Kollektivavtal för den privata undervisningssektorn
Kollektivavtal för den privata undervisningssektorn
9.8.2022-31.3.2024
Bildningsarbetsgivarna rf
PB 30 (Södra Kajen 10), 00131 Helsingfors
Telefon 00 0000 0000 xxx.xxxxxxx.xx xxxxxxx.xxxxxxxxx@xxxxxxx.xx
Medlemsförbund i centralförbundet Finlands Näringsliv EK
Arbetsmarknadsdirektör | Xxxxx Xxxxxxx | 09 1728 5717 |
Ledande arbetsmarknadsexpert | Xxxx Xxx | 09 1728 5715 |
Arbetsmarknadsexperter | Xxxxx Xxxxxxxxx | 09 1728 5721 |
Xxxxx Xxxxxxxxxxx | 09 1728 5727 | |
Xxxxx Xxxxxxxxx | 09 1728 5726 | |
Xxxx Xxxxxxxxx | 09 1728 5713 | |
Xxxxxx Xxxxxxxxxx | 09 1728 5736 |
1. webbversionen
Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av ett finskspråkigt kollektivavtal. Kollektivavtalets parter har inte kommit överens om den svenskspråkiga kollektivavtalstexten. Om tolkningen av den svenskspråkiga översättningen leder till ett annat slutresultat än det ursprungliga finskspråkiga kollektivavtalet, ska man följa det finskspråkiga kollektivavtalet. Nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan är inte ansvarig för de skador som uppkommer på grund av eventuella felaktigheter i översättningen.
Tämä on työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunnan teettämä käännös suomenkielisestä työehtosopimuksesta.
Työehtosopimuksen sopijaosapuolet eivät ole sopineet ruotsinkielisestä työehtosopimustekstistä. Mikäli ruotsinkielisen käännöksen tulkinta johtaa erilaiseen lopputulokseen kuin alkuperäinen suomenkielinen työehtosopimus, tulee noudattaa suomenkielistä työehtosopimusta. Työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunta ei vastaa käännöksen mahdollisista virheellisyyksistä aiheutuvista vahingoista.
Kollektivavtal för den privata undervisningssektorn och läroanstaltspecifika bestämmelser
Underteckningsprotokoll för förnyelse av kollektivavtalet för den privata undervisningsbranschen
Undertecknade organisationer har med detta underteckningsprotokoll avtalat om förnyandet av kollektivavtal om arbetsvillkor och löner för de arbetstagare som är anställda vid privata läroanstalter och studiecentraler vilka är medlemmar i Bildningsarbetsgivarna rf enligt följande villkor:
1. GILTIGHETSTID
Kollektivavtalet träder i kraft 9.8.2022. Kollektivavtalet gäller till och med 31.3.2023 och därefter ett år i sänder, om inte någondera parten säger upp avtalet skriftligt senast sex veckor innan det löper ut.
Bestämmelserna i detta avtal gäller tills ett nytt avtal trätt i kraft eller tills förhandlingarna mellan avtalsparterna skriftligt förklarats avslutade av endera parten.
2. LÖNEJUSTERINGAR
2.1 Lönejustering 2022
Det första avtalsåret under avtalsperioden betalas följande förhöjning: Allmän förhöjning
1.9.2022 2,0 %
Med den allmänna förhöjningen höjs individuella löner, tabellöner samt tillägg och arvoden i eurobelopp.
Lokal pott (administrativ personal och undervisningspersonal) 1.9.2022 0,55 %
Om fördelningen av den lokala potten avtalas med förtroendemannen. Arbetets svårighetsgrad eller arbetsprestationerna ska användas som grund för fördelningen av potten. Om överenskommelse inte nås senast 30.9.2022 om fördelningen av potten fördelas den i form av allmän förhöjning.
De lokala potternas storlek beräknas separat för de båda personalgruppernas lönesumma.
Den lokala pottens storlek bestäms enligt lönesumman i maj 2022.
2.2 Lönejustering 2023
Lönerna för perioden 1.8.2023–31.3.2024 (8 mån.) höjs 1.8.2023 (förhöjningstidpunkten) om inte parterna avtalar annat om uppnåendet av den genomsnittliga kostnadeffekten som ställts upp som mål.
Förhöjningsprocenten består av en allmän förhöjning på 70 % och en lokal pott på 30 %. Den lokala potten används lokalt på det sätt som arbetsgivarens beslutat på basis av arbetets svårighetsgrad eller arbetsprestationen. Innan potten tilldelas ska arbetsgivaren förhandla om grunderna för tilldelningen av potten med förtroendemän. De lokala potternas storlek beräknas separat för de båda personalgruppernas lönesumma. Den lokala pottens storlek 2023 bestäms enligt lönesumman för april 2023.
Med det generella påslaget höjs individuella löner, tabellöner och tillägg och arvoden i eurobelopp. Förtroendemännens och arbetarskyddsfullmäktiges arvoden höjs från förhöjningstidpunkten med hela förhöjningsprocenten.
Förhöjningens (förhöjningsprocentens) storlek bestäms med följande beräkningsmodell:
Förhöjningsprocenten beräknas som ett aritmetiskt medelvärde (två decimaler) av förhöjningarna (allmän förhöjning + eventuell företagsspecifik pott) som man har kännedom om senast 31.3.2023 och som genomförts/genomförs 1.12.2022–30.11.2023 i kollektivavtalen för följande kontrollbranscher med beaktande av längden på förhöjningsperioderna[1] (allmän förhöjning + eventuell företagsspecifik pott) och tidpunkterna för förhöjningarnas (allmän förhöjning + eventuell företagsspecifik pott) ikraftträdande på så sätt att förhöjningen och kostnadseffekten i den privata undervisningsbranschen under avtalsperioden (24 mån.) är lika stora som förhöjningen och kostnadseffekten i snitt i kontrollbranscherna (24 mån., 2022–2023):
• Kollektivavtalet för arbetstagare i teknologiindustrin (Industriförbundet rf och Teknologiindustrins arbetstgivare rf),
• Kollektivavtalet för tjänstemän i kemibranschen (Fackförbundet Pro rf och Kemiindustrin rf) och
• Kollektivavtalet för tjänstemän i teknologiindustrin (Fackförbundet Pro rf och Teknologiindustrins arbetstgivare rf)
I avtalsförhöjningarna i kontrollbranscherna beaktas den procentuella kostnadseffekt enligt vilken kolllektivavtalets parter har avtalat om textändringar med avseende på kostnadseffekter i kollektivavtalet.
[1] beräknas från slutet av föregående avtalsperiod, ifall avtalets ikraftträdande skulle fördröjas.
Storleken på avtalshöjningen följer de sammanlagda kostnadseffekterna av de avtalade löneförhöjningarna, textändringarna och de övriga eventuella kollektivavtalsändringarna, som parterna i kontrollbranscherna har slagit fast i sin kollektivavtalsuppgörelse.
Kostnadseffekten av en eventuell engångspott beaktas inte i den sammanlagda kostnadseffekten.
Om man i kontrollbranscherna under den ovan nämnda kontrollperioden genomför till exempel engångspotter i eurobelopp, som inte beror på en kalkylmässig överföring av avtalshöjningarna till en senare tidpunkt, utan de är helt avskilda från dessa, beräknas den procentuella andelen för respektive engångspott av genomsnittsförtjänsten i kontrollbranschen. Engångspottens storlek i kollektivavtalets tillämpningsområde beräknas utifrån den ovan nämnda procenten. Därefter beräknas det aritmetiska medelvärdet i kontrollbranscherna för engångspottarna. En engångspott enligt beräkningen beviljas arbetstagarna i detta kollektivavtal vid förhöjningstidpunkten (avrundning till hela euro och för deltidsanställda i förhållande till arbetstiden). Om en förhandlingsuppgörelse för perioden i fråga saknas för en kontrollbransch 31.3.2023, bortser man från den i divisorn då engångspotten beräknas.
Om en förhandlingsuppgörelse för perioden i fråga saknas för en eller flera kontrollbranscher 31.3.2023 eller förhöjningen som beräknats enligt principerna ovan är negativ eller noll, bortser man från den/dem då förhöjningen beräknas.
Om en förhandlingsuppgörelse inte har nåtts för någon av de tre kontrollbranscherna senast 31.3.2023 och/eller förhöjningen som beräknats enligt principerna ovan är negativ eller noll, avtalar parterna om eventuella ändringar i justeringstidpunkten samt tidpunkten och sättet för lönejusteringen.
Om förbunden inte senast 30.4.2023 når enighet om löneförhöjningens belopp eller om förhöjningstidpunkten, tillsätts på initivativ av någondera parten en skiljenämd för att avgöra tvisten. Båda parterna utser tre medlemmar för skiljenämnden och kallar riksförlikningsmannen eller en person som denne fastslår som ordförande för den. Skiljenämnden ska ge ett avgörande senast 31.5.2023. Eventuella kostnader för skiljenämnden delas jämnt mellan parterna.
3. ARVODEN TILL FÖRTROENDEMÄN OCH ARBETARSKYDDSFULLMÄKTIGE
Arvodena till förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige höjs 1.9.2022 med 2,55 %.
4. FAMILJELEDIGHETER
Kollektivavtalstexten som gäller familjeledighetsreformen, som trädde i kraft 1.8.2022 (Bilaga 1), revideras.
5. LÖNESÄTTNINGEN FÖR ADMINISTRATIV PERSONAL OCH STÖDPERSONAL
Kapitel 5 i kollektivavtalet förnyas enligt bilagan (Bilaga 2).
6. REKOMMENDATION OM DISTANSARBETE FÖR ADMINISTRATIV PERSONAL OCH STÖDPERSONAL
Arbetet kan ordnas så att det kan utföras även som distansarbete, om distansarbete lämpar sig för arbetstagarens arbetsuppgifter och verksamhetens natur. Med distansarbete avses arbete som utförs på någon annan plats än i arbetsgivarens lokaler. På distansarbete tillämpas huvudsakligen sedvanliga verksamhetsprinciper i arbetslivet. Då man låter utföra distansarbete ska man se till att arbetstagarna behandlas jämlikt, om inte arbetsuppgifterna ger anledning till annat. Distansarbete grundar sig på avtal mellan chefen och arbetstagaren. Det rekommenderas att principerna som ska följas vid distansarbete diskuteras med en personalrepresentant och att de väsentliga principerna xxxxxxxxx.
7. REKOMMENDATION OM INTJÄNANDE AV SEMESTER UNDER LÄROANSTALTENS AVBROTTSPERIODER
Parterna rekommenderar att man i avbrottsvillkorssituationer, som tillämpas i anställningsförhållandet för administrativ personal och stödpersonal i läroanstalterna, beaktar avbrottsperioden som likställd med tid i arbete på så sätt att arbetstagaren för de arbetsdagar eller arbetstimmar under vilka han så länge anställningsförhållandet pågått inte har kunnat utföra sitt arbete, för högst 30 dagar åt gången tjänar in semester.
8. PRINCIPEN OM KONTINUERLIGT FÖRHANDLINGSFÖRFARANDE
Parterna förhandlar om ändringsbehov i kollektivavtalet under avtalsperioden i enlighet med principen om kontinuerligt förhandlingsförfarande.
Parterna har förbundit sig till att justera lönestrukturen för lärarna i kapitel 7, bilaga 1 (Gymnasier och grundskolor) enligt principen om kontinuerligt förhandlingsförfarande.
9. ÖVRIGA ÄNDRINGAR I KOLLEKTIVAVTALETS TEXTINNEHÅLL Kapitel 1 (Allmänna bestämmelser)
16 § 3 punkten ändras och lyder på följande sätt:
Bestämmelserna i detta avtal gäller tills ett nytt avtal trätt i kraft eller tills förhandlingarna mellan avtalsparterna skriftligt förklarats avslutade av endera parten.
Kapitel 4. (Frånvaron)
Efter 4 kapitlet 4 § 9 punkten läggs en ny 10 punkt till.
Frånvarons inverkan på anställningsförmåner (gäller ledigheter som börjar 1.1.2023 eller senare)
10. Om en lärare i en grundskola, ett gymnasium, ett vuxengymnasium, vid en vuxenlinje i ett gymnasium eller i en musikläroanstalt under arbetsåret har haft oavlönad ledighet eller varit alterneringsledig eller studieledig, sänks lönen för lediga sommardagar i förhållande till ledighetens längd.
Antalet dagar som sänker lönen för avbrottsperioder fås genom att man räknar antalet arbetsdagar i läroanstalten som ingår i den oavlönade ledigheten (mån–fre). Lönesänkningen beräknas genom att man multiplicerar dagslönen med antalet arbetsdagar som man varit frånvarande och genom att multiplicera detta tal med 0,1.
Med oavlönad ledighet avses inte familjeledigheter eller sjukledighet, även om dessa skulle vara oavlönade.
Tillämpningsanvisning: Sänkning enligt denna paragraf görs inte om arbetstagaren har haft oavlönad ledighet i ett helt år (12 månader).
Kapitel 7, bilaga 1 (Gymnasium och grundskola)
- 19 § raderas:
19 § U-områdestillägg
Till lärare som arbetar i landskommunerna i Lapplands län, i Kemijärvi eller Kuhmo stad eller Hyrynsalmi, Kuivaniemi, Kuusamo, Pudasjärvi, Puolanka, Ristijärvi,
Sotkamo, Suomussalmi, Taivalkoski, Houtskär, Iniö, Korpo, Gustavs, Nagu, Rymättylä eller Velkua kommun betalas u-områdestillägg, som uppgår till
3 % av grundlönen som beräknats enligt 11 §.
U-områdestillägget beaktas inte när arvodet för övertimmar fastslås.
- 22 §, 1 punkten raderas:
Lärare som undervisar i två eller flera enheter
1. Undervisningsskyldigheten för lärare som undervisar i två eller flera enheter minskas med en veckotimme, om han enligt arbetsplanen byter undervisningsenhet under dagen.
Tillämpningsanvisning: Om avståndet mellan enheterna är under en kilometer, genomförs inte minskningen.
Om läraren enligt arbetsplanen byter enhet under dagen i genomsnitt minst tre gånger i veckan är minskningen en och en halv veckotimme, om bytet av enhet i genomsnitt sker minst fem gånger i veckan är minskningen två årsveckotimmar och om bytet i genomsnitt sker minst åtta gånger är minskningen två och en halv årsveckotimme. Alternativt om läraren, när han reser från sin bostad eller från bostaden närbelägen enhet till en annan enhet eller andra enheter genom att använda kortaste möjliga vägval, måste resa minst 30 kilometer i veckan, minskas undervisningsskyldigheten med en veckotimme, och därtill med en halv årsveckotimme för varje påbörjade 50 kilometrar beräknade enligt ovan.
- 24 § Uppgifter som inräknas i undervisningsskyldigheten i grundskolan,
1, 6 och 8 punkten raderas: Lärarhandledning
1. För lärarhandledningstimme i grundskola betalas arvode som utgår enligt övertimarvodesgrunden för lärarens tjänst.
Ledning och övervakning av kosthåll
6. För ledningen och övervakningen av kosthållet i en grundskola betalas till den lärare i huslig ekonomi som i arbetsplanen ålagts denna uppgift, en ersättning motsvarande arvodet för en årsveckoövertimme.
Föreståndare för språklaboratorium
8. För uppgifterna som föreståndare för språklaboratorium betalas till den lärare som ålagts uppgiften ett timarvode, som fås genom att den totala lönen divideras med 150.
Kapitel 7, bilaga 3 (Folkhögskolor) avlägsnas.
Bilaga 3 avlägsnas från kollektivavtalet på så sätt att de organisationer som för närvarande tillämpar den kan tillämpa den till och med 31.7.2023.
Kapitel 7, bilaga 8 (Musikläroanstalter)
- 12 § (Arbetstid), 4 punkten ändras och lyder på följande sätt:
12 § Organisering av arbetstiden
4. Man ska sträva efter att arrangera lärarens arbetstid från måndag till fredag. Om det är nödvändigt för läroanstalten att arrangera undervisning på lördagar eller söndagar eller ifall man annars kommer överens om det med läraren, ska lärarens lediga dag vara måndag, såvida man inte på lärarens särskilda begäran avtalar annorlunda.
Kapitel 7, Bilaga 10 A (Yrkesläroanstalter med årsarbetstid)
- 11 § 1 stycket ändras och lyder på följande sätt:
11 § Konsekvenserna av frånvaro för ledighet
Om läraren under arbetsåret varit ledig utan lön sänks lönen för lärarens nästa lediga period i samma förhållande som ledigheten. Oavlönad sjukledighet eller frånvaro enligt 4 kapitlet, 1 § i arbetsavtalslagen medför dock ingen sänkt lön för högst 182 kalenderdagar.
Kapitel 7, bilaga 14 (Yrkeshögskolor)
- i 6 § (Ledig period för lärare) läggs en ny punkt 3 till.
6 § Ledig period för lärare (gäller ledigheter som börjar 1.1.2023 eller senare)
3. Om läraren under arbetsåret varit ledig utan lön, alterneringsledig eller studieledig, sänks lönen för lediga sommardagar i förhållande till ledighetens längd.
Antalet dagar som sänker lönen för lediga perioder fås genom att man räknar antalet arbetsdagar i läroanstalten som ingår i den oavlönade ledigheten (mån–fre). Lönesänkningen beräknas genom att man multiplicerar dagslönen med antalet arbetsdagar som man varit frånvarande och genom att multiplicera detta tal med 0,1.
Med oavlönad ledighet avses inte familjeledigheter eller sjukledighet, även om dessa skulle vara oavlönade.
Tillämpningsanvisning: Sänkning enligt denna paragraf görs inte om arbetstagaren har haft oavlönad ledighet i ett helt år (12 månader).
Kapitel 8 (Övriga avtal)
UTBYTE AV SEMESTERPREMIEN MOT LEDIG TID
- 9 § raderas:
9 § Annullering av avtalet
Om arbetsgivaren under avtalsperioden efter att ha ingått avtal om att byta ut semesterpremien mot ledig tid permitterar, säger upp eller överför en arbetstagare till deltidsarbete av ekonomiska eller produktionsorsaker återgår avtalet om utbyte av semesterpremien mot ledig tid.
FÖRTROENDEMANNAAVTAL
- 7 §, 3 punkten ändras:
7 § Befrielse från arbete
3. Vid förhandling om lokalt avtal och överlevnadsavtal befrias förtroendemannen enligt grunderna i 1 punkten för förtroendeuppdrag under tiden som förhandlingarna pågår.
10. AVTALETS GILTIGHET
Detta kollektivavtal enligt underteckningsprotokollet träder i kraft 9.8.2022.
Helsingfors, 09.8.2022
BILDNINGSARBETSGIVARNA RF UNDERVISNINGSSEKTORNS FACKORGANISATION OAJ RF FACKFÖRBUNDET JYTY RF
FÖRBUNDET FÖR DEN OFFENTLIGA SEKTORN OCH VÄLFÄRDSOMRÅDENA
JHL rf
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
KAPITEL 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1
2 § Arbetets ledning och fördelning samt rätten att organisera sig 1
3 § Hur anställningen inleds 1
4 § Avslutande av anställningsförhållande och permittering 2
6 § Resekostnader och dagtraktamenten 4
7 § Arbets- och skyddskläder 4
10 § Sammankomster på arbetsplatsen 4
11 § Centralorganisationsavtal 5
12 § Innehållning av medlemsavgifter 5
13 § Avgörande av meningsskiljaktigheter och plikt 5
4 § Utjämningssystem för arbetstiden 8
5 § Arbetsavtal som upphör under en utjämningsperiod 8
6 § Organisering av arbetstid och vilopauser 9
7 § Lediga dagar och söckenhelger 9
8 § Arbetstid vid evenemang, tävlingar och läger 10
9 § Mertids- och övertidsarbete 10
10 § Kvälls- och nattarbete 11
13 § Utryckningspenning och beredskap 12
3 § Semesterns längd och intjäning 15
4 § Full semesterkvalifikationsmånad 16
6 § Semesterlön till månadsavlönade 16
7 § Hur semesterlönen fastställs då arbetstiden och lönen ändras under kvalifikationsåret 17
8 § Betalning av semesterlön till arbetstagare med månadslön 17
9 § Hur semesterersättningen räknas ut 17
10 § Semesterlön till arbetstagare som inte har månadslön 18
11 § Kalkylerad semester för undervisningspersonal 18
12 § Semesterdagsersättning för undervisningspersonal anställd för viss tid 18
13 § Flyttning av semester på grund av arbetsoförmåga 18
KAPITEL 5 LÖNER FÖR ADMINISTRATIV PERSONAL OCH STÖDPERSONAL 30
3 § Förverkligande av lönesystemet i läroanstalten 30
4 § Uppgiftsbaserade lönedelar 30
6 § Ändring av kravnivågrupp och lönedelar 32
8 § Tillägg, arvoden och ersättningar 33
10 § Administrativ personal och stödpersonal – löner 36
11 § Kravnivågruppering i lönesystemet för administrativ personal och stödpersonal 36
KAPITEL 6 UNDERVISNINGSPERSONALENS LÖNER OCH ARBETSTID 39
3 § Hur en lärd grad likställs med examen 40
4 § Avdrag för avsaknad av behörighet 40
8 § Tillägg för språkkunskap 43
9 § Tillägg för doktorsexamen 43
10 § Arvode för skötsel av annan lärares timme 43
12 § Arvode för förhörsarrangemang 44
13 § Hur övertimarvodet räknas ut 44
15 § Timlärare i huvudsyssla 46
17 § Arbetstid och semester för undervisningspersonal som följer total arbetstid 49
18 § Undervisningspersonalens arbetstid 49
20 § Förtroendemannens befrielse från arbetet och förtroendemannaersättning 51
21 § Arvode för arbetarskyddsfullmäktig 51
KAPITEL 7 BESTÄMMELSER FÖR DE ENSKILDA LÄROANSTALTERNA 53
SEKTION A ALLMÄNBILDANDE SKOLA 53
Bilaga 1 Gymnasium och grundskola 53
Bilaga 2 Vuxengymnasium och vuxenlinje vid gymnasium 73
SEKTION B FRITT BILDNINGSARBETE OCH GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNING 80
Bilaga 4 Folkhögskolor med årsarbetstid 81
Bilaga 5 Medborgar- och arbetarinstitut 85
Bilaga 6 Studiecentraler samt timlärare vid folkhögskolor, medborgar- och arbetarinstitut 89
Bilaga 7 Idrottsinstitut 94
Bilaga 8 Musikläroanstalter 99
Bilaga 9 Bildkonstskola och multiprofessionell konstutbildning 106
SEKTION C YRKESLÄROANSTALTER 110
Gemensamma bestämmelser 110
Bilaga 10 A Yrkesläroanstalter med årsarbetstid 114
Bilaga 10 Vissa yrkesläroanstalter 121
Bilaga 11 Handelsläroanstalter 129
Bilaga 12 Social- och hälsovårdsläroanstalt 134
Bilaga 13 Skogsbruks- och trähushållningsläroanstalt 136
SEKTION D YRKESHÖGSKOLOR 140
Bilaga 14 Yrkeshögskolor 140
KAPITEL 8 ÖVRIGA AVTAL 145
AVTAL OM LOKALA AVTAL 145
UTBYTE AV SEMESTERPREMIEN MOT LEDIG TID 148
FÖRTROENDEMANNAAVTAL 150
UTBILDNINGSAVTAL 158
AVTAL OM ARBETSTIDSBANK 160
LÖNER, TILLÄGG OCH ARVODEN FÖR DEN PRIVATA UNDERVISNINGSBRANSCHEN 164
Bildningsarbetsgivarna rf, Undervisningssektorns fackorganisation rf, Fackförbundet Jyty rf samt Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL rf
KOLLEKTIVAVTAL
KAPITEL 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
Med detta avtal fastställs arbetsvillkoren för arbetstagare anställda i privata läroanstalter och studiecentraler vilka är medlemmar i Bildningsarbetsgivarna rf.
