Ackord
A
Ackord
Lönesystem där ersätt ningen är rörlig och bestäms efter presta tionen under en viss tid.
Ajournera
Skjuta upp och senare lägga. Används ofta om förhandlingar.
Allmänna anställningsvillkor
De villkor som inte gäller lönenivå. Det vill säga arbetstid, övertid, obekväm arbetstid och annat.
Allmän visstid
En tidsbegränsad anställning på maximalt två år som inte behöver motiveras med något särskilt tillfälligt behov.
Arbetsgivaravgift Sociala avgifter som arbetsgivarna betalar in till staten för de anställda, och som utgör en viss procent av lönesumman. Avgif terna går till största del till socialförsäk ringarna.
Arbetskraftskostnad Kostnad för lön plus arbetsgivaravgifter, försäkringsavgifter och pensionsavsättningar.
Arbetsledningsrätt Arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet. Arbetsgivaren bestäm mer det som inte lag eller avtal reglerar.
Arbetstidsbank Konto där arbetstids förkortning samlas enligt vissa avtal. Tiden kan tas ut som ledighet
och i vissa fall även som pengar eller pensions avsättningar.
Arbetstidskorridor Regler i kollektivavtal som anger gränserna för när arbetsgivaren kan lägga ut arbetstiden, alltså kräva att anställda normalt jobbar.
Avtalsdelegation Grupp som utses att sköta avtalsförhand lingarna. Ibland finns en liten delegation, som sitter vid förhand lingsbordet, och en stor där resultaten ska förankras.
Avtalskrav
Kraven fack och arbets givare driver i kollektiv avtalsförhandlingarna.
Avtalslöst tillstånd Xxxxx från att ett avtal löpt ut tills ett nytt teck nas då det är tillåtet att använda stridsåtgärder.
Avtalslöst tillstånd Nu kan man strejka!
Blockad Facket kan stoppa över tidsarbete till exempel.
Avtalsplattform Den samordning som sker mellan olika för bund med en gemen sam grund för avtal
skraven. LOförbunden har en gemensam avtalsplattform, liksom Facken inom industrin.
Avtalssekreterare Titel på förhandlings chefen i många fack förbund.
Avtalsturlista
Vid uppsägningar på grund av arbetsbrist kan arbetsgivare och fack lokalt förhandla fram en annan turord ning för vilka som ska sägas upp än grund regeln som anges i las.
B
Bemanningsavtalet Avtal mellan samtliga LOförbund och Almega som reglerar villkoren för anställda på beman ningsföretag som arbetar som inhyrda
på andra företag.
Blockad
Stridsåtgärd som inne bär att facket sätter stopp för att visst arbete utförs. Vanliga former är övertids blockad och nyanställ ningsblockad.
Bruttolön
Lön före skatt.
C
Central förhandling Förhandling mellan fackförbund och arbetsgivarorganisation på nationell nivå.
Central lönebildning Storleken på löne ökningarna förhandlas fram av fackförbund och arbetsgivarorga nisationer på nationell nivå.
Centralorganisationer Paraplyorganisationer som samlar fackförbund eller arbetsgivarorga nisationer. Svenskt Näringsliv, LO, TCO och Saco kallas även huvud organisationer.
D
Disponibel inkomst
Det som finns kvar
i plånboken när skatten är betald.
Dispositiv Förhandlingsbar. En stor del av lagstiftningen
om arbetsmarknaden är dispositiv, vilket innebär att fack och arbets givare kan komma överens om annat än vad lagen säger.
46. ARBETET 12 . 2021
Redaktör: Xxxxxxx Xxxxxx
– i facksnack
Stupstockar, korridorer, märken och potter. Det är inte helt lätt att hänga med i avtalssnacket. Här är ordlistan‚ från ackord till yrkande, som ger dig koll.
text Xxxxxxx Xxxxxx illustration Xxxxxxx Xxxxxxx
F
Facken inom industrin En sammanslutning av fem fackförbund inom industrin (IF Metall, Livs, GS, Unionen och Sveriges Ingenjörer) som har undertecknat industriavtalet.
Fredsplikt
Så länge ett kollektiv avtal gäller får parterna inte ta till stridsåtgärder.
Förbundsavtal Rikstäckande kollektiv avtal.
Förhandlingsavtal Ett avtal som reglerar hur förhandlingarna ska gå till, när de ska börja och hur medlare
ska kopplas in. Industri avtalet är ett exempel.
G
Generalstrejk En stor strejk som gäller nästan hela
arbetsmarknaden.
Generellt påslag Lönepåslag som är lika stort för alla på ett avtalsområde. Kallas
även generell löneökning.
Gig-ekonomi
Den ”nya” arbetsmark nad där anställningar ersätt av tillfälliga
uppdrag, gig, som ofta fördelas av en mobilapp. De som utför uppdragen ses oftast inte som anställda av app företaget.
