Kollektivavtal för AVAINTA Arbetsgivarna rf 2020–2022

Även om avtalet sägs upp är dess bestämmelser i kraft tills parterna gemensamt konstaterar att förhandlingarna om ett nytt avtal har slutförts eller någon avtals- part skriftligt uppger sig anse att förhandlingarna är slutförda.

§ 2 Allmänna förhöjningar

mom. 1 Allmän förhöjning från och med 1.8.2020

Arbetstagarnas grundlöner eller därmed jämförbara månadslöner höjs 1.8.2020 genom en allmän förhöjning. Förhöjningen är 26 €, dock minst 1,22 procent.

mom. 2 Allmän förhöjning från och med 1.4.2021

Arbetstagarnas grundlöner eller därmed jämförbara månadslöner höjs 1.4.2021 genom en allmän förhöjning. Förhöjningen är 1,0 procent.

mom. 3 Minimigrundlönerna i lönegrupperna

Minimigrundlönerna i lönegruppsbilagan (bilaga 1) höjs 1.8.2020 och 1.4.2021 i enlighet med de allmänna förhöjningarna.

mom. 4 Minimigrundlön

Minimigrundlönen enligt bilaga 1 § 2 mom. 1 i kollektivavtalet för AVAINTA är 1628,93 euro från 1.8.2020 och 1645,22 euro från 1.4.2021.

§ 3 Lokal justeringspott

mom. 1 Lokal justeringspott från 1.4.2021

Den lokala justeringspotten är 0,8 procent av summan av grundlö- nerna för de arbetstagare inom medlemsorganisationen som omfat- tas att detta kollektivavtal.

Underteckningsprotokoll

mom. 2 Fördelning av den lokala justeringspotten

I fördelningen av den lokala justeringspotten är det främsta målet att vidareutveckla de lokala lönesystemen och rätta till lokala missför- hållanden i lönerna. Den lokala justeringspotten används för att höja arbetstagarnas individuella grundlöner.

mom. 3 Beräkning av den lokala justeringspotten

Den lokala justeringspotten beräknas på summan av grundlönerna under en så normal månad som möjligt för de arbetstagare som om- fattas av detta avtal.

mom. 4 Användningen av och förhandlingar om den lokala justeringspotten

Arbetsgivarens och personalens representanter förhandlar om an- vändningen av den lokala justeringspotten. Målet för förhandlingarna är att ge personalen faktiska påverkningsmöjligheter och att i mån av möjlighet uppnå samförstånd genom att höra förhandlingsparterna på lika villkor. Förhandlingarna ska föras på nedan beskrivna sätt senast 31.1.2021. Förhandlingarna ska inledas i tillräckligt god tid, så att en faktisk och genuin förhandling om principerna för använd- ningen av justeringspotten kan föras.

Parterna förhandlar om användningen av den lokala justeringspotten för de ändamål som anges i § 3 mom. 2 i detta undertecknings- protokoll.

Innan justeringspotten fördelas ska arbetsgivaren och personalens representanter förhandla om grunderna och förfarandena för fördel- ningen av potten och deras inverkan på lönen. Vid förhandlingarna ska samförstånd eftersträvas. Arbetsgivaren ska ge personalrepre- sentanterna den information som behövs vid förhandlingarna. För- handlingarna protokollförs på det sätt som parterna kommer överens om. I protokollet anges parternas synpunkter med motiveringar och det enhälliga eller icke enhälliga förhandlingsresultatet.

I de medlemsorganisationer som valt förtroendeman representerar förtroendemannen personalen. I de medlemsorganisationer som inte har någon förtroendeman förs förhandlingarna om fördelningen av justeringspotten med en representant som personalen utsett och i övriga, främst små medlemsorganisationer, direkt med personalen.

Ett enhälligt förhandlingsresultat antecknas till protokollet. Om enig- het inte nås vid förhandlingarna, beslutar arbetsgivaren hur justering- spotten används för höjning av grundlönerna.

Efter att potten fördelats ska arbetsgivaren ge förtroendemannen/ personalrepresentanten/personalen en redogörelse om grunderna för de åtgärder arbetsgivaren fattat beslut om och hur kostnaderna för de anknytande lönebesluten fördelat sig. Av utredningen ska

framgå justeringspottens storlek, hur många anställda som får del av potten och hur stor höjningen av grundlönen är i snitt. Uppgifterna ska ges så att löneuppgifterna för en enskild arbetstagare inte kan identifieras.

Om förhandlingsresultatet är enhälligt enligt protokollet, ger arbets- givaren ingen särskild utredning.

Om förhandlingsresultatet inte är enhälligt ska arbetsgivaren ge per- sonalrepresentanterna ovan nämnda utredning senast 31.1.2021.

Om ingen utredning ges eller förhandlingar inte förts senast detta datum fördelas justeringspotten som en allmän förhöjning.

§ 4 Ersättningar för resekostnader

Utöver vad som särskilt bestäms i bilaga 2 justeras ersättningarna för resekost- nader under avtalsperioden i tillämpliga delar enligt Skatteförvaltningens beslut om justeringar av resekostnadsersättningar.

§ 5 Lönejusteringar för timavlönade under avtalsperioden

Lönejusteringarna och anställningsvillkoren för timavlönade bestäms enligt det kommunala arbetskollektivavtalet för timavlönade.

§ 6 Ändringar i kollektivavtalet

1. Avtalsändringarna i arbetstidskapitlet i kollektivavtalet för AVAINTA finns i bila- gan. Ändringarna anknyter huvudsakligen till de ändringar som gjorts i arbets- tidslagen som gäller från 1.1.2020. En del av exemplen angående beräkning av arbetstid överförs till en separat elektronisk anvisning.

Arbetstidsförlängningen som berodde på konkurrenskraftsavtalet gäller till och med 16.8.2020, varefter längden på den ordinarie arbetstiden återgår till så- dan den var före konkurrenskraftsavtalet.

På grund av arbetstidsförkortningen kan arbetsgivaren årligen erbjuda arbets- tagaren 6 timmar mertidsarbete och anvisa arbetstagaren 6 timmar mertidsar- bete i anslutning till kompetensutveckling. Avtalsbestämmelserna i fråga trä- der i kraft 1.9.2020. Under tiden 1.9–31.12.2020 kan arbetsgivaren erbjuda

3 timmar av ovan nämnda mertidsarbete och anvisa 3 timmar mertidsarbete i anslutning till kompetensutveckling.

Dessutom kan man på lokal nivå göra ett föravtal om tillämpning av period- arbete även i andra branscher än de som avses i 7 § i arbetstidslagen.

Avtalets ikraftträdande förutsätter att det fastställs på förbundsnivå. Denna bestämmelse träder i kraft från och med 1.9.2020.

Underteckningsprotokoll

2. En arbetarskyddsfullmäktig i deltidsarbete har rätt till det fulla arvodet för arbetarskyddsfullmäktige. Förtydligande skrivning.

3. Ersättningarna för förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige höjs med 3,04 procent 1.8.2020.

4. Semesterkapitlet har uppdaterats med de så kallade tilläggsdagarna.

5. En ändring har gjorts i villkoren för ersättningar för resekostnader, enligt vilken en arbetsresa anses vara en resa som gjorts på ett förordnande av arbets- givaren.

6. Ett tillägg har gjorts i kapitlet om personalens representanter, enligt vilket en förtroendeman har ett efterskydd. Tidsanvändningen för en förtroendeman som representerar färre än fem medlemmar har specificerats. Arbetsgivaren skaffar en kollektivavtalsbok till förtroendemannen för att förbättra dennes verksamhetsförutsättningar.

§ 7 Fortlöpande förhandlingsförfarande

Under avtalsperioden iakttar avtalsparterna principerna om fortlöpande för- handlingsförfarande i de kollektivavtalsfrågor som parterna tar upp.

§ 8 Arbetsgrupper

Följande arbetsgrupper tillsätts:

1. Arbetshälsogrupp

Arbetsgruppen utreder möjligheterna att främja arbetshälsan och bevara arbetstagarnas arbetsförmåga i syfte att förlänga arbetskarriärerna.

Utvecklande av ergonomisk arbetstidsplanering är ett särskilt tema.

Arbetsgruppen är verksam under tiden 1.9.2020–31.12.2021. Gruppen pre- senterar resultaten av sitt arbete till huvudförhandlingsgruppen inom den tid- tabell som den uppställt.

2. Lönearbetsgrupp

Utreder funktionaliteten i lönesystemet och lönegrupperingen samt bedömer utvecklingsbehoven för lönebestämmelserna. Arbetsgruppen kan ge förslag till avtalsändringar angående sådant som parterna är eniga om.

Arbetsgruppen inleder sin verksamhet 1.9.2020 och avslutar sitt arbete tre månader innan avtalsperioden upphör.

3. Arbetsgrupp för främjande av lokala avtal och samarbetet mellan arbetsgivaren och arbetstagarna

Arbetsgruppen utreder och främjar god praxis angående lokala avtal genom att förstärka samarbetet mellan personalens representanter och arbetsgivaren.

Arbetsgruppen är verksam under tiden 1.1.2021–31.12.2021.

§ 9 Betalning av justerade löner

De justerade lönerna, arvodena och tilläggen betalas första gången senast inom två månader och retroaktiva förhöjningar senast inom tre månader efter att juste- ringarna trätt i kraft. Hos stora arbetsgivare där dessa tidsfrister av beräknings- tekniska skäl inte kan iakttas i fråga om arvoden och tillägg, betalas de första justerade beloppen senast inom tre månader och de retroaktiva förhöjningarna senast inom fyra månader efter ikraftträdandet.

Helsingfors den maj 2020 AVAINTA ARBETSGIVARNA RF

FÖRHANDLINGSORGANISATIONEN FÖR OFFENTLIGA SEKTORNS UTBILDADE FOSU RF

OFFENTLIGA OCH PRIVATA SEKTORNS FUNKTIONÄRSFÖRBUND JYTY RF

FÖRBUNDET FÖR DEN OFFENTLIGA SEKTORN OCH VÄLFÄRDSOMRÅDENA JHL RF

UNDERVISNINGSSEKTORNS FACKORGANISATION OAJ RF TEKNIK OCH HÄLSA FKT

Kapitel 1 Allmän del

Kapitel 1

Allmän del

§ 1 Kollektivavtal för AVAINTA tillämpningsområde

mom. 1 Kollektivavtalets tillämpningsområde

Detta kollektivavtal tillämpas på arbetstagare som är anställda hos AVAINTA Arbetsgivarnas rf:s medlemsorganisationer, om inte något annat bestäms i detta kollektivavtal.

mom. 2 Bilagornas tillämpningsområde

Tillämpningsområdet för bilagorna till detta kollektivavtal framgår av respektive bilaga.

§ 2 Begränsningar som gäller kollektivavtalets tillämpningsområde

Detta kollektivavtal tillämpas inte på

1) medlemsorganisationernas ledning eller andra personer i motsvarande chefs- ställning som representerar arbetsgivaren, om inte något annat framgår av respektive avtalspunkt

2) arbetstagare inom de medlemsorganisationer som har ett arbetsgivarspecifikt kollektivavtal eller ett separat kollektivavtal för en viss grupp, om inte något annat framgår av dessa avtal

Detta kollektivavtal tillämpas på sådana arbetstagare från Seure Henkilöstö- palvelut Oy som anställts med minst 16 kalenderdagars uthyrningsavtal, om inget annat avtalats i Seure Henkilöstöpalvelut Oy:s arbetsgivarspecifika kollektivavtal.

3) de timavlönade arbetstagare i medlemsorganisationerna på vilka det kommu- nala arbetskollektivavtalet för timavlönade tillämpas (TIM-AKA).

§ 3 Lokala avtal

Detta kollektivavtal tillämpas inte när man på det sätt som anges i kap. 8 (för- handlingsförfarande) genom ett lokalt avtal har kommit överens om att avvika från bestämmelserna i detta kollektivavtal.

Tillämpningsanvisning

De allmänna bestämmelserna om lokala avtal i kap. 8 § 126 i detta kollektivavtal tillämpas inte i de fall för vilkas vidkommande man genom särskilda bestämmelser i detta kollektivavtal har avtalat om lokala avtal. Sådana särskilda bestämmelser ingår bland annat i § 43 i kollektivavtalet.

§ 4 Arbetsgivarens allmänna rättigheter

Arbetsgivaren har rätt att anställa och avskeda arbetstagare och att leda och övervaka arbetet. Det är arbetstagarens skyldighet att följa bestämmelser och anvisningar som arbetsgivaren eller dennes representant ger, såvida de inte står i strid med gällande lagstiftning, detta kollektivavtal, arbetsreglementen eller mot- svarande instruktioner.

§ 5 Anställningsförhållande

mom. 1 Arbetsavtalets form

Ett arbetsavtal ska i allmänhet göras upp skriftligt och så detaljerat att alla faktorer som inverkar på hur anställningsförhållandet definie- ras framgår.

Tillämpningsanvisning

Ett arbetsavtal kan ingås muntligt när det finns grundad anledning till detta, till exempel om arbetsavtalet är kortvarigt. Bestämmelserna om arbetsavtalets form och avtalstiden finns i 1 kap. 3 § i arbetsavtalsla- gen och bestämmelserna om skriftlig information om de centrala vill- koren i arbetet finns i 2 kap. 4 § i arbetsavtalslagen.

mom. 2 Prövotid

I arbetsavtalet kan man komma överens om en prövotid enligt 1 kap. 4 § i arbetsavtalslagen.

mom. 3 Uppvisande av läkarintyg innan anställningen börjar

En arbetstagare ska innan anställningen börjar på begäran visa upp ett godtagbart läkarintyg över sitt hälsotillstånd. Läkarintyg krävs inte, om en arbetstagare som redan tidigare är anställd hos arbets- givaren övergår till en ny, likartad uppgift och om arbetstagaren när anställningen inleddes visade upp ett godtagbart läkarintyg.

mom. 4 Tidpunkten då ett anställningsförhållande och medföljande rättigheter börjar

Anställningsförhållandet och de rättigheter som det medför anses börja då arbetstagaren de facto börjar arbeta. Om en månadsav- lönad arbetstagare enligt arbetsavtalet har anställts från och med den första dagen i en månad och kalendermånadens första dag är

Kapitel 1 Allmän del

en sådan helgdag eller annan dag som inte är en ordinarie arbets- dag, anses arbetstagarens rättigheter gälla från månadens början, förutsatt att arbetstagaren har börjat arbeta den första ordinarie arbetsdagen efter de ovan nämnda dagarna.

§ 6 Arbetstagarens uppgifter och skyldigheter

mom. 1 Omplacering i annat arbete

Arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om arbetstaga- rens uppgifter genom ett arbetsavtal, men arbetstagaren är skyldig att vid behov tillfälligt övergå till andra uppgifter som kan anses lämpliga med hänsyn till arbetstagarens utbildning och arbets- erfarenhet. En tillfällig omplacering får vara högst 8 veckor åt gången.

Tillämpningsanvisning

Lönen under en tillfällig omplacering bestäms enligt § 16 i detta kollektivavtal.

En arbetstagare kan tillfälligt omplaceras i andra uppgifter oberoen- de av vad som i arbetsavtalet har överenskommits om arbetsupp- gifterna eller stället för utförande av arbetet.

Om omplaceringen varar över åtta veckor och de nya arbetsuppgifter- na avviker väsentligt från de uppgifter som anges i arbetsavtalet, förut- sätter omplaceringen samtycke av arbetstagaren eller att arbetsgiva- ren har en uppsägningsgrund. Med arbetstagaren ingås ett nytt arbetsavtal om de ändrade arbetsuppgifterna.

mom. 2 Läkarundersökningar medan anställningen varar

Arbetstagaren är skyldig att på arbetsgivarens begäran lämna upp- lysningar om sina hälsomässiga förutsättningar att sköta en uppgift och på uppmaning av arbetsgivaren genomgå hälsokontroll eller hälsoundersökning, om det är nödvändigt för att utreda förutsättning- arna för skötseln av en uppgift. Innan uppmaningen ges ska arbets- tagaren ges tillfälle att bli hörd. Arbetsgivaren svarar för kostnaderna för dessa undersökningar.

§ 7 Hänvisningsbestämmelse

De bestämmelser i arbetsavtalslagen (ArbAvtL), arbetstidslagen (ArbTidsL), semesterlagen (SemesterL), lagen om samarbete inom företag, lagen om studie- ledighet och förordningen om studieledighet eller de bestämmelser i någon annan lag eller förordning som det hänvisas till i detta kollektivavtal har inte tagits med som en del av detta avtal.

§ 8 Kollektivavtalets giltighetstid

Detta kollektivavtal är i kraft med de begränsningar som anges i § 1 i under- teckningsprotokollet.

§ 9 Arbetsfred

Ansvaret hos kollektivavtalets parter och övriga som är bundna av avtalet regleras genom lagen om kollektivavtal (7.6.1946/436).

Kapitel 2 Löner

Kapitel 2

Löner

§ 10 Lönens beståndsdelar

Lönen för en arbetstagare bestäms enligt detta kollektivavtal på följande sätt:

mom. 1 Ordinarie lön

Med en arbetstagares ordinarie lön avses grundlönen jämte even- tuellt erfarenhetstillägg eller annan av arbetsgivaren betald lön av grundlönekaraktär eller motsvarande lönetillägg av grundlöne- karaktär:

1) arbetstagarens grundlön (§ 13–14 och bilaga 1)

2) erfarenhetstillägg (§ 18)

3) eventuellt årstillägg (§ 19)

4) eventuellt fjärrortstillägg (§ 21)

5) eventuell förtroendemannaersättning (§ 115)

6) eventuell ersättning till arbetarskyddsfullmäktig (§ 115)

7) eventuella övriga tillägg av grundlönekaraktär

mom. 2 Eventuella lönedelar som inte hör till den ordinarie lönen

8) tidsbegränsat lönetillägg (§ 20)

9) resultatbonus och tillägg av liknande karaktär (§ 22)

Tillämpningsanvisning

Tillägg till dagslönen under semester och sjukledighet och arbetstids- ersättningar inte hör till den ordinarie lönen.

§ 11 Lönegrupper, sysselsättningsarbete och minimilön

Anvisningar om hur arbetstagare placeras in i lönegrupper och bestämmelser om lönegrupper inklusive minimigrundlöner samt om minimilön och sysselsättnings- arbete anges i bilaga 1 i detta kollektivavtal.

§ 12 Dagslön och timlön

mom. 1 Dagslön för en ofullständig kalendermånad

När lön betalas för en del av en månad, beräknas för varje kalender- dag som ingår i den ofullständiga månaden en dagslön som man

får genom att dividera den ordinarie månadslönen med antalet kalenderdagar i månaden. Lönen för den ofullständiga månaden får

man genom att multiplicera dagslönen med antalet kalenderdagar som ingår i den ifrågavarande delen av månaden.

Exempel 1

Arbetstagarens fasta anställning börjar 17.1. Lönen för januari får man genom att dividera den ordinarie lönen med 31 och sedan multiplicera kvoten med 15.

mom. 2 Timlön

1) Anställning som varar högst 12 kalenderdagar

Om anställningen varar högst 12 kalenderdagar beräknas den lön som betalas för tiden i arbete som timlön med hjälp av divisorerna i

§ 41 mom. 1 i detta kollektivavtal.

2) Arbetstagare som inkallas vid behov

Till en arbetstagare som har en tillsvidareanställning eller en tillfällig anställning som varar längre än 12 dagar men vars arbetstid avtalas separat för varje arbetspass, kan grundlönen betalas som timlön räk- nad enligt punkt 1 ovan.

Tillämpningsanvisning

Grundlönen för en arbetstagare som inkallas vid behov fastställs som deltidslön om det är möjligt att uppskatta medeltalet för arbets- tiden per vecka. Om detta inte är möjligt, betalas grundlönen som timlön enligt detta moment.

Se också § 41.

A Arbetstagares grundlön

§ 13 Grundlön

mom. 1 Inplacering i lönegrupp

En arbetstagare placeras in i rätt lönegrupp på det sätt som närmare framgår av § 1 i lönegruppsbilagan (bilaga 1). För varje lönegrupp anges endast en minimigrundlön, som utgör minimibeloppet för vad som ska betalas åt arbetstagaren.

Tillämpningsanvisning

Grundlönen för en arbetstagare som står utanför lönesättningen be- stäms enligt mom. 3 i denna paragraf.

Kapitel 2 Löner

Bakgrund till lönesystemet Arbetsvärdering som lönegrund

Till en arbetstagare ska betalas minst den lägsta grundlön som an- getts för lönegruppen, om inte något annat har avtalats i kollektiv- avtalet. En adekvat lönedifferentiering inom lönegruppen innebär att varje arbetstagares grundlönenivå motsvarar uppgifternas svårig- hetsgrad samt arbetstagarens yrkesskicklighet och arbetsprestation som bedömts med hjälp av ändamålsenliga kriterier. Lönegruppens lägsta grundlön kan betalas till en arbetstagare vars uppgifter, yrkesskicklighet och prestationsnivå motsvarar den grundläggande nivå som gäller för lönegruppen.

Inom varje lönegrupp iakttas en ändamålsenlig lönedifferentiering. Arbetstagarnas individuella grundlöner bestäms enligt hur krävande uppgifter de utför, vilken yrkesskicklighet de har och vilket resultat de når i arbetet. För att arbetstagarna ska få rätt grundlön måste dessa faktorer värderas i deras arbete.

Centralt i lönesystemet är att arbetstagaren själv kan påverka lönen genom sitt kunnande och sin arbetsprestation. Det är viktigt att arbetstagaren på förhand känner till grunderna för hur arbetet värde- ras. De faktorer som bedöms ska vara centrala i arbetet och på ett avgörande sätt inverka på hur organisationens mål uppfylls, efter- som värderingen styr de anställda i rätt riktning, så att deras arbete stöder målen.

Som kriterier för bestämningen av grundlönen inom en lönegrupp bör man använda de faktorer och egenskaper som är viktigast och mest relevanta i arbetet. Kriterierna måste därför övervägas särskilt för varje yrkesgrupp. Vissa uppgifter förutsätter egna speciella kriteri- er. Till exempel i utvecklingsarbete betonas innovationsförmåga och genomdrivande av projekt. Noggrannhet och omsorgsfullhet är fakto- rer som kan vara viktiga i många arbeten såsom bokföring och pa tientvård, fastän de tar sig olika uttryck.

Utöver de nämnda faktorerna kan utgångsnivån på grundlönen på- verkas bland annat av den allmänna lönenivån på orten och inom branschen och av arbetsgivarens lönepolicy. Till exempel på orter där det råder brist på arbetstagare inom en viss yrkeskategori kan minimilönenivån överstiga minimilönen i en lönegrupp. Den utgångs- nivå som arbetsgivaren tillämpar kan då vara högre än minimigrund- lönen också helt oberoende av arbetstagarens individuella prestan- da vilket ska beaktas när arbetstagarens individuella grundlön ställs i relation till den rådande lönenivån.

Även om alla eller de flesta arbetstagarna utgående från värderingen skulle befinna sig på samma nivå innebär det inte att de alla ska

betalas bara minimigrundlön. Om till exempel alla arbetstagare enligt värderingsfaktorerna når en utmärkt nivå borde allas löner också ligga klart över minimigrundlönen. Detta stöder också arbets- tagarens mål att anställa och behålla så kvalificerad arbetskraft som möjligt. Nivådifferentieringen betyder ändå inte att det absolut måste uppstå löneskillnader, om inte arbetsvärderingen utvisar och förutsätter det.

Faktorerna bedöms enligt kollektivavtalet genom en helhetsbedöm- ning. Med helhetsbedömning avses att faktorerna inte kopplas till vissa lönedelar. Den övergripande bedömningen på basis av uppgif- ter, yrkesskicklighet och prestation bestämmer arbetstagarens place- ring inom lönegruppen. I helhetsbedömningen bör det ändå framgå hur olika faktorer bedömts.

Bedömningen ska motiveras för arbetstagaren. Arbetstagaren har rätt att få veta grunderna för och innehållet i sin egen arbetsvärde- ring och hur bedömningen påverkar lönen.

Ju större roll de anställda eller deras representanter har i utformning- en och utvecklingen av systemet och ju bättre personalen informeras om principerna och förfaringssätten desto bättre fungerar införandet av det nya lönesystemet. Systemet blir då mer transparent, och det blir lättare för personalen att godkänna det.

mom. 2 Bestämning av arbetstagarens grundlön

Inom varje lönegrupp iakttas en ändamålsenlig lönedifferentiering. Nivån på arbetstagarens grundlön påverkas av uppgifternas svårig- hetsgrad och arbetstagarens yrkesskicklighet och arbetsprestation. Ju högre nivån på uppgifternas svårighetsgrad, yrkesskickligheten och arbetsprestationen är desto högre är arbetstagarens individuella grundlön. Värderingen av faktorerna görs i form av en helhetsbe- dömning.

