Anbud

2013-10-16

Upphandlande organisation Upphandling

SKL Kommentus Inköpscentral AB Stödboende 2013

Xxxxx Xxxx 5814

Sista anbudsdag: 2013-10-16 23:59

Symbolförklaring:

Texten/frågan innehåller krav som måste uppfyllas Texten ingår i kvalificeringen

Frågan är viktad och ingår i delen av upphandlingen

Texten kommer att ingå i avtalet

Texten innehåller sekretessbelagd information Frågan besvaras av köparen

Anbudslämnare

Säljare:

Anbud:

Organisationsnr.:

HVB Vibor Elvander KBT AB

HVB Vibor KBT AB (13/5)

5564558020

1. Förfrågningsunderlag

1.1. Allmän orientering

1.1.1. SKL Kommentus Inköpscentral AB

SKL Kommentus Inköpscentral AB, organisationsnummer 556819-4798, (fortsättningsvis SKI) är bildat med syftet att vara inköpscentral för kommuner, landsting, regioner och deras bolag och för att genom samordnad upphandling dels ingå Ramavtal i eget namn avsedda för andra upphandlande myndigheter/enheter dels för att medverka vid en offentlig upphandling som ombud åt flera upphandlande myndigheter/enheter.

SKI genomför denna upphandling som ombud, jml 2 kap 9 a § p. 2 LOU, för de upphandlande myndigheter (i den fortsatta texten kallade kallade kommuner) som deltar i

upphandlingen. Med detta menas att kommuner som anmäler sig till att delta i upphandlingen blir ramavtalspart och är förbundna att använda ramavtalen under

ramavtalsperioden.

SKI ansvarar under ramavtalsperioden för den kommersiella avtalsförvaltningen, vilket bl.a. innebär efterannonsering, leverantörskontroll av ekonomisk stabilitet, skatter och sociala avgifter samt bevakning av tillstånd, avtalsförlängningar, indexregleringar, tolkning av ramavtalet och rådgivning vid eventuella tvister.

Kommunerna ansvarar under ramavtalsperioden själv för placeringsanalys och uppföljning av stödboendets verksamhet, såsom stödets innehåll, metoder, personal och rutiner samt andra krav som är kopplade till den tjänst som utförs.

Mer information om SKL Kommentus Inköpscentral AB finns på xxx.xxxxxxxxxxxx.xx.

1.1.2. Inbjudan att lämna anbud

SKL Kommentus Inköpscentral AB (SKI) inbjuder på uppdrag av deltagande kommuner att lämna anbud på Stödboende 2013.

1.1.3. Deltagande kommuner

Av Bilaga 01 "Deltagande kommuner" framgår vilka kommuner som deltar i upphandlingen.

Vissa kommuner kommer att börja använda ramavtalet vid en senare tidpunkt när det egna befintliga avtalet upphör. I Bilaga 01 "Deltagande kommuner" har tidpunkterna för den senare starten angivits för de kommuner det berör.

1.1.4. Upphandlingens omfattning

Upphandlingen omfattar placeringar i stödboenden för ungdomar 18 - 24 år samt barn och föräldrar i behov av tillsyn och stöd under en övergångsperiod, exempelvis i samband med utslussning från behandlingshem eller familjehem. Den placerade ska förberedas för ett självständigt liv och rustas för att klara ett eget boende i samhället. Hjälp ska ges bland annat för att komma iväg till sysselsättning eller skola, planera sin ekonomi samt få en fungerande vardag både gällande hushållsgöromål och i samhället.

Stödboendet ska vara kopplat till ett boende med någon form av kontrakt/lägenhet. Stödboendet ska bestå av lägenheter och/eller någon form av kollektivt boende.

Stöd ska finnas i boendet i form av tillgång till personal dygnet runt. Vårdgivaren ska erbjuda boende som kombineras med tillsyn, stöd och/eller pedagogiska insatser som anpassas

efter den/de placerades behov. Personligt stöd ska vid efterfrågan kunna ges varje dag. Det ska finnas telefonstöd av personal samt för akuta händelser, som behov av kontakt med fastighetsägare, brandkår med flera.

Upphandlingen omfattar fyra stycken delområden där anbudsgivaren har möjlighet att lägga anbud på en eller flera delområden. Delområdena är:

02 Stödboende för ungdomar 18-24 år behovsnivå 1 och 2 03 Stödboende för barn och föräldrar behovsnivå 1 och 2 04 Stödboende för ungdomar 18-24 år behovsnivå 3 och 4 05 Stödboende för barn och föräldrar behovsnivå 3 och 4

Med de olika behovsnivåerna avses följande:

Nivå 1 = Direkt personalstöd upp till 7 timmar per vecka samt stöd via telefon övriga dagar och tider.

Nivå 2 = Direkt personalstöd 8-15 timmar per vecka samt stöd via telefon övriga dagar och tider.

Nivå 3 = Direkt personalstöd 16-25 per vecka samt stöd via telefon övriga dagar och tider. Nivå 4 = Direkt personalstöd 26 timmar och uppåt per vecka samt stöd via telefon övriga dagar och tider.

Deltagande kommuner har för avsikt att teckna ramavtal med de anbudsgivare som efter prövning uppfyller kraven i steg 1 och steg 2 i anbudsprövningen.

1.1.5. Syfte

Syftet med upphandlingen är att tillgodose deltagande kommuners huvudsakliga behov av externa placeringar. Ramavtalen kommer att reglera samtliga villkor som avser relationen vårdgivare - kommun under ramavtalsperioden. Det betyder att de priser som lämnats gäller under ramavtalsperioden och inget utrymme för förändring av vare sig pris eller villkor kommer att göras bortsett från möjlighet till årlig indexuppräkning enligt särskilda

villkor.

1.1.6. Huvudmannaskap

Företrädare för den placerande kommunen är ytterst ansvarig för den enskilda placeringen och beslutar i alla frågor som innefattar myndighetsutövning.

1.1.7. Avgränsning av omfattning

Placeringarna som omfattas av denna upphandling utgör ett komplement till

deltagande kommuners insatser i egen regi, som således inte berörs av upphandlingen. För vårdgivare som bedriver verksamhet i en upphandlande kommuns regi gäller ej anbudet mot den kommunen.

Upphandlingen omfattar inte abonnemang på stödboende eller entreprenader. Upphandlingen omfattar inte boende som inte har stödinsatser.

Upphandlingen omfattar inte stöd efter substitutionsbehandling.

1.1.8. Volym

Deltagande kommuner har tillsammans uppskattat sitt behov av stödboende för de målgrupper denna upphandling omfattar till 37 800 vårddygn per år.

Någon garanti att erhålla viss volym ges ej.

1.1.9. Ramavtalsperiod

Ramavtalet gäller för en tidsperiod om två (2) år med möjlighet att förlänga avtalet med ett

(1) + ett (1) år, dvs. sammanlagt högst fyra (4) år. Avtalet gäller fr.o.m. dagen för avtalets tecknande.

Planerad ramavtalsstart är 2014-01-01.

SKI ska, på uppdrag av deltagande kommuner påkalla förlängning av Ramavtalet senast tre månader innan Ramavtalet löper ut. Förlängning av Ramavtalet ska vara skriftlig och undertecknad av båda parter.

Påkallar inte SKI, på uppdrag av deltagande kommuner, förlängning upphör Ramavtalet utan föregående uppsägning.

1.1.10. Avropsordning (ordning för beställning/placering)

Inom varje delområde (4st) kommer flera leverantörer att antas och rangordnas där den som lämnat det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet kommer att rangordnas högst.

Placeringar kommer i första hand att ske enligt rangordning. Beställning från tecknade ramavtal kan dock ske på annat sätt beroende på den placerande kommunens handläggares bedömning i samråd med den enskilde gällande individens behov.

Som verktyg för den individuella placeringen kommer anbudsgivarna i upphandlingen precisera sin beskrivning av verksamheten utifrån olika matchningskriterier som ställts upp i förfrågningsunderlaget såsom verksamhetens inriktning, målgrupp, boende som tar emot endast män/pojkar, endast kvinnor/flickor, både män/pojkar och kvinnor/flickor, geografisk

belägenhet.

I upphandlingarna ingår inte omförhandling av befintliga placeringsavtal.

Avropsordning: Accepterar anbudsgivaren ovanstående krav? (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.1.11. Upphandlingsförfarande

Upphandlingen genomförs genom förenklat förfarande enligt 15 kap. lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU). Förhandling kan förekomma vid förenklat förfarande. Anbud kan dock komma att antas utan föregående förhandling och det är därför av vikt att anbudsgivaren redan vid anbudsgivningen lämnar sitt bästa pris. Eventuella förhandlingar upptas på initiativ av SKI.

1.1.12. Definitioner

Nedan följer definitioner av begrepp som används i upphandlingen.

18 -24 år =

18 till och med 24 år

Anbudsgivare =

Vårdgivare som lämnar anbud.

Annat etniskt ursprung =

Om verksamheten har en särskild inriktning och särskild kompetens inom ett visst etniskt ursprung.

Stöd=

Med stöd avses stöd till olika målgrupper för vidare utslussning. De metoder/arbetssätt och särskilda förhållningssätt som stödet innebär anpassas efter olika målgrupper och individens behov. Stödet fokuserar på att den placerade ska skapa sig en plattform i samhället. Den placerade ska förberedas för ett självständigt liv och rustas för att klara ett eget boende.

Hjälp ska ges bland annat för att komma iväg till sysselsättning eller skola, planera sin ekonomi samt få en fungerande vardag både i hemmet och i samhället.

Beprövad erfarenhet =

Innebär att en åtgärd måste ha använts i flera verksamheter, där de ansvariga är eniga om åtgärdens positiva effekt.

Bokningsavgift =

Avgift för placerande kommun för tiden från det att en kommun gör en beställning av en plats och påbörjar arbetet mot inskrivning till dess att inskrivning verkligen

sker.

Endast flickor/kvinnor =

Om hela verksamheten som sådan bara arbetar med flickor/kvinnor.

Endast pojkar/män =

Om hela verksamheten som sådan bara arbetar med pojkar/män.

Genomförandeplan/behandlingsplan =

en konkretisering av vårdplanen där följande beskrivs:

1. målet med de särskilda insatser som behövs,

2. när och hur de särskilda insatserna ska genomföras,

3. när och hur genomförandeplanen/behandlingsplanen ska följas upp,

4. när och hur den unge ska kunna tillgodogöra sig åtgärder och insatser som andra huvudmän än socialnämnden ansvarar för,

5. när och hur den unges umgänge med föräldrar, vårdnadshavare och andra närstående ska ordnas,

6. när och hur den unge ska ha kontakt med socialnämnden, och

7. den unges och, i fråga om barn, hans eller hennes vårdnadshavares syn på genomförandet av det planerade stödet. SFS (2007:1316).

Handikapparkering finns =

- Handikapparkering finns intill lokalen.

- Parkeringsplats med gångväg från entrén på max 25m som är fri från hinder

- Parkering sida vid sida: minst 3,6 m bred och att det finns en plats med bredd 5 m

- Parkering längs med trottoar: minst 7 m lång. Om trottoaren är 3 m bred så anses p-platsen uppfylla kravet på en 5 m bred parkering.

Handikapptoalett finns =

- Lokalen har toalett som är tillgänglig för rörelsehindrade. De invändiga måtten är 2,2x2,2 m

- Toaletten har fungerande larm, upphöjd toalettsits och

- Enkelt uppfällbara armstöd (ingen spak inne vid väggen) draghandtag på dörrens insida, tvål, handdukar, spegel placerade så de fungerar för person i rullstol

- Dörröppningen är minst 80 cm bred

Heltidstjänst =

Antal timmar totalt per vecka genom 37 timmar ger antalet beräknade heltidstjänster.

Insats =

Stöd för vidare utslussning.

Kvalitetssystem =

Avser det som enligt lag gäller för uppföljning/styrning av verksamheten.

Kvalitetssystem avseende insatsen =

Avser system som dokumenterar, följer upp resultat och effekter av insatser och behöver ej vara kopplad till styrningen av verksamheten.

Linjär expanderad skala =

Begreppet linjär skala expanderad skala är ett systemtekniskt begrepp som syns per automatik i systemet och som i denna upphandling bara innebär att svar ska lämnas i den enhet som anvisas, exempelvis st. eller %.

Lokalkostnader =

Beräkning av lokalkostnaden ska innefatta allt som har med lokaler att göra och beräknas i avgiften, dvs även gemensamma utrymmen och ev kringkostnader så som värme, vatten.

Neuropsykiatrisk problematik =

ADHD och andra bokstavsdiagnoser, Thorettes syndrom, Asperger, autism och liknande.

Placerad person =

Klient, patient, brukare.

Psykiatriska problem =

Har en medicinsk karaktär där verksamheten delvis kretsar kring personers psykiska störningar.

Psykisk problematik =

Kan vara ett tillstånd där vederbörande ibland kan behöva professionell hjälp för ex att:

- ändra invanda föreställningar och beteenden

- lära dig att se dig själv på ett nytt sätt

- komma i kontakt med och bearbeta sina känslor

- acceptera begränsningar och se möjligheter

Spelmissbruk = Avser spel om pengar eller datorspelmissbruk.

Tillgängligt för rullstolsburna =

- En rullstolsburen person tar sig in i och kan röra sig i lokalen utan hjälp.

- Dörröppningsfunktion finns.

- Trappor saknas eller ramp finns, högst 0,5 m nivåskillnad per ramp, med lutning på 1:20=2,9 grader

- Hiss finns när lokalen har flera plan. Hissen har följande funktioner och mått: dörrautomatik, hissmått 0000x0000 mm, passagemått hissdörr >800mm, dörr på kortsidan.

Tillgängligt för rullstolsburna med assistans =

- En rullstolsburen person tar sig in i och kan röra sig i lokalen med viss hjälp.

- Max ett trappsteg på högst 10 cm

- Ramp som är längre än 5 m och lutar mer än 5 grader

- Trösklar högre än 2,5 cm men mindre än 10 cm, ingen dörröppningsfunktion.

- Dörröppningar minst 80 cm breda

- Hiss finns när lokalen har flera plan, hissmått 0000x0000 mm, passagemått hissdörr

>800mm, dörr på kortsidan

- Dörröppningar minst 84 cm breda

Tillgängligt för synskadade =

- Trappor har kontrastmarkeringar både vid övre och nedre

- Belysningen är bra och bländfri

- Väggar, dörrar och pelare eller golv har kontrastfärger, tydlig, helst taktil skyltning, hissar med våningsutrop

- Det är lätt att komma fram i lokalen.

Uppdragsgivare =

Placerande kommun, beställare.

Utslussning =

Den avslutande delen av en stödinsats där livet efter placeringen förbereds och planeras genom konkreta åtgärder som beslutas i samarbete med den placerade och i

förekommande fall familj eller andra närstående. Mål för utslussningen kan vara att individen ska klara skolgång/arbete/sysselsättning, ett så självständigt boende som möjligt, upprätthålla sociala relationer och ha en meningsfull fritid.

Verksamhet = Med en verksamhet avses en verksamhet som är belägen på en adress och med samma personalgrupp. En verksamhet kan ha flera avdelningar som är belägen på samma adress. De olika avdelningarna tillhör då samma verksamhet. En vårdgivare kan driva flera olika verksamheter med olika adresser.

Verksamhetsidé =

Verksamhetsidén är ett koncentrat av antaganden kring bästa arbetssätt och metoder för målgrupp och syfte.

Vårdplan =

Socialnämndens plan som ska tydliggöra syftet med stödet, varaktigheten av stödet och nämndens insatser för den enskilda flickan eller pojken. Vårdplanen ska också tydliggöra behov i olika avseenden, till exempel fysisk och psykisk hälsa, sociala situation och utbildning.

1.1.13. Hänvisningar till lagtexter, föreskrifter och liknande

Anbudsgivaren ska följa alla för verksamheten gällande lagar och föreskrifter samt känna till vilka av dessa som verksamheten berörs av.

I förfrågningsunderlaget hänvisas till lagtexter och föreskrifter i vissa fall och i andra fall inte. Lagtexter och föreskrifter lyfts fram i förfrågningsunderlaget för att förtydliga vissa krav, det betyder dock inte att dessa lagtexter och föreskrifter är viktigare än annan lagtext som det inte hänvisas till.

1.1.14. Frågor markerade med ett "S"

SKI har försökt förenkla för anbudsgivaren genom att i möjligaste mån formulera frågor som kräver beskrivningar på samma sätt som Socialstyrelsens gjort i sin senaste ansökningsblankett för tillståndsansökan (Se ansökningsblankett på följande sida: xxxx://xxx.xxxxxxxxxxxxxxx.xx/xxxxxxxxx/xxxxxxxxx-xxx). Dessa frågor har markerats med ett ”S”. Tanken är att ni där kan återanvända den text som ni i förekommande fall formulerat i er tillståndsansökan till Socialstyrelsen.

1.1.15. Bilagor

1) Deltagande kommuner

2) Revisorsintyg

1.2. Administrativa villkor

1.2.1. Sista anbudsdag

För sent inkommet anbud tas inte upp till prövning. Sista anbudsdag är 2013-10-16

1.2.2. Anbudets giltighetstid

Om upphandlingen blir föremål för rättslig prövning ska anbudets giltighetstid förlängas fram till dess att upphandlingskontrakt kan tecknas dock högst fyra månader efter angiven bindningstid.

Anbudet ska vara bindande till 2014-08-09

Anbudet giltighetstid: Godkänner anbudsgivaren anbudets giltighetstid till 2014-08-09 + högst 4 månader efter 2014-08-09 i händelse av överprövning? (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.2.3. Elektronisk anbudsgivning

I denna upphandling accepteras endast elektronisk anbudsgivning via upphandlingssystemet Visma TendSign. För anbudsgivare är det kostnadsfritt att använda systemet och att lämna anbud.

För tillgång till systemet krävs inloggning.

Användarnamn och lösenord erhålls genom registrering på xxxx://xxx.xxxx.xxx/xx/xxxxxxxx/ genom att klicka på länken "Lämna elektroniskt anbud". Efter genomförd registrering får användaren omedelbar tillgång till systemet.

Vid frågor eller behov av support kring användandet av systemet kontaktas Visma TendSigns support på telefon 000-00 00 000 eller e-post

xxxxxxxxxxxxxxx@xxxxx.xxx. Supporten har öppet helgfria vardagar måndag-fredag kl. 8.00

- 17.00, med undantag för dag före röd dag då den stänger kl. 15.00.

Observera att maximal storlek för uppladdning av filer är 50 megabyte. Anbudsgivare uppmanas att omedelbart kontakta Visma TendSign om problem uppstår i samband med anbudslämnande.

Om en anbudsgivare inte registrerar sig på Visma TendSigns hemsida utan hämtar förfrågningsunderlaget på annat sätt, kan SKI inte garantera att all information om upphandlingen (eventuella förtydliganden samt frågor och svar) under anbudstiden kommer anbudsgivaren tillhanda.

1.2.4. Kontaktuppgifter

SKI kommer under upphandlingens genomförande att ställa frågor och skicka tilldelningsbeslut till den person som har skickat in anbudet för anbudsgivarens räkning i upphandlingssystemet Visma Tendsign. Kontakt kan ske genom e-post, telefon och fråge- och svarsfunktionen i upphandlingssystemet Visma Tendsign.

Anbudsgivaren ansvarar för att de kontaktuppgifter som finns upplagda för den person som lagt upp uppgifter i upphandlingen är aktuella och korrekta.

Anbudsgivaren ansvarar för att denna person är tillgänglig för mottagande av information samt för att svara på frågor i upphandlingen.

Anbudsgivare ombeds kontrollera att det föreligger identitet mellan de uppgifter ni anger när ni registrerar er i upphandlingssystemet VismaTendsign och det företag som utgör anbudsgivande företag.

Kontrollera gärna att ni konsekvent anger korrekt företagsnamn (firma) och korrekt organisationsnummer på samtliga ställen där ni ombeds registrera uppgifter.

1.2.5. Situationen på anbudsdagen

Anbudsgivaren ska i sitt anbud beskriva förhållanden som är aktuella på anbudsdagen, såvida ej annat uttryckligen angivits i förfrågningsunderlaget.

1.2.6. Anbudets form och innehåll

Ett anbud per verksamhet

Den viktiga samarbetspartners inom detta avtalsområde är en enskild verksamhet. En anbudsgivare kan driva flera olika verksamheter. Avtal med samma anbudsgivare kommer att tecknas verksamhet för verksamhet då det är viktigt att kunna särskilja mellan

olika verksamheter hos en anbudsgivare. Därför måste varje verksamhet lämna ett eget anbud.

Helt eller delat anbud

Upphandlingen är indelad i fyra delområden. Anbudsgivaren kan välja att lämna anbud på en eller flera av fyra delområden. Valet av vilka delområden som anbudsgivaren väljer att lämna anbud på görs i det inledande momentet till anbudslämningen där anbudsgivaren bockar för vilka delar i upphandlingen som kommer att besvaras. Delarna i upphandlingen är kopplade till de delområdesspecifika kvalitetskriterierna i avsnitt 2,3,4,5 i förfrågningsunderlaget.

Anbudsgivarens ska också i avsnitt "Delområden" ange vilka delområden anbudet omfattar.

Upphandlingen omfattar följande delområden.

Anbud kommer att antas per delområde. Exempel 1:

Anbudsgivare A bedriver verksamhet på Stödboendet Larsfors. Larsfors utför stöd till

personer 18-24 år inom samtliga behovsnivåer 1-4), men utför inte stöd till barn och familjer. Larsfors väljer därför att lämna anbud på delområde 02 Stödboende för ungdomar 18-24 år behovsnivå 1 och 2 och 04 Stödboende för ungdomar 18-24 år behovsnivå 3 och 4 samt besvarar de frågor som är specifika för de två valda delområdena.

Anbudsgivaren avstår från att besvara frågor som är specifika för delområde 03 och 05 som berör stödboende för barn och föräldrar.

1.2.7. Krav på avlämnande av anbud

Det är ytterst viktigt att anbudet innehåller samtliga efterfrågade uppgifter. Möjligheterna att efter anbudstidens utgång inhämta eller inkomma med kompletterande uppgifter och/eller handlingar är begränsade.

Anbudssvar på frågor och krav ska endast lämnas i anvisade platser i Visma Tendsign. I de fall en bilaga efterfrågas ska anbudsgivaren i anvisad fritextruta hänvisa till bilagans namn, och eventuellt bilagenummer. Bilagor ska bifogas elektroniskt som fil i Tendsign.

Vid utvärdering av anbud kommer information som inte efterfrågats i förfrågningsunderlaget och som bifogats anbudet inte att beaktas.

Hänvisningar till information utanför anbudet, t. ex. länkar till webbsidor, får endast förekomma i de fall detta uttryckligen tillåts/ anges.

Den information som lämnas i anbudet kommer användas av handläggaren vid placering. Det

är därför särskilt viktigt att vårdgivaren beskriver sin verksamhet noggrant men ändå kortfattat i anbudet så att innehållet blir tydligt och läsvänligt och inte ersätter efterfrågade beskrivningar med hänvisningar till andra beskrivningar gjorda i anbudet med exempelvis "se ovan".

Intill förvalsfrågor (JA/NEJ) finns ofta ett kommentarfält. Där det är särskilt angivet är det obligatoriskt att kommentera svaret i kommentarfältet. För övriga förvalsfrågor har anbudsgivaren möjlighet att lämna kommentarer.

Samtliga frågor ställda i förfrågningsunderlaget ska besvaras. Vissa frågor i förfrågningsunderlaget är dock specifika och är riktade till en viss typ av verksamhet med exempelvis en särskild inriktning. Detta framgår av frågan. Anbudsgivare vars anbud omfattar en verksamhet som inte berörs av frågan kan besvara frågan genom att skriva "Ej aktuellt" i fritextfältet.

1.2.8. Förtydliganden eller kompletteringar av förfrågningsunderlaget

Om förfrågningsunderlaget upplevs som otydligt eller om några av de ställda kraven är orimliga, onormalt kostnadsdrivande eller konkurrensbegränsande i något avseende är det viktigt att SKI kontaktas på ett så tidigt stadium som möjligt så att missförstånd kan undvikas.

