Contract
Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av ett finskspråkigt kollektivavtal. Kollektivavtalets parter har inte kommit överens om den svenskspråkiga kollektivavtalstexten. Om tolkningen av den svenskspråkiga översättningen leder till ett annat slutresultat än det ursprungliga finskspråkiga kollektivavtalet, ska man följa det finskspråkiga kollektivavtalet. Nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan är inte ansvarig för de skador som uppkommer på grund av eventuella felaktigheter i översättningen.
Tämä on työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunnan teettämä käännös suomenkielisestä työehtosopimuksesta. Työehtosopimuksen sopijaosapuolet eivät ole sopineet ruotsinkielisestä työehtosopimustekstistä. Mikäli ruotsinkielisen käännöksen tulkinta johtaa erilaiseen lopputulokseen kuin alkuperäinen suomenkielinen työehtosopimus, tulee noudattaa suomenkielistä työehtosopimusta. Työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunta ei vastaa käännöksen mahdollisista virheellisyyksistä aiheutuvista vahingoista.
KOLLEKTIVAVTAL för bageriarbetstagare 1.2.2021–31.1.2023 (31.1.2022)
Finlands Livsmedelsindustriförbund rf Finlands Livsmedelsarbetareförbund SEL rf
KOLLEKTIVAVTAL för bageriarbetstagare 1.2.2021–31.1.2023 (31.1.2022)
Finlands Livsmedelsindustriförbund rf Finlands Livsmedelsarbetareförbund SEL rf
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
UNDERTECKNINGSPROTOKOLL FÖR ATT FÖRNYA KOLLEKTIVAVTALET FÖR BAGERIARBETSTAGARE 1
2 § Arbetets ledning och fördelning samt organisationsrätt 9
5 § När en anställning upphör 10
Tillägg för produktdemonstration 19
Tillägg för arbetsinstruktion 19
11 § Skift-, morgon- och kvällstillägg 19
13 § Beräkning av månadsavlönad arbetstagares dags- och timlön 21
14 § Beräkning av timlönen för deltidsanställd arbetstagare med timlön 21
15 § Arbetstagare på underhållsavdelningar 21
16 § Utryckningsarbete och beredskap 22
17 § Resekostnader och dagtraktamenten 2021 22
20 § Lön under moder- och faderskapsledighet samt adoption 27
5. Xxxxxxxxx militärtjänstgöring för kvinnor 34
27 § Avvikelser från vedertagen arbetstidsmodell 35
42 § Arbetarskyddsfullmäktig 47
43 § Besök på arbetsplatsen 48
44 § Besök på arbetsplatsen 48
46 § Uppbärande av medlemsavgifter till fackföreningar 49
48 § Meningsskiljaktigheter 49
50 § Avtalets giltighetstid 50
LÖNEGRUPPERING FÖR ARBETSTAGARE PÅ UNDERHÅLLSAVDELNINGAR 51
PROMEMORIA ÖVER DISKUSSIONER FÖRDA I UNDERHÅLLSAVDELNINGARNAS LÖNEGRUPPERINGSKOMMITTÉ 54
AVTAL OM ARBETSTIDSFÖRKORTNING I BAGERIBRANSCHEN 2003 55
ARBETSTIDSFÖRKORTNING I INTERMITTENT TRESKIFTSARBETE 2003 59
ARBETSTIDSFÖRKORTNING I KONTINUERLIGT TRESKIFTSARBETE 2003 61
FÖRBUNDENS INBÖRDES AVTAL OM GENOMSNITTLIG ARBETSTID INOM BAGERIBRANSCHEN 64
ARBETSTIDSMODELL FÖR BAGERIER 66
AVTAL OM SKIFTARBETE UNDER VECKOSLUT 2003 69
Lagen om arbetet i bagerier 73
FINLANDS LIVSMEDELSINDUSTRIFÖRBUND rf FINLANDS LIVSMEDELSARBETAREFÖRBUND SEL rf AVTAL OM UPPSÄGNINGSSKYDD 2003 74
LIF/LIVS ALLMÄNT AVTAL 2003 87
BERÄKNING AV ARBETARSKYDDSFULLMÄKTIGS TIDSANVÄNDNING 104
AVTAL OM SEMESTERLÖN 2005 105
REKOMMENDATION FÖR ARBETSPLATSERNA FÖR FÖREBYGGANDE RUSMEDELSVÅRD, HANTERING AV RUSMEDELSFRÅGOR OCH VÅRDHÄNVISNING . 109
AVTAL OM SOMMARPRAKTIKPROGRAMMET FÖR SKOLELEVER 2021 115
FINLANDS LIVSMEDELSINDUSTRIFÖRBUND RF FINLANDS LIVSMEDELSARBETAREFÖRBUND SEL RF
UNDERTECKNINGSPROTOKOLL FÖR ATT FÖRNYA KOLLEKTIVAVTALET FÖR BAGERIARBETSTAGARE
Tid 27.11.2020
Plats Livsmedelsindustriförbundets kansli Närvarande Förbundens representanter
Det konstaterades att det gällande kollektivavtalet för bageriarbetstagare som undertecknades 13.10.2016 upphör att gälla 31.1.2021. Genom detta underteckningsprotokoll förnyar Finlands Livsmedelsindustriförbund rf och Finlands Livsmedelsarbetareförbund SEL rf kollektivavtalet för bageriarbetstagare som gäller fram till 31.1.2023 med följande ändringar och tillägg.
1 § Avtalsperiod
Avtalsperioden är 1 2.2021–31.1.2023.
Avtalet fortsätter därefter att gälla ett år i sänder, om det inte senast en månad före avtalsperiodens utgång sägs upp skriftligen av någondera parten. Under avtalsperioden kan någondera av parterna säga upp avtalet så att det löper ut i fråga om den andra året (optionsår 1.2.2022–31.1.2023) senast en månad (31.12.2021) innan det första avtalsåret (1.2.2021–31.1.2022) löper ut.
Oberoende av uppsägning är kollektivavtalets bestämmelser i kraft tills parterna gemensamt konstaterar att förhandlingarna om ett nytt avtal har avslutats eller den ena parten skriftligen meddelar sig anse förhandlingarna avslutade.
2 § Lönejusteringar 2021
Arbetstagarnas löner höjs 1.5.2021 eller fr.o.m. början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter med en allmän förhöjning på 1,9 procent.
Lönetabellerna höjs med den procent som motsvarar den allmänna förhöjningen från och med tidpunkten för den allmänna förhöjningen eller från och med början av den löneperiod som inleds närmast därefter.
3 § Lönejusteringar 2022
Såvida avtalet inte har sagts upp senast en månad innan det första avtalsåret löper ut, avtalar Finlands Livsmedelsindustriförbund rf och Finlands Livsmedelsarbetareförbund SEL rf om att införliva lönejusteringarna i livsmedelsindustrin enligt den så kallade allmänna linjen före den 15.12.2021, såvida förbunden inte avtalar om att förlänga förhandlingstiden. I införlivningen beaktas förhöjningarna enligt den allmänna linjen på arbetsmarknaden och lösningarnas längd.
Om förbunden inte når enighet om lönejusteringarna för 2022 innan tidsfristen löper ut, kan parterna avtala om att föra ärendet till en skiljenämnd för avgörande. Då kan kollektivavtalet inte längre sägas upp för det andra året. Skiljenämnden består av fem medlemmar så att båda förbunden utser två medlemmar till nämnden och riksförlikningsmannen fungerar som ordförande. Skiljenämnden ger ett bindande avgörande i ärendet.
4 § Förbundens inbördes avtal om genomsnittlig arbetstid inom bageribranschen
Förbundens inbördes avtal om genomsnittlig arbetstid inom bageribranschen iakttas som en del av detta kollektivavtal.
5 § Åldersprogram för 50 år fyllda
Arbetsgivaren ska, om en arbetstagare som fyllt 50 år så vill, förhandla med denne, om tillbudsstående möjligheter att främja arbetstagarens ork och förlänga dennes tid i arbetslivet. Vid förhandlingarna strävas efter en för bägge parter ändamålsenlig lösning, där även arbetstagarens förtjänstnivå i mån av möjlighet tryggas.
6 § Livsmedelshygienisk kompetens
Förbunden är ense om att i fall arbetstagaren inte har ett kompetensintyg som krävs enligt livsmedelslagen (23/2006) innan arbetsavtal ingås, ska arbetsgivaren enligt ovan nämnda lagrum ombesörja intyget på sin bekostnad.
7 § Bl.a. deltidspension, partiell förtida ålderspension, partiell vårdledighet, deltidssjukpension samt deltidsolycksfallspension
Förbunden har avtalat att arbetsdomstolens utslagspraxis ska tillämpas i fråga om arbetstidsförkortning bl.a. i fall där en arbetstagare övergår till sådant deltidsarbete som nämns i rubriken.
Om arbetsdomstolen under avtalsperioden i ovan nämnda eller motsvarande situationer avgör på annat sätt, avtalar förbunden att arbetsdomstolens nya utslag omedelbart ska tillämpas. Förfarande enligt domstolens beslut börjar tillämpas enligt förbundens överenskommelse. Förbunden konstaterar, att när en arbetstagare som omfattats av systemet med arbetstidsförkortning (pekkanendagar) övergår till deltidspension, partiell förtida ålderspension eller partiell vårdledighet, deltidssjukpension eller deltidsolycksfallspension tjänar han in ledighet till följd av arbetstidsförkortningen i proportion till den ordinarie arbetstid under vilken han i verkligheten arbetar (AD: 2004 -77).
8 § Verksamhetsmodell för sysselsättning och omställningsskydd
Syftet med verksamhetsmodellen mellan arbetsgivaren, arbetstagarna och arbetskraftsmyndigheten är att effektivera samarbetet och sysselsätta arbetstagaren snarast möjligt. Den gällande lagstiftningen tillämpas för omställningsskyddet. (hänvisningsbestämmelse)
9 § Jämställdhet
Förbunden anser det viktigt att man i enlighet med jämställdhetslagen på arbetsplatserna främjar jämställdheten mellan könen. För att detta mål ska uppnås understryker förbunden betydelsen av att i lagen nämnda skyldigheter fullföljs och åtgärder vidtas.
10 § Förändringar i löne- och arbetsvillkor
På framställning av huvudförtroendemannen ska arbetsgivarens representant tillsammans med huvudförtroendemannen behandla de nya bestämmelserna i kollektivavtalet.
11 § Ensamarbete
Arbetarskyddslagen: 5 kapitlet 29 §
I fråga om arbete som arbetstagaren utför allena, och som av den orsaken är förknippat med uppenbara olägenheter eller risker för hans säkerhet eller hälsa, ska arbetsgivaren se till att i detta ensamarbete olägenheter eller risker undviks eller att de är så små som möjligt. Arbetsgivaren ska också med beaktande av arbetets art ordna möjlighet till nödvändig kontakt mellan arbetstagaren och arbetsgivaren, företrädare som arbetsgivaren anvisat eller andra arbetstagare. Arbetsgivaren ska också säkerställa möjligheten att alarmera hjälp.
Förbunden anser det ändamålsenligt att arbetsgivaren i ovan nämnda situationer på förhand för ensamarbetande redogör för vilka metoder och åtgärder som tillämpas för att säkerställa arbetstagarens trygghet i arbetet. På begäran redogörs för detta även för arbetarskyddsfullmäktigen.
12 § Allmänt avtal
Bestämmelserna i det allmänna avtalet 1 kapitlet 4 punkten (Varsel om arbetskonflikt) har inte kollektivavtalsenliga verkningar.
13 § Plikt
Plikten på lokal nivå (företag och fackavdelningar) är i bageriindustrin 11 % av för respektive tidpunkt gällande maximibelopp enligt kollektivavtalslagen.
14 § Avtalets ikraftträdande och giltighetstid
Avtalet som nämns i 1 § ovan träder i kraft 1.2.2021. Kollektivavtalet gäller till den 31.1.2023, såvida det inte har sagts upp enligt 1 §.
Detta protokoll har uppgjorts i två likalydande exemplar, ett för vardera avtalsparten. Detta protokoll anses justerat och godkänt i och med avtalsförbundens underteckning. FINLANDS LIVSMEDELSINDUSTRIFÖRBUND RF
FINLANDS LIVSMEDELSARBETAREFÖRBUND SEL RF
Lönetabeller som gäller 1.3.2020 | ||
Huvudstadsregionen | Dyrortsklass I | |
euro | euro | |
75 % ung 3 månader | 1381 | 1315 |
90 % ny arbetstagare 3 månader | 1657 | 1578 |
95 % lärling första året | 1749 | 1665 |
Grupp 1 bageriarbete 6 månader lärling andra året | 1841 | 1753 |
Grupp 2 bageriarbete 7–12 mån. yngre bagare 1 år lärling 6 månader (3-årig utbildning) | 1934 | 1842 |
Grupp 3 | 2031 | 1934 |
bageriarbete efter 1 år yngre bagare Andra året (2-årig yrkesutbildning) yngre bagare 18 mån. (3-årig utbildning) yngre konditor 1 år | ||
Grupp 4 bageriarbete efter 5 år | 2105 | 2005 |
Grupp 5 äldre bagare (uppslagning) yngre konditor andra året | 2164 | 2061 |
Grupp 6 äldre bagare (degberedning, gräddning) Äldre konditor | 2274 | 2166 |
Grupp 6 + 5 % äldre konditor | 2388 | 2274 |
Lönetabeller som gäller 01-05-2021 | ||
Huvudstadsregionen | Dyrortsklass I | |
euro | euro | |
75 % ung 3 månader | 1406 | 1340 |
90 % ny arbetstagare 3 månader | 1688 | 1607 |
95 % lärling första året | 1781 | 1697 |
Grupp 1 bageriarbete 6 månader lärling andra året | 1875 | 1786 |
Grupp 2 bageriarbete 7–12 mån. yngre bagare 1 år lärling 6 månader (3-årig utbildning) | 1971 | 1877 |
Grupp 3 | 2070 | 1971 |
bageriarbete efter 1 år yngre bagare Andra året (2-årig yrkesutbildning) yngre bagare 18 mån. (3-årig utbildning) yngre konditor 1 år | ||
Grupp 4 bageriarbete efter 5 år | 2145 | 2043 |
Grupp 5 äldre bagare (uppslagning) yngre konditor andra året | 2205 | 2100 |
Grupp 6 äldre bagare (degberedning, gräddning) Äldre konditor | 2317 | 2207 |
Grupp 6 + 5 % äldre konditor | 2433 | 2317 |
SÄRSKILDA TILLÄGG
Fryslagertillägg 102 cent/tim. Tillägg för produktdemonstration 99 cent/tim. Tillägg för arbetsinstruktion 56 cent/tim. Tillägg för jäsningsrum 5 cent/tim.
TILLÄGG FÖR EXAMEN
Yrkesutbildningsstyrelsens yrkesexamina eller utbildningsstyrelsens fristående yrkesprov Yrkesexamen 30 euro/mån.
Högre yrkesexamen 50 euro/mån. ARBETSTID
ARBETSTIDENS LÄNGD
8 timmar per dygn 40 timmar per vecka
PAUSER
Matrast (30/60 min.) eller måltidspaus (20 min.) Kaffepaus 15 min. (eller 10 + 10 min)
ARBETSTIDENS FÖRLÄGGNING Kl. 05–23
Xxxxx tid och söndagar med arbetstagarens samtycke FÖRHÖJD LÖN
Morgontimme/nattillägg (kl. 21–06) 100 % samt nattskift i arbeten enligt lagen om arbetet i bagerier
Kvällstillägg
Tillägg för kvällsskift
Tillägg för nattskift
(kl. 16–21) 15 % av tabellönen
30 % av tabellönen
(annat arbete än arbete enligt lagen om arbetet i bagerier) Tillägg för lördagsarbete 22,38 euro
ÖVERTIDSERSÄTTNINGAR
Dygnsövertid för 2 tim. 50 %, därefter 100 %
Veckoövertid för 8 tim. 50 %, därefter 100 % TIMLÖNEDIVISOR
Vid beräkning av förhöjd lön: 160
Vid beräkning av deltidslön och skifttillägg: 169 För deltidsanställd arbetstagare: 160
TJÄNSTEÅRSTILLÄGG | |
Arbetat i samma företag | |
minst ett år | 51 € |
5–10 år | 75 € |
10–15 år | 98 € |
15–20 år | 122 € |
20–25 år | 160 € |
25–30 år | 172 € |
över 30 år | 188 € |
ÖVRIGA ARBETSVILLKOR SEMESTER
Längd:
År 2021 24 + 6 dagar om anställningen 31-03-2021 har fortgått ett år
När sommarsemester flyttas till vintern:
Om anställningen har fortgått 10 år ges 2 dagar fördubblade, för övriga, då arbetsgivaren flyttar semestern, ges de 1½ gång förlängda
Semesterpremie: 50 % SJUKLÖN
Anställningens längd före arbetsoförmågan
Kalenderperiod med lön
1 mån.– under 3 år 28 dagar = 4 veckor
3–5 år 35 dagar = 5 "
5–10 år 42 dagar = 6 "
minst 10 år 56 dagar = 8 " INSJUKNAT BARN
(under 10 år)
Lön för kalenderperiod om högst 4 dagar
KOLLEKTIVAVTAL FÖR BAGERIARBETSTAGARE
I ALLMÄNT
1 § Avtalets omfattning
Genom detta kollektivavtal fastställs arbets- och lönevillkoren för bageriarbetstagare som är anställda vid medlemsföretag till Finlands Livsmedelsindustriförbund.
Tillämpningsanvisning:
Kollektivavtalets bestämmelser tillämpas i bagerier som är medlemmar i Finlands Livsmedelsindustriförbund. Emedan kollektivavtalet baserar sig på den s.k. industriförbundsprincipen, tillämpas det i princip på arbets- och lönevillkoren för samtliga arbetstagare som är anställda på respektive bageriers produktions-, lager- och underhållsavdelningar. Löne- och arbetsvillkoren för bilkarlar fastställs likväl inte enligt detta kollektivavtal.
2 § Arbetets ledning och fördelning samt organisationsrätt
Arbetsgivaren har rätt att leda och fördela arbetet samt att anställa och avskeda arbetstagare.
Organisationsrätten är ömsesidigt okränkbar. Arbetsarrangemang och förflyttning till annat arbete
Motivet för förflyttningsåtgärder får inte vara godtycke eller utövande av påtryckning på enskild arbetstagare.
3 § Utomstående arbetskraft Information
Arbetsgivaren informerar huvudförtroendemannen varje gång på förhand om planer att anlita utomstående arbetskraft i produktions- och underhållsarbete. Samtidigt meddelas den utomstående arbetsstyrkans planerade storlek, arbetsuppgifter och avtalets längd.
Om det på grund av arbetets brådskande natur eller av annan liknande orsak inte är möjligt att informera, ska informationen dock ges utan dröjsmål.
Ovan nämnda information ska ges även till arbetarskyddsfullmäktigen.
Underentreprenad/underleverans
Om man i företaget blir tvungen att minska på arbetskraften på grund av att man anlitar underentreprenörer/underleverantörer, ska man sträva efter att placera de arbetstagare som berörs i andra uppgifter inom företaget eller som anställda hos underentreprenören/underleverantören.
Protokollsanteckning:
Förbunden konstaterar, att utomstående arbetskraft som anlitas i företaget ska uppfylla de yrkes-, hygien- och arbetarskyddsrelaterade krav som gäller inom livsmedelsindustrin.
Se det allmänna avtalet, kapitel 8, sid. 101.
4 § Allmänna avtal
Förbunden har sinsemellan ingått följande allmänna avtal:
– LIF/LIVS Avtal om uppsägningsskydd 2003, sid. 74
– LIF/LIVS Allmänt avtal 2003, sid. 87
– LIF/LIVS Avtal om semesterlön 2005, sid. 105
Rekommendationen för arbetsplatserna för förebyggande rusmedelsvård, hantering av rusmedelsfrågor och vårdhänvisning 12.1.2006 iakttas mellan förbunden.
Som en del av det här kollektivavtalet tillämpas även följande avtal mellan förbunden:
Förbundens inbördes avtal om genomsnittlig arbetstid inom bageribranschen, sidan 64
Arbetstidsmodellen för bagerier, sidan 66.
Grupplivförsäkring
Arbetsgivaren tecknar på sin bekostnad en grupplivförsäkring för arbetstagarna på sätt som centralförbunden har avtalat.
5 § När en anställning upphör
De uppsägningstider som ska iakttas av arbetsgivaren är följande:
När anställningen har pågått oavbrutet Uppsägningstid
1. 1. högst ett år 14 dagar
2. över ett år men högst 4 år 1 månad
3. över 4 år men högst 8 år 2 månader
4. över 8 år men högst 12 år 4 månader
5. över 12 år 6 månader
De uppsägningstider som ska iakttas av arbetstagaren är följande:
När anställningen har pågått oavbrutet Uppsägningstid
1. högst 5 år 14 dagar
2. över 5 år 1 månad
När en anställning upphör genom hävning
Ovan nämnda gäller dock inte när en anställning enligt lag kan hävas utan iakttagande av uppsägningstid, eller då arbetet på grund av oöverstigligt hinder helt eller delvis måste avbrytas.
Visstidsavtal
För arbetstagare, som har anställts för viss tid, upphör anställningen utan iakttagande av uppsägningstid. Arbetsgivaren är, då arbetsavtalet ingås, skyldig att meddela arbetstagaren om arbetet är tidsbundet.
Huvudförtroendemannen har rätt att få information om arbetstagare som har anställts för viss tid samt om grunderna för avtalets tidsbundenhet.
Tillämpningsanvisning 1:
1. Arbetsavtalet är ett visstidsavtal när det har ingåtts för en viss tid eller ett visst arbete, eller när det i övrigt framgår av avtalets syfte att det är fråga om ett visstidsavtal. Om inte annat har avtalats, upphör ett visstidsavtal utan uppsägning när det fastställda arbetet är slutfört eller den avtalade arbetstiden har löpt till ut.
Ett visstidsavtal kan ingås om arbetets art, vikariat, praktik eller annan med dessa jämförbar omständighet förutsätter sådant avtal, eller om arbetsgivaren har annan grundad orsak som ansluter sig till företagets verksamhet eller det arbete som ska utföras att ingå visstidsavtal. Om ett visstidsavtal har ingåtts av andra än ovan nämnda orsaker eller om visstidsavtal utan giltig orsak har ingåtts upprepade gånger i följd, anses avtalet vara ett avtal som gäller tills vidare.
Särskilt när visstidsavtal ingås för säsongbetonade arbeten kan man inte alltid avtala om exakt längd för anställningen. I sådant fall borde tidpunkten för anställningens upphörande fastställas så noga som möjligt genom att utreda vilka omständigheter som påverkar anställningens längd.
2. Parterna konstaterade att punkt 1 är en allmän tillämpningsanvisning för visstidsavtal och att den sålunda inte är föremål för den kollektivavtalsverkan som lagen om kollektivavtal förutsätter.
