Kungörelsedelgivning

Xxx.xx: 0000-00-000

Miljöprövningsdelegationen

Vafab Miljö AB 721 87 VÄSTERÅS

Kungörelsedelgivning

Tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken till fortsatt verksamhet med avfallsförbränning vid Norsaverket på fastigheterna Eldaren 3 samt del av Eldaren 2 i Köpings kommun

Verksamhetskoder enligt 29 kap. 25 § kod 90.211 miljöprövningsförordningen (2013:251) Punkt i bilaga 1 till direktiv 2010/75/EU (IED) 5.2a

4 bilagor

BESLUT

Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen i Uppsala län lämnar med stöd av 9 kap. miljöbalken tillstånd för Vafab Miljö AB (bolaget), xxx.xx. 556191-4200, att på fastigheterna Eldaren 3 samt del av Eldaren 2 i Köpings kommun, bedriva fortsatt avfallsförbränning av maximalt 38 000 ton icke farligt avfall per år.

Miljöprövningsdelegationen godkänner med stöd av 6 kap. miljöbalken den i ärendet upprättade miljökonsekvensbeskrivningen.

Miljöprövningsdelegationen godkänner att biobränsle och biomassa kan användas för energiproduktion i bolagets fastbränslepanna.

Miljöprövningsdelegationen beslutar lämna anmälan om förändrad slamhantering utan erinran.

Villkor för verksamheten

Miljöprövningsdelegationen föreskriver att följande villkor ska gälla för verk- samheten.

1. Om inte annat följer av övriga villkor ska verksamheten bedrivas i huvud- sakligen i enlighet med vad bolaget angivit i ansökan eller i övrigt åtagit sig i ärendet.

Villkorsuppföljning

2. Föreslagna provtagnings- och mätpunkter ska användas för kontroll och insamling av mätvärden när kontinuerlig mätning krävs samt vid kontroll och mätning av de parametrar som kontrolleras periodiskt. (Delegation)

Länsstyrelsen Uppsala län

POSTADRESS: 751 86 UPPSALA BESÖKSADRESS: HAMNESPLANADEN 3

TELEFON: 010 – 00 00 000 TELEFAX: 018 -12 00 11 E-POST: xxxxxxx@xxxxxxxxxxxxx.xx

POSTGIRO 3 51 73-4 / 6 88 03-6 ORGANISATIONSNUMMER: 202100-2254 (VAT SE202100225401)

BESLUT

Energieffektivitet

3. Förbränningen av avfall ska ske med energiåtervinningen där en hög energi- effektivitet uppnås.

Lagring och hantering av bränslen

4. Mottagning och hantering av avfallsbränsle och annan bränsleråvara ska ske på sådant sätt att risk för självantändning, lukt, damning, buller, förorening och andra olägenheter förebyggs. (Delegation)

5. Bolaget ska i samråd med Räddningstjänsten återkommande se över rutin- erna för hantering och lagring av bränsle samt åtgärder som ska vidtas i händelse av att en bunkerbrand uppstår.

Hantering av aska

6. Bottenaska och slagg som innehåller fragment av metall ska genomgå en sortering som medför att magnetiska och omagnetiska metaller avskiljs så att dessa kan lämnas för upparbetning till ny metallråvara.

Lagring av kemikalier mm

7. Kemiska produkter och farligt avfall ska hanteras på sådant sätt att spill eller läckage inte kan nå avlopp och så att förorening av mark, ytvatten eller grundvatten inte kan ske. Flytande kemikalier och farligt avfall ska förvaras på tät, hårdgjord yta inom invallat område. Invallningar ska med god margi- nal rymma den största behållarens volym. Ämnen som kan avdunsta ska förvaras så att risken för avdunstning minimeras.

Buller

8. Buller från verksamheten ska begränsas så att den ekvivalenta ljudnivån utomhus vid bostäder inte överstiger följande begränsningsvärden:

50 dBA dagtid vardagar (kl. 07.00 - 18.00)

45 dBA kvällstid (kl. 18.00 - 22.00)

45 dBA lördag, söndag och helgdag (kl. 07.00 - 18.00) 40 dBA nattetid samtliga dygn (kl. 22.00 - 07.00)

Arbetsmoment som typiskt sett kan ge upphov till momentana ljudnivåer över 55 dBA vid bostäder får inte utföras nattetid (kl. 22.00 - 07.00).

Angivna begränsningsvärden ska kontrolleras genom omgivningsmätningar eller närfältsmätningar och beräkningar. Kontroll ska ske så snart det skett en förändring i verksamheten som kan medföra ökade bullernivåer, eller vid andra tillfällen som tillsynsmyndigheten bestämmer.

BESLUT

Utsläpp till luft

9. Den genomsnittliga halten kvicksilver (i fast fas, vätske- och gasfas) i rök- gas efter slangfilter får som begränsningsvärde inte överstiga 40 µg/Nm3∗ under en period som är minst 30 minuter och högst 8 timmar lång.

10. Den genomsnittliga halten kadmium (i fast fas, vätske- och gasfas) i rökgas efter slangfilter får som begränsningsvärde inte överstiga 40 µg/Nm3* under en period som är minst 30 minuter och högst 8 timmar lång.

11. Utsläppet av ammoniak (NH3) får som begränsningsvärde och årsmedel- värde inte överstiga 10 mg/Nm3*.

12. Väteklorid ska mätas kontinuerligt när rökgaserna inte renas via ett vått rökgasreningssteg.

Förfarande vid icke normala driftförhållanden

13. Skulle tekniskt oundvikligt driftstopp, driftstörningar eller fel i renings- eller mätutrustning inträffa som för med sig att begränsningsvärdena för utsläpp till luft överskrids, får förbränningen av avfall i anläggningen under inga förhållanden fortsätta i längre tid än fyra timmar i följd.

Den sammanlagda drifttiden under sådana förhållanden får inte heller överstiga 60 timmar per år.

14. Överskridande av ett begränsningsvärde ska utan onödig fördröjning rapporteras till tillsynsmyndigheten.

Kontroll

15. Ett uppdaterat kontrollprogram som inkluderar förändringar i verksamhet ska upprättas i samråd med tillsynsmyndigheten senast 6 månader efter det att tillståndet vunnit laga kraft.

16. Bolaget ska i god tid, dock senast, 3 månader före en nedläggning av verksamheten ge in en avvecklingsplan till tillsynsmyndigheten.

∗ Med Nm3 menas temperatur 273 K, tryck 101,3 kPa och 11 % syre (O2) torr gas.

BESLUT

Delegation

Miljöprövningsdelegationen överlåter med stöd av 22 kap. 25 § tredje stycket miljöbalken till tillsynsmyndigheten att meddela beslut enligt följande vid behov:

D1. Tillsynsmyndigheten får besluta om nya provtagnings- och mätpunkter om det efter att genomförd analys av parametrar som regleras i tillstånd, eller förordning, gett skäl till anteckning av brist i placeringen av prov- tagnings- och mätpunkt som också påverkar mätresultat.

(Villkor 2)

D2. Tillsynsmyndigheten får när behov föreligger meddela ytterligare villkor för att begränsa uppkomsten av olägenheter i form av damm, buller och lukt eller nedskräpning vid lagring och mottagning av bränslen samt hantering av aska.

(Villkor 3)

D3. Tillsynsmyndigheten får efter anmälan från bolaget besluta om att medge att fler avfallstyper får förbrännas än de som omfattas av bilaga 4 i till- ståndet. Medgivandet får inte omfatta förbränning av farligt avfall.

D4. Tillsynsmyndigheten får vid behov meddela villkor rörande hanteringen av process- och spillvatten från verksamheten.

Återkallelse av tidigare beslut

Miljöprövningsdelegationen återkallar tidigare gällande beslut som meddelats för verksamheten för bolaget av Länsstyrelsen i Västmanlands län enligt miljö-

skyddslagen den 19 september 1996, (dnr 242-4373-96), samt beslut enligt miljö- balken meddelat av Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen i Västman- lands län den 21 mars 2000, (dnr 242-5764-98). Återkallelsen gäller från och med att detta beslut vunnit laga kraft.

Kungörelsedelgivning

Kungörelse om detta beslut införs inom 10 dagar från datum för beslutet i Post- och Inrikes Tidningar samt i ortstidningen Bärgslagsbladet, (se bilaga 2).

Kungörelsedelgivningen sker enligt reglerna i 47 och 49 §§ delgivningslagen (2010:1932).

BESLUT

Redogörelse för ärendet

Bakgrund

Avfall har använts som bränsle i bolagets förbränningsanläggning sedan 1972. Ansökan avser omprövning av befintlig verksamhet som har ett äldre tillstånd enligt miljöskyddslagen. Bolaget ansöker om tillstånd enligt miljöbalken för den befintliga verksamheten med begränsade förändringar. Som bränsle avser bolaget att i framtiden, liksom i dag, använda avfall och biomassa. Även rena biobränslen kan bli aktuella framöver, vilket är en begränsad förändring. Med biobränsle avses material från jordbruk och skogsbruk framställt för energiproduktion. Avfalls- bränslen delas upp i biomassa och avfall. Biomassa utgörs av vegetabiliskt avfall från jordbruk och skogsbruk samt rena fraktioner av träavfall. Ändamålet med verksamheten är att producera energi i form av fjärrvärme med avfall och bio- massa som bränsle. En del av avfallsbränslet kommer under överskådlig tid att utgöras av brännbart avfall från hushåll. Bolaget avser att som bränsle i anlägg- ningen utnyttja upp till 38 000 ton icke farligt avfall per år, men med nuvarande tillgång på spillvärme som tillförs fjärrvärmenätet i Köping från andra verksam- heter blir tillförseln av avfallsbränsle normalt mindre.

Verksamhetskoden enligt Miljöprövningsförordningen (2013:251) som omfattas av ansökan är 90.211 och återfinns i 29 kapitlet 25 § i förordningen. Koden gäller för avfallsförbränningsanläggning där avfall förbränns, om den tillförda mängden avfall är större än 18 000 ton per kalenderår.

Tidigare tillståndsbeslut

Beslut om utökning och ändring av bolagets verksamhet har senast meddelats av Miljöprövningsdelegationen inom Västmanlands län med stöd av miljöskydds- lagen den 19 september 1996, (dnr 242-4373-96), samt beslut enligt miljöbalken meddelat av Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen i Västmanlands län den 21 mars 2000, (dnr 242-5764-98).

Samråd

Samråd enligt 6 kap. 4 § miljöbalken har ägt rum. Ett samrådsmöte har hållits med Länsstyrelsen i Västmanlands län samt företrädare för Miljö- och byggnadsnämn- den (tillsynsmyndighet) den 26 maj 2010. Räddningstjänsten vid Västra Mälar- dalens Kommunförbund, intilliggande verksamheter och de närmst boende som bedöms som särskilt berörda har brevledes fått ta del av samrådsredogörelsen.

Allmänheten har informerats genom annonsering i Bärgslagsbladet. Möjligheter har funnits för allmänheten att lämna skriftliga synpunkter till bolaget.

BESLUT

Ärendets handläggning

Ansökan med miljökonsekvensbeskrivning kom in till Miljöprövningsdelega- tionen inom Länsstyrelsen i Västmanlands län den 30 december 2010. Den 1 juni 2012 trädde en ny förordning (2011:1237) om miljöprövningsdelegationer i kraft. Där anges att Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen i Uppsala län i fortsättningen ska bereda och besluta i frågor om tillstånd med mera till miljö- farlig verksamhet för såväl Södermanlands och Västmanlands som Uppsala län. Bolagets ansökan överlämnades därför till Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen i Uppsala län för vidare handläggning.

Ansökan har kompletterats den 23 februari 2012 samt 30 januari respektive

26 september 2014. Ärendet kungjordes den 6 oktober 2014 i Bärgslagsbladet. Ansökan har även remitterats till Miljö- och byggnadsnämnden och Tekniska kontoret i Köpings kommun samt till Västra Mälardalens Räddningstjänst, Energimyndigheten och Länsstyrelsen i Västmanlands län. Yttranden har inkommit från Miljö- och byggnadsnämnden och Tekniska kontoret i Köpings kommun. Bolaget har lämnat ett bemötande efter att ha tagit del av yttrandena.

Bolaget har även under den tid som ärendet har varit under beredning hos Miljöprövningsdelegationen inkommit den 5 september 2012 med en anmälan (dnr 555-5417-12) om förändrad slamhantering. En komplettering fogades även till bolagets ansökan i form av en redovisning av provtagnings- och mätpunkter den 30 januari 2014. Redovisningen har kompletterats den 26 september 2014.

Ansökan med yrkanden, åtaganden och förslag till villkor

Vafab Miljö AB ansöker om tillstånd enligt 9 kap. 6 § miljöbalken för fortsatt drift av befintlig avfallsförbränningsanläggning med tillhörande bränslehantering på fastigheterna Eldaren 3 samt del av Eldaren 2 i Köpings kommun.

Ansökan avser omprövning av befintlig verksamhet som regleras av ett äldre till- stånd enligt miljöskyddslagen. Avfall har använts som bränsle i bolagets förbrän- ningsanläggning sedan 1972. Bolaget söker tillstånd enligt miljöbalken för fortsatt verksamhet med en mindre begränsad utökning som innebär att biobränsle också får tillföras den befintliga fastbränsle pannan. Med biobränsle avses material från jordbruk och skogsbruk framställt för energiproduktion. Som huvudsakligt bränsle avser bolaget att även i framtiden, liksom i dag, använda avfall och biomassa.

Avfallsbränslen delas upp i biomassa och avfall. Biomassa utgörs av vegetabiliskt avfall från jordbruk och skogsbruk samt rena fraktioner av träavfall. Ändamålet

BESLUT

med verksamheten är att producera energi i form av fjärrvärme med avfall och biomassa som bränsle. En del av avfallsbränslet kommer under överskådlig tid att utgöras av brännbart avfall från hushåll. Bolaget avser att som bränsle i anlägg- ningen utnyttja upp till 38 000 ton icke farligt avfall per år men med nuvarande tillgång på spillvärme som tillförs fjärrvärmenätet i Köping från andra verksam- heter blir förbrukningen normalt mindre.

Bolaget producerar mellan 70 och 80 GWh fjärrvärme per år i förbrännings- anläggningen. Ca 20 anställda är verksamma vid Norsaverket för att sköta driften. Verksamheten är certifierad enligt SS ISO 14001.

Yrkanden

Bolaget ansöker om tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken för fortsatt verksamhet vid förbränningsanläggningen vid Norsaverket. Bolaget lämnar följande yrkanden, så som man slutligt fastställt sin talan:

- Produktion av fjärrvärme i anläggningen får ske med en kapacitet för förbränning av 5 t/h fasta bränslen.

- Tillstånd att förbränna högst 38 000 ton icke farligt avfall och biomassa.

- Att förbränning får fortgå under sex timmar i följd i det fall giltiga mätvärden från AMS inte kan registreras.

- Att bolagets miljökonsekvensbeskrivning godkänns.

- Att Miljöprövningsdelegationen förordnare att blivande tillstånd får utnyttjas även om tillståndsbeslutet överklagas.

- Att nuvarande villkor för verksamheten upphör att gälla då bolaget tar det nya tillståndet i anspråk.

Förslag till villkor

Bolaget föreslår i övrigt att följande villkor, så som man slutligen fastställt sin talan, ska gälla för verksamheten:

Generella villkor

- Om inte något annat framgår av villkoren skall verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget uppgett i ansökan eller i övrigt åtagit sig i ärendet.

- Överskottsvatten från samlingstanken får destrueras genom dosering i ugnen.

BESLUT

Bullervillkor

Buller från anläggningen ska begränsas så att det inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå som frifältsvärden utomhus vid bostäder än

50 dB(A)	helgfri mån-fre dagtid	(kl. 07.00-18.00)
40 dB(A)	nattetid	(kl. 22.00-07.00)
45 dB(A)	övrig tid

Mätning av buller och bestämning av ekvivalent ljudnivå dB(A) ska ske i enlighet med Naturvårdsverkets råd och riktlinjer.

Kontroll ska ske så snart det skett förändringar i verksamheten som kan medföra ökade bullernivåer, eller vid andra tillfällen som tillsynsmyndigheten bestämmer.

