Fastighetsregisterförarna ANVISNINGARNA FÖR FASTIGHETSREGISTERFÖRING (FRA)
Fastighetsregisterförarna
ANVISNINGARNA FÖR FASTIGHETSREGISTERFÖRING (FRA)
Lantmäteriverkets centralförvaltning har i dag med stöd av 15 § i fastighets- registerlagen (22.11.1996/876) beslutat sända de bifogade anvisningarna om fastighetsregisterföring (FRA). Samtidigt upphävs anvisningarna som sändes 2.7.2012 nr MML/3/012/2012.
Anvisningarna träder i kraft 1.3.2014 och de gäller tillsvidare.
Anvisningarna kan erhållas hos Lantmäteriverkets registratorskontor. Besöksadress: Böle förvaltningscentrum
Xxxxxxxxxxx 00 X, Xxxxxxxxxxx
Postadress: PB 84, 00521 HELSINGFORS
Telefon: 000 000 0000
De uppdaterade anvisningarna för fastighetsregisterföring (FRA) finns dessutom till påseende på webbsidorna i Finlex xxxx://xxx.xxxxxx.xx/xx/xxxxxxxxxxxx/xxxxx/000000/00000 och på fastighets- datasystemets webbsidor xxxx://xxx.xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx/xx/xxxx/0000
Överdirektör Xxxxx Xxxxxxx
Ledande expert Xxxxxx Xxxxxxxxxx
BILAGA Anvisningarna för fastighetsregisterföring (FRA)
FÖR KÄNNEDOM
Jord- och skogsbruksministeriet, enheten för styrning och dataadministra- tion
Tingsrätterna som fungerar som jorddomstolar Finlands Kommunförbund
Läroanstalterna inom lantmäteribranschen Lantmäteriverkets intranät
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
3 FASTIGHETSREGISTRERINGSSYSTEMET 7
4 UPPGIFTER SOM ANTECKNAS I FASTIGHETSREGISTRET 7
5 FASTIGHETSREGISTERFÖRARENS UPPGIFTER 9
6 REGISTRERING AV FÖRRÄTTNINGAR OCH BESLUT 9
6.1.1 Tidpunkten för registrering 9
6.1.2 Bildande av fastighetsbeteckning 11
6.1.3 Fastighetsbeteckning och beteckning för outbrutet område 11
6.1.4 Ändringar i fastighetsbeteckningen 12
6.1.5 Oförändrad beteckning för outbrutet område 14
6.1.6 Ändring av fastighetens art 14
6.1.8 Servitut, nyttjanderätt och begränsning i nyttjanderätt 15
6.1.9 Andelar i samfällda områden 15
6.2 Fastighets- och andra lantmäteriförrättningar med avseende på registreringen 16
6.2.2 Styckning av tomt och allmänt område 16
6.2.3 Då fristående områden bildas till lägenhet eller fogas till fastighet 17
6.2.6 Inlösen av tillandningar, samfällda områden och utjordar 18
6.2.7 Inlösen av del av byggplats eller tomt 18
6.2.8.2 Övriga ägoregleringar 19
6.2.9 Då samfälld skog bildas 19
6.2.10 Fastighetsbestämning 20
6.2.10.2 Utredning av oklarhet som gäller fastighetsindelningen 20
6.2.10.3 Utredning av oklarhet som gäller servitut 20
6.2.10.4 Utredning av oklarhet som gäller andel i samfällt område 20
6.2.10.5 Utredning av vilka fastigheter är delägare i ett samfällt område 20
6.2.10.6 Utredning av ett område som avskiljts för allmänt behov 20
6.2.11 Överföring till fastighet av en andel i ett samfällt område 21
6.2.12 Bildande till lägenhet av en andel i ett samfällt område 21
6.2.13 Bildande av samfällt område 21
6.2.14 Ett område fogas till ett samfällt område eller samfällda områden slås samman 21
6.2.15 Fogande av ett samfällt område till en fastighet 22
6.2.16 Skifte av ett samfällt område 22
6.2.17 Servitutsförrättning 22
6.2.18 Landsvägsförrättning 23
6.2.19 Allmän vägförrättning i landskapet Åland 24
6.2.21 Enskild vägförrättning 25
6.2.21.1 Lokal enskild vägförrättning 26
6.2.22 Friluftsledsförrättning 26
6.2.24 Inlösningsförrättningar 26
6.2.25 Övriga inlösningsförrättningar 27
6.2.26 Förrättningar enligt lagen om fiske 27
6.2.28 Uppgång av rå mellan kommuner 28
6.2.29 Utredningsförrättning gällande samfällda områden som upphört 28
6.2.30 Överföring av vissa vägområden och andra områden 28
6.2.30.1 Samfällda vägar och avloppsdiken som upphört 28
6.2.30.2 Förutvarande landsvägar och allmänna vägar 28
6.2.31 Förrättningar som lämnats därhän och upphävts 28
6.3 Fastighetsregisterförarens och Lantmäteriverkets beslut 28
6.3.1 Sammanslagning av fastigheter 29
6.3.2 Överföring av andel i samfällt område till fastighet eller bildande till lägenhet 29
6.3.3 Fogande av ett samfällt område till en fastighet 30
6.3.4 Upphävande av servitut eller vägrätt eller ändring av bestämmelser som gäller servitutet eller rättigheten 30
6.3.5 Sammanslagning av xxxxxxxxx xxxxxxx 00
6.3.6 Ändring av registerenhets namn 31
6.3.7 Ändring av fastighetsbeteckning 31
6.3.8 Ändring av fastighetens art 31
6.3.9 Ändring av kommunindelning 32
6.3.10 Ändring av den kamerala indelningen 32
6.3.11 Överföring av enklav 32
6.3.12 Överföring av särskild rättighet 33
6.3.13 Ändring av användningssyftet för en särskild rättighet 33
6.3.14.1 Rättande av fel i fastighetsregistret 33
6.3.14.2 Korrigering av annan uppgift i fastighetsdatasystemet 34
6.4 Andra myndigheters beslut, meddelanden och vissa avtal 35
6.4.1 Beslut angående planläggning 35
6.4.3 Byggnadstillsynsmyndigheternas beslut 37
6.4.4 Ändring av kommunindelningen 38
6.4.4.2 Överföring av hela registerenheter 38
6.4.4.3 Överföring av del av fastighet 38
6.4.4.4 Kameral delning av samfällt område eller biområde till landsväg 39
6.4.5 Beslut avsedda i vattenlagen 39
6.4.6 Beslut avsedda i gruvlagen 40
6.4.7 Slutförvaringsplats för kärnavfall och åtgärdsförbud 40
6.4.8 Avtal om miljöstöd och naturvärdeshandel 40
6.4.9 Överenskommelse om upphävande av särskild rättighet eller begränsning i nyttjanderätt 40
6.6 Outbrutna områden och andelar i samfällda 41
6.6.1 Begreppet outbrutet område 41
6.6.2 Anhängiggörande av registrering av ett outbrutet område 41
6.6.3 Uppgifter som antecknas i fastighetsregistret 41
6.6.4 Granskning av uppgifterna om det outbrutna området 41
6.6.4.2 Det outbrutna områdets läge 42
6.6.4.3 Registreringen avbryts för komplettering av uppgifterna 42
6.6.5 Att ange outbrutna områden på fastighetsregisterkartan 42
6.6.6 Specialfall i registrering av xxxxxxxxx xxxxxxx 00
6.6.6.1 Fördelning av ett outbrutet område i delområden av ett outbrutet område .42 6.6.6.2 Vidareöverlåtelse av ett outbrutet område 43
6.6.6.3 Registrering av ägobytesavtal 43
6.6.7 Registrering av outbrutna områden i samband med styckning av tomt och allmänt område 43
6.6.7.1 Uppgifter om outbrutna områden som ska registreras vid styckning av
6.6.8 Fel i registrering av ett outbrutet område 43
6.6.9 Fel i förrättning och registrering av förrättning 44
6.6.9.1 Ett outbrutet bestämt område har antecknats som ett outbrutet område
av en felaktig ny fastighet 44
6.6.9.2 Fastigheten har bildats av fel outbrutet område 45
6.7 Registrering av områden och åtgärder som saknas i fastighetsregistret 45
6.7.1 Att tillägga åtgärder som saknas vid registerenhet 45
6.8 Registrering av återbrutna förrättningar och beslut 45
7 ATT FÖRA IN FASTIGHETSREGISTRETS LÄGESUPPGIFTER 45
8 DELGIVNING AV BESLUT SAMT MEDDELANDEN 46
8.1 Fastighetsregisterförarens och Lantmäteriverkets beslut 46
8.2 Andra myndigheters beslut och avtal 50
9 FÖRFATTININGAR OM FASTIGHTETSREGISTERFÖRING 1
10 Fastighetsregisterförarens uppgifter 1
27.2.2014
Anvisningarna tillämpas vid införandet av olika uppgifter i fastighetsregistret samt vid upprätthållandet av uppgifterna. Till de delar som det handlar om sådana fastighetsdatasystemsuppgifter som avses i 13 § 2 momentet i la- gen om fastighetsdatasystemet och anslutande informationstjänster eller sådana fastighetsdatasystemsuppgifter som avses i övriga lagar och som inte hör till uppgifterna i fastighetsregistret, tillämpas dessa anvisningar som rekommendation.
Anvisningarna gäller både Lantmäteriverket och fastighetsingenjörerna i de kommuner som upprätthåller fastighetsregistret.
Anvisningarna gäller inte sådana fastighetsregisteruppgifter som införs i lagfarts- och inteckningsregistret.
FBL Fastighetsbildningslag
FBF Fastighetsbildningsförordning
FDSL Lag om ett fastighetsdatasystem och anslutande informationstjänster
FRL Fastighetsregisterlag
FRF Fastighetsregisterförordning
HFF Handbok för förrättningsförfarande JB Jordabalken
JHS Rekommendation för den offentliga förvaltningen (xxxx://xxx.xxxxxxxx.xx/xxxxx/xxxxxxxxxxx) poistunee
XXX Xxx om enskilda vägar
LMV Lantmäteriverket
LVL Landsvägslag
MBL Markanvändnings- och bygglag
MBF Markanvändnings- och byggförordning NVL Naturvårdslag
RETI Kärnprocessen för upprätthållandet av författningsenliga register vid Lantmäteriverket
27.2.2014
3 FASTIGHETSREGISTRERINGSSYSTEMET
Fastighetsregister förs över fastigheter samt andra registerenheter för jord- och vattenområden. Fastighetsregistret innehåller uppgifter om enheternas egenskaper och läge (1 § i FRL). Med egenskapsuppgifter avses textupp- gifterna i registret och med lägesuppgifter fastighetsregisterkartan.
Fastighetsregistret är ett av samhällets basregister. Övriga basregister är befolkningsdatasystemet, samfundsdatasystemet (t.ex. handelsregistret) samt lagfarts- och inteckningsregistret. Befolkningsdatasystemet samt lag- farts- och inteckningsregistret grundar sig delvis på fastighetsregistret. Med tanke på ett välfungerande samhälle och medborgarnas rättsskydd är det synnerligen viktigt att basregistren är tillförlitliga.
Fastighetsregisterförare är LLantmäteriverket och kommunernas fastighets- ingenjörer. Ansvarsområdet för registerföringen följer gränsen för detaljpla- nen på det sätt som stadgas i 5 § i FRL samt i ikraftträdelsestadganden för den ändring av FRL (323/1999) som utgavs 5.3.1999. Med tanke på arbets- fördelning mellan Lantmäteriverket och fastighetsingenjörerna har man år 2005 sammanställt ett dokument vid namn ”Kiinteistörekisterinpidon yhtei- set pelisäännöt kiinteistötietojärjestelmässä”. (xxxx://xxx.xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx/xxxxx/xxxxxxx/xxxxx/xxxxxxxxxxxxxxx_xxxxxxxxx ot.pdf). Utöver detta kan lantmäteribyråerna och fastighetsingenjörerna ha särskilda avtal om uppgifterna i praktiken.
Fastighetsregistret är en del av fastighetsdatasystemet (FDS). Till fastig- hetsdatasystemet hör dessutom lagfarts- och inteckningsregistret som ock- så kallas inskrivningsregistret, samt ett antal uppgifter som produceras av andra än fastighetsmyndigheterna och som tidigare har hört till fastighets- registret. FDS är sålunda fördelat på en fastighetsdel, som förutom fastig- hetsregistrets uppgifter även innehåller de övriga uppgifterna som nämnts tidigare, samt på en inskrivningsdel, som bildas av lagfarts- och inteck- ningsregistret. Inskrivningsdelen får fastigheternas grunduppgifter (fastig- hetsbeteckning, namn, bildningsuppgifter och areal) från fastighetsregister- delen.
Förutom LLantmäteriverket och kommunerna är också en myndighet som ansvarar för produktionen av en uppgift som hör till datainnehållet i fastig- hetsdatasystemet skyldig att se till att uppgiften registreras i fastighetsdata- systemet och uppdateras (4 § i lagen om ett fastighetsdatasystem och an- slutande informationstjänster). Tillsvidare sköter fastighetsregisterförarna den här uppgiften åt de uppgiftsproducerande myndigheterna.
Fastighetsregistret upprätthålls i fastighetsdatasystemet (FDS), som admi- nistreras av Lantmäteriverket. Uppgifterna för detta register produceras i FDSfast-datasystemet med LMV:s JAKOfast-produktionstillämpningen samt FDSfast-registerföringstillämpningen och kommunsystemen.
4 UPPGIFTER SOM ANTECKNAS I FASTIGHETSREGISTRET
Fastighetsregistret innehåller uppgifter om enheternas egenskaper och läge samt andra uppgifter om enheterna i enlighet med 1.1 § i FRL. Med uppgif- ter om läget avses fastighetsregisterkartan. Enligt 14.1 § i FRL ska en upp- gift om läget vara i numerisk form så att fastighetsindelningen vid behov
27.2.2014
kan matas ut som en karta. Uppgifterna om egenskaper och andra uppgifter motsvarar de textformiga uppgifterna i fastighetsregistret.
De grundläggande bestämmelserna om datainnehållet i fastighetsregistret finns i 7 § i FRL, 6 - 10 § i FRF samt i 13.2 § i FDSL. En del andra författ- ningar innehåller också bestämmelser om vilka uppgifter som ska anteck- nas i registret, men det bör beaktas, att alla de författningar som räknas upp i 13.2 § i FDSL inte ännu har ändrats så de stämmer överens med FDSL I bilagan 1 finns en lista över författningar med hänvisning till fastighetsregis- terföring. Dessutom innehåller FDSfast-datasystemet uppgifter som kom- pletterar fastighetsregistret och som är avsedda för tjänstebruk.
Fastighetsregistrets uppgifter som fastighetsbildningsmyndigheterna producerar
▪ uppgifter som avses i 7 § i FRL
▪ uppgifter som avses i 6 och 8 § i FRF
Uppgifter som andra myndigheter producerar (en del är fastighets- registrets uppgifter och en del är övriga uppgifter i fastighetsdatasyste- met)
▪ generalplaner med rättsverkningar
▪ detaljplaner (inklusive stranddetaljplaner)
▪ sådana byggförbud som avses i 53 § i MBL
▪ användningsändamål enligt detaljplanen för tomter och allmänna områden och det användningsändamål som vid tidpunkten för fas- tighetens bildande har fastställts i planen för andra fastigheter inom detaljplaneområde
▪ separata tomtindelningar för tomter
▪ sådana samhällstekniska anordningar som avses i 161 § i MBL
▪ sådana mindre anordningar som avses i 163 § i MBL
▪ byggnadsservitut (158.2 § i MBL)
▪ samregleringar (164.4 § i MBL)
▪ naturskyddsområden på privatägd mark (24.4 § i NaturskyddsL)
▪ avtal om tidsbegränsad fredning av ett område (25.3 § i Naturs- kyddsL)
▪ skyddade naturtyper (11.2 § i NaturskyddsF)
▪ förekomstplatser för arter som kräver särskilt skydd (11.2 § i Naturs- kyddsF)
▪ avtal om miljöstöd (19.2 § i L om finansiering av hållbart skogsbruk, 27.6.2003/1286)1
▪ avtal om naturvärdeshandel (19a § i L om finansiering av hållbart skogsbruk, 27.6.2003/624)
▪ utslag enligt vattenlagen (17:5 i VattenL)
27.2.2014
▪ utslag enligt gruvlagen (GruvL)
▪ privata gravplatser (6.3 §, 28.6 § i BegravningsL)
▪ fasta fornlämningar (6.1 § i L om fornminnen)
▪ slutförvaringsplatser för kärnavfall och åtgärdsförbud (85 § i Kärne- nergiF)
▪ sådana begränsningar som avses i 36 § i skoltlagen
Vilka uppgifter som är fastighetsregistrets uppgifter och vilka övriga uppgif- ter i fastighetsdatasystemet framgår av gällande lagstiftning. Tills vidare fö- rekommer alla ovannämnda uppgifter i datasystemet och finns därmed ock- så med i utdrag och utskrifter i form av fastighetsregisteruppgifter.
5 FASTIGHETSREGISTERFÖRARENS UPPGIFTER
I bilaga 2 finns en förteckning över fastighetsregisterförarens uppgifter om vilka det bestäms i lag eller förordning.
6 REGISTRERING AV FÖRRÄTTNINGAR OCH BESLUT
6.1.1 Tidpunkten för registrering
Förrättningar
Fastighets- och andra lantmäteriförrättningar kan registreras efter att en för- rättning vunnit laga kraft. En förrättning är lagakraftvunnen när besvärstiden för förrättningen har löpt ut eller om besvär anförts över förrättningen, då besvären slutligt avgjorts. Om alla sakägare har meddelat att de godkänner förrättningen kan den registreras före utgången av besvärstiden (192.1 § i FBL).