Tillämpningsanvisning

Lönegruppens minimigrundlön betalas för grundläggande uppgifter inom yrket, grundläggande yrkesskicklighet och en grundläggande prestationsnivå. Faktorer som överstiger den grundläggande nivån höjer arbetstagarens grundlön. Tillfälliga eller kortvariga förändringar beaktas inte i värderingarna och därmed inte heller i den individuella grundlönen. De faktorer som beaktas i värderingen ska vara relativt bestående. Vid tillfälligt ändrade uppgifter eller förändrade om- ständigheter betalas vid behov tidsbegränsat lönetillägg enligt § 20 i detta kollektivavtal eller lön enligt § 16 när arbetstagaren omplaceras i annat arbete för högst 8 veckor.

Kapitel 2 Löner

Utöver de nämnda faktorerna påverkas nivån på arbetstagarens grundlön bland annat av den allmänna lönenivån på orten och inom branschen eller behovet av att trygga tillgången på arbetskraft.

På alla organisationsnivåer och i alla lönegrupper finns arbetstagare vars arbetsuppgifter i fråga om svårighetsgrad skiljer sig från andra arbetstagares i samma lönegrupp och som i sitt arbete visar större yrkesskicklighet och bättre arbetsprestationer. Värderingen kan där- med inte begränsas endast till vissa personal- eller lönegrupper. Om det vid värderingen inte framkommer några skillnader mellan arbets- tagarna betyder detta inte att lönen måste bestämmas som minimig rundlön. Det är möjligt att alla arbetstagare i enheten har uppgifter, yrkesskicklighet och arbetsprestationer som överstiger den grund- läggande nivån.

Innehållet i värderingen

Vilka faktorer som ska värderas väljs enligt vad som är viktigt i det arbete som bedöms. Värderingen görs inom lönegruppen. Utöver jämförelsen inom lönegruppen bör man se till att chefernas och arbetstagarnas löner står i rätt proportion till varandra. En person i chefsställning ska ha betydligt högre grundlön än de underordnade, om det inte finns en särskild grundad anledning att avvika från detta.

Värderingssystemet ska vara objektivt, klart och rättvist. Arbetstagar- na ska på förhand få information om kriterierna, eventuell poängsätt- ning och/eller viktning.

1) Arbetstagarens arbetsuppgifter bedöms i förhållande till andra ar- betstagares arbetsuppgifter inom samma lönegrupp. Om det inte finns andra arbetstagare i samma lönegrupp görs värderingen i förhållande till de arbetsuppgifter som generellt hör till yrket. Arbetsuppgifterna kan värderas bland annat utgående från hur omfattande eller varierande uppgifterna är och om extra uppgifter eller särskilt ansvar, beslutsfattande eller chefsuppgifter ingår i ar- betet. Också extra stor fysisk eller psykisk belastning, särskilt stor arbetsbörda eller varaktigt obekväma arbetsförhållanden kan be- aktas i bedömningen.

Vid värdering av chefsuppgifter inverkar enhetens storlek, ansvaret och verksamhetsområdets omfattning.

2) Arbetstagarens yrkesskicklighet värderas i förhållande till den grundläggande nivå som förutsätts i yrket. I fråga om yrkesskick- lighet bedöms både yrkeskunskap och individuella färdigheter.

När det gäller yrkeskunskap kan faktorer som bedöms utöver den grundläggande nivån vara till exempel särskilt god förmåga att

hantera valsituationer som gäller arbetsmetoder eller -sätt, mångkunnighet eller särskilt kunnande på något delområde inom yrket. Lämpligare utbildning och tilläggs- eller vidareutbild- ning eller fortbildning som ökar yrkesskickligheten kan beaktas

om utbildningen ger kunskaper som arbetstagaren har nytta av i sitt arbete.

Utöver den arbetserfarenhet som beaktats i erfarenhetstillägget kan sådan arbetserfarenhet som i betydande grad ökar arbets- tagarens yrkesskicklighet beaktas när arbetstagarens yrkes- kunskap bedöms.

Färdigheter som tas upp i bedömningen är, beroende på yrke och arbetsuppgifter, till exempel noggrannhet, pålitlighet, flexibilitet, samarbetsförmåga, social kompetens, förmåga till skriftlig och muntlig kommunikation, chefskompetens, initiativrikedom, kapaci- tet att utveckla och utvecklas, organisationsförmåga, förmåga till självständigt arbete och problemlösning, kreativitet och villighet att lära sig och tillämpa nytt kunnande och nya färdigheter.

3) Arbetstagarens arbetsprestation bedöms i förhållande till den grundläggande prestationsnivå som krävs i uppgiften och i för- hållande till de prestationsmål som utgående från medlemsorga- nisationens mål och uppgifter ställts upp för arbetstagaren. Syftet med värderingen av arbetsprestationerna är att bedöma hur ar- betstagaren tillämpar sina yrkeskunskaper och färdigheter för att nå resultat i arbetet. Beroende på arbetsuppgifter och särdrag i yrket bedöms prestationsnivån i form av effektivitet och uppnåen- de av kvalitativa, kvantitativa eller andra mål som ställts för arbetet.

Hur ett värderingssystem görs upp

På varje arbetsplats ska ett system för arbetsvärdering utarbetas, på basis av vilket arbetstagarens individuella grundlön bestäms. Kriteri- erna enligt vilka värderingen inom lönegruppen görs varierar mellan lönegrupperna. Om arbetsuppgifter som skiljer sig mycket från var- andra hör till samma lönegrupp kan kriterierna variera även inom lönegruppen.

De kriterier arbetet förutsätter förändras med tiden och med uppgif- terna. Värderingssystemet bör hållas uppdaterat. Representanterna för arbetsgivaren och arbetstagarna bör årligen innan utvecklings- samtalen eller motsvarande utvärderingar inleds även diskutera be- hovet av att utveckla värderingssystemet. När värderingssystemet förnyas används samma förfarande som när det skapas.

Kapitel 2 Löner

Förfarande Förhandlingsskyldighet

Innan värderingssystemet börjar tillämpas ska arbetsgivaren för- handla med personalens representant om grunderna för värdering- en, såsom mål, förfaringssätt, bedömningskriterier och deras inver- kan på lönen. Vid förhandlingarna ska samförstånd eftersträvas.

Arbetsgivaren ska ge personalrepresentanten den information som behövs vid förhandlingarna. Förhandlingarna protokollförs på det sätt som parterna kommer överens om. Samma förfarande tillämpas när systemet ändras.

Personalrepresentanter

Förtroendemannen representerar personalen i de medlemsorganisa- tioner som valt förtroendeman. I de medlemsorganisationer som inte har någon förtroendeman förs förhandlingarna om grunderna för vär- deringen med en representant som personalen utsett och i övriga, främst små medlemsorganisationer, direkt med personalen.

Hur värderingen utförs

Arbetsvärderingarna utförs minst en gång per år, i allmänhet i sam- band med utvecklingssamtal eller liknande. Lönen för en ny arbets- tagare bestäms enligt det arbetsavtal som ingås. Om en arbetstaga- re genom ett nytt arbetsavtal permanent övergår till en annan löne- grupp avtalas grundlönenivån i arbetsavtalet i tillämpliga delar med iakttagande av vad som anges om arbetsvärdering.

Arbetstagarnas rätt att få information

En arbetstagare har rätt att få en kopia av sin skriftliga arbets- värdering.

Personalrepresentanternas rätt att få information Arbetsgivaren ska årligen ge en redogörelse till förtroendemannen/ personalrepresentanten som utsetts av personalen/personalen om värderingsgrunderna och fördelningen av kostnaderna för de löne- beslut som baserar sig på arbetsvärderingarna.

Av utredningen ska framgå hur stor lönesumma som fördelas, hur många anställda som får del av höjningen och hur stor löneökningen är i snitt. För grupper med minst 5 arbetstagare ges uppgifterna per lönegrupp. Lönegrupper med färre än 5 personer slås ihop och upp- gifterna ges så att löneuppgifterna för en enskild anställd inte kan identifieras.

Tystnadsplikt

En arbetstagares arbetsvärdering kan ges till den förtroendeman eller personalrepresentant som representerar arbetstagaren om arbets- tagaren i varje enskild situation gett sitt uttryckliga samtycke till detta.

Arbetsgivaren och förtroendemannen/personalrepresentanten har tystnadsplikt när det gäller de uppgifter om arbetstagarna som fram- kommer i samband med arbetsvärderingen (Dataskyddslagen 1050/2018, 35 §).

mom. 3 Jämförbar lönegrupp och anställda utanför lönegrupperna

Om en arbetstagarens yrkesbeteckning eller lönegrupp inte ingår i lönesättningen eller om uppgiften klart avviker från de uppgifter som normalt hör till yrkesbeteckningen, bestäms grundlönen enligt den lönegrupp som arbetstagaren på basis av sina uppgifter och sin ut- bildning kan jämföras med. Om det inte finns någon jämförbar be- teckning, står arbetstagaren utanför lönesättningen och grundlönen avtalas genom arbetsavtal.

Tillämpningsanvisning

När en jämförbar lönegrupp tillämpas iakttas värderingsförfarandet enligt mom. 2 ovan vid bestämningen av arbetstagarens grundlön. Också när det gäller arbetstagare utanför lönegrupperna följs en ändamålsenlig lönedifferentiering och i tillämpliga delar ovan nämnda värderingsförfarande.

mom. 4 Helhetslön

För en arbetstagare vars lön inte fastställts i lönegruppsbilagan och för vilken det inte heller finns någon jämförbar lönegrupp enligt mom. 3 ovan kan man komma överens om en helhetslön som också inklu- derar erfarenhetstillägg enligt § 18 i detta kollektivavtal.

Tillämpningsanvisning

Den tid som berättigar till erfarenhetstillägg bör ändå fastställas för att rätten till semester ska kunna konstateras. I arbetstagarens arbetsavtal är det skäl att nämna vilka lönedelar som ingår i helhets- lönen.

De allmänna förhöjningarna enligt kollektivavtalet räknas på helhets- lönen om erfarenhetstilläggens andel av lönen inte specificerats i arbetsavtalet.

mom. 5 Arbetstagares grundlön vid kombinerade uppgifter

Om en arbetstagare enligt sitt arbetsavtal sköter uppgifter som hör till olika lönegrupper, bestäms grundlönen enligt lönegruppen för det arbete som arbetstagaren huvudsakligen utför.

Tillämpningsanvisning

Om den huvudsakliga uppgiften för en arbetstagare som utför kombi- nerade uppgifter hör till en lägre eller högre avlönad lönegrupp beak- tas de uppgifter som utförs i den andra lönegruppen vid arbetsvärde- ringen enligt § 13 mom. 2.

Kapitel 2 Löner

§ 14 Avsaknad av kompetens

Om en arbetstagare inte har den utbildning eller övriga kompetens som krävs i lönegruppen är grundlönen högst 15 procent lägre än vad lönebestämmelsen förutsätter. Av särskilda skäl kan man låta bli att sänka lönen.

Tillämpningsanvisning

Sänkningen kan användas endast i de lönegrupper där det i lönebestämmelserna förutsätts en viss utbildning eller utbildningsnivå. Om arbetstagaren uppnår den kompetens som förutsätts i den lönesättningspunkt som tillämpas på arbetstaga- rens uppgifter, höjs grundlönen till den nivå lönebestämmelsen förutsätter från och med ingången av den månad som följer efter att arbetstagaren visat upp ett intyg över kompetensen.

§ 15 Lön för deltidsanställd

Om en arbetstagares ordinarie arbetstid är kortare än full arbetstid enligt kollektivavtalet är arbetstagarens ordinarie lön lägre i samma proportion som deltidsarbetstiden är kortare än den fulla ordinarie arbetstiden enligt kollektiv- avtalet (deltidsprocent).

Tillämpningsanvisning

Om heltidsarbete ändras till deltid eller tvärtom, ändras den ordinarie lönen, med undantag av förtroendemannaersättningen och ersättningen för arbetarskydds- fullmäktige, i samma proportion, såvida man inte har kommit överens om något annat i arbetsavtalet.

Exempel 2

En arbetstagare har en ordinarie arbetstid på 20 timmar per vecka, medan full ordinarie arbetstid är 38 timmar 45 minuter per vecka. Arbetstagarens lön är enligt deltidsprocenten 51,61 procent av den ordinarie lönen för full arbetstid.

§ 16 Omplacering

mom. 1 Omplacering i högre avlönade uppgifter

Om arbetsgivaren med stöd av § 6 mom. 1 i detta kollektivavtal tillfäl- ligt omplacerar en arbetstagare för minst 6 arbetsdagar och högst 8 veckor i sänder i ett arbete som hör till en annan lönegrupp och är högre avlönat, betalas grundlön enligt den lönegruppen från ompla- ceringens början, vid behov nedsatt i enlighet med § 14. Arbetstagaren bör dock få minst den grundlön som motsvarar det tidigare arbetet.

Tillämpningsanvisning

Bestämmelsen gäller tillfällig omplacering som gjorts på arbetsgiva- rens initiativ och som varar högst 8 veckor. Vid omplacering som

varar mindre än 6 arbetsdagar betalas lön i enlighet med det tidigare arbetet.

Väsentliga ändringar av arbetsuppgifterna för mer än 8 veckor av- talas med arbetstagaren genom arbetsavtal.

När arbetsgivaren och arbetstagaren avtalar om en väsentlig ändring av villkoren i arbetsavtalet för viss tid eller varaktigt ska man i arbets- avtalet också komma överens om lönen för uppgiften. När arbetstaga- rens grundlön i den nya uppgiften bestäms iakttas i tillämpliga delar bestämmelserna i § 13 mom. 2 ovan om bestämning av den indivi- duella grundlönen.

mom. 2 Omplacering i lägre avlönade uppgifter

Om en arbetstagare omplaceras tillfälligt, för högst 8 veckor, i ett lägre avlönat arbete, betalas för denna tid den grundlön som mot- svarar arbetstagarens tidigare arbete.

§ 17 Hur nedsatt arbetsförmåga inverkar på lönen

mom. 1 Olycksfall i arbete eller yrkessjukdom

Om en arbetstagare i sitt arbete hos en arbetsgivare som är bunden av detta kollektivavtal råkar ut för ett olycksfall i arbetet eller ådrar sig en yrkessjukdom som leder till oförmåga att sköta det tidigare arbetet, och arbetstagaren därför på basis av läkarutlåtande ompla- ceras i ett väsentligt lägre avlönat arbete som motsvarar arbetstaga- rens arbetsförmåga, betalas för detta arbete en lön som motsvarar arbetstagarens tidigare inkomst minskad med ett belopp som mot- svarar den fyllnadsränta för livränta som bekostas av arbetsgivaren eller med ett belopp som motsvarar olycksfallspension.

mom. 2 Nedsatt arbetsförmåga

Om en annan arbetstagare än en sådan som avses i mom. 1 får väsentligt nedsatt arbetsförmåga sänks grundlönen i motsvarande grad, såvida man inte kommit överens om en annan lönegrund med arbetstagaren genom arbetsavtal.

Kapitel 2 Löner

B Erfarenhetstillägg och övriga lönetillägg

§ 18 Erfarenhetstillägg

mom. 1 Intjäning av erfarenhetstillägg

Till en arbetstagare betalas erfarenhetstillägg efter 5 och 10 års an- ställning som berättigar till erfarenhetstillägg. Vardera erfarenhets- tillägget utgör 5 procent av arbetstagarens grundlön.

Exempel 3

Lön med erfarenhetstillägg räknas ut så att den individuella grund- lönen multipliceras med 1,05 för det första erfarenhetstillägget och med 1,10 för det andra erfarenhetstillägget.

mom. 2 Betalning av erfarenhetstillägg

Erfarenhetstillägg betalas från början av den kalendermånad som följer på att anställningstiden som berättigar till erfarenhetstillägg uppfyllts.

mom. 3 Ansökan om erfarenhetstillägg och utredning över anställning hos en annan arbetsgivare

Man behöver inte ansöka om erfarenhetstillägg. En tillförlitlig skriftlig utredning över anställning hos andra arbetsgivare ska ändå visas upp. Om arbetsgivaren när arbetsavtalet ingås ber arbetstagaren lämna ett intyg över anställning hos andra arbetsgivare inom över- enskommen rimlig tid och arbetstagaren inte följer uppmaningen betalas erfarenhetstillägg först sedan utredningen visats upp. Om ingen tidsfrist angetts och utredningen över anställning hos någon annan arbetsgivare visas upp i efterhand betalas på anställningen baserat erfarenhetstillägg retroaktivt för högst två år från det att ut- redningen visades upp.

Tillämpningsanvisning

Med tillförlitlig utredning avses i allmänhet arbetsintyg eller någon an- nan skriftlig utredning över anställningens längd som en annan arbets- givare gett.

mom. 4 Anställningstid som berättigar till erfarenhetstillägg

Anställningstid som berättigar till erfarenhetstillägg är all sådan an- ställning hos den egna arbetsgivaren eller någon annan arbetsgivare som medför väsentlig nytta för den nuvarande uppgiften. Anställning inom samma yrkesområde ska alltid anses medföra väsentlig nytta.

Tillämpningsanvisning

Det ska vara fråga om en anställning som grundar sig på arbets- avtal. Till exempel är enbart ägande eller delägande i ett bolag inte tillräckligt och inte heller verksamhet som privat näringsidkare.

Vad som är väsentlig nytta är en bedömningsfråga. Arbetsgivaren avgör från fall till fall när tidigare anställning medför väsentlig nytta i den nuvarande uppgiften. I likartade fall bör arbetsgivaren efter- sträva en så enhetlig praxis som möjligt.

Som tid som berättigar till erfarenhetstillägg räknas också en anställ- ning som varat en enda dag. Kalenderdagar som berättigar till erfa- renhetstillägg eller minskar detta omvandlas vid behov till månader genom att talet 30 används som divisor och till år genom att talet 365 används som divisor.

Om en arbetstagare under en tid har haft parallella anställningar som var för sig berättigar till erfarenhetstillägg, beaktas endast en anställ- ning när anställningstiden räknas ut.

Deltidsarbete ger erfarenhetstillägg på samma sätt som heltidsarbete.

mom. 5 Erfarenhetstillägg, avdrag från anställningstid

Vid uträkning av anställningstid som berättigar till erfarenhetstillägg avdras de kalenderdagar då tiden i arbete varit avbruten eller under vilka arbetet ännu inte börjat efter att personen i fråga anställts.

Tillämpningsanvisning

Tiden i arbete kan avbrytas exempelvis på grund av sjukledighet, annan tjänstledighet eller studieledighet. I fråga om tider som inte avdras från anställningstiden, se § 18 mom. 6 nedan.

Avdragen räknas i kalenderdagar, varvid 30 dagar utgör en månad. Den tid som avdras skjuter i motsvarande mån upp datumet för när den tid som berättigar till erfarenhetstillägg blir uppfylld. Om den tid som avdras exempelvis är två dagar, uppfylls den till tillägg berätti- gande tiden två dagar senare än vad som annars vore fallet. Avdra- get görs genom att man räknar ihop de dagar som ska avdras för olika anställningsförhållanden.

Exempel 4

▪ När anställningen inleddes 1.8.2017 var arbetstagarens anställ- ningstid som berättigar till erfarenhetstillägg 8 år 11 månader och 10 dagar. Vid anställningens början betalades det första erfaren- hetstillägget till arbetstagaren på basis av 5 års anställning som berättigar till erfarenhetstillägg.

▪ 10 års anställningstid som berättigar till det andra erfarenhets tilläg- get skulle ha uppfyllts 20.8.2018. Arbetstagaren hade ändå under

30 | B Erfarenhetstillägg och övriga lönetillägg

Kapitel 2 Löner

samma kalenderår först oavlönad tjänstledighet 1.6– 30.6.2018 to- talt 30 kalenderdagar och sjukledighet 25.11– 1.3.2018 totalt 36 ka- lenderdagar.

▪ Tiden som berättigar till erfarenhetstillägg förkortades inte av den högst 30 kalenderdagar långa tjänstledigheten utan lön enligt § 18 mom. 6 punkt 5 eller den 30 kalenderdagar långa sjukledigheten enligt § 18 mom. 6 punkt 4. Däremot minskade de 6 sjukledighets- dagar som överskrider maximiantalet (30) tiden som berättigar till erfarenhetstillägg, eftersom den maximala tjänstledigheten på 30 kalenderdagar under kalenderåret enligt punkt 5 uppfylldes redan i samband med den oavlönade tjänstledigheten. Den anställningstid på 10 år som berättigar till det andra erfarenhetstillägget uppfylldes 6 dagar senare, dvs. 26.8.2018 och tillägget betalades ut från bör- jan av därpå följande kalendermånad, dvs. från och med 1.9.2018

mom. 6 Erfarenhetstillägg, tid som inte avdras

Från anställningstiden avdras dock inte

1) semester

2) avlönad moderskapsledighet

3) moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- och föräldra- ledighet, om arbetstagaren under ledigheten har fått moder- skaps-, faderskaps- eller föräldrapenning

4) totalt högst 30 kalenderdagars sjukledighet under kalenderåret

5) högst 30 kalenderdagar annan tjänstledighet eller tillåten frånvaro under kalenderåret.

Som annan tjänstledighet eller tillåten frånvaro enligt denna punkt betraktas också frånvaro som överskrider den tid som avses i punkt 4 (sjukledighet).

§ 19 Årstillägg

Årstillägg betalas fortsättningsvis till dem som 31.12.1999 har varit berättigade till det enligt § 19 mom. 6 i kollektivavtalet för Serviceinrättningarnas arbetsgivar- förening 2000, till samma belopp som det var 31.12.1999.

Tillämpningsanvisning

Nya årstillägg har inte längre beviljats efter 31.12.1999. Tillägget betalas till arbets- tagaren så länge som anställningsförhållandet hos den arbetsgivare som beviljat tillägget fortgår utan avbrott.

§ 20 Tidbegränsat lönetillägg

Till en arbetstagare kan betalas ett separat tidsbegränsat lönetillägg som grundar sig på en tillfällig ändring i arbetsuppgifterna eller arbetsförhållandena.

Tillämpningsanvisning

Tidsbegränsat lönetillägg kan betalas för en tillfällig ändring av arbetsuppgifterna som inte beaktas i grundlönen. Tillägget kan också användas till exempel när arbetstagarens uppgifter blir mer krävande, tillfälligt eller för viss tid, i syfte att upp- muntra arbetstagaren att skaffa sig nya färdigheter eller när ny verksamhet inleds eller den pågående verksamheten utvecklas (exempelvis projekt). Bestående änd- ringar i en persons uppgifter, yrkesskicklighet och arbetsprestation beaktas vid be- dömningen av grundlönenivån.

§ 21 Fjärrortstillägg

Till en arbetstagare som 30.4.1995 betalats fjärrortstillägg enligt det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet eller kallortstillägg enligt funktio- närskollektivavtalet, betalas fortsättningsvis ett tillägg i euro som motsvarar det tidigare beloppet i mark så länge som arbetstagarens anställning hos arbetsgiva- ren i fråga fortsätter utan avbrott. Arbetsgivaren kan enligt eget övervägande betala motsvarande tillägg i euro till arbetstagaren.

C Resultatbonus

§ 22 Resultatbonus

mom. 1 Rätt till resultatbonus

Till en arbetstagare eller grupp av arbetstagare kan betalas resultat- bonus på det sätt som arbetsgivaren beslutar, om uppställda resultatmål nås.

mom. 2 Resultatmål

Resultatmålen ställs gemensamt upp av arbetsgivaren och arbets- tagaren, en grupp av arbetstagare eller den förtroendeman som representerar arbetstagarna.

Resultatmålen följs upp under en bonusperiod och när bonusperio- den har löpt ut noteras huruvida målen har uppnåtts.

mom. 3 Resultatbonusens storlek

Resultatbonusen är beroende av att resultat uppnås. Bonusen utgör en av arbetsgivaren fastställd andel av en ökning i produktiviteten, en förbättring i lönsamheten eller en uppnådd besparing.

32 | C Resultatbonus

Kapitel 2 Löner

mom. 4 Betalning av resultatbonus

Resultatbonusen är inte sådan ordinarie lön som avses i § 10 och den betalas fristående från den ordinarie månadslönen.

mom. 5 Tillägg med karaktär av resultatbonus

Arbetsgivaren kan enligt egen bedömning betala tillägg med karaktär av resultatbonus också på andra grunder än de som anges i mom.