Villkor för lagring av kemikalier mm

Kemiska produkter och farligt avfall ska hanteras på sådant sätt att spill eller läckage inte kan nå avlopp och så att förorening av mark, ytvatten eller grundvatten inte kan ske. Flytande kemikalier och farligt avfall ska förvaras på tät, hårdgjord yta inom invallat område. Invallningar ska med god marginal rymma den största behållarens volym. Ämnen som kan avdunsta ska förvaras så att risken för avdunstning minimeras.

Villkor för utsläpp till luft

- Halten kvicksilver (i fast fas, vätske- och gasfas) i rökgas efter slangfiltret får som begränsningsvärde inte överstiga 40 µg/m3 ntg vid 11 % O2.

- Halten kadmium (i fast fas, vätske- och gasfas) i rökgas efter slangfiltret får som begränsningsvärde inte överstiga 40 µg/m3 ntg vid 11 % O2.

- Utsläppet till luft av ammoniak (NH3) får inte som riktvärde och dygnsmedelvärde överstiga 10 mg mg/Nm3 torr gas vid 11% O2.

Delegerad fråga.

Tillsynsmyndigheten bemyndigas att besluta om följande:

D1. Tillsynsmyndigheten får besluta om att viss del av avfallsmängden får ersättas med likvärdigt avfallsbränsle av annan kategori baserat på underlag som bolaget redovisar.

BESLUT

SÖKANDENS BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN

Av ansökningshandlingarna och vad sökanden i övrigt har angett framgår bland annat följande:

Etableringen av fjärrvärme påbörjades i Köping 1969 och avfall har använts som bränsle i fastbränsleanläggningen sedan 1972. Anläggningen har kompletterats och byggts om under åren för att möta de allt striktare krav på förbrännings- kvalitet och utsläpp som införts.

Det nuvarande tillståndet är baserat på miljöskyddslagen och nu söker bolaget tillstånd enligt miljöbalken för den befintliga verksamheten med begränsade förändringar. Som bränsle avser bolaget att i framtiden, liksom i dag, använda avfall och biomassa. Även biobränslen kan bli aktuella. Med biobränsle avses material från jordbruk och skogsbruk framställt för energiproduktion. Avfalls- bränslen delas upp i biomassa och avfall. Biomassa utgörs av vegetabiliskt avfall från jordbruk och skogsbruk samt rena fraktioner av träavfall. Ändamålet med verksamheten är att producera energi i form av fjärrvärme med avfall och bio- massa som bränsle. En del av avfallsbränslet kommer under överskådlig tid att utgöras av brännbart avfall från hushåll.

Den sökta verksamheten innebär i princip samma produktion som i nuläget och därmed påverkas inte luftutsläppen påtagligt. Det specifika utsläppet (mg/m3) av föroreningarna som förväntas inte bli förändrade. De förväntade utsläppen till luft är helt beroende av årsproduktionen (GWh) det enskilda året och anläggningen förväntas inte kunna nå upp till den nu lovgivna produktionen 90 GWh/år.

Köping innehåller de gällande miljökvalitetsnormerna för utomhusluft. Bolagets bidrag till halterna av de reglerade ämnena i utomhusluften är i princip försumbar. Det största bidraget kan förväntas uppstå genom NOx-utsläppet. Från bolaget sker utsläppen på hög höjd och är nästan konstant under året. De närmare 10 ton per år av NOx som släpps ut utgör mindre än 1 % av de uppskattade utsläppen i Köping. Därför är det osannolikt att fastbränsleanläggningen ger mätbara bidrag av NO2 i Köpingsluften.

Den största mängden avfall som lämnar anläggnigen utgörs av slagg som använts som utjämningslager vid sluttäckningen av Gryta deponi vid bolagets avfalls- anläggning i Västerås. Alla filterrester transporteras till Norge för återvinning.

Blir det i framtiden skäl att ändra på dessa förfaranden kommer bolaget att välja de miljömässigt bästa alternativen.

Transporterna till anläggningen utgörs i allt väsentligt av bränslen och transport av slagg till Gryta avfallsanläggning i Västerås är den helt dominerade transporten från anläggningen. Transporterna kommer inte att förändras påtagligt i den över- blickbara framtiden.

BESLUT

Inga klagomål från boende eller närliggande verksamheter har förekommit på buller eller lukt från bolagets förbränningsanläggning. Det finns inga indikationer att verksamheten leder till ljudnivåer som överskrider Naturvårdsverkets riktlinjer. För att motverka risken för lukt förvaras inget avfall utomhus. Inte heller före- kommer någon organiserad mottagning av avfall direkt från allmänheten.

Preciserade kontrollrutiner finns för verksamheten vid bolaget enligt programmet för egenkontroll. Ett automatiskt mätsystem (AMS) finns installerat för driftöver- vakning av utsläppsparametrar till luft. Bolaget har lämnat förslag till placering av provtagnings- och mätpunkter som används dels av AMS dels vid periodisk kontroll av utsläppsparametrar.

Teknisk beskrivning

Allmänt

Anläggningen är utformad för fasta bränslen med lågt värmevärde, låg densitet och hög askhalt. Den utgörs av en tipphall med bunker för bränsle, gripskopa, ugn, avgaspanna, elektrofilter, ekonomiser, slangfilter, rökgasfläkt och skorsten. Ugnen är försedd med rökgasåterföring och SNCR (selektiv icke-katalytisk reduk- tion), dvs. tillsats av ett reduktionsmedel som reagerar med kväveoxiderna i rök- gaserna och bildar kvävgas och vatten. Före slangfiltret doseras kalk och aktivt kol till rökgasen. Anläggningens huvuddelar framgår av illustrationen nedan.

Principskiss över fastbränsleanläggningen

BESLUT

Bränsletillförsel

Bränslet/avfallet tippas i bunkern och en gripskopa lyfter bränslet till en inmat- ningstratt och ett bränsleschakt som leder bränslet in på första rosterzonen. Ugnen har kapacitet för 5 t/h men beroende på avfallets sammansättning kan denna kapa- citet inte alltid utnyttjas. Vid uppeldning av anläggningen når skopan att hämta biomassa direkt från container som placeras nära bunkern i mottagningshallen.

Därmed kan tiden för förbränning av eldningsolja 1 minimeras. Bränsleschaktet är vid drift alltid fyllt för att hindra att luft läcker in i ugnen. Önskad bränslemängd doseras in i ugnen med en matarroster (rosterzon 1). Rosten består av tre zoner med en total rosteryta på 21 m2 och rosten lutar 22 grader. Varje zon består av nio parallella rosterblock. Det mittersta blocket är fast medan de övriga är rörliga, varannan rör sig framåt och varannan bakåt. På så sätt blandas bränslet så att allt är utbränt på den nedersta rosten. Den första zonen är i huvudsak inmatningsrost. Pannan är sedan år 2004 försedd med stödoljebrännare.

Förbränningsugnen

Ugnens volym är 80 m3 exklusive avgaspannan. Den är murad och saknar tubrör. Huvuddelen av förbränningsluften tillförs ugnen genom rosten (primärluft). Den luften tas från pannhuset. En primärluftfläkt tar luft från pannhuset för kylning av ugnens mellanvägg innan den värmda luften tillförs rosterzon 1. En andra primär- luftfläkt förser rosterzon 2 och 3 med förbränningsluft. Primärluften förs in genom de lufthål som finns i framkant på varje rosterzon. Luftmängden kan styras indi- viduellt till rosterzonerna. Material som inte förbränns efter passage av roster- zonerna utgör slagg. Slaggen faller ner i ett slaggutmatningsschakt och kyls med vatten genom tre våtutmatare. Från våtutmatarna går slaggen med skakrännor och transportband till behållare/containrar i slagghallen. Slaggen omhändertas inom bolaget och används till sluttäckningsarbetet av deponin vid Gryta avfallsanlägg- ning i Västerås.

Tillförsen av sekundärluft sker via en separat fläkt som via en sekundärluftlåda tillförs ugnen via dysor i frontväggen. Sekundärluftlådan utgör samtidigt ugnens frontvägg. Renad rökgas hämtas med en fläkt och tillförs ugnen genom dysor i taket och bakväggen. Denna återförda rökgas används för att justera temperaturen i ugnen och åstadkomma omblandning av förbränningsgasen så att fullständig för- bränning uppnås före kylningen i avgaspannan. Vatten doseras i ugnen med två lansar med kapacitet ca 1 250 l/h vardera. Lansarna är placerade i ugnstaket. För att reducera NOx-bildningen doseras 25 %-ammoniaklösning i förbränningsgasen (SNCR) innan den når avgaspannan. Ammoniak för ändamålet förvaras i en 10 m3 invallad cistern med säkerhetsutrustning och påkörningsskydd placerad utomhus, mellan förbränningshall och slagghall. Avgaspannan är på 12 MW med 11 bar

BESLUT

tryck i domen och utgörs av vattenkylda panelsvetsade tuber med påtvingad cirkulation. Konvektionsytorna i pannan sista del sotas med domånga.

Bedömning av uppehållstid i ugn

Bolaget har låtit utföra en beräkning enligt 29 § i Naturvårdsverkets förordning 2002:28 som anger att rökgasernas uppehållstid, minimitemperatur och syrehalt ska kontrolleras minst en gång i samband med att förbränningsanläggningen tas i drift och under de mest ogynnsamma driftförhållanden som kan förutses. En sådan beräkning har tidigare gjorts då ugnen byggdes om år 2005 för att kunna klara kraven på 2 sekunder uppehållstid vid minst 850 grader. Slutsatsen i rapporten är att ugnen uppfyller kraven på uppehållstid med temperatur på gasen över 850 oC

i 2 sekunder vid alla driftfall som innebär fjärrvärmeproduktion med nyttjande av bränslen med såväl relativt högt som lågt värmevärde.

Rökgasrening

Rökgaserna från avgaspannan renas i flera steg. Partiklarna avskiljs i ett elektro- filter. Den avskilda askan transporteras till asksilon med en stoftsändare. Efter elektrofiltret passerar rökgasen en ekonomiser och därefter tillsätts släckt kalk och aktivt kol innan rökgasen leds till ett textilt spärrfilter (slangfilter). Kalken för- varas i en 30 tons silo. På filterslangarna avskiljs de återstående partiklarna i form av flygaska tillsammans med överskottskalk och reaktionsprodukterna som bildas mellan rökgasens sura komponenter och kalken. Filterslangarna rensas från stoft- kakan med tryckluftspulser och filteraskan samlas på filterbotten med en roter- ande skrapa och en transportskruv. Utmatningen sker via en rotorsluss till en stoft- sändare som skickar stoftet till asksilo som rymmer ca 40 ton. För att uppnå bra reaktionsförhållanden för kalken i spärrfiltret förångas vatten i ugnen vilket höjer den relativa fuktigheten i rökgasen. Det reducerar påtagligt den kalkmängd som behövs för att reducera SO2 och väteklorid till de låga utsläpp som föreskrivs.

Efter slangfiltret finns ytterligare en ekonomiser som rökgasen passerar innan den via rökgasfläkten går ut genom skorstenen. Anläggningen har en helt torr rökgas- rening och därmed sker inget utsläpp av processvatten. Det spillvatten som upp- står vid rengöring och vid sotning samlas upp i en tank med volymen 140 m3.

Vattnet används sedan som släckningsvatten i våtutmatarna för slaggen. Det över- skott som uppstår och inte kan lagras transporteras bort som farligt avfall.

Bränslebehov

För den planerade verksamheten vid fastbränsleanläggningen utgörs bränslet i första hand av brännbart avfall från hushåll och brännbart verksamhetsavfall. Lastbilar med hushållsavfall kör efter invägning direkt till tipphallen där avfallet töms i bunkern. Det utsorterade verksamhetsavfallet tas från en avfallsanlägg- ningen och tippas i bunkern. På längre sikt kan avfallet delvis komma att ersättas

BESLUT

med biomassa. Det beror på hur marknad och prisrelationer utvecklas för fasta in- hemska bränslen. Hur stor förbrukning av bränsle som uppstår beror på bränslets värmevärde som kan variera betydligt beroende på årstid och bränslets ursprung. Nedan redovisas bränslen som beräknas förekomma vid fastbränsleanläggningen. Hushållsavfall kan anses i genomsnitt ha ett energiinnehåll på omkring 2,8 till

3 kWh/kg.

Bränslespecifikation

Bränsleslag	Energiinnehåll MJ/kg (kWh/kg)	Producerad Fjärrvärme MWh/ton	Rökgasmängd Nm3/MWhprod tg vid 11% O2
Torrt avfall	12 (3,3)	3,0	2180
Vått avfall	9 (2,5)	2,2	2270
Biomassa	9 (2,5)	2,2	2300

I vått och torrt avfall ingår hushålls- och verksamhetsavfall

I fall avfallet kommer att ha samma värmevärde som för närvarande så beräknas förbrukningen inte överstiga 30 000 ton per år. Men med lågt värmevärde och till- fälliga behov av mer fjärrvärme kan förbrukningen något år uppgå till 38 000 ton.

Bränslehantering – flytande bränslen

Den begränsade mängden eldningsolja som behövs vid start av anläggningen och som stödbränsle hämtas från kommunens del av Norsaverket. Bolaget har ingen egen oljehantering.

Produktionsförutsättningar för bolaget

Bolagets del av Norsaverket är ett avfallsvärmeverk med en maximal levererad effekt på omkring 10 MW. Verket är en baslastenhet för fjärrvärmeproduktionen i Köping. Norsaverket kan som mest levererar mellan 80 till 90 GWh per år. Nätet ägs av Köpings kommun och har som helhet har ett värmebehov på omkring 230 GWh under ett normalår. Det maximala effektbehovet är närmare 80 MW.

I tillståndsansökan som lämnades in år 2010 redovisades att bolaget planerade att producera 75-80 GWh fjärrvärme per år för Köpings fjärrvärmenät. Från 2013 har ett nytt avtal träffats mellan bolaget och Köpings Kommun om leverans av fjärr- värme till kommunens fjärrvärmenät. Avtalet löper till 30 juni 2018 och innebär att bolaget får leverera 10 MW till fjärrvärmenätet då behov föreligger. I åtag- andet ingår från bolagets sida är att all energi som kan produceras i anläggningen ska levereras. Produktionen får dock inte överstiga värmebehovet vid varje tid- punkt i fjärrvärmesystemet inklusive ackumulator.

BESLUT

Med det nya avtalet som innebär förlängda revisionsstopp förväntas bolagets fastbränslepanna inte producera de 75 GWh som i ansökan angavs som normal årsproduktion. År 2013 producerades 67,5 GWh och förbrukades 23 700 ton avfall som bränsle. Under året förekom ett längre driftavbrott så normalåret kan innebära en något högre produktion.

Merparten av energibehovet i nätet i Köping täcks av spillvärme som levereras från den kemitekniska produktionen vid Yara och nuvarande tillverkning av ammoniumnitrat. Yara har ända sedan år 1982 levererat drygt hälften av den tillförda värmen till fjärrvärmenätet. Sedan ett år tillbaka sker också leveranser av spillvärme till nätet från roterugnen vid Nordkalks anläggning i Köping. Nord- kalks årliga leveranser av ca 17 GWh spillvärme kommer att tränga undan användningen av pellets och eldningsolja (bioolja). En ungefärlig fördelning av produktionen mellan de olika anläggningarna från och med år 2014 återges i varaktighetsdiagramet nedan.

Värmeproduktion i Köping

Varaktighetsdiagram 233 GWh

80

70

Bioolja 1 GWh

60

Pellets 5 GWh

50

MW 40

Nordkalk 17 GWh

30

Yara 131 GWh

20

10

Vafab 79

0 0

4000

Tid i timmar

8000

Värmeverket på fastigheten Xxxxxxx 0

Produktionen av fjärrvärme med hjälp av pellets och bioolja sker i det värme- verk som ägs av Köpings kommun (kommunen), org. nr 212000-2114 - genom Tekniska kontoret. Detta värmeverk finns på fastigheten Xxxxxxx 0, dvs. samma fastighet som utgör en del av bolagets verksamhetsytor. Norsaverket som helhet är

BESLUT

därför två anläggningar med varsin verksamhetsutövare. Bolaget och kommunen delar på lokalerna och en del teknisk utrustning som t.ex. skorsten. Avgränsningen mellan de olika verksamhetsutövarnas verksamhetsområden på fastigheten Eld- aren 2 framgår av bilaga 3 till detta beslut. Kommunens värmeverk utgörs av två oljeeldade pannor på 46 respektive 23 MW samt en pelletspanna på 23 MW. Värmecentralens samlade tillstånd består av tre beslut1 från Miljöprövningsdele- gationen inom Länsstyrelsen i Västmanlands län. Kommunen har gett bolaget i uppdrag att svara för driften av oljepannorna och pelletspannan.