I vissa fall har det i praktiken uppstått oklarhet om ett arbetsavtal har gällt tills vidare eller för viss tid. Förbunden betonar därför, att arbetsgivaren, när arbetsavtal ingås, tillräckligt tydligt ska meddela arbetstagaren vilken typ av avtal det är fråga om.
Tillämpningsanvisning 2:
När man vill tillämpa prövotid, ska detta uttryckligen avtalas mellan arbetsgivaren och arbetstagaren vid anställningens början. Bestämmelser om tillämpning av prövotid kan också ingå i företagets arbetsreglemente. I detta fall är det skäl att göra arbetstagaren uppmärksam på bestämmelsen. Enligt lagen om arbetsavtal kan prövotiden vara högst fyra månader.
II LÖNER OCH ERSÄTTNINGAR
6 § Lönegruppering
LÖNEGRUPP 1
* Arbeten som nämns i lönegrupp 2 under 6 månaders tid (i branschen)
LÖNEGRUPP 2
* Bageriarbete under 7–12 månaders tid (i branschen)
* Deluppgifter i yrkesarbete (degberedning, uppslagning, gräddning och massaberedning i konditori) under 7–12 månaders tid
* Yngre bagare under ett års tid (2-årig utbildning)
* Bagar- och konditorlärling under 6 månaders tid (3-årig utbildning)
LÖNEGRUPP 3
* Bageriarbete efter 1 år
* Deluppgifter i yrkesarbete efter 1 år
* Yngre bagare under det 2:dra året (2-årig utbildning)
* Yngre bagare under 18 månaders tid (3-årig utbildning)
* Yngre konditor under ett års tid
LÖNEGRUPP 4
* Bageriarbetstagare efter 5 år i branschen
LÖNEGRUPP 5
* Äldre bagare (uppslagning)
* Yngre konditor under det andra året
* Bageriarbetstagare som arbetar med degberedning eller gräddning efter två år
* Krävande bageriarbete, som förutsätter att arbetstagaren behärskar flera maskiner eller andra krävande uppgiftshelheter som kräver utbildning eller erfarenhet samt förmåga att arbeta självständigt, t.ex. skötseln av moderna förpackningslinjer efter tre år
LÖNEGRUPP 6
* Äldre bagare, som bereder deg eller gräddar
* Viktiga och ansvarsfulla uppgifter, som kräver specialkunskap och högklassig yrkeskunskap och lång erfarenhet för att man självständigt ska behärska dem, t.ex. skötsel av brödproduktionslinje
* Äldre konditor
Bestämmelserna om lärlingar: se kollektivavtalets 8 §, sid. 15.
Tillämpningsanvisning:
Allmän regel
Arbetstagarens lön fastställs enligt normlönen i den lönegrupp där det arbete han utför har placerats enligt kollektivavtalet. När en arbetstagare utför arbeten som hör till flera lönegrupper, fastställs lönegruppen på basis av den arbetsuppgift som upptar största delen av hans arbetstid.
Bageriarbete
Lönegruppen för en arbetstagare som utför bageriarbete fastställs utgående från hur länge han har arbetat i bageribranschen.
Bagare, konditor
Uppnådd yngre eller äldre bagares eller konditors behörighet kvarstår även vid byte av arbetsplats.
När en bagare eller konditor som har genomgått yrkeslära tillfälligt utför andra arbetsuppgifter än yrkesarbete, ändras inte hans lönegrupp.
Om en äldre bagare som har placerats i lönegrupp 5 tillfälligt bereder deg eller gräddar, ska detta beaktas i lönesättningen.
7 § Lönetabeller
Deluppgifter i yrkesarbete
Om en arbetstagare i bageriarbete som utför yrkesarbete som deluppgift tidigare har arbetat vid annat bageri i samma yrkesarbetsuppgift, ska denna hans tidigare arbetserfarenhet beaktas då lönegruppen fastställs.
Förflyttning till annat arbete
Om en arbetstagare varaktigt flyttas till annat arbete och hans lönegrupp ändras, betalas till honom lön enligt den nya lönegruppen från början av den kalendermånad eller den löneperiod som följer efter förflyttningen. Om en arbetstagare tillfälligt flyttas till ett arbete som hör till en högre lönegrupp och förflyttningen gäller minst två veckor, betalas till honom lön enligt den högre lönegruppen från början av förflyttningen. Samma gäller när en arbetstagare tillfälligt flyttas till ett arbete som hör till en lägre lönegrupp.
Till fullt arbetsföra bageriarbetstagare betalas lön enligt följande tabeller: Bageriarbetstagares månadslönetabeller
1.3.2020
Lönegrupp | Dyrortsklass Huvudstaden* euro | I euro |
1 | 1841 | 1753 |
2 | 1934 | 1842 |
3 | 2031 | 1934 |
4 | 2105 | 2005 |
5 | 2164 | 2061 |
6 | 2274 | 2166 |
1.5.2021 | Dyrortsklass | |
Lönegrupp | Huvudstaden* euro | I euro |
1 | 1875 | 1786 |
2 | 1971 | 1877 |
3 | 2070 | 1971 |
4 | 2145 | 2043 |
5 | 2205 | 2100 |
6 | 2317 | 2207 |
* Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla
Protokollsanteckning 1:
Till arbetstagare under 18 år betalas under tre månaders tid 75 % av normlönen i lönegrupp 1.
Till en arbetstagare som inte har tidigare erfarenhet av arbete i livsmedelsbranschen eller motsvarande arbete betalas under tre månaders tid 90 % av normlönen i lönegrupp 1.
Protokollsanteckning 2:
Äldre konditors månadslön ska överstiga tabellönen i lönegrupp 6 med 5 %.
Protokollsanteckning 3:
Utbildningsstyrelsens fristående yrkesprov: Till en arbetstagare som har avlagt bagares eller konditors yrkesexamen betalas ett särskilt tillägg på 30 euro. Om arbetstagaren dessutom har avlagt specialyrkesexamen för bagar- eller konditormästare uppgår tillägget likväl till 50 euro. För yrkesutbildningsstyrelsens yrkesexamen och för högre yrkesexamen betalas motsvarande tillägg.
I Helsingfors, Esbo, Grankulla och Vanda tillämpas huvudstadsregionens lönebestämmelser.
8 § Lärlingar
Med lärling avses person, som skriftligen har kommit överens med arbetsgivaren om att börja arbeta antingen som bagar- eller konditorlärling.
Som lärling räknas även person, som efter att ha genomgått bagarlinje i 2-årig yrkesskola, eller utöver bagarlinjen dessutom en 1-årig specialiseringslinje för konditor, börjar arbeta i bageri antingen i bagares eller i konditors yrkesuppgifter. Som lärling räknas ytterligare person som efter att ha genomgått bagare-konditorlinje i
3-årig yrkesläroinrättning börjar arbeta i bageri antingen i bagares eller i konditors yrkesuppgifter.
Lärlings avancemang i lönegrupperna:
1:sta årets lärling betalas 95 % av lönen i lönegrupp 1 2:dje årets lärling betalas lön enligt lönegrupp 1
3:dje årets lärling betalas lön enligt lönegrupp 2
Av person som har slutfört lärotiden förutsätts att han på ett tillfredsställande sätt kan utföra yrkesuppgifter i bageri.
Tillämpningsanvisning:
Förbunden anser det viktigt att man när en ny arbetstagare anställs informerar arbetstagaren och vid behov förtroendemannen om arbetstagaren börjar arbeta som lärling eller inte.
Till arbetstagare som redan står i anställningsförhållande och som börjar arbeta som lärling (1:sta årets lärling) ska lön dock betalas enligt lönegrupp 1.
Lärling enligt läroavtal
En bagarlärling som har börjat arbeta i bagares uppgifter räknas under sitt första år som 1:sta årets lärling och under sitt andra år som 2:dra årets lärling.
Efter slutförd lärotid flyttas arbetstagaren som yngre bagare för ett år till lönegrupp 2 och därefter för ett år till lönegrupp 3. Efter att ha arbetat två år som yngre bagare flyttas arbetstagaren som äldre bagare, beroende på uppgifterna, antingen till lönegrupp 5 eller 6.
En konditorlärling som har börjat arbeta i konditors uppgifter räknas under sitt första år som 1:sta årets lärling, under sitt andra år som 2:dra årets lärling och under sitt tredje år som 3:dje årets lärling.
Efter slutförd lärotid flyttas arbetstagaren som yngre konditor för ett år till lönegrupp 3 och därefter för ett år till lönegrupp 5. Därefter flyttas arbetstagaren som äldre konditor till lönegrupp 6.
När en arbetstagare som har genomgått sysselsättnings- eller andra dylika kurser för bageribranschen avtalar om att bli bagar- eller konditorlärling, räknas 2/3 av kurstiden till godo såsom lärotid.
Lärling som har genomgått bagar- och/eller konditorlinje i yrkesskola
En bagarlärling som har genomgått bagarlinje i 2-årig yrkesskola räknas om 2:dra årets lärling. Arbetstagaren anses ha slutfört sin lärotid sedan han efter yrkesskolan har arbetat i bagaruppgifter under 6 månaders tid.
Efter slutförd lärotid flyttas arbetstagaren som yngre bagare för ett år till lönegrupp 2 och därefter för ett år till lönegrupp 3. Efter att ha arbetat två år som yngre bagare flyttas arbetstagaren som äldre bagare, beroende på uppgifterna, antingen till lönegrupp 5 eller 6.
En konditorlärling som har genomgått bagarlinje i 2-årig yrkesskola räknas som 2:dra årets konditorlärling. Sedan han efter yrkesskolan har arbetat i konditors uppgifter under 6 månaders tid flyttas han som 3:dje årets konditorlärling till lönegrupp
2. Arbetstagaren anses ha slutfört sin lärotid efter att ha arbetat ett år i lönegrupp 2.
En konditorlärling som utöver bagarlinjen i 2-årig yrkesskola dessutom har genomgått en 1-årig specialiseringslinje för konditor räknas som 3:dje årets konditorlärling. Arbetstagaren anses ha slutfört sin lärotid sedan han efter yrkesskolan har arbetat i konditors uppgifter under 6 månaders tid.
Efter slutförd lärotid flyttas arbetstagaren som yngre konditor för ett år till lönegrupp 3 och därefter för ett år till lönegrupp 5. Därefter flyttas arbetstagaren som äldre konditor till lönegrupp 6.
Lärling som i yrkesläroanstalt har avlagt grundexamen för bagarekonditor inom livsmedelsbranschen
En bagarlärling som har genomgått bagarekonditorlinje i 3-årig yrkesläroanstalt räknas som 3:dje årets lärling. Arbetstagaren anses ha slutfört sin lärotid sedan han efter yrkesläroanstalten har arbetat i bagares uppgifter under 6 månaders tid.
Efter slutförd lärotid flyttas arbetstagaren som yngre bagare för 18 månader till lönegrupp 3. Efter att ha arbetat 18 månader som yngre bagare flyttas arbetstagaren som äldre bagare, beroende på uppgifterna, antingen till lönegrupp 5 eller 6.
En konditorlärling som har genomgått bagarekonditorlinje i 3-årig yrkesläroanstalt räknas som 3:dje årets konditorlärling. Arbetstagaren anses ha slutfört sin lärotid sedan han efter yrkesläroanstalten har arbetat i konditors uppgifter under 6 månaders tid.
Efter slutförd lärotid flyttas arbetstagaren som yngre konditor för ett år till lönegrupp 3 och därefter för ett år till lönegrupp 5. Därefter flyttas arbetstagaren som äldre konditor till lönegrupp 6.
9 § Tjänsteårstillägg
Till en arbetstagare betalas särskilt tjänsteårstillägg, vars storlek fastställs på basis av hans tjänsteår vid företaget eller koncernen enligt följande:
Anställningens längd | Tillägg |
minst ett år | 51 € |
5–10 år | 75 € |
10–15 år | 98 € |
15–20 år | 122 € |
20–25 år | 160 € |
25–30 år | 172 € |
över 30 år | 188 € |
Med tjänstetid avses det nuvarande anställningsförhållandets längd.
Som tid som kvalificerar till tjänsteårstillägg räknas arbetstagares högst tre års frånvaro, under vilken anställningsförhållandet är i kraft. En ny tre års period förutsätter minst en tre månaders period med lön av vilken en månad ska vara tid i arbete.
Som tid som kvalificerar till tjänsteårstillägg räknas även tidigare anställningar i företaget eller koncernen.
Tillämpningsanvisning:
Arbetstagaren ska när arbetsavtal ingås tillsammans med arbetsgivaren utreda sina tidigare anställningar i företaget eller koncernföretag för att från anställningens början komma i åtnjutande av tillägget.
Tjänsteårstillägget är ett s.k. separat lönetillägg, som betalas utöver kollektivavtalets tabellön och arbetstagarens individuella månadslön.
Tjänsteårstillägget betalas för semester och beaktas vid beräkning av semesterpremie.
Tjänsteårstillägget beaktas inte vid beräkningen av arbetstagares lön för övertid och söndagsarbete eller vid beräkning av morgon- och skifttillägg.
När en arbetstagare på basis av sin tjänstetid får rätt till tillägget eller till det förhöjda tillägget, betalas det nya tillägget från början av den kalendermånad som följer efter att antalet tjänsteår har uppnåtts.
Tjänsteårstillägget per dag beräknas enligt 13 §.
Deltidsanställda
Deltidsanställdas rätt till kvalifikationsår räknas på basis av anställningens längd. Således kommer en deltidsanställd med i systemet efter att hans anställning har fortgått över ett år.
Tjänsteårstillägget för en deltidsanställd fastställs i proportionen mellan hans arbetstid och den fulla arbetstiden.
10 § Särskilda tillägg
Specialmiljötillägg
För skötsel av jäsningsrum betalas ett specialmiljötillägg på 5 cent i timmen.
Fryslagertillägg
Till arbetstagare i fryslager betalas ett specialmiljötillägg på 102 cent i timmen för de timmar som han är tvungen att arbeta i fryslager. Antalet arbetstimmar som berättigar till detta tillägg kan uppskattas lokalt, och tillägget kan betalas månatligen till samma belopp.
Tillägg för produktdemonstration
För de timmar som en arbetstagare arbetar med produktdemonstration för allmänheten eller bakar i en butik, betalas till honom för dessa timmar ett särskilt tillägg på 99 cent.
Tillägg för arbetsinstruktion
Till en namngiven arbetsinstruktör, som på uppdrag av arbetsgivaren vid sidan av sitt eget arbete som arbetstagare sköter arbetsinstruktion, betalas för instruktionstiden ett särskilt tillägg på 56 cent i timmen. Tillägget betalas enligt samma förutsättningar till arbetsinstruktör även då han handleder en lärling i arbetet (Lagen om yrkesutbildning 630/1998).
Tillämpningsanvisning:
Tillägg för skötsel av jäsningsrum
Med jäsningsrumsskötare avses arbetstagare, vars huvudsakliga uppgift är att övervaka jäsningen i ett särskilt jäsningsrum, och som därför är tvungen att vistas i hög temperatur. Däremot är tillägget inte avsett för t.ex. gräddare, som vid sidan av gräddningen sköter jäsningen.
11 § Skift-, morgon- och kvällstillägg
Till arbetstagare i skiftarbete betalas ett skifttillägg per timme som i kvällsskift är 15 % av timlönen räknad utgående från hans tabellön, samt i nattskift, i andra arbeten än sådana som omfattas av lagen om arbetet i bagerier, 30 % av timlönen räknad från hans tabellön (månadslönedivisor: 169).
I annat än treskiftsarbete betalas för arbete som utförs på morgonen före kl. 6 med 100
% förhöjd lön.
För ordinarie arbete mellan kl. 16 och 21, som inte är skiftarbete, betalas kvällstillägg till samma belopp som tillägget för kvällsskift.
Om arbetet inte har ordnats som skiftarbete, betalas för arbete efter kl. 21 med 100 % förhöjd lön. Om arbetet samtidigt är övertidsarbete betalas dessutom ersättning för övertid.
I kontinuerligt treskiftsarbete och fortgående tvåskiftsarbete betalas på lördag från början av kvällsskift med 100 % förhöjd lön.
Tillämpningsanvisning:
Enligt 33 § i arbetstidslagen ska för arbete som utförs på söndag eller annan kyrklig helg betalas dubbel lön. När förutsättningarna i kollektivavtalet uppfylls, betalas för arbete på söndag utöver förhöjningen för söndagsarbete dessutom ett 100 %:s morgon- eller nattillägg.
12 § Löneutbetalning
Lönen betalas åtminstone två gånger i månaden, den 15 och sista varje månad, om inte annat avtalas lokalt. Om lönedagen infaller på en söndag eller en högtidsdag, eller om det inte är möjligt att betala lönen för att banken eller annat lönebetalningsställe är stängt, betalas lönen föregående vardag.
För löneräkningen får lönen för fem arbetsdagar hållas innestående.
Arbetstagaren har rätt att få en utredning över principerna för lönens fastställande för den senast utbetalda lönen.
Tillämpningsanvisning:
Enligt arbetsavtalslagen 2 kapitlet 16 § ska arbetsgivaren ge en uträkning till arbetstagaren av vilken framgår lönebeloppet samt grunderna för dess fastställande.
Protokollsanteckning:
Anmärkningar mot lön eller övertidsersättning ska göras före följande löneutbetalning.
Lokalt kan avtalas att löneräkningen utförs en gång i månaden, samt att lönen betalas två gånger i månaden. Lönedagarna, samt på vilket sätt lönen fördelar sig mellan de bägge lönedagarna ska överenskommas i avtal. Detta avtal ska göras skriftligt.
Arbetsgivaren ska en gång i månaden överlämna en löneräkning av vilken framgår grunderna för hur den betalda och den ännu obetalda lönen har fastställts. Fel i löneutbetalningen ska korrigeras så fort som möjligt och senast i samband med följande löneutbetalning.
13 § Beräkning av månadsavlönad arbetstagares dags- och timlön
A. Beräkning av dagslön
När man beräknar en arbetstagares lön för en arbetsdag, divideras månadslönen med det antal arbetsdagar som enligt arbetstidsschemat ingår i ifrågavarande månad.
B. Beräkning av timlön Ofullgången arbetsdag
När man beräknar en arbetstagares lön för en ofullgången arbetsdag, får man timlönen genom att dividera månadslönen med 169. Denna divisor används även när man betalar eller innehåller den ersättning som avses i avtalet om arbetstidsförkortning i bageribranschen.
Förhöjd lön
När man beräknar sådan förhöjd lön som avses i detta avtal samt utryckningspenning används som divisor för månadslönen talet 160 när den ordinarie arbetstiden är 40 timmar i veckan.
Beräkning av deltidsanställd månadsavlönad arbetstagares timlön Om den ordinarie arbetstiden är kortare, används som divisor det på motsvarande sätt uträknade verkliga antalet arbetstimmar i snitt per månad.
14 § Beräkning av timlönen för deltidsanställd arbetstagare med timlön
Timlönen för en deltidsanställd arbetstagare fås genom att dividera månadslönen med
160. Samma tal används som koefficient för månadslön.
Protokollsanteckning:
Bestämmelsen om deltidsanställda finns i 34 §, sid. 40.
15 § Arbetstagare på underhållsavdelningar
Lönebestämmelserna för arbetstagare på underhållsavdelningar ingår som bilaga till detta avtal.
16 § Utryckningsarbete och beredskap
A. Utryckningsarbete
När en arbetstagare, sedan han avlägsnat sig från sin arbetsplats, kallas till utryckningsarbete utanför sin ordinarie arbetstid, betalas till honom minst 1 timmes lön, samt övertidsersättning om arbetet är övertidsarbete. Utöver detta betalas en särskild utryckningspenning enligt följande:
a) Om arbetstagaren har kallats till utryckningsarbete efter den ordinarie arbetstidens slut eller på sin fridag, men före kl. 21.00, betalas en ersättning som motsvarar lönen för 2 timmar.
b) Om arbetstagaren har kallats till utryckningsarbete mellan kl. 21.00 och kl. 6.00, betalas enersättning som motsvarar lönen för 3 timmar. Om arbetet samtidigt är övertidsarbete, är övertidsersättningen i de fall som avses i denna punkt genast 100 %.
Om en arbetstagare under sin ordinarie arbetstid som slutar kl. 16.00, meddelas att han, när han redan har avlägsnat sig från arbetsplatsen, ska återvända samma dag för övertidsarbete som börjar efter kl. 21.00, betalas till honom ovan i punkt a) nämnda extra ersättning som motsvarar lönen för 2 timmar, utan tillägg för övertidsarbete.
B. Beredskap
Om en arbetstagare enligt överenskommelse, i vilken beredskapstidens längd ska fastställas, är skyldig att uppehålla sig i sitt hem, varifrån han vid behov kan kallas till arbete, betalas till honom för sådan beredskapstid halv lön. Beredskapstiden medräknas inte i arbetstiden.
När man separat avtalar om att en arbetstagare annars är skyldig att hålla sig i beredskap så att han vid behov kan kallas till arbete, ska man samtidigt avtala även om den ersättning som betalas för beredskapen. Ersättningen uppgår, beroende på begränsningarna i hans fritid, till minst 20 % av lönen enligt timlön.
Bestämmelserna om utryckningsarbete tillämpas inte, när en arbetstagare, som enligt denna punkt har hållit sig i beredskap, kallas till arbete.
17 § Resekostnader och dagtraktamenten 2021
Till en arbetstagare som på uppdrag av arbetsgivaren är tvungen att resa betalas a) ersättning för resekostnader, b) dagtraktamente c) ersättning för inkvartering samt b) kostpenning enligt följande:
a) Arbetsgivaren ersätter alla nödvändiga resekostnader. Som nödvändiga resekostnader räknas priset för tåg-, båt-, flyg- m.fl. resebiljetter i II klass, resgodsavgifter samt, då resan sker på natten, priset för sovplats i motsvarande klass.
För användning av egen bil betalas 44 cent/km.
Om en arbetstagare på uppdrag av arbetsgivaren eller med dennes samtycke transporterar andra personer i sin bil, betalas utöver ovan nämnda ersättning 3 cent/km för varje medföljande person.
Om en arbetstagare blir tvungen att i sin bil transportera maskiner eller apparater som väger mer än 80 kg eller som till sitt omfång är stora, höjs kilometerersättningen med 3 cent.
För transport av släpvagn höjs kilometerersättningen med 7 cent.
b) Med dagtraktamente avses ersättning för extra måltids- och andra levnadskostnader som arbetstagaren har under resan. I dagtraktamentet medräknas inte ersättning för rese- och inkvarteringskostnader. Betalning av dagtraktamente förutsätter att den särskilda plats där arbetet utförs är belägen minst 15 km från arbetstagarens egentliga arbetsplats eller bostad, eller om arbetsresan görs till en annan kommun längre än 5 km från kommungränsen.
Resan anses börja då arbetstagaren reser från sin arbetsplats, eller om man särskilt kommit överens om det, reser från sin bostad, och sluta när han återvänder till arbetsplatsen eller bostaden.
