Ackord

Facklig ordlista

A

Ackord

Lönesystem där ersätt­ ningen är rörlig och bestäms efter presta­ tionen under en viss tid.

Ajournera

Skjuta upp och senare­ lägga. Används ofta om förhandlingar.

Allmänna anställningsvillkor

De villkor som inte gäller lönenivå. Det vill säga arbetstid, övertid, obekväm arbetstid och annat.

Allmän visstid

En tidsbegränsad anställning på maximalt två år som inte behöver motiveras med något särskilt tillfälligt behov.

Arbetsgivaravgift Sociala avgifter som arbetsgivarna betalar in till staten för de anställda, och som utgör en viss procent av lönesumman. Avgif­ terna går till största del till socialförsäk­ ringarna.

Arbetskraftskostnad Kostnad för lön plus arbetsgivaravgifter, försäkringsavgifter och pensionsavsättningar.

Arbetsledningsrätt Arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet. Arbetsgivaren bestäm­ mer det som inte lag eller avtal reglerar.

Arbetstidsbank Konto där arbetstids­ förkortning samlas enligt vissa avtal. Tiden kan tas ut som ledighet

och i vissa fall även som pengar eller pensions­ avsättningar.

Arbetstidskorridor Regler i kollektivavtal som anger gränserna för när arbetsgivaren kan lägga ut arbetstiden, alltså kräva att anställda normalt jobbar.

Avtalsdelegation Grupp som utses att sköta avtalsförhand­ lingarna. Ibland finns en liten delegation, som sitter vid förhand­ lingsbordet, och en stor där resultaten ska förankras.

Avtalskrav

Kraven fack och arbets­ givare driver i kollektiv­ avtalsförhandlingarna.

Avtalslöst tillstånd Xxxxx från att ett avtal löpt ut tills ett nytt teck­ nas då det är tillåtet att använda stridsåtgärder.

Avtalslöst tillstånd Nu kan man strejka!

Blockad Facket kan stoppa över­ tidsarbete till exempel.

Avtalsplattform Den samordning som sker mellan olika för­ bund med en gemen­ sam grund för avtal­

skraven. LO­förbunden har en gemensam avtalsplattform, liksom Facken inom industrin.

Avtalssekreterare Titel på förhandlings­ chefen i många fack­ förbund.

Avtalsturlista

Vid uppsägningar på grund av arbetsbrist kan arbetsgivare och fack lokalt förhandla fram en annan turord­ ning för vilka som ska sägas upp än grund­ regeln som anges i las.

B

Bemanningsavtalet Avtal mellan samtliga LO­förbund och Almega som reglerar villkoren för anställda på beman­ ningsföretag som arbetar som inhyrda

på andra företag.

Blockad

Stridsåtgärd som inne­ bär att facket sätter stopp för att visst arbete utförs. Vanliga former är övertids­ blockad och nyanställ­ ningsblockad.

Bruttolön

Lön före skatt.

C

Central förhandling Förhandling mellan fackförbund och arbetsgivarorganisation på nationell nivå.

Central lönebildning Storleken på löne­ ökningarna förhandlas fram av fackförbund och arbetsgivarorga­ nisationer på nationell nivå.

Centralorganisationer Paraplyorganisationer som samlar fackförbund eller arbetsgivarorga­ nisationer. Svenskt Näringsliv, LO, TCO och Saco kallas även huvud­ organisationer.

D

Disponibel inkomst

Det som finns kvar

i plånboken när skatten är betald.

Dispositiv Förhandlingsbar. En stor del av lagstiftningen

om arbetsmarknaden är dispositiv, vilket innebär att fack och arbets­ givare kan komma överens om annat än vad lagen säger.

46. ARBETET 12 . 2021

Redaktör: Xxxxxxx Xxxxxx

– i facksnack

Stupstockar, korridorer, märken och potter. Det är inte helt lätt att hänga med i avtalssnacket. Här är ordlistan‚ från ackord till yrkande, som ger dig koll.

text Xxxxxxx Xxxxxx illustration Xxxxxxx Xxxxxxx

F

Facken inom industrin En sammanslutning av fem fackförbund inom industrin (IF Metall, Livs, GS, Unionen och Sveriges Ingenjörer) som har undertecknat industriavtalet.

Fredsplikt

Så länge ett kollektiv­ avtal gäller får parterna inte ta till stridsåtgärder.

Förbundsavtal Rikstäckande kollektiv­ avtal.

Förhandlingsavtal Ett avtal som reglerar hur förhandlingarna ska gå till, när de ska börja och hur medlare

ska kopplas in. Industri­ avtalet är ett exempel.

G

Generalstrejk En stor strejk som gäller nästan hela

arbetsmarknaden.

Generellt påslag Lönepåslag som är lika stort för alla på ett avtalsområde. Kallas

även generell löneökning.

Gig-ekonomi

Den ”nya” arbetsmark­ nad där anställningar ersätt av tillfälliga

uppdrag, gig, som ofta fördelas av en mobilapp. De som utför uppdragen ses oftast inte som anställda av app­ företaget.

