REGLER

REGLER

FÖR JAKTPROV

med skällande fågelhundar

2022

REGLER FÖR JAKTPROV

med skällande fågelhundar

för tiden

2022-07-01 t.o.m. 2027-06-30

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

SKK policy vid jaktprov, jaktträning och jakt 5

Allmänna regler för utställningar, prov och tävlingar 6

§ 1 Ändamål 13

§ 2 Organisation och godkännande 13

§ 3 Rätt att delta 13

§ 4 Provformer 15

§ 5 Begränsning av antal deltagare 15

§ 6 Klassindelning 15

§ 7 Lottning av provområden 16

§ 8 Provtidens längd 16

§ 9 Förflyttning på grund av hinder 17

§ 10 Avbrutet prov samt användning av pejl 17

§ 11 Domarens åligganden 18

§ 12 Hundförarens åligganden 20

§ 13 Provobjekt 20

§ 14 Kull/ flockarbete 21

§ 15 Bedömningsgrunder 23

Förtjänstpoäng

1 Sökeffektivitet 24

1.1 Sök 24

1.2 Förmåga att finna fågel 27

2 Skallarbete 30

2.1 Markering av fågel 30

2.2 Skallgivning 35

2.3 Kvarhållande av fågel 36

3 Primärskall i förhållande till finnande av fågel 38

4 Förföljande och förnyat skall 39

4.1 Förföljande av fågel 39

4.2 Förnyat skall 41

5 Finnande i träd 43

6 Extra förtjänst 43

Felpoäng

1 Överkänslighet 45

2 Avbrytande och lämnande av ståndskall 46

3 Annat arbete som stör provet 47

Kryssning av hundens arbete 49

§ 16 Provledarens åligganden 50

§ 17 Kollegium 51

§ 18 Ändring av provresultat 51

§ 19 Protest 52

§ 20 Provreglernas giltighetstid 53

Domaretiska regler 54

Svenska Kennelklubbens policy för hundanvändning vid jaktprov, jaktträning och jakt

Antagna av Kennelfullmäktige 3-4 oktober 2015

Vi har ett gemensamt ansvar för jakten med hund. De svenska jägarna har idag stor frihet under ansvar och det är viktigt att vi vårdar det förtroendet väl. Vi är alla varje dag ansvariga för jaktens framtid i allmänhet och för jakten med hund i synnerhet.

Jaktprov för aveln

Specialklubbarnas jaktprov är viktiga verktyg i aveln. De syftar till att utvärdera tidigare avelsarbete och till att identifiera lämpliga avelshundar. De är också till stor hjälp för att ta fram ändamålsenliga och lämpliga jakthundar. Ur jaktetisk synpunkt ska hundens förmåga till samarbete och lydnad särskilt beaktas samt att hunden är mentalt stabil. Alla jakthundsägare bör sträva efter att delta på jaktprov för att bidra till utvecklingen

av respektive ras. Jaktprov på levande vilt får aldrig betraktas som en tävling där användningen av jakthundar är ett självändamål, utan ska alltid bedrivas på ett sådant sätt att både jaktetik och djurskydd prioriteras. Det primära syftet med alla jaktprov är att dessa ska vara till ledning för avelsarbetet.

Hundförarens ansvar gentemot hunden

Jakthunden ska vara i god kondition och ges god omvårdnad, grunddressyr samt jaktträning. Den ska kunna föras på ett ändamålsenligt sätt så att risken för skador på såväl hunden som viltet minimeras. Särskild vikt ska läggas vid att hunden ska kunna kallas in. En välutbildad och kontrollerbar jakthund är en stor tillgång i jakten.

Hundförarens ansvar gentemot viltet

Hundföraren ska hålla sig välinformerad om de bestämmelser som gäller för jaktprov, jaktträning och jakt med hund. En ny hund ska aldrig släppas på samma oskadade vilt när den första hunden har tröttnat. Ta alltid stor hänsyn till olika väderförhållanden som kan påverka viltets förutsättningar vid jakt, jaktträning eller jaktprov.

Allmänna regler för utställningar, prov, tävlingar och beskrivningar

Anordnade av SKK och till SKK anslutna läns-, special- och verksamhetsklubbar samt avtalsanslutna klubbar.

Dessa regler är fastställda att gälla fr o m 2022-07-01 t o m 2027-06-30. Eventuella ändringar som påkallats av svensk

lagstiftning eller FCI återfinns på SKKs webbplats (xxx.xxx.xx) Nedanstående regler gäller för officiella (stambokförda) utställningar, prov, tävlingar och beskrivningar samt i tillämpliga de- lar även vid inofficiella (icke stambokförda) arrangemang som anordnas inom SKK-organisationen. Härutöver gäller i tillämpliga delar SKKs stadgar, samt bestämmelser som utfärdats av myndighet.

Inledning

Sammanförandet av hundar till utställningar, prov, tävlingar och beskrivningar ställer krav på såväl arrangör som ägare/förare av hund för att kunna upprätthålla ett gott skydd mot smittsamma sjukdomar och skador på människor, den egna hunden och andra djur.

Hundens välfärd har alltid högsta prioritet på samtliga arrangemang inom SKK-organisationen.

Det är också viktigt att resultatet av bedömningen inte påverkas av otillbörliga förhållanden.

Det åligger deltagare och funktionär att handla eller uppträda på sådant sätt att det inte skadar eller motverkar SKK eller dess med- lemsorganisationer samt att på utställning, prov, tävling eller be- skrivning inte agera på sådant sätt att det påverkar andra hundars chanser till rättvis bedömning och att inte heller uttala sig nedsättan- de om andra hundar, funktionärer eller deltagare.

Samtliga hundar ska ställas till förfogande för de undersökningar och de provtagningar som kan föranledas av kontroll av doping och andra otillbörliga förhållanden.

När veterinärintyg åberopas för en hund ska detta vara utfärdat på av SKK godkänd blankett (se exempelvis F145 Sveriges Veterinär- förbund eller motsvarande). Uppgifter som ska finnas med för att in-

tyget ska accepteras är: ras, registrerat namn, registreringsnummer, ID-nummer, beskrivning av skada, om den är förvärvad, vad ingrep- pet avser, åtgärd, anledning till åtgärd och om kroppsdel avlägsnats kommentera dess utseende. Intyg i original ska alltid medtas vid ut- ställning.

Vidimerad kopia räknas som original. Arrangör äger rätt att kopiera veterinärintyg.

Person får inte anmäla, föra eller låta framföra hund på utställning, prov, tävling eller beskrivning, och inte heller på utställning delta med avels- eller uppfödargrupp, som:

• på grund av myndighetsbeslut inte får hantera eller inneha djur

• av SKKs Disciplinnämnd uteslutits ur SKK-organisationen

• av SKKs Disciplinnämnd, SKK Centralstyrelse, nordisk kennelklubb eller FCI avstängts från rätten att anmäla, föra eller låta framföra hund på utställning, prov, tävling eller beskrivning

• valt att utträda ur SKK-organisationen under pågående utredning i SKKs Disciplinnämnd.

Hundägare ansvarar för att hund vid utställning, prov, tävling eller beskrivning inte framförs av person som på grund av myndighetsbe- slut inte får hantera eller inneha djur,

alternativt är utesluten, avstängd eller har utträtt ur SKK-organisatio- nen under pågående utredning i SKKs Disciplinnämnd.

Hund får inte delta, som under de senaste sex månaderna före aktu- ellt utställnings-, prov-, tävlings- eller beskrivningstillfälle ägts av person som av SKKs Disciplinnämnd uteslutits eller ålagts förbud att anmäla, föra eller låta framföra hund vid utställning, prov, tävling eller beskrivning.

Person som av SKK Centralstyrelse tilldelats tillträdesförbud i enlig- het med SKKs stadga § 9 har inte rätt till tillträde på utställning, prov, tävling eller beskrivning eller annat klubbarrangemang.

Resultat tilldelade i officiell klass registreras hos SKK. Endast regist- rerad hund kan tilldelas championat.

Vaccinationer

Deltagande utländska hundar ska vara införda till Sverige i enlighet med svenska införselbestämmelser för hund avseende rabiesvaccina- tion och avmaskning gentemot bandmask (echinococcos).

Deltagande hundar samt andra hundar som har tillåtelse att vistas på området ska vara vaccinerade mot valpsjuka enligt följande:

• Hund under ett (1) års ålder: vid lägst tio (10) veckors ålder.

• Hund över ett (1) års ålder: Hund ska vara vaccinerad vid lägst tio

(10) månaders ålder och inte vara utförd för mer än fyra (4) år sedan.

• Förstagångsvaccination ska vara gjord minst fjorton (14) dagar

före prov-, tävlings-, beskrivnings och/eller utställningsdagen.

Kontroll av att gällande införsel- och vaccinationsregler följts kan förekomma. Vidare rekommenderar SKK att deltagande hundar samt andra hundar som har tillåtelse att vistas på området dessutom är vac- cinerade mot parvovirusinfektion och parainfluensa (kennelhosta).

ID-märkning

Hund ska vara ID-märkt för att få delta på utställning, prov, tävling eller beskrivning. ID-märkningen kan ske genom tatuering eller ge- nom implantat av microchip som uppfyller ISO-standard 11784 och 11785. Vid utställning anordnad av SKKs centralstyrelse eller SKK/ länsklubb är arrangören skyldig att tillhandahålla avläsare.

