Begäran om förhandsavgörande framställd av Cour d'appel de Mons (Belgien) den 18 september 2019 –

2) I en situation som den i målet aktuella, ska kostnaderna för förlängning av krediten anses omfattas av begreppet ”konsumen- tens sammanlagda kreditkostnad”, som definieras i artikel 3 g i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/48/EG av den 23 april 2008 om konsumentkreditavtal och om upphävande av rådets direktiv 87/102/EEG, om bestämmelserna om förläng- ning av krediten ingår bland de avtalsbestämmelser och avtalsvillkor som har överenskommits mellan låntagaren och långiva- ren i kreditavtalet?

(1) EUT 2008, L 133, s. 66.

Begäran om förhandsavgörande framställd av Cour d'appel de Mons (Belgien) den 18 september 2019 –

Ryanair Ltd mot PJ (Mål C-687/19) (2019/C 399/38)

Rättegångsspråk: franska

Hänskjutande domstol

Cour d'appel de Mons

Parter i det nationella målet Klagande: Ryanair Ltd Motpart: PJ

Tolkningsfråga

Ska artikel 2.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 889/2002 av den 13 maj 2002 om ändring av rådets förordning (EG) nr 2027/97 om lufttrafikföretags skadeståndsansvar vid olyckor (1), och följaktligen artikel 17.1. i Montrealkonventionen av den 28 maj 1999 om vissa enhetliga regler för internationella lufttransporter, tolkas så, att de utgör hinder för att psykisk skada, till exem- pel posttraumatiskt stressyndrom, utgör föremål för ersättning på grundval av dessa bestämmelser?

(1) EGT L 140, 2002, s. 2.

Begäran om förhandsavgörande framställd av Conseil d’État (Belgien) den 25 september 2019 – G.M.A. mot État belge

(Mål C-710/19)

(2019/C 399/39)

Rättegångsspråk: franska

Hänskjutande domstol

Conseil d’État

Parter i det nationella målet

Klagande: G.M.A. Motpart: État belge Tolkningsfrågor

1) Ska artikel 45 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt tolkas och tillämpas så, att den medför en skyldighet för den mottagande medlemsstaten, för det första, att ge en arbetssökande en skälig frist för att informera sig om lämpliga erbjudanden om anställning och för att vidta nödvändiga åtgärder för att kunna få anställning, för det andra, att fastställa att fristen för att söka arbete inte i något fall får vara kortare än sex månader, och för det tredje, att ge den arbetssökande rätt att uppehålla sig i den mottagande medlemsstaten under denna frist, utan att vederbörande måste styrka att han har en verklig möjlighet att få en anställning?

2) Ska artiklarna 15 och 31 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier (1), artiklarna 41 och 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, samt de allmänna principerna om unionsrättens före- träde och direktivens ändamålsenliga verkan, tolkas och tillämpas så, att den mottagande medlemsstatens domstolar, inom ramen för en talan om ogiltigförklaring av ett beslut varigenom en unionsmedborgare nekas uppehållsrätt i mer än tre måna- der, är skyldiga att beakta nya omständigheter som har inträffat efter det att de nationella myndigheterna antog beslutet, när dessa omständigheter kan ändra den berörda personens situation på så sätt att dennes uppehållsrätt i den mottagande med- lemsstaten därefter inte får begränsas?

(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier och om ändring av förordning (EEG) nr 1612/68 och om upphävande av direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/CEE, 73/148/EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG (EUT L 158, 2004, s. 77).

Xxxxx xxxxx den 3 oktober 2019 – Europeiska kommissionen mot Republiken Bulgarien (Mål C-730/19)

(2019/C 399/40)

Rättegångsspråk: Bulgariska

Parter

Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: Y. Marinova och X. Manhaeve)

Svarande: Republiken Bulgarien

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att domstolen ska

— fastställa att Republiken Bulgarien har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 13.1 i direktiv 2008/50/EG (1) jämförd med bilaga XI till direktivet genom att systematiskt och varaktigt i zon BG0006 (sydostliga Bulgarien) inte iaktta

— timgränsvärdet för svaveldioxid sedan år 2007,

— dygnsgränsvärdet för svaveldioxid sedan år 2007 – med undantag för åren 2010 och 2012,

— fastställa att Republiken Bulgarien sedan den 11 juni 2010 har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 23.1 i direktiv 2008/50/EG jämförd med bilaga XV, avsnitt A, till direktivet och särskilt sin skyldighet enligt artikel 23.1 andra stycket att se till att perioden av överskridande av ovannämnda gränsvärden för svaveldioxid i zon BG0006 (sydostliga Bulgarien) hålls så kort som möjligt, och