Kollektivavtal Serviceentreprenad
Kollektivavtal Serviceentreprenad
2013–2016
Giltighetstid: 2013-09-01–2016-08-31
Innehållsförteckning
ANSTÄLLNING 4
§ 1 Ingående av anställning 4
§ 2 Arbetets ledning och fördelning 5
§ 3 Ordnings- och skyddsföreskrifter 6
§ 4 Arbetskläder 6
§ 5 Materiel 7
ARBETSTID 7
§ 6 Arbetstid 7
§ 7 Avtalsenliga fridagar 9
LÖN OCH ANDRA ERSÄTTNINGAR 9
§ 8 Månadslön, timlön och ackord 9
§ 9 Avlöningens utbetalande 10
§ 10 Tillägg för kväll, natt samt lör, sön- och helgdag 10
§ 11 Övertidsarbete 11
§ 12 Föräldraledighet samt tillägg 12
LEDIGHET 13
§ 13 Semester 13
§ 14 Sjuklön 16
§ 15 Permission samt tjänstledighet 18
ANSTÄLLNINGS UPPHÖRANDE 19
§ 16 Upphörande av anställning 19
XXXXXX 00
§ 17 Försäkringar m m 22
§ 18 Förhandlingsordning 22
§ 19 Avtalets giltighetstid 23
Bilaga 1 Överenskommelse angående deltidsarbete 24
Bilaga 2 Överenskommelse om löneutbetalningsrutiner och uppbörd av fackföreningsavgifter 25
Bilaga 3 Förteckning över överenskommelser mellan Almega Tjänsteförbunden och Svenska Kommunalarbetareförbundet 26
Bilaga 4 Löner och löneprinciper 27
Bilaga 5 Överenskommelse om introduktions-, och
grund- och vidareutbildning 32
Tnr 81
KOLLEKTIVAVTAL
mellan
Almega Tjänsteförbunden och Kommunal avseende serviceentreprenad- företag anslutna till Almega Tjänsteförbunden.
Avtalet omfattar servicearbete som utförs vid sjukhus, vårdinrättningar och skolor. Vid servicearbete på andra kommunala objekt tillämpas avtalet endast om arbetstagaren uteslutande och annat än kortvarigt utför arbetsuppgifter på kommunala objekt.
ANSTÄLLNING
§ 1 Ingående av anställning
Mom 1 Ingående av anställning
I anslutning till lagen om anställningsskydd gäller följande särskilda bestämmelser.
Mom 2 Tillsvidareanställning
Varje anställning gäller tillsvidare om inte annat överenskommits mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Mom 3 Tidsbegränsad anställning (LAS § 5)
Avtal om tidsbegränsad anställning får träffas
1. för allmän visstidsanställning,
2. för vikariat,
3. för säsongsarbete, och
4. när arbetstagaren har fyllt 67 år.
Om en arbetstagare under en femårsperiod har varit anställd hos arbetsgivaren antingen i allmän visstidsanställning i sammanlagt mer än tre år, eller som vikarie i sammanlagt mer än tre år, övergår anställningen till en tillsvidareanställning. Detsamma gäller om anställning som vikarie tillsammans med allmän visstidsanställning under en femårsperiod överstiger fyra år.
Arbetsgivare som träffar avtal enligt punkt 1-4 ska snarast underrätta den lokala arbetstagarorganisationen härom. Någon underrättelse behöver dock inte lämnas om anställningstiden är högst en månad.
Mom 4 Provanställning
Avtal om provanställning får träffas när syftet är att anställningen efter prövotiden ska övergå till en tillsvidareanställning. Avtalet får omfatta högst sex månader. Om arbetstagaren varit frånvarande under provperioden, kan anställningen efter lokal överenskommelse förlängas med motsvarande tid.
Arbetsgivare som träffar avtal om provanställning ska snarast underrätta den lokala arbetstagarorganisationen härom. Någon underrättelse behöver dock inte lämnas om anställningstiden är högst en månad.
Mom 5 Uppgift om nyanställning
Om den lokala fackliga organisationen så begär ska arbetsgivaren skriftligen överlämna namn och arbetsställe för de medarbetare som nyanställs inom avtalsområdet.
§ 2 Arbetets ledning och fördelning
Mom 1
Med iakttagande av avtalets bestämmelser och lagstiftningen på arbetsmarknaden äger arbetsgivaren rätt att leda och fördela arbetet.
Mom 2
Föreningsrätten ska å ömse sidor lämnas okränkt.
Mom 3
Anser arbetstagare att avskedande ägt rum under omständigheter, som kan tolkas såsom angrepp på föreningsrätten, äger de att - innan andra åtgärder vidtas - genom sin organisation påkalla undersökning för vinnande av rättelse.
Mom 4
Såsom kränkning av föreningsrätten får icke anses arbetsgivarens fordran att eventuell arbetsledare för servicearbete, vari han eller hon endast tillfälligt deltar, icke ska få tillhöra arbetstagarnas organisation.
§ 3 Ordnings- och skyddsföreskrifter
Mom 1 Exempel
Arbetstagare ska medverka till att arbetsplatsens ordnings- och skyddsföreskrifter efterföljs, t ex:
att på arbetsplatsen förekommande egendom ej skadas eller används otillbörligt;
att innehåll i handlingar eller förhållanden på en arbetsplats ej vidarebefordras;
att närvarotid redovisas och att frånvaro omedelbart anmäls;
att skador på redskap, maskiner m m snarast anmäls;
att utlämnad personlig utrustning - t ex nycklar, ID-kort eller skyddsutrustning - redovisas i samband med anställningens upphörande eller eljest vid anmodan;
att orsak till frånvaro, liksom beräknad tidpunkt för återgång i arbetet, snarast möjligt ska anmälas till företaget.
Mom 2 Tillträde till arbetsplatsen
Arbetstagare får ej medverka till att person som ej är anställd i företaget, t ex familjemedlem, uppehåller sig på arbetsplatsen.
Ombud för arbetstagarnas fackförening får efter tillstånd av arbetsgivaren erhålla tillträde till arbetsplatsen.
Mom 3 Andra anställningar
Arbetstagare ska på anmodan av arbetsgivaren vid anställning eller eljest uppge samtliga hos andra arbetsgivare inom avtalsområdet pågående anställningar samt arbetstider.