Dagtraktamentet är beroende på restid och mål:
1. Fullt dagtraktamente betalas när arbetsresan har varat över 10 timmar. Fullt dagtraktamente är 44 euro.
2. Partiellt dagtraktamente betalas när resan har varat över 6 timmar. Partiellt dagtraktamente är 20 euro.
Ovan nämnda tider tillämpas vid betalning av dagtraktamente när en resa har varat längre än ett resdygn.
Om arbetstagaren under något resdygn får en avgiftsfri måltid eller måltid som ingår i biljettpriset, minskas dagtraktamentet med hälften. Med avgiftsfri måltid avses i fråga om fullt dagtraktamente två, och vid partiellt dagtraktamente/ofullgånget dygn en avgiftsfri måltid.
c) Om en arbetstagare på grund av arbetsresa blir tvungen att övernatta, och arbetsgivaren inte ordnar fri inkvartering, ersätter arbetsgivaren, utöver resekostnaderna och dagtraktamentet, även kostnaderna för inkvartering enligt hotellverifikat som bifogas räkningen, upp till högst det maximala belopp som stadgas för statstjänstemännens tjänsteresor. Om arbetstagaren har övernattat under resan, men inte presenterat räkning för inkvarteringen, ersätts som övernattningspenning ett belopp som motsvarar partiellt dagtraktamente.
d) När en arbetstagare på grund av sitt arbete inte har möjlighet att som vanligt inta sin måltid på personalbespisningen eller i sitt hem under matrasten, och det inte är fråga om arbete på någon av företagets arbetsplatser på samma ort eller annars nära den egentliga arbetsplatsen med motsvarande måltidsmöjligheter, betalas till arbetstagaren en kostpenning på 11 euro. Detta gäller inte om arbetstagaren har rätt till dagtraktamente eller partiellt dagtraktamente.
Vid en utlandsresa som görs på uppdrag av arbetsgivaren, ersätts rese- och inkvarteringskostnaderna samt betalas dagtraktamente, så som arbetsgivaren och arbetstagaren med tillämpning av principerna i denna paragraf och statstjänstemännens resereglemente särskilt har avtalat.
Om ändringar i kilometerersättningar eller penningersättningar avtalas i statens tjänstekollektivavtal, träder de i kraft som en del av detta avtal när förbunden har sett till att ändringarna har noterats.
Företagen kan i sina resereglementen avvika från bestämmelserna i denna paragraf, förutsatt att det alternativ som tillämpas leder till ett i genomsnitt lika fördelaktigt resultat för arbetstagaren.
Protokollsanteckning:
De extra kostnader som föranleds av resor mellan samma företags olika enheter ska utredas och ersättas företagsvis, varvid även den tid som åtgår till resan ska beaktas.
När en arbetstagares normala arbetsuppgifter förutsätter upprepat resande, eller när arbetstagaren själv på grund av arbetets art bestämmer om sina resor och om disponeringen av sin arbetstid, kan man avvikande från bestämmelserna om dagtraktamenten och kostpenningar i denna paragraf komma överens om att dessa betalas i form av en fast ersättning i samband med månadslönen.
18 § Arbetskläder
Arbetsgivaren skaffar, bekostar och sköter persedelvården för de arbetskläder som behövs i arbetet.
Av grundad orsak kan denna förmån bytas ut mot en penningersättning på 15 euro i månaden.
Arbetsskor
Arbetstagaren ska på arbetsplatsen använda och förvara sådana skor som uppfyller arbetsplatsens krav på arbetarskydd och hygien.
Arbetsgivaren skaffar en gång om året ovan nämnda arbetsskor till arbetstagare som har varit anställda över 3 månader. Arbetsgivaren kan alternativt, likväl av grundad orsak, förutsätta att arbetstagaren själv skaffar skorna, varvid arbetsgivaren en gång om året mot verifikat ersätter till arbetstagaren dennes kostnader för skorna upp till högst 60 euro.
III FRÅNVARO MED LÖN
19 § Sjuklön
1. Om en arbetstagare, som har varit anställd en månad vid företaget, blir förhindrad att arbeta på grund av sjukdom, olycksfall eller av hälsovårdsmyndighet enligt 20 § i lagen om smittsamma sjukdomar föreskriven karantän, och han själv inte avsiktligt har orsakat sjukdomen eller olycksfallet eller framkallat det genom brottsligt förfarande eller lättsinnigt leverne eller annat grovt vållande, betalar arbetsgivaren lön till honom för de arbetsdagar som ingår i kalenderperioden enligt följande:
Anställning som före arbetsoförmågan
har fortgått utan avbrott Kalenderperiod
minst 1 månad, men under 3 år 28 dagar
3 år, men under 5 år 35 "
5 år, men under 10 år 42 "
10 år, eller längre 56 "
2. Sjuklön betalas till arbetstagaren enligt bestämmelserna i denna paragraf när arbetstagarens anställning vid tidpunkten för insjuknandet har fortgått minst en månad.
Om arbetsgivaren använder samma arbetstagare i säsongbetonade arbeten, tillämpas villkoret om en veckas anställningsförhållande för att sjuklön ska betalas.
Tillämpningsanvisning:
I säsongbetonade arbeten tillämpas villkoret om en veckas anställningsförhållande när arbetstagarens anställning har fortgått kontinuerligt minst 3 månader och han återvänder till säsongbetonat arbete inom 10 månader från det att hans senaste säsongbetonade anställning upphört.
Villkoret om en månads anställning tillämpas dock inte vid olycksfall under arbetet.
3. Den kalenderperiod som ligger till grund för betalning av sjuklön börjar den kalenderdag som följer närmast efter dagen för insjuknandet. Om arbetstagaren insjuknar mitt under sin arbetsdag, har han rätt till sin lön för hela den dagen.
Om arbetstagaren insjuknar före arbetsskiftets början, räknas dagen likväl som kalenderperiodens första dag. Om arbetstagaren redan då han anländer till arbetet i själva verket är oförmögen att arbeta på grund av sjukdom, räknas denna dag på samma sätt som kalenderperiodens första dag.
4. Arbetstagaren är skyldig att utan dröjsmål underrätta arbetsgivaren om att han har insjuknat.
Om en arbetstagare med avsikt underlåter att utan dröjsmål anmäla till arbetsgivaren om att han har insjuknat, inträder skyldigheten att betala sjuklön tidigast den dag som anmälan har gjorts.
5. Arbetstagaren ska om så krävs uppvisa läkarintyg över sin sjukdom. På arbetsgivarens framställning samtycker arbetstagaren till läkarundersökning hos arbetsgivarens egen läkare eller läkare som arbetsgivaren har anvisat. I detta fall betalas eventuellt läkararvode av arbetsgivaren.
6. Arbetstagaren ska i första hand anlita det egna företagets företagshälsovård.
7. Sjuklönen per dag räknas för arbetstagare med månadslön enligt kollektivavtalets 13 §. Lön eller del av den betalas endast för de dagar som enligt arbetsskiftsförteckningen skulle ha varit arbetstagarens arbetsdagar.
Avvikande från ovan nämnda kan lokalt avtalas om annat betalningsförfarande.
8. Till arbetstagare med månadslön betalar arbetsgivaren sjuklönen i dess helhet i samband med den normala löneutbetalningen, varvid arbetsgivaren åt sig lyfter den dagpenning eller därmed jämförbar ersättning som arbetstagaren enligt lag eller avtal har rätt till för samma period, högst det belopp som arbetsgivaren har betalat. Lokalt kan avtalas om annat betalningsförfarande.
9. Sjuklön betalas dock inte om arbetstagaren har förorsakat sjukdomen eller olycksfallet avsiktligen, genom brottsligt förfarande, lättsinnigt leverne eller annat grovt vållande.
Om dagpenning inte betalas till arbetstagaren av orsak som beror på honom själv eller om den betalas till ett mindre belopp än han med stöd av sjukförsäkringslagen är berättigad till, har arbetsgivaren rätt att från sjuklönen avdra den del som till följd av arbetstagarens förfarande helt eller delvis som dagpenning enligt sjukförsäkringslagen har blivit obetald.
10. Om arbetstagaren insjuknar på nytt i samma sjukdom inom 30 dagar från det att han har återvänt till arbetet, räknas den kalenderperiod för vilken arbetsgivaren är skyldig att betala sjuklön som en och samma sjukdomsperiod.
Tillämpningsanvisningar:
1.Arbetsoförmåga konstateras i första hand med av läkare för ändamålet utfärdat intyg om inte denna anvisning föranleder annat.
2. Xxxxxxxxxxxxxx kan vid pågående epidemier vara så många, att det blir svårt att nå en läkare. En dylik situation kan uppstå tillfälligt även i sådana fall att det inte finns tillräckligt med läkartjänster att tillgå för att saken annars skulle kunna skötas.
I ovan nämnda situationer kan sjukdom anses påvisad även då företagshälsovårdare eller hälsovårdare efter genomförd undersökning uppger sig ha konstaterat symtom samt behov av eventuell sjukledighet upp till högst tre dygn per gång förutsatt att det är samma hälsovårdare som skriver intyget vid återfall. I dessa fall ska särskild uppmärksamhet fästas vid eventuellt behov av läkarvård. Parterna förutsätter dock att företagshälsovårdaren eller hälsovårdaren, innan denne utfärdar intyget om sjukledighet, tillsammans med läkare har konstaterat att ovan nämnda situation föreligger.
3. Sjukledighetsintyget är ett godtagbart intyg om arbetsgivaren inte på goda grunder kan påvisa missbruk.
4. Ett retroaktivt läkarintyg godkänns endast om läkaren i intyget har antecknat godtagbara grunder för dess retroaktivitet.
5. Under sjukdomstiden betalas till arbetstagaren skift-, kvälls-, morgon-, miljö- m.fl. dylika ordinarie tillägg till samma belopp som han skulle ha fått om han hade arbetat enligt arbetsskiftsförteckningen. Söndagsförhöjning beaktas dock inte i sjuklön.
Lokalt kan avtalas även om annat beräkningssätt på motsvarande nivå där ovan nämnda tillägg beaktas.
20 § Lön under moder- och faderskapsledighet samt adoption
1. Till en arbetstagare, vars anställning har fortgått minst 6 månader före nedkomst, betalas lön under moderskapsledigheten för de arbetsdagar som ingår i en 6 veckor lång kalenderperiod räknat från begynnelsen av den moderskapsledighet som hon med stöd av arbetsavtalslagen har rätt till.
2. Om en ny moderskapsledighet börjar innan arbetstagaren har återvänt till arbetet, är arbetsgivaren inte skyldig att betala lön för den nya moderskapsledigheten.
Tillämpningsanvisning:
Detta gäller inte situationer där arbetstagaren påbörjar en ny moderskapsledighet direkt efter en familjeledighet (AD 2014:115–117).
3. Från lönen för moderskapsledigheten avdras det som arbetstagaren enligt lag eller avtal på grund av nedkomsten för samma period får i moderskapspenning eller därmed jämförbar annan ersättning. Arbetsgivaren har dock inte rätt att dra av denna ersättning från lönen för moderskapsledigheten till den del ersättningen betalas till arbetstagaren på basis av frivillig försäkring som arbetstagaren helt eller delvis har bekostat själv.
För den tid som arbetsgivaren har betalat lön till arbetstagaren för moderskapsledigheten, har arbetsgivaren rätt att åt sig lyfta moderskapspenningen enligt föregående stycke eller därmed jämförbar ersättning eller att återfå detta belopp av arbetstagaren.
4. Om moderskapspenning av orsak som beror på arbetstagaren själv inte betalas till henne eller betalas till ett lägre belopp än vad hon enligt sjukförsäkringslagen skulle ha haft rätt till, har arbetsgivaren rätt att från lönen för moderskapsledigheten avdra den moderskapspenning eller del av den som på grund av arbetstagarens försummelse har blivit obetald.
5. Om en arbetstagare, till följd av adoption av barn under skolåldern, är frånvarande från arbetet högst 12 månader och arbetstagaren har kommit överens om denna frånvaro med arbetsgivaren, anses arbetstagarens anställningsförhållande inte brutet på grund av denna frånvaro.
6. Enligt vad som nämnts ovan i denna paragraf betalas till arbetstagaren lön även för arbetsdagar som ingår i en högst 6 dagars kalenderperiod från början av faderskapsledighet med stöd av arbetsavtalslagen.
21 § Insjuknat barn
1. När ett eget barn under 10 år eller annat barn under 10 år som stadigvarande bor i hemmet insjuknar akut, betalas till modern eller fadern och i det senare fallet till den som sköter om vårdnaden och som utan att ha ingått äktenskap fortlöpande bor med barnets mor eller far i gemensamt hushåll i äktenskapsliknande förhållanden (nedan föräldrar) enligt bestämmelserna om sjuklön i detta kollektivavtal ersättning för sådan kort tillfällig frånvaro som är nödvändig för att ordna barnets vård eller för att vårda barnet.
En förutsättning för att ersättning ska betalas är att båda föräldrarna förvärvsarbetar, och att en utredning över frånvaron lämnas enligt bestämmelserna om sjuklön i detta kollektivavtal. Ovan nämnda gäller även ensamstående vårdnadshavare.
För samma insjuknande betalas ersättning endast åt den ena av föräldrarna. Arbetsgivaren har rätt att få en utredning över att endast den ena föräldern har använt sig av rätten att vara frånvarande från arbetet.
2. När en arbetstagare ordnar vård eller vårdar sitt sjuka barn betalas lön till denne för de arbetsdagar som ingår i en kalenderperiod om högst fyra dagar. När en arbetstagare blir tvungen att avlägsna sig från arbetet mitt under en arbetsdag, räknas den dagen som periodens första dag. En förutsättning för att ersättning ska betalas är, att en likadan utredning presenteras över barnets insjuknande och frånvaron till följd av detta som den utredning som enligt kollektivavtalet, och i företaget eventuellt vedertagen praxis, krävs över arbetstagares egen sjukdom. Frånvarodagar med lön på grund av barns insjuknande likställs med i semesterlagen nämnda dagar i arbete.
3. Om en arbetstagare, som är vårdnadshavare för sitt minderåriga barn, till följd av barnets insjuknande är tvungen att stanna hemma för att sköta barnet, ska detta anses som godtagbar frånvaroorsak, förutsatt att arbetsgivaren omedelbart meddelas om det.
4. En arbetstagare, vars barn har insjuknat i en svår sjukdom som avses i statsrådets förordning, författningssamlingen nr 1335/04 (SRf om verkställighet av sjukförsäkringslagen) 4 § har rätt att frånvara från arbetet för att delta i vården av barnet, barnets rehabilitering eller vårdhandledning som avses i sjukförsäkringslagens 10 kapitel 2 §, efter att på förhand ha kommit överens om frånvaron med arbetsgivaren.
Tillämpningsanvisningar:
När frånvaro är nödvändig för att ordna vård eller för att vårda barnet
En förutsättning för frånvaro är att bägge föräldrarna förvärvsarbetar. Utgångspunkten är att föräldrarna i första hand bör sträva efter att ordna vård för barnet. Först då detta inte är möjligt, kan arbetstagaren själv stanna borta för att vårda barnet. I frånvarofall krävs av föräldrarna i utredning över nödvändigheten att vara frånvarande endast uppgift om barnets dagvårdsplats samt i samma hushåll boende familjemedlemmars möjlighet att vårda barnet samt om dessas lämplighet för uppgiften. Detta innebär att man inte behöver förse arbetsgivaren med utredning över brist på vårdare såsom grannar, kommunala hemvårdare o.s.v. Med familjemedlemmar avses barnets far- eller morföräldrar, äldre syskon samt övriga som lever i samma hushåll som arbetstagaren.
Ensamstående vårdnadshavare
I avtalet avses med ensamstående vårdnadshavare även sådan person, som varaktigt lever åtskils från sin maka/make eller sambo och hos vilken barnen bor samt person vars make/maka på grund av att denne fullgör sin värnplikt eller är inkallad till reservövning är förhindrad att delta i barnets vård.
Återfall i samma sjukdom
Om barnet inom 30 dagar insjuknar på nytt i samma sjukdom, räknas de dagar ihop för vilka arbetsgivaren enligt punkt 2 är skyldig att betala sjuklön.
Recidiv anses enligt avtalet inte föreligga om 2 eller flera barn i samma familj insjuknar i följd med mindre än 30 dagars mellanrum. Inte heller gäller enligt kollektivavtalet recidiv när en arbetstagare och dennes barn insjuknar i följd.
Frånvarons längd
Med sådan kort tillfällig frånvaro som nämns i avtalet avses arbetsdagar som ingår i en högst fyra dagars kalenderperiod. Frånvarons längd ska alltid bedömas från fall till fall med beaktande bl.a. av möjligheterna att ordna vård samt sjukdomens art. Avtalet innebär sålunda inte automatisk rätt till frånvaro med lön. Om frånvaron är längre än vad som nämns ovan, betalas inte ersättning. Det är dock givet, att ett sjukt barn inte alltid kan lämnas ensamt om sjukdomen fortgår längre tid än den för vilken ersättning betalas. Tillämpningsanvisning:
Bägge föräldrarna i skiftarbete
Om barnets föräldrar är anställda hos samma arbetsgivare i skiftarbete så att föräldrarnas skift infaller i följd, ges den hemmavarande föräldern möjlighet att utan att gå miste om sin lön sköta ett akut insjuknat barn tills den andra föräldern återvänder hem efter sitt arbetsskift. Längden på en dylik frånvaro med lön är den tid som åtgår till arbetsresan tur och retur.
22 § Läkarundersökningar
1. Lagstadgade läkarundersökningar
Arbetsgivaren ersätter arbetstagarens inkomstbortfall för den tid som motsvarar de ordinarie arbetstimmar som arbetstagaren under pågående anställning har gått miste om i samband med de hälsokontroller och resor i anslutning till dem, som avses i statsrådets beslut (1484/2001) om lagstadgad företagshälsovård, och som har godkänts i företagshälsovårdens verksamhetsplan. På samma sätt går man tillväga i fråga om undersökningar som avses i lagen om unga arbetstagare (998/93) och i strålskyddslagen (592/91). Samma regel tillämpas ytterligare för de undersökningar som förutsätts i social- och hälsovårdsministeriets beslut (1484/2001) när en arbetstagare inom samma företag flyttas till arbetsuppgift för vilken dylik undersökning krävs.
Till en arbetstagare som skickas på i ovan nämnda lagrum nämnda undersökningar, eller som vid sådan undersökning remitteras till efterundersökning, betalar arbetsgivaren även ersättning för nödvändiga resekostnader. Om undersökningen eller efterundersökningen görs på annan ort, betalar arbetsgivaren dessutom dagtraktamente. Om undersökningen sker under arbetstagarens fritid, betalas till honom i ersättning för extra utgifter ett belopp som motsvarar minimidagpenningen enligt sjukförsäkringslagen.
2. Övriga läkarundersökningar
Förutsättningarna för ersättning av inkomstbortfall är följande: Grundförutsättningar (gäller samtliga punkter a–e)
Det ska vara fråga om ett insjuknande eller olycksfall där det är nödvändigt att snabbt komma till läkarundersökning. Arbetstagaren ska presentera en av arbetsgivaren godkänd utredning över läkarundersökningen (t.ex. läkarintyg eller kvitto på läkararvode), samt på arbetsgivarens begäran, en utredning över hur lång tid läkarundersökningen inklusive väntetid och rimliga restider har tagit.
Vid andra än i föregående stycke avsedda insjuknanden eller olycksfall förutsätts, att arbetstagaren reserverar mottagningstid inom arbetstid endast då sådan inte inom rimlig tid kan fås utom arbetstid (t.ex. i normala fall inom en vecka). Arbetstagaren ska presentera en tillförlitlig utredning över att han inte har kunnat få mottagningstid utanför arbetstiden.
Arbetstagaren ska meddela arbetsgivaren om läkarbesöket på förhand. Om meddelande på grund av oöverstigligt hinder inte kan ges på förhand, ska det ges så fort det är möjligt.
Läkarundersökning ska ordnas så att onödig förlust av arbetstid undviks.
Om arbetstagaren får sjuklön för den tid som åtgår till läkarundersökning, betalas inte ersättning för inkomstbortfall med stöd av avtalsbestämmelserna om läkarundersökningar.
Inkomstbortfall ersätts inte om sjukdomen beror på eget grovt vållande eller den har förorsakats avsiktligen.
Särskilda förutsättningar Inkomstbortfall ersätts:
a) Ny sjukdom eller återfall
Inkomstbortfall ersätts för tid som åtgår till läkarundersökning vid vilken arbetstagares sjukdom konstateras.
För tid av arbetsoförmåga som beror på läkares undersökningsåtgärd och som varar högst ett dygn.
När en arbetstagare på grund av sjukdomssymtom har tagits in på sjukhus för observation eller undersökning. I dylikt fall iakttas bestämmelserna om sjuklön.
b) Tidigare konstaterad sjukdom
För tid som åtgår till läkarundersökning som förutsätts för att fastställa vård vid kronisk sjukdom, förutsatt att undersökningen utförs av specialist på respektive sjukdom.
När en sjukdom väsentligt förvärras och det därför har varit nödvändigt för arbetstagaren att söka sig till läkarundersökning.
För tid som åtgår till nödvändig undersökning, som för fastställande av vård, utförs av specialist på respektive sjukdom, och vid vilken ordination ges om anskaffande av hjälpmedel, såsom glasögon.
För tid som åtgår till nödvändig läkarundersökning för fastställande av vård för tidigare konstaterad sjukdom, dock endast om läkartjänster inte står att få utom arbetstid.
För tid av arbetsoförmåga på grund av vård som krävs för cancersjukdom. I dylikt fall iakttas bestämmelserna om sjuklön.
c) Laboratorie- och röntgenundersökningar
För tid som åtgår till laboratorie- och röntgenundersökning som direkt ansluter sig till läkarundersökning som ska ersättas. Laboratorie- och röntgenundersökningen ska vara föreskriven av läkaren och sålunda utgöra en del av läkarundersökningen.
Inkomstbortfall för tid som åtgår till separat laboratorie- eller röntgenundersökning ersätts endast om arbetstagaren inte har möjlighet att gå på ovan nämnda laboratorie- eller röntgenundersökning utom arbetstid, eller om sjukdomen förutsätter att undersökningen utförs en bestämd tid av dygnet. Kravet på bestämd tid ska påvisas med läkarintyg.
d) Läkarkontroller och undersökningar i anslutning till graviditet
För tid som åtgår till nödvändig undersökning för att skaffa det intyg av läkare eller hälsocentral som förutsätts för att arbetstagaren ska få moderskapspenning enligt sjukförsäkringslagen. Arbetsgivaren ska likväl ersätta en gravid arbetstagare för inkomstbortfall till följd av medicinska undersökningar före nedkomsten, om undersökningarna inte kan ske utom arbetstid.
e) Akut tandsjukdom
För tid som åtgår till vård av akut tandsjukdom, om tandsjukdomen före vården gör arbetstagaren arbetsoförmögen, och den kräver vård under samma dag eller samma arbetsskift och arbetstagaren inte har fått vård utom arbetstid. En förutsättning är att arbetsoförmågan och vårdens brådskande natur påvisas med intyg av tandläkaren.