Avtalet gäller dock inte:
a. läroanstaltens ledning såsom verkställande direktören och motsvarande tjänstemän, vilka företräder arbetsgivaren när löner och arbetsvillkor fastställs för de arbetstagare som berörs av detta kollektivavtal.
Tillämpningsanvisning:
Med detta avses sådana personer i företagets ledning, vars huvudsakliga uppgift är att företräda arbetsgivaren och som har en självständig och ansvarsfull ställning i organisationen.
b. tillfälliga föreläsare i undervisningsarbetet.
2 § Arbetets ledning och fördelning samt rätten att organisera sig
1. Arbetsgivaren har rätt att leda och fördela arbetet samt anställa och avskeda arbetstagare.
2. Organisationsrätten är ömsesidigt okränkbar.
Arbetsavtal och uppgifter som ska lämnas till arbetstagaren
1. Ett arbetsavtal ska ingås skriftligen med beaktande av bestämmelserna i 1 kapitlet 3 § och 2 kapitlet 4 § i arbetsavtalslagen.
2. Ett tidsbegränsat arbetsavtal kan upprättas enligt vid var tid gällande grunder i arbetsavtalslagen. Om ett arbetsavtal har ingåtts för viss tid på andra än ovan nämnda grunder eller upprepade gånger efter varandra utan grundad anledning, ska arbetsavtalet anses gälla tills vidare.
3. Arbetsgivarens företrädare informerar en nyanställd arbetstagare om organisations- och förhandlingsförhållandena inom branschen och uppger vem som är förtroendemän samt var de är anträffbara. Förtroendemannen har rätt att granska de skriftliga avtalen för de arbetstagare som hör till den berörda organisationen.
Prövotid
4. För prövotiden tillämpas vid var tid gällande bestämmelser i arbetsavtalslagen. Prövotidsbestämmelserna utgör inte en del av kollektivavtalet.
4 § Avslutande av anställningsförhållande och permittering Arbetsavtal för viss tid
1. Ett arbetsavtal som ingåtts för viss tid upphör utan uppsägning när den avtalade tiden löper ut eller det avtalade arbetet blir färdigt. Om längden på arbetsperioden för ett arbetsavtal på viss tid inte är bestämt enligt kalendertid, ska arbetsgivaren underrätta arbetstagaren om att anställningsförhållandet upphör genast då han erhåller denna information.
Uppsägningstid och förfarande vid uppsägning
2. Om inte annat avtalats i det här kollektivavtalet, tillämpas när arbetsgivaren säger upp arbetsavtalet följande uppsägningstider, vilka är beroende av hur länge anställningen oavbrutet fortgått:
– 14 dagar om anställningsförhållandet fortgått högst ett år
– 1 månad om anställningsförhållandet fortgått över ett år men högst 4 år
– 2 månader om anställningsförhållandet fortgått över 4 år men högst 8 år
– 4 månader om anställningsförhållandet fortgått över 8 år men högst 12 år
– 6 månader om anställningsförhållandet fortgått över 12 år.
När en arbetstagare säger upp ett arbetsavtal är uppsägningstiden följande, om inte annat avtalats i kollektivavtalet:
– 14 dagar om anställningsförhållandet fortgått högst fem år
– 1 månad om anställningsförhållandet fortgått över 5 år Uppsägningstiden börjar löpa dagen efter uppsägningen.
3. Vid uppsägning av anställningsförhållande iakttas förfarandet i arbetsavtalslagen och samarbetslagen.
4. När arbetsgivaren säger upp en arbetstagare ska det ske bevisligen, om så fordras skriftligen, varvid orsaken till uppsägningen ska anges.
Underlåtenhet att iaktta uppsägningstid
5. Om en arbetstagare som anställts tills vidare slutar utan att iaktta uppsägningstiden är han skyldig att till arbetsgivaren betala ett belopp motsvarande lönen för den tid uppsägningstiden inte följts. Detta gäller inte fall, när arbetstagaren enligt lag och detta avtal har rätt att häva arbetsavtalet eller annars avsluta anställningen utan uppsägningstid.
Permittering
6. En arbetstagare som har anställts tills vidare kan permitteras med iakttagande av 14 dagars anmälningstid.
7. Grunderna och förfarandet för permittering bestäms enligt arbetsavtalslagen och samarbetslagen.
1. Om lönegrunder, lön och löneutbetalning har avtalats i kapitlen om lön och i bestämmelserna för de enskilda läroanstalterna.
2. Lönen betalas till det bankkonto som arbetstagaren anvisar, så att den kan lyftas på förfallodagen. Lönen får betalas kontant endast av tvingande skäl.
Om arbetstagarens lön förfaller till betalning en sådan dag då bankerna håller stängt, anses närmast föregående vardag som förfallodag.
Sådana tillägg som bestäms enligt det arbete som utförts under beräkningsperioden betalas senast före utgången av den kalendermånad som följer på beräkningsperioden.
3. Om arbetstagaren när han inleder sin anställning har tjänstgöringstid som berättigar till erfarenhetstillägg, beviljas erfarenhetstillägget genast från anställningsförhållandets början. Nya erfarenhetstillägg betalas från och med början av månaden efter att rätten träder i kraft.
Daglön och lön till deltidsanställda
4. När daglönen räknas ut utgående från månadslönen används som divisor antalet dagar i respektive kalendermånad.
5. Lönen till en deltidsanställd fastställs i proportionen mellan den avtalade arbetstiden och den maximala arbetstiden.
6 § Resekostnader och dagtraktamenten
En arbetstagare som reser på uppdrag av arbetsgivaren ersätts för resekostnaderna med tillämpning av skattestyrelsens gällande beslut om xxxxxxxxxx resekostnadsersättningar.
Arbetsresan ska göras med det förmånligaste till buds stående färdmedlet och färdsättet.
Om arbetsgivaren eller arbetet förutsätter att arbetstagaren i sitt arbete använder en viss dräkt eller skyddskläder eller skodon, anskaffar och vårdar arbetsgivaren dem.
På förtroendemannen tillämpas förtroendemannaavtalet i kapitel 8.
Beträffande personalutbildning, gemensam utbildning och fackföreningsutbildning tillämpas utbildningsavtalet i kapitel 8.
10 § Sammankomster på arbetsplatsen
En registrerad underförening till ett förbund som är part i detta kollektivavtal och denna underförenings avdelningar, fackklubbar eller motsvarande på arbetsplatsen har möjlighet att utanför arbetstiden (innan arbetstiden inleds, under måltidsrasterna eller omedelbart efter avslutad arbetstid liksom enligt särskild överenskommelse även under veckovilan) ordna möten för att behandla frågor som gäller anställningsförhållandena på arbetsplatsen under följande förutsättningar:
a. Man ska komma överens med arbetsgivaren om möte på arbetsplatsen eller i denna paragraf avsedd annan plats, om möjligt tre dagar före mötet.
b. Arbetsgivaren anvisar en mötesplats, antingen på arbetsplatsen eller i dess närhet, som han förfogar över och som är lämplig för ändamålet. Om sådan plats inte finns, ska man vid behov förhandla om saken för att finna en ändamålsenlig lösning. Vid val av mötesplats ska man bl.a. beakta att bestämmelserna om arbetarskydd, arbetshygien och brandsäkerhet kan iakttas och att mötet inte stör affärsverksamheten eller produktionen.
c. Den organisation som reserverat möteslokalen och arrangerar mötet ansvarar för ordningen samt för att lokalen hålls snygg. Organisationens förtroendeperson ska närvara vid mötet.
d. Mötesarrangörerna har rätt att kalla till mötet representanter för förbundet som är avtalspart i kollektivavtalet och dess underförening samt för den aktuella centralorganisationen.
Meddelanden och tillkännagivanden från arbetstagarförbundet och en i 1 momentet nämnd underförening får sättas upp på en för ändamålet uppsatt anslagstavla på arbetsplatsen.
11 § Centralorganisationsavtal
1. Som del av kollektivavtalet tillämpas följande gällande centralorganisationsavtal:
– Rekommendation om förebyggande av missbruksproblem, behandling av missbruksfrågor och vårdhänvisning på arbetsplatserna
– Grupplivförsäkringsavtalet
2. Om dessa avtal ändras, avtalas separat om ändringarnas ikraftträdande.
12 § Innehållning av medlemsavgifter
Arbetsgivaren innehåller med arbetstagarens fullmakt medlemsavgifter för detta kollektivavtals undertecknarorganisationer från lönen och redovisar dem på förbundets konto enligt anvisningarna.
Arbetstagaren får vid årets slut för beskattningen ett intyg över den innehållna summan.
13 § Avgörande av meningsskiljaktigheter och plikt
1. Arbetsgivaren och arbetstagarnas förtroendeman ska förhandla om meningsskiljaktigheter beträffande tillämpningen och tolkningen av detta avtal eller brott mot det.
2. I de fall när de lokala förhandlingarna leder till resultat ska parterna göra upp en promemoria med en kort redogörelse för förhandlingarna och underteckna den. Om de lokala förhandlingarna inte leder till resultat och den ena parten vill lämna frågan till förbundens avgörande ska en promemoria göras upp och undertecknas av båda parterna. Av promemorian ska kort framgå meningsskiljaktigheten och fakta om den samt parternas ståndpunkt.
3. Lokala förhandlingar ska inledas inom två veckor om man inte kommer överens om annat och förhandlingarna mellan undertecknarorganisationerna förs inom tre veckor efter det någondera parten har meddelat om saken, om inte annat avtalas.
4. Om samförstånd inte nås vid förhandlingarna mellan avtalsparterna kan ärendet lämnas till arbetsdomstolen för avgörande.
5. Maximibeloppet för plikten som en privat läroanstalt/studiecentral och en lokal fackförening enligt 7–9 § i lagen om kollektivavtal (436/1946) kan dömas att betala är 2 590 euro.
Detta avtal berör inte sådana förmåner som grundar sig på avtal mellan arbetsgivaren och arbetstagaren eller på förmåner baserade på ett ensidigt beslut av arbetsgivaren, som inte grundar sig på kollektivavtal eller funktionärskollektivavtal.
Alla stridsåtgärder som riktar sig mot detta kollektivavtal eller mot någon enskild bestämmelse i det är förbjudna.
1. Detta avtal gäller i enlighet med underteckningsprotokollet och därefter ett år i sänder, om det inte senast sex veckor innan det löper ut skriftligt sägs upp av någondera parten.
2. Den som säger upp avtalet ska i samband med uppsägningen lämna en promemoria över ändringsförslagen till den andra parten.
3. Bestämmelserna i detta avtal gäller tills ett nytt avtal trätt i kraft eller tills förhandlingarna mellan avtalsparterna skriftligt förklarats avslutade av endera parten.
KAPITEL 2 ARBETSTID
1. Bestämmelserna i det här kapitlet tillämpas på administrativ personal och stödpersonal.
2. Undervisningspersonalens arbetstid fastställs enligt kapitlet om löner och arbetstid för undervisningspersonal.
1. Den ordinarie arbetstiden i kontorsarbete är i genomsnitt högst 7 timmar 15 minuter per dag och högst 36 timmar 15 minuter per vecka.
2. Den ordinarie arbetstiden i annat arbete än kontorsarbete är i genomsnitt 9 timmar i dygnet och i nattskift högst 10 timmar samt högst 38 timmar 15 minuter per vecka.
Tillämpningsanvisning:
Arbetstiden kan utföras med olika arbetstidsarrangemang i likhet med systemet för ledighetsersättning så att den dagliga arbetstiden kan variera så att arbetsdagarna under en vecka är olika långa eller att arbetstiden inom ramen för utjämningsperioden ordnas så att arbetstagaren har möjlighet till en längre sammanhängande ledighet.
3. I uppgifter enligt punkt 1 kan den ordinarie arbetstiden per dygn tillfälligt förlängas med högst en timme. En tillfällig förlängning av arbetstiden antecknas i arbetsskiftsförteckningen när den görs upp.
4. Granskningsperioden för maximal arbetstid enligt arbetstidslagen är högst 12 månader (träder i kraft 1.1.2021).
5. Arbetsgivaren har möjlighet att låta utföra högst 6 timmar mertidsarbete och högst 6 timmar avlönad utbildning med enkel timlön per år.
Mertidsarbete och utbildning kan inte förläggas till söndagar, söckenhelger eller söckenhelgslördagar.
Mertidsarbete och utbildning kan högst förläggas till två lördagar per år.
Ersättning för mertidsarbete och utbildning betalas som tillägg till månadslönen.
Mertidsarbete och utbildning ska förläggas tidsmässigt så att det inte medför orimliga besvär för enskilda arbetstagare.
Behovet av mertidsarbete och utbildning ska meddelas så tidigt som möjligt och arbetstagare har rätt att avböja dem från fall till fall.
För år 2020 finns enligt anteckning ovan tillgång till 3 timmar mertidsarbete och 3 timmar utbildning.
Gårdskarlars arbetstid bestäms enligt 2 § 2 punkten, dock så att man lokalt kan avtala om att ordna arbetstiden så att den avviker från bestämmelserna i 4 § inom ramen för systemet för utjämning av arbetstiden.
4 § Utjämningssystem för arbetstiden
1. Den ordinarie arbetstiden per vecka kan också ordnas så, att den i genomsnitt är den som nämns ovan i 2 §, 1 och 2 punkten. För detta ska på förhand uppgöras ett system för utjämning av arbetstiden, under vilken arbetstiden jämnas ut till nämnda genomsnitt. Den ordinarie arbetstiden får inte under en enda vecka i utjämningsperioden överstiga 48 timmar och arbetstiden ska jämnas ut under en period om högst 26 veckor.
2. Den ordinarie arbetstiden i uppgifter enligt 2 § 2 punkten kan också arrangeras så att den under läroanstaltens terminer eller arbetsperioder är i snitt 42 timmar i veckan under förutsättning att den ordinarie arbetstiden under 52 veckors tidsperiod jämnas ut till i snitt 38 timmar 15 minuter per vecka.
Man ska lokalt avtala om ibruktagandet av ett sådant arbetstidssystem och det kan tas i bruk i anställningar som gäller tillsvidare eller i visstidsanställningar på minst 12 kalendermånader.
5 § Arbetsavtal som upphör under en utjämningsperiod
1. Då arbetsavtalet upphör mitt under en utjämningsperiod i ett arbetstidssystem enligt 4 § och arbetstiden i kontorsarbetstid inte har jämnats ut till i snitt 36 timmar 15 minuter och arbetstiden i annan än kontorsarbetstid till 38 timmar 15 minuter, betalas för de överskridande arbetstimmarna
enkel lön för ordinarie arbete om arbetsgivaren har rätt att avsluta arbetsavtalet av omständighet som beror på arbetstagaren eller om arbetstagaren själv säger upp arbetsavtalet
b. med 50 % förhöjd lön om arbetstagaren har rätt att häva arbetsavtalet eller om arbetsgivaren säger upp arbetsavtalet av ekonomiska skäl eller produktionsorsaker.
3. När arbetsavtalet upphör mitt under en utjämningsperiod och veckoarbetstiden för en heltidsanställd i kontorsarbetstid underskrider 36 timmar 15 minuter i snitt och i annat än kontorsarbetstid 38 timmar 15 minuter i snitt dras de icke utförda arbetstimmarna av från arbetstagarens lön.
6 § Organisering av arbetstid och vilopauser
1. Arbetsveckan ordnas så att den i genomsnitt är fem dagar.
2. Oändamålsenligt korta arbetsskift ska undvikas. Arbetsskiften ska inte underskrida fyra timmar om inte arbetstagarens egna behov så förutsätter eller om inte något annat särskilt skäl såsom arbetets natur, arbetets kortvarighet, behovet av arbetskraft eller ett annat skäl angående användningen av arbetskraft föreligger.
3. Den ordinarie arbetstiden per dygn ordnas, om det inte finns grundad orsak att förfara på annat sätt, sammanhängande med undantag för en vilopaus. Vilopausen kan genom lokalt avtal vara en halv (1/2) - en (1) timme. Om arbetstagaren fritt får avlägsna sig från
arbetsplatsen under vilopausen, räknas den inte som arbetstid. Arbetstagaren måste då verkligen ha möjlighet att avlägsna sig från arbetsplatsen.
4. Veckovila kan ges vid arbetsveckobrytning på så sätt att den delvis ingår i den första och delvis den andra veckan. Merparten av veckovilan ska dock förläggas till den vecka som veckovilan avser.
7 § Lediga dagar och söckenhelger
1. Jul- och midsommaraftonen är lediga dagar, om inte läroanstaltens verksamhet föranleder annat.
2. Sådana veckor då en söckenhelg, första maj eller självständighetsdagen infaller på annan vardag än lördag, förkortas den ordinarie arbetstiden med de arbetstimmar som infaller på söckenhelgen.
3. Var och en av de ovan nämnda dagarna förkortar den ordinarie arbetstiden per vecka eller utjämningsperiod med det genomsnittliga antalet arbetstimmar per dag (arbetstid per vecka enligt kollektivavtalet/5).
8 § Arbetstid vid evenemang, tävlingar och läger
1. När arbetet utförs i ett icke-vinstdrivande samfunds evenemangs-, tävlings- och lägerverksamhet, kan arbetstagaren och arbetsgivaren avtala annat om arbetstiden och arbetstidsersättningarna än vad som bestäms i detta kollektivavtal. Då ska man om möjligt före resan göra upp en arbetstidsplan, av vilken framgår den tid som räknas som arbetstid och eventuell beredskapstid.
2. Dagtraktamente betalas enligt 6 § i kapitel 1.
9 § Mertids- och övertidsarbete Mertidsarbete
1. Som mertidsarbete räknas arbete som utförs efter den ordinarie arbetstiden men inte utöver den längsta i lagen tillåtna ordinarie arbetstiden. För mertidsarbete, som utförs mellan den i 2 § 1 och 2 punkten nämnda maximala ordinarie arbetstiden och den i lagen nämnda maximala ordinarie arbetstiden betalas med 50 % förhöjd lön. För mertidsarbete som utförs av deltidsanställd betalas enkel timlön per utförd arbetstimme.
Övertidsarbete
2. Dygnsövertid är det arbete som utförs utöver den lagenliga ordinarie maximala arbetstiden per dygn. Man får låta utföra övertidsarbete inom de begränsningar som lagen anger För dygnsövertid betalas för de två första timmarna med 50 % förhöjd lön och för de därpå följande timmarna med 100 % förhöjd lön.
Tillämpningsanvisning:
Om det arbete arbetstagaren utför fortgår över dygnsskiftet, räknas arbetet, när tilläggs- och övertidsersättningarna räknas ut som arbete under föregående dygn, tills arbetstagarens ordinarie arbetstid normalt börjar. Dessa timmar beaktas inte vid beräkningen av ordinarie arbetstid för det senare dygnet.
3. Med veckoövertidsarbete avses arbete, som inte är dygnsövertid och som utförs utöver det i lagen nämnda maximala antalet arbetstimmar i veckan eller när genomsnittlig veckoarbetstid tillämpas under perioden och för det betalas för de åtta första timmarna med 50 % förhöjd lön och för de därpå följande timmarna med 100 % förhöjd lön.
Tillämpningsanvisning:
När arbetstagaren inte på grund av sjukdom, olycksfall, resa på arbetsgivarens anmodan, permittering av ekonomiska skäl och produktionsorsaker eller på grund av deltagande i utbildning arrangerad av arbetsgivaren eller avsedd i utbildningsavtalet kunnat utföra det antal timmar som motsvarar veckoarbetstiden och därför måste komma på arbete på dag som enligt
4. För utförda timmar som inom utjämningssystemet (då genomsnittlig veckoarbetstid tillämpas) överskrider de i arbetsskiftsförteckningen antecknade timmarna per dygn (dygnsövertid) betalas:
– för de två första timmarna lön som höjs med 50 % och
– för därefter utförda xxxxxx xxx som höjs med 100 %.
För övriga utförda timmar utöver de i arbetsskiftsförteckningen antecknade arbetsskiften (veckoövertid) betalas med 50 % förhöjd lön.
Byte mot ledighet
5. Den lön som betalas för mertids- och övertidsarbete (grunddel och förhöjningsdel) kan genom avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare bytas mot motsvarande fritid eller överföras till arbetstidsbanken. Tiden ska då förlängas med samma procenttal som penningersättningen skulle ha förhöjts.
1. För arbete som utförs mellan klockan 18.00 och 21.00 betalas till arbetstagaren ett särskilt kvällstillägg om 15 % för varje faktisk arbetstimme. Tillägget räknas ut enligt timlönen i 14 §.
2. För arbete som utförs mellan klockan 21.00 och 06.00 betalas till arbetstagaren en särskild nattersättning om 30 % för varje faktisk arbetstimme. Ersättningen räknas ut enligt timlönen i 14 §. Ifall ett arbetsskift som börjat under föregående dygn slutar senare än klockan
06.00 betalas nattersättningen i alla fall till slutet av arbetsskiftet.
3. Ersättningarna ska betalas i pengar, om man inte tillsammans avtalar om att de ges som motsvarande ledig tid eller att de överförs till arbetstidsbanken.
1. För lördagsarbete betalas, utöver övrig lön för den tiden, grundtimlön som höjs med 25 % för arbete mellan 06.00 och 20.00. Lördagsförhöjning betalas inte för den tid som arbetstagaren är berättigad till söndagsersättning.
2. Ersättningarna ska betalas i pengar, om man inte tillsammans avtalar om att de ges som motsvarande ledig tid eller att de överförs till arbetstidsbanken.