H

Huvudavtal

Avtal som reglerar spelreglerna på arbets­ marknaden, vilka

som är parter och hur förhandlingar ska gå till. Saltsjöbadsavtalet som tecknades 1938 gäller än.

Hyvling

När arbetsgivaren minskar anställnings­ graden hos fiera anställda i stället för att säga upp personal vid arbetsbrist.

Hängavtal Kollektivavtal för arbetsgivare som inte är med i någon arbets­ givarorganisation.

Avtalet ”hängs på” kollektivavtalet i bran­ schen så att samma villkor gäller.

I

Individgaranti Löneökning som varje enskild individ på ett avtalsområde garanteras.

Hyvling

När din arbets­ tid skärs ned.

Hängavtal Samma villkor som i ett kollektivavtal.

Individuell lönesättning

Lönerna sätts för varje enskild individ utifrån lönekriterier som bygger på till exempel erfarenhet, kunskaper och engagemang.

Industriavtalet Samarbetsavtal mellan facken och arbets­ givarna inom industrin som anger hur kollektiv­ avtalsförhandlingarna ska gå till.

Infiation Prisökning på varor och tjänster, vilket

leder till att köpkraften minskar.

Inhyrning Företag hyr in anställda från

bemanningsföretag

i stället för att anställa själva. Många LO­för­ bund har avtalat om regler som begränsar inhyrningen när det finns uppsagda med återanställningsrätt.

J

Jämställdhetspott Beteckning på fiera olika modeller som varit en del av LO­samord­ ningen i syfte att ge mer jämställda löner.

K

Klausul Tilläggsbestämmelse eller undantag i ett avtal.

Kollektivavtal Juridiskt bindande överenskommelse mellan fackförbund och arbetsgivarorga­ nisation, eller enskild arbetsgivare, som reglerar löner och anställningsvillkor.

Konfiiktvarsel

Innan fack eller arbets­ givare får ta till en konfiiktåtgärd måste ett varsel, en varning, läggas. Minst sju dagar innan konfiikten inleds ska varslet skickas

till motparten och till Medlingsinstitutet.

Kompetensutveckling När de anställdas kunskaper ökar genom utbildning och vidare­ utveckling i arbetet.

Korttidsarbete Även kallat korttids­ permittering. I vissa

svåra situationer, som under pandemin, kan arbetsgivare tillfälligt minska anställdas arbetstid och staten går in och bekostar en del av lönerna.

47. ARBETET 12 . 2021

Facklig ordlista

L

Las

Lagen om anställnings­ skydd. Lagen anger regler för anställnings­ former och turordnings­ regler vid uppsägningar.

Lasöverenskommelsen Svenskt Näringsliv, PTK samt fackförbunden

IF Metall, Kommunal och Vision har enats om önskade ändringar i las främst gällande turordningsregler och xxxxxxxxxxxxxxxxxxx. LO sa nej till överens­ kommelsen.

Lasutredningen

Som en del i januari­ avtalet mellan S, Mp, L och C föreslog en statlig utredning bland annat utökade undantag från turordningsreglerna.

Förslagen skulle bli lag om parterna inte enades.

Lockout Arbetsgivarnas konfiiktvapen. Arbets­ tagare stängs ute från sitt arbete och får ingen lön.

Lokala förhandlingar Förhandlingar mellan fack och arbetsgivare på arbetsplatserna.

Lokal lönebildning Lönerna, även storleken på löneökningarna, förhandlas lokalt.

Låglönesatsning Beteckning för fiera olika modeller som LO­förbunden använt genom åren för att höja de lägsta lönerna.

Lönebildning

Den process som avgör hur lönerna sätts. Löne­ bildningen påverkas av en rad faktorer så som avtal och konjunkturläge.

Löneglidning Löneökning utöver det som avtalet anger.

Lönenormering

Tidigare träffade

avtal blir norm för löne­ ökningarna övriga avtal. Industrins avtal är nor­ merande för övriga.

Lönerevision

Lokal förhandling och översyn av lönerna ute på arbetsplatserna.

Lönespridning

De skillnader som finns mellan de anställdas löner inom ett företag eller i samhället i stort.

Löneutrymme

Den nivå på löneökningar som samhällsekonomin bedöms klara av.

Löneväxling

En del av löneökningen byts mot en förmån till exempel ökade pen­ sionsavsättningar.

M

Medarbetaravtal Gemensamt avtal som gäller både arbetare och tjänstemän på en arbetsplats.

Medlingsinstitutet (MI) Statlig myndighet som ska medla, försöka ena, parterna om konfiikt hotar. MI ska också arbeta för att lönebild­ ningen fungerar väl och ansvara för lönestatistik.

Lönespridning Stor lönesprid­ ning = stora löneskillnader inom en viss yrkesgrupp eller ett företag.

Märket

Ett avtal som styr över andra löneavtal.

Minimilön

Även kallad lägsta­ lön. I Sverige är det kollektivavtalen som

anger den lägsta tillåtna lönen. I många andra länder anges minimi­ löner i lagen. EU vill införa gemensamma regler för alla länder.

Märket

De löneökningar som gäller som norm för övriga avtal. I praktiken är det industrins avtal som tecknas först och sätter märket.