3. Beräkning
Inkomstbortfall som avses ovan i punkterna 1–2 fastställs på basis av bestämmelserna om beräkning och samordning av sjuklön i respektive kollektivavtal. På samma sätt tillämpas i fråga om dagtraktamente som nämns i 1 punkten 2 stycket bestämmelserna i respektive kollektivavtal om ersättning av resekostnader.
23 § Vissa ersättningar
1. Födelsedagar
En arbetstagare, vars anställning har fortgått 3 månader, har rätt till ledighet med lön motsvarande hans ordinarie arbetstid på sin 50- och 60-årsdag, när bemärkelsedagen infaller på hans arbetsdag.
2. Begravning och vigsel
En arbetstagare har rätt till en fridag med lön för att ordna med sin nära anhörigs begravning eller för begravningsdagen, samt för sin egen vigsel.
Som nära anhörig räknas arbetstagarens make/maka, barn, barnbarn och adoptivbarn, föräldrar, mor- och farföräldrar, syskon, svärföräldrar, makes/makas mor- och farföräldrar, samt sambo (som stadigvarande har bott i samma hushåll).
Protokollsanteckning:
Om en nära anhörigs begravning äger rum så långt borta, att man rimligtvis inte kan förutsätta att arbetstagaren under begravningsdagen med allmänna fortskaffningsmedel ska kunna resa till begravningen och tillbaka till sin hemort, får han, om resan sker på hans arbetsdag, en ledig dag med lön för resan.
3. Reservövning
Under reservövning betalar arbetsgivaren till arbetstagaren tillsammans med den reservistlön som staten betalar lön så att han sammanlagt åtnjuter full löneförmån.
4. Värnpliktsuppbåd
En värnpliktig arbetstagares deltagande i värnpliktsuppbåd och frånvaro från arbetet på grund av det räknas som i avtalet avsedd godtagbar frånvaroorsak och sänker således inte arbetstagarens förvärvsinkomst.
Protokollsanteckning:
En arbetstagare som deltar i separat läkarundersökning i anslutning till uppbåd ersätts för inkomstbortfall för den tid som han enligt godtagbar utredning är tvungen att under ordinarie arbetstid vara frånvarande från arbetet.
5. Xxxxxxxxx militärtjänstgöring för kvinnor
För arbetstagare som söker sig till frivillig militärtjänstgöring ersätts inkomstbortfall till följd av deltagande i urvalstillfälle för frivillig militärtjänstgöring för kvinnor.
6. Kommunala organs möten
Semesterförmånen för en arbetstagare som är medlem i kommunfullmäktige eller kommunstyrelse eller i valnämnd eller valkommitté som har tillsatts för kommunal- eller riksdagsval, minskas inte för att nämnda organ håller möte under arbetstagarens arbetstid. Om möte hålls under hans arbetstid, betalas till honom skillnaden mellan lönen och den ersättning för inkomstbortfall som kommunen har betalat, till den del ersättningen för inkomstbortfallet eventuellt understiger lönen. Skillnaden betalas när arbetstagaren har uppvisat en utredning över kommunens ersättning för inkomstbortfallet.
IV ARBETSTID
24 § Ordinarie arbetstid
Den ordinarie arbetstiden är 8 timmar i dygnet och 40 timmar i veckan.
Den dagliga arbetstiden ska om möjligt ordnas sammanhängande med undantag av i avtalet fastställda pauser.
Den ordinarie dygnsarbetstiden kan, om man förhandlar om saken med förtroendemannen, förlängas under en eller flera av veckans dagar, dock inte med mera än en timme förutsatt att arbetstiden under övriga dagar samma vecka förkortas i motsvarande mån.
Om arbetstidsförkortningen har avtalats med ett separat protokoll, som ingår som bilaga till detta kollektivavtal.
I annat än kontinuerligt skiftarbete strävar man efter att med hjälp av arbetstidsarrangemang ordna så att man på nyårsafton och valborgsmässoafton inte skulle arbeta efter kl. 18.
25 § Arbetstidsexperiment
Med huvudförtroendemannen kan i företaget avtalas om arbetstidsexperiment avvikande från arbetstidsbestämmelserna i kollektivavtalet. Ett dylikt avtal, vars realisering förutsätter berörda arbetstagares samtycke, ska skriftligen i god tid innan arbetstidsexperimentet är planerat att inledas, lämnas för kännedom till den arbetstidsgrupp som förbunden gemensamt har tillsatt.
Om LIF:s eller Livs:s representanter i arbetstidsgruppen förutsätter behandling av arbetstidsexperimentet, ska tidpunkten för experimentet senareläggas tills arbetsgruppen har fattat beslut i frågan. Arbetstidsgruppen ska i sin verksamhet beakta både arbetsgivarens och arbetstagarnas intressen och omständigheter. För att arbetstidsexperiment som har behandlats i arbetsgruppen ska kunna inledas förutsätts arbetsgruppens enhälliga beslut.
Förbunden lägger inga principiella hinder i vägen för att experiment tillämpas. Förbunden kommer att följa med arbetstidsexperimenten.
26 § Nattarbete
Enligt lagen om arbetstid 26 § 1 momentet 12 punkten får arbetsgivaren låta utföra nattarbete i bagerier med arbetstagarens samtycke. För arbete mellan kl. 5.00 och
6.00 behövs dock inte samtycke.
Tillämpningsanvisning:
I fråga om tillämpningen av arbetstidslagen är förbunden ense om att arbetstagarens eget samtycke förutsätts för arbete mellan kl. 23.00 och 5.00.
27 § Avvikelser från vedertagen arbetstidsmodell
Vid varaktiga avvikelser från vedertagen arbetstidsmodell ska berörda arbetstagare eller arbetstagargrupper meddelas minst en vecka innan den nya modellen tas i bruk.
28 § Fridagar
Om i en vecka inte ingår någon annan fridag än söndag, ges arbetstagarna på bageriets produktionssida, utöver denna lagstadgade veckofridag, en ledig dag varje vecka på lördag.
Till andra än produktionssidans arbetstagare ges, under veckor med sex vardagar, den fridag som ska ges utöver den lagstadgade veckofridagen på lördag, eller om detta inte är möjligt, på måndag.
Ovan nämnda bestämmelser utgör dock inte hinder för att arbetsgivare och arbetstagare genom att förhandla med förtroendemannen kommer överens om att i enskilda fall ge fridagen någon annan dag i veckan.
Protokollsanteckning 1:
Parterna konstaterar, att bestämmelserna i denna paragraf och i 24 § 1 stycket innebär, att alla arbetsdagar – även lördagar då dessa är arbetsdagar, samt dagar före helg – ska omfatta 8 timmar, samt att alla arbetsveckor, om inte söckenhelg som infaller under veckan eller protokollsanteckning 2 nedan föranleder annat, för varje arbetstagare ska omfatta 5 dagar.
Protokollsanteckning 2:
Påsklördagen samt midsommar- och julafton är fridagar, om inte produktionstekniska orsaker kräver annat. Om självständighetsdagen, första maj, nyårsdagen eller trettondagen infaller på en annan vardag än lördag, samt under Kristihimmelsfärdsveckan har de arbetstagare för vilka lördag enligt arbetstidsschemat är en fast fridag, lördagen ledig även under dessa veckor. Dessa arbetstagare har ledigt även lördagen efter jul och påsk.
Motsvarande arbetstidsförkortning ges till de arbetstagare som är i arbete på lördagarna under nämnda veckor så, att man ger en sammanhängande ledighet som motsvarar lördagens arbetstid under en period två veckor före veckan för arbetstidsförkortningen eller två veckor efter den.
29 § Lördagsarbete
Oberoende av bestämmelserna i denna paragraf kan man låta arbetstagare utföra ordinarie arbete på lördagar också under veckor som innehåller 6 vardagar. I sådant fall betalas till dem ett särskilt tillägg på 22,38 euro, oberoende av antalet ordinarie arbetstimmar i den arbetade lördagen.
När en arbetstagare med 40 timmars arbetsvecka regelbundet arbetar på lördag, får han utöver ovan nämnda särskilda tillägg gottgörelse i form av fritid upp till en fjärdedel av det antal fulla arbetstimmar som han har arbetat på lördag.
Sådan intjänad ledig tid ges till arbetstagaren inom ramen för arbetstidsschemat i första hand i form av kortare arbetsdagar än normalt, t.ex. 6 timmars arbetsdagar. Ledigheten ges före utgången av kvartalet efter kvalifikationstiden.
Om en arbetstagare har innestående ledighet när hans anställning upphör, betalas till honom penningersättning enligt enkel timlön.
Arbetsgivaren och arbetstagaren kan komma överens även på annat sätt om tidpunkten för ledigheten. Från fall till fall kan man även komma överens om att ersätta ledigheten med enkel timlön.
Penningersättningar i stället för ledig tid preskriberas på samma sätt som övertidsersättningar.
Tillämpningsanvisning:
Tillägg för lördagsarbete
Det tillägg på 22,38 euro som nämns i protokollsanteckningen betalas till samma belopp oberoende av den på lördagen arbetade tidens längd.
Deltidsarbetstagares lördagstillägg fastställs utgående från hur lång arbetstagarens regelbundet återkommande veckoarbetstid är. Om t.ex. den ordinarie veckoarbetstiden, av vilken en del har förlagts till lördag, är 30 timmar, är lördagstillägget 16,79 euro. När veckoarbetstiden är 12 timmar, är lördagstillägget på motsvarande sätt 6,71 euro.
För arbete på julafton, påsklördag och midsommarafton betalas en separat grundlön samt ett helgaftonstillägg på 100 %. Dessutom ges arbetstagaren motsvarande ledig tid under ordinarie arbetstid. När arbetet är nattarbete, betalas dessutom nattarbetsförhöjning enligt lagen om arbetet i bagerier.
30 § Vilopauser
När den ordinarie arbetstiden per dygn är längre än 6 timmar, kan arbetstagarna och arbetsgivaren lokalt komma överens om att förkorta den dagliga vilopausen till 30 minuter.
Vilopausen räknas inte som arbetstid, om arbetstagaren under den har rätt att avlägsna sig från arbetsplatsen. Vilopausen kan även slopas helt, om arbetstagaren ges tillfälle att inta måltid under arbetstiden vid tidpunkt som arbetsledningen fastställer.
När arbetstiden är längre än 7 timmar, har arbetstagaren dessutom rätt till en 15 minuters kaffepaus. Kaffepausen kan, om man avtalar om det lokalt, bytas ut mot två 10 minuters pauser.
Tillämpningsanvisning:
Vilopauserna i kollektivavtalet ska placeras så jämnt över arbetstiden som möjligt.
Protokollsanteckning 1:
När den ordinarie arbetstiden än minst 4 timmar, har arbetstagaren en återhämtningspaus på 10 minuter som ingår i arbetstiden.
Protokollsanteckning 2:
I veckoövertidsarbete gäller i fråga om måltids- och vilopauserna i tillämpliga delar samma principer som i ordinarie dagsarbete.
I skiftarbete har arbetstagaren ingen särskild matrast, utan man ger honom möjlighet att inta sin måltid under arbetstid vid tidpunkt som i varje enskilt fall är lämpligast för skiftarbetet. Xxxxxxx har arbetstagaren en 15 minuters kaffepaus, eller ordnas möjlighet för honom att inta kaffe två gånger vid tidpunkter som är lämpligast för skiftarbetet.
Protokollsanteckning 3:
Vid tillämpning av 4 stycket i denna paragraf noteras att den tid som används till måltiden inte får vara längre än 20 minuter.
Protokollsanteckning 4:
Om övertidsarbete pågår utan avbrott minst 2 timmar, har arbetstagaren en 15 minuters kaffepaus, och om arbetet pågår ytterligare över 2 timmar, har arbetstagaren rätt att med 2 timmars intervaller hålla en 10 minuters vilopaus som räknas som arbetstid, förutsatt att övertidsarbetet därefter fortsätter minst 2 timmar.
Tillämpningsanvisning:
Om arbetstagaren har getts möjlighet att inta måltid inom arbetstiden, ska man observera att bestämmelserna om kaffepaus trots det ska tillämpas separat.
31 § Övertid
Övertidsarbete och söndagsarbete utförs vid behov med arbetstagarens samtycke inom lagstadgade gränser.
A. Dygnsövertid
När arbetstiden per dygn överskrider den ordinarie arbetstiden, betalas för de 2 första timmarna med 50 %, och för de följande timmarna med 100 % förhöjd lön.
Till skiftarbetstagare betalas för övertidsarbete i lagen fastställt, förhöjt skiftarbetstillägg enligt det skift under vilket övertidsarbetet utförs.
För dygnsövertid dagen före högtidsdag, betalas för samtliga övertidstimmar med 100
% förhöjd lön.
Om arbetstagarens övertidsarbete fortgår utan avbrott över ett dygnsskift, betalas ersättning för övertidsarbete även för de timmar som hör till följande dygn. Dessa timmar beaktas inte när man beräknar den ordinarie arbetstiden för detta följande dygn.
Protokollsanteckning
Bestämmelsen i punkt A om övertidsersättning tillämpas endast i sådana fall där arbetstagaren först arbetar under sitt ordinarie skift i dess helhet, och därefter utan avbrott fortsätter sitt arbete som övertid och detta övertidsarbete fortgår över dygnsskiftet.
Exempel 1. Arbetstagarens ordinarie arbetsskift inleds kl. 15.00 och fortgår till kl. 23.00. Arbetstagaren arbetar därefter två timmar dygnsövertid till kl.
01.00. För arbetstagaren uppstår då två timmars dygnsövertid. Arbetstagarens följande ordinarie arbetsskift börjar följande kväll kl. 21.00 och fortgår till följande morgon kl. 05.00. Detta senare arbetsskift hör till arbetstagarens ordinarie arbetstid och räknas inte som övertid.
Exempel 2. Arbetstagarens ordinarie arbetsskift inleds på onsdagen kl.
22.00 och fortgår till torsdagsmorgonen kl. 06.00. Arbetstagarens följande ordinarie arbetsskift börjar kl.21.00 på torsdagskvällen. Torsdagsdygnet kommer då att omfatta 9 arbetstimmar. (Om övergången till nytt dygn har i detta fall inte avtalats på annat sätt, varför dygnet byts kl. 00.00. Man har inte heller förhandlat om att förlänga den ordinarie arbetstiden enligt 24 § 3 momentet.) I detta fall uppstår en timme dygnsövertid för torsdagsdygnet, men den tid som fortgår över dygnsskiftet är likväl inte övertid.
B. Veckoövertid
För veckoövertid betalas för de 8 första timmarna med 50 % och för följande timmar med 100 % förhöjd lön.
Veckoövertid är arbete som utförs över 40 timmar per vecka, utan att den ordinarie dygnsarbetstiden överskrids.
Om påskdagen, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx, första maj, midsommardagen, självständighetsdagen, juldagarna, nyårsdagen eller trettondagen förorsakar arbetstidsförkortning så som om det särskilt har avtalats, betalas övertidsersättning under veckan för arbetstidsförkortningen för de timmar som överskrider den avtalsenliga veckoarbetstiden, så som har avtalats om veckoövertid.
Om en arbetstagare är förhindrad att arbeta på grund av semester, sjukdom, olycksfall, permittering av ekonomiska eller produktionsrelaterade orsaker, resa på uppdrag av arbetsgivaren eller reservövning, beaktas dylika frånvarodagar, när man beräknar övertidsersättningens belopp, som om arbetstagaren skulle ha varit i arbete, om de annars hade varit hans arbetsdagar.
32 § Söndagsarbete
När ett arbetsavtal ingås, avtalas arbetstiden efter det konkreta behov som vid den aktuella tidpunkten är känt. Av arbetstagaren kan inte förutsättas att han på förhand ska förbinda sig till söndagsarbete om behov av sådant arbete senare skulle uppkomma. Om tillfälligt söndagsarbete ska överenskommas för varje söndag separat.
33 § Arbetsvecka
Arbetsveckan anses börja på måndag kl. 0.00.
34 § Deltidsanställda
Arbetsgivaren kan anställa veckoslutsbiträden samt, om man lokalt avtalar om det, även andra arbetstagare med kortare arbetstid än de ovan nämnda maximiarbetstiderna. Arbetsgivaren kan dock inte kräva, att en arbetstagare med den längsta ordinarie arbetstiden enligt 24 § ska övergå till förkortad arbetstid.
Tillämpningsanvisning:
När man för en deltidsanställd arbetstagare har avtalat om återkommande, lika lång arbetstid per vecka, betalas till honom månadslön som fastställs i proportionen mellan hans arbetstid per vecka och kollektivavtalets fulla veckoarbetstid på 40 timmar.
35 § Första maj
Första maj är en fridag som inte minskar månadslönen, och i övrigt betalas för första maj timlön för så många timmar som man skulle ha arbetat den dagen, om den hade varit en vanlig vardag.
V SEMESTER
36 § Semester
Arbetstagarens semester fastställs enligt semesterlagen.
Semestern får inte fastställas så att den börjar på arbetstagarens fridag, om detta leder till att antalet semesterdagar därmed minskar.
Tillämpningsanvisning:
I semesterlönen beaktas de avtalsbaserade tillägg som har betalats under kvalifikationsåret (skift-, kvälls-, morgon-, miljö- m.fl. dylika regelbundna tillägg) enligt semesterlagen. Samtidigt beaktas även regelbundet återkommande söndagsförhöjningar.
Lokalt kan avtalas även om beräkningsförfarande efter vedertagen arbetsskiftsförteckning.
Förbunden är eniga om att ledigheter som ges under och utanför semesterperioden inte borde förläggas i direkt följd.
37 § Flyttad semester
Förbunden har med stöd av 30 § i semesterlagen avtalat följande om semesterperioden:
Arbetsgivaren har rätt att, när det är nödvändigt för företagets verksamhet, ge den del av semestern som överskrider 18 semesterdagar (3 veckor) sammanhängande under annan tid än semesterperioden. Före denna uppdelning av semestern, och innan tiden för den semester som ges utanför semesterperioden fastställs, ska arbetsgivaren förhandla om saken med den berörda arbetstagaren.
För den lagstadgade semesterdel som ges utanför semesterperioden ska, om den inte ges halvannan gång längre, betalas en semesterpremie på 50 % utöver vad som annars har avtalats om semesterpremie.
Ovan nämnda arrangemang kan dock inte tillämpas på arbetstagare som vid utgången av respektive kvalifikationsår (31.3) har varit anställd hos samma arbetsgivare minst 10 år.
Protokollsanteckning:
Till en arbetstagare, vars anställning vid kvalifikationsårets utgång har fortgått utan avbrott minst 10 år, och som har kommit överens med arbetsgivaren om att senarelägga en del av sin 24 dagars semester inom semesterperioden så, att den hålls utanför semesterperioden, ges 2 semesterdagar av den avtalade, flyttade semestern fördubblade vid tidpunkt som arbetsgivaren bestämmer, eller betalas för dessa två flyttade semesterdagar, utöver vad som annars har avtalats om semesterpremie, en semesterpremie som är 100 % av semesterlönen för dessa dagar.
Tillämpningsanvisning:
Enligt bestämmelsen om flyttad semester är arbetsgivaren, när det är nödvändigt för företagets verksamhet, berättigad att ge den del av semestern som överstiger 18 semesterdagar (3 veckor) sammanhängande under annan tid än den lagstadgade semesterperioden.
En del av semestern kan flyttas utanför den lagstadgade semesterperioden om det är nödvändigt för företagets verksamhet. Nödvändigt är det bl.a. när den lagstadgade semesterperioden sammanfaller med den period då produktionen kulminerar, vilket skulle leda till väsentliga svårigheter att upprätthålla den ökade produktionen, och dessa svårigheter inte kan avhjälpas t.ex. genom att anlita vikarier.
Förutsättningar att flytta semestern föreligger t.ex. inte
- om en viss period är lugn, och det därför skulle vara "bekvämast" att ge en del av semestern då, eller
- när arbets- och produktionsmängderna inte ökar under den lagstadgade semesterperioden, men arbetet är svårt att organisera enbart för att en del av arbetstagarna är på semester.
När en del av semestern ges utanför den lagstadgade semesterperioden, ska man förhandla med arbetstagaren om detta, samt om semestertidpunkten. Enligt 22 § i semesterlagen ska arbetstagaren eller hans representant alltid ges tillfälle att framföra sin åsikt om semestertidpunkten. Arbetstagaren ska alltid informeras om semestertiden om möjligt n månad och senast två veckor innan semestern eller del av den börjar.
Enligt avtal ska en extra ersättning betalas till arbetstagaren om arbetsgivaren använder sig av ovan nämnda rätt att flytta semestern. Ersättningen ges antingen i pengar eller i tid. När penningersättning används, är arbetstagaren berättigad att, utöver semesterpremien för semesterdelen, få en särskild semesterpremie på 50 %. När ersättningen ges som tid, får arbetstagaren den flyttade semesterdelen halvannan gång förlängd. Arbetsgivaren har inte rätt att verkställa ovan nämnda flyttning av semestern för arbetstagare som vid kvalifikationsårets slut (31.3) har varit anställda hos honom 10 år. Om man enligt protokollsanteckningen kommer överens om att flytta semestern utanför semesterperioden för arbetstagare som har varit anställda över tio år, rekommenderar förbunden att arbetstagarna inte ogrundat försätts i olika ställning.
När man enligt denna avtalsbestämmelse ger 4 dagar vintersemester, rekommenderas att den som regel skulle omfatta 4 arbetsdagar.
38 § Semesterpremie
Till arbetstagaren betalas en semesterpremie som är 50 % av hans lagstadgade semesterlön.
Hälften av semesterpremien betalas i samband med semesterlönen. Den andra hälften betalas när lönen för den första arbetsdagen efter semestern betalas, eller skulle ha betalats om inte arbetstagaren hade varit förhindrad att återvända till arbetet.
Semesterpremie betalas också i samband med eventuell semesterersättning, när anställningen upphör under semesterperioden av orsak som inte beror på arbetstagaren själv. När ett visstidsavtal upphör anses detta inte bero på arbetstagaren själv.
Till en arbetstagare som går i ålders-, sjuk-, förtida ålderspension eller individuell förtidspension betalas semesterpremie på basis av den semesterlön och eventuella semesterersättning till vilken arbetstagaren är berättigad.
En arbetstagare, som efter fullgjord värnplikt i aktiv tjänst, återvänder till arbetet på sätt som förutsätts i lagen om fortbestånd av arbetsavtals- och tjänsteförhållandet för den som fullgör skyldighet att försvara landet (8.5.2009/305), är berättigad till semesterpremie som räknas på den semesterersättning som betalades till honom när han inledde sin militärtjänstgöring.
Om betalning av semesterpremie kan avtalas även på annat sätt.
