Kollektivavtal för färjor

30.3.2023–28.2.2025

Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av ett finskspråkigt kollektivavtal. Kollektivavtalets parter har inte kommit överens om den svenskspråkiga kollektivavtalstexten. Om tolkningen av den svenskspråkiga översättningen leder till ett annat slutresultat än det ursprungliga finskspråkiga kollektivavtalet, ska man följa det finskspråkiga kollektivavtalet. Nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan är inte ansvarig för de skador som uppkommer på grund av eventuella felaktigheter i översättningen.

Tämä on työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunnan teettämä käännös suomenkielisestä työehtosopimuksesta. Työehtosopimuksen sopijaosapuolet eivät ole sopineet ruotsinkielisestä työehtosopimustekstistä. Mikäli ruotsinkielisen käännöksen tulkinta johtaa erilaiseen lopputulokseen kuin alkuperäinen suomenkielinen työehtosopimus, tulee noudattaa suomenkielistä työehtosopimusta. Työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunta ei vastaa käännöksen mahdollisista virheellisyyksistä aiheutuvista vahingoista.

INNEHÅLL

UNDERTECKNINGSPROTOKOLL 1

1. Avtalsperiod 1

2. Lönejusteringar under avtalsperioden 1

3. KA 5 § 5. Förkortning av arbetstiden i kontinuerligt tre- och tvåskiftsarbete 3

4. KA Bilaga 1 och 2: 10 § Semesterpremie 3

5. KA 5 § 18. Utryckningsbetonat arbete 4

6. Ny 11 a § Familjeledigheter 4

7. Arbetsgrupper under avtalsperioden 6

ALLMÄNNA KOLLEKTIVAVTALSBESTÄMMELSER 7

1 § Kollektivavtalets tillämpningsområde 7

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OM ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDET 7

2 § Arbetsavtal 7

3 § Allmänna skyldigheter 7

PERMITTERING OCH ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDETS UPPHÖRANDE 8

4 § Permittering och anställningsförhållandets upphörande 8

ARBETSTID 8

5 § Arbetstidsbestämmelser 8

LÖNER OCH LÖNEBETALNING 19

6 § Lönegrunder 19

7 § Lönebetalning 19

8 § Tilläggsersättning för att köra två färjor i nattskift 20

9 § Stand by-ersättning för flytt av färja 20

FRÅNVARO OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 20

SJUKFRÅNVARO 20

10 § Lönegrunder för arbetstagarens sjukdomstid 20

ANNAN FRÅNVARO 20

11 § Personalutbildning 20

11 § a Rätt till graviditets-, särskild graviditets- och föräldraledighet samt vårdledighet 21

11 § b Lön vid graviditetsledighet, föräldraledighet och föräldraledighet för adoptivföräldrar 21

11 § c Lön för tillfällig vårdledighet 21

SEMESTER 22

12 § Semester 22

ERSÄTTNING AV KOSTNADER 22

13 § Ersättning av resekostnader 22

SOCIALA BESTÄMMELSER 23

14 § Arbetarskydd och skyddsklädsel 23

15 § Ersättningar vid vissa hälsoundersökningar 23

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER 24

16 § Innehållning av medlemsavgifter 24

17 § Utbildning 24

18 § Arbetsplatsmöten 24

ARBETSFRED OCH TRYGGANDE AV DENNA 25

19 § Förtroendemän och fackföreningsutbildning 25

20 § Ombud 25

21 § Avgörande av meningsskiljaktigheter 25

ÖVRIGA BESTÄMMELSER 25

22 § Förfarande för fortlöpande förhandlingar 25

23 § Arbetsfredsförpliktelse 25

AVTALETS GILTIGHETSTID 26

24 § Avtalets giltighetstid 26

BILAGA 1: SEMESTER OCH SEMESTERLÖN FÖR ARBETSTAGARE SOM UTFÖR TVÅ- OCH TRESKIFTSARBETE PÅ FÄRJOR 28

BILAGA 2: SEMESTER OCH SEMESTERLÖN FÖR ANDRA ARBETSTAGARE ÄN FÄRJEARBETARE SOM UTFÖR TVÅ- OCH TRESKIFTSARBETE 34

BILAGA 3: AVTAL OM ARBETSTIDSFÖRKORTNING FÖR TJÄNSTEMÄN OCH ARBETSTAGARE 40

BILAGA 4 LÖNEBILAGA 43

BILAGA 5 BESTÄMMELSER OM ARBETSTID I KONTORSARBETE 48

BILAGA 6 TILLÄMPNINGSANVISNINGAR 49

KOLLEKTIVAVTAL FÖR PALTAS SPECIALBRANSCHER 4.5.2023–28.2.2025 1

Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA rf

Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL rf

Finlands Sjömans-Union FSU SMU rf 30.3.2023

KOLLEKTIVAVTAL FÖR FÄRJOR UNDERTECKNINGSPROTOKOLL‌

Det förhandlingsresultat som uppnåddes 11.3.2023 godkänns och kollektivavtalet för färjor förnyas enligt följande:

1. Avtalsperiod ‌

Avtalsperioden inleds 30.3.2023. Tills det följs bestämmelserna i kollektivavtalet som löper ut 31.1.2023.

Avtalsperioden löper ut 28.2.2025.

Avtalet fortsätter dock att gälla ett år i taget efter 28.2.2025 om inte någondera parten säger upp det senast en månad innan avtalsperioden upphör.

2. Lönejusteringar under avtalsperioden ‌

År 2023 (1.2.2023–30.4.2024)

Från och med 1.6.2023 eller från början av den lönebetalningsperiod som närmast följer efter det

• höjs tabellönerna och tilläggen som betalas i euro med 3,5 procent och

• höjs arvodena till personalens representanter med 3,5 procent.

Dessutom betalas arbetsgivaren i samband med lönebetalningen i maj ett engångsbelopp på högst 400 euro till de arbetstagare vars anställningsförhållande

• var i kraft under tiden 1.3.2022–28.2.2023 och

• är i kraft i såväl mars som maj 2023.

För en deltidsanställd arbetstagare beräknas engångsbeloppet utifrån från den arbetstid man kommit överens om i förhållande till den fulla arbetstiden. För en arbetstagare med varierande arbetstid beräknas den arbetstid som används för att beräkna storleken på det engångsbelopp som ska betalas enligt den genomsnittliga ordinarie arbetstid som utförts under tiden 1.3.2022–28.2.2023.

	Arvode €/mån.
Antalet arbetstagare som företräds	Huvudförtroendeman	Förtroendeman	Arbetarskydd sfullmäktig
3–30	152,46	98,25	73,41
31–100	164,90	114,05	85,83
101–200	246,22	175,06	132,14
201–400	278,96	198,77	147,93
401 eller flera	325,28	246,22	171,66

Engångsbeloppet beaktas inte vid beräkning av andra lönedelar. Tabell över arvoden till personalens representanter från och med 1.6.2023:

År 2024 (1.5.2024–28.2.2025)

Från och med 1.5.2024 eller från början av den lönebetalningsperiod som närmast följer efter det

• höjs tabellönerna och tilläggen som betalas i euro med 2,5 procent och

• höjs arvodena till personalens representanter med 2,5 procent.

Tabell över arvoden till personalens representanter från och med 1.5.2024:

	Arvode €/mån.
Antalet arbetstagare som företräds	Huvudförtroendeman	Förtroendeman	Arbetarskyd dsfullmäktig
3–30	156,27	100,71	75,24
31–100	169,02	116,90	87,98
101–200	252,37	179,44	135,44
201–400	285,94	203,74	151,63
401 eller flera	333,41	252,37	175,95

3. KA 5 § 5. Förkortning av arbetstiden i kontinuerligt tre- och tvåskiftsarbete ‌

Den understreckade texten läggs till:

Timavlönade

I kontinuerligt treskiftsarbete är arbetstidens uppföljningsperiod 12 veckor och den börjar då anställningsförhållandet inleds. Den sammanlagda mängden ordinarie arbetstimmar under uppföljningsperioden uppgår till 432 timmar. För arbetstimmar som överskrider uppföljningsperiodens ordinarie arbetstid betalas en timlön förhöjd med 70 % upp till 480 timmar (ersättning för utjämningsledighet till arbetstagare med timlön, som inbegriper en ersättning för överskridning av den ordinarie arbetstiden under en 12 veckors period) och därefter en timlön förhöjd med 50 % (ersättning för överskridning av den ordinarie arbetstiden under en 12 veckors period).

Uppföljningsperioden för tvåskiftsarbete är också 12 veckor, dock så att den sammanräknade mängden ordinarie arbetstimmar uppgår till 459 = 38 timmar 15 minuter gånger 12 veckor (38,25 x 12). För arbetstimmar som överskrider uppföljningsperiodens ordinarie arbetstid betalas en timlön förhöjd med 70 % upp till 480 timmar (ersättning för utjämningsledighet till arbetstagare med timlön, som inbegriper en ersättning för överskridning av den ordinarie arbetstiden under en 12 veckors period) och därefter en timlön förhöjd med 50 % (ersättning för överskridning av den ordinarie arbetstiden under en 12 veckors period).

Om arbetsgivaren låter en arbetstagare med timlön som utför två- eller treskiftsarbete utföra mer än 21 arbetsskift under en kalendermånad, betalas timlönen förhöjd med 15 % för de överskridande arbetsskiften. Vid tillämpning av denna bestämmelse räknas de arbetsskift som utförts i en gällande visstidsanställning under en kalendermånad ihop för samma arbetstagare.

För under 12 veckor långa anställningsförhållanden bestäms gränsen för övertidsarbete enligt längden på anställningsförhållandet. Den ordinarie arbetstiden per vecka är 38 timmar 15 minuter i tvåskiftsarbete och 36 timmar i treskiftsarbete. För arbetstid som överskrider arbetstiden per vecka betalas en timlön förhöjd med 50 %.

Semester och sjukledighet avbryter uppföljningsperioden på 12 veckor.

Uppföljningsperioden fortsätter efter att semestern eller sjukledigheten avslutats.

4. KA Bilaga 1 och 2: 10 § Semesterpremie ‌

Semesterpremien utgör hälften (50 %) av det som betalas då anställningsförhållandet fortgår i följande fall:

• anställningsförhållandet upphör på grund av hävning under prövotiden,

• arbetstagaren säger själv upp sig (med undantag av uppsägning på grund av ålderspension),

• arbetsgivaren avslutar anställningsförhållandet av sådana orsaker som har samband med arbetstagarens person som avses i arbetsavtalslagen (förutom då orsaken är väsentligt och långvarigt nedsatt arbetsförmåga),

• arbetsavtalet betraktas vara hävt.

5. KA 5 § 18. Utryckningsbetonat arbete ‌

Den överstreckade texten stryks och den understreckade texten läggs till:

Med utryckningsbetonat arbete avses arbete som en arbetstagare av oförutsedd orsak på order av sin chef kallas till under sin fritid efter det att han eller hon redan avlägsnat sig från sin arbetsplats. Xxxxxxxxx till arbete av utryckningsnatur ska komma överraskande och bygga på en oförutsedd situation. Utryckningsarbete ska i vilket fall som helst inledas senast inom 24 timmar efter att arbetstagaren kallats till arbetet. Det är inte fråga om utryckningsarbete om en arbetstagare har förordnats att vara i beredskap eller ha jour, om arbetstagaren på förhand meddelats om dylikt arbete eller om det är fråga om nödarbete enligt 21 § i arbetstidslagen.

Om en arbetstagare med ett anställningsförhållande med arbetstid per vecka eller period kallas till arbete utanför sin ordinarie arbetstid, betalas han eller hon en ersättning som motsvarar lönen för en timme för förberedelsen av ett sådant utryckningsarbete. Samma ersättning ges arbetstagare efter att utryckningsarbetet avslutats för tiden som används för att tvätta sig m.m., ifall arbetet avslutas på morgonen före 06.00 och arbetstagaren inte omedelbart fortsätter sitt egentliga arbete.

För utryckningsbetonat arbete betalas en arbetstagare som är anställd genom arbetsavtal i vecko- eller periodarbete lön för arbetstiden, dock för minst en timme, inklusive eventuella övertidsersättningar. Om kallelsen till arbetet kommer ~~mellan klockan 18.00 och 06.00 eller~~ ~~under en dag som enligt arbetstidsschemat skulle vara en ledig dag~~ på arbetstagarens fritid, betalas för arbetstiden lönen höjd med 100 procent redan från början~~, dock högst till kl. 06.00~~ ~~på morgonen~~. Inget kvälls- eller nattillägg betalas för timmarna i utryckningsarbete. Som separat ersättning för utryckningsbetonat arbete betalas dessutom en ersättning som på vardagar motsvarar en timmes lön och på helgdagar två timmars lön.

Om arbetstagaren kallas till utryckningsbetonat arbete betalas för resan till och från arbetet 2/3 av kilometerersättningen enligt Skatteförvaltningens beslut.

6. Ny 11 a § Familjeledigheter ‌

Övergångsbestämmelse: De nya bestämmelserna om familjeledigheter iakttas vid graviditetsledigheter och föräldraledigheter som inleds den dag kollektivavtalet träder i kraft eller senare och för vilka man följer de bestämmelser om familjeledigheter i sjukförsäkringslagen som trädde i kraft 1.8.2022.

Om arbetstagarens graviditetsledighet eller föräldraledighet inleddes innan kollektivavtalet trädde i kraft eller de bestämmelser om familjeledigheter i sjukförsäkringslagen som var i kraft 31.7.2022 tillämpas på ledigheten, iakttas även bestämmelserna om familjeledigheter i det kollektivavtal som upphörde att gälla 31.1.2023.

FRÅNVARO I ANSLUTNING TILL FÖRLOSSNING OCH VÅRD AV BARN

16 § Rätt till graviditets-, särskild graviditets- och föräldraledighet samt vårdledighet

Arbetstagaren har rätt till särskild graviditets-, graviditets- och föräldraledighet samt vårdledighet, tillfällig vårdledighet och partiell vårdledighet enligt vad som bestäms i arbetsavtalslagen.

17 § Lön vid graviditetsledighet, föräldraledighet och föräldraledighet för adoptivföräldrar

Till en födande förälder betalas från början av graviditetsledigheten under 40 vardagar och under tiden för föräldraledighet som följer genast efter denna under 32 vardagar en lön som beräknats på det sätt som beskrivs i 10 § ovan, förutsatt att föräldern har rätt att få lön för motsvarande period.

Till en sådan icke-födande förälder som avses i 9 kap. 5 § 1 och 2 mom. i sjukförsäkringslagen (14.1.2022/28) betalas från början av föräldraledigheten under en tid som omfattar 32 vardagar en lön som beräknats på det sätt som beskrivs i 10 § ovan, förutsatt att föräldern har rätt att få lön för motsvarande period.

Om en arbetstagare har adopterat ett barn under skolåldern, tillämpas på adoptionen omedelbart bestämmelserna i denna paragraf i fråga om löneutbetalning under ledigheten för en födande och icke-födande förälder, ifall arbetstagaren är berättigad att få den föräldrapenning för adoptivföräldrar som avses i 9 kap. 5 § 3 mom. i sjukförsäkringslagen (14.1.2022/28).

En förutsättning för att föräldern ska få lön är dock att han eller hon omedelbart innan graviditets- eller föräldraledigheten inleds har arbetat i företagets tjänst i åtminstone sex månader.

18 § Lön för tillfällig vårdledighet

- -

7. Arbetsgrupper under avtalsperioden ‌

Lönearbetsgrupp

Det tillsätts en arbetsgrupp som har i uppgift att utreda möjligheterna att förenkla lönesystemet och behandla ärenden som hänför sig till löner som lyfts fram vid bland annat förhandlingar.

Arbetsgrupp för förtydligande

Den så kallade arbetsgruppen för förtydligande om vilken överenskoms 2019 och som hade i uppgift att förbättra läsbarheten i fråga om kollektivavtalet för färjor, fortsätter sitt arbete under avtalsperioden.

Arbetsgruppen behandlar också kollektivavtalsbestämmelserna om arbetsområden.

Arbetsgrupperna strävar efter att slutföra sitt arbete senast i mitten av december 2023. Via distansförbindelse den 30 mars 2023

ARBETSGIVARNA FÖR SERVICEBRANSCHERNA PALTA rf

Xxxxxx Xxxxx Xxxxx Xxxx

FÖRBUNDET FÖR DEN OFFENTLIGA SEKTORN OCH VÄLFÄRDSOMRÅDENA JHL RF

Xxxxx Xxxxx-Xxxxx Xxxxx Xxxxxxx

FINLANDS SJÖMANS-UNION FSU RF

Satu Silta

ALLMÄNNA KOLLEKTIVAVTALSBESTÄMMELSER ‌

TILLÄMPNINGSOMRÅDE

1 § Kollektivavtalets tillämpningsområde ‌

Bestämmelserna i detta avtal gäller alla arbetstagare och tjänstemän anställda i arbets- eller läroavtalsförhållande hos företag som bedriver färjetrafik och som är medlemmar i Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA rf, med undantag av arbetstagarna på skepp och fartyg.

Kollektivavtalet tillämpas inte på företagets högsta ledning eller därmed jämförbara personer.

Som en del av detta kollektivavtal iakttas bestämmelserna i Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA rf:s kollektivavtal för Paltas specialbranscher (EPA- kollektivavtalet), inbegripet det allmänna avtalet och avtalet om uppsägningsskydd (den så kallade blå boken). Bestämmelserna i kollektivavtalet för Paltas specialbranscher gäller som sådana när de är i kraft, om man inte senare i detta avtal eller i dess bilagor avtalat om annat.

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OM ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDET ‌

2 § Arbetsavtal ‌

I arbetsavtalet ska nämnas arbetets art och samlingsplatsen (färjeläge eller annan fast arbetsplats) samt de arbets- och lönevillkor som iakttas i anställningsförhållandet. Den samlingsplats som antecknas i arbetsavtalet ska i arbetsavtal som är i kraft tillsvidare vara en fast arbetsplats, där man i huvudsak arbetar. I arbetsavtal på viss tid ska grunden till visstidsanställningen antecknas.

Då arbetsavtalet ingås kan man komma överens om en prövotid enligt gällande arbetsavtalslag.

Förtroendemannen har rätt att granska skriftliga arbetsavtal.

3 § Allmänna skyldigheter ‌

Arbetstagaren utför sitt arbete flitigt och noggrant, iakttar arbetstiderna noga och undviker i sitt arbete allt som kan försätta honom eller henne själv eller hans eller hennes medarbetare i fara eller skada arbetsgivarens egendom.

Arbetstagaren får inte utan arbetsgivarens samtycke ha en sådan bisyssla eller utöva ett yrke, en näringsgren eller en affärsverksamhet som kan hindra uppfyllelsen av anställningsförhållandets villkor.

PERMITTERING OCH ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDETS UPPHÖRANDE ‌

4 § Permittering och anställningsförhållandets upphörande ‌

Vad gäller förfaringssätten vid permittering och uppsägning samt uppsägningstid iakttas det som avtalats om dessa i gällande kollektivavtal för Paltas specialbranscher (EPA-kollektivavtalet: avtalet om uppsägningsskydd, bilaga 6).

ARBETSTID ‌

5 § Arbetstidsbestämmelser ‌

1. Tillämpningsområde

Dessa bestämmelser tillämpas på arbetstagares arbetstider som omfattas av detta avtal och som arbetar i veckoarbete enligt 3 kap. 5 § och 6 § i arbetstidslagen (872/2019).

För arbetstagare som omfattas av detta avtal tillämpas bestämmelserna i den gällande arbetstidslagen till den del annat inte avtalats i dessa bestämmelser.

2. Ordinarie arbetstid

Arbetstiden för färjförare och färjkarlar enligt 3 kap. 5 § och 6 § i arbetstidslagen kan arrangeras som kontinuerligt treskiftsarbete så att den genomsnittliga arbetstiden per vecka är 36 timmar och utjämnas under en period på 52 veckor.

Arbetstiden kan också arrangeras som tvåskiftsarbete enligt 3 kap. 5 § och 6 § i arbetstidslagen. I tvåskiftsarbete är arbetstiden i genomsnitt 38 timmar 15 minuter per vecka under en period av högst 26 veckor.

Den ordinarie arbetstiden per dygn kan förlängas till tio timmar genom ett lokalt avtal med huvudförtroendemannen och arbetstiden ska utjämnas under en tidsperiod på 52 veckor.

Grundtimlönen som är grund för ersättningar och tillägg är i veckoarbete 1/163 av månadslönen för en månadsavlönad arbetstagare, medräknat regelbundna fasta månatliga tillägg.

Grundtimlönen för en timavlönad arbetstagare är hans eller hennes enkla personliga timlön.

Den ordinarie arbetstiden för andra arbetstagare i arbete enligt 3 kap. 5 § och 6 § i arbetstidslagen är högst 8 timmar per dygn och 40 timmar per vecka.

Ordinarie arbetstid är:

− dagarbete	kl. 07.00–16.00
− i dagskift i tvåskiftsarbete och i kvällsskift	kl. 06.00–14.30
− i dagskift i tvåskiftsarbete och i kvällsskift	kl. 14.30–23.00
− i nattskift i treskiftsarbete	kl. 22.00–06.00
− i dagskift	kl. 06.00–14.00
− i kvällsskift	kl. 14.00–22.00

Bestämmelser om kontorsarbetstid finns i bilaga 5 till detta avtal.

2 a. Kompetensutveckling och undantag från arbetstidsbestämmelserna

Arbetsgivaren kan avvikande från arbetstidsbestämmelserna i kollektivavtalet utöver den ordinarie årliga arbetstiden enligt kollektivavtalet anvisa varje arbetstagare:

På färjor:

− 8 timmar kompetensutveckling och

− 4 timmar arbetsplatsmöten som sammankallats av arbetsgivaren eller arbetsgivaren och färjkarlen och

− 8 timmar brand- och räddningsövningar

I organisationen på land (kontoret och montörer)

− 8 xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxxxx

− 12 xxxxxx xxxxxxxxxxxxx

Stärkande av kompetensen

Om en arbetsgivaren är i behov av att säkerställa arbetstagarens kompetensnivå, kan arbetstagaren erbjudas utbildning enligt arbetsgivarens behov som utvecklar arbetstagarens kompetens. Arbetsgivaren kan utöver arbetstagarens årliga ordinarie arbetstid besluta om utbildning eller i säkerhets-, effektivitets- och kvalitetsförbättrande syfte, antingen på arbetsplatsen eller på av arbetsgivaren anvisad plats. Sådana utvecklingstillfällen får högst omfatta ovan nämnda timantal per kalenderår.