Ackumulator och kylare

För utjämning av panneffekten under dygnet då fjärrvärmebehovet varierar finns vid Norsaverket en ackumulatortank för fjärrvärmevatten. Den ägs av Köpings kommun och har en volym på 14 000 m3. Lagringskapaciteten i ackumulatorn är 700 MWh med en vattentemperatur i toppen på 99°C. Vid anläggningen finns också en fjärrvärmekylare med nominell kapacitet på 7 MW. Hetvatten kan kylas bort med vatten från reningsverket men kylaren har inte använts på närmare 20 år.

Processvatten och slam

Sökanden har redovisat att processvatten hanteras internt genom återföring dels till avfallspannan dels genom att överskottet tillförs aska och slagghantering som tranporteras till den egna avfallsanläggningen Gryta i Västerås.

Vid Norsaverket samlas allt förorenat process- och avloppsvatten från såväl av- fallsförbränningen som kommunens hetvattencentral upp i en tank där fasta för- oreningar kan sedimentera och avskiljas. Spillvatten utgörs delvis av sådant som uppkommer i den dagliga verksamheten t.ex. spolning av golv men också sådant som uppkommer vid speciella tillfällen. I detta fall kan det handla om renspolning av avgaspanna och ekonomisrar samt vid spolning av kommunens oljepannor.

I en spillvattentank sedimenterar slammet medan vattenfasen återanvänds som slaggsläckningsvatten i avfallsförbränningens våtutmatare. Bolaget har i anmälan redogjort för möjligheten att blanda det återstående slammet med aska (bioaska) från kommunens värmepannor. Slammet får då en konsistens som gör att det blir stabiliserat och kan deponeras på bolagets deponi vid Gryta i Västerås.

Sökt lokalisering

Det finns ett naturreservat (Natura 2000) ca 2,5 km sydost om anläggningen samt det större området Mälaren med strandområden ca 1,5 km söder och sydost om anläggningen. De spridningsberäkningar som SMHI utfört visar att påverkan från

1 Beslut den 23 mars 2004, dnr 000-0000-00 och beslut den 22 januari 2008, dnr 000-00000-00

samt beslut den 19 april 2011, dnr 551-4-11.

BESLUT

verksamhetens emissioner inte är betydande. Bullerstörningar kan inte uppkomma i dessa områden från den ansökta verksamheten.

Nära anläggningen, i riktning väster och nordväst, ligger friluftsområdet Karl- bergsskogen. Påverkan från verksamheten kan inte anses som betydande. Buller från transporter kan dock upplevas som störande. Det aktuella området är enligt detaljplan (stadsplan 1922-12-22) allmän plats. I Naturvårdsverkets råd och rikt- linjer för externt industribuller anges områden som är planlagda för fritidsbebyg- gelse och rörligt friluftsliv som ett skäl för strängare bullervillkor. Miljöpröv- ningsdelegationen inom Länsstyrelsen i Västmanlands län har i beslut den 19 april 2011, (dnr 551-4-11) angående ändring av tillstånd enligt miljöbalken för Norsa- verket, den del kommunen äger, angett att begränsningsvärden ska vara utformade så att det är tydligt hur de ska kontrolleras och anser i samma beslut att Karlbergs- skogen inte är ett så väl avgränsat område att det kan göras tydligt hur ett särskilt begränsningsvärde för det området ska kontrolleras.

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljömål

Både nationellt och för Västmanlands län utgör begränsad klimatpåverkan ett viktigt miljömål – att utsläpp av koldioxid med fossilt ursprung skall begränsas.

Köpings kommun preciserar i de kommunala miljömålen i tre punkter.

- Mål 1: Att minska förbrukningen av material, produkter och energi.

- Mål 2: Att öka andelen miljöanpassade inköp.

- Mål 3: Att minska utsläppen av växthusgaser.

En fortsatt drift av bolagets anläggning i Köping är helt i linje med kommunens miljömål

Recipientförhållanden

Verksamheten vid fastbränsleanläggningen har inga kontinuerliga processvatten- utsläpp eftersom rökgasreningen är av helt torr typ. Spillvatten från rengöring och sotning tas om hand och används internt i verksamheten. Det fasta och flytande avfall som trots allt uppstår genom verksamheten transporteras bort med bil för omhändertagande inom bolaget eller sänds till SAKAB.

Planerad produktion

Bolaget planerar för att producera fjärrvärme för Köpings behov i samma ut- sträckning som för skett under de senaste åren. Det innebär en årsproduktion på mellan 75 och 80 GWh. Fastbränsleanläggningen har något större kapacitet som kan tas i anspråk i det fall begränsad tillgång på spillvärme uppstår. Det är emel-

BESLUT

lertid inte sannolikt att anläggningen något år kommer att nå upp till 90 GWh.

För att beskriva utsläpp och konsekvenser redovisas två driftsfall, normalår (2010- års nivå) med årsproduktion 75 GWh och extremår med produktion av 85 GWh.

Förorening	Enhet	Normalår	Extremår
Kolmonoxid - (CO)	ton/år	3,3	3,8
TOC	ton/år	0,2	0,2
Stoft	ton/år	1	1
Svaveldioxid - (SO2)	ton/år	1,7	1,9
Kväveoxider – (NOx)	ton/år	10	11
Väteklorid - (saltsyra)	ton/år	1,2	1,3
Ammoniak - (NH3)	ton/år	1,3	1,5
Vätefluorid - (HF)	ton/år	< 0,1	< 0,1
Element grupp 1 - (Cd + Ti)	kg/år	1,7	1,9
Element grupp 2 - (Hg)	kg/år	0,8	0,9
Element grupp 3	kg/år	17	19
Dioxin (I-TEQ)	g/år	0,008	0,008

I element grupp 1 ingår Cd (kadmium) och Tl (tallium), i element grupp 2, Hg (kvicksilver) och i element grupp 3, Sb (antimon), As (arsenik), Pb (bly), Cr (krom), Co (kobolt), Cu (koppar), Mn (mangan), Ni (nickel) och V (vanadin).

Förutsättningarna för installera rökgaskondensering

Det är möjligt att tekniskt förse fastbränslepannan med ett vått rökgasreningssteg. En sådan anläggning kan byggas och tas i drift inom den tid som bolaget har leveransavtal med Köpings kommun, men den kan inte avskrivas på så kort tid.

Ett vått rökgasreningssteg är därmed enligt bolagets uppfattning enbart en teo- retisk möjlig komplettering av anläggningen. Redovisningen av den våta rökgas- reningen uppdelas lämpligen i a) energiprestanda och b) avskiljning av förore- ningar.

a) Energiprestanda

De våta rökgasreningssteg som installeras vid fastbränsleanläggningar byggs normalt inte för att primärt avskilja föroreningar ur rökgasen utan för att genom kylning av de fuktiga rökgaserna och kondensering av fukten utvinna värme.

Det kräver att man vid anläggningen kan utvinna värmen och överföra till fjärr- värmesystemet. Värmepump ger en sådan möjlighet, men för de mindre anlägg- ningarna brukar returvattnet från fjärrvärmenätet få utgöra kylvatten för rökgas-

BESLUT

kondenseringen. Med en returvattentempertur på 40-50 oC uppnås en lönsam energiutvinning ur rökgasen.

Fastbränslepannan vid Norsaverket får returvatten från ett fjärrvärmenät som är sammankopplat med spillvärmen från Yara. Därför är returvattentemperturen till pannan vanligen över 60 oC och ofta över 70 oC. Det innebär att ingen konden- seringsvärme kan utvinnas. Utan kondensering skulle anläggningen inte förbättra energiprestanda för fastbränslepannan.

b) Avskiljning av föroreningar.

Då man på 90-talet valde utformning av ny rökgasrening som skulle motsvara kraven för avfallsförbränning valde man bort alternativ med våt skrubber därför att det leder till utsläpp till vatten och därmed recipientpåverkan.

Nedanstående tabell är baserat på 2013 års produktion av utsläppen från den befintliga rökgasreningen. Uppgifterna är hämtade från 2013 års miljörapport.

Utsläpp med rökgas år 2013 vid en produktion av 67,5 GWh fjärrvärme under året.

Ämne	Enhet	Utsläpp år 2013	Förväntad avskiljning i våt skrubber %
Stoft	kg	248	50
TOC	kg	28	0
CO	kg	460	0
HCl	kg	1090	90
SO2	kg	820	90
NOx	kg	6900	0
NH3	kg	330	90
HF	kg	2	90
CO2 - fossilt	ton	7720	0
CO2 - biogent	ton	15810	0
Cd	kg	0,02	50
Hg	kg	0,05	0
As	kg	0,05	50
Cr	kg	0,3	50
Cu	kg	2,6	50
Ni	kg	25	50
Pb	kg	0,38	50

BESLUT

En våt skrubber kan ges olika utformning som påverkar dess avskiljningsfunktion, men en skrubber som inte åstadkommer stor energiförbrukning leder till att främst de sura gaserna och ammoniak avskiljs. Dessa komponenter kommer att följa med ut i recipienten även med en separat vattenrening som kan avskilja en del av det stoft och de metaller som avskiljs i skrubbern. Trots att avskiljningen av stoft och metaller leder till låg belastning i det avskilda skrubbervattnet vid kontinuerlig drift torde en installation av våt skrubber medföra ett behov av en avancerad vattenrening för det fall att kortvariga haverier uppstår i spärrfiltret.

Restprodukter och avfall

De största mängderna avfall från verksamheten utgörs av bottenslagg och rökgas- reningsrester (RGR). Omkring drygt 4 100 ton slagg och 1 000 ton RGR uppkom under år 2013. Vid fullt utnyttjande av sökt produktion beräknas ca 6 800 ton slagg och 1 300 ton RGR uppkomma.

Den genomsnittliga andelen oförbränd rest i slaggen är 5,1 % och är beräknat på prover tagna från år 2006 till och med 2014. Räknat som glödgningsförlust

(LOI 1 000 ◦C). Slagen innehåller också fragment av metaller som går att avskilja vid en asksortering.

Metallavskiljning från slagg

Mängden metaller är relaterat till vilket avfallsbränsle som nyttjas i pannan. De flesta anläggningar blandar hushållsavfall och industriavfall i varierande omfattning. Halten metaller kan även variera beroende på att bränslen kan vara

försorterade med avseende på material (bl.a. metaller). Som de flesta anläggningar i Sverige anlitar bolaget entreprenör för att sortera slaggen och utvinna metaller.

Tekniken idag består av magneter och virvelströmsteknik som kan avskilja metal- ler (magetiska och icke magnetiska) ned till mm nivå. Med den kommersiella teknik som finns idag och med det bränsle som inkommer på Norsa avfallsför- bränningsanläggning så skulle det vara möjligt att återvinna ca 25 %.

Bolaget transporterar slaggen till den egna avfallsanläggningen Gryta i Västerås. På Gryta avskiljs ca 15-17 % (viktprocent) magnetiska metaller ur slaggen genom magnetisk avskiljning. Därefter ca 6 % (viktprocent) icke-magnetiska metaller såsom rostfritt, koppar mm med en virvelströmsseparator (Eddy current). Totalt avskiljs 20-22 % (viktprocent) metaller ur slaggen innan slaggen används till sluttäckning eller andra konstruktioner på avfallsanläggningen.

Transporter

Till och från Norsaverket sker enbart transporter per landsväg. Den stora tran- sportvolymen utgörs av bränsle/avfall. Mottagning av avfall sker normalt på dagtid och vardagar. Allt inkommande avfall till Norsa vägs och dokumenteras i vågsystemet. Utvecklingen av bolagets hantering av avfallet leder till att allt mer

BESLUT

av den totala mängden som vägs in går till avfallsanläggningen för behandling. Direkt till fastbränsleanläggningens bunker går bara bilar med brännbart avfall direkt från hushållen och från verksamheter och ÅVC (återvinningscentraler) där man är säker på avfallets sammansättning. Avfall från hushåll och ÅVC hämtas inom en radie på 4 mil från anläggningen. Sopbilarna lastar 8 m3 medan con- tainerbilarna tar upp till 40 m3. De interna transporterna från avfallsanläggningen till bunkern sker med 38 m3 containerbilar. Det är liten skillnad på volymen av fuktigt bränsle och torrt bränsle vilket innebär att transportarbetet uttryckt som antal bilar per år inte skiljer väsentligt beroende på bränslets värmevärde. För ett extremår då bränslemängden ökar torde det innebära att antalet containerbilar som internt levererar bränsle från avfallsanläggningen ökar. Bränsletransporterna kan variera ganska mycket mellan åren, vilket medfört att det totala antalet transporter varit fler än 6 000 stycken under ett år så sent som åren 2008 och 2009. Tabellen nedan återger de senaste två årens transporter utifrån rapporteringen i bolagets miljörapport.

Transporter till och från Norsaverket

	2013	2012
Inkommande transportbilar för avfall till förbränningen	3 533	3 534
Interna bränsletransporter	890	1 184
Interna transporter med slagg till omlastning Norsa avfallsanläggning	454	508
Övriga transporter	165	167

Markföroreninger

Bolaget och Tekniska kontoret, Köpings kommun har 2009 låtit genomföra en inventering av föroreningar och klassning av marken för Norsaverket. Utred- ningen har utförts av FVB Sverige AB och har redovisats i december 2009. Den samlade bedömningen av föroreningarnas farlighet, spridningsförutsättningar, föroreningsnivå, känslighet och skyddsvärde bedöms området till riskklass 4, ”liten risk” för MIFO fas 1.

Dagvatten

Dagvatten samlas upp i dagvattenbrunnar från tak och från byggnadens omgiv- ande ytor, dvs. från bolagets byggnad och från det direkt anslutande värmeverket som ägs av Köpings kommun och inryms i samma byggnad som bolagets anlägg-

BESLUT

ning. Dagvattnet avleds via kommunala dagvattenledningar till recipienten Mälaren.

Dagvattenbrunnarna är försedda med filter för att hindra föroreningar att nå recipienten. Filtren byts enligt rutin en gång per år av personalen. De förbrukade filtren hanteras som farligt avfall. Därutöver kontrolleras om filter är igensatta av löv eller dylikt och rensas vid behov. Täcklock och avgränsare finns för att hindra större utsläpp eller släckvatten att nå dagvattensystemet, därutöver finns absorp- tionsmedel att tillgå. Vid elfilter finns centraldammsugare för att vid behov kunna sanera efter elfilterrengöring. Dagvatten samt eventuellt släckvatten som hamnar i avfallsbunker leds in till det i verksamheten slutna spillvattensystemet. Avfall från förbränning lagras dels i avsedd byggnad (slagg) och dels i silo (RGR) varför risken för påverkan från dessa avfall är mycket liten. Inget övrigt avfall eller bränsle lagras på omgivande ytor.

Miljökvalitetsnormer för luft

Utsläppen från fastbränsleanläggningen bidrar i mycket liten omfattning till de partiklar som avses med MKN liksom arsenik, bly, bensen, kolmonoxid och ozon och svaveldioxid. Det är möjligen NOx-utsläppet som kan ge ett mätbart bidrag till den NO2 som mäts i Köping även om det är trafiken är dominerande särskilt för belastningen i gatumiljön.

Miljökvalitetsnormer för luft finns för kvävedioxid, svaveldioxid, partiklar som PM10 och PM2,5, bensen, kolmonoxid, ozon, polyaromatiska kolväten med benso(a)pyren som indikator-förening samt metallerna arsenik, bly, nickel och kadmium. I Köping har alla dessa ämnen xxxxx x xxxxx bakgrund och i gaturum förutom partiklar som PM 2,5, kolmonoxid och ozon. Orsaken till att dessa för- eningar ännu inte mätts är att PM 2,5 är en del av PM 10 och dess halter över- skrider inte ens värdena som ska klaras för PM2,5. Det genomsnittliga förhåll- andet mellan PM10 och PM2,5 är 2 det vill säga hälften av uppmätta halter PM10 normalt är partiklar under 2,5 μm. Kolmonoxid anses inte vara något problem i Sverige och ansvaret för att mäta ozon ligger på Naturvårdsverket.