Tillämpningsanvisningar:
1. Enligt paragrafens 1:sta stycke betalas hälften av semesterpremien "i samband med semesterlönen. Den andra hälften betalas när lönen för den första arbetsdagen efter semestern betalas, eller skulle ha betalats om inte arbetstagaren hade varit förhindrad att återvända till arbetet."
- Bestämmelsen ska tolkas så, att arbetstagarens anställning ska vara i kraft första arbetsdagen efter semestern för att han ska få den andra delen av semesterpremien.
2. Bestämmelsen i momentets 3:dje stycke som lyder ”Semesterpremie betalas också i samband med eventuell semesterersättning, när anställningen upphör under semesterperioden av orsak som inte beror på arbetstagaren själv.” ska tolkas på följande sätt:
- Semesterpremie betalas på basis av semesterersättningen för föregående avslutade kvalifikationsår, inte på basis av semesterersättningen för senaste ofullgångna kvalifikationsår.
- Till arbetstagare som går i pension enligt momentets 4:de stycke betalas semesterpremie även på basis av semesterersättningen för eventuellt ofullgånget kvalifikationsår.
- Om arbetsgivaren avslutar arbetstagarens anställning under dennes semester under semesterperioden av orsak som inte beror på arbetstagaren själv, ska arbetstagaren få även semesterpremiens senare del. Om arbetstagaren inte har fått semester innan anställningen har avslutats på detta sätt, ska han få hela semesterpremien.
VI ARBETARSKYDD
39 § Skyddskläder
Förbunden är eniga om att arbetsgivaren, om han inte har lagstadgad skyldighet att ställa skyddskläder eller skyddsutrustning till förfogande, men man gemensamt har konstaterat att användningen av skyddskläder eller skyddsutrustning väsentligt förbättrar arbetsförhållandena och minskar olycksfallen, ersätter kostnaderna för anskaffning och underhåll av skyddsutrustning, om man i företagets arbetarskyddskommitté enhälligt, med stöd av expertutlåtanden, olycksfalls- och yrkessjukdomsstatistik eller på annan motsvarande grund, har konstaterat att sådan utrustning är nödvändig. I oklara fall kan ärendet underställas branschkommittén för utredning.
40 § Arbetarskydd
1. Vid användning av kemikalier, lösnings- o.a. medel som eventuellt är farliga för arbetstagarens hälsa, ska arbetsgivaren för respektive arbetstagare redogöra för ämnets eventuella hälsorisk, samt se till att ändamålsenliga skyddsåtgärder vidtas.
Avtalsparterna anser det önskvärt, att man utnyttjar institutet för arbetshygiens sakkunskap när man anser det vara skäl att på arbetsplatser som omfattas av detta kollektivavtal undersöka hur damm, värme eller andra luftföroreningar påverkar arbetstagarnas arbetsförhållanden.
2. Vägran att utföra arbete för vilket av myndigheterna föreskrivna säkerhetsanordningar inte är omskötta, ska inte anses som arbetsvägran som strider mot kollektivavtalet.
3. Därtill iakttas de bestämmelser om arbetarskydd som ingår i det allmänna avtalet mellan förbunden.
VII FACKFÖRENING
41 § Förtroendeman
Arbetstagarna på varje arbetsplats har rätt att bland sig välja en förtroendeman, som har till uppgift att representera dem i frågor som gäller tolkningen av detta avtal samt i andra frågor i anslutning till förhållandet mellan arbetstagare och arbetsgivare.
Protokollsanteckning:
Arbetsgivarens representant ska i korthet redogöra för nyanställda arbetstagare för organisations- och förhandlingssystemet i branschen, samt meddela dem namnet på huvudförtroendemannen samt när och var denne är anträffbar.
Förbunden rekommenderar att man i företag där det med hänsyn till arbetsplatsens omfattning och andra förhållanden är nödvändigt och ändamålsenligt, anordnar informationsmöten för nya arbetstagare vid vilka man redogör för företaget och dess anställningsförhållanden, för företagets organisation, förhandlingsordningen i kollektivavtalsfrågor, för arbetarskyddet och sociala frågor, arbetsmarknadsorganisationernas verksamhet samt för annat i anslutning till anställningsförhållandet. Även huvudförtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktigen ska vid dessa tillfällen ges möjlighet att redogöra för dessa frågor.
Arbetsgivaren ersätter förtroendemannen för inkomstbortfall när han under arbetstid deltar i lokala förhandlingar med arbetsgivaren, eller då han annars utför uppdrag för denne.
En arbetstagare som fungerar som förtroendeman får inte på grund av denna uppgift flyttas till sämre betalt arbete än han hade när han blev vald till förtroendeman och han får inte heller avskedas från arbetet på grund av sitt förtroendemannauppdrag.
Arbetsgivaren ska ges skriftligt meddelande om valet av förtroendeman. En arbetstagare som fungerar som förtroendeman ska ges förhandsmeddelande om att hans anställning upphör tre veckor i förväg om anställningen har fortgått ett år, och fyra veckor i förväg om anställningen har fortgått fem år. I förhandsmeddelandet till förtroendemannen om att hans anställning upphör ska anges orsaken till uppsägningen. När det gäller huvudförtroendeman ska också den fackavdelning som har valt honom underrättas om förhandsmeddelandet. Huvudförtroendeman ska underrättas om förhandsmeddelande till förtroendeman.
Förtroendemannen och huvudförtroendemannen sköter i huvudsak sina förtroendemannauppgifter utanför ordinarie arbetstid. Om de efter den ordinarie arbetstiden utför uppdrag för arbetsgivaren, betalas övertidsersättning för sålunda förlorad tid. I bagerier med över 10 arbetstagare får huvudförtroendemannen ersättning och befrielse från arbetet enligt följande:
Befrielse från arbetet, ersättning
Antal arbetstagare | Befrielse timmar/vecka | Ersättning €/mån. |
10–20 | 59 | |
21–50 | 4 | 83 |
51–100 | 8 | 88 |
101–200 | 14 | 96 |
201–300 | 20 | 106 |
301–380 | 28 | 119 |
381–420 | 34 | 128 |
421 eller över | helt befriad | 143 |
Huvudförtroendemannens befrielse från arbetet och ersättning beräknas på basis av det genomsnittliga antalet arbetstagare i februari och augusti föregående år. Om skillnaden i antalet arbetstagare vid ovan nämnda tidpunkter är stor kan man avvika från denna beräkningsgrund genom att gemensamt förhandla om saken.
Om man för huvudförtroendemannen lokalt har avtalat om längre befrielse från arbetet ändras den inte.
Protokollsanteckning 1:
För att kunna sköta sina uppgifter har huvudförtroendeman rätt att när LIF:s lönestatistik har färdigställts få följande uppgifter konfidentiellt om arbetstagarna:
1) nya arbetstagare
– namn
– avdelning
– lönegrupp
2) arbetstagare som har avgått
3) uppgifter om månadslöner
– per lönegrupp
– män och kvinnor separat.
Huvudförtroendemannen har inte rätt att få uppgifter om genomsnittsförtjänsten för mindre än sex personers grupper.
Protokollsanteckning 2:
I fråga om förtroendeman tillämpas dessutom vad som har avtalats i LIF/LIVS allmänna avtal 2003.
Protokollsanteckning 3:
Huvudförtroendemannen har rätt att på begäran per kvartal få kopia av, eller annan skriftlig utredning om, den övertids- och utryckningsarbetslista som enligt arbetstidslagen ska upprätthållas.
På särskild begäran ges en kopia eller annan skriftlig utredning av förteckningen med två månaders intervaller.
Tillämpningsanvisning:
Den ersättning som ska betalas till huvudförtroendemannen betalas under hans semester eller annan frånvaro av motsvarande längd till huvudförtroendemannens ersättare när denne sköter hans uppgifter, om man vederbörligen har anmält om ersättaren till arbetsgivaren.
Huvudförtroendemannens befrielse från arbetet och ersättning fastställs på basis av det antal arbetstagare som på arbetsplatsen omfattas av kollektivavtalet för bageriarbetstagare.
42 § Arbetarskyddsfullmäktig
Till arbetarskyddsfullmäktig ersätts inkomstbortfallet till följd av att han under sin arbetstid sköter arbetarskyddsuppgifter. Därtill betalas till honom månatligen ersättning beroende på det antal arbetstagare som han företräder enligt följande:
Antal arbetstagare | Ersättning €/mån. |
10–20 | 59 |
21–50 | 83 |
51–100 | 88 |
101–200 | 96 |
201–300 | 106 |
301–380 | 119 |
381–420 | 128 |
över 420 | 143 |
1. Arbetarskyddsfullmäktigens befrielse från arbetet räknas med hjälp av branschvis fastställda koefficienter.
2. Vid fastställandet av ersättningen till arbetarskyddsfullmäktigen utgår man från det genomsnittliga antalet arbetstagare i februari och augusti föregående år. Om skillnaden i antalet arbetstagare vid ovan nämnda tidpunkter är stor kan man avvika från denna beräkningsgrund genom att gemensamt förhandla om saken.
43 § Besök på arbetsplatsen
Det är förbjudet att utan särskilt, för varje gång separat beviljat, tillstånd av företagsledningen, föra med sig andra än vid industrianläggningen anställda personer till fabriksområdet.
Tjänsteman vid Finlands Livsmedelsarbetareförbund kan för att bekanta sig med arbetsförhållandena tillsammans med en representant för arbetsgivaren och den förtroendeman eller arbetarskyddsfullmäktig som representerar arbetstagarna besöka en anläggning som omfattas av detta kollektivavtal sedan han kommit överens om det med anläggningens ledning.
44 § Besök på arbetsplatsen
Registrerad underförening till Finlands Livsmedelsarbetareförbund som är part i detta kollektivavtal, samt dess avdelning, arbetslag eller motsvarande på arbetsplatsen, har möjlighet att utanför arbetstiden (före arbetstidens början, under matrasten eller omedelbart efter arbetstidens slut, samt på särskild överenskommelse även under veckovilan) anordna möten för att behandla frågor som gäller anställningsförhållandena på arbetsplatsen, under följande förutsättningar:
1. Om möte på arbetsplatsen eller annan plats enligt denna paragraf ska överenskommas med arbetsgivaren, om möjligt tre dagar före mötet.
2. Arbetsgivaren anvisar en för ändamålet lämplig mötesplats som han innehar, antingen på arbetsplatsen eller i dess närhet. Om en sådan plats inte finns, ska man vid behov förhandla om saken för att nå en ändamålsenlig lösning. När man väljer mötesplats ska man bland annat fästa uppmärksamhet vid att bestämmelserna om arbetarskydd, arbetshygien och brandsäkerhet kan iakttas, och att mötet inte stör affärsverksamheten eller produktionen.
3. Den organisation som har reserverat möteslokalen samt arrangören ansvarar för mötets gång och ordning samt för snyggheten i möteslokaliteterna. Organisationens förtroendepersoner ska vara närvarande vid mötet.
4. Mötets arrangörer har rätt att till mötet inbjuda representanter för sådant förbund som är part i kollektivavtalet, för sådant förbunds underförening eller för respektive centralorganisationer.
45 § Anslagstavla
Arbetsgivaren förser varje arbetsplats med en anslagstavla för arbetstagarnas och deras organisationers meddelanden och tillkännagivanden. Arbetstagarna är skyldiga att själva se till att tavlan hålls snygg och i god ordning.
46 § Uppbärande av medlemsavgifter till fackföreningar
Arbetsgivarförbunden rekommenderar att medlemsavgifterna till fackföreningarna uppbärs enligt det s.k. Liinamaa I-avtalet.
Arbetsgivaren meddelar huvudförtroendemannen på avslutningsblankett när ett anställningsförhållande för en arbetstagare som har ingått avtal om uppbärande av medlemsavgifter upphör.
47 § Utbildning
Arbetstagarna ges möjlighet att, utan att anställningen bryts, delta i kurser som ordnas av fackliga centralorganisationer och fackföreningar, då detta kan ske utan kännbara olägenheter för produktionen eller företagets verksamhet. Meddelande om att en person ämnar delta i en kurs ska, då kursen varar högst en vecka, lämnas minst två veckor före kursens början, och då det är fråga om en längre kurs, minst sex veckor i förväg.
Deltagande i kurs som pågår högst en månad minskar inte arbetstagarens rätt till semester eller annan rättighet som grundar sig på anställningsförhållandet.
48 § Meningsskiljaktigheter
Om meningsskiljaktigheter uppstår om innehållet i eller tolkningen eller tillämpningen av bestämmelserna i detta eller andra avtal eller protokoll som har ingåtts eller uppgjorts mellan avtalsparterna och som vederbörande inte kan utreda sinsemellan förhandlingsvägen, ska saken lämnas till avtalsparterna för avgörande.
När någondera avtalsparten föreslår förhandlingar om de frågor som avses i denna paragraf, ska dessa inledas snarast möjligt och senast inom två veckor efter det att förslaget har framställts.
Protokollsanteckning 1:
Om lokala förhandlingar inte leder till resultat, och den ena parten vill lämna ärendet till förbunden för avgörande, ska en promemoria uppgöras i saken som vardera parten undertecknar och där man kort anger vad meningsskiljaktigheten gäller samt vardera partens ståndpunkt. Ett exemplar av promemorian ska lämnas till vardera avtalsparten.
När en meningsskiljaktighet har lämnats till förbunden för avgörande, är utgångspunkten, att förbunden ska komma överens om att inleda förhandlingar i uppsägnings- och hävningsfall inom två veckor och i andra fall inom fyra veckor från det att promemorian kommit till bägge förbundens kännedom.
Protokollsanteckning 2:
Om avtalsparterna inte uppnår enighet om frågorna ovan i första stycket, kan de lämnas till arbetsdomstolen för avgörande.
VIII ARBETSFRED
49 § Arbetsfred
Samtliga stridsåtgärder som riktar sig mot detta kollektivavtal i dess helhet, eller mot någon av dess enskilda bestämmelser, är förbjudna.
50 § Avtalets giltighetstid
Kollektivavtalet är i kraft till 31.1.2023. Avtalets giltighetstid fortsätter därefter ett år i sänder, om det inte senast en månad före avtalsperiodens utgång sägs upp skriftligen av någondera parten. Under avtalsperioden kan någondera av parterna säga upp avtalet så att det löper ut i fråga om den andra året (optionsår 1.2.2022–31.1.2023) senast en månad (31.12.2021) innan det första avtalsåret (1.2.2021–31.1.2022) löper ut.
Oberoende av uppsägning är kollektivavtalets bestämmelser i kraft tills parterna gemensamt konstaterar att förhandlingarna om ett nytt avtal har avslutats eller den ena parten skriftligen meddelar sig anse förhandlingarna avslutade.
Helsingfors den 27 november 2020
FINLANDS LIVSMEDELSINDUSTRIFÖRBUND rf
Xxxx Xxxxx
FINLANDS LIVSMEDELSARBETAREFÖRBUND SEL rf
Xxxx-Xxxxx Xxxxxxxx
LÖNEGRUPPERING FÖR ARBETSTAGARE PÅ UNDERHÅLLSAVDELNINGAR
Lönegrupp 1
Enkla underhållsarbeten
praktikanter
lärling i yrke som hör till lönegrupp 4 under 12 månaders tid
Lönegrupp 2
Underhållsarbeten
lärling i yrke som hör till lönegrupp 4 under 12 månaders tid arbetstagare som assisterar yrkesarbetare arbetstagare som arbetar utomhus arbetstagare som har genomgått 3-årig allmän yrkesskola under 6 månaders tid
Lönegrupp 3
Krävande underhållsarbeten
lärling i yrke som hör till lönegrupp 4 under 2 års tid arbetstagare som assisterar yrkesarbetare i mångsidiga arbeten
efter 6 månader
gårdskarl eldare, när detta sköts som enda arbete
Arbetstagare i utomhusarbete som utför mångsidiga utomhusarbeten efter 6 månader
Arbetstagare som har genomgått 3-årig allmän yrkesskola under 2 års tid
Lönegrupp 4
Yrkesarbeten
Gårdskarl och eldare, som utför olika slags underhållsarbeten och som har verkat i yrket i över 5 års tid
Yrkesarbetare med förmåga att arbeta självständigt och som har arbetat i yrket i över 4 års tid
Tillägg för mångkunnighet och svårighetsgrad
Till arbetstagaren betalas ett lönegrundande tillägg, som lokalt avtalas separat på följande grunder:
1 Personen behärskar flera sådana av underhållsavdelningarnas basyrken som hänförs till lönegrupp 4 och är beredd att flytta över till andra uppgifter där hans mångsidiga yrkeskunskap kan utnyttjas i praktiken. I det fallet överstiger minimilönen till en mångkunnig arbetstagare normtimlönen i lönegrupp 4 med minst 1–7 %.
2 Installationer, reparationer, justeringar och service av komplicerade maskiner och anläggningar, vilket arbete fordrar särskild förtrogenhet och yrkeskunskap eller specialutbildning. I detta fall överstiger minimilönen normtimlönen i lönegrupp 4 med minst 5–20 %.
Med specialutbildning avses t.ex. av företaget eller maskinleverantören ordnad utbildning.
Ikraftträdande av tillägget för mångkunnighet och svårighetsgrad
De avtalade tilläggen träder i kraft från början av den löneperiod som infaller närmast efter överenskommelsen.
Miljötillägg
Om miljötillägg avtalas lokalt.
Yrkes- och sysselsättnings- m.fl. dylika kurser
Yrkes- och sysselsättnings- m.fl. dylika kurser samt arbete i närliggande yrke. Om tid som likställs med arbetad tid ska avtalas lokalt. Dock förutsätts arbete i lönegrupp 3 under minst ett års tid.
Underhållsavdelningarnas månadslöner Lönetabeller som gäller 1.3.2020
Lönegrupp | Huvudstaden* euro | Dyrortsklass I euro |
1 | 1947 | 1854 |
2 | 2151 | 2049 |
3 | 2276 | 2168 |
4 | 2512 | 2392 |
Lönetabeller som gäller 1.5.2021
Lönegrupp | Huvudstaden* euro | Dyrortsklass I euro |
1 | 1983 | 1889 |
2 | 2192 | 2088 |
3 | 2319 | 2209 |
4 | 2559 | 2437 |
* Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla
LIF/LIVS 14.3.1989
PROMEMORIA ÖVER DISKUSSIONER FÖRDA I UNDERHÅLLSAVDELNINGARNAS LÖNEGRUPPERINGSKOMMITTÉ
1. Principerna för hur tillägget för mångkunnighet och svårighetsgrad fastställs avtalas lokalt.
2. Ovan nämnda avtalade tillägg kan inte kringskäras i samband med lönehöjningar. Denna lönedel som överstiger kollektivavtalet räknas som s.k. luftrum.
3. I lönegrupperingen motsvarar lönegrupp 4 svårighetsgraden i metallbranschens tidigare
lönegrupp 5.
4. Användningen av tillägget för mångkunnighet och svårighetsgrad
– arbetstagaren är skyldig att lägga fram motivering för egna tillägg
– arbetsgivaren är skyldig att utreda arbetstagarens rätt till tillägget
– ett överenskommet individuellt tillägg träder i kraft från början av den löneperiod som följer efter arbetstagarens framställning
– procenttilläggen i punkterna 1 och 2 kan överlappa varandra
5. Med lokalt avtalade miljötillägg avses endast klart avvikande förhållanden.
6. De gamla lönegrunderna förfaller i och med att det nya systemet tas i bruk.
AVTAL OM ARBETSTIDSFÖRKORTNING I BAGERIBRANSCHEN 2003
1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE
Arbetstidsförkortningen gäller arbetstidsformer där den ordinarie arbetstiden är 40 timmar i veckan. Dessa arbetstidsformer är vanligen dagsarbete, tvåskiftsarbete samt fortlöpande ett- och tvåskiftsarbete.
Protokollsanteckning:
Om en arbetstagares ordinarie arbetstid är minst 37,5 timmar i veckan, tjänar han in ledighet till följd av arbetstidsförkortningen i proportion till den tid han i verkligheten har arbetat. Om arbetstagaren redan får pekkanendagarna kalkylmässigt, gäller ovan nämnda inte denna arbetstagare.
Denna bestämmelse träder i kraft 1.10.2007.
Därtill förutsätts att arbetstagaren har högst 30 vardagar semester, samt att hans årsarbetstid i övrigt förkortas endast av kyrkliga helger, midsommarafton, självständighetsdagen, julafton, nyårsdagen och första maj.
Avtalsenlig förlängning av semester räknas inte som i denna och i 2 § 2 stycket avsedd semester utöver 30 vardagar.
Se underteckningsprotokollet 11 § (bl.a. deltidspension, deltidstillägg, partiell vårdledighet, deltidssjukpension samt deltidsolycksfallspension), sid. 5.
2. HUR ARBETSTIDSFÖRKORTNINGEN GENOMFÖRS
Arbetstiden för de arbetstagare som berörs av arbetstidsförkortningen förkortas med 100 timmar per år på nedan angivet sätt.
Från arbetstidsförkortningen avdras andra än i 1 § nämnda semesterarrangemang eller årligen regelbundet återkommande extra fridagar som är baserade på avtal eller praxis och som förkortar årsarbetstiden.
3. HUR LEDIGHET TJÄNAS IN
För ordinarie arbetsdagar i de i 1 § nämnda arbetstidsformerna tjänar arbetstagaren under ett kalenderår in ledig tid enligt följande:
Minst 17 arbetsdagar 1 ledig dag
" | 34 | " | 2 lediga dagar | |
" | 51 | " | 3 " | |
" | 68 | " | 4 " | |
" | 85 | " | 5 " | |
" | 102 | " | 6 " | |
" | 119 | " | 7 " | |
" | 136 | " | 8 " | |
" | 153 | " | 9 " eller 8 lediga och | 8 tim. |
" | 170 | " | 10 " " 8 " " | 16 tim. |
" | 187 | " | 11 " " 8 " " | 24 tim. |
" | 210 | " | 12,5 " " 8 " " | 36 tim. |
Tid som likställs med arbetstid är:
– de dagar i arbetstidsschemat som infaller under arbetstagares sjukdom eller under i 20 § i lagen om smittsamma sjukdomar avsedd karantän för vilka arbetsgivaren betalar sjuklön
– av arbetsgivaren även delvis bekostad utbildningstid, till den del arbetsgivaren ersätter inkomstbortfallet
– tid som åtgår till kommunalfullmäktiges och kommunalstyrelses samt av dem tillsatta nämnders och övriga permanenta organs möten
– tid som åtgår till Finlands Livsmedelsarbetareförbunds förbundsmöten, förbundsfullmäktiges möten eller förbundsstyrelses möten
– arbetstagares egen vigsel och 50- och 60-årsdag
– nära anhörigs begravning och begravningsarrangemang samt eventuell resdag till begravningen
– semesterns förlängningsdel
– moderskapsledighet under 42 dagar
– ledighet för att vårda sjukt barn under 10 år eller för att ordna sådan vård
– värnpliktsuppbåd och reservövningar
– permittering om högst 30 dagar per år
– i detta avtal avsedda dagar som förkortar arbetstiden
Tiden i förteckningen ovan likställs med arbetstid till den del den enligt arbetstidsschemat utgör ordinarie arbetstid.