§ 4 Arbetskläder
Arbetsgivaren tillhandahåller arbetskläder. Det åligger arbetstagarna att använda och väl vårda kläderna.
§ 5 Materiel
Arbetsgivaren tillhandahåller och bekostar alla för arbetet erforderliga och fullgoda redskap och förbrukningsartiklar. Arbetstagaren ska väl vårda tilldelad materiel.
ARBETSTID
§ 6 Arbetstid
I anslutning till Arbetstidslagen gäller följande.
Mom 1 Ordinarie arbetstid
Den ordinarie arbetstiden utgör 40 timmar i genomsnitt per helgfri vecka och år. När nationaldagen infaller på en lördag eller söndag erhåller den anställde 8 timmars ledighet med lön. För deltidsanställd proportioneras ledigheten i förhållande till sysselsättningsgraden. Tiden läggs ut i samråd mellan arbetsgivaren och arbetstagaren.
Mom 2 Mertid
Med mertid avses sådan tid som överstiger arbetstagarens ordinarie arbetstidsmått enligt anställningsavtalet vid deltidsanställning.
Mom 3 Beredskap
För att införa beredskap ska lokal överenskommelse träffas. Med beredskap avses den tid då medarbetaren ska vara anträffbar för att vid behov utan dröjsmål infinna sig på arbetsplatsen. Beredskap ska fördelas så att den inte oskäligt belastar enskild medarbetare.
Mom 4 Övertidsarbete
Arbetstagaren är skyldig att om arbetsgivaren så begär att utföra arbete utöver den fastställda ordinarie arbetstiden. Meddelande om sådant arbete ska lämnas i så god tid som möjligt. Befrielse från sådant arbete bör ej förvägras då bärande skäl finns och framställning om sådan befrielse görs i samband med tillsägelse om arbetet ifråga.
Mom 5 Förflyttningstid
Vid arbete på flera objekt betraktas förflyttningstid som arbetad tid.
Mom 6 Arbetstidens förläggning
Arbetstidens förläggning bestäms i enlighet med medbestämmandelagens regler.
Mom 7 Ändring av städningstid
Därest arbetsgivaren önskar företa ändring av städningstid, eller icke oväsentligt ändra städningsområde eller städinstruktion, ska skriftligt meddelande jämte motivering härom lämnas vederbörande arbetstagare. Sådant meddelande skall lämnas minst två veckor i förväg.
Anmärkning:
Innebörden av skrivningen i detta moment är att medbestämmandeförhandling och/eller samråd skall föregå det skriftliga beskedet.
Mom 8 Deltidsöverenskommelse
Parterna har antagit överenskommelsen mellan SAF och LO av den 2 februari 1981 angående deltidsarbete. (Bilaga 1)
Mom 9 Avtal om annan begränsningstid, annan ordinarie arbetstid
För det fall företag önskar tillämpa annan begränsningsperiod och/eller annan ordinarie arbetstid kan lokal överenskommelse träffas enligt reglerna i detta moment.
9.1 Ordinarie arbetstid vid årsarbetstid
Lokalt träffas avtal om arbetstidens förläggning utifrån verksamhetens krav. Träffas sådan överenskommelse sker en förkortning av den gällande årsarbetstiden med 48 timmar.
Som arbetad tid räknas all faktiskt arbetad tid samt all beviljad ledighet och/eller tid med semesterlönegrundande frånvaro.
9.2 Tidsbank
Lokal överenskommelse om tidsbank kan träffas där arbetstidens förläggning samt uttag av ledig tid kan regleras.
För viss verksamhet krävs olika arbetstid under året. I dessa fall kan en längre ordinarie arbetstid per dag än den normala för företaget tillämpas och "överskjutande" timmar placeras i en tidsbank. Tidsbankens timmar ska tas ut i form av ledig tid.
9.3 Definition av övertid vid årsarbetstid
Som övertid räknas utförd arbetstid utöver medarbetarens årsar- betstidsmått.
Tidpunkt för avräkning och avstämning mot årsarbetstiden beslutas lokalt. Arbetstagare kan efter överenskommelse flytta ”överskjutande” tid från en avräkningsperiod til nästa. Fullgjord tid utöver det överenskomna tidsmåttet ersätts enligt § 8.
9.4
Ersättning för fullgjort arbete under kväll, natt, lör, sön och helgdag sker enligt § 10.
§ 7 Avtalsenliga fridagar
Följande avtalsenliga fridagar utgör arbetsfria dagar:
Nyårsdagen, trettondagen, långfredagen, annandag påsk, 1 maj, Kristi himmelfärdsdag, nationaldagen, midsommarafton, julafton, juldagen, annandag jul och nyårsafton.
LÖN OCH ANDRA ERSÄTTNINGAR
§ 8 Månadslön, timlön och ackord
Mom 1 Lön per dag och timme
Lön per dag utgör månadslönen x 12 365
Lön per timme utgör månadslönen
168
Vid annan arbetstid än 40 timmar per vecka i genomsnitt per kalenderår anpassas talet 168 i proportion härtill.
Mom 2 Lön för del av löneperiod
Om anställning påbörjas eller avslutas under löpande kalendermånad utges lön per arbetad timme.
§ 9 Avlöningens utbetalande
Om några särskilda regler icke fastställs ska följande gälla:
Avlöningsperiod utgörs av kalendermånad. Arbetsgivaren ska insätta avlöning senast den 25:e i påföljande månad eller, om denna dag är en sön- eller helgdag (vid banklön även lördag), närmast föregående vardag på bank eller hos annan betalningsförmedlare.
Anmärkning 1
Förskjutning av utbetalningsdatum ska ske stegvis efter förhandlingar enligt medbestämmandelagen.
Anmärkning 2
Angående löneutbetalningsrutiner och uppbörd av fackföreningsavgifter, se vidare bilaga 2.