Kontroll av ID-märkning kan ske.

3. Ansvar

Hundägare eller dennes ombud står under pågående utställning, prov, tävling eller beskrivning under det ansvar som följer av lagen om tillsyn över hundar och katter.

Deltagare vid utställning, prov-, tävling- eller beskrivning svarar för att hunden hålls på ett sådant sätt att den inte kan tillfoga sig själv eller andra skada. Förvaring i bil, bur, tält eller dylikt får under inga omständigheter ske under sådana förhållanden att hunden kan ta skada.

Om hundägare eller dennes ombud under utställning, prov, tävling, beskrivning eller klubborganiserad aktivitet förvarar hund i strid mot ovanstående ska denne, av tjänstgörande funktionär, på särskild blankett, rapporteras till SKK. Exempel på funktionär är: domare, be- skrivare, bestyrelse, kommissarie, tjänstgörande veterinär, prov- eller tävlingsledare, ringsekreterare, instruktör, figurant vid prov m.fl.

Det åligger arrangören att se till att blanketten finns tillgänglig vid arrangemanget.

Arrangerande klubb fritar sig och sina funktionärer från allt ansvar för skada eller förlust som kan uppstå för hundägare i samband med utställning, prov, tävling eller beskrivning. Detsamma gäller skada som förorsakats av hund under pågående utställning, prov, tävling el- ler beskrivning om skadan inte bevisligen varit en följd av uppenbart bristande arrangemang.

Aga av hund är förbjuden.

4. Force majeure

Arrangören är inte skyldig att återbetala anmälningsavgiften om ar- rangemanget blivit inställt på grund av force majeure.

SKK eller medlemsorganisation svarar inte för skador eller direkta eller indirekta kostnader som orsakats på grund av icke genomfört evenemang. Inte heller förtroendevald, tjänsteman eller funktionär inom SKK eller medlemsorganisation som fattat beslut om sådant evenemang, svarar för skador eller direkta eller indirekta kostnader.

5. Oacceptabelt beteende

Hund som under utställning, prov, tävling, beskrivning eller klub- borganiserad aktivitet uppvisar ett oacceptabelt beteende genom att visa aggressivitet, göra utfall eller på annat sätt uppträda hotfullt mot människor och/eller andra hundar eller tamdjur, ska på särskild blan- kett rapporteras till SKK av tjänstgörande funktionär.

Tjänstgörande funktionär har en särskild rapporteringsskyldighet rö- rande oacceptabelt beteende enligt ovan. Denna gäller även om den tjänstgörande funktionären inte själv har bevittnat den aktuella hän- delsen. Det åligger arrangör att se till att blanketten finns tillgänglig

vid alla arrangemang och klubborganiserade aktiviteter.

Exempel på funktionär är: domare, beskrivare, bestyrelse, kommis- sarie, tjänstgörande veterinär, prov- eller tävlingsledare, ringsekrete- rare, instruktör, figurant vid prov m.fl.

Rapporterad hund kan avvisas från området.

6. Xxxxxx för deltagande i utställningar, prov, tävlingar och beskrivningar

Mentalitet

Hund som vid tre (3) tillfällen tilldelats Disqualified eller 0 pris med hänvisning till mentaliteten, äger inte rätt att delta. Tjänstgörande domare har i samtliga, prov-, tävlings- och beskrivningsformer rätt att utdela Disqualified med hänvisning till mentaliteten om domaren bedömer att hunden utifrån aktuell prov-, tävling- eller beskrivnings- forms förutsättningar uppvisar aggressivitet, eller tydligt flyktbeteen- de dvs då hund kastar sig paniskt iväg från domaren/funktionären och det inte finns någon möjlighet att närma sig hunden på naturlig väg.

Smittsam sjukdom

Hund som har en smittsam sjukdom eller ohyra får inte delta.

Hund får inte delta som under den senaste månaden har haft eller misstänkts ha haft valpsjuka, parvovirusinfektion eller kennelhosta, eller som under den senaste månaden vistats tillsammans med hund som då var sjuk i någon av dessa sjukdomar.

Hund får inte delta tidigare än 2 månader efter avslutad karantäns- vistelse.

Dräktig tik och valptik

Dräktig tik får inte delta i utställning, prov, tävling eller beskrivning 30 dagar före valpning, beräknat från 63 dagar efter första parningen, och får inte heller delta förrän 75 dagar efter valpning, oavsett resul- tatet av valpningen.

Valpar

Valpar under 4 månaders ålder får inte delta på utställning, prov, tävling eller beskrivning och inte heller införas på området. Det är arrangörens ansvar att definiera vad som är området.

Svanskuperade/amputerade hundar och hundar som inte fötts med naturligt hellång svans

I detta sammanhang likställs svansamputerade hundar med svanskuperade.

Födda före 1 januari 2008:

Hund född i land där svanskupering var tillåten när den företogs och som inte är fallen undan svensk- eller norskägd tik får delta på utställning, SBKs exteriörbeskrivning, prov, tävling och beskrivning. Hund född i Sverige och där svanskuperingen utförts av veterinärme- dicinska skäl för att avhjälpa en efter födelsen förvärvad skada och där intyg i enlighet med vad som anges i inledningen till allmänna regler kan uppvisas i original såväl vid arrangemanget som senare får delta på utställning, SBKs exteriörbeskrivning, prov, tävling och beskrivning.

Födda 1 januari 2008 eller senare:

Prov, tävling och beskrivning

Hund född i land där svanskupering var tillåten när den företogs eller som har svanskuperats av veterinärmedicinska skäl alternativt inte är född med naturligt hellång svans får delta på prov, tävling och beskrivning. Hund född i land där svanskupering inte var tillåten då den företogs får inte delta på prov, tävling eller beskrivning.

Generalklausul och dispensmöjlighet

Hund som förts ut ur Sverige och som blivit öronkuperad eller svans- kuperad eller fått annan i Sverige otillåten åtgärd vidtagen, får efter återinförsel till Sverige inte delta på utställning, SBKs exteriörbe- skrivning, prov, tävling eller beskrivning. Detta gäller även valpar undan tik som förts ut ur Sverige, om valparna fötts inom ett år från dagen för utförseln av tiken.

Från denna bestämmelse kan SKKs centralstyrelse medge undantag om det klart framgår att utförseln inte skett för att kringgå reglerna om hinder för deltagande, eller om synnerliga skäl föreligger.

7. Doping och andra otillbörliga förhållanden

Deltagande hund får inte vara skadad eller sjuk. Den får inte heller vara påverkad på otillbörligt sätt, det vill säga den får inte varautsatt för åtgärd som otillbörligt kan påverka utseende, prestation, reaktion eller yttring av skada eller sjukdom.

Det åligger den som är ansvarig för hunden att vid behandling eller annan åtgärd förvissa sig om vad detta kan innebära i fråga om hun- dens rätt att delta vid utställning, prov, tävling eller beskrivning.

Doping av hund regleras av Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om träning och tävling med djur, SJVFS 2011:24 saknr L17, 7 kap. 1-2§§ samt bilaga 2 till dessa föreskrifter.

Därutöver återfinns detaljerade regler för vilka behandlingar och åtgärder som är otillåtna inom SKK-organisationen i Nationellt do- pingreglemente för hund. Här finns också regler för dispensansökan från SKK-organisationens dopingreglemente.

Då utställningsbestyrelse/provledning/tävlingsledning bestämt att prov för utrönande av eventuell doping eller annan otillåten åtgärd ska tas, är den som är ansvarig för hunden skyldig att ställa aktuell hund till förfogande för provtagning och för de ytterligare undersök- ningar som kan föranledas därav. Manipulation av prov för doping- analys är förbjuden.

Kastrerad hanhund/tik

Hanhund som kastrerats kirurgiskt, oavsett orsak, medges inte dis- pens att delta vid utställning och SBKs exteriörbeskrivning utan ska tilldelas Disqualified respektive ej godkänd.

Hanhund som kastrerats kirurgiskt medges generell dispens att delta vid prov, tävling eller beskrivning. Vid internationella prov och täv- lingar kan särskilda krav på testikelstatus föreligga – för upplysning om detta, se det specifika regelverket.

Hanhund som kastrerats genom medicinsk behandling medges inte dispens för deltagande vid utställning, SBKs exteriörbeskrivning, prov, tävling eller beskrivning.

Tik som kastrerats genom kontinuerlig medicinsk behandling eller kirurgisk behandling medges generell dispens för deltagande vid ut- ställning, SBKs exteriörbeskrivning, prov, tävling och beskrivning. Se vidare Nationellt dopingreglemente för hund.

REGLER FÖR JAKTPROV MED SKÄLLANDE FÅGELHUNDAR

§ 1

Ändamål

Provets ändamål är att under jägarmässiga former bedöma hundarnas jaktegenskaper till gagn för avel och rasernas utveckling som skäl- lande fågelhundar.

§2

Organisation och godkännande

Utlysta prov ska på ansökan av lokalklubb till tid och plats vara fastställt av Specialklubben för skällande fågelhundars (SSF:s) styrelse och vad gäller Internationella prov av SSF:s styrelse anmälts till Svenska Kenneklubben (SKK) inom den tid som SKK angett.

Utlysta prov ska offentliggöras i Ståndskall nr. 2.

Vid prov ska auktoriserade provledare och domare tjänstgöra. Domare ska vara medlem i SSF eller motsvarande utländsk klubb.