Denna tid avser ordinarie arbetstid som kan utföras utöver den ordinarie årliga arbetstid som regleras i kollektivavtalet. För utbildningar eller utvecklingstillfällen betalas en ersättning som motsvarar lönen för den ordinarie arbetstiden. Utbildningar eller utvecklingstillfällen kan genomföras på så sätt att arbetsskiftets längd utökas med varaktigheten för utbildningen eller utvecklingstillfället, dock med högst två timmar per dag. Utbildningar eller utvecklingstillfällen kan också utgöra en hel dag. Utbildningar eller utvecklingstillfällen kan inte ske på söckenhelger, på lördagar under en söckenhelgsvecka eller söndagar.

Enligt arbetsgivarens direktiv

Arbetsgivaren kan trots bestämmelserna i kollektivavtalet och arbetsavtalet och utöver det som avtalas i dessa under ett kalenderår förlänga varje arbetstagares arbetstid med högst så mycket som nämns ovan.

Arbetstiden förlängs i situationer där motiverade produktionsbehov kräver detta och då tar man i beaktande arbetstagarens individuella arbetstidsbehov. Arbetstiden förlängs antingen i början eller slutet av ett arbetsskift, högst 2 timmar åt gången eller arbetet kan anvisas även för en hel dag. Arbetstid kan inte förlängas till söckenhelger, lördagar under en söckenhelgsvecka eller söndagar.

För den ordinarie arbetstid som tillkommer betalas förutom månadslönen, också grundlönen inklusive eventuella skift- och miljötillägg. Arbetstagare har möjlighet att från fall till fall vägra förändringar av arbetstiden i enlighet med detta stycke, när det finns sakliga och vägande personliga skäl till detta.

3. Söckenhelgers och vissa andra dagars inverkan på arbetstiden

När man bestämmer söckenhelgers och vissa andra dagars inverkan på arbetstiden iakttas bestämmelserna i kollektivavtalet för Paltas specialbranscher.

Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx

Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx förkortar arbetstiden för veckan i fråga så att den ordinarie arbetstiden per dygn för den ifrågavarande dagen dras från timantalet i veckoarbete enligt 4 § 3 punkten 1 och 2 mom. i ovan nämnda kollektivavtal. Om Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx infaller den första maj, förkortas arbetstiden dock inte. Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx förkortar inte arbetstiden i kontinuerligt treskiftsarbete.

4. Kontinuerligt treskiftsarbete på färjorna

På färjorna iakttas en arbetstid enligt 3 kap. 5 § och 6 § i arbetstidslagen (kontinuerligt treskiftsarbete).

5. Förkortning av arbetstiden i kontinuerligt tre- och tvåskiftsarbete

Arbetstidsarrangemang för att förkorta arbetstiden till i genomsnitt 36 timmar i veckan på årsnivå:

Förkortningen av arbetstiden verkställs genom att arbetstagaren i första hand ges hela lediga dagar eller sammanhängande arbetsskift.

Ledigheten ges vid en tidpunkt som bestäms av arbetsgivaren. Utjämningsledigheterna antecknas i arbetsskiftsförteckningen, som hålls framme till påseende enligt det förfaringssätt som avtalats i kollektivavtalet. Ifall ledighet inte går att arrangera eller ifall man kommer överens om det med arbetstagaren, betalas för motsvarande timmar en enkel timlön förhöjd med 25 %.

Som ordinarie arbetstid som berättigar till arbetstidsförkortning räknas även de timmar enligt arbetsskiftsförteckningen för vilka lön för sjukdomstid betalas.

Utjämningsledighet intjänas inte under semesterdagar.

Utgångspunkten för förkortning av arbetstiden är att inkomstnivån inte sänks. Därför ersätts inkomstbortfallet enligt följande:

Timavlönade

uppföljningsperiodens ordinarie arbetstid betalas en timlön förhöjd med 70 % upp till 480 timmar (ersättning för utjämningsledighet till arbetstagare med timlön, som inbegriper en ersättning för överskridning av den ordinarie arbetstiden under en 12 veckors period) och därefter en timlön förhöjd med 50 % (ersättning för överskridning av den ordinarie arbetstiden under en 12 veckors period).

Semester och sjukledighet avbryter uppföljningsperioden på 12 veckor.

Uppföljningsperioden fortsätter efter att semestern eller sjukledigheten avslutats.

Månadsavlönade

Till arbetstagare med månadslön betalas för utjämningsdagarna förutom daglönen en lön förhöjd med semestertillägg enligt följande: Till en månadsavlönad arbetstagare betalas semestertillägg för semestertiden. Tilläggets storlek per semesterdag är 1/300 av det sammanlagda beloppet av de tilläggsarvoden som under det föregående semesterkvalifikationsåret betalats eller som ska betalas enligt vad som senare anges i denna paragraf av kvälls-, natt- och skiftarbetstillägg, söckenhelgaftonstillägg, lördags- och söndagstillägg samt beredskapstillägg, om inte annat har avtalats i företaget.

Under de tre första månaderna ges ingen utjämningsledighet. Detsamma gäller arbetstagare som förflyttas från en annan arbetstidsform till kontinuerligt treskiftsarbete. Utjämningsledighet ges dock även för arbetsskift under de tre första månaderna, ifall anställningsförhållandet fortgått i över 3 månader.

Vid övergången från kontinuerligt treskiftsarbete till en annan arbetstidsform liksom då tjänstemannens anställning upphör kommer man överens om hur intjänade men inte uttagna ledigheter ska ersättas, antingen genom motsvarande ledighet eller genom att betala en enkel timlön förhöjd med 25 %.

Om en arbetstagare måste arbete på sin utjämningsledighetsdag, ges honom eller henne motsvarande ledighet senare, eller ifall det inte är möjligt eller ifall man kommer överens om det med arbetstagaren betalas istället enkel timlön för de utförda arbetstimmarna.

Färjförare arbetar i allmänhet fem dagar i veckan, varav arbetstimmar är 5 x 8

= 40 timmar, dvs. för varje vecka arbetas fyra timmar mera än den ordinarie arbetstiden per vecka förutsätter (40 – 36 = 4).

När åtta av dessa timmar intjänats, kan en utjämningsledighetsdag antecknas i skiftförteckningen. Ifall anställningsförhållandet avslutas mitt i utjämningsperioden, ska man sträva efter att ge outtagna utjämningsledigheter före anställningsförhållandet tar slut. Ifall man inte kan hålla outtagna lediga dagar, betalas som ersättning en timlön för åtta timmar för varje outtagen ledig dag, förhöjd med semestertillägget.

Utjämningsledighetsdagar kan även hållas många efter varandra, om skiftförteckningen är upplagd på så sätt.

För timmar som berättigar till mertids- och övertidsarbetsersättning betalas ingen ersättning under ledighet.

6. Tidpunkten för arbetsdygnets och arbetsveckans början

Arbetsdygnet börjar kl. 00.00, förutom för arbetstagare som utför treskiftsarbete, för vilka det börjar samtidigt som arbetstagaren vanligtvis ska anlända till arbetet eller om arbetsgivaren bestämmer att arbetstagaren ska inleda sitt arbetsskift tidigare än vad som överenskommits i arbetsskiftslistan.

Arbetsveckan inleds på måndagen.

7. Arbetsskiftsförteckningen och arbetstidsschemat i två- och treskiftsarbete

Arbetsskiftsförteckningen uppgörs enligt längden på utjämningsperioden (grundförteckningen).

Arbetsskiftsförteckningen fastsälls för tre veckor i taget och arbetstidsschemat ska finnas till arbetstagarnas påseende 7 dagar före arbetsskiftsförteckningen tas i bruk.

Tiderna för inledande och avslutande av arbetet enligt det fastställda arbetstidsschemat kan enbart ändras med arbetstagarens samtycke eller på grund av vägande skäl som har att göra med arbetets arrangemang. Om detta ska avtalas före det föregående arbetsskiftet avslutats.

Förtroendemannen bör innan timschemats planerade ikraftträdande beredas tillfälle att studera schemaförslaget under minst sju dagar och omedelbart därefter lämna sitt utlåtande om det.

Arbetstidslistor för färjförare och färjkarlar i kontinuerligt treskiftsarbete:

Arbetsgivaren ansvarar för arbetstidslistorna och arbetsgivaren har rätt att besluta om vilket slags skiftssystem som tillämpas. På färjor med treskiftsarbete följer man i regel ett medsols skiftessystem på 2 + 2 + 2.

Andra avtal om skiftessystemet kan ingås med beaktande av vad som avtalats i förhandlingssystemet.

8. Rekreationsrast

Pauserna på färjor är 2 x 15 minuter både under morgon- och kvällsskiftet, men vid färjestränderna anges pausens längd som 20 minuter vilket omfattar lastnings- och lossningstider, dvs. pauserna i färjornas trafikering är högst 20 minuter. Under nattskiftet är det möjligt att äta vid sidan av arbetet. Dessa pauser minskar inte arbetstiden.

8a. Ledighet per vecka (veckovila)

Den oavbrutna ledighet på minst 35 timmar som arbetstagaren ska få anses uppfyllas även om veckovilan fördelas på två sju dagars perioder så länge som den största delen av veckovilan förläggs till den sju dagars period som veckovilan gäller.

9. Utjämning av arbetstiden till jämna timmar

En påbörjad halvtimme räknas som en hel halvtimme och tiden som överskrider en halvtimme som en hel timme.

10. Kvällstillägg

Om arbetet är skift-, övertids-, nöd- eller utryckningsarbete betalas inte kvällstillägg.

För arbete som utförs klockan 18.00–21.00 under ordinarie arbetstid betalas för varje timme ett kvällstillägg på 15 procent av grundtimlönen. Om arbetet utförs som söndagsarbete, betalas tilläggen förhöjda på samma grunder som lönen i övrigt.

Om arbetet är övertidsarbete eller nödarbete och det utförs omedelbart efter den ordinarie arbetstid som berättigar till kvällstillägg betalas tilläggen förhöjda på samma grunder som lönen i övrigt.

11. Nattillägg

Om arbetet är skift-, övertids-, nöd- eller utryckningsarbete betalas inte nattillägg.

För arbete som utförs klockan 21.00–06.00 under ordinarie arbetstid betalas för varje timme ett nattillägg på 30 procent av grundtimlönen. Om arbetet utförs som söndagsarbete, betalas tilläggen förhöjda på samma grunder som lönen i övrigt.

Om arbetet är övertidsarbete eller nödarbete och det utförs omedelbart efter den ordinarie arbetstid som berättigar till nattillägg betalas tilläggen förhöjda på samma grunder som lönen i övrigt.

Om arbete som inletts senast klockan 04.00 fortsätter längre än till klockan

06.00 betalas nattillägg även efter klockan 06.00 fram till den första sammanhängande vilotiden på minst två timmar, dock senast fram till klockan 12.00.

12. Tillägg för kvällsskift

I två- och treskiftsarbete betalas för varje timme ett kvällsskiftstillägg på 15 procent av grundtimlönen.

Om arbetet utförs som söndags-, övertids- eller nödarbete betalas tilläggen förhöjda på samma grunder som lönen i övrigt.

13. Tillägg för nattskift

I två- och treskiftsarbete betalas för varje timme ett nattskiftstillägg på 30 procent av grundtimlönen.

Om arbetet utförs som söndags-, övertids- eller nödarbete betalas tilläggen förhöjda på samma grunder som lönen i övrigt.

14. Lördagsersättning

Till arbetstagare på färjor, som följer arbetstiden enligt 6 § i arbetstidslagen, betalas ersättning för lördagsarbete som uppgår till 25 procent av grundtimlönen för arbete på andra vardagslördagar än påsklördagen mellan kl. 06.00–18.00. Om arbetet som berättigar till lördagsersättning samtidigt är

övertids- eller nödarbete, ska därtill betalas övertidsersättning beräknat utifrån grundtimlönen.

Ersättning för lördagsarbete betalas inte för den tid för vilken ersättning för söndagsarbete eller helgdagsafton betalas, och inte heller ifall ett annat arbetsskift än lördagsskiftet eller en del av det på grund av arbetstidsarrangemang har flyttats till en lördag.

15. Helgaftonstillägg

För arbete som utförs under tiden 00.00–18.00 på påskafton samt på midsommar och julafton betalas för varje timme ett helgaftonstillägg som motsvarar grundtimlönen. Om arbetet som berättigar till helgaftonstillägg samtidigt är övertids- eller nödarbete, ska därtill betalas övertidsersättning beräknat utifrån grundtimlönen.

16. Söndagsersättning

För arbete som utförs under tiden 00.00–24.00 på söndag eller en annan kyrklig helgdag samt på självständighetsdagen och första maj betalas för varje timme en söndagsersättning som motsvarar grundtimlönen.

Söndagsersättning betalas även för arbete som utförs under tiden 18.00–24.00 på den dag som föregår ovannämnda dagar. Om arbetet är övertids- eller nödarbete, ska därtill betalas övertidsersättning beräknat från grundtimlönen.

17. Färjepersonalens ersättning för helger

Färjförare och färjkarlar betalas förutom söndagsersättning även ersättning för helger per timme som motsvarar grundtimlönen för arbetstimmar mellan kl.

18.00 på valborgsmässoafton och första maj kl. 24.00, på midsommarafton mellan kl. 00.00 och midsommardagen kl. 24.00, mellan självständighetsdagsafton kl. 18.00 till självständighetsdagen kl. 24.00, samt mellan julafton kl. 00.00 och annandag jul kl. 24.00.

Om arbetet är övertids- eller nödarbete, ska därtill betalas övertidsersättning beräknat från grundtimlönen.

18. Utryckningsbetonat arbete

situation. Utryckningsarbete ska i vilket fall som helst inledas senast inom 24 timmar efter att arbetstagaren kallats till arbetet. Det är inte fråga om utryckningsarbete om en arbetstagare har förordnats att vara i beredskap eller ha jour, om arbetstagaren på förhand meddelats om dylikt arbete eller om det är fråga om nödarbete enligt 21 § i arbetstidslagen.

För utryckningsbetonat arbete betalas en arbetstagare som är anställd genom arbetsavtal i vecko- eller periodarbete lön för arbetstiden, dock för minst en timme, inklusive eventuella övertidsersättningar. Om kallelsen till arbetet kommer på arbetstagarens fritid, betalas för arbetstiden lönen höjd med 100 procent genast från början. Inget kvälls- eller nattillägg betalas för timmarna i utryckningsarbete. Som separat ersättning för utryckningsbetonat arbete betalas dessutom en ersättning som på vardagar motsvarar en timmes lön och på helgdagar två timmars lön.

Om arbetstagaren kallas till utryckningsbetonat arbete betalas för resan till och från arbetet 2/3 av kilometerersättningen enligt Skatteförvaltningens beslut.

19. Nödarbete

Nödarbete kan utföras på de grunder som förutsätts i 21 § i arbetstidslagen, och för arbetet betalas en lagenligt förhöjd lön.

När arbetsgivaren måste göra en anmälan till arbetarskyddsmyndigheten enligt 21 § i arbetstidslagen, ska en motsvarande anmälan även ges till arbetarskyddsfullmäktigen och förtroendemannen.

20. Fastställande av övertidsersättningar

Övre gränsen för övertidsarbete per dygn är 8 eller 9 timmar i tvåskiftsarbete beroende på hur arbetsskiftsförteckningen över ordinarie arbetstid är planerad.

Övre gränsen för övertidsarbete per dygn i kontinuerligt treskiftsarbete är 8 timmar.

Övertidsarbete per dygn är arbete som överskrider antalet arbetstimmar per vecka planerat i arbetsskiftsförteckningen. I kontinuerligt treskiftsarbete förkortar inte söckenhelger arbetstagarnas ordinarie arbetstid per vecka.

I tvåskiftsarbete förkortar söckenhelger den ordinarie arbetstiden per vecka med 7 timmar 39 minuter för varje söckenhelgsdag.

Övertidsersättningen betalas i pengar, om man inte kommer överens om annat med arbetstagaren.

21. Färjornas tvåskifts- och tillgänglighetssystem

Om färjornas tvåskifts- och tillgänglighetssystem har man avtalat följande:

− På de färjor där det är ändamålsenligt att under nattetid flyttas till ett tillgänglighetssystem kommer man överens om detta i ett avtal mellan arbetsgivaren och arbetarförbundet. I detta fall kör man nattetid utryckningar och på förhand överenskomna skift.

− På färjorna kan den ordinarie arbetstiden per dygn förlängas till nio timmar. Den ordinarie arbetstiden per vecka är i genomsnitt högst 38 timmar 15 minuter under en period av högst 52 veckor.

− Ordinarie arbetstiden ska infalla mellan kl. 05.00 och 01.00.

− För tillgänglighet under nattetid betalas 25 % av den enkla timlönen.

− Tillgänglig är en arbetstagare som utfört kvällsskift och som efter att ha fått ett larm är skyldig att anlända till arbete så fort som möjligt. Den tillgängliga arbetstagaren har tillgång till mobiltelefon.

− Arbete som utförts nattetid under tillgänglighetstiden har avtalats som arbete enligt 6 § i arbetstidslagen, för vilket övertidsersättning betalas enligt 17 § i arbetstidslagen.

− Arbetsgivaren säger inte upp någon på grund av ibruktagandet av detta system.

− Vad gäller den dagliga vilotiden ska bestämmelserna i detta kollektivavtal iakttas.

22. Flexibel arbetstid

Vid flexibel arbetstid ska den ordinarie arbetstiden per vecka utjämnas till ordinarie arbetstid enligt avtalet under en högst 12 månader lång period.

23. Utökad flextid

Vid utökad flextid enligt 4 kap. 13 § i arbetstidslagen får utjämningsperioden vara högst 26 veckor lång.

24. Maximiantalet arbetstimmar

Arbetstagarens arbetstid inbegripet övertidsarbete får inte överstiga i genomsnitt 48 timmar i veckan under en uppföljningsperiod på högst 12 månader.

6 § Lönegrunder ‌‌‌

Om arbetstagarnas löner avtalas i det personliga arbetsavtalet enligt lönebilagan.

När en arbetstagare tillfälligt är förhindrad från att utföra sitt egentliga arbete eller nöden så kräver är han eller hon skyldig att utföra annat arbete. Ifall det tillfälliga arbetet är högre avlönat och arbetstagaren har den nödvändiga yrkesskickligheten för det, betalas honom eller henne för det tillfälliga arbetet en motsvarande högre lön för den tid som han eller hon utför detta arbete.

Ersättning till praktikant: I fråga om färjarbetsgivarens lagstadgade förpliktelser vad gäller arbetssökandes utbildning innan ett egentligt anställningsförhållande inleds avtalas följande:

Till praktikanter betalas för en praktikperiod som genomförts enligt ett tidsbundet praktikavtal för högst en månad en praktikantersättning som uppgår till 60 procent av minimilönen för uppgiften i fråga enligt lönetabellen, utan skift-, erfarenhets- eller dylika tillägg.

Till den arbetstagare som arbetsgivaren utsett till handledare betalas under denna tid en separat ersättning som uppgår till 2,60 euro/timme för varje timme då arbetstagaren handleder praktikanten under sitt eget arbetsskift.

7 § Lönebetalning ‌

Om lönedagen infaller på en vardagslördag eller en helgdag betalas lönen föregående dag som bankerna har öppet.

Lönespecifikationen som ges åt arbetstagaren i samband med lönebetalningen ska vara så detaljerad att det av den framkommer framgår hur lönen har utformats.

Semesterlönen betalas på den lönebetalningsdag som avtalats om i kollektivavtalet. På arbetstagarens begäran kan det dock betalas en motsvarande del av semesterlönen före huvuddelen av semestern har hållits.

Uppgiften som färjeplatsansvarig kan tas i bruk vid de färjeplatser som har beredskap för det.

Arbetsgivaren betalar en tilläggsersättning enligt lönebilagan för att köra två färjor i nattskift.‌

9 § Stand by-ersättning för flytt av färja ‌

För flytt av färja betalas färjepersonal som är inkvarterad på färjan under flytten en stand by-ersättning som är 50 % av grundtimlönen. Man ska på förhand komma överens med arbetsgivaren om inkvartering på färjan och stand by- ersättningen.

FRÅNVARO OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRD SJUKFRÅNVARO ‌‌‌

10 § Lönegrunder för arbetstagarens sjukdomstid ‌

Till arbetstagare med månadslön betalas för varje sjukledighetsdag 1/365 av det sammanlagda beloppet av lönetillägg och tilläggsarvoden som enligt 4 punkten i semesterbestämmelserna berättigar till semestertillägg och som betalats ut föregående semesterkvalifikationsår eller som ska betalas ut.

Lönen för arbetstimmar under ordinarie arbetstid för en arbetstagare med timlön bestäms enligt medeltimförtjänsten under den föregående avslutade räkenskapsperioden.

ANNAN FRÅNVARO ‌

11 § Personalutbildning ‌

Deltagande i utbildning som arbetsgivaren förordnat

1) För de timmar som överskrider den ordinarie arbetstiden på grund av utbildning under ett arbetsdygn betalas övertidsersättning.

2) Om utbildningen ersätter ett planerat arbetsskift, betalas till arbetstagaren utöver normal grundlön ett sjuktillägg enligt 10 §.

3) Om arbetstagaren på sin lediga dag deltar i en utbildning som arbetsgivaren förordnat, betalas till honom eller henne utöver normal månadslön dessutom timlön enligt den faktiska längden på utbildningen eller så ersätts den förlorade fritiden vid en tidpunkt som i första hand föreslås av arbetstagaren, såvida arbetssituationen tillåter detta och det är ändamålsenligt med tanke på andras arbete.