Eventuella förtydliganden eller kompletteringar lämnas alltid genom Visma Tendsigns anbudstjänst. Anbudsgivaren ansvarar själv för att hålla sig uppdaterad. Begäran om förtydligande eller komplettering av förfrågningsunderlaget ska vara ställda genom Visma Tendsigns anbudstjänst.

Sista dag att inkomma med frågor är nio (9) dagar före sista anbudsdag. Om frågor inkommer senare än 9 dagar före sista anbudsdag garanteras inte att frågan besvaras. Detta på grund av att SKI av likabehandlingsskäl är förhindrat att lämna tillkommande information i slutet av anbudstiden.

Endast frågor avseende förfrågningsunderlaget besvaras.

1.2.9. Information för urvalssökning

För att underlätta sökning efter vårdgivare och individualisera insatsen enligt socialtjänstlagens krav ombeds anbudsgivaren i avsnittet "Information om verksamheten och urvalssökning" att fylla i de urvalskriterier som passar in på anbudsgivarens verksamhet idag.

En verksamhet inom socialtjänstens område måste kontinuerligt utvecklas. Detta innebär att det under ramavtalsperioden kommer att ske förändringar vad gäller sökbegrepp för verksamheten som anbudsgivaren angivit i avsnitt "Information om verksamheten och urvalssökning", till exempel vid ändrat tillstånd eller en förfining av målgrupper.

Delområden, pris samt typ av uppdrag och rangordning inom detta kan inte ändras under ramavtalsperioden.

1.2.10. Originalhandlingar

Undertecknade intyg och handlingar som begärs in i denna upphandling ska skannas in och laddas upp med anbudet. Om anbudsgivaren själv inte förfogar över en skanner, finns det flera företag som kan vara behjälpliga med denna tjänst. SKI förbehåller sig rätten att under utvärderingsperioden vid behov begära att dessa handlingar även lämnas för påseende in i original.

Originalhandlingar: Accepterar anbudsgivaren ovanstående krav? (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.2.11. Språk

Anbud ska vara skrivet på svenska. Undantag får göras för tekniska beskrivningar, förkortningar, intyg eller dylika handlingar. Anbudsgivaren ska på begäran av SKI ombesörja och bekosta översättning av handlingar från annat språk till svenska.

1.2.12. Ersättning för upprättande av anbud

Ersättning medges ej för upprättande av anbud.

1.2.13. Anbudsöppning

Anbudsöppning sker på SKL Kommentus Inköpscentral AB, Xxxxxxxxxx 00, 000 00 Xxxxxxxxx. Anbudsöppningen är inte offentlig. Om anbudsgivaren begär, kommer en representant utsedd av Stockholms Handelskammare att på Anbudsgivarens bekostnad närvara vid anbudsöppningen.

Anbuden kommer att öppnas 2013-10-17

1.2.14. Anbudsprövning

Anbudsprövning kommer att ske i tre steg:

Steg 1 - Kvalificering: Vid det första steget prövas om anbudet är korrekt inlämnat, om anbudet uppfyller förfrågningsunderlagets administrativa krav i avsnitt "Administrativa villkor".

Anbud som är korrekt inlämnade och kompletta genomgår därefter en prövning av om anbudsgivaren uppfyller ställda kvalificeringskrav, dvs. krav på Leverantören, ställda i avsnitt "Krav på Leverantören". Dessa är angivna som ska-krav. Ett ska-krav kan bara vara "uppfyllt" eller "ej uppfyllt".

Kraven som prövas i steg 1 är gemensamma för samtliga delområden. Endast de anbud som uppfyller samtliga krav och godkänns i steg 1 går vidare till steg 2 och

Steg 2 - Prövning av krav på tjänsten: Vid det andra steget prövas om anbudet uppfyller ska-krav kopplade till upphandlingsföremålet (Stödboende). Kraven som prövas i steg 2 återfinns i förfrågningsunderlagets avsnitt "Kravspecifikation".

Prövning av om ett anbud klarar kraven sker utifrån anbudsgivarens svar i kravspecifikationen samt verifiering av uppgifter som efterfrågas i kravspecifikationen.

Ett ska-krav kan vara "uppfyllt" eller "ej uppfyllt". Endast de anbud som bedöms uppfylla samtliga krav, både de gemensamma och specifika, i kravspecifikationen går vidare till steg 3, anbudsutvärdering.

Steg 3 - Utvärdering: I steg 3 utvärderas anbuden som uppfyllt kraven i steg 1 och steg 2 enligt principen "ekonomiskt mest fördelaktiga anbud". Varje delområde utvärderas separat. Läs mer om utvärderingsmodellen i avsnitt

"Utvärderingskriterier".

Bedömningen av åtaganden och beskrivningar beträffande kvalitetskriterierna kommer att genomföras av sakkunnig konsult med lång erfarenhet inom området.

1.2.15. Antagande av anbud

Deltagande kommuner kommer inom varje delområde att anta de ekonomiskt mest fördelaktiga anbuden.

Anbud kan komma att antas helt eller delvis. Ett anbud kan antas inom ett eller flera delområde/n.

Antagna anbud kommer att rangordnas efter den jämförelsesumma som anbudet erhållit efter utvärderingen för respektive delområde.

1.2.16. Tilldelningsbesked

Meddelande om tilldelningsbeslut kommer att skickas ut med e-post till den e-postadress som registrerats i TendSign i samband med anbudsinlämningen.

Tilldelningsbeslutet utgör inte en accept i avtalsrättslig mening. Bindande avtal uppkommer först när båda parter skriftligen undertecknat Ramavtalet.

Upphandlingen är avslutad först när Ramavtal undertecknats eller upphandlingen avslutats på annat sätt. Ramavtal kan tecknas tidigast då tio (10) dagar förflutit från det att underrättelse om tilldelning skickades ut till anbudsgivarna.

1.2.17. Behandling av personuppgifter

Personuppgifter är all slags information som direkt eller indirekt kan kopplas till en fysisk person. Exempel på personuppgifter är namn, personnummer, postadress och e-postadress. I personuppgiftslagen (1998:204) finns regler för hur personuppgifter får behandlas.

SKI är personuppgiftsansvarig för de uppgifter, t.ex. namn på kontaktpersoner,

e-postadresser, som lämnas dels i samband med anbudsgivning, dels vid eventuellt tecknande av ramavtal mellan leverantören och SKI. Behandlingen av de aktuella personuppgifterna är nödvändig för att kunna fullgöra ingångna ramavtal. Personuppgifterna kommer att användas för att föra kund- och leverantörsregister i syfte att informera, administrera och möjliggöra avrop på ramavtalen samt skicka fakturor avseende den administrativa ersättning som tas ut av SKI.

En registrerad person har rätt att när som helst begära information från SKI beträffande vilka personuppgifter som finns registrerade om personen. En sådan begäran ska vara skriftlig och egenhändigt undertecknad och skickas till:

SKL Kommentus Inköpscentral AB Xxxxxxxxxx 00

117 99 Stockholm

1.2.18. Sekretess

Enligt offentlighets- och sekretesslagen råder absolut anbudssekretess tills dess

att tilldelningsbeslut fattats av den upphandlande myndigheten. Efter tilldelningsbeslutet kan uppgifter anbud även i fortsättningen omfattas av sekretess, så kallad kommersiell sekretess. Sekretessprövningen sker i samband med att någon begär ut handlingar från den upphandlande myndigheten.

Anbudsgivare som önskar att vissa uppgifter inte ska lämnas ut till annan, bör i anbudet

precisera vilka uppgifter i anbudet sekretess begärs för och beskriva på vilket sätt det kan innebära skada för anbudsgivaren om uppgifterna lämnas ut.

SKI vill dock betona att i samband med att tilldelningsbeslutet distribueras kan vissa uppgifter ur anbudet som är relaterade till krav och tilldelningskriterier komma att offentliggöras (t.ex. prisuppgifter).

Om sekretess inte begärs - svara NEJ på frågan.

Om sekretess begärs - svara JA på frågan. I fritextfältet intill frågan preciseras för vilka delar av anbudet som sekretess begärs, och beskrivning om vilken skada som kan uppstå om uppgiften lämnas ut.

Enligt offentlighets- och sekretesslagen måste den upphandlande myndigheten självständigt genomföra en sekretessprövning varje gång en allmän handling begärs utlämnad. Detta innebär att anbudsgivarens begäran om sekretess inte är en garanti för att uppgiften slutligen omfattas av sekretess.

Sekretess: Begär anbudsgivaren sekretess på hela eller delar av sitt anbud? (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

1.2.19. Avrundning och angivna värden

Alla värden som anges i anbudet ska bestå av två decimaler.

Om de skulle bestå av fler decimaler kommer avrundning att ske på följande sätt:

Avrundningen kommer att ske nedåt om den första strukna siffran är mindre än 5. Avrundningen kommer att ske uppåt om den första strukna siffran är större än eller lika med 5.

1.2.20. Reservationer accepteras ej

I anbudet ska inget så kallat sidoanbud förekomma. Skrivningar i anbudet som omfattar reservationer mot villkor i förfrågningsunderlaget accepteras inte.

1.2.21. Ramavtal

Ramavtalet kommer att baseras på innehållet i detta förfrågningsunderlag med bilagor och anbudsgivarens anbud. Ramavtalet innehåller detaljerade villkor avseende SKI:s administrativa ersättning. Ersättningen till SKI avser genomförande av upphandlingen samt avtalsförvaltning, marknadsföring av avtalet, administrativ service, information m.m.

Administrativ ersättning utgår med 1,5 % av den fakturerade summan exklusive mervärdesskatt. Ersättningen ska utbetalas månadsvis om inte parterna överenskommer om annan period och baseras på Ramavtalsleverantörens försäljning på Ramavtalet, se avsnitt Kommersiella villkor för Ramavtalet, för ytterligare information.

Ramavtal: Accepterar anbudsgivaren ovanstående krav? (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.2.22. Publicering av ramavtal och information i anbud

Deltagande kommuner kommer under ramavtalsperioden på olika sätt (avtalsdatabaser, excelfiler m.m.) att tillgängliggöra information om ramavtalen och information från anbuden för handläggare vid placering eller för personer med ansvar för uppföljning av ramavtalet.

För att inte begränsa kommunernas möjlighet att sprida information om ramavtalen förbehåller sig SKI och deltagande kommuner rätten att offentliggöra viss information i anbuden för publicering i exempelvis SKI:s avtalsdatabas och andra på marknaden tillgängliga avtalsdatabaser såsom Skandinavisk Sjukvårdsinformation eller HVB-Guiden.

Information som kommer att offentliggöras är:

–Info om verksamheten, svaren på frågorna i punkt 1.6.2

–Avtal

–Urvalsalternativ för matchning

–Pris

Publicering av ramavtal och information i anbud : Accepterar anbudsgivaren ovanstående krav? (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.3. Delområden

1.3.1. Delområden

Markera nedan vilken/vilka delområden ni lämnar anbud på:

02 Stödboende för ungdomar 18-24 år behovsnivå 1 och 2 (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

03 Stödboende för barn och föräldrar behovsnivå 1 och 2 (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

04 Stödboende för ungdomar 18-24 år behovsnivå 3 och 4 (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

05 Stödboende för barn och föräldrar behovsnivå 3 och 4 (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.4. Information om verksamheten och urvalssökning - ingår inte i utvärderingen men ska besvaras

1.4.1. Information

Uppgifterna som begärs in nedan, kommer inte att ingå i utvärderingen men ska besvaras.

När ramavtal tecknats kommer information om anbudsgivarna vara tillgänglig för handläggare i de placerande kommunerna för att de ska kunna genomföra matchning mot individens behov i samband med placering. Anbudsgivare ska besvara de efterfrågade uppgifterna nedan för att de ska finnas tillgängliga för handläggarna vid placering samt för att SKI och deltagande kommuner ska kunna administrera ramavtalen rationellt.

Anbudsgivarens namn: (Fritextsvar)

1.4.2. Information om anbudsgivaren

HVB Vibor KBT AB

Organisationsnummer: (Fritextsvar)

556455-8020

Kontaktperson och e-postadress dit förfrågningar av administrativ art kan ställas under ramavtalsperioden på central nivå. (Fritextsvar)

Xxxxxxxxx Xxxxx xxxxxxxxx.xxxxx@xxxxx.xx

Kontaktperson och e-postadress dit förfrågningar om verksamheten kan ställas under ramavtalsperioden på central nivå. (Fritextsvar)

Xxxxxxxxx Xxxxx xxxxxxxxx.xxxxx@xxxxx.xx

Placeringsansvarig (namn, telefonnummer, e-postadress) (Fritextsvar)

Xxx Xxxxxxxx o70-820 16 12

xxx.xxxxxxxx@xxxxx.xx

Verksamhetens namn: (Fritextsvar)

1.4.3. Uppgifter om verksamheten

Vibor Öppenvård

Besöksadress: (Fritextsvar)

Ekeby Bruk, ingång A 14 752 75 Uppsala

Postadress: (Fritextsvar)

Ekeby Bruk, ingång A 1 752 75 Uppsala

Län (Namn, ej bokstavskombination): (Fritextsvar)

Uppsala län

Kommun: (Fritextsvar)

Uppsala län

Telefonnummer där verksamheten kan nås dygnet runt: (Fritextsvar)

070-792 26 92 (jour)

000-000 00 00 (bakjour)

Fax: (Fritextsvar)

000-00 00 00

E-postadress: (Fritextsvar)

xxxx@xxxxx.xx

Webbplats: (Fritextsvar)

xxx.xxxxx.xx

Platsantal: (Linjär skala)

Enhet: st

Expanderad skala

Svar:

20,00 st

Föreståndare (namn, telefonnummer och e-postadress): (Fritextsvar)

Xxxxx Xxxxxx 000-000 00 00

xxxxx.xxxxxx@xxxxx.xx

Biträdande föreståndare (namn, telefonnummer och e-postadress): (Fritextsvar)

Xxx Xxxxxxxx

070-812 16 12

xxx.xxxxxxxx@xxxxx.xx

Kontaktperson och e-postadress dit förfrågningar av administrativ art kan ställas under ramavtalsperioden på verksamhetsnivå. (Fritextsvar)

Xxxxxxxxx Xxxxx xxxxxxxxx.xxxxx@xxxxx.xx

Om verksamheten bedrivs i ett annat land, ange vilket? (Fritextsvar)

Ej aktuellt

1.4.4. Information för urvalssökning

Anbudsgivaren ska nedan kryssa för de alternativ som passar den verksamhet anbudet omfattar. De alternativ som presenteras nedan är de urvalsalternativ som kommer att användas av handläggarna för matchning vid placering.

S Beskriv utförligt den målgrupp/problematik som verksamheten kommer att vara avsedd för (Fritextsvar)

1.4.5. Målgrupp

Målgruppen i Vibor Öppenvård är ungdomar och vuxna från 17 år och uppåt. Det är:

- personer eller mindre familjer med behov av ett boende med dagligt stöd och färdighetsträning

- personer som har vistats på HVB eller motsvarande och som behöver stärkas och träna på eget boende innan det är dags att bo och leva på egen hand.

- personer som har det svårt i sin nuvarande miljö, där ett eget boende med stöd kan vara ett alternativ till familj eller institutionsplacering

- personer eller familjer som har behov av ett skyddat boende och kulturkompetens för att arbeta med t.ex. hedersproblematik m.m.

Vibor har lång erfarenhet av och kompetens för att arbeta med ungdomar med sociala och/eller neuropsykiatriska funktionshinder vilket är målgruppen för de ungdomar som bor vid vår HVB-verksamhet. Vår HVB-verksamhet är inte föremål för denna upphandling men den har tre utslussplatser som införlivats i vår Öppenvårdsverksamhet. Föreståndaren för vårt HVB och tillika VD för hela företaget Vibor, har mer än 20 års erfarenhet av att arbeta med denna målgrupp. Även verksamhetsansvarig för Xxxxx Xxxxxxxxx har många års erfarenhet (15 år) av målgruppen från neuropsykiatriska och rättspsykiatriska enheter inom Uppsala läns landsting.

De som placeras hos oss har behov av stöd med:

- att lära sig vad som ligger i ansvaret med att bo i eget boende och ta ansvar för sig själv och hålla en hushållsbudget

- att lära sig sköta hushållssysslor som matlagning, städ, tvätt, egen hygien

- att skaffa sig goda sömnvanor, inspireras till och att hitta rätt fysisk aktivitet samt att hantera stress och vägar till avslappning

- att få stöd med att hitta rätt utbildning eller vägar ut till arbetslivet

- att skapa sig en meningsfull fritidssysselsättning

- att hitta realistiska och meningsfulla mål i livet och äga de redskap som krävs för att uppnå dessa

- att få detta stöd med ovanstående insatser och andra integrationsinsatser på sitt modersmål

- att lära sig gränssätta och/eller ge sina barn rätt omsorg (gäller mindre familjer)

Ange platsantal för män/pojkar (Linjär skala)

Enhet: st

Expanderad skala

Svar:

Mot bakgrund av att Vibor Öppenvårds verksamhet endast bedrivs i lägenheter i vanliga flerfamiljshus på olika platser i centrala Uppsala finns det inget som begänsar företagets möjligheter att variera mellan att ta emot flickor eller pojkar till dessa boenden.

20,00 st

Ange platsantal för kvinnor/flickor (Linjär skala)

Enhet: st

Expanderad skala

Svar:

20,00 st

Ange platsantal för båda könen (Linjär skala)

Enhet: st Expanderad skala

Svar:

20,00 st

Ange nedre åldersgräns för dem som verksamheten riktar sig till (Linjär skala)

Enhet: år

Expanderad skala

Svar:

17,00 år

Ange övre åldersgräns som verksamheten riktar sig till (Linjär skala)

Enhet: år

Expanderad skala

Svar:

99,00 år

Ange genomsnittsålder på de som var placerade i verksamheten under 2012 (Linjär skala)

Enhet: år

Svar:

18,55 år

Ange om ni emot föräldrar med barn (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Vibor öppenvård har lägenheter som är lämpliga för mindre familjer (2 rum och kök)

1.4.6. Inriktning

För att kryssa JA måste ni arbeta just med det ni kryssar för.

Missbruksproblematik (Ja/Nej svar)

Svar:

Nej

Kriminalitetsproblematik (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

Psykosocial/Psykisk problematik (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Psykosocial/neuropsykiatrisk problematik (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Dubbeldiagnos/samsjuklighet (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Psykiska funktionsnedsättningar (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Psykosocial problematik (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Övergreppsproblematik (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Enbart pojkar/män - SE DEFINITION I AVSNITT DEFINITIONER (Ja/Nej svar)

1.4.7. Särskilda förutsättningar

Svar: Nej

Enbart flickor/kvinnor SE DEFINITION I AVSNITT DEFINITIONER (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

Båda könen (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Annat etniskt ursprung (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Vibor Öppenvård har en särskild verksamhetsgren, Integration & Stöd, som har speciell inriktning på att möta och stödja xxxxxxxx med olika etniska ursprung och nationaliteter för att säkerställa att insatserna görs av xxxxxxxx med särskild språkkompetens, kulturkompetens och med ett inslag av integrationsstöd som komplement till det övriga stödet som erbjuds inom Vibor Öppenvård.

Gravida (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Skyddsbehov/hedersrelaterat våld (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Särskild trosuppfattning (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Särskild språkkompetens (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Tar emot par (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Tar emot personer med hiv-smitta (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

Innehåller verksamheten någon särskild sysselsättning= Om JA beskriv denna och ange om den bedrivs inom verksamheten eller utanför i fritextrutan intill frågan (jfr med utvärderingskriterier) (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Vibor har en sysselsättningsverksamhet, Portalen, som bedrivs i vår egen regi enbart i syfte att erbjuda en kvalitativ sysselsättning för våra placerade. Den är alltså en integrerard del av all vår verksamhet, både för vårt HVB men också för Öppenvården som är föremål för denna upphandling. Portalen drevs tidigare i Uppsala kommuns regi och är en väl inarbetad verksamhet med gott renommé och med personal som har lång erfarenhet av att arbeta med stöd och hjälp för ungdomar med särskilda behov. Här kan de unga lära sig bland annat möbelsnickeri men även delta i andra byggprojekt och renoveringsarbeten. Här finns också möjlighet att anordna sommarjobb och verksamheten kan också vara behjälplig ungdomarna i att söka praktik- eller lärlingsplats.

Avtal med Kriminalvården (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

Avtal med Regionen/Landsting (för dubbeldiagnos/samsjuklighet) Om JA, ange vilket landsting och när avtalet avtalet upphör i fritextrutan intill frågan. (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

Alkoholmissbruk (Ja/Nej svar)

1.4.8. Målgrupp missbruk

Svar:

Ej aktuellt

Nej

Blandmissbruk (Ja/Nej svar)

Svar:

Ej aktuellt

Nej

Narkotikamissbruk (Ja/Nej svar)

Svar:

Ej aktuellt

Nej

Spelmissbruk SE DEFINITION AVSNITT DEFINITIONER (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Ange kommunikationsmöjligheter till och från verksamheten: (Fritextsvar)

1.4.9. Allmän information om verksamheten

Alla Vibors lägenheter ligger inom Uppsalas stadskärna med goda kommunikationer. En del av våra boende ligger även på bekvämt gångavstånd från Uppsala Resecentrum.

Ombesörjer och bekostar ni hämtning och lämning av handläggare och anhöriga från/till allmänna kommunikationer? (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Har ni utrustning för videokonferenser? (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

Vibor har för närbarande inte denna utrustning men ser mycket positivt på att använda denna teknik för god och smidig kommunikation. Vibor åtar sig därför att insförskaffa nödvändig utrustning om uppdraggivaren inom ramen för denna upphandling så kräver.

Tillgänglighet för rullstolsburna? SE DEFINITION I AVSNITT DEFINITIONER (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

Tillgänglighet för rullstolsburna med assistans? SE DEFINITION I AVSNITT DEFINITIONER (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

Handikapparkering finns? SE DEFINITION I AVSNITT DEFINITIONER (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Parkeringarna är inte direkt avsedda för handikappade men Vibor har tillgång till parkering i direkt anslutning till alla våra lägenheter där tex. vår stödpersonal parkerar när de besöker de placerade.

Handikapptoalett finns? SE DEFINITION I AVSNITT DEFINITIONER (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

Tillgänglighet för synskadade? (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

God miljö för hörselskadade? (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Tillåtet för djur att vistas i lokalen? (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

Rökning tillåten utomhus inom vårdgivarens tomt? (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Vibor Öppenvårds lägenheter är enskilda lägenheter i vanliga flerfamiljshus på olka platser i Uppsala. Det är därmed bostadsrättsföreningarna i aktuell fastigheter som sätter upp regler för hur utomhusmiljön i direkt anslutning till gastigheten används.

Rökning tillåten inomhus? (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

Rökning tillåten i eget rum? (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

1.4.10. Bemanning

Högre vårdtyngd kräver högre bemanning. Som skäl till viss bemanning ska vårdgivaren lämna en egen skattning på vilken vårdtyngd verksamheten riktar in sig på för de tre områdena nedan, riskbeteende, skyddsbehov och intensitet i stödet. Anbudsgivaren ska ange vårdtyngden utifrån en femgradig skala där 1 är lägst och 5 högst och

beskriva verksamhetens bemanning och motivera den utifrån angiven nivå inom respektive tre områdena.

Riskbeteende: 1-5 - Ange nivå och beskriv er bemanning och motivera den utifrån angiven nivå i fritextrutan intill frågan. (Linjär skala)

Enhet:

Svar:

Vibors Öppenvårds stödboendeverksamhet är inte inriktad på arbete med missbruk och/eller kriminalitet vilket vi bedömer som en orsaksfaktor till att vårdtyngden vid inte är särskilt hög avseende riskbeteende och skyddsbehov. Det förekommer i vissa fall att den placerade behöver skyddat boende vilket ökar vårdtyngd avseende skyddsbehov. I de fall då den placerade visar upp ett visst normbrytande beteende (såsom drogproblematik eller kriminalitet) men som inte är huvudorsaken till placeringen läggs fokus i stödet på att arbeta med den egentliga problematiken (till vilken det normbrytande beteendet bedöms vara markörer).

Genom att arbeta med att förstärka underskottsbeteenden kan vi ”släcka ut” det oönskade överskottsbeteendet.