§ 10 Tillägg för kväll, natt samt lör, sön- och helgdag
Vid arbete som förläggs till följande tider utges tillägg med nedan angivna belopp i kr/timme.
a) Kvälls- och nattid kl 18-06, såvida icke högre belopp anges i b) eller c)
från 1 sept 2013 | 17,94 |
från 1 sept 2014 | 18,33 |
från 1 sept 2015 | 18,79 |
b) Sön- och helgdagstid räknad från kl 06 lördag och kl 18 dag före helgdag till kl 06 dagen efter sön- och helgdagen, såvida icke högre belopp anges i c)
från 1 sept 2013 | 37,72 |
från 1 sept 2014 | 38,54 |
från 1 sept 2015 | 39,51 |
c) Storhelgstid
från kl 06 nyårsafton till kl 06 den 2 januari
från kl 18 skärtorsdag till kl 06 dag efter annandag påsk från kl 06 midsommarafton till kl 06 dagen efter midsommardagen från kl 06 julafton till
kl 06 dag efter annandag jul
från 1 sept 2013 | 80,64 |
från 1 sept 2014 | 82,41 |
från 1 sept 2015 | 84,47 |
Ständig natt
Vid ständigt nattarbete träffas lokal överenskommelse om kompensation.
§ 11 Övertidsarbete
Mom 1 Ersättning vid övertidsarbete
Övertidsersättning utges för faktiskt arbetad övertid med dels timlön och dels ett tillägg enligt nedan:
Ersättning per timme = månadslön vid heltid + tillägg:
168
Arbetstagare, som utför beordrat arbete utöver 40 timmar per vecka i genomsnitt per 4-veckorsperiod alternativt kalendermånad, eller nio timmar per dag, erhåller utöver den ordinarie betalningen nedanstående tillägg i kr/timme:
a) Vardagar
från 1 sept 2013 | 51,39 |
från 1 sept 2014 | 52,52 |
från 1 sept 2015 | 53,83 |
b) Sön- och helgdagstid räknad från kl 06 lördag och kl 18 dag före helgdag till kl 06 dagen efter sön- och helgdagen.
från 1 sept 2013 | 63,78 |
från 1 sept 2014 | 65,18 |
från 1 sept 2015 | 66,81 |
Anmärkning
I aktuella fall utbetalas ersättning för både obekväm arbetstid enligt § 10 och övertidsersättning enligt § 11.
§ 12 Föräldraledighet samt tillägg
Mom 2, 2.1 och 2.2 i denna paragraf upphör att gälla från och med det datum då en ny försäkring för kompletterande föräldrapenning tecknad mellan Svenskt Näringsliv och LO träder ikraft.
Mom 1 Föräldraledighet
Arbetstagare som önskar ledighet i enlighet med föräldraledighetslagen, ska anmäla detta till arbetsgivaren i god tid och minst två månader i förväg samt ange den tidsperiod ledigheten avser.
Detta gäller även ledighet i samband med att arbetstagaren mottager barn som fosterbarn eller adoptivbarn.
Mom 2 Föräldraledighetstillägg
En arbetstagare som är tjänstledig i p g a föräldraledighetslagen samband med barns födelse eller adoption har rätt till föräldraledighetstillägg från arbetsgivaren om
* hon/han har varit anställd hos arbetsgivaren under minst ett år i följd samt
* hennes/hans anställning fortsätter under minst tre månader efter tjänstledigheten.
Föräldraledighetstillägg utges:
* under en månad om arbetstagaren har varit anställd i ett men ej två år i följd samt
* under två månader om arbetstagaren har varit anställd i två år i följd eller längre.
Om föräldraledigheten skulle bli kortare än en respektive två månader utges föräldraledighetstillägg inte för längre tid än tjänstledigheten omfattar.
2.1 Månadsavlönade
Föräldraledighetstillägg per månad utgör 10 % av månadslönen inklusive eventuell ersättning för arbete på obekväm tid. Avdrag vid föräldraledighet görs enligt § 15 mom 2.
Föräldraledighetstillägg utbetalas med halva beloppet när tjänstledigheten börjar och resterande hälft efter det att arbetstagaren har återgått i arbete i tre månader efter tjänstledigheten.
Föräldraledighetstillägg utges inte om arbetstagaren undantas från för- äldrapenning enligt socialförsäkringsbalken. Om denna förmån har nedsatts ska föräldraledighetstillägget reduceras i motsvarande grad.
2.2 Timavlönade
Föräldraledighetstillägg per månad utgör 168 x 10 % av arbetstagarens timlön enligt anmärkning nedan.
Anmärkning:
Vid annan ordinarie arbetstid än 40 tim/vecka ändras talet 168 med hänsyn härtill.
2.3 Frånvaro på grund av tillfällig vård av barn
Vid frånvaro på grund av tillfällig vård av barn görs avdrag per timme enligt nedan med för varje frånvarotimme oavsett frånvarotidens längd.
Månadslön x 12,2 52 x veckoarbetstiden
LEDIGHET
§ 13 Semester
Semester utgår enligt lag.
Parterna kan lokalt överenskomma om annan förläggningsregel än lagens huvudregel.
Kollektivavtalets semesterbestämmelser utgör ej hinder att lokalt träffa kollektiva eller individuella överenskommelser i sådana fall där semesterlagen förutsätter att sådana överenskommelser ska kunna träffas.
Mom 1 Förhandling om huvudsemester
Förhandlingar angående förläggning av huvudsemester enligt 10 § semesterlagen ska, där klubb saknas, ske med arbetsplatsombud på arbetsplatsen. Om ombud inte finns ska i första hand samråd ske med berörda arbetstagare.
Mom 2 Vid kortare anställningstid än 3 månader
Anställning för viss tid, viss säsong eller visst arbete som ej avser eller varar längre tid än tre månader berättigar inte till semesterledighet utan istället till semesterersättning.
Mom 3 Sjukdom under semestern
För att arbetstagare, som är sjuk under semestern, ska äga påfordra motsvarande ledighet på annan tid ska sjukdomen omedelbart anmälas till arbetsgivaren och styrkas med intyg från läkare eller försäkringskassa.
Mom 4 Semester vid månadslön
Beräkning av semesterlön och semesterersättning för arbetstagare avlönad med tidlön beräknad för vecka eller längre tidsenhet.
Anmärkning: (förtydligande)
Dagsavdrag för månadslön om 4,6 % ska ske innan semesterlön per dag enligt procentregeln utbetalas.
4.1 Semesterlön
Semesterlönen utgör 13,5 % på den under intjänandeåret upplupna lönen med korrigering för semesterlönegrundande frånvaro.
4.2 Obetalda semesterdagar
För varje uttagen obetald semesterdag görs avdrag från den aktuella månadslönen med 4,6 % av månadslönen.
4.3 Utbetalning av semesterlön
Semesterlön utbetalas vid det ordinarie löneutbetalningstillfället i samband med eller närmast efter semestern.