Mätningar har utförts av dels Köpings kommun (2011-2012) exkl. bens(a)pyren och metaller dels Västmanlands läns luftvårdsförbunds mätningar av ozon 2013 i ”Ozonmätnätet i södra Sverige” samt de halter som mätts i utsläppen från förbrän- ningsanläggningen (2012-2013, metaller 2011 och 2013). För bens(a)pyren och metaller redovisas mätningar som Köpings kommun gjort under vintersäsongerna 2002/03 och 2010/2011.

Bolaget redovisning av utförda mätningar enligt ovan visar inte på att några över- skridanden av miljökvalitetsnormerna skulle föreligga.

BESLUT

INKOMNA YTTRANDEN

Miljö- och byggnadsnämnden (nämnden) är tillsynsmyndighet för verksamheten och har i yttrande anfört i huvudsak följande. Nämnden anser att det i ett komm- ande tillstånd behöver klargöras att förbränningsanläggningen är en avfallsför- bränningsanläggning enligt definitionerna i förordningen (2013:253) om förbrän- ning av avfall (FFA). Sedan ansökan lämnades in 2010 har verksamhetskoderna i nuvarande miljöprövningsförordning (2013:251) separerats för avfallsförbrän- ningsanläggningar respektive samförbränningsanläggningar. Stora delar av ansök- ningshandlingarna som lämnades in 2010 baseras på att anläggningen är en sam- förbränningsanläggning. Enligt nuvarande lagstiftning definieras anläggningen istället som en avfallsförbränningsanläggning till följd av att hushållsavfall för- bränns.

Förändringen avser enligt Naturvårdsverket att underlätta identifieringen av vilka anläggningar som omfattas av BAT-slutsatser för stora förbränningsanläggningar respektive BAT-slutsatser för förbränning av avfall. BAT-slutsatserna för stora förbränningsanläggningar ser enligt Naturvårdsverket ut att komma att omfatta många samförbränningsanläggningar, men inga som förbränner obehandlat hus- hållsavfall. Nämnden anser även, likt Naturvårdsverket, att klassificeringen enligt miljöprövningsförordning (2013:251) ska göras enligt definitionen i FFA. Detta dels på grund av avsaknad av definitioner i miljöprövningsförordningen, dels för att det kommer att underlätta identifieringen av vilka BAT-slutsatser anläggningen kommer att omfattas av.

Utifrån de nuvarande definitionerna i FFA lämnar nämnden följande synpunkt. Eftersom förbränningsanläggningen vid Norsaverket nu definieras som en avfalls- förbränningsanläggning skulle förbränning av avfall kunna ske även utan energi- utvinning, utifrån definitionerna i FFA. Nämnden anser av denna anledning att det i ett kommande tillstånd ska fastställas att anläggningen endast får bedrivas med ett samtidigt energiutnyttjande vid anläggningen. Det vill säga, att en ny ansökan om tillstånd, alternativt ändringstillstånd, krävs om energiutnyttjande vid förbrän- ningen av avfall skulle upphöra. Nämnden anser att detta är en viktig aspekt efter- som energiutnyttjandet vid förbränning av avfall annars kan förspillas, vilket skulle vara ett betydligt sämre resurs- och energiutnyttjande ur miljösynpunkt.

Bästa möjliga teknik, BAT och BREF

För verksamheten är, förutom sektorövergripande BREF-dokument, det sektors- specifika BREF-dokumentet för avfallsförbränning, ”Reference Document on

Best Available Techniques for Waste Incineration” från augusti 2006 relevant. BAT för avfallsförbränning varken fastställer eller föreslår utsläppsgränsvärden, men däremot presenteras de förbruknings- och utsläppsnivåer som är förknippade med användning av BAT. Bolaget har uppgett en generell beskrivning och att anläggningen uppfyller kraven på BAT i BREF-dokument, men de har inte lämnat någon närmare beskrivning av tekniken i direkt jämförelse med BAT.

BESLUT

Nämnden anser att det är viktigt att hänsyn tas till BAT i gällande XXXX-xxxx- ment i nuvarande prövning. Det är svårt att göra en fullständig bedömning av huruvida anläggningen uppfyller BAT-slutsatserna i ovan nämnda dokument. Nämnden förutsätter att miljöprövningsdelegationen tar hänsyn till relevanta delar av kraven på BAT vid bedömningen om vilka krav som ska ställas för anlägg- ningen. Det finns ännu inte några offentliggjorda BAT-slutsatser med utsläpps- värden för avfallsförbränning. Anläggningen kommer dock att omfattas av de krav som kommer att fastställs genom kommande BAT-slutsatser när de blir offentlig- gjorda.

I övrigt uppger bolaget att de har redovisat sina överväganden kring miljöbalkens bestämmelser. Fastbränslepannan vid Norsaverket har varit i drift under många år och anläggningen har byggts om och försetts med bättre reningsutrustning för att uppfylla de tillkommande kraven. Rutinerna för drift och underhåll har också utvecklats så att anläggningen innehåller de EU-gemensamma kraven som i Sverige formulerats i förordningen och föreskrifterna om avfallsförbränning.

Anläggningen som enligt ansökan kan förbränna som mest 38 000 ton avfall per år är därmed en av de mindre i Sverige och bolaget anser att det därmed inte är skäligt att ställa strängare krav på den verksamheten än vad som är normalt för svenska förhållanden. Nämnden ställer sig positiva till de ständiga förbättringar som gjorts vid anläggningen under åren, men anser att en skälighetsavvägning enligt 2 kap 7 § miljöbalken alltid måste göras, i varje enskilt fall. Skälighets- avvägningen ska inkludera eventuella behov av (rimliga, ”skäliga”) försiktig- hetsmått för att minska miljöpåverkan från anläggningen ytterligare.

Val av bränsle

Sedan ansökan om tillstånd lämnades in 2010 har avfallsförordning (2001:1063) ersatts av avfallsförordning (2011:927). Det innebär att bolagets yrkande i ansök- ans avsnitt 12, s. 6, om val av bränsle genom de angivna kategorierna Q 1 - (”Produktions- eller konsumtionsrester som inte specificeras närmare nedan”),

Q 14 - (”Varor som innehavaren inte längre har användning för (t.ex. utgallrat material från jordbruk, hushåll, kontor, handel och affärsverksamhet)”) och Q 16 - (”Samtliga material, ämnen och produkter som inte omfattas av någon av ovan- stående kategorier”) inte direkt går att härleda i sådana kategorier i nu gällande avfallsförordning (2011:927). Bolaget har i en första komplettering till ansökan istället angett en förteckning av avfallstyperna enligt sexsiffriga koder enligt av- fallsförordning (2011:927), som nämnden förstår motsvarar de avfallstyper som man nu avser att förbränna i anläggningen. Angående val av bränsle har bolaget yrkat om dels förbränning av 5 t/h fasta bränslen, dels att vid samförbränning förbränna högst 38 000 ton avfall per.

Yrkande om förbränning av 5t/h fasta bränslen

Nämnden anser att yrkandet om att förbränna 5 t/h fasta bränslen kan innefatta många olika typer av bränslen. Nämnden uppfattar det som att dessa typer av

BESLUT

bränslen specificeras/bestäms av den förteckning som finns i ansökningshand- lingarna, av avfallstyper enligt sexsiffriga koder i avfallsförordning. Även detta är många typer av avfall. Enligt ansökans miljökonsekvensbeskrivning kan föroren- ingshalterna i det fasta bränslet variera avsevärt beroende på främst avfallets ur- sprung och i vilken grad det sorterats. Utsläppet till luft uppges dock bara påverk- as i ”ringa omfattning”, och det uppges vara främst utformningen av rökgasren- ingen och dess funktion som påverkar utsläppens storlek. Nämnden anser ändå att regleringen av vilket avfall som får förbrännas är viktig.

Hantering av många typer av avfall förutsätter en god och ökad kontroll av mot- taget avfall. Om det i avfallet kan förekomma fraktioner som enligt lagstiftning ska sorteras ut anser nämnden att det inte ska användas som bränsle utan istället materialåtervinnas för en kretsloppsanpassad avfallshantering i enlighet med miljöbalkens hushållnings- och kretsloppsprincip. Det är viktigt att det säkerställs att det som avfallsbränsle endast används särskilda bränslefraktioner från hus- hålls- och industriavfall där återvinningsbara inklusive komposterbara fraktioner och farligt avfall är bortsorterade.

Nämnden anser att det är viktigt att bolaget kan säkerställa att mottaget avfalls- bränsle enligt givna avfallskategorier inte innehåller farliga ämnen, till exempel utifrån (tidigare) fraktion Q16, ”Krossat trä som framställts från återvunnet riv- ningsmaterial och från trä som sorterats ut på deponi.” Bolaget har i ansöknings- handlingarna uppgett att förbränning av farligt avfall inte kommer att ske, vilket bör utgöra en förutsättning för det avfall som kan tas emot vid anläggningen.

Även här förutsätter detta en god kontroll av avfallet.

Nämnden ser en risk med vissa avfallstyper som kan innehålla farliga ämnen. Som exempel kan nämnas träavfall som till följd av ytbehandling eller behandling med träskyddsmedel kan innehålla organiska halogenföreningar eller tungmetaller.

Naturvårdsverket har till exempel bedömt att utgångspunkten bör vara att returflis som säljs på marknaden har ytbehandlats eller träskyddsbehandlats med halogener eller tungmetaller. Inte heller ett mixat material kan renas för att undslippa avfall- skraven. I till exempel sådana här fall anser nämnden att det är viktigt att verk- samhetsutövaren kan försäkra sig om att avfallet inte tillförts ämnen som gör att det ska bedömas som ett farligt avfall, vilket i så fall, utifrån hur nuvarande ansökan är gjord, inte får förbrännas i anläggningen. Det kan även gälla de krav som eventuellt ställs för detta på bränsleleverantören.

Förbränning av biomassa

Bolaget uppger att de i framtiden kan komma att använda enbart biomassa period- vis och yrkar därför också om villkor enligt miljöbalken för förbränning av bio- massa. Bolaget menar i ansökningshandlingarna att biomassa undantas från bestämmelserna om avfallsförbränning (undantaget bör även ha övergått i FFA, om än med ändrad ordalydelse). Därmed menar bolaget att bestämmelserna i förordningen om förbränning av avfall inte behöver tillämpas för biomassa. Detta var vid inlämnandet av ansökningshandlingarna 2010 och utifrån att anläggningen

BESLUT

var en samförbränningsanläggning. Detta resonemang bör förfalla i förhållande till nuvarande lagstiftning där förbränningsanläggningen är en avfallsförbrän- ningsanläggning. Utsläppsgränsvärden m.m. för avfallsförbränningsanläggningar som regleras genom FFA bör gälla även vid tillfällig förbränning av annat bränsle.

I nuvarande villkorsförslag nummer 5 medges högre utsläpp av de angivna para- metrarna (stoft, CO, SO2, NOx) vid förbränning av biomassa än vad som gäller för avfallsförbränningsanläggningar. Nämnden anser att utsläppskraven för anlägg- ningen enligt FFA bör gälla även för tid då andra bränslen än avfallsbränslen enligt FFA förbränns i ugnen.

Fortgående förbränning vid driftstopp, driftstörningar eller fel m.m.

För fortgående förbränning vid driftstopp, driftstörningar eller fel med mera anser nämnden att lagstiftningens minimikrav alltid minst ska följas. Angående bolagets yrkande i denna fråga reglerar FFA fortgående förbränning av avfall om ett begräns- ningsvärde för utsläpp enligt FFA överskrids. I övrigt förväntar sig nämnden att miljöprövningsdelegationen bedömer behovet av särskilda villkor om fortgående förbränning vid driftstopp, driftstörningar eller fel m.m.

När det gäller de absoluta begränsningsvärdena i FFA anser nämnden att villkor endast är relevant om strängare krav än lagstiftningen bedöms motiverat.

Driften vid ett haveri regleras i 29 § FFA, genom att den ska inskränkas eller stoppas så snart det är praktiskt möjligt och till dess att normal drift kan åter- upptas. I den mån ”så snart det är praktiskt möjligt” kan förtydligas genom villkor förespråkar nämnden ett sådant villkor med tanke på den otydlighet som kan inrymmas i bestämmelsen. Om villkor om detta är svårt att fastställa anser

nämnden att detta är något som annars måste visas av verksamhetsutövaren i varje enskilt fall av haveri.

Med tanke på avsaknaden av tydliga bestämmelser och utsläppsgränsvärden när det gäller uppstart och nedeldning anser nämnden att villkor om detta kan vara relevant.

För yrkande om att samförbränningen får fortgå under sex timmar i följd i det fall giltiga mätvärden från AMS inte kan registreras anser nämnden att villkor bör fastställas utifrån 22 kap 25b § 4p. miljöbalken, som är förenligt med lag- stiftningens krav i övrigt. Nämnden överlåter åt miljöprövningsdelegationen att bedöma den längsta tid detta får ske. Ett villkor bör i detta fall således återigen inte medge generösare krav än lagstiftningen. Nämnden uppfattar även här en förändring, när det gäller tidigare yrkande om detta, som att yrkandet gällde för anläggningen som samförbränningsanläggning och inte med hänsyn till anlägg- ningen som en avfallsförbränningsanläggning.

Synpunkter angående villkor i tillstånd

En del av villkorsförslagen förfaller i och med de ändringar som skett i lagstift- ningen sedan 2010, såsom villkorsförslag 2, 5, 8 och 9. Nämndens uppfattning är

BESLUT

att dessa därmed inte ska tas med i ett kommande tillstånd. Inga nya förslag till villkor har framkommit i prövningsprocessen, i förhållande till nuvarande lag- stiftning. Det gäller till exempel förslag från bolaget om eventuella strängare utsläppskrav för vissa parametrar i den mån anläggningen bedöms kunna klara detta.

Bolaget har till exempel uppgett att de praktiska medelhalterna under året är väsentligt lägre än de utsläppsgränsvärden som föreskrivs (i tidigare lagstiftning). Även utifrån detta anser nämnden att en bedömning om möjligheten till strängare krav än lagstiftningen är motiverat i förhållande till aktuell anläggning.

Nämnden anser att det är svårt att ta ställning till och lämna synpunkter på vil- lkorsförslag som inte är relevanta i förhållande till nuvarande lagstiftning.

Nämnden anser att för detta bör ett inlämnande av förslag ha gjorts från bolagets sida, som sedan finns att ta ställning till och bedöma rimligheten i. Med denna bakgrund med hänvisning till den tid som förflutit sedan ansökan inlämnades 2010 lämnar nämnden därför inget yttrande avseende eventuella rimliga villkor för utsläpp till luft. Nämnden förutsätter att miljöprövningsdelegationen hanterar denna fråga närmare så att ett välgrundat tillstånd lämnas, inklusive en bedömning om behovet av strängare krav för utsläpp än de som anges i lagstiftningen, om anläggningen bedöms klara högre krav än miniminivån.

Generellt anser nämnden att strängare villkor bör föreskrivas minst i de fall anläggningen haft sådana villkor tidigare, som medger lägre utsläpp än nu gällande förordning (2013:253) om förbränning av avfall. Strängare villkor bör också fastställas i de fall det i övrigt bedöms motiverat i förhållande till anläggningen reningskapacitet. För de eventuella villkor som fastställs anser nämnden att de ska uttryckas som begränsningsvärden, och inte riktvärden, i enlighet med den praxis som utarbetats för detta. Det är också viktigt att det tydligt framgår vilka värden som avses, till exempel om de avser validerade värden eller faktiska utsläppsvärden.