Delad provdag för provledare gäller ej för internationellt prov.

Lokalklubb äger rätt att genomföra rörliga jaktprov i den omfattning SSF beslutar om.

För prov inom annan lokalklubbs verksamhetsområde krävs att en överenskommelse träffats mellan berörda lokalklubbar, för att så kan ske.

Xxxxxx att prov genomförs i enlighet med dessa provregler åvilar den arrangerande lokalklubben. Denna har att utse provledare och domare, vilka tillsammans utgör kollegium, som fastställer poäng och pris.

§3

Rätt att deltaga

Rätt att delta äger hund tillhörig medlem i Specialklubben för skäl- lande fågelhundar (SSF) eller motsvarande utländsk klubb, hundfö- rare ska vara medlem i någon del av SKK:s organisation eller mot-

svarande utländsk organisation, under förutsättning att hunden:

a) uppnått minst nio månaders ålder.

b) att svenskägd hund vid anmälningstidens utgång är registrerad i SKK. Födelseår skrivs med fyra siffror. För utlandsägd hund ska kopia av registreringsbeviset medfölja anmälningsblanketten till provet. I fall ovanstående krav inte uppfylls kommer erhållna resultat att annulleras. För finskregistrerad hund skrivs FIN och registreringsnummer, åtföljt av två siffror för födelseår.

c) är vaccinerad enligt SKK:s regler.

d) inte är dopad, se SKK:s särskilda regler, ”Nationellt dopingreglemente för hund”.

e) inte är tik som löper.

f) anmälts till deltagande vid utlyst prov enligt arrangerande lokalklubbs föreskrifter.

g) anmälts till rörligt jaktprov enligt SSF:s föreskrifter.

h) att anmälan skett till den lokalklubb där provet genomförs. Vid prov på marker inom annan lokalklubbs område sker anmälan till arrangerande lokalklubb.

§4

Provformer

Rörliga prov genomförs på enskilda platser, ordinarie prov efter tidigare fastställt datum till tid och plats. Vid svåra yttre förhållanden och ej påverkbara händelser, finns möjlighet att flytta ett nationellt prov. Flytt kan gälla till annan provort inom lokalklubben. Vid nytt datum ska provregelkommittén ge sitt godkännande.

§ 5

Begränsning av antal deltagande Arrangerande lokalklubb äger rätt att begränsa antalet deltagande hundar, vid ordinarie och rörliga prov om omständigheterna så kräver. Hundägaren ska få bekräftelse om start. Meddelas snarast

möjligt, ifall dennes hund ej kan deltaga i provet, inbetald startavgift skall då tillfullo återbetalas.

Lokalklubb äger rätt att arrangera prov som riktar sig till specifik grupp. Vid nationella prov, såväl ordinarie som rörliga prov, gäller att lottning sker mellan anmälda deltagare vid överanmälan. Lokalklubbens hundar kan dock äga företräde. Kravet är att vid utannonsering av prov och anmälningsmottagare, ska förfarandet tillkännages. I annat fall gäller inkommen anmälan lika oberoende av lokalklubbstillhörighet.

Vid internationella prov gäller FCI:s regler, som föreskriver att lottning sker mellan anmälda deltagare vid prov där överanmälan föreligger. Hundägare vars hund inte kan beredas plats på prov ska erhålla besked om och anledning till detta.

§ 6

Klassindelning

Hundar provas i jaktklass, vid såväl rörliga prov som vid ordinarie prov.

§ 7

Lottning av provområden

a) Vid ordinarie prov avgörs hundarnas startordning och provområden genom lottning, efter det att domarna lottats eller provledaren fördelat ut dessa på provområden. Om lottad domare är jävig för sin uppgift, äger provledaren rätt att frångå lottningen och omfördela domaruppdragen så att jävsförhållande ej föreligger.

b) Hundägare vars hund är anmäld till ordinarie prov och kan beredas plats, ska erhålla upplysning om tid och plats för lottning.

§ 8

Provtidens längd

Provtidens längd är tre (3) timmar. Om hunden under denna tid ej haft tre finnandemöjligheter, ges hunden möjlighet till förlängning av provtiden. Provet fortsätter tills dess hunden fått en tredje finnandemöjlighet och arbetet med denna avslutats, dock högst en och en halv (1,5) timme. Sålunda kan aldrig fyra finnandemöjligheter (FM) eller fyra primärskall (PS) uppstå vid förlängd provomgång. Samtliga finnande och primärskall ska ske/påbörjas under föreskriven provtid. Provet får dock fortgå utöver tre respektive fyra och en halv timme i de fall hunden är i fågelarbete vid provtidens utgång och pågå till dess att hunden förlorat kontakt med fågeln.

Provet avslutas således när hunden förlorat kontakt med den aktuella fågeln.

Med fågelarbete avses primärskall, skallarbete, förföljande och förnyat skall.

Ifall provet förlängs av den orsaken att hunden är i fågelarbete, ska detta alltid konstateras av domaren. Hundföraren äger rätt att avstå från förlängd provtid, vilket denne ska upplysa domaren om senast vid den ordinarie provtidens slut.

Vid ordinarie och rörliga prov äger arrangören rätt att begränsa provtiden till tre timmar. Detta ska meddelas vid utannonsering av berörda prov eller delges hundägare, dock senast vid bekräftelse om start. 16

§ 9

Förflyttning på grund av hinder Förflyttning på grund av hinder medges när provgruppen ska förflytta sig över ett naturhinder exempelvis en stor kalyta eller

kärrområde och förflyttningen tar minst tio minuter. Flyttning får inte ske av taktiska skäl. Domaren avgör om behov av flyttning föreligger. Den tid som förflyttningen tar räknas inte till provtiden. Förflyttningen ska alltid ske med hunden kopplad.

Förflyttningstiden räknas från det hunden kopplats tills den kopplas loss. Förutom naturhinder räknas som hinder även lös hund som stör provet, exempelvis harjakt, rådjursjakt, älgjakt, vargindikation, kontakt med xxxxx eller lodjur. Vid sådan störning tillåts provgruppen att byta provområde om reservområde finns att tillgå.

§ 10

Avbrutet prov samt användning av pejl

Hundföraren får koppla lös eller koppla upp sin hund endast på order av domaren eller i det fall, att denne helt avbryter provet, att hunden kommit ur provområdet eller att den utsätts för uppenbar fara. Ifall hundföraren avbryter provet ska domaren genast göras underrättad om detta samt orsaken härtill.

Om hunden är svårt skadad eller sjuk äger hundföraren rätt att avbryta provet. Om denne så vill, får uppnådd poäng räknas hunden tillgodo. Domaren måste dock förvissa sig om att skadan har uppstått under provet och genom olyckliga omständigheter (inte ömma tassar eller liknande) innan hunden får tillgodoräkna sig uppnådd poäng.

Hundpejl får användas på prov. Om pejl används kan den utgöra stöd för bedömning av avstånd till skall. Domaren har rätt att ta del av informationen. Hundförare tillhandahåller och ansvarar för pejlutrustningen. Felande pejl är ej grund för avbrutet prov.

Av bedömningskortet ska framgå anledning till varför prov avbrutits eller varför hunden uteslutits från provet.

§ 11

Domarens åliggande

a) Domare ska lojalt följa SSF:s provregler och tolkningsanvisningar. Det åligger domaren att följa för provet utfärdade föreskrifter, samt provledarens anvisningar.

b) Domaren leder provgruppen och ska vid bedömningen ta hänsyn endast till egna iakttagelser.

c) Bedömningen ska grunda sig på de prestationer domaren med säkerhet kunnat iakttaga under provet.

d) Domaren för under provet bedömningskort (anteckningar), där denne noggrant antecknar följande:

- Tidpunkt för provets början och slut.

- Samtliga händelser med tidsangivelser, som kan påverka poängsättningen. Under fågelarbete ska följande protokollföras:

1.

2.

3.

4.

5.

6.

Skallgivningen. Kvarhållande av fågel. Markeringen.

Förföljandet.

Omständigheterna vid förnyat ståndskall. Tidpunkterna för ståndskallens början och slut. Uppgifter om sök med intervaller, sökvidd och samarbete med föraren.

e) Domaren ska, efter bedömda moment upplysa hundföraren om vad som konstaterats. Domaren ska dessutom efter provets slut, till hundföraren, lämna en summarisk redogörelse för hur han uppfattat provets faktiska förlopp utan att uppge poängnivå.

f) Önskemål som framförs av hundförare må i möjligaste mån till- godoses, dock endast under förutsättning, att de inte strider mot provreglerna, eller i övrigt är oskäliga.

g) Om hundföraren inte följer givna direktiv, bryter mot bestäm- melserna, stör gruppens arbete eller annars bryter mot god sed ska domaren omedelbart efter provets slut informera prov- ledaren om detta, vilken har att besluta om hunden ska uteslutas urprovet.

h) Domaren ska vid varje provdag fastställd tidpunkt ha överfört samtliga uppgifter från bedömningskort till jaktprovsprotokoll, som överlämnas till provledaren. Där skall kort berättelse om hundens arbete o medelsöktid nedskrivas.

i) Domare får inte döma avkomma ur egen uppfödning, hund som domare tidigare ägt eller aktivt tränat. Ej heller om detta skett av medlem i domarens hushåll. Detta gäller även andra situationer där domarens opartiskhet kan ifrågasättas.