H
Huvudavtal
Avtal som reglerar spelreglerna på arbets marknaden, vilka
som är parter och hur förhandlingar ska gå till. Saltsjöbadsavtalet som tecknades 1938 gäller än.
Hyvling
När arbetsgivaren minskar anställnings graden hos fiera anställda i stället för att säga upp personal vid arbetsbrist.
Hängavtal Kollektivavtal för arbetsgivare som inte är med i någon arbets givarorganisation.
Avtalet ”hängs på” kollektivavtalet i bran schen så att samma villkor gäller.
I
Individgaranti Löneökning som varje enskild individ på ett avtalsområde garanteras.
Hyvling
När din arbets tid skärs ned.
Hängavtal Samma villkor som i ett kollektivavtal.
Individuell lönesättning
Lönerna sätts för varje enskild individ utifrån lönekriterier som bygger på till exempel erfarenhet, kunskaper och engagemang.
Industriavtalet Samarbetsavtal mellan facken och arbets givarna inom industrin som anger hur kollektiv avtalsförhandlingarna ska gå till.
Infiation Prisökning på varor och tjänster, vilket
leder till att köpkraften minskar.
Inhyrning Företag hyr in anställda från
bemanningsföretag
i stället för att anställa själva. Många LOför bund har avtalat om regler som begränsar inhyrningen när det finns uppsagda med återanställningsrätt.
J
Jämställdhetspott Beteckning på fiera olika modeller som varit en del av LOsamord ningen i syfte att ge mer jämställda löner.
K
Klausul Tilläggsbestämmelse eller undantag i ett avtal.
Kollektivavtal Juridiskt bindande överenskommelse mellan fackförbund och arbetsgivarorga nisation, eller enskild arbetsgivare, som reglerar löner och anställningsvillkor.
Konfiiktvarsel
Innan fack eller arbets givare får ta till en konfiiktåtgärd måste ett varsel, en varning, läggas. Minst sju dagar innan konfiikten inleds ska varslet skickas
till motparten och till Medlingsinstitutet.
Kompetensutveckling När de anställdas kunskaper ökar genom utbildning och vidare utveckling i arbetet.
Korttidsarbete Även kallat korttids permittering. I vissa
svåra situationer, som under pandemin, kan arbetsgivare tillfälligt minska anställdas arbetstid och staten går in och bekostar en del av lönerna.
47. ARBETET 12 . 2021
L
Las
Lagen om anställnings skydd. Lagen anger regler för anställnings former och turordnings regler vid uppsägningar.
Lasöverenskommelsen Svenskt Näringsliv, PTK samt fackförbunden
IF Metall, Kommunal och Vision har enats om önskade ändringar i las främst gällande turordningsregler och xxxxxxxxxxxxxxxxxxx. LO sa nej till överens kommelsen.
Lasutredningen
Som en del i januari avtalet mellan S, Mp, L och C föreslog en statlig utredning bland annat utökade undantag från turordningsreglerna.
Förslagen skulle bli lag om parterna inte enades.
Lockout Arbetsgivarnas konfiiktvapen. Arbets tagare stängs ute från sitt arbete och får ingen lön.
Lokala förhandlingar Förhandlingar mellan fack och arbetsgivare på arbetsplatserna.
Lokal lönebildning Lönerna, även storleken på löneökningarna, förhandlas lokalt.
Låglönesatsning Beteckning för fiera olika modeller som LOförbunden använt genom åren för att höja de lägsta lönerna.
Lönebildning
Den process som avgör hur lönerna sätts. Löne bildningen påverkas av en rad faktorer så som avtal och konjunkturläge.
Löneglidning Löneökning utöver det som avtalet anger.
Lönenormering
Tidigare träffade
avtal blir norm för löne ökningarna övriga avtal. Industrins avtal är nor merande för övriga.
Lönerevision
Lokal förhandling och översyn av lönerna ute på arbetsplatserna.
Lönespridning
De skillnader som finns mellan de anställdas löner inom ett företag eller i samhället i stort.
Löneutrymme
Den nivå på löneökningar som samhällsekonomin bedöms klara av.
Löneväxling
En del av löneökningen byts mot en förmån till exempel ökade pen sionsavsättningar.
M
Medarbetaravtal Gemensamt avtal som gäller både arbetare och tjänstemän på en arbetsplats.
Medlingsinstitutet (MI) Statlig myndighet som ska medla, försöka ena, parterna om konfiikt hotar. MI ska också arbeta för att lönebild ningen fungerar väl och ansvara för lönestatistik.
Lönespridning Stor lönesprid ning = stora löneskillnader inom en viss yrkesgrupp eller ett företag.
Märket
Ett avtal som styr över andra löneavtal.
Minimilön
Även kallad lägsta lön. I Sverige är det kollektivavtalen som
anger den lägsta tillåtna lönen. I många andra länder anges minimi löner i lagen. EU vill införa gemensamma regler för alla länder.
Märket
De löneökningar som gäller som norm för övriga avtal. I praktiken är det industrins avtal som tecknas först och sätter märket.