1 – 3.

D Särskilda bestämmelser

§ 23 Slopad

§ 24 Lönebetalning

mom. 1 Lönebetalning vid anställningens början

En arbetstagare som anställts i en medlemsorganisation har rätt att få lön från och med den dag då arbetstagaren börjat sköta sina upp- gifter.

Tillämpningsanvisning

Se Kollektivavtal för AVAINTA § 5 mom. 4.

mom. 2 Lönebetalning vid frånvaro utan orsak

Om en arbetstagare utan giltig orsak har uteblivit från arbetet, beta- las ingen lön för denna tid.

mom. 3 Sänkt lön, tillfällig frånvaro

Från månadslönen avdras timlönen enligt § 41 mom. 1 för varje från- varotimme, om en arbetsdag på begäran av arbetstagaren eller av någon annan orsak som beror på arbetstagaren själv tillfälligt blir ofullständig och underskottet inte har arbetats in under någon annan tid. För en motsvarande frånvaro som varar en hel dag eller längre avdras dagslön enligt § 12 mom. 1 för varje kalenderdag som från- varon varar.

mom. 4 Lönebetalning när anställningen upphör

När en anställning upphör betalas lönen, om inte något annat följer av detta kollektivavtal,

1) ända till den dag då anställningen upphör, denna dag medräknad.

D Särskilda bestämmelser | 33

2) till arbetstagarens dödsdag, denna dag medräknad, varvid månadslön som eventuellt har betalats i förskott för den åter- stående delen av månaden inte återkrävs.

§ 25 Tidpunkt för lönebetalning

mom. 1 Lönebetalningsdag

Till en arbetstagare betalas lön för varje kalendermånad senast den sista dagen i månaden, om inte något annat bestäms i detta kollektivavtal eller följer av lönebetalningsgrunderna.

Om lönebetalningen förutsätter att en utredning över vidtagna åtgär- der visas i form av en räkning eller att det görs en uppföljning av att arbetstiden fullgjorts, betalas lönen senast under den kalender- månad som följer efter att räkningen lämnades in.

Tillämpningsanvisning

När en anställning upphör ska lönen enligt arbetsavtalslagen betalas den dag då anställningen upphör, om inte något annat har avtalats med arbetstagaren. Till följd av fördröjd lönebetalning kan arbetsgiva- ren bli skyldig att betala lön för väntedagarna enligt 2 kap. 14 § i arbets- avtalslagen. I fråga om lön som förfaller till betalning på en helgdag och vissa andra dagar tillämpas 2 kap. 15 § i arbetsavtalslagen.

mom. 2 Lönebetalning via bank

I enlighet med 2 kap. 16 § i arbetsavtalslagen betalas lönen på det bankkonto i ett penninginstitut i Finland som arbetstagaren uppgett.

mom. 3 Lönespecifikation

I samband med lönebetalningen ska löntagaren ges en lönespecifi- kation och vid behov en utredning över lönens storlek och innehåll- ningar på lönen för olika ändamål.

§ 26 Kvittningsrätt, arbetsgivarens fordran

Bestämmelser om arbetsgivarens rätt att kvitta arbetstagarens lönefordran med motfordran finns i 2 kap. 17 § i arbetsavtalslagen.

Tillämpningsanvisning

Kvittningsrätten begränsas av bestämmelserna om skyddat belopp vid utmätning av lön i 4 kap. 48 § i utsökningsbalken (705/2007).

Justitieministeriet publicerar på rättsväsendets webbplats xxx.xxxxxx.xx anvisningar om gäldenärens skyddade belopp vid utmätning av lön, pension och andra perio- diska inkomster. De skyddade beloppen justeras årligen genom justitieministeriets förordning enligt bestämmelserna i lagen om folkpensionsindex (456/2001).

34 | D Särskilda bestämmelser

Kapitel 3 Arbetstid

Kapitel 3

Arbetstid

A Gemensamma bestämmelser som tillämpas på alla arbetstidsformer

§ 27 Tillämpning av arbetstidslagen

mom. 1 Anställda som omfattas av arbetstidslagen

På arbetstagare som omfattas av arbetstidslagen (872/2019) tilläm- pas utöver bestämmelserna i detta kapitel följande bestämmelser i arbetstidslagen, om inte något annat avtalats i detta kollektivavtal eller i bilaga 3:

– 6 § (skiftarbete)

– 8 § (nattarbete)

– 9 § (arbetstiden för motorfordonsförare)

– 10 § (på kollektivavtal grundad ordinarie arbetstid)

– 12 § (flextid)

– 13 § (utökad flextid)

– 14 § (arbetstidsbank, alt. § 42 mom. 2 i kollektivavtalet för AVAINTA)

– 15 § (förkortad arbetstid)

– 17 § (arbetstagarens samtycke)

– 18 § (maximiantalet arbetstimmar)

– 19 § (nödarbete)

– 22 § (arbetsavtals upphörande under en utjämningsperiod)

– 24 § 3 mom. (paus för motorfordonsförare)

– 25 § (dygnsvila)

– 26 § (motorfordonsförares dygnsvila)

– 29 § (utjämningsschema för arbetstiden)

– 31 § (körjournal)

– 32 § (arbetstidsbokföring)

– 39 § (dispens)

– särskilda bestämmelser i 8 kap. (bestämmelsernas tvingande natur m.m.)

– särskilda bestämmelser i 9 kap. (tid för väckande av talan, straffbestämmelser m.m.)

mom. 2 Unga arbetstagare

På arbetstagare under 18 år tillämpas lagen om unga arbetstagare (998/1993).

A Gemensamma bestämmelser som tillämpas på alla arbetstidsformert | 35

A1 Arbetstid och förläggning av arbetstiden

§ 28 Arbetstid

mom. 1 Tid som räknas in i arbetstiden, definition

I arbetstiden inräknas den tid som används till arbete samt den tid under vilken arbetstagaren är skyldig att stå till arbetsgivarens för- fogande på arbetsplatsen.

mom. 2 Inräknande av vilotid i arbetstiden

Dagliga vilotider räknas inte som arbetstid, om arbetstagaren under dessa tider fritt kan avlägsna sig från arbetsplatsen.

mom. 3 Restid som räknas in i arbetstiden

Restid räknas in i arbetstiden om

1) resan är att betrakta som en arbetsprestation eller

2) det är fråga om en resa från ett arbetsställe till ett annat under arbetsdagen eller

3) det är fråga om färd eller transport från en avfärdsplats som chefen har bestämt till den plats där arbetsuppgiften ska utföras och därifrån tillbaka till avfärdsplatsen.

Om restiden räknas som arbetstid, beaktas den i fullgörandet av den ordinarie arbetstiden och den kan också ge upphov till mertids- och övertidsarbete.

Exempel 5

En arbetstagare beordras föra utrustning till arbetsgivarens andra verksamhetsställe. Resan dit räknas som arbetstid, eftersom det handlar om utförande av arbetsuppgifter. Återresan räknas inte som arbetstid om det inte kan anses vara fråga om utförande av arbets- uppgifter. Om återresan har skett under ordinarie arbetstid, får ar- betstiden bli ofullständig i fråga om den tid som åtgått till resan och tiden behöver inte arbetas in.

Exempel 6

Om arbetstagaren vid arbetsdagens början anländer till avgångsplats A som arbetsgivaren bestämt, och gemensam transport ordnas däri- från till plats B där arbetet utförs, räknas restiden från A till B och till- baka som arbetstid.

mom. 4 Restid som inte räknas in i arbetstiden

Den tid som använts för en resa som arbetsuppgifterna förutsätter räknas inte som arbetstid, om inget annat följer av mom. 3.

Kapitel 3 Arbetstid

Tillämpningsanvisning

Arbetsresor från bostaden till arbetsplatsen eller verksamhetsstället och tillbaka samt restiderna vid resor som arbetsuppgifterna förut- sätter räknas inte in i arbetstiden.

Om arbetstagaren har använt arbetstid till resor som arbetsuppgifter- na förutsätter räknas restiden inte som arbetstid, men arbetstaga- rens dagliga arbetstid förlängs inte på grund av resan. Den ordinarie arbetstiden får bli ofullständig i fråga om den tid som åtgått till resan och tiden behöver inte arbetas in.

Exempel 7

En arbetstagare åker på morgonen på arbetsresa från sin bostad till en annan stad för att delta i en kundträff som arbetsuppgifterna förut- sätter. Resor från bostaden till kundträffen och tillbaka till bostaden räknas inte in i arbetstiden. Den ordinarie arbetstiden får ändå bli ofull- ständig i fråga om den tid som åtgått till resan och tiden behöver inte arbetas in.

mom. 5 Inräknande av utbildning i arbetstiden

Tid som används till utbildning räknas som arbetstid, om arbets- givaren beordrat deltagande i utbildning.

Tillämpningsanvisning

Om det är fråga om utbildning som arbetsgivaren inte beordrat och som därmed inte räknas som arbetstid, kan arbetsgivaren bevilja arbetstagaren tjänstledighet för deltagande i utbildningen.

Kompletterande utbildning, se § 101.

mom. 6 Inräknande i arbetstiden av hälsoundersökningar och hälsokontroller som arbetsgivaren förutsätter

Den tid som åtgått till hälsoundersökningar och hälsokontroller som arbetsgivaren förutsätter, eller till lagstadgade kontroller som arbetet kräver, räknas in i arbetstiden också när undersökningarna eller kontrollerna utförs under arbetstagarens lediga tid. Eventuell restid i anknytning till dem räknas inte in i arbetstiden. Om restiden infaller på arbetstagarens ordinarie arbetstid, får arbetstiden bli ofullständig i fråga om den tid som åtgått till resan och tiden behöver inte arbetas in.

Tillämpningsanvisning

Arbetstagaren ska vid behov visa ett intyg över vilken tid som åtgått till den egentliga undersökningen eller kontrollen. Intyget ska ha utfärdats av den person eller inrättning som utfört undersökningen eller kontrollen.

mom. 7 Hälsoundersökningar under arbetstid, på remiss av läkare

En arbetstagare får under arbetstid gå på undersökningar på remiss av läkare, såsom besök hos specialist eller en laboratorie- eller röntgenundersökning, om undersökningen inte går att ordna utanför arbetstiden. Den tid som åtgått till undersökningen räknas inte som arbetstid. Detsamma gäller medicinska undersökningar som föregår förlossning, om dessa måste utföras under arbetstid. Om under- sökningen inklusive restiden infaller på arbetstagarens ordinarie arbetstid, får arbetstiden bli ofullständig till denna del och tiden behöver inte arbetas in.

Tillämpningsanvisning

Undersökningar bör i första hand ske utanför arbetstiden. Om detta inte är möjligt, till exempel för att undersökningen utförs endast vissa tider eller det är fråga om ett akut behov av undersökning, kan en undersökning tillåtas under arbetstid.

Avtalsbestämmelsen gäller inte läkar-, tandläkar- eller vårdbesök som företagits på eget initiativ, inte heller undersökningar som varar flera dagar i sträck eller undersökningar som utförts i samband med ett sådant läkarbesök som arbetstagaren företagit på eget initiativ. Om arbetstagaren tillåts ett sådant besök på arbetstid ska arbets- givaren i varje enskilt fall överväga huruvida arbetstagaren ska be- viljas ledighet utan lön för tiden för undersökning eller behandling eller om den förlorade arbetstiden ska arbetas in.

Med medicinska undersökningar som föregår förlossning avses en av läkare eller annan hälsovårdspersonal utförd undersökning eller utförande av ett laboratorieprov eller motsvarande prov som baserar sig på en sådan undersökning, om provet bottnar i ett medicinskt behov att utreda den gravida arbetstagarens eller fostrets hälsotill- stånd.

Om en gravid arbetstagare måste gå på undersökningar under arbetstid, bör arbetsgivaren underrättas om detta så snart det är möjligt. Arbetsgivaren kan då anvisa arbetstagaren en annan tid- punkt för undersökningen med beaktande av hur brådskande under- sökningen är och under vilken tid sådana undersökningar utförs.

Underrättelse i god tid möjliggör också att man i arbetsskiftsarrange- mangen kan beakta behovet av undersökningar på förhand så att dessa i regel kan ske utom arbetstid. Arbetstagaren ska på begäran visa en utredning där det framgår att undersökningen anknyter till graviditeten och att det är nödvändigt att utföra den under arbetstid. Besöket ska genomföras så att onödig förlust av arbetstid undviks.

Se även tillämpningsanvisningen om sjukledighet på grund av plötslig tandsjukdom i § 88 mom. 3.

Kapitel 3 Arbetstid

§ 29 Hur arbetstiden förläggs

mom. 1 Dygnets, arbetsveckans och arbetsperiodens början

Ett dygn anses börja kl. 00.00 och en arbetsvecka och en arbets- period vid midnatt mellan söndag och måndag, om det inte lokalt har bestämts att dygnet börjar när arbetsskiftet inleds.

mom. 2 Sammanhängande arbetsdag och arbetsskiftets längd

Det anses allmänt vara eftersträvansvärd praxis att arbetstagarens arbetsdag eller arbetsskift är sammanhängande, utom i de arbeten där det finns någon särskild anledning att ordna arbetsskiftet på nå- got annat sätt. Arbetsskift kortare än 4 timmar ska inte tillämpas om inte arbetstagarens behov eller verksamheten av grundad anledning förutsätter det.

mom. 3 Arbetsskiftets längd i periodarbete

Vid periodarbete arrangeras arbetsskiften om möjligt så att ett dag- skift är högst 10 timmar långt och ett nattskift högst 12 timmar.

mom. 4 Fem dagars arbetsvecka

Om inte verksamhetens art kräver något annat, ska arbetstagarens ordinarie arbetstid förläggas till 5 arbetsdagar i veckan. Arbetsskiften bör planeras så att arbetstagaren i mån av möjlighet ges 2 på varandra följande lediga dagar under veckan.

Tillämpningsanvisning

Arbetsskiften bör planeras så att söndag och lördag i mån av möjlig- het är lediga dagar.

I periodarbete bör man på varje arbetsställe gå in för att ge arbets- tagarna samma mängd lediga dagar under veckoslut inom en viss tidsperiod.

A2 Vilotider

§ 30 Ledighet och vilotid per vecka och per dygn

mom. 1 Veckovila

Arbetstiden ska ordnas så att arbetstagaren en gång i veckan får en minst 35 timmar lång oavbruten vilotid, som i mån av möjlighet ska förläggas i samband med söndagen. Xxxxxxxxxx kan ordnas så att den uppgår till 35 timmar i genomsnitt under en 14-dygns period.

Vilotiden ska dock uppgå till minst 24 timmar i veckan.

Tillämpningsanvisning

Vilotid som antecknats i arbetsskiftsförteckningen kan vid behov ändras. Om en arbetstagare inte har arbetat hela veckan, bland annat på grund av semester eller någon annan tjänstledighet så att ledigheten oavbrutet har varat minst den tid som anges i detta mo- ment (35 eller 24 timmar) anses veckovilan ha uppfyllts. Frånvaro från arbetet på grund av sjukdom eller tillfällig vårdledighet under de arbetsdagar som antecknats i arbetsskiftsförteckningen kan ändå inte anses motsvara det som anges i bestämmelsen.

Den genomsnittliga veckovilan ska förläggas så att arbetstagaren under vardera veckan i en två veckors period får en oavbruten vilo- tid.

Exempel 8

Vilotiden under en vecka ska vara minst 24 timmar lång och vilotiden under två veckor ska totalt uppgå till 70 timmar. Om alltså veckovilan den ena veckan har varit minimitiden 24 timmar ska den samman- hängande vilotiden den andra veckan under en sådan period vara minst 46 timmar (24 + 46 = 70). Om vilotiden den ena veckan har varit till exempel 30 timmar ska minst 40 timmar oavbruten vilotid ges den andra veckan.

mom. 2 Undantag från veckovila

Veckovila behöver inte ges om

– arbetstagarens ordinarie arbetstid per dygn är högst 3 timmar

– arbetstagaren utför nödarbete som avses i 19 § i arbetstidslagen

– arbetets tekniska karaktär inte medger att arbetstagaren helt befrias från arbetet

– arbetstagaren tillfälligt behövs i arbetet under sin vilotid för att arbetet på arbetsplatsen ska kunna hållas i gång som normalt

– arbetstagaren samtycker till beredskap under sin veckovila.

Kapitel 3 Arbetstid

mom. 3 Ersättning när veckovila inte ges

När en arbetstagare som omfattas av arbetstidslagen tillfälligt be- hövs i arbetet under sin fritid eller beredskapstid eller under sin veckovila ska arbetstagarens ordinarie arbetstid senast inom 3 må- nader från det att arbetet utfördes förkortas med en lika lång tid som veckovilan enligt mom. 1 och 2 som inte har kunnat ges, alternativt betalas med arbetstagarens samtycke en oförhöjd timlön för det till- fälliga arbetet.

Tillämpningsanvisning

De som inte omfattas av arbetstidslagen behöver inte ersättas för sådan veckovila som eventuellt inte har erhållits.

Exempel 9

Om veckovilan blir kortare än vad som anges i arbetstidslagen betalas ersättning till den del veckovilan inte uppfyllts. Om den planerade ledi- ga tiden är 37 timmar, men den på grund av ett extra arbetsskift blir bara 33 timmar, betalas ersättning för de två timmar som fattas för att 35 timmar ska uppnås.

mom. 4 Vilotider i kontinuerligt skiftarbete

I kontinuerligt skiftarbete kan vilotiden ordnas så att den uppgår till 35 timmar i genomsnitt under en tid av högst 12 veckor. Vilotiden ska dock uppgå till minst 24 timmar i veckan. Om de tekniska omständig- heterna eller arbetsarrangemangen kräver det, kan motsvarande för- farande tillämpas med arbetstagarens samtycke.

mom. 5 Dygnsvila

Bestämmelser om dygnsvila finns i 25 § i arbetstidslagen.

§ 31 Daglig vilotid

mom. 1 Daglig vilotid (måltidsrast)

En arbetstagare vars arbetstid per dygn är längre än 6 timmar och vars närvaro på arbetsplatsen inte är nödvändig för arbetets fort- gång, ska under arbetsskiftet ges en rast (måltidsrast) på minst en halv timme som inte räknas in i arbetstiden och under vilken arbets- tagaren fritt kan avlägsna sig från arbetsplatsen. Rasten kan på arbetstagarens begäran ges även under arbetsskift som är kortare än vad som sägs ovan, såvida inte arbetsarrangemangen utgör ett hinder för detta. Rasten får inte förläggas omedelbart till början eller slutet av arbetsdagen. Om arbetstiden överstiger 10 timmar per dygn har arbetstagaren om han eller hon önskar det rätt att efter 8 tim- mars arbete hålla en sådan rast på högst en halv timme som inte räknas in i arbetstiden.

A2 Vilotider | 41

Tillämpningsanvisning

Tidpunkten för rasten behöver inte nödvändigtvis anges exakt, utan rasten kan till exempel hållas inom vissa klockslag, när det är mest ändamålsenligt med tanke på arbetsuppgifterna. Den exakta tid- punkten bestäms då av chefen eller arbetstagaren själv. Rasten ska alltid ges, såvida det inte är fråga om undantag som avses i mom. 2 eller 3.

mom. 2 Undantagsbestämmelse om måltid

Om rasten på grund av arbetsuppgifternas karaktär inte kan ordnas i enlighet med mom. 1, ska arbetstagaren ges möjlighet att inta en måltid på arbetsplatsen under arbetstid.

Tillämpningsanvisning

Syftet med den dagliga vilotiden är att skydda arbetstagaren från orim- ligt långa oavbrutna arbetspass. Undantagsbestämmelsen om mål- tider under arbetstid blir alltså tillämplig endast i de särskilda fall då arbetsuppgifterna kräver oavbruten närvaro och det med hänsyn till arbetsuppgifternas art inte är möjligt att ordna en måltidsrast. I dessa fall intas måltiden vid sidan av arbetet utan att arbetstagaren avlägs- nar sig från arbetsplatsen.

mom. 3 Daglig vilotid i periodarbete vid vissa inrättningar

Vid sjukhus samt vård- och omsorgsinrättningar ska arbetstagare i periodarbete ges en sådan rast som avses i mom. 1 eller, om arbets- tagaren önskar det, möjlighet att raskt inta en måltid under arbetstid på arbetsplatsen eller i en av arbetsgivaren anvisad matsal vid inrätt- ningen eller på motsvarande måltidsställe, förutsatt att arrangemang- et inte medför störningar i arbetets gång eller i de tjänster som ska tillhandahållas och att måltiden inte medför mer än högst 15–20 mi- nuters frånvaro från arbetet.

mom. 4 Rast (kafferast)

Arbetstagarna ska dagligen ges en 10 minuter lång rast (kafferast) som räknas in i arbetstiden och under vilken arbetstagaren inte får avlägsna sig från arbetsplatsen. Xxxxxx ordnas vid behov i turer och även i övrigt så att arbetets gång eller de tjänster som ska tillhanda- hållas inte störs av rasten. Rasten får inte förläggas till början eller slutet av arbetsskiftet eller arbetsdagen.

Kapitel 3 Arbetstid

A3 Arbetstidshandlingar

§ 32 Utjämning av arbetstiden under en arbetsperiod

mom. 1 Utjämning av arbetstiden

Om den ordinarie arbetstiden utjämnas till genomsnittlig arbetstid un- der en arbetsperiod, ska en arbetsskiftsförteckning på förhand göras upp för perioden.

Tillämpningsanvisning

Bestämmelser om utjämningsscheman för arbetstiden finns i 29 § i arbetstidslagen. Utjämningsschemat är en plan över arbetstidsarrang- emangen. För en arbetsperiod görs en arbetsskiftsförteckning upp och bestämmelser om denna finns i § 33 nedan.

mom. 2 Ändring av arbetsperiodens längd

När arbetsperiodens längd ändras ska de arbetstagare ändringen gäller eller deras förtroendeman på begäran få uttrycka sin åsikt. Arbetstagarna ska i god tid före arbetsperiodens början underrättas om ändringen.

§ 33 Arbetsskiftsförteckning

mom. 1 Hur en arbetsskiftsförteckning görs upp

För de arbeten som omfattas av arbetstidslagen ska arbetsgivaren göra upp en arbetsskiftsförteckning, av vilken framgår när arbetsta- garens ordinarie arbetstid börjar och slutar samt tidpunkterna för de dagliga vilotiderna. Arbetsskiftsförteckningen ska göras upp för sam- ma tidsperiod som utjämningsschemat för arbetstiden, om det inte är synnerligen svårt på grund av utjämningsperiodens längd eller arbe- tets oregelbundenhet. Arbetsskiftsförteckningen ska dock göras upp för en hel arbetsperiod åt gången. När arbetsskiftsförteckningen görs upp ska förtroendemannen på arbetstagarens begäran ges tillfälle att framföra sin åsikt.

Tillämpningsanvisning

Enligt 30 § i arbetstidslagen ska en arbetsskiftsförteckning göras upp för varje arbetsplats.

Arbetstiden planeras i regel som ordinarie arbetstid i arbetsskiftsför- teckningen dvs. upp till mertids- eller övertidsgränsen (planerings- gränsen). Endast i undantagsfall och med arbetstagarens samtycke antecknas övertid på förhand i arbetsskiftsförteckningen. Då ska tid- punkten för övertidsarbetet och dess mängd antecknas i arbetsskifts- förteckningen. Däremot kan timantalet planeras som ofullständigt i

A3 Arbetstidshandlingar | 43

arbetsskiftsförteckningen när kompensationsledighet ges (till exem- pel kompensation för nattarbete).

Tidpunkterna då arbetstiden börjar och slutar samt de dagliga vilo- tiderna ska anges med exakta klockslag. Vid allmän arbetstid och byrå- arbetstid är det ändå möjligt att komma överens om flexibel arbets- tid enligt 12 § i arbetstidslagen. Arbetstagaren får då själv inom vissa gränser bestämma de ovan nämnda tidpunkterna. Exempelvis kan man ange att den dagliga vilotiden hålls mellan klockan 11.00 och

13.00. Avtal om flexibel arbetstid ersätter arbetsskiftsförteckningen.

Vid rekreationsresor, läger o.d. för kunder ska arbetsskiftsförteckning- ar göras upp för de arbetstagare som följer med. Som arbetstid räknas bara den tid då arbetstagaren åläggs utföra arbetsuppgifter under resan eller lägret. Också beredskapstid planeras in i arbetsskiftsförteckningen.

mom. 2 Delgivning av arbetsskiftsförteckningen

Arbetsskiftsförteckningen ska delges arbetstagarna skriftligt och i god tid, senast en vecka innan arbetsperioden börjar. Därefter får arbetsskiftsförteckningen ändras endast med arbetstagarens sam- tycke eller av vägande skäl som hänför sig till arbetsarrangemangen. Att arbetstimmar blir övertidsarbete eller att arbetstimmarna i en fast- ställd arbetsskiftsförteckning underskrids utgör i sig inget vägande skäl.