§ 12

Hundförarens åliggande

a) Inom provområdet äger hundföraren rätt att bestämma vilka delar som ska avsökas.

b) Skjutvapen får endast medföras och användas enligt arrangörens, provledarens och domarens medgivande.

c) Provet startar när hunden löskopplas. Hundföraren får på eget initiativ koppla sin hund endast då han avbryter provet, eller då hunden kommit utanför provområdet eller då uppenbar fara hotar. Vid längre förflyttning inom provområdet, exempelvis passage av stora hyggen eller myrar eller annan förflyttning som medges av domaren får hunden hållas kopplad.

d) Xxxxxxxxxxx har rätt att, vid sök, dirigera sin hund med gester och lätta visslingar. Det är förbjudet att under pågående fågelarbete påverka hunden.

e) Hundföraren äger rätt att hos provledaren föra talan i det fall att hunden utesluts ur provet enligt §11 punkt g.

f) Xxxxxx får inte användas som hjälpmedel under eller efter provet annat än som transportmedel till och från provområdet.

Bil får inte användas till exempel för att förflytta sig närmare ett ståndskall eller för att hämta upp hund efter provtidens slut.

Om fåglar påträffas från fordon får inte provet startas i direkt närhet med avsikt att få skall på dessa.

§ 13

Provobjekt

Som provobjekt räknas tjäder, orre och järpe. Hundföraren har rätt att välja bort arbete på järpe, vilket ska meddelas innan provet startar.

Förnyat skall på järpe räknas inte. Om hunden får flera skall på järpe när den byter träd, räknas flygsträckan som förflyttningar och en förlängning av primärskallet. Hunden kan således endast tillgodoräknas ett skall per järpe och högst tio (10) minuters skalltid.

§ 14

Kull/Flockarbete

Flockarbete kan vara endera upprullning av flock, primärskall eller förnyade skall.

Upprullning av flock är, om hunden skäller eller ger några enstaka skall när flocken eller enskild fågel i flocken ideligen flyttar inom synhåll för hunden, och hunden får enbart korta, fasta skall på en eller flera fåglar.

Hunden får arbeta med flocken enligt hundförarens prövning, för att ge den möjligheten att skingra flocken, och därmed erhålla ett normalt fågelarbete.

Om flocken ej skingras tillräckligt kan man, om hundföraren så önskar, flytta till ett nytt terrängavsnitt.

För upprullning av flock ges en skalltid av högst tio (10) minuter. Upprullningen räknas till ett (1) skallarbete och en (1) finnandemöjlighet.

Förnyade skall uppstår ej vid upprullning av flock. Flockarbete är dock ej alltid bara upprullning av flock.

I de fall hunden får skall på ett flertal fåglar i kull/flock kan FM och PS under vissa förutsättningar vara lika många som de fåglar hunden gett skall mot.

Om förföljande i samband med kull/flock arbete varit berömvärt eller om det lett till förnyat skall och hunden återkommer till kull/ flock och påbörjar nytt skallarbete, ska detta arbete också bedömas som ett nytt PS, om kriterierna för markering uppfylls.

Kraven för ett nytt PS då förföljandet inte varit berömvärt eller lett till förnyat skall är:

-hunden arbetar rent och på ett helt övertygande sätt.

-markerar berömvärt varje fågel tills den flyger eller stöts av provgruppen.

-efter förföljandet oavsett tid eller längd återvänder och påbörjar nytt skallarbete.

Vi talar här om den helt ståndfasta hunden med berömvärda markeringar i kull och flock arbete. När så sker är antalet FM och PS lika många som de antal skallarbeten hunden haft i kull eller flock. Om hunden däremot byter fågel i kull/flock, bedöms det som ett och samma PS. Byter den skallobjekt mer än två gånger bedöms markeringen som högst nöjaktig.

I de fall förföljande inte varit berömvärt eller att förföljandet inte lett till förnyat skall och hunden inte är helt ståndfast och arbetat rent i kull/flock och återkommer till kull/flock och upptar nytt skallarbete bedöms det som en fortsättning på föregående primärskall.

Enskilda fåglar och kull/flock

Provreglerna tar viss hänsyn till att störningarna är störst vid kull/flock arbeten, samt vid tätt sittande fåglar och därmed fåglar som flyr från skallplatsen och dess omedelbara närhet, under ett pågående skallarbete. Sen en kull/flock är sprängd och inte längre utgör en mer samlad enhet, så behandlas efterföljande skallarbete som arbete med enskilda fåglar.

Vid bedömning i mer öppen terräng ska man också se till om hunden haft syn kontakt med fler fåglar än skallfågeln.

Exempel

Tre fåglar är ingen flock och ska i alla lägen inte heller bedömas som kull eller tättsittande fåglar. Den regel som gäller är, att i de fall fåglarna är helt åtskilda från varandra av terrängens beskaffenhet under skallarbetet, bedöms det som arbete med enskild fågel. Lämnar hunden i den situationen ett pågående skallarbete för en fågel som flyr eller kacklar bortom skallplatsen, är det ett klart lämnande och felpoäng för lämnande av skall ska tillämpas.

Är fåglarna samlade på och i skallplatsens omedelbara närhet, bedöms det som kull/flockarbete eller tätt sittande fåglar. Om hunden i det läget byter skallfågel är det ett och samma primärskall, men föranleder inte felpoäng för lämnande, likaså om hunden avbryter skallarbetet och förföljer en fågel ur den samlade enheten. Byter hunden skallobjekt mer än två gånger drabbar det markeringen negativt och markering skall då bedömas som högst nöjaktig, även om hunden markerat berömvärt vid samtliga tillfällen vid det aktuella arbetet, det drabbar även eventuella extra förtjänster negativt vad beträffar ståndfasthet.

När en hund arbetar i kull/flock och endast förföljer en kort sträcka och återvänder för att arbeta med en ny fågel ska de korta förföljandena ej räknas, endast det sista förföljandet tas med oavsett längd. Domaren ska alltid till provledaren ge en så saklig och noggrann redogörelse som möjligt över uppkomna flockarbeten.

§ 15

Bedömningsgrunder

Vid bedömning ska hänsyn tas till följande:

Förtjänstpoäng 1.Sökeffektivitet	(0-25)
1.1 Sök	0-10
1.2 Förmåga att finna fågel	0-15
2. Skallarbete 2.1 Markering av fågel	(0-35)
	0-10
2.2 Skallets art och hörbarhet	0-5
2.3 Kvarhållande av fågel	0-20
3.Primärskall i förhållande till finnande	(0-10)
4. Förföljande av fågel och förnyat skall 4.1 Förföljande av fågel	(0-20)
	0-10
4.2 Förnyat skall	0-10
5. Finnande i träd	0-2
6. Extra förtjänst	0-8
Summa förtjänstpoäng	0-100

Felpoäng

1. Överkänslighet 0–10

2. Avbrytande och lämnande av ståndskall 0–10

3. Xxxxx arbete som stör provet 0–10

Summa felpoäng 0–30

Uteslutning från provet

Om hunden vid bedömningen av momenten 1.1 sök eller 4.1 för- följande erhåller noll (0) poäng likaså om något av felmomenten 1, 2, 3.1, 3.2, 3.3 bedöms med tio (10) felpoäng, utesluts hunden från provet.

Poängnivåer för pris

Pris	1.	2.	3.
	75	65	50

FÖRTJÄNSTPOÄNG

1. SÖKEFFEKTIVITET (0-25 poäng) En hunds sökeffektivitet mäts dels i hundens sökrutin och dels i hundens förmåga att finna fågel inom provområdet.

1.1 SÖK (0-10 poäng)

Med sök avses hundens sätt att röra sig i terrängen. Vid bedömningen av söket fästes uppmärksamhet till hur snabbt och hur vitt hunden rör sig. Ett berömvärt sök är dessutom om provgruppen kan färdas i jämn fart utan långa eller upprepade uppehåll samt om hunden kan dirigeras och om söket i övrigt är utmärkt. Sökets ändamålsenlighet, såsom användande av lukt-, hörsel- och synsinne under söket samt sökmönster liksom god kontakt och samarbete med föraren kännetecknar ett utmärkt sök.

Tät undervegetation, djupt snötäcke eller svårframkomlig terräng försvårar söket. Ändamålsenligt och energiskt arbete av hunden under svåra förhållanden värderas positivt i bedömningen av söket.

Bedömningsdirektiv

Vid bedömningen av söket tas ett medelvärde under hela provom- gången. Tillfälliga topperioder eller svackor tas mindre hänsyn till. Att hunden stannar upp för att lyssna under söket får inte inverka när farten under söket bedöms. Även ge akt på vilket avstånd från provgrupp upptag o skallarbete på fågel förekommer. Hundens sök kan vara kringgående, sågande eller någonting däremellan. Under normala förhållanden användes följande bedömningsgrunder.

SÖKSNABBHET

Snabbt sök: 4-5 poäng

Hunden rör sig under huvuddelen av provtiden i snabb galopp.

Medelmåttligt sök: 3 poäng

Hunden rör sig under huvuddelen av provtiden i galopp.

Långsamt sök: 1-2 poäng

Hunden rör sig under huvuddelen av provtiden i trav.

SÖKVIDD

Vidsträckt sök: 4-5 poäng

Hunden rör sig med en sökvidd på 250 till 400 meter framför och på sidorna om provgruppen. Söktiden 5 – 15 minuter.