Anmärkningar:
1. Dagsavdrag för månadslön ska ske innan semesterlön per dag enligt procentregeln utbetalas.
2. Avdrag för obetald semester kan ske med 4,6 % per dag på aktuell månadslön.
3. Vid utbetalning av semesterlön för sparad semesterdag ska hänsyn tas till sysselsättningsgraden det år då semestern sparades.
Mom 5 Semesterlön och semesterersättning för timavlönade
5.1 Beräkning av semesterlön och semesterersättning
Från det intjänandeår som börjar den 1 april 1995 ska semesterlön och semesterersättning utgöra 13 % av semesterlöneunderlaget.
Semesterunderlaget ska för varje semesterlönegrundande frånvarotimme ökas med ett belopp motsvarande den genomsnittliga arbetsinkomsten per timme i anställningen under intjänandeåret. I arbetsinkomsten inräknas ej semesterlön, permitteringslön med anledning av driftsuppehåll för samtidig semester samt kostnadsersättningar.
Vid tidsberäkning gäller för timavlönade arbetade timmar.
5.2 Utbetalning av semesterlön
Såvida inte annat överenskommes lokalt utbetalas semesterlönen vid det ordinarie löneutbetalningstillfälle som följer närmast efter semesterledigheten.
Arbetstagare som önskar spara semesterdagar ska underrätta arbetsgivaren senast den 30 april. Underrättelse behöver dock icke lämnas förrän arbetstagaren fått veta hur många semesterdagar med lön han har eller kan beräknas få rätt till.
5.3 Beräkning av semesterlön för sparad semester
Vid intjänandeårets slut framräknas värdet av de semesterdagar som ska sparas uttryckt i kronor per sparad dag. Beloppet erhålls genom att den totala semesterlönen divideras med antalet betalda semesterdagar som förvärvats under intjänandeåret.
Vid uttag av sparad semesterdag uppräknas det sålunda framräknade dagsbeloppet med de procenttal som motsvarar den centralt överenskomna avtalsmässiga löneökningen mellan den 1 april sparandeåret och den
1 april det semesterår den sparade semestern uttas.
§ 14 Sjuklön
Mom 1 Rätt till sjuklön
Sjuklön från arbetsgivaren under de första 14 kalenderdagarna i sjukperioden utges enligt lagen om sjuklön (SjLL) med tillägg i mom 2 tredje stycket. Den närmare beräkningen av sjuklönens storlek är angiven i mom 3-5.
Mom 2 Anmälan om sjukdom m m
Vid frånvaro på grund av sjukdom eller olycksfall ska arbetstagaren omgående göra sjukanmälan till arbetsgivaren. Arbetstagaren bör dessutom så snart som möjligt uppge beräknad tidpunkt för återgång i arbete.
Arbetstagaren ska också lämna arbetsgivaren sådan skriftlig försäkran som avses i sjuklönelagen om att han varit sjuk och i vilken omfattning hans arbetsförmåga varit nedsatt på grund av sjukdomen. Sjuklön ska som huvudregel inte utges för tid innan arbetsgivaren fått anmälan om sjuk- domsfallet.
Arbetsgivaren är skyldig att utge sjuklön fr o m den sjunde kalenderdagen efter dagen för sjukanmälan endast om arbetstagaren styrker nedsättningen av arbetsförmågan och sjukperiodens längd med läkarintyg (8 § andra stycket SjLL).
Om arbetsgivaren så begär ska arbetstagaren styrka nedsättningen av arbetsförmågan med läkarintyg från tidigare dag. Kostnaden för begärt intyg betalas av arbetsgivaren. Har arbetsgivaren begärt intyg från viss läkare är han inte skyldig att ersätta kostnaden för intyg från annan läkare.
Vid sjukdom utomlands gäller krav på läkarintyg fr o m första dagen.
Mom 3 Beräkning av sjuklön
3.1 Timavlönade
Sjuklön betalas för sådan tid, som arbetstagaren skulle ha utfört arbete under ordinarie arbetstid om han ej varit sjuk.
a) För den 1:a arbetsdagen (karensdagen) utbetalas ingen sjuklön.
b) Fr o m dag 2 utges sjuklön med 80 % av arbetstagarens timlön.
c) För arbetstagare som regelmässigt arbetar på s k obekväm arbetstid utges dessutom sjuklön på ersättning för arbete på obekväm tid enligt följande:
för den 1:a arbetsdagen (karensdagen) utges ingen ersättning;
fr o m dag 2 utges 80 % av den OB-ersättning som arbetstagaren skulle ha erhållit om han varit i arbete.
3.2 Månadsavlönade
Den sjuklön som arbetsgivaren ska utge till arbetstagaren beräknas genom att avdrag görs från månadslönen enligt a) nedan. Härutöver utges sjuklön på ersättning för arbete på obekväm tid.
3.2.1 Sjukdom t o m 14 kalenderdagar per sjuktillfälle
a) För varje timme en arbetstagare är frånvarande på grund av sjukdom görs sjukavdrag per timme på den fasta kontanta månadslönen:
för den 1:a sjukfrånvarodagen (karensdagen): 100 % x månadslönen x 12,0
52 x veckoarbetstiden
för den 2:a sjukfrånvarodagen:
20 % x månadslönen x 12,0
52 x veckoarbetstiden
b) För arbetstagare med regelmässigt OB-arbete utges sjuklön på
ersättning för arbete på obekväm tid enligt följande:
för den första sjukfrånvarodagen (karensdagen) utges ingen ersättning;
fr o m dag 2 utges 80 % av den OB-ersättning som arbetstagaren skulle ha erhållit om han varit i arbete.
3.2.2 Sjukdomsfall längre än 14 dagar. Avdrag fr o m 15:e dagen
Avdrag görs för varje kalenderdag frånvaron omfattar med:
månadslönen x 12,0
365
Vid frånvaro med kalenderdagsavdrag hel kalendermånad görs avdrag med hela månadslönen.
Mom 4 Sjukdom under semester
Då arbetstagaren blir sjuk under semesterledighet och enligt 15 § semesterlagen begär att semestern ska uttagas senare utges sjuklön som om arbetstagaren utfört arbete beräknad enligt mom 3.1 eller mom 3.2.1.
Mom 5 Återinsjuknande m m
Ny sjukperiod som börjar inom fem kalenderdagar efter det att en tidigare sjukperiod upphört ska betraktas som fortsättning på den tidigare sjukperioden.