Under förrättningens gång eller då t.ex. besvär endast anförts över ersätt- ningar kan man registrera:
▪ rågång eller ägobyte som verkställts i samband med förrättningen och som vunnit laga kraft (194 § i FBL);
▪ på begäran av en sakägare och med tillstånd av jorddomstolens ordförande i de fall som avses i 194a.1 § i FBL (se även 243 § i FBL);
▪ anteckningar som föranleds av lagakraftvunnen skiftesplan för klyv- ning, nyskifte och skifte av vattenområde (54.3 §, 91 § och 144.2 § i FBL);
▪ inlösningsförrättning i de fall som avses i 53.2 § i InlösningsL på be- gäran av sökanden förutsatt att jorddomstolens ordförande inte för- bjuder registreringen;
▪ landsvägsförrättning i de fall som avses i 86.2 § i LVL på begäran av fastighetsregisterföraren med tillstånd av jorddomstolens ordföran- de; och
27.2.2014
▪ järnvägsförrättning i de fall som avses i 76 § i banlagen med tillstånd av jorddomstolens ordförande.
Lantmäteribyrås och fastighetsregisterförarens beslut
De beslut som föranleder registerföringsåtgärder är indelade i fem grupper beroende på i vilket skede de kan antecknas i fastighetsregistret.
1) Beslut som inte får sökas ändring i kan registreras omedelbart. Sådana beslut är ändring av fastighetsbeteckning samt rättande av registerupp- gift då det gäller ett beslut om vilket inte den som äger eller besitter fas- tigheten behöver underrättas (14 b § i FRL).
2) Beslut om sammanslagning av fastigheter införs i fastighetsregistret då beslutet vunnit laga kraft. Sammanslagningen kan registreras innan be- svärstiden löpt ut om sammanslagningen gjorts i enlighet med ansökan och ett eventuellt avtal om företrädesordning för inteckningar eller om alla sakägare anmält att de godkänner beslutet (217.2 § i FBL). Det ovan nämnda gäller även fogande av en fastighet till samfälld skog samt fogande av område till naturskyddsområde som avses i 22 § NVL.
3) Ett beslut om ändring av en registerenhets namn eller av en fastighets art kan antecknas i fastighetsregistret när beslutet vunnit laga kraft. Be- slutet kan dock antecknas i fastighetsregistret före besvärstidens ut- gång, om beslutet har fattats i enlighet med ansökan eller om fastighe- tens ägare gett sitt samtycke till detta (14b.3 § i FRL).
4) Lantmäteriverkets beslut som avser överföring av enklav registreras, när det gäller överföring av hela registerenheter, så att registreringsda- gen i fastighetsregistret blir den 1 januari.
5) Utöver ovan nämnda beslut registreras sådana beslut som fattats av fastighetsregisterföraren eller lantmäteribyrån, när besvärstiden löpt ut eller när besväret slutligt har avgjorts, om beslutet har överklagats. Så- dana beslut är:
▪ rättande av fastighetsbeteckning eller fel i registret i sådana fall då beslutet med stöd av 8.2 § i FRL bör tillkännages för den som äger eller besitter fastighet (fastighetsregisterförarens beslut);
▪ överföring av andel i samfällt område till en fastighet eller bildande till lägenhet;
▪ fogande av samfällt område till en fastighet;
▪ upphävande av servitut eller vägrätt eller ändring av nyttjandebe- stämmelser;
▪ sammanslagning av samfällda områden enligt 2 b § i FRL (fastig- hetsregisterförarens beslut);
▪ ändring av den kamerala indelningen (fastighetsregisterförarens be- slut);
▪ överföring av särskild rättighet (72 c § i InlösningsL) (Lantmäteriver- kets beslut); och
▪ ändring av användningsändamålet för en särskild rättighet (72 d § i InlösningsL) (Lantmäteriverkets beslut).
Andra myndigheters beslut, meddelanden och avtal
27.2.2014
Med stöd av 4 § i lagen om ett fastighetsdatasystem och anslutande infor- mationstjänster är en myndighet som ansvarar för produktionen av en upp- gift som hör till datainnehållet i fastighetsdatasystemet skyldig att se till att uppgiften registreras i fastighetsdatasystemet. Eftersom myndigheterna för närvarande inte själva har möjlighet att sköta registerföringsplikten, registre- rar Lantmäteriverket och de fastighetsregisterförande kommunerna uppgif- terna inom sina egna ansvarsområden enligt samma principer som tidigare.
Beslutet antecknas i fastighetsdatasystemet när de vunnit laga kraft. Vid registrering av sådana beslut som ändrar den administrativa kommunindel- ningen bör därtill iakttas att de träder i kraft den1 januari. Att ett beslut vun- nit laga kraft bör vid behov kontrolleras antingen hos besvärsinstansen eller hos den myndighet som fattat beslutet. Ett avtal kan inte överklagas.
Av sådana beslut som fattas av andra myndigheter, registreras en del i fas- tighetsregistret och en del införs bland de övriga uppgifterna i fastighetsre- gistret, såsom tidigare konstaterats i kapitel 4.
6.1.2 Bildande av fastighetsbeteckning
Då man registrerar en förrättning eller ett beslut om sammanslagning bör man i vissa fall välja den andra och tredje siffran i den fyrsiffriga nummerse- rien som utgör fastighetsbeteckningen för den bildade registerenheten.
För att tillgodose kundernas behov ska man sörja för att fastighetsbeteck- ningen för följande typer av registerenhet anger enhetens typ i fastighetsbe- teckningens andra eller tredje fält och att andra typer av registerenhet inte registreras med dessa beteckningar:
• samfällda skogar: 874 i det andra fältet
• samfällda områden: 876 eller 878 i det andra eller tredje fältet
• förutvarande allmänna vägområden: 884 i det andra fältet
• skyddområdesfastigheter: 891 i det andra fältet
• statens skogsmarker: 893 i det andra fältet
• landsvägområden: 895 i det andra fältet
• biområden till landsväg: 896 i det andra fältet
Anvisningar om beteckningar för tomter och allmänna områden finns i punkt 6.1.4.
6.1.3 Fastighetsbeteckning och beteckning för outbrutet område
De grundläggande bestämmelserna om fastighetsbeteckning och ändring av den ingår i 1 och 4 i FRF.
Fastighetsbeteckning ges förutom åt fastigheter även åt varje samfällt om- råde som antecknats i fastighetsregistret samt på Åland åt allmän väg och dess biområde.
För upphävda samfällda vägar och avloppsdiken har inom detaljplaneom- råde reserverats en enhet per kommun [kommun]-878-x-x (jfr ändring av lantmäteristyrelsens cirkulär 2/82 23.11.1989 nr 1618/30/89, 863). Den här enheten används vid behov som bildarenhet. Om det inte sedan tidigare finns en ovan nämnd enhet i kommunen, kan upphävda samfällda inom de- taljplaneområde registreras som en sådan enhet [kommunnummer]-878-0- 1.
27.2.2014
Beteckning för outbrutet område ges förutom åt outbrutna områden även åt andelar i samfällda områden som överlåtits från fastighet eller från samfäll- da områden som överlåtits i sin helhet (8.1 § i FRF). Bestämmelser om be- teckning för outbrutet område finns i 8.2 § i FRF.
6.1.4 Ändringar i fastighetsbeteckningen
Fastighetsbeteckningarna kan ändras till följd av fastighets- och andra lantmäteriförrättningar samt vissa beslut. Principerna för beteckningsänd- ringar är i olika situationer:
Styckning
▪ en styckningsfastighet får alltid ny beteckning
▪ från stomfastigheten kvarstående sk. restfastighet ges moderfastig- hetens beteckning (4 § i FRF)
▪ i överföringsstyckningar ges ny beteckning åt den fastighet som bil- das av mottagande fastighet och till den överfört outbrutet område om den fastighet som bildas är en lägenhet; i annat fall (t.ex. då ett outbrutet område överförs till statens skogsmark) får den fastighet som bildats mottagarfastighetens beteckning
Styckning varvid en tomt eller ett allmänt område bildas
• enhetsnumret i fastighetsbeteckningen för en tomt som bildas be- stäms på basis av tomtindelningen
• den tredje siffran bestäms enligt följande:
− 9901 Gatuområde
− 9902 Torg och öppen plats
− 9903 Park
− 9904 Idrottsområde
− 9905 Semester- eller turistområde
− 9906 Trafikområde
− 9907 Riskområde
− 9908 Specialområde och skyddsområde
− 9909 Vattenområde
▪ vid styckning kvarstår den återstående bildande fastighetens be- teckning oförändrad
Då andel i samfällt område bildas till lägenhet eller överförs till en fastighet
Den lägenhet som bildas av en andel får en ny fastighetsbeteckning. Den överlåtande fastighetens beteckning liksom den mottagande fastighetens beteckning i en överföring av andel förblir oförändrade.
Skifte
Vid klyvning eller annat skifte får alla fastigheter som bildats en ny fastig- hetsbeteckning.
Då vägar och avloppsdiken fogas
När man till en fastighet eller ett samfällt område överför en samfälld väg el- ler ett avloppsdike som upphört eller en förutvarande allmän väg ändras inte den mottagande registerenhetens beteckning.
Inlösningsförrättningar
27.2.2014
Varken överlåtande eller mottagande registerenhets beteckning ändras då det till fastighet eller samfällt område fogas område vid inlösen av tilland- ning, samfällt område, fristående skifte eller del av byggnadsplats.
Vid inlösningsförrättningar enligt InlösningsL ändras inte den överlåtande registerenhetens beteckning. Om det inlösta området fogas till en förefintlig inlösningsenhet eller skyddsområdesfastighet ändras inte heller den motta- gande fastighetens beteckning.
Landsvägsförrättning och järnvägsförrättning (samt allmän vägförrättning på Åland)
Fastighetsbeteckningen ändras inte för de registerenheter som överlåtit om- råde.
Sammanslagning av fastigheter
En fastighet som bildas genom sammanslagning får en ny fastighetsbe- teckning när fastigheterna är av samma slag. Då en fastighet av annat slag sammanslås med statens skogsmark, en skyddsområdesfastighet eller en inlösningsenhet får den fastighet som bildats genom sammanslagningen den beteckning som den mottagande fastigheten har.
Fastighetsbeteckningen för en tomt som bildas genom sammanslagning bildas enligt samma principer som beskrivs ovan om styckning av tomt.
Bildande av samfällt område eller sammanslagning av samfällda områden
När ett nytt samfällt område bildas eller när två eller flera allmänna områ- den sammanslås, får det nybildade samfällda området en ny fastighetsbe- teckning enligt anvisningarna i punkt 6.2.13. Efter övervägande väljer man antingen 876 eller 878 som fastighetsbeteckningens andra nummer.
Om det till ett förefintligt samfällt område fogas ytterligare områden ändras inte beteckningen för det samfällda området. Den överlåtande registerenhe- tens beteckning ändras inte heller.
Då fastighetens art ändras
En fastighet vars art har ändrats (se punkt 6.1.6) ges ny fastighetsbeteck- ning om det är motiverat med avseende på ett enhetligt beteckningssystem. Om således exempelvis en tomt eller statens skogsmark ändras till en lä- genhet ändras fastighetsbeteckningen så att det inte leder till förväxling med de principer som anges i punkt 6.1.2.
Ändring av användningsändamålet för ett samfällt område till samfälld skog
När ett samfällt område ändras till samfälld skog registreras enheten på nytt och den får en ny beteckning enligt anvisningarna i punkt 6.1.2.
Då kommunindelning och kameral indelning ändras
När en registerenhet överförs från en kommun till en annan, registreras den mottagande kommunen i registerenhetens egenskapsuppgifter. Om delar av ett och samma samfällda område eller en och samma samfällda skog som registrerats i olika kommuner efter ändring av kommunindelningen kommer att tillhöra samma kommun, sammanslås dessa registerenheter genom en teknisk åtgärd utan att ett beslut fattas.
27.2.2014
6.1.5 Oförändrad beteckning för outbrutet område
Beteckningen för ett outbrutet område ändras inte fastän det gjorts ändring- ar i beteckningen för den fastighet eller registerenhet i vilken det outbrutna området är beläget (8.2 § i FRF).
6.1.6 Ändring av fastighetens art
Fastighetens art syftar på i 7.2 § i FRL nämnda fastighets typ. Art avser vil- ken typ av fastighet det är fråga om enligt förteckningen i 2.1 § i FRL. Fas- tighetens art kan vara exempelvis lägenhet, tomt eller statens skogsmark. I JAKO-systemets svenskspråkiga version förekommer ordet typ i stället för art.
Fastighetsregisterföraren ändrar en fastighets art genom sitt beslut (se punkt 6.3.9). Arten kan också ändras vid fastighetsförrättning. Vid annan styckning än sådan som verkställs för att bilda en tomt eller ett allmänt om- råde bildas styckningsfastigheterna i allmänhet till lägenheter, trots att mo- derfastigheten är ett samfällt område eller en annan fastighet än en lägen- het.
Vid inlösningsförrättningar, landvägsförrättning och järnvägsförrättning bil- das det en inlösningsenhet av det område som ska inlösas med äganderätt (49 a 1 § i InlösningsL). När ett område inlöses till skyddsområde åt staten, tillämpas anvisningen MML/3/012/2010.
Om man i en och samma förrättning behandlar en kombination av flera åt- gärder bör man i registreringen följa vissa principer så att slutresultatet i fastighetsregistret å ena sidan är förenligt med bestämmelserna och å andra sidan överensstämmer med kundens avsikter.
En sådan åtgärd som upphäver den registerenhet som förrättningen berör måste behandlas sist.
Fastighetsbildningslagen ställer inga hinder för att utföra flera fastighetsför- rättningsslag tillsammans. För att registreringen ska lyckas är det dock ibland nödvändigt att spjälka upp förrättningen i delar trots att detta kan höja på kostnaderna för kunden.
I det följande ges några exempel på sådana fall i vilka det är motiverat att behandla flera förrättningar och åtgärder i en och samma ”huvudförrätt- ning”.
Rågång eller ägobyte som tilläggsuppgift
Rågång eller ägobyte som verkställts i samband med en annan förrättning kan med stöd av 194 § i FBL registreras efter att rågången eller ägobytet vunnit laga kraft men innan den s.k. huvudförrättningen registreras. Se.
”Välirekisteröintiohje”: xxxx://xxxxx.xxx.xx/xxx/xxxxxxxxxxxxxx/xxxxxxxxxx/Xxxxxx/Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx000 003.pdf
Styckning från lägenhet som ska klyvas eller från annan registerenhet som är föremål för skifte
Om ett outbrutet område överlåtits från en andel som tillhör en delägare i en klyvning bör det räknas till hans lägenhetsandel (37.2 § i FBL). Då styckas
27.2.2014
det outbrutna området först efter det att skiftesplanen registrerats. Då den förra ägaren eller samägarna gemensamt överlåtit ett outbrutet område från en lägenhet eller ett samfällt område som ska skiftas, styckas och registre- ras det outbrutna området innan det slutliga beslutet om skiftesplanen.
Fastighetsförrättning och sammanslagning
Vid klyvning och nyskifte kan lägenhetsandelar sammanslås och vid nyskif- te dessutom hela fastigheter. Sådana sammanslagningar ingår i skiftespla- nen och registreras således inte separat. Sammanslagningar vid nyskifte behandlas i FDSfast som en ändring av fastighetsindelningen. Fastigheter- na sammanslås utan arealer. För den fastighet som bildats genom sam- manslagningen, antecknas arealen enligt skiftesplanen.
Överföring av andel såsom tilläggsuppgift
Vid styckning kan andel i samfällt område överföras till styckningsfastighe- ten även från annan fastighet än moderfastigheten (13.3 § i FBF). Först re- gistreras styckningen och därefter överföringen av andelen till stycknings- fastigheten.
6.1.8 Servitut, nyttjanderätt och begränsning i nyttjanderätt
Nya servitut samt nyttjanderätter och begränsningar i nyttjanderätter an- tecknas i fastighetsregistret i form av nyttjanderättsenheter med läge Om ett byggnadsservitut eller ett beslut som fattats av byggnadsövervakningsmyn- digheterna gällande fastigheters nyttjanderätt inte har ett entydigt läge, re- gistreras de som en nyttjanderättsenhet utan läge.
6.1.9 Andelar i samfällda områden
En fastighets andel i samfällda områden registreras enligt den uppgift på basis av vilken andelsfrågan behandlats i förrättningen.
Om fastigheten har andel i ett sådant registrerat samfällt område som inte har delägarförteckning, anges föremålet för andelen i textfältet ”identifiering av samfällt område” med fastighetsbeteckning.
Om en lägenhet som ska bildas vid styckning eller klyvning inte har andel i samfällda områden, görs anteckningen ”ingen andel i samfällda”.
När fastighetens alla andelar och andelarnas storlek har utretts kan de all- männa anteckningarna upphävas.
Nya särskilda förmåner får i enlighet med lagen inte stiftas. Sådana särskil- da förmåner som uppkommit tidigare men saknas i fastighetsregistret kan däremot fortfarande registreras exempelvis vid uppgång av omkretsrår i vatten eller vid fastighetsbestämning.
Dessutom registreras läget av en enskild särskild förmån som en nyttjande- rättsenhet.
En gemensam särskild förmån registreras i form av ett samfällt område utan läge som avser en särskild förmån och vars typ av registerenhet är gemensam särskild förmån. En påminnelse i klartext lagras också för att klargöra den gemensamma särskilda förmånen. Delägarnas andelstal lag- ras som vanligt. Läget för en gemensam särskild förmån lagras som en
27.2.2014
nyttjanderättsenhet såsom ovan nämnda enskilda särskilda förmån, men den ovan nämnda gemensamma särskilda förmån som har registrerats som ett samfällt område utan läge antecknas som berättigad enhet.