Tillämpningsanvisning

Med arbetstagarens samtycke kan arbetsskiftsförteckningen alltid ändras. Nås inte enighet om ändringen, bör i arbetsskiftsförteckning- en göras endast de ändringar som är nödvändiga med tanke på in- rättningens verksamhet. Förekomsten av vägande skäl prövas från fall till fall.

Vägande skäl till en ändring av arbetsskiftsförteckningen kan anses vara bland annat sådana verksamhetsbetingade skäl som gäller arbetsplatsens produktion, service eller övriga verksamhet och som man inte vet om när arbetsskiftsförteckningen görs upp, exempelvis underbemanning, som ofta uppstår till exempel vid sjukdomsfall eller någon annan oförutsedd frånvaro.

Om arbetsskiften måste ändras på grund av att en arbetstagare in- sjuknat, kan det vara motiverat att arbetsskiftsförteckningen ändras efter sjukledigheten eller annan frånvaro också för den arbetstagare som förorsakat omställningen av arbetsskiften. Arbetsskiftsförteck- ningen ska i sistnämnda fall ändras så fort som möjligt efter att man fått veta att arbetstagaren kommer att vara sjukledig.

Ett vägande skäl till en ändring av arbetsskiftsförteckningen föreligger alltid när förteckningen har gjorts upp på ett felaktigt sätt. Den som be- rörs av en ändring bör alltid underrättas om ändringen så snart som möjligt.

44 | A3 Arbetstidshandlingar

Kapitel 3 Arbetstid

A4 Ersättning för obekväm arbetstid

§ 34 Söndags-, lördags- och helgaftonsersättning

mom. 1 Söndagsersättning

För arbete som utförs på söndag, nyårsdagen, trettondagen, lång- fredagen, annandag påsk, första maj, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx, mid- sommardagen, alla helgons dag, självständighetsdagen, juldagen och annandag jul samt kl. 18.00–24.00 på lördag och motsvarande tid dagen före dessa helgdagar betalas utöver den ordinarie lönen en oförhöjd timlön för varje arbetstimme eller ges i motsvarande grad förlängd ledighet under ordinarie arbetstid.

Tillämpningsanvisning

Timlönen räknas ut i enlighet med § 41 i detta kollektivavtal. Om arbe- tet samtidigt är övertidsarbete betalas dessutom övertidsersättning som räknas ut på den oförhöjda timlönen.

mom. 2 Lördagsersättning

För arbete som utförts kl. 6.00–18.00 på helgfri lördag, med undan- tag av påsklördagen eller julafton som infaller på en lördag, betalas lördagsersättning

– i periodarbete som en penningersättning på 20 procent, alterna- tivt ges i motsvarande grad förlängd kompensationsledighet un- der ordinarie arbetstid.

– i andra arbetstidsformer betalas en lördagsersättning på 20 procent bara för arbetstimmar som ingår i den ordinarie arbets- tiden.

Tillämpningsanvisning

I planeringen av arbetsskiftsförteckningen är ordinarie arbetstid den tid som arbetstagaren enligt kollektivavtalet är skyldig att arbeta utan mertids- eller övertidsersättning (se definitionen av ordinarie arbetstid i

§ 46). För mertids- eller övertidsarbete som utförs på en lördag inom allmän arbetstid eller byråarbetstid betalas ingen lördagsersättning.

Exempel 10

På ett arbetsställe som i allmänhet hade femdagarsvecka (mån-fre) planerades inom allmän arbetstid ett arbetsskift på lördag, som in- gick i den ordinarie arbetstiden, varvid veckans övriga dagar var i motsvarande mån kortare. Eftersom lördagsarbetet utgjorde en del av veckans ordinarie arbetstid betalades för denna tid lördagsersätt- ning på 20 procent enligt detta moment.

Vid byråarbetstid går man till väga på motsvarande sätt. Om lördags- arbetet hade utförts utöver den ordinarie arbetstiden (som mertids- eller övertidsarbete) hade lördagsersättning inte betalats inom allmän arbetstid eller byråarbetstid.

mom. 3 Helgaftonsersättning

För arbetstimmar som utförs kl. 00.00–18.00 på påsklördagen, mid- sommarafton och på julafton som infaller på någon annan dag än söndag betalas i helgaftonsersättning utöver den ordinarie lönen en oförhöjd timlön eller ges i motsvarande grad förlängd kompensationsledighet under ordinarie arbetstid.

§ 35 Ersättning för kvälls- och nattarbete

mom. 1 Kvällsersättning

Med kvällsarbete avses arbete som utförs kl. 18.00–22.00. För kvällsarbete betalas en penningersättning på 15 procent, alternativt ges i motsvarande grad förlängd kompensationsledighet under ordi- narie arbetstid.

mom. 2 Nattersättning

Med nattarbete avses arbete som utförs kl. 22.00–7.00. För natt- arbete betalas en penningersättning på 30 procent, alternativt ges i motsvarande grad förlängd kompensationsledighet under ordinarie arbetstid. I periodarbete är kompensationsledigheten 20 minuter per nattarbetstimme och penningersättningen 40 procent.

Tillämpningsanvisning

Bestämmelser om nattarbete finns i 8 § i arbetstidslagen.

mom. 3 Kompensationsledighet som ersättning för nattarbete

Kompensationsledighet för nattarbete ges tidigast under följande arbetsperiod efter att nattarbetet utförts och senast inom den tid som anges i § 42 i detta kollektivavtal.

Tillämpningsanvisning

Om man har planerat att ge en 8 timmar lång kompensation för nattar- bete som intjänats under tidigare perioder men det i perioden uppkom- mer 4 extra faktiska arbetstimmar, ska de 4 timmar av kompensatio- nen för nattarbete som arbetstagaren gått miste om flyttas till en sena- re tidpunkt, alternativt betalas penningersättning för dem.

Kapitel 3 Arbetstid

§ 36 Skiftarbete

mom. 1 Definition av skiftarbete

Med skiftarbete avses tvåskiftsarbete som ordnats i enlighet med 6 § i arbetstidslagen eller treskiftsarbete enligt bilaga 3 i detta avtal.

mom. 2 Hur arbetsskift avlöser varandra

I skiftarbete ska skiften avlösa varandra regelbundet och växla vid på förhand överenskomna tidpunkter, och arbetstagarna ska utföra likartat arbete. En arbetstagare kan tillfälligt hållas i samma skift, om man kommer överens om det med arbetstagaren eller arbetstaga- rens förtroendeman.

Tillämpningsanvisning

Att arbetsskiften avlöser varandra innebär att det andra skiftet börjar omedelbart efter att första skiftet upphört och på motsvarande sätt i treskiftsarbete att det tredje skiftet börjar omedelbart när det andra upphört. Skiften anses avlösa varandra regelbundet när ett skift fort- sätter högst en timme samtidigt som följande skift som kommit i stäl- let. Att skiften växlar innebär att ingen fortgående hålls i samma skift utan att de personer som haft morgonskift övergår till att ha kvälls- eller nattskift osv.

Om arbetet till exempel under fem dagar i veckan (mån–fre) har ord- nats som skiftarbete som motsvarar de ovan angivna förutsättningar- na, men på grund av inrättningens driftstider har ordnats som ett enda skift under veckosluten (lör–sön), dvs. är dagarbete, betalas skifttillägg enligt mom. 3 endast för de dagar då skiftarbete utförs (mån–fre).

mom. 3 Skifttillägg

I tvåskiftsarbete och i sådant treskiftsarbete som avses i bilaga 3 be- talas för kvällsskift en penningersättning på 15 procent och för natt- skift 30 procent.

Tillämpningsanvisning

Skifttillägg och kvälls- eller nattersättning betalas inte samtidigt. Betal- ningen av kvällsskifts- eller nattskiftstillägg är inte bunden till vissa klockslag, vilket är fallet med kvälls- och nattersättningarna, utan tillägget betalas för alla timmar i kvälls- och nattskift. Skifttillägg beta- las inte i periodarbete.

A5 Nödarbete, utryckningsbetonat arbete och beredskap

§ 37 Nödarbete

I de situationer och under de förutsättningar som anges i 19 § i arbetstidslagen kan de ordinarie arbetstiderna förlängas. Nödarbete som utförs som övertids- arbete ersätts i enlighet med bestämmelserna om övertidsersättning i detta avtal.

§ 38 Utryckningsbetonat arbete

mom. 1 Definition av utryckningsbetonat arbete

Med utryckningsbetonat arbete avses sådant arbete till vilket arbets- tagaren inkallas (larmas) under sin fritid efter att redan ha avlägsnat sig från arbetsplatsen utan att ha beordrats beredskap eller på för- hand har fått meddelande om detta arbete. Xxxxxxxxx ska förutsätta att arbetstagaren infinner sig i arbetet omedelbart eller inom en kort tid (högst fem timmar). Om arbetstagaren inkallas till arbetet högst en timme tidigare än vad arbetsskiftsförteckningen förutsätter, är det inte fråga om utryckningsbetonat arbete.

Tillämpningsanvisning

Till arbetstagaren betalas lön inklusive eventuella övertidsersättningar och övriga arbetstidsersättningar för den arbetade tiden. Utrycknings- betonat arbete kan även vara nödarbete som avses i 19 § i arbetstids- lagen.

mom. 2 Utryckningspenning och ersättning för resekostnader

För olägenhet som förorsakas av inkallande till utryckningsbetonat arbete och ankomsten till arbetet betalas en utryckningspenning på 7,60 euro, som inte hör till den ordinarie lönen. Till en arbetstagare som i en beredskapssituation eller vid ankomst till utryckningsbeto- nat arbete förorsakas kostnader för resan till eller från arbetsplatsen betalas ersättning för minimikostnaderna.

Tillämpningsanvisning

För att utryckningspenning ska betalas krävs det att arbetsgivaren (och inte till exempel en kund) kallar in arbetstagaren eller samtycker till inkallandet. Om arbetstagaren stannar kvar på arbetsplatsen för att påbörja sitt arbetsskift, betalas ingen reseersättning för återresan.

Kapitel 3 Arbetstid

§ 39 Beredskap

mom. 1 Definition av beredskap

Med beredskap avses att man på arbetsgivarens initiativ kommit överens om att arbetstagaren ska vara anträffbar för att vid behov kunna inkallas till arbete. Som beredskap betraktas inte skyldighet att vara i arbetsberedskap på arbetsplatsen. Beredskapstiden räknas inte in i arbetstiden. Beredskapen får inte vara så lång eller förekom- ma så ofta att den oskäligt försvårar arbetstagarens möjligheter att disponera sin fritid. Med bostad avses arbetstagarens egentliga bo- stad och hem.

Tillämpningsanvisning

Arbetsgivaren ska besluta om en arbetstagare är skyldig att vara i bostadsberedskap eller fri beredskap. Innan man avtalar om fri be- redskap ska sådana skriftliga anvisningar ges att arbetstagaren blir medveten om de rättigheter och skyldigheter som hör till beredska- pen (t.ex. inom vilken tid arbetstagaren senast ska infinna sig på ar- betsplatsen) inklusive ersättningsprocenten för beredskapen.

Om arbetstagaren inkallas till arbetet under beredskap, räknas den tid som åtgått till att utföra arbetet in i arbetstiden, och för denna tid ges inte beredskapsersättning. Tid som använts för resor till och från arbetsplatsen under beredskap räknas inte in i arbetstiden.

Om arbetsgivaren har ordnat en bostad som inte kan anses vara arbetstagarens egentliga bostad, men där arbetsgivaren har förpliktat arbetstagaren att vara i beredskap, räknas skyldigheten att vistas i denna bostad in i arbetstiden, och det är då inte fråga om beredskap.

mom. 2 Ersättning för fri beredskap

För beredskap någon annanstans än i bostaden betalas för varje beredskapstimme en penningersättning på 20–30 procent av den oförhöjda timlönen eller ges i motsvarande grad förlängd kompensa- tionsledighet. När ersättningen bestäms beaktas de begränsningar som beredskapen medfört för arbetstagaren, till exempel hur långt arbetstagaren kan röra sig och den tid som maximalt får åtgå för ankomst till arbetsplatsen.

mom. 3 Ersättning för bostadsberedskap

För varje timme i bostadsberedskap betalas en penningersättning på 50 procent uträknad på den oförhöjda timlönen, alternativt ges i mot- svarande grad förlängd kompensationsledighet.

Tillämpningsanvisning

Ersättningen för bostadsberedskap ges enligt arbetsgivarens prövning antingen helt i form av kompensationsledighet eller helt i form av

A5 Nödarbete, utryckningsbetonat arbete och beredskap | 49

penningersättning, eller också ersätts en del genom i motsvarande grad förlängd ledighet under ordinarie arbetstid och en del i pengar.

mom. 4 Förutsättningar för och betalning av beredskapsersättning

En förutsättning för beredskapsersättning är att arbetstagaren har varit i beredskap på grundval av en skriftlig beordran som arbets- givaren utfärdat för viss tid eller på grundval av en arbetsskifts- förteckning som arbetsgivaren upprättat.

mom. 5 Beredskap, ersättning för resekostnader

Till en arbetstagare som vid beredskap förorsakas kostnader för att ta sig till eller från arbetsplatsen betalas ersättning för minimikostna- derna.

Tillämpningsanvisning

Om arbetstagaren stannar kvar på arbetsplatsen för att påbörja sitt arbetsskift, betalas ingen reseersättning för återresan.

A6 Arbetstidsersättningar

§ 40 Allmänna förutsättningar för arbetstidsersättning

mom. 1 Allmänna förutsättningar

Förutsättningar för mertids-, övertids-, lördags-, söndags- och helg- aftonsersättning samt kvälls- och nattersättning är att

1) arbetet har utförts på arbetsplatsen eller, av särskilda skäl, på en annan plats som chefen har bestämt

2) den tid som använts för arbetet eller mängden utfört arbete har utretts på ett tillförlitligt sätt

3) arbetet har utförts på grundval av en skriftlig beordran av arbetsgivaren utom då det är fråga om regelbundet skiftarbete eller periodarbete.

Tillämpningsanvisning

Om övertidsarbete har planerats in i arbetsskiftsförteckningen, be- hövs ingen separat beordran om övertid.

Om en arbetstagare utför övertidsarbete hemma, förutsätter ersättan- det av övertidsarbetet förutom en skriftlig beordran om övertidsarbete också tillstånd av chefen. Att utföra övertidsarbete hemma kommer i fråga endast i undantagsfall.

Kapitel 3 Arbetstid

mom. 2 Arbetstidsersättningar till personer som inte omfattas av ar- betstidslagen och som är i ledande eller självständig ställning

De bestämmelser i detta avtal som gäller ersättning för mertids-, övertids-, kvälls-, natt-, lördags-, söndags- och skiftarbete samt be- redskap tillämpas på personer i ledande och självständig ställning som inte omfattas av arbetstidslagen, om betalningen av ersättning- arna har avtalats separat i arbetstagarens arbetsavtal eller man under anställningen kommer överens om det särskilt för någon situation.

Tillämpningsanvisning

Se 2 § 1 mom. 1 punkten i arbetstidslagen och Kollektivavtal för AVAINTA § 2 punkt 1.

mom. 3 Flyttning av kompensationsledighet

Om det i den fastställda arbetsskiftsförteckningen har antecknats att en arbetstagare ges kompensationsledighet och arbetstagaren in- sjuknar under ledigheten flyttas den kompensation som antecknats under sjukledigheten till en senare tidpunkt enligt § 42 i detta kol- lektivavtal. Alternativt kan arbetsgivaren enligt prövning betala en motsvarande ersättning i pengar.

§ 41 Uträkning och betalning av arbetstidsersättningar

mom. 1 Uträkning av timlön vid full arbetstid

Den timlön som behövs för uträkning av penningersättningar för mer- tids-, övertids-, söndags-, lördags-, helgaftons-, kvälls-, natt- och skiftarbete samt beredskap för en arbetstagare som arbetar full arbetstid får man genom att dividera kalendermånadens ordinarie lön för full arbetstid med

– 163 vid allmän arbetstid, periodarbete (arbetstiden per vecka i snitt 38 tim 15 min)

– 158 vid kontinuerligt treskiftsarbete (arbetstiden per vecka i snitt 36 tim)

– 152 vid byråarbetstid, om arbetstiden per vecka är 36 tim 15 min eller kortare.

mom. 2 Uträkning av timlön vid deltidsarbetstid

Timlönen vid deltidsarbete fås genom att den ordinarie lönen för hel- tidsarbete som motsvarar deltidsarbetet divideras med divisorn enligt moment 1 för det arbetstidssystem som tillämpas.

Exempel 11

▪ Arbetstagaren utför deltidsarbete där den ordinarie lönen för

en heltidsanställd i allmän arbetstid är 2 700 euro i månaden.

A6 Arbetstidsersättningar | 51

▪ Timlönen i detta arbete får man genom att dividera 2 700 euro med timlönedivisorn för allmän arbetstid, 163. Timlönen är då 16,56 euro.

▪ Lönedelar som hör till den ordinarie lönen, se § 10 i detta kollektiv- avtal.

mom. 3 Uträkning av timlön för övertids- och söndagsarbete i skiftarbete

Om övertids- och söndagsarbete utförs under en tid för vilken det betalas skifttillägg, räknas skifttillägget enligt § 36 mom. 3 i detta kollektivavtal med i den timlön som höjs med 50 eller 100 procent.

Tillämpningsanvisning

I timlönen beaktas inte andra arbetstidsersättningar, såsom. kvälls-, natt-, lördags- eller helgaftonsersättningar.

§ 42 Hur arbetstidsersättningar ges och arbetstidsbank

mom. 1 Tidpunkten för arbetstidsersättningar

Penningersättningar ska betalas och kompensationsledigheter ges senast under den kalendermånad som följer efter att det arbete som berättigar till ersättning har utförts. Om den ordinarie arbetstiden är fastställd för en längre period än en vecka, ska ersättningen dock ges under den kalendermånad som följer efter en sådan periods slut. Enligt överenskommelse med arbetstagaren kan kompensations- ledigheten dock ges ännu under de 4 följande kalendermånaderna. En penningersättning får också betalas senare än vad som sägs ovan, om kompensationsledighet inte har kunnat ges inom den ut- satta tiden på grund av avbrott i arbetet.

Tillämpningsanvisning

Arbetsgivaren bestämmer ersättningsformen (pengar eller ledighet).

I bilaga 3 finns bestämmelser om betalning av penningersättning för outtagna skiftledigheter i treskiftsarbete.

mom. 2 Arbetstidsbank

Arbetsgivaren och arbetstagaren kan i avvikelse från mom. 1 komma överens om en längre period än 4 månader under vilken kompensa- tionsledigheter tjänas in och tas ut. Avtalet ska ingås skriftligt. Avtalet kan sägas upp i enlighet med § 43 mom. 2.

Tillämpningsanvisning

På grundval av en arbetstidsbank enligt kollektivavtal kan arbets- givaren och arbetstagaren komma överens om att arbetstidsersätt-

Kapitel 3 Arbetstid

ningar kan sparas och tas ut som längre sammanhängande ledig- heter (arbetstidsbank, bilaga 5). Av det skriftliga avtalet ska framgå principerna för hur kompensationsledig- heter sparas och tas ut.

Ledigheterna ska om möjligt bestå av hela arbetsdagar.

Om en arbetstidsbank enligt kollektivavtal tagits i bruk på arbets- platsen kan en arbetstidsbank enligt arbetstidslagen inte samtidigt tas i bruk.

Bestämmelser om sparande av semester finns i § 80.

A7 Avtal om ordinarie arbetstid

§ 43 Avvikelser från allmänna arbetstidsarrangemang

mom. 1 Avtal om arbetstidsarrangemang

Om det är nödvändigt att ordna den ordinarie arbetstiden på ett sätt som avviker från de allmänna arbetstiderna enligt detta avtal, ska arbetsgivaren på förhand komma överens om detta med arbetstaga- ren eller förtroendemannen i fråga. I ett avvikande arbetstidsarrang- emang ska den ordinarie arbetstiden inom högst ett år utjämnas så att den i genomsnitt överensstämmer med detta avtal. Om syftet med arrangemanget är att arbeta in en arbetsdag under någon an- nan tid, kan man avtala om att eventuella arbetstidsersättningar inte betalas för inarbetningstiden.

Tillämpningsanvisning

Avtalet ingås skriftligt och där ska avtalas om alla de kollektivavtals- bestämmelser från vilka man avviker på grund av arrangemanget. Det kan till exempel vara fråga om att avtala om arbetstiden per dygn, övertidsgränsen per dygn, övertidsgränsen per vecka samt ändringar i arbetstidsersättningarna och i utjämningsperioden.

Se också § 32 om utjämning av arbetstiden under en arbetsperiod, § 46 om ordinarie arbetstid och § 126 om lokala avtal.

mom. 2 Avtal om arbetstidsarrangemang upphör

I fråga om arbetstidsarrangemangen kan man avtala om avvikelser som antingen är tidsbegränsade eller gäller tills vidare. Ett tillsvidare gällande avtal om avvikande arbetstidsarrangemang enligt denna paragraf kan när som helst sägas upp med tre månaders varsel, var- efter bestämmelserna i detta kollektivavtal iakttas. Ett avtal som in- gåtts för viss tid upphör att gälla när den avtalade tiden löper ut.

A7 Avtal om ordinarie arbetstid | 53

A8 Ordinarie arbetstider

§ 44 Hur arbetstiden bestäms

En arbetstagares arbetstid fastställs enligt detta kollektivavtal med beaktande av arbetsuppgifternas art och mängd och enligt vad som avtalats när arbetsavtalet slöts.

§ 45 Arbetstidsformer

mom. 1 Allmän arbetstid, byråarbetstid, periodarbetstid, kontinuerligt treskiftsarbete

Den ordinarie arbetstiden bestäms enligt den arbetstidsform som till- lämpas på arbetstagaren på det sätt som närmare bestäms i detta kapitel om arbetstid eller i särskilda bestämmelser i bilagorna.

Arbetstidsformer enligt detta kollektivavtal är

1) allmän arbetstid

2) byråarbetstid

3) periodarbetstid

4) kontinuerligt treskiftsarbete (bilaga 3),

Tillämpningsanvisning

Även på deltidsarbetande arbetstagare tillämpas arbetstidsbestäm- melserna i detta kapitel som sådana, om inget annat bestäms nedan.

mom. 2 Flexibel arbetstid

I allmän arbetstid och byråarbetstid kan arbetstiden ordnas som flexibel i enlighet med bestämmelserna i arbetstidslagen.

§ 46 Ordinarie arbetstid

mom. 1 Full ordinarie arbetstid

Med full ordinarie arbetstid avses i detta kollektivavtal den fulla arbetstid som gäller för arbetstidsformerna enligt detta avtal och som tillämpas på arbetet i fråga.

Tillämpningsanvisning

Full arbetstid vid allmän arbetstid och periodarbetstid är 38 timmar 15 minuter per vecka eller i genomsnitt detta antal timmar under en arbetsperiod från och med 17.8.2020. Full arbetstid vid byråarbetstid är 36 timmar 15 minuter per vecka eller i genomsnitt detta antal tim- mar under en arbetsperiod från och med 17.8.2020. Bestämmelser om kontinuerligt treskiftsarbete finns i bilaga 3.

Kapitel 3 Arbetstid

Vid planeringen av arbetsskiftsförteckningen är ordinarie arbetstid den tid som arbetstagaren enligt kollektivavtalet är skyldig att arbeta utan särskild ersättning (mertids- eller övertidsgränsen).

mom. 2 Ordinarie arbetstid i deltidsarbete

Ordinarie deltidsarbetstid är en kortare arbetstid än full ordinarie arbetstid enligt den arbetstidsform som tillämpas på arbetet och den fastställs som arbetstid per vecka eller genomsnittlig arbetstid per vecka.

mom. 3 Ordinarie arbetstid under söckenhelgsvecka eller -period

Den ordinarie arbetstiden under en söckenhelgsvecka eller -period är den fulla ordinarie arbetstiden eller den ordinarie deltidsarbets- tiden förkortad med den söckenhelgsförkortning som anges i nästa paragraf (§ 47).

Tillämpningsanvisning

Den förkortade arbetstiden under en söckenhelgsvecka eller -period anger mertidsgränsen (planeringsgränsen). Den tid som överskrider mertidsgränsen utgör mertidsarbete upp till övertidsgränsen vid full arbetstid.