Medelmåttligt sök: 3 poäng

Hunden rör sig med en sökvidd på 150 till 250 meter framför och på sidorna om provgruppen. Söktiden 2 – 4 minuter och 59 sekunder.

Snävt sök: 1-2 poäng

Hunden rör sig med en sökvidd på 50 till 150 meter framför och på sidorna om provgruppen. Söktiden 0 – 1 minut och 59 sek.

Kontakt

Vid bedömning av sök är en viktig del en god kontakt med föraren. I normal terräng och under normala förhållanden är 5 – 15 minuters söktid lämplig.

Reduceringstabell vid medelsöktider över 15 minuter. Dålig kontakt med föraren

Minuter	Avdrag
>15	-1 poäng
>25	-2 poäng
>35	-3 poäng
>45	-4 poäng

Hundens försvinnande

Om hunden av andra orsaker än uppenbart fågelarbete eller störande hinder blir borta från provgruppen oavbrutet mer än en timme av den egentliga provtiden, eller inte låter sig kopplas inom en timme efter avslutat prov utesluts hunden från provet. Uteslutningen får inte grunda sig på antagande, utan domaren måste vara säker på situationen.

1.2 FÖRMÅGA ATTFINNA FÅGEL (0-15 poäng)

Härmed avses hundens förmåga att finna fågel inom provområdet, oavsett om de suttit i träd eller på marken. Förmåga att finna fågel poängbestäms enligt tabell 1. Poängen beräknas utifrån antalet funna fåglar i förhållande till antalet finnandemöjligheter.

Finnandemöjlighet (FM)

FM kan bedömas genom syn eller hörsel. En finnandemöjlighet är en ensam fågel, flock eller kull som anses ha varit inom räckhåll för hunden. Av en finnandemöjlighet kan antingen uppstå ett finnande eller inte.

Om hunden får skall på olika fåglar i en flock eller kull, är finnandemöjligheterna lika många som antalet primärskall.

En flock som hunden rullar upp, är ett skall och en finnandemöjlighet. Se §14, Flockarbete.

Som finnandemöjlighet räknas också de fåglar som stöts på väg mot

ståndskall som konstateras vara tomt (falskt skall), eller om hunden skäller andra djur än rovdjur.

Finnandemöjlighet som inte räknas

Finnandemöjlighet räknas inte för fåglar som stöts av provgruppen under pågående fågelarbete. Ej heller räknas fåglar som stöts av provgruppen vid skall som ej kan konstateras eller om hunden arbetar med rovdjur. Samma sak gäller på hög höjd sträckande fågel (över trädtoppshöjd som hunden inte förföljer och orrkutter i fjärran).

Finnandemöjlighet räknas inte då hunden stöter fågel som flyger över sådana naturhinder som älvar, långa sjöar eller fasta naturhinder där ett förföljande skulle kunna äventyra hundens liv och som omöjliggör hundens chans till vidare kontakter.

Förnyat skall på fågel, flock eller kull räknas ej som finnande- möjlighet. Ifall hundföraren har valt bort järpe som provobjekt, räknas järpe inte som finnandemöjlighet.

Finnande av fågel (F)

Som finnande av fågel räknas då hunden finner fågel inom prov- området, oberoende om hunden får skall eller inte.

Ifall osäkerhet råder om hunden själv hittat fågeln eller först efter det att den stötts av provgruppen, räknas detta i tveksamma fall till hundens fördel. Som finnande räknas också, när hunden förföljer fågel som flyger över trädtoppshöjd.

Finnande kan också räknas hunden tillgodo om domaren ser att hunden har vittring av fågeln men fågeln stöts av provgruppen. Situationen kan lätt uppstå när hunden söker fågel i träd.

Anvisningar till tabell 1 för poängberäkning av finnande Hundens poängtal för finnande av fågel fås i skärningspunkten av antalet finnandemöjligheter och antalet finnanden under provomgången.

Om antalet finnandemöjligheter är över 10, delas antalet finnande- möjligheter och antalet finnande med 2. Om ojämnt tal erhålls ska finnandet höjas till nästa heltal och finnandemöjligheter sänks till närmaste heltal.

Om antalet finnandemöjligheter är över 20, delas respektive antal med 3 och så vidare.

Tabell 1 Poängberäkning för finnande

F= FM= Finnandemöjligheter

nden	1	2	3	4	5	6	7	8	9	10
1	10	9	8	7	6	5	4	3	2	1

Finna

2	13	12	9	7	6	5	4	3	2
3		15	13	11	9	7	6	5	4
4			15	14	12	10	8	7	6
5				15	14	13	11	9	8
6					15	14	13	11	10
7						15	14	12	11
8							15	14	13
9								15	14
10									15

2. SKALLARBETE

Skallarbetet bedöms utifrån hundens säkerhet att markera fågel, skallets art och hörbarhet, samt förmåga att under skallgivning kvarhålla fågel.

2.1 MARKERING AV FÅGEL (0-10 poäng) Med markering menas att hunden med sin placering och sitt uppträdande på skallplatsen visar var fågeln befinner sig.

I praktisk jakt avgörs resultatet till väsentlig del på hur exakt hunden markerar fågelns sittplats. Markeringen bedöms vid godkända fågelskall.

Förutsättningen för att acceptera skallet och bedöma markeringen är, att domaren får synkontakt antingen med fågeln eller med hunden under skallarbetet eller omedelbar efter det.

Undantag för situation, där en mycket tät terräng eller något annat hinder förhindrar synkontakt.

I en sådan situation kan markering bedömas och skallet accepteras enbart på grund av hörselkonstaterande.

Se Hörselkonstaterad markering sida 32.

Poängberäkning sker enligt tabell 2, utifrån summa markeringspoäng i förhållande till antalet konstaterade markeringar. Förekommer två markeringsgrader vid ett och samma skallarbete bedöms markeringen efter den markeringsgrad som varit övervägande under skalltiden.

2.2

Markeringens art

Markeringens arter är berömvärd och nöjaktig

Berömvärd markering (3 poäng)

Markeringen är berömvärd om man med ledning av den med säkerhet kan avgöra i vilket träd fågeln sitter. Vid berömvärd markering uppträder hunden vanligen säkert samt visar med sin blick och sitt beteende var fågeln sitter. Om hunden har fast markering mot ett träd, men domaren kan inte upptäcka fågeln förrän den stöts ur trädet kan momentet bedömas som berömvärt.

I en mycket tät terräng kan markeringen anses vara berömvärd, om man har synkontakt antingen med fågeln eller med hunden och skall- arbetet kan konstateras exakt på grund av ljudet. Markeringen kan vara berömvärd även om hunden befinner sig relativt långt ifrån skallträdet. Detta händer närmast med en rutinerad hund i öppen terräng då fåglarna är skygga. Hunden markerar dock ändå med

sitt beteende och fasta skall var fågeln sitter.

Ifall hunden skäller en enskild fågel i flocken eller kullen och markerar berömvärt trots andra fåglar som ger ljud eller förflyttar sig, kan detta tas i beaktande när extra förtjänstpoänger ges.

Exempel: Om hunden döljs av hinder, exempelvis stenblock, rotvälta eller dylikt och domaren befinner sig i omedelbar närhet av skallplatsen, ser fågeln, och med hörsel kan konstatera hundens läge, eller med hjälp av spårstämplar kan avläsa hundens placering i förhållande till fågel och skallträd under pågående skall, kan momentet bedömas som berömvärt. Likaså när hunden i öppen och gles terräng såsom fröträdställning eller mycket gles tallmo, befinner sig på relativt långt håll från fågelns sitträd, kan markeringen bedömas som berömvärd under förutsättning att hunden med ståndskall och övrigt beteendepå ett klart och helt

övertygande sätt markerar fågeln. I dylika fall ska domaren vara helt övertygad om situationen och att hunden exakt vet var fågeln sitter.

Nöjaktig markering (2 poäng)

Markering bedöms som nöjaktig när hunden inte exakt kan visa fågelns sitträd, utan skäller mot trädgrupp, där fågeln sitter.

Om hunden under samma skall skäller med fast skall på fler än två fåglar ur flocken eller kullen, bedöms markering som nöjaktig.

Genom hörselkonstaterande kan markeringen betraktas högst som nöjaktig.

Hörselkonstaterad markering

Markering får även bedömas med hjälp av hörsel och som högst nöjaktig markering. Sålunda kan en hörselkonstaterad markering även bedömas som fel. Terrängens utseende och skogens täthet ska tas hänsyn till när man bedömer det som en hörselkonstaterad markering. Vidare att man med säkerhet kan konstatera fåglarnas art i kull/flock och i fråga om enskilda fåglar art och kön, genom att fågeln/fåglarna avger/avgett ljud under skallarbetet och att hundens läge i förhållande till fågeln med säkerhet kan fastställas med hjälp av hörsel

Huvudregeln är:

- att domaren är helt övertygad om situationen

- att domaren är i nära anslutning till skallplatsen högst 100m bort.

- att fågeln/fåglarna avger ljud under delar av hundens skallarbete.

- i fråga om enskilda fåglar konstaterande av art och kön.

- i fråga om kull/flock konstaterande av art

ett godkänt hörselkonstaterande slutar alltid med ljud av lättande fågel från träd, varifrån skallet kom och skallet tystnar.

Hörselkonstaterad markering ska alltid noteras på bedömningskortet och under händelseförlopp för hundens arbete.