Dag, om vilken man på förhand vet att den enligt kollektivavtalet är av annan orsak beviljad fridag, kan inte fastställas som ledig dag.
4. HUR LEDIGHET GES
Under kalenderåret intjänad ledighet ska ges åt arbetstagaren senast före utgången av april följande år, om inte lokalt annat avtalats. Ledigheten ges vid tidpunkt som arbetsgivaren bestämmer. Om ledigheten meddelas minst en vecka på förhand, om inte lokalt annat avtalas.
Ledigheten ges på följande sätt:
8 hela arbetsskift och 36 timmar genom att förkorta arbetstiden, om inte arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om annat. När ett ledigt arbetsskift ges, räknas det som 8 timmar, om inte annat avtalas.
I första hand ska man sträva efter att komma överens om hur ledigheten ges. Överenskommen, tillfällig frånvaro från arbetet på förslag av arbetstagaren är arbetstidsförkortning, om inte annat avtalas.
Om en arbetstagares anställning upphör, och ledighet inte har getts före det, betalas till arbetstagaren lön motsvarande den intjänade ledigheten enligt timlön.
Om en arbetstagare har fått för mycket ledighet när anställningen upphör, får arbetsgivaren innehålla motsvarande lön från slutlikviden.
5. FÖRVÄRVSINKOMSTNIVÅ
Till månadsavlönad arbetstagare ersätts inkomstbortfallet genom att månadslönen behålls oförändrad. För arbetstidens förkortningsdagar betalas inte ersättning för morgontimmar.
6. VECKOÖVERTID
Vid beräkning av veckoövertid förkortar ledighet som getts i enlighet med detta avtal på motsvarande sätt antalet ordinarie arbetstimmar under respektive vecka. När arbetsgivaren verkställer förkortningen genom att förkorta veckoarbetstiden, ersätts den arbetstid som överstiger den förkortade arbetstiden som övertid.
7. SEMESTER
När semester ges, räknas även ovan i 3 punkten nämnda lediga dagar som dagar som i semesterlagen 3 § likställs med arbetsdagar.
8. ARBETSTID OM 35 TIMMAR I VECKAN
Förbunden rekommenderar att man i bagerier, med tillämpning av kollektivavtalets lönetabeller, avtalar om 35 timmars veckoarbetstid då arbetsgivarens och arbetstagarnas representanter gemensamt anser det ändamålsenligt.
9. NÄR EN DELTIDSANSTÄLLD TILLFÄLLIGT FLYTTAR ÖVER TILL HELTIDSARBETE
När en deltidsanställd tillfälligt flyttar över för att arbeta 40/minst 37,5 timmars arbetsveckor kommer han att omfattas av detta avtal när han har arbetat 40/minst 37,5 timmars arbetsveckor under minst fyra veckor i följd.
Tillämpningsanvisning:
När ovan nämnda fyra veckor har uppfyllts, tillämpas avtalet om arbetstidsförkortning på arbetstagaren från det datum då han började arbeta 40/minst 37,5 timmars arbetsveckor.
10. FRÅGOR I ANSLUTNING TILL ARBETSTIDSFÖRKORTNING
Förtroendemannen har rätt att till förbundens gemensamma arbetstidsgrupp för avgörande lämna sådana fall, där arbetsgivaren och arbetstagaren eventuellt har kommit överens om att byta ut tid, motsvarande högst hälften av förkortningsledigheten, mot penningersättning enligt enkel timlön så, att ledigheten för arbetstidsförkortningen bibehålls såsom förut vid 100 timmar. Dylika överenskommelser ska ges till förtroendemannen för kännedom.
11. GILTIGHET
Detta avtal tillämpas som en del av kollektivavtalet. FINLANDS LIVSMEDELSINDUSTRIFÖRBUND rf
FINLANDS LIVSMEDELSARBETAREFÖRBUND SEL rf
FINLANDS LIVSMEDELSINDUSTRIFÖRBUND rf PROTOKOLL
FINLANDS LIVSMEDELSARBETAREFÖRBUND
SEL rf
ARBETSTIDSFÖRKORTNING I INTERMITTENT TRESKIFTSARBETE 2003
1 § Avtalades att den ordinarie arbetstiden i intermittent treskiftsarbete förkortas så att den i genomsnitt är 35,8 timmar i veckan. Arbetstidsförkortningen gäller även sådant intermittent treskiftsarbete som utförs endast under en del av kalenderåret.
Bestämmelserna i detta protokoll iakttas i tillämpliga delar även då.
Protokollsanteckning:
En person omfattas av detta protokoll efter att han utan avbrott har arbetat i intermittent treskiftsarbete i morgon-, kvälls- och nattskiftsperioder.
2 § Arbetstidsförkortningen verkställs genom att ge ledig tid så att arbetstiden under en period av högst ett år eller under en period av intermittent treskiftsarbete jämnas ut till i genomsnitt 35,8 timmar i veckan.
I sist nämnda fall kan utjämningen av arbetstiden verkställas även så, att man betalar motsvarande penningersättning enligt timlön eller ger motsvarande ledig tid efter perioden i intermittent treskiftsarbete.
Årsarbetstiden i intermittent treskiftsarbete fås genom att multiplicera arbetsveckorna med 35,8 timmar.
3 § Ett arbetstidsschema ska på förhand göras upp för arbetet för minst en tid under vilken veckoarbetstiden jämnas ut till i genomsnitt 35,8 timmar.
Protokollsanteckning:
Den ordinarie arbetstiden enligt kollektivavtalet förlängs dock inte när man arbetar i intermittent treskiftsarbete under korta perioder i vilka söckenhelger ingår.
Protokollsanteckning:
1.Förbunden konstaterar att det inte alltid är möjligt att göra upp ett detaljerat arbetstidsschema t.ex. i mjölkförädlingsbranschen där säsongvariationerna i produktionen förutsätter intermittent treskiftsarbete. Periodens längd i intermittent treskiftsarbete ska dock meddelas med minst två veckors noggrannhet.
2.Utjämningsledigheten ska i ovan nämnda fall ges sammanhängande om inte annat avtalas.
Den ordinarie dagliga arbetstiden är högst 8 timmar i dygnet.
4 § Till arbetstagare med månadslön ersätts inkomstbortfallet så att hans månadslön förblir oförändrad.
5 § Vid fastställande av semester likställs lediga dagar enligt arbetstidsschemat med arbetsdagar, dock så att de minskas med antalet sedvanliga fridagar i respektive kalendermånad för dem som arbetar i dagsarbete.
6 § I intermittent treskiftsarbete ersätts det arbete som överstiger veckoarbetstiden i arbetstidsschemat för respektive vecka på sätt som i kollektivavtalet har avtalats om veckoövertid.
Protokollsanteckning:
Vid intermittent treskiftsarbete används som timlönedivisor för månadslönen talet: 156.
7 § Vid övergång från den arbetstidsform som avses i detta avtal till en annan arbetstidsform, samt när en arbetstagares anställningsförhållande upphör, ska man avtala om ersättningen för den lediga tid som har tjänats in, men som har förblivit outtagen, antingen så att man ger motsvarande tid ledig eller ersätter den i pengar enligt timlönen.
FINLANDS LIVSMEDELSINDUSTRIFÖRBUND rf FINLANDS LIVSMEDELSARBETAREFÖRBUND SEL rf
ARBETSTIDSFÖRKORTNING I KONTINUERLIGT TRESKIFTSARBETE 2003
1 § Arbetstid och tillämpningsområde
Avtalades att den ordinarie arbetstiden i kontinuerligt treskiftsarbete förkortas så att den i genomsnitt är 34,6 timmar i veckan. Arbetstidsförkortningen gäller även sådant kontinuerligt treskiftsarbete som görs endast under en del av kalenderåret.
Bestämmelserna i detta protokoll iakttas i tillämpliga delar även i fråga om dylikt arbete.
Protokollsanteckning:
En arbetstagare omfattas av detta protokoll efter att utan avbrott ha arbetat i kontinuerligt treskiftsarbete i morgon-, kvälls- och nattskiftsperioder.
2 § Utjämning av arbetstiden
Arbetstiden ska under en period av högst ett år eller under en period av kontinuerligt treskiftsarbete jämnas ut till i genomsnitt 34,6 timmar i veckan.
I sist nämnda fall kan utjämningen av arbetstiden verkställas även så, att man betalar en motsvarande penningersättning enligt timlönen eller ger motsvarande ledig tid efter perioden av kontinuerligt treskiftsarbete.
Ett arbetstidsschema ska göras upp på förhand för arbetet för minst den tid under vilken veckoarbetstiden jämnas ut till i genomsnitt 34,6 timmar.
Den ordinarie dagliga arbetstiden är högst 8 timmar i dygnet.
Protokollsanteckning 1:
I de genomsnittliga veckoarbetstiderna ingår inte semestertid.
Protokollsanteckning 2:
När kontinuerligt treskiftsarbete görs i korta perioder i vilka söckenhelger ingår, kan arbetstiden i en dylik period av kontinuerligt treskiftsarbete inte vara längre än i andra arbetstidsformer. När man jämför arbetstiden ska man förutom söckenhelgerna dessutom beakta de lediga dagar som har tjänats in i ett- och tvåskiftsarbete.
Protokollsanteckning 3:
1. Förbunden konstaterar att det inte alltid är möjligt att göra upp ett detaljerat arbetstidsschema, t.ex. i mjölkförädlingsbranschen där säsongvariationerna i produktionen förutsätter kontinuerligt treskiftsarbete. Periodens längd i kontinuerligt treskiftsarbete ska dock meddelas med minst två veckors noggrannhet.
2. Utjämningsledigheten ska i ovan nämnda fall ges sammanhängande om inte annat avtalas.
3 § Ersättning för arbetstidsförkortning
Till månadsavlönad arbetstagare ersätts inkomstbortfallet genom att månadslönen behålls oförändrad.
4 § Semester
Vid femskiftsarbete ges arbetstagaren för semestern en sammanhängande ledig tid om 22 dagar under tiden 20.5–20.9.
De lediga dagar av den 24 dagar långa semestern som på grund av ovan nämnda praxis förblir outtagna ges i regel sammanhängande under samma kalenderår.
I samtliga de skiftarbetsformer som avses i detta avtal ges den del av semestern som överstiger 24 semesterdagar under samma kalenderår eller före slutet av april följande år.
I övrigt tillämpas i fråga om semestern och meddelande om tidpunkten för den bestämmelserna i semesterlagen.
Avvikande från vad som har nämnts ovan i denna paragraf, kan man lokalt komma överens om att semestern ges enligt semesterlagen.
Förbunden anser det ändamålsenligt att man strävar efter att placera in semestrarna i arbetstidsschemat i ett så tidigt skede som möjligt.
När man fastställer antalet semesterdagar, likställs de lediga dagarna i arbetstidsschemat med arbetsdagar. Från dem avdras dock det antal dagar som för arbetstagarna i dagsarbete i respektive kalendermånad är sedvanliga fridagar.
5 § Övertid
I de arbetstidsformer som avses i detta avtal ersätts det arbete som överstiger veckoarbetstiden i arbetstidsschemat för respektive vecka så som i kollektivavtalet avtalats om veckoövertid.
Protokollsanteckning:
Vid kontinuerligt treskiftsarbete används som timlönedivisor för månadslönen talet: 146.
6 § Övergång från en arbetstidsform till en annan samt när ett anställningsförhållande upphör
När man övergår från den arbetstidsform som avses i detta avtal till en annan arbetstidsform, eller när en arbetstagares anställning upphör, ska man komma överens om ersättningen för intjänade men outtagna ledigheter antingen så att man ger motsvarande tid ledig eller ersätter dem i pengar enligt timlönen.
7 § Detta avtal gäller som en del av kollektivavtalet.
FINLANDS LIVSMEDELSINDUSTRIFÖRBUND rf
FINLANDS LIVSMEDELSARBETAREFÖRBUND SEL rf
FÖRBUNDENS INBÖRDES AVTAL OM GENOMSNITTLIG ARBETSTID INOM BAGERIBRANSCHEN
1. Avtal
Om genomsnittlig arbetstid avtalas lokalt och för det förutsätts arbetstagarens personliga samtycke. Om vid företaget har valts en förtroendeman, ska saken avtalas med denne. Om införande av genomsnittlig arbetstidsmodell ska meddelas arbetstidsgruppen. Om vid företaget inte har valts en förtroendeman, ger arbetstidsgruppen sitt tillstånd till att en genomsnittlig arbetstidsmodell börjar tillämpas.
Om uppsägning av avtal enligt denna punkt avtalas lokalt.
Arbetstagaren har rätt att återgå till samma eller liknande arbete sedan han meddelat arbetsgivaren om det. Arbetsgivaren ska dock reserveras rimlig tid för arrangemang.
2. Genomsnittlig veckoarbetstid
Den ordinarie veckoarbetstiden utjämnas till 36 timmar under en period om högst 52 veckor eller under en kortare period som man avtalat om.
Arbetstidsmodellen baserar sig på en 6–12 veckors period så att alla veckodagar är i bruk. Antalet arbetsdagar i följd är högst fem. Den ordinarie veckoarbetstiden får emellertid inte förlängas med mer än åtta timmar över den veckoarbetstid (40 h) som nämns i kollektivavtalets 24 § första stycke.
Målet är att vartannat veckoslut är ledigt. Om detta inte är möjligt, är i genomsnitt vartannat veckoslut ledigt. Till veckoslutet räknas fredagen, lördagen och söndagen, i vilken period ledigheten, som är två påföljande dagar, ska förläggas. Till en arbetstagare som omfattas av detta avtal ges under en sex veckors period minst tre veckoslutsledigheter.
I denna arbetstidsmodell utjämnas arbetstiden till i genomsnitt 36 timmar i veckan, varför avtalet om arbetstidsförkortning inom bageribranschen inte gäller denna arbetstidsmodell.
3. Dygnsarbetstid
Den ordinarie dygnsarbetstiden kan genom överenskommelse med förtroendemannen förlängas med högst en timme över den ordinarie dygnsarbetstid (8 h) som nämns i kollektivavtalets 24 § första stycke.
4. Systemet för utjämning av arbetstiden samt arbetsskiftsförteckning
För varje 6–12 veckors period (utjämningsperiod) ska enligt arbetstidslagens 34 § uppgöras ett schema över utjämningen av arbetstiden. I utjämningsschemat ska även antecknas en plan över användningen av de ledigheter som har tjänats in.
Arbetsskiftsförteckningen ska delges arbetstagarna enligt arbetstidslagens 35 §.
5. Dygns- och veckoövertid
Som dygnsövertid räknas det arbete som överstiger antalet arbetstimmar i arbetsskiftsförteckningen. Veckoövertid är det arbete som överstiger veckoarbetstiden i arbetsskiftsförteckningen
6. Förtjänstnivå
Till månadsavlönad arbetstagare ersätts inkomstbortfallet genom att månadslönen behålls oförändrad.
Ersättningen för lördagsarbete och gottgörelsen i form av fritid fastställs enligt kollektivavtalets 29 §.
7. Uppföljning
Den lagstadgade rätten att kräva in tidigare eventuella tillgodohavanden till följd av veckoövertid slopas inte till följd av att genomsnittlig arbetstid införs. Den av förbunden gemensamt tillsatta arbetstidsgruppen följer med hur systemet införs i företagen och i mån av möjlighet hur ovan nämnda rätt uppfylls.
8. Ikraftträdande
Arbetstidsmodellen enligt detta avtal kan träda i kraft efter 1.11.2010.
ARBETSTIDSMODELL FÖR BAGERIER
FINLANDS LIVSMEDELSINDUSTRIFÖRBUND RF
FINLANDS LIVSMEDELSARBETAREFÖRBUND SEL RF Tid: 6.3.2019
Plats: Livsmedelsindustriförbundets kansli Närvarande: Förbundens representanter
1 § Bakgrund
Finlands Livsmedelsindustriförbund rf och Finlands Livsmedelsarbetareförbund SEL rf har i underteckningsprotokollet för att förnya kollektivavtalet för bageriarbetstagare 13.10.2016 avtalat att tillsätta arbetsgrupper enligt 3 § för kollektivavtalsperioden 1 2.2017–31.1.2021.
2 § Förhandlingsresultat
Parterna har i arbetsgruppen för arbetstidsmodellen nått enighet gällande att införa arbetstidsmodellen nedan i kollektivavtalet för bageriarbetstagare.
Arbetstidsmodellen i fråga kan också vara tillgänglig för endast en del av arbetstagarna och förhindrar således inte att andra arbetstidsbestämmelser enligt kollektivavtalet (t.ex. 24 §
tredje stycket) samtidigt tillämpas på andra arbetstagare vid bolaget.
Genomförandet av den avtalade arbetstidsmodellen ska ses över i utjämningsperioder om två veckor. Om arbetstidsmodellen tillfälligt är ur bruk i minst en vecka, kan man under denna tid tillämpa andra arbetstidsbestämmelser enligt kollektivavtalet (t.ex. 24 § tredje stycket).
TVÅ VECKORS UTJÄMNINGSPERIOD
Arbetsgivaren och förtroendemannan kan lokalt avtala att punkt IV Arbetstid 24 § Ordinarie arbetstid i kollektivavtalet för bageriarbetstagare tillämpas på följande sätt som avviker från kollektivavtalet:
- Den ordinarie arbetstiden per vecka kan avvika med högst tre (3) timmar från den ordinarie arbetstid som angetts i arbetsskiftsförteckningen. Den ordinarie arbetstiden per vecka kan då uppgå till högst 43 timmar. Arbetstiden ska jämnas ut till den ordinarie arbetstiden på 40 timmar inom en två veckor lång utjämningsperiod.
- Den ordinarie arbetstiden per dygn är åtta timmar.
- Arbetsveckan inleds på måndag klockan 00.00, och då inleds och avslutas också de två veckor långa utjämningsperioderna.
- Arbetsgivaren ska i god tid och senast en vecka innan den två veckor långa utjämningsperioden inleds publicera en skriftlig arbetsskiftsförteckning, av vilken framgår tidpunkterna då arbetstagarens ordinarie arbetstid inleds och avslutas.
- Det lokala avtalet kan sägas upp av någondera parten med en (1) månads uppsägningstid. Meddelandet om uppsägning av avtalet ska ingås skriftligt.
Exempel 1:
Arbetstagaren arbetar en normal arbetsvecka från måndag till fredag (40 timmar) den första veckan. Arbetstagarens följande arbetsskift inleds redan på söndag kväll klockan 21 och avslutas klockan 5 på måndag morgon. Under den andra arbetsveckan arbetar arbetstagaren som normalt åtta timmars arbetsskift från tisdag till fredag, varvid den ordinarie arbetstiden under den andra arbetsveckan är 37 timmar. Arbetstiden jämnas på så sätt under en utjämningsperiod på två veckor ut till den ordinarie arbetstiden enligt kollektivavtalet.
må | ti | on | to | fr | lö | sö |
8 | 8 | 8 | 8 | 8 | - | 3 |
den ordinarie arbetstiden för veckan är 43 timmar | ||||||
må | ti | on | to | fr | lö | sö |
5 | 8 | 8 | 8 | 8 | - | - |
den ordinarie arbetstiden för veckan är 37 timmar | ||||||
Exempel 2:
I arbetstagarens arbetsskiftsförteckning har för den första veckan angetts en ordinarie arbetstid på 43 timmar. Den ordinarie arbetstiden inleds på söndag klockan 21, men på arbetsgivarens begäran börjar arbetstagaren arbeta på söndag klockan 18. Den ordinarie arbetstid som angetts i arbetsskiftsförteckningen under den andra veckan är 37 timmar, men på arbetsgivarens begäran gör arbetstagaren på lördagen ett åtta timmars arbetsskift som övertidsarbete.
må | ti | on | to | fr | lö | sö |
8 | 8 | 8 | 8 | 8 | - | 6 |
Den ordinarie arbetstid som angetts i arbetsskiftsförteckningen för veckan är 43 timmar, men den faktiska arbetstiden är 46 timmar, varav 3 timmar av söndagens arbetstid är veckoövertid (50 %) | ||||||
må | ti | on | to | fr | lö | sö |
5 | 8 | 8 | 8 | 8 | 8 | - |
Den ordinarie arbetstid som angetts i arbetsskiftsförteckningen för veckan är 37 timmar, men den faktiska arbetstiden är 45 timmar, varav 8 timmar av lördagens arbetstid är veckoövertid (50 %) | ||||||
Exempel 3:
I arbetstagarens arbetsskiftsförteckning har för den första veckan angetts en ordinarie arbetstid på 43 timmar och det är meningen att arbetsskiftet på söndag ska inledas klockan 21. På arbetsgivarens begäran börjar arbetstagaren arbeta klockan 18 på söndagen. Under den andra veckan har en arbetstid på 40 timmar angetts i arbetsskiftsförteckningen och det är meningen att arbetsskiftet på söndag ska inledas klockan 21, men arbetstagaren börjar på begäran av arbetsgivaren arbeta klockan 18 på söndag.
I den här modellen utjämnas inte arbetstiden enligt arbetsskiftsförteckningen så att den är förenlig med avtalet och arbetstidsmodellen med en utjämningsperiod på två veckor tillämpas därmed inte, och arbetstagaren får veckoövertid båda veckorna.
må | ti | on | to | fr | lö | sö |
8 | 8 | 8 | 8 | 8 | - | 6 |
Arbetstiden för veckan är enligt arbetsskiftsförteckningen 43 timmar, men den faktiska arbetstiden är 46 timmar. Eftersom ingen arbetstidsmodell används, är allt det arbete som utförts på söndag veckoövertid (50 %) | ||||||
må | ti | on | to | fr | lö | sö |
5 | 8 | 8 | 8 | 8 | - | 6 |
Arbetstiden för veckan är enligt arbetsskiftsförteckningen 40 timmar, men den faktiska arbetstiden är 43 timmar. Eftersom ingen arbetstidsmodell används, är allt det arbete som utförts på söndag veckoövertid (50 %) | ||||||
3 § Godkännande av förhandlingsbeslut
För att förhandlingsresultatet ska godkännas förutsätts behandling och godkännande i parternas administrativa organ. Uppkomsten av ett förhandlingsresultat bekräftas med förhandlarnas underskrifter. Då förhandlingsresultatet godkänts kan det tillämpas omedelbart.
FINLANDS LIVSMEDELSINDUSTRIFÖRBUND RF
FINLANDS LIVSMEDELSARBETAREFÖRBUND SEL RF
AVTAL OM SKIFTARBETE UNDER VECKOSLUT 2003
1. Veckoslutsskiftarbete
Med veckoslutsskiftarbete avses skiftarbete som utförs under veckoslut. I detta fall kan veckoslutet exempelvis vara tiden mellan fredag kl. 22.00 och söndag kl. 22.00.
2. Tillämpning av veckoslutsskiftarbete
Veckoslutsskiftarbete kan tillämpas under viss tid eller tills vidare.