2,00

Skyddsbehov: 1- 5 - Ange nivå och beskriv er bemanning och motivera den utifrån angiven nivå i fritextrutan intill frågan (Linjär skala)

Enhet:

Svar:

Genom att arbeta med att förstärka underskottsbeteenden kan vi ”släcka ut” det oönskade överskottsbeteendet.

1,00

Stödintensitet: 1-5 - Ange nivå och beskriv er bemanning och motivera den utifrån angiven nivå i fritextrutan intill frågan (Linjär skala)

Enhet:

Svar:

Det stöd som Xxxxx Xxxxxxxxx erbjuder de placerade kan variera stort utifrån behovet i varje enskilt uppdrag och i vilket stadium av utsluss den aktuella individen befinner sig i. Vibors ambition är att ge den enskilde en så bra och komplett plattform som möjligt till ett självständigt liv vilket innebär ett flertal olika kvalitativa insatser. Det rör sig om sysselsättningsverksamhet, övningskörning och hälsocoachning. Vid behov tar vi även in extra personal (lärarstudenter) för att stätta ungdomarna i skolarbetet. För närvarande har Xxxxxx stödboende 9 placerade ungdomar och bemanningen är avpassad utefter den

beläggningsgraden. Bemanningen hos Xxxxx Xxxxxxxxx omfattar 08.00 – 22.00 måndag till fredag och 09.00

– 22.00 lördag och söndag. Måndag till torsdag är bemanningen två boendestödjare (utom mellan 08.00 –

09.00 och 21.00 och 22.00) och två personal vid vår sysselsättningsverksamhet som även hjälper till med till exempel övningskörning. På fredagar mellan 08.00 och 16.00 är bemanningen en boendestödjare och två personal vid sysselsättningsverksamheten. Mellan fredag 16.00 och framtill 22.00 på söndag är

4,00

bemanningen en boendestödjare. Vibor har även timvikarier som kan kallas in för att täcka upp vid sjukdom eller vid extra behov av personalförstärkning.

1.5. Krav på Leverantören

1.5.1. Krav på Leverantören

I detta avsnitt anges de krav som ställs på anbudsgivarens kompetens och erfarenhet, kapacitet samt ekonomiska och finansiella ställning. Vidare anges de bevis m.m. som anbudsgivaren ska bifoga och redovisa i sitt anbud för att styrka att de angivna kraven uppfylls.

För att en anbudsgivare ska vara kvalificerad måste de krav som redovisas i detta avsnitt vara uppfyllda.

1.5.2. Obligatoriska uteslutningsgrunder

Enligt 10 kap. 1 § LOU ska en upphandlande myndighet utesluta en leverantör från att delta i en offentlig upphandling om myndigheten får kännedom om att leverantören enligt laga kraft vunnen dom är dömd för sådan brottslighet som innefattar:

1. deltagande i organiserad brottslighet,

2. bestickning,

3. bedrägeri,

4. penningtvätt

Är leverantören en juridisk person, ska leverantören uteslutas om en företrädare för den juridiska personen har dömts för brottet. Om en anbudsgivare anlitar underleverantörer ansvarar anbudsgivaren för att underleverantörerna är fri från hinder enligt 10 kap. 1 §.

Underleverantörer som ej uppfyller kraven utesluts från anbudsgivarens anbud.

Bekräftelse på att anbudsgivare och underleverantör är fri från hinder att delta i upphandlingen jämlikt 10 kap 1 § LOU. (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.5.3. Frivilliga uteslutningsgrunder

Enligt 10 kap. 2 § LOU kan en leverantör uteslutas från deltagande i upphandling om denne:

1. är i konkurs eller likvidation, är under tvångsförvaltning eller är föremål för ackord eller tills vidare har inställt sina betalningar eller är underkastad näringsförbud,

2. är föremål för ansökan om konkurs, tvångslikvidation, tvångsförvaltning, ackord eller annat liknande förfarande,

3. genom lagakraftvunnen dom är dömd för brott avseende yrkesutövningen,

4. har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen och den upphandlande myndigheten kan visa detta,

5. inte har fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatt i det egna landet eller i det land där upphandlingen sker eller,

6. i något väsentligt hänseende har låtit bli att lämna begärda upplysningar eller lämnat felaktiga upplysningar som begärts med stöd av bestämmelserna i 10 eller 11 kap.

Är leverantören en juridisk person, får leverantören uteslutas om en företrädare för den juridiska personen har dömts för brott som avses i första stycket 3 eller gjort sig skyldig till

sådant fel som avse i första stycket 4. Om en Anbudsgivare anlitar underleverantörer ansvarar anbudsgivaren för att underleverantörerna är fri från hinder enligt 10 kap. 2

§.

Underleverantörer som ej uppfyller kraven utesluts från anbudsgivarens anbud.

Bekräftelse på att anbudsgivare och underleverantör är fri från hinder att delta i upphandlingen jämlikt 10 kap 2 § LOU. (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.5.4. Skatt, socialförsäkringsavgifter

Anbudsgivaren ska ha fullgjort sina skyldigheter avseende inbetalning av socialförsäkringsavgifter och skatter samt vara registrerade för F-skatt. Denna skyldighet omfattar även eventuella underleverantörer. Som en del av leverantörsprövningen kommer SKI att kontrollera att anbudsgivaren uppfyller lagenligt ställda krav avseende inbetalning av socialförsäkringsavgifter och skatter. Kontrollen görs hos Skatteverket. I det fall det inte är möjligt för SKI att få tillgång till de aktuella uppgifterna ska anbudsgivaren när SKI så begär vara beredd att tillhandahålla dessa uppgifter.

Anbudsgivaren ansvarar för att eventuella underleverantörer uppfyller ställda krav avseende inbetalning av socialförsäkringsavgifter och skatter.

För utländska anbudsgivare ska bevis som visar att företaget inte har restförda skulder avseende socialförsäkringsavgifter och skatter i det egna landet bifogas anbudet.

Skatt, socialförsäkringsavgifter: Bekräftelse på att kravet uppfylls. (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

För utländska anbudsgivare: Har bevis bifogats anbudet? (Fasta svarsalternativ)

Svar: NEJ, anbudsgivaren är ett svenskt företag

1.5.5. Uppföljning skatt, socialförsäkringsavgifter

Samarbete med Skatteverket

SKI samarbetar med Skatteverket och kommer kontinuerligt att följa upp att anbudsgivaren uppfyller ställda krav på skatt, socialförsäkringsavgifter samt registrering för F-skatt under ramavtalsperioden.

Syftet med samarbetet är i första hand att kontrollera svenska juridiska och fysiska personers skatteekonomi vid upphandling och/eller ramavtalsuppföljning.

Kontrollen kan ske under upphandlingsskedet före beslut samt löpande under ramavtalsperioden. Skatteverket lämnar upplysningar om begärd juridisk eller fysisk person bl. a. i form av uppgifter om:

• Momsregistrering och registrering som arbetsgivare

• F-skatt, FA-skatt eller A-skatt

• redovisade arbetsgivaravgifter för arbetsgivare/egenavgifter för näringsidkare, enskild firma

• eventuella skulder hos Kronofogdemyndigheten för svenska skatter och avgifter

• eventuella underskott på skattekontot

Underleverantör som vid uppföljning av ramavtalet visar sig inte uppfylla ställda krav

på skatter och socialförsäkringsavgifter utesluts från ramavtalet

1.5.6. Krav på registrering

Anbudsgivaren ska bedriva näringsverksamhet och ska uppfylla lagenligt ställda krav på registrering i aktiebolags- eller handelsbolagsregister eller liknande register som gäller för anbudsgivaren och som förs i det land där anbudsgivarens verksamhet är etablerad. Denna skyldighet omfattar även underleverantörer. SKI kommer att kontrollera anbudsgivarens bolagsregistrering genom att inhämta uppgifter från affärs- och kreditupplysningsföretaget Creditsafe. I det fall det inte är möjligt för SKI att få tillgång till de aktuella uppgifterna ska anbudsgivaren när SKI så begär vara beredd att tillhandahålla dessa uppgifter.

För utländska anbudsgivare ska bevis som visar att företaget är registrerat i aktiebolags- eller handelbolagsregister eller liknande register som gäller i det egna landet bifogas anbudet.

Anbudsgivaren och underleverantörer ska vara registrerade som arbetsgivare.

Underleverantör som vid uppföljning av ramavtalet visar sig inte uppfylla ställda krav på registrering utesluts från ramavtalet.

Krav på registrering: Bekräftelse på att kravet uppfylls. (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Uppfylls kraven på registrering som arbetsgivare? (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

För utländska anbudsgivare: Har bevis bifogats anbudet? (Fasta svarsalternativ)

Svar: NEJ, anbudsgivaren är ett svenskt företag

1.5.7. Ekonomisk ställning och finansiell stabilitet

Krav på ekonomisk stabilitet och finansiell ställning:

Anbudsgivaren ska ha sådan ekonomisk stabilitet och finansiell ställning att denne kan upprätthålla ett långsiktigt avtal. Detta gäller också eventuella underleverantörer. Underlag för bedömningen av anbudsgivarens ekonomiska stabilitet och finansiella ställning är utdrag ur affärs- och kreditupplysningsföretaget Creditsafes register. SKI kommer att inhämta utdrag från Creditsafe. Utdraget ska visa att anbudsgivaren minst är "kreditvärdig" enligt Creditsafes femgradiga skala.

Ratingintervall och beskrivning enligt CreditSafe 80 - 100 Mycket god kreditvärdighet

60 - 79 God kreditvärdighet

40 - 59 Kreditvärdig

15 - 39 Kredit mot säkerhet

0 - 14 Kredit avrådes

Nivå 40 i Credit Safe betyder kreditvärdig. På övergripande nivå granskas vid rating 40 i Creditsafe att det föreligger en komplett styrelse, att det inte föreligger betalningsanmärkningar av betydande art och att den juridiska personen löpande klarar att betala fakturor/andra omkostnader vartefter de förfaller till betalning, det vill säga har god betalningsförmåga.

Anbudsgivare som har en lägre riskklassificering än ställt krav

Om lägre riskklassificering än kreditvärdig påvisas ska anbudsgivaren ändå anses uppfylla kravet om a) och/eller b) nedan är uppfyllda.

a) Anbudsgivaren på begäran inlämnar en sådan förklaring att det kan anses klarlagt att anbudsgivaren innehar motsvarande ekonomisk stabilitet.

b) Xxxxxxx lämnas på begäran gällande anbudsgivarens ekonomiska stabilitet av moderbolag eller annan garant. Sådant intyg ska vara undertecknat av moderbolagets eller garantens firmatecknare. Efterfrågad riskklassificering samt kraven ovan ska i dessa fall på motsvarande vis redovisas och uppfyllas av denne (garanten). Garanten ska minst vara "kreditvärdig" enligt Creditsafes femgradiga skala.

Anbudsgivare som inte omfattas av ratingsystemet eller är ett nystartat företag

Anbudsgivare som inte omfattas av ratingsystemet eller är ett nystartat företag ska redovisa sin ekonomiska ställning och styrka att de har tillräcklig finansiell ställning för att fullgöra uppdraget genom att bifoga, Bilaga 02 Revisorsintyg som styrker att företaget är kreditvärdigt på motsvarande nivå,alternativt bifoga ett dokument som motsvar

ett revisorsintyg och som på samma sätt styrker att ställda krav uppfylls. Revisorsintyget ska vara undertecknat av revisor. I revisorsintyget kan revisorn ange på vilka grunder som bedömningen är gjord.

Underleverantör som vid uppföljning av ramavtalet visar sig inte uppfylla ställda krav på registrering utesluts från ramavtalet.

Ekonomisk ställning och finansiell stabilitet: Bekräftelse på att kravet uppfylls. (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

För anbudsgivare som inte omfattas av ratingsystemet eller är ett nystartat företag: Har Bilaga 02 Revisorsintyg alternativt ett dokumnet som motsvar ett revisorsintyg och som på samma sätt styrker att ställda krav uppfylls bifogats anbudet? (Fasta svarsalternativ)

Svar: Nej, företaget är inte nystartad och omfattas av ratingsystemet

1.5.8. Teknisk kapacitet och förmåga, erfarenhet, tillstånd och organisation

Anbudsgivaren och underleverantör ska ha teknisk förmåga och kapacitet att utföra uppdraget.

Tillståndspliktig verksamhet

Verksamheten ska ha de tillstånd som krävs av behörig myndighet (Länsstyrelsen, Socialstyrelsen, Inspektionen för Vård och Omsorg) för drift av verksamhet. Verksamheten ska ha ett klart tillstånd vid tidpunkten för anbudslämnandet och anbudsgivaren ska bifoga gällande tillstånd till anbudet.

Icke tillståndspliktig verksamhet

Om verksamheten inte är tillståndspliktig ska en motivering till varför verksamheten inte är tillståndspliktig lämnas i fritextfält intill frågan nedan.

Tillsynsprotokoll

Om tillsyn genomförts av behörig myndighet ska tillsynsprotokoll från senaste tillsyn genomförd av behörig myndighet bifogas anbudet. Om det finns åtgärdspunkter i tillsynsbeslutet ska också handlingsplan för att åtgärda dessa bifogas. Om behörig myndighet fattat beslut gällande vidtagna åtgärder ska också behörig myndighets tillsynsbeslut bifogas

anbudet.

Teknisk kapacitet och förmåga, erfarenhet, tillstånd och organisation: Bekräftelse på att kravet uppfylls. (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

HVB Vibor KBT AB är ett väletablerat företag som sedan lång tid tillbaka bedriver HVB-verksamhet med inriktning på pojkar mellan 15-20 år med social och/eller neuropsykiatriska finktionsnedsättningar.

Verksamheten har gott renommé och grundaren och företsåndaren för HVB-verksamheten har mer än 20 års erfarenhet av att arbeta med dessa ungdomar. Som en naturlig gren till denna verksamhet startades för ett och ett halvt år sedan Xxxxx Xxxxxxxxx som tar emot utsluss från vårt eget HVB men även från andra HVB eller personer som har flera tidigare misslyckanden från HVB och familjehem men där ett stödboende med skräddarsydda insatser visat gott resultat. Verksamheten har rekryetar en jusrist till företaget för att fokusera på företagets systematiska kvalitetsarbete och för att tillse att verksamheten hela tiden arbetar innanför ramen för den lagstiftning som styr verksamheten. Nyligen har också företaget rekryterat en verksamhetsansvarig till Xxxxx Xxxxxxxxx som har mer än 20 års erfarenhet som samordnare inom Landstingets Öppenvårdspsykiatri. Alla boendestödjare och cocher som arbetar med våra placerade har förutom lämplig personlighet också erfarenhets- och utbildningsbakgrunder som gör dem särskilt lämpade för uppdragen. Det finns även personal med kockutbildning och utbildning inom kostrådgivning vilket är viktiga verktyg i vårt arbete med att hjälpa våra placerade till en hälsosammare livsstil.

Är verksamheten tillståndspliktig? Om JA ska kopia av tillstånd alternativt tillståndsbevis för verksamhetens bifogas anbudet? Om NEJ: ska en motivering till varför verksamheten inte är tillståndspliktig lämnas i fritextfält intill frågan. (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

Verksamheten innefattar förutom tre utslussplatser som omfattas av HVB Vibor KBT AB:s tillstånd att bedriva HVB-verksamhet endast verksamhet som erbjuder boenden med stöd och coachningsinsatser för att klara

av en daglig livsföring, så kallad färdighetsträning, samt insatser för att hjälpa personer med att klara av skola, utbildning eller annan daglig sysselsättning. Vi erbjuder också stöd för att skapa en hälsosam livsstil med bra matvanor och daglig motion/rörelse. Våra insatser innefattar inga insatser där någon form av vård innefattas varför Socialstyrelsen har upplyst företaget om att verksamheten inte omfattas av tillståndsplikten enligt Socialtjänstlagen.

Tillstånd avseende de tre utslussplatserna bifogas som Bilaga 1 Tillståndsbevis

Har tillsyn genomförts av behörig myndighet? Om JA: Ska senaste tillsynsprotokoll, ev. handlingsplan och ev tillsynsbeslut bifogas till anbudet? (Ja/Nej svar)

Svar:

Ej aktuellt

Nej

1.5.9. Underleverantörer

Hela eller delar av uppdraget kan utföras av underleverantörer. Anbudet ska innehålla uppgift om huruvida anbudsgivaren har för avsikt att anlita underleverantörer.

Med underleverantörer avses sådan leverantör som träder i vårdgivarens ställe för att utföra hela eller delar av uppdraget/leveransen såsom exempelvis konsulter eller handledare och inte de leverantörer som levererar diverse varor och tjänster till vårdgivaren såsom exempelvis städföretag, matleverans eller företag som hjälper till med brandskydd.

Observera att annat bolag som ingår i samma koncern, t.ex. moderbolag/dotterbolag, i denna upphandling är att betrakta som underleverantör till vårdgivaren om bolagen har olika organisationsnummer. Underleverantörer har dock ingen möjlighet att ta emot avrop eller att ha en direkt avtalsrelation med de deltagande kommunerna.

Vårdgivaren svarar för underleverantörs arbete såsom för sitt eget arbete och ska kräva att underleverantören åtar sig att utföra uppdraget med samma utfästelser som denne gör i sitt anbud avseende krav i kravspecifikationen som berör underleverantören. Detta har även SKI möjlighet att följa upp under ramavtalsperioden.

Vårdgivare ska under Xxxxxxxxxxx löptid granska sina underleverantörer gällande skatter, socialförsäkringsavgifter och registrering.

Konsekvensen av att en underleverantör ej uppfyller ställda krav är att underleverantör utesluts från att genomföra uppdraget.

Underleverantörer: Bekräftelse på att kraven uppfylls samt att kontroller kommer att ske under ramavtalets löptid (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Förekommer underleverantör (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

När det gäller komplettering av kompetenser som inte finns inom verksamheten så har vi utifrån behov som kan uppstå möjlighet att anlita upparbetade kontakter med specialister inom olika kompetenser till exempel Xxxx Xxxxxxxx, klinisk specialist, barn- och ungdomspsykiatri med egen praktik i Uppsala. Vibor kan också tillgodose farlighetsbedömningar enligt SAVRY (ungdomar). Konsulterande läkare är Xxxx Xxxxxxx, specialist inom Barn- och Ungdomsspykiatri med profilering mot Neuropsykiatri och verksam i Uppsala.

För handledning för behandlingspersonalen som genomförs varannan vecka (totalt 6 timmar per månad) anlitas Xxxxxx Xxxxxxxxx, Consequor AB, Uppsala, som är legitimerad psykolog med beteende- och KBT-inriktning (beteendeingenjör).

Ange vilka funktioner eventuella underleverantören ska utföra, såsom konsulter, handledare m.m. 02 Stödboende för ungdomar 18-24 år behovsnivå 1 och 2: (Fritextsvar)

Ange vilka funktioner eventuella underleverantören ska utföra, såsom konsulter, handledare m.m. 03 Stödboende för barn och föräldrar behovsnivå 1 och 2: (Fritextsvar)

Ange vilka funktioner eventuella underleverantören ska utföra, såsom konsulter, handledare m.m. 04 Stödboende för ungdomar 18-24 år behovsnivå 3 och 4: (Fritextsvar)

Ange vilka funktioner eventuella underleverantören ska utföra, såsom konsulter, handledare m.m. 05 Stödboende för barn och föräldrar behovsnivå 3 och 4: (Fritextsvar)

1.5.10. Underleverantörer och samarbetsavtal

På begäran av SKI ska en anbudsgivare, som åberopar underleverantör för utförande av uppdraget, genom intyg eller avtal kunna påvisa ett samarbetsförhållande med underleverantören som gäller under hela ramavtalsperioden inklusive eventuella förlängningsperioder.

Om anbudsgivaren inte kan påvisa ett samarbetsförhållande kommer anbudet i dess helhet att uteslutas.

Anbudsgivaren accepterar att på begäran av SKI påvisa ett etablerat samarbetsförhållande med underleverantör/er. (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.5.11. Teknisk förmåga och kapacitet (för verksamhetsledning), ledningssystem/kvalitetssystem

Anbudsgivaren ska ha utvecklade rutiner för internt kvalitetsarbete och kvalitetskontroll. Anbudsgivaren ska ha kvalitetssystem som uppfyller och tillämpar Socialstyrelsens föreskrifter om Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Ett kvalitetssystem ska vara ett stöd för ledningen att styra verksamheten mot målen.

Vårdgivaren ska följa upp sin verksamhet årligen som ett led i det ordinarie kvalitetsarbetet.

Vårdgivare som hanterar läkemedel på delegation ska ha rutiner för att samarbeta med ansvarig läkare vid en Lex Mariaanmälan och ska därmed ha rutiner för dokumentation av avvikelser i syfte att användas som utredningsunderlag och medverka i utredning och upplysning vid en Lex Mariaanmälan.

Kvalitetsarbete och kvalitetssystem: Bekräftelse på att ovanstående krav uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Vibor har tidigare under flera år arbetat utifrån kvalitetsledningssystemet HVB 10 (utvecklat av Vialin AB). I slutet av 2012 anställdes en jurist vid HVB Vibor KBT AB som bland annat kommer att leda och ansvara för företagets kvalitetsarbete och utvecklingen av det. I samband med denna rekrytering köpte företaget också in ett nytt kvalitetsledningssystem från Svenska Vård där vi är medlemmar. Vibors kvalitetsansvarige arbetar för närvarande med att implementera det nya kvalitetsledningssystemet och kommer under innevarande år att successivt ha gått igenom de olika delarna med hela personalgruppen och därefter upprätta ett planeringsschema för egenkontroll dvs. hur ofta och vid vilka tidpunkter under året då arbetet med att gå igenom och revidera/uppdatera och utvärdera alla rutiner och manualer och policydokument som arbetats fram ska ske. Vårt arbetssätt uppfyller dock redan nu alla lagkrav.

S Ange de lagar, förordningar och föreskrifter som reglerar verksamheten (”laglista”) (Fritextsvar)

LAGAR:

Socialtjänstlagen (2001:453)

Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Offentlighets- och Sekretesslag (2009:400)

Arbetsmiljölagen (1977:1160)

Lag (2007:171) om registerkontroll av personal vid sådana hem för vård eller boende som tar emot barn Diskrimineringslag (2008:567)

FÖRESKRIFTER (bindande regler):

SOSFS 1997:15 Tillämpningen av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga

(SOSFS 2003:20 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hem för vård och boende – gäller enbart vår HVB-verksamhet som inte är föremål för denna upphandling)

SOSFS 2006:5 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS.

SOSFS 2006:12 Socialstyrelsens allmänna råd om handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga.

SOSFS 2011:5 - Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Xxx Xxxxx

(SOSFS 2012:11 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga i

familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende – Gäller vår HVB-verksamhet).

SOSFS 2011:9 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete.

(SOSFS 2002:9 – Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om bostad med särskild service för vuxna enligt 9 § 9 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.- Vibor kommer inom kort att ansöka om tillstånd för LSS-boende)

AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (Ändring genom AFS 2003:04, AFS 2008:15)

AFS 1999:07 Första hjälpen och krisstöd AFS 1993:02 Våld och hot i arbetsmiljön

AFS 1990:18 Omvårdnadsarbete i enskilt hem. AFS 1982:03 Ensamarbete

AFS 1980:14 Psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljön

RIKTLINJER (rekommendationer om hur lag ska tillämpas)

SOSFS 2003:16 Socialstyrelsens allmänna råd om anmälan om missförhållanden enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453)

FN:s Barnkonvention

S Ange i vilka processer samverkan i den egna verksamheten och med andra vårdgivare, myndigheter, föreningar och andra organisationer ska ske. Beskriv hur denna samverkan ska ske. (Fritextsvar)

Processer:

– Systematiskt förbättringsarbete

– Avvikelsehantering

– Synpunkts och klagomålshantering

– Rutinbeskrivning

– Egenkontroll – uppföljning och utvärdering

– Samverkan och samarbete

– Resurser och personal

– Dokumentation av ledningssystemets kvalitetsarbete

SAMVERKAN OCH SAMARBETE

Samverkan med andra partners sker alltid med utgångspunkt från att den placerades förutsättningar och behov. När det är fråga om barn och ungdomar är även barnperspektivet och barnets bästa i fokus för oss. Verksamhetsansvarig och kontaktperson är samordnare av all samverkan och samarbete. Ett nära samarbete planeras med skolan, socialtjänsten Migrationsverket, gode män, kommunens introduktionsbyrå m.fl. för att bygga upp ett hållbart nätverk runt de placerade samt se till att deras röster blir hörda.