4) Arbetsgivaren ersätter resekostnaderna för deltagandet i utbildningen enligt det som avtalats om ersättning av resekostnader i kollektivavtalet för Paltas specialbranscher (EPA).

5) Utbildningsdagens längd är den faktiska utbildningsdagen..

11 § a Rätt till graviditets-, särskild graviditets- och föräldraledighet samt vårdledighet ‌

11 § b Lön vid graviditetsledighet, föräldraledighet och föräldraledighet för adoptivföräldrar ‌

11 § c Lön för tillfällig vårdledighet ‌

När en arbetstagares barn som inte har fyllt tio år eller har funktionshinder eller något annat i hans eller hennes hushåll varaktigt boende barn som inte har fyllt tio år eller har funktionshinder plötsligt insjuknar, betalas till arbetstagaren lön enligt 13 § för tillfällig vårdledighet (arbetsavtalslagen 4 kap. 6 §, högst 4 arbetsdagar), dock högst för tre arbetsdagar.

En förutsättning för att lön ska utbetalas för sådan ledighet som avses i denna paragraf är att frånvaron är nödvändig för vården av eller ordnandet av vård för den sjuka. Ytterligare en förutsättning för ledighet med lön är att båda föräldrarna förvärvsarbetar eller att tjänstemannen är ensamförsörjare och att en redovisning över barnets sjukdom föreläggs på samma sätt som förutsätts om tjänstemannen själv är sjuk.

Som ensamförsörjare betraktas även en person som varaktigt bor skilt från sin make/maka samt en person vars make/maka är förhindrad att delta i vården av barnet till följd av värnplikt eller repetitionsövning, sjukdom, resa, boende på annan ort för arbete eller studier eller annat motsvarande tvingande skäl.

SEMESTER ‌

12 § Semester ‌

Bestämmelserna om semester är bifogade i bilaga 1 och 2.

ERSÄTTNING AV KOSTNADER ‌

13 § Ersättning av resekostnader ‌

För bestämmelser om ersättning av resekostnader iakttas förutom de bestämmelser som avtalats om i detta kollektivavtal bestämmelserna i kollektivavtalet för Paltas specialbranscher.

När färjföraren arbetar på sitt eget arbetsområde är han eller hon inte berättigad till dagtraktamente eller måltidsersättningar.

För resor till andra färjor inom det egna arbetsområdet betalas reseersättning till den del som kostnaderna överskrider kostnaderna för resor mellan samlingsplatsen som nämnts i kollektivavtalet och hemmet.

Vid arbete på en färja som hör till ett annat arbetsområde har föraren rätt till ersättning enligt resereglementet.

Arbetsområden:

1. Havsfinland

1.1 Gustavs arbetsområde, till vilket hör färjan: Vartsala

1.2 Nådendals arbetsområde, till vilket hör färjorna: Hämmärönsalmi, Palva och Velkuanmaa

1.3 Pargas arbetsområde, till vilket hör färjorna: Våno och Högsar

1.4 Houtskär arbetsområde, till vilket hör färjorna: Kivimo, Saverkeit och Mossala

1.5 Kimito arbetsområde, till vilket hör färjorna: Kokkila och Högsåra

1.6 Närpes arbetsområde, till vilket hör färjorna: Bergö och Eskilsö

1.7 Raseborgs arbetsområde, till vilket hör färjorna: Skåldö och Barösund

1.8 Borgå arbetsområde, till vilket hör färjan: Pellinge

1.9 Iniö arbetsområde, till vilket hör färjorna: Keistiö och Skagen

2. Insjöfinland

2.0 Räisälä arbetsområde: Räisälä

2.1 Alassalmi arbetsområde, till vilket hör färjan: Alassalmi

2.2 Kuopio arbetsområde, till vilken hör färjorna: Kortesalmi och Puutossalmi

2.3 Hirvisalmi arbetsområde, till vilket hör färjan: Hirvisalmi

2.4 Joensuu arbetsområde, till vilket hör färjan: Arvinsalmi

2.5 Nyslotts arbetsområde, till vilket hör färjorna: Hanhivirta och Tappuvirta

2.6 Sulkava arbetsområde, till vilket hör färjorna: Koivukanta, Vekaransalmi, Kietävälä, Hätinvirta, Rongonsalmi och Kuparonvirta

2.7 Villmanstrands arbetsområde, till vilket hör färjorna: Lamposaari och Kyläniemi

SOCIALA BESTÄMMELSER ‌

14 § Arbetarskydd och skyddsklädsel ‌

I alla de arbeten där faran för skada på extremiteter är stor reserveras för arbetstagarnas bruk en tillräcklig mängd skyddsskor och skyddshandskar. Skyddsskor, skyddshandskar, hjälmar, ögonskydd och andningsskydd är skyddsutrustning för varje arbetstagare avsedda för personligt bruk.

Arbetsgivaren förser arbetstagaren med en skyddsdräkt och ansvarar för dess rengöring. Vid behov reserveras åt arbetstagarna vattentät skyddsklädsel med gummihandskar och -stövlar.

Arbetsgivaren ersätter arbetstagarens linser som förstörts i svetsarbete.

15 § Ersättningar vid vissa hälsoundersökningar ‌

Arbetsgivaren ersätter en arbetstagares inkomstbortfall till följd av hälsoundersökningar som avses i statsrådets förordning 1484/01 och som har godkänts i företagshälsovårdens verksamhetsplan under arbetsförhållandet och på grund av resor i anslutning till dessa för den tid som motsvarar förlusten

av ordinarie arbetstimmar. Detsamma gäller i fråga om undersökningar som avses i lagen om unga arbetstagare (998/93) och i strålningslagen (529/91). Samma bestämmelse iakttas dessutom för undersökningar som förutsätts i lagen om företagshälsovård (1383/01) som beror på att arbetstagaren inom samma företag övergår till en arbetsuppgift för vilken läkarintyg krävs.

Arbetsgivaren ska även betala en ersättning för omedelbara resekostnader till en arbetstagare som hänvisas till de i ovan nämnda lagrum avsedda undersökningar eller som i en sådan undersökning förordnas till efterkontroll. Ifall undersökningarna eller efterkontrollen äger rum på annan ort, betalar arbetsgivaren även dagtraktamente. Ersättningarna för dessa resekostnader betalas enligt de ikraftvarande avtalsbestämmelserna om ersättningen av arbetstagarnas resekostnader.

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER ‌

16 § Innehållning av medlemsavgifter ‌

Ifall arbetstagaren har gett sin fullmakt till det, innehåller arbetsgivaren medlemsavgiften till de undertecknade arbetarförbundens underföreningar från arbetstagarens lön. De innehållna medlemsavgifterna betalar arbetsgivaren till det bankkonto som förbundet anvisat.

Förbundet är skyldigt att skriftligen ge den information som är nödvändig för att kunna innehålla medlemsavgifterna.

Arbetstagaren får vid utgången av kalenderåret, eller när anställningen upphört, för beskattningen ett verifikat över den innehållna medlemsavgiftssumman.

17 § Utbildning ‌

Arbetsgivaren ska sträva efter att befrämja sin fasta arbetskrafts utbildning i anställningsfrågor och yrkesutbildning inom de branscher där arbetsgivarens behov av yrkesutbildad arbetskraft är konstant.

18 § Arbetsplatsmöten ‌

Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL rf och Finlands Sjömans-Union FSU rf:s lokala föreningar eller motsvarande har möjlighet att utanför arbetstid arrangera möten i arbetsgivarens lokaler.

Mötesarrangörerna ansvarar för förloppet och ordningen i mötet som hålls samt för möteslokalens renlighet.

Mötesarrangörerna har rätt att till mötet kalla in tjänstemän från Förbundet för den offentliga sektorn JHL rf och Finlands Sjömans-Union FSU rf samt representanter från de ifrågavarande centralorganisationerna.

ARBETSFRED OCH TRYGGANDE AV DENNA ‌

19 § Förtroendemän och fackföreningsutbildning ‌

Det finns separata överenskommelser om förtroendemännens ställning, rättigheter, ersättningar och fackföreningsutbildning i det allmänna avtalet i kollektivavtalet för Paltas specialbranscher och i avtalet om uppsägningsskydd.

Om organisationen av förtroendemän kommer man överens om med ett skilt, företagsspecifikt förtroendemannaavtal.

20 § Ombud ‌

Ombud för detta kollektivavtals undertecknade förbund har rätt att i frågor som gäller tillämpningen av detta avtal på arbetstid besöka arbetsplatser efter att först ha meddelat om besöket till den ifrågavarande arbetsplatsens ledning.

Ombudet har rätt att få de uppgifter av arbetsgivarens representanter som han eller hon behöver för att kunna övervaka kollektivavtalet.

21 § Avgörande av meningsskiljaktigheter ‌

Meningsskiljaktigheter avgörs i den ordning som avses i kollektivavtalet för Paltas specialbranscher.

ÖVRIGA BESTÄMMELSER ‌

22 § Förfarande för fortlöpande förhandlingar ‌

Man konstaterade att principen om kontinuerligt förhandlingsförfarande iakttas i förhandlingar mellan parterna i detta kollektivavtal samt mellan arbetsgivaren och arbetstagarförbundet i företag som omfattas av detta kollektivavtals tillämpningsområde.

23 § Arbetsfredsförpliktelse ‌

Under kollektivavtalets giltighetstid är det förbjudet att utlysa strejk, lockout eller vidta andra med dessa jämförbara åtgärder som riktar sig mot bestämmelser i avtalet eller dess bilagor eller som syftar till en ändring av avtalet eller dess bilagor.

AVTALETS GILTIGHETSTID ‌

24 § Avtalets giltighetstid ‌

Detta kollektivavtal gäller till och med 28.2.2025.

Avtalet fortsätter gälla ett år i taget efter 28.2.2025 om inte någondera parten säger upp det senast 6 veckor innan avtalsperioden upphör.

BILAGOR

1. SEMESTER OCH SEMESTERLÖN för arbetstagare som utför två- och treskiftsarbete på färjor

2. SEMESTER OCH SEMESTERLÖN för andra arbetstagare än färjearbetare som utför två- och treskiftsarbete

3. Avtal om arbetstidsförkortning för tjänstemän och arbetstagare anställda vid Finlands Färjetrafik Ab

4. Lönebilaga

5. Tillämpningsanvisningar

BILAGA 1: SEMESTER OCH SEMESTERLÖN FÖR ARBETSTAGARE SOM UTFÖR TVÅ- OCH TRESKIFTSARBETE PÅ FÄRJOR ‌

1 § Fastställande av semester

Semestern för arbetstagare fastställs enligt semesterlagen, PALTA rf:s Allmänna kollektivavtal och det man kommit överens om i detta avtal.

2 § Med arbetad tid jämställd tid

Enligt bestämmelserna i PALTA rf:s Allmänna kollektivavtal.

2 a § Semesterns längd

Längden på semestern bestäms så att arbetstagaren har rätt till 2 eller 2 ½ vardagar semester per semesterkvalifikationsmånad enligt 5 § 1 och 3 mom. i semesterlagen.

3 § Semesterperioden och att bevilja semester

Semesterperioden är mellan 2 maj och 30 september, inklusive de nämnda dagarna.

Arbetsgivaren och arbetstagaren får enligt 21 § 4 mom. i semesterlagen avtala om att en andel på 6 vardagar av semestern tas ut i form av förkortad arbetstid.

För arbetstagare vars regelbundna arbetsvecka består av fem dagar på så sätt att lördagarna och söndagarna är lediga dagar, beräknas antalet semesterdagar för semester som beviljats som hela kalenderveckor utifrån dessa veckors vardagar. I fråga om enstaka semesterdagar och kalenderveckor som inte är hela räknas dessutom för varje femdagarsperiod av sådana dagar en ledig helgfri lördag som semesterdag.

4 § Förflyttning av semester på grund av arbetsoförmåga eller familjeledighet

Enligt bestämmelserna i PALTA rf:s Allmänna kollektivavtal.

5 § Semesterlön och semestertillägg för en månadsavlönad arbetstagare

Till en månadsavlönad arbetstagare betalas semestertillägg för semestertiden. Tilläggets storlek per semesterdag är 1/300 av det sammanlagda beloppet av de tilläggsarvoden som under det föregående semesterkvalifikationsåret betalats eller som ska betalas enligt vad som senare anges i denna paragraf av

kvälls-, natt- och skiftarbetstillägg, söckenhelgaftonstillägg, lördags- och söndagstillägg samt beredskapstillägg, om inte annat har avtalats i företaget.

I denna paragraf avses med tillskottslön sådana på avtalet grundade tillskottslöner som betalas utgående från produktionsmängden, arbetsprestationen, särskilda arbetsförhållanden eller därmed jämförbara faktorer för arbete som tjänstemannen eller arbetstagaren fortlöpande utför eller som enligt en på förhand fastställd plan regelbundet upprepas minst en gång per kvartal.

Till övriga delar följs bestämmelserna i det Allmänna kollektivavtalet, dock så att i den situation som avses i 38 § 6 mom. i det Allmänna kollektivavtalet är de procenter som används vid beräkning av semesterlönen 9 procent och 11,5 procent samt 13 procent, som används då den ifrågavarande personen har rätt till 3 vardagar semester per semesterkvalifikationsmånad enligt 1 § i det företagsspecifika kollektivavtalet.

6 § Semesterlön för en timavlönad arbetstagare

En tim- eller ackordavlönad arbetstagare som enligt avtalet arbetar minst 14 dagar i månaden har som beräkningsgrund för semesterlönen den genomsnittliga timförtjänsten, som fås genom att ta den lön som betalats eller ska betalas för tid i arbete under föregående semesterkvalifikationsår, icke medräknat förhöjningar på grundlönen för nödarbete och övertidsarbete enligt lag eller avtal, och dela den med motsvarande antal arbetstimmar.

Semesterlönen och semesterersättningen fås då man använder nedanstående tabeller A, B och C genom att multiplicera den genomsnittliga timlönen som avses i 1 mom. med den koefficient som beräknats utgående från antalet månader som berättigar till semester.

Tabell A

Används då den ifrågavarande personen har rätt till 2 vardagar semester per semesterkvalifikationsmånad enligt 5 § 1 och 3 mom. i semesterlagen.

Antal månader som berättigar till semester	Antal semesterdagar	Koefficient
1	2	16,0
2	4	31,0
3	6	44,5
4	8	57,6
5	10	72,0
6	12	86,4
7	14	101,6
8	16	116,0
9	18	131,2
10	20	146,4
11	22	162,4
12	24	192,8

Tabell B

Används då den ifrågavarande personen har rätt till 2 ½ vardagar semester per semesterkvalifikationsmånad enligt 5 § 1 och 3 mom. i semesterlagen.

Antal månader som berättigar till semester	Antal semesterdagar	Koefficient
1	3	23,41
2	5	37,98
3	8	58,45
4	10	71,28
5	13	93,11
6	15	107,95
7	18	130,16
8	20	145,31
9	23	167,90
10	25	183,37
11	28	206,34
12	30	222,11

Tabell C

Används då den ifrågavarande personen har rätt till 3 vardagar semester per semesterkvalifikationsmånad enligt 1 § i det företagsspecifika kollektivavtalet.

Antal månader som berättigar till semester	Antal semesterdagar	Koefficient
1	3	23,41
2	6	45,57
3	9	65,76
4	12	85,53
5	15	107,43
6	18	129,54
7	21	151,86
8	24	174,38
9	27	197,11
10	30	220,04
11	33	243,18
12	36	266,53

Ifall den ordinarie arbetstiden per dygn under semesterkvalifikationsåret har varit kortare än vad som motsvarar full arbetstid, räknas semesterlönen och semesterersättningen trots det genom att multiplicera den motsvarande genomsnittliga timförtjänsten med det tal som fås när koefficienterna ovan i denna paragraf multipliceras med kvoten av antalet ordinarie arbetstimmar per vecka och talet 40.

7 § Procentbaserad semesterlön och semesterersättning för ledighet

Enligt bestämmelserna i PALTA rf:s Allmänna kollektivavtal.

8 § Betalning av semesterlön

9 § Sparande av semester

Förutom det som stadgats i 27 § i semesterlagen, iakttas det som avtalats i denna paragraf vad gäller sparande av semester.

Man kan antingen delvis eller helt spara den del av semestern som intjänas enligt 5 § 1 och 3 mom. i semesterlagen och som överskrider 18 dagar, eller

den del av den intjänade semestern enligt 1 § i det företagsspecifika kollektivavtalet som överskrider 24 dagar.

Den sparade ledigheten ges vid en tidpunkt som arbetsgivaren och arbetstagaren kommit överens om senast fem år efter att det semesterår avslutats under vilket ledigheten sparats från semestern. Semesteråret är det kalenderår, under vilket kvalifikationsåret utgår.

10 § Semesterpremie

På semesterpenningen tillämpas nedanstående bestämmelser, om man inte kommit överens om annat inom företaget.

Arbetstagaren betalas semesterpeng för de semesterdagar som han eller hon har intjänat under det föregående semesterkvalifikationsåret.

Semesterpengen för en månadsavlönad arbetstagare fastställs enligt den uppgift som den ifrågavarande personen utför den sista dagen i juni. Om personen är befriad från arbetet i juni, bestäms semesterpenningen enligt den lön som skulle ha betalats till honom eller henne om han eller hon hade varit i arbete. I de fall som avses i moment 6 och 7 bestäms semesterpenningen på motsvarande sätt enligt lönen i den uppgift personen i fråga sköter vid tidpunkten för övergången eller i samband med att anställningsförhållandet upphör.

Semesterpengen för en månadsavlönad arbetstagare per semesterdag är 50 % av semesterdagens lön. Lönen för semesterdagen fås genom att dividera månadslönen enligt 10 § i det Allmänna kollektivavtalet med 25. Till kvoten för en månadsavlönad arbetstagare läggs därtill trehundradedelen av tillskottslönerna som avses i 4 §.

Semesterpengen för en tim- eller ackordavlönad arbetstagare är 50 % av den semesterlön som han eller hon intjänat under det föregående semesterkvalifikationsåret.

Semesterpenningen betalas i juli. I de fall som avses i moment 6 och 7 betalas semesterpenningen i samband med lönebetalningen vid tidpunkten för övergången eller i samband med att anställningsförhållandet upphör.

Om anställningsförhållandet upphör på grund av hävning under prövotiden eller på grund av att arbetstagaren själv säger upp sig (förutom då arbetstagaren säger upp sig för att gå i ålderspension) eller om arbetsgivaren säger upp anställningsförhållandet på en grund som beror på arbetstagarens person (förutom om orsaken är väsentligt eller långvarigt nedsatt arbetsförmåga) eller om anställningsförhållandet anses ha hävts på det sätt som avses i 8 kap. i arbetsavtalslagen, uppgår beloppet av den semesterpremie som ska betalas till arbetstagaren då anställningsförhållandet upphör till hälften av det belopp som i övriga fall betalas då anställningsförhållandet upphör.

Till en arbetstagare som börjar fullgöra bevärings- eller civiltjänst, deltar i civila krishanteringsuppgifter, tjänstgör i finländska fredsövervakande eller – bevarande styrkor, träder i tjänst vid ett nordiskt institut eller vid Förenta Nationerna och dess fackorgan eller andra sådana internationella organ eller samarbetsorgan på regeringsnivå som Finland officiellt har anslutit sig till, eller tjänstgör inom internationellt utvecklingssamarbete i vilket Finland medverkar, betalas semesterpenning för alla de semesterdagar som han eller hon tjänat in vid tidpunkten för förflyttningen och som han eller hon inte fått semesterpenning för.

Semesterpeng betalas inte åt en arbetstagare som inte har intjänat en enda hel semesterkvalifikationsmånad.

Byte av semesterpremie till ledig tid

En arbetstagare kan med arbetsgivaren komma överens om att byta sin semesterpeng till avlönad ledighet så att semesterpengen för två semesterdagar motsvarar en avlönad ledig dag, eller genom ett annat system som man kommer överens om med arbetsgivaren under förutsättning att det företagsspecifikt har avtalats om systemet mellan avtalsparterna.

Särskilda bestämmelser om semesterpengen

Genom ett företagsspecifikt kollektivavtal kan man komma överens om att semesterpeng inte betalas. Därtill kan man komma överens om att betalning av semesterpengen bestäms utgående från företagets vinster eller utgående från någon annan grund. I det fallet tillämpas inte bestämmelserna i denna paragraf.

11 § Ikraftträdande

Detta avtal träder i kraft fr.o.m. 1.4.2007 genom att avtalet därefter under sin giltighetstid tillämpas på intjänad semester, på semesterlön, semesterersättningar och semesterpeng.

BILAGA 2: SEMESTER OCH SEMESTERLÖN FÖR ANDRA ARBETSTAGARE ÄN FÄRJEARBETARE SOM UTFÖR TVÅ- OCH TRESKIFTSARBETE ‌

1 § Fastställande av semester

Semestern för tjänstemän eller arbetstagare, förutom de personer som omfattas av semesterlagen för sjömän (433/84) och arbetstagare som utför två- och treskiftsarbete på färjor, fastställs enligt den ikraftvarande semesterlagen och enligt det som avtalats i detta avtal.

2 § Med arbetad tid jämställd tid

Enligt bestämmelserna i PALTA rf:s Allmänna kollektivavtal.

3 § Semesterns längd

Längden på semestern bestäms enligt tabellerna i 2 och 3 mom. Semesterdagar är enligt 2 och 3 mom. de intjänade semesterdagar som förbrukas när semester ges enligt 4 §.