3. Skiftsystem
Den ordinarie arbetstiden är 12 timmar per skift. Skiften kan vara ordnade t.ex. på följande sätt:
Första skiftet
Fre. 22.00–Lö 10.00
Lö 22.00–Sö 10.00
Andra skiftet
Lö 10.00–Lö 22.00
Sö 10.00–Sö 22.00
Den ordinarie arbetstiden under veckoslutet är 24 timmar, dvs. två 12 timmars skift.
4. Arbetstidsschema
Ett arbetstidsschema görs upp för en period under vilken veckoslutsskiftarbete utförs. Perioden kan då vara tidsbunden eller omfatta högst ett kalenderår.
5. Lönegrunder
Principen är att lön betalas på samma grunder som i respektive arbete i andra arbetstidsformer.
6. Timmar som ska betalas
De timmar som ska betalas till arbetstagaren består av följande:
Bastimmar Ersättningar efter 8 timmar | 24 timmar (2 x 12) |
Lördag | |
2 x 50 % | 1 |
2 x 100 % | 2 |
Söndag | |
2 x 50 % | 1 |
2 x 100 % | 2 |
Söndagsarbete | |
12 x 100 % | 12 |
Sammanlagt | 42 timmar |
I detta exempel börjar arbetsdygnet löpa när personen inleder sitt ordinarie arbetsskift.
7. Skifttillägg
Skifttillägg betalas för 8 timmar under veckoslutsskiftarbete t.ex. på följande sätt: Tillägg för kvällsskift kl. 14.00–22.00
Tillägg för nattskift kl. 22.00–06.00
8. Övertid Den ordinarie dygnsarbetstiden är i veckoslutsskiftarbete 12 timmar. I detta fall är det arbete som utförs efter 12 timmar lagstadgad dygnsövertid. Veckoövertid är det arbete som utförs efter 40 timmar.
9. Söckenhelgsersättning
Söckenhelgsersättningar betalas enligt kollektivavtalet.
10. Sjuklön
Sjuklön betalas enligt kollektivavtalet.
I detta fall betalas bl.a. sjuklön för de perioder som nämns i kollektivavtalet och sjuklön för veckoslut betalas till samma belopp som om arbetstagaren hade varit i arbete.
11. Semester
Arbetstagaren tjänar enligt semesterlagen in antingen 2 eller 2,5 dagar semester för varje full kvalifikationsmånad.
Fem veckoslutsskift under en kalendermånad motsvarar en full kvalifikationsmånad. I arbetstagarens semester ingår lediga arbetsskift enligt följande:
Xxxxx xxxxxxxxxxxxx | Xxxxx lediga arbetsskift (12 tim.) |
2 | 1 |
3 | |
4 | |
5 | |
6 | 2 |
7 | |
8 | |
9 | 3 |
10 | |
11 | |
12 | 4 |
13 | |
14 | |
15 | 5 |
16 | |
17 | |
18 | 6 |
19 | |
20 | |
21 | 7 |
22 | |
23 | |
24 | 8 |
25 | |
26 | |
27 | 9 |
28 | |
29 | |
30 | 10 |
12. Avtal
Sommarsemestern innehåller fyra veckoslut i följd och vintersemestern ett veckoslut, om inte annat avtalas.
Om veckoslutsskiftarbete avtalas med huvudförtroendemannen och arbetet förutsätter arbetstagarens personliga samtycke.
Om uppsägning av avtal enligt denna punkt avtalas lokalt.
13. Hur en enskild arbetstagare frigör sig från veckoslutsarbete
Arbetstagaren har rätt att återgå till samma eller liknande arbete sedan han meddelat arbetsgivaren om det. Arbetsgivaren ska dock reserveras rimlig tid för arrangemang.
14. Giltighetstid
Detta avtal mellan förbunden träder i kraft från dagen för kollektivavtalets undertecknande och gäller på samma sätt som kollektivavtal.
FINLANDS LIVSMEDELSINDUSTRIFÖRBUND rf FINLANDS LIVSMEDELSARBETAREFÖRBUND SEL rf
Lagen om arbetet i bagerier 5 § (5.11.1993/916)
"För arbete som utförs mellan klockan 22 och klockan 6 ska till arbetstagaren betalas lön som höjts med minst 100 procent.
Arbetsgivar- och arbetstagarföreningar vilkas verksamhet omfattar hela landet har rätt att angående den höjda lön som avses i 1 mom. avtala på annat sätt."
Arbetstidslagen 9.8.1996/605 46 §
Stadganden som upphävs
Genom denna lag upphävs jämte ändringar
5) Lagen den 9 juni 1961 om arbetet i bagerier (302/61) med undantag av 5 § i nämnda lag sådan den lyder i lag av den 5 november 1993 (916/93).
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till arbetstidslag och ändring av 9 § lagen om hushållsarbetstagares arbetsförhållande (RP 34/1996) 46 §
"Även om lagen om arbetet i bagerier upphävs, avser regeringen att 5 §, som blir i kraft, ska tillämpas inom samma tillämpningsområde som lagen om arbetet i bagerier."
1 § i den upphävda lagen om arbetet i bagerier given 5.11.1993/916 som gällde
tillämpningsområde hade följande ordalydelse:
"Denna lag tillämpas på bageriarbete som utförs med stöd av ett arbetsavtal enligt 1 § 1 mom. lagen om arbetsavtal (320/70) och genom vilket varor tillverkas för försäljning, på förpackning av bageriprodukter i bagerier och sändning av dem därifrån, på tillverkning av bröd i en fabrik eller industriell inrättning samt på tillverkning av bageriprodukter i andra rörelser, företag eller inrättningar."
FINLANDS LIVSMEDELSINDUSTRIFÖRBUND rf FINLANDS LIVSMEDELSARBETAREFÖRBUND SEL rf AVTAL OM UPPSÄGNINGSSKYDD 2003
I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
1 §
Allmänt tillämpningsområde
Detta avtal gäller uppsägning av tills vidare gällande arbetsavtal av orsaker som beror på arbetstagaren eller som hänför sig till dennes person, uppsägning från arbetstagarens sida, samt de förfaringssätt som iakttas vid uppsägning eller permittering av arbetstagare av ekonomiska eller produktionsrelaterade orsaker.
Avtalet gäller inte anställningar som nämns i lagen om yrkesutbildning (630/98).
Tillämpningsanvisningar
Avtalet gäller i huvudsak uppsägning av tills vidare gällande arbetsavtal av orsaker som beror på arbetstagaren.
Utöver det fall som uttryckligen nämns i 1 § gäller avtalet inte heller:
1. Hävning av arbetsavtal enligt 8:1 och 8:3 § i arbetsavtalslagen
2. Visstidsavtal som har ingåtts enligt 1:3 § 2 mom. i arbetsavtalslagen
3. Hävning av arbetsavtal under prövotid enligt 1:4 § 4 mom. i arbetsavtalslagen
4. Uppsägning av arbetsavtal av ekonomiska eller produktionsrelaterade orsaker med stöd av 7:3−4 § i arbetsavtalslagen
5. Fall som nämns i 7:5 och 7:7−8 § i arbetsavtalslagen (överlåtelse av affärsrörelse, saneringsförfarande, arbetsgivares konkurs och död)
Tvister i ovan nämnda fall, vilka står utanför avtalet, behandlas enligt arbetsavtalslagen vid allmän domstol.
På basis av detta avtal kan man undersöka om en uppsägning med stöd av 7:3−4 § i arbetsavtalslagen verkligen har skett av orsaker som beror på arbetstagaren eller som hänför sig till dennes person, och om arbetsgivaren skulle ha haft tillräcklig grund att säga upp arbetstagaren på i avtalet 2 § nämnda grunder i en situation där arbetsavtalet har hävts enligt 8:1 § 1 mom. i arbetsavtalslagen.
I fråga om hävning av arbetsavtal under prövotid tillämpas bestämmelser om förfarande 9:1−2 § och 9:4−5 § i arbetsavtalslagen.
Bestämmelserna om förfarande i detta avtals I, III och IV kapitel iakttas likväl även vid uppsägning eller permittering av arbetstagare av ekonomisk och produktionsrelaterad orsak.
2 §
Grunder för uppsägning
Arbetsgivaren får inte säga upp en arbetstagares arbetsavtal utan i 7:1−2 § i arbetsavtalslagen nämnt sakligt och vägande skäl.
Tillämpningsanvisningar:
Bestämmelsen motsvarar 7:1−2 § i arbetsavtalslagen där de uppsägningsgrunder som hänför sig till arbetstagarens person finns definierade.
I arbetsavtalslagen 7:2 § 2 mom. finns separat uppräknade orsaker som åtminstone inte kan betraktas som sakliga och vägande skäl för uppsägning.
Som sakligt och vägande skäl betraktas orsaker som beror på arbetstagaren själv, såsom att denne försummar sitt arbete, bryter mot av arbetsgivaren inom ramen för direktionsrätten utfärdade bestämmelser, samt ogrundad frånvaro från och uppenbar vårdslöshet i arbetet.
Man har ovan syftat till att precisera innehållet i begreppet sakligt och vägande skäl genom att räkna upp exempel där det enligt avtalet kan vara tillåtet att avsluta en anställning genom uppsägning.
När man bedömer huruvida skälen till uppsägning är sakliga och vägande, är det enligt lagen om arbetsavtal bland annat av betydelse hur grav försummelse av eller brott mot de skyldigheter som förutsätts i arbetsavtalet eller lagen det är fråga om.
När man bedömer huruvida en uppsägningsgrund som hänför sig till arbetstagarens person är saklig och vägande, ska omständigheterna kring arbetstagaren och arbetsgivaren beaktas i sin helhet. Detta innebär, att bedömningen huruvida uppsägningsgrunden är tillräcklig eller inte, ska ske så att man gör en genomgripande utvärdering av alla föreliggande faktorer.
Som uppsägningsgrund räknas även orsaker som enligt arbetsavtalslagen gör det möjligt att häva ett arbetsavtal.
3 § Uppsägningstider
Innehållet i grunderna för uppsägning av ett arbetsavtal beskrivs närmare i motiveringarna till regeringens proposition (RP 157/2000).
De uppsägningstider som ska iakttas av arbetsgivaren är följande:
Anställningen har pågått oavbrutet Uppsägningstid
1. högst ett år 14 dagar
2. över ett år men högst 4 år 1 månad
3. över 4 år men högst 8 år 2 månader
4. över 8 år men högst 12 år 4 månader
5. över 12 år 6 månader
De uppsägningstider som ska iakttas av arbetstagaren är följande:
Anställningen har pågått oavbrutet Uppsägningstid
1. högst 5 år 14 dagar
2. över 5 år 1 månad
Tillämpningsanvisningar:
Fastställande av anställningsförhållandets längd
Vid beräkning av anställningsförhållandets längd, enligt vilken uppsägningstiden fastställs, beaktas endast den tid under vilken arbetstagaren oavbrutet har varit i samma anställning i arbetsgivarens tjänst. Till exempel avbryts anställningsförhållandet inte av överlåtelse av rörelse, moderskaps-, föräldra- och vårdledighet, värnplikt eller studieledighet.
Utöver anställningens kontinuerliga natur, ska man även utreda den tid som kvalificerar till anställningstid som förlänger uppsägningstiden. För värnpliktiga är sådan tid enbart den tid som arbetstagaren oavbrutet har varit i arbetsgivarens tjänst före fullgörandet av värnplikten enligt värnpliktslagen (1438/2007) och tiden efter detta, förutsatt att arbetstagaren med stöd av denna lag har återvänt till arbetet. Den egentliga värnpliktstiden räknas sålunda inte till anställningstiden.
Beräkning av laga tid
I fråga om beräkning av laga tid finns varken specialbestämmelser i den arbetsrättsliga lagstiftningen eller bestämmelser i kollektivavtalen. De bestämmelser om hur man räknar ut viss fastställd tid som ingår i lagen om beräknande av laga tid (150/30) iakttas när man räknar ut vissa terminer som är fast anslutna till anställningsförhållandet, såsom uppsägningstid mm. Vid beräkning av de terminer som ingår i avtalet om uppsägningsskydd tillämpas sålunda, om inte annat har avtalats, följande regler:
1. Om tiden har fastställts till ett visst antal dagar efter en angiven dag, inberäknas inte den dag då åtgärden har vidtagits i den fastställda terminen.
Exempel 1
Om en arbetsgivare, som iakttar 14 dagars permitteringsvarsel, permitterar en arbetstagare 1.3, är den första permitteringsdagen 16.3.
2. Om en termin har fastställts till veckor, månader eller år efter en angiven dag, utgår terminen den dag i den fastställda veckan eller månaden som till sin benämning eller sitt ordningsnummer motsvarar nämnda dag. Om motsvarande dag inte finns i den månad då terminen skulle ha löpt ut, anses den sista dagen i samma månad vara terminens sista dag.
Exempel 2
Om en arbetsgivare säger upp en arbetstagare, vars anställning oavbrutet har pågått över 4 år, men högst 8 år, och vars uppsägningstid sålunda är 2 månader, 30.7, är anställningsförhållandets sista dag 30.9. Om arbetstagaren i fråga sägs upp 31.7, är anställningsförhållandets sista dag 30.9, eftersom september saknar en till ordningsnumret motsvarande dag.
Även om den fastställda dagen, eller den sista dagen av en fastställd tid, vid en uppsägning råkar infalla på en helgdag, på självständighetsdagen, första maj, jul- eller midsommaraftonen eller en söckenlördag, är nämnda dag likväl anställningsförhållandets sista dag.
Visstidsavtal efter att uppsägningstiden har löpt ut
I fall, där arbetstagarens arbetsavtal har sagts upp av ekonomiska och produktionsrelaterade orsaker, och arbete fortfarande står till buds efter att uppsägningstiden har löpt ut, kan ett arbetsavtal på viss tid ingås med arbetstagaren för utförande av det arbete som återstår.
4 §
Försummelse att iaktta uppsägningstid
En arbetsgivare, som har sagt upp ett arbetsavtal utan att iaktta uppsägningstid, ska i ersättning till arbetstagaren betala full lön för den tid som motsvarar uppsägningstiden.
En arbetstagare, som inte har iakttagit uppsägningstid, är skyldig att som engångsersättning till arbetsgivaren betala ett belopp som motsvarar lönen för uppsägningstiden. Arbetsgivaren får innehålla detta belopp från arbetstagarens slutlikvid med iakttagande av vad som stadgas i arbetsavtalslagen 2:17 § om begränsningar i arbetsgivares kvittningsrätt.
Om iakttagande av uppsägningstiden har försummats endast delvis, begränsas ersättningsplikten till den del av lönen som motsvarar den försummade delen av uppsägningstiden.
Tillämpningsanvisningar:
I avtalsbrott som avses i denna avtalspunkt är det fråga om försummelse från den ena avtalspartens sida. Lönen beräknas i sådana fall enligt bestämmelserna om sjuklön i kollektivavtalet för respektive bransch.
I detta sammanhang har inte berörts fall där arbetstagaren under pågående anställningsförhållande har varit i avsaknad av arbete. I dessa fall iakttas kollektivavtalsbestämmelserna eller praxisen i respektive bransch.
5 §
Meddelande om uppsägning
Meddelande om uppsägning av arbetsavtal ska lämnas till arbetsgivaren eller dennes representant eller arbetstagaren personligen. Om detta inte är möjligt, kan meddelandet sändas per post eller elektroniskt. Ett sådant meddelande anses ha kommit till mottagarens kännedom senast den sjunde dagen efter att meddelandet har sänts.
När en arbetstagare befinner sig på lagstadgad eller avtalsenlig semester, eller på en minst två veckors ledighet för utjämning av arbetstiden, anses uppsägning som grundar sig på meddelande som sänts per post eller elektroniskt dock vara befordrad tidigast dagen efter att semestern eller ledigheten har upphört.
6 §
Meddelande om uppsägningsgrunder
Arbetsgivaren ska på begäran av arbetstagaren utan dröjsmål skriftligen meddela denne datumet då arbetsavtalet upphör samt de orsaker till uppsägningen som arbetsgivaren har kännedom om och som ligger till grund för att arbetsavtalet har avslutats.
II Uppsägning av orsak som beror på arbetstagaren
7 § Tillämpningsområde
Utöver vad som har sagts ovan, iakttas vid uppsägning som beror på arbetstagaren bestämmelserna i detta kapitel.
8 §
Meddelande om uppsägning
Uppsägning ska lämnas till arbetstagaren inom rimlig tid efter att uppsägningsgrunden har kommit till arbetsgivarens kännedom.
9 §
Hörande av arbetstagare
Innan uppsägning verkställs ska arbetsgivaren ge arbetstagaren möjlighet att bli hörd om orsakerna till uppsägningen. Arbetstagaren har rätt att anlita biträde vid hörandet.
Tillämpningsanvisning:
I 9 § i detta avtal avses med biträde t.ex. arbetstagarens egen förtroendeman eller kollega.
10 § Domstolsbehandling
Om uppgörelse inte har nåtts i tvist som gäller uppsägning av arbetsavtal kan arbetsgivar- eller arbetstagarförbundet hänföra ärendet till arbetsdomstolen för behandling. Stämningsansökan enligt 15 § i lagen om arbetsdomstolen (646/74) ska lämnas till arbetsdomstolen inom två år efter att anställningsförhållandet har upphört.
11 § Skiljemannaförfarande
Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxx om uppsägning av arbetsavtal kan enligt ordningen i 11 § lagen om arbetsdomstolen (646/74) hänföras till skiljemän för avgörande.
12 §
Ersättning för ogrundad uppsägning av arbetsavtal
En arbetsgivare, som i strid med de uppsägningsgrunder som har definierats i 2 § i detta avtal har sagt upp en arbetstagare, är skyldig att till arbetstagaren betala ersättning för ogrundad uppsägning av arbetsavtalet.
13 §
Ersättningens belopp
I ersättning ska betalas lön för minst tre och högst 24 månader.
När ersättningens storlek fastställs, ska man beakta hur lång tid arbetstagaren beräknas vara i avsaknad av arbete, samt inkomstbortfallet till följd av detta, anställningens längd, arbetstagarens ålder och hans möjlighet att få ett arbete som motsvarar hans yrke eller utbildning, arbetsgivarens förfarande då han avslutade arbetsavtalet, de orsaker som beror på arbetstagaren själv till att arbetsavtalet avslutas, omständigheterna kring arbetstagaren och arbetsgivaren i gemen samt andra jämförbara faktorer.
Från ersättningen ska avdras den del som enligt 12:3 § i arbetsavtalslagen har betalats i arbetslöshetsdagpenning till arbetstagaren
Arbetsgivaren kan inte dömas till att betala den ersättning som avses i denna paragraf utöver eller i stället för skadestånd enligt 12:2 § i arbetsavtalslagen.
Tillämpningsanvisningar:
Avdrag från ersättningen av den del som har betalats som arbetslöshetsdagpenning gäller ersättningen förutsatt att det är fråga om ersättning till arbetstagaren för bortfall av löneförmåner på grund av arbetslöshet innan domen har kungjorts eller fällts. Avdraget uppgår i regel till 75 % av den inkomstrelaterade arbetslöshetsdagpenningen, till 80 % av grunddagpenningen samt i fråga om arbetsmarknadsstödet till hela beloppet. Från ersättningen kan göras ett mindre avdrag än vad som har nämnts ovan, eller inget avdrag alls, om det med beaktande av ersättningens storlek, arbetstagarens ekonomiska och sociala situation, samt den orätt han har blivit föremål för är skäligt.
Om avtal ingås om arbetsgivares ersättningsskyldighet vid ogrundad uppsägning av ett arbetsavtal, ska avdrag göras även på den avtalade ersättningen på sätt som har avtalats i föregående stycke.
III PERMITTERING
14 § Permittering
När en arbetstagare permitteras ska varsel ges minst 14 dagar i förväg och permitteringen kan ske för viss tid eller tills vidare.
Arbetsgivaren och arbetstagaren får under pågående anställningsförhållande avtala om tiden för permitteringsvarslet, samt om det sätt på vilket permitteringen genomförs, förutsatt att det handlar om permittering för viss tid i fall som nämns i 5:2 § 2 mom. i arbetsavtalslagen.
15 §
Om permittering har skett tills vidare, ska arbetsgivaren meddela tidpunkten när arbetet inleds minst sju dagar i förväg, såvida inte annat har överenskommits.
Permittering hindrar inte arbetstagaren från att ta emot annat arbete under den tid som permitteringen varar. Om bostadsförmåns giltighet under xxxxxxxxxxxx xxxxxxx x 00:0 § i arbetsavtalslagen.
Tillämpningsanvisning:
Detta avtal gäller inte grunderna för permittering, utan dessa har fastställts i lag. Permitteringens längd har inte begränsats i avtalet.
Förhandsutredning
Arbetsgivaren ska, utgående från den kunskap han har, för arbetstagaren presentera en förhandsutredning över permitteringsgrunderna, samt en uppskattning över permitteringens omfattning, sättet på vilket den genomförs, samt dess begynnelsetidpunkt och längd. Om permitteringen gäller flera arbetstagare, kan utredningen ges till förtroendemannen eller till arbetstagarna gemensamt. Utredningen ska presenteras utan dröjsmål efter att arbetsgivaren har fått kännedom om permitteringsbehovet. Efter att utredningen har överlämnats, men före permitteringsvarslet, ska arbetsgivaren ge arbetstagarna eller förtroendemannen tillfälle att bli hörda om utredningen.
En förhandsutredning behöver inte presenteras, om arbetsgivaren på basis av annan än arbetsavtalslagen, annat avtal, eller annan bestämmelse som är bindande för honom ska lämna motsvarande utredning, eller förhandla om permitteringen med arbetstagarna eller förtroendemannen.
16 § Permitteringsvarsel
Arbetsgivaren ska meddela arbetstagaren personligen om permitteringen. Om meddelandet inte kan frambefordras personligen får det sändas per post eller elektroniskt med iakttagande av den varseltid som nämns i 14 § 1–2 stycket ovan.
Grunderna för permitteringen, dess begynnelsetidpunkt och längd eller uppskattade längd ska nämnas i meddelandet.
Arbetsgivaren ska på arbetstagares begäran ge ett skriftligt intyg över permitteringen. Av intyget ska åtminstone framgå orsaken till permitteringen, dess begynnelsetidpunkt, samt dess längd, eller uppskattade längd.
Ovan i 14 § 1–2 stycket nämnda anmälningsplikt gäller emellertid inte om arbetsgivaren inte har skyldighet omfattande hela permitteringen att betala lön till arbetstagaren för annan frånvaro från arbetet eller om hindret att utföra arbete beror på fall som nämns i 2:12 § 2 mom. i arbetsavtalslagen.
Undantag från laga tid för permitteringsvarsel
I de fall som nämns i arbetsavtalslagens 2:12 § 2 mom. fastställs arbetsgivarens skyldighet att betala lön enligt lagen. Arbetsgivaren är då inte skyldig att utfärda separat permitteringsvarsel när löneutbetalningen upphör.