Upphävande av särskild förmån (149 § i FBL) hänförs i registret till delägar- fastigheterna. Har särskilda förmånen registrerats som ett samfällt område som saknar ägor, registreras upphävningen endast på det konstgjorda sam- fällda området.
6.2 Fastighets- och andra lantmäteriförrättningar med avseende på registreringen
Moderfastigheten vid en styckning kan vara en fastighet eller ett samfällt område. Genom styckning bildas lägenheter, tomter och allmänna områ- den, men av särskilda skäl kan styckningsfastigheten också vara en fastig- het av annat slag.
Vid styckning är bl.a. följande omständigheter viktiga med avseende på re- gistreringen:
▪ bildande outbrutna områden eller andra bildande enheter;
▪ huruvida moderfastigheten upphör eller inte;
▪ anteckning om stomfastigheten;
▪ nya servituts- och vägrätter som stiftats till styckningsfastighetens förmån;
▪ i vilken mån servitutsrätter och andra rättigheter som tidigare stiftats till moderfastighetens förmån gäller de nya fastigheterna;
▪ i vilken mån servitutsrätter och andra rättigheter samt begränsningar i markanvändningen som belastar moderfastigheten ska gälla i den förändrade fastighetsindelningen; samt
▪ hur moderfastighetens andelar i samfällda områden är fördelade på de fastigheter som bildats.
Det är synnerligen viktigt att ovan nämnda arbetsskeden behandlas om- sorgsfullt vid samstyckningar och styckningar genom överföring.
Beteckning för outbrutet område används inte vid styckningar som utförs i eget namn.
I punkt 6.1.4 behandlades styckningars inverkan på fastighetsbeteckningen.
Vid kameral styckning bildas den fastighetsdel som ska överföras till en an- nan kommun till en separat lägenhet och registreras direkt på den motta- gande kommunen om styckningen inte verkställs före årsskiftet... Beteck- ning för outbrutet område används inte eftersom ingen överlåtelse har skett.
Då ett helt samfällt område genom styckning bildas till fastighet eller över- förs till en fastighet (20.3 § i FBL) upphör det samfällda området. Om det finns en förteckning över delägarna till det samfällda området och om hela samfällda området upphör, bör även delägarförteckningen avföras.
6.2.2 Styckning av tomt och allmänt område
Bildande av fastighetsbeteckning har behandlats ovan i punkt 6.1.4.
27.2.2014
När det gäller registrering av styckningar på tomter och allmänna områden är bl.a. följande saker viktiga:
▪ de bildande enheternas areal förändras;
▪ vid behov avförs den bildande registerenheten ur fastighetsregistret eller den förblir i registret som en s.k. spöklägenhet;
▪ det bildande outbrutna området upphävs eventuellt;
▪ ett samfällt område upphävs och detta leder till anteckningar på del- ägarfastigheterna, som kan finnas på flera olika registerförares om- råden;
▪ en anteckning gäller stomfastigheten;
▪ nya servitut och vägrätter behandlas;
▪ servitutsrätter och andra rättigheter, som tidigare har stiftats till för- mån för bildarfastigheten, riktas till nya fastigheter;
▪ servitutsrätter och andra rättigheter som belastar bildarfastigheten samt begränsningar i markanvändningen riktas i en förändrad fas- tighetsindelning;
▪ rågång;
▪ fördelningen av andelar i samfällda områden till de bildade fastighe- terna; och
▪ delägarförteckningen för ett samfällt område ändras (om en tomt har fått andel i ett samfällt område, som har en delägarförteckning).
En fastighet avförs ur fastighetsregistret om den inte längre har ägor, andel i samfällda områden eller andel i gemensamma särskilda förmåner och den inte heller har en enskild särskild förmån. Då man gör en bedömning om huruvida fastigheten har kvar någon andel i samfällda områden kan man i allmänhet lita på anteckningarna i fastighetsregistret (t.ex. ”andel i samfäll- da områden” eller ”ingen andel i samfällda”). Det är emellertid viktigt att no- tera att en fastighet kan ha andel i samfällda områden trots att andelarna inte finns nämnda i fastighetsregistret. De lägenheter som enligt fastighets- registret endast har andel i samfällda vägar och/eller avloppsdiken jämställs med fastigheter som inte har några andelar. Vid behov kan Lantmäteriver- ket eller en fastighetsingenjör anhängiggöra en fastighetsbestämning för att utreda oklarheter som gäller andelarna. Om fastigheten endast har andel i samfällda områden (eller lägenheten har en enskild särskild förmån eller andel i en gemensam särskild förmån), registreras anmärkningstyp 2 ”på fastigheten finns inte enskilda ägor”.
6.2.3 Då fristående områden bildas till lägenhet eller fogas till fastighet
En fristående tillandning som ska bildas till lägenhet eller fogas till en fas- tighet kan antingen vara en fastighet som i fastighetsregistret införts som fristående tillandning (2.1.8 § i FRL) eller ett område som inte ingår i regis- tersystemet. Eftersom också äganderätten till den fristående tillandningen nästan utan undantag avgörs vid förrättningen kan inte lägenhetsbildningen utföras genom beslut om ändring av fastighetsslag, även om den fristående tillandningen redan skulle vara införd i fastighetsregistret.
27.2.2014
Övriga fristående områden som bildas till lägenhet eller fogas till en förefint- lig fastighet är alltid områden utanför registersystemet vilka inte vid tidigare förrättningar bildats till fastigheter eller samfällda områden.
En klyvning kan gälla en eller flera lägenheter eller tomter. Från ett område som ska klyvas kan dessutom avskiljas samfällda områden åt delägarna.
En tomt kan klyvas till flera tomter i enlighet med en ny tomtindelning.
Vid registreringen bör man se till att servitut, nyttjanderätter, planer och andra motsvarande anteckningar hänförs till de registerenheter som bildats och görs enligt den förändrade fastighetsindelningen.
Om man vill klyva någon annan fastighet än en lägenhet eller en tomt ska fastighetens art först genom fastighetsregisterförarens beslut ändras till lä- genhet.
Beteckningarna för de registerenheter som ingår i ett ägobyte ändras inte. I stället för jordområden eller vid sidan av dem kan den egendom som ska bytas även utgöras av andelar i samfällt område. Sålunda kan ett ägobyte också inverka på storleken av en fastighets andel i ett samfällt område.
Vid registreringen ska man se till att servitut, nyttjanderätter, planer och andra motsvarande anteckningar hänförs till registerenheterna enligt den förändrade fastighetsindelningen.
6.2.6 Inlösen av tillandningar, samfällda områden och utjordar
Registrering av förrättningen ändrar inte fastighetsbeteckningarna. Den en- het som ska inlösas kan upphöra. Ifall att den enhet som upphör är ett sam- fällt område som har delägarförteckning bör man för delägarfastigheterna anteckna att det samfällda området upphört.
6.2.7 Inlösen av del av byggplats eller tomt
På grund av förrättningen utförs nödigvändiga ändringar av arealer samt in- riktningar av servitut. Om man i sin helhet inlöser en sådan fastighet som har andel i samfällda områden, gäller den kvarstående fastigheten som en
s.k. spöklägenhet, eftersom enbart område kan vara föremål för inlösning (62 § i FBL).
Vid inlösen av del av byggplats bildas en lägenhet som passar in i planen. Vid grundfall av inlösen av tomtdel styckas en planetomt enligt tomtindel- ningen på samma gång till en sådan tomt som ska antecknas i fastighets- registret.
Vid nyskifte omregleras ett helt områdes fastighetsindelning. De flesta av de registreringssituationer som beskrivs i det här kapitlet kan då komma i fråga.
27.2.2014
Enligt ovan angivna principer registreras sådana ägobyten och överföringar av områden, samt eventuella nya registerenheter, som utförts med tanke på ägoregleringar och som verkställs i samband med enskilda vägförrättningar, landsvägsförrättningar, järnvägsförrättningar och inlösningsförrättningar samt i enlighet med speciallagar.
Samfälld skog bildas vid en separat förrättning eller i samband med nyskif- te.
Regionenheten för offentliga tjänster vid Finlands skogscentral kan faststäl- la ett beslut som fattats av ett samfällt områdes delägarstämma om en be- stående ändring av det samfällda områdets användningsändamål till sam- fälld skog (16 § i L om samfälligheter). Skogscentralen ska utan dröjsmål meddela om fastställandet till Lantmäteriverket (1 § i Statsrådets F om sam- fällda skogar).
Samfälld skog kan bildas av hela fastigheter, samfällda områden eller delar av dessa. Till förefintlig samfälld skog kan fogas nya ägor mot andel i sam- fälld skog. Då man utför förrättningen och registrerar den bör bl.a. följande omständigheter beaktas:
• den andra siffran i fastighetsbeteckningen för en samfälld skog är 874;
• en samfälld skog kan bestå av delar som registrerats på olika kom- muner och som har egna fastighetsbeteckningar;
• en samfälld skog kan inte ha andel i samfällda;
• en samfälld skog kan inte ha en enskild särskild förmån eller andel i gemensam särskild förmån;
• för en samfälld skog kan man inte stifta servitut, men däremot nog sådana rätter som avses i LEV;
• En rätt som betjänar trafikförbindelsen till en fastighet som fogas till en samfälld skog eller en rättighet som avses i 12 § och 13 § i LEV överförs till den samfällda skogen;
• om en fastighets alla ägor överförs till en samfälld skog kommer an- delen i den samfällda skogen och andra eventuella andelar i sam- fällda områden att bilda en fastighet (”spöklägenhet”), ifall inte ande- larna överförs till någon annan av ägarens fastigheter;
• en samfälld skog ska ha en delägarförteckning av vilken framgår varje delägarfastighets andelstal (om den samfällda skogen är belä- gen på flera kommuners område förs delägarförteckning endast i en av kommunerna);
• för delägarfastigheterna antecknas att de har andel i samfälld skog och andelens storlek;
• en samfälld skogs mark- och vattenarealer registreras; och
27.2.2014
• i FDSfast-datasystemet kan man lagra uppgifter om den samfällda skogens förvaltningsnämnd (de här uppgifterna hör inte till de offici- ella uppgifterna i fastighetsregistret).
En fastighet kan bli delägare i samfälld skog genom en sådan förrättning som avses i 99.1 § i FBL, där fastighetens ägor införlivas med den samfäll- da skogen och den fastighet som blir kvar, eller om fastighetens alla ägor införlivas med den samfällda skogen, den spöklägenhet som blir kvar blir delägare i den samfällda skogen.
Till den samfällda skogen kan vid förrättning som avses i 133 § i FBL fogas ett outbrutet område som delägarlaget fått i sin ägo eller en hel fastighet genom fastighetsregisterförarens beslut. (39 § i L om samfällda skogar).
Rågång registreras på de registerenheter vars rå har gåtts upp.
Flyttning av råmärken, reparation av ett råmärke och uppförande av ett nytt råmärke som avses i 108 § i FBL utan ändring av råns sträckning registre- ras som rågång på de registerenheter, vars rå åtgärden har berört.
6.2.10.2 Utredning av oklarhet som gäller fastighetsindelningen
Förrättningen registreras på de registerenheter som den ifråga varande oklarheten gäller.
6.2.10.3 Utredning av oklarhet som gäller servitut
Behövliga korrigeringar och kompletteringar registreras på de registerenhe- ter vars servitut oklarheten gäller.
Bestämning av ett servituts placering registreras på de berättigade fastighe- terna och de belastade registerenheterna.
6.2.10.4 Utredning av oklarhet som gäller andel i samfällt område
Föremålet för andelen och andelens storlek registreras på det sätt som be- skrivits i punkt 6.1.9. Ifall att det vid förrättningen utretts frågor som gäller en särskild förmån som hör till en fastighet eller en andel i en sådan förmån, tillämpas punkt 6.1.10.
6.2.10.5 Utredning av vilka fastigheter är delägare i ett samfällt område
Anteckning om förrättningen görs för det samfällda området och delägarfas- tigheterna. Som tilläggsuppgifter i samband med fastighetsregistret kan man lagra namn- och adressuppgifter om det samfällda områdets delägar- lag.
6.2.10.6 Utredning av ett område som avskiljts för allmänt behov
Ett område eller en del därav bildas till fastighet (vanligen till lägenhet eller tomt) eller samfällt område för allmänt behov så som avses i 101.2 § i FBL.
27.2.2014
6.2.11 Överföring till fastighet av en andel i ett samfällt område
En andel som hör till en fastighet kan i sin helhet eller delvis överföras till en annan fastighet. Varken den överlåtande eller den mottagande fastighetens beteckning ändras. Överföringen av andelen (d.v.s. såväl hänföring som åt- gärden ifråga) registreras på överlåtande och mottagande fastighet fastän det inte finns förteckning över delägarna till det samfällda området. Om hela andelen överförs, upphävs andelen på den överlåtande fastigheten.
6.2.12 Bildande till lägenhet av en andel i ett samfällt område
Beteckningen för den överlåtande fastigheten ändras inte. I fastighetsre- gistret registreras anmärkningstypen 2: ”På fastigheten finns inte enskilda ägor”.
6.2.13 Bildande av samfällt område
När ett nytt samfällt område bildas bör man beakta följande:
▪ den första eller andra siffran i fastighetsbeteckningen för ett nytt samfällt område är 876 eller 878;
▪ samfällda områden med flera skiften bör man i mån av möjlighet undvika att bilda;
▪ ett område som bildas till samfällt område kan utgöras av en hel fas- tighet eller en del därav som i sin tur kan ha beteckning för outbrutet område;
▪ i fastighetsregistret införs inte uppgifter om från vilka tidigare fastig- heter eller outbrutna områden ett samfällt område har bildats efter- som upprätthållandet av registreringssystemet då skulle försvåras.
▪ ett samfällt område kan inte ha andel i ett annat samfällt område, inte heller kan det ha någon
▪ särskild förmån eller andel i en gemensam särskild förmån;
▪ till förmån för ett samfällt område kan man inte stifta servitut eller vägrätter men på dess område kan sådana finnas;
▪ om en fastighets hela område överförs till ett samfällt område som ska bildas utgör andelen i det nya (och eventuella tidigare) samfäll- da området en fastighet (”spöklägenhet”);
▪ delägarfastigheternas andelstal lagras i form av en delägarförteck- ning;
▪ det samfällda områdets jord- och/eller vattenareal registreras.
6.2.14 Ett område fogas till ett samfällt område eller samfällda områden slås samman
Det kan förekomma tre olika fall i fråga om registreringen
1. ett område som delägarlaget fått i sin ägo (en hel fastighet eller ett sam- fällt område eller outbrutet område) fogas till ett redan existerande sam- fällt område (133.1 § i FBL)
27.2.2014
2. till ett samfällt område fogas ett område som hör till en fastighet och fas- tigheten ges en mot området svarande andel i det samfällda området (133.2 § i FBL)
3. två eller flera samfällda områden vilkas delägarlag har kommit överens om sammanslagning slås samman i en förrättning (133.3 § i FBL)
Ovannämnda åtgärder görs vid förrättningar som avses i 134.1 § eller 134.2
§ i FBL (i det fall som beskrivs i punkt 6.3.2 kan samfällda områden sam- manslås även genom beslut av fastighetsregisterföraren). I sådana fall som avses i punkterna 1 och 2 ändras inte den överlåtande och mottagande en- hetens beteckningar. Om de samfällda områdena däremot slås samman till ett nytt samfällt område, ska det nya samfällda området få en ny fastighets- beteckning, såsom utretts i punkt 6.2.13.
Ett samfällt område, som bildats genom sammanslagning, införs i fastig- hetsregistret såsom bildat av sammanslagna samfällda områden.
6.2.15 Fogande av ett samfällt område till en fastighet
131a § i FBL
Ett samfällt område, i vilken bara en fastighet har andel, kan fogas till den enda delägarfastigheten.
Vid fogandet av ett samfällt område upphör det samfällda området. Fastig- hetsbeteckningen för den fastighet som får området ändras inte.
Det samfällda området fogas inte till en tomt som är i enlighet med gällande plan.
6.2.16 Skifte av ett samfällt område
Ett samfällt område kan skiftas i sin helhet, varvid det upphör, eller delvis. Skiftet kan ge upphov till bl.a. följande anteckningar i fastighetsregistret:
▪ fogande av ägor till fastigheter;
▪ fogande av inlösta områden till fastigheter eller till en samfälld skog;
▪ nya fastigheter;
▪ nya samfällda områden;
▪ ägobyten, rågångar och nya servitut; samt
▪ ändringar i anteckningarna om andelar
I fastighetsregistret antecknas såsom nyttjanderättsenheter de servitutsom- råden vilka stiftats vid servitutsförrättning eller annan fastighetsförrättning och som finns förtecknade i 154 § i FBL. Detsamma gäller för 154a § i FBL avsedda områden. Om servitutet stiftats som tidsbestämt registreras det datum då det upphör att gälla eller händelsen ifråga.
Om flyttning eller upphävande av ett servitut görs anteckningar i fastighets- registret. Ifall det servitut som ska ändras inte har registrerats, ska det först läggas till. Ifall det servitut som ska tas bort inte har registrerats, ska det
27.2.2014
inte läggas till. På registerenheten ska enhetsåtgärden ”Servitutsförrättning” registreras.
Ifall det servitut som ska tas bort eller flyttas inte har registrerats, ska servi- tutsförrättningen eller borttagnings- eller flyttningsåtgärden, om åtgärden görs i samband med någon annan fastighetsförrättning, ändå antecknas vid de belastade registerenheterna och de berättigade fastigheterna.