När det gäller tydliggörande om vilken lagstiftning som gäller för verksamheten anser nämnden att detta inte bör göras i villkor utan i så fall genom allmänna upplysningar eller liknande. Detta även med tanke på att lagstiftningen ändras över tid, såsom den även gjort nu sedan inlämnandet av ansökan. Hänvisningar i villkor om vilken lagstiftning som bolaget ska följa kan därmed bli irrelevant och skulle kunna bli problematiskt att hantera lagtekniskt. Utifrån Naturvårdsverkets vägledning på området anges också att om det i ett tillståndsbeslut refereras till någon upphävd författning kan man inte förutsätta att hänvisningen framgent istället avser den nya lagstiftningen. Här är villkorsformuleringen av betydelse.

Nämnden anser utöver ovanstående att det också kan vara relevant att i villkor fastställa vilket bränsle som får förbrännas i ugnen.

BESLUT

Villkorsförslag nummer 1

Nämnden anser att det kan vara otydligt och finnas ett tolkningsutrymme i vad som kan anses som ”mindre förändring av anläggningen eller reningsprocessen” som får ”vidtas efter godkännande av tillsynsmyndigheten”.

Möjligheten till ändringar i verksamheten som kan hanteras av tillsynsmyndig- heten regleras för närvarande genom 11 § miljöprövningsförordning (2013:251). Där anges att anmälningsplikt gäller för ändringar av en tillståndspliktig verk- samhet. I dessa fall görs anmälan vanligtvis till tillsynsmyndigheten, under förut- sättning att det inte strider mot gällande tillstånd.

För en tillståndspliktig verksamhet krävs det dock tillstånd i vissa fall, som anges i 4 § miljöprövningsförordningen. Någon närmare vägledning om vad som omfattas av ”ändringar av en verksamhet” enligt 11 § i miljöprövningsförordningen har dock ännu inte kommit, men det måste ändå bedömas i varje enskilt fall. Nämnd- en anser generellt att ändringar i verksamheten regleras genom lagstiftningens krav på anmälnings- respektive tillståndsplikt. I den mån detta ska föreskrivas särskilt i villkor måste det, enligt nämndens uppfattning, göras i syfte att förtyd- liga en bedömning från prövningsmyndigheten om vad som anses kunna hanteras som en anmälan till tillsynsmyndigheten.

I sådana fall är det viktigt att ett sådant villkor blir tydligt, och i så fall omfattar en skrivning om vilka typer av ändringar som kan hanteras genom anmälan till tillsynsmyndigheten. ”Mindre förändring av anläggningen eller reningsprocessen” är väldigt xxxxx xxxxxx. Bedömningen hamnar då ytterst hos tillsynsmyndigheten

för vad som kan omfattas som ”mindre ändring”, vilket skulle kunna te sig relativt godtyckligt. Nämnden förespråkar förtydliganden av lagstiftningens krav genom villkor, men om det ska göras i detta fall anser nämnden att nuvarande villkors- förslag nummer 1 ska ändras och behöver specificeras, gärna i ett enskilt villkor, utifrån ovanstående.

Villkorsförslag nummer 4

För villkorsförslag nummer 4 förespråkar nämnden, istället för bolagets förslag, att följande formulering ska gälla:

”Kemiska produkter och farligt avfall ska hanteras på sådant sätt att spill eller läckage inte kan nå avlopp och så att förorening av mark, ytvatten eller grund- vatten inte kan ske. Flytande kemikalier och farligt avfall ska förvaras på tät, hårdgjord yta inom invallat område. Invallningar ska med god marginal rymma den största behållarens volym. Ämnen som kan avdunsta ska förvaras så att risken för avdunstning minimeras.”

Villkorsförslag nummer 5

För detta villkorsförslag hänvisas till vad som framkommer angående villkor för utsläpp vid förbränning av biomassa under avsnittet ”Förbränning av biomassa” ovan. Villkorsförslaget bygger på att anläggningen är en samförbränningsanlägg- ning och är således inte aktuellt längre eftersom anläggningen numera är en

BESLUT

avfallsförbränningsanläggning. Givet att detta villkor tas bort har nämnden inga övriga synpunkter.

Villkorsförslag nummer 6

Nämnden tolkar villkorsförslaget så att det är generösare än lagstiftningens krav på att utsläpp till luft från avfallsförbränningsanläggningen inte under några omständigheter i genomsnitt under varje halvtimme i fråga om stoft får innehålla mer än 150 mg/m3 ntg. Detta regleras genom de absoluta begränsningsvärdena i 34 § förordning (2013:253) om förbränning av avfall. Mildare krav bör således inte kunna föreskrivas.

Eventuellt bullervillkor

Nämnden anser att bullervillkor bör fastställs i enlighet med Naturvårdsverkets nuvarande riktlinjer, som bolaget också har uppgett sig kunna efterleva.

Nämnden anser att det inte ska föreskrivas att mätning av buller ska ske efter klagomål. Det kan uppkomma behov av mätning av bullernivåer även av andra orsaker. Uppföljning av efterlevnaden av bullervillkoret bör kunna hanteras inom ramen för verksamhetens egenkontroll, där en bedömning kan göras för med vilket intervall som det är rimligt att följa upp efterlevnaden av villkoret.

Övrigt

Nämnden anser i likhet med bolagets yrkande, att nuvarande tillstånd för verk- samheten ska upphöra att gälla då bolaget tar ett nytt tillstånd i anspråk.

Verksamhetsutövarens begäran om verkställighetsförordnande

Bolaget har yrkat om förordnande att blivande tillstånd får utnyttjas även om tillståndsbeslutet överklagas. Nämnden gör följande bedömning, trots att någon närmare motivering till yrkandet inte har getts.

Anläggningen är i drift sedan många år och regleras av för verksamheten specifik lagstiftning (däribland förordning (2013:253) om förbränning av avfall), som gäller oavsett villkor som kan komma att meddelas i ett nytt tillstånd. Detta gäller som minimikrav för verksamheten, och gäller så länge inte strängare krav fast- ställs i villkor. Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för fortsatt verksamhet bör inte medföra någon förändring i verksamheten som sådan, utifrån vad som upp- getts i ansökningshandlingarna. Utifrån dessa förutsättningar har nämnden inget att invända mot begärt verkställighetsförordnande.

Provtagnings- och mätpunkter

Nämnden instämmer med utgångspunkt från det som framgår i Länsstyrelsen Västmanlands läns yttrande om kompletteringsbehov för redovisad placering av provtagnings- och mätpunkter, att villkor för provtagnings- och mätpunkter utformas med det innehåll som anges i Naturvårdsverkets vägledning. Nämnden förutsätter utifrån detta att den närmare utformningen av villkor för placering av

BESLUT

provtagnings- och mätpunkter enligt förordning (2013:253) om förbränning av avfall fastställs av miljöprövningsdelegationen.

Släckvatten

Anläggningar som använder avfall av olika slag som bränsle innebär risker i form av giftig rök vid brand i anläggningen, och eventuellt stora mängder kontaminerat släckvatten. Nämnden anser att det är viktigt att man inom anläggningen kan be- gränsa negativa miljöeffekter av släckvatten i händelse av brand.

---

Tekniska kontoret inom Köpings kommun har framfört att ansökan bör omfatta en möjlighet till en lokal lösning om att förbränna slam från reningsverket. En bränslefraktion av biologiskt avfall borde således ingå som bränsle för anlägg- ningen.

Bolagets bemötande av inkomna yttranden

Bolaget har lämnat ett bemötande av nämnden och tekniska kontorets yttranden, och anfört i huvudsak följande.

Förbränningsanläggningen är enligt nu gällande lagstiftning, förordningen (2013:253) om förbränning av avfall (FFA) 6 §, en avfallsförbränningsanläggning då obehandlat hushållsavfall förbränns i anläggningen, de delar i ansökan som rör samförbränning ej är längre aktuella.

Enligt ovan bör följande ändras:

Yrkande 2 föreslås ändras till - Tillstånd att förbränna högst 38 000 ton icke farligt avfall och biomassa.

Yrkande 3 ska tas bort då detta regleras i förordning, 2013:253, om avfallsför- bränning.

Yrkande 4 föreslås ändras till - Att förbränning får fortgå under sex timmar i följd i det fall giltiga mätvärden från AMS inte kan registreras.

Nämnden anser att det ska fastställas i kommande tillstånd att anläggningen endast får bedrivas med ett samtidigt energiutnyttjande vid anläggningen. Detta regleras i förordning, 2013:253, om avfallsförbränning 37 §. All värme som alstras i en förbränningsanläggning ska återvinnas i så stor utsträckning som möjligt. Som nämnts i tidigare komplettering har bolaget ej för avsikt att driva anläggningen om inte värme kan levereras till kommunens fjärrvärmenät. Det önskemål som funnits i inlämnad ansökan angående kylning är som nämnts i tidigare komplettering inte aktuellt.

Förslag till villkor som bör ändras till följd av nu gällande lagstiftning kommen- teras under rubriken villkor.

BESLUT

Tillåtlighet

Bolaget uppfattar att nämnden samt kommunen via Tekniska kontor inte ifråga- sätter verksamhetens tillåtlighet.

Val av bränsle

Tekniska nämnden har i sitt yttrande uttryckt önskemål om att tillståndet ska medge förbränning av avfall i form av slam från avloppsreningsverk. Köpings kommuns avloppsreningsverk som drivs av tekniska nämnden ligger i samma område som förbränningsanläggningen och önskar därför att få lämna sitt slam från avloppsreningsverket till förbränningsanläggningen för förbränning. Som skäl har man uttryckt minskade transporter. Bolaget har förståelse för att det skulle vara ekonomiskt gynnsamt men anser inte att det väger upp den miljönytta som annan behandling såsom exempelvis kompostering utgör.

Bolaget delar Miljö- och byggnadsnämndens yttrande att avfall som kan åter- vinnas på annat sätt än genom energiåtervinning inte bör förbrännas.

Vad gäller den oro som nämnden uttrycker angående krossat träavfall från åter- vunnet rivningsmaterial så skiljer bolaget på rent trä och behandlat trä. Behandlat trä flisas och säljs som RT-flis till andra anläggningar som har tillstånd för att använda det som bränsle. RT-flis utgör alltså inte bränsle i anläggningen.

Det är rent träavfall som krossas och blandas med annat material för att sedan användas som bränsle i anläggningen.

Bästa möjliga teknik, BAT och BREF

Bolaget har i sin första komplettering till ansökan uppgett en generell beskrivning över uppfyllande av de generella och specifika BAT-slutsatser för avfallsförbrän- ning enligt BREF-dokumentet. Nämnden anser i sitt yttrande att det är svårt att göra en bedömning huruvida anläggningen uppfyller BAT-slutsatserna. Bolaget utvecklar därför uppfyllandet av vissa delar i BREF-dokumentet för avfallsför- bränningen nedan.

Kap 5.1 och 5.2 - Punkter gällande lagring av avfall kommenteras inte då detta ej sker på anläggningen förutom i bunkern där avfallet ligger en kortare tid innan det förbränns.

Då inga utsläpp av vatten sker från anläggningen kommenteras inte punkter med BAT för vatten.

P. 12, 21 och 52. Har tidigare redovisats i komplettering inlämnad 25 september 2014.

P. 1, 2 och 3. - Anläggningen byggdes på 70-talet och har byggts om vid flertal tillfällen för att uppfylla ändrade krav i lagstiftningen. Ugn och tillhörande delar är valda för att kunna behandla olika avfall exempelvis obehandlat hushållsavfall, sorterat krossat övrigt avfall. Rutiner finns för att hålla anläggningen städad och i gott skick. Större underhåll av anläggning sker vid den årliga revisionen, mindre

BESLUT

underhåll sker fortlöpande. Rutin finns för daglig rondering av anläggning och tillhörande delar.

P. 10. - För anläggningen har upprättats en brandskyddsplan vilken är godkänd av räddningstjänsten. I händelse av brand finns automatiska varningssystem. För att förhindra brand i bunker finns installerat automatiskt släckningssystem (vatten- sprinklar).

P. 11. Avfall som ligger i bunkern och som ska brännas blandas först med kran av maskinist innan det lyfts in i ugnen. Viss del av detta avfall har innan det tömts i bunkern sorterats och krossats på avfallsanläggning som ligger intill förbrännings- anläggningen.

R1	0,88
R1=(Ep-(Ef+Ei))/(0,97x(Ew+Ef))
Ep	67453	MWh
Ef (olja)	173,15	MWh
Ew	75453	MWh
Ei (el)	2751	MWh

P. 26. Verkningsgrad för anläggningen är ca 85-88 % Verkningsgrad för år 2013 se nedan.

Ew - För blandat avfall används 3,2 MWh/ton

P. 35 - Jämförelse med tabell 5.2. Värden i tabellen är uppmätta värden som ej validerats. Vad gäller för CO är uppmätta värden under upp- och nedeldning ej redovisade i nedanstående tabell. Vid uppstart och nedeldning när temperatur är under 850 °C används flis och olja som bränsle.

		BAT	Vafab** jan-nov 2014	BAT	Vafab** jan-nov 2014	BAT	Vafab 2014
Ämne	Enhet	½ tim medelvärde		Dygnsmedelvärde		Xxxx kontinuerlig mätning
Stoft	mg/nm3	1-20	0,1-17	1-5	0,2-9
HCL	mg/nm3	1-50	1-30	1-8	5-11
HF*	mg/nm3	<2		<1			<0,003
SO2	mg/nm3	1-150	0,2-50	1-40	6-27
NOx	mg/nm3	30-350	10-250	120-180	33-176
TOC	mg/nm3	1-20	0,1-8	1-10	0,1-1,8
CO	mg/nm3	5-100	0,1-160	5-30	4-100
Hg	mg/nm3					<0,05	0,0002
Cd+Tl	mg/nm3					0,005- 0,05	0,0014
Σ övriga metaller	mg/nm3					0,005- 0,5	0,039
Dioxiner och furaner	ng/nm3					0,01- 0,1	0,0028

* HF ej krav på kontinuerlig mätning SFS 2013:253

** Min och max värde under perioden

BESLUT

P. 39, 40, 41 och 45. - Rening av rökgaser görs i elfilter och spärrfilter (torr rök- gasrening med kalk). Styrning av kalktillsättning är kopplad till kontinuerlig mätning av HCL i rågas. Kontinuerlig mätning av SO2 i rågas är också installerat. För att minska NOx-halt används SNCR med tillsatts av ammoniak, kontinuerlig mätning av NO på rågas är installerad. För att minska utsläpp av Hg och Dioxiner samt furaner tillsätts aktivt kol.

P. 50 och 51. Flygaska leds till silo för mellanlagring innan transport till extern återvinning. Bottenaska och slagg går via skakränna till containrar i speciell hall. Restprodukterna är alltid separerade.

P. 56. Organisation och ansvar, kompetens, rutiner, riskbedömning m m för att uppfylla punkterna i p. 56 ingår i ledningssystemen (ISO 14001 och 9001) samt kontrollprogram för verksamheten.

P. 63. Energiåtgång i form av el. 2013 förbrukades 0,12 MWh/ton avfall

Synpunkter angående villkor i tillståndet

Bolaget delar nämnden synpunkter angående villkor 2, 5, 8 och 9 att de ska utgå då dessa gäller samförbränning vilket inte är aktuellt längre.

Villkorsförslag 1. Bolaget föreslår att villkoret ges följande lydelse:

Om inte något annat framgår av villkoren skall verksamheten bedrivas i huvud- saklig överensstämmelse med vad bolaget uppgett i ansökan eller i övrigt åtagit sig i ärendet.

Bullervillkor - Bolaget föreslår att ett villkor för buller ska ges följande lydelse. Buller från anläggningen ska begränsas så att det inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå som frifältsvärden utomhus vid bostäder än

50 dB(A)	helgfri mån-fre dagtid	(kl. 07.00-18.00)
40 dB(A)	nattetid	(kl. 22.00-07.00)
45 dB(A)	övrig tid

Mätning av buller och bestämning av ekvivalent ljudnivå dB(A) ska ske i enlighet med Naturvårdsverkets råd och riktlinjer.

Kontroll ska ske så snart det skett förändringar i verksamheten som kan med- föra ökade bullernivåer, eller vid andra tillfällen som tillsynsmyndigheten bestämmer.

Villkorsförslag 4 - Bolaget motsätter sig inte den av nämnden föreslagna formu- lering utan anser att den kan omformuleras enligt nämndens förslag.