1. För söndagsarbete, varmed avses arbete utfört på söndag, annan kyrklig högtidsdag, första maj och självständighetsdagen, betalas, utöver annan lön för den tiden, som söndagsförhöjning enkel grundlön. Söndagsersättning betalas också för de dagar som föregår nämnda dagar mellan klockan 20.00 och 24.00 samt för arbete på påsklördagen, midsommaraftonen och julaftonen.
2. Ersättningarna ska betalas i pengar, om man inte tillsammans avtalar om att de ges som motsvarande ledig tid eller att de överförs till arbetstidsbanken.
3. Övriga bestämmelser om arbete på söndag ingår i 20 § 4 moment i arbetstidslagen.
13 § Utryckningspenning och beredskap
1. Som ersättning för den olägenhet som kallelse till utryckningsarbete orsakar betalas till arbetstagaren en utryckningspenning som är 11,97 euro från 1.9.2022 och euro från x.x.2023. Utryckningspenning betalas till en arbetstagare som arbetsgivaren kallar till arbete under arbetstagarens fritid utan att han beordrats vara i beredskap eller att han på förhand har informerats om sådant arbete.
2. För annan beredskap än utifrån bostaden betalas en timersättning, som enligt beredskapen och den förpliktelse den innebär är 15–30 % av den enkla timlönen.
3. Ifall arbetstagaren enligt sitt avtal är skyldig att vistas i sin bostad, därifrån man vid behov kan kalla honom till arbete, betalas ersättning som är 50 % av hans timlön.
4. Ersättningen för beredskap ska betalas i pengar, om man inte tillsammans avtalar om att den ges som motsvarande ledig tid eller överförs till arbetstidsbanken.
När man räknar ut ersättningen för timbaserad arbetstid fås den enkla timlönen genom att månadslönen i arbete enligt arbetstidslagen divideras med 163. I kontorsarbete fås den enkla timlönen genom att månadslönen divideras med 153.
Arbetstidsbanken kan tas i bruk för de arbetstagare som omfattas av kapitlet om arbetstid (personal som omfattas av arbetstidslagen).
Bestämmelserna om arbetstidsbanken finns i kapitel 8.
KAPITEL 3 SEMESTER
1. Arbetstagarens semesterförmåner bestäms i enlighet med gällande semesterlag och enligt detta avtal, om bestämmelserna nedan inte föranleder annat.
2. Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas på administrativ personal och stödpersonal samt på sådan undervisningspersonal, vars arbetstid bestäms enligt 17 § i kapitel 6 om undervisningspersonalens löner och arbetstid.
3. I övrigt har en arbetstagare som hör till undervisningspersonalen rätt till semester, om man har avtalat om detta i bestämmelserna för enskilda läroanstalter i kapitel 7. Då bestäms rätten till semester, semesterersättning och semesterpremie i enlighet med bestämmelserna för de enskilda läroanstalterna.
4. Den kalkylerade semestern för undervisningspersonal i arbetstid med undervisningsskyldighet och ersättningen per semesterdag bestäms i enlighet med 11 och 12 § i det här kapitlet.
Tillämpningsanvisning:
Undervisningspersonal i arbetstid med undervisningsskyldighet omfattas inte av bestämmelserna om semester eller av semesterlagen, utan till deras arbetstidsarrangemang hänför sig arbetsavbrott som motsvarar semester.
Beträffande undervisningspersonal i folkhögskolor med årsarbetstid, idrottsinstitut och yrkeshögskolor finns en särskild bestämmelse om undervisningspersonalens rätt till lediga perioder i bestämmelserna för de enskilda läroanstalterna.
5. Ifall man inte i bestämmelserna för de enskilda läroanstalterna har avtalat annat tillämpas semesterbestämmelserna i det här kapitlet också på undervisningspersonalen med undantag för undervisningspersonalen i folkhögskolor med årsarbetstid, idrottsinstitut och yrkeshögskolor samt på timlärare i bisyssla.
1. Kvalifikationsår är den tidsperiod som inleds 1 april och utgår 31 mars.
2. Semesterår är det kalenderår under vilket kvalifikationsåret utgår.
3. Semesterperiod är den tidsperiod som inleds 2.5 och utgår 30.9.
4. Semesterdagar är vardagar. Som vardagar räknas vid tillämpningen av detta avtal inte lördagar, söndagar, kyrkliga högtidsdagar, julaftonen, midsommaraftonen, självständighetsdagen eller första maj.
5. En hel kalendervecka förbrukar 5 semesterdagar. Söckenhelger förbrukar inte semesterdagar. I de punkter i semesterlagen, där man använder begreppen 12, 18 eller 24 vardagar, avses i detta avtal 10, 15 respektive 20 vardagar.
6. Full semesterkvalifikationsmånad är en kalendermånad som berättigar till semester.
7. Sparad ledighet är en del av semestern som flyttas fram till en senare tidpunkt.
3 § Semesterns längd och intjäning
1. Längden på semestern bestäms enligt följande:
En arbetstagare, vars anställningsförhållande har varat mindre än ett år utan avbrott före utgången av det kvalifikationsår som föregår semesterperioden, intjänar semesterdagar för varje full kvalifikationsmånad enligt tabellen nedan:
Fullt antal kvalifikationsmånader | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 |
Antal semesterdagar | 2 | 4 | 5 | 7 | 9 | 10 | 12 | 14 | 15 | 17 | 19 | 20 |
b. En arbetstagare, vars anställningsförhållande före utgången av det kvalifikationsår som föregår semesterperioden har varat utan avbrott minst ett år, intjänar semesterdagar för varje full
semesterkvalifikationsmånad enligt tabellen nedan:
Fullt antal kvalifikationsmånader | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 |
Antal semesterdagar | 3 | 5 | 7 | 9 | 11 | 13 | 15 | 18 | 20 | 24 | 26 | 30 |
En arbetstagare, vars anställningsförhållande före utgången av det kvalifikationsår som föregår semesterperioden varat oavbrutet minst ett år och som vid utgången av mars har minst 15 tjänsteår som berättigar till erfarenhetstillägg, intjänar semesterdagar för varje full kvalifikationsmånad enligt tabellen nedan:
Fullt antal kvalifikationsmånader | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 |
Antal semesterdagar | 3 | 5 | 8 | 10 | 13 | 16 | 19 | 23 | 25 | 30 | 33 | 38 |
2. Arbetstagarens faktiska semester är alltid minst den samma som den hade varit enligt semesterlagen.
Tillämpningsanvisning:
Semesterlönen och semesterersättningen räknas dock alltid ut enligt tabellerna ovan och bestämmelserna om semesterlön och semesterersättning.
4 § Full semesterkvalifikationsmånad
En full kvalifikationsmånad bestäms enligt 6 § i semesterlagen.
Tillämpningsanvisning:
För undervisningspersonalens del likställs med dagar i arbete de dagar för vilka arbetsgivaren betalar lön med undantag för lördagar och söndagar.
1. Semester ges den tid arbetsgivaren bestämmer.
2. Om alla arbetsdagar i kalenderveckan är semesterdagar, fastställs hela kalenderveckan från måndag till söndag som semester. En full kalendervecka förbrukar fem semesterdagar. Söckenhelger förbrukar inte semesterdagar.
3. Varje semesterdag förbrukar i ordinarie arbetstid det genomsnittliga dagliga antalet arbetstimmar per vecka eller period.
4. En arbetstagare med deltidsanställning som i genomsnitt arbetar färre än fem kalenderdagar per vecka får semester, så att antalet arbetsdagar som ingår i semestern och antalet semesterdagar blir lika stora.
6 § Semesterlön till månadsavlönade Lönebeloppet
1. Till arbetstagaren betalas för semestern normal arbetsavtalsenlig månadslön.
Arbetstidsersättningar
2. En arbetstagare med månadslön och vars ordinarie arbetstid omfattar söndags-, kvälls-, natt- eller lördagsarbete, har rätt att i sin semesterlön och semesterersättning få ett tillägg motsvarande ovan nämnda arbetstidsersättningar. Utryckningspenning och ersättning för beredskap är inte ersättningar som betalas för arbetstid varför de inte beaktas när semesterlönen eller semesterersättningen räknas ut.
Arbetstidsersättningarna beaktas sålunda, att semesterlönen, som räknas ut på den egentliga månadslönen, höjs med det procenttal som anger med hur många procent de under kvalifikationsåret utbetalda arbetstidsersättningarna är av för samma tid betald lön för ordinarie arbetstid.
7 § Hur semesterlönen fastställs då arbetstiden och lönen ändras under kvalifikationsåret
Semesterlönen fastställs enligt 12 § i semesterlagen när arbetstagarens avtalsenliga arbetstid och motsvarande lön har ändrats under kvalifikationsåret och ändringen har varat sammanlagt minst en kalendermånad eller sammanlagt i en eller flera delar minst 30 kalenderdagar.
Den procentbaserade semesterlönen till en arbetstagare med månadslön räknas ut med användning av följande procenttal:
– 9 procent i fall som avses i 3 § 1 a punkten,
– 13 procent i fall som avses i 3 § 1 b punkten och
– 16 procent i fall som avses i 3 § 1 c punkten
Ifall ändringarna sker först efter det att kvalifikationsåret har löpt ut innan semestern eller del av den börjar, räknas semesterlönen ut enligt den månadslön som har fastställts för arbetstiden under kvalifikationsåret.
8 § Betalning av semesterlön till arbetstagare med månadslön
Semesterlönen betalas på den ordinarie lönebetalningsdagen.
9 § Hur semesterersättningen räknas ut
Semesterersättningen per semesterdag är till en arbetstagare med månadslön 1/21-del av månadslönen.
Då semesterlönen fastställs för en arbetstagare med månadslön enligt den procentbaserade uträkningen i 7 § är semesterersättningen per semesterdag semesterlönens belopp dividerad med de antal semesterdagar som intjänats under semesterkvalifikationsåret.
10 § Semesterlön till arbetstagare som inte har månadslön
Semesterlönen till en person som får annan lön än månadslön räknas ut enligt 7 § i 3 kapitlet i kollektivavtalet, om det inte i bestämmelserna för enskilda läroanstalter har avtalats annorlunda i fråga om undervisningspersonalen (m.a.o. timlärare).
11 § Kalkylerad semester för undervisningspersonal
1. Lärare och timlärare i huvudsyssla som har arbetstid med undervisningsskyldighet har inte rätt till semester. För att fördela förmånerna i sjukförsäkringslagen har avtalats om kalkylerad semester som börjar 16.6. Längden på den kalkylerade semestern räknas ut så att man multiplicerar det fulla antalet kvalifikationsmånader under kvalifikationsåret med det hela tal som motsvarar procenttalet i 14 § 1 punkten. Det på detta sätt uträknade beloppet divideras med två. Om resultatet inte blir ett helt tal, avrundas resultatet till närmaste hela tal.
2. Alla dagar i den kalkylerade semestern är vardagar (måndag-lördag, med undantag för midsommaraftonen).
12 § Semesterdagsersättning för undervisningspersonal anställd för viss tid
Om en visstidsanställd lärare eller timlärare i huvudsyssla har varit i anställningsförhållande hela arbetstiden under hela läsåret eller terminen, betalas i semesterersättning full lön för två dagar för varje full semesterkvalifikationsmånad när anställningen upphör.
Semesterersättningen minskas av anställningsförhållandets sommaravbrottsdagar.
Tillämpningsanvisning:
Full lön enligt punkten ovan utgår i enlighet med lönen den tidpunkt anställningen upphör.
13 § Flyttning av semester på grund av arbetsoförmåga
Om en arbetstagare i början eller under sin semester eller sparad ledighet är arbetsoförmögen till följd av sjukdom, förlossning eller olycka, flyttas semesterdagarna eller sparade lediga dagar under arbetsoförmågetiden till en senare tidpunkt, om arbetstagaren ber om flytt av semester utan oskälig fördröjning och, i mån av möjlighet, innan semestern börjar. Arbetstagaren har motsvarande rätt till flytt av
semester eller sparad ledighet även i fall där man vet att arbetstagaren under sin semester kommer att behöva sådan sjukhusvård eller därmed jämförbar annan vård som gör att han eller hon är arbetsoförmögen.
Arbetstagaren ska, då han/hon ber om att semestern ska flyttas fram, uppvisa läkarintyg eller annan tillförlitlig utredning som arbetsgivaren bestämmer.
Ifall arbetstagaren inte ber om att semestern ska flyttas fram, övergår inte rätten till dagpenningen enligt sjukförsäkringslagen till arbetsgivaren.
14 § Semesterpremie Semesterpremiens belopp
1. Semesterpremien för en arbetstagare med månadslön är
– 4 procent i fall som avses i 3 § 1 a punkten,
– 5 procent i fall som avses i 3 § 1 b punkten och
– 6 procent i fall som avses i 3 § 1 c punkten
av månadslönen den månad som föregår utbetalningen av semesterpremien multiplicerad med antalet fulla semesterkvalifikationsmånader.
Om semesterlönen till en arbetstagare med månadslön fastställs på procentbasis enligt moment 4 i 10 § i semesterlagen, betalas semesterpremien dock i enlighet med bestämmelserna ovan.
2. I andra avlöningsformer är arbetstagarens semesterpremie 50 procent av semesterlönen.
Betalning av semesterpremien
3. Semesterpremien betalas i samband med lönen för juli.
4. Semesterpremien betalas också när anställningen upphör på det sätt som man har avtalat om i fråga om betalning av lön när anställningen upphör.
5. En arbetstagare vars anställning utan avbrott har pågått kortare tid än fyra månader, har inte rätt till semesterpremie. En arbetstagare som inte iakttar uppsägningstiden eller häver en visstidsanställning har inte heller rätt till semesterpremie.
Avtal
1. Systemet med sparad ledighet bestäms enligt 27 § i semesterlagen och enligt bestämmelserna nedan. Användning av sparad ledighet kräver skriftligt avtal mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. I avtalet ska maximiantalet sparade dagar konstateras, samt när den sparade ledigheten senast ska tas ut. Avtalet kan ingås för högst fem år.
2. Man ska avtala om att spara ledighet senast när arbetstagaren bereds tillfälle att säga sin åsikt om semestertidpunkten.
Dagar som kan flyttas
3. Man kan spara den del av semestern som överstiger 15 dagar av den semester som bestäms enligt 3 § 1 punkten
– högst 5 dagar enligt punkt a
– högst 10 dagar enligt punkt b och
– högst 15 dagar enligt punkt c.
Hur ledigheten tas ut
4. Sparad ledighet ges vid separat avtalad tidpunkt. Ifall man inte kan avtala om tidpunkten för sparad ledighet, ska arbetstagaren senast fyra månader före ledighetens början meddela om detta. Xxxxxx ledighet ges som hela dagar, om man inte avtalat annat.
5. Man kan avtala om att den ledighet som tas ut från arbetstidsbanken helt eller delvis kan slås ihop med sparad ledighet.
Xxxxxx ledighet som inte har tagits ut
6. Då anställningsförhållandet upphör ska ersättning för outtagen sparad ledighet betalas enligt bestämmelserna om semesterersättning.
Arbetsoförmåga då den sparade ledigheten börjar och under ledigheten
7. Arbetstagaren har rätt att flytta fram sparad ledighet på grund av arbetsoförmåga enligt 13 § i det här kapitlet.
KAPITEL 4 FRÅNVARO
Förutsättningar för löneutbetalning
1. Lön för sjuktid betalas då arbetstagaren på grund av sjukdom eller olycksfall är arbetsoförmögen såvida inte arbetstagaren själv har förorsakat arbetsoförmågan uppsåtligen eller genom grovt vållande.
Arbetstagarens anmälningsskyldighet
2. Arbetstagaren ska utan dröjsmål meddela arbetsgivaren om arbetsoförmågan och hur länge den förväntas fortgå.
3. Arbetstagaren ska på begäran förete läkarintyg eller annan godtagbar utredning över arbetsoförmågan. Om arbetstagaren vänder sig till den läkare som arbetsgivaren anvisar, betalar arbetsgivaren de kostnader som anskaffningen av läkarintyget förorsakar. I första hand ska företagshälsovårdens läkare användas.
Tillämpningsanvisning:
Arbetsgivaren kan också goda arbetstagarens egen anmälan som grund för utbetalning av lön för sjuktid. Arbetsgivaren bestämmer längden av den tidsperiod på vilken detta tillämpas. Arbetsgivaren har dock alltid rätt att kräva ett läkarintyg för all frånvaro.
Längden på sjuktid för vilken lön betalas
4. Lön för sjuktid betalas för varje fall av arbetsoförmåga enligt följande:
Anställningsförhållandet har utan avbrott fortgått | Lön för sjuktid betalas för |
mindre än en månad | högst den karenstid som avses i sjukförsäkringslagen |
minst en månad, men mindre än 3 år | högst 28 kalenderdagar (4 veckor) |
minst 3 år, men mindre än 5 år | högst 35 kalenderdagar (5 veckor) |
minst 5 år, men mindre än 10 år | högst 42 kalenderdagar (6 veckor) |
minst 10 år | högst 56 kalenderdagar (8 veckor) |
Om frånvaron beror på en olycka som inträffat i arbetet, våld som riktats mot arbetstagaren under arbetet eller yrkessjukdom, betalas lön för sjuktid för 84 kalenderdagar (12 veckor).
Lönetillägg för sjuktid
5. En arbetstagare med månadslön, i vars ordinarie arbetstid ingår söndags-, kvälls-, natt- eller lördagsarbete, har rätt att få motsvarande tillägg inräknade i lönen för sjuktid. Lönen för sjuktid höjs med samma procenttal som de ovan nämnda arbetstidstilläggen har varit i lönen för föregående löneperiod.
Återfall av samma sjukdom
6. Om arbetstagaren inom 30 dagar på nytt insjuknar i samma sjukdom, räknas den tid för vilken arbetsgivaren är skyldig att betala lön för sjuktid betalas som om det vore fråga om en och samma sjukdomsperiod. Lön för sjuktid betalas dock, när samma sjukdom återkommer, för minst den karenstid som avses i sjukförsäkringslagen.
Dagpenning
7. Rätten till dagpenning för sjuktiden enligt sjukförsäkringslagen övergår till arbetsgivaren till den del den inte överstiger den lön arbetstagaren får för samma tid.
8. Beträffande undervisningspersonal som inte har rätt till semester övergår rätten till dagpenningen enligt sjukförsäkringslagen inte till arbetsgivaren för den kalkylerade semestertiden som börjar 16.6 och inte heller beträffande sådan undervisningspersonal på vilken tillämpas bilagan i kapitel 7 om yrkeshögskolor, idrottsinstitut eller folkhögskolor med årsarbetstid för de 30 första vardagarna under sommarledighetsperioden.
Vid annan tid, när det är avbrott i läroanstaltens undervisningsarbete på grund av lov, betalas dagpenning eller annan i punkt 10 avsedd ersättning till arbetsgivaren, när arbetstagaren har varit berättigad till dagpenning eller annan ersättning, men arbetstagaren inte har ansökt om ledighet på grund av arbetsoförmåga.
9. Om den dagpenning som avses i sjukförsäkringslagen inte betalas på grund av arbetstagaren själv, eller om den betalas till ett mindre belopp än vad han enligt sjukförsäkringslagens 11 kapitel 1 - 4 § skulle vara berättigad till, har arbetsgivaren rätt att från sjuktidslönen dra av den del som på grund av arbetstagarens förfarande helt eller delvis blivit obetald som dagpenning.
10. När arbetstagaren på grund av arbetsoförmåga får annan dagpenning eller därmed jämförbar ersättning enligt lag eller på grund av försäkring som arbetsgivaren bekostat, övergår rätten till ersättningen eller dagpenningen för sjuktiden till arbetsgivaren till den del dagpenningen inte överstiger den lön arbetstagaren får för samma tid.
Om lönen för sjuktid betalts innan någon annan av ovannämnda ersättningar betalts, har arbetsgivaren rätt att lyfta ersättningen eller återfå beloppet från arbetstagaren, till den del ersättningen inte överstiger den lön arbetstagaren får för samma tid.
Karantän och anstaltsvård vid rusmedelsproblem
11. Till en arbetstagare som i enlighet med 16 § 2 mom. i lagen om smittsamma sjukdomar (s.k. karantänfall) har beordrats vara frånvarande från sitt arbete, betalas lön för sjuktid för frånvarotiden.
12. Lön för sjuktid betalas även när en arbetstagare som har rusmedelsproblem frivilligt har sökt sig till anstaltsvård sedan han först kommit överens om vården med arbetsgivaren.
2 § Läkarundersökningar Förutsättningar för löneutbetalning
1. Förutsättningen för att bestämmelserna ska tillämpas är att undersökningarna och kontrollerna ordnats så att onödig förlust av arbetstid undviks och att undersökningarna inte har kunnat skötas utom arbetstid samt att arbetsgivaren meddelats om dem på förhand.
Avdrag på lönen görs inte i följande fall:
1. Konstaterande av sjukdom
Arbetstagaren genomgår läkarundersökning som är nödvändig för konstaterande av sjukdom samt laboratorie- och röntgenundersökningar till vilka läkaren i samband med undersökningen remitterat honom. Detta gäller även arbetsoförmåga på grund av läkarundersökning samt av sjukdomssymptom föranledd observation eller undersökning på sjukhus.
2. Fortgående vård av sjukdom
Arbetstagaren besöker läkare på grund av tidigare konstaterad sjukdom när
– sjukdomen fortgår och arbetstagaren är i behov av läkarundersökning
– en kronisk sjukdom förutsätter undersökning av specialist för fastställande av vården
– det är fråga om läkarundersökning som fordras för fastställande av vård av annan tidigare konstaterad sjukdom om läkartjänsten inte är tillgänglig utom arbetstid
– det är fråga om arbetsoförmåga på grund av vårdåtgärd som fordras för vård av cancer.
c. Akut tandsjukdom
För den tid som åtgår till vård av akut tandsjukdom, om tandsjukdomen orsakar sådan arbetsoförmåga som fordrar vård samma dag eller under samma arbetsskift. Xxxxxx förutsätts att arbetsoförmågan och det akuta vårdbehovet påvisas med intyg utfärdat av tandläkare.
d. Undersökningar innan förlossning
För tid som åtgått till medicinska undersökningar av gravid arbetstagare, om inte arbetstagaren fått tid till mottagningen utom arbetstid.
e. Lagstadgade kontroller och undersökningar vid företagshälsovården När arbetstagaren genomgår hälsoundersökningar eller till dessa anknutna efterkontroller som är lagstadgade, godkända i planen för företagshälsovården eller förutsätts av arbetsgivaren. Lönen minskas inte heller för den tid som åtgår till resorna till dessa undersökningar. Arbetsgivaren betalar också ersättning för nödvändiga resekostnader. Om undersökningarna eller efterkontrollen görs på annan ort, betalar arbetsgivaren även dagtraktamente.