Återkommande möten kommer att hållas med uppdragsgivaren, närstående, handläggaren med flera minst var tredje månad och oftare vid behov.

SAMVERKAN MED KONTAKPERSON

Varje placerad har en kontaktperson som ger hjälp och stöd, allt ifrån kunskaper om kulturella färdigheter till praktiskt stöd, t.ex. att delta i utvecklingssamtal, kontakt med myndigheter etc. Den placerade har varje vecka ett avstämningssamtal med sin kontaktperson för att höra om det är något som bör förändras i stödinsatserna. Vid önskemål om större förändringar kontaktas berört nätverk för ett flerpartsmöte.

Kontaktpersonen har nära kontakt med klientens skola och deltar i planeringsmöten runt denne. Kontaktpersonen håller även regelbunden kontakt med övriga viktiga aktörer i klientens nätverk såsom socialtjänst och närstående. Kontaktperson ansvarar även för att hålla sig informerad om den placerades pågående kontakter och eventuella åtaganden för att på bästa sätt kunna stötta och vägleda till en realistisk och utvecklande planering för den enskilde, anpassade efter dennes resurser och behov.

SAMVERKAN MELLAN PLACERADE OCH PERSONAL

De placerade är med och planerar de stödinsatser som ges, framför allt med kontaktpersonen. Vid möten med kontaktpersonen planeras veckans aktiviteter och den placerade har möjlighet att framföra önskemål om hur planeringen ska se ut. Dessutom får de placerade tillfälle att lämna synpunkter och/eller klagomål (skriftligt formulär finns som den denne kan få hjälp med att fylla i) som kontaktmannen tar med sig till nästkommande personalkonferens för diskussion. Om det finns behov kan synpunkterna/klagomålen tas upp vid ledningsgruppens möte (varannan fredag) och därefter återkopplar till den placerade.

SAMVERKAN MED NÄTVERK

Vid samverkan med minderåriga som är placerade i Xxxxx Xxxxxxxxx och deras närmsta nätverk råder

barnperspektivet. Vibors viktigaste kontaktyta utåt är den placerades närmsta nätverk eftersom vi vill vara ett stöd för våra placerade. Ensamkommande ungdomar har ofta mycket begränsat nätverk. Dessa ungdomar stöttas att hålla kontakt med sin släkt i hemlandet och eventuellt nätverk inom Sverige.

SAMVERKAN MED GOD MAN

För de ungdomar som är placerade på Vibor och som är asylsökande ensamkommande barn är en av de viktigaste samarbetsparterna ungdomens gode man utifrån rollen som ställföreträdande förälder.

Kontaktmännen ska då ha regelbunden kontakt med god man och alltid vid akuta eller särskilda händelser. God man ska i vårdnadshavarens och förmyndarens ställe ansvara för barnets personliga förhållanden och sköta dess ekonomiska och rättsliga angelägenheter. Gode mannen kan sägas vara ”spindeln i nätet” kring barnet och se till så att allt fungerar som det ska.

SAMVERKAN INOM PERSONALGRUPPEN

Verksamhetsansvarige har sin arbetsplats nästan uteslutande förlagd direkt i det dagliga stödarbetet med de placerade. Med en närvarande stödinsatsansvarig underlättas informationsflödet mellan densamme, personal och ungdomar. Personalkonferens hålls varannan vecka och personalgruppen har även handledning varannan vecka. Där kan ärenden diskuteras och ventileras med stöd av handledaren.

SAMVERKAN MED SOCIALTJÄNST

Socialsekreteraren är ett viktigt komplement vad det gäller den placerades behov av omsorg och stöd. Återkommande möten, telefonsamtal och skriftlig uppföljning av stödinsatser är ett verktyg för oss för att kvalitetssäkra insatserna för den enskilde. Dessutom är socialtjänsten juridiskt ansvarig och beställare av individens placering. Utifrån beställares uppdrag specificeras genomförandeplanen som uppdateras vid behov eller kontinuerligt cirka två gånger per år genom återkommande möten. Genomförandeplanen och uppdraget följs upp av periodrapporter varannan månad eller med tätare intervall om uppdraggivaren begär det. Journalföring sker dagligen och den kvalitetssäkras genom ett nätbaserat journalsystem som låser

varje journalanteckning för ändring. Den skriftliga rapporteringen följs även upp genom kontinuerliga möten, telefonsamtal och utvärderingar med uppdragsgivare och vårdtagare. Socialnämndens handläggare är välkomna att när som helst, och utan förvarning, besöka alla delar av verksamheten

SAMVERKAN INOM FÖRETAGET

Vibor har fler verksamhetsgrenar än Vibor Öppenvård (HVB-verksamheten Vibor Viksta och sysselsättningsverksamheten Portalen). Eftersom vår verksamhet har många olika kompetenser som behövs i alla delar av företaget är det viktigt med samverkan mellan personalen för att effektivt utnyttja de kompetenser företaget har trots att de är spridda geografisk. Det ger oss även en god grund för utveckling av strategier och behandlingsplaner. Vi har två gånger per år gemensamma planeringsdagar och Portalen är en knutpunkt i Vibor verksamhet där personalen från Öppenvård och HVB samverkar eftersom placerade från båda dessa verksamheter deltar i sysselsättningsverksamheten.

SAMVERKAN MED SKOLOR

Skolan ska tillsammans med oss ge barn och ungdomar redskap för att klara vuxenlivet och där är mentorer och praktikhandledare, samt resurspersonal viktiga samarbetspartners i den placerades nätverk. Målet med de placerades studier är att de ska kunna genomföra en fullvärdig skolgång. Varje barn och ungdom bör ha det stöd som den behöver för att klara skolan, vilket även innebär att de personer som har resurserna att tillgodogöra sig grundskolans samtliga krav kommer att uppmuntras för att kunna lyckas. Målet är att de placerade ska gå igenom grundskolan utifrån den enskildes behov samt att underlätta integration i samhället och kommande självförsörjning.

SAMVERKAN MED SJUKVÅRD

Folktandvård, husläkarmottagningen, BUP m.m. är en förutsättning för god hälsa hos ungdomen, därför stöttas ungdomen med återkommande hälsoundersökningar och stöd vid hantering av medicin för egenvård. Läkare och tandläkare samt övrig sjukvård tillhandahålls via den offentliga sjukvården. Bedömning och utredning samt samtalskontakt med psykolog och neuropsykiatrier kan tillhandahållas inom företaget, för de asylsökande brukar Röda Korsets psykologhjälp användas eftersom de har stor kompetens när det gäller asylärenden.

SAMVERKAN MED LOKALA UNGDOMSMOTTAGNINGAR

Samverkan sker med lokala ungdomsmottagningar som är tillgängliga för ungdomar och här kan de få hjälp med provtagning av sexuellt överförbara infektioner och preventivmedel. De kan också komma dit om de har frågor kring kroppen, sexualitet och samlevnad. Den allmänna sjukvården anlitas vid de regelbundna allmänna hälsoundersökningarna samt tandläkarbesöken. Ungdomarna är i regel friska och behöver således ingen behandling i traditionell mening. Men deras situation kan vara svår där de kan ha med många erfarenheter och upplevelser som kan behöva bearbetas. Om ungdomen bedöms ha särskilda behov vad gäller att bearbeta trauman m.m., kontaktar personalen konsulter med specialkompetens. Detta gör det möjligt att utifrån ungdomens behov kunna hitta rätt instans. Vid behov tar således personalen in konsulterande psykolog, samtalsterapeut och neuropsykiatrier.

SAMVERKAN MED LOKALA FÖRENINGAR

Ungdomarna får möjlighet till en rik fritid därför har företaget tillgång till samverkan med flera lokala föreningar både vad gäller kulturellt utbud och idrottsutbud.

S Beskriv hur riskanalys fortlöpande ska ske (Fritextsvar)

En viktig del av riskanalys bedömer vi är urvalet av de uppdrag vi åtar oss som ska passa för den verksamhet vi erbjuder och den personalkompetens och arbets- och boendemiljö som vi har. Genom att vara noggranna i detta matchningsarbete kan vi undvika onödiga riskmoment. Mot bakgrund av att grundaren och VD för Vibor arbetat flera år inom den särskilda ungdomsvården på sluten akut- och utredningsavdelning, har verksamheten en god resurs i att göra riskbedömningar och matchning av de uppdrag som vi erbjuds när socialtjänsten söker stödboendeplacering hos oss. Verksamhetsansvarig för Xxxxx Xxxxxxxxx har 15 års erfarenhet som vårdare och samordnare på neuropsykiatriska- och rättspsykiatriska enheter inom landstinget i Uppsala. Det faktum att verksamhetschefen arbetar heltid direkt i den operativa verksamheten tillsammans med hans erfarenhetsbakgrund gör honom särskilt lämplig att direkt i vardagen fånga upp risker och förebygga och rapportera till ledningsgruppen vid möten varannan vecka där alla verksamhetsansvariga deltar.

Mot bakgrund av att vår verksamhet är relativt liten gör att det inte finns några långa informations- och beslutsvägar vilket minskar risker för att information ”trillar mellan stolarna”. Därtill kommer ett öppet diskussionsklimat inom hela personalgruppen och ett stort engagemang (som är en förutsättning redan vid rekryteringen av ny personal) vilket gör att det inbyggt i hela vårt arbetssätt finns en hög nivå av vakenhet för att rapportera om uppmärksammade risker och vad vi kan göra för att undvika dem. Även vid den externa handledningen som personalen har varannan vecka tas frågor om risker upp.

Verksamhetsledningen som inte deltar i handledningen återkopplar regelbundet med handledaren om innehållet vid dessa möten.

Löpande riskanalys under pågående uppdrag (arbetsmiljön och risker i arbetsmiljön) görs vid personalmöten och är en stående punkt på dagordningen med ett intervall om varannan vecka. Åtgärder med anledningen av bedömda risker planeras och beslutas. Föreståndare och skyddsombud/verksamhetsansvarig deltar i dessa möten.

S Beskriv egenkontrollens frekvens och omfattning (Fritextsvar)

Vibor har rekryterat en jurist som med lång erfarenhet av tjänst inom statliga myndigheter som arbetar som kvalitetsansvarig inom vårt företag. Ett arbete pågår för att utveckla ett ”årshjul” innefattande alla återkommande aktiviteter, revideringar och utvärderingar av verksamheten som kontinuerligt ska genomföras med jämna intervaller under ett kalenderår. Avsikten är också att kvalitetsansvarige när detta arbetssätt är fullständigt implementerat sammanfattar årets egenkontroll i en kvalitetsberättelse ingående i företagets verksamhetsberättelse. All personal deltar i veckovisa möten med avsatt tid för att arbeta med bland annat rutiner och policydokument men även riskbedömningar. Vid gemensamma personaldagar två gånger per år för personalen inom alla Vibors verksamheter ges möjlighet att arbeta i större grupper med olika former av kvalitetsutveckling, uppföljning och utbildning. Utvecklingssamtal med uppföljningssamtal hålls med medarbetarna två gånger per år.

S Beskriv hur verksamheten kommer att ta emot och utreda klagomål och synpunkter på verksamhetens kvalitet från olika berörda (Fritextsvar)

De placerade som är inskrivna på i Xxxxx Xxxxxxxxx informeras alltid vid inskrivningstillfället (både muntligen och skriftligen) om sina rättigheter att komma med synpunkter och klagomål och att det betraktas som en viktig del i utvecklingen av kvalitetsarbetet. De får information om att det finns särskilda formulär för klagomål och de kan vid behov få hjälp av sin kontaktman för att fylla i den. Dokumentet överlämnas till verksamhetsledningen och synpunkter och klagomål tas därefter upp på veckomöten med personalen och

vid behov även på ledningsgruppsmöten som hålls varannan vecka. Återkoppling med uppföljning och eventuella åtgärder återkopplas till de berörda personerna.

Under hösten 2013 kommer Vibor även att underlätta för tredje man som t.ex. vårdnadshavare eller andra anhörig till de placerade att lämna synpunkter och klagomål. Detta gör vi genom att utforma ett formulär på vår hemsida (xxx.xxxxx.xx) som kan fyllas i och skickas till oss. Även dessa anmälningar tas upp på personalkonferenser och på ledningsgruppsmöten. Det är ledningsgruppen och verksamhetsansvarig vid varje enhet som ansvarar för att återkoppling sker till den som anmält.

S Beskriv hur verksamheten kommer att sammanställa och analysera inkomna rapporter, klagomål och synpunkter (Fritextsvar)

Dokumentet med klagomål eller synpunkter som inkommer från den placerade eller av vårdnadshavare eller annan anhörig tas upp på nästkommande personalgruppsmöte och det är verksamhetsansvarig som ansvarar för att detta görs. När den placerade överlämnar en anmälan får denne också besked om vad som händer med den och ungefär hur lång tid det kommer att ta att få återkoppling. Anmälan diskuteras också i ledningsgruppen som sammanträder varannan vecka och där verksamhetsansvariga deltar. Vid de möten där frågorna tas upp förs protokoll så att klagomål och åtgärder och uppföljning av åtgärder blir dokumenterade. Varje verksamhetsansvarig ansvarar för att klagomål och synpunkter sammanställs i därför avsedd dokumentationsmall.

S Beskriv hur det kommer att säkerställas att personalen arbetar i enlighet med de processer och rutiner som ingår i ledningssystemet (Fritextsvar)

På Vibor är det är viktigt att personalen deltar i planeringen, utvecklingen och utvärderingen av vårt kvalitetsarbete. Vibors kvalitetsansvarige jurist ansvarar för att kvalitetsarbetet fortskrider löpande med genomgångar vid personalmöten och personaldagar men också att arbetet dokumenteras och finns tillgängligt för alla inom företagets olika verksamhetsgrenar.

Det faktum att storleken på vår verksamhet är ganska begränsad gör att det inte finns några långa informations- och beslutsvägar vilket minskar risker för att information ”trillar mellan stolarna”. Därtill kommer ett öppet diskussionsklimat i hela personalgruppen och ett stort engagemang (som är en förutsättning redan vid rekryteringen av ny personal) vilket gör att det inbyggt i hela vårt arbetssätt finns en hög nivå av vakenhet för att rapportera viktiga inslag och händelser i verksamheten. Även vid den externa handledningen som personalen har varannan vecka utformas ett arbetssätt som står i överensstämmelse med våra processer och rutiner. Verksamhetsledningen som inte deltar i handledningen återkopplar regelbundet med handledaren om innehållet vid dessa möten.

S Beskriv hur arbetet med att fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet ska dokumenteras (Fritextsvar)

Ett kvalitetsledningssystem är viktigt instrument för att tillsyndmyndigheter och våra uppdragsgivare ska kunna ställa krav om att verksamheter som liksom Vibor riktar sig till vård av barn och unga, levererar kvalitativt stöd och coachning och sätter de placerade i centrum. Det är också ett viktigt verktyg för att vi som boendestödjare ska veta exakt vilka krav och som ställs på oss. För att vi ska kunna följa de uppställda kraven på kvalitet är dokumentation A och O för att bedöma dels om vi uppfyller lagens krav men också för att bedöma hur kvaliteten kan utvecklas framgent och anpassas till nya förhållanden. Dokumentationen är också viktig för att den ska kunna vara ett tillgängligt och synligt arbetsverktyg för våra anställda som arbetar operativt med behandlingsarbetet. Det är viktigt att personalen deltar i planeringen, utvecklingen och utvärderingen av vårt kvalitetsarbete. Vibors kvalitetsansvarige jurist ansvarar för att kvalitetsarbetet fortskrider löpande med genomgångar vid personalmöten och personaldagar men också att arbetet dokumenteras och finns tillgängligt för alla inom företagets olika verksamhetsgrenar.

Finns någon utvärdering genomförd av ledningssystemet/kvalitetsledningsystemet av oberoende person under 2011/2012? (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

Vibors grundare och VD är upphovsman och idéutvecklare av det uppföljningssystem som han utformat tillsammans med SIL (Skandinavisk Sjukvårdsinformation) och som används av dem idag. Över åren har dessa brukarundersökningar och intervjuer med vårdnadshavare och uppdragsgivare vid vår

HVB-verksamhet varit ett mycket viktigt kvitto på kvaliteten i vår verksamhet, både för oss själva och för de som är intresserade av att placera ungdomar hos oss. Vår Öppenvårdsverksamhet startade upp under 2012 och under det året genomfördes inga brukarundersökningar. Däremot har vi nu under samma tid som denna upphandling är aktuell fått underlag från SIL som ska ligga till grund för den oberoende undersökning som i år även kommer att innefatta verksamheten i Xxxxx Xxxxxxxxx. Resultatet av denna är således inte klart.

Förutom den oberoende granskningen som SIL genomför åt oss kommer vi att komplettera denna med en egen uppföljning av hur de placerade upplever det stöd de får hos Vibor. Företagets kvalitetsansvarig som har mångårig erfarenhet av samtalsmetodik med både vuxna och barn och som inte arbetar i vardagen med de placerade kommer att med jämna intervaller (halvårsvis enligt planering) att genomföra intervjuer med de boende som kommer att ligga till grund för en intern kvalitetskontroll av vårt stödarbete.

Beskriv hur ni säkrar era kvalitetskrav hos eventuella underentreprenörer, exempelvis psykologer, läkare, annan personal som arbetar med direkt stöd till den placerade och är anställda på konsultbasis? (Fritextsvar)

Efter lång erfarenhet i branschen har vi god kännedom om vilka konsulter som är skickliga på att hjälpa vår målgrupp inom olika behovsområden. När de arbetar åt oss har vi täta kontakter och uppföljningar för att säkerställa att arbetet utförs i önskvärd riktning. Vi stämmer av inom vilka områden de arbetar (utan att vi för den skull får någon närmare information om samtalen som överskrider leverantörens tystnadsplikt). Vi är även lyhörda för hur de placerade tycker att kontakterna fungerar och kontaktmännen kan vid behov byta samtalspartner om de inte upplevs vara rätt matchning. Vi tar även hänsyn till de placerades önskemål om kvinnlig eller manlig terapeut.

Vi vinnlägger oss naturligtvis om att köpa tjänster av underleverantörer med dokumenterade kvalifikationer. Den externa handledning som vi köper för vår personalgrupp är ärende- och klientinriktad. Handledningen varvas med fortbildningsinslag för personalgruppen. Det räcker dock inte bara med hög kompetens hos den som utför handledningen utan det är viktigt att personkemin stämmer med personalgruppen för att de ska få ut mesta möjliga av den tjänsten. Det har förekommit att vi av den anledningen tidigare har bytt handledare utifrån personalens önskemål. Verksamhetsansvarig deltar i handledningsgruppen.

Verksamhetens ledning har samverkansmöten där handledningen löpande avrapporteras och utvärderas vid rapportering från de olika verksamheterna. Vid denna avrapportering redovisas dessutom hur ungdomsgruppen av placerade klienter fungerar och hur handledningen upplevs av de anställda.

Xxxxx planering för förändring av kvalitetssäkringsarbetet? Om JA, beskriv hur i fritextfältet intill frågan. (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Vibor har tidigare under flera år arbetat utifrån kvalitetsledningssystemet HVB 10 (utvecklat av Vialin AB). I slutet av 2012 anställdes en jurist vid HVB Vibor KBT AB som bland annat kommer att leda och ansvara för företagets kvalitetsarbete och utvecklingen av det. I samband med denna rekrytering köpte företaget också in ett nytt kvalitetsledningssystem från Svenska Vård där vi är medlemmar. Vibors kvalitetsansvarige arbetar för närvarande med att implementera det nya kvalitetsledningssystemet och kommer under innevarande år att successivt gå igenom de olika delarna med hela personalgruppen och därefter upprätta ett ”årshjul” över alla de tidpunkter under året då arbetet med att gå igenom och revidera/uppdatera och utvärdera alla rutiner och manualer och policydokument som arbetats fram ska ske.

S Beskriv rutiner för hur verksamheten kommer att tillämpa lex Sarah (Fritextsvar)

Verksamhetschef ansvarar för att alla som är verksamma inom verksamheten (personal, uppdragstagare, frivilligarbetare, praktikanter) vid introduktion och årligen får återkommande information om tillämpningen av i 14 kap 3§ SoL och 24 b-f § LSS. Den som är verksam inom HVB Vibor KBT AB ska göra anmälan om missförhållanden eller risk för missförhållanden till verksamhetschef/föreståndare. Rutindokument finns varav det framgår när och hur en Lex Sarah-anmälan ska göras. Anmälan ska göras i skriftlig avvikelserapport till verksamhetsansvarig som omedelbart ska vidta åtgärder som situationen kräver. En utredning ska inledas samma dag som anmälan görs. En Xxx Xxxxx-anmälan om missförhållanden ska gå till verksamhetschef/föreståndare som utreder det inträffade och när utredningen avslutas tas ställning till allvarligheten av det rapporterade. Om det inträffade bedöms som allvarligt rapporteras det omedelbart till placerande socialnämnd och till Socialstyrelsen.

Vid allvarliga missförhållanden eller påtaglig risk för ett allvarligt missförhållande, ska en anmälan ske till Socialstyrelsen.

Verksamhetschef gör anmälan på särskild blankett och medskickar den färdigställda utredningen inom två månader efter händelsen. Ansvarig i kommunen (uppdragsgivaren) ska informeras om att en anmälan har skickats in.

Verksamhetschef ansvarar för att den enskilde som berörs ges adekvat stöd och underrättas om att en anmälan har gjorts till Socialstyrelsen.

Verksamhetschef ansvarar för att ge berörd personal adekvat stöd i samband med anmälan.

Verksamhetschef informerar all personal om att en anmälan kar skickats in till Socialstyrelsen. Verksamhetschefen som deltar i företagets ledningsgrupp är ansvarig föra att möten med denna grupp (varannan vecka) redogöra för gjorda Xxx Xxxxx-anmälningar och andra avvikelserapporter och klagomål: Ledningsgruppen säkerställer att alla anmälningar följs upp.

Verksamhetschefen ansvarar för att en sammanställning av eventuella Xxx Xxxxx-anmälningar som gjorts under året och de åtgärder som vidtagits med anledning av dessa, rapporteras i den årliga verksamhetsberättelsen till de beställare som så begär.

Beskriv rutinerna för samarbete, dokumentation, medverkande i utredning och upplysningsarbete vid en lex Mariaanmälan.

Frågan gäller anbudsgivare som hanterar läkemedel på delegation. Anbudsgivare som inte omfattas av detta krav skriver "Ej aktuellt" i fritextrutan. (Fritextsvar)

Ej aktuellt

1.5.12. Systematiskt miljöarbete

Anbudsgivaren ska ha ett system för att arbeta systematiskt med miljöfrågor så att miljöpåverkan från uppdraget kan minskas. Systemet ska omfatta den verksamhet som utför den avtalade tjänsten och ska minst inkludera följande delar:

- en införd miljöpolicy (med policy avses de långsiktiga visionerna)

- rutiner som säkerställer att lagar och föreskrifter som berör verksamheten efterlevs

- rutiner och metoder som säkerställer att miljökrav följs i enlighet med verksamhetens miljöpolicy, inklusive rutiner för att hantera avvikelser

- årlig uppföljning av det egna miljöarbetet

Miljöpolicy behöver inte bifogas upphandlingen

Systematiskt miljöarbete: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.5.13. Kontaktperson i miljöfrågor

Vårdgivaren ska ha en kontaktperson avseende miljöfrågor. Vårdgivaren ska ange kontaktuppgifter för kontaktperson avseende miljöfrågor i fritextrutan.