§ 47 Söckenhelger

mom. 1 Definition av söckenhelg

Söckenhelger är

– långfredag, annandag påsk, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx och midsommarafton

– nyårsdagen, trettondagen, första maj, självständighetsdagen, julafton, juldagen eller annandag jul när de infaller någon annan dag än lördag eller söndag.

mom. 2 Söckenhelgsförkortning

Ovan nämnda söckenhelger är extra lediga dagar. Om dessa söckenhelger inte kan ges som lediga dagar förkortas veckans eller arbetsperiodens ordinarie arbetstid för varje söckenhelg med en femtedel av den fulla ordinarie arbetstiden eller deltidsarbetstiden per vecka. Förkortningen avrundas till närmaste fem (5) minuter.

Förkortningen görs inte på anställningar som inte varar en enda full arbetsperiod.

Tillämpningsanvisning

Söckenhelgsförkortningen ska göras den vecka eller arbetsperiod då söckenhelgen infaller.

A8 Ordinarie arbetstider | 55

Om nyårsdagen, trettondagen, första maj, självständighetsdagen, julafton, juldagen eller annandag jul infaller på en lördag eller sön- dag förkortar de inte arbetstiden.

Vid deltidsarbete som ordnats så att vissa veckor är arbetsveckor och andra är lediga veckor förkortas arbetstiden på grund av söcken- helg, oberoende av om den infaller under en ledig vecka eller en arbetsvecka.

I deltidsarbete är söckenhelgsförkortningen kortare i samma propor- tion som deltidsarbetets ordinarie arbetstid är kortare än full ordina- rie arbetstid.

För söckenhelg som infaller under semester eller tjänstledighet görs ingen arbetstidsförkortning.

Kapitel 3 Arbetstid | Allmän arbetstid

B Detaljerade bestämmelser för de olika arbetstidsformerna

B1 Allmän arbetstid

§ 48 Tillämpning av allmän arbetstid

Allmän arbetstid tillämpas på alla anställda som inte har byråarbetstid, period- arbetstid eller kontinuerligt treskiftsarbete.

§ 49 Allmän arbetstid

mom. 1 Ordinarie arbetstid

Vid allmän arbetstid är den ordinarie arbetstiden högst 9 timmar per dygn och högst 38 timmar 15 minuter per vecka (full ordinarie arbetstid). Den ordinarie arbetstiden per vecka kan även ordnas så att den i genomsnitt är 38 timmar 15 minuter under en arbetsperiod på högst 6 veckor.

Tillämpningsanvisning

Det är motiverat att använda en arbetsperiod som överstiger en vecka endast när det behövs med tanke på verksamheten. Även då räcker det i allmänhet att perioden är 2–4 veckor. Arbetsskiftsförteck- ningen ska göras upp för hela arbetsperioden och den ska följas i enlighet med vad som bestäms närmare i § 33.

Vid deltidsarrangemang kan utjämningsperioden vara längre, men högst 12 veckor.

Under en söckenhelgsvecka eller -period förkortas arbetstiden i en- lighet med 2 momentet (planeringsgräns, mertidsgräns). Om en på förhand känd frånvaro infaller under veckan eller arbetsperioden be- stäms den ordinarie arbetstiden enligt 3 momentet.

Protokollsanteckning

Särskilda bestämmelser gällande undervisande och fostrande dag- hemspersonal

För de arbetstagare som arbetar som daghemsföreståndare, barnträdgårdslärare eller specialbarnträdgårdslärare och som upp- fyller behörighetsvillkoren bestäms arbetstiden enligt denna para- graf. Dessutom tillämpas följande särskilda bestämmelser:

1) Av denna arbetstid ska alltjämt en tillräcklig del användas enligt daghemmets anvisningar till föräldrakvällar, föräldraträffar och gemensam verksamhetsplanering på arbetsplatsen samt utanför arbetsplatsen bland annat till övrig planering av och förberedelser

för verksamheten samt till hembesök. Det har allmänt ansetts att ca 13 procent av den undervisande och fostrande personalens arbetstid går till planering av undervisnings- och fostringsarbete inom småbarnsfostran och förskoleutbildning, utvärderings- och utvecklingsuppgifter samt uppgörande av planer för förskoleut- bildning och småbarnsfostran utanför barngruppen, vilket beaktas när daghemmen planerar arbetstidsanvändningen och arbets- skiftsförteckningen.

2) Arbetstagaren ska årligen ges 5 extra lediga dagar Om anställ- ningen inte har varat ett helt år eller om tiden i arbete har varit av- bruten under året, ges för varje två i § 74 i detta kollektivavtal av- sedda fulla kvalifikationsmånader en extra ledig dag, dock högst 5 dagar. Som likställda med arbetade dagar betraktas då också semesterdagar. En arbetstagare i deltidsarbete tjänar in extra le- diga dagar i samma proportion som arbetstiden är i förhållande till full arbetstid. De extra lediga dagarna som en arbetstagare i del- tidsarbete tjänat in avrundas enligt avrundningsreglerna till när- maste heldag.

Tillämpningsanvisning

Bestämmelsen tillämpas inte på vikarier som inte uppfyller behörig- hetsvillkoren.

mom. 2 Ordinarie arbetstid under söckenhelgsvecka eller -period.

Under en sådan vecka eller arbetsperiod, som omfattar en i § 47 av- sedd söckenhelg, förkortas den ordinarie arbetstiden enligt § 47 (gräns för mertidsarbete).

Tillämpningsanvisning

Söckenhelgsförkortning planeras in i arbetsskiftsförteckningen. För söckenhelg som infaller under en på förhand känd frånvaro görs ingen söckenhelgsförkortning.

Övertidsgränsen under en söckenhelgsvecka eller -period bestäms enligt § 51, § 52 eller § 53.

Exempel 12

▪ Allmän arbetstid, full arbetstid, 1 söckenhelg

▪ Söckenhelgsveckans arbetstid är i full arbetstid 38 h 15 min,

7 h 40 min kortare per söckenhelg.

▪ Mertidsgränsen är 31 h (38 h 15 min - 7 h 40 min = 30 h 35 min).

▪ Övertidsgränsen ändras inte under söckenhelgsveckan och är

38 h 15 min.

▪ Om arbetet skulle överskrida mertidsgränsen 30 h 35 min, skulle det vara mertidsarbete upp till övertidsgränsen 38 h 15 min och därefter övertidsarbete.

Kapitel 3 Arbetstid | Allmän arbetstid

Exempel 13

▪ Allmän arbetstid, deltidsarbete, 1 söckenhelg

▪ Om den genomsnittliga ordinarie arbetstiden i deltid är t.ex. 21 h per vecka, är söckenhelgsförkortningen avrundat 4 h 10 min per söckenhelg (21 h : 5 = 4,2 h = 4 h 12 min).

▪ Mertidsgränsen är 16 h 50 min (21 h - 4 h 10min = 16 h 50 min).

▪ Övertidsgränsen är samma som i full allmän arbetstid, dvs.

38 h 15 min.

▪ Om arbetet skulle överskrida 16 h 50 min, skulle det vara mertids- arbetet upp till övertidsgränsen 38 h 15 min och därefter övertids- arbete: övertidsgränsen är samma som i full allmän arbetstid.

mom. 3 Hur frånvaro, som man vet om på förhand, inverkar på den ordinarie arbetstiden

Med frånvaro avses semester, tjänstledighet eller permittering.

Om frånvaron är känd när arbetsskiftsförteckningen görs upp plane- ras arbetstiden i arbetsskiftsförteckningen i enlighet med detta mo- ment. Om frånvaron blir känd efter att arbetsskiftsförteckningen har gjorts upp och delgetts arbetstagarna (§ 33), men minst 7 dagar innan veckan eller arbetsperioden börjar, ändras den planerade ar- betsskiftsförteckningen i enlighet med detta moment. Om frånvaron blir känd senare betraktas den som en överraskande frånvaro (§ 53).

Om det under en vecka i full arbetstid ingår frånvaro som man vet om på förhand, planeras den ordinarie arbetstiden för veckan eller arbetsperioden enligt följande:

Frånvarodagar under veckan	Veckans/arbetsperiodens arbetstid för ifrågavarande vecka
1	30 h 36 min
2	22 h 57 min
3	15 h 18 min
4	7 h 39 min
5–7	–

I deltidsarbete under en vecka eller arbetsperiod med en på för- hand känd frånvaro är arbetstiden kortare i samma proportion som deltids- arbetets ordinarie arbetstid är kortare än full ordinarie arbets- tid.

Tillämpningsanvisning

Andra än i bestämmelsen nämnda frånvaron förkortar inte den ordi- narie arbetstiden. Inte heller arbetsförhållandets början eller slut i mitten av en vecka är en sådan frånvaro som här avses. Utjämning av arbetstiden, lediga dagar som uppstår av arbetstidsersättningar,

xxxxxx och olovlig frånvaro är inte sådana frånvarodagar som här avses.

Frånvaro kan antingen vara känd på förhand eller överraskande. Om frånvaron blir känd senare än 7 dagar innan veckan eller arbets- perioden börjar, är det fråga om en överraskande frånvaro. I det fal- let följs arbetsskiftsförteckningen som getts till kännedom såsom det bestäms i § 53.

Exempel 14

▪ Full arbetstid, 3 veckors arbetsperiod tillämpas.

▪ Under den andra veckan i arbetsperioden finns tre frånvarodagar. För denna vecka ska det enligt tabellen planeras in 15 h 18 min ordinarie arbetstid till arbetsperioden.

▪ För arbetsperioden planeras ordinarie arbetstid sammanlagt

38 h 15 min + 15 h 18 min + 38 h 15 min = 91 h 48 min.

Exempel 15

▪ Deltidsarbete, ordinarie arbetstid är i genomsnitt 30 h per vecka, dvs. 78,43 procentav full arbetstid. En arbetsperiod på 4 veckor tillämpas.

▪ Mertids- och övertidsarbete granskas per arbetsperiod. Under den andra veckan i arbetsperioden finns fyra frånvaro- dagar. För den andra veckan ska det enligt tabellen i full arbetstid planeras in 7 h 39 min ordinarie arbetstid till arbetsperioden. För den del- tidsarbetande anställda är den ordinarie arbetstiden för ifråga- varande vecka 77,42 procent av 7 h 39 min = 6 h.

▪ För arbetsperioden planeras ordinarie arbetstid sammanlagt

30 h + 6 h + 30 h + 30 h = 96 h.

§ 50 Allmän arbetstid, definition på och ersättning för mertidsarbete

mom. 1 Definition på mertidsarbete

Mertidsarbete är arbete som på initiativ av arbetsgivaren utförs utöver den ordinarie arbetstiden, men som inte är övertidsarbete.

Tillämpningsanvisning

För anställda med full allmän arbetstid kan mertidsarbete uppstå endast under söckenhelgsveckor och söckenhelgsperioder. För en anställd med full arbetstid kan mertidsarbete uppstå under samma vecka eller någon annan vecka under samma arbetsperiod som söckenhelgsförkortning getts. Söckenhelgsförkortning, se § 47.

I deltidsarbete utgörs mertidsarbete av arbetstiden mellan den ordina- rie deltidsarbetstiden och övertidsgränsen.

Kapitel 3 Arbetstid | Allmän arbetstid

Kalenderårets mertidsarbete, bilaga 4

Arbetsgivaren kan i enlighet med bilaga 4 årligen erbjuda arbetsta- garen 6 timmar annat arbete utöver den ordinarie arbetstiden samt anvisa 6 timmar mertidsarbete i anknytning till kompetensutveckling. Arbetstagaren har rätt att neka till dessa mertidstimmar.

mom. 2 Ersättning för mertidsarbete

Varje timme mertidsarbete ersätts som penningersättning i form av en oförhöjd timlön eller en timme kompensationsledighet under ordi- narie arbetstid.

§ 51 Allmän arbetstid, mertids- och övertidsarbete, ingen frånvaro

mom. 1 Definition på övertidsarbete, full arbetstid, ingen frånvaro

Övertidsarbete är arbete som utförs på arbetsgivarens initiativ, och som överskrider följande övertidsgränser:

Övertidsgränsen per dygn är 8 timmar eller ett längre arbetsskift som antecknats i arbetsskiftsförteckningen, men högst 9 timmar.

Övertidsgränsen per vecka är 38 timmar 15 minuter eller den ordi- narie arbetstid som antecknats i arbetsskiftsförteckningen för respek- tive vecka i arbetsperioden.

Tillämpningsanvisning

I allmän arbetstid särskiljs övertidsarbete per dygn och övertidsarbe- te per vecka. Övertidsarbete ersätts antingen som övertidsarbete per dygn eller per vecka, men inte som båda. Från den totala arbetade tiden under en kalendervecka avdras först arbetstimmar som ersätts som övertid per dygn. Om de återstående arbetstimmarna överskri- der övertidsgränsen per vecka ersätts den överskjutande arbetstiden som övertid per vecka.

Om arbetstidsersättningar planeras in i arbetsskiftsförteckningen som ledig tid, planeras en underskridning av den ordinarie arbets- tiden med motsvarande tid. Mertids- eller övertidsgränsen sänks inte på grund av detta. Om de förverkligade arbetstimmarna på initiativ av arbetsgivaren överskrider det som planerats, flyttas kompensa- tionsledigheten till motsvarande del för att ges senare eller ersättas i pengar enligt § 42 mom. 1. Arbetstiden som motsvarar överförd kom- pensationsledighet är då ordinarie arbetstid.

Övertid per dygn uppstår då ett i arbetsskiftsförteckningen inplanerat minst 8 och högst 9 timmar långt arbetsskift överskrids, trots att veckogränsen för övertidsarbete inte överskrids.

Om det finns frånvaro under veckan eller arbetsperioden bestäms gränsen för övertidsarbete per vecka enligt § 52 eller § 53.

Exempel 16

▪ Under veckan har det uppstått både övertid per dygn och övertid per

vecka.

▪ Arbetsskiftsförteckningen innehåller en 30 minuters måltidsrast.

Kalender- vecka	mån	tis	ons	tor	fre	lör	sön	totalt
Fastställd arbetstid	8–17.30 9 h	8–15.30 7 h	8–15.45 7 h 15	8–16.30 8 h	8–15.30 7 h	–	–	38 h 15
Arbetad tid	10 h	7 h	7 h 15	8 h	7 h 30	9 h	–	48 h 45
Övertid per dygn	1 h	–	–	–	–	1 h	–	2 h
Ersättning	1x50 %					1x50 %
Övertid per vecka	48 h 45 - 2 h- 38 h 15 = 8 h 30 min
Ersättning	5x50 % och 3,5 x100 %

mom. 2 Definition på övertid, deltidsarbete, ingen frånvaro

Övertidsgränsen per dygn är 8 timmar eller ett längre arbetsskift som antecknats i arbetsskiftsförteckningen, men högst 9 timmar.

Övertidsgränsen per vecka är 38 timmar 15 minuter eller vid an- vändning av arbetsperiod 38 timmar 15 minuter multiplicerat med antalet veckor under arbetsperioden.

Tillämpningsanvisning

När man använder arbetsperiod finns det ingen gräns för veckoöver- tid i deltidsarbete, utan endast den övertidsgräns för arbetsperioden som nämns i detta moment. Detta gäller också övertidsgränsen un- der söckenhelgsveckor eller söckenhelgsperioder.

Om arbetstidsersättningar planeras in i arbetsskiftsförteckningen som ledig tid, planeras en underskridning av den ordinarie arbets- tiden med motsvarande tid. Mertids- eller övertidsgränsen sänks inte på grund av detta. Om antalet förverkligade arbetstimmar på initiativ av arbetsgivaren överskrider det som planerats, flyttas kompensa- tionsledigheten till motsvarande del för att ges senare eller ersättas i pengar enligt § 42 mom. 1. Arbetstiden som motsvarar överförd kom- pensationsledighet är då ordinarie arbetstid.

Exempel 17

▪ Deltidsarbete, den ordinarie arbetstiden är i genomsnitt 30 h per

vecka, 4 veckors arbetsperiod tillämpas.

Kapitel 3 Arbetstid | Allmän arbetstid

▪ Mertids- och övertidsarbete granskas per arbetsperiod.

▪ För arbetsperioden planeras ordinarie arbetstid 4 x 30 h = 120 h,

vilket anger mertidsgränsen.

▪ Övertidsgränsen är 4 x 38 h 15 h = 153 h.

mom. 3 Mertids- och övertidsarbete under vecka eller arbetsperiod med söckenhelg, ingen frånvaro

Under en vecka i full arbetstid då man gett i § 47 avsedd söcken- helgsförkortning är övertidsgränsen per vecka den i arbetsskiftsför- teckningen antecknade veckoarbetstiden (mertidsgräns) utökad med mängden söckenhelgsförkortning.

I deltidsarbete sänker en i § 47 avsedd söckenhelgsförkortning veckans eller arbetsperiodens ordinarie arbetstid (mertidsgräns). Övertidsgränsen sänks inte.

Tillämpningsanvisning

Arbetstiden mellan mertidsgränsen (planerad arbetstid) och övertids- gränsen är mertidsarbete.

§ 52 Allmän arbetstid, mertids- och övertidsarbete, på förhand känd frånvaro

mom. 1 Övertidsarbete, full arbetstid, på förhand känd frånvaro

Under en vecka med en på förhand känd frånvaro, i full arbetstid, anger timantalet i tabellen i § 49 mom. 3 gränsen för övertidsarbete. Om arbetsperiod används anges gränsen för övertidsarbete per vecka av den ordinarie veckoarbetstiden som antecknats i arbets- skiftsförteckningen för respektive vecka.

Om det i arbetsskiftsförteckningen planerats in arbetstidsersättning i ledig tid anger arbetstiden i tabellen i § 49 mom. 3 gränsen för över- tidsarbete per vecka. Om arbetsperiod används är gränsen för över- tidsarbete per vecka den arbetstid som antecknats i arbetsskifts- förteckningen för respektive vecka utökad med den kompensations- ledighet som planerats in för ifrågavarande vecka.

Exempel 18

▪ Full arbetstid, 3 veckors arbetsperiod tillämpas.

▪ Under den andra veckan i arbetsperioden infaller en på förhand känd frånvarodag. För denna vecka ska det enligt tabellen i § 49 planeras in 31 h ordinarie arbetstid till arbetsperioden.

▪ För arbetsperioden planeras ordinarie arbetstid sammanlagt

38 h 15 min + 30 h 36 min + 38 h 15 min =107 h 6 min.

▪ Den för respektive vecka inplanerade arbetstiden anger övertids-

gränsen per vecka.

Exempel 19

▪ Full arbetstid, ingen arbetsperiod används (veckovis uppföljning).

▪ Under veckan infaller en på förhand känd frånvarodag. Dessutom

har 4 timmar kompensationsledighet planerats in under veckan.

▪ Enligt tabellen i § 49 är veckans ordinarie arbetstid och övertids-

gräns 30 h 36 min. I arbetsskiftsförteckningen planeras 26 h 36 min. arbetstid och 4 timmar kompensationsledighet in.

▪ Om de utförda arbetstimmarna under veckan i fråga överskrider 26 h 36 min är de 4 första timmarna ordinarie arbetstid och motsvarande mängd kompensationsledighet överförs för att ges senare. Det arbete som överskrider 30 h 36 min. ersätts som övertidsarbete per vecka, till den del det inte är fråga om övertids- arbete per dygn.

mom. 2 Mertids- och övertidsarbete, deltidsarbete, på förhand känd frånvaro

I deltidsarbete anges mertidsgränsen, under en vecka eller arbets- period med en på förhand känd frånvaro, av den arbetstid som uträk- nats för en deltidsanställd enligt § 49 mom. 3. Övertidsgränsen är timantalet för full arbetstid i enlighet med § 49 mom. 3.

Om kompensationsledighet planerats in i arbetsskiftsförteckningen ändras inte mertids- och övertidsgränserna.

Exempel 20

▪ Deltidsarbete, den ordinarie arbetstiden är 30 h per vecka, dvs.

78,43 procent av full arbetstid

▪ Ingen arbetsperiod används. Mertids- och övertidsarbete gran- skas per vecka.

▪ Under veckan infaller en på förhand känd frånvarodag.

▪ Enligt tabellen i § 49 är veckans ordinarie arbetstid och övertids- gräns i full arbetstid 30 h 36 min. Den ordinarie veckoarbetstiden för den deltidsanställda är 78,43 procent av 30 h 36 min = 24 h, vilket anger mertidsgränsen.

▪ Övertidsgränsen är den samma som vid full arbetstid, dvs.

30 h 36 min.

▪ Om de utförda arbetstimmarna under veckan överskrider 24 h är det fråga om mertidsarbete upp till övertidsgränsen 30 h 36 min, till den del det inte är fråga om övertidsarbete per dygn.

mom. 3 Mertids- och övertidsarbete under vecka eller arbetsperiod med söckenhelg, på förhand känd frånvaro

I full arbetstid under en vecka eller arbetsperiod med söckenhelg och en på förhand känd frånvaro är övertidsgränsen per vecka i enlighet med 1 momentet. Mertidsgränsen är övertidsgränsen per vecka minskad med den mängd söckenhelgsförkortning som plane- rats in under veckan.

Kapitel 3 Arbetstid | Allmän arbetstid

I deltidsarbete under en vecka eller arbetsperiod med söckenhelg och en på förhand känd frånvaro är övertidsgränsen timantalet för full arbetstid enligt § 49 mom. 3. Mertidsgränsen är det timantal som räknats ut enligt § 49 mom. 3 utgående från deltidsprocenten och minskats med söckenhelgsförkortningen.

Om det i arbetsskiftsförteckningen för en vecka med söckenhelg pla- nerats in arbetstidsersättning i ledig tid och det finns en på förhand känd frånvaro är övertidsgränsen per vecka i full arbetstid det xxx- xxxxx som anges i tabellen i § 49 mom. 3. Om arbetsperiod används är gränsen för övertidsarbete per vecka den arbetstid som anteck- nats i arbetsskiftsförteckningen för respektive vecka utökad med den kompensationsledighet och den mängd söckenhelgsför- kortning som planerats in för veckan i fråga.

Om det i arbetsskiftsförteckningen för en vecka eller arbetsperiod med söckenhelg planerats in arbetstidsersättning i ledig tid och det finns en på förhand känd frånvaro är mertidsgränsen i deltidsarbete den i arbetsskiftsförteckningen angivna arbetstiden utökad med den planerade mängden ersättning i ledig tid. Övertidsgränsen sänks inte.

Exempel 21

▪ Full arbetstid, ingen arbetsperiod används (veckovis uppföljning).

▪ Under veckan infaller en söckenhelg och en på förhand känd

frånvarodag.

▪ Enligt tabellen i § 49 är veckans ordinarie arbetstid och övertids- gräns 30 h 36 min. Söckenhelgsförkortningen är 7 h 40 min. Den ordinarie arbetstiden är 30 h 36 min - 7 h 40 min = 22 h 56 min, vilket anger mertidsgränsen.

▪ Övertidsgränsen är 30 h 36 min.

▪ Om de utförda arbetstimmarna under veckan överskrider 22 h 56 min. är det fråga om mertidsarbete upp till övertidsgränsen 30 h 36 min, till den del det inte är fråga om övertidsarbete per dygn.

Exempel 22

▪ Deltidsarbete, den ordinarie arbetstiden är i genomsnitt 30 h per

vecka, dvs. 78,43 procent. En arbetsperiod på 4 veckor tillämpas.

▪ Mertids- och övertidsarbete granskas per arbetsperiod.

▪ Under den andra veckan i arbetsperioden infaller två på förhand kända frånvarodagar. Under arbetsperiodens tredje vecka infaller en söckenhelg. Söckenhelgsförkortningen är 30:5 = 6 h.

▪ För den andra veckan ska det enligt tabellen i § 49 i full arbetstid planeras in 22 h 57 min ordinarie arbetstid till arbetsperioden. För den deltidsarbetande anställda är den ordinarie arbetstiden för ifrågavarande vecka 78,43 procent av 22 timmar 57 minuter = 18 h.

▪ För arbetsperioden planeras ordinarie arbetstid sammanlagt (30 h + 18 h + 30 h + 30 h) – 6 h = 102 h. Detta anger mertids- gränsen för arbetsperioden.

▪ Övertidsgränsen för arbetsperioden är 38 h 15 min + 22 h 57 min

+ 38 h 15 min + 38 h 15 min = 137 h 42 min.

▪ Om de utförda arbetstimmarna under veckan överskrider 102 h är det fråga om mertidsarbete upp till övertidsgränsen 137 h 42 min, till den del det inte är fråga om övertidsarbete per dygn.