Antalet karensdagar får enligt lagen om sjuklön (SjLL) ej överstiga tio under en tolvmånadersperiod. Om det vid en ny sjuklöneperiod visar sig att arbetstagaren fått avdrag för tio karensdagar inom tolv månader räknat från den nya sjuklöneperiodens början ska avdraget även för den första frånvarodagen beräknas enligt vad som gäller för 2:a sjukfrånvarodagen.
§ 15 Permission samt tjänstledighet
Mom 1 Permission
Med permission förstås kort ledighet med bibehållen lön under högst en dag. Vid nära anhörigs begravning kan permissionen dock också omfatta nödvändiga (högst två) resdagar.
Permission kan beviljas i följande fall:
Eget bröllop Egen 50-årsdag
Förstagångsbesök hos läkare/tandläkare vid akut sjukdom eller olycksfall Besök vid sjukvårdsinrättning efter remiss av företagsläkare
Nära anhörigs frånfälle Nära anhörigs begravning
Plötsligt svårt sjukdomsfall hos hemmaboende nära anhörig
Arbetstagare, som arbetat del av dag och därefter måste lämna arbets- platsen under återstoden av arbetsdagen på grund av arbetsskada, erhåller permission under denna tid.
För det fall arbetsskadan föranleder sjukskrivning för längre tid än sju dagar, räknat fr o m insjuknandedagen enligt lagen om allmän försäkring, utges ersättning för inkomstförlust från TFA och ej från arbetsgivaren för ovan beviljad ledighet.
Anhållan om permission ska göras i så god tid som möjligt. Orsaken till permissionen ska på förhand eller - om så inte kan ske - i efterhand styrkas om arbetsgivaren så begär.
Med "bibehållen lön" avses timlön eller månadslön enligt § 8.
Mom 2 Löneberäkning vid annan frånvaro än sjukfrånvaro
2.1 Frånvaro del av dag
Avdrag görs med lön per timme för varje frånvarotimme.
2.2 Frånvaro om högst 5 arbetsdagar
Avdrag görs med lön per timme för varje frånvarotimme.
2.3 Frånvaro mer än 5 arbetsdagar
Avdrag görs med lön per dag för varje kalenderdag som frånvaron omfattar. Arbetsfria dagar som inleder en frånvaroperiod, samt sön- och helgdagar som avslutar en frånvaroperiod, räknas ej som frånvarodagar.
2.4 Frånvaro hel kalendermånad
Avdrag med hela månadslönen görs oberoende av om frånvaron inleds och/eller avslutas på arbetsfri dag.
2.5 Löneberäkning vid frånvaro utan giltig orsak
Vid frånvaro utan giltig orsak i samband med helg- och avtalsenlig fridag görs härutöver avdrag med lön per dag för helg- och avtalsenlig fridag.
Vid tillämpning av § 15 mom 1 görs ej löneavdrag.
ANSTÄLLNINGS UPPHÖRANDE
§ 16 Upphörande av anställning
Mom 1 Upphörande av anställning enligt § 1 mom 3
Vid endera partens uppsägning i förtid av anställning enligt § 1 mom 3 punkterna 1-4 gäller en ömsesidig uppsägningstid om en månad.
1.1 Besked (LAS § 15)
En arbetstagare som är anställd enligt § 1 mom 3 punkterna 1-4 och som inte kommer att få fortsatt anställning när anställningen upphör skall få besked om detta minst en månad före anställningstidens utgång under förutsättning att arbetstagaren när anställningen upphör har varit anställd hos arbetsgivaren mer än 12 månader under de senaste två åren.
1.2 Varsel (LAS § 30 a)
En arbetsgivare som ger en arbetstagare besked om att en tidsbegränsad anställning skall upphöra skall samtidigt varsla den lokala arbetstagarorganisation som arbetstagaren tillhör.
Arbetstagaren och den lokala arbetstagarorganisationen har rätt till överläggning med arbetsgivaren om beskedet.
Mom 2 Upphörande av provanställning vid prövotidens utgång
2.1 Besked (LAS § 6)
Vill inte arbetsgivaren eller arbetstagaren att anställningen enligt § 1 mom 4 skall fortsätta efter det att prövotiden har löpt ut skall besked om detta lämnas till motparten senast vid prövotidens utgång. Sker det ej, övergår provanställningen i en tillsvidareanställning.
2.2 Underrättelse (LAS § 31)
En arbetsgivare som avser att lämna besked enligt ovan skall underrätta
arbetstagaren om detta minst två veckor i förväg.
2.3 Varsel (LAS § 31)
Är arbetstagaren fackligt organiserad skall arbetsgivaren samtidigt med underrättelsen varsla arbetstagarens lokala fackliga organisation.
Mom 3 Upphörande av provanställning före prövotidens utgång
Om inte annat avtalats får en provanställning avbrytas före prövotidens utgång.
3.1 Besked (LAS § 6)
Vill arbetsgivaren avbryta provanställning i förtid skall han ge arbetstagaren besked om detta senast sista anställningsdagen.
3.2 Underrättelse (LAS § 31)
En arbetsgivare som avser att lämna besked enligt ovan skall underrätta
arbetstagaren om detta minst två veckor i förväg.
3.3 Varsel (LAS § 31)
Är arbetstagaren fackligt organiserad skall arbetsgivaren samtidigt med underrättelsen varsla arbetstagarens lokala fackliga organisation.
Vill arbetstagare avbryta provanställning i förtid skall han underrätta
arbetsgivaren härom minst två veckor i förväg.
Mom 4 Lokal överenskommelse om turordning
Lokal överenskommelse får träffas i aktuella fall mellan arbetsgivaren och lokal facklig organisation om avvikelse från bestämmelserna om turordning vid uppsägning respektive företrädesrätt till ny anställning.
Mom 5 Arbetstagare som ej iakttar uppsägningstid
Arbetstagare, som slutar sin anställning utan iakttagande av bestämd uppsägningstid, går förlustig innestående medel för den del av uppsägningstiden som ej iakttagits.
Anmärkning
Observara att sk förbehållsbelopp (beneficium-besked) från Kronofogdemyndigheten i det län där arbetstagaren är bosatt måste inhämtas.