Kontaktperson i miljöfrågor: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Ange kontaktuppgifter till kontaktpersonen för miljöfrågor i fritextrutan: (Fritextsvar)

Xxxxxxxxx Xxxxx

000-00 00 00 eller 000-000 00 00

xxxxxxxxx.xxxxx@xxxxx.xx

1.6. Kravspecifikation - Generella krav - gäller för samtliga delområden

1.6.1. Allmänna förutsättningar

Vårdgivaren ska följa och ha god kännedom om de för verksamheten gällande lagar, författningar, förordningar, föreskrifter och allmänna råd som Socialstyrelsen utfärdar samt nationella handlingsplaner och FN:s barnkonvention. Insatsen ska grundas på respekt för den placerades självbestämmande, delaktighet, personliga integritet och behov av ett tryggt och meningsfullt liv.

Vårdgivaren förbinder sig att utföra stöd i enlighet med den vårdplan som anges av uppdragsgivaren och utifrån villkoren i det individuella placeringsavtal som tillhandahålls av uppdragsgivaren.

Insatserna ska bygga på professionalism, rättssäkerhet, delaktighet och medbestämmande, trygghet och kontinuitet. Verksamheten ska vara tillgänglig för alla oavsett etnicitet, sexuell läggning, religiös tillhörighet och politisk uppfattning.

Vårdgivaren ska ha en verksamhetsidé och tydliga mål med verksamheten i vilken den teoretiska utgångspunkt vårdgivaren har ingår. Verksamhetsidén ska avse en specificerad målgrupp. De arbetssätt och metoder som används ska stämma överens med målgruppen. Verksamheten ska bedrivas med god kvalitet.

Allmänna förutsättningar: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

S Beskriv verksamhetens inriktning och mål (Fritextsvar)

Inriktning och mål för Xxxxx Xxxxxxxxx:

– Ge strukturerad och individuellt anpassat stödboende samt coachning.

– Att alltid ha den placerades bästa (eller barnets bästa i de fall då minderåriga är placerade i vår verksamhet) i fokus för alla insatser. Bedömningar om vad som är bäst för den enskilde kan aldrig göras utan att denne har fått komma till tals.

– Den enskilde ska få stöd och coachning så att färdighetsträningen alltid är av god kvalitet och uppfyller kraven på säkerhet.

– Verksamheten grundas på respekt för den enskildes självbestämmande och integritet. Vidare ska verksamheten kännetecknas av god etik och ett respektfullt bemötande.

– Följa gällande lagstiftning och föreskrifter.

– Beakta de rekommendationer som anges i tillsynsmyndighetens riktlinjer.

– Den styrs av tydliga mål som regelbundet skall följs upp och utvärderas.

– Tillgodose de krav som finns för enskilda med funktionshinder.

– Upprätthålla goda och fungerande relationer till de placerades nätverk och övrig omgivning. Även stödja i gränssättande mot personer som den placerade själv inte ha kontakt med.

– Ge den enskilde möjlighet att välja och ha inflytande över vem som ska utföra stödinsatser liksom utformningen av dessa insatser.

– Det vid behov ska finnas möjlighet till personlig assistans, teckenspråkstolk, eller annat som ska göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att leva ett självständigt och aktivt liv.

– Det ska för varje placerad finnas en individuell plan för olika livsområden som hälsa, relationer, sysselsättning, fritid. Här beskrivs hur vårt arbete och samverkan ska se ut för att den enskilde ska nå en ökad självständighet och leva med högsta möjliga livskvalitet. Verksamheten ska på så sätt främja jämlika levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet.

– Det ska finnas ett individuellt anpassat stöd för att skapa struktur, rutiner och planering i vardagen. Det placerade erbjuds personalstöd för att själv klara av hushållsaktiviteter som städning, tvätt och matlagning samt att skapa och hålla en hushållsbudget.

– Insatserna är varaktiga och samordnade.

– Det finns möjlighet till att utveckla strategier och förhållningssätt för att den enskilde ska kunna känna en större trygghet, högre kompetens samt att lyckas med att få ett socialt acceptabelt liv med sammanhang, mål och en meningsfylld tillvaro. Vi arbetar fokuserat med att stödja de placerade i att uppnå lyckanden mot bakgrund av att många levt ett liv med en rad misslyckanden.

– Skapa en meningsfull sysselsättning och stödja den placerade till fler lyckanden genom att lära sig möbelsnickeri och annat snickeriarbete vid vår egen sysselsättningsverksamhet (Portalen).

– Om den enskilde har betydande svårigheter i den dagliga livsföringen ska det initieras insatser som är nödvändiga för att personens individuella behov ska tillgodoses och utformas så att de stärker individens förmåga att leva ett självständigt liv. I fall då det kan bli aktuellt med hjälpmedel samarbetar vi med habiliteringen.

– Arbeta med att coacha de placerade till att skapa sig ett hälsosammare levnadsmönster genom våra hälsocoacher som guidar och ökar de placerades förståelse för hur kosthållning och motion påverkar våra prestationer i vardagen, så som skola, jobb och fritid. Genom att bryta ett dåligt levnadsmönster har vi, förutom att den enskilde får en bättre hälsa, större möjligheter att lyckas med övriga stödinsatser.

– För personer som inte har svenska som modersmål skapar vi förutsättningar för att genomföra stödboende på dennes modersmål då det är av yttersta vikt att den placerade är delaktig och förstår syftet med de insatser som görs för att denne inte ska tappa tron på sig själv och sin förmåga och möjlighet att bli en del av vårt samhälle Vi har också tillgång till nödvändig kulturkompetens som också är en viktig förutsättning för ett gott samarbete.

– För de personer som är i behov av integration erbjuder vi stöd i hela integrationsprocessen vilket involverar kontakter med arbetsförmedling, hjälp med att ställa sig i bostadskö, hjälpa till med skolplacering för skolpliktiga minderåriga och övrig nödvändig undervisning i svenska och samhällskunskap för övriga samt att stödja dem i att delta i så många prosociala sammanhang som möjligt

S Beskriv verksamhetens innehåll och beskriv utifrån ett schema de olika inslagen som ska ingå i stödet. (Fritextsvar)

Se bifogat schemaexempel i Bilaga 5 Veckoschema

Schemaexemplet avser en boende med ett mångårigt dataspelberoende vilket lett till dålig dygnsrytm och sviktande hälsa varför vi har lag upp en planering med frukostrutiner tillsammans med personal och daglig motion. Dessutom får klienten extern terapi för spelberoendet samt stresshantering från våra egna coacher samt hjälp med kost och hushållsekonomi och matlagning tillsammans med personal en gång i veckan.

Ange vad som förväntas uppnås under stödtiden inom följande tre tidsaspekter A) på kort sikt B) på medellång sikt C) på lång sikt (Fritextsvar)

A) MÅL PÅ KORT SIKT

Etableringsfas och stödinsatsplanering – den placerade ska etableras i sitt nya boende och bli trygg och bibringas struktur, rutiner och en sund dygnsrytm samt ges förutsättningar till god kost och hälsa. Med utgångspunkt från att vi redan innan inskrivningen har fått bra information om de insatser och eventuella utredningar som ligger till grund för bedömningen av den placerades behov av stöd, kan vi i god tid planera stödinsatserna. Vi använder oss också av funktionsbedömningen CAN-S för att ytterligare försäkra oss om att valet av stödinsatserna är rätt för den enskilde. Att skapa allians och delaktighet är också ett viktigt mål i denna fas. Det är även här vi gör matchning med kontaktperson.

B) MÅL PÅ MEDELLÅNG SIKT

Stödinsatsfas - Vi har uppnått en matchning av behov och insatser. Den placerade är i sysselsättning av någon form (skola, SFI, praktik i Vibors regi eller via extern aktör). De har också etablerats i något gynnsamt prosocialt sammanhang till exempel i en idrottsförening eller i annan förening inom den enskildes intresseområde. Målet under denna fas är att hälsocoachningsinsatserna har bidragit till att den placerade fått insikt i och upptäckt fördelarna med en sundare livsstil. Den placerade ska under denna fas ha fått kunskap och verktyg för att själv kunna tillaga enkla och näringsriktiga måltider. Här ska ny CAN-S skattning ha verifierat progress.

C) MÅL PÅ LÅNG SIKT

Vidmakthållandefas – Den placerade ska av egen kraft kunna upprätthålla rutiner, färdigheter och strategier som är viktiga i ett vanligt och socialt anpassat liv. Målet är att vidmakthållandefasen utmynnar i ett självständigt liv med egen försörjning och upplevd livskvalitet. CAN-S ska kunna verifiera eget vidmakthållande.

Beskriv hur insatserna förväntas bidra till resultatet (Fritextsvar)

Med resultatet från ett bra skattningsunderlag/funktionsbedömning via CAN-S får vi en tydlig bild av behoven och hur planeringen av insatserna ska göras. Via regelbundna skattningar (CAN-S) så får vi en mätbarhet i hur insatserna tillgodoser behoven och ger progress samt när klienten når vidmakthållande inom respektive område.

Prosociala aktiviteter och sammanhang leder till en normalisering och leder till en ökad självkänsla i socialt hänseende och ökande psykiskt välbefinnande. Bra kosthållning och regelbundna motionsvanor ökar också såväl det fysiska som det psykiska välmående. Då klienterna känner ett ökat välbefinnande och en känsla av sammanhang och goda möten förekommer, gynnas det förändringsarbete som bestämts via insatsplaneringarna.

Insatserna ska bidra till ökad självinsikt om klientens problem/behov, acceptans inför dem och motivation till det förändringsarbete som i samförstånd med klienten planeras. Planeringen sker utifrån skattningsresultaten från CAN-S. Insatserna ska bidra till en ökad självkänsla, ökande egen kompetens

samt ökande grad av förmåga till ett självständigt leverne. Slutresultatet ska vara ett vidmakthållande av ett så självständigt liv med så hög livskvalitet som möjligt alternativ med ett minimum av stödinsatser.

1.6.2. Innehåll i stödet

Arbetssätt och metoder

Vårdgivaren ska ha mål och metoder som är väl definierade. Det ska finnas en tydligt beskriven modell för hur insatsen bedrivs. Modellen ska vara väl förankrad i personalgruppen.

Vårdgivaren ska arbeta nätverksinriktat i nära samarbete med familj, övrigt nätverk och uppdragsgivare. Vårdgivaren ska samverka med aktörer av betydelse för den placerade exempelvis den placerades läkare, skola, arbetsförmedling, försäkringskassa, bostadsförmedling, föreningar och organi-sationer liksom i förekommande fall med gode män/företrädare i den utsträckning den placerade medger detta. Inför placering av skolpliktig, se skrivning under avsnitt Skola nedan. Vårdgivaren ska arbeta systematiskt för att erbjuda god utslussning i samverkan med handläggare och resurser på

hemorten.

Regelbundna och överenskomna behandlingskonferenser med fokus på utslussning ingår i samarbetet mellan vårdgivaren och uppdragsgivaren och regleras i genomförandeplanen/behandlingsplanen. Behandlingskonferenserna ska omväxlande ske hos vårdgivare och uppdragsgivare om inget annat överenskommits i

genomförandeplan/behandlingsplan. Resande part står för resenärernas kostnader.

Vårdgivaren ombeds att observera att några av de frågor som ställs nedan återkommer i de kapitel som berör utvärdering, helt eller delvis. Vårdgivaren uppmärksammas om detta i anslutning till de aktuella frågorna. Utvärderingskriterierna skiljer sig mellan olika delområden och det finns ett behov av svar oavsett om gällande dessa frågor. Detta innebär att vårdgivaren kommer att behöva upprepa sina svar på två ställen i vissa fall.

Arbetssätt och metoder: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Namnge och beskriv varje metod med innehåll och normal längd. (Fritextsvar)

TE (Tecken Ekonomi):

Vi arbetar med ett belöningssystem via vår TE (om det bedöms lämpligt utefter individens behov och funktionsnivå) som gynnar framkomsten av positiva beteenden samtidigt som det underlättar för placerade att få struktur, tydlighet och förutsägbarhet i sin

vardag.

ART: (Aggression Replacement Training)

Företrädesvis individuellt men också i grupp om möjlighet finns, vari rollspel och social färdighetsträning ingår. Känslokontrollträning och moralträning. Det individuella behovet styr omfattningen av programmet och ska ha godkänts som arbetsmetod från uppdragsgivaren och den placerade. Huvudfokus ligger på social färdighetsträning då detta kan verka gynnsamt för klientens förmåga att utvecklas till en mer trygg och socialt kompetent individ och på så sätt minska risken för att hamna i olyckliga situationer. Vi vill ge stöd för att stärka den placerades självkänsla i takt med att de sociala färdigheterna utvecklas. Vi anser att det är önskvärt att ART får fortgå under hela placeringstiden såväl i primärstödsfasen som i utslussfasen eftersom det där kan uppstå nya problem eller utmaningar som vi då kan hjälpas åt att arbeta med i ART.

CAN-S:

Att arbeta utifrån CAN-S ger oss möjlighet att systematiskt följa klientens utveckling inom de olika behovsområdena . Klienten ges stöd i att ta del av samhällsnyttiga institutioner och skyddsnät. Allt sker i syfte att ge individen goda förutsättningar för att slussas ut i samhället i samverkan med handläggare och resurser på hemorten.

Normal tidslängd för de olika metoderna är omöjlig att ange eftersom det helt är beroende av uppdragets art, det vill säga klientens problematik, resurser, självinsikt samt motivation till förändring.

Beskriv om möjligt ovan nämnda metoders/programs respektive styrka/or och svaghet/er kopplat till verksamhetens målgrupp (Fritextsvar)

TE: Den får inte vara generell annat än inledningsvis. Ganska snart måste den individanpassas för att uppnå önskad effekt. Den får eller inte vara för enkel utan måste löpande utvecklas för annars kan individen tappa intresset för fortsatt utveckling och att redan erhållna positiva beteende riskerar att försvagas. I vår TE förekommer inga sanktioner utan det bygger enbart på belöning för positiva beteenden eftersom hela vår verksamhetsfilosofi bygger på salutogen och lösningsfokuserad grund.

ART: Styrkan är att när en olycklig situation uppstått har vi möjlighet att jobba med denna situation i ART:en så att vi tränar på att göra på ett mer adekvat sätt om samma eller liknanden situation uppstår igen. Det kan ses som ett preventivt arbete i syfte att skapa förutsättning för att det inte blir ett nytt misslyckande i en liknande situationer. Klienten blir med tiden allt tryggare i hur de ska bete sig socialt i med sin omgivning. Svagheten är att det förutsätts att klienten är ärlig och har självinsikt om sina underskott när man gör en skattning av de sociala färdigheterna och att denne sedan är motiverad till ett förändringsarbete.

CAN-S: Det är en styrka för oss som stödjare att få en överblick över klientens förmågor och funktionsnivå. Det kan dock för klienten i vissa fall leda till tuffa insikter som i sin tur kan leda till behov av stöd för att kunna hantera känslorna som kan uppstå vid sådana insikter.

Beskriv hur ni säkerställer att de metoder och de arbetssätt som angivits tillämpas på det sätt som är avsett och individualiseras efter individens bästa. (Fritextsvar)

Varje placerad individs kontaktman vilken också är dennes ambassadör, ska i denna roll både bevaka individens intressen och låta dennes röst höras och se till att det stöd som ges fungerar, att de valda insatserna ligger rätt ( ”on target”). Varje kontaktman får stöd i detta arbete av verksamhetschefen som är ansvarig för utformningen av stödinsatserna och som är tjänsteplacerad på heltid direkt i den operativa verksamheten. Kontaktmannen får dessutom stöd och rådgivning av handledare varannan vecka och från behandlingskollegium varannan vecka. VD för företaget och företsåndare för vår HVB-verksamhet (och tre utslussplatser i Öppenvården) har mer än 20 års erfarenhet av att arbeta med undomar med sociala

och/eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Hans deltagande vid personalkollegium och planeringsdagar säkerställer att varje kontaktperson använder rätt och individualiserade metoder i stödarbetet. Han hoppar också in vid behov i det operanta dagliga stödarbetet och känner alla våra placerade väl.

Beskriv hur matchningsprocessen ser ut: (Fritextsvar)

Vi börjar med en insamling av information om klientens bakgrund, problematik och vad som eventuellt gjorts tidigare, vilka stödinsatser som getts och utfallet därav. Med så mycket information som det är möjligt att få kan vi snabbare och med säkrare träffsäkerhet bedöma om och hur vi kan erbjuda stöd till aktuell klient.

Företagets VD (med mer än 20 års erfarenhet av att arbeta med barn och ungdomar med sociala och/eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) och verksamhetsansvarig (15 års erfarenhet inom neuropsykiatri och rättspsykiatri i landstingets regi) gör den första insamlingen av information från uppdragsgivaren och bedömningen av om vår verksamhet är rätt matchning för den enskilde. Det förekommer att vi avslår erbjudande om placering om vi bedömer att det kan bli problem med den övriga gruppen som vi arbetar med eller om vi bedömer att de stödinsatser vi erbjuder inte är rätt för aktuell individ. Om VD och/eller verksamhetsansvarig bedömer att vi kan erbjuda klienten rätt insatser presenteras ärendet för hela stödpersonalgruppen som också ges möjligheter att komma med synpunkter och idéer. Det är också i detta forum som vi beslutar om vem i personalgruppen som bäst passar som kontaktman för den aktuella individen och uppdraget. Även bedömning av hur våra hälsocoachningsinsatser kan användas i det aktuella uppdraget diskuteras här. Det upplägg av stödarbetet som sedan bestäms när vi tackat ja till uppdraget stäms av löpande vid behandlingskollegium och handledning. Kontaktmannen har i sina

kontaktmannasamtal till uppgift att samla in information från ungdomarna om deras upplevelse om sin situation och hur de upplever att stödinsatserna fungerar. Även detta stäms av vid kollegium och handledning. Verksamhetsansvarig som arbetar operativt i stödverksamheten 40 timmar i veckan, har också löpande samtal med ungdomarna där denne håller sig uppdaterad om hur de placerade trivs och tycker att det fungerar med stödarbetet. Inom verksamhetsgrenen Integration & Stöd (som ingår i Vibor Öppenvård) är det verksamhetsansvarig där som genom veckovisa samtal med de placerade håller sig uppdaterad om hur stödinsatserna fungerar och upplevs av de placerade. I ärenden där det är mindre familjer som är placerade hos oss kan hon även ge direkt stöd genom familjebehandling och som observatör när de placerades föräldraförmåga ska bedömas.

S Beskriv hur inflyttning/inskrivningsprocessen för den enskilde sker (jfr med utvärderingskriterier): (Fritextsvar)

När vi kommit fram till att vi tror att en aktuell klient kan matchas i vår verksamhet, får denne tillsammans med uppdragsgivande socialtjänst och eventuell vårdnadshavare göra studiebesök i verksamheten. Om klienten sedan vill flytta till oss så bestäms ett lämpligt datum, företrädesvis på en vardag (helst i början av veckan) då alla våra verksamheter är tillgängliga och personaltätheten är som högst så att den placerade får så mycket personalstöd som möjligt de första dagarna. Det är viktigt att det finns gott om tid för att personalen i lugn och ro ska ha möjlighet att göra denne trygg och gott om tid för att gå igenom regler och rutiner. Vi strävar efter att både verksamhetsansvarig och kontaktpersonen tillsammans tar hand om den nyplacerade under första veckan.

Inom ett dygn efter ankomst sätts de första målen i stödplanen upp som är generell för nyanlända med exempelvis att ge den placerade stöd i att få en sund dygnsrytm och att den placerade ska bli trygg och förstå hur verksamheten fungerar och få sunda kostvanor. Därefter planeras det in en träff där socialtjänsten, den placerade, eventuell vårdnadshavare och representant från Vibor (vanligtvis kontaktpersonen) för att tillsammans utarbeta en genomförandeplan i enlighet med BBiC. De första 14 dagarna görs olika insatser löpande enligt en checklista i syfte att det ska bli en så bra start som möjligt för den placerade. Det är viktigt att skapa så bra förutsättningar som möjligt för att vi tillsammans med den placerade ska kunna planera framtiden både vad gäller stödets innehåll, sysselsättning och fritid. För att kunna sätta in rätt och individanpassa stödinsatserna så snabbt som möjligt är det viktigt att den placerade och kontaktpersonen lär känna varandra ordentligt. Under denna period planerar vi även in läkarundersökning och tandläkarbesök så att vi får en bild av den placerades fysiska status och behov.

Under etableringsfas upplyser kontaktpersonen också om den hälsocoachning som erbjuds hos Vibor. När kontaktpersonen bedömer det som lämpligt bokas ett första utredningssamtal in med hälsocoach.

Etablering

Personalen (i de flesta fall kontaktpersonen) delar ut dokumenten ”Välkommen till Vibor” (2 ex) samt vår teckenekonomimanual om detta har godkänts som en del av vårt stöduppdrag. Kontaktmannen sitter med när den placerade läser igenom materialet för att kunna svara på eventuella frågor. Vi går igenom rutiner med den placerade, vad som är viktigt att tänka på när man har ett ansvar för eget boende (regler för ljudvolymer och mellan vilka klockslag det är viktigt att vara extra försiktig med ljud m.m.) Personalen upplyser också tydligt om den placerades rätt att få ta del av journalanteckningar, berättar om våra periodrapporter, vår klagomålshantering och på vilket sätt och till vem man vänder sig med klagomål och hur förhållandet och arbetet mellan kontaktman och placerad är avsedd att fungera. Välkomstdokumenten undertecknas av den placerade varefter den placerade och Vibor behåller var sitt exemplar.

Vi upprättar journal med de dokument som eventuellt finns med den unge vid ankomst. Placeringsbeslut och inskrivningsbeslut

Placeringsbeslut och vårdplan ska ha inkommit från uppdragsgivaren innan den placerade flyttar in. I

placeringsbeslutet ska uppgift finnas om lagrum, orsak till placering, placerande socialtjänst. Dessa uppgifter

förs in i journalsystemet. Inskrivningsbeslut skrivs av föreståndare. Försättsblad med kontaktuppgifter för nätverk, socialtjänst samt övriga externa kontakter upprättas av kontaktpersonen.

Mediciner

Personalen frågar om eventuell medicinering och mediciner och recept som ska omhändertas. I sådana fall skall medicinschema upprättas och om den placerade behandlas med licenspliktigt preparat skall vi ordna en

s.k. Medicindelegation från PAL (Patient Ansvarig Läkare) utställt till Xxxxx Xxxxxxxxx med ref. verksamhetsansvarig Xxxxx Xxxxxx eller Xxxxxx Xxxxxxxx. Detta kan initialt mejlas men bör snarast tillställas oss per brev med underskrift av PAL. När så är möjligt och önskvärt kan vi försöka överenskomma med PAL om att den placerade får behålla sin läkare som PAL under vistelsetiden hos Vibor.

Första veckorna

Planering av första veckan görs i grova drag och när kontaktmannen är i tjänst kan denna planering förändras i samråd med den placerade. Stödplan 1 skrivs inom 10 dagar, stödplan 2 inom två månader. Om första mötet med uppdragsgivaren inte är bokat bör kontaktmannen göra det snarast. Här överenskommes om den första tidens planering, om Vårdplan ej tidigare har ankommit skall denna levereras av uppdragsgivarens representanter.

Kontakter för önskvärd sysselsättning med ex. skola, praktikplatser tas.

Vilka externa parter har ni regelmässigt samverkan med?: (Fritextsvar)

Om behov av läkarbesök eller till exempel psykologkontakt finns, bokas tid för det snarast. Kontaktman ska se till att ställa den placerade i bostadskö/er om detta ej sedan tidigare har skett.

Vibor har ett väl etablerat samarbete med flera av Uppsala kommuns högstadieskolor (t.ex. Björkvallsskolan i Björklinge närort och Hillton, en liten grupp inom samma skolområde), resursskolor inom högstadieskolan (Syrénskolan och Tallskolan), gymnasieskolor (Fyrisskolan, Bolandsskolan) och gymnasiesärskolor (Fyrisskolan, Boland-Sylvénius och Jälla Lantbruksgymnasium), samt med Uppsala kommuns IV-verksamhet (Storuven, Uven St Olof och Villa Lugnet).

Vibor har också upparbetade kontakter med specialister inom olika kompetenser, till exempel Xxxx Xxxxxxxx, klinisk specialist, barn- och ungdomspsykiatri med egen praktik i Uppsala. Farlighetsbedömningar enligt SAVRY (ungdomar) kan Vibor tillgodose genom kunsulterande läkaren Xxxx Xxxxxxx, specialist inom Barn- och Ungdomspsykiatri med profileringmot Neuropsykiatri och verksam i Uppsala. Handledning för Vibors behandlingspersonal tillgodoses genom Xxxxxx Xxxxxxxxx, Uppsala, som är legitimerad psykolog med beteende- och KBT-inriktning (beteendeingenjör).