I avtalet ingår ytterligare ett omnämnande om att permitteringsvarslet är onödigt om arbetsgivaren inte har skyldighet som hänför sig till hela permitteringen att betala lön till arbetstagaren på grund av annan frånvaro från arbetet. I regeringens proposition i fråga om lagen om arbetsavtal nämns familjeledighet, studieledighet och fullgörande av värnplikt som exempel på sådan frånvaro. Något hinder att utfärda permitteringsvarsel även i dessa fall föreligger dock inte. Om arbetstagaren under pågående permittering meddelar att han återgår till arbetet tidigare än förutsatt, redan innan permitteringen upphör, ska arbetsgivaren ändå utfärda permitteringsvarsel för honom.
Arbetsgivarens ersättningsskyldighet i vissa exceptionella fall
Enligt avtalet kan permittering ske antingen tills vidare eller för viss tid medan anställningsförhållandet i övrigt förblir i kraft.
Någon maximitid har inte fastställts för permittering som äger rum tills vidare. Arbetstagaren har under permitteringen rätt att säga upp arbetsavtalet utan uppsägningstid oberoende av anställningens längd. Om arbetstagaren har kännedom om tidpunkten då permitteringen upphör, är denna rättighet inte i kraft under permitteringens sju sista dagar.
Om arbetsgivaren säger upp en permitterad arbetstagares arbetsavtal så, att det upphör under pågående permittering, har arbetstagaren rätt att få lön under uppsägningstiden. Arbetsgivaren får avdra 14 dagars lön från lönen för uppsägningstiden, om arbetstagaren har permitterats med iakttagande av lag- eller avtalsenligt över 14 dagar långt permitteringsvarsel. Ersättningen betalas per löneperiod om inte annat avtalas.
Om arbetstagaren säger upp sitt arbetsavtal efter att permitteringen har pågått minst 200 dagar i följd, har han rätt att som ersättning få lön för uppsägningstiden så som har avtalats i föregående stycke. Ersättningen betalas på arbetsgivarens första vanliga lönedag efter att arbetsavtalet har upphört, om inte annat avtalas.
Samma principer gäller arbetsgivarens skyldighet att betala lön när en arbetstagare, som har sagts upp på grund av arbetsbrist, av denna orsak permitteras under uppsägningstiden.
Förutsättningarna för avgångsvederlag anses i dessa fall träda i kraft den dag då anställningsförhållandet upphör.
Exceptionella permitteringssituationer
1. Annullerad permittering
Om nytt arbete yppar sig hos arbetsgivaren under pågående permitteringsvarsel, kan annullering av permitteringen tillkännages innan permitteringen börjar.
Permitteringsvarslet upphör då att gälla, och senare permitteringar ska basera sig på nytt permitteringsvarsel.
2. Senarelagd permittering
Arbete som yppar sig under pågående permitteringsvarsel kan emellertid vara av tillfällig karaktär. Då är det inte möjligt att annullera permitteringen helt, utan den kan förläggas till en senare tidpunkt. En permittering kan senareläggas på dessa grunder endast en gång utan att nytt permitteringsvarsel utfärdas och högst för den tid under vilken det arbete pågår som yppade sig under det pågående permitteringsvarslet.
Exempel:
Arbetsgivaren har 2.4.2001 varslat om permittering från 17.4.2001, men 10.4.2001 yppar sig nytt arbete för 7 dagar.
Arbetsgivaren kan utan att utfärda nytt permitteringsvarsel flytta fram permitteringen med 7 dagar, dvs. till 24.4.2001.
3. Avbruten permittering
Arbetsgivaren kan få tillfälliga arbetsuppdrag efter att permitteringen redan har börjat. Avbruten permittering ska basera sig på avtal mellan arbetsgivaren och arbetstagaren om permitteringen har avsetts fortsätta utan nytt varsel så fort arbetet är slutfört. Det är skäl att ingå dylikt avtal innan arbetet inleds. I anslutning därmed är det även skäl att utreda hur lång tid det tillfälliga arbetet beräknas ta.
Ovan nämnda gäller enbart förhållandet mellan arbetsgivaren och arbetstagaren och är inte ett ställningstagande till bestämmelserna i lagarna om arbetslöshetsskydd.
Permittering och förkortad arbetstid
Bestämmelserna om permitteringsförfarande gäller både egentlig permittering (arbetet avbryts helt) och s.k. kollektiv övergång till förkortad arbetstid. Sålunda iakttas avtalsbestämmelserna om förhandsutredning och varseltid också vid övergång till förkortad arbetsvecka om inte annat har överenskommits.
De branschvisa kollektivavtalen innehåller bestämmelser om förfarande vid ändring av arbetstidsschemat. I dessa fall är det i allmänhet fråga om arbetstidsmodeller inom branschen eller inom ramen för den arbetstid som tillämpas i företaget, och dessa fall kan inte likställas med övergång till förkortad arbetstid.
Om ett branschvist kollektivavtal innehåller bestämmelser om anmälningsförfarande vid övergång till förkortad arbetstid, åsidosätter dessa bestämmelser bestämmelserna i detta avtal.
Meddelande om när arbetet inleds
Om permittering har utfärdats tills vidare, ska arbetsgivaren meddela den permitterade arbetstagaren tidpunkten då arbetet återupptas minst sju dagar i förväg, om inte annat har överenskommits. Arbetstagaren har då rätt att säga upp ett arbetsavtal som han har ingått med annan arbetsgivare för den tid som permitteringen varar med iakttagande av en fem dagars uppsägningstid oberoende av arbetsavtalets längd.
Meddelande enligt bestämmelsen ovan behöver inte ges då arbetstagaren är permitterad för viss tid.
Xxxxx arbete under permittering
Permittering utgör enligt avtalet inte hinder för arbetstagaren att ta emot annat arbete under permitteringen.
Om arbetstagaren efter det att permitteringsvarsel har utfärdats, men innan han har fått meddelande om annullering eller senareläggning av permitteringen, har tagit emot annat arbete för den tid som permitteringen varar, är arbetstagaren inte skyldig att ersätta arbetsgivaren för skada som detta eventuellt orsakar. I dylika fall är arbetstagaren skyldig att återgå till arbetet så fort det är möjligt.
Bostad under permittering
I fråga om bostadsförmåns giltighet under permittering iakttas enligt detta avtal bestämmelserna i 13:5 § i arbetsavtalslagen. Enligt dessa bestämmelser har arbetstagaren under den tid som hans arbete av godtagbar orsak såsom permittering har avbrutits rätt att använda bostad som han har fått som löneförmån. Arbetsgivaren har dock rätt att uppbära hyra av arbetstagaren för användning av bostaden tidigast från början av den andra kalendermånaden efter att skyldigheten att betala lön har upphört.
Hyran per kvadratmeter får vara högst det belopp som med stöd av lagen om bostadsbidrag (408/75) har fastställts för orten som skälig maximikostnad per kvadratmeter för boende. Om uppbärande av hyra ska meddelas arbetstagaren senast en månad innan skyldigheten att betala hyra träder i kraft.
IV DIVERSE BESTÄMMELSER
17 §
Ordningsföljden vid reduktion av arbetskraft
I samband med uppsägning och permittering av andra orsaker än sådana som beror på arbetstagaren ska regeln i mån av möjlighet vara, att yrkesarbetare som är viktiga för företagets verksamhet, samt arbetstagare som har förlorat en del av sin arbetsförmåga i samma arbetsgivares tjänst sägs upp eller permitteras sist, samt att man förutom detta även fäster uppmärksamhet vid anställningsförhållandets längd och arbetstagarens försörjningsplikt.
Vid tvister rörande ordningsföljden vid reduktion av arbetskraft iakttas de tider för att väcka talan som har avtalats i 10 §.
Tillämpningsanvisning:
Denna bestämmelse åsidosätter inte bestämmelserna i LIF/LIVS allmänna avtal 2002. Bestämmelserna om uppsägningsskydd för de specialgrupper som avses i det allmänna avtalet och i 7:9 § i arbetsavtalslagen har sålunda företräde framför bestämmelserna i detta avtals 17 §.
18 §
Meddelande om uppsägning eller permittering till förtroendeman och arbetskraftsmyndighet
Vederbörande förtroendeman ska meddelas när en reducering eller permittering av arbetskraften sker av ekonomiska eller produktionsrelaterade orsaker. Om åtgärden gäller minst tio arbetstagare ska även arbetskraftsmyndigheten underrättas, utom om arbetsgivaren har motsvarande skyldighet enligt lag.
19 § Återanställning
Arbetsgivaren ska erbjuda tidigare anställd, vid arbetskraftsbyrån fortfarande arbetssökande arbetstagare arbete, om denne har sagts upp av produktionsrelaterade och ekonomiska orsaker, eller i samband med saneringsförfarande, förutsatt att arbetsgivaren, inom 9 månader efter att anställningsförhållandet upphörde, behöver arbetstagare i samma eller liknande uppgifter som den uppsagde har skött.
Tillämpningsanvisningar:
Arbetsgivaren uppfyller sin skyldighet genom att hos den lokala arbetskraftsbyrån höra sig för om uppsagda arbetstagare, som har anmält sig som arbetssökande genom dess förmedling. Med lokal arbetskraftsbyrå avses arbetskraftsbyrå på den ort, där arbete står till buds. Efter att arbetsgivaren har vänt sig till arbetskraftsbyrån gör byrån utgående från denna förfrågan en arbetskraftsbeställning och utreder om arbetstagare som avses i detta avtals 19 § finns som arbetssökande.
I detta sammanhang är det skäl att utreda om det bland de arbetslösa arbetssökandena fortfarande finns arbetstagare, som efter en permittering
20 § Påföljdssystem
på mer än 200 dagar själva med stöd av 5:7 § 3 mom. i arbetsavtalslagen har sagt upp sitt anställningsförhållande.
Meddelande om de arbetssökande lämnas till arbetsgivaren och tidigare arbetstagare anvisas arbete på vedertaget sätt.
21 §
Utöver vad som har avtalats i 13 § 4 stycket i detta avtal kan arbetsgivaren, utöver i avtalet nämnda ersättningar, inte dessutom dömas till plikt enligt 7 § i lagen om kollektivavtal i den mån det är fråga om brott mot skyldigheter som grundar sig på kollektivavtalet, men i och för sig samma skyldigheter för brott emot vilka avtalsenlig ersättning har fastställts.
Försummelse att iaktta bestämmelserna om förfarande leder inte till påföljd i form av plikt enligt lagen om kollektivavtal. Försummelse att iaktta bestämmelserna beaktas när man fastställer beloppet för den ersättning som ska utdömas för ogrundad uppsägning av arbetsavtal.
I övrigt tillämpas beträffande påföljdssystemet tidigare rådande praxis.
Ikraftträdande
Detta avtal är i kraft tills vidare med sex månaders uppsägningstid. FINLANDS LIVSMEDELSINDUSTRIFÖRBUND rf
FINLANDS LIVSMEDELSARBETAREFÖRBUND SEL rf
LIF/LIVS ALLMÄNT AVTAL 2003
KAPITEL 1
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
Utgångspunkter
Finlands Livsmedelsindustriförbund rf (nedan LIF) och Finlands Livsmedelsarbetareförbund SEL rf (nedan LIVS) strävar bägge efter att på sitt håll samt på arbetsplatserna främja förhandlingsrelationerna och avtalsverksamheten.
Parterna strävar efter att utveckla dessa mål genom att utnyttja olika samarbetsformer samt att för egen del övervaka ingångna avtal.
Grundläggande rättigheter
Föreningsfriheten, som hör till medborgarnas grundrättigheter, är okränkbar. Detta gäller både arbetsgivare och arbetstagare. Arbetstagarna har rätt att grunda fackföreningar och verka i dessa organisationer och får inte på denna grund sägas upp eller diskrimineras i sitt arbete. Företagens personal har rätt att välja representanter att företräda sig i ärenden som behandlas inom företagen. Rätten att välja representanter och dessas rättigheter och skyldigheter är fastställda i lagar samt i detta och andra avtal. Den enskilda arbetstagarens trygghet och hälsa, integritet och jämlik behandling utgör utgångspunkten för avtalsbestämmelserna.
Förhandlingar mellan parterna samt inbegärande om utlåtanden
Då LIF eller LIVS föreslår arbetsmarknadsförhandlingar, ska sådana i mån av möjlighet inledas utan dröjsmål.
Parterna kan tillsammans inbegära utlåtande av TT och FFC om hur avtalen ska tolkas.
Varsel om arbetskonflikt
Förbunden meddelar den andra parten om sin avsikt att inleda en politisk arbetsstrid eller vidta sympatiåtgärd minst fyra dagar i förväg, om det är möjligt. I anmälan ska nämnas orsakerna till den tilltänkta åtgärden, samt dess begynnelsetidpunkt och omfattning. Parterna rekommenderar motsvarande anmälningsförfarande för sina medlemmar.
Tillämpningsområde
Detta avtal tillämpas i LIF:s medlemsföretag med iakttagande av nedan nämnda begränsningar. Med arbetsplats avses i detta avtal en produktionsanläggning eller motsvarande operativ enhet i företag som är medlem av LIF.
Organisations- m.fl. förändringar
Vid väsentlig reducering eller utvidgning av arbetsplatsens verksamhet, överlåtelse, fusionering eller bolagisering av rörelsen eller därmed jämförbar väsentlig organisationsförändring ska samarbetsorganisationen enligt principerna i detta avtal ändras så att den överensstämmer med arbetsplatsens förändrade storlek och struktur.
Hänvisningar till lagar
Såvida inte annat har avtalats i detta avtal, iakttas lagen om samarbete inom företag (334/2007), samt lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen (44/2006), vilka inte är delar av detta avtal.
KAPITEL 2
SAMARBETE PÅ ARBETSPLATSEN
Utvecklingsverksamhet
Arbetstagarna och deras representanter ska enligt principerna i detta avtal ha möjlighet att medverka i utvecklingen och realiseringen av förändringar i arbetsorganisationen, teknologin, arbetsförhållandena och arbetsuppgifterna.
I utvecklingsverksamheten, samt vid därmed eventuellt sammanhängande tillämpning av ny teknologi ska man främja ett meningsfullt, omväxlande och utvecklande arbetsinnehåll samt verka för ökad produktivitet. På detta sätt skapas möjligheter för arbetstagarna att utvecklas i arbetet och utöka sina färdigheter för nya arbetsuppgifter.
Åtgärderna får inte leda till sådan ökning av den totala belastningen att arbetstagarens hälsa eller säkerhet äventyras.
Produktivitets-, produktions- och personalutvecklingen följs på arbetsplatsen i samarbete och med lämpliga intervaller. Om nödvändiga uppföljningssystem och nyckeltal avtalas lokalt.
Hur samarbetet genomförs
Samarbetet mellan arbetsgivare och arbetstagare kan ske i delegationer av permanent karaktär, i projektgrupper som har tillsatts för olika utvecklingsobjekt eller vid förhandlingar mellan arbetsgivare och personal. I projektgrupper som tillsatts för utvecklingsobjekt är företaget och dess arbetstagare jämbördigt representerade.
Arbetstagarna utser sina egna representanter i första hand bland arbetstagarna vid de objekt som ska utvecklas.
Om inte annat avtalas, ska en delegation i enlighet med samarbetslagen grundas vid företaget eller del av det när personalstyrkan överstiger 200, om samtliga personalgrupper så önskar.
För utvecklingsverksamheten kan man lokalt avtala om att grunda ett samarbetsorgan, som behandlar de frågor som ingår i utvecklingsverksamheten.
Organet kan ersätta särskilda samarbets- och arbetarskyddskommissioner samt andra motsvarande organ. Samarbetsorganet kan även i lokalt avtalad omfattning ansvara för åtgärder och planer enligt samarbetslagen, lagen om tillsynen över arbetarskyddet, lagen om företagshälsovård (1383/2001) samt lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män (609/86).
Om arbetsgivaren i företagets utvecklingsverksamhet anlitar tjänster av en utomstående konsult, ansvarar arbetsgivaren för att konsultföretagets verksamhet överensstämmer med detta avtal.
Det är viktigt att planeringen och den praktiska realiseringen av utvecklingsåtgärderna är nära anslutna till företagets personalpolitik, i synnerhet rekryteringen, jämställdhetsfrämjandet, frågor kring interna personalförflyttningar, utbildning, information, arbetarskydd, verksamheten för upprätthållande av arbetsförmågan samt företagshälsovården.
Verksamhet för upprätthållande av arbetsförmågan
Verksamheten på arbetsplatserna för upprätthållande av arbetsförmågan är ett samarbete mellan linjeledningen, personalförvaltningen, företagshälsovården och arbetarskyddsorganisationen. Principerna för verksamheten för upprätthållande av arbetsförmågan som syftar till att upprätthålla de arbetande arbetstagarnas arbetsförmåga och förmåga att klara sig i arbetet inkluderas i verksamhetsprogrammet för arbetarskyddet eller i företagshälsovårdens verksamhetsplan. Om så avtalas, kan dessa principer även inkluderas i en utvecklings- eller motsvarande plan, som utarbetas på arbetsplatsen. Arbetarskyddschefen och arbetarskyddsfullmäktigen ska medverka i utarbetandet, verkställandet och uppföljningen av planen.
KAPITEL 3
SAMARBETSUPPGIFTER OCH SAMARBETSORGANISATIONER
3.1
Bestämmelser om förtroendemän
Val
Med förtroendemän avses i detta avtal, om inte annat framgår av avtalstexten, av fackavdelning vald huvudförtroendeman och förtroendeman för arbetsavdelning eller motsvarande enhet. Med fackavdelning avses i detta avtal en registrerad underförening till LIVS.
Uppgifter
Förtroendemannen ska vara arbetstagare på respektive arbetsplats och i egenskap av arbetstagare insatt i arbetsplatsens förhållanden. Om för arbetsplatsen har valts endast en förtroendeman är han huvudförtroendeman enligt vad som avses i detta avtal.
Förutom om val av huvudförtroendeman avtalas på framställning av fackavdelning lokalt ytterligare om för vilken avdelning eller enhet som motsvarar en avdelning förtroendeman ska väljas. Då ska uppmärksamhet fästas vid att de avtalade verksamhetsområdena är ändamålsenliga och till sin omfattning sådana att de främjar behandlingen av ärenden enligt förhandlingssystemet. Vid bedömningen ska även beaktas bl.a. antalet arbetstagare på respektive avdelning och förtroendemannens möjligheter att även med beaktande av skiftarbetet träffa arbetstagarna på avdelningen.
En fackavdelning har rätt att förrätta val av förtroendeman på arbetsplatsen. Om val förrättas på arbetsplatsen, ska alla medlemmar av fackavdelningen ges möjlighet att delta i valet. Arrangerandet av valet och valförrättningen får emellertid inte störa arbetet. Tid och plats för valet ska avtalas med arbetsgivaren senast 14 dygn innan valet förrättas. Arbetsgivaren ger de av fackavdelningen utsedda personerna möjlighet att förrätta valet.
Förtroendemannens huvudsakliga uppgift är att fungera som representant för fackavdelningen i frågor kring kollektivavtalets tillämpning. Förtroendemannen representerar fackavdelningen i frågor som gäller tillämpningen av arbetslagstiftningen och i allmänhet i frågor som hänför sig till förhållandena mellan arbetsgivaren och arbetstagaren samt till företagets utveckling. Förtroendemannen har även i uppgift att för sin del verka för att upprätthålla och utveckla förhandlingsverksamheten och samarbetet mellan företaget och personalen.
Förhandlingsordning
Om oklarheter eller meningsskiljaktigheter uppstår om en arbetstagares lön eller om tillämpningen av lagar eller avtal, vilka hänför sig till anställningsförhållandet, ska förtroendemannen ges all den information som har betydelse för fallets utredning.
Arbetstagaren ska utreda frågor i anslutning till sitt anställningsförhållande med sin närmaste chef. Om arbetstagaren inte har lyckats reda ut saken direkt med chefen kan han överlåta frågan att behandlas vid förhandlingar mellan förtroendemannen för avdelningen eller motsvarande enhet och arbetsgivarens representant. Om frågan inte kan avgöras på detta sätt, kan förtroendemannen överföra den till huvudförtroendemannen.
På gemensam begäran av de lokala parterna har LIF och LIVS rätt att sända sina representanter till en lokal förhandling om meningsskiljaktigheter.
Om meningsskiljaktighet som har uppstått på arbetsplatsen inte kan avgöras lokalt, ska kollektivavtalsenlig förhandlingsordning tillämpas.
Om meningsskiljaktigheten gäller hävning av i detta avtal nämnd förtroendemans anställning, ska ytterligare lokala förhandlingar och förhandlingar mellan förbunden inledas och föras omedelbart efter att grunden för uppsägningen har gjorts stridig.
3.2
Bestämmelser om arbetarskydd
Arbetsgivaren utser en arbetarskyddschef för arbetarskyddssamarbetet. Arbetstagarnas rätt att välja arbetarskyddsfullmäktig och ersättare för denne regleras i lagen om tillsynen över arbetarskyddet och sökande av ändring i arbetarskyddsärenden.
Uppgifter
Ombud
Arbetarskyddschefen har till uppgift att vid sidan av övriga uppgifter som hör till arbetarskyddssamarbetet ordna, upprätthålla och utveckla arbetarskyddsverksamheten. Arbetarskyddsfullmäktigens uppgifter regleras av lagen och förordningen om tillsynen över arbetarskyddet. Dessutom sköter arbetarskyddsfullmäktigen de andra uppgifter som enligt annan lagstiftning och avtal hör till honom. Om andra uppgifter inte har avtalats lokalt, ska arbetarskyddsombudet delta i behandlingen av samarbetsfrågor och realiseringen av samarbetet kring arbetarskyddet inom sitt verksamhetsområde, samt vid behov medverka i inspektion eller undersökning av arbetarskyddet inom sitt verksamhetsområde. Fullmäktigens ersättare sköter uppgifter som hör till arbetarskyddsfullmäktigen då denne är förhindrad och uppgifterna inte kan senareläggas tills arbetarskyddsfullmäktigens förhinder har upphört, om inte annat avtalas lokalt.
Om val av arbetarskyddsombud, deras antal, uppgifter och verksamhetsområde avtalas lokalt på samma urvalsgrunder som har avtalats i punkt 3.1 tredje stycket om val av förtroendeman. Ytterligare ska arbetarskyddsrisker och andra faktorer som inverkar på arbetsförhållandena beaktas. Arbetstagarna på arbetsplatsen väljer arbetarskyddsombudet bland sig. När man avtalar om att välja ett arbetarskyddsombud kan man samtidigt avtala om vilka som väljer ombudet.
Kommission
Om val av andra samarbetsorgan för främjande av arbetarskyddet och om en ändamålsenlig samarbetsform avtalas lokalt med beaktande av arbetsplatsens art, omfattning, antalet arbetstagare, uppgifternas art samt andra omständigheter. Om inte annan samarbetsform har avtalats, ska för arbetarskyddssamarbetet tillsättas en arbetarskyddskommission.