Ifall servitutsförrättning utförs i samband med en annan fastighetsförrätt- ning, t.ex. styckning, registreras behandlingen av servitutet även på den re- gisterenhet som är föremål för biförrättningen .
Till en landsväg hör områden som är avsedda för trafik och områden som är nödvändiga för väghållningen eller för trafiken eller för att förebygga olä- genheter som trafiken orsakar. Områdena löses in vid en landsvägsförrätt- ning med äganderätt för väghållaren och registreras i fastighetsregistret som inlösningsenheter.
Den andra siffran i fastighetsbeteckningen för en inlösningsenhet för lands- vägsområde är 895.
Vid tilldelning av en fastighetsbeteckning följs i tillämpliga delar anvisning 27N/92, som upphävts på grund av en ändring i fastighetsregisterlagen (12.4.1995/559).
När en landsväg går i en tunnel, på en bro, på en damm, under en betong- platta eller när det i en plan har anvisats byggande ovanför eller under vä- gen, löses området inte in med äganderätt till väghållaren utan vägrätt till vägområdet grundas för väghållaren. När en landsväg går över ett annat område än ett sådant som ligger inom en inlösningsenhet som tillhör väg- hållaren, grundas likaledes vägrätt till vägområdet för väghållaren. Vägrät- terna antecknas i fastighetsregistret som nyttjanderättsenheter i form av områden.
Områden utanför landsvägar där väghållningsämnen tas och områden för tekniskt underhåll som är nödvändiga för landsvägar och väghållningen (bi- områden) löses in med vägrätt till väghållaren och registreras var och en i fastighetsregistret som en separat nyttjanderättsenhet i form av ett område.
Skydds- och frisiktsområden till en väg utanför landsvägsområdet anteck- nas i fastighetsregistret som skilda nyttjanderättsenheter i form av områden och områden med utloppsdiken som nyttjanderättsenheter i form av linjer eller områden.
När en landsväg upphör, noteras vid en landsvägsförrättning ett vägområde som har övergått till fastigheterna närmast invid eller på planområde i kommunens ägo. De områden som har övergått i kommunens ägo bildas till fastigheter eller också fogas de till en fastighet som kommunen redan äger.
Ett biområde som har registrerats som annan registerenhet enligt 2.2 § i fastighetsregisterlagen bestäms vid en landsvägsförrättning höra till de fas- tigheter från vilka det har upplåtits eller de fastigheter där det områdesmäs- sigt passar bäst.
När en landsväg har upphört, avförs ur fastighetsregistret de vägrätter som hör till vägen och som registrerats som nyttjanderättsenheter.
27.2.2014
(Obs! Ett sådant område utanför ett detaljplaneområde som har hört till en tidigare allmän väg och som har övergått i kommunens ägo bildas till en lä- genhet eller fogas till en fastighet vid en förrättning enligt 41 FBL.)
Vid en landsvägsförrättning är det möjligt att vidta följande åtgärder som föranleder ändringar i fastighetsregistret:
▪ bildande av en ny landsväg;
▪ grundande av en ny vägrätt;
▪ grundande av skydds- eller frisiktsområde (61 § i LVL);
▪ grundande av servitutsrätt för utloppsdike (60 § i LVL)
▪ upphörande av särskilda rättigheter avsedda i 2.2 § i InlösningsL (59
§ i LVL);
▪ ändringar i arealen för de registerenheter som upplåter ett område;
▪ registerenhetens upphörande om samtliga ägor övertas såsom landsväg och inga andelar i samfällda områden finns;
▪ ägoreglering (63 § i LVL);
▪ utvidgning av inlösen. Av fastigheter eller fastighetsdelar som löses in bildas en eller flera inlösningsenheter som är separata från väg- området (67 § och 68 § i LVL);
▪ reglering av enskilda vägar (69 § i LVL);
▪ behandling av området av en landsväg och ett biområde som upp- hört;
▪ utredning av oklarhet som gäller en vägrätt eller oklarhet som gäller utsträckningen av en registerenhet eller vägrätt e.d.
Landsvägsförrättningar vid vilka endast ersättningar har behandlats kan fö- ras in i FDSfast-datasystemet. Förrättningarnas uppgifter syns inte i fastig- hetsregisterutdraget eller på utskrifterna, endast i FDSfast-datasystemets registervy. På motsvarande sätt kan enhetsåtgärden ”Bestämmande av er- sättning” antecknas på de enheter, för vilkas del endast ersättningar har bestämts.
6.2.19 Allmän vägförrättning i landskapet Åland
Till allmän väg eller dess biområde inlöses områden med antingen väg- el- ler äganderätt. I fastighetsregistret införs som allmänna vägar eller biområ- den enbart de områden som besitts med vägrätt (1.2 i FRL). Områden som besitts med äganderätt, registreras och antecknas på fastighetsregisterkar- tan som fastigheter (vanligtvis som lägenheter eller inlösningsenheter).
Den andra siffran i fastighetsbeteckningen för allmän väg är 895. Den andra siffran i fastighetsbeteckningen för biområde är 896.
Varierande från fall till fall kan vid en vägförrättning vidtas följande åtgärder vilka förorsakar ändringar i fastighetsregistret:
▪ bildande av en ny allmän väg eller ett nytt biområde;
▪ bildande av inlösningsenhet ifall att ett större område inlöses än vad som behövs för väg- eller biområde;
▪ ändringar i de registerenheters arealer som överlåter område;
27.2.2014
▪ registerenhet upphör om dess alla ägor tas till ett vägområde;
▪ ägobyte och ägoreglering;
▪ reglering av enskilda vägar;
▪ upphävande av enskild väg eller servitut om området tas till allmän väg;
▪ för väghållaren grundas servitutsrätt till ett utloppsdike (76 § i lagen om allmänna vägar); och
▪ överföring av förutvarande allmän väg till invidliggande fastigheter eller bildande till fastighet av väg som övergått i en kommuns ägo.
Ett järnvägsområde som kommit i banhållarens ägo ombildas vid en förrätt- ning till en inlösningsenhet eller området ansluts till en inlösningsenhet som redan tillhör banhållaren. Enligt 47.3 § i banlagen är typen av en annan fas- tighet som bildas för den som äger en privat spåranläggning en lägenhet.
När en järnväg går i en tunnel, på en bro, på en damm, under en betong- platta eller när det i en plan med rättsverkningar har anvisats byggande ovanför eller under järnvägen, löses området inte in med äganderätt till väghållaren utan nyttjanderätt till järnvägsområdet grundas för banhållaren i enlighet med järnvägsplanen. När en järnväg går över ett annat område än ett sådant som ligger inom en inlösningsenhet som tillhör banhållaren, grundas likaledes nyttjanderätt till järnvägsområdet för banhållaren. Nytt- janderätterna antecknas i fastighetsregistret som nyttjanderättsenheter i form av områden.
Bi-, skydds- och frisiktsområden utanför järnvägsområdet som lösts in med nyttjanderätt till banhållaren registreras som nyttjanderättsenheter i enlighet med förrättningskartan.
Upphörande av järnväg och dess biområden behandlas alltid vid en järn- vägsförrättning. När man avskaffat en järnväg eller en plankorsning avförs skydds- och frisiktsområden från fastighetsregistret.
Det sista stycket i 6.2.18 gäller även järnvägsförrättningar.
De vägrätter som grundats vid en enskild vägförrättning samt de i 12 § och 13 § i lagen om enskilda vägar nämnda rättigheterna att ta väghållnings- ämne och upplagra virke samt rättigheterna till bilplats, båtplats och brygga registreras som nyttjanderättsenheter.
Vid enskild vägförrättning kan också verkställas rågång och andra fastig- hetsbestämningar samt ägobyten, områdes överförande och förenande (38 a § i L om enskilda vägar).
Om vägrättens bredd varierar mycket, inkluderas inte bredden i uppgifterna om nyttjanderättsenheten. Om emellertid vägen består av delar av varie- rande bredd, som bestämts vid förrättning, indelas nyttjanderättsenheten i delar utgående från bredden och för respektive del registreras bredden.
Vägen indelas inte i delar utan ett föregående beslut vid förrättningen på den grunden att de olika vägavsnitten har olika användare.
27.2.2014
Ifall vägrätten behandlas, t.ex. dess läge ändras, i samband med en styck- ning eller en annan fastighetsförrättning, registreras åtgärden (enskild väg- förrättning) p.g.a. anteckningarna i fastighetsregistret även på den register- enhet som är föremål för förrättningen.
Enhetsåtgärden ”Enskild vägförrättning” lagras för alla registerenheter som är föremål för den enskilda vägförrättningen.
En enskild vägförrättning vid vilken endast ersättningar har behandlats, kan föras in i FDSfast-datasystemet. Förrättningens uppgifter syns inte i fastig- hetsregisterutdraget eller på utskrifterna, endast i FDSfast-datasystemets registervy.
6.2.21.1 Lokal enskild vägförrättning
Inom ett område där en i 38 c § i L om enskilda vägar avsedd lokal vägför- rättning förrättats, dras in gamla vägrätter och vägservitut, görs ändringar i existerande nyttjanderättsenheter samt registreras nya nyttjanderättsenhe- ter.
Om en lokal vägförrättning görs anteckning på varje registerenhet inom för- rättningsområdet. Med systemet FDSfast görs i punkten ”lantmäteriförrätt- ningar och övriga registreringsuppgifter” anteckningen med uppgiften ”Lo- kan enskild vägförrättning inom hela registerenheten” eller ”Lokal enskild vägförrättning inom en del av registerenheten”.
I fastighetsregistret antecknade vägrätter och vägservitut indras en i sänder i fråga om de registerenheter som bara delvis hörde till förrättningsområdet. På samma sätt behandlas motservitut utanför förrättningsområdet, när in- dragning av en rättighet inom förrättningsområdet orsakar anteckning på en fastighet utanför förrättningsområdet.
6.2.22 Friluftsledsförrättning
Av en friluftsled och dess biområden (1.2 § i lagen om friluftsliv) bildas en nyttjanderättsenhet. I samband med förrättningen kan i fastighetsregistret dessutom antecknas exempelvis rågång eller ägobyte.
En friluftsledsförrättning kan utföras för att enbart bestämma ersättningar (7.3 § i lagen om friluftsliv). En förrättning vid vilken endast ersättningar har behandlats, kan föras in i FDSfast-systemet. Förrättningens uppgifter syns inte i fastighetsregisterutdraget eller på utskriften, endast i FDSfast- systemets registervy.
Snöskoterled som har grundats vid en i 17 § i terrängtrafiklagen avsedd för- rättning registreras som nyttjanderättsenhet. I fastighetsregistret kan an- tecknas t.ex. rågång eller ägobyte. Det sista stycket i punkt 6.2.21 gäller även ledförrättningar.
6.2.24 Inlösningsförrättningar
Av registerenheter eller delar av dem bildas inlösningsenheter eller skydds- områdesfastigheter, eller så fogas ett inlöst område till en förefintlig fastig- het av samma slag (49 a 1 § i InlösningsL, punkt 2.1 i anvisning MML/3/012/2010).
27.2.2014
Vid en inlösningsförrättning enligt inlösningslagen kan det bli fråga om flera åtgärder som ändrar på fastighetsindelningen och de rättigheter som gäller fastigheter:
▪ ägobyte och ägoreglering;
▪ rågång;
▪ reglering av enskilda vägar;
▪ att stifta ständig eller tidsbestämd nyttjanderätt (t.ex. högspännings- ledning);
▪ att begränsa förefintlig särskild rättighet (t.ex. att begränsa vägrätt till att gälla transporter av en viss vikt på ett område där det finns na- turgasledning);
▪ att upphäva en förefintlig särskild rättighet (t.ex. servitut).
Om inlösningen utförs med stöd av MBL, kan det inlösta området på begä- ran av inlösaren bildas till och registreras som någon annan fastighet än in- lösningsenhet, t.ex. gatuområde som allmänt område.
Skyddsområdesfastigheter registreras i lokaliseringsområde 891
Nyttjanderätts- och användningsbegränsningar som har anskaffats genom inlösning registreras som nyttjanderättsenheter.
Det sista stycket i 6.2.18 gäller även inlösningsförrättningar.
6.2.25 Övriga inlösningsförrättningar
Inlösningsförrättningar som verkställs enligt speciallagar (expropriation för försvarsändamål, expropriation av torvmosse, inlösning enligt vattenlagen) överensstämmer ur fastighetsregisterföringens synvinkel med förrättningar som verkställs enligt InlösningsL.
6.2.26 Förrättningar enligt lagen om fiske
Följande förrättningar kan komma i fråga:
▪ bestämning av gränsen för yttre skärgården så som avses i 124 § i lagen om fiske;
▪ utredning av lax- och sikförande område så som avses i 11 § i för- ordningen om fiske; samt
▪ utredning av fiskled (24 - 25 § i lagen om fiske) eller områden där det är förbjudet att bedriva fiske (26 § i lagen om fiske) så som av- ses i 51.2 § i förordningen om fiske.
Områdena registreras som nyttjanderättsenheter. Gränsen för yttre skär- gården registreras som nyttjanderättsenhet i form av en linje.
Vid en gruvförrättning registreras de gruvområden som har inlösts med nytt- janderätt och hjälpområdena som nyttjanderättsenheter. Gruvmyndigheter- nas uppgift är att se till att den nyttjanderättsenhet som avser malmletnings- tillstånd avförs från ett motsvarande område. Ett område som vid gruvför-
27.2.2014
rättning inlöses med äganderätt registreras som en inlösningsenhet (86.3 § i gruvlagen).
Det sista stycket i punkt 6.2.18 gäller även gruvförrättningar.
6.2.28 Uppgång av rå mellan kommuner
Vid uppgång av rå mellan kommuner enligt 50 § i kommunindelningslagen följs bestämmelserna för rågång (punkt 6.2.10.1) även då det gäller regi- strering. Förrättningsslaget är dock det som angetts i rubriken ovan.
6.2.29 Utredningsförrättning gällande samfällda områden som upphört
Vid en utredningsförrättning så som avses i 20 § i lagen om lägenheters samfällda vägars och avloppsdikens samt med dem jämförbara områdens upphörande att vara samfälligheter (23.12.1988/1163) registrerar man på mottagande enheter de arealförändringar som orsakats av att områden överförts till angränsande fastigheter och samfällda områden.
6.2.30 Överföring av vissa vägområden och andra områden
6.2.30.1 Samfällda vägar och avloppsdiken som upphört
När det i samband med en förrättning räknas att en samfälld väg eller ett samfällt avloppsdike som upphört tillhör en fastighet eller ett samfällt områ- de, ändras arealen av den registerenhet som mottar område.
6.2.30.2 Förutvarande landsvägar och allmänna vägar
När en förutvarande landsväg, allmän väg eller biområdet till en allmän väg överförs vid en landsvägsförrättning till angränsande fastigheter eller sam- fällda områden, bör man se till att det förutvarande vägområdet ingår som registerenhet i fastighetsregistret. Ifall området saknar beteckning, registre- ras enheten så att fastighetsbeteckningens andra siffra är 884. Registre- ringen är en teknisk åtgärd. Fastighetsregisterkartan ger arealuppgifterna.
När överföringen görs i samband med en styckning överförs det förutvaran- de vägområdet till styckningsfastigheten förutsatt att det inte avses bli kvar i stomfastigheten.
6.2.31 Förrättningar som lämnats därhän och upphävts
En förrättning som lämnats därhän och vid vilken inga avgöranden som in- verkar på fastighetsindelningen träffats, kan antecknas i FDSfast-systemet endast på grund av särskilda skäl. Enhetsåtgärden ”Förrättningen lämnad därhän” syns inte i fastighetsregisterutdraget eller på utskriften utan endast i FDSfas-systemets registervy. Däremot registreras lagakraftvunna rågång- ar, ägobyten och dylika förrättningar som förrättats innan den aktuella för- rättningen lämnats därhän. Detta gäller också de förrättningar som jord- domstolen eller högsta domstolen upphävt helt eller delvis.
6.3 Fastighetsregisterförarens och Lantmäteriverkets beslut
Processdiagrammen finns i tabellform i bilaga 1.3 i LMV:s RETI- processhandbok.
Fastighetsregisterförarens och Lantmäteriverkets beslut ansöks skriftligen (19 § i förvaltningslagen). Ansökan om beslut som fattas avgiftsfritt får an- sökas muntligen (t.ex. rättelse av fel).
27.2.2014
Sakägaren kan också sända en ansökan elektroniskt och den behöver då inte kompletteras separat med en underskrift, om ansökan uppfyller kraven i lagen och om det inte finns anledning att betvivla dokumentets autenticitet (9 § i L om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet). En myndighet ska utan dröjsmål meddela avsändaren av ett elektroniskt do- kument att dokumentet har mottagits (13 § i L om elektronisk kommunika- tion i myndigheternas verksamhet). Bekräftelsen kan sändas i elektronisk form, som ett separat e-brev eller som en automatisk kvittens via datasy- stemet.
Beslutshandlingen skickas till den sökande per post eller med den sökan- des samtycke i form av ett sådant elektroniskt meddelande som avses i 19
§ i lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (24.1.2003/13).
6.3.1 Sammanslagning av fastigheter
17 kap. i FBL
Processdiagrammet och förklaringar till det finns i bilaga 1.1 och 1.2 i LMV:s RETI-processhandbok.
Fastighetsregisterföraren fattar beslutet (216 § i FBL).
I punkterna 6.1.2 och 6.1.4 finns anvisningar om hur man bildar fastighets- beteckning för en fastighet som ska bildas.
En fastighet kan sammanslås med en samfälld skog med iakttagande av bestämmelserna om sammanslagning av fastigheter (39.2 § och 39.3 § i lagen om samfällda skogar).