Har ni några krav på anhörigas medverkan? Om ja, beskriv vilka krav i fritextfältet intill frågan (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

Vibor arbetar aktivt för att uppmuntra och ge vårdnadshavare och anhöriga verktyg för att aktivt kunna delta i den placerades självständighetsprocess. Föräldrar och andra anhöriga ges möjlighet att bli involverade i de stödinsatser som görs för en placerad. genom stödjande och vägledande samtal med inriktning på ett framgångsrikt förhållningssätt mellan vårdnadshavarna och ungdomarna. Vibor har dock ingen befogenhet att ställa egentliga krav på de anhöriga utan samarbetet bygger på frivillighet.

Undantagen är de fall då uppdragsgivande socialtjänst i sitt uppdrag till Vibor formulerat en kravnivå på anhörigas medverkan, krav som därefter verkställs av oss.

S Beskriv hur placerade barns kontakter med föräldrar/vårdnadshavare/god man, närstående eller andra viktiga personer ska tillgodoses (Fritextsvar)

Den unges vårdnadshavare är välkommen att besöka den placerade (förutsatt att det inte är ett skyddat boende) och bjuds in till möten med socialtjänst, placerad och Xxxxx Xxxxxxxxx för att stämma av den placerades utveckling och mående. Föräldern och/eller andra anhöriga ges möjlighet att bli involverade i de stödinsatser som ges genom stödjande och vägledande samtal med inriktning på ett framgångsrikt förhållningssätt mellan vårdnadshavarna och ungdomarna. Vi delar så att säga med oss av vårt kunnande om vad som motiverar den unges förmåga att göra bra val och i att ha en mer konform social repertoar. Vid hemresor till anhöriga har vi dialog med planering och stöttar i hur vistelsen på bästa sätt blir bra möten. Vår personal bistår även med rådgivande och stöttande samtal under en hemresa. Detta gör vi mot bakgrund av vår erfarenhet av att det är alltför vanligt att till exempel många ensamma vårdnadshavare har svårigheter med adekvat gränssättning samt saknar kunskap om hur potent positiv förstärkande av önskvärda beteenden är. Vi vägleder dem till att förstärka positiva beteenden vilket är en viktig del av vårt stöd. Vi tror på att männiksor behöver få känna att de kan lyckas för att på så sätt eventuellt släcka ut icke önskvärda beteenden. Genom att vi har möjlighet att ge föräldrarna en lätt guidning kan vi vid behov och om det är önskvärt gemensamt komma överens om vilka beteenden vi gemensamt ska fokusera på att lyfta fram period för period. Den unge uppmuntras också i att delta i andra prosociala sammanhang än det som skolan erbjuder. Bland annat främjas deltagande i olika fritidsföreningar inom idrott eller kultur.

S Beskriv verksamhetens innehåll och beskriv utifrån ett schema de olika inslagen som ingår i stödet. Ex: Måndag: Beskrivning (tidpunkter aktiviteter m.m.) (jfr med utvärderingskriterier) (Fritextsvar)

Se bifogat schemaexempel i Bilaga 5 Veckoschema

S Beskriv hur den enskildes behov av aktiviteter och stimulans ska tillgodoses (Fritextsvar)

Vibor strävar efter att skräddarsy insatserna för varje individ som är placerad hos oss. I detta arbete ingår också att hjälpa den unge att hitta en meningsfull och hälsofrämjande sysselsättning på fritiden. Vi strävar efter att vara lyhörda för och kreativa i att hjälpa de placerade att hitta fritidsverksamheter som är lämpade för dem och kan bidra till ett lyckande som är så viktigt i vårt stödarbete. Det gäller både idrottsaktiviteter och andra fritidsaktiviteter. Under vardagarna är det fokus på skola, läxläsning och/eller praktik (antingen i vår egen sysselsättningsverksamhet eller också via annan extern praktik) och fysisk rörelse anpassad utifrån individens egna förutsättningar. Vi har goda kontakter att ordna med externa praktikplatser som till exempel, hunddagis (för placerad med ett stort hundintresse), matvaruaffär (ungdom som påbörjat utsluss från vårt HVB) lokalradiostation (för placerad som gått mediaprogram) och i jordbruk (för placerad som studerar på lantbruksgymnasium).

Vi arbetar med att motivera våra ungdomar mot att ta steget till att ingå i fritidsförenings- och/eller idrottsföreningsliv då dessa verkligen kan ses som prosociala sammanhang som är av godo för de placerades utveckling. Vibor satsar på hälsocoachning ett koncept inom vilket vi lägger stort fokus på att utbilda och motivera de placerade till en sundare livsstil. Genom en kartläggning av den placerades bakgrund när det gäller kost och motion kan vi tillsammans med den placerade upprätta en målinriktad hälsoplan. Resultatet vi vill uppnå förutom en bättre hälsa för den enskilde är att ge denne kunskap, förståelse och insikt i hur kosthållning och motion påverkar våra prestationer i vardagen, så som skola, jobb och fritid. Med ett bra fysiskt mående skapar vi dessutom bättre förutsättningar för att lyckas med övriga stödinsatser.

Under hösten och vintern 2013/2014 kommer hälsocoachningen att utvecklas ytterligare genom att vi kommer att införa schemalagda aktiviteter med matlagning där de placerade tillsammans är med och planerar och tillagar enkel men näringsriktig kost. De placerade ges då (en och en enligt ett rullande schema) möjlighet att vara delaktig i måltidsarrangemanget och övriga placerade är med och äter. Det kommer att vara fokus på frukost och middag. I planeringen och inhandlandet av livsmedlen ingår då också moment som att hålla en budgetram. Vi har med detta inslag som syfte att förutom själva färdighetsträningen skapa fler aspekter kring matlagning förutom att lära sig vad man bör äta och hur man tillagar det. Vi vill visa att det också är ett sätt att umgås och att man kan lägga lite fokus på att göra själva arrangemanget lite socialt trevligt genom att till exempel göra en fin dukning eller annan lite festligare inramning av en måltid. Frukosten är en viktig del av dagens mål som vi önskar lägga lite mer fokus på med denna insats.

Flera av våra placerade tränar på Friskis & Xxxxxxx. Inledningsvis tillsammans med vår personal men med målet att de ska sköta träningen själva därefter.

Flera av våra placerade ungdomar har ett visst eget nätverk med familj, anhöriga och vänner. Vi stödjer dem i att upprätthålla dessa kontakter och vid praktiska arrangemang som biljettinköp vid hemresor och liknande. Varje placerads kontaktperson har också kontakt med de anhöriga som önskar det och stöttar

dem i att hjälpa den placerade. Vi delar med oss till dem av våra erfarenheter. I de fall där den placerade saknar nätverk använder vi vår kreativitet för att hitta prosociala sammanhang som kan passa den enskilde. Alla är ju bra på någonting men de vet inte alltid det själva och då får man pröva sig fram. Varje placerads kontaktperson är dennes ambassadör och ansvarig för arbetet med att hitta rätt sammanhang för den placerade.

Den flesta placerade har tillgång till egen dator.

Vibor har tillgång till en egen musikstudio vid vår HVB-verksamhet och verksamhetsansvarig där har erfarenhet av att arbeta som musikpedagog.

Vi har möjlighet att erbjuda ungdomsteater via Aktiv Ungdom (I Vuxenskolans lokaler i Uppsala).

Det finns möjlighet för ungdomarna att lära sig möbelsnickeri m.m. i vår egen sysselsättningsverksamhet Portalen. Här finns personal med många års erfarenhet av att arbeta med barn och ungdomar med särskilda behov. Här kan de också erbjudas sommarjobb om önskemål finns. Det förekommer också inom ramen för verksamheten vid Portalen andra byggprojekt än möbelsnickeri då de placerade kan vara med och utföra renoveringsarbeten och andra projekt. De pedagogiska fördelarna med möbelsnickeriet är dock att det relativt snabbt blir en färdig produkt som man kan använda. Det blir snabbt ett synligt resultat och ett

lyckande som är så viktigt för personer vars tillvaro ofta har kantats av misslyckanden.

Vi har även för att tillmötesgå indivdens égna instressen och önskemål varit behjälplig med att ordna praktikplatser till exempel på hunddagis för placerad med stort intresse av hundar, praktik på lokal radiostation för undom som studerat på mediaprogram och prakltik på livsmedelsbutik.

Inom vår verksamhet har vi dessutom personal med omfattande kunskap av och erfarenhet av arbete inom kultursektorn i Uppsala kommun, bland annat i landstingsprojekt med konstskola för asylsökande barn och ungdomar, samt arbete på kulturmuseum och inom bildningsförbund.

När det handlar om personer som behöver stöd för att integreras i det svenska samhället finns det ett rikt utbud i Uppsala av föreningsaktiviteter som vi uppmuntrar de placerade att delta i. Det är viktigt att denna grupp av placerade får rätt stöd för att snabbt komma ut i olika sociala sammanhang, att få tillgång till svenskundervisning och för minderåriga att komma in på en skola. Vi har till exempel haft placerad som haft stort intresse av textilhantverk och som deltagit i en syverkstad vilket också samtidigt blev ett bra tillfälle att lära sig språket och skapa en känsla av gemenskap och sammanhang. Vår verksamhetsansvarige som länge arbetat med integration i olika former har ett brett nätverk av kontakter inom olika föreningsverksamheter i Uppsala som är lämpliga för denna grupp av placerade.

Har Ni någon särskild inriktning på intresse, fritidsutbud, sociala och kulturella aktiviteter? Om Ja - ange vilka och ange om de bedrivs inom verksamheten eller utanför (jfr med utvärderingskriterier): (Fritextsvar)

Flera av våra placerade tränar på Friskis & Xxxxxxx. Inledningsvis tillsammans med vår personal men med målet att de ska sköta träningen själva därefter.

Den flesta placerade har tillgång till egen dator.

Vibor har tillgång till en egen musikstudio vid vår HVB-verksamhet och verksamhetsansvarig där har erfarenhet av att arbeta som musikpedagog.

Vi har möjlighet att erbjuda ungdomsteater via Aktiv Ungdom (I Vuxenskolans lokaler i Uppsala).

Beskriv verksamhetens socialpedagogiska innehåll vad gäller tex ekonomi, kläder, hygien etc (Fritextsvar)

Exempel på socialpedagogiska stödinsatser hos Xxxxx Xxxxxxxxx:

– Föreläsningar och studiebesök på samhällsinstitutioner för att få mer kunskap om samhället.

– Besök på praktik-platser.

– Besök på bibliotek.

– Planering, inhandling och tillagning av näringsriktig kost. Även stöd i dukning och i att skapa socialt sammanhang kring måltider. Hjälpmedel införskaffas från xxx.xxxxxxxxxxxxxx.xx utifrån individens behov.

– Utifrån en standardiserad ”basmat-kasse” jämförs priser mellan olika inköpsställen i syfte att skapa medvetenhet om hur priser kan variera stort mellan olika butiker.

– Stöd för att hålla en hushållsbudget.

– Stöd för att ansöka om skuldsanering.

– Stöd för att finna lämpligt hjälpmedel för att passa tider.

– Stöd för att skapa förmåga att självständigt kunna resa med kollektivtrafiken och att hitta i närmiljön.

– Städning och tvätt utifrån individuellt utformad manual (frekvens, arbetssätt, kemikalier m.m.). Hjälpmedel införskaffas från xxx.xxxxxxxxxxxxxx.xx utifrån individens behov.

– Stöd för att klara av en god egen hygien. Hjälpmedel införskaffas från xxx.xxxxxxxxxxxxxx.xx utifrån individens behov.

– Hjälpa föräldrar med små barn att skapa en säker hemmiljö för barnen och öka förståelsen för de risker som finns. Informationsmaterial inhämtas till exempel från xxx.xxxxxxxxxxxxxxx.xx som dessutom har broschyrer om barnsäkerhet på en mängd olika språk.

Beskriv de viktigaste inslagen och faktorerna i ert arbete som förhindrar och motverkar en miljö där mobbing, kränkningar och övergrepp etc kan förekomma. (Fritextsvar)

De placerade i Vibor Öppenvård bor i egna lägenheter i vanliga flerfamiljshus på olika platser i centrala Uppsala. Mot bakgrund av att de placerade inte bor inom samma institution är mobbning, kränkningar och övergrepp inom verksamheten inget som vi aktivt har behov av att motverka på det sätt som vi gör inom vår HVB-verksamhet (som dock inte är föremål för denna upphandling). Några av våra placerade umgås med varandra på fritiden och vi stöder dem och coachar dem i gränssättningar mot varandra och i att hantera konflikter med varandra

Den av våra enheter inom Öppenvården som de placerade arbetar i grupp och det därmed finns en miljö med högre risk för att mobbning, trakasserier och kränkningar uppstår är vår sysselsättningsverksamhet

Portalen. Det är dock en verksamhet som är väldigt förskonad från incidenter vilket framför allt kan tillskrivas personalen som har mycket lång erfarenhet av att arbeta med barn och ungdomar med särskilda behov.

Andra viktiga faktorer är att personalen mot bakgrund av sin långa erfarenhet har god känsla för hur en grupp av elever ska matchas för att fungera på ett bra sätt. Att personaltätheten är hög och att arbetet

bedrivs med fokus på de enskildas problematik är ytterligare viktiga framgångsfaktorer.

En viktig faktor inom Vibors all verksamheter är att vi har en stabil och trygg personalgrupp som helt enkelt är goda förebilder i det de gör och i det de säger.

Rutinen inom alla Vibors verksamheter för om en situation ändå uppstår är att personalen omedelbart bryter och skiljer de placerade åt och för samtal med dem för att undvika framtida incidenter. All personal har skyldighet att ingripa vid minsta misstanke om till exempel trakasserier med nedvärderande språk och/eller negativa attityder. All personal har ansvar för att ta anmälningar från klienter eller annan på allvar. Viktigt är att åtgärder vidtas skyndsamt, helst samma dag, när en incident inrapporteras. Alla samtal skall föras direkt med de berörda, inte i stor grupp. Därefter utförs medlingssamtal mellan berörda.

Om det är klarlagt att en boende blivit drabbad av mobbing, trakasserier, fysisk eller psykisk kränkning ska stödsamtal ges till den drabbade. Företagets ledning, vårdnadshavare och socialtjänst ska informeras.

Telefonsamtal utförs till vårdnadshavare samt avvikelserapport skickas till socialtjänsten. Klienten ska ges stöd i att polisanmäla gärningen. Vibor ansvara för att följa upp, medla samt knyta ihop på ett för alla tillfredställande vis.

Hur arbetar ni konkret med missbruks -eller beroendeproblematik med era placerade(Besvaras av de vårdgivare som arbetar med inriktningen missbruks eller beroendeproblematik) (Fritextsvar)

Ej aktuellt

Hur arbetar ni med de placerades kriminalitetsproblematik (Besvaras av de vårdgivare som arbetar med inriktningen kriminalitetsproblematik) (Fritextsvar)

Ej aktuellt

Hur genomförs arbetet mot den placerades liv efter avslutad insats och beskriv hur denna process ser ut. (Fritextsvar)

När en stödinsats är avslutad hos Xxxxx Xxxxxxxxx ska klienten ha uppnått en social kompetens och det ska på hemorten ha ordnats en social plattform med sysselsättning, inkomst, bostad och även ett prosocialt sammanhang. Det är viktigt att detta har förberetts på hemorten så att klienten inte löper risk att bli isolerad och hamna i utanförskap, missbruk, kriminalitet och drabbas av psykisk ohälsa. Klienten ska då ha så hög funktionsnivå att denne kan leva ett så självständigt liv som möjligt. För att lyckas med denna övergång förutsätts att Vibor samarbetar med uppdragsgivaren och olika aktörer på hemorten. Detta arbete bör påbörjas cirka sex månader innan beräknad utskrivning. Om den placerade och uppdragsgivaren så önskar kan Vibor eventuellt bistå med att kontaktpersonen under en övergång fortsätter att följa den placerade i sin nya självständiga tillvaro.

Vilka förväntningar har Ni gentemot uppdragsgivaren: a) Före insatsen: b) Under insatsen: c) Efter insatsen (Fritextsvar)

a) Uppdragsgivaren ska tillhandahålla en så god och enligt verkligheten överensstämmande beskrivning av den placerade och dennes stödbehov, eventuell problematik och förutsättningar som bara är möjligt så att vi har en bra grund för vår matchningsbedömning. Om vi väljer att åta oss stöduppdraget är det viktigt att vi får ta del av så mycket material som möjligt om eventuellt tidigare gjorda utredningar och insatser så att vi optimerar våra förutsättningar att göra ett bra jobb med den placerade. Det är mycket viktigt att uppdragsgivaren har tillställt Vibor ett placeringsbeslut och en vårdplan innan den placerade flyttar in. Det är också viktigt för att göra flytten så smidig som möjligt för den placerade.

b) Vi vill att uppdragsgivarens handläggare med regelbundenhet ska träffa den placerade och personal för att tillsammans genomlysa hur utvecklingen fortskrider och även bjuda in eventuella vårdnadshavare och/eller andra viktiga personer i nätverket så att vi tillsammans kan skapa förutsättningar för bra umgänge med nätverket. Viktigt att föräldrar är ”med på tåget” och att uppdragsgivaren verkligen kallar dem till alla möten. Om det behövs externa insatser, stöd från BUP, vuxenpsykiatri eller habilitering, vill vi ha uppdragsgivarens stöd i att få till stånd sådana kontakter.

c) När det är dags för utskrivning är det extra viktigt med kontakter med uppdragsgivaren för att säkerställa att det inte råder tvekan om att denne är införstådd med var den placerade befinner sig i sin utveckling, i sin livssituation och sitt mående så att inte denne efter avslutad insats från Vibor lämnas helt själv utan något stöd. Det kan t.ex. vara livsavgörande att få fortsätta att ha en kontaktperson via Vibors försorg även om den placerade ska bo hos familj och har sysselsättning. Någon behöver även då bevaka den tidigare klientens mående och situation.

1.6.3. Förändring, utveckling av verksamheten

Vårdgivaren ska informera uppdragsgivaren om planerade förändringar av verksamheten som bedrivs.

Med planerade förändringar avses förändringar vad gäller sökbegrepp för verksamheten som anbudsgivaren angivit i avsnitt "Information om verksamheten och urvalssökning", till exempel vid ändrat tillstånd eller en förfining av målgrupper.

Har verksamheten genomgått förändringar under det senaste året? Om Ja - beskriv hur i fritextfältet intill frågan. (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Vibor Öppenvård är en relativt ny gren inom företaget Vibor och startade i januari 2012. Företaget bedriver sedan 1997 en HVB-verksamhet som är väletablerad och har ett gott renommé. Mot bakgrund av att vi fick tillstånd för tre utslussplatser från vårt HVB och dessa förlades till våra egna lägenheter i Uppsala startade utvecklingen av ett stödboende i de lägenheter som inte upptogs av utsluss-placerade.

De förändringar som verksamheten genomgått under det senaste året är att teamet av boendestödjare successivt ökat i antal och att Vibor i augusti 2012 köpte sysselsättningsverksamheten Portalen (möbelsnickeri) som tidigare drivits i Uppsala kommuns regi. Under året har också inslaget av hälsocoachning tillkommit i och med att företaget rekryterat personal med kockutbildning, erfarenhet av arbete med drogterapi och utbildning som kostrådgivare m.m.

Är verksamhetens inriktning föremål för förändring de närmsta två åren? Om Ja - beskriv hur i fritextfältet intill frågan. (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Den förändring som planeras för Xxxxx Xxxxxxxxx är främst att vi inom kort kommer att ansöka om tillstånd för LSS-boende för några av våra lägenheter. Denna förändring påverkar inte de som är placerade i vår öppenvårdsverksamhet på annat sätt än att det finns möjlighet för de som bedöms vara LSS-berättigade att bo kvar i Vibors regi om de så önskar. Vi kommer även att ansöka om tillstånd för vår öppenvårdsverksamhet i enlighet med 7 kap 1 § p 4 i Socialtjänstlagen (2001:453)

I övrigt kommer Vibor att fortsätta utveckla verksamhetsgrenen Xxxxx Xxxxxxxxx på så sätt att vi ständigt kommer att utveckla olika kvalitetshöjande inslag i våra stödinsatser. Vi har redan egen arbetspraktik (Portalen) som arbetar med möbelsnickeri- och andra mindre byggprojekt. Vi har vår egen hälsocoachningsverksamhet som hjälper, inspirerar, stödjer och dokumenterar de placerades väg till en sundare livsstil. Vi har också inlett försök med att erbjuda övningskörning parallellt med att ungdomen också får en grundutbildning vid körskola. Inom Vibor finns även personal med hög kulturkompetens (projektledare för landstingsfinansierat konstprojekt för asylsökande barn och ungdomar, tjänst vid Uppsala Konstmuseum och bildningsförbund). Denna kompetens har vi för avsikt att använda för att utveckla inslag av kulturell art och för att kunna fånga upp befintliga intressen hos de placerade men även hitta nivåer av kulturella inslag som passar och fungerar för den enskilde ungdomen utifrån dennes förutsättningar. Den förändring som vår strävan efter kvalitetshöjande inslag kan få under de närmaste två åren är en utökning av vårt team av boendestödjare i vår strävan efter att knyta olika kompetenser till vår verksamhet som denna utveckling kräver.

Beskriv utvecklingsstrategin av verksamheten i ett längre perspektiv: (Fritextsvar)

Företaget HVB Vibor KBT AB har en lång erfarenhet av att bedriva HVB-verksamhet för ungdomar med social och/eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (vilken inte är föremål för denna upphandling).

Grundaren och tillika VD för företaget har mer än 20 års erfarenhet av att arbetet med vår målgrupp. De behandlingsmetoder vi arbetar med i den verksamheten är evidensbaserade och vi har lång erfarenhet av hur väl de fungerat för de ungdomar som varit placerade hos oss.

Vår drivkraft inom företaget sedan vi även startade verksamhetsgrenen Vibor Öppenvård i början av 2012 (som kan ta vid när den HVB-placerade är redo för ett boende på egen hand) är att vi likt en ”röd tråd” vill följa den enskilde individen hela vägen från placeringen vid vårt HVB ut i eget boende i vår Öppenvård och därefter ut i helt eget självständigt boende. Även för de som placeras direkt i vår Öppenvård vill vi också ha arbetsformer för att kunna följa dem hela vägen ut i ett självständigt och meningsfullt liv. Vi kommer under hösten/vintern 2013 att ansöka om LSS-tillstånd för några av våra stödboenden vilket innebär att de som är LSS-berättigade kan bo kvar inom vår försorg om de önskar. På det sättet blir vår behandlings- och stödkedja komplett. För de som lämnar vår verksamhet helt efter avslutad insats kan vi erbjuda fortsatt kontaktmannaskap så att övergången till ett självständigt liv blir så smidig som möjligt.

Vibors devis är ”Vi skapar förutsättningarna” vilket är vårt absoluta fokus. Vi har hela tiden den enskilde individen i centrum och vad vi kan göra för denne. Under hela den tid vi har hand om de placerade vill vi ge dem så många alternativ till kvalitetshöjande inslag i vardagen och i livet i stort som vi har möjlighet till (sysselsättning, utbildning, hälsoarbete, körkort, kultur m.m.). Vi fortsätter att sträva efter att göra paletten av kvalitetshöjande inslag och kompetenser inom företaget så mångfacetterad som möjligt för att just kunna skapa rätt förutsättningar för ALLA. Om vi vid en matchningsprocess upptäcker att vi saknar en kompetens så ser vi till att knyta den till verksamheten på olika sätt så att vi kan forma ett uppdrag kring just den enskilde individen. Företaget har tillgång till ett mycket brett kontaktnät inom Uppsala kommun inom olika

kompetensområden vilket möjliggjorts på grund av lång etableringstid inom branschen. Vi vill att den enskildes hela ”resa” ut i det självständiga livet ska ske så smidigt som det bara är möjligt vilket är grunden till vår strävan om att kunna följa denne under hela denna resa. Då får vi ju även ett slutgiltigt ”kvitto” på att våra insatser har varit lyckosamma.