Fel markering

Markeringen bedöms inte och skallet godkänds inte om hunden har en fast felaktig markering, inte heller om hunden uppvisar stor rörlighet på skallplatsen och markerar mycket osäkert. Hunden erhåller inga poäng för primärskall, markering, skallets art och hörbarhet samt kvarhållande av fågel.

Anvisningar till tabell 2 för poängberäkning av markering Hundens poängtal för markering av fågel fås i skärningspunkten av summa markeringspoäng och antalet markeringar under prov- omgången. Om antalet markeringar överstiger 10 delas antalet markeringar och antalet markeringspoäng med 2. Vid ojämna tal avrundas nedåt till närmaste heltal.

Felmarkeringar medräknas ej i antalet markeringar.

Tabell Poängberäkning av markering

2.2 SKALLGIVNING (1-5 poäng)

Momentet får endast poängsättas i de fall hunden har godkänt primärskall. Ett utmärkt skall är tätt och täckande utan onödiga avbrott och har god hörbarhet. Om hunden ändamålsenligt och klart rättar sin skallgivning efter fågelns art, höjer detta prestationens värde. Man bör dock komma ihåg att skallgivning och kvarhållandet bedöms som skilda förtjänster.

Långa skall förutsätter i sig inte höga skallgivningspoäng.

Bedömningsgrund

Skallet anses berömvärt då det är såväl tillräckligt tätt, som väl hörbart och jämt. Om hunden ändamålsenligt och klart anpassar sin skallgivning efter skallobjekt, höjer detta prestationens värde. Om hunden efter långa och jämna skallserier gör små uppehåll bör detta inte betraktas som hundens fel. Ett skall som försvårar ansmygningen sänker poängen för prestationen. Likaså om skallet har dålig hörbarhet, är hetsigt, överstarkt, gällt eller ylande. En hund kan även, när det är fråga om skygg fågel, medvetet göra korta pauser och påbörja skallet försiktigt på nytt. När man bedömer skallets hörbarhet bör man ta i beaktande terräng- och väderleksförhållandena. Domaren bedömer skallet utifrån samtliga skall på fågel under provet, där poänggivande kvarhållande konstaterats minst 1min.

Poängskala skallgivning
Utmärkt 5p	Berömvärt 4p	Bra 3p	Nöjaktig 2p	Svagt 1p

Mätning av skallets täthet

Skallets täthet mäts i skall per minut. Mätningen sker normalt i perioder om 30 sek och förvandlas till skall/minut. Skalltätheten anses som utmärkt vid cirka 90 skall/min och därutöver.

Bedömning omfattar även skallets volym, tonläge, täckning och hörbarhet. Således kan även ett skall med en täthet av cirka 80 skall/minut räknas som utmärkt om det i övrigt är fullgott, har mycket god hörbarhet och täckning.

2.3 KVARHÅLLANDE AV FÅGEL (0-20 poäng)

Härmed avses hundens förmåga att under skallgivning kvarhålla fågeln. Poängberäkning sker enligt tabell 3, utifrån skalltidens medelvärde och antalet skall.

Bedömningsgrund

Förmåga att kvarhålla fågel bedöms enbart utifrån resultatet av kvarhållandet. Skalltiden för de tre längsta skallen sammanräknas och divideras med tre, varvid skallets medelvärde erhålls.

Resultatet för kvarhållandet erhålls ur tabellen i skärningspunkten för skalltidens medelvärde och antal skall.

Kortare skall än 1 minut beaktas ej vid uträkning av medelvärdet. Om hunden erhållit endast 1 eller 2 skall längre än en minut, används divisorn 1 respektive 2.

Tabellen används så att medelskalltiden skall vara minst den tid där man tar ut poängen för kvarhållandet.

Tiden avrundas inte uppåt.

Tabell 3 Poängberäkning för kvarhållande av fågel

Skalltidens medeltal minst (min/sek)	3 skall	2 skall	1 skall
1 min	3	2	1
1 min, 30 sek	4	3	1
2 min	5	4	2
2 min, 30 sek	6	4	2
3 min	7	5	3
3 min, 30 sek	8	6	3
4 min	9	7	4
4 min, 30 sek	10	8	4
5 min	11	9	5
5 min, 30 sek	12	10	5
6 min	13	10	6
6 min, 30 sek	14	11	6
7 min	15	11	7
7 min, 30 sek	16	12	7
8 min	17	13	8
8 min, 30 sek	18	13	8
9 min	19	14	9
10 min	20	15	10

3. PRIMÄRSKALL I FÖRHÅLLANDE TILL

FINNANDE AV FÅGEL (0-10 Poäng)

Med primärskall i förhållande till finnande av fågel avses hundens förmåga att av de i markerna funna fåglarna, såväl på mark som i träd, få primärskall. Primärskall erhålls när hunden får skall mot fågel i träd och poänggivande markering konstateras.

Momentet mäter hundens effektivitet att tillvarata de fåglar som påträffas i provmarkerna.

Bedömningsgrund

Förmåga att få primärskall bedöms enligt tabell 4.

Poängen erhålls i skärningspunkten mellan antal primärskall (PS) och antal finnanden (F)

Tabell 4 Poängberäkning för primärskall i förhållande till finnande

PS=

Primä

F= Finnanden

rskall	1	2	3	4	5	6	7	8	9	10
1	8	7	5	4	3	3	2	2	1	1

2	9	8	6	5	4	4	3	2	2
3		10	9	7	6	5	5	4	3
4			10	9	8	7	6	5	4
5				10	9	8	7	6	6
6					10	10	8	7	7
7						10	10	9	8
8							10	10	9
9								10	10
10									10

Anvisningar till tabell 4 för poängsättning av primärskall

Om antalet finnanden överstiger 10 delas antalet finnanden och antalet primärskall med 2. Ojämna tal avrundas uppåt till närmaste heltal.

4. FÖRFÖLJANDE AV FÅGEL (0-20 poäng) OCH FÖRNYAT SKALL

Momenten förföljande och förnyat skall avser att mäta hundens förmåga att återfinna flyende fågel, även vid långa förflyttningar. En hund med bra förföljande får ofta förnyat skall.

4.1 FÖRFÖLJANDE AV FÅGEL (0-10 poäng) Med förföljande avses hundens rusningar efter fågel, som lättar endera från marken eller från träd, i avsikt att få primärskall eller förnyat skall på fågeln.

Bedömningsgrund

En god förföljare rusar i allmänhet snabbt och energiskt efter flyende fågel och använder sig effektivt av luktsinnet samt hörseln och stannar upp för att lyssna i förföljandet. Konstaterat lyssnande i minst 5 sekunder under förföljandet kan belönas med extra förtjänstpoäng.

Förföljandet ska i första hand bedömas efter den tillryggalagda sträckan. I andra hand bedöms förföljandet utifrån tiden för förföljandet.

Tiden mäts från start på förföljandet tills det att hunden återvänder eller stannar upp och går ut på nytt sök.

Förföljande som upphör på grund av stora hyggen, vidsträckta myrmarker, stora vattendrag, branta stup eller det som medför fara för hundens liv får inte påverka andra under provet uppnådda förtjänstpoäng i momentet negativt.

Likaså om ett förföljande fram till förnyat skall eller skall på annan fågel blir kort i förhållande till andra förföljande under provet.

Förföljandet ska poängsättas utifrån ett genomsnitt (medelvärde) av de förföljanden hunden gjort under provomgången.

Medelvärde innebär matematisk avrundning:

Ex. 5.0-5.49 ger 5p, 5.5-5,9 ger 6p.

Förföljande

Längd	Tid	Poäng
1 – 29 m	1 – 9 s	1 poäng
30 – 59 m	10 – 19 s	2 poäng
60 – 89 m	20 – 29 s	3 poäng
90 – 119 m	30 – 39 s	4 poäng
120 – 149 m	40 – 49 s	5 poäng
150 – 179 m	50 – 59 s	6 poäng
180 – 209 m	1min – 1min 09 s	7 poäng
210 – 229 m	1min 10 s – 1min 19 s	8 poäng
230 – 249 m	1min 20 s – 1min 29 s	9 poäng
> 250 m	> 1 min 30 s	10 poäng

Hund som inte förföljer fågel under hela provomgången, får noll (0) poäng och utesluts från provet. Hunden måste få gå provtiden ut och eventuellt beslut om uteslutning fattas av provledare. Xxxxx känd anledning till att förföljande ej skett får hunden inte straffas för detta, vilket ska noteras i protokollet.

Förfarande då hunden börjar förföljandet

En förutsättning för skall och förnyat skall är, att inte fågeln eller hunden störs medan förföljandet pågår. Därför är det viktigt att provgruppen blir kvar på stället och lyssnar noggrant då förföljandet börjar.

Avancerandet påbörjas först då hunden återvänder, får skall, förnyat skall eller då man är säker på att hunden förlorat kontakten med fågeln och påbörjat nytt sök

4.2 FÖRNYAT SKALL (0-10 poäng)

Med förnyat skall avses nytt skall, som hunden får på fågel, kull eller flock som förflyttat sig minst 100 meter från förra skallet.

Förnyat skall eller förflyttning

Om upprepade skall på samma fågel, kull eller flock ska tolkas som förnyat skall eller en fortsättning på primärskallet, beror till väsentlig del på den sträcka fågeln (fåglarna) förflyttat sig.