Xxxxxxxx har skrivit kollektivavtalstexten om familjeledighetsreformen som trädde i kraft 1.8.2022 så att den motsvarar den förpliktande lagstiftningen och behandlar arbetstagarna och deras olika familjer jämlikt. Om parternas bedömning senare skulle visa sig vara felaktig, föbinder sig parterna att korrigera kollektivavtalstexten så att kostnaderna i kollektivavtalet inte stiger.
Övergångsbestämmelse:
De nya bestämmelserna i kollektivavtalet avseende familjeledigheterna tillämpas då avtalet träder i kraft på de arbetstagare som omfattas av ändringarna i sjukförsäkringslagen, som träder i kraft 1.8.2022. Om bestämmelserna om familjeledigheterna i sjukförsäkringslagen, som var i kraft 31.7.2022, tillämpas på arbetstagaren, tillämpas 4 kapitlet 3 § i kollektivavtalet, som var i kraft 31.3.2022, på anställningsförhållandet.
1. Arbetstagarens graviditets- och föräldraledighet samt vårdledighet bestäms på basis av arbetsavtalslagen och sjukförsäkringslagen.
Protokollsanteckning:
Partiell vårdledighet för lärare med arbetstid med undervisningsskyldighet verkställs på det sätt som arbetsgivaren och läraren avtalar om. Om avtal inte nås fastslås som lärarens undervisningstimmar 4/5 av undervisningsskyldigheten.
Partiell vårdledighet för lärare med totalarbetstid beviljas i samma förhållande av undervisningstimmarna och den övriga arbetstiden som de nämnda delarna av arbetstiden utgör av totalarbetstiden per vecka.
Lön och dagpenning under graviditets- och föräldraledighet
2. Till en arbetstagare som har rätt till graviditetspenning enligt 9 kapitlet 1 § i sjukförsäkringslagen (28/2022) betalas full lön från början av graviditetspenningperioden för en sammnahängande period om högst 40 vardagar.
3. Till en arbetstagare som har rätt till föräldrapenning enligt 9 kapitlet 5 § 1–3 momentet eller 9 kapitlet 9 § i sjukförsäkringslagen (28/2022) betalas full lön för högst de 32 första föräldrapenningsdagarna. Arbetstagaren kan dock dela sin avlönade föräldraledighet i högst två delar.
4. Förutsättningen för avlönad graviditets- och föräldraledighet är att arbetstagarens anställningsförhållande har fortgått i åtminstone tre månader fram till början av ovan avsedda ledigheter.
Förutsättningen för lönebetalning är också att arbetstagaren har rätt till graviditets- eller föräldrapenning för perioden i fråga.
Om oavlönad frånvaro, som börjat innan graviditetsledigheten började, fortgår under graviditets- eller föräldraledigheten, är arbetsgivaren inte skyldig att betala lön för denna tid. Detta gäller inte oavlönad frånvaro i samband med graviditeten.
5. För den tid under graviditets- eller föräldraledigheten som arbetsgivaren betalar lön, betalas graviditets- eller föräldrapenning enligt 7 kapitlet 4 § i sjukförsäkringslagen till arbetsgivaren.
6. Om en lärare som är berättigad till graviditetspenning har en sammanhängande ledighet under de avlönade dagarna för graviditets- och föräldrapenning (alla 72 vardagar), betalar arbetsgivaren ersättning till läraren till den del som de avlönade dagarna för graviditets- och föräldrapenningen infaller under perioden för kalkylerad semester (från 16.6) eller under de 30 första vardagarna under sommaravbrottet. Ersättningens storlek per kalenderdag är lärarens dagslön multiplicerad med koefficienten 0,53. Ersättningen betalas till läraren i samband med den sedvanliga lönebetalningen. Ersättningen beaktas inte då full lön enligt 6 kapitlet 19 § beräknas.
7. Om graviditetspenning eller föräldrapenning inte betalas ut på grund av arbetstagarens försummelse, avdras den del som motsvarar den förlorade graviditetspenningen eller föräldrapenningen från lönen.
Frånvarons inverkan på anställningsförmåner
8. När arbetstagaren är borta från arbetet längre än den lagstadgade graviditets- eller föräldraledigheten, räknas denna frånvaro inte som likställd med arbetstid vid fastställandet av sådana förmåner som är bundna till anställningsförhållandets längd, då inte annat föreskrivits i lag eller avtalats separat.
9. Till en lärare betalas inte lön för en kortvarig avbrottsperiod eller ledig period, om det är fråga om en avbrottsperiod eller ledig period under läroanstaltens arbetsperiod och arbetstagarens graviditets- eller föräldraledighet upphör strax före avbrottsperioden eller den lediga perioden och läraren inte återvänder till arbetet omedelbart efter avbrottsperioden eller den lediga perioden. En avlönad ledig period/avbrottsperiod under arbetsperioden förutsätter arbete under 15 arbetsdagar.
Tillämpningsanvisning:
Arbetet kan inplaceras före eller efter den ovan nämnda avbrottsperioden eller lediga perioden.
Tillfällig vårdledighet
10. När ett under tio år gammalt barn eller ett handikappat barn plötsligt insjuknar, har barnets vårdnadshavare eller den förälder som har ansvar för barnets underhåll rätt till lön för högst tre arbetsdagar enligt bestämmelserna om lön för sjuktid. Lönen betalas för sådan kort frånvaro som är nödvändig för att ordna vård eller för att själv vårda barnet.
Tillämpningsanvisning:
Lön betalas till annan än ensamförsörjare om den ena av vårdnadshavarna på grund av sitt förvärvsarbete och sin arbetstid eller annat tvingande hinder inte har möjlighet att ordna vård eller själv vårda barnet.
Enligt kollektivavtalets bestämmelser om betalning av lön för sjuktid ska en utredning över frånvaron företes. Vid behov ska intyg företes över den andra vårdnadshavarens hinder att vårda barnet.
En arbetstagare som av ovan nämnda orsak är förhindrad att arbeta, är skyldig att utan dröjsmål meddela arbetsgivaren om frånvaron, och om möjligt när hindret beräknas upphöra.
Om arbetstagaren nödvändigt måste vara borta från arbetet för att vårda barnet längre tid än tre arbetsdagar, ordnas möjlighet till frånvaro utan lön. Frånvaro av ovan nämnda orsaker minskar inte arbetstagarens semesterförmåner.
Med förälder som har ansvar för barnets underhåll avses den av barnets biologiska föräldrar, hos vilken barnet inte bor eller som inte är barnets vårdnadshavare.
Svårt sjukt barn
11. En arbetstagare som enligt 10 kapitlet i sjukförsäkringslagen har rätt till specialvårdspenning för vård och rehabilitering av svårt sjukt barn, har rätt till frånvaro från arbetet för att delta i sådan vård av barnet, rehabilitering eller vårdhandledning som avses i beslutet då han på förhand kommit överens om frånvaron med arbetsgivaren. Frånvaron är oavlönad.
Frånvaro av tvingande familjeskäl
12. Om ett plötsligt sjukdomsfall inträffar i familjen bereds arbetstagaren möjlighet till en kort tillfällig frånvaro utan lön. Semesterförmånerna minskas inte på grund av en sådan frånvaro.
En nära anhörigs död och begravning
1. Arbetstagaren bereds möjlighet till kortvarig, högst en dags tillfällig frånvaro vid nära anhörigs död och begravning. Arbetstagarens semesterförmåner eller inkomster minskas inte på grund av sådan frånvaro.
Tillämpningsanvisning:
Med nära anhöriga avses i detta sammanhang föräldrar, mor- och farföräldrar, svärföräldrar, barn, make/maka, sambo samt syskon.
Med svärföräldrar avses också en sambos föräldrar, om man på samborna tillämpar lagen om hävning av sambornas gemensamma ekonomi.
Vigsel, registrering av parförhållande och bemärkelsedag
2. Arbetstagaren får en ledig dag med lön för sin egen vigsel och registrering av parförhållande, om vigseln/registreringen infaller på hans arbetsdag.
3. Arbetstagaren får en ledig dag med lön på sin 50- och 60-årsdag, om bemärkelsedagen infaller på hans arbetsdag.
Landets försvar
4. Inkomsten minskas inte för en värnpliktig arbetstagare som deltar i uppbåd.
5. Om arbetstagaren deltar i reservövning eller civiltjänstens kompletterande utbildning, betalas till honom skillnaden mellan lönen och reservistlönen för deltagardagarna, om de skulle ha varit arbetsdagar. För lediga dagar görs inte avdrag.
6. En kvinnlig arbetstagare som frivilligt gör sin militärtjänst beviljas ledighet utan lön för tjänstgöringstiden. Under denna tid intjänas inte förmåner som grundar sig på anställningsförhållandet.
Samhälleliga uppdrag och fackföreningsverksamhet
7. Till en arbetstagare som är medlem i kommunfullmäktige eller -styrelse eller i vid stats- eller kommunalval tillsatt lagstadgad valnämnd eller - kommitté betalas skillnaden mellan lönen och den ersättning för inkomstbortfall som kommunen betalar ifall mötena för ovan nämnda organ hålls under arbetstid. Skillnaden betalas efter att arbetstagaren företett utredning över det belopp som kommunen betalat som ersättning för inkomstbortfallet. Semesterförmånerna minskas inte p.g.a. deltagande i möte.
8. Arbetstagaren bereds tillfälle att delta i möten ordnade av kollektivavtalets undertecknarorganisation och centralorganisationens beslutande organ. Sådan frånvaro minskar inte arbetstagarens lön.
Överenskommelse om frånvaro
9. Arbetstagaren ska komma överens med arbetsgivaren om frånvaro som avses i denna paragraf.
Frånvarons inverkan på anställningsförmåner (gäller ledigheter som börjar 1.1.2023 eller senare)
10. Om en lärare i en grundskola, ett gymnasium, ett vuxengymnasium, vid en vuxenlinje i ett gymnasium eller i en musikläroanstalt under arbetsåret har haft oavlönad ledighet eller varit alterneringsledig eller studieledig, sänks lönen för lediga sommardagar i förhållande till ledighetens längd.
Antalet dagar som sänker lönen för avbrottsperioder fås genom att man räknar antalet arbetsdagar i läroanstalten som ingår i den oavlönade ledigheten (mån–fre). Lönesänkningen beräknas genom att man multiplicerar dagslönen med antalet arbetsdagar som man varit frånvarande och genom att multiplicera detta tal med 0,1.
Med oavlönad ledighet avses inte familjeledigheter eller sjukledighet, även om dessa skulle vara oavlönade.
Tillämpningsanvisning:
Sänkning enligt denna paragraf görs inte om arbetstagaren har haft oavlönad ledighet i ett helt år (12 månader).
KAPITEL 5 LÖNER FÖR ADMINISTRATIV PERSONAL OCH STÖDPERSONAL
Detta kapitel tillämpas på den administrativa personalens och stödpersonalens anställningsförhållanden.
1. Till arbetstagaren betalas månadslön på det sätt som avtalats i detta kapitel.
2. Grunderna för fastställande av lön enligt lönesystemet är:
- uppgifterna och deras svårighetsgrad (lön enligt kravnivågruppering och uppgiftsbunden lönedel)
- arbetsprestation (personlig lönedel)
- erfarenhetstillägg
Dessutom kan man betala andra tillägg, arvoden eller ersättningar som avses i detta kapitel.
3 § Förverkligande av lönesystemet i läroanstalten
1. Om kravnivågrupperingen som tillämpas i läroanstalten och om principerna för användning av uppgiftsbaserad lönedel förhandlas med förtroendemannen.
2. Grunderna för uppgiftsbaserad lönedel ska vara rättvisa och sporrande. Om principerna för användning av uppgiftsbaserad lönedel förhandlas årligen med förtroendemannen. I förhandlingarna ska man också granska utfallet av användningen av lönedel.
3. Arbetsgivaren ska informera personalen om läroanstaltsspecifikt tillämpande av lönesystemet och grunderna för lönerna då det sker ändringar i grunderna.
4 § Uppgiftsbaserade lönedelar
1. Då anställningsförhållandet inleds placeras arbetstagarens uppgift i en kravnivågrupp som motsvarar uppgiftens svårighetsgrad utifån 11
§.
Uppgiftsbunden lönedel
2. Den uppgiftsbundna lönedelen fastställs i början av anställningsförhållandet och då uppgifterna ändras.
3. En uppgiftsbunden lönedel betalas utifrån svårighetsgraden för uppgifter i samma kravnivågrupp, utifrån mångsidigheten, då de kräver särskilt kunnande och på basis av eventuella deluppgifter som
räknas till en högre kravnivågrupp. Bedömningen görs som en helhetsbedömning.
4. Den uppgiftsbundna lönedelen beviljas tills vidare.
5. Den uppgiftsbundna lönedelen kan vara ett eurobelopp eller fastslås som procent av lönen i kravnivågruppen. Ingen nedre eller övre gräns har fastställts för lönedelen.
6. Arbetsgivaren bestämmer om betalningen av den uppgiftsbundna lönedelen.
Tidsbunden extra uppgift
När man avtalar med arbetstagaren om en tidsbunden extra uppgift, avtalar man samtidigt om den extra ersättning som betalas för den.
Tillämpningsanvisning:
Extra uppgifter i denna punkt är i huvudsak tidsbundna eller så hör de inte regelbundet till arbetstagarens ordinarie arbetsuppgifter.
Arbetsuppgiften behöver inte återkomma dagligen eller veckovis. Förutsättningen för extra ersättning är att de extra uppgifterna inte har beaktats i bedömningen av uppgiftens svårighetsgrad eller den uppgiftsbundna lönedelen.
I denna punkt nämnda uppgifter kan vara t.ex. extra uppgifter vid sidan om det egna arbetet, introduktion av nya arbetstagare, handledning av personer i läroavtalsutbildning som lär sig genom arbete samt i samband med utbildning för fristående examen, handledning av personer i arbetspraktik från olika läroanstalter samt alkoholservering och cateringverksamhet.
Vikariat
7. Till en arbetstagare som vikarierar i en högre avlönad uppgift betalas löneskillnaden för vikariattiden.
8. När uppgifterna beror på semestrar betalas dock ingen ersättning.
1. Till arbetstagaren kan betalas en individuell lönedel, som grundar sig på arbetstagarens kompetens, arbetsprestationer och samarbetsförmåga.
Tillämpningsanvisning:
Faktorer som utgör grund för den individuella lönedelen kan vara bl.a. arbetskvalitet, omsorgsfullhet, resultat och effektivitet, innovativitet, handlingskraftigt eller självständigt arbete, samarbets- och interaktionsförmåga, utvecklingsförmåga och utvecklingsvilja samt flexibilitet.
2. Den faktor som utgör grund för den individuella lönedelen ska vara sådan att arbetstagaren kan påverka den med sin arbetsprestation.
3. En individuell lönedel beviljas tills vidare eller för viss tid och den kan bestå av ett eurobelopp eller en procentandel. En individuell lönedel som beviljats tills vidare kvarstår, ifall grunderna för beviljandet inte har slopats.
6 § Ändring av kravnivågrupp och lönedelar
1. I en situation då arbetsuppgiften ändras, bedöms uppgiftens svårighetsgrad och den uppgiftsbundna lönedelen på nytt. Bedömningen görs dock minst en gång om året.
2. Arbetstagaren eller på begäran av arbetstagaren förtroendemannen kan ta initiativ till justering av kravnivågruppen och den uppgiftsbundna lönedelen.
3. Kravnivågruppen och den uppgiftsbundna lönedelen kan försämras endast om arbetstagarens uppgifter ändras så att de blir väsentligt mindre krävande.
4. Om uppgifternas svårighetsgrad ändras, kan den individuella lönedelen bedömas på nytt.
5. Då uppgifternas svårighetsgrad ökar kvarstår den individuella lönen på minst samma nivå som tidigare.
7 § Erfarenhetstillägg Erfarenhetstilläggets belopp
1. Till arbetstagaren betalas erfarenhetstillägg, som beräknas utifrån lönen enligt uppgifternas kravnivågrupp, med tillägg av en uppgiftsbunden lönedel. Erfarenhetstillägget bestäms på följande sätt:
erfarenhet i tid erfarenhetstillägg
2 år 4 %
5 år 8 %
8 år 12 %
11 år 16 % (erfarenhetstillägget är högst 16 %)
Man kan avtala lokalt på annat sätt om betalningen av och tidpunkten för erfarenhetstilläggen enligt 1 punkten med stöd av 2 § i avtalet om lokala avtal.
Tid som berättigar till erfarenhetstillägg
Som tid som berättigar till erfarenhetstillägg anses den sammanlagda tiden man är anställd hos samma arbetsgivare i samma uppgifter (t.ex. ekonomiförvaltning, kosthåll, fastighetsvård).
Anställningstid hos en annan arbetsgivare beaktas förutsatt att det är fråga om en erfarenhet som är till väsentlig nytta i arbetsuppgifterna.
Som tid som berättigar till erfarenhetstillägg godkänns också frånvaro för vilken har betalats lön eller dagpenning, moderskaps-, faderskaps-, graviditets- eller föräldradagpenning enligt sjukförsäkringslagen.
Högst 30 kalenderdagar studieledighet enligt lagen om studieledighet godkänns under kvalifikationsåret som tid berättigande till erfarenhetstillägg.
8 § Tillägg, arvoden och ersättningar
1. Utbildningstillägg
För utbildning som räknas som en extra fördel för utförandet av uppgifterna betalas ett utbildningstillägg. Tilläggets storlek är högst 15 % av lönen enligt kravnivågrupp. Om uppgifternas kravnivå förändras bedöms tillägget på nytt. Utbildningstillägg betalas i första hand för yrkesexamen som hänför sig till uppgifterna eller vidareutbildning, om vilken man har avtalat med arbetsgivaren. Före utbildningen ska man avtala om hur examen eller utbildningen inverkar på lönen.
2. Miljötillägg
Som ett särskilt uppgiftsbaserat tillägg kan man betala ett timtillägg för arbete som är speciellt tungt eller smutsigt eller som utförs under svåra förhållanden. Tillägget kan vara högst 35 % av arbetstagarens timlön. Om de uppgifter som tillägget betalas för återkommer regelbundet kan man avtala om att tillägget betalas som ett fast månatligt eurobelopp.
3. Språktillägg
1. I en tvåspråkig kommun kan en arbetstagare, vars arbete kräver behärskande av båda de inhemska språken, få språktillägg om han har goda kunskaper i det av språken som inte är hans modersmål:
20,20 euro från 1.9.2022 och euro från x.x.2023
per månad för god muntlig kunskap och
25,91 euro från 1.9.2022 och euro från x.x.2023
per månad för god muntlig och skriftlig kunskap.
2. Till en arbetstagare som fullständigt behärskar de bägge inhemska språken kan man i språktillägg betala
40,34 euro från 1.9.2022 och euro från x.x.2023.
4. Tillägg för språkkunskap
1. Tillägg för språkkunskap betalas när det är till avsevärd nytta för skötseln av arbetstagarens uppgifter att han behärskar något språk utöver modersmålet.
Tillägg för språkkunskap betalas inte om uppgiften uttryckligen förutsätter kunskaper i främmande språk.
2. Tillägget betalas beroende av språkexamens nivå (lagen om allmänna språkexamina 964/2004 och förordningen 1163/2004) enligt följande:
Från 1.9.2022 | Från x.x.2023 | |
grundnivå | 20,20 euro/mån. | euro/mån. |
mellannivå | 40,34 euro/mån. | euro/mån. |
högsta nivå | 78,47 euro/mån. | euro/mån. |
5. Ersättning till förtroendeman
1. Ersättning till förtroendeman betalas enligt följande:
Representerad e | Arvode Från 1.9.2022 | Arvode Från x.x.2023 |
–19 | 68,55 € | |
20–59 | 86,23 € | |
60–159 | 100,62 € | |
160– | 112,77 € |
Antalet arbetstagare som företräds fastställs per läsår.
2. Om förtroendemannens suppleant, enligt meddelande till
arbetsgivaren, under huvuddelen av en kalendermånad sköter förtroendemannauppdraget när förtroendemannen är förhindrad till detta betalas ersättning till suppleanten för månaden i fråga.
6. Arvode till arbetarskyddsfullmäktig
Till arbetarskyddsfullmäktig betalas arvode enligt följande:
Representerad e | Arvode Från 1.9.2022 | Arvode Från x.x.2023 |
10–100 | 36,49 € | |
101–200 | 47,54 € | |
201– | 65,23 € |
För arbete som utförts utanför arbetarskyddsfullmäktigens arbetstid (t.ex. möten och inspektioner) betalas lön för ordinarie arbetstid.
9 § Särskilda bestämmelser Lön till praktikant och skolelev
1. Annat kan avtalas om kollektivavtalets bestämmelser om ekonomiska förmåner, om man ingår ett arbetsavtal med praktikanten för den obligatoriska praktik som ingår i examen.
2. Lönebestämmelserna tillämpas på en som gör arbetspraktik som ingår i studier så att minimilönen är 75 procent av lönen i kravnivågruppen i fråga.
3. Till praktikant som inte har yrkeskunskap eller behörighet för branschen betalas minst 80 % av lönen i kravnivågruppen i fråga, dock högst under 2 månader.
4. Lönen för en elev i grundskola, gymnasium eller yrkesläroanstalt, då eleven saknar yrkeskunskap eller behörighet inom branschen, är under semestertiden (1.6–15.8) minst 65 % av lönen i kravnivågruppen i fråga. Denna lön kan utbetalas i högst 2,5 månader till samma arbetstagare.
Avtalslön
5. Man kan avtala om att till arbetstagaren betala en avtalslön, som kan omfatta de tillägg och lönedelar som definierats i detta kapitel.
6. För arbetstagaren kan därtill till följd av olika systemändringar uppkomma en lön som överskrider den kollektivavtalsenliga lönen (t.ex. x.x. xxxxxxxxxx), som behandlas som avtalslön.
10 § Administrativ personal och stödpersonal – löner
De lägsta lönerna i kravnivågrupperna från 1.9.2022, euro/mån.