1.6.4. Förbud mot vissa arbetssätt och metoder

Vårdgivaren får inte använda arbetssätt och metoder med känd risk för skada och/eller som Socialstyrelsen avråder från att använda.

Förbud mot vissa arbetssätt och metoder: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.6.5. BBIC

Vårdgivaren ska ha kännedom om BBIC:s behovsområden och ska förbinda sig att, under ramavtalsperioden, utveckla sina kunskaper och arbetssätt enligt BBIC:s grunder och behovsområden för att kunna planera och dokumentera det individuella stödet utifrån BBIC.

Kravet gäller endast verksamheter som arbetar med placerade personer i åldern 0-20 år

BBIC: Bekräftelse på att kravet uppfylls (besvaras endast av verksamheter som arbetar med placerade personer i åldern 0-20 år) (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.6.6. Säkerhet - Den enskildes säkerhet och trygghet

Kravet nedan gäller vårdgivare som arbetar med föräldrar och barn.

Barn och unga som placeras i verksamheten ska ha ett säkert omhändertagande. Verksamheten ska ansvara för att det finns ett genomtänkt arbetssätt i krissituationer och för att incidenter i insatsen förebyggs. Det är viktigt att barnen/de unga behandlas med aktning för sin person och egenart och att de inte utsätts för kränkande behandling.

För att förbättra säkerheten har forskningen visat på vikten av att institutionerna är öppna. Det är också viktigt att vårdnadshavare och närstående ges möjlighet till insyn i verksamheten och att socialtjänsten regelbundet besöker barnen/den unge och att stödboendet får extern handledning.

Verksamhetens personal ska vara medveten om säkerhetsfrågor gällande de placerade och ska arbeta för att hela tiden öka medvetenheten bland personal. Verksamheten ska också arbeta för att öka insynen och skapa förutsättningar för barnens/de ungas säkerhet.

Anbudsgivaren ska uppfylla nedanstående krav:

Medvetenhet

- Verksamheten ska ha särskild uppmärksamhet på den risksituation som finns när barn/unga vårdas tillsammans.

Insyn

- Familj och nätverk ska vara delaktiga i barnens/de ungas stödinsatser på ett sätt som innebär god kvalitet och säkerhet för barnet/den unge.

- Verksamheten ska ha extern handledning.

Förutsättningar

- Verksamheten ska ha rutiner för att förebygga och förhindra att sexuella övergrepp inträffar då barnen/de unga är placerade.

- Verksamheten ska ha rutiner för hur personalen ska agera vid sexuella övergrepp, psykisk eller fysisk misshandel.

- Verksamheten ska ha rutiner för att förebygga och förhindra att barnen/de unga skadar sig själva under placeringstiden.

- Verksamheten ska ha rutiner för hur personalen ska agera om barn/unga rymmer.

- Verksamheten ska ha rutiner för om en placerad förälder avviker eller straffar ut sig.

- Verksamheten ska ha rutiner för att hantera konflikter och missförhållanden inom verksamheten.

- Verksamhetens ordningsregler ska vara lagliga, utövandet av reglerna ska kännetecknas av god etik och ett respektfullt bemötande med respekt för barnens/den unges integritet.

- Verksamheten ska genomföra kontroller av om personer som anställs är kriminellt belastade.

- Verkamhetens lokaler och utrustning ska vara av god kvalitet och vara säkra.

- Verksamheten ska ha en handlingsplan i händelse av misstanke om sexuella övergrepp eller våldshandlingar från personalens sida riktade mot placerade barn/ungdomar.

- Verksamheten ska ha rutiner för anmälan om missförhållanden enligt 14 kap. 1 § Socialtjänstlagen (2001:453). Rutinerna skall vara väl kända av personalen. (Observera att det inte är Xxx Xxxxxxxxxxx som avses)

Säkerhet - Den enskildes säkerhet och trygghet: Om verksamheten arbetar med föräldrar och barn: Bekräftelse på att kravet uppfylls: (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Alla uppräknade krav uppfylls inom vår Vibors verksamhet

S Beskriv rutiner för hur konflikter, övergrepp samt hot och våld ska förhindras, upptäckas och hanteras i verksamheten (Fritextsvar)

STRATEGI HOS VIBOR ÖPPENVÅRD FÖR ATT MOTVERKA OCH FÖREBYGGA FÖREKOMSTA AV MOBBNING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKNINGAR:

- De placerade i Vibor Öppenvård bor i egna lägenheter i vanliga flerfamiljshus på olika platser i centrala Uppsala. Mot bakgrund av att de placerade inte bor inom samma institution är mobbning, kränkningar och övergrepp inom verksamheten inget som vi aktivt har behov av att motverka på det sätt som vi gör inom vår HVB-verksamhet (som dock inte är föremål för denna upphandling). Några av våra placerade umgås med varandra på fritiden och vi stöder dem och coachar dem i gränssättningar mot varandra och i att hantera konflikter med varandra

- Den av våra enheter inom Öppenvården som de placerade arbetar i grupp och det därmed finns en miljö med högre risk för att mobbning, trakasserier och kränkningar uppstår är vår sysselsättningsverksamhet Portalen. Det är dock en verksamhet som är väldigt förskonad från incidenter vilket framför allt kan tillskrivas personalen som har mycket lång erfarenhet av att arbeta med barn och ungdomar med särskilda behov.

bedrivs med fokus på de enskildas problematik är ytterligare viktiga farmgångsfaktorer.

- En viktig faktor inom Vibors all verksamheter är att vi har en stabil och trygg personalgrupp som helt enkelt är goda förebilder i det de gör och i det de säger.

STRATEGI INOM VIBOR ÖPPENVÅRD VID HÄNDELSE AV MOBBING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKNINGAR:

Telefonsamtal utförs till vårdnadshavare samt Avvikelserapport skickas till socialtjänsten. Klienten ska ges stöd i att polisanmäla gärningen. Vibor ansvara för att följa upp, medla samt knyta ihop på ett för alla tillfredställande vis.

RUTINER HOS VIBOR ÖPPENVÅRD SOM VERKAR FÖREBYGGANDE OCH FÖRHINDRAR ATT KLIENTER UTSÄTTS FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP AV PERSONAL, ANDRA PLACERADE KLIENTER ELLER ANDRA PERSONER I KLIENTENS OMGIVNING:

– Vi tar in polisregisterutdrag på all personal.

– De placerade bor i egna lägenheter i vanliga flerfamiljshus i Uppsala (ej gruppboende eller institution).

– Sovande jour finns i nära anslutning till de boendes rum.

– Hög personaltäthet, närvaro och aktiv vaksamhet bland boendestödjarna i öppenvårdsteamet.

– Alla ungdomar erbjuds externa samtalskontakter.

– Regelbundna samtal med kontaktperson.

– Verksamhetsansvarig finns regelbundet tillgängliga för de boende.

– Vi tar alltid reda på via uppdragsgivaren om misstanke finns om eventuellt tidigare övergrepp i nätverket.

– Vi stöttar de placerade nära i sin samverkan med nätverket och höra av oss och stöttar placerad under hemresor.

– Vårt stödarbete är uppbyggt så att det finns system för att uppmärksamma och förstärka goda, kamratliga beteenden gentemot personalen och mot andra människor. Vi jobbar med utgångspunkt från att det är viktigt att medvetet uppmärksamma de beteenden som är av god karaktär eftersom positiv förstärkning är en av de starkaste drivkrafterna för människan.

– Vi tillämpar i princip nolltolerans på verbala tillmälen om de inte tydligt är av en humoristisk, ofarlig och icke-kränkande karaktär.

– Vi ska vara mycket medvetna om betydelsen av att vi är modeller för klienterna och möta såväl dem som varandra på ett varmt och respektfullt sätt.

– Vibor kvalitetsansvarige (med utbildning och lång erfarenhet i samtalsmetodik med personer som befinner sig i utsatta situationer) genomför regelbundet enskilda samtal med de placerade för att följa upp hur de trivs och upplever Xxxxxx stöd och sin egen situation.

– All personal har en medvetenhet i hur de själva säger och hur de uppför sig för att alltid vara en god förebild och för att våra placerade påverkas av vårt beteende.

UTDRAG UR VIBORS RUTINER FÖR HUR PERSONALEN SKA AGERA VID HÄNDELSE AV SEXUELLA ÖVERGREPP/TRAKASSERIER, PSYKISK ELLER FYSISK MISSHANDEL GÄLLANDE DE BOENDE I NÅGON AV VIBORS VERKSAMHETER:

"Om det är klarlagt att en boende blivit drabbad av mobbing, fysisk eller psykisk kränkning ska stödsamtal ges till den drabbade. Företagets ledning, vårdnadshavare och socialtjänst ska informeras. Telefonsamtal utförs till vårdnadshavare samt avvikelserapport skickas till socialtjänsten. Klienten ska ges stöd i att polisanmäla händelsen. Vi följer upp alla händelser och genomför medlingssamtal med de berörda.

Om det framkommer att en boende blivit drabbad av ett fysiskt eller sexuellt övergrepp ska handlingen polisanmälas omedelbart. Om den som utfört handlingen är i tjänst vid hemmet ska den tas ur tjänst för att företaget ska få möjlighet att utreda vad som inträffat. Företagets ledning, vårdnadshavare och socialtjänst ska informeras. Telefonsamtal utförs till vårdnadshavare samt avvikelserapport skickas till socialtjänsten.

Beroende på art av övergrepp så kan det bli aktuellt med läkarundersökning samt dokumentation av eventuella skador. Vi ska försäkra oss om att klienten får möjlighet till krisbearbetning via antingen psykiatrin eller någon av våra egna utbildade krishanterare beroende på vad som kan ordnas snabbast eller bedöms som bäst matchande behovet hos den drabbade."

Vi hjälper den ungdom som blivit utsatt för hot och våld att polisanmäla det inträffade. Initialt är det en uppgift för verksamhetsansvarige att försöka medla mellan ungdomarna och återställa en lugn och trygg atmosfär. Om detta inte lyckas kan vi ta hjälp av Xxxxxx VD som inte direkt är inblandad i den dagliga verksamheten och uppfattas som mer objektiv. VD är KBT – och handledarutbildad och har en bred kunskap och lång erfarenhet av att göra denna form av insatser. Han intervjuar först individuellt kontrahenterna och därefter tillsammans med personal och arbetar sedan med att försöka hjälpa dem med konfliktlösning och medling. Om det inte lyckas så avslutar vi behandlingsuppdraget för den ungdom som hotat eller varit våldsam.

S Beskriv rutiner för de åtgärder som ska vidtas om placerade barn olovligen lämnar verksamheten (Fritextsvar)

Utdrag ur rutindokument vid händelse av olovligt avvikande:

"- Kontakta verksamhetsansvarig.

– Kontakta aktuell socialhandläggare eller socialjouren efter kontorstid och informera kort om det inträffade och upplys om att avvikelserapport kommer att skickas.

– Fyll i avvikelserapport med all information som är tillgänglig (viktigt att socialtjänsten får så mycket detaljinformation om händelsen som möjligt). Denna ska mejlas till den i ledningen som är inkopplad på händelsen.

– Ansvarig socialtjänst ska tillställas rapporteringen inom 24 timmar.

– Den som påbörjar avvikelserapporteringen ska se till att den avslutas, ärendet får dock lämnas över till tillträdande personal för vidare arbete kring avvikelsen.

– Vid avrapportering - var tydlig om vad som hänt samt om vad du anser att efterkommande personal bör göra.

– En utskriven rapport ska läsas och signeras av ledningen innan den sätts in i akten.

– Prata med övriga klienter på Vibor (som till exempel brukar umgås med den avvikne) då de kan känna till var den avvikne befinner sig.

– Kontrollera med dina kollegor om de har information som kan vara viktig och ha samband avvikningen.

– Ring klientens mobiltelefon med jämna mellanrum. Försök även kontakta andra personer i den unges nätverk.

– Underrätta verksamhetsansvarig löpande om dina sökningar. Glöm inte att journalföra dina åtgärder och resultat.”

S Om verksamheten tar emot unga med barn: Redogör för hur säkerheten ska tillgodoses för de barn som besöker eller vistas med sina föräldrar (Fritextsvar)

Strategi hos Xxxxx Xxxxxxxxx för att tillgodose säkerheten för barn som bor med sina föräldrar i Xxxxx Xxxxxxxxx eller som besöker och vistas hos sina föräldrar där:

– Hög personaltäthet, närvaro och aktiv vaksamhet bland boendestödjarna i öppenvårdsteamet.

– Vibor har kvalificerad personal (med psykologutbildning och kompetens att arbeta som familjebehandlare) som i uppdrag med placerade som har minderåriga barn stödjer och planerar tillsammans med placerade föräldrar och förbereder dem när deras barn besöker dem eller vistas hos dem. Vi har dessutom kompetensen för att göra korrekta riskbedömningar i dessa uppdrag. Under besök och vistelser finns möjlighet att ha personal närvarande hos de boende under besöken i olika hög grad utifrån förutsättningarna. Vi har också förutsättningar att utifrån dessa besök bistå uppdraggivaren med en utvärdering hur den placerade fungerar i sin föräldraroll.

– Vibor har även personal (kvalitetsansvarig) med utbildning och lång erfarenhet i samtalsmetodik med både vuxna och barn (även mycket små barn). Kvalitetsansvarig kommer med start under hösten och vintern 2013/2014 att på regelbunden basis genomföra intervjuer/samtal med alla våra placerade i syfte att få dem att sätta ord på hur de trivs och hur de upplever sin situation. Med denna kompetens finns möjligheter även för barn vars föräldrar är placerade hos Vibor till ett kvalitativt sätt att få komma till tals.

– Vibor ser också till att de bostäder där det bor placerade som har små barn är säkra ur ett barnperspektiv. Vi har till exempel lägenheter där ”risk-elektronik” (till exempel spis och kaffebryggare) har utrustats med timer och vi stödjer de placerade föräldrarna i att förstå vikten av att säkra barnens boendemiljö. I detta arbete kan Vibor till exempel ta hjälp av de råd som Konsumentverket tillhandahåller. Hos denna myndighet som ansvarar för produktsäkerhet gällande barnprodukter, leksaker m.m. finns förnämlig information (till exempel broschyren ”Säkra barn - trygga föräldrar”) om hur man skapar en trygg barnmiljö i hemmet. Detta material finns dessutom att tillgå på en mängd olika språk.

– All personal i Xxxxxx öppenvårdsteam har kunskap om rutinerna kring och skyldigheten att anmäla missförhållanden enligt 14 kap 1 § Socialtjänstlagen

Beskriv rutiner för anmälan om missförhållanden enligt 14 kap. 1 § Socialtjänstlagen (2001:453). (Fritextsvar)

Utdrag ur Vibors rutin vid händelse att ungdom olovligen avviker (eller på annat sätt misstänks fara illa):

"- Kontakta verksamhetsansvarig (070-792 26 92) eller bakjouren (070-820 16 35).

- Kontakta aktuell socialhandläggare eller socialjouren efter kontorstid och informera kort om det inträffade och upplys om att avvikelserapport kommer att skickas.

- Fyll i avvikelserapport med all information som är tillgänglig (viktigt att socialtjänsten får så mycket detaljinformation om händelsen som möjligt). Denna ska mejlas till den i ledningen som är inkopplad på händelsen.

- Ansvarig socialtjänst ska tillställas rapporteringen inom 24 timmar.

- Den som påbörjar avvikelserapporteringen ska se till att den avslutas, ärendet får dock lämnas över till tillträdande personal för vidare arbete kring avvikelsen.

- Vid avrapportering - var tydlig om vad som hänt samt om vad du anser att efterkommande personal bör göra.

- En utskriven rapport ska läsas och signeras av ledningen innan den sätts in i akten."

1.6.7. Säkerhet - Policy för alkohol, droger och cigaretter bland personal

Vårdgivaren ska försäkra sig om att ledning och personal i tjänst är nykter och drogfri och ha en alkohol- och drogpolicy för verksamheten. Vårdgivaren ansvarar för att innehållet i policyn är väl känt av ledning och personalen.

Förekomst av alkohol och droger accepteras inte på arbetsplatsen. Missbruk som visar sig på arbetsplatsen är en arbetsmiljöfråga och ska hanteras som en sådan av arbetsgivaren. Alkohol och drogpolicyn bör innehålla skrivning om förebyggande åtgärder och ha avsnitt om åtgärder vid misstanke om missbruk eller åtgärder om missbruk har konstaterats. Personal ska inte medverka till att cigaretter köps åt ungdomar och inte heller röka tillsammans med placerade minderåriga.

Policy för alkohol, droger och cigaretter bland personal: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.6.8. Säkerhet - Sekretess och tystnadsplikt

Vårdgivaren svarar för att de sekretessbestämmelser och bestämmelser om tystnadsplikt som gäller vårdgivarens verksamhet iakttas av vårdgivarens personal,

praktikanter och eventuella underleverantörer. Vårdgivaren ska löpande informera all berörd personal om gällande sekretessbestämmelser.

Detta krav gäller även efter ramavtalets upphörande.

Sekretess och tystnadsplikt: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.6.9. Säkerhet - Kontroll av personal

Vårdgivaren ska säkerställa att det inte finns någon i ledning eller personal som varit dömd för våldsbrott eller alkohol/narkotikabrott under de senaste 5 åren. Vid anställning av personal inom missbruksvård ska dessa ha minst tre år utan missbruk efter eventuell avslutad missbruksbehandling.

Vårdgivare som arbetar med stöd till föräldrar och barn ska ansvara för och garantera att det inte finns någon i ledning eller personal i verksamheten som dömts för brott mot underåriga, sexualbrott eller brott i aktuell yrkesytövning.

Vårdgivaren ska iaktta och följa i var tid gällande lagar, förordningar och föreskrifter som avser registerkontroll.

Kontroll av personal: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

S Om verksamheten arbetar med föräldrar och barn: beskriv hur lagen (2007:171) om registerkontroll av personal vid sådana hem för vård eller boende som tar emot barn ska tillämpas i verksamheten (Fritextsvar)

All personal som rekryteras till Vibor måste lämna in utdrag ur Polisens belastningsregister inan de träder i tjänst. Därefter får all persoal löpande lämna in nytt utdrag till arbetsgivaren med 6 månaders mellanrum.

1.6.10. Säkerhet - Brandsäkerhet

Vårdgivaren ska bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete med hänvisning till lag 2003:778 om skydd mot olyckor samt genomföra den tillsyn och dokumentation som lagen föreskriver. Vårdgivaren ska ha ett fungerande systematiskt brandskyddsarbete samt tekniska förutsättningar i sådan utsträckning att en säker utrymning vid händelse av brand är praktiskt genomförbar samt att risken för uppkomst av brand minimeras. Anbudsgivaren ska i anbudet beskriva sina rutiner för utrymning vid brand.

Personal och den/de placerade ska känna till verksamhetens rutiner för utrymning vid brand väl. Kontinuerliga genomgångar och brandövningar ska göras.

Säkerhet - Brandsäkerhet : Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.6.11. Placering

Placeringsavtal

För varje enskild person som placeras ska ett särskilt individuellt placeringsavtal utfärdas skriftligt och undertecknas av båda parter för att gälla. Placeringsavtalen upprättas och tillhandahålles av uppdragsgivaren. Dessa avtal ska följa ramavtalet och därutöver innehålla uppgifter om personens namn, personnummer, vårdkostnad, placeringstid m.m.

Placeringsavtalet ska gälla från och med den dag placeringen påbörjas och gälla i enlighet med fattat beslut om insatsens längd. Avsteg från detta kan göras skriftligt i genomförandeplan/behandlingsplan enligt överenskommelse mellan parterna.

Placeringsavtal: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.6.12. Vård- och genomförandeplan/behandlingsplan

Uppdragsgivaren ska alltid formulera uppdraget skriftligt i en särskilt upprättad vårdplan eller motsvarande. Uppgifter om syfte och målsättning med placeringen ska framgå. All för uppdraget väsentlig information om den placerade ska bifogas vårdplanen.

Vårdgivaren ska vid placering i samråd med uppdragsgivaren och den placerade/närstående utan onödigt dröjsmål utarbeta och upprätta en genomförandeplan/behandlingsplan eller motsvarande baserad på vårdplanen. Förändringar av genomförandeplanen/behandlingsplanen kan under placeringen endast göras i samråd med den placerade/närstående och handläggaren.

Ansvarig för insatsen i enlighet med genomförandeplanen/behandlingsplanen är vårdgivaren. Genomförandeplanen/behandlingsplanen ska i god tid innan insatsen upphör kompletteras med uppgifter om hur barnet eller den unge ska förberedas för tiden efter att placeringen har avslutats. Genomförandeplanen/behandlingsplanen ska undertecknas av samtliga parter.

Vård- och genomförandeplan/behandlingsplan: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.6.13. Individuell plan

Den nya bestämmelse om individuell plan som infördes i Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), LSS och Socialtjänstlagen den 1 januari 201O innebär att om den placerade har behov av insatser från såväl Region/landstinget som kommunen ska en individuell plan

upprättas tillsammans med den placerade och närstående. Plan ska upprättas om någon av parterna, eller någon annan berörd anser det. l planen ska framgå vilka insatser som ska ges från vilken huvudman, samt eventuellt hur kostnader ska fördelas. Vårdgivaren ska i denna situation medverka till att den individuella planen upprättas

Individuell plan: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.6.14. Resultat av stödet inom föreskriven tid

Vårdgivaren ska omedelbart kontakta uppdragsgivaren vid misstanke om att förväntat resultat av stödet enligt placeringsavtalet inte kommer att uppnås inom planerad vårdtid.

Resultat av stödet inom föreskriven tid: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.6.15. Omkostnader

För placerade 0-17 år

Socialtjänsten tillser att den placerade är utrustat med kläder för aktuell säsong vid placeringens inledning. Därefter ska kläder och utrustning ingå i vårdavgiften.

Vårdgivaren ombesörjer och bekostar därefter samtliga omkostnader för den placerade som fickpengar, kläder, personlig utrustning, fritidsaktiviteter (utrustning, medlemsavgifter m.m.) etc. Miniminivån är den högsta av riksnormen eller den norm som tillämpas på verksamheten.

Hygienartiklar (inklusive intimhygienartiklar), klippning mm ska ingå i vårdavgiften. Vårdgivaren bekostar hygienartiklar (inklusive intimhygienartiklar), klippning mm under placeringstiden under tid då den placerade inte vistas på verksamheten.

Vårdgivaren ombesörjer och bekostar dagliga transporter till och från den placerades aktiviteter. Alla kostnader i samband med resor till och från uppdraget är inkluderad i angivna priser, förutom resor i samband med inskrivning och utskrivning, utom i de ärenden annat särskilt avtalats.

Vårdgivaren ansvarar för att personal eller annan lämplig person, vid behov, följer med den placerade vid permissionsresa och umgängesresa. Kostnaden för ledsagning vid permissionsresa och umgängesresa inkluderas inte i angivna priser och ska ersättas till självkostnadspris, dvs direkta personalkostnader inkl sociala avgifter och kostnader för resa.

Ledsagning kräver överenskommelse med uppdragsgivaren i samband med placering.

Övernattning för anhörig ska ingå i vårdkostnaden ifall anhörigs medverkande ingår i insatsen.

Om vårdtagaren/vårdnadshavaren under placeringstiden uppbär arbetsinkomst, pension, sjukpenning, barnbidrag eller annan motsvarande ersättning regleras detta

mellan

uppdragsgivaren och vårdtagaren/vårdnadshavaren.

För placerade 18 – 24 år samt föräldrar

Uppdragsgivaren tillser att den placerade är utrustad med kläder för aktuell säsong vid placeringens inledning.

Resor i samband med inskrivning och utskrivning, utom i de ärenden annat särskilt avtalats, svarar uppdragsgivaren för.

Övernattning för anhörig ska ingå i vårdkostnaden ifall anhörigs medverkande ingår i insatsen.

Om vårdtagaren/vårdnadshavaren under placeringstiden uppbär arbetsinkomst, pension, sjukpenning, barnbidrag eller annan motsvarande ersättning regleras detta mellan uppdragsgivaren och vårdtagaren/vårdnadshavaren.