Ändring i beslut om sammanslagning får sökas hos jorddomstolen (285.2 § i FBL).
Beslutet om sammanslagning antecknas i fastighetsregistret när beslutet vunnit laga kraft. Sammanslagningen kan registreras före utgången av be- svärstiden om:
▪ beslutet har fattats i enlighet med ansökan och med stöd av 214.1 § i FBL; eller om
▪ beslutet har fattats i enlighet med ansökan och med stöd av 214.1 § i FBL samt ett sådant avtal som nämns i 214.2.2 §; eller om
▪ alla sakägare har anmält att de godkänner beslutet.
Vid registreringen bör ombesörjas att servitut och andelar i samfällda regi- streras på rätta fastigheter samt att man avlägsnar onödiga anmärkningar. Inbördes servitut mellan fastigheter som sammanslås upphävs.
Om ett privat naturskyddsområde som övergått i statens ägo införlivas i ett naturskyddsområde, avförs anteckningen om fridlysning av det privata om- rådet (22 § i NVL).
6.3.2 Överföring av andel i samfällt område till fastighet eller bildande till lägenhet
131 § i FBL
41 § i lagen om samfällda skogar
27.2.2014
Överföringen av en andel i ett samfällt område till fastighet eller bildande av ett samfällt område till lägenhet görs genom beslut av fastighetsregisterfö- raren, om det inte av särskilda skäl är behövligt att behandla saken vid en fastighetsförrättning. Åtgärden bör överföras för behandling i förrättningsför- farandet t.ex. då det råder oklarhet om andelarnas storlekar. Eftersom det på åtgärden tillämpas vad som stadgas om styckning, kan andelen i sam- band med beslutet efter prövning av att ingen lider skada befrias från in- teckningar som fastställts på den överlåtande fastigheten.
Vid registreringen tillämpas punkterna 6.2.11 och 6.2.12. När alla andelar i en spöklägenhet överförs till en fastighet utförs åtgärden som en samman- slagning av fastigheter.
Beslutet antecknas i fastighetsregistret när beslutet har vunnit laga kraft. Beslutet kan dock enligt 192.1 § i FBL registreras före utgången av be- svärstiden om alla sakägare har anmält att de godkänner beslutet.
Bestämmelserna om andelar i samfällt område tillämpas även på andelar i samfälld skog (41 § i lagen om samfällda skogar). Mottagaren av en andel i samfälld skog måste alltid tillfrågas, huruvida en spöklägenhet ska bildas av andelen eller om det är meningen att andelen skall överföras till en fastighet som mottagaren äger. Om det är fråga om ett sådant fall som 17.5 § i lagen om samfällda skogar avser, ska överföringen av andelen alltid utföras, om inte inteckningar i fastigheterna hindrar överföringen.
6.3.3 Fogande av ett samfällt område till en fastighet
131a § i FBL
Ett samfällt område vars alla andelar hör till en och samma fastighet, fogas till den ifråga varande fastigheten genom beslut av fastighetsregisterföra- ren, om det inte av särkskilda skäl, såsom t.ex. oklarhet som gäller andelar i det samfällda området eller ägandet av fastigheten, är behövligt att behand- la saken vid en fastighetsförrättning.
Fastighetsregisterföraren kan verkställa fogandet också utan ansökan, om fastighetsägaren ger sitt samtycke till detta.
Registreringsprinciperna är desamma som i punkt 6.2.15.
Beslutet antecknas i fastighetsregistret när beslutet har vunnit laga kraft. Beslutet kan dock enligt 192.1 § i FBL registreras före utgången av be- svärstiden om alla sakägare har anmält att de godkänner beslutet.
165 § i FBL
Fastighetsregisterföraren kan genom sitt beslut avgöra upphävandet av servitutet eller vägrätten eller ändringen av bestämmelserna om utnyttjan- det av servitutet eller rättigheten, om överenskommelse har nåtts om åtgär- den eller ersättningarna, och det inte av särskilda skäl, såsom t.ex. flerty- digheten av överenskommelsen eller behov av terrängsyn, är behövligt att behandla saken vid en fastighetsförrättning eller en enskild vägförrättning.
Registreringsprinciperna är desamma som i punkt 6.2.17. Dessutom an- tecknas enhetsåtgärden "Fastighetsregisterförarens beslut" på målenheten.
27.2.2014
Beslutet antecknas i fastighetsregistret när beslutet har vunnit laga kraft. Beslutet kan dock enligt 192.1 § i FBL registreras före utgången av be- svärstiden om alla sakägare har anmält att de godkänner beslutet.
6.3.5 Sammanslagning av samfällda områden
2 b § i FRL
Två eller flera samfällda områden som har identiska delägarförteckningar, kan genom ett beslut av fastighetsregisterföraren sammanslås till ett enda samfällt område på ansökan från delägarna eller på basis av deras sam- tycke. Om delägarförteckningarna skiljer sig från varandra, kan de samfäll- da områdena endast sammanslås genom förrättning.
6.3.6 Ändring av registerenhets namn
3.2 § i FRL
En registerenhets ägare kan ansöka om att registerenhetens namn ändras. Beslutet fattas av fastighetsregisterföraren.
Av beslutet ska framgå sökandens namn och äganderättsbevis, registeren- hetens fastighetsbeteckning samt registerenhetens förra och nuvarande namn.
Beslutet får överklagas hos jorddomstolen (14 b § i FRL).
Ett beslut om ändring av namn antecknas i fastighetsregistret när beslutet vunnit laga kraft. Beslutet kan dock registreras med stöd av 14 b.3 § i FRL före besvärstidens utgång, om:
▪ beslutet har fattats i enlighet med ansökan eller
▪ fastighetens ägare ger sitt samtycke till detta.
6.3.7 Ändring av fastighetsbeteckning
4 §, 14 b § i FRL
Beslutet fattas av fastighetsregisterföraren. Ändring i beslutet får enligt 14 b
§ i FRL inte sökas. Ändring av fastighetsbeteckning är i normala fall en tek- nisk åtgärd och den blir aktuell närmast när numreringen ändras för tomter i tomtindelningen eller för kvarter i detaljplanen. Med hjälp av beslutet om ändring av fastighetsbeteckningen ombildar man dessutom till följd av den ändrade tomtindelningen en s.k. resttomt till tomt genom att ändra beteck- ningen. Vid ändringar i kommunindelningen ändras beteckningarna i sam- band med överföringen utan något särskilt beslut (se punkt 6.1.4).
6.3.8 Ändring av fastighetens art
Fastighetens art ändras genom fastighetsregisterförarens beslut (3.3 § i FRL). Förändring av fastighetens art blir oftast aktuell när en lägenhet som motsvarar en planetomt ändras till tomt. Arten förändras också ofta i fastig- hetsförrättningar. Då moderfastigheten i andra styckningar än styckning av tomt eller allmänt område inte är en lägenhet, bildas styckningsfastigheter- na i allmänhet till lägenheter (20.2 § i FBL). Å andra sidan kan en styck- ningsfastighet av särskilda skäl bildas till en annan fastighet än en lägenhet.
Vid inlösningsförrättningar bildas det område som inlöses till en eller flera inlösningsenheter (49a.1 § i InlösningsL). Ifall området inlöses till staten så- som skyddsområde ändras enhetens art till skyddsområdesfastighet genom
27.2.2014
beslut efter det att författning eller beslut getts om inrättande av skyddsom- råde (punkt 2.2 i anvisning MML/3/012/2010).
Beslutet får överklagas hos jorddomstolen (14 b § i FRL).
Ett beslut om ändring av fastighetens art antecknas i fastighetsregistret när beslutet vunnit laga kraft. Beslutet kan dock registreras med stöd av 14 b.3
§ i FRL före besvärstidens utgång, om:
▪ beslutet har fattats i enlighet med ansökan eller
▪ fastighetens ägare ger sitt samtycke till detta.
6.3.9 Ändring av kommunindelning
47 § i kommunstrukturL
Se även kap. 6.4.4
Ifall ändring av den kamerala indelningen som avses nedan inte är ända- målsenlig i syfte att förenhetliga den administrativa och kamerala indelning- en, kan fastighetsregisterföraren fatta ett beslut om att kommungränsen ska ändras så att den motsvarar den kamerala indelningen. Förutsättningen för ändringen är att villkoren i 46.2 § och 46.2.2 § i kommunindelningslagen fylls.
Kommunen och ägaren till området får söka ändring i fastighetsregisterföra- rens beslut genom att anföra besvär hos jorddomstolen.
6.3.10 Ändring av den kamerala indelningen
47 § och 48 § i kommunstrukturL
Om den administrativa kommunindelningen och den kamerala indelningen (indelningen enligt fastighetsregistret) har kommit att avvika från varandra, och skillnaden inte beror på att en registerenhet eller en del av den över- förts i administrativt hänseende från en kommun till en annan, kan fastig- hetsregisterföraren ändra den kamerala indelningen att följa den administ- rativa indelningen.
Ägaren till området får söka ändring i fastighetsregisterförarens beslut ge- nom att anföra besvär hos jorddomstolen.
L 19.12.1997/1197
En enklav, d.v.s. ett litet fristående område, kan överföras till den kringlig- gande kommunen enligt det tillvägagångssätt som bestämts i ovannämnda lag. Om beslut fattas senast den 30 juni träder överföringen av enklaven i kraft i början av därpå följande år.
Beslutet fattas av Lantmäteriverket. Den berörda kommunen och ägaren till området får söka ändring i beslutet hos förvaltningsdomstolen. Besvärsti- den börjar då beslutet publicerats i officiella tidningen (5.2 § i L 1197/1997).
Överföring av hela registerenheter antecknas i fastighetsregistret så att överföringen träder i kraft i början av kalenderåret Om en del av registeren- het överförts, bildas delen till ny enhet i den mottagande kommunen vid kameral styckning eller vid kameral delning (se punkterna 6.4.4.3 och 6.4.4.4).
27.2.2014
6.3.12 Överföring av särskild rättighet
Rekommendation 29.8.1996 nr 289/30/96
Med stöd av 72 c § i InlösningsL kan en särskild rättighet på basis av ett av- tal mellan parterna och genom Lantmäteriverkets beslut överföras till någon annan. Oftast är det fråga om att nyttjanderätter som gäller högspännings- ledningar överförs på grund av överlåtelse av företagsverksamhet eller av liknande orsaker.
Lantmäteribyrån fattar beslut om överföring av särskild rättighet även då det gäller ett område där kommunen är fastighetsregisterförare. Förvaltnings- domstolen är besvärsmyndighet.
När innehavaren av en rättighet ändrar sitt namn är det inte fråga om att överföra en rättighet till någon annan. Denna typ av ändringar antecknas på eget initiativ i fastighetsregistret eller som allmän avgiftsfri registeruppgift utgående från meddelande av innehavaren till rättigheten.
6.3.13 Ändring av användningssyftet för en särskild rättighet
72 d § i InlösningsL
Processdiagrammet och förklaringarna till det finns i bilaga 1.4 och 1.5 i LMV:s RETI-processhandbok.
Lantmäteriverket kan på ansökan av innehavaren av särskild rättighet änd- ra det användningssyfte som nämns i inlösningsbeslutet, om
▪ ett allmänt behov det kräver; och om
▪ det men eller den skada som ändringen vållar ägarna av området el- ler innehavarna av andra särskilda rättigheter som hänför sig till om- rådet är ringa.
I annat fall ska ändring av användningssyftet utföras vid inlösningsförrätt- ning.
När det gäller metoden för rättande av fel bör man beakta om rättelsen gäller uppgifter i fastighetsregistret eller annan information som införts i fas- tighetsdatasystemet och som inte hör till lagfarts- och inteckningsregistret.
6.3.14.1 Rättande av fel i fastighetsregistret
Fastighetsregisterföraren rättar ett fel som förekommer i fastighetsregistret. (8 § i FRL). En förutsättning för rättandet är att den oriktiga uppgiften eller den uppgift som fattas i registret är riktig i den förrättningshandling eller an- nan handling eller det beslut som ligger som grund för anteckningen. Upp- gifter om en registerenhets läge (dvs. fastighetsregisterkartan) och areal kan dock preciseras på basis av en tillförlitlig redogörelse. Ändringar i tom- ters areal sker alltid genom beslut, så att sakägarna hörs. Arealerna för andra registerenheter rättas genom beslut, ifall förändringen är väsentlig.
Innan beslut fattas ska parterna höras enlig 34 § i FörvaltningsL, om höran- det inte är onödigt enligt 2 mom. Vid korrigeringsfall varom stadgas i FRL är det sällan behov för hörandet.
27.2.2014
Beslutet kan registreras genast om det inte får överklagas och i annat fall när det vunnit laga kraft (14 b § i FRL).
Den som äger eller besitter fastigheten ska underrättas om att en uppgift rättats, om den uppgift som rättelsen gäller är av väsentlig betydelse för ägaren eller besittaren (8.1 § i FRL). Det är inte alltid enkelt att avgöra om ett beslut är av väsentlig betydelse för ägaren eller innehavaren. Väsentlig betydelse har åtminstone sådana rättelser som enligt fastighetsregistret ökar på de belastningar som gäller en fastighet eller som upphäver fastig- hetens rättigheter. Exempelvis att tillägga ett servitut som belastar en fas- tighet eller att upphäva en oriktig andel som finns i registret har väsentlig betydelse. Å andra sidan kan det att man tillägger en rätt eller en andel till fastighetens förmån också ha väsentlig betydelse ur ägarens synvinkel ifall han är ovetande om tillägget.
Fel och brister som kan anses obetydliga är oftast skrivfel och sådana upp- gifter gällande en fastighet som visserligen fattas i registret men som äga- ren av allt att döma känner till.
Beslut som hänför sig till planläggning eller byggförbud inkommer till regi- strering ibland först flera månader efter att de vunnit laga kraft. De här sent inkomna besluten registreras på sedvanligt sätt utan rättelsebeslut. Situa- tionen blir mera problematisk då exempelvis en anteckning om planlägg- ningsbeslut för någon fastighets del i åratal saknats i registret trots att be- slutet för grannfastighetens del nog registrerats. Också sådana uppgifter kan antecknas i registret utan att beslut behöver fattas eftersom ägaren i varje fall blivit hörd inför planläggningsbeslutet och registreringen av beslu- tet inte har konsekvenser för planens rättsverkan.
Om felet finns i förrättningshandlingarna bör man gå till väga på det sätt som bestämts i 277 § eller 278 § i FBL. Obetydliga fel och de fel som inte påverkar en sakägares rättighet korrigeras av fastighetsregisterföraren ge- nom hans beslut, men övriga fel förutsätter antingen en fastighetsbestäm- ning eller att högsta domstolen återbryter förrättningen. Korrigering av fel i förrättningshandling kan föranleda ändringar i fastighetsregistret.
De rättelser som föranleds av fastighetsregisterförarens beslut eller av fas- tighetsbestämning införs till behövliga delar också i fastighetsregistret. Om registrering av högsta domstolens beslut om återbrytande, se punkt 6.8.
Beslut om rättelse som fattas med stöd av 8 § i FRL får överklagas hos jorddomstolen om det är fråga om fel som avses i 8.2 § i FRL.
Då man rättar fel i beslut som fattats av fastighetsregisterföraren iakttas be- stämmelserna i 8 kapitlet i FörvaltningsL.
6.3.14.2 Korrigering av annan uppgift i fastighetsdatasystemet
Med andra uppgifter i fastighetsdatasystemet avses här sådana uppgifter som ska införas i systemet och som inte hör till fastighetsregistret eller lag- farts- och inteckningsregistret, se specifikationen i kapitel 3. Uppgifternas uppdatering och därmed också korrigeringen av fel och brister sköts enligt 4
§ i FDSL av den myndighet, som bär ansvar för produktionen av ifråga va- rande uppgifter. Det fattas inget beslut enligt FRL. Fastighetsregisterföraren kan tills vidare rätta felet utan att ta kontakt med den uppgiftsproducerande myndigheten, om det inte finns ett särskilt behov av förhandlingar. Om felet förekommer i beslutshandlingarna, ska felet meddelas till den myndighet
27.2.2014
som fattat beslutet. Eventuella ändringar i fastighetsdataregistret införs se- nare på basen av myndighetens beslut om korrigering.
6.4 Andra myndigheters beslut, meddelanden och vissa avtal
Processdiagrammen finns i tabellform i bilaga 3.1 - 3.5 i LMV:s RETI- processhandbok.
Ansvaret för registrering hör med undantag av punkterna 6.4.5 och 6.4.6 till den myndighet som producerar informationen, men fastighetsregisterförar- na sköter uppgiften tills vidare (se också kapitel 3 och punkt 6.1.1).
De områden som avses i besluten och meddelandena i punkterna nedan, med undantag av de beslut som avses i punkt 6.4.1 och ändringarna i kommunindelningen, registreras såsom nyttjanderättsenheter. Registre- ringen görs i FDSfast-systemet på basis av läge när man avgränsar områ- det på fastighetsregisterkartan.
Före registreringen bör man förvissa sig om att myndighetsbeslutet vunnit laga kraft, om det finns skäl att tvivla på saken. Eftersom den myndighet som har producerat informationen ska (med undantag av statsrådet och in- rikesministeriet) sköta registreringen, måste man fråga producenten av data om laga kraft. Avgiftsbelagda intyg över laga kraft skaffas bara om produ- centen av data betalar dem.
6.4.1 Beslut angående planläggning
De beslut som gäller detalj- och generalplaner samt byggförbud antecknas i fastighetsregistret efter att de har trätt i kraft (punkt 7.1.1 och 2 § i FRF).