"Kemiska produkter och farligt avfall ska hanteras på sådant sätt att spill eller läckage inte kan nå avlopp och så att förorening av mark, ytvatten eller grund- vatten inte kan ske. Flytande kemikalier och farligt avfall ska förvaras på tät, hårdgjord yta inom invallat område. Invallningar ska med god marginal rymma den största behållarens volym. Ämnen som kan avdunsta ska förvaras så att risken för avdunstning minimeras."

BESLUT

Övrigt angående villkor

Nämnden anser med tanke på avsaknaden av tydliga bestämmelser och utsläpps- gränsvärden när det gäller uppstart och nedeldning att villkor om detta kan vara relevant. Direktivet och förordningen anger inte villkor för utsläpp till luft vid uppstart – och nedeldning. Det förklaras av att särskilt vid uppstart då avfalls- bränslet ska tändas i ugnen kan tillfälliga störningar förekomma och leda till att oförbrända rökgaser emitteras kortvarigt. Ett villkor som begränsar denna till- fälliga störning kan innebära att anläggningen inte kan uppnå kontinuerlig drift, varför bolaget motsätter sig ett sådant villkor.

Generellt anser nämnden att strängare villkor bör föreskrivas minst i de fall anläggningen haft sådana villkor tidigare, som medger lägre utsläpp än nu gällande förordning (2013:253) om förbränning av avfall. Strängare villkor bör också fastställas i de fall det i övrigt bedöms motiverat i förhållande till anläggningen reningskapacitet.

För kvicksilver och kadmium gäller i nuvarande tillstånd skärpta utsläpps- villkor jämfört med förordning (2013:253) om förbränning av avfall. Bolaget bedömer att dessa även bör gälla i ett nytt tillstånd.

Bolagets förslag till villkor.

Halten kvicksilver (i fast fas, vätske- och gasfas) i rökgas efter slangfiltret får som begränsningsvärde inte överstiga 40 µg/m3 ntg vid 11 % O2.

Halten kadmium (i fast fas, vätske- och gasfas) i rökgas efter slangfiltret får som begränsningsvärde inte överstiga 40 µg/m3 ntg vid 11 % O2.

För övriga parametrar bedöms de begränsningsvärden som ingår i förordning (2013:253) om förbränning av avfall utgöra en lämplig nivå.

Dock regleras inte ammoniakutsläpp i förordningen varför bolaget i ansökan föreslagit nedanstående villkor för detta.

Utsläppet till luft av ammoniak (NH3) får som begränsningsvärde och månadsmedelvärde inte överstiga 1O mg/Nm3 torr gas vid 11 % O2.

Som Bolaget uppgett i tidigare komplettering har fastbränslepannan vid Norsa- verket varit i drift under många år och anläggningen har byggts om och försetts med bättre reningsutrustning för att uppfylla de tillkommande kraven. Rutinerna för drift och underhåll har också utvecklats så att anläggningen innehåller de EU- gemensamma kraven som i Sverige formulerats i den då gällande förordningen och med tillhörande föreskrifterna om avfallsförbränning.

Anläggningen som enligt ansökan kan förbränna som mest 38 tusen ton avfall per år är därmed en av de mindre i Sverige och det är därmed inte skäligt att ställa strängare krav på den verksamheten än vad som är normalt för svenska förhåll- anden.

BESLUT

MILJÖPRÖVNINGSDELEGATIONENS BEDÖMNING

Nya förordningar om förbränning

Sedan ansökan inlämnades har EU:s industriutsläppsdirektiv (201/75/EU) inför- livats i svensk rätt. Det innebär att flera nya regler för industriutsläpp har börjat gälla. Det innebär att nya regler i samband med bestämmelserna i avfallsförbrän- ningsförordningen (2002:1060) och Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2002:28) ersatts av förordningen (2013:253) om förbränning av avfall. Eftersom bolagets avfallspanna klassas som en 2002-års anläggning och utgörs av en avfallsförbrän- ningsanläggning är bestämmelserna i förordningen om förbränning av avfall tillämpliga från och med den 7 januari 2014.

Enligt 22 kap 1 § första stycket 7 miljöbalken ska en ansökan innehålla en status- rapport. Enligt 1 kap 23 § industriutsläppförordningen (2013:250) ska den som bedriver en industriutsläppsverksamhet redovisa i en skriftlig statusrapport de föroreningar som förekommer i mark och grundvatten, med flera uppgifter, inom det område där verksamheten bedrivs. Statusrapporten ska inges i samband med att ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet söks. Övergångsbestämmelser- na ger dock vid handen att verksamhet som påbörjats före den 18 juni 2013 och där ansökan lämnats in före den 7 januari 2014 inte behöver komplettera ansökan med en statusrapport. Då aktuell ansökan, som avser en befintlig verksamhet, inkom under år 2010 behöver bolaget således inte bifoga en statusrapport till ansökan. Den under år 2009 genomförda MIFO-inventeringen kan inte heller betraktas som en statusrapport i detta ärende. Statusrapporten ska istället inges

till tillsynsmyndigheten senast fyra år efter det att BAT-slutsatser beslutats för huvudverksamheten eller när bolaget söker nytt eller ändrat tillstånd.

Av 13 § Industriutsläppsförordningen följer att Europeiska IPPC-byråns BAT- slutsatser (Best Available Technique) ska användas som referens vid tillstånds- prövning. Detta gäller även för slutsatser i BREF-dokument framtagna under IPPC-direktivet, dock endast i fråga om slutsatser utan utsläppsvärlden. I före- varande fall finns inga BAT-slutsatser, utan BREF-dokumenten får tjäna som vägledning för bedömning.

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljöprövningsdelegationen konstaterar att bolaget har genomfört samråd och upprättat en miljökonsekvensbeskrivning enligt bestämmelserna i 6 kap. miljö- balken och förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Miljö- prövningsdelegationen finner att inlämnad miljökonsekvensbeskrivning efter gjorda kompletteringar uppfyller kraven och kan godkännas enligt 6 kap. 9 § miljöbalken.

BESLUT

Tillåtlighet

Tillståndets omfattning

Bolagets förteckning över avfall som får förbrännas vid anläggningen innehåller avfallstyper, enligt avfallsförordningen (2011:927), där den sexsiffriga koden slutar på 99. I avfallsförordningen anges i bilaga 4, under rubriken avfallstyper hur man går till väga för att identifiera ett avfall till en viss avfallstyp.

Avfallstyper med kod som slutar på 99 är en "övrigt- kod” som används då alla andra möjligheter att typa avfallet har uttömts. Miljöprövningsdelegationen be- dömer att det inte är troligt att alla avfallstyper med 99-kod blir aktuellt att an- vända för avfall som förbränns vid Norsaverket. Det är inte heller rimligt att av- fallstyper som vid prövningstillfället är okända finns med på förteckningen över avfall som får förbrännas vid anläggningen. Miljöprövningsdelegationen delar nämndens uppfattning om att mottagningskontrollen och regleringen av vilket av- fall som för förbrännas är viktigt. Miljöprövningsdelegationen finner mot denna bakgrund skäl att stryka alla 99-koderna utom 20 03 99 från listan med avfalls- typer. Listan med kvarvarande och borttagna koder återfinns i bilaga 4 till detta beslut. I det fall frågan blir aktuell hänvisas bolaget till tillsynsmyndigheten som har bemyndigande att medge att fler avfallstyper än de som anges i tillståndet får användas.

Den aktuella ansökan omfattar befintlig verksamhet samt en mindre förändring av verksamheten. Den sökta förändringen, som innebär att en viss mängd biobränsle kan tillföras anläggningen istället för avfall, medför snarare att utsläppen lokalt minskar jämfört med det avfallsbränsle som bolaget normalt förbränner. Under förutsättning att det undanträngda avfallsbränslet inte behandlas på ett sämre sätt, än vad som annars skulle vara fallet, har Miljöprövningsdelegationen inget att erinra mot en sådan förändring. Sett ur ett perspektiv som omfattar hela den euro- peiska unionen så finns det en brist på behandlingsanläggningar för avfall efter- som stora mängder avfall alltjämt placeras på deponi. Vilket är ett tveklöst sämre alternativ att hantera avfallet på än förbränning. Valet av bränsle behöver därför även beaktas med ett sådant perspektiv vid fortsatt drift av anläggningen samtidigt som det lokala perspektivet inte åsidosetts.

Miljöprövningsdelegationen lämnar tillstånd till att förbränna icke farligt avfall, biomassa och biobränsle, däribland förädlade och torkade biobränslen. Förbrän- ning av biomassa eller biobränslen innebär inte att något annat regelverk än förordningen (2013.253) om förbränning av avfall ska tillämpas som begräns- ningsvärden för emissioner till omgivningen eftersom anläggningen är prövad som en avfallsförbränningsanläggning där hushållsavfall förbrännas.

Bolaget har vid prövningen förelagts att redovisa vilka förutsättningar som finns för att komplettera anläggningen med ett vått rökgasreningssteg, en teknik som

BESLUT

vanligen benämns rökgaskondensering eller våt skrubber. Det framgår att en sådan utrustning skulle påtagligt minska luftutsläppen av väteklorid (saltsyra), svaveldioxid, ammoniak och vätefluorid samt även halvera utsläppen av flera metaller och stoft. I Sverige är det också ovanligt att en avfallsförbrännings- anläggning numera saknar ett vått reningssteg. Vid förbränning av farligt avfall anses våt rökgasrening var BAT enligt gällande BREF1. Farligt avfall förbränns inte vid Norsaverket men den minskning av utsläppen som går att uppnå är i sig så stora att det är miljömässigt motiverat att kräva en kompletterande installation av ett vått reningssteg av rökgaserna.

Av bolagets utredning framgår det att det är tekniskt möjligt att komplettera rök- gaseringen med ett vått reningssteg med tillhörande kondensering. Returtempera- turen i fjärrvärmenätet är i Köpings fall ovanligt hög vilket gör att kondensering inte blir effektiv utan kan kräva en installation av värmepump, vanligen används värmedrivna absorptionsvärmepumpar för denna funktion. Miljöprövningsdelega- tionen bedömer att det inte kan uteslutas att det kan finnas i vart fall ytterligare två alternativ för att uppnår en effektiv kondensering i en våt rökgasrening i Norsa- verket. Beroende på hur stamledningarna i fjärrvärmenätet är dragna så kan det finnas möjligheter att genom omkoppling styra ett svalare returvatten mot Norsa- verket. Ledningsägaren kan också via flödestaxan få abonnenterna att i högre grad bidra till en minskad returtemperatur. Vidare kan det inte heller uteslutas att den befintliga kylaren vid Norsaverket efter en omkoppling kan användas för att bidra till att ge ett tillräckligt svalt vatten för att uppnå en effektiv kondensering. En sådan lösning ger emellertid ingen värmemässig vinst utan skulle medföra ett ut- släpp av spillvärme från kylaren, vilket också sker idag, fast via de våta rökgas- erna som avleds till omgivningsluften ut genom skorsten. Kraven på hög energi- effektivitet, så som de är formulerade i BAT-slutsatser, går dock inte att bortse ifrån trots den goda tillgången på spillvärme i Köping. Kylaren torde därför inte ensamt kunna användas för att nå en bra kondensering om villkor 3 ska innehållas.

Beträffande det bolaget anför om att ett vått rökgasreningssteg skulle medföra utsläpp till recipient av rökgaskondensat så finns det skäl att påpeka att en betyd- ande teknikutveckling har skett sedan 90-talet när det gäller rening av kondensat. Förfilter i kombination med membrantekniken kan rena vatten genom omvänd osmos vilket har gjort det möjligt att uppnå en mycket effektiv avskiljning av föroreningar i kondensat från rökgasrening. Tekniken har blivit allmänt accep- terad och används vid nya förbränningsanläggningar. Föroreningarna kan på detta sätt koncentreras så att en mindre mängd farligt avfall avskiljs samtidigt som ett mycket rent kondensat kan släppas till recipient. De generella villkoren i förord- ningen brukar kunna innehållas med god marginal, liksom de tillägg som brukar

1 ”Reference Document on the Best Available Techniques for Waste Incineration” - augusti 2006

BESLUT

föreskrivas om årlig mängd ammonium och intervall för pH samt högsta tempera- tur. Sammantaget bedömer Miljöprövningsdelegationen att det är tekniskt möjligt att installera ett vått rökgasreningssteg vid Norsaverken och samtidigt uppnå relativt låga utsläpp till recipienterna luft och vatten.

Miljöprövningsdelegationen kan emellertid konstatera att bolaget inte själva äger fjärrvärmenätet, eller synes ha egna avtal med fjärrvärmeabonnenter, utan har i avtal med ägaren av fjärrvärmenätet getts vissa ekonomiska ramar för sin verk- samhet. Något yttrande har inte inkommit som indikerar att gällande avtal för värmeleveranserna är under omarbetande eller kan ges en annan utformning som skapar förutsättningar för en åtgärd med en lång avskrivningstid. Miljöprövnings- delegationen har mot denna bakgrund att göra en avvägning med utgångspunkt från 2 kap. 7 § miljöbalken utifrån vad som framkommit i prövningen samt vad som kan utläsas av bolagets miljörapportering samt uppgifter om eventuella villkorsöverträdelser samt vad som framgår av gällande BREF-dokument.

Gällande BREF-dokument kan i sin sammanfattning anses ge tillräckliga tydliga skäl att ensamt användas som utgångspunkt för att kräva installation av ett vått rökgasreningssteg. Bolagets miljörapport för år 2013 samt tillsynsmyndighetens granskningsutlåtande visar att överskridanden skett av kolmonoxid, TOC, stoft och väteklorid.

Den nya förordningen (2013:253) om förbränning av avfall gäller för bolagets del från och med den 7 januari 2014. Förordningens generella minimikrav innebär en skärpning jämfört med tidigare tillstånd. Marginalerna för att klara begränsnings- värdena är små för bolagets del när det gäller avskiljning av i vart fall stoft och väteklorid. Eventuella överskridanden leder till berättigade krav på åtgärder.

Eftersom ett vått reningssteg effektiv avskiljer stoft och väteklorid kan en kom- plettering med en sådan utrustning framstå som en nödvändighet om inte andra varaktigt effektiva åtgärder kan vidtas.

Miljöprövningsdelegationen bedömer att det är miljömässigt motiverat och tek- niskt att installera ett vått rökgasreningssteg. Någon annan teknisk åtgärd bedöms inte utifrån tillgängligt underlag kunna ge motsvarande reduktion av utsläppen.

Med tanke på vad bolaget anfört om avskrivningstid och affärsförhållanden så finner delegationen dock vid en samlad bedömning att det inte kan anses skäligt att kräva en utökad rening av luftutsläppen med ett vått reningssteg. Tiden fram till 30 juni 2018 då bolaget har ett avtal om leverans av värme bedöms för kort för att rikta krav installation av ny rökgasreningsutrustning. Miljöprövningsdelega- tionen kan inte heller inom ramen för denna prövning ställa krav på ägaren av fjärrvärmenätet att upplåta nätet för värmeleveranser under längre tid.

Kommande implementeringen av ny BAT-slutsattser i svensk förordning kommer inom några år kommer att påverka vilka krav som ställs på befintliga anläggning-

BESLUT

ar. En sådan implementering kan leda till att generella krav ställs som medför att rökgasreningen vid avfallsförbränning måste ha viss teknik, t.ex. våt rökgasrening, eller andra krav på låga utsläpp av parametrar som indirekt leder till en utbyggd rökgasrening med ett vått steg.

Miljöprövningsdelegationen ser också att en ändring av värmeunderlaget genom en sammankoppling av fjärrvärmenäten i Köping, Arboga och/eller Kungsör skulle kunna ge dels bättre förutsättningar för låga returtemperaturer och instal- lation av ett vått reningssteg med kondensering av rökgaserna i Norsaverket dels lägre utsläpp till recipienterna luft och vatten i mer än en kommun.

De överskridanden som framgår av nämndens granskningsutlåtande av bolagets miljörapport för år 2013 är anmärkningsvärda men medför inte i sig att tillåtlig- heten kan ifrågasättas.

Miljöprövningsdelegationen har därutöver inget att erinra om tillståndets omfatt- ning för den sökta verksamheten.