§ 53 Allmän arbetstid, mertids- och övertidsarbete, överraskande frånvaro

mom. 1 Övertidsarbete, full arbetstid, överraskande frånvaro

Om frånvaron inte har varit känd när arbetsskiftsförteckningen gjor- des upp eller minst 7 dagar innan veckans eller arbetsperiodens bör- jan är det fråga om en överraskande frånvaro. I händelse av frånvaro under en vecka eller arbetsperiod följs den fastställda arbetsskifts- förteckningen så att den planerade arbetstiden som faller utanför frånvaron i respektive vecka anger övertidsgränsen för veckan i fråga vid full arbetstid.

Om arbetstidsersättning i form av ledig tid planerats in i arbetsskifts- förteckningen är övertidsgränsen den arbetstid som planerats in ut- anför frånvaron utökad med den mängd kompensationsledighet som planerats in utanför frånvaron.

Exempel 23

▪ Full arbetstid, ingen arbetsperiod används (veckovis uppföljning).

▪ Under veckan uppstår överraskande frånvaro för två dagar.

▪ Den för veckan planerade ordinarie arbetstiden är 38 h 15 min. För frånvarodagarna är den planerade ordinarie arbetstiden sammanlagt 16 h.

▪ Övertidsgränsen för veckan i fråga är arbetstiden som planerats in utanför frånvaron (38 h 15 min - 16 h = 22 h 15 min) Om arbetstiden under veckan överskrider 22 h 15 min uppstår över- tidsarbete per vecka till den del det inte är fråga om övertids- arbete per dygn.

Exempel 24

▪ Full arbetstid, ingen arbetsperiod används (veckovis uppföljning).

▪ Under veckan infaller en på förhand känd frånvarodag. 30 h 36

min. timmar ordinarie arbetstid har planerats in för veckan.

▪ Under veckan uppstår dessutom överraskande frånvaro för två

dagar. Frånvarotiden omfattar 15 h inplanerad arbetstid.

▪ Övertidsgränsen är den arbetstid som planerats in utanför från-

varon 30 h 36 min – 15 h = 15h 36 min.

Kapitel 3 Arbetstid | Allmän arbetstid

mom. 2 Mertids- och övertidsarbete, deltidsarbete, överraskande frånvaro

Under en vecka eller arbetsperiod med överraskande frånvaro anges mertidsgränsen i deltidsarbete av den arbetstid som planerats in ut- anför frånvaron. Övertidsgränsen är den samma som övertidsgrän- sen för en full vecka eller arbetsperiod vid full arbetstid minskad med de arbetstimmar som planerats in för frånvarotiden.

Om arbetstidsersättning i form av ledig tid planerats in i arbetsskifts- förteckningen är mertidsgränsen den arbetstid som planerats in utanför frånvaron utökad med mängden kompensationsledighet.

Exempel 25

▪ Den ordinarie arbetstiden för en deltidsanställd är i genomsnitt

30 timmar per vecka. En arbetsperiod på 4 veckor tillämpas.

▪ Mertids- och övertidsarbete granskas per arbetsperiod.

▪ I arbetsskiftsförteckningen har 4 x 30 h = 120 h ordinarie arbetstid planerats in, vilket anger mertidsgränsen. Övertidsgränsen är den samma som i full arbetstid 4 x 38 h 15 min.= 153 h.

▪ Under arbetsperioden uppstår överraskande frånvaro för två dagar. För frånvarotiden är den ordinarie arbetstiden sammanlagt 14 timmar.

▪ Mertidsgränsen är den planerade arbetstid som lämnar utanför

frånvaron (120 h - 14 h = 106 h).

▪ Övertidsgränsen är 153 h – 14 h = 139 h.

mom. 3 Mertids- och övertidsarbete under vecka eller arbetsperiod med söckenhelg, överraskande frånvaro

I full arbetstid under en vecka eller arbetsperiod med söckenhelg och överraskande frånvaro anges mertidsgränsen av den arbetstid som planerats in utanför frånvaron under en vecka med söcken- helgsförkortning. Övertidsgränsen per vecka fås genom att till mer- tidsgränsen addera mängden inplanerad söckenhelgsförkortning.

I deltidsarbete anges mertidsgränsen av den arbetstid som plane- rats in utanför frånvaron. Övertidsgränsen sänks i samma mån som ordinarie arbetstid finns inplanerad under frånvaron.

I full arbetstid under en vecka eller arbetsperiod med söckenhelg och överraskande frånvaro, då även arbetsersättning i form av ledig tid planerats in i arbetsskiftsförteckningen, är mertidsgränsen den arbetstid som planerats in utanför frånvaron utökad med mängden kompensationsledighet utanför frånvaron. Övertidsgränsen för en dylik vecka är den arbetstid som planerats utanför frånvaron utökad med den mängd kompensationsledighet och söckenhelgsförkortning som planerats in utanför frånvaron.

I deltidsarbete under en vecka eller arbetsperiod med söckenhelg och överraskande frånvaro, då även arbetsersättning i form av ledig tid planerats in i arbetsskiftsförteckningen, är mertidsgränsen den arbetstid som planerats in utanför frånvaron utökad med mängden kompensationsledighet utanför frånvaron. Övertidsgränsen sänks i samma mån som ordinarie arbetstid finns inplanerad under från- varon.

Exempel 26

▪ Full arbetstid, 3 veckors arbetsperiod tillämpas.

▪ Under arbetsperiodens första vecka infaller en söckenhelg. Söckenhelgsförkortningen sänker den ordinarie arbetstiden för arbetsperioden med 7 h 40 min. För arbetsperioden planeras ordinarie arbetstid 114 h 45 min - 7 h 40 min = 107 h 5 min.

▪ Mertidsarbete kan uppstå under en vecka eller veckor med

söckenhelgsförkortning.

▪ Söckenhelgsförkortningen hade planerats att ges i sin helhet un- der olika dagar i arbetsperiodens tredje vecka. Mertidsarbete kan uppstå endast under arbetsperiodens tredje vecka och endast i samma mån som söckenhelgsförkortningen.

▪ Under arbetsperiodens tredje vecka uppstår en överraskande frånvaro för en dag. Övertidsgränsen för ifrågavarande vecka är den arbetstid som planerats utanför frånvaron utökad med mäng- den söckenhelgsförkortning.

▪ Under den tredje veckan förblir 24 h utanför frånvaron. Övertids- gränsen är därmed 24 h + 7 h 40 min = 31 h 40 min. Om de utför- da arbetstimmarna överskrider 24 h blir det fråga om mertidsar- bete högst i den mån söckenhelgsförkortning getts, till den del det inte är fråga om övertidsarbete per dygn.

§ 54 Allmän arbetstid, ersättning för övertidsarbete

För övertidsarbete betalas i penningersättning

– en med 50 procent förhöjd timlön för de 2 första timmarna övertidsarbete per dygn och en med 100 procent förhöjd timlön för varje följande timme övertids- arbete per dygn

– en med 50 procent förhöjd timlön för de 5 första timmarna övertidsarbete per vecka och en med 100 procent förhöjd lön för varje följande timme övertids- arbete per vecka

Alternativt ges kompensationsledighet under ordinarie arbetstid utökad på mot- svarande sätt.

Kapitel 3 Arbetstid | Byråarbetstid

B2 Byråarbetstid

§ 55 Tillämpning av byråarbetstid

Byråarbetstid tillämpas huvudsakligen på anställda med förvaltnings- och kontorsuppgifter.

Tillämpningsanvisning

När förutsättningarna för att tillämpa byråarbetstid prövas är det inte avgörande hur stor del av arbetet som sker i kontorsförhållanden, utan avgörande är arbetsupp- gifternas karaktär och art. Byråarbetstid tillämpas förutom på egentligt kontors- arbete också på uppgifter inom administration, planering och redovisning.

§ 56 Byråarbetstid

mom. 1 Ordinarie arbetstid

I byråarbetstid är den ordinarie arbetstiden högst 9 timmar per dygn och högst 36 timmar 15 minuter per vecka (full ordinarie arbetstid) eller i genomsnitt denna tid under en högst 6 veckor lång arbetsperiod.

Protokollsanteckning

Medlemsorganisationerna kan fortsättningsvis iaktta den byråarbetstid som tillämpades före 1.5.1995. I så fall iakttas inte detta kollektivavtals bestämmelser om byråarbetstid.

mom. 2 Ordinarie arbetstid under söckenhelgsvecka eller -period.

Under en sådan vecka eller arbetsperiod, som omfattar en i § 47 avsedd söckenhelg, förkortas den ordinarie arbetstiden enligt § 47 (gräns för mertidsarbete).

Tillämpningsanvisning

I fråga om byråarbetstid under söckenhelgsveckor, se § 47 med till- lämpningsanvisningar. Söckenhelgsförkortning planeras in i arbets- skiftsförteckningen. För söckenhelg som infaller under en på förhand känd frånvaro görs ingen söckenhelgsförkortning.

Övertidsgränsen under en söckenhelgsvecka eller -period bestäms enligt § 58, § 59 eller § 60.

Exempel 27

▪ Byråarbetstid, full arbetstid, 1 söckenhelg

▪ Söckenhelgsveckans arbetstid är 36 h 15 min i full arbetstid och 7 h 15 min. kortare per söckenhelg 36 h 15 min: 5 = 7,25 ≈ 7 h 15 min

▪ Mertidsgränsen är 29 h (36 h 15 min - 7h 15 min = 29 h)

▪ Övertidsgränsen är 38 h 15 min.

Exempel 28

▪ Byråarbetstid, deltidsarbete, 1 söckenhelg

▪ Om den genomsnittliga ordinarie arbetstiden i deltid är exempel- vis 18 h per vecka, är söckenhelgsförkortningen avrundat 3 h

35 min per söckenhelg (18 h: 5 = 3,6 h ≈ 3 h 35 min).

▪ Mertidsgränsen är 14 h 25 min (18 h - 3 h 35 min).

▪ Övertidsgränsen är samma som i full byråarbetstid, dvs. 38 h 15 min.

mom. 3 Hur frånvaro, som man vet om på förhand, inverkar på den ordinarie arbetstiden

Med frånvaro avses semester, tjänstledighet eller permittering.

Om frånvaron är känd när arbetsskiftsförteckningen görs upp plane- ras arbetstiden i arbetsskiftsförteckningen i enlighet med detta mo- ment. Om frånvaron blir känd efter att arbetsskiftsförteckningen har gjorts upp och delgetts arbetstagarna (§ 33), men minst 7 dagar innan veckan eller arbetsperioden börjar, ändras den planerade arbetsskiftsförteckningen i enlighet med detta moment. Om från- varon blir känd senare betraktas den som en överraskande frånvaro (§ 60).

Om det under en vecka i full arbetstid ingår frånvaro som man vet om på förhand, planeras den ordinarie arbetstiden för veckan eller arbetsperioden enligt följande:

Frånvarodagar under veckan	Veckans /arbetsperiodens arbetstid för ifrågavarande vecka
1	29 h
2	21 h 45 min
3	14 h 30 min
4	7 h 15 min
5–7	–

I deltidsarbete är arbetstiden kortare i samma proportion som del- tidsarbetets ordinarie arbetstid är kortare än full ordinarie arbetstid.

Tillämpningsanvisning

Frånvaro kan antingen vara känd på förhand eller överraskande. Om frånvaron blir känd senare än 7 dagar innan veckan eller arbets-

Kapitel 3 Arbetstid | Byråarbetstid

perioden börjar, är det fråga om en överraskande frånvaro. I det fallet följs arbetsskiftsförteckningen som getts till kännedom såsom det be- stäms i § 60.

§ 57 Byråarbetstid, definition på och ersättning för mertidsarbete

mom. 1 Definition på mertidsarbete

Mertidsarbete är arbete som på initiativ av arbetsgivaren utförs utöver den ordinarie arbetstiden, men som inte är övertidsarbete.

Tillämpningsanvisning

Vid byråarbetstid kan det uppstå högst två timmar mertidsarbete per vecka i full arbetstid. I deltidsarbete utgörs mertidsarbete av arbets- tiden mellan den ordinarie deltidsarbetstiden och övertidsgränsen. Om man under veckan eller arbetsperioden gett i § 47 avsedd söckenhelgsförkortning, kan mertidsarbete dessutom uppstå i samma mån som söckenhelgsförkortningen.

Om mertidsgränsen för en arbetstagare med full arbetstid under- skrider en deltidsarbetandes ordinarie arbetstid är den deltidsarbetan- des mertidsgräns den samma som mertidsgränsen vid full arbetstid.

Kalenderårets mertidsarbete, bilaga 4

Arbetsgivaren kan i enlighet med bilaga 4 årligen erbjuda arbets- tagaren 6 timmar annat arbete utöver den ordinarie arbetstiden samt anvisa 6 timmar mertidsarbete i anknytning till kompetensutveckling. Arbetstagaren har rätt att neka till dessa mertidstimmar.

mom. 2 Ersättning för mertidsarbete

Varje timme mertidsarbete ersätts som penningersättning i form av en oförhöjd timlön eller en timme kompensationsledighet under ordi- narie arbetstid.

§ 58 Byråarbetstid, mertids- och övertidsarbete, ingen frånvaro

mom. 1 Definition på övertidsarbete, full arbetstid, ingen frånvaro

Övertidsarbete är arbete som utförs på arbetsgivarens initiativ, och som överskrider följande övertidsgränser:

Övertidsgränsen per dygn är 8 timmar eller ett längre arbetsskift som antecknats i arbetsskiftsförteckningen, men högst 9 timmar.

Övertidsgränsen per vecka är 38 timmar 15 minuter eller den ordi- narie arbetstid som antecknats i arbetsskiftsförteckningen för respek- tive vecka i arbetsperioden utökad med 2 timmar.

Tillämpningsanvisning

Vid byråarbetstid särskiljs övertidsarbete per dygn och övertidsarbe- te per vecka. Från den arbetade tiden per vecka avdras först even- tuellt övertidsarbete per dygn. Om övertidsgränsen per vecka över- skrids också därefter, utgör den överskjutande tiden övertidsarbete per vecka. Övertid per vecka uppstår i allmänhet då arbete utförs minst sex dagar under en vecka. Den fulla ordinarie arbetstiden är 36 timmar 15 minuter och övertidsgränsen är 38 timmar 15 minuter. Av de timmar som överskrider den ordinarie arbetstiden per vecka utgör 2 timmar mertidsarbete.

Om arbetstidsersättningar planeras in i arbetsskiftsförteckningen som ledig tid, planeras en underskridning av den ordinarie arbets- tiden med motsvarande tid. Mertids- eller övertidsgränsen sänks inte på grund av detta. Om det görs fler arbetstimmar än planerat på initiativ av arbetsgivaren, flyttas kompensationsledigheten till mot- svarande del för att ges senare eller ersättas i pengar enligt § 42 mom. 1. Arbetstiden som motsvarar överförd kompensationsledighet är då ordinarie arbetstid.

Dygnsövertid uppstår då ett i arbetsskiftsförteckningen inplanerat minst 8 och högst 9 timmar långt arbetsskift överskrids, trots att veckogränserna för mertids- och övertidsarbete inte överskrids.

Om det finns frånvaro under veckan eller arbetsperioden bestäms gränserna för mertid och veckoövertid enligt § 59 eller § 60.

mom. 2 Definition på övertid, deltidsarbete, ingen frånvaro

Övertidsarbete är arbete som utförs på arbetsgivarens initiativ, och som överskrider följande övertidsgränser:

Övertidsgränsen per dygn är 8 timmar eller ett längre arbetsskift som antecknats i arbetsskiftsförteckningen, men högst 9 timmar.

Övertidsgränsen per vecka är 38 timmar 15 minuter eller vid an- vändning av arbetsperiod 38 timmar 15 minuter multiplicerat med antalet veckor under arbetsperioden.

Tillämpningsanvisning

Vid byråarbetstid särskiljs övertidsarbete per dygn och övertids- arbete per vecka. Från den arbetade tiden per vecka avdras först eventuellt övertidsarbete per dygn.

När man använder arbetsperiod finns det ingen gräns för övertids- arbete per vecka i deltidsarbete, utan endast den övertidsgräns för arbetsperioden som nämns i detta moment. Detta gäller även över- tidsgränsen under en arbetsperiod med söckenhelg.

Kapitel 3 Arbetstid | Byråarbetstid

Om arbetstidsersättningar planeras in i arbetsskiftsförteckningen som ledig tid, planeras en underskridning av den ordinarie arbets- tiden med motsvarande tid. Mertids- eller övertidsgränsen sänks inte på grund av detta. Om det förverkligade antalet arbetstimmar över- skrider det planerade antalet på initiativ av arbetsgivaren, flyttas kompensationsledigheten till motsvarande del för att ges senare eller ersättas i pengar enligt § 42 mom. 1. Arbetstiden som motsvarar överförd kompensationsledighet är då ordinarie arbetstid.

Övertidsarbete per dygn uppstår då ett i arbetsskiftsförteckningen inplanerat minst 8 och högst 9 timmar långt arbetsskift överskrids, fastän mertids- och övertidsarbetstidsgränserna för veckan eller arbetsperioden inte överskrids.

Om det finns frånvaro under veckan eller arbetsperioden bestäms gränserna för mertid och övertid enligt § 59 eller § 60.

mom. 3 Mertids- och övertidsarbete under vecka eller arbetsperiod med söckenhelg, ingen frånvaro

Under en vecka med i § 47 avsedd söckenhelg är mertidsgränsen i deltidsarbete den i arbetsskiftsförteckningen antecknade vecko- arbetstiden. Övertidsgränsen per vecka är 38 timmar 15 minuter.

Om man använder arbetsperiod granskas mertids- och övertids- arbete per arbetsperiod. Gränsen för mertidsarbete är den arbetstid för perioden som antecknats i arbetsskiftsförteckningen. Övertids- gränsen är den samma som för en full arbetsperiod i full arbetstid.

§ 59 Byråarbetstid, mertids- och övertidsarbete, på förhand känd frånvaro

mom. 1 Mertids- och övertidsarbete, full arbetstid, på förhand känd frånvaro

Under en vecka i full arbetstid med en på förhand känd frånvaro anger timantalet i tabellen i § 56 mom. 3 gränsen för mertidsarbete. Övertidsgränsen per vecka är gränsen för mertidsarbete utökad med 24 minuter per arbetsdag. Om arbetsperiod används anges gränsen för mertidsarbete av den ordinarie veckoarbetstiden som antecknats i arbetsskiftsförteckningen för respektive vecka. Övertidsgränsen per vecka är gränsen för mertidsarbete utökad med 24 minuter per arbetsdag.

Om det i arbetsskiftsförteckningen planerats in arbetstidsersättning i ledig tid anger arbetstiden i tabellen i § 56 mom. 3 gränsen för mer- tidsarbete. Övertidsgränsen per vecka är gränsen för mertidsarbete utökad med 24 minuter per arbetsdag. Om arbetsperiod används är gränsen för mertidsarbete den arbetstid som antecknats i arbets- skiftsförteckningen för respektive vecka utökad med den kompensa- tionsledighet som planerats in för ifrågavarande vecka. Övertids- gränsen per vecka är gränsen för mertidsarbete utökad med 24 minuter per arbetsdag.

Tillämpningsanvisning

24 minuters ökning görs bara för arbetsdagar som innehåller ordi- narie arbetstid. När gränsen för övertid räknas ut jämställs även söckenhelg, kompensationsledighet och utjämning av arbetstiden med arbetsdagar oberoende av om de innehåller ordinarie arbetstid.

Exempel 29

▪ Full arbetstid, ingen arbetsperiod används (veckovis uppföljning).

▪ Under veckan infaller en på förhand känd frånvarodag och fyra

arbetsdagar.

▪ Enligt tabellen i § 56 mom. 3 är veckans ordinarie arbetstid 29 h.

Detta anger gränsen för mertidsarbete.

▪ För varje arbetsdag i veckan (4 st.) beaktas 24 minuter, dvs. 4 x

24 min = 1 h 36 min, i beräkningen av gränsen för övertidsarbete.

▪ Gränsen för övertidsarbete är 29 h + 1 h 36min = 30 h 36 min.

▪ Om de utförda arbetstimmarna under veckan överskrider 30 h 36 min är det fråga om övertidsarbete per vecka, till den del det inte är fråga om övertidsarbete per dygn.

mom. 2 Mertids- och övertidsarbete, deltidsarbete, på förhand känd frånvaro

I deltidsarbete, under en vecka med en på förhand känd frånvaro, anges gränsen för mertidsarbete av den deltidsarbetande arbets- tagarens arbetstid som räknats ut enligt tabellen i § 56 mom. 3.

Gränsen för övertidsarbete är timantalet i full arbetstid enligt § 56 mom. 3 utökat med 24 minuter per arbetsdag.

Om arbetsperiod används i deltidsarbete och en på förhand känd frånvaro infaller under arbetsperioden:

▪ gränsen för mertidsarbete under arbetsperioden räknas ut på följande sätt:

– för veckan som innehåller frånvaro räknas den deltids- arbetande arbetstagarens veckoarbetstid ut enligt tabellen i

§ 56 mom. 3

– och den planerade ordinarie arbetstiden för de andra veckorna läggs till.

▪ gränsen för övertidsarbete under arbetsperioden räknas ut på följande sätt:

Kapitel 3 Arbetstid | Byråarbetstid

– arbetstid enligt full arbetstid utgående från tabellen i § 56 mom. 3 för veckan som innehåller frånvaro

– utökat med 24 minuter för varje arbetsdag i veckan med frånvaro

– utökat med 38 timmar 15 minuter för varje vecka i perioden som inte innehåller frånvaro

Om arbetstidsersättning i form av ledig tid finns inplanerat i arbets- skiftsförteckningen ändras inte gränserna för mertids- och övertids- arbete.

Exempel 30

▪ Deltidsarbete, ordinarie arbetstiden är i genomsnitt 30 h per vecka, 4 veckors arbetsperiod tillämpas. Deltidsprocenten är 82,76 procent.

▪ Mertids och övertidsarbete granskas per arbetsperiod.

▪ Under arbetsperiodens andra vecka infaller en på förhand känd

frånvarodag och 4 arbetsdagar.

▪ Enligt tabellen i § 56 är den ordinarie arbetstiden i full arbetstid 29 h under den andra veckan. För den deltidsarbetande arbets- tagaren är den ordinarie arbetstiden för ifrågavarande vecka 82,76 procent av 29 timmar = 24 h.

▪ Gränsen för mertidsarbete är den planerade arbetstiden för

arbetsperioden, dvs. 30 h + 24 h + 30 h + 30 h = 114 h

▪ För varje arbetsdag (4 st.) under den andra veckan i arbets- perioden beaktas 24 minuter när gränsen för övertidsarbete beräknas, dvs 4 x 24 min = 1 h 36 min

▪ Övertidsgränsen är 29 h + 1 h 36 min + 3 x 38 h 15 min = 145 h

21 min.

mom. 3 Mertids- och övertidsarbete under söckenhelgsvecka eller

-period, på förhand känd frånvaro

I full arbetstid under en vecka då i § 47 avsedd söckenhelgsförkort- ning getts och en på förhand känd frånvaro infaller är mertidsgrän- sen det i arbetsskiftsförteckningen antecknade timantalet. Gränsen för övertidsarbete per vecka under en sådan vecka är den i arbets- skiftsförteckningen angivna arbetstiden utökad med 24 minuter per arbetsdag samt utökad med den givna söckenhelgsförkortningen.

I deltidsarbete under en vecka med söckenhelg och en på förhand känd frånvaro är gränsen för mertidsarbete, uträknad enligt tabellen i

§ 56 mom. 3, den deltidsarbetande arbetstagarens arbetstid minskad med söckenhelgsförkortningen. Gränsen för övertidsarbete per vecka är timantalet i full arbetstid enligt § 56 mom. 3 utökat med

24 minuter per arbetsdag.

Om arbetsperiod används i deltidsarbete är periodens mertidsgräns

den i arbetsskiftsförteckningen angivna arbetstiden för arbetsperioden.

Övertidsgränsen under arbetsperioden räknas under en period med söckenhelg ut på följande sätt:

▪ arbetstid enligt full arbetstid, utgående från tabellen i § 56,

för veckan som innehåller frånvaro

▪ utökat med 24 minuter för varje arbetsdag i veckan med frånvaro

▪ utökat med 38 timmar 15 minuter för varje vecka i perioden som

inte innehåller frånvaro

§ 60 Byråarbetstid, mertids- och övertidsarbete, överraskande frånvaro

mom. 1 Mertids- och övertidsarbete, full arbetstid, överraskande avbrott

Om frånvaron inte har varit känd när arbetsskiftsförteckningen gjordes upp eller minst 7 dagar innan veckans eller arbetsperiodens början är det fråga om en överraskande frånvaro. I händelse av från- varo under en vecka eller arbetsperiod följs arbetsskiftsförteckningen så, att den planerade arbetstiden som faller utanför frånvaron i res- pektive vecka anger mertidsgränsen. Övertidsgränsen per vecka är mertidsgränsen utökad med 24 minuter per arbetsdag.