Besluten träder i kraft när kommunen har kungjort om saken (200 § i MBL, 93 § i MBF). I 53.3 § i MBL avsedda fall träder förbudet dock i kraft när de- taljplanen har godkänts. Kommunen ska sända till Lantmäteriverket de de- talj- och generalplaner som trätt i kraft (95 § i MBF).
Gränsen för en plan eller ett byggförbud avses ofta följa en fastighetsgräns. Om fastighetsgränsens sträckning ändras exempelvis vid ägobyte, inlösen av samfällt område, då ett samfällt område som upphört fogas eller då en krokig rå rätas ut så som avses i 107 § i FBL, flyttas inte gränsen för pla- nen. Om å andra sidan fastighetsgränsens sträckning tack vare nya mät- ningar preciseras följer gränsen för planen fortsättningsvis fastighetsgrän- sen. I oklara fall är det skäl att överlägga med representanter för kommu- nen.
Om planområde på grund av ändringar i kommunindelningen överförs till en annan kommuns område gäller planen fortfarande också på den nya kom- munens område.
I fastighetsregistret ska också införas planens, byggförbudets eller tomtin- delningens beteckning tillika med det datum när beslutet träder i kraft. Båda dessa uppgifter är obligatoriska i datasystemet.
Kommunen ger planbeteckningen och följer JHS-rekommendationerna då planbeteckningen ges. Om kommunen inte har gett någon beteckning ska man diskutera med kommunen om vilken beteckning som ska användas och den ska bestå av högst tio tecken (systemet lägger automatiskt till kommunnumret som det första numret). Specifika uppgifter om utnyttjade
27.2.2014
beteckningar och de beslut som motsvarar dem meddelas till kommunen med bestämda mellanrum.
Datum för ikraftträdandet finns i de handlingar som kommunen skickar. Ifall detta datum inte är känt, införs datum för godkännandet också som datum för ikraftträdandet.
Detaljplanen eller generalplanen kan i sådana fall som avses i 201 § i MBL träda i kraft vid olika tidpunkter. Kommunstyrelsen kan enligt 201 § i MBL besluta att en sådan detalj- eller generalplan, som man besvärat sig mot, kan träda i kraft till de delar som besvären inte gäller. En sådan plan regi- streras, till de delar som träder i kraft, före det godkännande beslutet har vunnit laga kraft. Ifall besvären avslås, registreras det område, som besvä- ren gäller, som en ny nyttjanderättsenhet såsom en andra del av planbeslu- tet efter att kommunen har kungjort att det ursprungliga godkännande be- slutet har trätt i kraft.
I fastighetsregistret antecknas endast de generalplaner som har rättsverk- ningar.
Generalplan gäller också på detaljplaneområden på det sätt som stadgas i
42.1 § i MBL.
Enligt 7.1.1 § i FRF antecknas i fastighetsregistret huruvida en registeren- het hör till generalplanområde. Generalplanerna registreras beslutsvis inom Lantmäteriverkets ansvarsområde och så att detaljplaneområdena inte sträcker sig utanför området.
I fastighetsregistret antecknas enligt 7.1.2 § i FRF huruvida registerenheten hör till gällande detaljplaneområde. Inom Lantmäteriverkets ansvarsområde registreras alla gällande detaljplaner beslutsvis som nyttjanderättsenheter. Den registerförande kommunen kan välja om den också registrerar planer- na med läge eller utan läge. Kommunen är därtill skyldig att upprätthålla gränsen för ett område med detaljplan.
Beträffande tomter och allmänna områden hålls i fastighetsregistret en tids- enlig uppgift om fastigheternas användningsändamål som bestämts i de- taljplanen (7.1.3 § i FRF). Om någon annan fastighet än en tomt eller ett allmänt område har bildats enligt detaljplan, antecknas i fastighetsregistret fastighetens användningsändamål enligt planen då fastigheten bildats men uppgiften hålls inte uppdaterad.
Om en detaljplan som gäller en tomt eller ett allmänt område upphävs, stryks uppgiften med åtgärdstypen ”avförande av upphävd plan”.
Bindande tomtindelningar antecknas för en tomt. Läget för tomtindelningen registreras inte. Tomtindelningen träder i kraft när det godkännande beslu- tet har vunnit laga kraft.
I fastighetsregistret antecknas de i 53 § i MBL avsedda byggförbud som ut- färdats av kommunen för uppgörande eller ändring av en detaljplan samt de byggförbud som avses i 53.3 § i MBL inom de områden för vilka en detalj-
27.2.2014
plan eller ändring av densamma har godkänts. I fastighetsregistret anteck- nas inte av kommunen utfärdade byggförbud enligt 38 § i MBL eller åt- gärdsbegränsningar för området enligt 128 § i för att utarbeta eller ändra en generalplan.
För de beslut om byggförbud som avses i 53.1 § i MBL ska beslutets sista giltighetsdag införas i fastighetsregistret.
De byggförbud som avses i 53.3 § i MBL gäller tills beslutet om detaljplanen eller dess ändring har vunnit laga kraft. Inom de områden där Lantmäteri- verket sköter registerföringen införs dessa byggförbud i fastighetsregistret endast när det inkommit besvär över beslutet om detaljplanen på området.
Områden med byggförbud registreras beslutsvis med läge.
På ett område som ägs av en enskild kan finnas följande skyddsobjekt en- ligt naturvårdslagen (20.12.1996/1096) vilka ska registreras i fastighetsda- tasystemet:
▪ naturskyddsområde (24 § i NVL);
▪ tidsbegränsad fridlysning av ett område på grundval av avtal mellan närings-, trafik- och miljömiljöcentralen och markägaren för högst 20 år i sänder (25 § i NVL);
▪ särskilt skyddade naturtyper (30 § i NVL och 11 § i NVF); och
▪ platser där arter som kräver särskilt skydd förekommer (47 § i NVL och 11 § i NVF).
Beslut om fridlysning av naturskyddsområde eller naturskyddsobjekt fattas av närings-, trafik- och miljöcentralen.
Det finns inga bestämmelser om att naturminnesmärken (26 § i NVL) ska antecknas i fastighetsdatasystemet. De naturminnesmärken som med stöd av tidigare lagstiftning antecknats i fastighetsregistret bevaras i registret.
Naturskyddsområden registreras som nyttjanderättsenheter.
Naturskyddsområden som tillhör staten bildas till särskilda fastigheter så som avses i 2.1.5 § i FRL, se anvisning MML/3/012/2010.
6.4.3 Byggnadstillsynsmyndigheternas beslut
Kommunens byggnadstillsynsmyndighet fattar beslut om följande arrange- mang i anslutning till byggandet som avses i 21 kapitlet i MBL och som an- tecknas som nyttjanderättsenheter i fastighetsdatasystemet:
▪ byggnadsservitut (158 § i MBL, 80 § och 81 § i MBF);
▪ placering av samhällstekniska anordningar (161 § i MBL, 81 § i MBF) om det endast finns ett avtal om placering av anordningar, an- tecknas det inte i fastighetsregistret;
▪ servitut för dikning (161 a § i MBL) (beslutet fattas av den myndighet som kommunen har utsett)
▪ placering av mindre anordningar (163 § MBL, 81 § i MBF) om det endast finns ett avtal om placering av anordningar, antecknas det inte i fastighetsregistret;
▪ samreglering av fastigheter (164 § i MBL, 81 § i MBF).
27.2.2014
Om ett objekts läge inte är entydigt, kan beslutet registreras utan läge på de registerenheter vars område det gäller.
6.4.4 Ändring av kommunindelningen
Statsrådet eller finansministeriet beslutar om ändringar i kommunindelning- en (19 och 21 § i kommunstrukturlagen). För att förenhetliga kommunindel- ningen och den kamerala indelningen kan det vid en fastighetsförrättning under vissa förutsättningar bestämmas om ändring av kommunindelningen, eller beslutet kan fattas av fastighetsregisterföraren (46 §, 47 § i kommun- strukturlagen) (se punkt 6.3.7).
För att träda i kraft i början av därpå följande år ska beslutet fattas senast den 30 juni.
Statsrådets och finansministeriets beslut publiceras i Finlands författnings- samling. Beslutet kan verkställas innan det vunnit laga kraft. Således kan man även vidta de åtgärder som registreringen av ändringar i kommunin- delningen kräver, även om ändring sökts i beslutet, ifall högsta domstolen inte förbjuder verkställigheten. (53.2 § i kommunstrukturlagen).
Ur registreringssynvinkel kan kommunindelningsbesluten indelas i följande grupper:
1. två eller flera kommuner sammanslås till en ny kommun (Befolk- ningsregistercentralen tilldelar ett kommunnummer som också kan vara det numret för någon kommun som sammanslås);
2. en kommun upphör och dess område fogas till en eller flera kommuner;
3. en eller flera hela registerenheter överförs;
4. förutom hela enheter eller i stället för dem överförs delar av re- gisterenheter; och
5. endast den administrativa kommunindelningen förändras
6. en kommun indelas i två eller flera nya kommuner.
I punkt 5 avses sådana ändringar i kommunindelningen i vilka den administ- rativa indelningen ändras så att den ska motsvara den kamerala. Eftersom den kamerala indelningen i de här fallen, d.v.s. den som följer fastighetsre- gistret, redan tidigare vid ägobyte eller någon annan förrättning har ändrats, görs i fastighetsregistret enbart anteckning om ändring i den administrativa indelningen jämte uppgifter om ifråga varande beslut.
Av i punkt 6 sagda fall ges skilda anvisningar vid behov.
6.4.4.2 Överföring av hela registerenheter
Den mottagande kommunen registreras i registerenhetens egenskapsupp- gifter. För samfällda områden se slutet av punkt 6.1.4.1.
6.4.4.3 Överföring av del av fastighet
Då man överför en del av en fastighet till en annan kommun bildas delen vid en kameral styckning till fastighet i den mottagande kommunen. Den del av landsvägen eller järnvägsområdet som ska överföras kan i samband
27.2.2014
med registreringen av kommunindelningen anslutas till en motsvarande landsväg i den mottagande kommunen utan att utföra kameral styckning.
6.4.4.4 Kameral delning av samfällt område eller biområde till landsväg
Anvisningen nedan baserar sig på den i slutet av 2009 upphävda förord- ningen om ändring av den kamerala indelningen och den följs i tillämpliga delar.
När en del av ett samfällt område eller av en landsvägs biområde som finns i fastighetsregistret som en i 2.2 § i FRL avsedd register- enhet har överförts från en kommun till en annan, bör i enlighet med 4 § i förordningen om ändring i den kamerala indelningen (233/1999) de delar som överförts bildas till registerenheter i den mottagande kommunen.
Den del av ett samfällt område som överförs registreras med egen fastighetsbeteckning i den mottagande kommunen. Delar av ett samfällt område vilka är belägna i olika kommuner antecknas tek- niskt som separata registerenheter (jfr 5.2 § i FRF). På samfällda skogar tillämpas samma bestämmelser. Om det råder oklarhet om sträckningen av en ny kommunrå som delar ett samfällt område eller om kommunrån inte tidigare uppgåtts bör Lantmäteriverket anhäng- iggöra en uppgång av rå mellan kommuner (se punkt 6.2.25). För bestämmande av arealer verkställas en fastighetsbestämning enligt
101.1.8 § i FBL, vid vilken karta över området uppgörs och arealerna räknas.
När en del av ett biområde till en landsväg överförs, ändras rån mel- lan de enheter som registrerats på olika kommuner så att den följer den nya kommungränsen.
6.4.5 Beslut avsedda i vattenlagen
Vattenlagen (27.5.2011/587)
I 17:5.1 i vattenlagen har uppräknats de rättigheter och begränsningar som stiftas genom beslut av regionförvaltningsverket och som lagras i fastig- hetsdatasystemet. En anteckning görs också då nyttjanderätten och be- gränsningen av nyttjandet har ändrats.
Med stöd av 17:5.2.2 i lagen lagras i FDS också den rättighet som grundar sig på sakägarnas ömsesidiga avtal om att sätta annans område varaktigt under vatten. Regionalförvaltningsverket ansvarar för lagringen.
Om rättigheten gäller en mindre anordning eller anläggning eller den gäller bara en liten del av fastigheten, görs ingen anteckning (17:5.2 i VattenL). Som producent av data avgör regionalförvaltningsverket i vilka fall data lag- ras i FDS och när lagringen inte behövs.
Beslut som den kommunala miljöskyddsmyndigheten fattat eller beslut som fattas vid en dikningsförrättning antecknas i fastighetsdatasystemet. Den NTM-central som beslutat att dikningsförrättningen ska hållas ansvarar för antecknandet av det beslut som fattats vid dikningsförrättningen. (17:5.5 VattenL).
27.2.2014
6.4.6 Beslut avsedda i gruvlagen
I fastighetsdatasystemet lagras som nyttjanderättsenheter följande beslut som fattats av den i gruvlagen (10.6.2011/621) avsedda gruvmyndighet (säkerhets- och kemikalieverket, Tukes, eller i vissa fall statsrådet):
• malmletningstillstånd
• gruvtillstånd
• guldvaskningstillstånd
Om gruvmyndigheten ändrar tidsfristen för beslutet eller områdets omfatt- ning, antecknas ändringen i FDS. Förlängning av tillståndet lagras som ny nyttjanderättsenhet.
De inmutningar som har beviljats enligt de ansökningar som lämnats in un- der den gamla gruvlagen lagras som inmutningsområden.
Nyttjanderätt till det område eller hjälpområde som avses i gruvlagen inlö- ses vid en gruvförrättning (se punkt 6.2.27).
Det beslut som gruvmyndigheten fattat om upphävande av gruvdrift och verkningsområde för gruvan som ingår i beslutet ska lagras som nyttjande- rättsenheter i FDS (147 § och 148 § i GruvL).
Gruvmyndigheten ansvarar för lagringen i FDS också då statsrådet har fat- tat beslutet.
6.4.7 Slutförvaringsplats för kärnavfall och åtgärdsförbud
Slutförvaringsplatsen och det område som avses i åtgärdsförbudet registre- ras som nyttjanderättsenhet i enlighet med Strålsäkerhetscentralens med- delande.
6.4.8 Avtal om miljöstöd och naturvärdeshandel
19.2 § (19.12.1997/1286) och 19a.2 § (27.6.2003/624) i lagen om finansie- ring av hållbart skogsbruk
Om miljöstöd och om naturvärdeshandel görs anteckning i fastighetsdata- systemet enligt avtal som skogsägaren och regionenheten för offentliga tjänster vid Finlands skogscentral har gjort.
Områden som avses i sådana avtal registreras som nyttjanderättsenheter på basis av det digitala materialet eller det avtal jämte kartbilaga som skogscentralen sänder till Lantmäteriverket.
Avtal om naturvärdeshandel gäller som längst 20 år.
6.4.9 Överenskommelse om upphävande av särskild rättighet eller begränsning i nyttjanderätt
72 b § i InlösningsL
En särskild rättighet som förvärvats genom inlösen (t.ex. för högspännings- ledning eller naturgasledning) eller begränsning i en tidigare rättighet kan upphävas antingen vid en inlösningsförrättning eller enligt överenskommel- se parterna emellan.
I fastighetsregistret görs på basis av överenskommelsen anteckning om att rättigheten eller begränsningen upphört.
Upphävandet vinner laga kraft när anteckning i fastighetsregistret gjorts.
27.2.2014
I 16 § i begravningslagen avsedd anteckning om regionförvaltningsverkets beslut om enskild grav görs vid fastighetsregisterenheten i fråga. Enligt lagmotiveringen lagras inte en enskild gravs läge. Besluten fattas av region- förvaltningsverket i Östra Finland.
Av fornlämningar har endast registrering av de objekt på vars område lant- mäteriförrättning varit anhängig krävts (6.1 § i lagen om fornminnen).
I fastighetsdatasystemet antecknas som nyttjanderättsenheter de fornläm- ningar som konstateras vid förrättning.
6.6 Outbrutna områden och andelar i samfällda
6.6.1 Begreppet outbrutet område
20.1 § i FBL, 8.1 § i FRF
Ett outbrutet område omfattar från en registerenhet med en åtkomsthand- ling överlåtet eller förbehållet område i ett eller flera skiften. Även ett sam- fällt område som överlåtits i sin helhet registreras som ett outbrutet område (8.1 § i FRF). Enligt 17 kapitel 2 § i vattenlagen kan ett outbrutet område också vara ett område som har inlösts från en fastighet (27.5.2011/587).
Från en fastighet överlåten eller förbehållen andel i samfällda eller en kvot- del av en sådan andel registreras på samma sätt som ett outbrutet område.
131.2 § i FBL, 8.4 § i FRF. Åtföljs ett outbrutet område av en andel i sam- fällt område, ges andelen inte en separat beteckning för outbrutet område.
Ett outbrutet område som styckas i fastighetsägarens eget namn ges inte en beteckning för outbrutet område.
En del av en fastighet som överförs från en kommun till en annan genom ett beslut av Lantmäteriverket, inrikesministeriet eller statsrådet, ges inte en beteckning för outbrutet område för kameral styckning.
En kvotdel (t.ex. 1/3) som överlåtits från ett outbrutet område eller en fas- tighet är inte ett outbrutet område.
6.6.2 Anhängiggörande av registrering av ett outbrutet område
Registreringen blir vanligtvis anhängig på basis av köpvittnets anmälan eller Webbstjänsten för fastighetshandel. Den kan också bli anhängig på begä- ran av inskrivningsmyndigheten, skattebyrån eller förrättningsingenjören.
6.6.3 Uppgifter som antecknas i fastighetsregistret
Bestämmelserna om uppgifter som antecknas i fastighetsregistret finns i 8 § i FRF.