Om förflyttningen däremot sker i öppen terräng kan en sträcka över 150 meter anses som förflyttning och det nya skallet bedömas som en fortsättning på primärskallet.

Flockarbete skall bedömas enligt regler under §14, flockarbete.

Förnyat skall på järpe medräknas ej.

Järpens förflyttningsruscher behandlas alltid som förflyttning.

Konstaterande av förnyat skall

För att skallet skall bedömas som förnyat skall måste domaren konstatera att det är fråga om samma fågelart, samt när det är fråga om en ensam fågel, att fågeln är av samma kön som vid primärskallet.

Dessutom bör skallet börja nästan omedelbart efter det att hunden bedömts ha tillryggalagt sträckan ifråga.

Hänsyn ska dock tas till terrängens beskaffenhet och poänggivande markering måste konstateras.

Bedömningsgrund

Förnyat skall poängsätts enligt tabell 5.

Poängen erhålls i skärningspunkten mellan antal förnyade skall (FS) och antal primärskall (PS).

Tabell 5 Poängberäkning för förnyade skall

FS=

För nyade

PS= Primärskall

skall	1	2	3	4	5	6	7	8	9	10
1	7	6	6	5	5	4	4	3	3	2

2	10	9	8	8	7	7	6	6	5	5
3		10	10	9	9	8	8	7	7	6
4				10	9	9	8	8	7	7
5					10	10	9	9	8	8
6							10	10	9	8
7									10	9
Fler										10

Anvisningar till tabell för poängsättning för förnyade skall Om antalet primärskall överstiger 10 delas antalet primärskall och antalet förnyade skall med 2.

Vid ojämna tal avrundas uppåt till närmaste heltal.

5. FINNANDE I TRÄD (0-2 poäng)

Som finnande i träd anses det då hunden finner fågeln direkt i trädet och får skall på den med poänggivande markering (Primärskall).

Förnyat skall bedöms inte som finnande i träd.

Finnande i träd kan ske med hjälp av synen, hörseln eller luktsinnet.

Bedömningsgrund

Domaren har att ta ställning till om hunden hittat tyst fågel eller "kacklande" fågel. Finnande i träd kull/flock kan bara poängsättas vid första finnandet och endast 1 poäng kan komma ifråga.

Finnande i träd (2 poäng)

Konstaterat tyst fågel/fåglar inom 100 meter från provgrupp.

Finnande i träd (1 poäng)

Hunden finner ”kacklande” fågel/fåglar i träd.

6. EXTRA FÖRTJÄNST (0-8 poäng)

Med extra förtjänst menas hundens renhet i arbetet, arbetssäkerhet, och förtjänster.

Vid bedömningen beaktas både hundens förtjänster och fel och huvudvikten läggs på kvaliteten i hundens skallarbete med fågel.

Extra förtjänstpoäng ges för de förtjänster som gör hunden till en bra skällande fågelhund.

Det innebär i sin helhet att inga extra förtjänstpoäng tillämpas utan att regelrätt skallarbete med fågel konstaterats under provet.

Lyssnande i förföljande

Användandet av alla sinnen är av vikt vid förföljande av fågel. Hund som lyssnar minst fem (5) sekunder i förföljandet ska erhålla poäng för lyssnande.

Ståndfasthet

Att hunden står kvar vid skallobjektet oberoende av andra flyende eller kacklande fåglar är en mycket värdefull egenskap.

För att poäng ska erhållas ska ståndfastheten vara konsekvent under provet.

Prestationsrenhet:

Har hunden inte jagat förbjudet vilt skall hunden erhålla poäng på prestationsrenhet.

Förnyat skall över långt avstånd

Hundens förmåga att få förnyat skall över långt avstånd (minst 200 meter) bekräftar berömvärd användning av sinnena och ska ge extra förtjänstpoäng.

Upprepade finnande i träd på tysta fåglar

Vid minst två finnande i träd på tysta fåglar ges hunden extra förtjänst för detta.

Upprepade berömvärda arbeten med enskilda fåglar i kull eller flock

Här avses situationen när hunden hittar och arbetar med enskild fågel i kull eller flock på ett berömvärt sätt för att sedan ta nästa fågel på samma berömvärda sätt.

Extra förtjänstpoäng
Lyssnande i förföljandet, minst 5 sekunder	2 poäng
Ståndfasthet, under hela provet	2 poäng
Prestationsrenhet	1 poäng
Förnyat skall över långt avstånd, över 200 meter	1 poäng
Upprepade finnande i träd på tysta fåglar	1 poäng
Upprepade berömvärda arbeten med enskilda fåglar i	1 poäng

kull/flock

FELPOÄNG (0-30 Poäng)

Bedömning av hundens fel får ej baseras på antaganden, utan felen ska alltid konstateras innan hunden ges felpoäng. För konstaterade fel bestraffas hunden enligt nedanstående direktiv.

1. ÖVERKÄNSLIGHET (0-10 poäng) Med överkänslighet menas, när hunden utan synbar orsak skäller för fågelvittring på mark eller i träd, på färska löpor, eller ger drevskall efter flyende fåglar. Som överkänslighet räknas även falska skall och upprepade felmarkeringar.

När domaren bedömer överkänslighet ska man vara försiktig och exakt. Man bör sträva efter att utreda orsaken till skällandet. När domaren ger felpoäng bör man beakta hur mycket det stör provet. Ifall hunden oavbrutet skäller och ger frågande skall utan synlig orsak, används sträng bedömning.

Falskt skall: Inträffar när inget vilt kan konstateras i anslutning till skallplatsen inom 30 meter.

För ett fast markerat falskt skall bestraffas hunden med 1 felpoäng. För varje falskt skall därutöver med 2 felpoäng.

Osäkert frågande skall räknas inte som fel, ifall det sker:

- tillfälligt vid färsk vittring av fågel eller spillning.

- ett långt frågande skall tillåts, om det leder till fast skall på fågel i närheten.

2. AVBRYTANDE OCH LÄMNANDE (0-10 Poäng) AV STÅNDSKALL

Det är ett klart fel, om hunden lämnar ett konstaterat ståndskall medan fågeln sitter kvar i trädet och felpoäng ska tillämpas. Vid definitivt lämnande är skallarbetet avslutat. Nytt skall på samma fågel i samma träd får inte räknas som ny FM och F.

Hunden kan avbryta eller definitivt lämna ett ståndskall. I fall hunden lämnar ett skall med fast markering i över tre minuter betraktas det som ett definitivt lämnande. Ifall avbrotten är kortare, bestraffas hunden lindrigare.

Om en hund lämnar ett konstaterat ståndskall på fågel två eller fler gånger under samma skallarbete bedöms detta varje gång som ett lämnande.

Exempelvis: 2 gånger under 1 minut ger -2 poäng.

Felpoäng kan inte överstiga tabellens maxpoäng vid ett och samma skallarbete.

Om hunden lämnar skallet och byter fågel i kull/flock påverkar dett markeringen enligt moment 2.1.

Lämnande bedöms enligt tabell.

Felpoäng
Under 1 minut	-1 poäng
1 – 2 minuter	-2 poäng
2 – 3 minuter	-3 poäng
Över 3 minuter	-4 poäng

3. ANNAT ARBETE SOM STÖR PROVET (0-10 Poäng)

Annat arbete som stör provet är skrapande och bitande av fågelns sitträd, aggressivt beteende vid skall, ovillig till arbete samt olydnad.

• Skrapande och bitande av skallträdet (aggressivt beteende vid skall)

Aggressivt beteende är när hunden hoppar, skrapar eller biter fågelns sitträd. Om hunden hoppar eller reser sig mot trädet eller med tänderna river i detta i akt och mening att skrämma fågeln betraktas felet som stort, och felpoängen bedöms gemensamt med provledaren. Om felet upprepas betraktas det som grovt fel och ges tio (10) felpoäng och hunden utesluts från provet. tio (10) felpoäng och hunden utesluts från provet.

• Ovillig till arbete

Som ovillig till arbete räknas allmän slöhet samt bristande intresse för fågelarbete där i stället intresset inriktas på sorkar och möss och som inverkar störande för provet.

Felet är inte straffbart om hunden under annat fågelarbete än stånd- skall tillfälligt intresserar sig för smågnagare. Ifall det likväl inverkar störande på provet, ska man ge felpoäng. Felets storlek avgörs av den störande inverkan det har på provet.

Grävande efter sorkar och möss under själva skallarbetet bestraffas som lämnande av ståndskall. Ifall provgruppen vid ett flertal tillfällen stöter fågel i hundens omedelbara närhet utan att hunden bryr sig om dem, ges den tio (10) felpoäng och hunden utesluts ur provet.

Hundens beteende ska kunna konstateras vid ett flertal tillfällen innan uteslutning sker.

Uppenbar olydnad

Till uppenbar olydnad räknas hundens likgiltighet för förarens upp- maningar och förbud, samt att hunden under provomgången eller vid dess slut ej låter sig kopplas av föraren. Xxxxx är inte straffbart om hunden någon enstaka gång ej lyder sin förare, utan uppeggad av sin jaktlust rusar efter förbjudet vilt.

Felpoäng ges, då hundens olydnad stör provet och framförallt om den efter att ha åtlytt föraren, återvänder och arbetar med förbjudet vilt. Ifall hunden inte låter sig kopplas av föraren och hunden i övrigt inte åtlytt förarens kommandon, bör den ges höga felpoäng.