Val av plats

Enligt 2 kap. 6 § miljöbalken ska för verksamheten väljas en plats som är lämplig bl.a. med hänsyn till att ändamålet uppnås med minsta möjliga intrång och olägen- het för människors hälsa och miljö.

Bolaget har inte redovisat någon alternativ lokalisering för den sökta verksam- heten. Bolaget har ett tillstånd från år 1996. Nu aktuell ansökan avser en fortsatt drift av den befintliga verksamheten. Omprövningen av verksamheten har av Länsstyrelsen i Västmanlands län den 29 juli 2010 inte bedömts ha någon betyd- ande miljöpåverkan. Miljöprövningsdelegationen delar den bedömningen. Något krav på att redovisa någon alternativ lokalisering föreligger därför inte. Miljöpröv- ningsdelegationen anser att föreslagen lokalisering, med beaktanden av lämnad redovisning och de skyddsåtgärder som bolaget föreslagit, uppnår ändamålet med verksamheten med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön.

Hushållningsbestämmelser

Enligt 2 kap. 6 § andra stycket miljöbalken ska för verksamheten väljas en plats som är lämplig bl.a. med hänsyn till bestämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbalken. Bolaget kommer inte att ta någon ny mark i anspråk i och med att ansökan i huvudsak avser ett tillstånd om fortsatt verksamhet. Miljöprövningsdelegationens bedömning är att verksamheten med beaktande av meddelade försiktighetsmått går att förena med en från allmän synpunkt lämplig användning av markresurser.

Planförhållanden

De av ansökan berörda fastigheterna omfattas av en stadsplan för del av Hushagen och Norsa upprättad år 1970, PL 135. Planen gäller enligt övergångsbestämmel-

BESLUT

serna punkt 5 till plan och bygglagen (2010:900) som detaljplan. De delar som omfattas av nu sökt verksamhet anges på berörd fastighet vara avsedda för indu- striändamål. De nu sökta verksamheterna står inte i strid med den gällande detalj- planen.

Natura 2000

Miljöprövningsdelegationen gör bedömningen att bolagets verksamhet vid Norsaverket inte kommer att beröra bevarandevärden för något av de Natura 2000-områden som bolaget har redovisat finns inom 1,5 till 2,5 km avstånd.

Miljökvalitetsnormer för luft

Enligt 5 kap. 3 § miljöbalken ska myndigheter och kommuner ansvara för att miljökvalitetsnormer följs. Regeringen har i Luftkvalitetsförordningen (2010:477) fastställt sådana normer för kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen, partiklar och ozon. Miljöprövningsdelegationen finner att den sökta verksamheten kan bedrivas så att inte någon miljökvalitetsnorm enligt ovan- nämnda förordning kommer att överskridas.

Miljökvalitets normer för vatten

Regeringen har i förordningen (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten fastställt miljökvalitetsnormer för fiskvatten och musselvatten. Av 5 § förordningen framgår att bestämmelserna om musselvatten tillämpas endast på de musselvatten i Västra Götalands län som länsstyrelsen föreskriver. Natur- vårdsverket har i enlighet med 4 § förordningen i NFS 2002:6 föreskrivit vilka fiskevatten som förordningen ska vara tillämplig på. Av Naturvårdsverkets före- skrifter framgår vad gäller Uppsala läns del att Mälaren behöver skyddas eller förbättras för upprätthållande av ett livskraftigt fiskbestånd. Närmaste recipient är Mälaren.

Vidare har Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt, med stöd av förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön, beslutat om miljökvalitetsnormer för ytvatten- och grundvattenförekomster. Mälaren omfattas av miljökvalitetsnormer. Huvudregeln är att vattenförekomsterna ska uppnå normen god status till år 2015 och att statusen inte får försämras.

Miljöprövningsdelegationen bedömer att den sökta verksamheten inte anses bidra till att miljökvalitetsnormerna för vatten riskera att överskridas med beaktande av de försiktighetsmått som föreskrivits.

Miljömål

Miljöprövningsdelegationen bedömer att verksamheten inte kommer att motverka möjligheten att uppnå de nationella miljömålen.

BESLUT

Motivering av villkor

Bolaget har yrkat på tillstånd till förbränning av maximalt 38 000 ton icke farligt avfall per år. Bolaget har också inkommit med en redovisning av förslag till prov- tagnings- och mätpunkter för utsläpp till luft samt en anmälan om förändrad slam- hantering. Miljöprövningsdelegationen finner att när det gäller den förändrade slamhantering att bolagets redovisning kan godtas och att den anmälda åtgärden kan omfattas av det allmänna villkoret.

Miljöprövningsdelegationen har efter bolagets komplettering inget att erinra när det gäller det lämnade förslaget till provtagnings- och mätpunkter för utsläpp till luft. Delegationen kan dock se att i händelse av att en förändring behöver göras av provtagnings- och mätpunkternas placering så hanteras det lämpligen av tillsyns- myndigheten och finner därför skäl att lämna ett bemyndigande i den del.

Miljöprövningsdelegationen finner det motiverat att föreskriva vissa villkor med ett annat innehåll än bolaget föreslagit. Nedan följer en närmare motivering av några av villkoren.

Villkor 3 – Energieffektivitet

Med hänvisning till 22 kap. 25 b § 6 miljöbalken beslutar Miljöprövningsdelega- tionen om att energiåtervinningen ska ske med hög energieffektivit.

Villkor 4 och 5 – Mottagning av fasta bränslen

Mottagningskontrollen av avfallsbränsle behöver vara utformad på ett sätt som är uppföljningsbart och som över tiden ger en bild av hur det mottagna avfallet stämmer överens med de avfallstyper som omfattas av tillståndet. Rutiner ska finnas för mottagningskontroll av avfallsbränsle.

De befintliga rutiner för lagring av bränsle i bunkern bör ses över med lämplig intervall i samråd med Räddningstjänsten med utgångspunkt från ny erfarenheter och tillgänglig teknik.

Villkor 8 - Buller

Naturvårdsverkets råd och riktlinjer för externt industribuller 1978:5 är numera upphävda och ersatta av övergångsvägledning om buller från industri från Natur- vårdsverket och Boverket. Dock får de bullervärden som gällde för nyetablerad industri anses vara fastställda genom den praxis som har utvecklats. Av denna praxis och vägledning kan vidare utläsas att nivåerna för nyetablerad industri som huvudregel ska tillämpas även för befintlig industri. I det nu aktuella ärendet har det inte framkommit några skäl att fastställa mildare krav. Miljöprövningsdelega- tionen gör bedömningen att bullervillkor för nyetablerad industri i form av be- gränsningsvärden bör föreskrivas för verksamheten.

BESLUT

Angivna ekvivalenta begränsningsvärden ska kontrolleras genom närfältsmät- ningar och beräkningar där ekvivalent ljudnivå beräknas som ett medelvärde från minst tre representativa mätperioder om tio minuter, eller enligt mätföreskrifter av senare datum från Naturvårdsverket. Ett resultat som är framtaget via beräkningar ska verifieras med omgivningsmätningar.

Villkor 9, 10 och 11 samt 12 – Utsläpp till luft

Resultaten för kvicksilver och kadmium i rökgaserna ska bestämmas utifrån två mätningar under året enligt det förfaringsätt som anges i förordningen 2013:253 om förbränning av avfall. Miljöprövningsdelegationen preciserar villkoret att gälla som medelvärde under viss tid. För utsläpp av kadmium gäller även det gemen- samma begränsningsvärdet för kadmium och tallium i förordningen. De faktiska uppmätta värden ska gälla som begränsningsvärde.

När det gäller mätning av vätefluorid ser Miljöprövningsdelegationen inget ut- rymme för att ett senare undantag enligt 44 § förordning 2013:253 om förbränning av avfall kan medges för kontinuerlig mätning av vätefluorid eller väteklorid när anläggningen saknar ett vått rökgasreningssteg. Kriterierna i 44 § i förordningen 2013:253 om förbränning av avfall är inte uppfyllda enligt Miljöprövnings- delegationens uppfattning.

Villkor 13 och 14 - Förfarande vid icke normala driftförhållanden Miljöprövningsdelegationen finner inte skäl att frångå kravet på att tillförsel och förbränning av avfall upphör inom fyra timmar som återfinns i förordningen om förbränning av avfall med utgångspunkt från vad som har framförts av nämnden respektive bolagets bemötande i ärendet. Villkor 13 ger ett utrymme för att tillföra annat bränsle än avfall för att kunna uppnå stabila förhållanden som medger att begränsningsvärdena innehålls samt att förbränning av avfall kan återupptas om orsaken till driftsstörningen identifierats.

En rapportering om överskridande av ett begränsningsvärde förutsätts innehåll förslag på åtgärd för att förhindra att motsvarande händelse återupprepas.

Villkor 15 - Kontroll

Miljöprövningsdelegationen bedömer att det är viktigt att kontrollprogramet kan få vara ett dokument som allt eftersom uppdateras. Det finns därför ingen upp- enbar fördel att slutligen godkänna eller fastställa ett kontrollprogram när det fått ett innehåll som kan anses godtagbart. Särskilt vikt bör läggas på att uppdatera de delar som omfattas av mottagningskontrollen av avfallsbränsle med hänvisning till villkor D2.

BESLUT

Delegationer

Bemyndigande D1

Ett beslut om nya provtagnings- och mätpunkter kan föranledas av att anteckning har gjorts vid periodisk mätning om att mätplatsens position påverkar mätresul- tatet eller om bolaget anmäler att det efter en utredning eller ombyggnation är motiverat med en ändring av en provtagnings- och mätpunkt.

Bemyndigande D2

Hantering av bränsle kan behöva ägnas särskilda insatser för att undvika risken för omgivningsstörningar, där också mottagningskontrollen av avfallsbränslet ska ses som viktig del för att minska omgivningspåverkan både direkt och indirekt.

I vilken mån det kan uppkomma olägenheter i omgivningen är svåra att förutse. Mot denna bakgrund så bör tillsynsmyndigheten ges möjlighet att meddela närmare villkor i denna del.

Bemyndigande D3

Bolaget har i sin komplettering av ansökan den 23 februari 2013, bilaga 1, angivit ett antal avfallstyper (tidigare benämnde avfallskategorier) som avses förbrännas och som omfattas av ansökan. Motsvarande sex siffriga koder benämns nu mera avfallstyper och återfinns i bilaga 4 tillhörande avfallsförordningen 2011:927.

Avfallstyper markerade med en asterisk (*) efter koden anger att avfallstypen är farligt avfall. Miljöprövningsdelegationen har valt att särskilt förteckna tillåtna och strukna avfallstyper i bilaga 4

Miljöprövningsdelegationen har i sin prövning utgått från de förhållanden som angivits i ansökningshandlingarna och de avfallstyper som bolaget har redovisat, och som ryms inom ramen för det allmänna villkoret (villkor 1). Mot bakgrund av att avfallsbränsle generellt är en inhomogen fraktion samt att det inte kan utelutas att en viss avfallstyp ger sämre, eller bättre, förutsättningar att innehålla de villkor och föreskrifter i förordning som gäller för verksamheten - så bör tillsynsmyndig- heten ges möjlighet att bedöma om en ny avfallstyp kan tillföras anläggningen regelmässigt. Ett sådant medgivande bör fattas genom ett beslut hos tillsynsmyn- digheten och kan, om så behövs, föregås av att avfallstypen provförbränts under viss tid efter att bolaget dessförinnan samrått med tillsynsmyndigheten. Tillägg av avfallstyper som innehåller klor och flor, eller föreningar av dessa grundämnen, i en mer än obetydlig omfattning bör normalt inte medges mot bakgrund av att anläggningen saknar ett vått rökgasreningssteg. Ämnena ger upphov till utsläpp av saltsyra respektive vätefluorid. Vätefluorid och löst i vatten bildar fluorväte- syra. Båda florföreningarna är mycket giftiga med en fördröjd giftverken.

Avfallstyper som regelmässigt eller intermittent kan innehålla dessa ämnen ska därför inte tillföras anläggningen med mindre än en utförlig utredning gjorts eller

BESLUT

att anläggningen förses med mätutrustning för kontinuerlig mätning av vätefluorid (HF) i utgående rökgaser.

Bemyndigande D4

Bolaget har angett att man har slutna system för processvatten, innebärande att det inte finns skäl att ange villkor rörande utsläpp till dag- eller spillvattennät. Miljöprövningsdelegationen konstaterar att det bl.a. i samband med sotning och rengöring kan uppstå överskott på spillvatten. Med anledning av detta och andra eventuella frågeställningar som kan uppstå kring process- och spillvattnet bör tillsynsmyndigheten ges delegation att meddela villkor vid behov.

Verkställighetsförordnande

Bolaget har yrkat på att verkställighetsförordnande ska lämnas enligt 22 kap. 28 § miljöbalken. Några närmre skäl för yrkandet synes inte ha angetts. Miljöpröv- ningsdelegationen kan konstatera att bolaget har ett gällande tillstånd och är inte förhindrat att bedriva verksamheten i motsvarande omfattning som ny ansökan omfattar. Bolaget är därmed inte i omedelbart behov av ett nytt tillstånd. Enligt gällande rättspraxis ska verkställighetsförordnade lämnas med viss restriktivitet. Miljöprövningsdelegationen kan därför inte se det som motiverat att gå bolaget till mötes i denna del.

Återkallelse av tidigare beslut

Detta beslut ersätter det av Länsstyrelsen i Västmanlands län enligt miljöskydds- lagen den 19 september 1996, (dnr 242-4373-96), samt beslut enligt miljöbalken meddelat av Miljöprövningsdelegationen i Västmanlands län den 21 mars 2000, (dnr 242-5764-98). Därför återkallas dessa gamla tillstånd när detta beslut vunnit laga kraft. Eftersom beslutet avser en redan pågående verksamhet behöver till- stånden inte tas i anspråk innan det gamla tillståndet återkallas.

Miljöprövningsdelegationens sammanfattande bedömning

Miljöprövningsdelegationen anser att, om föreskrivna villkor iakttas, verksam- heten går att förena med de allmänna hänsynsreglerna och målen i miljöbalken samt med en från allmän synpunkt lämplig användning av mark- och vatten- resurser. De villkor som har ansetts nödvändiga är avvägda så att en fortsatt verksamhet inte avsevärt försvåras.

Övriga överväganden

Miljöprövningsdelegationen väljer att inte besluta om fler begränsningsvärden än de som anges i villkor 9, 10 och 11. Några specifika yrkanden som går att omsätta i ytterligare villkor bedöms inte föreligga. Vidare avstår delegationen från att

BESLUT

besluta om processgränsvärden då underlaget i ansökningshandlingarna inte med- ger närmare villkorsskrivning i denna del.

Anmälan om förändrad slamhantering

Den anmälan som bolaget inkommit med om förändrad slamhantering har initialt lämnats till tillsynsmyndigheten innan den överfördes till Miljöprövningsdelega- tionen. Delegationen ser inge skäl att lämna några särskilda anvisningar i denna del utan lämnar anmälan utan erinran.

Placering av provtagnings- och mätpunkter

Enligt övergångsbestämmelserna till förordningen om avfallsförbränning ska provtagnings- och mätpunkter fastställas i ett beslut som börjar gälla senast den 31 mars 2015. Verksamhetsutövaren kan ta upp frågan om placering i en till- ståndsansökan för att placeringen ska omfattas av den rättskraft som följer av ett lagakraftvunnet tillstånds. Miljöprövningsdelegationen har hantera bolagets för- slag till provtagningsställen och mätpunkter men har konstatera att det behöver finnas ett utrymma för att ändra platsen för en provtagnings- och mätpunkt under vissa givna förutsättningar som närmare beskriv i mottivering till villkor D1.

Mätpunkternas placering finns översiktligt återgivna i principskissen på sidan 10.

Nämndens yttrande till Miljöprövningsdelegationen

De mer ovanliga förutsättningarna som finns i Köping med en stor tillgång på spillvärme och ett bolag som bedriver avfallsförbränning för att producera fjärr- värme med ett kort leveransavtal, utan att äga fjärrvärmenätet eller ha egna abonnenter för avsättning av fjärrvärmen, gör att villkorsskrivningen blir mer begränsad. Det är därför inte möjligt för delegationen i egenskap prövnings- myndighet att gå nämnden till mötes eller hantera samtliga frågeställningar fullt ut som aktualiserats i avlämnat yttrande.