När tjänstemannens eller arbetstagarens anställningsförhållande vid Finlands Färjetrafik Ab vid slutet av det semesterkvalifikationsår som föregår semesterperioden har fortgått oavbrutet i minst 1 år intjänas semester enligt tabell A. Till det ovan nämnda oavbrutna anställningsförhållandet räknas inte tid under vilken arbetet avbrutits eftersom tjänstemannen eller arbetstagaren har utfört den aktiva tjänstgöringen som värnpliktslagen (452/1950) avser, eller den frivilliga militärtjänsten som avses i lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor (194/1995) eller civiltjänstgöring enligt civiltjänstlagen (1723/1991).

Tabell A

Fulla

semesterkvalifikation smånader

Semesterdagar

När en tjänstemans eller arbetstagares anställningsförhållande vid slutet av semesterkvalifikationsåret oavbrutet har fortgått i mindre än ett år, intjänas semester enligt tabell B.

Tabell B

Fulla

semesterkvalifikation smånader

Semesterdagar

4 § Förbrukning av semesterdagar vid beviljande av semester

Huvudregel (i medeltal 5 arbetsdagar per vecka)

När semester ges är semesterdagar de dagar under semestern som utan semester skulle ha varit ordinarie arbetsdagar.

Tillämpningsanvisning

Exempel: När Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx inte är en arbetsdag, förbrukas under Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxxx sammanlagt fyra semesterdagar.

Beroende på semesterns längd kan även lediga dagar infalla under semestern. Om kalenderveckans alla arbetsdagar är semesterdagar, kan man bestämma att hela kalenderveckan är semester, dvs. semestern avslutas på söndag.

5 § Semesterperioden och att bevilja semester

Semesterperioden är mellan 2 maj och 30 september, inklusive de nämnda dagarna.

Semestern ges vid en tidpunkt som arbetsgivaren bestämmer, om inte arbetsgivaren och tjänstemannen eller arbetstagaren kommer överens om semestern enligt metoden i 6 §.

Av semestern placeras 20 semesterdagar eller minst 65 % av den totala mängd semester som intjänats under semesterkvalifikationsåret i semesterperioden (sommarsemester). Semester under annan tid än semesterperioden (vintersemester) ska ges senast vid början av nästa semesterperiod. Ifall det att semestern ges under semesterperioden förorsakar väsentliga svårigheter för arbetsgivarens verksamhet i säsongbetonat arbete, kan sommarsemestern ges utanför semesterperioden inom samma kalenderår.

Av en semester på minst 25 semesterdagar ges 5 semesterdagar som vintersemester utanför semesterperioden, ifall inte arbetsgivaren och arbetstagaren eller tjänstemannen kommer överens om annat.

Sommarsemestern och vintersemestern ges som oavbrutna, om det inte är nödvändigt för att hålla arbetet igång att dela den del av sommarsemestern som överskrider 10 semesterdagar till en eller flera delar som hålls under semesterperioden.

6 § Om uppdelning av semester och om att avtala om en tidpunkt under ett pågående anställningsförhållande

Arbetsgivaren och tjänstemannen eller arbetstagaren kan under ett pågående anställningsförhållande komma överens om att tjänstemannen eller arbetstagaren håller den semester som överskrider 10 semesterdagar i en eller flera perioder.

Arbetsgivaren och tjänstemannen eller arbetstagaren kan under ett pågående anställningsförhållande komma överens om att semester ges under en tidsperiod som börjar i början av det kalenderår som semesterperioden befinner sig i och som tar slut det därpå följande året före semesterperioden inleds. Därtill kan man komma överens om att den del av semestern som överskrider 10 semesterdagar hålls senast ett år efter att semesterperioden tagit slut.

Om anställningsförhållandet avslutas före tjänstemannen eller arbetstagaren enligt 5 § 2 och 3 mom. har rätt att hålla sin semester, kan arbetsgivaren och tjänstemannen eller arbetstagaren komma överens om att intjänad semester hålls innan anställningsförhållandet avslutas.

Arbetsgivaren och tjänstemannen eller arbetstagaren får enligt 21 § 4 mom. i semesterlagen komma överens om att en andel på 5 arbetsdagar från semestern hålls som förkortad arbetstid.

7 § Förflyttning av semester på grund av arbetsoförmåga eller familjeledighet

Enligt bestämmelserna i PALTA rf:s Allmänna kollektivavtal.

8 § Semesterlön och semestertillägg för en månadsavlönad tjänsteman och arbetstagare

Enligt bestämmelserna i PALTA rf:s Allmänna kollektivavtal, dock så att i den situation som avses i 38 § 6 mom. i det Allmänna kollektivavtalet är de procenter som används vid beräkning av semesterlönen 9 procent (tabell B) och 11,5 procent (tabell A) samt 13 procent, som används då den ifrågavarande personen har rätt till semester enligt 1 § i det företagsspecifika kollektivavtalet.

9 § Semesterersättning (månadsavlönade)

En månadsavlönad tjänsteman eller arbetstagare har rätt att efter avslutat anställningsförhållande få semesterersättning för outtagna semesterdagar enligt 3 § 2 och 3 mom. Semesterersättningen beräknas så att man till tillämpliga delar iakttar bestämmelserna om semesterlönen i 8 §.

10 § Semesterpeng (månadsavlönade)

En månadsavlönad tjänsteman eller arbetstagare tjänar för varje full semesterkvalifikationsmånad en semesterpeng som uppgår till:

1) 6 procent i fall enligt 1 § i det företagsspecifika kollektivavtalet

2) 5 procent i fall enligt 3 § 2 mom. i ovan nämnda avtal

2) 4 procent i fall enligt 3 § 3 mom. i ovan nämnda avtal

av månadslönen för juni månad som följer efter semesterkvalifikationsåret, till vilken ett semestertillägg (21/250) enligt 8 § 3 mom. har tillfogats. Månadslönen som utgör grunden för semesterpengen bestäms enligt 47 § 2 mom. (tjänstemän) och 10 § 2 mom. (arbetstagare) i det Allmänna kollektivavtalet.

Semesterpenningen bestäms utgående från den uppgift som tjänstemannen utför den sista dagen i juni månad. Om personen är befriad från arbetet i juni, bestäms semesterpenningen enligt den lön som skulle ha betalats till honom eller henne om han eller hon hade varit i arbete. I de fall som avses i moment 4 och 5 bestäms semesterpenningen på motsvarande sätt enligt lönen i den uppgift personen i fråga sköter vid tidpunkten för övergången eller i samband med att anställningsförhållandet upphör.

Semesterpenningen betalas i juli. I de fall som avses i moment 4 och 5 betalas semesterpenningen i samband med lönebetalningen vid tidpunkten för övergången eller i samband med att anställningsförhållandet upphör.

När anställningsförhållandet avslutas betalas semesterpeng för alla de semesterdagar som tjänstemannen eller arbetstagaren har intjänat vid tidpunkten för avslutandet och för vilka han eller hon inte betalats semesterpeng. Om anställningsförhållandet upphör på grund av hävning under prövotiden eller på grund av att arbetstagaren själv säger upp sig (förutom då arbetstagaren säger upp sig för att gå i ålderspension) eller om arbetsgivaren säger upp anställningsförhållandet på en grund som beror på arbetstagarens person (förutom om orsaken är väsentligt eller långvarigt nedsatt arbetsförmåga) eller om anställningsförhållandet anses ha hävts på det sätt som avses i 8 kap. i arbetsavtalslagen, uppgår beloppet av den semesterpremie som ska betalas till

arbetstagaren då anställningsförhållandet upphör till hälften av det belopp som i övriga fall betalas då anställningsförhållandet upphör.

Åt en tjänsteman eller arbetstagare som uträttar sin värnplikt eller civiltjänstgöring, förflyttar sig till uppgifter inom civil krishantering, finländska fredsövervakande eller –bevarande styrkor, nordiska institut, Förenta Nationerna och dess fackorgan, eller andra sådana internationella organ eller samarbetsorgan som Finland officiellt är medlem i, eller tjänstgör i internationellt utvecklingssamarbete som Finland deltar i, betalas semesterpeng för de semesterdagar som han eller hon tjänat in vid tidpunkten för förflyttningen och som han eller hon inte fått semesterpeng för.

Semesterpeng betalas inte åt en tjänsteman eller arbetstagare som inte har intjänat en enda hel semesterkvalifikationsmånad.

Byte av semesterpremie till ledig tid

En tjänsteman eller arbetstagare kan med arbetsgivaren komma överens om att byta sin semesterpeng till avlönad ledighet så att semesterpengen för två semesterdagar motsvarar en avlönad ledig dag, eller genom ett annat system som man kommer överens om med arbetsgivaren under förutsättning att det företagsspecifikt har avtalats om systemet mellan avtalsparterna.

Särskilda bestämmelser om semesterpengen

11 § Semesterlön och semesterersättning för en timavlönad arbetstagare

En timavlönad arbetstagare som enligt avtalet arbetar minst 14 dagar i månaden har som beräkningsgrund för semesterlönen den genomsnittliga timförtjänsten, som fås genom att ta den lön som betalats eller ska betalas för tid i arbete under föregående semesterkvalifikationsår, icke medräknat förhöjningar på grundlönen för nödarbete och övertidsarbete enligt lag eller avtal, och dela den med motsvarande antal arbetstimmar.

Semesterlönen räknas genom att multiplicera den genomsnittliga timförtjänst som avses ovan i 1 mom. med talet 1,5, då förhöjningen utgör den andel som motsvarar semesterpengen, och sedan multiplicera den förhöjda genomsnittliga timförtjänsten med det antal timmar som annars skulle ha varit

arbetstagarens ordinarie arbetstid enligt arbetsskiftsförteckningen ifall arbetstagaren inte hade semester då.

Semesterersättningen räknas genom att multiplicera den ovan i 2 mom. nämnda förhöjda genomsnittliga timförtjänsten med antalet semesterdagar och inkomsterna från den genomsnittliga ordinarie arbetstiden per dygn.

12 § Procentbaserad semesterlön och semesterersättning för ledighet

Enligt bestämmelserna i PALTA rf:s Allmänna kollektivavtal.

13 § Betalning av semesterlön

Semesterlönen betalas på den lönebetalningsdag som avtalats om i kollektivavtalet. På tjänstemannens eller arbetstagarens begäran kan det dock betalas en motsvarande del av semesterlönen före huvuddelen av semester hållits.

14 § Sparande av semester

Enligt bestämmelserna i PALTA rf:s Allmänna kollektivavtal.

15 § Ikraftträdande

Detta avtal träder i kraft fr.o.m. 1.1.2009 genom att avtalet fr.o.m. 1.4.2008 tillämpas på intjänad semester, på semesterlön, semesterersättningar och semesterpeng.

Den sparade ledigheten och ledighet i utbyte mot semesterpeng som intjänats enligt de gamla semesterbestämmelserna omvandlas till sparad ledighet och ledighet i utbyte mot semesterpeng enligt de nya bestämmelserna genom att använda koefficienten 5/6.

BILAGA 3: AVTAL OM ARBETSTIDSFÖRKORTNING FÖR TJÄNSTEMÄN OCH ARBETSTAGARE ‌

1 §

Tjänstemäns och arbetstagares ordinarie arbetstid i veckoarbete enligt 6 § i arbetstidslagen är högst 8 timmar per dygn och 40 timmar per vecka.

2 §

Förkortningen av arbetstiden intjänas i arbetstidsformer med en ordinarie arbetstid på 40 timmar per vecka. Dessa arbetstidsformer är vanligen veckoarbete och tvåskiftsarbete.

Dessutom förutsätts att tjänstemannen eller arbetstagaren har en semester på högst 36 vardagar och att hans eller hennes arbetstid i övrigt endast förkortas av kyrkliga helger, midsommaraftonen, självständighetsdagen, julaftonen, nyårsdagen och första maj.

3 §

Arbetstidsförkortning intjänas i arbetstidsformer avsedda i 2 § 1 mom. för varje sådan semesterkvalifikationsmånad som berättigar till semester och för vilken arbetsgivaren betalar normal lön åt tjänstemannen eller arbetstagaren enligt följande:

1) De tjänstemän eller arbetstagare som har rätt till en semester på högst 30 vardagar (motsvarande den rätt till semester som semesterlagen stadgar) intjänar arbetstidsförkortning som motsvarar ledighet för en arbetsdag (8 t) inom den ovan nämnda semesterkvalifikationsmånaden.

2) De tjänstemän eller arbetstagare som har rätt till en längre semester enligt semesterlagen intjänar arbetstidsförkortning som motsvarar ledighet för 0,8 arbetsdagar (6 t 24 minuter) inom den ovan nämnda semesterkvalifikationsmånaden. Om arbetstidsförkortning intjänas av en sådan person enligt detta avtal för 12 fulla semesterkvalifikationsmånader, motsvarar mängden insamlad arbetstidsförkortning tillsammans 10 lediga arbetsdagar.

4 §

Den ledighet som intjänats under kalenderåret ska beviljas tjänstemannen eller arbetstagaren senast före utgången av maj följande år, om inte annat avtalas mellan arbetsgivaren och personen.

Ledigheten ges vid en tidpunkt som arbetsgivaren bestämmer, ett skift i sänder, om inte arbetsgivaren och personen kommer överens om att ge ledigheten genom att förkorta den dagliga arbetstiden eller arbetstiden per vecka. Vid beviljande av ledighet ett skift i sänder iakttas en anmälningstid på två veckor, om man inte kommer överens om annat mellan arbetsgivaren och personen. Om tjänstemannens eller arbetstagarens anställningsförhållande upphör och ledigheten inte har beviljats fram till den tidpunkten, betalas arbetstagaren en lön som motsvarar den intjänade ledigheten förhöjd med 50 %.

Om ledigheten inte hållits före slutet av maj därpå följande år och inget avtal ingåtts om att flytta ledigheten till ett senare skede, betalas arbetstagaren en lön som motsvarar den intjänade ledigheten förhöjd med 50 %.

Ifall tjänstemannen eller arbetstagaren vid slutet av anställningsförhållandet har tagit ut mer av den ledighet som detta avtal avser än vad anställningsförhållandet hade förutsatt och fått lön för denna tid, har arbetsgivaren rätt att avdra den överskridande delen från slutlönen.

5 §

Arbetstidsförkortningen genomförs för månadsavlönade tjänstemän och arbetstagare utan att inkomstnivån sänks. På begäran av en månadsavlönad tjänsteman eller arbetstagare kan arbetsgivaren och personen under anställningsförhållandets gång komma överens om att istället för ledighet betalas för den intjänade ledigheten en enkel grundtimlön.

6 §

När semesterns längd bestäms anses såsom likställda med dagar i arbete också de dagar under vilka tjänstemannen eller arbetstagaren varit förhindrad att utföra arbete på grund av att han eller hon har tagit ut ledigheter i enlighet med det här avtalet.

7 §

Vid beräkningen av övertidsarbetet per vecka förkortar en ledighet som ges i enlighet med det här avtalet antalet ordinarie arbetstimmar under ifrågavarande vecka på motsvarande sätt.

8 §

Arbetstiden för arbetstagare som utför tvåskiftsarbete på färjor har avtalats om i 9 § i kollektivavtalsprotokollet från 15.12.2004.

9 §

Bestämmelserna om timgränser och övertidsarbete i kollektivavtal som berör tjänstemän och arbetstagare justeras till att motsvara detta avtal.

10 §

Detta avtal gäller fr.o.m. 1.5.2007.

BILAGA 4 LÖNEBILAGA ‌

Lönesättningsbilaga 1: Månadsavlönade arbetstagare

Benämning	Lönegru pp	Lön euro/mån.	Lön euro/mån.
		fr.o.m. 1.6.2023	fr.o.m. 1.5.2024
Färjförare under 130 t	1	2071,28	2123,06
Färjförare över 130 t och färjkarl under 130 t	2	2185,99	2240,64
Färjkarl över 130 t	3	2300,95	2358,47
Montör	4	2185,99	2240,64

Lönesättningsbilaga 2: Arbetstagare med timlön (vikarier)

Benämning	Lönegrupp	Lön euro/timme	Lön euro/timme
		1.6.2023	1.5.2024
Färjförare under 130 t	1	12,68	13,00
Färjförare över 130 t	2	13,80	14,15

Lönesättningsbilaga 3: Byrån

Tjänstemannens nuvarande månadslön höjs

• med 3,5 procent 1.6.2023 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter och

• med 2,5 procent 1.5.2024 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter.

Lönesättningsbilaga 1 och 2: Individuella lönedelar: definitioner och bedömningskriterier fr.o.m. 17.4.2020

Utöver månadslön eller timlön betalats till arbetstagare som arbetar på färjor individuella lönedelar, vilka presenteras i tabellen nedan.

Individuell lönedel	% av tabellönen	Kriterier
Grupp 1		Godkänd tjänstgöringstid
Erfarenhetstillägg 1 år	3 %	1 år
Erfarenhetstillägg 3 år	3 %	3 år
Erfarenhetstillägg 5 år	3 %	5 år
Grupp 1 sammanlagt	9 %
Grupp 2		Nivå 1: Tillämpning av kvalitetssystemet (KT) Nivå 2: Underhållskunnande och utförande (KU) Nivå 3: Specialuppgifter inom kvalitetssystemet (KS)
Kvalitetssystem nivå 1 Kvalitetssystem nivå 2 Kvalitetssystem nivå 3	1 % 1-2 % 1-2 %
Grupp 2 sammanlagt	0-5 %
Grupp 3 Bedömning 1 Bedömning 2 Grupp 3 sammanlagt	2 % 4 % 0–6 %	Lönedel som fördelas enligt förmannens bedömning, som belöning för god prestation Bedömning 1: Specialkunnande Bedömning 2: Annat, enligt arbetsgivarens bedömning

Den individuella lönedelen kan utgöra högst 20 procent. De individuella lönedelarna beräknas på den månadslön eller timlön som ska betalas utan andra tillägg.

Grupp 1 Erfarenhetstillägg (0-9 %)

De respektive erfarenhetstilläggens storlek är 3 procent. Till den tjänstgöringstid som utgör grund för erfarenhetstillägget räknas tid som tjänstgjorts på färjor. Arbetsgivaren kan även godkänna ett motsvarande arbete som tjänstgöringstid som berättigar till erfarenhetstillägg. Om den tjänstgöringstid som berättigar till erfarenhetstillägg fullgörs mitt under en kalendermånad, startar arbetstagarens

rätt till erfarenhetstillägg och utbetalningen av tillägget från och med början av följande kalendermånad.

När anställningsförhållandet inleds är arbetstagaren skyldig att inom 30 dagar lämna uppgifter om tjänstgöringstid som berättigar till erfarenhetstillägg till arbetsgivaren. Arbetsgivaren beräknar därefter tilläggens storlek och sköter uppföljningen av hur nya tillägg intjänas. Om det i efterskott kommer fram att arbetstagaren inte har lämnat uppgifter till arbetsgivaren om all tjänstgöringstid som berättigar till erfarenhetstillägg, börjar rätten till högre erfarenhetstillägg på basis av de nya uppgifterna löpa tidigast från och med kalendermånaden efter att uppgifterna lämnades.

Grupp 2 Kvalitetssystem (0-5 %)

Ersättning för tillämpning av företagets kvalitetssystem. Företaget kan dela in ersättning baserad på kvalitetssystemet i tre tyngdpunktsmässigt lika stora delar. Ifall det i samband med auditering framkommer brister i tillämpningen av och kunskapen om kvalitetssystemet betalas ingen ersättning. Alla ersättningsnivåerna 1, 2 och 3, sammanlagt 3 procent, betalas automatiskt ifall företaget inte har något kvalitetssystem i användning.

Nedan presenteras färjförarens och färjkarlens uppgifter (nivå 1 och 2), vars prestationer bedöms i samband med auditeringen. Om det i samband med auditeringen framkommer brister i någon av de nedan nämnda uppgifterna på nivå 1 och 2, förlorar den auditerade personen de individuella tilläggen för ifrågavarande nivåer för en viss tid. Tillägget förloras från och med den lönebetalning som följer efter auditeringsmånaden, och det är möjligt att återfå tillägget när korrigeringsåtgärder bevisligen har utförts och auditerats. Tilläggen betalas från och med månaden efter godkännandet.

Färjförare KT (nivå 1)

- transport av färja enligt arbetstidsschema

- snöröjning och avlägsnande av is från konstruktionerna

- nödvändig halkbekämpning

- fartygssäkerhet

- säkerhet

- arbetssäkerhet

- trafiksäkerhet

- miljöhänsyn och ekonomiskt körsätt

- arbetsintroduktion för nya förare

- sammanställning av arbetsmeddelande

- sammanställning och anmälan av avvikelserapportering

- sammanställning av skadeanmälan (inkl. beskrivning av skador)

- deltagande i årliga räddningsövningar

- anmälningar enligt datasystemet för vägtrafiken (LTJ)

- uppföljning av kajanläggningarnas kondition och rapportering till förman vid behov

- omsorg om sin egen och andra arbetstagares säkerhet

- ombesörjande av tillräcklig bränslemängd

- vänligt beteende gentemot kunderna

- övriga uppgifter som bestäms av arbetsgivaren

Färjkarl KT (nivå 1)

- samma uppgifter som färjföraren

- beställningsrutiner

- beställning av olja, bränsle o. dyl. vätskor

- fastställande av dockningsbehov

- deltagande i dockning vid behov

KU (nivå 2)

Utöver uppgifterna på nivå 1 följande:

- skötsel av renlighet och ordning i färjans styrhytt

- skötsel av renlighet och ordning i maskinrummet

- skötsel av renlighet och ordning samt service på bildäck

- renlighet och ordning samt mindre reparationer i pausstugan

- kunskap om och utförande av underhållsåtgärder fastställda av tekniken

Nivå 3 baseras på arbetstagarens specialuppgifter när det gäller kvalitetssystemet. Dessa kan gälla utveckling av kvalitetssystemet, utbildning eller en annan specialuppgift som avtalas separat.

Grupp 3 Bedömning (0-6 %)

På bedömning baserad lönedel, med vilken arbetsgivaren belönar en god prestation. Bedömningen är indelad i tre delar. Bedömningen utförs av förmannen eller en person som befullmäktigas av förmannen. Bedömningen godkänns av förmannen och grunderna ska antecknas i en bilaga till lönekortet.