Kravnivågrupp | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 |
1 682,59 | 1 820,29 | 1 964,96 | 2 132,79 | 2 300,66 | 2 500,22 |
De lägsta lönerna i kravnivågrupperna från x.x.2023, euro/mån. (kompletteras då avtal om höjningarna det andra året har ingåtts)
Kravnivågrupp | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 |
11 § Kravnivågruppering i lönesystemet för administrativ personal och stödpersonal
Kravnivågrupp | Allmän beskrivning | Självständighet – omdöme – ansvar | Utbildning – erfarenhet |
1 | Biträdande uppgift. Uppgifterna är återkommande och likartade. | Uppgifterna utförs enligt klara arbetsanvisningar och rutiner. | Behövliga kunskaper och färdigheter uppnås genom arbetshandledning eller arbetsplatspraktik. |
Tillämpningsanvisning: Arbetstagaren har alltid en närmaste chef eller annan avtalad ansvarig person som vid behov ger detaljerade anvisningar och övervakar arbetsprestationen eller slutresultatet. | |||
2 | Uppgift som | Uppgifterna utförs med | Behövliga kunskaper |
förutsätter | tillämpning av allmänna | och färdigheter förvärvas | |
yrkeskunskap. | direktiv. | genom arbetserfarenhet | |
Uppgifterna utförs på | eller yrkesutbildning. | ||
basis av erfarenhet. | |||
Tillämpningsanvisning: Arbetstagaren arbetar enligt givna allmänna | |||
anvisningar. Arbetstagaren kan sin arbetsuppgift och kan arbeta ganska | |||
självständigt. Den närmaste chefen eller en annan ansvarig person ser | |||
till att arbetstagaren får tillräckliga anvisningar för sitt dagliga arbete och | |||
avgör tillvägagångssättet i förändrade eller avvikande förhållanden. | |||
Chefen eller en annan ansvarig person finns inte nödvändigtvis i samma | |||
enhet eller arbetar under samma arbetsskift. | |||
3 | Uppgifterna förutsätter | Uppgifterna utförs i | Behövliga kunskaper |
krävande | huvudsak självständigt | och färdigheter | |
yrkeskunskap. | med tillämpning av | förvärvas genom | |
Uppgifterna kräver val | allmänna direktiv. | yrkesutbildning eller | |
av tillvägagångssätt. | omfattande | ||
arbetserfarenhet. | |||
Tillämpningsanvisning: Arbetstagaren har ansvar för slutresultatet eller | |||
helheten av uppgiften eller arbetet. Arbetets slutresultat har definierats, | |||
men sättet att utföra arbetet kan variera. Arbetstagaren kan själv fatta | |||
beslut om t.ex. hur och i vilken ordning arbetsuppgifterna utförs och | |||
beslutet grundar sig på arbetstagarens yrkeskunskap. Arbetstagaren | |||
upptäcker själv eventuella problem och kan lösa dem. | |||
4 | Skötsel av delfunktion eller uppgifter med anknytning till anlitande av sakkunskap: Uppgiften förutsätter också nya lösningsmodeller. | Uppgifterna utförs självständigt. Ansvaret grundar sig på självständiga lösningar och det kan inbegripa ekonomiskt ansvar och chefsansvar. | Behövliga kunskaper och färdigheter förvärvas genom utbildning på institut- eller högskolenivå eller genom arbetserfarenhet. |
Tillämpningsanvisning: Med skötsel av delfunktioner avses t.ex. i fråga om ekonomiförvaltningen löneadministration eller bokföring, i fråga om kosthåll närmast husmors uppgifter, i fråga om fastighetsskötsel service och underhåll av fastigheterna på praktisk nivå. | |||
Chefsansvar är i det närmaste användning av den praktiska arbetsledningsrätten, dvs. bestämma vad som ska göras och vem som gör det. Med ekonomiskt ansvar avses t.ex. att arbetstagaren ansvarar för upphandling och de kostnader detta medför inom ramen för budgeten. Det ekonomiska ansvaret omfattar även rapporteringsskyldighet. | |||
5 | Uppgifter i anslutning till skötsel, planering och utveckling av delfunktion eller uppgifter som förutsätter teoretiska kunskaper i anslutning till sakkunskap. Uppgifterna förutsätter även planering och utveckling av nya lösningar. | Uppgifterna utförs självständigt. Ansvaret grundar sig på självständiga lösningar och kan inbegripa ekonomiskt ansvar och personalansvar. | Behövliga kunskaper och färdigheter förvärvas genom högskoleutbildning eller annan lämplig utbildning eller omfattande arbetserfarenhet. |
Tillämpningsanvisning: I uppgifter inom denna kravnivågrupp tillämpar personen inte enbart kunskap utan kan skapa ny kunskap och utveckla befintlig sådan. Uppgiften kan omfatta personalansvar t.ex. så att personen i fråga deltar i anställningsprocessen, men den slutliga beslutanderätten om rekryteringen kan ligga någon annanstans. | |||
6 | Uppgifter inom ledning eller utveckling av funktion eller delfunktion eller uppgifter som förutsätter djupgående teoretiska kunskaper i anslutning till sakkunskap. Uppgifterna består av planering, utveckling och utförande av lösningar som förutsätter både teoretiskt och praktiskt kunnande. | Uppgifterna utförs självständigt. Ansvaret grundar sig på självständiga lösningar och inbegriper ekonomiskt ansvar, personal- eller expertansvar. | Kunskaper och färdigheter som behövs fås i första hand genom utbildning på högskolenivå eller annan lämplig utbildning och en gedigen arbetserfarenhet. |
KAPITEL 6 UNDERVISNINGSPERSONALENS LÖNER OCH ARBETSTID
1. Detta kapitel tillämpas på anställningsförhållanden för undervisningspersonal. Dessutom följs bestämmelserna för de enskilda läroanstalterna i kapitel 7.
2. Bestämmelserna i kapitel 6 och 7 tillämpas också då läraren har beordrats att utföra motsvarande uppgifter, som lokalt benämns annorlunda än i avtalet.
1. Undervisningspersonalens lön fastställs enligt detta kapitel och bestämmelserna i kapitel 7.
2. Med grundlön avses de löner i euro som anges för de enskilda läroanstalterna i bilagan till kollektivavtalet och som hänför sig till examen och behörighet (eller lön som fastslagits på basis av lönetabellen) utan tillägg.
3. Om arbetstagarens grundlön fastslås inom ramen för lönetabellen ska man, när grundlönen fastslås, beakta uppgiftens svårighetsgrad och ansvarsfullhet, arbetstagarens ställning i organisationen, läroanstaltens/ skolans storlek samt verksamhetsställenas/ läroanstalternas antal och lokala förhållanden. Därtill ska man, när grundlönen fastslås, beakta arbetstagarens färdighet och förmåga att klara av uppgiften.
Tillämpningsanvisning:
Avtalsbestämmelsen ska tillämpas också när uppgifternas svårighetsgrad och ansvarsfullhet, arbetstagarens ställning i organisationen, läroanstaltens/skolans storlek eller arbetstagarens färdighet och förmåga att klara sin uppgift ökar under anställningen.
Det är inte ändamålsenligt att enbart använda lönetabellens nedre gräns utan hela lönetabellen används. Avsikten är att arbetstagare som har och/eller behärskar svårare uppgifter, placeras närmare den övre gränsen i lönetabellen.
Lönetabellens övre gräns kan överskridas.
4. Grundlönen för en lärare som beviljats dispens bestäms i enlighet med den grundlön som fastställts för behörigheten enligt de behörighetsvillkor (inte övergångsbestämmelsernas) som gällde när dispensen beviljades.
Lön för deltid
5. Lönen till lärare som arbetar deltid är lägre i samma förhållande som hans arbetstid är kortare jämfört med full arbetstid.
Tillämpningsanvisning:
Undervisningsskyldigheten motsvarar full arbetstid.
Dyrortsklassificering av kommunerna
6. Vid indelningen av verksamhetsenheternas placering tillämpas statsrådets förordning om allmän dyrortsklassificering av kommunerna (1055/2003).
Tillämpningsanvisning:
I det fall att kommunens dyrortsklass skulle ändras på grund av kommunsammanslagning eller andra motsvarande förändringar, tillämpas i alla fall den dyrortsklassificering som tillämpades på personalen före ändringen.
7. Lärarens grundlön enligt dyrortklassificeringen bestäms av den enhet där läraren huvudsakligen arbetar (den läroanstalt där han undervisar de flesta timmarna).
3 § Hur en lärd grad likställs med examen
När lönen fastslås likställs graden för kandidat i humanistiska ämnen och kandidat i naturvetenskapliga ämnen med examen för kandidat i humanistiska ämnen och kandidat i naturvetenskapliga ämnen.
4 § Avdrag för avsaknad av behörighet Tillämpning
1. Avdrag för avsaknad av behörighet tillämpas inte i gymnasier och grundskolor, i Steiner-skolor, i vuxengymnasier och gymnasier med vuxenlinje, i folkhögskolor och arbetar- och medborgarinstitut liksom inte heller på timlärare i studiecentraler.
Storlek
2. Till lärare som inte har den behörighet som fastställts för tjänsten, betalas grundlön som är minst 4 % och högst 25 % lägre än grundlönen eller den undre gränsen för grundlönen i tabellönen som fastställts för tjänsten. Arbetsgivaren beslutar om avdrag för avsaknad av behörighet.
Tillämpningsanvisning:
Med den behörighet som definierats i behörighetsvillkoren avses i lag/förordning stadgad behörighet (i andra än övergångsbestämmelserna). Om den i lag eller förordning
stadgade examen/ examensnivån som krävs för en viss uppgift är alternativa görs avdrag för avsaknad av behörighet enligt den examensnivå personen avlagt. Ifall arbetsgivaren separat har fastställt den examensnivå som krävs, görs avdraget enligt denna.
5 § Erfarenhetstillägg Tillämpning
Bestämmelserna om erfarenhetstillägg tillämpas på alla läroanstalter. På yrkeshögskolor, idrottsinstitut och folkhögskolor med årsarbetstid tillämpas inte, med undantag för rektorer, bestämmelserna i punkt 1 och 2 om erfarenhetstillägg.
Erfarenhetstilläggets belopp
1. Till lärare i huvudsyssla betalas erfarenhetstillägg så som man nedan separat har avtalat om i bestämmelserna för enskilda läroanstalter.
2. Erfarenhetstillägget bestäms enligt grundlönen och för timlärare i huvudsyssla utgående från högst det arvode som motsvarar undervisningsskyldigheten i nämnda ämne, samt på basis av den totala summan av tidigare erfarenhetstillägg.
Tid som berättigar till erfarenhetstillägg
3. Till erfarenhetstillägg berättigar tjänstgöring som lärare/rektor i huvudsyssla hos inhemsk eller utländsk arbetsgivare eller tjänstgöring i uppgift som är av väsentlig nytta i de nuvarande uppgifterna.
4. När erfarenhetstillägget räknas ut beaktas de kalendermånader under vilka läraren/rektorn varit anställd hos samma arbetsgivare i minst 18 kalenderdagar.
5. När tjänstgöringsåret delas upp i två eller flera terminer är tjänstgöring under en månad så många delar av tjänstgöringen hela året som det ingår månader i ett läsår vid läroanstalten.
6. Rätten till erfarenhetstillägg börjar från och med början av den månad då rätten uppnås.
Tid likställd med arbetstid som berättigar till erfarenhetstillägg
7. Som tid som berättigar till erfarenhetstillägg godkänns också frånvaro för vilken har betalats lön eller dagpenning, särskild moderskaps-, moderskaps-, faderskaps-, särskild graviditets-, graviditets- eller föräldradagpenning enligt sjukförsäkringslagen.
8. Studieledighet enligt lagen om studieledighet (273/79) i högst 30 dagar under kvalifikationsåret godkänns för erfarenhetstillägg.
En förutsättning är att arbetstagaren efter studieledigheten omedelbart återvänt till samma arbetsgivare.
Fastställande och betalning av personligt lönetillägg
1. Till en arbetstagare kan betalas ett personligt lönetillägg baserat på personliga kunskaper och arbetsresultat eller omfattande behörighet. Arbetsgivaren fattar beslut om utbetalning av tillägget. Ingen övre eller undre gräns har fastslagits för tillägget.
Varaktighet och förändring av personligt lönetillägg
2. Personligt tillägg beviljas tills vidare eller för viss tid, dock högst för den tid som arbetstagaren sköter samma uppgift hos samma arbetsgivare. Personligt tillägg som beviljats tills vidare kvarstår som en del av arbetstagarens totallön och utbetalningen kan upphöra när grunderna för utbetalningen inte längre föreligger. När den tid som berättigar till erfarenhetstillägg uppfylls minskar det personliga tillägget i motsvarande grad.
1. I en tvåspråkig kommun kan man till en lärare, vars arbetsuppgifter förutsätter att han behärskar bägge inhemska språken, och som har goda språkkunskaper i det inhemska språk som inte är hans modersmål, betala språktillägg
från 1.9.2022 enligt följande:
20,20 euro
per månad för god muntlig kunskap och
25,91 euro
per månad för god muntlig och skriftlig kunskap.
från x.x.2023 enligt följande:
euro
per månad för god muntlig kunskap och
euro
per månad för god muntlig och skriftlig kunskap.
2. Till en lärare som fullständigt behärskar de bägge inhemska språken kan man i språktillägg per månad betala
från 1.9.2022 enligt följande:
40,34 euro
från x.x.2023 enligt följande:
euro
1. Tillägg för språkkunskap betalas om läraren, när han sköter sina uppgifter, har väsentlig fördel av kunskaper i andra språk än modersmålet. Tillägg för språkkunskap betalas dock inte om uppgiften uttryckligen förutsätter kunskaper i främmande språk.
2. Tillägget betalas beroende av språkexamens nivå (lagen om allmänna språkexamina 964/2004 och förordningen 1163/2004) enligt följande:
Från och med 1.9.2022 är beloppen följande:
Examensnivå | Tillägg / månad |
grundnivå | 20,20 € |
mellannivå | 40,34 € |
högsta nivå | 78,47 € |
från x.x.2023 enligt följande:
Examensnivå | Tillägg / månad |
grundnivå | |
mellannivå | |
högsta nivå |
9 § Tillägg för doktorsexamen
Till rektor, lärare och timlärare i huvudsyssla, vilka har avlagt doktorsexamen betalas ett examenstillägg som är 4 % av den kollektivavtalsenliga grundlönen.
10 § Arvode för skötsel av annan lärares timme
Xxxxx en lärare åläggs att jämsides med sin egen timme eller annan arbetsuppgift sköta en annan lärares klass, betalas i arvode 30 % av övertimlönen för den egna uppgiften.
Till den som vikarierar i en högre avlönad uppgift betalas löneskillnaden för vikariattiden.
12 § Arvode för förhörsarrangemang
Till lärare som ordnar förhör för privatelever betalas ett arvode om 33,11 euro (från 1.9.2022) och euro (från x.x.2023). Arvodet omfattar ersättning för förberedelse av förhöret, korrigerings- och bedömningsarbete samt vid behov för övervakning. Förhöret omfattar skriftligt och muntligt förhör, arbetsprov och omtagning av prov. Om flera än en privatelev samtidigt deltar i förhöret, betalas till läraren full ersättning per elev för de första tre eleverna, hälften av arvodet för den fjärde till och med den nionde eleven och en fjärdedel av arvodet från och med den tionde eleven.
13 § Hur övertimarvodet räknas ut
1. För timmar som överskrider undervisningsskyldigheten betalas ett övertimarvode.
Grunden för övertimarvode
2. En lärares övertimarvode räknas ut enligt grunden för övertimarvodet, som fås när de kompetenstillägg som påverkar övertimarvodets belopp läggs till grundlönen enligt 2 § och efter eventuellt avdrag för avsaknad av behörighet.
Tillämpningsanvisning:
Grunden för övertimarvode = grundlön + kompetenstillägg - avdrag för avsaknad av behörighet
Koefficient för övertimarvode
3. Koefficienten för övertimarvode är 1 med undantag av gymnasie- och grundundervisning, vuxengymnasium, folkhögskolor (arbetstid med undervisningsskyldighet) samt vissa speciallärare vid yrkesläroanstalter, för vilka koefficienterna framgår av lönebilagorna.
Årsveckoövertimarvode
4. Det månatliga arvode som motsvarar en övertimme fås så att övertimarvodesgrunden multipliceras, i enlighet med bestämmelserna för de enskilda läroanstalterna, med den koefficient för övertimarvodet som finns i samband med grundlönen och den erhållna summan divideras med det fastslagna antalet oavkortade veckotimmar som är lärarens undervisningsskyldighet (i allmänbildande läroanstalter är divisorn undervisningsskyldigheten – 1,5 timmar) Det på detta sätt erhållna beloppet avrundas med en cents noggrannhet.
Tillämpningsanvisning:
Grunden för övertimarvode x koefficienten för övertimarvode |
Årsveckoövertimarvode = |
undervisningsskyldighet |
I allmänbildande läroanstalter avdras 1,5 från den undervisningsskyldighet som används i beräkningen. Koefficienten för övertimarvode är 1 om inget annat nämns i bestämmelserna för de enskilda läroanstalterna.
Arvode för enskild övertimme
5. Det arvode som ska betalas för en övertimme (priset på en timme) fås så att man multiplicerar arvodet för en månad med talet 12 och dividerar det med antalet arbetsveckor vid den berörda läroanstalten. I musikläroanstalter är dock divisorn 35, och för lärarhandledning vid grundskolor är den 30 och i vuxengymnasier 33.
Tillämpningsanvisning:
årsveckoövertimarvode x 12 | |
Arvode för enskild övertimme = | arbetsveckor |
Övertimarvode för del av läsår
6. Om den undervisning som sköts som övertimmar inte pågår hela läsåret, betalas arvode enligt hållna timmar, varvid antalet timmar som är lika med läroanstaltens arbetsveckor berättigar till ett årsveckoövertimarvode och färre timmar till motsvarande del av arvodet.
Tillämpningsanvisning:
Lärarens undervisningsskyldighet är 22 timmar. Utöver detta undervisar läraren i 10 veckors tid en övertimme. Övertimarvodet beräknas enligt följande: 10 timmar / antal arbetsveckor vid läroanstalten = årsveckoövertimarvodets andel av månadslönen.
7. Övertimmar som inte hållits dras av lärarens lön enligt ovannämnda grund.
Tillämpningsområde
1. Ifall arbetsgivaren har ålagt läraren undervisningsskyldighet enligt de olika undervisningslagarna och/eller annat arbete i annan än den egna läroanstalten eller i samma undervisningsområde och/eller annat arbete i flera administrativt självständiga läroanstalter, tillämpas på honom bestämmelserna om gemensamma lärare i denna paragraf om inte annat föranleds av 2 punkten. Anställningsvillkoren för läraren bestäms enligt den skola eller läroanstalt, där tjänsten är tillsatt eller placerad (primär läroanstalt).
2. Denna paragraf tillämpas på lärare gemensamma för grundskolan och gymnasiet eller för gymnasier endast ifall läraren förutom i nämnda läroanstalter undervisar enligt nämnda lag i annan läroanstalt av lägre nivå än högskola.
Resetillägg
3. Till gemensam lärare, som undervisar vid två eller flera verksamhetsenheter som ligger minst 1 kilometer från varandra, betalas ett tillägg som är 8 % av grundlönen.
4. Om en gemensam lärare i medeltal minst fyra gånger i veckan byter enhet under dagen för att hålla sina undervisningstimmar och avståndet mellan enheterna är minst en kilometer, eller om han från sin bostad eller från den verksamhetsenhet som ligger närmast bostaden reser till en annan enhet eller till andra enheter genom att använda kortaste möjliga rutt sammanlagt minst 140 km i veckan, betalas till honom ett tillägg på 12 % som räknas ut på grundlönen.
Undervisningsskyldighet och annat arbete
5. Om antalet arbetsveckor per år vid en sekundär och en primär läroanstalt avviker från varandra, räknas undervisningsskyldigheten för läraren som antalet undervisningstimmar per år.
6. En gemensam lärare som undervisar minst en tredjedel av sin undervisningsskyldighet i den sekundära läroanstalten, är skyldig att i denna utföra annat arbete enligt de stadganden och bestämmelser som gäller denna läroanstalts lärare i proportion till antalet undervisningstimmar han håller i läroanstalten.
Resekostnader
7. Ersättningen för resekostnader för gemensam lärare fastslås enligt 1 kapitlet 6 §.
Undervisning i grundskolan och gymnasiet
8. Om den gemensamma lärarens primära läroanstalt är en grundskola eller ett gymnasium, tillämpas 23 § 1 punkten gällande gymnasier och grundskolor i bestämmelserna för enskilda läroanstalter endast på undervisningen vid nämnda läroanstalter, dock inte på undervisningen vid andra läroanstalter.
15 § Timlärare i huvudsyssla Tillämpningsområde
1. Bestämmelserna i denna paragraf tillämpas på gymnasier, grundskolor, musikläroanstalter och yrkesläroanstalter.
Definition av huvudsyssla
2. En timlärare är i huvudsyssla om han undervisar i någon eller flera av de i punkt 1 nämnda till statsandel eller statsbidrag berättigade skolorna eller läroanstalterna eller i yrkeshögskola sammanlagt i snitt minst 16 klasstimmar eller i vuxengymnasium eller gymnasiets vuxenlinje i snitt minst 14 klasstimmar. Med klasstimme avses i detta sammanhang även sådana uppgifter utanför klassen, för vilka betalas årsveckotimarvode.
Förutsättningen för att timmarna ska räknas ihop, är att man avtalat om detta innan anställningen börjar. I tillsvidareanställningar börjar räkningen sedan uppsägningstiden löpt ut.
3. Om en timlärare undervisar i två eller flera läroanstalter så att undervisningsskyldigheten uppfylls vid någon av dessa läroanstalter, är han timlärare i bisyssla vid de andra.
Grundlön
4. Grundlönen för en timlärare i huvudsyssla fastställs som för en lärare med de undantag som nämns i den här paragrafen.
5. Grundlönen för en timlärare i huvudsyssla är grundlönen för motsvarande lärare, om inte annat har bestämts i bestämmelserna för de enskilda läroanstalterna. Om en timlärare i huvudsyssla undervisar i ämnen där grundlönen är en annan, beräknas en vägd grundlön för honom för bestämning av lönen. Från grundlönen för en timlärare i huvudsyssla görs avtalade avdrag för avsaknad av behörighet och till grundlönen läggs avtalade kompetenstillägg om man inte redan beaktat dem i grundlönen.
Erfarenhetstillägg
6. Till timlärare i huvudsyssla betalas erfarenhetstillägg på samma grunder som till motsvarande lärare. Om en timlärare i huvudsyssla undervisar i ämnen, för vilka han har rätt till olika stora erfarenhetstillägg, bestäms hans erfarenhetstillägg enligt de timmar han undervisar mest i. Om timmarna i de olika ämnena är lika många, bestäms antalet erfarenhetstillägg enligt det som är fördelaktigare för timläraren.
Vägd undervisningsskyldighet och anpassad lön
7. En timlärare i huvudsyssla har samma undervisningsskyldighet som motsvarande lärare. Om timläraren undervisar i ämnen där undervisningsskyldigheten är en annan, beräknas för honom en vägd kalkylerad undervisningsskyldighet.