Om arbetstidsersättning i form av ledig tid planerats in i arbetsskifts- förteckningen är mertidsgränsen den arbetstid som planerats in utanför frånvaro utökad med mängden kompensationsledighet.

Övertidsgränsen per vecka är mertidsgränsen utökad med 24 minuter per arbetsdag.

Tillämpningsanvisning

24 minuters ökning görs bara för arbetsdagar som innehåller ordina- rie arbetstid. När gränsen för övertid räknas ut jämställs även söckenhelg, kompensationsledighet och utjämning av arbetstiden med arbetsdagar, oberoende av om de innehåller ordinarie arbetstid.

Exempel 31

▪ Full arbetstid, ingen arbetsperiod används (veckovis uppföljning).

▪ Under veckan uppstår överraskande frånvaro för två dagar och

utanför frånvaron lämnar tre (3) arbetsdagar.

▪ Den för veckan planerade ordinarie arbetstiden är 36 h 15 min. För frånvarodagarna är den planerade ordinarie arbetstiden sammanlagt 16 h.

▪ Mertidsgränsen är den arbetstid som lämnar utanför frånvaron

(36 h 15 min - 16 h = 20 h 15 min).

▪ För varje arbetsdag i veckan (3 st.) beaktas 24 minuter, dvs. 3 x

24 min = 1 h 12 min, i beräkningen av övertidsgränsen.

▪ Övertidsgränsen för veckan blir 20 h 15 min+1 h 12 min = 21 h 27 min.

▪ Om man utför mera arbete än 20 h 15 min. under veckan ersätts

det som mertidsarbete upp till övertidsgränsen 21 h 27 min, till den del det inte är fråga om övertidsarbete per dygn.

Kapitel 3 Arbetstid | Byråarbetstid

mom. 2 Mertids- och övertidsarbete, deltidsarbete, överraskande frånvaro

Under en vecka med överraskande frånvaro anger den arbetstid som planerats in utanför frånvaron mertidsgränsen i deltidsarbete. Övertidsgränsen är den samma som i full arbetstid minskad med de arbetstimmar som planerats in under frånvaron samt 24 minuter för varje frånvarodag i veckan.

Övertidsgränsen ändrar inte på grund av kompensationsledighet.

Exempel 32

▪ Deltidsarbete, den ordinarie arbetstiden är 30 h per vecka Ingen

arbetsperiod används.

▪ Mertids och övertidsarbete granskas per vecka.

▪ 30 h ordinarie arbetstid har planerats in i arbetsskiftsförteckning- en för veckan. Övertidsgränsen är den samma som i full arbetstid 38 h 15 min.

▪ Under veckan uppstår en överraskande frånvaro för en dag. För frånvarodagen har 6 timmar ordinarie arbetstid planerats in. Utan- för frånvaron lämnar fyra (4) arbetsdagar.

▪ Mertidsgränsen är den planerade arbetstid som lämnar utanför

frånvaron (30 h - 6 h = 24 h).

▪ För veckans frånvarodag (1 st.) minskas 24 minuter när övertids-

gränsen beräknas.

▪ Övertidsgränsen är 38 h 15 min – 6 h – 24 min = 31 h 51 min.

mom. 3 Mertids- och övertidsarbete under vecka eller arbetsperiod med söckenhelg, överraskande frånvaro

I full arbetstid under en vecka med i § 47 avsedd söckenhelgsför- kortning och överraskande frånvaro anges mertidsgränsen av den arbetstid som planerats in utanför frånvaron. Övertidsgränsen per vecka sänks med de timmar som planerats in för frånvarotiden och 24 minuter per överraskande frånvarodag.

Under en vecka med söckenhelg och överraskande frånvaro anger den arbetstid som planerats in utanför frånvaron mertidsgränsen i deltidsarbete. Övertidsgränsen per vecka sänks med de arbetstim- mar som planerats in för frånvarotiden och 24 minuter per över- raskande frånvarodag.

Om arbetsperiod används i deltidsarbete är mertidsgränsen för perioden den arbetstid som planerats in utanför frånvaron. Övertids- gränsen är den samma som i en full arbetsperiod i full arbetstid, som sänks med de timmar som planerats in för frånvarotiden och

24 minuter per överraskande frånvarodag.

§ 61 Byråarbetstid, ersättning för övertidsarbete

För övertidsarbete betalas i penningersättning

– en med 50 procent förhöjd timlön för de 2 första timmarna övertidsarbete per dygn och en med 100 procent förhöjd timlön för varje följande timme övertidsarbete per dygn

– en med 50 procent förhöjd timlön för de 5 första timmarna övertidsarbete per vecka och en med 100 procent förhöjd lön för varje följande timme övertidsarbete per vecka.

Alternativt ges kompensationsledighet under ordinarie arbetstid utökad på mot- svarande sätt.

Kapitel 3 Arbetstid | Periodarbetstid

B3 Periodarbetstid

§ 62 Tillämpning av periodarbetstid

Bestämmelserna om periodarbetstid kan tillämpas på arbeten och verksam- hetsenheter som nämns i 7 § i arbetstidslagen samt i hamnar och tvätterier.

Föravtal om användning av periodarbetstid kan göras på lokal nivå även för andra än ovan nämnda branscher eller branscher som avses i 7 § i arbetstids- lagen. Föravtalet görs i enlighet med § 126. Ikraftträdande av avtalet förutsätter att det fastställs på förbundsnivå. Denna bestämmelse träder i kraft från och med 1.9.2020.

Tillämpningsanvisning

Arbeten och verksamhetsenheter enligt 7 § i arbetstidslagen är bland annat sjuk- hus, vårdinrättningar, barndaghem som håller öppet dygnet runt, boendeenheter för handikappade som håller öppet dygnet runt samt servicehem för äldre och liknande enheter.

Om nattarbete inte är nödvändigt i ett arbete som i sig hör till tillämpningsområdet för 7 § i arbetstidslagen kan arbetsgivaren avgöra om allmän arbetstid eller period- arbetstid ska tillämpas. Arbetsgivaren väljer det arbetstidssystem som är mest ändamålsenligt för verksamheten och arbetet. Vid övergång från ett avtalsenligt system till ett annat ska de arbetstagare som ändringen berör höras innan beslut fattas.

§ 63 Periodarbete, full arbetsperiod, full arbetstid

1 mom. Full ordinarie arbetstid i arbetsperioden

När en arbetstagares arbetstid har ordnats som periodarbete enligt 7 § i arbets- tidslagen bestäms den fulla ordinarie arbetstiden beroende på arbetsperiodens längd enligt följande:

Arbetsperiodens längd, veckor	Full ordinarie arbetstid i arbetsperioden
2	76 h 30 min
3	114 h 45 min
4	153 h
5	191 h 15 min
6	229 h 30 min

Tillämpningsanvisning

I fråga om söckenhelgers inverkan på arbetstiden i periodarbete, se

§ 47 med exempel.

Arbetsgivaren avgör arbetsperiodernas längd. Arbetsskiftsförteck- ningen ska göras upp för hela arbetsperioden och delges arbets- tagarna före periodens början i enlighet med § 33 i detta kapitel.

I periodarbete bestäms ingen arbetstid per vecka eller per dygn, men när arbetstiden planeras ska man beakta arbetstidslagens bestäm- melser om dygnsvila (ATL 25 §) och detta kollektivavtals bestämmel- ser om ledighet per vecka och ledighetens inverkan på planeringen av arbetsskift (§ 30).

I arbetstidsarrangemangen för en deltidsanställd i periodarbete kan utjämningsperioden vara högst 12 veckor. Också i sådana fall ska arbetsskiftsförteckningen i regel göras upp för hela utjämnings- perioden.

mom. 2 Ordinarie arbetstid under period med söckenhelg

Exempel 33

▪ Periodarbetstid, full arbetstid, 3 veckors arbetsperiod, 4 söcken- helger

▪ Under en 3 veckors arbetsperiod (3 x 38 h 15 min = 114 h 45 min) som innehåller 4 söckenhelger som förkortar arbetstiden (julafton, juldagen, annandag jul och nyårsdagen), förkortas den fulla ordi- narie arbetstiden med 30 h 40 min (4 x 7 h 40 min = 30 h 40 min).

▪ Mertidsgränsen är 84 h 5 min (114 h 45 min - 30 h 40 min)

▪ Om det utfördes över 84 h 5 min arbete under perioden skulle det vara mertidsarbete upp till övertidsgränsen 114 h 45 min och där- efter övertidsarbete.

Exempel 34

▪ Periodarbetstid, deltidsarbete, 3 veckors arbetsperiod, 4 söcken- helger

▪ Om den genomsnittliga ordinarie arbetstiden i deltidsarbete är exempelvis 19 h per vecka (full arbetstid 38 h 15 min), är söcken- helgsförkortningen avrundat 3 h 50 min per söckenhelg

(19 h : 5 = 3,8 h ≈ 3 h 50 min).

▪ Under en 3 veckors arbetsperiod (3 x 19 h = 57 h) som innehåller 4 söckenhelger som förkortar arbetstiden (julafton, juldagen, annandag jul och nyårsdagen) förkortas den ordinarie arbetstiden i deltidsarbete med 15 h 10 min (4 x 3 h 50 min).

▪ Mertidsgränsen är 41 h 50 min.

▪ Om det utfördes över 41 h 50 min arbete under perioden skulle det vara mertidsarbete upp till övertidsgränsen 114 h 45 min och därefter övertidsarbete.

▪ Gränsen för övertid är samma som full periodarbetstid.

Kapitel 3 Arbetstid | Periodarbetstid

§ 64 Periodarbetstid, avbruten period

mom. 1 Periodarbetstid, avbruten arbetsperiod

Om arbetsperioden avbryts på grund av att anställningen börjar eller slutar eller på grund av semester, tjänstledighet eller permittering, tillämpas dessa bestämmelser för mertids- och övertidsarbete under en avbruten arbetsperiod.

mom. 2 Periodarbetstid, avbrott som man vet om på förhand och överraskande avbrott

Om man redan när arbetsskiftsförteckningen görs upp vet om ett av- brott som avses i detta moment, planeras arbetstiden i arbetsskifts- förteckningen enligt § 65 i detta kollektivavtal (planeringsgräns, mer- tidsgräns).

Om avbrottet framgår efter att arbetsskiftsförteckningen har gjorts upp och delgetts arbetstagarna (§ 33) men minst 5 dagar innan arbetsperioden börjar, ändras den planerade arbetsskiftsförteckning- en i överensstämmelse med § 65. Om avbrottet framgår senare be- traktas det som ett överraskande avbrott.

Tillämpningsanvisning

Avbrott är antingen avbrott man vet om på förhand och då iakttas § 65, eller överraskande avbrott och då iakttas § 67 i detta kollektivavtal.

Om avbrottet framgår senare än 5 dagar innan arbetsperioden börjar betraktas det som ett överraskande avbrott. I så fall följs den arbets- skiftsförteckning som delgetts arbetstagarna med iakttagande av

§ 67 och 68.

Utjämningsdagar räknas inte till de avbrottsdagar som avses här.

§ 65 Periodarbetstid, avbrott som man vet om på förhand

mom. 1 Periodarbetstid, avbrott som man vet om på förhand, full ordinarie arbetstid

Om det under en av arbetsveckorna i arbetsperioden ingår ett av- brott som man vet om på förhand, enligt definitionen i § 64, planeras arbetstiden för den veckan i arbetsperioden på följande sätt:

Keskeytyspäiviä viikossa	Jaksolle työaikaa ko. viikolta
1	32 h
2	24 h
3	16 h
4	8 h
5–7	–

Exempel 35

▪ För en arbetstagare fastställs två semesterdagar under en av veckorna i en treveckorsperiod. För den veckan antecknas 24 h som arbetstid.

▪ För de två andra veckorna är arbetstiden 76 h 30 min

(2 x 38 h 15 min = 76 h 30 min).

▪ Arbetstiden under hela perioden är alltså 100 h 30 min (76 h 30 min

+ 24 h 18 min = 100 h 30 min), vilket samtidigt är övertidsgränsen under perioden.

mom. 2 Periodarbetstid, avbrott som man vet om på förhand, deltidsarbete

Vid deltidsarbete är arbetstiden under en avbruten period kortare än arbetstiden enligt mom. 1 i samma proportion som den ordinarie del- tidsarbetstiden är kortare än full arbetstid.

Exempel 36

▪ En arbetstagares ordinarie deltidsarbetstid är i snitt 20 h per

vecka, dvs. 52,29 procent av full arbetstid.

▪ Arbetstiden under en vecka med 3 avbrottsdagar är 52,29 procent

av 16 h 12 min = 8 h 22 min.

▪ Om arbetstiden är ordnad i treveckorsperioder är arbetstiden under

den avbrutna perioden 48 timmar 22 minuter (2 x 20 h + 8 h 22 min)

= 48 h 22 min).

§ 66 Periodarbetstid, avbrott som man vet om på förhand under en söckenhelgsperiod

Om det i en avbruten arbetsperiod ingår en arbetstidsförkortande söckenhelg en- ligt § 47 ovan, görs en söckenhelgsförkortning i den arbetstid som anges i § 65 mom. 1 i detta kapitel, förutsatt att söckenhelgen inte infaller under avbrottet.

Deltidsarbetstiden minskas på motsvarande sätt under samma förutsättningar. Arbetstidsersättningar, se § 34.

§ 67 Periodarbetstid, överraskande avbrott

mom. 1 Periodarbetstid, övertidsgräns

Om det uppstår ett avbrott man inte har vetat om vid den tidpunkt då arbetsskiftsförteckningen gjordes upp eller senast 5 dagar före arbetsperiodens början, iakttas den fastställda arbetsskiftsförteck- ningen trots avbrottet, och arbetstid som förlagts utanför avbrottet anger övertids- gränsen vid full arbetstid. Också i deltidsarbete är övertidsgränsen den samma som vid full arbetstid under en full arbetsperiod.

Kapitel 3 Arbetstid | Periodarbetstid

Exempel 37

▪ I deltidsarbete som utförs i fyraveckorsperioder är övertids- gränsen 153 timmar (4 x 38 h 15 min = 153 h) också under en period med överraskande avbrott.

▪ Tiden mellan den arbetstid som planerats i arbetsskiftsförteck-

ningen och övertidsgränsen utgör mertidsarbete.

mom. 2 Periodarbetstid, ofullständig arbetstid enligt arbetsskiftsförteckningen vid full arbetstid

Om kompensationsledighet har planerats in i arbetsskiftsförteck- ningen under en arbetsperiod som överraskande avbryts är övertids- gränsen den arbetstid som markerats utanför avbrottet i arbetsskifts- förteckningen utökad med den planerade ledigheten. Vid deltids- arbete är detta gränsen för mertidsarbete.

Exempel 38

▪ För en arbetstagare har 8 timmar kompensationsledighet

planerats under arbetsperioden.

▪ Under perioden inträffar ett överraskande avbrott, och övertids- gränsen är då den arbetstid som planerats in utanför avbrottet utökad med 8 timmar.

▪ Under arbetsperioden fullgör arbetstagaren en extra, 10 timmar lång arbetsdag. Av denna tid är 2 timmar övertidsarbete (över- skrider övertidsgränsen) som ersätts med 50 procents förhöjning. Kompensationsledigheten (8 h) förblir outtagen och en motsvaran- de ledighet ges under följande arbetsperiod eller ersätts i pengar enligt § 42 i detta kollektivavtal.

§ 68 Periodarbetstid, överraskande avbrott under söckenhelgsperiod

mom. 1 Periodarbetstid, mertidsgräns och övertidsarbete vid full arbetstid

När det inträffar ett överraskande avbrott i full ordinarie arbetstid under en söckenhelgsperiod, är mertidsgränsen den arbetstid som planerats in utanför avbrottet. Övertidsgränsen får man genom att till gränsen för mertidsarbete lägga en söckenhelgsförkortning på 7 timmar 40 minuter för varje söckenhelg.

Också i deltidsarbete är mertidsgränsen den arbetstid som planerats in utanför avbrottet.

Tillämpningsanvisning

Övertidsgränsen är den samma som för full arbetstid under en full arbetsperiod.

Exempel 39

▪ Under en treveckorsperiod med full arbetstid och en söckenhelg

inträffar ett 3 dagar långt överraskande avbrott.

▪ Utanför avbrottet har 92 arbetstimmar planerats in.

▪ Den planerade arbetstiden, 92 h, anger mertidsgränsen; övertids-

gränsen är 99 h 40 minuter (92 h + 7h 40 min = 99 h 40 min).

mom. 2 Periodarbetstid, överraskande avbrott under söckenhelgsvecka, ofullständig arbetstid enligt arbetsskiftsförteckningen,

övertids- och mertidsgräns

Om kompensationsledighet har planerats in i arbetstiden i arbets- skiftsförteckningen är mertidsgränsen den arbetstid som planerats in i arbetsskiftsförteckningen utanför avbrottet utökad med den plane- rade kompensationsledigheten. Övertidsgränsen får man genom att till gränsen för mertidsarbete lägga en söckenhelgsförkortning på 7 timmar 40 minuter för varje söckenhelg i arbetsperioden som infaller utanför avbrottet. Kompensationsledighet som inte har kunnat tas ut ersätts enligt § 40 mom. 3 i detta kollektivavtal.

§ 69 Periodarbetstid, mertidsersättning

mom. 1 Periodarbetstid, definition av mertidsarbete

Mertidsarbete är arbete som utförs på arbetsgivarens initiativ utöver den ordinarie arbetstiden, men som inte är övertidsarbete.

Kalenderårets mertidsarbete, bilaga 4

Arbetstagaren har rätt att neka till dessa mertidstimmar

mom. 2 Periodarbetstid, mertidsersättningens storlek

Mertidsarbete kan ersättas med oförhöjd timlön för varje mertids- timme eller kompenseras med motsvarande ledighet under ordinarie arbetstid.

Tillämpningsanvisning

För anställda med full arbetstid kan mertidsarbete vid periodarbete uppstå endast under söckenhelgsveckor och söckenhelgsperioder.

Vid deltidsarbete utgör tiden mellan den ordinarie deltidsarbetstiden och övertidsgränsen mertidsarbete. Övertidsgränsen sänks inte under söckenhelgsveckor eller söckenhelgsperioder.

Kapitel 3 Arbetstid | Periodarbetstid

§ 70 Periodarbetstid, övertidsersättning

mom. 1 Periodarbetstid, definition av övertidsarbete

Övertidsarbete är arbete som utförs på arbetsgivarens initiativ och som överskrider de gränser för övertidsarbete som anges ovan för periodarbete.

Tillämpningsanvisning

Vid periodarbetstid finns ingen övertidsgräns per dygn eller per vecka, utan endast övertid och övertidsgräns per arbetsperiod.

mom. 2 Periodarbetstid, övertidsersättningens storlek

Som övertidsersättning betalas

– timlönen förhöjd med 50 procent

– för de 12 första övertidstimmarna i en tvåveckorsperiod

– för de 18 första övertidstimmarna i en treveckorsperiod

– för de 24 första övertidstimmarna i en fyraveckorsperiod

– för de 30 första övertidstimmarna i en femveckorsperiod

– för de 36 första övertidstimmarna i en sexveckorsperiod

– timlönen förhöjd med 100 procent för tid som överskrider detta.

Alternativt ges ledighet under ordinarie arbetstid utökad på mot- svarande sätt.

§ 71 Periodarbetstid, kort anställning

mom. 1 Periodarbetstid, övertidsgräns vid kort anställning

Denna paragraf iakttas vid korta anställningar som inte varar en enda hel arbetsperiod.

Tillämpningsanvisning

Vid korta anställningar som varar en hel arbetsperiod iakttas bestäm- melserna om periodarbete i § 63–70 ovan.

mom. 2 Periodarbetstid, kort anställning, tabell för övertidsgränser

Övertidsarbete är arbetstid som överskrider följande övertidsgränser per kalendervecka:

Anställningens längd, dagar per vecka	Övertidsgränsen
1	8 h
2	16 h
3	24 h
4	32 h
5 eller fler	38 h 15 min

mom. 3 Periodarbetstid, övertidsersättning vid kort anställning

Som övertidsersättning betalas timlönen förhöjd med 50 procent för de 6 första övertidstimmarna varje kalendervecka och därefter tim- lönen förhöjd med 100 procent för de överskridande timmarna.

Exempel 40

▪ Treveckorsperioder används.

▪ En arbetstagares vikariat varar från torsdag den första veckan till

onsdag den andra veckan.

▪ Övertidsgränsen den första veckan är 32 h och den andra veckan

24 h.

▪ Den första veckan har arbetstagaren arbetat 40 h och den andra

veckan 26 h.

▪ Därmed uppstår 8 h övertid den första veckan och av dem ersätts de 6 första med 50 procents förhöjning och de 2 återstående med 100 procents förhöjning. De 2 övertidstimmarna den andra veckan ersätts med 50 procents förhöjning.

Kapitel 4 Semester

Kapitel 4

Semester

A Allmänna bestämmelser

§ 72 Semesterkapitlets tillämpningsområde och rätt till semester

mom. 1 Rätt till semester

Arbetstagare har rätt till semester enligt bestämmelserna i detta kapitel.

Protokollsanteckning

På semester och semesterersättningar som hänför sig till tiden före 1.10.2007 tillämpas de bestämmelser som gällde t.o.m. 30.9.2007.

Tillämpningsanvisning

Bestämmelserna i detta kapitel ersätter semesterlagens bestämmel- ser, om inte något annat uttryckligen bestäms nedan. Till skillnad från semesterlagen baserar sig semesterbestämmelserna i detta kollektiv- avtal på 5-dagarsvecka.

mom. 2 Tillämpning av semesterlagen

Utöver bestämmelserna i detta kapitel tillämpas följande bestämmel- ser i semesterlagen (162/2005):

1 § (tillämpningsområde), 2 § (begränsningar av tillämpnings- området), 3 § (bestämmelsernas tvingande natur), 5 § 2 mom. (fall där intjänandet av semester inte avbryts), 8 § 2 mom. (arbetstaga- rens rätt till ledighet på basis av flera på varandra följande arbets- avtal för viss tid), 28 § (semesterlönespecifikation), 29 § (semester- bokföring), 30 § (avvikelse genom kollektivavtal), 35 § (framläggan- de), 36 § (arbetsrådets utlåtande), 37 § (tillsyn), 38 § (straffbestäm- melser), 39 § (ikraftträdande) och 40 § (övergångsbestämmelser).

mom. 3 Rätt till semester vid omedelbar övergång från en anställning till en annan

Om en arbetstagare under sin anställning hos samma arbetsgivare omedelbart övergår från en anställning till en annan, har arbetstaga- ren rätt till semester enligt detta kapitel också för den del av det på- gående kvalifikationsåret som inföll före övergången.

Tillämpningsanvisning

Om en arbetstagare som omfattas av arbetskollektivavtalet för tim- avlönade (TIM-AKA) mitt under kvalifikationsåret omedelbart (utan en enda kalenderdags avbrott) övergår till att bli arbetstagare med månadslön, har arbetstagaren rätt till semester eller semesterersätt- ning enligt detta kapitel också för den del av kvalifikationsåret som inföll före övergången. På motsvarande sätt gäller att om en arbets- tagare omedelbart övergår till att omfattas av arbetskollektivavtalet för timavlönade, bestäms semestern och semesterersättningen enligt arbetskollektivavtalet för timavlönade. Från semestern avdras den semester för kvalifikationsåret som eventuellt tagits ut före över- gången. Semesterersättning enligt avtalet för timavlönade (TIM-AKA) innehåller också semesterpenning. Se § 86 mom. 4.

mom. 4 Överföring av semesterförmåner till följande anställning

Om arbetsgivaren och arbetstagaren innan anställningen upphör av- talar om ett nytt anställningsförhållande, kan de samtidigt avtala om att de semesterförmåner, med undantag av semesterpenningen, som arbetstagaren intjänat innan det första anställningsförhållandet upphör överförs till följande anställning. Avtalet ska ingås skriftligt.

Tillämpningsanvisning

Avtalet kan även gälla överföring av semesterförmåner från flera an- ställningar förutsatt att man har kommit överens om den nya anställ- ningen innan den pågående anställningen upphört. Avtalet om över- föring av semester ingås skriftligt och bifogas semesterbokföringen. Intjänade förmåner överförs oförändrade.