Bedömning 1 (1-2 %) baseras på specialkunnande som är av värde för arbetsgivaren. Bedömningen baseras på kunnande eller utförande som kan bevisas genom intyg eller demonstration. Specialkunnande kan innebära till exempel maskinteknisk specialkunskap eller eventuell kompetens som utbildare av färjepersonal. I bedömningen av maskintekniskt specialkunnande tar ledningen även den tekniska avdelningens utlåtanden i beaktande.

Bedömning 2 (1-4 %) baseras på en annan av arbetsgivaren utförd bedömning. Bedömning 2 kan innehålla bl.a. en del av en garantilön förorsakad av förändring i lönesystemet.

Tillägg i euro

Tilläggen i euro enligt kollektivavtalet är följande:

För att köra två färjor i nattskift
	fr.o.m. 1.6.2023	fr.o.m. 1.5.2024
Ersättning €/nattskift	6,91 €	7,08 €

1. Ordinarie arbetstid i kontorsarbete ‌

Den ordinarie arbetstiden i kontorsarbete är 7 timmar 15 minuter per dygn och 36 timmar 15 minuter per vecka.

Om användning av flexibel arbetstid avtalas om i samarbetsförfarandena.

Den enkla grundtimlönen som är grund för ersättningar och tillägg är i kontorsarbete 1/153 av månadslönen för en månadsavlönad tjänsteman, medräknat regelbundna fasta månatliga tillägg.

2. Bestämmelser om mertids- och övertidsarbete i kontorsarbete

För bestämmelser om mertids- och övertidsarbete för kontorsarbete iakttas bestämmelserna i PALTA rf:s kollektivavtal för specialbranscher.

Avvikande från ovan är kontorsarbetstiden i det som tidigare var Destia Ab, numera Finlands Färjetrafik Ab per arbetsdag 15 minuter kortare. Den ordinarie arbetstiden per dygn är då 36 timmar 15 minuter. En söckenhelg förkortar arbetstiden per vecka med en tid som motsvarar en genomsnittlig arbetsdag.

Semester i treskiftsarbete ‌

1. Semestern kan inte inledas på en dag som enligt skifteslistan är en ledig dag

2. Under perioden mellan den dag semestern inleds och den dag den avslutas räknas som semesterdagar alla andra dagar förutom helgdagar samt dagar enligt kollektivavtalet.

3. Antalet arbetsskift/lediga dagar enligt arbetstidslistan påverkar inte antalet semesterdagar, utan lediga dagar som infaller under semesterperioden minskar semestersaldot.

4. Semester kan inte leda till ett negativt saldo.

5. En timavlönads semesterdag är 8 timmar.

6. Lösa dagar räknas så att för fem semesterdagar som tagits ut och dragits från saldot, minskas semestersaldot med en semesterdag.

7. Efter en semester- eller sjukledighetsdag eller motsvarande frånvaro börjar nattskiftet kl. 22.00.

8. Dagen före semester eller sjukledighet eller motsvarande frånvaro utförs inte nattskiftet som börjar kl. 22.00.

9. I treskiftsarbete börjar arbetsdygnet då det antecknats att det ska börja i arbetsskiftslistan, dvs. kl. 06.00, kl. 14.00 eller kl. 22.00 eller den tid som arbetsgivaren fastställt att arbetsskiftet ska börja enligt 5 § 6 punkten i kollektivavtalet.

KOLLEKTIVAVTAL FÖR PALTAS SPECIALBRANSCHER 4.5.2023–28.2.2025 ‌

INNEHÅLL

UNDERTECKNINGSPROTOKOLL 1

ALLMÄNNA KOLLEKTIAVTALSBESTÄMMELSER 8

TILLÄMPNINGSOMRÅDE 8

1 § Tillämpningsområde 8

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OM ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDET 8

2 § Anställningens början 8

PERMITTERING OCH AVSLUTNING AV ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDE 9

3 § Permittering och avslutning av anställningsförhållande 9

ARBETSTID 9

4 § Arbetstidsbestämmelser 9

LÖN OCH LÖNEBETALNING 22

5 § Rätt till lön 22

6 § Lönebetalning 23

7 § Lön för deltid och oavlönad frånvaro 23

8 § Lönesättning 23

ERSÄTTNING AV KOSTNADER 24

9 § Ersättning av rese- och flyttkostnader 24

FRÅNVARO OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 24

10 § Lön under frånvarotid 24

SJUKFRÅNVARO 24

11 § Rätt till sjukledighet 24

11 a § Partiell sjukfrånvaro 24

11 b § Ersättande arbete 25

12 § Arbetstagarens lön under sjukledighet 25

13 § Lönegrunder för arbetstagarens sjukdomstid 26

14 § Ersättning för hälsovårdskostnader 26

15 § Särskilda bestämmelser 27

FRÅNVARO I ANSLUTNING TILL FÖRLOSSNING OCH VÅRD AV BARN 27

16 § Rätt till graviditets-, särskild graviditets- och föräldraledighet samt vårdledighet 27

17 § Lön vid graviditetsledighet och föräldraledighet 28

18 § Lön för tillfällig vårdledighet 28

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER I ANSLUTNING TILL SJUKDOM SAMT

FÖRLOSSNING OCH VÅRD AV BARN 29

19 § Dagpenning som övergår till arbetsgivaren 29

20 § Oaktsamhet hos arbetstagaren 29

ANNAN FRÅNVARO 29

21 § Vårdbesök före nedkomsten 29

22 § Frånvaro av tvingande familjeskäl 30

23 § Studieledighet 30

24 § Lön under studietid, praktiktid eller arbete på annat ställe 30

25 § Bemärkelsedagar och frånvaro i anslutning till nära anhöriga 30

26 § Ersättning för utbildning 31

27 § Försvar och krisberedskap 31

28 § Fackföreningsmöten 31

VISSA BESTÄMMELSER 31

29 § Övrig frånvaro 31

30 § Förhinder att ansöka om befrielse från arbetet 31

31 § Skötsel av kommunalt förtroendeuppdrag eller nämndemannauppdrag i

tingsrätt 32

SEMESTER OCH SEMESTERPENG 32

32 § Tillämpningsområde 32

33 § Definitioner 32

34 § Semesterns längd 32

35 § Med arbetad tid jämställd tid 34

36 § Tjänstgöringstid som berättigar till semester 34

37 § Beräkning av tjänstgöringstid som berättigar till semester 35

38 § Utbetalning av semesterlön 35

39 § Semesterlön och semesterersättning samt semestertillägg för

månadsavlönade arbetstagare 35

40 § Semesterlön och semesterersättning samt semesterpenning för en tim- eller ackordavlönad arbetstagare 36

41 § Procentbaserad semesterlön och semesterersättning för ledighet 40

42 § Tidpunkten för semester 40

43 § Avtal om uppdelning av semestern och om semesterns tidpunkt 40

44 § Förbrukning av semesterdagar 41

45 § Förflyttning av semester på grund av arbetsoförmåga eller familjeledighet 41

46 § Sparande av semester 41

47 § Bestämmelser om överföring av semesterrätt 41

48 § Semesterpremie 42

ÖVRIGA BESTÄMMELSER 44

49 § Innehållning av medlemsavgifter 44

50 § Grupplivförsäkring 44

51 § Avgörande av meningsskiljaktigheter 44

52 § Klausul om arbetsfred 45

53 § Krisklausul 45

AVTALETS GILTIGHETSTID 45

54 § Avtalets giltighetstid 45

BILAGA 1: AVTALSBESTÄMMELSER GÄLLANDE ANNSTÄLLDA I TJÄNSTEFÖRHÅLLANDE 46

BILAGA 2: AVTAL OM ERSÄTTNING AV RESEKOSTNADER 48

BILAGA 3: AVTALSBESTÄMMELSER OM ERSÄTTNING FÖR FLYTTNINGSKOSTNADER 65

BILAGA 4: REKOMMENDATION OM ARBETSTIDBANKEN 67

BILAGA 5: REKOMMENDATION OM ERSÄTTANDE ARBETE 78

Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA rf

Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL rf Fackförbundet Pro rf

De Högre Tjänstemännen YTN rf 4.5.2023

UNDERTECKNINGSPROTOKOLL

KOLLEKTIVAVTAL FÖR PALTAS SPECIALBRANSCHER

Man godkände det förhandlingsreslutat som nåddes 21.4.2023 mellan avtalsparterna Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA rf, Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL rf, Fackförbundet Pro rf och De högre tjänstemännen YTN rf och som berör företagsspecifika kollektivavtal vid Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA rf:s medlemsföretag Teknologiska forskningscentralen VTT Ab, Forststyrelsen, Finavia Abp, Arctia Meritaito Ab, Finnpilot Pilotage Ab och HAUS Kehittämiskeskus Oy, och kollektivavtalet för Paltas specialbranscher förnyas enligt följande:

1. Avtalsperiod

Det förnyade kollektivavtalet för Paltas specialbranscher träder i kraft 4.5.2023. Tills det följs bestämmelserna i kollektivavtalet som löper ut 28.2.2023.

Ett kollektivavtal som binder medlemsföretagen uppstår först när ett företagsspecifikt förhandlingsresultat som kompletterar EPA-kollektivavtalet och som förhandlats fram separat vid företaget utöver detta förhandlingsresultat har godkänts av de berörda förbundens styrelser.

Protokollsanteckning: Avtalsparterna rekommenderar att ett företagsspecifikt förhandlingsresultat och en eventuell lokal löneuppgörelse för 2023 förhandlas fram senast 25.5.2023.

Avtalsperioden löper ut 28.2.2025.

Avtalsperioden fortsätter dock ett år i taget efter 28.2.2025 om inte någondera parten säger upp kollektivavtalet senast sex veckor innan avtalsperioden upphör.

2. Lönejusteringar under avtalsperioden

Om lönejusteringar under avtalsperioden avtalas i första hand lokalt. Man kan lokalt avtala om alla faktorer som anknyter till lönejusteringar, såsom hur de genomförs, tidpunkt och omfattning, justeringar av tabellöner och eventuella tillägg och ersättningar som betalas i euro.

Om lönejusteringarna förhandlas med förtroendemannen eller en representant för den lokala personalorganisationen med beaktande av situationen beträffande företagets eller arbetsplatsens ekonomi-, orderstock och sysselsättning samt kostnadskonkurrenskraft på marknaden. Arbetsgivaren

skickar till förtroendemannen eller representanten för den lokala personalorganisationen de uppgifter som behövs om situationen beträffande företagets eller arbetsplatsens ekonomi, orderstock och sysselsättning samt hur dessa förutspås utvecklas i god tid innan de lokala förhandlingarna inleds. Den information som uppgetts under förhandlingarna är konfidentiell och får inte användas för något annat ändamål.

Syftet med de lokala förhandlingarna är att nå en löneuppgörelse som motsvarar situationen och behoven i företaget eller på arbetsplatsen. Syftet är också att stöda lönebildningens sporrande effekt, en rättvis lönestruktur, jämställd lönesättning mellan könen och lönegradering samt produktivitetsutvecklingen på arbetsplatsen.

Om inget lokalt avtal om lönejusteringarna under avtalsperioden ingås senast 25.5.2023 i fråga om lönejusteringar för 2023 och senast 15.5.2024 i fråga om lönejusteringar för 2024, justeras lönerna under avtalsperioden på följande sätt:

År 2023

Arbetsgivaren betalar i samband med lönebetalningen i juni ett engångsbelopp på 500 euro till arbetstagare vars anställningsförhållande var i kraft 1.3.2023 och fortfarande är i kraft vid tidpunkten för utbetalningen. För en deltidsanställd arbetstagare beräknas engångsbeloppet utifrån från den arbetstid man kommit överens om i förhållande till den fulla arbetstiden.

Engångsersättningen höjer inte till någon del den lön som betalas till arbetstagaren eller ersättningarna till den förtroendevalda eller arbetarskyddsfullmäktig och heller inte tabellönerna. Engångsersättningen beaktas inte vid beräkningen av semesterlönen eller löneposter, såsom ersättning för övertidsarbete.

Från och med 1.7.2023 eller från början av den lönebetalningsperiod som närmast följer efter det

• genomför arbetsgivaren en allmän förhöjning på 3,5 procent,

• höjs de tillägg som betalas i euro med 3,5 procent,

• höjs tabellönerna med 3,5 procent och

• höjs arvodena till personalens representanter med 6,0 procent.

Arvoden till personalens representanter (€) från och med 1.7.2023

Antalet arbetstagare som företräds	Huvudförtroend eman	Förtroendema n	Arbetarskyddsf ullmäktig
3–30	157	101	75
31–100	169	117	89
101–200	253	179	136
201–400	285	204	152
401 eller flera	333	252	175

Om de ersättningar som betalas till personalens representanter är minst lika stora som förhöjningarna av tabellen, förblir de nuvarande arvodena oförändrade.

År 2024

Från och med 1.6.2024 eller från början av den lönebetalningsperiod som närmast följer efter det

• genomför arbetsgivaren en allmän förhöjning på 1,96 procent,

• höjs de tillägg som betalas i euro med 1,96 procent och

• höjs tabellönerna med 1,96 procent.

Utöver den allmänna förhöjningen höjs lönerna 1.6.2024 eller från början av den lönebetalningsperiod som börjar närmast därefter med en företagsspecifik pott om 0,44 procent, om vars användning arbetsgivaren bestämmer.

Syftet med den företagsspecifika potten är att stöda en sporrande avlöning, en rättvis lönestruktur och en utveckling av produktiviteten i företaget samt att rätta till eventuella snedvridningar i lönerna. Arbetstagarnas yrkesskicklighet och arbetsprestation är riktgivande vid fördelningen av individuella höjningar.

Eurobeloppet av den företagsspecifika potten beräknas utifrån de grundlöner som de arbetstagare som omfattas av kollektivavtalet hade i april 2024, som är sådana månads- och timlöner inklusive lönedelar som annars skulle omfattas av den allmänna förhöjningen. Arbetsgivaren anger det totala eurobeloppet på den pott som ska delas ut till huvudförtroendemannen.

Förtroendemannen har rätt att inom skälig tid efter löneförhöjningarna få en redogörelse över hur den företagsspecifika potten har fördelats, dock senast inom en månad efter att den genomförts. Av redogörelsen ska, med beaktande

av att löneuppgifterna är konfidentiella, framgå hur många arbetstagare har fått höjningen och det genomsnittliga beloppet av förhöjningen.

3. Ändringar i texten i kollektivavtalet

3.1. Bestämmelser om familjeledigheter

De nya bestämmelserna om familjeledigheter iakttas vid familjeledigheter där graviditetsledigheten eller föräldraledigheten inleds den dag kollektivavtalet träder i kraft eller senare och för vilka man följer de bestämmelser om familjeledigheter i sjukförsäkringslagen som trädde i kraft 1.8.2022. Om graviditetsledigheten eller föräldraledigheten inleddes innan kollektivavtalet trädde i kraft eller de bestämmelser om familjeledigheter i sjukförsäkringslagen som var i kraft 31.7.2022 tillämpas på ledigheten, iakttas bestämmelserna om familjeledigheter i det kollektivavtal som upphörde att gälla 28 feb 2023.

Utöver ändringarna av terminologin (benämningarna på föräldrarna och ledigheterna) ökar den ena förälderns avlönade föräldraledighet från nuvarande sex vardagar till 32 vardagar enligt följande:

17 § Lön vid graviditetsledighet och föräldraledighet

Till en arbetstagare som har rätt till graviditetsledighet betalas från början av graviditetsledigheten under 40 vardagar en lön som beräknats på det sätt som beskrivs i 13 § ovan, förutsatt att föräldern har rätt att få lön för motsvarande period.

Till en sådan förälder som avses i 9 kap. 5 § 1 och 3 mom. i sjukförsäkringslagen (14.1.2022/28) betalas från början av föräldraledigheten under en tid som omfattar 32 vardagar en lön som beräknats på det sätt som beskrivs i 13 § ovan, förutsatt att föräldern har rätt att få lön för motsvarande period.

En förutsättning för att föräldern ska få lön är att föräldern omedelbart innan graviditets- eller föräldraledigheten inleds har arbetat i företagets tjänst i åtminstone sex månader. Vid adoption är en förutsättning för att lön ska betalas under föräldraledigheten dessutom att det barn som adopteras är under skolåldern och att arbetstagaren har rätt att få föräldrapenning på basis av 9 kap. 5 § i sjukförsäkringslagen (14.1.2022/28).

3.2. KA 47 § Semesterpremie när anställningsförhållandet upphör

Den understreckade texten läggs till:

När ett anställningsförhållande upphör betalas semesterpenning för alla de semesterdagar som arbetstagaren har tjänat in fram till anställningsförhållandets upphörande och som han eller hon inte har fått semesterpenning för. Om anställningsförhållandet upphör uppgår beloppet av den semesterpremie som ska betalas till hälften av det belopp som i övriga fall

betalas då anställningsförhållandet upphör, om anställningsförhållandet upphör på grund av hävning under prövotiden eller på grund av att arbetstagaren själv säger upp sig (förutom då arbetstagaren säger upp sig för att gå i ålderspension) eller om arbetsgivaren säger upp anställningsförhållandet på en grund som beror på arbetstagarens person (förutom om orsaken är väsentligt eller långvarigt nedsatt arbetsförmåga). Om anställningsförhållandet upphör på grund av att arbetsgivaren anser att det har hävts på det sätt som avses i 8 kap. 3 § 1 mom. i arbetsavtalslagen, betalas ingen semesterpremie alls då anställningsförhållandet upphör.

3.3. Vårdbesök före nedkomsten

Man strävar efter att för den icke-födande föräldern ordna möjlighet att vid behov delta i sådana medicinska undersökningar som föregår nedkomsten som nämns i 4 kap. 8 § i arbetsavtalslagen (55/2001) och då det är möjligt med tanke på arbetssituationen.

Lön betalas inte under sådan frånvaro.

3.4. Hantering av arbetstidssaldo (t.ex. i slutet av 4 § 6 punkten i KA)

Avtalsparterna rekommenderar att man fäster uppmärksamhet vid flextidssaldot vid flexibel arbetstid.

Vid flexibel arbetstid kan arbetstagaren själv påverka arbetsdagens längd genom att inom överenskomna gränser arbeta längre och kortare arbetsdagar. Arbetstagaren sörjer själv för att flextidssaldot inte överskrider den överenskomna maximimängden när utjämningsperioden upphör.

Om flextidssaldot regelbundet överskrids, rekommenderas att chefen och den berörda arbetstagaren uppmärksammar de upprepade överskridningarna av flextidssaldot och eventuella orsaker till detta till exempel i samband med ett utvecklingssamtal. Det rekommenderas att ärendet uppmärksammas även om arbetsgivaren överväger eventuella ändringar i arbetsbeskrivningen.

3.5. Anlitande av utomstående arbetskraft

Den överstreckade texten stryks:

9.2 Underleverans

Om företagets arbetskraft undantagsvis måste minskas på grund av en underleverans, ska företaget bemöda sig om att placera arbetstagarna i fråga i andra uppgifter inom företaget.

3.6. 45 § Sparande av semester

Till det andra momentet i 45 § fogas följande mening:

Till den del sparandet av semester ökar antalet semesterdagar som sparats till över 75 dagar, kan arbetstagaren spara semester endast efter överenskommelse med arbetsgivaren.

3.7. 52 § Krisklausul

Den nuvarande krisklausulen för viss tid ändras till bestående:

Om ett företag som omfattas av avtalet under avtalsperioden hamnar i exceptionella ekonomiska svårigheter, gör avtalsparterna en ny bedömning av kollektivavtalslösningens lämplighet för den rådande ekonomiska situationen och avtalar om ändringar som ska göras i avtalet som är nödvändiga för företagets verksamhetsförutsättningar och för att trygga arbetsplatser under avtalsperioden.

3.8. BILAGA 3: Avtal om ersättning för flyttningskostnader

Flyttningspenningen halveras. Eurobeloppen i den första underpunkten i det andra momentet i 3 § ändras enligt följande:

Flyttningspenning 3 §

När en enda person flyttar betalas

~~1513,69~~ 756,85 euro i flyttningspenning, när två flyttar betalas ~~1850,07~~ 925,04 euro och när tre eller flera flyttar betalas ~~2186,44~~ 1 093,22 euro.

4. Arbetsgrupper under avtalsperioden

− Den arbetsgrupp för arbetshälsa om vilken överenskommits 13.4.2022 i punkt 3.2 i underteckningsprotokollet fortsätter sitt arbete under avtalsperioden.

− Avtalsparterna grundar en gemensam arbetsgrupp som har i uppgift att se över avtalet om ersättning för resekostnader (bilaga 2).

Via distansförbindelse den 4 maj 2023

ARBETSGIVARNA FÖR SERVICEBRANSCHERNA PALTA rf

Tuomas Aarto Minna Ääri

FÖRBUNDET FÖR DEN OFFENTLIGA SEKTORN OCH VÄLFÄRDSOMRÅDENA JHL RF

Päivi Niemi-Laine Håkan Ekström

FACKFÖRBUNDET PRO RF

Jorma Malinen Niko Simola

DE HÖGRE TJÄNSTEMÄNNEN YTN RF

Teemu Hankamäki Pia Hiltunen

ALLMÄNNA KOLLEKTIVAVTALSBESTÄMMELSER TILLÄMPNINGSOMRÅDE ‌

1 § Tillämpningsområde

Dessa avtalsbestämmelser tillämpas på det sätt som kollektivavtalsparterna har avtalat i ett företags-, sammanslutnings- eller branschspecifikt underteckningsprotokoll på anställningsvillkoren för arbetstagare i sammanslutningar (nedan företag) som är medlemmar i PALTA rf:s specialbranscher.

På det sätt som kollektivavtalsparterna har avtalat i ett företags-, sammanslutnings- eller branschspecifikt underteckningsprotokoll tillämpas dessa avtalsbestämmelser också på anställningsvillkoren för personal i tjänsteförhållande i sammanslutningar som är medlemmar i Paltas specialbranscher.