Mom 6 Arbetstagare som uteblivit från arbetet utan laga förfall
Arbetstagare, som uteblivit från arbetet 15 kalenderdagar utan att till arbetsgivaren utan laga förfall ha anmält förhinder att arbeta, anses ha slutat sin anställning utan iakttagande av uppsägningstid. När anställning på detta sätt upphör skall arbetsgivaren lämna underrättelse till arbetstagaren härom. Underrättelse skall ställas till arbetstagarens senast angivna adress. Kopia av underrättelsen skall tillställas den lokala arbetstagarorganisationen.
Anmärkning
Arbetsgivaren skall under arbetstagarens frånvaro vidtaga aktiva åtgärder för att undersöka arbetstagarens skäl till frånvaron.
6.1 Information angående uppsägningstider
Enligt 11 § lagen om anställningsskydd är arbetsgivaren skyldig iaktta uppsägningstider som varierar mellan en och sex månader beroende på anställningstid i företaget. Arbetstagarens uppsägningstid är en månad.
Mom 7 Arbetsgivarintyg
Parterna är överens om att arbetsgivaren är skyldig att utfärda arbetsgivarintyg enligt formulär utfärdat av IAF. Efter arbetstagarens begäran ska arbetsgivaren utan onödigt dröjsmål under eller efter det att anställningen avslutas, utfärda arbetsgivarintyg för arbetslöshetskassa.
ÖVRIGT
§ 17 Försäkringar m m
Arbetsgivare är skyldig teckna följande försäkringar enligt gällande överenskommelse mellan Svenskt Näringsliv och LO:
1. Grupplivförsäkring (TGL)
2. Gruppsjukförsäkring (AGS)
3. Avtalspension SAF - LO
4. Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA)
5. Omställningsförsäkring (TSL)
6. Avgångsbidragsförsäkring (AGB)
§ 18 Förhandlingsordning
Mom 1 Tvist rörande detta avtal
Uppstår meningsskiljaktigheter mellan arbetsgivaren och arbetstagare rörande i detta avtal överenskomna bestämmelser ska därom förhandlas först mellan parterna själva och därefter, såvida ej enighet uppnåtts, mellan parternas organisationer.
Mom 2 Tvist av annan anledning
Uppstår tvist av annan anledning får sådan tvist icke omedelbart föranleda något som helst störande ingrepp i arbetets gång vare sig genom strejk, blockad, lockout eller dylikt utan ska därom förhandlas först mellan de tvistande parterna själva och därefter, såvida enighet ej uppnåtts, mellan parternas organisationer.
Mom 3 Lokal och central förhandling
I tvist/fråga, som ej kan uppklaras vid diskussion på arbetsplatsen mellan arbetsledaren och arbetstagaren eller klubben/arbetsplatsombudet (arbetsplatsöverläggning), ska på endera partens begäran lokal förhandling äga rum mellan representant från företaget och Svenska Kommunalarbetareförbundets lokala avdelning.
Om enighet ej kan uppnås vid lokal förhandling, ska utan tidsdräkt central förhandling äga rum om endera parten begär det.
I de fall vare sig klubb eller arbetsplatsombud finns ska lokal förhandling äga rum med avdelningen/sektion.
Därest enighet ej kan uppnås vid lokal förhandling, ska utan tidsdräkt central förhandling äga rum om endera parten begär det.
Anmärkning 1:
Lokal part är Svenska Kommunalarbetareförbundets avdelning.
Anmärkning 2:
Rörande behandling av tvister, preskription och rätt att vidta stridsåtgärder gäller härutöver vad som är föreskrivet i kap II i huvudavtalet mellan SAF och LO.
§ 19 Avtalets giltighetstid
Detta avtal gäller fr o m 1 september 2013 t o m 31 augusti 2016. Därefter prolongeras avtalet för ett år i sänder om begäran om förhandling ej fram- ställs senast tre månader före den 31 augusti 2016. Om begäran om förhandling framställs före nyss nämnda tidpunkt gäller avtalet för tid efter den 31 augusti 2016 med sju dagars ömsesidig uppsägningstid. Part har rätt att senast den 31 december 2014 säga upp avtalet till upphörande den 31 augusti 2015.
Part som framställer begäran om förhandling skall samtidigt eller, om ej annat överenskommes, senast den 31 augusti 2016 framlägga förslag till nytt avtal.
Bilaga 1
Överenskommelse angående deltidsarbete
Företagen skall tillse att den deltidsanställdes arbetstid och arbetsförtjänst blir så jämn som möjligt. För stadigvarande deltidsarbete skall arbetstidsschema upprättas, såvida icke arbetsuppgifternas särskilda beskaffenhet omöjliggör detta. På sådant arbetstidsschema skall all regelbundet återkommande arbetstid angivas.
Sociala förmåner enligt lag och avtal är i vissa fall beroende av arbetstidens längd och förläggning. En arbetstid understigande 16 timmar per vecka medför sålunda att rätten till avgångsbidragsförsäkring och grupplivförsäkring reduceras. Vidare kan de avtalsenliga AGS-förmånerna minskas i vissa fall och pensionsförmånerna påverkas om arbetstiden understiger 208 timmar per kalenderkvartal. Den årliga arbetsinkomsten måste överstiga ett visst belopp - basbeloppet - för att arbetstagaren skall tillgodoräknas pensionspoäng för ATP.
Den deltidsanställde skall informeras om dessa bestämmelser liksom om de övriga anställningsvillkor som gäller vid deltidsarbete. Där så är praktiskt möjligt och i fall där den anställde så önskar skall arbetstiden för den deltidsanställde bestämmas så att den anställde blir berättigad till de ovan angivna sociala förmånerna.
Vid utökat arbetskraftsbehov skall i första hand deltidsanställda erbjudas ett högre antal timmar.
Parterna är ense om att tvist rörande tillämpning av denna över- enskommelse avgörs av SAF och LO.
Bilaga 2
Överenskommelse om löneutbetalningsrutiner och uppbörd av fackföreningsavgifter
1 Löneutbetalningsrutiner
Arbetsgivare, hos vilken fastställt andra regler för avlöningsperiod och avlöningsdag än § 9 i kollektivavtalet, äger rätt att övergå till tillämpning av kollektivavtalets regler.
Om arbetsgivaren så önskar ska löneutbetalningen ske via den bank eller annan betalningsförmedlare, som arbetsgivaren finner lämpligast.
I god tid före ändring av löneutbetalningsrutinen upptas samråd med arbetstagarparten.