6.6.4 Granskning av uppgifterna om det outbrutna området
Om det finns ett fel i personbeteckningen av överlåtaren eller förvärvaren av ett outbrutet område, kontrolleras personbeteckningen från befolknings- datasystemet.
27.2.2014
6.6.4.2 Det outbrutna områdets läge
Innan uppgifterna om det outbrutna området registreras jämförs det out- brutna områdets läge i överlåtelsehandlingen och på en eventuell karta som bifogats till den, med fastighetsregisterkartan för att utreda till vilken regis- terenhet det överlåtna eller förbehållna outbrutna området hör vid registre- ringstidpunkten.
6.6.4.3 Registreringen avbryts för komplettering av uppgifterna
I oklara fall tas kontakt med avtalsparterna och köpvittnet. De ska vid behov korrigera överlåtelsehandlingen eller upprätta en ny överlåtelsehandling samt utreda på vilket skifte det outbrutna området ligger.
Det outbrutna området registreras inte om uppgifterna i överlåtelsehand- lingskopian, som bifogats till köpvittnets meddelande eller myndighetens registreringsanhållan, är för i 8 § i FRF nämnda registrerade uppgifters del så bristfälliga att de inte kan korrigeras eller kompletteras utan att ändra överlåtelsehandlingen.
Köpvittnet eller den myndighet som lämnat registreringsanhållan meddelas om saken samt vid behov överlåtaren av det outbrutna området (säljaren) och förvärvaren (köparen). I brevet meddelas de brister i överlåtelsehand- lingen på grund av vilka det outbrutna området inte kan registreras. Brevet jämte kopian av överlåtelsehandlingen sänds också för kännedom till in- skrivningsprocessen på Lantmäteriverket.
6.6.5 Att ange outbrutna områden på fastighetsregisterkartan
10 § i FRF
På fastighetsregisterkartan (i fastighetsregistrets lägesuppgifter) anges i en- lighet med 10 § i FRF beteckningen för ett outbrutet område som är an- tecknat i fastighetsregistret och det outbrutna områdets läge enligt åtkomst- handlingen. Inom det område, där Lantmäteriverket upprätthåller registret, antecknas det outbrutna området som ett punktformigt objekt på skiftet för den registerenhet där det outbrutna området är beläget. De registerförande kommunerna inför de outbrutna områdena enligt eget avgörande antingen i punktform eller såsom områden.
Anteckningarna om det outbrutna området tas bort eller ändras på fastig- hetsregisterkartan när ett outbrutet område eller en del av det har bildats till fastighet.
Beteckningen för ett outbrutet område av en andel i ett samfällt område an- tecknas inte på fastighetsregisterkartan.
6.6.6 Specialfall i registrering av outbrutna områden
6.6.6.1 Fördelning av ett outbrutet område i delområden av ett outbrutet område
Ett delområde som överlåtits från ett outbrutet område ges en ny beteck- ning för outbrutet område. Den ursprungliga beteckningen förblir gällande för det återstående outbrutna området. Samma gäller också om en del av ett samfällt område som registrerats som ett outbrutet område överlåts vi- dare, ges den vidare överlåtna delen en ny beteckning för outbrutet områ- de.
27.2.2014
Om en fastighet som redan förut ägts som kvotdelar delas genom ett skif- tesavtal så att varje delägare får ett outbrutet område, registreras alla om- råden som outbrutna områden. Detta gäller också om ett outbrutet område delas genom skiftesavtal till outbrutna områden, ges det outbrutna områ- dets alla delområden nya beteckningar. Om en delägare enligt skiftesavta- let t.ex. får resten av lägenheten eller det outbrutna området, ges denna del inte en ny beteckning för outbrutet område.
Det outbrutna området antecknas som upphävt när det helt har bildats till en eller flera fastigheter och/eller överlåtits vidare som outbrutna områdets delområden som har getts egna beteckningar.
6.6.6.2 Vidareöverlåtelse av ett outbrutet område
När en hel i fastighetsregistret redan tidigare antecknat outbrutet område har bytt ägare på grund av vidareöverlåtelse, ändras inte uppgifterna om det outbrutna området.
6.6.6.3 Registrering av ägobytesavtal
Om det av avtalsskriften som köpvittnet bekräftat framgår att avtalsparter- nas avsikt uppenbarligen varit att komma överens om ägobyte mellan fas- tigheterna, registreras de avtalade områdena inte som outbrutna områden. Då ska man kontakta bytesbrevets avtalsparter och förklara för dem skill- naden mellan byte som avses i 1:1 § i JB och ägobyte som avses i 8 kap. i FBL.
Om delägarnas avsikt är att företa ägobyte, ska de uppmanas att häva by- tesbrevet enligt 2:5 § i JB och ansöka om ägobyte.
Om avtalsparterna inte häver bytesbrevet, ska de områden som man över- enskommit om att byta registreras som outbrutna områden.
6.6.7 Registrering av outbrutna områden i samband med styckning av tomt och allmänt område
8 § i FRF
På grund av styckning av tomt och allmänt område ska i fastighetsregistret bl.a. antecknas av vilka bildande fastigheter (moderfastigheter) och av vil- ken av dess outbrutna områden tomten eller det allmänna området har bil- dats. Om hela det outbrutna området bildas till en eller flera tomter eller allmänna områden, ska det outbrutna området samtidigt antecknas som upphävt.
Ovannämnda uppgifter ska också antecknas i uppgifterna om en andel i ett samfällt område som överlåtits genom en separat överlåtelsehandling eller förbehållits från en fastighet, uppgifterna om vilka har registrerats i fastig- hetsregistret på samma sätt som om ett outbrutet område ifall andelen i samfällda överförs till den bildade tomten.
6.6.8 Fel i registrering av ett outbrutet område
8 § i FRL och 9 § i FRF
Om det outbrutna området har registrerats under fel registerenhet eller det outbrutna området har registrerats onödigt, ska registreringen upphävas genom ett särskilt rättelsebeslut. Omedelbart efter utfärdande av beslutet
27.2.2014
görs en anteckning i det outbrutna områdets uppgifter om att det är fråga om ett outbrutet område som registrerats fel. Då kan en ny lagfart inte läng- re beviljas på det outbrutna området eller inteckning fastställas.
Det outbrutna området registreras på nytt under rätt registerenhet, varvid det får en ny beteckning för outbrutet område. Till andra delar beror rättel- seförfarandet på om lagfart beviljats på det outbrutna området eller inte.
Om lagfart ännu inte har beviljats på det outbrutna området, antecknas det outbrutna området som upphävt efter att rättelsebeslutet vunnit laga kraft. Uppgifterna om det outbrutna området bibehålls i fastighetsregistret.
En kopia av rättelsebeslutet jämte utskrifter av det outbrutna området skickas till inskrivningsprocessen på Lantmäteriverket. Om det redan har beviljats lagfart på ett fel registrerat outbrutet område och eventuellt en in- teckning, fattar inskrivningsmyndigheten nödvändiga rättelsebeslut samt meddelar fastighetsregisterföraren om ny lagfart. Därefter ändrar fastighets- registerföraren det ursprungligen på fel fastighet registrerade outbrutna om- rådet till upphävt.
Avviker uppgifterna om ett outbrutet område till andra delar från uppgifterna i den överlåtelsehandling som legat till grund för anteckningen eller om an- teckningen är bristfällig, rättas felet enligt förfarandet i 8 § i FRL. För delgiv- ning till sakägare och om sökande av ändring se punkt 6.1.
6.6.9 Fel i förrättning och registrering av förrättning
22 kap. i FBL
Om det vid en stycknings- eller klyvningsförrättning på moderfastigheten rätt registrerat outbrutet område också efter förrättningen förblev ett be- stämt outbrutet område som i terrängen och på förrättningskartan ligger inom det nya rätta fastighetens område, men som i samband med lagringen av förrättningsuppgifterna har antecknas som ett outbrutet område av fel fastighet som bildats vid förrättningen, är ifrågavarande uppgift felaktig både i förrättningshandlingen och i fastighetsregistret. Då är det fråga om sådant vid förrättning gjort anteckningsfel som rättas genom fastighetsregis- terförarens beslut i enlighet med i 277.2 § i FBL. För rättelseförfarandet, se
6.1 och 6.3.12.1 i FRA. Särskilt bör beaktas att som sakägaren vid rättande av fel kan förutom ägaren till det outbrutna området också vara ägaren till det outbrutna området där fastigheten är belägen.
Omedelbart efter rättelsebeslutet gör man i det outbrutna områdets uppgif- ter en anteckning om att det är fråga om ett outbrutet område som registre- rats fel. Övriga korrigeringar i fastighetsregistret görs först efter att rättelse- beslutet vunnit laga kraft.
Eftersom beteckningen för det outbrutna området och alla andra uppgifter, förutom det till vilken fastighet det outbrutna området hör, stämmer i fastig- hetsregistret, korrigeras det outbrutna områdets hörande till rätt fastighet genom att korrigera ifrågavarande uppgift och avlägsna förbindelsen mellan fel fastighet som bildats vid förrättningen och detta outbrutna område.
27.2.2014
6.6.9.2 Fastigheten har bildats av fel outbrutet område
Om den vid styckning bildade nya fastigheten har antecknats som bildad av rätt moderfastighet men av fel outbrutet område, är det fråga om ett sådant vid förrättning gjort anteckningsfel som rättas vid en fastighetsbestämnings- förrättning i enlighet med 277.1 § i FBL. Efter denna förrättning görs behöv- liga korrigeringsanteckningar i uppgifterna av de bägge outbrutna område- na och den nya fastigheten.
6.7 Registrering av områden och åtgärder som saknas i fastighetsregistret
Registrering av områden som saknas har huvudsakligen gjorts som grund- läggande förbättring, men det kan hända att enheter som saknas i registret måste registreras bl.a. då man undersöker oklara områden. I dessa fall följs anvisningarna om fastighetsregisterföring som utfärdats 13.6.2001 i tillämp- liga delar. Anvisningen kan fås från Lantmäteriverkets registratorskontor.
6.7.1 Att tillägga åtgärder som saknas vid registerenhet
Gamla åtgärder som saknas kan tilläggas som enhetsåtgärder. På detta sätt är det möjligt att tillägga för lägenheter endast vissa åtgärdstyper. Ty- piska fall är ägobyten och rågångar som saknas från samfällda områden el- ler staten skogsmark, vilka har en gång i tiden antecknats i uppgifterna av en lägenhet som varit part i ärendet. Uppgifter som lagras är åtgärdstyp, ar- kivbeteckning samt datum för registrering och ikraftträdande.
6.8 Registrering av återbrutna förrättningar och beslut
Högsta domstolen kan på framställning av Lantmäteriverkets centralförvalt- ning eller på ansökan av sakägare återbryta en registrerad förrättning eller beslut som fattats vid förrättningen eller ett i fastighetsregistret antecknat beslut som fattats med stöd av FBL eller FRL (278.2 § i FBL). På motsva- rande sätt kan högsta förvaltningsdomstolen återbryta ett sådant beslut fas- tighetsregisterföraren fattat med stöd av annan lag än FBL eller FRL (64 § i FörvaltningsprocessL).
Jorddomstolen kan med anledning av klagan undanröja en i fastighetsre- gistret antecknad förrättning eller ett beslut som fattats vid förrättningen el- ler ett i fastighetsregistret antecknat beslut som fattats med stöd av FBL el- ler FRL (278.1 § i FBL, 31 kap. i RB). Förvaltningsdomstolen kan med an- ledning av klagan undanröja ett beslut som fastighetsregisterföraren fattat med stöd av annan lag än FBL eller FRL (59 § och 60 § i Förvaltningspro- cessL).
Registrering av återbrytande och annan verkställighet varierar från fall till fall och av den orsaken ges inte närmare anvisningar i den här frågan.
7 ATT FÖRA IN FASTIGHETSREGISTRETS LÄGESUPPGIFTER
Koordinatsystemet för fastighetsregistrets lägesuppgifter är ETRS89 (EUREF-FIN).
27.2.2014
Med fastighetsregistrets lägesuppgifter avses fastighetsregisterkartans uppgifter. Med tanke på informationstjänst, utarbetande av utskrifter och annan fortsatt användning är det viktigt att följande principer följs:
- Fastighetsbeteckningens vänstra nedre hörn placeras i mellersta delen av skiftet, ändå i mån av möjlighet så att beteckningen inte på utskrifter eller i tryckta kartor täcker byggnader eller andra viktiga konturer eller texter.
- Beteckningar över outbrutna områden och nyttjanderätts- enheter placeras enligt motsvarande principer.
- Namnet på en enskild väg som ett väglag administrerar förs in i fältet Nyttjanderättsenhets namn.
- För en nyttjanderättsenhet som lagrats som linje kan även bredden lagras.
- Numren för råmärken förs in, och åtminstone på LMV:s ansvarsområde även RSK-talen.
- I terrängen uppmätta punkter, som visar gränsen för en nyttjanderättsenhet, lagras i fastighetsregisterkartan som råpunkter. Om punkterna ligger tätt, visas i registerkartan endast de punkter som är de viktigaste för att åskådliggöra omfattningen av nyttjanderättsenheten. Övriga punkter förs in i punktlagret som råpunkter med en påle.
- Numren för råmärken, råpunkter och råpålar placeras å ena sidan så att de märks tydligt och å andra sidan så att de inte täcker viktiga föremål i bakgrundskartan.
8 DELGIVNING AV BESLUT SAMT MEDDELANDEN
8.1 Fastighetsregisterförarens och Lantmäteriverkets beslut
Gällande sitt beslut ska fastighetsregisterföraren sända nedannämnda meddelanden eller beslutskopior.
De beslut i vilka sakägare får söka ändring sänds med stöd av 55 § i För- valtningsL försedda med underskrift eller som till riktighet styrkta avskrifter på något av följande sätt som det bestäms om i 60 § och 62 §:
▪ per post;
▪ genom stämningsdelgivning;
▪ handlingen överlämnas till vederbörande; eller
▪ man använder det offentliga delgivningsförfarandet
Om delgivning till myndigheter, samfund och motsvarande finns bestäm- melser i 57 - 58 § i FörvaltningsL. Om mellanhandsdelgivning och delgiv- ning till utlandet finns bestämmelser i 61 § och 63 § i FörvaltningsL.
Till sökande eller ägare sänds förutom beslutet en besvärsanvisning också då det gäller en sammanslagning som registreras med stöd av 217.2 § i
27.2.2014
FBL eller ändring av en registerenhets namn eller en fastighets art som re- gistreras med stöd av 14b.3 § i FRL innan besvärstiden löpt ut.
Övriga meddelanden sänds som vanlig post, telefax eller via elektronisk post (59 § i FörvaltningsL, 19 § i L om elektronisk kommunikation i myndig- heternas verksamhet).
Sammanslagning av fastigheter
▪ Efter att beslut har fattats:
o till ägaren till den fastighet som bildats genom sammanslag- ningen sänds beslut om sammanslagning och besvärsanvis- ning
o ifall sammanslagningsbeslutet innehåller ordnande av in- teckningar sänds till Lantmäteriverkets inskrivningsprocess ett skannat dokument eller en kopia av beslutet och pantin- nehavarens samtycke eller av avtalet som berör företrädes- ordningen. Det ska framgå av meddelandet ifall samman- slagningsbeslutet enligt 217.2 § i FBL har förts in i fastighets- registret innan besvärstiden löpt ut.
▪ Efter registrering:
o till ägaren till den fastighet som bildats genom sammanslag- ningen sänds fastighetsregisterutdrag (74 § i FBF) samt en utskrift av fastighetsregisterkartan där den nya fastigheten har framhävts
o till den som inom befolkningsdatasystemet upprätthåller byggnadsbeteckning för byggnads- och lägenhetsuppgifter (s.k. byggnads- och lägenhetsregistret) sänds sammanslag- ningsbeslutet.
Det som sagts ovan gäller i tillämpliga delar också då fastighet sammanslås med samfälld skog. Ett sådant beslut bör efter registrering också meddelas regionenheten för offentliga tjänster vid Finlands skogscentral. En utskrift av fastighetsregisterkartan sänds inte.
Sammanslagning av samfällda områden
− Efter beslutet har fattats:
− skickas beslutet och besvärsanvisningen till den sökande
− Efter registrering:
− Fastighetsregisterutdrag och utskrift av fastighetsregisterkartan till den sökande
− Till registerföraren av BLR, om det på området kan finnas bygg- nader som ingår i byggnads- och lägenhetsuppgifterna (s.k. BLR) i BDS
Överföring av andel i samfällt område till fastighet eller bildande till lägenhet
- Efter att beslut har fattats:
o beslut och besvärsanvisning till sökanden
- Efter registrering:
o FR-utdrag och utskrift av FR-kartan till den sökande
27.2.2014
o Till registerföraren av BLR, om det på området kan finnas bygg- nader som ingår i byggnads- och lägenhetsuppgifterna (s.k. BLR) i BDS
− Fogande av samfällt område till fastighet
- Efter att beslut har fattats:
o beslut och besvärsanvisning till sökanden
- Efter registrering:
o FR-utdrag till sökanden
o kopia av beslutet till den som upprätthåller RHR
− Upphävande eller ändring av servitut eller rättighet
- Efter att beslut har fattats:
o beslut och besvärsanvisning till sakägarna
- Efter registrering
o FR-utdrag till sakägarna
Ändring av registerenhets namn
▪ när ett beslut registreras under besvärstiden med stöd av 14 b.3 § i FRL, skickas en kopia av beslutet till sökanden.
▪ i annat fall skickas till sökanden en kopia av beslutet och en be- svärsanvisning, samt efter besvärstiden och registreringen en ny kopia av beslutet, vilken innehåller en anteckning om registreringen.