Vårdgivaren ombesörjer och bekostar den placerades samtliga omkostnader för den placerade som utrustning, fritidsaktiviteter, medlemsavgifter och dagliga transporter till och från aktiviteter och sysselsättningar om det ingår som en del av verksamheten

Den placerade har själv ansvar för kostnader för hygienartiklar (inklusive intimhygienartiaklar) klippning m.m. och personlig utrustning såsom kläder. Den placerade ansvarar själv för transporter i samband med permissioner.

Omkostnader: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.6.16. Information till den placerade

Vårdgivaren ska vid inskrivningstillfället beskriva sin ideologi, sina kvalitetsmål, sitt arbetssätt och villkoren för placeringen för den placerade, vårdnadshavare/närstående och företrädare.

Uppdragsgivaren svarar för att besök inför inskrivning görs, kontakter med vårdnadshavare/närstående tas och vårdgivaren svarar för att introduktion ges i samband med placering/inskrivning. Vårdgivaren ska tydliggöra kontaktmannaskapet och dess innebörd för berörda parter.

Berörda parter ska vid introduktionen och när de begär det få skriftliga upplysningar vart man vänder sig om den placerade utsätts för felaktig eller kränkande behandling/bemötande.

Informationen ska ske på ett sätt så att den placerade, vårdnadshavare/närstående och företrädare kan ta till sig informationen.

Information till den placerade: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.6.17. Individens medbestämmande och inflytande

Arbetssättet ska planeras så att den placerades medverkan och inflytande tillgodoses vid placeringstillfället, och i planering och uppföljning av stödet. Den placerade och/eller företrädare ska tillförsäkras delaktighet och påverkansmöjligheter i planering och utformning av insatsen.

Den placerades synpunkter ska dokumenteras såväl i journaler som i behandlings- och

genomförandeplanen för att resultera i något konkret.

All berörd personal ska få tillgång till information om den placerades synpunkter.

Vid möten ska den placerade få information om syftet med mötet och de vuxna ska

försäkra sig om att placerade barn/ unga förstår orsak till och innebörden i det som beslutas.

Individens medbestämmande och inflytande: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

S Beskriv den placerades delaktighet och inflytande ska tillgodoses i insatsen och i vardagen. (Fritextsvar)

Delaktighet är ett viktigt tema på Vibor. Vi arbetar med aktivt kontaktmannaskap för att öka närhet, tydlighet, kvalitet och allians i förändringsarbetet som stödet ska verka för. Kontaktmännen är den placerades ”ambassadörer” och verkar för delaktighet och inflytande över såväl stödinsatser, uppdatering av stödplaner och rapporter till socialtjänst såsom fritid och god hälsa. Eventuella förslag på ändringar och klagomål kan av de placerade tas upp med kontaktmannen som tar upp synpunkterna vid personalmöte där

både verksamhetsansvarig samt växelvis VD och kvalitetsansvarig vid Vibor deltar. Verksamhetsansvarig, VD och/eller kvalitetsansvarig ansvarar för att en frågeställning, ett klagomål eller synpunkt tas upp på nästföljande ledningsgruppsmöte för att kontaktmannen därefter ska kunna återkoppla till den placerade.

S Beskriv hur den placerades behov av integritet ska tillgodoses (Fritextsvar)

Den viktigaste faktorn för att skydda den enskildes integritet är att denne i alla delar är delaktig i planeringen och utförandet av stödinsatserna kring denne. Delaktigheten förhindrar en känsla av att någon fattar beslut ”ovanför den placerades huvud”. Möjligheterna att framföra klagomål och att få tydlig respons på dessa ökar den placerades känsla av delaktighet och skydd för dennes integritet. Även om ett klagomål inte leder till förändring är det viktigt att den enskilde förstår av vilken anledning det inte leder till förändring och att denne känner att synpunkterna har behandlats på ett respektfullt och grundligt sätt.

De placerade hos Vibor Öppenvård bor i Vibors egna lägenheter som är belägna i vanliga flerfamiljshus på olika platser i centrala Uppsala. Då det inte är fråga om ett gruppboende eller institutionsboende har den enskilde såvitt avser boendeformen ett integritetsskydd. Det finns dessutom inga yttre omständigheter (ex namnskylt på dörren) kring boendena som röjer för tredje man att det är fråga om ett stödboende. Det är den placerade själv som avgör hur öppen denne vill vara med detta till utomstående. När den boende vistas i offentliga miljöer med en boendestödjare är det den placerade själv som väljer hur den vill presentera boendestödjaren till exempel om man stöter på bekanta till den placerade.

Vibor har naturligtvis tillgång till lägenheten med egen nyckel men personalen använder denna endast i undantagsfall. Det kan till exempel vara fråga om misstankar om ett nödläge eller i fall där den placerade har avvikit och det finns behov av att besiktiga lägenheten för att se om den placerade varit där men för också att tillse att ingen egendom förstörs när bostaden är obebodd. Om en placerad av någon anledning konsekvent undviker Vibors stöd och inte öppnar eller svara på telefon tar kontaktmannen ett samtal med den placerade för att klargöra vikten av att den placerade tar emot det stöd som erbjuds och då kan det även vara aktuellt att informera den placerade om att personal kan komma att gå in i lägenheten om den placerade inte öppnar eller svarar. Naturligtvis har då också en avvikelserapport gjorts till uppdragsgivaren om detta.

Ett annan viktig del av den placerades integritet är att teamet av boendestödjare som denne har kontakt med är så få som möjligt. Vibor har ett begränsat team av boendestödjare och den placerade har sin kontaktman som matchats utifrån uppdraget och som den placerade har en extra nära relation med.

Det är också viktigt för den enskildes integritet att denne förstår Vibors roll och vårt uppdrag från socialtjänsten och att det i detta arbete ingår att vi är skyldiga att dokumentera våra stödinsatser och resultatet därav. Denna förståelse om hur och vad vi dokumenterar kan skapa en lägre känsla av integritetsintrång för den enskilde. Det är i det sammanhanget också mycket viktigt att den placerade känner till reglerna om all personals tystnadsplikt som även sträcker sig till tiden efter avslutad tjänstgöring hos Vibor. Den placerades möjlighet att ta del av journalanteckningar kan också utgöra ett skydd för den enskildes integritet.

Beskriv eventuellt arbete som syftar till att involvera den placerades föräldrar och/eller andra viktiga närstående i insats/och förändringsarbetet och andra frågor som angår den placerade exempelvis vardagsmiljön. (Fritextsvar)

Den placerades förälder eller andra närstående är välkomna att besöka den placerade (förutsatt att det inte är ett skyddat boende) och bjuds in till möten med socialtjänst, placerad och Xxxxx Xxxxxxxxx för att stämma av den placerades utveckling och mående. En förälder ges möjlighet att bli involverad i innehållet i och syftet med de stödinsatser som finns kring den placerade och erbjuds stödjande och vägledande samtal med inriktning på ett framgångsrikt förhållningssätt mellan föräldrarna och den placerade ungdomen. Vi

delar så att säga med oss av vårt kunnande om vad som motiverar den unges förmåga att göra bra val och i att ha en mer konform social repertoar. Vid hemresor till anhöriga har vi dialog med planering och stöttar i hur vistelserna på bästa sätt blir bra möten. Vår personal bistår även med rådgivande och stöttande samtal under pågående hemmavistelser. Detta gör vi mot bakgrund av vår erfarenhet av att det är alltför vanligt att till exempel många ensamma vårdnadshavare har svårigheter med adekvat gränssättning vi vägleder dem till att förstärka positiva beteenden. Genom att vägleda föräldrar och anhöriga i kan vi gemensamt komma överens om vilka stödinsatser vi gemensamt ska fokusera på period för period.

1.6.18. Personal allmänt

Vårdgivaren svarar för att ledning och personal ska ha sådan relevant utbildning och erfarenhet som fordras för att kunna uppfylla förpliktelser i enlighet med avtalet.

Största möjliga personalkontinuitet i stödet ska eftersträvas.

Personalen ska vara väl förtrogen med verksamhetens inriktning och mål. Vårdgivaren ska utifrån den egna verksamhetsidén ha personal som har en adekvat grundutbildning samt utbildning inom den metodik som används. Personalen ska ha erfarenhet och personlig lämplighet för insatsen. Detsamma gäller eventuella anlitade konsulter.

Personal allmänt: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.6.19. Personal - Bemanning

Den efterfrågade bemanningen nedan gäller den personal som arbetar med direkt stöd till den placerade.

Bemanningen ska vara av tillräcklig omfattning för att garantera god kvalitet och utgå ifrån den placerades aktuella behov och situation. Personaltätheten ska under avtalstiden minst uppgå till den som angivits i anbudet.

Bemanningen ska vara sådan att barnet/ungdomen inte utsätts för kränkningar, mobbning och övergrepp.

Det ska finnas tillgång till stöd av personal dygnet runt.

Vårdgivaren ska ha rutiner för att säkerställa att kraven på bemanning uppfylls även under förändrade förhållanden, vid exempelvis förändrat behov hos den placerade eller vakanser och sjukdom bland personal.

Vårdgivaren ska ansvara för att personal eller annan lämplig person, vid behov, följer med den placerade till läkare, tandläkare, frisör, fritidsaktiviter etc.

Vårdgivaren ska ange personaltäthet i avsnitt "Täthetsschema".

Personal - Bemanning: Bekräftelse på att kravet uppfylls: (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Beskriv era rutiner för back up av personal vid exempelvis förändrat behov hos den placerade eller sjukdom etc. bland stödpersonal. (Fritextsvar)

Vibor har fler verksamhetsgrenar än den Öppenvårdsverksamhet som är aktuellt för denna upphandling. Vi har ett HVB och sysselsättningsverksamhet. När man bedriver småskalig verksamhet med mindre personalgrupper blir sårbarheten större vid vakanser. Eftersom den totala personalgruppen inom hela Vibor är relativt stor, finns utrymme för flexibilitet mellan personal som kan stötta upp vid vakanser. Vibor ser dessutom till att knyta till sig kompetent personal som på mer långsiktig basis fungerar som vikarier (t.ex. studenter som kommit en bit i sin utbildning och som behöver en stadigvarande inkomst) Vi arbetar med att se till att ha en begränsad men ändå tillräckligt stor grupp av personer med rätt kompetens som med korta varsel kan täcka upp personalbrist vid t.ex. sjukdom eller vid semestrar. Vi värnar om att det inte blir för många olika personer som arbetar med våra placerade. Mot bakgrund av att vårt koncept handlar om att skapa förutsättningar för alla som är placerade hos oss så ser vi till att knyta den kompetens till företaget som krävs för det aktuella behovet.

Företaget har gott renommé i hemmakommunen Uppsala och vår VD har mer än 20 års erfarenhet i branschen och därmed ett mycket brett kontaktnät vilket innebär att rekrytering av rätt personal sällan vållar problem för oss.

Ange totalt antal beräknade heltidstjänster beräknat på personal (SE DEFINTIONER för beräkning av antal heltidstjänster): (Linjär skala)

Enhet: st

Expanderad skala

Svar:

Denna bemanning avser antalet fast anställd ordinarie personal i förhållande till vårt nuvarande antal placerade som är 8 vuxna ensamstående personer som är bosatta i var sin lägenhet på olika platser i centrala Uppsala. Dessa är fördelade på följande stödbehovsnivå: 2 st nivå 4, 2 st nivå 2, 3 st nivå 2, och 1 st nivå 1. Vi har även minst tre ytterliga personer som vi för närvarande anlitar vid behov av extra bemanning för att täcka upp vid sjukdom m.m.

Vi har inte bemanning mellan 22.00 - 08.00 på vardagar och 22.00 - 09.00 på lördagar och söndagar. Den som tjänstgör dagtid har då alltid telefonjour vilken kompletteras med en bakjour.

All vår stödpersonal arbetar heltid. Arbetstiden för personalen vid vår sysselsättningsverksamhet Portalen, fördelas dock lika för våra placerade inom Öppenvården, de placerade vid vår HVB-verksamhet samt några externa uppdrag. De två heltiderna beräknas tillsammans vara tillgängliga för Öppenvården )som är föremål för denna upphandling) motsvarande totalt 0,7 heltidstjänster.

5,70 st

Beskriv hur ni uppfyller kravet på tillgång till personal dygnet runt: (Fritextsvar)

Öppenvårdsteamet tillsammans med vår sysselsättningsverksamhet bemannar verksamheten mellan 08.00

– 22.00 på vardagar och 09.00 – 22.00 på helger oavsett om inslag av storhelger. Under den tid som det saknas bemanning finns en jourtelefon och en bakjour som stöd för jouren vid beslut om insatser m.m.

Ange andel tillsvidareanställd personal (%) av totalt antal beräknade heltidstjänster: (Linjär skala)

Enhet: %

Svar:

100,00 %

Ange andel tjänster heltid (%) av totalt antal beräknade heltidstjänster: (Linjär skala)

Enhet: %

Svar:

100,00 %

Ange andel tjänster deltid (%) av totalt antal beräknade heltidstjänster: (Linjär skala)

Enhet: %

Svar:

0,00 %

Ange andel kvinnlig personal (%) av totalt antal beräknade heltidstjänster: (Linjär skala)

Enhet: %

Svar:

18,00 %

1.6.20. Personal - Kompetens

Den efterfrågade kompetensen nedan ska finnas hos den personal som arbetar med direkt stöd till den placerade. Minst den kompetensnivå som anges i anbudet ska bibehållas under ramavtalsperioden.

Pedagogiska stödinsatser ska utföras av socionom, socialpedagog, barnskötare, fritidspedagog, drogterapeut, behandlingsassistent (genomgått behandlingsassistentutbildning) eller av person med annan för uppdraget lämplig utbildning.

Vårdgivaren ska sträva mot att minst 50 % av den personalen ska ha minst motsvarande 1½ års relevant eftergymnasial utbildning på heltid som tillhandahålls av utbildningsföretag/institut eller likvärdigt. Kompetensen hos personal som före 2003 genomgått behandlingsassistentutbildning och varit verksamma sedan dess likställs med kompetenskravet på 1 ½ års relevant eftergymnasial utbildning som beskrivs ovan.

Med eftergymnasial utbildning avses utbildning som sker efter examen från gymnasieskola. Exempel på eftergymnasial utbildning är akademisk utbildning vid högskola eller universitet, kvalificerad yrkesutbildning eller folkhögskola.

Personal ska ha kompetens i att upptäcka riskbeteende för återfall hos den/de placerade.

Svaren på frågorna nedan ska vara varandra uteslutande. Samma personal ska inte anges som svar på flera frågor.

Personal - Kompetens: Bekräftelse på att kravet uppfylls: (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Ange andel personal med upp till 1,5 år relevant eftergymnasial utbildning ( andel av beräknade heltidstjänster, enligt definition). Beskriv utbildning, erfarenhet, annan för stödet viktig kompetens och språkkunskaper (ange vilka språk) för personal med upp till 1,5 år relevant eftergymnasial utbildning i fritextrutan intill frågan. (Linjär skala)

Enhet: %

Expanderad skala

Svar:

Boendestödjare 1 (arbetar 100 % all schemalagd tid) Relevant arbetslivserfarenhet:

• 2002-2012, projektledare, NBV Studieförbundet, Folkhälso- och integrationsprojekt på 5 olika språk

• 2005-2008 drev konstskola för ensamkommande flyktingbarn under 5 terminer inom ramen för ett projekt kallat Integration och Konst.

Personal vid sysselsättningsverksamheten Portalen (möbelsnickeri):

Personal 1: (arbetar 100 %, dagtid vardagar varav 35 % för öppenvården): Relevant erfarenhet:

• Socialt och pedagogiskt arbete för Uppsala kommun sedan 1992.

Personal 2: (arbetar 100 %, dagtid vardagar varav 35 % för öppenvården)) Relevant erfarenhet:

• 6-månaders behandlingsassistenutbildning

• Arbete som behandlingsassisten på Bärby Ungdomshem under 2,5 år

• Har arbete med socialt och pedagogiskt arbete sedan 1992

30,00 %

Ange andel personal med minst 1,5 år relevant eftergymnasial utbildning upp till 3 års relevant akademisk utbildning (andel beräknade heltidstjänster, enligt definition). Beskriv utbildning, erfarenhet, annan för stödet viktig kompetens och språkkunskaper (ange vilka språk) för personal med minst 1,5 år relevant eftergymnasial utbildning upp till 3 års relevant akademisk utbildning i fritextrutan intill fråga: (Linjär skala)

Enhet: %

Expanderad skala

Svar:

Boendestödjare 2: (arbetar 100 % alla schemalagd tid):

Relevant utbildning:

• ISO-coach, Pauluns Näringscenter, Stockholm, 2011

• Diplomerad kostrådgivare, Pauluns Näringscenter, Stockholm, 2010

• ART-instruktör, Stockholm, 2006

• Alkohol- och drogbehandlare, Forsa Folkhögskola, Hudiksvall, 2004-2005

• Livsmedelsteknisk linje, Ekebyskolan, Uppsala Relevant arbetslivserfarenhet:

• 2007-2012 Behandlingsassistent och ART-instruktör, Roslagens Elevhem AB

• 2006-2007 Behandlingsassistent och ART-instruktör, Staffansbogruppen, Uppsala,

• 2006 Behandlingsassistent, Fristads Behandlingshem, Uppsala.

Boendestödjare 3: (arbetar 100 % all schemalagd tid) Relevant utbildning:

• Behandlingsassistent, Läromästaren, Uppsala, 1995

• Grundkurs KBT/ART Sundbo, Statens Institutionsstyrelse, 1997-1998

• ART-instruktör, ART-institutet, 2003

• Motivatör, Jellinekgruppen, Stockholm, 2004

• Kommunikologi metanivå, Studio Kom For, Bosön Idrottshögskola, 2005-2008

• Braingym, Educational Kinesiology Foundation, 2006

• ART och MI (Motivational Interview), Xxx Xxxx, SMART Utbildningscenter, 2008

• BBiC, Socialstyrelsen, 2008

• Psykologisk Första Hjälpen, Röda Korset, 2008

• Xxxx och medmänskligt stöd, Röda Korset, 2008

• Första Hjälpen/hjärt-lungräddning, Röda Korset, 2008

• Att leda värdegrundsprocesser, CHPS Stockholm, 2009

• Nationell baskurs, Riskbruk, missbruk och beroende. Kunskap till praktik, RIM-projektet, 2010

• TTT – Trauma Tapping Technique, Peacefulheart, Xxxxxxx Xxxxx & Xxx Xxxxxxxxx, 2011 Relevant arbetslivserfarenhet

• Tf verksamhetsansvarig på Vibor Öppenvård 2011-2012

• Gruppledare och ansvarig för stödboende, Håbo kommun, 2009-2011

• Handledare och ART-instruktör, Tiangruppen AB, 2007-2009

• Egen verksamhet, Coachen, utbildningar i ART och coachning, 2006-2007

• Var med och grundade ART-institutet (tillsammans med Xxxx Xxxxxxxxxx), ART-utbildare, 2002-2006

• Behandlingsassistent, Vibor Viksta HVB, 1998-2002

• Familjehem, 1997-1998

• Behandlingsassistent, Staffansbo HVB, 1994-1997

Boendestödjare 4: (arbetar 50 %, all schemalagd tid) Relevant utbildning:

• OCN-handledarutbildning, 2010

• ART-instruktör, ART-institutet, 2007

• Kurs för elevassistenter/resurspersoner, Specialpedagogiska institutet, Göteborg, 2004

• Barnskötarutbildning, 40 veckor, AMU-gruppen, Holmsund, 1991-1992

• Coach (HQ-HELA DU Stockholm) Relevant arbetslivserfarenhet:

• 2011-2012 Arbetshandledare vid Jobbcenter, Uppsala kommun (handledning för personer som påbörjat sin rehabilitering tillbaka till arbetslivet)

• 2010-2011 Arbetshandledare vid Fyris daglig verksamhet, Uppsala kommun

• 2007-2010 Brukets dagliga verksamhet, Uppsala kommun (arbete i en liten grupp med KBT och ART som arbetsmetod)

• 2008 Behandlingsassistent på boende för ensamkommande asylsökande barn och ungdomar, Gnistan HVB (ART och KBT som arbetsmetod)

• 2006-2007 Behandlingsassistent vid HVB, barn 9-13 år, ART-institutet

• 2006 Arbete inom daglig verksamhet, Uppsala kommun

• 2005-2006 Tjänst vid HVB för barn och ungdomar 7-14 år, Uppsala kommun (deltog i att starta upp verksamheten)

• 2005 Deltog att starta upp enhet inom skolverksamhet, låg- och mellanstadium, ART-Institutet

• 2000-2005 Elevassistent och lärarvikarie, låg och mellanstadium, Sotenäs kommun

61,00 %

Verksamhetsansvarig Xxxxx Xxxxxxxxx (arbetar 100 %, vardagar samt en kväll i veckan enligt rullande schema)

Relevant utbildning:

• Undersköterska/mentalskötare

• Militärtjänst, 3 år på LV5 Sundsvall, trupputbildare med överlevnad/sjukvård och radar som specialitet

• Utbildad Friskvårdskonsulent via Bosön och GIH

• Missbruksvård, ungdomsvård

• Psykosocialt arbete

• Möta kvinnor som utsatts för misshandel/våldtäkt

• Grundläggande ART - 2 veckor

• Grundkurs i KBT

• MI, Motiverande samtal

• Coachutbildning i kost, motion och motivation

• Konflikthantering, bemöta hot och våld, förebyggande arbete

• Riskbedömningsinstrumenten HCR-20, SORM

• Case Management, ACT - Att bygga resursgrupper och samverkan med externa intressenter "Samordnare"

• Avlastare, Akut psykologisk hjälp i Röda korset

• Tränare och instruktör inom Svenska FF, Upplands FF, planering och genomförande av utbildningar Relevant arbetslivserfarenhet:

• Psykiatrin inom Uppsala Läns landsting i ca 15 år som skötare, utredare/behandlare i Neuropsykiatri (vuxna) och sista 7 åren som samordnare inom Rättspsykiatrin.

Ange andel personal med minst 3 års relevant akademisk utbildning (andel av beräknade heltidstjänster, enligt definition). Beskriv utbildning, erfarenhet, annan för stödet viktig kompetens och språkkunskaper (ange vilka språk) för personal med minst 3 års relevant akademisk utbildning i fritextrutan intill frågan: (Linjär skala)

Enhet: %

Expanderad skala

Svar:

Enhetsansvarig Integration & Stöd – en verksamhetsgren inom Vibor Öppenvård (arbetar 50 %): Relevant utbildning:

• Fil.kand., Psykologi, 120 hp, Uppsala Universitet, 1997

• Psykoanalytisk teori- och praktik, grundläggande utbildning (motsvarande Steg I), Göteborgs Psykoterapi Institut, 2006

• Handledning i psykoanalytiskt orienterad individualterapi, 2003-2006, Xxxxx Xxxxx, leg psykolog & leg. Psykoterapeut, Uppsala

• Handledning, lösningsinriktat familjebehandlingsarbete, BalaDawi Medical Service

• Systemteori, samtalsteknik och nätverksarbete, 2000, utbildning i Beijing, Kina, Xxxxxxxx Xxxxx och Xxxx Xxxxxxxx

• Olycksfallsutbildning, 2001, Team Develop, Första Hjälpen Utbildningar

• Socialt arbete med ungdomar, Steg 1, 1999-2000, Kommunförbundet Stockholms Län (KSL)

• Kriminell Livsstil, 1998, Firma Pedagogkonsult, Vallentuna

• Behandlingsassistent för socialt behandlingsarbete, Läromästaren, Uppsala, 1995 Relevant arbetslivserfarenhet:

• 2013 – Anställning (50 %) som enhetsansvarig, Stöd & Integration, HVB Vibor KBT AB

• 2012- pågående (50 %), Uppsala Universitet, handledare, lärare inom Athena-projektet, Vägen till arbete studier och välmående, projektet finansieras av ESF-rådet samt Samordningsförbundet och är ett samarbete mellan Uppsala kommun (projektägare), Arbetsförmedlingen, Uppsala läns landsting, Uppsala universitet/institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.

• 2007-2010

Document Metadata

Table of Contents

Anbud

Document Metadata