N

Nattmangling

När förhandlingarna

i slutskedet drar ut på tiden så att de fort­ sätter långt in på natten.

Nettolön

Lön efter skatt.

Xxxxxxxx löneökning Hur mycket lönerna ökar i kronor eller pro­ cent, utan att man tagit hänsyn till infiationen.

O

OB-tillägg

Extra ersättning för arbete på obekväm arbetstid.

Omställningsavtal Avtal om insatser för dem som förlorar jobbet vid neddragningar.

Opo

Opartiska ordförande. Industriavtalets egna medlare som går in

i förhandlingarna en månad innan avtalet löper ut.

Osakliga löneskillnader

Löneskillnader som inte kan förklaras av till

exempel erfarenhet och kompetens.

P

Parter

De som deltar i en förhandling. På central nivå är det fackförbun­ det och arbetsgivar­ organisationen. På lokal nivå är det fackklubben och arbetsgivaren.

Pott

Den summa pengar som avtalet anger för löneökningar som fack och arbetsgivare ska fördela. Begreppet används på både cen­ tral och lokal nivå.

Prolongering

Förlängning av avtal.

PTK

Samverkansorganisa­ tion för tjänstemanna­ och akademikerförbund som bland annat för­ handlar om pensioner och försäkringar.

R

Reallön

Lön i förhållande till prisnivån, alltså i rela­ tion till mängden varor och tjänster man kan köpa för lönen.

Reallöneökning Lönerna ökar mer än infiationen, vilket

innebär att anställda får mer pengar att röra sig med.

Relativlöneförändring Förändring av löneläget för en grupp på arbets­

48. ARBETET 12 . 2021

Retroaktiv lön Löneförhöjning som gäller bakåt i tiden.

Pott- förhandling

Löneökningarna

läggs samman i en pott. Fack och arbets­ givare förhand­ lar om hur den ska fördelas.

marknaden i förhållande till andra grupper.

Retroaktiv lön

Den avtalade lönenivån gäller även bakåt i tiden från att den gamla över­ enskommelsen löpt ut.

Riksavtal Rikstäckande kollektiv­ avtal.

S

Samordnade förhandlingar

Parter inom olika

avtalsområden slår sig samman och driver gemensamma avtals­ krav, så som Facken inom industrin och LO­förbunden.

Semidispositiv

Lag som till vissa delar kan ersättas av andra regler i kollektivavtal.

Stapling

Xxxxx former av tidsbe­ gränsade anställningar staplas på varandra

i stället för att någon får en tillsvidareanställ­ ning. Begränsas delvis

i las och kollektivavtal.

Sms-jobb Visstidsanställningar där arbetstagaren får ett sms med ett jobb­ erbjudande, ofta inhopp samma dag, som den måste ta ställning till direkt.

Sifferlösa avtal Kollektivavtal som inte innehåller några

siffror för löneökningar. Lönerna bestäms i stäl­ let lokalt. Kallas även nollavtal.

Strandning

När parterna inte kom­ mer överens strandar förhandlingarna, det vill säga avbryts i oenighet.

Strejk

En stridsåtgärd som innebär att arbets­ tagarna lägger ner arbetet.

Strejkkassa

De pengar facket avsatt för att betala ut strejk­ ersättning eftersom de som strejkar inte får lön.

Strejkbrytare Person som utför arbete trots att strejk råder. Även kallad svartfot.

Stridsåtgärder

Vid avtalslöst tillstånd kan parterna ta till stridsåtgärder. Facket använder oftast strejk och blockad, medan lockout är arbetsgivar­ nas stridsåtgärd. Se mer på dessa begrepp.

Stupstock

Regel i avtal som gäller om parterna inte lyckas komma överens om något annat.

Sympatiåtgärd Stridsåtgärd för att stödja en part i en kon­ fiikt man inte är del i.

T

Tarifflöner

Löner som sätts i fasta steg (även kallad lönetrappa) och som bygger på till exempel anställningstid och inte på prestation.

Svartfot

En som jobbar när andra på jobbet strejkar.

Turordning Den som an­ ställdes sist måste sluta

först vid arbets­ brist = sist in, först ut.

Tillsvidareanställning

Fast anställning.

Tidsbegränsad anställning

Anställning som upphör

ett bestämt datum. I las finns tre varian­ ter: allmän visstid,

vikariat och säsongs­ anställning. Xxxxxx även tillfälliga anställningar eller visstidsanställ­ ningar.

Turordning

Regler i las som anger vilka som ska sägas upp vid arbetsbrist. Grundregeln är att den som anställts sist ska sägas upp först, men möjlighet till undantag finns.

V

Varsel

Förvarning. Vid avtals­ förhandlingar varslar parterna om strids­ åtgärder. Vid arbets­ brist kan arbetsgivare varsla om uppsägningar.

Vild strejk

Otillåten strejk, till exempel om kollektiv­ avtalet fortfarande gäller.

Y

Yrkande

Avtalskrav.

Skriv ut och sätt upp på ditt jobb! Sök efter ”ABC i facksnack"

på xxxxxxx.xx så hittar du pdf-filen.

49. ARBETET 12 . 2021