupa dig i våra kommuners delprogram, som färdigställda är offent- liga handlingar, samt hålla dig uppdaterad när det gäller våra årliga utvärderingar och fortsatta planering.
Kommunen
För att få kontakt med risk- och säkerhetssamordnare, ring din kommuns växel.
Borlänge: 0243-740 00
Falun: 023-830 00
Ludvika: 0240-860 00
Säter: 0225-550 00
Gagnef: 0241-151 00
Räddningstjänsten Xxxx Xxxx Sök räddningschef eller ställföreträdande förbundschef på xxxx@xxxxxxxx.xx eller
000-00 00 00