8. Ifall en timlärare i huvudsyssla inte har samma timantal som motsvarande lärares undervisningsskyldighet, fastställs lönen enligt timantalet i förhållande till full undervisningsskyldighet.
Övertimarvode
9. För de timmar som överskrider undervisningsskyldigheten betalas ett övertimarvode som räknas ut enligt 13 § och som bestäms i varje läroanstalt enligt 5 punkten och i övrigt enligt samma grunder som för en lärare.
Lön till gemensam timlärare i huvudsyssla
10. För en timlärare som har timmar i två eller flera läroanstalter för att det ska räknas som huvudsyssla bestäms grundlönen och undervisningsskyldigheten som ovan stadgas. I varje läroanstalt räknas den andel timmar för vilken full lön betalas.
Semesterpremie
11. Till timlärare i huvudsyssla betalas semesterpremie på samma grunder som till motsvarande lärare.
Anställningsförhållandets kontinuitet
12. Anställningsförhållandet för en timlärare i huvudsyssla med visstidsanställning anses vara sammanhängande om det upphör i slutet av terminen eller under därpå följande lov och inleds i början av följande termin vid samma läroanstalt.
16 § Timlärare i bisyssla Tillämpningsområde
1. Bestämmelserna i denna paragraf tillämpas på gymnasier, grundskolor, musikläroanstalter och yrkesläroanstalter.
2. På timlärare i bisyssla vid musikläroanstalter tillämpas dock bestämmelserna för timlärare i huvudsyssla, om villkoren för musikläroanstalter i 17 § i bilaga 8 i kapitel 7 uppfylls.
Lön och undervisningsskyldighet
3. Till en timlärare i bisyssla betalas ett arvode för varje timme han håller. Den löneklass som är grund för timlärarens arvode är den samma som den ovägda grundlön som är grunden för lärarens lön. Timarvodets beräknas enligt 13 § om inte annat har bestämts i bestämmelserna för de enskilda läroanstalterna.
4. Undervisningsskyldigheten motsvarar den ovägda undervisningsskyldighet som är grund för lärarens lön, om inte annat har bestämts i bestämmelserna för de enskilda läroanstalterna.
Löneutbetalning i vissa frånvarosituationer
5. Om en timlärare i bisyssla deltar i repetitionsövningar i reserven, befolkningsskyddsutbildning eller kompletteringsutbildning som arbetsgivaren förordnat, betalas lön för denna tid enligt antalet arbetsplanen.
17 § Arbetstid och semester för undervisningspersonal som följer total arbetstid
Tillämpningsområde
1. På läroanstaltens rektor, lärare och övrig undervisningspersonal tillämpas total arbetstid, om man har avtalat om det i bestämmelserna för de enskilda läroanstalterna. Då iakttas i tillämpliga delar bestämmelserna om kontorsarbetstid i 2 kapitlet 2 § med beaktande av specialkaraktären i rektors, lärares och övrig undervisningspersonals arbete.
Arbetstid
2. På grund av arbetets specialkaraktär består rektorns, lärarens och den övrig undervisningspersonalens uppgiftshelhet delvis av uppgifter, som är svåra att placera i ett noga avgränsat arbetstidsschema eller i den dagliga arbetstiden, och delvis av uppgifter som kan utföras annanstans än på den egentliga arbetsplatsen. Dessutom varierar arbetsmängden betydligt under läsåret. Av den orsaken blir rektorns, lärares och övrig undervisningspersonals arbetstid flexibel under olika tider av läsåret och avviker t.o.m. dagligen från den arbetstid som nämnts ovan.
Semester
3. Rektorns, lärarens och den övriga undervisningspersonalens rätt till semester fastställs enligt kapitlet om semester.
18 § Undervisningspersonalens arbetstid
1. Antalet undervisnings- och skolarbetsdagar, lektionernas längd, placeringen av lärarnas undervisnings- och annan arbetstid bestäms enligt den lagstiftning som gällde 31.12.1998 och enligt den vedertagna praxis som framgår av arbetsplanen eller motsvarande dokument, om inte annat avtalats i de läroanstaltspecifika bestämmelserna.
Tillämpningsanvisning:
Bestämmelsen gäller inte för lärare som omfattas av årsarbetstidssysstem. En undervisningstimme är 60 minuter.
2. (Gäller till och med 31.7.2023) Vid yrkesläroanstalter upprättar arbetsgivaren en sommarundervisningsplan, om det för ordnandet av undervisningen är nödvändigt att för sommarperioden tillämpa en annan arbetstidsfördelning. En genomgång av planen görs med förtroendemannen. Om man därefter avtalar med läraren om
– det årliga antalet undervisnings- och utbildningsdagar är oförändrat
– den årliga undervisningsskyldigheten är oförändrad
– för sommaravbrottet ska läraren garanteras sammanhängande ledighet om minst 4 veckor
– tillägget för semesterundervisning ersätts med lediga dagar, med undantag av natur-/skogsbruk
Tillämpningsanvisning:
Avtal enligt denna punkt ska ske på ett sätt som säkerställer anordnandet av ordinarie undervisning med beaktande av läroanstaltens förutsättningar.
För två arbetsveckor under sommaravbrottet ersätts en ledig vecka. Syftet med bestämmelsen ovan är att lärarens årliga undervisningsskyldighet ska vara oförändrad. Förläggning av undervisning till sommaren innebär att den årliga arbetsmängden görs under en kortare tidsperiod än den ordinarie om 38 undervisningsveckor.
3. När lärarens arvodesgrund bestäms som övertimarvode eller tid som inräknas i undervisningsskyldigheten enligt kalkylerad arbetsmängd ska arbetsgivaren och läraren tillsammans på förhand kalkylera det antal timmar som står till förfogande för arbetet.
1. Med lärares fulla lön avses grundlönen inklusive alla månatliga, regelbundet återkommande lönetillägg, tilläggsarvoden och ersättningar inklusive övertimarvodena.
2. Lönen för avlönad frånvaro samt semesterpremien räknas ut på basis av lärarens fulla lön.
20 § Förtroendemannens befrielse från arbetet och förtroendemannaersättning
1. För förtroendemannen reserveras befrielse från arbetet av den tid som hör till undervisningsarbetet och förtroendemannaersättning betalas
från 1.9.2022 enligt följande:
Representerade | Arvode / mån. | Minskning undervisningstimm ar/vecka | Befrielse dygn/vecka |
-19 | 68,55 € | 2 | 160 |
20-59 | 86,23 € | 2 | 160 |
00-000 | 000,62 € | 3 | 240 |
000-000 | 000,62 € | 4 | 320 |
160– | 112,77 € | 5 | 400 |
från x.x.2023 enligt följande:
Representerade | Arvode / mån. | Minskning undervisningstimm ar/vecka | Befrielse dygn/vecka |
-19 | 2 | 160 | |
20-59 | 2 | 160 | |
60-129 | 3 | 240 | |
130-159 | 4 | 320 | |
160– | 5 | 400 |
Antalet arbetstagare som företräds fastställs per läsår.
2. Om förtroendemannens suppleant med stöd av meddelande till arbetsgivaren sköter förtroendemannauppdraget då förtroendemannen är förhindrad att göra det under huvuddelen av en kalendermånad, betalas ersättning för månaden i fråga till suppleanten.
21 § Arvode för arbetarskyddsfullmäktig
Till arbetarskyddsfullmäktig betalas arvode från 1.9.2022 enligt följande:
Representerade | Arvode / mån. |
10-100 | 36,49 € |
101-200 | 47,54 € |
201– | 65,23 € |
från x.x.2023 enligt följande:
Representerade | Arvode / mån. |
10-100 | |
101-200 | |
201– |
Arbetarskyddsfullmäktigen har rätt till lagenlig befrielse från sina ordinarie arbetsuppgifter. För en lärare som har arbetstid med undervisningsskyldighet är befrielsen 30 timmar med undervisningsskyldighet per läsår. Om arbetarskyddsfullmäktigens verksamhetsperiod inte pågår hela läsåret, räknas befrielsen ut i förhållande till undervisningsveckorna.
Arbetarskyddsfullmäktigens befrielse kan ersättas med övertimarvode.
Till en lärare som är arbetarskyddsfullmäktig betalas för arbete utfört utom arbetstiden (t.ex. möten och inspektioner) lön för ordinarie arbete eller övertimarvode till lärare som har arbetstid med undervisningsskyldighet.
Tillämpningsanvisning:
När man fastställer det antal timmar som utgör grunden för ersättningen ska man beakta att det är fråga om annat arbete än undervisning i klass, varvid ett övertimarvode motsvarar 1,5 timmar arbete.
KAPITEL 7 BESTÄMMELSER FÖR DE ENSKILDA LÄROANSTALTERNA
SEKTION A ALLMÄNBILDANDE SKOLA
Bilaga 1 Gymnasium och grundskola 1 § Tillämpningsområde
Denna bilaga tillämpas på undervisning i grundskola och gymnasium.
2 § Definitioner
Indelning av grundundervisning
Denna bilaga tillämpas på undervisning som ges i grundskolan:
– i årskurserna 1–6 samt på förskoleundervisning som ges till andra än de elever som omfattas av förlängd läroplikt
– i årskurserna 7–9 och på påbyggnadsundervisning (årskurs 10)
– i specialundervisning i enlighet med den undervisning som avses i 17 § i lagen on grundskoleundervisning
Blandgrupp
En blandgrupp är antingen en lågstadie- eller högstadiegrupp eller gymnasiegrupp beroende på om det i gruppen finns flest elever från årskurserna 1–6 eller från årskurserna 7–9 eller gymnasieelever. Om det finns lika många elever tillämpas bestämmelserna för den högre lönegrunden.
Rektorer
3 § Grundlön, erfarenhetstillägg och undervisningsskyldighet Xxxxxxxxxx
1. Grundlönerna finns i lönebilagan under följande statistikkoder:
011064 Grundlön grundskola
011065 Grundlön gymnasium
Erfarenhetstillägg
Erfarenhetsår | 3 år | 5 år | 8 år | 13 år | 20 år |
Erfarenhetsprocent | 5 % | 5 % | 5 % | 9 % | 6 % |
Rektors undervisningsskyldighet
2. Rektors undervisningsskyldighet i grundskola är 2–11 veckotimmar.
3. Rektors undervisningsskyldighet i gymnasium är 2–9 veckotimmar.
Uppgifter som inräknas i undervisningsskyldigheten
4. Andra uppgifter än undervisningstimmar, demonstrationstimmar och stödundervisningstimmar kan också inräknas i rektorns undervisningsskyldighet.
Bestämningsgrund för antalet undervisningstimmar och löneklass
5. Då antalet undervisningstimmar och grundlönen fastställs, beaktas det som avtalats i 6 kapitlet 2 § 3 punkten om löner och arbetstid för undervisningspersonal.
4 § Prövning av framsteg i läroplikten
Till rektorn betalas lön enligt 12 § i kapitel 6 om löner och arbetstid för undervisningspersonal för prövning av framsteg i läroplikten.
5 § Arbetstid, semester och övertimmar
Rektorns arbetstid, semester och övertimmar bestäms enligt 17 § i kapitel 6 om undervisningspersonalens löner och arbetstid. När semesterkvalifikationsmånaderna fastslås beaktas också den tid han tjänstgjort som lärare i huvudsyssla i läroanstalten.
Biträdande rektorer
6 § Koefficient för biträdande rektors undervisningsskyldighet samt arvode Tillägg för biträdande rektor
1. Till lärare som är biträdande rektor betalas ett tillägg (statistikkod 011151) som är 16–24 % av grundlönen enligt 11 §.
Ovan nämnda höjning beaktas inte som grund för övertimarvode.
Biträdande rektors undervisningsskyldighet
2. Undervisningsskyldigheten för lärare som är biträdande rektor minskas enligt följande: koefficient för undervisningsskyldigheten är 0,3–0,8.
3. Om undervisningsskyldigheten för en biträdande rektor inte blir ett helt tal, avrundas undervisningsskyldigheten med en halv timmes noggrannhet. Ifall två hela tal ligger lika nära, sker avrundningen till det lägre talet.
Fastställande av antal undervisningstimmar och grundlön
4. Då antalet undervisningstimmar och grundlönen fastställs, beaktas det som avtalats i 6 kapitlet 2 § 3 punkten om löner och arbetstid för undervisningspersonal.
7 § Arvode till biträdande rektor som sköter rektors administrativa uppgifter
Om den biträdande rektorn förordnats att utöver sin egen tjänst sköta de administrativa uppgifter som hör till rektorn under avbrott i arbetet, betalas lön till honom som till lärare enligt 31 §.
8 § Skolhemsföreståndare och skolföreståndare Tillämpningsområde
1. Denna paragraf tillämpas i skolhem.
Grundlöner
2. Grundlönerna finns i lönebilagan under följande statistikkoder:
011261 Föreståndare
Erfarenhetstillägg
Erfarenhetsår | 3 år | 5 år | 8 år | 13 år | 20 år |
Erfarenhetsprocent | 5 % | 5 % | 5 % | 5 % | 6 % |
Undervisningsskyldighet och lön för skolföreståndare som undervisar i specialklass
3. Undervisningsskyldigheten för specialklasslärare som är skolföreståndare minskas med 6–8 timmar i veckan och till honom betalas lön som är 20 % högre än grundlönen.
Föreståndarens arbetstid, semester och övertimmar
4. Föreståndarens arbetstid, semester och övertimmar bestäms enligt 17 § i kapitel 6 om löner och arbetstid för undervisningspersonal.
Ersättning för tid bunden av arbete
5. Föreståndares och skolföreståndares ersättning för tid bunden av arbete
från 1.9.2022:
Vardag | 13,89 € |
Lördag | 28,03 € |
Söndag | 41,93 € |
från x.x.2023:
Vardag | |
Lördag | |
Söndag |
Ersättningen justeras motsvarande den generella höjningen.
9 § Skolföreståndare (Steiner-skola, Rinnekoti)
Steinerskola
Om skolan inte har en rektor, kan undervisningsskyldigheten för lärarkårens vice ordförande eller för den ansvarige läraren minskas högst på följande sätt: koefficienten för undervisningsskyldighet är 0,3–0,8.
När koefficienten fastställs tillämpas det som bestäms i 6 § 3 och 4 punkten.
Rinnekoti
Till speciallärare som verkar som skolans föreståndare betalas för ledning av skolan 16 % högre lön beräknad på grundlönen och undervisningsskyldigheten minskas med två veckotimmar.
10 § Föreståndare och biträdande föreståndare (Toivolakoti, Pipola)
1. Grundlönerna finns i lönebilagan under följande statistikkoder:
011259 Föreståndare
011154 Biträdande föreståndare
Erfarenhetstillägg
Erfarenhetsår | 3 år | 5 år | 8 år | 13 år | 20 år |
Erfarenhetsprocent | 5 % | 5 % | 5 % | 5 % | 6 % |
Undervisningsskyldighet för biträdande föreståndare som är skolans föreståndare
2. Undervisningsskyldigheten för biträdande föreståndare, som är skolans föreståndare eller som har lärarbehörighet, är 6–8 timmar i veckan.
Biträdande föreståndares arbetstid, semester och övertimmar
3. Biträdande föreståndares arbetstid, semester och övertimmar bestäms enligt 6 kapitlet 17 § om undervisningspersonalens löner och arbetstid.
Lärare
11 § Grundlöner, övertimarvodeskoefficienter och erfarenhetstillägg Grundlöner
1. Grundlönerna och övertimarvodeskoefficienterna finns i lönebilagan under följande statistikkoder:
1. Lektor och studiehandledare (gymnasium)
012151 | a. Högre högskoleexamen och behörighet som lärare i gymnasium eller tidigare äldre lektors behörighet |
012150 | b. Behörighet som lärare i grundundervisning eller tidigare behörighet som lärare vid gymnasium |
012145 | c. Högre eller lägre högskoleexamen |
012139 | d. Annan än ovan nämnd |
2. Lektor (grundskola)
012249 | a. Högre högskoleexamen och behörighet som lärare i grundskola/gymnasium eller tidigare äldre lektors behörighet |
012248 | b. Behörighet som lärare i grundundervisning eller tidigare behörighet som lärare i grundskola/gymnasium |
012244 | c. Högre högskoleexamen |
012242 | d. Lägre högskoleexamen |
012239 | e. Annan än ovan nämnd |
3. Speciallärare och specialklasslärare
012349 | a. Högre högskoleexamen och behörighet som speciallärare |
012348 | b. Lägre högskoleexamen och behörighet som speciallärare |
012347 | c. Behörighet som speciallärare eller högre högskoleexamen och behörighet som lärare i grundskola/gymnasium |
012346 | d. Behörighet som lärare vid grundskola/gymnasium |
012344 | e. Lärare för gravt utvecklingshämmade som har lämplig utbildning på minst institutnivå och därtill 35 studieveckor i specialstudier |
012341 | f. Xxxxx än ovan nämnd eller lärare för gravt utvecklingshämmade som har lämplig utbildning på minst institutnivå |
4. Speciallärare i gymnasium
012649 | a. Högre högskoleexamen och behörighet som speciallärare |
012648 | b. Lägre högskoleexamen och behörighet som speciallärare |
012647 | c. Behörighet som speciallärare eller högre högskoleexamen och behörighet som lärare i grundskola/gymnasium |
012646 | d. Behörighet som lärare vid grundskola/gymnasium |
012644 | e. Lärare för gravt utvecklingshämmade som har lämplig utbildning på minst institutnivå och därtill 35 studieveckor i specialstudier |
012641 | f. Xxxxx än ovan nämnd eller lärare för gravt utvecklingshämmade som har lämplig utbildning på minst institutnivå |
5. Klasslärare
012449 | a. Högre högskoleexamen, behörighet som ämneslärare samt behörighet som lärare i grundskola/gymnasium |
012448 | b. Behörighet som ämneslärare och behörighet som lärare i grundskola/ gymnasium |
012446 | c. Behörighet som lärare i grundskola/gymnasium |
012435 | d. Annan än ovan nämnd |
Erfarenhetstillägg
2. Grundskola och gymnasium (med undantag för Steinerskolor)
Erfarenhetsår | 3 år | 5 år | 8 år | 13 år | 20 år |
Erfarenhetsprocent | 6 % | 6 % | 7 % | 8 % | 6 % |
3. Steinerskolor
Erfarenhetsår | 5 år | 7 år | 10 år | 15 år | 20 år |
Erfarenhetsprocent | 6 % | 6 % | 7 % | 8 % | 6 % |
En lärare i Steinerskola som har avlagt lämplig högskoleexamen eller examen på institutnivå får inräkna två år av utbildningstiden som tid som berättigar till erfarenhetstillägg.
Förskolelärare
4. Till förskolelärare som har barnträdgårdslärarexamen, socionomexamen (yrkeshögskola), socialpedagogexamen eller handledarexamen inom socialbranschen betalas lön enligt samma grunder som till klasslärare med grundskole-/gymnasielärarbehörighet.
Lärare i Steinerskola
5. En person som innehar ett uppdrag som motsvarar lektors tjänst i grundskola har rätt till högre lön på basis av att han avlagt viss examen, förutom i detta avtal nämnda examina också på basis av de studier i Steinerskolornas lärarutbildningsanstalt, vilka utbildningsstyrelsen anser vara tillräckliga.
Tilläggsarvode för specialisering
6. Till klasslärare som avlagt stadgade specialiseringsstudier i det andra inhemska språket eller i ett främmande språk, i modersmålet eller i matematik och som innehar lärartjänst och undervisar i nämnda språk eller i sitt specialiseringsämne betalas ett tilläggsarvode för specialisering, som är 4 % av grundlönen enligt 11 §. Tillägget betalas inte till en lärare vars grundlön fastställs enligt punkterna 4a eller 4b i 11
§.
Tillägg för nybörjarundervisning
7. Till klasslärare eller speciallärare, vars basundervisningsgrupp till minst 2/3 omfattar förskoleelever som får förskoleundervisning eller första eller andra årskursens elever, betalas tillägg för nybörjarundervisning som är 3 % av grundlönen enligt 11 §. Tillägget betalas inte till en lärare vars grundlön fastställs enligt 11 § 4a eller 4b punkten.
Studiehandledare i grundskola
8. Vad som i detta avtal stadgats om lektor gäller även för studiehandledare i grundskola.
12 § Undervisningsskyldighet
1. Lektor (gymnasium)
undervisningsskyldighet i veckan
modersmålet, litteratur och finska som andra språk | 16,5 |
det andra inhemska språket, främmande språk, informationsteknik | 19,5 |
– undervisningsskyldigheten i A1-, A2- och B1-språk är en veckotimme mindre än vad som ovan avtalats om matematik, fysik, kemi, bildkonst, musik | 20,5 |
religion, filosofi, livsåskådning, psykologi, historia, samhällslära, biologi och geografi, hälsokunskap | 21,5 |
huslig ekonomi, textilslöjd, teknisk slöjd, elevhandledning | 22,5 |
gymnastik eller valbara ämnen som inte direkt hänför sig till ovan nämnda ämnen | 23,5 |
2. Lektor (grundskola)
modersmålet, litteratur och finska som andra språk | 18,5 |
det andra inhemska språket och främmande språk | 20,5 |
informationsteknik | 19,5 |
matematik, fysik, kemi, bildkonst, musik | 21,5 |
elevhandledning | 22,5 |
religion, livsåskådning, filosofi, historia, samhällslära, biologi, geografi, huslig ekonomi, merkantila ämnen, hälsokunskap | 23,5 |
textilslöjd, teknisk slöjd, gymnastik, jord- och skogsbruk och trädgårdsskötsel | 24,5 |
övriga ämnen | 23,5 |
3. Specialundervisning
specialklasslärare, speciallärare (personer med intellektuell funktionsnedsättning) | 22,5 |
speciallärare | 24,5 |
4. Klassundervisning
klasslärare | 24,5 |
förskolelärare | 24,5 |
5. Steinerskola
eurytmi i Steinerskola | 19,5 |
Fullgörande av undervisningsskyldigheten och vägd undervisningsskyldighet
1. Om undervisningsskyldigheten för lärare eller timlärare i huvudsyssla inte blir fullgjord under läsåret, betalas dock till läraren för hela läsåret full grundlön eller årslön jämte erfarenhetstillägg samt till timlärare i huvudsyssla för hela läsåret ett arvode som svarar mot gränsen för huvudsyssla.