Ändring av fastighetsbeteckning
▪ till registerenhetens ägare sänds efter registrering beslutsavskrift
▪ sänds inte till ägaren om endast beteckning för lokaliseringsområde ändrats, 4.2 § i FRL
▪ till byggnads- och lägenhetsregisterföraren
Ändring av fastighetsslag
▪ när ett beslut registreras under besvärstiden med stöd av 14 b.3 § i FRL, skickas en kopia av beslutet till sökanden.
▪ i annat fall skickas till sökanden en kopia av beslutet och en be- svärsanvisning, samt efter besvärstiden och registreringen en ny kopia av beslutet, vilken innehåller en anteckning om registreringen.
Rättande av fel i fastighetsregistret
▪ till sakägare sänds beslutsavskrift och besvärsanvisning om rättel- sen är av väsentlig betydelse för honom (8.2 § i FRL)
▪ till sakägare sänds efter registrering ny avskrift av beslutet med an- teckning om registrering
▪ till inskrivningsprocessen på Lantmäteriverket (kir[lantmäteribyråns förkortning]xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx) vid behov (t.ex. för rättande av fel som gäller ett outbrutet område)
27.2.2014
Ändring av den kamerala indelningen (47 § i kommunstrukturlagen)
▪ beslutsavskrift och besvärsanvisning sänds till ägarna till de regis- terenheter som är föremål för ändringarna och till ägarna till de out- brutna områden som är belägna på dessa registerenheters områden samt till kommunen (2.1 § i F)
▪ efter att beslutet vunnit laga kraft sänds en avskrift av det till finans- ministeriet, magistraten, inskrivningsprocessen på Lantmäteriverket, skattebyrån och kommunen (2.2 § i F)
▪ till ägarna till hela registerenheter och till ägarna till de outbrutna områden som är belägna på dessa registerenheters områden sänds fastighetsregisterutdrag efter registrering (3 § i F)
▪ efter registreringen sänds beslutsavskrift till byggnads- och lägen- hetsregisterföraren
Ändring av kommunindelningen med stöd av 47.1.2 § i kommunstrukturla- gen
▪ De anvisningar om ändring av den kamerala indelningen som getts ovan ska följas i tillämpliga delar.
Bildande av ett samfällt område eller ett biområde till en landsväg till en ny registerenhet (Sista meningen i 48 § i kommustrukturlagen)
▪ till ägaren till den registerenhet som bildats samt till ägarna av out- brutna områden sänds utdrag ur fastighetsregistret efter att den ka- merala delningen registrerats
Överföring av enklav (L 19.12.1997/1197)
▪ beslutet sänds utan dröjsmål för kännedom till:
o finansministeriet
o kyrkostyrelsen
o regionalförvaltningsverket
o magistraten
o skattebyrån
o kommunerna
o ägarna till områdena
▪ ska publiceras i officiella tidningen
▪ om förvaltningsdomstolen ändrat beslutet, tillkännages beslutet på det sätt som i 5.2 § i lagen stadgas (6.2 § i L)
▪ till ägaren till det område som överförts sänds efter registrering be- slutsavskrift med anteckning om registrering eller fastighetsregister- utdrag
Överföring av särskild rättighet (72 c § i InlösningsL)
▪ till avtalsparterna överföringsbeslutet och besvärsanvisning
▪ till avtalsparterna sänds efter registrering överföringsbeslutet, som innehåller uppgiften om att beslutet har antecknats i fastighetsre- gistret
27.2.2014
Ändring av användningssyftet för en särskild rättighet (72 d § i InlösningsL)
▪ efter fattande av beslut beslutet och besvärsanvisning delges
o sökanden
o områdets ägare
o rättsinnehavare
▪ sökanden meddelas om anteckning i registret
8.2 Andra myndigheters beslut och avtal
Om registrering av de beslut och avtal som nämndes i kapitel 6.4 sänds inga meddelanden. Inga meddelanden lämnas heller om anteckning av fornlämningar i fastighetsdatasystemet.
Meddelande om registrering av i punkt 6.8 avsedda beslut som gäller åter- brytande varierar i olika fall. Det kan vara nödvändigt att sända ett medde- lande samt eventuellt en noggrannare redovisning till områdets ägare, tingsrätten och till magistraten.
9 FÖRFATTININGAR OM FASTIGHTETSREGISTERFÖRING
Fastighetsregisterlagen (16.5.1985/392) jämte ändringar Fastighetsregisterförordningen (5.12.1996/970) jämte ändringar
Lagen om ett fastighetsdatasystem och anslutande informationstjänster (31.5.2002/453)
▪ ändring:
− 24.7.2009/576
Fastighetsbildningslagen (12.4.1995/554) jämte ändringar
▪ 21.2 § (anteckning av stomfastigheten)
▪ 131 § (överföring av andel genom beslut av fastighetsregisterföra- ren)
▪ 131a § (fogande av ett samfällt område till den enda delägarfastig- heten)
▪ 137 a §, 152 §, 152 a § (stadganden angående tillandningar)
▪ 165 § (upphävande/överföring av servitut eller ändring av bestäm- melser genom beslut av fastighetsregisterföraren)
▪ 192 - 194 § (registrering av en förrättning)
▪ 194a §, (delvis registrering av en förrättning)
▪ 216 ja 217 § (sammanslagning och registreringen av den)
▪ 277 § (rättande av fel i en registrerad förrättning)
▪ 282a § (avtal t.ex. för registerförarens beslut)
▪ 283 § (fastighetsregisterförarens förordnande om verkställande av en förrättning som gör det möjligt att förbättra fastighetssystemet)
▪ 285.2 § (22.12.2005/1159), (ändringssökande i fastighetsregister- förarens beslut)
Fastighetsbildningsförordningen (20.12.1996/1189) jämte ändringar
▪ 57 - 61 (registrering av förrättningar samt sändandet av utdrag)
▪ 58 § (utdrag till sakägarna)
▪ 74 ja 75 § (meddelanden om sammanslagningar)
▪ 77 § (besvärsanvisning om fastighetsregisterförarens beslut)
▪ 97 § (delgivning av beslut om rättelse som FBL 277.2 § avser)
▪ 103 § (utsändning av vissa meddelanden)
Begravningslagen (6.6.2003/457)
▪ 16.3 § (registrering av enskilda gravar, 22.12.2009/1451)
Gruvlagen (15.3.2011/621)
▪ 58 § (anteckning av beslut om malmletningstillstånd, gruvtillstånd och guldvaskningstillstånd i FDS)
▪ 93 § (registrering av gruvförrättningar)
▪ 147 § (anteckning av beslut om upphörande av gruvdriften i FDS)
Lagen om fiske (16.4.1982/286) jämte ändringar
▪ 134 § (avlägsnandet av anteckningarna i vissa fall)
▪ om anteckningarna enligt lagen om fiske har stadgats i FRF 6.1.14 och 15 §
▪ 124 § (bestämning av gränsen för den yttre skärgården)
Skoltförordningen (14.2.1997/133)
▪ 45.1 § (anteckning av de begränsningar som stadgas i skoltlagen 36 §)
Kommunstrukturlagen (29.12.2009/1698)
▪ 45 -51 § (förhållandet mellan kommunindelning och kameral in- delning)
Jord- och skogsbruksministeriets förordning om ändring i den kamerala indelningen och i kommunindelningen (17.11.2010/998)
▪ Jord- och skogsbruksministeriets förordning om ändring av 2 § 2 mom. i jord- och skogsbruksministeriets förordning om ändring i den kamerala indelningen och i kommunindelningen (16.12.2010/1236)
Lagen om finansiering av hållbart skogsbruk (12.12.1996/1094) jämte ändringar
▪ 19.2 § (registrering av miljöstöd)
− obs. § 13.2 i FDS-lagen
▪ 19a § (registrering av naturvärdeshandel)
Den nya lagen om finansiering av ett hållbart skogsbruk (11.5.2007/544) träder i kraft vid den tidpunkt som ska stadgas genom förordning.
Lagen om upphörande av vissa servitut (19.5.2000/449)
Lagen om inlösen av fast egendom och särskilda rättigheter (29.7.1977/603) jämte ändringar
▪ 53 § (registrering av en inlösningsförrättning)
▪ 54 § (meddelanden om registrering av en inlösningsförrättning)
▪ 72 b § (registrering av upphävande av särskilda rättigheter och be- gränsningar)
▪ 72 c § (registrering av överföring av en särskild rättighet)
▪ 72 d § (ändring av användningsändamål för en särskild rättighet)
Naturvårdslagen (20.12.1996/1096) jämte ändringar
▪ 22 § (fogande av område till naturskyddsområde)
▪ 24.4. § (registrering av naturskyddsområden på privat mark)
▪ 25.3. § (registrering av tidsbegränsat naturskyddsområde)
▪ 27.4. § (hävningen av skyddet)
Naturvårdsförordningen (14.2.1997/160)
▪ 11.2 § (registrering av naturtyper och förekomstplatser till arter som kräver särskilt skydd som avses i 30 § i lagen)
Jordabalken (12.4.1995/540)
▪ 7:4.2 (skadeersättningar)
Markanvändnings- och bygglagen (5.2.1999/132) jämte ändringar
▪ 55.4 § (numrering av kommundelar och kvarter)
▪ 86a § (ändring av landsväg till gata)
▪ 158.4 § (registrering av byggnadsservitut)
▪ obs. § 13.2 i FDS-lagen
▪ 164.4 § (registrering av samregleringar)
▪ obs. § 13.2 i FDS-lagen
▪ 218 § (registrering av byggnadsplaneväg som allmänt område)
Markanvändnings- och byggförordningen (10.9.1999/895)
▪ 81 § (registrering)
− obs. § 13.2 i FDS-lagen
Landsvägslagen (23.6.2005/503)
▪ 15 § (definition av fastighet i denna lag)
▪ 61 § (begränsningar)
▪ 86 § (registrering av landsvägsförrättning)
▪ 95.2 § (indraget biområde)
▪ 112 § (övergångsbestämmelser om anteckningar i fastighetsre- gistret)
▪ 113 § (vägområde som övergått i kommunens ägo)
- Obs! Lagen om allmänna vägar tillämpas i landskapet Åland.
Terrängtrafiklagen (22.12.1995/1710) jämte ändringar
▪ 17 § och 18 § (registrering av snöskoterled)
▪ 22 § och 23 § (indragning och flyttning av led)
Lagen om fornminnen (17.6.1963/295)
▪ 6.1 § (registrering av fasta fornlämningar)
− obs. 13.2 § i FDS-lagen
Lagen om överföring av små fristående områden från en kommun till en annan kommun (19.12.1997/1197)
▪ ändringar
- 5.2.1999/155
- 22.12.2009/1437 (5 § delgivning av beslutet)
Banlagen (2.2.2007/110) jämte ändringar
▪ 3.1.12 § (definition av fastighet i denna lag)
▪ 51 § (anteckning av begränsningar i fastighetsregistret)
▪ 76 § (registrering av järnvägsförrättning)
▪ 80.3 § (upphörande av nyttjanderätt)
▪ 85 § (strykning av anteckningar om skydds- och frisiktsområde)
Lagen om friluftsliv (13.7.1973/606)
▪ 12 § (indragning av friluftsleden)
▪ 15 § (friluftledsförrättningar)
Vattenlagen (27.5.2011/587) Träder i kraft 1.1.2012
▪ 17:2.2 (registrering av ett outbrutet område)
▪ 17:3 (outbrutet områdes bildande till fastighet)
▪ 17:5 (uppgifterna som antecknas i fastighetsdatasystemet)
Kärnenergiförordningen (12.2.1988/161)
▪ 85 § (registrering av slutförvaringsplatser och åtgärdsförbud)
Lagen om samfällda skogar (14.2.2003/109) jämte ändringar
▪ 39 § (överföring av område till samfälld skog)
▪ 43 § (fastighetsregisterförarens meddelanden) Förordningen om samfällda skogar (27.2.2003/163) jämte ändringar
▪ 1 § ändring av det samfällda områdets användningsändamål med till samfälld skog
Lagen om enskilda vägar (15.6.1962/358) jämte ändringar
▪ 51 § (hänvisning till förfarandet vid fastighetsförrättningar),
▪ 51 a § (uppgifter som registreras i FDS om enskilda vägar), (13.12.2013/907)
▪ ikraftträdelsestadganden av ändringen 15.12.2000/1079 (avlägs- nande av anteckningar)
▪ registrering av vägrätter följer KRA 6.1.12 §
Statsrådets förordning om enskilda vägar (21.12.2000/1267)
▪ 4.2 § (fastighetsregisterförarens meddelande till vägnämnden)
▪ 23 § (meddelande om vägnämndens utslag varvid en enskild väg eller en vägdel upphör enligt 3.2 § LEV).
Anvisning MML 629/00 00 00/2014 Bilaga 2
27.2.2014
10 Fastighetsregisterförarens uppgifter
I lagstiftningen har för fastighetsregisterföraren tilldelats bl.a. följande upp- gifter:
Han eller hon:
o inför sådana uppgifter, som fastställts i lagstiftningen, i fastig- hetsregistret och på fastighetsregisterkartan som hör till re- gistret
o ser till att de producerade uppgifterna registreras i fastighets- datasystemet (4 § i FDSL)
o fattar i vissa fall beslut om överföring av andel i samfällt områ- de eller bildande till lägenhet (131 § i FBL)
o fattar i vissa fall beslut om fogande av ett samfällt område till en fastighet (131a § i FBL)
o fattar i vissa fall beslut om överföring eller upphävande av servitut eller rättighet eller om andra ärenden som gäller ser- vitutet eller rättigheten (165 i FBL)
o fattar beslut om sammanslagning av fastigheter (216 § i FBL) och sammanslagning av en fastighet och samfälld skog (39.2 § och 39.3 § i L om samfällda skogar) samt om fogan- de av fastighet till naturskyddsområde (22 § NVL)
o fattar i vissa fall beslut om sammanslagning av samfällda om- råden (2 b § i FRL)
o gör i FRL (2a.1.1 § och 2a.1.3 §) avsedda registreringar i fas- tighetsregistret
o fattar beslut om ändring av registerenhetens namn, fastighe- tens art och fastighetsbeteckningen (3.2, 3.3 och 4.2 § i FRL)
o ger registerenheten en fastighetsbeteckning (4.2 § i FRL)
o antecknar outbrutna områden och separat överlåtna andelar i samfällda områden i fastighetsregistret (8 § i FRF, 17:3 i Vat- tenL)
o rättar fel i fastighetsregistret (8.1 § i FRL)
o rättar fel som rör en förrättning som har införts i fastighetsre- gistret (277.2 § i FBL)
o utfärdar ett förordnande om verkställande av en förrättning som gör det möjligt att avhjälpa ett fel eller en brist i fastig- hetsregistret, i fastighetsindelningen eller i fastighetssyste- met (283 § i FBL)
Anvisning MML 629/00 00 00/2014 Bilaga 2
27.2.2014
o utfärdar ett förordnande om verkställande av en fastighetsför- rättning som behövs då anteckningar enligt 17:5.2 § i Vatten- lagen görs i fastighetsdatasystemet
o konstaterar att en fastighetsförrättning eller en annan förrätt- ning som ska antecknas i registret uppfyller de krav som av- ses i 192.2 § FBL (57 § i FBF, 51 § i InlösningsL)
o returnerar fastighets- och andra förrättningar för korrigering om de inte går att registrera (57 § i FBF).
o sänder sakägarna utdrag ur olika beslut samt ur fastighets- och andra förrättningars handlingar och kartor (8.2 § i FRL, 58, 59, 74 och 97 § i FBF)
o sänder myndigheterna utdrag ur handlingar och kartor samt andra uppgifter (217.2 § i FBL, 61.2, 75 och 103.1-.2 § i FBF och SkoltF 45.3 §)
o sänder delägarna uppgifter om ändringar gällande delägarfas- tigheter och andelar i samfälld skog (43 § i L om samfällda skogar)
o sköter om de uppgifter som nämnts i 112 § och 113.1 § i LVL
o anhåller om tillstånd från jorddomstolen för registrering trots att ändring sökts angående landvägsförrättning (86 § i LVL), järnvägsförrättning (96 § i banlagen) och gruvförrättning (93
§ i gruvlagen).
o sköter vissa bestämda ärenden som har fastställts i kommun- indelningslagen (6.3, 12.2, 14.2, 45.1 ja 47 § i Kommunin- delningsL)
o fattar beslut om att ändra den kamerala indelningen i över- ensstämmelse med kommunindelningen eller att ändra kommunindelningen i överensstämmelse med den kamerala indelningen (47.1.1 och 47.2.1 § i KommunindelningsL)
o utför kameral indelning av registerenhet (4 § i F om ändring i kameral indelning)
o uppgör en sådan registerbeskrivning som avses i 10 § i per- sonregisterlagen
o ger registrerade personer rätt till sådan insyn som avses i 26 § i personuppgiftslagen
Dessutom hör följande åtgärder med nära anknytning till fastighetsregister- föringen till Lantmäteriverketss uppgifter oberoende av registerföringens ansvarsområden.
o att besluta om överföring av enklaver från en kommun till en annan (L om överföring av små fristående områden från en kommun till en annan)
Anvisning MML 629/00 00 00/2014 Bilaga 2
27.2.2014
o att besluta om överföring av en särskild rättighet från en part till en annan (72 c § i InlösningsL)
o att besluta om ändring av användningssyftet för en särskild rättighet (72 d § i InlösningsL)
o att besluta om det i 84.2 § i InlösningsL avsedda beviljandet av till- stånd till undersökning
Lantmäteriverket ska:
o bereda möjlighet för var och en att på Lantmäteriverkets servicestäl- le avgiftsfritt få läsa de uppgifter som finns i fastighetsdatasystemet (6.1 § i FDSL).