Särskilda bestämmelser gällande personer i tjänsteförhållande bifogas avtalet som bilaga 1.

Kollektivavtalet tillämpas inte på företagets högsta ledning eller på därmed jämförbara personer eller på chefer för enskilda verksamhetsställen. Avtalet gäller inte heller personer som i egenskap av arbetsgivarens representanter ansvarar för kollektivavtalsförhandligarna i företaget.

För statstjänstemän och arbetstagare eller tjänstemän i anställningsförhållande som omfattas av detta avtal används nedan benämningen arbetstagare, om inget annat nämns separat.

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OM ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDET

2 § Anställningens början

Arbetsavtalet ingås skriftligen med beaktande av bestämmelserna i 2 kap. 4 § i arbetsavtalslagen. Av arbetsavtalet ska framgå om det avses gälla tills vidare eller för viss tid. Om arbetsavtalet är avsett att gälla för viss tid ska arbetstagaren informeras om dess längd antingen i kalendertid eller på annat för omständigheterna tillämpligt sätt. Då arbetsavtalet ingås kan man komma överens om en prövotid enligt gällande arbetsavtalslag.

Anställningsförhållandet anses börja den dag då arbetsgivaren i samband med anställning av arbetstagaren meddelar att arbetet ska börja och då arbetstagaren i enlighet med avtalet börjar sitt arbete.

En anställning ska meddelas vederbörande förtroendeman.

PERMITTERING OCH AVSLUTNING AV ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDE

3 § Permittering och avslutning av anställningsförhållande

Beträffande tillvägangångssätten vid permittering och uppsägning, samt beträffande uppsägningstiden, iakttar man det som avtalats i bilaga 6.

Ett arbetsavtal för viss tid upphör utan uppsägningstid när den överenskomna tiden löper ut.

ARBETSTID

4 § Arbetstidsbestämmelser

1. Tillämpningsområde

Dessa bestämmelser tillämpas på arbetstiderna för de arbetstagare som omfattas av detta avtal och som utför

1) kontorsarbete,

2) veckoarbete enligt 3 § 5 kap. i arbetstidslagen (872/2019) som är annat arbete än kontorsarbete och

3) periodarbete enligt 7 § i arbetstidslagen.

Bestämmelserna om ersättningar och tillägg för arbetstid i detta avtal ska inte tillämpas på sådana arbetstagare som utifrån sin ställning anses stå i en självständig ledande position eller som i övrigt arbetar i sådana förhållanden att det inte kan anses som arbetsgivarens uppgift att övervaka tidsåtgången.

1a. Tillämpning av vissa bestämmelser om arbetstid

På de arbetstagare som omfattas av detta avtal tillämpas utöver bestämmelserna ovan följande bestämmelser enligt arbetstidslagen om vilka inte har avtalats särskilt i dessa bestämmelser eller genom ett tjänste- eller arbetskollektivavtal för respektive medlemsföretag: 4 § (beredskap), 7 § 1 mom. 1-8 punkten (förteckning över branscher med periodarbete), 9 § (dygnsarbetstiden för motorfordonsförare), 34 § 7 mom. (ordinarie arbetstid enligt kollektivavtalet), 13 § (utökad flextid), 14 § (arbetstidsbank), 15 § (förkortad arbetstid), 17 § (arbetstagarens samtycke), 17 § 5 mom. och 38 § 2 mom. (inledande och avslutande arbete), 19 § (nödarbete), 21 § (mertids- och övertidsersättning som ledighet), 22 § (arbetsavtals upphörande under en utjämningsperiod), 8 § (nattarbete), 6 § och 8 § 4 mom. (skiftarbete och nattskiften i periodarbete), 24 §: 1 mom. sista meningen och 3 mom. (dagliga vilotider), 26 § (motorfordonsförares dygnsvila), 17 § 7 mom. (söndagsarbete), 29 § (utjämningsschema för arbetstiden), 30 § (arbetsskiftsförteckning), 39 § 1 mom. 4 punkten (dispens), 32 §

(arbetstidsbokföring) och vissa stadganden i kapitel 9 (tid för väckande av talan, stadgandenas tvingande natur, framläggningsskyldighet och straffstadganden).

Punkt 1 a är en till sin karaktär informativ hänvisning.

2. Tid som räknas in i arbetstiden

Som arbetstid räknas den tid som används till arbete samt den tid under vilken arbetstagaren är skyldig att stå till arbetsgivarens förfogande på arbetsplatsen.

De dagliga rasterna räknas inte som arbetstid, om arbetstagaren under dessa fritt får lämna arbetsplatsen.

Den tid som används för resa räknas inte in i arbetstiden, om den inte samtidigt ska anses vara en arbetsprestation.

3. Ordinarie arbetstid

Ordinarie arbetstid är

1) 7 timmar 30 minuter per dygn och 37 timmar 30 minuter per vecka i kontorsarbete,

2) 6 timmar 15 minuter – 8 timmar per dygn och 38 timmar 15 minuter per vecka i veckoarbete samt

3) 114 timmar 45 minuter under en tidsperiod på tre veckor eller 76 timmar 30 minuter under en tidsperiod på två veckor i periodarbete.

I periodarbete kan den ordinarie arbetstiden i syfte att organisera arbetet på ett ändamålsenligt sätt eller för att undvika oändamålsenliga arbetsskift även ordnas så att den under två på varandra följande arbetsperioder på tre veckor eller tre på varandra följande arbetsperioder på två veckor är högst 229 timmar 30 minuter.

Den ordinarie arbetstiden enligt de arbetsarrangemang som nämns i 2 mom. får inte under någon treveckorsperiod överskrida 120 timmar eller under någon tvåveckorsperiod överskrida 80 timmar.

3a. Kompetensutveckling och undantag från arbetstidsbestämmelserna

Arbetsgivaren kan avvikande från arbetstidsbestämmelserna i kollektivavtalet utöver den ordinarie årliga arbetstiden enligt kollektivavtalet anvisa varje arbetstagare 8 timmar kompetensutveckling och 8 timmar mertidsarbete.

Lokalt kan man med huvudförtroendemannen avtala om en annan fördelning av ovan nämnda timantal.

Stärkande av kompetensen

Om en arbetsgivare har behov av att säkerställa en arbetstagares kompetensnivå, kan arbetstagaren erbjudas utbildning som utvecklar kompetensen enligt arbetsgivarens behov.

Arbetsgivaren kan utöver arbetstagarens årliga ordinarie arbetstid besluta om utbildning eller i säkerhets-, effektivitets- och kvalitetsförbättrande syfte, antingen på arbetsplatsen eller på av arbetsgivaren anvisad plats. Sådana utvecklingstillfällen får högst omfatta ovan nämnda timantal per kalenderår.

Denna tid avser ordinarie arbetstid som kan utföras utöver den ordinarie årliga arbetstid som regleras i kollektivavtalet.

För utbildningar eller utvecklingstillfällen betalas en ersättning som motsvarar lönen för den ordinarie arbetstiden.

Utbildningar eller utvecklingstillfällen kan genomföras på så sätt att arbetsskiftets längd utökas med varaktigheten för utbildningen eller utvecklingstillfället, dock med högst två timmar per dag. Utbildningar eller utvecklingstillfällen kan också utgöra en hel dag.

Utbildningar eller utvecklingstillfällen kan inte ske på söckenhelger, på lördagar under en söckenhelgsvecka eller söndagar.

Enligt arbetsgivarens direktiv

Arbetstid kan inte förlängas till söckenhelger, lördagar under en söckenhelgsvecka eller söndagar.

För den ordinarie arbetstid som tillkommer betalas förutom månadslönen, också grundlönen inklusive eventuella skift- och miljötillägg.

Arbetstagare har möjlighet att från fall till fall vägra förändringar av arbetstiden i enlighet med detta stycke, när det finns sakliga och vägande personliga skäl till detta.

4. Organisation av den ordinarie arbetstiden Genomsnittlig ordinarie arbetstid per vecka:

Den ordinarie arbetstiden kan vara genomsnittlig förutsatt att den ordinarie arbetstiden under en tidsperiod på högst 26 veckor utjämnas till

1) i genomsnitt 37 timmar 30 minuter per vecka i kontorsarbete och

2) i genomsnitt 38 timmar 15 minuter per vecka i veckoarbete.

I periodarbete kan den ordinarie arbetstiden också ordnas så att den under en tidsperiod på tre veckor uppgår till i genomsnitt 114 timmar 45 minuter eller under en tidsperiod på två veckor till i genomsnitt 76 timmar 30 minuter. Tidsperioden under vilken den ordinarie arbetstiden utjämnas till de nämnda genomsnitten får vara högst 27 veckor.

Vid användning av genomsnittlig arbetstid enligt det ovan nämnda ska för arbetet på förhand utarbetas ett utjämningsschema för arbetstiden åtminstone för den tid under vilken den ordinarie arbetstiden jämnas ut till det avtalade genomsnittet.

Regelbunden tillfällig förlängning av dygnsarbetstiden

Enligt 4 § 3 punkten (ordinarie arbetstid) kan den ordinarie arbetstiden per dygn tillfälligt förlängas till 10 timmar förutsatt att den ordinarie arbetstiden per vecka under en period av högst tre veckor utjämnas till

1) 37 timmar 30 minuter i kontorsarbete och

2) 38 timmar 15 minuter i veckoarbete.

Införandet av arbetstidsarrangemang för ordinarie arbetstid enligt 4 § 4 punkten avtalas företagsspecifikt.

5. Söckenhelgers och vissa andra dagars inverkan på arbetstiden

Följande söckenhelger förkortar inte arbetstiden:

• midsommardagen och

• alla helgons dag samt

följande dagar som infaller på en lördag eller söndag:

• nyårsdagen,

• trettondagen,

• första maj,

• självständighetsdagen,

• juldagen och

• annandag jul.

Söckenhelger som förkortar arbetstiden är:

• långfredagen,

• annandag påsk,

• midsommarafton,

• Kristi himmelsfärdsdag samt

följande dagar om de inte infaller på en lördag eller söndag:

• trettondagen,

• julafton,

• juldagen,

• annandag jul.

• nyårsdagen,

• första maj och

• självständighetsdagen.

Var och en av söckenhelgerna förkortar den arbetstid som avses i 4 § 3 och 4 punkten med 7 timmar 30 minuter i kontorsarbete och 8 timmar i vecko- och periodarbete under veckan eller arbetsperioden i fråga.

Arbetstiden under dessa veckor och arbetsperioder ska om möjligt förkortas på ovan nämnda sätt.

Om arbetstiden inte har kunnat förkortas, betalas för de aktuella veckorna eller arbetsperioderna mertids eller övertidsersättning på det sätt som avtalats i 4 §, 13−16 punkten.

6. Flexibel arbetstid

På de arbetsplatser där man avtalat om användning av flexibel arbetstid enligt 12 § i arbetstidslagen, kan den ordinarie arbetstiden per dygn förkortas eller förlängas med högst fyra timmar.

Det maximala antalet timmar får härvid vara högst +/- 40 timmar och den utförda ordinarie arbetstiden per vecka ska utjämnas till den ordinarie arbetstidens längd enligt avtalet under en period på högst 12 månader.

Avtalsparterna rekommenderar att man fäster uppmärksamhet vid flextidssaldot vid flexibel arbetstid.

exempel i samband med ett utvecklingssamtal. Det rekommenderas att ärendet uppmärksammas även om arbetsgivaren överväger eventuella ändringar i arbetsbeskrivningen.

7. Arbetsskift skiftarbete och arbetsskiftsförteckning

Arbetsskift:

Ett arbetsskift får inte omotiverat delas upp i flera delar, utan bör, med beaktande av de krav arbetet ställer samt övriga lokala förhållanden, vara så sammanhängande som möjligt.

Skiftarbete:

Den ordinarie arbetstiden får arrangeras som skiftarbete. I skiftarbete ska skiften avlösa varandra regelbundet och växla i perioder som ska avtalas på förhand. Skiften anses avlösa varandra regelbundet då ett skift fortgår högst en timme in på följande skift eller då pausen mellan skiften är högst en timme.

En arbetstagare kan dock, om så avtalas, tillfälligt arbeta i samma skift. Om en arbetstagare tillfälligt förflyttas till skiftarbete ska detta meddelas arbetstagaren senast under föregående arbetsskift.

Arbetstagaren ska underrättas om övergång från en arbetstidsform till en annan och ges en arbetsskiftsförteckning senast 7 dygn innan tidpunkten för övergången. Om företaget tillämpar genomsnittlig arbetstid ska meddelande om övergång till den här arbetstidsformen ges med iakttagande av de ovan nämnda förfaringssätten.

Arbetsskiftsförteckning:

Arbetsskiftsförteckningen delges arbetstagarna skriftligen i god tid, dock senast en vecka före inledningen av den tidsperiod som avses i den.

Tiderna för inledande och avslutande av arbetet enligt den fastställda arbetsskiftsförteckningen kan ändras med arbetstagarens samtycke.

Tiderna för inledande och avslutande av arbetet kan ändras också av tvingande skäl i anknytning till organiseringen av arbetet. Meddelande om förändringen ska lämnas innan det föregående arbetsskiftet avslutats.

8. Tidpunkten för arbetsdygnets och arbetsveckans början

Arbetsdygnet börjar kl. 07.00. Arbetsveckan inleds på måndagen.

I periodarbete avses med arbetsperiod en tidsperiod som börjar på måndag klockan 0.00 och slutar på den tredje/andra därpå följande söndagen klockan 24.00.

9. Daglig rast

För arbetstagaren ska reserveras en timmes daglig rast, om arbetstiden per dygn överskrider 6 timmar.

Rasten på en timme kan vid behov förkortas till 30 minuter.

Nattetid samt i skift- och periodarbete kan tillfälle ges att äta under arbetstiden.

Om arbetstagaren har rätt och faktisk möjlighet att fritt lämna arbetsplatsen räknas rasten inte som arbetstid.

En arbetstagare som åläggs övertidsarbete ska omedelbart efter den ordinarie arbetstidens slut ges en 15 minuter lång paus, som medräknas i arbetstiden, samt möjlighet till vila vid lämpliga tillfällen med minst fyra timmars mellanrum. Om arbetstagaren inte har rätt att lämna arbetsplatsen räknas denna tid som arbetstid.

10. Dygnsvila

Arbetstagaren ska under de 24 timmar som närmast följer på arbetsskiftets början ges en oavbruten vila på minst 11 timmar, med undantag för arbete som utförs under beredskapstid. I periodarbete får dygnsvilan av orsaker som anknyter till arbetsarrangemangen dock förkortas till nio timmar.

Om ett ändamålsenligt arrangemang av arbetet så kräver kan dygnsvilan med arbetstagarens samtycke tillfälligt förkortas till sju (7) timmar. Dygnsvilan ska dock vara minst sju timmar.

Arbetstagarens vila kan genom arbetsgivarens beslut med stöd av 25§ 3 mom. i arbetstidslagen förkortas till fem (5) timmar om arbetsarrangemangen eller verksamhetens natur så kräver i följande fall:

• om det är fråga om skiftarbete och arbetstagaren byter arbetsskift,

• om arbetet utförs i flera perioder per dygn,

• om arbetstagarens arbetsplats och bostad eller hans eller hennes olika arbetsplatser ligger på långt avstånd från varandra,

• för att sköta på förhand oförutsedda rusningstider i säsongsbetonat arbete,

• i samband med olycksfall och risker för olycksfall,

• i säkerhets- och bevakningsarbete som förutsätter ständig närvaro för att skydda egendom eller personer

• i arbete som är nödvändigt för att trygga fortsatt verksamhet.

På de grunder som avses ovan kan man tillfälligt avvika från dygnsvilan under högst tre på varandra följande dygnsviloperioder åt gången. Vilotiden ska dock omfatta minst 5 timmar.

Arbetstagaren ska ges vilotider som ersätter den förkortade dygnsvilan i samband med följande dygnsvila eller, om detta inte är möjligt av vägande skäl med anknytning till arbetsarrangemangen, så snabbt som möjligt, dock senast inom 14 dygn. Den ersättande vilotiden ska vara oavbruten och får inte förläggas till beredskapstid.

Då flextid eller utökad flextid tillämpas får dygnsvilan på initiativ av arbetstagaren förkortas till sju (7) timmar.

11. Veckovila

Ledighet per vecka

Arbetstagaren ska ges minst 35 timmars sammanhängande veckovila över söndagen eller, om detta inte är möjligt, över en annan period på sju dagar (en vecka).

Veckovilan kan ordnas under två sju dagars perioder (under ett veckoskifte) så att veckovilan utgör en del av den föregående och en del av den därpå följande veckan så att största delen av veckovilan infaller under den vecka som veckovilan gäller.

Genomsnittlig ledighet per vecka

Ledigheten kan även ordnas så att den i genomsnitt omfattar 35 timmar per vecka under en period av 14 dygn. Ledigheten ska emellertid omfatta minst 24 timmar per vecka.

Avvikelse från ledighet per vecka

Bestämmelserna som rör givande av ledighet kan frångås i följande fall:

1) om den ordinarie arbetstiden per dygn är högst 3 timmar,

2) vid nödarbete som avses i 21 § i arbetstidslagen,

3) om arbetets tekniska natur inte tillåter att vissa arbetstagare fullständigt befrias från arbetet eller

4) om en arbetstagare under sin ledighet tillfälligt behövs i arbetet för att upprätthålla det regelbundna arbetet.

Ersättning för veckovila

Arbetstagaren ska ersättas för den arbetstid som avses i underpunkterna 3 och 4 ovan så att en lika lång tid som han eller hon inte har fått som sådan ledighet som avses i denna paragraf förkortas från den ordinarie arbetstiden.

Arbetstiden ska förkortas senast inom tre kalendermånader efter att arbetet utförts, om inte annat avtalas mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Med arbetstagarens samtycke kan arbetet även ersättas med en penningersättning i storlek med grundlönen.

Ersättningsförfarandet ska avtalas mellan arbetsgivaren och arbetstagaren innan arbetet utförs. Penningersättningen ska om möjligt betalas i samband med nästa löneutbetalning.

Lediga dagar

Huvudregeln är att arbetstagarna under en vecka har två på varandra följande lediga dagar och att de lediga dagarna infaller så jämnt som möjligt varje vecka. Om den andra lediga dagen förläggs till en fast veckodag, ska den, såvitt möjligt, vara lördag.

För JHL rf iakttas dessutom följande:

Om den sammanhängande ledighet som ordnas i samband med veckovilan inte omfattar två hela kalenderdygn, ska ledighetens längd vara minst 54 timmar.

12. Mertids- och övertidsarbete

Övertidsarbete är arbete som på order av förmannen utförs utöver den ordinarie dygns-, vecko- eller periodarbetstid som avses i punkt 3 eller 4.

Mertidsarbete är arbete som på order av förmannen utförs utöver veckoarbetstiden per söckenhelgsvecka i enlighet med punkt 5, till den del detta arbete inte är övertidsarbete.

I avvikelse från 1 mom. ovan utgör det arbete som överskrider 30 timmar i kontorsarbete och 30 timmar 15 minuter i veckoarbete samt 106 timmar 45 minuter under en tidsperiod på tre veckor eller 68 timmar 30 minuter under en tidsperiod på två veckor i periodarbete övertidsarbete under en vecka eller arbetsperiod där nyårsdagen, självständighetsdagen eller första maj infaller på en annan dag än lördag eller söndag.

Om en arbetstagare har varit frånvarande från arbetet på grund av semester, sjukdom, graviditet, förlossning eller ledighet uttagen ur arbetstidsbanken betraktas denna tid som likställd med arbetstid vid beräkning av den ordinarie arbetstiden per vecka eller arbetsperiod. Som tid likställd med arbetstid räknas då arbetstid enligt ett fastställt arbetstidssystem.

12a. Maximiantalet arbetstimmar

Arbetstagarens arbetstid inbegripet övertidsarbete får inte överstiga i genomsnitt 48 timmar i veckan under en uppföljningsperiod på högst 12 månader.

13. Övertidsersättning

I kontorsarbete och veckoarbete betalas

1) grundtimlön förhöjd med 50 procent för de första två timmarna övertid per dygn och grundtimlön förhöjd med 100 procent för de följande timmarna; och

2) grundtimlön förhöjd med 50 procent som övertidsersättning för de första åtta timmarna som överskrider arbetstiden per vecka och grundtimlön förhöjd med 100 procent för alla följande arbetstimmar under veckan, även om de också utgör övertid per dygn.

Arbetstimmarna i övertidsarbete per dygn inräknas inte vid beräkning av övertidsersättningen per vecka enligt punkt 2.

I periodarbete betalas grundtimlön förhöjd med 50 procent som övertidsersättning för de första 18 arbetstimmarna som överskrider arbetstiden och grundtimlön förhöjd med 100 procent för de följande timmarna.

I avvikelse från 1 mom. 2 punkten och 3 mom. ovan betalas grundtimlön förhöjd med 50 procent som övertidsersättning för de första 16 timmarna övertid per vecka i kontorsarbete och veckoarbete och för de 26 första timmarna övertid i periodarbete under en vecka eller arbetsperiod där nyårsdagen, självständighetsdagen eller första maj infaller på en annan dag än lördag eller söndag.

14. Mertidsersättning under söckenhelgsvecka

I kontors-, vecko- och periodarbete ersätts mertidstimmarna med grundtimlön.

Mertidsersättning betalas inte för de arbetstimmar för vilka övertidsersättning betalas.

I kontors- och veckoarbete inkluderas övertidstimmar per dygn inte i beräkningen av mertidsersättningen.

15. Mertids- och övertidsersättning i form av ledighet

Mertids och övertidsersättning kan enligt överenskommelse bytas ut mot motsvarande ledig tid under den ordinarie arbetstiden.

16. Överenskommelse om kombination av mertids- och övertidsledighet med sparad ledighet

Vid överenskommelse om sparad ledighet såsom avses i 43 § kan arbetsgivaren och arbetstagaren i enlighet med 13, 14 och 18 punkten i denna paragraf komma överens om att ledighet till följd av mertids- och

övertidsarbete som ackumuleras under det pågående året och de därpå följande fem kalenderåren kan kombineras med sparad ledighet.