2. Om en lektor för samma arbetsgivare och i samma skolform undervisar i två eller flera ämnen med olika undervisningsskyldighet eller är en blandlektor (15 §) fås lektorns undervisningsskyldighet så att antalet veckotimmar i de olika ämnena avvägs till en genomsnittlig undervisningsskyldighet. Om den genomsnittliga undervisningsskyldigheten inte blir ett helt tal, avrundas undervisningsskyldigheten med en halv timmes noggrannhet. Ifall två hela tal ligger lika nära, sker avrundningen till det lägre talet.
Tillämpningsanvisning:
Grundskolan (lågstadium, högstadium och specialundervisning) ses som samma skolform, vars timmar räknas in i den vägda undervisningsskyldigheten. För timmar i gymnasiet görs en separat avvägning.
13 § Lektor i studiehandledning
1. Bestämmelserna i denna paragraf kan tillämpas på arbetstiden och lönen för en lektor i studiehandledning om lektorn i studiehandledning och arbetsgivarens företrädare kommit överens om det.
Arbetstid
2. Arbetstiden för lektor i studiehandledning fördelas på bunden arbetstid och arbetstid som inte är bunden. Av den årliga bundna arbetstiden ska minst 40 och högst 80 timmar (studiehandledning) placeras på annan tid än under elevernas skoldag.
Den årliga bundna arbetstiden är 1 200 timmar. Av denna arbetstid kan lektor i studiehandledning beordras att hålla högst 494 undervisningstimmar i klass per läsår. Om den bundna arbetstiden med lärarens samtycke på arbetsgivarens order överstiger 1 200 timmar, betalas för varje timme 1/153 av månadslönen.
Lön
3. Grundlönerna för lektor i studiehandledning i grundskola finns i lönebilagan under följande statistikkoder:
015156 | Behörighet som studiehandledare, högre högskoleexamen och behörighet som lärare i grundskola/gymnasium eller tidigare äldre lektors behörighet |
015155 | Behörighet som studiehandledare, behörighet som lärare i grundskola/gymnasium |
015143 | Behörighet som studiehandledare, annan än ovan nämnd |
4. Grundlönerna för lektor i studiehandledning i gymnasium finns i lönebilagan under följande statistikkoder:
015256 | Behörighet som studiehandledare, högre högskoleexamen och behörighet som lärare i grundskola/gymnasium eller tidigare äldre lektors behörighet |
015255 | Behörighet som studiehandledare, behörighet som lärare i grundskola/gymnasium |
015243 | Behörighet som studiehandledare, annan än ovan nämnd |
5. Om läraren saknar sådan studiehandledarutbildning som nämns i förordningen och som krävs ovan i 3 eller 4 punkten, minskas lärarens lön med 4 %.
Erfarenhetstillägg
Erfarenhetsår | 3 år | 5 år | 8 år | 13 år | 15 år |
Erfarenhetsprocent | 5 % | 5 % | 5 % | 5 % | 8 % |
6. När man fastställer grundlönen för lektor är lönen för föregående läsår i sin helhet jämförelselön så, att föregående läsårs timmar och uppgifter samt den lön som betalts används för antalet avlönade timmar och uppgifter. I ny totallön betalas grundlön som är minst lika stor som den lön i eurobelopp som tidigare betalades.
13 b § Speciallärares och specialklasslärares arbetstid per år
1. Bestämmelserna i denna paragraf kan tillämpas på speciallärares och specialklasslärares lön om specialläraren och specialklassläraren och arbetsgivarens företrädare har kommit överens om det.
2. Speciallärarens och specialklasslärarens arbetstid fördelas på bunden arbetstid och arbetstid som inte är bunden. Av den årliga bundna arbetstiden ska minst 40 och högst 80 timmar placeras på annan tid än under elevernas skoldag.
Den årliga bundna arbetstiden är 1 200 timmar. Av denna arbetstid kan specialläraren eller specialklassläraren beordras att hålla högst 494 undervisningstimmar i klass per läsår. Om den bundna arbetstiden med lärarens samtycke på arbetsgivarens order överstiger 1 200 timmar, betalas för varje timme 1/153 av månadslönen.
14 § Lärarkoefficient i gymnasium
1. Lärarens klasstimmar multipliceras med 1,10 för att man ska få det totala antalet timmar som är grund för lönen.
2. Med klasstimmar avses här de klasstimmar som hålls i ämnet, elevhandledning i klass, stödundervisningstimmar och förberedelse av demonstrationstimmar.
3. Koefficienttimmarna för demonstrationer uträknas med 1,10 av det oförhöjda timantalet för demonstrationer. Demonstrationsförberedelsetimmar bestäms enligt 23 §.
4. Om en lärare i en grundskola eller en gemensam lärare för grundskola och gymnasium undervisar i gymnasium, gäller ovan nämnda även honom för gymnasietimmarnas vidkommande.
15 § Blandlektorstillägg
Till lektor till vars undervisningsskyldighet hör timmar i både gymnasium och vuxengymnasium, betalas ett tillägg för blandlektor som är 3 % beräknat på grundlönen enligt 11 §.
16 § Tillägg för grundskola
Till lektor i gymnasium i vars undervisningsskyldighet inräknas timmar i grundskola, betalas ett tillägg som är 4 % räknat på grundlönen enligt 11
§.
17 § Tillägg för gymnasium
Till lektor i grundskola i vars undervisningsskyldighet inräknas timmar i gymnasium betalas ett tillägg som är 4 % räknat på grundlönen enligt 11
§.
18 § Tillägg för förskoleundervisning
Till klasslärare som i sin undervisningsgrupp har en eller flera elever i förskoleklass utöver lågstadieeleverna, betalas ett tillägg som är 3 % räknat på grundlönen enligt 11 §.
19 § U-områdestillägg (avlägsnats 9.8.2022) 20 § Extra uppgifter i enskilda skolor
1. Till en lärare som åläggs att sköta en separat uppgift i anknytning till utveckling, planering eller administration av undervisningen i den enskilda skolan, betalas utgående från uppgiftens svårighetsgrad och ansvarsnivå ett separat tillägg i euro.
2. I de enskilda skolorna tillämpas för ovan nämnda ändamål följande belopp per månad
från 1.9.2022:
Elever | Dyrortsklass I | Dyrortsklass II |
-200 | 378,28 € | 368,14 € |
000-000 | 000,92 € | 613,59 € |
000-000 | 000,14 € | 859,02 € |
601-800 | 1 134,78 € | 1 104,46 € |
801-1000 | 1 387,43 € | 1 349,91 € |
1001– | 1 513,03 € | 1 472,63 € |
från x.x.2023:
Elever | Dyrortsklass I | Dyrortsklass II |
-200 | ||
201-400 | ||
401-600 | ||
601-800 | ||
801-1000 | ||
1001– |
3. Om en grundskola och ett gymnasium verkar tillsammans, bestäms kvoten enligt det sammanlagda antalet elever.
21 § Anskaffnings- och skötseluppgifter i färdighets- och konstämnen
Till lärare i färdighets- och konstämnen betalas för anskaffning och skötsel av tillbehör och material per skola (grundskola och gymnasium tillsammans)
fr.o.m. 1.9.2022
i dyrortsklass I 396,55 €
i dyrortsklass II 385,73 €
om antalet basundervisningsgrupper är färre än 9 och
i dyrortsklass I 594,81 €
i dyrortsklass II 576,79 €
om antalet basundervisningsgrupper är 9 eller flera.
från x.x.2023
Dyrortsklass I €
Dyrortsklass II €
om antalet basundervisningsgrupper är färre än 9 och
Dyrortsklass I €
Dyrortsklass II €
om antalet basundervisningsgrupper är 9 eller flera.
22 § Minskad undervisningsskyldighet
Lärare som undervisar i två eller flera enheter (avlägsnats 9.8.2022) Minskning för sammansatt klass
1. Den årliga undervisningsskyldigheten för en klasslärare, som undervisar en grupp där det ingår elever från en eller flera årskurser, minskas med en veckotimme.
2. Om undervisningsgruppen omfattar en eller flera elever i förskoleklass minskas undervisningsskyldigheten också med en timme.
Vissa förvaltningsuppgifter i Steinerskolor
3. I undervisningsskyldigheten för den lärare som är ordförande eller sekreterare för lärarkåren kan inräknas högst en veckotimme för dessa uppgifter.
23 § Uppgifter som räknas till undervisningsskyldigheten i gymnasium
1. Av det arbete som utförs utöver de egentliga timmarna i klass får till undervisningsskyldigheten räknas timmar enligt följande.
Gymnasieresurs
2. I arbetsplanen anvisas, utöver koefficienten för enskilda lärare, som grund för lärarnas lön 17 veckotimmar per gymnasium och 0,18 veckotimmar per elev. När man fastslår de timmar som anvisas i arbetsplanen beaktas arbetets svårighetsgrad och ansvar samt lärarens deltagande i de muntliga förhör som hålls i anslutning till gymnasieexamen och förberedande korrigering av proven i studentexamen samt de specialuppgifter som läraren förordnats. Som grund för arvodet för ovan nämnda uppgifter används månadsarvodet, vilket för en hel veckotimme är 143,06 euro i månaden från 1.9.2022 och euro i månaden från x.x.2023. Arvodet höjs med en allmän förhöjning.
Grupphandledares arvode
Som grund för arvodet för grupphandledare används månadsarvodet, vilket för en hel veckotimme är 148,79 euro i månaden från 1.9.2022 och euro i månaden från x.x.2023. Arvodet höjs med en allmän förhöjning.
Hur demonstrations- och laborationstimmar räknas ut
3. I undervisningsskyldigheten för lektor i fysik och kemi inräknas de förberedelsetimmar per vecka som behövs för dessa ämnen, en femtedel av undervisningstimmarna i fysik och kemi.
4. I undervisningsskyldigheten för lärare som undervisar i biologi, jordbruk, skogsbruk och trädgårdsskötsel inräknas de timmar som behövs för förberedelse av demonstrations- och laborationstimmar i dessa ämnen, en tjugondedel av de hållna timmarna i dessa ämnen.
Klassföreståndare i lågstadium
5. Ifall en lektor eller en timlärare i huvudsyssla har ålagts att handha en klass i lågstadiet och han undervisar i minst hälften av timmarna, minskas hans undervisningsskyldighet med en veckotimme.
Uppgifter i anslutning till elevhandledning
6. För uppgifter som kontaktlärare för yrkesvägledning i anslutning till elevhandledning utom klassundervisningen får en lärare i undervisningsskyldigheten inräkna en halv timme i veckan per påbörjad grupp om 16 elever.
Gymnasiediplom och muntliga förhör
7. Arbete orsakat av gymnasiediplom och muntliga förhör ersätts så att 1,5 timmar motsvarar en undervisningstimme.
Avrundning av timmarna
8. Om det antal timmar som inräknas i undervisningsskyldigheten inte blir ett helt tal, avrundas det kalkylerade talet till närmaste hela tal. Om två hela tal ligger lika nära, avrundas timmarna uppåt.
Xxxxxxxx lärare för grundskola och gymnasium
9. De i denna paragraf nämnda uppgifterna inräknas i undervisningsskyldigheten för en gemensam lärare för grundskola och gymnasium på samma sätt som för en lärare i gymnasium.
24 § Uppgifter som inräknas i undervisningsskyldigheten i grundskola Lärarhandledning (avlägsnats 9.8.2022)
Skötsel av bibliotek
1. För skötsel av skolans bibliotek betalas ett arvode motsvarande 1-4 årsveckoövertimmar.
Skötsel av samlingar
2. För skötsel av samlingar i biologi, fysik och kemi betalas en ersättning motsvarande arvodet för en årsveckoövertimme.
Arrangerande av musikframträdanden
3. För arrangerande av skolans gemensamma musikframträdanden betalas en ersättning motsvarande arvodet för en årsveckoövertimme. Motsvarande ersättning betalas också till en klasslärare, specialklasslärare eller speciallärare när uppgiften är fastställd i arbetsplanen och skolan har minst sex lärare.
Arvode för klassföreståndare
4. Som grund för uppgiften som klassföreståndare betalas lektorer ett månadsarvode som är 124,71 euro i månaden från 1.9.2022 och euro i månaden från x.x.2023.
Ledning och övervakning av kosthåll (avlägsnats 9.8.2022) Skötsel av AV-läromedel
5. För skötseln av audiovisuella läromedel betalas till den lärare som ålagts uppgiften 1–2 årsveckotimmar.
Föreståndare för språklaboratorium (avlägsnats 9.8.2022) Xxxxxxx och övervakning av datautrustning
6. För skötsel och övervakning av datautrustning betalas till den som ålagts uppgiften som ansvarig en ersättning om en veckotimme enligt lärarens egen övertimarvodesgrund och i högstadier, där datateknik läses som ett tillvalsämne, en ersättning som motsvarar två veckotimmar.
Handledare för elevkår
7. För uppgiften som handledare för elevkår på högstadiet betalas till den lärare som ålagts uppgiften en ersättning för 0,5–2 veckotimmar enligt hans egen övertimarvodesgrund.
Övervakning av hemuppgifter
8. För tillsynstimme som ordnats för hemuppgifter eller andra studier då elev på grund av skjuts eller något annat arrangemang av skolarbetet är tvungen att vänta i skolan, får läraren, förutsatt att tillsynen inte sker i samband med någon annan avlönad arbetsuppgift, en ersättning motsvarande arvodet för en årsveckoövertimme för klasslärare.
Handledning av elever på elevhem
9. För en timme fritidshandledning för elever vid elevhem får lärare en ersättning motsvarande arvodet för en årsveckoövertimme för klasslärare.
Förhör av privatelev och prövning av framsteg i läroplikten
10. Till en rektor eller lärare betalas för förhör i anslutning till examen som avses i 38 § i lagen om grundläggande utbildning och för prövning av framsteg i läroplikten som avses i 25 § i lagen om grundläggande utbildning i arvode 38,17 euro per förhör från 1.9.2022 och euro per förhör från x.x.2023.
Om flera elever deltar i förhöret, betalas till läraren fullt arvode för de tre första eleverna, hälften av arvodet från och med den fjärde till och med den nionde eleven och 1/4 av arvodet från och med den tionde eleven.
Uppgifter i anslutning till elevhandledning
11. För personlig elevhandledning och handledning i smågrupper samt för informations- och andra uppgifter inräknas i lärarens undervisningsskyldighet sammanlagt två timmar per vecka per basgrupp vid högstadium för de första sex basgrupperna och en halv timme i veckan för varje påbörjad grupp om 16 elever.
För uppgifter som kontaktlärare i elevhandledning inräknas i undervisningsskyldigheten en halv timme i veckan för varje påbörjad grupp om 16 elever i högstadiet.
För arrangemang kring introduktionen i arbetslivet inräknas i undervisningsskyldigheten en halv timme i veckan för varje påbörjad grupp om 16 elever som deltar i introduktionen.
Förberedelse av demonstrationstimmar
12. I undervisningsskyldigheten för lektor och speciallärare som på motsvarande klasser i högstadiet undervisar i biologi, jordbruk, skogsbruk och trädgårdsskötsel inräknas de timmar som behövs för förberedelse av demonstrations- och laborationstimmar i dessa ämnen, en tjugondedel av de timmar som hålls i dessa ämnen.
I undervisningsskyldigheten för lektor i fysik och kemi och speciallärare för elever på motsvarande klasser i högstadiet, inräknas de timmar som behövs för förberedelse av demonstrationstimmar i dessa ämnen en femtedel av fysik- och kemitimmarna per vecka.
Korsgående användning av vissa ersättningar
13. Om arbetsgivaren anser det vara ändamålsenligt, kan av ersättningarna nämnda ovan i punkterna 2, 3, 7, 8, 9 och 10 bildas en gemensam timme. Arbetsgivaren kan dela denna timme för skötsel av uppgifterna på annat sätt än vad som stadgats i punkterna i fråga.
25 § Uppgifter som inräknas i undervisningsskyldigheten
Om en lärare inte kan anvisas det antal timmar som hans undervisningsskyldighet förutsätter, inräknas uppgifterna uppräknade i 24 och 25 § till behövliga delar i lärarens undervisningsskyldighet.
26 § Uppgifter som ersätts separat Arvode för klubbarbete
1. Till lärare betalas för klubbtimmar arvode enligt den egna övertimarvodesgrunden.
Skötsel av jävig rektors uppgifter
2. Till lärare som åläggs att vid studentskrivningar sköta rektors uppgifter då rektorn är jävig att sköta dem, betalas arvode för varje timme motsvarande den totala lönen dividerad med 150.
27 § Uppgifter som ersätts separat i skolhem Kvot för specialuppgifter
1. Till lärare betalas arvode enligt övertimarvodesgrunden för specialuppgifter som har godkänts i skolans läroplan. Skolan har högst 20 timmar i veckan till sitt förfogande, för vilka ersättning för specialuppgifter betalas, samt därtill en timme per påbörjad grupp om åtta elever.
Klubbverksamhet
2. För ledning av i skolans läroplan godkänd frivillig klubb för främjande av skolarbetet som hålls utom den dagliga skoltiden, betalas till läraren ersättning motsvarande arvodet för en årsveckoövertimme i enlighet med timmarna under läsårets arbetsveckor.
Uppgifter som inräknas i undervisningsskyldigheten
3. Om läraren inte kan anvisas det antal timmar som undervisningsskyldigheten förutsätter, kan ovan nämnda uppgifter i behövlig omfattning inräknas i lärarens undervisningsskyldighet så, att antalet timmar under läsårets arbetsveckor motsvarar lärarens årsveckotimmar
28 § Utbildning och planeringsarbete
1. Läraren är skyldig att delta i kompletteringsutbildning eller planeringsarbete som han kommit överens om med arbetsgivaren 18 timmar under läsåret. Om undervisnings- och planeringsarbetet genomförs som hela arbetsdagar (minst 6 timmar), kan två arbetsdagar förläggas utanför skolans arbetsperiod omedelbart före eller efter ett läsår, och minst en av dessa kan vara en lördagsarbetsdag under läsårets arbetstid. Dessutom kan lärare under skolans arbetsperiod förordnas högst sex timmar verksamhet som främjar och upprätthåller lärarens yrkeskompetens eller förbättrar arbetsförmågan och arbetshälsan.
2. Förutom de undervisningsuppgifter och andra uppgifter som fastslagits för läraren ska han, beroende på hur detta verkställts i skolan, delta 45– 100 timmar per läsår i samplanering av undervisningen, förhandlingar per ämnes- och sakgrupp, samarbete mellan hem och skola samt i uppgifter rörande planering och utveckling av skolans verksamhet. Arbetstidens användning planeras och följs upp.
3. Arbetsgivaren kan ålägga läraren att delta i skolans planeringsarbete utöver annan för detta ändamål i avtalet reserverad arbetstid så att 1,5 timmar arbete motsvarar arvodet för en övertimme.
29 § Xxxxxx till lärare som sköter administrativa rektorsuppgifter
Om en lärare vid sidan av sin egen uppgift i minst tre dagar åläggs att sköta de administrativa uppgifter som hör till rektorsuppgiften under tiden för avbrott i rektorns tjänsteutövning, betalas till honom för denna tid skillnaden mellan timantalet beräknad enligt mittpunkten för den oavkortade undervisningsskyldigheten i tjänsterna såsom övertimmar enligt lärarens egen övertimarvodesgrund.
30 § Lön för vikarierande lärare
1. För vikariat som varar högst fem skolarbetsdagar betalas till vikarien timarvode enligt hållna timmar i enlighet med vikariens egen behörighet.
2. Om vikariatet varar längre än fem skolarbetsdagar och infaller under en tid då undervisningstimmarna är färre än undervisningsskyldigheten, betalas till vikarien för de timmar som hållits motsvarande andel av lön som motsvarar full undervisningsskyldighet enligt följande formel:
Antalet hållna timmar samt mängden särskilda uppgifter under vikariatet × den ordinarie lönen |
= |
totalantalet timmar som hör till undervisningsskyldigheten i uppgiften under vikariatet |
3. Om timantalet för lärarens vikarie är större än undervisningsskyldigheten, betalas till honom utöver full lön övertimarvode för de timmar som överstiger undervisningsskyldigheten.
31 § Övertimmar
1. För timmar utöver undervisningsskyldigheten betalas övertimarvode till lärare.
2. Timmar i gymnasium som utförs av grundskollärare utöver timmarna i grundskola inräknas i undervisningsskyldigheten efter grundskolans timmar. På motsvarande sätt inräknas för gymnasielärare timmar i grundskola som utförs utöver timmarna i gymnasium i undervisningsskyldigheten efter gymnasiets timmar.
3. Arvodesgrunden för klasslärares på högstadiet eller i specialundervisning hållna övertimmar är densamma som arvodesgrunden för lektor eller specialundervisning.
4. Arvodesgrunden för speciallärares på lågstadiet eller högstadiet hållna övertimmar är densamma som arvodesgrunden för klasslärare eller lektor.
32 § Undervisning under skollov
Undervisningstimmar under lov i grundskolor och gymnasier multipliceras för uträkning av det totala antalet timmar och för lön med 2 och de kan inräknas i undervisningsskyldigheten.
Timlärare
33 § Timlärare i huvudsyssla
Timlärares anställningsvillkor är desamma som för lärare, om inte annorlunda avtalats i den här bilagan.
Grundlönerna finns i lönebilagan under statistikkoderna på motsvarande sätt som lektor / lärare: när koden för lektor är 012151 är koden för timlärare 012551.
33A § Timlärare i bisyssla
Arvodet för timlärare i bisyssla bestäms enligt 6 kapitlet 16 § 3 punkten så att koefficienten för övertimarvodet är 0,897.
Timlärarens rätt till lön under sjukdomstid bestäms enligt vad som stadgas i arbetsavtalslagen.
Vissa andra bestämmelser
34 § Arvode för förhör och övervakning av privatelever
1. För varje förhör betalas till den förhörande läraren ett arvode om 42,71 euro från 1.9.2022 och euro från x.x.2023. Arvodet kan omfatta skriftligt och muntligt förhör samt omtagning.
Om flera än en privatelev i samma årskurs deltar i förhör i samma läroämne betalas per elev enligt följande:
1-3 elever | fullt arvode och för därpå följande |
4-9 elever | 1/2 arvode |
10-20 elever | 1/4 arvode |
21– elever | 1/6 arvode |
2. Till den lärare som övervakar det skriftliga förhöret betalas för varje timme ett övervakningsarvode som fastställs så att lärarens fulla lön divideras med 150.
3. Till rektor betalas i 1 momentet nämnt arvode per elev som förhörs utifrån 1 eller 4 momentet utan iakttagande av differentiering.