Information

Detta tillstånd befriar inte tillståndshavaren från skyldigheten att iaktta vad som gäller enligt andra bestämmelser för den anläggning eller verksamhet som till- ståndet avser.

Ändringar i verksamheten kan kräva nytt tillstånd eller anmälan enligt 1 kap. 4, 10 och 11§§ i miljöprövningsförordningen (2013:251). Ändringar av verksamheter ska anmälas till tillsynsmyndigheten på det sätt som anges i 22 § förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.

Bolaget ska enligt 26 kap. 19 § miljöbalken fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga olägenheter för människors hälsa eller miljön samt i övrigt iaktta vad som sägs i förordningen (1998:901) om verk-

BESLUT

samhetsutövares egenkontroll. Varje år före utgången av den 31 mars ska en miljörapport lämnas in till tillsynsmyndigheten enligt 26 kap. 20 § miljöbalken och Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport.

Bolaget ska enligt 26 kap. 21 och 22 §§ miljöbalken till tillsynsmyndigheten lämna de uppgifter och handlingar som behövs för tillsynen samt utföra eller bekosta sådana undersökningar av verksamheten och dess verkningar som behövs för tillsynen.

Enligt förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljö- balken ska avgift betalas årligen av den som bedriver miljöfarlig verksamhet.

Hur man överklagar

Detta beslut kan överklagas hos Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen, se bilaga 1.

---

Detta beslut har fattats av Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen i Uppsala län. I beslutet har xxxxxxxxxxxx Xxxxxx Xxxxxxxxxx, ordförande, och miljöskyddshandläggare Xxxx Xxxxxxxxx, miljösakkunnig deltagit. Ärendet har beretts av miljöskyddshandläggare Xxxxx Xxxxxxxx.

Xxxxxx Xxxxxxxxx Xxxx Xxxxxxxxx

Xxxxx Xxxxxxxx

BILAGOR

1. Hur man överklagar till Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen.

2. Beslut om kungörelsedelgivning

3. Verksamhetsytor på fastigheten Xxxxxxx 0 tillhörande Vafab Miljö AB

4. Avfallstyper som omfattas av ansökan från Vafab Miljö AB där överstrukna koder har undantagits vid tillståndsgivningen av Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen i Uppsala län.

BESLUT

SÄNDLISTA

Naturvårdsverket, 106 48 Stockholm Länsstyrelsen i Västmanlands län, 721 86 Västerås

Köpings kommun, Miljö- och byggnadsnämnden, 731 85 Köping Köpings kommun, Tekniska kontoret, 731 85 Köping

Västra Mälardalens Räddningstjänst, 731 85 Köping

Västra Mälardalens Kommunalförbund, 731 85 Köping

Västra Mälardalens Renhållnings AB, Xxxxxxxxxxxxx 0, 000 00 Xxxxxx

Energimyndigheten, Box 310, 631 04 Eskilstuna

Köpings kommun, Att. Xxxx Xxxxxxxx (aktförvarare), 731 85 Köping

Akten

Miljöskyddsenheten (IMA) Rättsenheten (AI, GL)

2014-12-23

Bilaga 1

Hur man överklagar hos Nacka tingsrätt, Mark- och miljödomstolen

Ni kan överklaga detta beslut hos Nacka tingsrätt, Mark- och miljödomstolen. Överklagandet ska vara skriftligt och undertecknat av Er. Tala om vilket beslut Ni överklagar, t ex genom att ange ärendets diarienummer. I överklagandet ska Ni redogöra för varför Ni menar att Länsstyrelsens beslut är felaktigt och hur Ni anser att det ska ändras.

Brevet ska lämnas/skickas till Länsstyrelsen och inte till Nacka tingsrätt, Mark- och miljödomstolen.

Länsstyrelsens adress och telefonnummer är:

Länsstyrelsen i Uppsala län 751 86 UPPSALA

Telefonnummer Tel 000-00 00 000

Överklagandet ska ha kommit in till Länsstyrelsen inom tre veckor från den dag Ni fick del av beslutet, annars kan Ert överklagande inte tas upp

För part som företräder det allmänna ska dock överklagandet ha kommit in inom tre veckor från den dag då beslutet meddelades.

Länsstyrelsen Uppsala län

POSTADRESS: 751 86 UPPSALA BESÖKSADRESS: HAMNESPLANADEN 3

TELEFON: 010 – 00 00 000 TELEFAX: 018 -12 00 11 E-POST: xxxxxxx@xxxxxxxxxxxxx.xx

POSTGIRO 3 51 73-4 / 6 88 03-6 ORGANISATIONSNUMMER: 202100-2254 (VAT SE202100225401)

BESLUT

3 (46)

Bilaga 2

KUNGÖRELSEDELGIVNING

Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen i Uppsala län har den 22 december 2014 (dnr 551-3540-12) beslutat att meddela tillstånd till Vafab Miljö AB, xxx.xx. 556191-4200, att på fastigheterna Eldaren 3 samt del av Eldaren 2 i Köpings kommun, bedriva fortsatt avfallsförbränning av maximalt 38 000 ton icke farligt avfall per år.

Beslutet hålls tillgängligt hos registrator Xxxx Xxxxxxxx, Köpings kommun. Besöksadress: Rådhuset, Xxxxx xxxxxx 0, Köpings samt vid Länsstyrelsen diarie- station Xxxxxxxxxxxxxx 0 x Xxxxxxx.

Beslutet får överklagas inom tre veckor räknat från den 5 januari 2015, då delgivning anses ha skett.

LÄNSSTYRELSEN I UPPSALA LÄN

BESLUT

4 (46)

Bilaga 3

Verksamhetsytor och utrustning på fastighten Eldaren 2 tillhörande Vafab Miljö AB. Röd linje på ritningarna anger gräns för verksamhets- området mellan Vafab Miljö AB och Köpings kommun.

Norsaverket - bolagets utrustning på kommunens fastighet Eldaren 2

1 Personalbyggnad

2 Rökgasrening med anslutningar

3 Centraldammsugare

4 Dammsugarrör i rökgaskulvert

5 Miljömätningsrum vid skorsten

6 Opsis och O2-mätning i skorstenen

7 1 pipa i skorstenen

8 3 värmeväxlare, AP1, AP2 och kylning med respektive anslutningar mot Vafab Miljö AB

9 Transformator TA1

10 Lågspänningsställverk för TA1

11 Högspänningsställverk för TA1

12 Kemikalierum

13 XA800 i kontrollrum

14 Maskiner och verktyg

15 Traversstyrning plan +26

16 Servrar i datarum

17 Elutrustning utanför datarum

20 Kontorsbarack (borttagen)

BESLUT

5 (46)

Enheter utanför huvudbyggnaden

Källarplan

BESLUT

6 (46)

Markplan

Plan 1

BESLUT

7 (46)

Plan 2

Plan 3

2014-12-23

Bilaga 4

Avfallstyper som omfattas av ansökan från Vafab Miljö AB. Överstrukna koder har undantagits vid tillståndsgivningen av Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen i Uppsala län i beslut den 22 december 2014, dnr 000-0000-00.

Avfallstyperna (sexsiffrig kod) är indelade i kapitel (tvåsiffrig kod) och underkapitel (fyrsiffrig kod), koderna för avfallstyperna är hämtade från avfallsförordningen 2011:927 – bilaga 4.

02 01 02 Vävnadsdelar från djur.

02 01 03 Växtdelar.

02 01 04 Plastavfall (utom förpackningar).

02 01 07 Skogsbruksavfall.

02 01 09 Annat avfall som innehåller jordbrukskemikalier än det som anges i 02 01 08.

02 01 99 Annat avfall än det som anges i 02 01 01–02 01 10.

02 02 99 Annat avfall än det som anges i 02 02 01–02 02 04.

02 03 99 Annat avfall än det som anges i 02 03 01–02 03 05.

02 04 99 Annat avfall än det som anges i 02 04 01–02 04 03.

02 05 99 Annat avfall än det som anges i 02 05 01 och 02 05 02.

02 06 99 Annat avfall än det som anges i 02 06 01–02 06 03.

02 07 99 Annat avfall än det som anges i 02 07 01–02 07 05.

03 01 01 Bark- och korkavfall.

03 01 05 Annat spån, spill, trä och fanér och andra spånskivor än de som anges i 03 01 04. 03 01 99 Annat avfall än det som anges i 03 01 01–03 01 05.

03 03 01 Bark- och träavfall.

03 03 08 Avfall från sortering av papper och xxxx för återvinning. 03 03 99 Annat avfall än det som anges i 03 03 01–03 03 11.

04 01 01 Avfall från skrapning och spaltning med kalk. 04 01 02 Avfall från kalkbehandling.

04 01 05 Kromfria garvmedel.

04 01 09 Avfall från beredning och färdigbearbetning.

04 01 99 Annat avfall än det som anges i 04 01 01–04 01 09.

04 02 09 Sammansatt material (impregnerade textilier, elastomer, plastomer).

04 02 21 Oförädlade textilfibrer.

04 02 99 Annat avfall än det som anges i 04 02 09–04 02 22.

06 01 99 Annat avfall än det som anges i 06 01 01–06 01 06.

06 02 99 Annat avfall än det som anges i 06 02 01–06 02 05.

06 03 99 Annat avfall än det som anges i 06 03 11–06 03 16.

06 06 99 Annat avfall än det som anges i 06 06 02 och 06 06 03.

06 07 99 Annat avfall än det som anges i 06 07 01–06 07 04.

06 08 99 Annat avfall än det som anges i 06 08 99.

1(3)

Länsstyrelsen Uppsala län

POSTADRESS: 751 86 UPPSALA BESÖKSADRESS: HAMNESPLANADEN 3

TELEFON: 010 – 00 00 000 TELEFAX: 018 -12 00 11 E-POST: xxxxxxx@xxxxxxxxxxxxx.xx

POSTGIRO 3 51 73-4 / 6 88 03-6 ORGANISATIONSNUMMER: 202100-2254 (VAT SE202100225401)

2014-12-23

06 09 99 Annat avfall än det som anges i 06 09 02–06 09 04.

06 10 99 Annat avfall än det som anges i 06 10 02.

06 11 99 Annat avfall än det som anges i 06 11 01.

06 13 99 Annat avfall än det som anges i 06 13 01–06 13 05.

07 01 99 Annat avfall än det som anges i 07 01 07–07 01 12.

07 02 13 Plastavfall.

07 02 15 Annat avfall från tillsatser än det som anges i 07 02 14.

07 02 17 Avfall som innehåller andra silikoner än de som anges i 07 02 16.

07 02 99 Annat avfall än det som anges i 07 02 01–07 02 17.

07 03 99 Annat avfall än det som anges i 07 03 01–07 03 12.

07 04 99 Annat avfall än det som anges i 07 04 01–07 04 13.

07 05 14 Annat fast avfall än det som anges i 07 05 13.

07 05 99 Annat avfall än det som anges i 07 05 01–07 05 14.

07 06 99 Annat avfall än det som anges i 07 06 01–07 06 12.

07 07 99 Annat avfall än det som anges i 07 07 01–07 07 12.

08 01 18 Annat avfall från färg- och lackborttagning än det som anges i 08 01 17.

08 01 99 Annat avfall än det som anges i 08 01 11–08 01 21.

08 02 99 Annat avfall än det som anges i 08 02 01–08 02 03.

08 03 99 Annat avfall än det som anges i 08 03 07–08 03 19.

08 04 10 Annat xxx och annan fogmassa än som anges i 08 04 09.

08 04 99 Annat avfall än det som anges i 08 04 09–08 04 17.

09 01 08 Fotografisk film och fotopapper som inte innehåller silver eller silverföreningar. 09 01 99 Annat avfall än det som anges i 09 01 01–09 01 13.

10 01 03 Flygaska från förbränning av torv och obehandlat trä. 10 01 99 Annat avfall än det som anges i 10 01 01–10 01 26.

10 02 15 Annat slam och andra filterkakor.

10 02 99 Annat avfall än det som anges i 10 02 01–10 02 15.

10 08 99 Annat avfall än det som anges i 10 08 04–10 08 20.

10 09 99 Annat avfall än det som anges i 10 09 03–10 09 16.

10 10 99 Annat avfall än det som anges i 10 10 03–10 10 16.

10 11 99 Annat avfall än det som anges i 10 11 03–10 11 20.

10 12 06 Kasserade formar.

12 01 05 Fil- och svarvspån av plast.

12 01 99 Annat avfall än det som anges i 12 01 01–12 01 21.

15 01 01 Pappers- och pappförpackningar.

15 01 02 Plastförpackningar.

15 01 03 Träförpackningar.

15 01 04 Metallförpackningar.

15 01 05 Förpackningar av kompositmaterial.

15 01 06 Blandade förpackningar.

15 01 09 Textilförpackningar.

16 02 16 Andra komponenter än de som anges i 16 02 15 som avlägsnats från kasserad utrustning.

Länsstyrelsen Uppsala län

POSTADRESS: 751 86 UPPSALA BESÖKSADRESS: HAMNESPLANADEN 3

TELEFON: 010 – 00 00 000 TELEFAX: 018 -12 00 11 E-POST: xxxxxxx@xxxxxxxxxxxxx.xx

POSTGIRO 3 51 73-4 / 6 88 03-6 ORGANISATIONSNUMMER: 202100-2254 (VAT SE202100225401)

2(3)

BESLUT

10 (46)

2014-12-22

Dnr: 000-0000-00

15 02 03 Andra absorbermedel, filtermaterial, torkdukar och skyddskläder än de som anges i 15 02 02.

16 01 19 Plast.

16 03 04 Xxxxx oorganiskt avfall än det som anges i 16 03 03.

16 03 06 Annat organiskt avfall än det som anges i 16 03 05.

16 07 99 Annat avfall än det som anges i 16 07 08 och 16 07 09.

17 02 01 Trä.

17 02 03 Plast.

17 06 04 Andra isolermaterial än de som anges i 17 06 01 och 17 06 03.

17 09 04 Annat blandat bygg- och rivningsavfall än det som anges i 17 09 01–17 09 03. 18 01 04 Annat avfall där det inte ställs särskilda krav på insamling och bortskaffande på

grund av smittofara (t.ex. förband, gipsbandage, linne, engångskläder, blöjor). 18 02 03 Avfall där det inte ställs särskilda krav på insamling och bortskaffande på grund

av smittofara.

19 02 03 Avfall som blandats, bestående endast av icke-farligt avfall.

19 02 10 Annat brännbart avfall än det som anges i 19 02 08 och 19 02 09.

19 02 99 Annat avfall än det som anges i 19 02 03–19 02 11.

19 03 05 Annat stabiliserat avfall än det som anges i 19 03 04.

19 05 99 Annat avfall än det som anges i 19 05 01–19 05 03.

19 06 99 Annat avfall än det som anges i 19 06 03–19 06 06.

19 08 01 Rens.

19 08 99 Annat avfall än det som anges i 19 08 01–19 08 14. 19 09 01 Fast avfall från primär filtrering eller rensning.

19 09 99 Annat avfall än det som anges i 19 09 01–19 09 06.

19 12 01 Xxxxxx och xxxx.

19 12 04 Plast och gummi.

19 12 07 Annat trä än det som anges i 19 12 06.

19 12 08 Textilier.

19 12 10 Brännbart avfall (avfallsfraktion behandlad för förbränning –RDF).

19 12 12 Annat avfall (även blandningar av material) från mekanisk behandling av avfall än det som anges i 19 12 11.

20 01 01 Xxxxxx och papp.20 01 10 Kläder.

20 01 11 Textilier.

20 01 38 Annat trä än det som anges i 20 01 37.

20 01 39 Plaster.

20 01 99 Andra fraktioner än de som anges i 20 01 01–20 01 41.

20 02 01 Biologiskt nedbrytbart avfall.

20 03 01 Blandat avfall.

20 03 02 Avfall från torghandel.

20 03 03 Avfall från gaturenhållning.

20 03 07 Skrymmande avfall.

20 03 99 Annat avfall än det som anges i 20 03 01–20 03 07.

3(3)