Om man kommit överens om överföring av den semesterersättning som avses i § 84 mom. 3, betalas den överförda semesterersättning- en till samma belopp som den hade betalats på basis av den anställ- ning som den överförts från. Semesterpenning kan inte överföras, utan eventuell semesterpenning betalas vid varje anställnings upp- hörande.

Om det efter att avtalet om överföring av semesterförmånerna ingåtts och anställningen upphört står klart att arbetsavtalet förfaller och det inte blir något nytt anställningsförhållande, ska de intjänade semester- förmånerna betalas på arbetstagarens begäran.

mom. 5 Semester för arbetstagare som arbetar som lärare

Om en arbetstagare som har rätt till semester övergår till att i anställ- ning hos samma arbetsgivare sköta en läraruppgift till vilken det inte hör rätt till semester, avdras den kalkylerade semestertid som ingår i tiden för lärararbetet från den semester som arbetstagaren har tjänat in under föregående kvalifikationsår.

Kapitel 4 Semester

Tillämpningsanvisning

När en lärare övergår till att sköta uppgifter där rätt till semester ingår tillämpas § 19 i den allmänna delen i kollektivavtal för AVAINTA arbets- givarna rf undervisningssektorn (AVAINOTES).

§ 73 Grundläggande semesterbegrepp

Kvalifikationsår är den period som börjar 1.4 och slutar 31.3.

Semesterår är det kalenderår under vilket kvalifikationsåret tar slut.

Sommarsemester är den del av semestern som ska tas ut under semester- perioden (2.5–30.9).

Vintersemester är den del av semestern som ska tas ut utanför semester- perioden (1.10–30.4).

Full kvalifikationsmånad är en sådan kalendermånad som enligt § 74 i detta kapitel berättigar till semester.

Semesterdagar är sådana semesterdagar som intjänats enligt § 76 i detta kapitel och som åtgår enligt § 77.

Semestertid är den period som fastställts som semestertid; i den kan utöver

semesterdagarna också ingå andra dagar.

§ 74 Full kvalifikationsmånad

En full kvalifikationsmånad är en sådan kalendermånad under kvalifikationsåret under vilken anställningen fortgått utan avbrott i minst 16 kalenderdagar och under vilken arbetstagaren arbetat minst 35 timmar eller 14 dagar.

Tillämpningsanvisning

Även tid som likställs med arbetad tid enligt § 75 räknas med vid uppskattningen av den kontinuerliga anställningens längd. Varje dag som är likställd med en arbetad dag anses omfatta det antal arbetstimmar som den skulle ha omfattat om arbetstagaren hade arbetat den dagen.

Exempel 40

14-dagarsregeln behövs bara i de sällsynta fall då anställningen fortgår minst 16 kalenderdagar under en kalendermånad och i den ingår 14 arbetsdagar men inte 35 arbetstimmar. Om arbetstagaren till exempel endast arbetar 2 timmar om dagen 14 dagar i månaden dvs. sammanlagt 28 timmar, är månaden en full kvalifikations- månad på basis av 14-dagarsregeln, även om kravet på 35 arbetstimmar inte upp- fylls.

§ 75 Tid som likställs med arbetad tid

När man räknar ut antalet kalendermånader som berättigar till semester enligt § 74 ovan, likställs med arbetad tid den tid då arbetstagaren varit förhindrad att ut- föra sitt arbete på grund av

1) semester eller ledighet enligt § 85 mom. 1 i detta kollektivavtal eller 8 § 2 mom. i semesterlagen

2) sjukledighet under vilken arbetstagaren har eller skulle ha haft ovillkorlig rätt till lön

Tillämpningsanvisning

Denna punkt tillämpas också då arbetstagaren i stället för sjuklön har fått olycksfallsersättning eller någon annan ersättning för den tid av arbetsoförmåga för vilken arbetstagaren skulle ha ovillkorlig rätt till sjuklön.

3) moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet enligt 4 kap. 1 §, tillfällig vårdledighet enligt 4 kap. 6 § eller frånvaro av tvingande familjeskäl enligt 4 kap. 7 § i arbetsavtalslagen (55/2001)

4) permittering under högst 30 kalenderdagar åt gången

5) sådan studieledighet som avses i lagen om studieledighet (273/1979), under sammanlagt 30 kalenderdagar under kvalifikationsåret

6) tjänstledighet som beviljats för deltagande i sådan utbildning som arbetet för- utsätter, under högst 30 kalenderdagar åt gången

7) deltagande i sådan teoretisk utbildning som överensstämmer med 70 § i la- gen om yrkesutbildning (531/2017) och som ett gällande läroavtal förutsätter

8) annan tillåten frånvaro under sammanlagt högst 30 kalenderdagar under kva- lifikationsåret, förutsatt att arbetstagaren under kvalifikationsåret arbetat hos medlemsorganisationen minst 22 arbetsdagar.

Som annan tillåten frånvaro enligt punkt 8 betraktas också frånvarotid som överskrider de tider som avses i punkt 2 (sjukledighet), punkt 5 (studieledig- het) och punkt 6 (utbildning som arbetet förutsätter). Om arbetstagaren får se- mester eller semesterersättning för frånvarotiden på basis av ett anställnings- förhållande hos en annan arbetsgivare, kan man låta bli att räkna en sådan frånvarotid som likställd med arbetade dagar.

Tillämpningsanvisning

Annan tillåten frånvaro är bland annat vårdledighet, alterneringsledighet, studieledighet och oavlönad tjänstledighet som arbetsgivaren beviljat. Om arbetstagaren till exempel har studieledigt, räknas såsom tid som likställs med arbetad tid 30 dagar på basis av punkt 5 och ytterligare 30 dagar på basis av

Kapitel 4 Semester

punkt 8, i de fall då studieledigheten räcker mer än 30 dagar eller arbetstaga- ren av någon annan orsak är frånvarande med arbetsgivarens tillstånd. För att punkt 8 ska kunna tillämpas förutsätts dock att arbetstagaren inte varit frånvarande under hela kvalifikations- året, utan arbetat minst 22 arbetsdagar.

9) kompensationsledighet som tagits ur en arbetstidsbank enligt § 42 mom. 2 i detta kollektivavtal.

B Semesterns längd

§ 76 Bestämning av semesterns längd

mom. 1 Semesterns längd bestäms utgående från antalet fulla kvalifikations- månader enligt § 74, den till erfarenhetstillägg berättigande anställ- ningstiden som inverkar på semestern samt anställningens längd.

Tillämpningsanvisning

Semestern bestäms och semesterersättningen och semesterpenning- en betalas separat för varje kvalifikationsår.

mom. 2 Hur semestertabellerna används

Semesterns längd bestäms enligt tabell 1, 2 eller 3 i mom. 3. Den ta- bell som ska användas väljs utgående från den anställningstid som berättigar till erfarenhetstillägg och den nuvarande anställningens längd. Antalet semesterdagar eller dagar för vilka betalas semester- ersättning bestäms enligt

1) rad A i semestertabellen om semestern i sin helhet tas ut som ledighet och arbetstagaren har arbetat minst 6 dagar under semesterårets semesterperiod (2.5–30.9)

2) rad B i tabellerna om semestern eller en del av den tas ut som semesterersättning eller om arbetstagaren inte arbetar alls eller arbetar mindre än 6 dagar under semesterårets semesterperiod (2.5–30.9).

Tillämpningsanvisning

Tid som likställs med arbetad tid är också moderskapsledighet som avses i sjukförsäkringslagen (en period som omfattar 105 vardagar) när man kontrollerar om arbetstagaren arbetat minst 6 dagar under semesterårets semesterperiod.

Exempel 41

Användning av tabellerna 1, 2 eller 3, rad B

▪ En arbetstagare är sjukledig 4.5–30.9.

▪ Semestern bestäms enligt rad B, eftersom arbetstagaren inte har arbetat minst 6 arbetsdagar under semesterårets semesterperiod (2.5–30.9).

Exempel 42

Användning av tabellerna 1, 2 eller 3, rad A eller B: Semester- ersättning

▪ En arbetstagares anställning varar 1.9.2012–31.5.2013.

▪ Anställningen sträcker sig över två kvalifikationsår: 2012–2013 (semesterperiod 2.5–30.9.2012) och 2013–2014 (semesterperiod 2.5–30.9.2014). Kvalifikationsåren följs upp separat.

▪ För kvalifikationsåret 2012–2013 betalas semesterersättning en- ligt rad B för sju månader när anställningen upphör. Om arbets- tagaren tar ut den intjänade semestern innan anställningen upp- hör används rad A, under förutsättning att arbetstagaren arbetar minst sex dagar under tiden 2.5–30.9.2013.

▪ För kvalifikationsåret 2013–2014 betalas semesterersättning enligt rad B för 2 månader. Rad B används även om den intjänade se- mestern också för detta kvalifikationsår tas ut innan anställningen upphör, eftersom arbetstagaren inte längre arbetar under semesterårets semesterperiod (2.5–30.9.2014).

mom. 3 Semestertabeller

Tabell 1
Fulla kvalifikations- månader →		1	2	3	4	5	6	7	8	9	10	11	12
Rad A →	Semesterdagar (arbetsdagar)	3	6	9	12	15	18	21	24	27	30	33	38
Rad B →	Semesterdagar (arbetsdagar)	3	5	8	10	13	15	18	20	23	25	28	30

Semesterns längd bestäms enligt tabell 1 om arbetstagaren varit

anställd vid kvalifikationsårets slut 31.3 och då har haft

– minst 15 år av anställningstid hos den nuvarande arbetsgivaren eller anställningstid som arbetsgivaren godkänner som berättigande till erfarenhetstillägg och

– arbetstagarens nuvarande anställning hos den egna arbets- givaren dessutom har fortgått omedelbart och utan avbrott i minst 6 månader.

Kapitel 4 Semester

Om anställningen för en arbetstagare som omfattas av intjänings- regeln i tabell 1 upphör under kvalifikationsåret tjänar arbetstagaren in semester enligt denna tabell för det sista kvalifikationsåret.

Se exemplen 43–45.

Tabell 2
Fulla kvalifikations- månader →		1	2	3	4	5	6	7	8	9	10	11	12
Rad A →	Semesterdagar (arbetsdagar)	3	5	7	9	12	15	18	20	22	24	26	28
Rad B →	Semesterdagar (arbetsdagar)	3	5	7	9	11	13	15	17	20	21	24	25
10 års anställning Fulla kvalifikations- månader →													12
Semesterdagar (arbetsdagar) →													30

1) Semesterns längd bestäms enligt tabell 2 från början av det kvali- fikationsår under vilket arbetstagaren uppnår ett år av oavbruten anställning.

I denna oavbrutna anställning på ett år beaktas inte tid då arbets- tagaren utfört aktiv tjänst enligt värnpliktslagen (1438/2007), frivillig militärtjänst enligt lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor (194/1995) eller civiltjänst enligt civiltjänstlagen (1446/2007).

2) Semesterns längd bestäms enligt tabell 2 om arbetstagaren varit anställd vid kvalifikationsårets slut 31.3 och då har minst 5 år av anställningstid hos den nuvarande arbetsgivaren eller anställ- ningstid som arbetsgivaren godkänner som berättigande till er- farenhetstillägg och den nuvarande anställningen omedelbart och utan avbrott har fortgått minst 6 månader hos den egna arbets- givaren.

3) Semesterns längd bestäms enligt tabell 2 enligt 10 års anställning om arbetstagaren varit anställd vid kvalifikationsårets slut 31.3 och då har minst 10 år av anställningstid hos den nuvarande arbetsgivaren eller anställningstid som arbetsgivaren godkänner som berättigande till erfarenhetstillägg och dessutom har tjänat in semester för 12 fulla kvalifikationsmånader.

Om anställningen för en arbetstagare som omfattas av intjänings- regeln i tabell 2 upphör under kvalifikationsåret tjänar arbetstagaren in semester enligt denna tabell för det sista kvalifikationsåret.

Se exemplen 46–47.

Tabell 3
Fulla kvalifikations- månader →		1	2	3	4	5	6	7	8	9	10	11	12
Rad A →	Semesterdagar (arbetsdagar)	2	4	5	7	9	10	13	15	17	19	21	23
Rad B →	Semesterdagar (arbetsdagar)	2	4	5	7	9	10	12	14	15	17	19	20

Semesterns längd bestäms enligt tabell 3 i situationer där tabell 1–2 inte är tillämpliga.

Tillämpningsanvisning

Tabell 3 tillämpas oftast på under ett år långa anställningar. Undan- tag från detta utgör bara anställningar som börjat senast 1.10, som fortfarande gäller vid kvalifikationsårets slut 31.3 och i vilka arbets- tagaren har 15 års (tabell 1) eller 5 års (tabell 2 punkt 2) anställning som berättigar till erfarenhetstillägg.

Se exemplen 45–48.

mom. 4 Semesterns minimilängd

En arbetstagares semester är alltid minst så lång som semester- lagen anger.

Tillämpningsanvisning

Bestämmelsen tillämpas inte på semesterersättningar. Jämförelse- period är hela kvalifikationsåret och inte till exempel någon enskild kvalifikationsmånad.

mom. 5 Semesterns minimilängd i situationer med arbetsoförmåga

En arbetstagare har rätt till 20 semesterdagar om den av arbets- tagaren intjänade semestern för ett fullt kvalifikationsår understiger 20 semesterdagar på grund av frånvaro som beror på medicinsk rehabilitering eller arbetsoförmåga på grund av sjukdom, skada eller olycksfall.

Tillämpningsanvisning

Med medicinsk rehabilitering avses av läkare ordinerad medicinsk rehabilitering som ges för att upprätthålla eller återställa arbets- förmåga på grund av yrkessjukdom eller olycksfall.

Bestämmelsen gäller endast frånvaro på grund av medicinsk rehabi- litering eller arbetsoförmåga. Arbetstagarens semester kan understi- ga 20 dagar på grund av andra frånvaron.

Bestämmelsens tillämpning granskas för hela semesterkvalifikations- året. Om anställningsförhållandet inte varar hela semesterkvalifikations-

Kapitel 4 Semester

året har arbetstagaren rätt till den del av de 20 semesterdagarna som motsvarar tiden för frånvaro på grund av arbetsoförmåga eller rehabili- tering.

mom. 6 Oavbruten frånvaro i situationer med arbetsoförmåga

Rätten till semester enligt mom. 5 gäller inte efter att frånvaron fort- satt oavbruten i 12 månader. En sammanhängande frånvaro avbryts av sådana arbetsperioder som berättigar till en full semesterkvalifika- tionsmånad, dock inte av arbete under partiell sjukfrånvaro. Semes- ter, familjeledigheter eller andra avbrott i arbetet avbryter inte heller en sammanhängande period.

Tillämpningsanvisning

Med partiell sjukfrånvaro avses deltidsarbete i enlighet med 2 kap. 11 a § i arbetsavtalslagen.

Exempel på hur semestertabellerna används

Exempel 43

Tabell 1, användning av rad A: Villkoret om femton (15) års anställning uppfylls under kvalifikationsåret.

▪ En arbetstagares anställning börjar 1.10.2012 och fortgår.

▪ Den nuvarande arbetsgivaren godkänner 14 år och 6 månaders anställning hos en annan arbetsgivare som berättigande till erfarenhetstillägg, varvid 15 års anställning uppfylls 31.3.2013.

▪ Under kvalifikationsåret 1.4.2012–31.3.2013 tjänar arbetstagaren för 6 fulla kvalifikationsmånader in 18 semesterdagar enligt tabell 1 rad A.

▪ Tabell 1 används, eftersom arbetstagaren vid kvalifikationsårets slut (31.3.2013) har 15 år av anställningstid som berättigar till er- farenhetstillägg och den nuvarande anställningen då har fortgått omedelbart och utan avbrott i minst 6 månader.

▪ Rad A används eftersom anställningen fortsätter och semestern

tas ut som ledighet.

Exempel 44

Tabell 1, användning av rad B: Anställningen upphör, arbetstaga- ren arbetar inte under semesterårets semesterperiod.

▪ En arbetstagare går i pension 1.6.2012 (över 15 års anställning).

▪ Två kvalifikationsår följs upp: 2011–2012 och 2012–2013.

▪ För kvalifikationsåret 2011–2012 tjänar arbetstagaren in semester

för 12 fulla kvalifikationsmånader enligt tabell 1.

▪ Arbetsgivaren förlägger den intjänade semestern till tiden 19.4–

31.5.2012 före pensioneringen.

▪ Eftersom arbetstagaren inte alls skulle arbeta (enbart ha semes- ter) under semesterårets semesterperiod 2.5–30.9.2012, bestäms antalet semesterdagar (30) enligt rad B i tabellen.

▪ Under kvalifikationsåret 2012–2013 tjänar arbetstagaren in se- mester för april–maj, dvs. för två månader vilket enligt tabell 1 rad B blir 5 dagar.

▪ Rad B används eftersom arbetstagaren inte längre arbetar under semesterårets semesterperiod 2.5–30.9.2013. Denna semester betalas som semesterersättning när anställningen upphör.

Exempel 45

Tabellerna 3 och 1: Villkoret om sex månaders oavbruten anställ- ning vid kvalifikationsårets slut uppfylls inte.

▪ En arbetstagares anställning börjar 1.11.2012 och fortgår

▪ Arbetstagaren har över 15 år av tidigare anställningstid som

berättigande till erfarenhetstillägg.

▪ För kvalifikationsåret 2012–2013 tjänar arbetstagaren för fem fulla

kvalifikationsmånader in 9 semesterdagar enligt tabell 3 rad A.

▪ Tabell 3 används eftersom arbetstagaren vid kvalifikationsårets slut inte har varit anställd utan avbrott i sex månaders tid hos sin nuvarande arbetsgivare.

▪ Rad A används eftersom anställningen fortsätter och semestern tas

ut som ledighet.

▪ Om anställningen fortsätter utan avbrott tjänar arbetstagaren in semester enligt tabell 1 under kvalifikationsåret 2013–2014 och de följande åren.

Exempel 46

Tabellerna 3 och 2: Villkoret om ett års anställning uppfylls under det andra kvalifikationsåret, under vilket anställningen upphör.

▪ En arbetstagares anställning varar 1.10.2012–30.9.2013.

▪ Anställningen sträcker sig över två kvalifikationsår: 2012–2013

och 2013–2014.

▪ Tabell 3 används för kvalifikationsåret 2012–2013 eftersom den pågående anställningen vid slutet av kvalifikationsåret (31.3.2013) har varat utan avbrott kortare tid än ett år och arbets- tagaren inte har tidigare anställningar på minst 5 år som berätti- gar till erfarenhetstillägg.

▪ Enligt tabell 3 rad A tjänar arbetstagaren för sex fulla kvalifi-

kationsmånader in 10 semesterdagar.

▪ Rad A används eftersom anställningen fortsätter under semester-

perioden 2012 och semestern tas ut som ledighet.

▪ För kvalifikationsåret 2013–2014 tjänar arbetstagaren för sex fulla

kvalifikationsmånader in 13 semesterdagar enligt tabell 2 rad B.

▪ Tabell 2 används eftersom anställningen under detta kvalifi-

kationsår (30.9.2013) har varat ett år.

Kapitel 4 Semester

▪ Rad B används eftersom arbetstagaren inte längre arbetar under semesterårets (2014) semesterperiod på grund av att anställning- en upphör.

Exempel 47

Tabellerna 3 och 2: Villkoret om ett års anställning uppfylls, anställ- ningen upphör, semestern har delvis tagits ut som ledighet, åter- stoden betalas som semesterersättning.

▪ Anställningen pågår 1.7.2010–31.3.2013 och arbetstagaren har

2 år av anställningstid som berättigar till erfarenhetstillägg.

▪ Anställningen sträcker sig över tre kvalifikationsår: 2010–2011,

2011–2012 och 2012–2013.

▪ För kvalifikationsåret 2010–2011 tjänar arbetstagaren för 9 fulla

kvalifikationsmånader in 17 semesterdagar enligt tabell 3 rad A.

▪ Tabell 3 används eftersom arbetstagaren vid kvalifikationsårets

slut (31.3.2011) inte hade ett helt års oavbruten anställning.

▪ Rad A används eftersom anställningen fortsätter och semestern

tas ut som ledighet.

▪ För kvalifikationsåret 2011–2012 tjänar arbetstagaren för 12 fulla

kvalifikationsmånader in 28 semesterdagar enligt tabell 2 rad A.

▪ Tabell 2 används eftersom anställningen under detta kvalifi-

kationsår har varat ett år.

▪ Rad A används eftersom anställningen fortsätter och hela semes-

tern tas ut som ledighet.

▪ För kvalifikationsåret 2012–2013 tjänar arbetstagaren in semester

för 12 fulla kvalifikationsmånader.

▪ Intjänad semester betalas helt och hållet som semesterersättning

enligt tabell 2 rad B (25 ersättningsdagar).

▪ Om en del av semestern betalas som semesterersättning be- stäms antalet dagar som ska ersättas enligt rad B.

Exempel 48

Tabell 3: Mindre än ett års anställning upphör, semesterersättning betalas eller semester tas ut.

▪ Anställningen pågår 1.6.2012–20.2.2013 och infaller under ett

enda kvalifikationsår (2012–2013).

▪ För kvalifikationsåret tjänar arbetstagaren för 9 fulla kvalifikations-

månader in 15 semesterdagar enligt tabell 3 rad B.

▪ Tabell 3 används eftersom anställningen vid kvalifikationsårets

slut varat kortare tid än ett år.

▪ Rad B används eftersom semesterersättning betalas i stället för

semesterdagar.

▪ Rad B skulle användas även om arbetstagaren tog ut sina semesterdagar under pågående anställning, eftersom arbetstagaren till följd av att anställningen upphör inte arbetar minst sex dagar under semesterperioden (2.5–30.9.2013).

C Hur semesterdagar åtgår

§ 77 Hur semesterdagar åtgår

mom. 1 Huvudregel (i genomsnitt 5 arbetsdagar per vecka)

När semestern bestäms räknas som semesterdagar alla de i semestertiden ingående dagar vilka utan semestern skulle vara arbetsdagar som hör till den ordinarie arbetstiden, om inte något annat följer av mom. 3. I semestertiden kan, beroende på semes- terns längd, utöver arbetsdagar ingå också lediga dagar. Om alla arbetsdagar i en kalendervecka är semesterdagar bestäms hela kalenderveckan från måndag till söndag som semestertid.

Tillämpningsanvisning

Semester tjänas in och åtgår enligt femdagars arbetsvecka. För en arbetstagare som inom allmän arbetstid eller byråarbetstid arbetar normal femdagarsvecka åtgår som regel semesterdagar från mån- dag till fredag. Vid semester som pågår en kalendervecka åtgår alltså 5 semesterdagar, med undantag av söckenhelgsveckor. Vid periodarbete åtgår semester alla veckodagar (även lördag och sön- dag), men ändå högst 5 semesterdagar under veckor då ingen söckenhelg infaller.

Vid allmän arbetstid och byråarbetstid åtgår under ofullständiga veckor semesterdagar för alla dagar som antecknats som semester- dagar från måndag till fredag och vid periodarbete alla kalender- dagar som antecknats som semesterdagar, dock högst 5 dagar per kalendervecka. Vid söckenhelg åtgår ingen semesterdag.

Om arbetstagarens ordinarie arbetstid har ordnats så att den genom- snittliga arbetstiden är mer eller mindre än 5 dagar i veckan (t.ex. deltidsarrangemang), iakttas bestämmelsen i mom. 2 i denna para- graf om avvikande arbetstidsarrangemang. Förutsättningarna för till- lämpning av mom. 1 och 2 i denna paragraf avgörs vid den tidpunkt då semestern eller en del av den ges.

Exempel 49

▪ Vid periodarbetstid ska åtgången av semesterdagar under ofull- ständiga veckor och tabellen för avbrutna arbetsperioder alltid följas upp parallellt.

▪ För en anställd med periodarbetstid fastställs semester under tiden 29.3–1.4.2010 (måndag–torsdag i påskveckan). Antalet semester- dagar som åtgår är 4. Eftersom 4 avbrottsdagar ingår i veckan blir den återstående arbetstiden under veckan 8 h enligt tabellen för avbruten period. Under veckan infaller dock en arbetstidsförkortan- de söckenhelg (långfredag) som minskar arbetstiden med 7 h 40 min. Återstående arbetstid för denna vecka i perioden är därmed

98 | C Hur semesterdagar åtgår

Document Metadata

Table of Contents

Kollektivavtal för AVAINTA Arbetsgivarna rf 2020–2022

Document Metadata