N
Nattmangling
När förhandlingarna
i slutskedet drar ut på tiden så att de fort sätter långt in på natten.
Nettolön
Lön efter skatt.
Xxxxxxxx löneökning Hur mycket lönerna ökar i kronor eller pro cent, utan att man tagit hänsyn till infiationen.
O
OB-tillägg
Extra ersättning för arbete på obekväm arbetstid.
Omställningsavtal Avtal om insatser för dem som förlorar jobbet vid neddragningar.
Opo
Opartiska ordförande. Industriavtalets egna medlare som går in
i förhandlingarna en månad innan avtalet löper ut.
Osakliga löneskillnader
Löneskillnader som inte kan förklaras av till
exempel erfarenhet och kompetens.
P
Parter
De som deltar i en förhandling. På central nivå är det fackförbun det och arbetsgivar organisationen. På lokal nivå är det fackklubben och arbetsgivaren.
Pott
Den summa pengar som avtalet anger för löneökningar som fack och arbetsgivare ska fördela. Begreppet används på både cen tral och lokal nivå.
Prolongering
Förlängning av avtal.
PTK
Samverkansorganisa tion för tjänstemanna och akademikerförbund som bland annat för handlar om pensioner och försäkringar.
R
Reallön
Lön i förhållande till prisnivån, alltså i rela tion till mängden varor och tjänster man kan köpa för lönen.
Reallöneökning Lönerna ökar mer än infiationen, vilket
innebär att anställda får mer pengar att röra sig med.
Relativlöneförändring Förändring av löneläget för en grupp på arbets
48. ARBETET 12 . 2021
Retroaktiv lön Löneförhöjning som gäller bakåt i tiden.
Pott- förhandling
Löneökningarna
läggs samman i en pott. Fack och arbets givare förhand lar om hur den ska fördelas.
marknaden i förhållande till andra grupper.
Retroaktiv lön
Den avtalade lönenivån gäller även bakåt i tiden från att den gamla över enskommelsen löpt ut.
Riksavtal Rikstäckande kollektiv avtal.
S
Samordnade förhandlingar
Parter inom olika
avtalsområden slår sig samman och driver gemensamma avtals krav, så som Facken inom industrin och LOförbunden.
Semidispositiv
Lag som till vissa delar kan ersättas av andra regler i kollektivavtal.
Stapling
Xxxxx former av tidsbe gränsade anställningar staplas på varandra
i stället för att någon får en tillsvidareanställ ning. Begränsas delvis
i las och kollektivavtal.
Sms-jobb Visstidsanställningar där arbetstagaren får ett sms med ett jobb erbjudande, ofta inhopp samma dag, som den måste ta ställning till direkt.
Sifferlösa avtal Kollektivavtal som inte innehåller några
siffror för löneökningar. Lönerna bestäms i stäl let lokalt. Kallas även nollavtal.
Strandning
När parterna inte kom mer överens strandar förhandlingarna, det vill säga avbryts i oenighet.
Strejk
En stridsåtgärd som innebär att arbets tagarna lägger ner arbetet.
Strejkkassa
De pengar facket avsatt för att betala ut strejk ersättning eftersom de som strejkar inte får lön.
Strejkbrytare Person som utför arbete trots att strejk råder. Även kallad svartfot.
Stridsåtgärder
Vid avtalslöst tillstånd kan parterna ta till stridsåtgärder. Facket använder oftast strejk och blockad, medan lockout är arbetsgivar nas stridsåtgärd. Se mer på dessa begrepp.
Stupstock
Regel i avtal som gäller om parterna inte lyckas komma överens om något annat.
Sympatiåtgärd Stridsåtgärd för att stödja en part i en kon fiikt man inte är del i.
T
Tarifflöner
Löner som sätts i fasta steg (även kallad lönetrappa) och som bygger på till exempel anställningstid och inte på prestation.
Svartfot
En som jobbar när andra på jobbet strejkar.
Turordning Den som an ställdes sist måste sluta
först vid arbets brist = sist in, först ut.
Tillsvidareanställning
Fast anställning.
Tidsbegränsad anställning
Anställning som upphör
ett bestämt datum. I las finns tre varian ter: allmän visstid,
vikariat och säsongs anställning. Xxxxxx även tillfälliga anställningar eller visstidsanställ ningar.
Turordning
Regler i las som anger vilka som ska sägas upp vid arbetsbrist. Grundregeln är att den som anställts sist ska sägas upp först, men möjlighet till undantag finns.
V
Varsel
Förvarning. Vid avtals förhandlingar varslar parterna om strids åtgärder. Vid arbets brist kan arbetsgivare varsla om uppsägningar.
Vild strejk
Otillåten strejk, till exempel om kollektiv avtalet fortfarande gäller.
Y
Yrkande
Avtalskrav.
Skriv ut och sätt upp på ditt jobb! Sök efter ”ABC i facksnack"
på xxxxxxx.xx så hittar du pdf-filen.
49. ARBETET 12 . 2021