4. För förhör med privatelev betalas arvode för varje enskilt prov enligt grunderna i 1 momentet för korrigering av studentexamensprov. Beträffande främmande språk anses korrigeringen utgöra ett prov. Arvodet för förhör och övervakning betalas för en person som
– efter den egentliga studentexamen tar om ett godkänt prov eller kompletterar studentexamen eller
– i en examen som följer på den egentliga studentexamen i sin egen skola i ett separat prov tar om ett godkänt prov eller kompletterar studentexamen, eller
– deltar i studentexamen eller i ett separat prov som ingår i den enligt 5 § 2 och 3 punkten i lagen om studentexamen (502/2019).
35 § Ersättning för resekostnader
1. Lärare som undervisar vid två eller flera enheter får ersättning för kostnader för resor mellan enheterna och för resan från och till bostaden till den del resan överstiger sex kilometer.
2. Xxxxx läraren en dag undervisar i endast en skola, ersätts resekostnaderna till den del som resan från lärarens bostad till den längre bort belägna skolan förorsakar större kostnader än resan från lärarens bostad till den enhet som ligger närmare.
3. Timlärare ersätts endast för resorna mellan skolorna.
36 § Arbete i anslutning till distansundervisning
Arbete som hänför sig till distansundervisning inräknas i lärarens undervisningstimmar så att 1,5 timmar distansundervisning motsvarar en undervisningstimme.
37 § Klubbarvode i vissa fall
Om klubben hålls av person som inte är lärare eller timlärare i huvudsyssla i skolan, betalas ett arvode som motsvarar det timarvode som skulle betalas till honom om han vore timlärare i bisyssla i skolan.
Bilaga 2 Vuxengymnasium och vuxenlinje vid gymnasium Rektorer och biträdande rektorer
38 § Rektors grundlön, erfarenhetstillägg och undervisningsskyldighet Grundlöner
1. Grundlönerna i lönebilagan har statistikkoden 011065.
Erfarenhetstillägg
Erfarenhetsår | 3 år | 5 år | 8 år | 13 år | 20 år |
Erfarenhetsprocent | 5 % | 5 % | 5 % | 9 % | 6 % |
Undervisningsskyldighet
2. Rektorns undervisningsskyldighet är 100 – 300 timmar i året.
Bestämningsgrunder för undervisningstimmarna och grundlönen
3. När undervisningstimmarna och grundlönen fastställs inom ramen för den nedre och övre gränsen beaktas vad som är avtalat i 2 § 3 punkten i kapitlet om löner och arbetstid för undervisningspersonal.
39 § Uppgifter som räknas till undervisningsskyldigheten
1. Andra uppgifter än undervisningstimmar, demonstrationstimmar och stödundervisningstimmar kan också inräknas i rektorns undervisningsskyldighet.
2. Rektorn och biträdande rektorn får därtill, liksom lärare, i sin undervisningsskyldighet inräkna handledning av övningar i modersmålet samt av speciell orsak yrkesvägledning.
3. Undervisning på sommaren inräknas i rektorns undervisningstimmar.
40 § Arbetstid, semester och övertimmar
Rektorns arbetstid, semester och övertimmar bestäms enligt 17 § i kapitel 6 om undervisningspersonalens löner och arbetstid. När semesterkvalifikationsmånaderna beräknas beaktas också den tid som rektorn tjänstgjort som lärare i huvudsyssla vid samma läroanstalt.
41 § Arvodet till lärare som är biträdande rektor
1. Arvodet till biträdande rektor finns under statistikkoden 011151.
2. Grundlönen till lärare som är biträdande rektor är 20 % högre än annars. Höjningen beaktas inte som grund för övertimarvode.
42 § Minskning av undervisningsskyldigheten för lärare som är biträdande rektor
1. Undervisningsskyldigheten för lärare som är biträdande rektor minskas enligt följande: koefficienten för undervisningsskyldigheten är 0,3–0,8.
2. Om undervisningsskyldigheten för en biträdande rektor inte blir ett helt tal, avrundas undervisningsskyldigheten med en halv timmes noggrannhet. Ifall två hela tal ligger lika nära, sker avrundningen till det lägre talet.
3. Då antalet undervisningstimmar och grundlönen fastställs, beaktas det som avtalats i 6 kapitlet 2 § 3 punkten om löner och arbetstid för undervisningspersonal.
43 § Arvode till biträdande rektor som sköter rektors administrativa uppgifter
Om den biträdande rektorn förordnats att utöver sin egen tjänst sköta de administrativa uppgifter som hör till rektorn under avbrott i arbetet, betalas lön till honom som till lärare enligt 51 §.
Lärare
44 § Grundlön och erfarenhetstillägg Grundlöner
Grundlönerna för lektor vid vuxengymnasium finns i lönebilagan under följande statistikkoder:
012151 | a. Högre högskoleexamen och behörighet som lärare i gymnasium eller tidigare äldre lektors behörighet |
012150 | b. Behörighet som lärare i grundundervisning eller tidigare behörighet som lärare vid gymnasium |
012145 | c. Högre eller lägre högskoleexamen |
012139 | d. Annan än ovan nämnd |
Erfarenhetstillägg
Erfarenhetsår | 3 år | 5 år | 8 år | 13 år | 20 år |
Erfarenhetsprocent | 6 % | 6 % | 7 % | 8 % | 6 % |
45 § Blandlektors tillägg
Till lektor till vars undervisningsskyldighet hör timmar i både dag- och kvällsskola, betalas ett tillägg för blandlektor som är 3 % räknat på grundlönen enligt 44 §.
46 § Förhöjning för grundskolenivå
Till lärare vid vuxengymnasium eller vid vuxenlinje i gymnasium, i vars undervisningsskyldighet ingår timmar på grundskolenivå, betalas ett tillägg som är 4 % räknat på grundlönen enligt 44 §.
47 § Lön för vikarierande lärare
1. För vikariat som varar högst fem skolarbetsdagar betalas till vikarien timarvode enligt hållna timmar i enlighet med vikariens egen behörighet.
2. Om vikariatet varar längre än fem skolarbetsdagar och vikariatet infaller under en tid då undervisningstimmarna är färre än undervisningsskyldigheten, betalas till vikarien för de timmar som hållits motsvarande andel av den ordinarie lönen enligt följande formel
Antalet hållna timmar samt mängden särskilda uppgifter under vikariatet × den ordinarie lönen |
= |
totalantalet timmar som hör till undervisningsskyldigheten i uppgiften under vikariatet |
3. Om det timantal som vikarien har är större än undervisningsskyldigheten, betalas till honom utöver den ordinarie lönen övertimarvode för de timmar som överstiger undervisningsskyldigheten.
48 § Undervisningsskyldighet
1. Undervisningsskyldigheten för lärare i vuxengymnasium eller vid vuxenlinje i gymnasium är 18,5 timmar i veckan. I A1-, A2- och B1-språk är undervisningsskyldigheten en veckotimme mindre.
2. Den årliga undervisningsskyldigheten fås genom att undervisningsskyldigheten per vecka multipliceras med 33.
3. För varje obligatorisk, fördjupad och tillämpad kurs (28 lektioner) får lärare till sin undervisningsskyldighet lägga en årsveckotimme (33 timmar) för undervisning, för muntligt slutförhör vid gymnasium och för preliminär granskning av studentexamensproven och för andra än ovan nämnda kurser 31 timmar.
4. Om timmarna för en kurs är flera eller färre än 28 timmar, får för nämnda uppgifter i undervisningsskyldigheten inräknas timmar i den proportion som avses ovan.
5. Om en lärare undervisar i två eller flera ämnen med olika undervisningsskyldighet eller om han arbetar som s.k. blandlektor räknas den vägda undervisningsskyldigheten som timmar per år.
49 § Uppgifter som inräknas i undervisningsskyldigheten
1. Om en lärare inte kan anvisas det antal timmar som hans undervisningsskyldighet förutsätter, inräknas uppgifterna uppräknade i 23 och 24 § till behövliga delar i lärarens undervisningsskyldighet.
2. Arbete som utförs utöver egentliga timmar i klass får inräknas i undervisningsskyldigheten enligt följande grunder.
Klassföreståndare
För klassföreståndaruppgifter inräknas en veckotimme i undervisningsskyldigheten.
Skötsel av bibliotek
För skötsel av bibliotek inräknas tre veckotimmar i undervisningsskyldigheten.
Skötsel av samlingar
För skötsel av samlingar i biologi och i fysik och kemi inräknas en veckotimme i undervisningsskyldigheten.
Skötsel och övervakning av datautrustning
För skötsel och övervakning av datautrustning får lärare i sin undervisningsskyldighet inräkna två veckotimmar utöver de egentliga timmarna i klass. Om utrustningen är gemensam med grundskolan och gymnasieläraren har ålagts att sköta den gemensamma utrustningen inräknas två och en halv timme i undervisningsskyldigheten.
Hur demonstrationstimmar räknas ut
I undervisningsskyldigheten för lektor i fysik och kemi inräknas de förberedelsetimmar per vecka som behövs för dessa ämnen, en femtedel av undervisningstimmarna i fysik och kemi.
Av timmar per vecka använda till förberedelser av demonstrationer i biologi, jordbruk, skogsbruk och trädgårdsskötsel inräknas i undervisningsskyldigheten en tiondedel av de hållna timmarna.
När demonstrationstimmarna räknas ut beaktas den i 48 § ovan nämnda proportionen mellan 33 och 28 timmar.
Uppgifter i anslutning till studiehandledning
För arbete som kontaktläraren för yrkesvägledning sköter utom klassundervisningen, inräknas i undervisningsskyldigheten en halv timme per basgrupp vid vuxengymnasium eller vuxenlinje vid gymnasium och för kontaktläraren för yrkesvägledning i anslutning till studiehandledning, en halv timme i veckan per påbörjad grupp om 16 elever.
Arvode för klubbarbete
Till lärare betalas för klubbtimme arvode enligt hans egen övertimarvodesgrund.
Skötsel av AV-läromedel
För skötseln av audiovisuella läromedel betalas till den lärare som ålagts uppgiften 1–2 årsveckotimmar.
Handledning och övervakning av uppgifter i modersmålet
För handledning och övervakning av uppgifter i modersmålet betalas till läraren arvode för 7 timmar per kurs i modersmålet (28 timmar).
Organisation och övervakning av sommarkurs
Till lärare i årskurslöst vuxengymnasium och årskurslös vuxenlinje med uppgift att organisera och övervaka en sommarkurs betalas ersättning motsvarande en årsveckotimme enligt den egna övertimarvodesgrunden för varje sommarkursavsnitt.
Handledare för elevkår
För uppgiften som handledare för elevkår betalas ersättning för 0,5–1,5 veckotimmar enligt lärarens egen övertimarvodesgrund.
Avrundning av timmarna
3. Om det kalkylerade antal timmar som inräknas i undervisningsskyldigheten inte blir ett helt tal, avrundas det kalkylerade talet till närmaste hela tal. Om två hela tal ligger lika nära, avrundas timmarna uppåt.
50 § Uppgifter som ersätts separat Övervakning av studentskrivningar
1. Xxxxx en lärare övervakar studentskrivningar under den tid han inte anvisats andra uppgifter, betalas ersättning för övervakningstimme som fås genom att lärarens fulla lön divideras med 150.
Föreståndare för språklaboratorium
2. För uppgifterna som föreståndare för språklaboratorium betalas till läraren ett timarvode, som fås genom att den totala lönen divideras med 150.
Skötsel av jävig rektors uppgifter
3. Till en lärare som åläggs att sköta rektorns uppgifter i samband med studentskrivningar, då rektorn är jävig att sköta dem, betalas full lön för varje sådan timme dividerad med 150.
Studiehandledning
4. På studiehandledning tillämpas det som man avtalat om i 24 § 4 punkten om elevhandledning i grundskolan.
51 § Xxxxxx till lärare som sköter administrativa rektorsuppgifter
Om en lärare vid sidan av sin egen uppgift i minst tre dagar åläggs att sköta de administrativa uppgifter som hör till rektorsuppgiften under tiden för avbrott i rektorns tjänsteutövning, betalas till honom för denna tid skillnaden mellan timantalet beräknad enligt mittpunkten för den oavkortade undervisningsskyldigheten i tjänsterna såsom övertimmar enligt lärarens egen övertimarvodesgrund.
52 § Kompletteringsutbildning och planeringsarbete
1. Läraren är skyldig att delta i kompletteringsutbildning eller planeringsarbete som han kommit överens om med arbetsgivaren 18 timmar under läsåret. Om undervisnings- och planeringsarbetet genomförs som hela arbetsdagar (minst 6 timmar), kan två arbetsdagar förläggas utanför skolans arbetsperiod omedelbart före eller efter ett läsår, och minst en av dessa kan vara en lördagsarbetsdag under läsårets arbetstid. Dessutom kan lärare under skolans arbetsperiod förordnas högst sex timmar verksamhet som främjar och upprätthåller lärarens yrkeskompetens eller förbättrar arbetsförmågan och arbetshälsan.
2. Förutom de undervisnings- och andra uppgifter som fastslagits för lärare i huvudsyssla ska han, beroende på hur detta verkställts i skolan, delta 45- 100 timmar per läsår i samplanering av undervisningen, förhandlingar per ämnes- och sakgrupp, samarbetet mellan hem och skola samt i uppgifter rörande planering och utveckling av skolans verksamhet. Arbetstidens användning planeras och följs upp.
3. Arbetsgivaren kan ålägga läraren att delta i skolans planeringsarbete utöver annan för detta ändamål i avtalet reserverad arbetstid så att 1,5 timmar arbete motsvarar arvodet för en övertimme.
53 § Övertimmar
För timmar utöver undervisningsskyldigheten betalas övertimarvode till lärare.
54 § Undervisningsskyldighet som inte blir fullgjord
Om undervisningsskyldigheten för en ordinarie lärare eller timlärare i huvudsyssla inte blir fullgjord under läsåret, betalas dock till läraren för hela läsåret full grundlön eller årslön jämte erfarenhetstillägg samt till timlärare i huvudsyssla för hela läsåret ett arvode som svarar mot gränsen för huvudsyssla.
Timlärare
59 § Timlärare i huvudsyssla
Timlärares anställningsvillkor är desamma som för lärare, om inte annorlunda avtalats i denna bilaga.
60 § Timlärare i bisyssla
Grundlönen som utgör arvodesgrund för timlärare i bisyssla är densamma som grundlönen för motsvarande lärare och undervisningsskyldigheten samma som för lärare.
Arvodet för timlärare i bisyssla bestäms enligt 6 kapitlet 16 § 3 punkten så att koefficienten för övertimarvodet är 0,897.
Rätten till lön under sjuktid för timlärare i bisyssla fastställs enligt bestämmelserna i arbetsavtalslagen.
61 § Vissa andra bestämmelser
På övervakningsarvode, ersättning av resekostnader, arbete som görs i anslutning till distansundervisning och klubbarvode när det gäller förhör av privatelever tillämpas 34–37 § i bilagan om undervisning vid gymnasium och grundskola. På arbetstiden för studiehandledning vid gymnasium och för speciallärare i gymnasium kan 13–13 b § tillämpas.
SEKTION B FRITT BILDNINGSARBETE OCH GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNING
Bilaga 3 Folkhögskolor – (avlägsnats 8.9.2022. Organisationer som 8.9.2022 följt bilaga 3 kan enligt kollektivavtalet som var i kraft 31.3.2022 följa bilagan till 31.7.2023.)
Bilaga 4 Folkhögskolor med årsarbetstid Rektorer
12 § Grundlön, erfarenhetstillägg och undervisningsskyldighet Xxxxxxxx
Grundlönerna finns i lönebilagan under följande statistikkoder:
021060 Grundlön
021061 Rektor som har högre högskoleexamen eller som har varit rektor eller föreståndare minst 5 år.
Erfarenhetstillägg
Erfarenhetsår | 3 år | 5 år | 8 år | 13 år | 20 år |
Erfarenhetsprocent | 5 % | 5 % | 5 % | 5 % | 6 % |
Rektorns undervisningsskyldighet är högst 305 timmar per år.
13 § Arbetstid, semester och övertimmar
Rektorns arbetstid, semester och övertimmar bestäms enligt 6 kapitlet om undervisningspersonalens löner och arbetstid, 17 §.
Biträdande rektorer/prorektorer
14 § Lärare som är biträdande rektor/prorektor Grundlön
Lönen för lärare som är biträdande rektor/prorektor finns i lönebilagan under statistikkoden 021159.
Arbetstid och lediga perioder
Biträdande rektors/prorektors arbetstid och lediga perioder fastställs på samma sätt som för lärare.
Lärare
15 § Lärares arbetstid Årsarbetstid
1. Årsarbetstiden är 1612 timmar, sålunda att läraren för 212–412 timmar
får välja tiden och platsen för arbetet.
Tillämpningsanvisning:
Den andel av arbetstiden som läraren själv får bestämma över ska stå i förhållande till lärarens arbetsmängd i form av undervisningstimmar, dock så att läraren får välja tiden och platsen för arbetet i fråga om högst 412 timmar.
Arbetstidsplan
2. I den arbetstidsplan som ska göras upp i början av läsåret, terminen eller anställningen fastställs hur arbetstiden ska användas. Ifall den tid som används för arbetet eller uppgifterna har bedömts fel eller om uppgifterna ändras, ska arbetstidsplanen ändras. Arbetstidsplanen ska alltid justeras så att den motsvarar användningen av faktisk arbetstid.
3. Arbetstidsplanen kan på arbetsgivarens initiativ göras upp för högst 1692 timmar, varvid antalet lediga perioder är högst det som avtalas i 16 §.
16 § Lediga perioder Hur lediga perioder ges
1. Lärare ska under perioden 2.5–30.9 få en ledighet på minst 4 veckor (28 kalenderdagar), under vilken arbetsgivaren inte får inplacera arbetstid. Av de lediga perioderna ska 4 veckor ges som en sammanhängande ledighet och de övriga i perioder om minst en vecka. Ledigheten ges under en tid som är lämplig med tanke på läroanstaltens verksamhet.
2. Utöver det ovanstående ska lärare i enlighet med sin arbetstid per år under tiden 1.10–30.4 få en ledighet på minst 8 veckor (56 kalenderdagar), under vilken arbetsgivaren inte får inplacera arbetstid. Ledigheten ges i perioder om minst en vecka, Ledigheten ges under en tid som är lämplig med tanke på läroanstaltens verksamhet.
Tillämpningsanvisning:
De sammanlagda ledigheterna enligt punkt 1 och 2 beror på antalet timmar enligt lärarens årsarbetstid. I en årsarbetstid på t.ex. 1612 timmar är ledigheten sammanlagt 12 veckor och i en årsarbetstid på 1692 timmar är ledigheten sammanlagt 10 veckor.
Avtal om lediga perioder
3. Man kan med läraren komma överens om när ledigheten hålls och om en annan indelning i perioder.
Avdrag med anledning av ledighet utan lön
4. För en lärare, som har haft annan ledighet utan lön än den som avses i 1
§, 4 kapitlet i arbetsavtalslagen, under annan tid än för honom fastställd ledig period, avdras från lönen för sommarens lediga period daglönen multiplicerad med 0,18 för varje arbetsdag som ingår i ledigheten utan lön. I fråga om en ledighet utan lön som varar högst en vecka görs avdraget dock i samband med följande lönebetalning.
Tillämpningsanvisning:
I bestämmelsen avses med arbetsdagar, arbetsdagar i folkhögskola. Då man räknar arbetsdagarna anses en kalendervecka omfatta fem arbetsdagar i folkhögskolan.
Exempel: Läraren har haft ledighet utan lön under 12 arbetsdagar i folkhögskolan i februari, som har 28 kalenderdagar. Lärarens månadslön är 3 166,20 euro, varför daglönen är 113,80 euro. Av lönen för följande lediga period avdras alltså 0,18 x 12 x 113,08 euro, dvs. 244,25 euro.
Ersättning för sommarledighet
5. När anställningen upphör för en lärare som har anställts för en kortare tid än läsåret, betalas till läraren för sommarledighet för varje arbetsdag som anställningen har varat, ersättning som fås så, att daglönen multipliceras med talet 0,18. Om det i anställningen har ingått bekräftade lediga dagar under perioden 2.5–30.9, avdras de från antalet dagar som berättigar till ersättning för lediga sommardagar.
Tillämpningsanvisning:
Då man räknar antalet arbetsdagar i folkhögskolor anses en kalendervecka omfatta fem arbetsdagar.
Rätt till ersättning för lediga sommardagar har de, vars anställning är kortare än folkhögskolans läsår (1.8–31.7). Ersättning räknas ut enligt följande: lärarens daglön x 0,18 (antalet arbetsdagar i folkhögskolan – antalet lediga dagar för läraren i fråga). Daglönen fås så att den lön läraren fått under anställningen divideras med antalet kalenderdagar under anställningen.
Exempel: Om personens anställningsförhållande har varat 15.3–
16.6 och personen har bekräftade lediga dagar 10.6–16.6, beräknas ersättningen för lediga sommardagar enligt följande. Personen har under anställningsförhållandet fått 8 344,53 euro i lön och anställningen omfattar 94 kalenderdagar. Daglönen är
8 344,53 euro/94, dvs. 88,77 euro. Anställningen omfattar 62 arbetsdagar i folkhögskolan och 7 fastställda lediga dagar.
Läraren i fråga får i ersättning för lediga sommardagar 88,77 x 0,18 x (62 – 7) = 878,23 euro.
17 § Grundlöner
1. Grundlönerna som fastställs enligt arbetserfarenhetsår finns i lönebilagan under följande statistikkoder:
022657 | högre högskoleexamen och högre yrkeshögskoleexamen |
022656 | högskoleexamen eller ansvarig lärare |
022653 | annan examen |
Tid som godkänns som arbetserfarenhet
2. Den tid som godkänns som arbetserfarenhet fastställs så som det i 5 § i kapitel 6 om löner och arbetstid för undervisningspersonal har bestämts om intjäningen av erfarenhetstillägg.
Arbete som överskrider 40 arbetsveckor eller 1612 timmar
3. Ifall arbetsgivaren ger läraren arbete för flera än 40 arbetsveckor (1612 timmar), ska man till läraren för varje extra full arbetsvecka betala lönen för en vecka.
4. Man kan också med läraren komma överens om arbete som överskrider 1692 timmar (42 veckor) under de lediga perioderna, varvid man för varje timme betalar lön som räknas ut så att årslönen divideras med talet 1 680.
Deltidsarbete
5. Ifall man med läraren har kommit överens om en kortare årsarbetstid än
1612 timmar, fastställs lönen i motsvarande förhållande till 1612 timmar.
Semesterpremie
6. En lärare som omfattas av detta avtal har inte separat rätt till semesterpremie.
18 § Förtroendemannens befrielse från arbetet
Befrielse från arbete och ersättning per vecka för lärare som fungerar som förtroendeman bestäms enligt 20 § i kapitel 6 om löner och arbetstid för undervisningspersonal.