När hunden kopplas är det tillåtet för hundföraren att gå ifrån provgruppen så att närheten till främmande människor inte stör uppkopplingen.

Om hunden, på grund av olydnad, inte låter sig kopplas inom en (1)

.timme efter det att provtiden är slut, ges tio (10) felpoäng och hunden utesluts från provet.

KRYSSMARKERING I PROVPROTOKOLL ÖVER HUNDENS ARBETE

För att få en mer detaljerad bild av hundens kvalitet i arbetet än vad enbart förtjänst- och felpoäng ger, utförs förutom dessa, kryssningar för de olika arbetsmomenten. Även vid kryssningen gäller att endast de konstaterade förtjänsterna och felen ska beaktas. Ett kort arbete, som ej ger en klar bild av händelseförloppet ska lämnas okryssat.

Som princip kan allmänt sägas, kryssa hellre för lite än för mycket. Vad gäller felpoäng, förutom de fel som hunden kan straffas för, kryssas även arbete med sådana förbjudna villebråd som ej ger felpoäng.

Sådant arbete är skall och drev på vilt- och husdjur, hare, älg eller ekorre. Om man säkert kan konstatera att hunden inte arbetar med förbjudna villebråd, bör det också kryssas för.

Vilt- och husdjur som ej kryssas för är:

Xxxxx, lo, mårdhund, räv, mård, grävling, hermelin, mink, utter, bäver och katt.

Samband mellan kryssning och poäng

När man fyller i bedömningskortet görs det i den ordningen att först kryssas hundens arbete och därefter ges poäng.

Xxxxxxxxx och poäng ska alltid överensstämma med varandra.

Slutpoäng

Hundens slutgiltiga poäng erhålls när man dragit bort eventuella felpoäng från förtjänstpoängen.

§ 16

Provledarens åliggande

Vid prov där provledare måste nyttjas för domaruppdrag, redovisar han dömt prov till biträdande provledare. Provledare får ej deltaga med egen hund vid provomgång där han tjänstgör. I övrigt gäller vad som står i §11 Domares åliggande.Provledaren ska övervaka att provreglerna noggrant följs och ska vidta alla erforderliga åtgärder för att bedömningen ska bli så enhetlig och riktig som möjligt. Därutöver lämna upplysningar om kända indikationer av större rovvilt, exempelvis varg.

Vid extrema förhållanden såsom hög temperatur eller sträng kyla har provledaren rätt att begränsa provtiden till tre timmar eller att ställa in provomgången. Om provtiden begränsas till tre timmar i ett sent skede har hundägare som av den anledningen väljer att inte starta rätt till återbetalning av anmälningsavgiften. Om provomgången ställs in ska hela anmälningsavgiften återbetalas.

Provledaren ska vidare:

a)

b)

c)

d)

e)

f)

g)

Ta beslut för att poängsättning och tolkning följer SSF:s provregler och tolkningsanvisningar samt likrikta utdelning av poäng

Före provet kalla samman tjänstgörande domare för genomgång av reglerna och lämna instruktioner.

Fördela domare, aspiranter och elever på provområderna samt verkställa lottning.

Tillse att hundarna blir slutbedömda enligt reglerna.

I samråd med domare och kollegium granska protokollen, föreslå poäng och pris samt upprätta prislista över uppnådda resultat.

Inom fjorton dagar ska provet ha registrerats i Rasdata, och samtliga jaktprovsprotokoll ska vara inskannade.

Till lokalklubben lämna utlåtande om vid provet tjänstgörande domaraspiranter och elever.

§ 17

Kollegium

Kollegiet fastställer poäng och pris.

Kollegiet vid utlysta prov utgöres av provledaren och tjänstgörande domare samt domarelever och aspiranter. Kollegiet sammankallas av provledaren efter avslutad provdag.

Kollegiet vid rörliga prov består av en ordinarie provledare och biträdande provledare, samt den tjänstgörande domaren.

Vad gäller rörliga jaktprov ska kollegium sammankallas av provledaren och ska hållas inom 1 månad efter första provdag. Xxxxxxxxxxx och aspiranter ska redogöra för sin bedömning före provledarens föredragning.

Styrelseledamöter i arrangerande lokalklubb samt ledamöter i SSF:s styrelse får närvara om dessa ej är jäviga för tillfället. Dessa ingår ej i kollegiet. Provledare ska vara auktoriserad jaktprovsdomare.

§ 18

Ändring av provresultat

Det åligger SSF att rätta de i provresultaten konstaterade räknefel. Detta kan göras av SSF:s tillsatta resultatansvariga oberoende av tiden från provdag.

Innan provresultat ändras ska samråd tas med provledaren. Ändrat resultat ska därefter meddelas provledaren omedelbart och skriftligen meddelas hundägaren om orsak samt ny poäng och pris. Hundägaren ska också informeras om sin rätt att protestera och tiden för protesten.

SSF:s provregelkommitté, handhar tolkningsfrågor, handläggning och förslag till beslut till SSF styrelse, angående protester och behandling av dessa.

Åtgärd som föranleder ändring av poäng, pris och provresultat ska meddelas provledare och arrangerande lokalklubb, som har att un- derrätta hundägaren om ändrat resultat. Hundägaren ska också informeras om sin rätt att protestera och tiden för överklagande av kommitténs beslut.

§ 19

Protest

Domslut kan ändras i följande fall:

a. om fel av teknisk art begåtts.

b. om hunden inte haft rätt att delta enligt gällande regler.

Deltagare kan således inte protestera mot domarens bedömning och fria skön.

Frågan om ändring av domslut prövas

1. efter protest från provdeltagare vars rätt berörs av det klandrade domslutet.

2. efter anmälan från provledaren eller från den domare som fattat domslutet.

3. efter beslut av SSF eller SKK att av annan anledning ta upp frågan om ändring av visst domslut.

Protest mot domslut ska vara skriftlig. Den ska lämnas in till provledaren innan provet avslutats och/eller den dag som det klandrade domslutet meddelades och vara åtföljd av protestavgift motsvarande dubbel anmälningsavgift.

Vid rörligt prov ska protesten och avgiften vara inlämnad till kollegium inom tre (3) dagar efter det att domslutet tillkännagivits.

Om protest lämnas in av någon som inte är berättigad till detta eller om protesten inte är åtföljd av fastställd protestavgift, ska protesten omedelbart avvisas. Sådant beslut fattas av kollegium.

Kollegium avgör efter hörande av domaren om protesten kan anses vara befogad. Beslut lämnas skriftligen till den som protesterat.

Xxxxxxxx protesten ändras hundens pris i resultatlistan, alternativt omprövas hunden, och protestavgiften återbetalas.

Den provdeltagare som berörs av kollegiums beslut kan överklaga till SSF:s styrelse. Överklagandet ska ske skriftligt och ska ha inkommit till SSF:s styrelse senast två veckor efter dagen för kollegiums beslut.

Protest mot beslut tagen av SSF ska vara skriftligt och skall ha inkommit till Svenska Kennelklubbens jakthundskommitté senast 30 dagar från dagen för beslutet.

Ändring i resultatlista kan ske inom två år från provtillfället.

.

§ 20

Provreglernas giltighetstid

Dessa provregler är fastställda av Svenska Kennelklubbens centralstyrelse att gälla: 2022-07-01 t.o.m. 2027-06-30.

DOMARETISKA REGLER

Provledare/domare, som överväger att lämna återbud bör betänka vilka avsevärda svårigheter, som därigenom kan vålla arrangören.

Provledare/domare, som blivit nödsakad att lämna återbud bör vara ak- tuell arrangör behjälplig med att finna ersättare. Provledare/domare, som antagit inbjudan att döma och som utan giltigt skäl uteblir från provet kan få sin auktorisation indragen.

En auktoriserad provledare/domare har en förtroendepost inom SSF och SKK. Därför ska uppträdandet i alla sammanhang vara sådant att opartiskhet och förmåga att fullgöra uppdraget och domarvärvet inte kan ifrågasättas. Exempelvis får prov under gemensamma jaktturer inte genomföras eller komma i fråga. Skulle det bli uppenbart att provledaren eller domaren brister i dessa för domarvärvet grundläggande egenskaper, bör provledares/domarens fortsatta auktorisation omedelbart omprövas av vederbörlig instans inom SSF.

Provledares rätt att delta vid prov där denne också tjänstgör är reglerade i provreglerna §16.

När en domare deltar med hund på prov bör denne vara ytterst noga med att inte uttala sig om någon av de övriga deltagande hundar/förare vid det aktuella provet, framför allt inte i negativ riktning.

Mot domarkollegor ska en domare alltid uppträda med lojalitet. Som deltagare vid prov får därför domare aldrig tala nedsättande om annan domare även om oenighet råder om bedömning eller prissättning.

Bedömningsanvisningar

Även den provledare/domare, som känner sig helt säker inför sin uppgift, bör före provsäsongen läsa igenom gällande provregler. Vid be- dömning gäller även av SSF beslutade tillämpningsanvisningar samt ska även hänsyn tagas till de rekommendationer som domarkonferens och/eller fortbildningskurs för provledare/provdomare lämnat.

Inofficiella prov

Svenska provledare/domare äger ej att döma på inofficiella prov arrangerade av klubb vars verksamhet ej är godkänd av SSF. Detsamma gäller även för person som är under domarutbildning

57