2 Uppbörd av fackföreningsavgifter
Parterna är ense om att arbetsgivare medverkar vid uppbörd av ordinarie fackföreningsavgifter. Rutiner för uppbörd och inbetalning av avgifter kan upprättas av parterna lokalt.
3 Giltighetstid
Denna överenskommelse gäller för samma tid som kollektivavtalet för branschen.
Stockholm den 22 november l995 ALMEGA TJÄNSTEFÖRBUNDEN
Xxxxxxxx Xxxxx
SVENSKA KOMMUNALARBETAREFÖRBUNDET
Xxxx Xxxxxxxxx
Bilaga 3
Förteckning över överenskommelser mellan Almega Tjänsteförbunden och Svenska Kommunalarbetareför- bundet
Utvecklingsavtal Jämställdhetsavtal
Överenskommelse om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen Avtal om AMF-försäkringar Överenskommelse
angående deltidsarbete Överenskommelse om uppbörd av fackföreningsavgifter Överenskommelse om gemensam lönestatistik
Bilaga 4
Löner och löneprinciper
Lönehöjningar
2013
Enas inte de lokala parterna om annat bildas ett löneutrymme om 530 kronor per heltidsanställd den 1 september 2013. 265 kronor utgår som generell löneökning, medan resterande utrymme – motsvarande 265 kronor
– utgör en pott för fördelning i lokala förhandlingar.
Enas inte de lokala parterna om fördelningen av pott senast den 1 november 2013 ska ytterligare 130 kr från potten utges som generell löneökning och resterande fördelas av arbetsgivaren.
Lägsta utgående månadslön efter genomförd lönerevision är 18 944 kr.
Beloppen avser heltidsanställda. För deltidsanställda proportioneras beloppen ovan i förhållande till tjänstgöringsgraden.
2014
Enas inte de lokala parterna om annat bildas ett löneutrymme om 560 kronor per heltidsanställd den 1 september 2014. 280 kronor utgår som generell löneökning, medan resterande utrymme – motsvarande 280 kronor
– utgör en pott för fördelning i lokala förhandlingar.
Enas inte de lokala parterna om fördelningen av pott senast den 1 november 2014 ska ytterligare 140 kr från potten utges som generell löneökning och resterande fördelas av arbetsgivaren.
Lägsta utgående månadslön efter genomförd lönerevision är 19 504 kr.
Beloppen avser heltidsanställda. För deltidsanställda proportioneras beloppen ovan i förhållande till tjänstgöringsgraden.
2015
Enas inte de lokala parterna om annat bildas ett löneutrymme om 610 kronor per heltidsanställd den 1 september 2015. 305 kronor utgår som
generell löneökning, medan resterande utrymme – motsvarande 305 kronor
– utgör en pott för fördelning i lokala förhandlingar.
Enas inte de lokala parterna om fördelningen av pott senast den 1 november 2015 ska ytterligare 150 kr från potten utges som generell löneökning och resterande fördelas av arbetsgivaren.
Lägsta utgående månadslön efter genomförd lönerevision är 20 114 kr.
Beloppen avser heltidsanställda. För deltidsanställda proportioneras beloppen ovan i förhållande till tjänstgöringsgraden.
Övertidsersättning, tillägg för kväll, natt samt lör-, sön- och helgdag
Beloppen höjs med 2,1 % per den 1 september 2013. Beloppen höjs med 2,2 % per den 1 september 2014. Beloppen höjs med 2,5 % per den 1 september 2015.
Branschvana
Branschvanetillägg erhålles vid lönerevision enligt följande två steg:
• 600 kronor/månad efter 3 års branschvana samt ytterligare
• 400 kronor/månad efter 6 års branschvana. Från och med 2015-09-01 uppgår tillägget till 550 kronor/månad
Branschvana kan endast erhållas en gång i respektive steg. Arbetstagare kan till och med den 31 augusti 2015 inte erhålla mer än sammanlagt 1000 kronor i branschvanetillägg. Efter den 31 augusti 2015 kan arbetstagare inte erhålla mer än 1150 kronor totalt i branschvanetillägg.
Beloppen avser heltidsanställning, vid deltidsanställning proportioneras beloppen i förhållande till sysselsättningsgraden.
Tillägget avstäms i samband med lönerevision. Kraven för branschvanetillägget måste vara uppfyllda vid angivet datum för lönerevision.
Den dokumenterade branschvanan ska kunna visas av medarbetaren och fastställas vid anställningens ingående. Xxxxxxxxxxx intjänas från och med 18 år. En förutsättning för tillgodoräknande av branschvana är att den
anställde har haft en faktisk arbetad tid om i genomsnitt minst 15 timmar per vecka, under en beräkningsperiod om 12 månader.
Anmärkning
På Almega Serviceentreprenörernas hemsida, xxx.xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx, finns blankett ”Anställningsbekräftelse” där branschvana kan noteras.
Ungdomslöner (för anställda under 20 år)
För ungdomar fyllda 18 och 19 år är lönen 90% av lägsta utgående månadslön.
För ungdomar fyllda 16 och 17 år är lönen 80% av lägsta utgående månadslön.
Löneprinciper
1 Gemensamma värderingar
Alla medarbetare bidrar till tillväxten i ett företag. En förutsättning för en framgångsrik verksamhet i företaget är en värdefull och engagerad insats av medarbetare på alla nivåer i företaget.
Lönebildningen ska vara en positiv kraft i företagets verksamhet och skapa förutsättningar för att individer utvecklas och stimuleras till goda insatser. Härigenom kan lönebildningen bidra till ökad produktivitet, effektivitet och lönsamhet. För att möjliggöra en positiv löneutveckling och trygghet i anställningen fordras att alla medarbetare bidrar genom en aktiv medverkan i företagens förändringsarbete.
Medarbetarens utbildning och kompetensutveckling är en betydelsefull del av företagets långsiktiga planering och produktivitetsutveckling samt utgör ett led i utvecklingen av arbetsprocesser och medarbetare. Det är därför angeläget att alla medarbetare aktivt medverkar i sin utbildning och utveckling.
Ett förtroendefullt samarbete mellan chef och medarbetare är av stor betydelse för lönebildningen och för medarbetarnas personliga utveckling.