17. Arbetstidsersättningar till vissa högre tjänstemän

Om arbetstidsersättningar som iakttas för vissa arbetstagare i ledande ställning i affärsverk avtalas separat inom företagen.

18. Grundtimlön och månadslönsdivisorer

Grundtimlönen som är grund för ersättningar och tillägg är i kontorsarbete 1/160 och i vecko- och periodarbete 1/163 av månadslönen för en månadsavlönad arbetstagare, medräknat regelbundna fasta månatliga tillägg.

Grundtimlönen för en timavlönad arbetstagare är hans eller hennes enkla timlön.

19. Kvällstillägg

Om arbetet är skift-, övertids-, nöd- eller utryckningsarbete betalas inte kvällstillägg.

Anmärkning:

För personer i tjänsteförhållande, se bilaga 1.

20. Nattillägg

Om arbetet är skift-, övertids-, nöd- eller utryckningsarbete betalas inte nattillägg.

Om arbete som inletts senast klockan 04.00 fortsätter längre än till klockan

06.00 betalas nattillägg även efter klockan 06.00 fram till den första sammanhängande vilotiden på minst två timmar, dock senast fram till klockan 12.00.

Anmärkning:

För personer i tjänsteförhållande, se bilaga 1.

21. Kvällsskiftstillägg för anställda i arbetsavtalsförhållande

I två- och treskiftsarbete betalas för varje timme ett kvällsskiftstillägg på 15 procent av grundtimlönen.

Om arbetet utförs som söndags-, övertids- eller nödarbete betalas tilläggen förhöjda på samma grunder som lönen i övrigt.

22. Nattskiftstillägg för anställda i arbetsavtalsförhållande

I två- och treskiftsarbete betalas för varje timme ett nattskiftstillägg på 30 procent av grundtimlönen.

Om arbetet utförs som söndags-, övertids- eller nödarbete betalas tilläggen förhöjda på samma grunder som lönen i övrigt.

23. Lördagsersättning

I periodarbete betalas för arbete som på andra helgfria lördagar än påskafton utförs under tiden 06.00–18.00 för varje timme en lördagsersättning som uppgår till 25 procent av grundtimlönen. Om arbetet som berättigar till lördagsersättning samtidigt är övertids- eller nödarbete, ska därtill betalas övertidsersättning beräknat utifrån grundtimlönen.

Lördagsersättningen som avses i 1 mom. ovan kan betalas också till de arbetstagare i veckoarbete som iakttar arbetstid som kan likställas med periodarbete.

24. Söndagsersättning

Söndagsersättning betalas även för arbete som utförs under tiden 18.00–

24.00 på den dag som föregår ovannämnda dagar. Om arbetet är övertids- eller nödarbete, ska därtill betalas övertidsersättning beräknat från grundtimlönen.

25. Helgaftonstillägg

26. Utryckningsbetonat arbete

Med utryckningsbetonat arbete avses arbete som en arbetstagare av oförutsedd orsak på order av sin chef kallas till under sin fritid efter det att han eller hon redan avlägsnat sig från sin arbetsplats. Kallelsen till arbete av utryckningsnatur ska komma överraskande och bygga på en oförutsedd situation. Det är inte fråga om utryckningsarbete om en arbetstagare har förordnats att vara i beredskap eller ha jour, om arbetstagaren på förhand meddelats om dylikt arbete eller om det är fråga om nödarbete enligt 21 § i arbetstidslagen.

För utryckningsbetonat arbete betalas en arbetstagare som är anställd genom arbetsavtal i vecko- eller periodarbete lön för arbetstiden, dock för minst en timme, inklusive eventuella övertidsersättningar. Om kallelsen till arbetet kommer mellan klockan 18.00 och 06.00 eller under en dag som enligt arbetstidsschemat skulle vara en ledig dag, betalas för arbetstiden lönen höjd med 100 procent redan från början, dock högst till kl. 06.00 på morgonen. Inget kvälls- eller nattillägg betalas för timmarna i utryckningsarbete.

Anmärkning:

För personer i tjänsteförhållande, se bilaga 1.

27. Flexibel arbetstid i beräkningen av arbetstidsersättningar

Om arbetstagaren tillämpar flexibel arbetstid, beaktas inte den tid som han eller hon på eget initiativ arbetat utanför företagets öppettider inom ramen för flexgränserna eller genom att förkorta rekreationspausen vid beräkningen av den tid som berättigar till ersättningar och tillägg. Arbete under sådan här flextid beaktas vid beräkningen av den tid som berättigar till ersättningar och tillägg endast om arbetet utförs på vederbörlig order.

28. Ersättningsarrangemang för vissa timavlönade arbetstagare i arbetsavtalsförhållande

Till en tim- eller ackordavlönad arbetstagare i vecko- och periodarbete betalas utöver eventuell arbetslön en ersättning som motsvarar den ordinarie arbetstiden och som beräknats enligt medeltimförtjänsten, för Kristi himmelsfärdsdag, annandag påsk och för lördagen efter annandag jul när den infaller på en annan dag än lördag och söndag samt för trettondagen när den infaller på en annan dag än lördag eller söndag.

Medeltimförtjänsten beräknas utgående från den föregående lönebetalningsperioden, om inte annat har avtalats i företagen om beräkningen av medeltimförtjänsten.

I veckoarbete betalas till andra än sådana som utför kontinuerligt treskiftsarbete utöver arbetslönen en särskild ersättning om 50 procent av enkel timlön för arbete som utförs på påskafton och midsommarafton och som inte är övertidsarbete, förutsatt att arbetstiden per vecka då överskrider 30 timmar 15 minuter.

De ersättningsarrangemang som avses i denna paragraf ändrar inte beräkningsgrunderna för övertidsersättningen.

29. Beredskap

Beredskap bestäms i enlighet med arbetstidslagen.

30. Arbetstidsbank

Företagen kan antingen införa en arbetstidsbank enligt 14 § i arbetstidslagen eller följa rekommendationerna och anvisningarna om ett system med arbetstidsbank i bilaga 4.

31. Utökad flextid

Vid utökad flextid enligt 4 kap. 13 § i arbetstidslagen får utjämningsperioden vara högst 26 veckor lång.

LÖN OCH LÖNEBETALNING

5 § Rätt till lön

Arbetstagarens rätt till avtalsenlig lön börjar från och med den dag då han eller hon börjar sköta sina uppgifter. Rätten till lön upphör då anställningsförhållandet avslutas.

Då ett anställningsförhållande fortgår träder förändringar i lönegrunderna i kraft vid ingången av följande kalendermånad eller annan lönebetalningsperiod.

Ingen lön betalas till en arbetstagare för tiden efter den kalendermånad, från vars början han eller hon får sjukpension enligt den pensionslag som gäller honom eller henne.

Lönen för arbetstagare i läroavtalsförhållande och andra praktikanter samt för anställda med sysselsättningsstöd avtalas separat inom företaget.

6 § Lönebetalning

Till månadsavlönade arbetstagare i arbetsavtalsförhållande utbetalas lön en gång i månaden på månadens sista dag, och till tim- och ackordavlönade två gånger i månaden, på månadens sista dag och i efterskott på följande månads 15:e dag.

Anmärkning:

För personer i tjänsteförhållande, se bilaga 1.

Arvoden, tillägg och ersättningar som är bundna till särskilda beräkningsperioder utbetalas så snart som möjligt efter att förmånens beräkningsperiod har löpt ut, dock senast före utgången av den kalendermånad som följer på närmast efter beräkningsperiodens utgång.

Lönen utbetalas till den penninginrättning som angivits av arbetstagaren.

När anställningsförhållandet upphör betalas lönen på normala lönebetalningsdagar.

7 § Lön för deltid och oavlönad frånvaro

När man räknar ut lönen för deltid för en månadsavlönad arbetstagare eller när man gör avdrag på lönen för oavlönad frånvaro, räknas lönen för en arbetsdag och för en arbetstimme genom att dela månadslönen med antalet arbetsdagar eller arbetstimmar i den ifrågavarande månaden, om inget annat avtalas i ett företagsspecifikt kollektivavtal. Lönen för arbetsperioden räknas utgående från timlönen eller daglönen som erhållits på det här sättet.

Till en timavlönad arbetstagare betalas lönen för en ofullständig kalendermånad på basis av de utförda arbetstimmarna.

8 § Lönesättning

Företagen kan tillämpa ett sporrande lönesystem som består av en lönedel som baserar sig på uppgiftens svårighetsgrad och av en personlig lönedel som baserar sig på arbetsprestationen.

I lönesystemet kan också ingå resultatlön som bestäms separat i varje företag.

Det företagsspecifika lönesystem och de lönegrunder som tillämpas i företagen avtalas separat inom företagen.

ERSÄTTNING AV KOSTNADER

9 § Ersättning av rese- och flyttkostnader

De avtal som ingåtts gällande ersättning av rese- och flyttkostnader bifogas som bilaga 2 och 3.

FRÅNVARO OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

10 § Lön under frånvarotid

Den lön som betalas till arbetstagaren för frånvarotid bestäms enligt denna paragraf, såvida inte något annat har överenskommits på grund av tjänstledighet eller befrielse från arbetet.

Lönen till en månadsavlönad arbetstagare bestäms enligt den avtalade individuella månadslönen och andra regelmässigt återkommande fasta tillägg.

Lönen för en tim- eller ackordavlönad anställds arbetstimmar under ordinarie arbetstid beräknas utgående från medeltimförtjänsten under den föregående lönebetalningsperioden.

SJUKFRÅNVARO

11 § Rätt till sjukledighet

En arbetstagare har rätt till sjukledighet, om han eller hon på grund av arbetsoförmåga till följd av styrkt sjukdom, lyte eller skada är förhindrad att sköta sina uppgifter.

11 a § Partiell sjukfrånvaro

För de arbetstagare som omfattas av detta avtal gäller de bestämmelser angående partiell sjukfrånvaro som stadgas i 2 kap 11 a § i arbetsavtalslagen.

11 b § Ersättande arbete

Med ersättande arbete avses en situation där en arbetstagare på grund av sjukdom eller olycka är förhindrad att utföra sina egna vanliga arbetsuppgifter, men tillfälligt förmår utföra något annat arbete som arbetsgivaren erbjuder, utan att äventyra sin hälsa eller återhämtning. Ersättande arbete kan också innebära introduktion i arbetet, vägledning av en annan person eller utbildning som är nödvändig för det egna arbetet, dvs. som upprätthåller och utvecklar yrkeskunskapen.

Det ersättande arbetet grundar sig på ett avtal mellan parterna.

Då man använder möjligheten till ersättande arbete ska företaget iaktta rekommendationen i bilaga 5 om tillvägagångssätt och omständigheter att beakta i samband med ersättande arbete.

12 § Arbetstagarens lön under sjukledighet

Till arbetstagaren betalas full lön under sjukledighet utgående från anställningsförhållandets oavbrutna längd enligt följande:

Anställningens oavbrutna längd	Längden på den avlönade perioden
1 månad men mindre än 3 år	28 dagar
3 år men mindre än 5 år	35 dagar
5 år men mindre än 10 år	42 dagar
10 år eller längre	56 dagar

Om arbetsoförmågan börjar innan anställningsförhållandet har hunnit fortgå en månad betalas till arbetstagaren 50 procent av den fulla lönen för sjukdomstid fram till utgången av den nionde vardagen efter den dag han eller hon insjuknade. Lön betalas dock högst till dess att hans eller hennes rätt att få dagpenning enligt sjukförsäkringslagen börjar.

Om arbetsoförmåga på grund av samma sjukdom börjar på nytt inom 30 dagar från den senaste sjukdagen, är arbetstagaren inte berättigad till en ny tidsperiod med lön för sjukdomstid i enlighet med 1 mom. utan lönen för sjukdomstid betalas sammanlagt högst för den tidsperiod som anges i 1 mom. På basis av Folkpensionsanstaltens beslut fastställs om det är fråga om samma eller annan sjukdom.

13 § Lönegrunder för arbetstagarens sjukdomstid

Lönen för en vecko- eller månadsavlönad arbetstagare enligt 10 § minskas inte under sjukledighet till den del han eller hon har rätt till full lön.

En tim- eller ackordavlönad arbetstagares lön för arbetstimmar under ordinarie arbetstid beräknas utgående från medeltimförtjänsten under den föregående lönebetalningsperioden.

Till en vecko- eller månadsavlönad arbetstagare betalas för varje sjukledighetsdag 1/254 av det sammanlagda beloppet av de lönetillägg och tilläggsarvoden som enligt semesterbestämmelserna berättigar till semestertillägg och som betalats under det föregående semesterkvalifikationsåret eller har förfallit till betalning.

14 § Ersättning för hälsovårdskostnader

Allmänt

En arbetstagare har under den tid anställningsförhållandet pågår rätt till sjukvård på grund av sjukdom hos en av arbetsgivaren anvisad serviceproducent eller i undantagsfall hos en annan serviceproducent.

Förmånen ges under ledighet med lön och även under oavlönad ledighet för den tid under vilken arbetstagaren får särskild graviditetspenning, graviditetspenning eller föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen. Också för den tid under vilken arbetstagaren får rehabiliteringsstöd och kan förväntas återgå i företagets tjänst ges förmånen på det sätt som förutsätts i den med arbetsgivaren överenskomna rehabiliteringsplanen.

Under permittering ges förmånen endast i det fall att sjukdomen har börjat innan anmälan om permittering har getts.

Allmänna förutsättningar för ersättning

Ersättning för sjukvårdskostnader kan endast betalas till det belopp som undersökningen eller vården, genom att undvika onödiga kostnader, skulle ha kostat för den anställda, dock utan att hans eller hennes hälsotillstånd äventyras. Sjukvårdstjänsterna skaffas hos en av arbetsgivaren anvisad serviceproducent.

Sjukvård

Den sjukvård som ska bekostas av arbetsgivaren omfattar:

1) Öppenvård på allmänläkarnivå, som omfattar läkarvård, läkarundersökning för att konstatera eventuell sjukdom eller fastställa vilken vård som fordras samt av läkaren ordinerade nödvändiga laboratorie- och röntgenundersökningar, radiologiska undersökningar och andra motsvarande undersökningar.

2) Undersökning utförd av en specialist, förutsatt att specialisten på uppdrag av företagets företagsläkare fungerar som utlåtandegivare för att konstatera sjukdom och fastställa vård medan vårdansvaret kvarstår hos företagsläkaren.

3) Fysikalisk terapi och därtill hörande nödvändig förbehandling som ordinerats av företagsläkare, om terapin ges av en fysioterapeut eller vid en medicinsk vårdanstalt som godkänts för att ge fysikalisk terapi.

4) Intyg eller utlåtande av läkare för att påvisa arbetsoförmåga på grund av sjukdom, erhålla läkemedel som enligt sjukförsäkringslagen ersätts i sin helhet, påvisa behov av rehabilitering samt för ansökan om sjuk- eller invalidpension och individuell förtidspension.

Sjukvården kompletterar den lagstadgade förebyggande företagshälsovården och annan hälsovård och är en del av den övergripande personalhälsovården. Inom företagshälsovården och sjukvården används delvis samma undersökningar och åtgärder. Även om undersökningen eller vårdåtgärden inte omfattas av den sjukvård som enligt punkterna ovan bekostas av arbetsgivaren, kan det ändå vara befogat att undersökningen eller åtgärden betalas av arbetsgivaren eftersom den ingår i arbetsgivarens verksamhet för att upprätthålla arbetsförmågan. Om åtgärden hör till den lagstadgade företagshälsovården är arbetsgivaren enligt lag skyldig att betala kostnaderna.

15 § Särskilda bestämmelser

Vad som har avtalats ovan i 12–13 § tillämpas även då en arbetstagare av orsaker som avses i 11 § inte kan tillåtas sköta de uppgifter som ingår i hans eller hennes anställningsförhållande eller då en arbetstagare i enlighet med 16 § i lagen om smittsamma sjukdomar (583/86) har förordnats att utebli från sitt förvärvsarbete eller med stöd av 17 § i sagda lag har isolerats, samt i fall där en arbetstagare med rusmedelsproblem frivilligt har sökt institutionsvård efter att ha överenskommit med arbetsgivaren om denna vård.

FRÅNVARO I ANSLUTNING TILL FÖRLOSSNING OCH VÅRD AV BARN

16 § Rätt till graviditets-, särskild graviditets- och föräldraledighet samt vårdledighet

17 § Lön vid graviditetsledighet och föräldraledighet

18 § Lön för tillfällig vårdledighet

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER I ANSLUTNING TILL SJUKDOM SAMT FÖRLOSSNING OCH VÅRD AV BARN

19 § Dagpenning som övergår till arbetsgivaren

En arbetstagares rätt till dag-, graviditets- eller föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen ska för tiden för sjukledighet, graviditets- eller föräldraledighet övergå till arbetsgivaren till den del dag-, graviditets- eller föräldrapenningen inte överskrider den lön arbetstagaren får för samma tid.

En arbetstagare till vilken i överensstämmelse med detta avtal betalas lön för tiden för sjukledighet, graviditets- eller föräldraledighet är skyldig att iaktta de föreskrifter och anvisningar som meddelas för ansökan om dag-, graviditets- eller föräldrapenning som betalas till arbetsgivaren enligt sjukförsäkringslagen.

Om en arbetstagare försummar att följa de i momentet ovan avsedda föreskrifterna och anvisningarna, kan lönen för sjukledigheten, graviditets- eller föräldraledigheten minskas med beloppet för dag-, graviditets- eller föräldrapenningen enligt sjukförsäkringslagen.

Bestämmelserna i denna paragraf tillämpas också i de fall som avses i 15 §.

20 § Oaktsamhet hos arbetstagaren

Om en arbetstagare med avsikt eller av grov oaktsamhet har lämnat felaktiga uppgifter om eller hemlighållit en omständighet som kan inverka på erhållandet av en förmån enligt dessa avtalsbestämmelser eller på dess storlek, eller om han eller hon själv eller med någon annans bistånd uppsåtligen har ådragit sig en sjukdom, ett lyte eller en skada eller förhindrat tillfrisknandet från den eller genom grov vårdslöshet väsentligt bidragit till att sjukdomen uppkommit, kan en förmån som enligt detta avtal tillkommer honom eller henne förvägras eller minskas.

ANNAN FRÅNVARO

21 § Vårdbesök före nedkomsten

Lön betalas inte under sådan frånvaro.

22 § Frånvaro av tvingande familjeskäl

Arbetstagaren har av tvingande familjeskäl rätt till tillfällig frånvaro från arbetet enligt vad som föreskrivs i arbetsavtalslagen.

23 § Studieledighet

I fråga om studieledighet som har beviljats med stöd av lagen om studieledighet (273/79) gäller bestämmelserna i den lagen.

24 § Lön under studietid, praktiktid eller arbete på annat ställe

En arbetstagare som beviljats tjänstledighet eller befrielse från arbetet för studier, praktik eller arbete på annat ställe kan enligt övervägande i vederbörande företag betalas lön enligt 10 §, antingen helt eller delvis eller skillnaden mellan de löner som betalas för uppgifterna, om studierna, praktiken eller arbetet på annat ställe syftar till att främja arbetstagarens arbetsprestation i företaget.

25 § Bemärkelsedagar och frånvaro i anslutning till nära anhöriga

Om en arbetstagares 50- och 60-årsdag, egen bröllopsdag eller begravning av nära anhörig infaller på en arbetsdag eller om arbetstagaren är frånvarande högst en dag till följd av en familjemedlems död eller till följd av att en annan familjemedlem än ett barn som inte har fyllt 10 år eller har funktionshinder insjuknar och frånvaron är nödvändig för vården av eller ordnandet av vård för den sjuka, utgör den aktuella dagen en ledig dag med lön, så som nedan har avtalats.

Arbetstagaren beviljas en bemärkelsedag eller annan dag som avses i 1 mom. ovan och som infaller på en arbetsdag som en ledig dag med lön, om det med hänsyn till arbetstagarens uppgifter är möjligt. För frånvarodagen betalas lön enligt 10 §.

Med nära anhörig avses en arbetstagares make/maka och barn samt makens/makans barn, arbetstagarens föräldrar och makens/makans föräldrar samt arbetstagarens bröder och systrar.

Med familjemedlem avses en arbetstagares make, barn och makes barn som bor i samma hushåll. Som familjemedlem räknas även adoptivbarn och fosterbarn.

Som likställd med make räknas sambo i samma hushåll som arbetstagaren. Som make räknas den andra parten i ett registrerat partnerskap.

26 § Ersättning för utbildning

Bestämmelser om ersättningar för utbildning som arbetsgivaren tillhandahåller eller skaffar samt för gemensam utbildning och fackföreningsutbildning finns i bilaga 6.

27 § Försvar och krisberedskap

Till en arbetstagare som har inkallats till repetitionsövning, försvarskurs eller befolkningsskyddsutbildning som avses i 10 kap. 67 § i räddningslagen (379/2011) betalas lön enligt 10 § i detta avtal med avdrag för reservistlönen eller motsvarande ersättning.

Om den som inkallats till repetitionsövning inte får reservistlön med stöd av 11 kap. 102 § i värnpliktslagen (1438/2007) utbetalas inte heller ovan nämnda lön.

Utan hinder av ovanstående är en arbetstagare dock berättigad till oavkortad lön under semestern.

28 § Fackföreningsmöten

Om det med tanke på företagets verksamhet är möjligt kan en arbetstagare beviljas ledighet för att delta i möten för AKAVA rf:s, De Högre Tjänstemännen YTN rf:s, Finlands Fackförbunds Centralorganisaton FFC rf:s, Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL rf:s, Tjänstemannacentralorganisationen STTK rf:s och Fackförbundet PRO rf:s högre beslutsfattande organ. Till dessa räknas representantmöte, fullmäktige, styrelse eller branschdelegation, när de behandlar kollektivavtals- och tjänstekollektivavtalsfrågor. För frånvarotiden betalas lön enligt 10 §.