2 Löneprinciper
Lönesättningen ska vara individuell och differentierad, med hänsyn till verksamhetens krav, arbetsuppgifternas art och innehåll, individuell kompetens och duglighet. Ökad erfarenhet, mångkunnighet och mer ansvarskrävande arbetsuppgifter bör ge utslag i den individuella löne- sättningen.
Medarbetarsamtal mellan chef och medarbetare ska ske där individens mål relateras till verksamhetens. I sådana samtal ska även resultatuppföljning och lönesättning diskuteras och motiveras.
Lokala överenskommelser ska träffas om lönekriterier. Exempel på hur ett lokalt lönesystem med lönekriterer och bedömningsvariabler kan utformas finns att hämta på Almega Serviceentreprenörenas hemsida xxx.xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx eller på Kommunals hemsida xxx.xxxxxxxx.xx.
Samma värdering och tillämpning av ovanstående principer gäller för alla medarbetare, vilket medför att eventuella osakliga löneskillnader, exempelvis på grund av kön och ålder, ska elimineras.
3 Garantiregler
Mom 1
Då städentreprenadföretag övertar servicearbete från annat företag enligt mom 2 ska i första hand deltidsanställda, med minst sex månaders sammanhängande anställningstid, i det övertagande företaget, erbjudas utökad arbetstid.
Krävs härutöver nyanställning ska i första hand anställning erbjudas de anställda arbetstagare, som har minst sex månaders sammanhängande anställningstid på arbetsplatsen. Provanställning får ej förekomma i sådana fall. Vid nyanställning enligt detta stycke ska arbetstagare erhålla bibehållen lön förutsatt att samma arbetsuppgifter erhålles hos den nya arbetsgivaren.
Mom 2
Garantireglerna gäller i följande fall:
1. Då städentreprenadföretag övertar servicearbete vid företag där löner och allmänna anställningsvillkor regleras av annat kollektivavtal.
2. Då städentreprenadföretag övertar servicearbete från annat städentreprenadföretag, för det fall att kundföretaget och lokalerna är desamma.
Anmärkning:
Parterna är ense om att ovanstående garantiregler ej gäller för såvida LAS § 6 b är tillämplig.
4 Förhandlingsordning
Överenskommelse om löner skall träffas i förhandling mellan lokala parter. Xxxxxx parten kan dock påkalla central förhandling, vilket i så fall ska ske senast en månad efter det att den lokala förhandlingen avslutats.
Bilaga 5
Överenskommelse om introduktions-, och grund- och vidareutbildning
Parterna har genom särskild överenskommelse inrättat en yrkesnämnd för servicebranschen med uppgift att handlägga och utveckla gemensamma yrkesutbildningsfrågor.
Med hänvisning till ovanstående träffar parterna överenskommelse enligt följande.
Parterna är ense om att genom tillämpning av denna överenskommelse och genom att aktivt medverka i den inrättade yrkesnämnden arbeta för att introduktion och utbildning förbättras.
Gemensamma värderingar
Parterna är ense om att utbildning och kompetensutveckling är en betydelsefull del av företagets långsiktiga planering. Som ett resultat av detta synsätt har överenskommelse tidigare träffats om introduktions-, och grund- och vidareutbildning samt utbildningsmaterialet ”Professionell städservice” har utarbetats.
Parterna konstaterar vidare att utvecklingen i arbetslivet ställer krav på förändringar av arbetsorganisationen, kompetensutveckling hos de anställda samt utveckling av löneformer, lönesystem och lönesättning.
Målet är att andelen heltidsanställda ökar i branschen och att utbildningsnivån hos de anställda höjs.
Parterna anser att det är viktigt att en utvecklingsplan för de anställda i företagen utarbetas.
Utbildningsplan, kompetensutveckling
En kompetensanalys av den anställde utförs vilken ska ligga till grund för den anställdes egen utveckling.
Den anställde ska efter genomgången kompetensutveckling kunna påverka valet av metoder och hjälpmedel samt ha tillägnat sig ergonomiskt riktig arbetsteknik. Dessutom ska den anställde ha goda kunskaper i städkemi, hygien, materiallära, arbetsmiljö, gruppsamverkan, ekonomi och servicekvalitet.
Målet konkretiseras i en individuell utbildningsplan för den anställde.
Följande ämnesområden ska utifrån företagets behov ligga till grund för den anställdes grundkompetens i enlighet med SRYs utbildningsmaterial. Företagen kan även använda eget likvärdigt material om så önskas.
Introduktion och utbildning
Introduktion och utbildning är en naturlig del i företagets verksamhet. De lokala parterna ska härvid överlägga och samverka i enlighet med Utvecklingsavtalet.
Som stöd för introduktion och yrkesutbildning framställer yrkesnämnden gemensamt material.
Introduktion av nyanställda
Introduktion av nya medarbetare är ett viktigt inslag i företagsintern utbildning. Varje anställd ska ges introduktion i syfte att få orientering om aktuella arbetsuppgifter, företaget, branschen, övriga anställda och fackliga organisationer.
Det av yrkesnämnden framtagna introduktionsmaterialet, alternativt likvärdigt material, kan utgöra underlag för en likvärdig introduktion inom branschens företag.
Grund- och Vidareutbildning
Med grund- och vidareutbildning avses sådan utbildning som bedrivs i företag för arbetstagare i syfte att tillvarata de anställdas kunskaper och erfarenheter samt att vidareutveckla dessa. Utbildning bör därför på kort och lång sikt syfta till att öka bl a företagets serviceutbud och de anställdas kompetens samt ge de anställda stimulans och omväxling i arbetet och därigenom bidra till lönsamhet, trygghet och sysselsättning.
Tillämpningsrekommendation
Grundutbildning av arbetstagare bör ske med det av yrkesnämnden framtagna grundutbildningsmaterialet.
Vidareutbildning. Med detta avses utbildning som inom branschen ger förutsättningar för att exempelvis få kunskaper om industriell städteknik, rengöring inom livsmedelsindustri och tillverkningsindustri.
Utbildningen kan bedrivas med det av yrkesnämnden framtagna materialet för vidareutbildning.
Parterna är här överens om att Utvecklingsavtalets förutsättningar härvidlag ska ligga som grund för företagets utveckling av de anställdas kunskaper och kompetens.
Best nr 6066 1206
Beställning av avtal: Best nr: 6606 1306
Almegas webbshop:
Frågor om innehåll:
xxx.xxxxxx.xx, Tel: 00-000 00 00