VISSA BESTÄMMELSER

29 § Övrig frånvaro

Till arbetstagaren betalas inte lön baserad på detta avtal för annan ledighet från arbetet eller annan frånvarotid.

30 § Förhinder att ansöka om befrielse från arbetet

En arbetstagare som av godtagbar orsak är förhindrad att ansöka om befrielse från arbetet har dock rätt till lön enligt avtalsbestämmelserna om frånvaron i fråga. Orsaken till frånvaron ska meddelas arbetsgivaren omedelbart efter att hindret upphört.

31 § Skötsel av kommunalt förtroendeuppdrag eller nämndemannauppdrag i tingsrätt

En arbetstagare som är tillfälligt förhindrad att sköta sin uppgift på grund av skötseln av ett kommunalt förtroendeuppdrag eller ett nämndemannauppdrag i tingsrätt erhåller inte lön för denna tid.

SEMESTER OCH SEMESTERPENG

Allmänna bestämmelser

32 § Tillämpningsområde

För arbetstagare som är anställda vid affärsverk tillämpas i fråga om semester semesterlagen (162/2005) som en del av detta kollektivavtal om inget annat avtalas längre ned i detta avtal.

För arbetstagare som är anställda i aktiebolag tillämpas i fråga om semester semesterlagen (162/2005) som en del av detta kollektivavtal, och därtill vad arbetsgivaren och respektive personalorganisationer i aktiebolaget har kommit överens om angående semester och semesterlön.

33 § Definitioner

Utöver vad som stadgas i 4 § i semesterlagen iakttas i detta avtal:

1) semesteråret är det kalenderår under vilket kvalifikationsåret utgår;

2) den semesterperiod som avses i 4 § 2) punkten i semesterlagen är en period som börjar 1.6. och slutar 30.9;

3) Semesterdagar är vardagar. Som vardagar räknas inte vid tillämpningen av detta avtal helgfria lördagar, söndagar, kyrkliga högtidsdagar, julafton, midsommarafton, självständighetsdagen eller första maj.

Semesterns längd

34 § Semesterns längd

En arbetstagare beviljas semester enligt 5 § 1 och 3 mom. i semesterlagen antingen enligt tabell A (mindre än 1 år) eller tabell B (minst 1 år). Om arbetstagaren emellertid före semesterperiodens början har minst 15 års tjänstgöringstid som berättigar till semester, beviljas han eller hon semester enligt tabell C.

Tabell A

När en arbetstagares anställningsförhållande vid slutet av semesterkvalifikationsåret oavbrutet har fortgått i mindre än ett år, intjänas semester för varje full semesterkvalifikationsmånad enligt följande tabell.

Fulla semesterkvalifikatio nsmånader

Semesterdagar

Tabell B

När en arbetstagares anställningsförhållande vid slutet av semesterkvalifikationsåret oavbrutet har fortgått i minst ett år, intjänas semester för varje full semesterkvalifikationsmånad enligt följande tabell.

Fulla semesterkvalifikatio nsmånader

Semesterdagar

Tabell C

När en arbetstagare före semesterperiodens början har minst 15 års tjänstgöringstid som berättigar till semester, intjänas semester för varje full semesterkvalifikationsmånad enligt följande tabell.

Fulla semesterkvalifikatio nsmånader

Semesterdagar

Om en arbetstagare före utgången av semesteråret uppnår den tjänstgöringstid som avses i andra meningen i 1 mom. i denna paragraf och som berättigar till längre semester, får han eller hon, trots tidigare uttagen semester, den semesterförlängning som detta medför. Semesterförlängningen ska tas ut före den 1 juni följande år.

Om en arbetstagare före anställningsförhållandets upphörande uppnår de tjänstgöringstider som i enlighet med 1 mom. i denna paragraf berättigar till semester enligt tabell B eller C, beviljas han eller hon vid anställningsförhållandets upphörande semester eller semesterersättning för kvalifikationsåret på det sätt som sägs i nämnda moment.

35 § Med arbetad tid jämställd tid

Utöver vad som stadgas i 7 § i semesterlagen anses som likställda med arbetade dagar även de arbetsdagar eller arbetstimmar under vilka arbetstagaren medan anställningsförhållandet pågår är förhindrad att utföra arbete:

1) under avlönad befrielse från arbete på grund av sjukdom eller olycksfall. Om antalet sjukledighetsdagar med lön inte uppgår till de 75 arbetsdagar under ett kvalifikationsår som stadgas i 7 § 2 momentet 2 punkten i semesterlagen, betraktas från början av kvalifikationsåret även oavlönade sjukledighetsdagar som likställda med arbetad tid fram till dess att semesterlagens krav uppnås;

2) på grund av repetitionsövningar eller extra tjänstgöring eller sådan kompletterande tjänstgöring som avses i civiltjänstlagen, eller på grund av att han eller hon är kommenderad till försvarskurs, befolkningsskyddsutbildning eller -tjänstgöring eller på oavlönad ledighet för tjänstgöring vid den finska övervakningsstyrkan eller för utbildning i Finland för nämnda styrka eller för beredskapsstyrkan eller på grund av kommendering till uppgifter inom katastrofhjälp i Röda Korsets tjänst;

3) på grund av befrielse från arbetet på grund av avlönad fackföreningsutbildning, dock högst 30 dagar per kurs;

4) på grund av rehabilitering till den del rehabiliteringspenning har betalats för denna tid.

Som dagar som är likställda med arbetsdagar räknas också

1) de arbetsdagar då arbetstagaren är frånvarande från arbetet på grund av kommunfullmäktiges eller styrelsens sammanträde eller ett sammanträde för enligt lag tillsatt valnämnd eller -kommitté för statliga eller kommunala val, den uppbådsdag som avses i värnpliktslagen (1438/2007), sin 50- eller 60-årsdag, sin egen vigseldag, dagen för begravning av nära anhörig, eller betald ledighet vid en familjemedlems plötsliga sjukdom eller dödsfall.

2) de arbetsdagar under vilka arbetstagaren beviljas ledighet för att delta i sitt fackförbunds förbundsmöte, förbundsfullmäktiges, förbundsstyrelses eller motsvarande förvaltningsorgans möte; samt

3) de arbetsdagar, då arbetstagaren har befriats från arbetet för deltagande i sin såsom part i kollektivavtal varande organisations eller dess överorganisationers högsta beslutande organs möten, då kollektivavtalsärenden behandlas vid dessa.

36 § Tjänstgöringstid som berättigar till semester

Vid beräkning av tjänstgöringstiden på 15 år som avses i 33 § 1 mom. andra meningen i detta avtal beaktas de tider som nämns i denna paragraf.

Följande tjänstgöringstid i huvudsyssla berättigar till semester:

1) anställning hos den nuvarande arbetsgivaren;

2) anställning hos en annan arbetsgivare i uppgifter som är till väsentlig nytta för skötande av de nuvarande uppgifterna, dock sammanlagt högst 8 år;

3) beväringstjänst och vapenfri tjänst genom befrielse från värnplikt samt civiltjänst, till den del som den inte överskrider 240 dagars tjänstgöringstid;

4) tidsperioder som nämns i 34 § i detta avtal samt även annan befrielse från arbetet än den som avses i 34 §, om lön har betalats för den aktuella tiden.

37 § Beräkning av tjänstgöringstid som berättigar till semester

Vid beräkning av den tjänstgöringstid som berättigar till semester beaktas de kalendermånader under vilka en arbetstagare har arbetat minst 14 dagar.

Som huvudsyssla räknas ett sådant arbete där arbetstiden är i genomsnitt minst 20 timmer per vecka.

Om förutsättningen för huvudsyssla i fråga om ett anställningsförhållande på deltid inte uppfylls, anses den del av deltidsarbetet berättiga till semester som motsvarar deltidsarbetets relativa andel av den ordinarie arbetstiden för motsvarande huvudsyssla.

Semesterlön och semesterersättning 38 § Utbetalning av semesterlön

En arbetstagare ska betalas semesterlön på den lönebetalningsdag som normalt iakttas.

39 § Semesterlön och semesterersättning samt semestertillägg för månadsavlönade arbetstagare

En månadsavlönad arbetstagare har rätt att få sin avtalade lön under semestern.

Semesterersättningen för en månadsavlönad arbetstagare utgör 1/21 av månadslönen för varje outtagen semesterdag. Då semesterlönen fastställs enligt 6 mom. i denna paragraf utgör semesterersättningen per semesterdag semesterlönens belopp dividerat med det antal semesterdagar som intjänats under semesterkvalifikationsåret.

När man bestämmer semesterlönen och semesterersättningen för en månadsavlönad arbetstagare tar man förutom den egentliga lönen även i

beaktande sådana tilläggsarvoden enligt arbetstidslagen som man har kommit överens om att ska inkluderas i lönen eller som man har avtalat om att ska betalas som en särskild fast ersättning.

Till en månadsavlönad arbetstagare betalas semestertillägg för semestertiden. Tilläggets storlek per semesterdag är 1/250 av det sammanlagda beloppet av de tilläggsarvoden som under det föregående semesterkvalifikationsåret betalats eller som ska betalas enligt vad som senare anges i denna paragraf av kvälls-, natt- och skiftarbetstillägg, söckenhelgaftonstillägg, lördags- och söndagstillägg samt beredskapstillägg, om inte annat har avtalats i företaget.

I denna paragraf avses med tilläggsarvoden sådana på avtalet grundade tilläggsarvoden som betalas utgående från produktionsmängden, arbetsprestationen, särskilda arbetsförhållanden eller därmed jämförbara faktorer för arbete som arbetstagaren fortlöpande utför eller som enligt en på förhand fastställd plan regelbundet upprepas minst en gång per kvartal.

Om arbetstagarens arbetstid och motsvarande lön har ändrats under semesterkvalifikationsåret på det sätt som avses i första meningen i 10 § 4 mom. i semesterlagen beräknas semesterlönen enligt 12 § i semesterlagen. Avvikande från vad som stadgas i 12 § i semesterlagen utgör semesterlönen 9 procent i de fall som avses i tabell A i 33 §, 13 procent i de fall som avses i tabell B i 33 §, och i de fall som avses i tabell C i 33 § 16 procent av den lön som betalats eller förfallit till betalning för arbetad tid under semesterkvalifikationsåret, med undantag av den förhöjning som ska betalas för nödarbete och övertidsarbete enligt lag eller avtal. Denna paragrafs 4 mom. gällande semestertillägg tillämpas inte i dessa fall.

Om arbetstagarens arbetstid och motsvarande lön har ändrats först efter att semesterkvalifikationsåret har löpt ut och innan semestern eller en del av den börjar, räknas semesterlönen ut enligt den månadslön som har fastställts för arbetstiden under semesterkvalifikationsåret.

40 § Semesterlön och semesterersättning samt semesterpenning för en tim- eller ackordavlönad arbetstagare

En tim- eller ackordavlönad arbetstagare som enligt avtalet arbetar minst 14 dagar i månaden har som beräkningsgrund för semesterlönen och semesterpenningen den genomsnittliga timförtjänsten, som fås genom att ta den lön som betalats eller ska betalas för tid i arbete under föregående semesterkvalifikationsår, icke medräknat förhöjningar på grundlönen för nödarbete och övertidsarbete enligt lag eller avtal, och dela den med motsvarande antal arbetstimmar.

Semesterlönen och semesterersättningen samt semesterpenningen fås genom att använda tabellerna A, B och C nedan och multiplicera medeltimförtjänsten som avses i 1 mom. med de koefficienter som beräknats utgående från antalet månader som berättigar till semester.

Tabell A

Används då personen i fråga har rätt till den semester per semesterkvalifikationsmånad enligt tabell A som avses i första meningen i 33 § 1 mom. i kollektivavtalet.

Antal månader som berättigar till semester	Antal semesterdagar	Semesterlöneko efficient	Semesterpe nningkoeffici ent
1	2	16,00	8,00
2	4	31,00	15,50
3	6	51,92	22,25
4	8	64,80	28,80
5	10	86,40	36,00
6	13	108,00	43,20
7	15	130,63	50,80
8	17	145,00	58,00
9	19	160,36	65,60
10	21	183,00	73,20
11	23	199,31	81,20
12	25	241,00	96,40

Tabell B

Används då personen i fråga har rätt till den semester per semesterkvalifikationsmånad enligt tabell B som avses i första meningen i 33 § 1 mom. i kollektivavtalet.

Antal månader som berättigar till semester	Antal semesterdagar	Semesterlönek oefficient	Semesterpe nningkoeffici ent
1	3	23,41	11,71
2	5	45,58	18,99
3	7	65,76	29,23
4	10	82,78	35,64
5	13	108,83	46,56
6	16	126,72	53,98
7	19	153,27	65,08
8	21	171,51	72,66
9	24	198,54	83,95
10	26	217,15	91,69
11	28	244,64	103,17
12	30	263,60	111,06

Tabell C

Används då personen i fråga har rätt till den semester per semesterkvalifikationsmånad enligt tabell C som avses i andra meningen i 33 § 1 mom. i kollektivavtalet.

Antal månader som berättigar till semester	Antal semesterdagar	Semesterlönek oefficient	Semesterpen ningkoefficie nt
1	3	23,41	11,71
2	5	45,57	22,79
3	8	65,76	32,88
4	10	85,53	42,77
5	13	107,43	53,72
6	15	129,54	64,77
7	22	188,02	75,93
8	25	210,71	87,19
9	28	233,61	98,56
10	31	256,71	110,02
11	34	280,03	121,59
12	38	333,16	133,27

Semesterlön och semesterersättning samt semesterpenning för en deltidsanställd tim- eller ackordavlönad arbetstagare.

Ifall den ordinarie arbetstiden per dygn under semesterkvalifikationsåret har varit kortare än vad som motsvarar full arbetstid, räknas semesterlönen och semesterersättningen samt semesterpenningen ändå genom att på motsvarande sätt multiplicera medeltimförtjänsten med det tal som fås när koefficienterna för semesterrätten i tabellerna a-c ovan i denna paragraf multipliceras med kvoten av antalet ordinarie arbetstimmar per vecka och talet 38 timmar 15 minuter.

41 § Procentbaserad semesterlön och semesterersättning för ledighet

En tim- eller ackordavlönad arbetstagare som enligt sitt arbetsavtal arbetar färre än 14 dagar per månad, får semesterlön enligt 12 § i semesterlagen.

Till en arbetstagare som har rätt till ledighet enligt 8 § i semesterlagen betalas under ledigheten semesterersättning enligt 16 och 19 § i semesterlagen.

Beviljande av semester

42 § Tidpunkten för semester

Förutom det som stadgats i 20 § i semesterlagen, iakttas det som avtalats i denna paragraf vad gäller beviljande av semester.

Semester ges vid en av arbetsgivaren fastställd tidpunkt under semesterperioden som infaller mellan den 1 juni och den 30 september.

Den del av den intjänade semestern som överskrider 20 semesterdagar ges vid en tidpunkt som arbetsgivaren bestämmer efter semesterperioden men före den 1 juni följande år.

43 § Avtal om uppdelning av semestern och om semesterns tidpunkt

Förutom det som stadgats i 21 § i semesterlagen, iakttas det som avtalats i denna paragraf vad gäller beviljande av semester.

Arbetsgivaren och arbetstagaren får avtala om att arbetstagaren tar ut den del av semestern som överstiger 10 semesterdagar i en eller flera delar.

Arbetsgivaren och arbetstagaren får avtala om att semestern ges under en period som börjar vid ingången av det kalenderår under vilket semesterperioden infaller och upphör före den 1 juni följande år. Man får också avtala om att den del av semestern som överstiger 10 semesterdagar tas ut inom ett år från semesterperiodens utgång.

Arbetsgivaren och arbetstagaren får enligt 21 § 4 mom. i semesterlagen avtala om att en andel på 5 vardagar av semestern tas ut i form av förkortad arbetstid.

Om arbetstagarens anställningsförhållande upphör innan arbetstagaren enligt 20 § i semesterlagen har rätt att ta ut semester, får arbetsgivaren och arbetstagaren avtala om att den semester som tjänas in innan anställningsförhållandet upphör tas ut under den tid anställningsförhållandet fortgår.

44 § Förbrukning av semesterdagar

I deltidsarbete som inte utförs regelbundet dagligen i form av förkortad arbetstid och där arbetstagaren har semester under samtliga arbetsdagar som ingår i utjämningsperioden, förbrukas det antal semesterdagar som motsvarar antalet vardagar under utjämningsperioden.

45 § Förflyttning av semester på grund av arbetsoförmåga eller familjeledighet

Om en arbetstagare när semestern eller en del av den börjar är arbetsoförmögen på grund av sjukdom eller olycksfall eller tjänstledig eller befriad från arbetet på grund av särskild graviditets-, graviditets- eller föräldraledighet, ska semestern på arbetstagarens begäran flyttas fram till en senare tidpunkt. Arbetstagaren har motsvarande rätt att flytta fram semestern eller en del av den, om det då semestern eller en del av den börjar är känt att arbetstagaren under sin semester kommer att undergå sådan sjukvård eller annan därmed jämförbar vård att han eller hon under tiden för vården är arbetsoförmögen eller att arbetstagaren kommer att få ledigt från arbetet på grund av särskild graviditets-, graviditets- eller föräldraledighet.

46 § Sparande av semester

Förutom det som stadgats i 27 § i semesterlagen, iakttas det som avtalats i denna paragraf vad gäller sparande av semester.

Det går att antingen helt eller delvis spara den del av semestern enligt första meningen i 33 § 1 mom. som överstiger femton dagar och den del av semestern enligt andra meningen som överstiger tjugo dagar. Till den del sparandet av semester ökar antalet semesterdagar som sparats till över 75 dagar, kan arbetstagaren spara semester endast efter överenskommelse med arbetsgivaren.

Sparad ledighet ges vid de tidpunkter arbetsgivaren och arbetstagaren närmare kommit överens om, dock senast inom fem år från utgången av det semesterår då ledigheten sparades av den egentliga semestern.

Särskilda bestämmelser

47 § Bestämmelser om överföring av semesterrätt

Om en arbetstagare flyttar från ett medlemsföretag i Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA rf:s specialbranscher och övergår i ett annat företags tjänst eller från ett anställningsförhållande till ett annat och arbetstagaren inte i enlighet med dennes samtycke har fått semesterersättning

för den tjänstgöringstid som föregick övergången kan, i det fall arbetstagaren så begär och arbetsgivaren därtill samtycker, den outtagna semestern eller en del av den överföras till en tidpunkt efter övergången.

I fråga om överförd semester eller en del av den iakttas reglerna och bestämmelserna för personens anställningsförhållande när semestern eller en del av den börjar.

48 § Semesterpremie

På semesterpenningen tillämpas nedanstående bestämmelser, om man inte kommit överens om annat inom företaget.

Fastställande av semesterpenning

Arbetstagaren betalas semesterpeng för de semesterdagar som han eller hon har intjänat under det föregående semesterkvalifikationsåret.

Om arbetstagaren är sjukledig på deltid den månad under vilken semesterpenningen fastställs, används som beräkningsgrund för semesterpenningen den med uppgiften förenliga lön som arbetstagaren skulle få om han eller hon arbetade enligt ett avtal om heltidsarbete.

En arbetstagare med månadslön har i de fall som avses i tabell A i 33 § i det här avtalet rätt till en semesterpenning på 4 procent, i de fall som avses i tabell B rätt till en semesterpenning på 5 procent och i de fall som avses i tabell C rätt till en semesterpenning på 6 procent av månadslönen månaden före betalningsmånaden för semesterpenningen, multiplicerad med antalet fulla kvalifikationsmånader.

Bestämmelser om semesterpenning till en tim- eller ackordavlönad arbetstagare som enligt sitt arbetsavtal arbetar minst 14 dagar per månad finns i 39 § i detta avtal.

Semesterpenningen betalas i juli. I de fall som avses i 6 och 7 mom. nedan betalas semesterpenningen i samband med lönebetalningen vid tidpunkten för avslutande av anställningsförhållandet eller förflyttningen.

den semesterpremie som ska betalas till hälften av det belopp som i övriga fall betalas då anställningsförhållandet upphör, om anställningsförhållandet upphör på grund av hävning under prövotiden eller på grund av att arbetstagaren själv säger upp sig (förutom då arbetstagaren säger upp sig för att gå i ålderspension) eller om arbetsgivaren säger upp anställningsförhållandet på en grund som beror på arbetstagarens person (förutom om orsaken är väsentligt eller långvarigt nedsatt arbetsförmåga). Om anställningsförhållandet upphör på grund av att arbetsgivaren anser att det har hävts på det sätt som avses i 8 kap. 3 § 1 mom. i arbetsavtalslagen, betalas ingen semesterpremie alls då anställningsförhållandet upphör.

Om en arbetstagare före utgången av semesteråret uppnår rätt till längre semester enligt 33 § 2 mom. i detta avtal, har han eller hon rätt till semesterpenning även för dessa dagar.

Semesterpeng betalas inte åt en arbetstagare som inte har intjänat en enda hel semesterkvalifikationsmånad.

Byte av semesterpremie till ledig tid

En arbetstagare har rätt att efter överenskommelse med arbetsgivaren byta semesterpenningen mot avlönad ledighet. Avlönad ledighet beviljas så att från semesterpenningen avdras 4,4 procent av månadslönen för varje arbetsdag som byts till ledighet. För tim- och ackordavlönade arbetstagare fås den månadslön som avses i detta moment genom att multiplicera medeltimförtjänsten som avses i 39 § 1 mom. i detta avtal med talet 163. Semesterpenningen kan bytas mot avlönad ledighet också genom att tillämpa ett annat system som man kommer överens om med arbetsgivaren, under förutsättning att avtalsparterna inom företaget har kommit överens om systemet. Semesterpenningen måste bytas mot ledighet så att ledigheten utgör fulla dagar.

Särskilda bestämmelser om semesterpengen

Document Metadata

Table of Contents

Kollektivavtal för färjor

Document Metadata