Kap. II LÖNER
Avtalsändringar i det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA) 2010–2011
Kap. II LÖNER
– – –
§ 3 Minimilön
mom. 1 För en heltidsarbetande och fullt arbetsför person som fyllt 17 år är minimilönen per månad för ordinarie arbetstid inklusive naturaför- måner 1 450 euro från 1.2.2010. Bestämmelsen tillämpas på prak- tikanter och andra anställda i jämförbar ställning först när anställ- ningen hos kommunen eller samkommunen varat i tre månader.
– – –
4 § Lönesättning
mom. 1
– – –
3 Utbildningsangivelser i lönesättningen
Lönesättningen i bilagorna 1–8 tillämpas enligt följande:
1 Med uttrycket "av tjänsteinnehavaren/arbetstagaren förutsätts" avses att utbildningen eller examen i frå- ga är åtminstone ett av behörighetskraven för tjäns- ten/befattningen och att den anställde har denna examen eller utbildning. Om tjänsteinnehava- ren/arbetstagaren saknar den utbildning som krävs tillämpas lönesättningspunkten med iakttagande av
§ 4 mom. 3.
2 Avsikten med uttrycket ”uppgiften förutsätter i all- mänhet…...examen” är att beskriva uppgiftens svå- righetsgrad. Det är alltså möjligt att tillämpa be- stämmelsen också på anställda som inte avlagt nämnda examen.
3 Med uttrycket ”kompetens: en viss examen eller ut- bildning” avses att lönesättningspunkten tillämpas på dem som har denna examen. Om tjänsteinneha- varen/arbetstagaren saknar den utbildning som krävs tillämpas lönesättningspunkten med iaktta- gande av § 4 mom. 3.
– – –
Den kompetens som anges i lönesättningen utgör inget behö- righetskrav för tjänsten eller befattningen, utan enbart en lö- negrund. Behörighetsvillkoren bestäms beroende på fallet i lag eller förordning, i en instruktion, genom beslut av den be- höriga myndigheten eller i samband med anställningen.
Högskoleexamina (högre högskoleexamina, lägre högskole- examina, yrkeshögskoleexamina och högre yrkeshögskoleex- amina) definieras i 1 § i förordningen om högskolornas exa- menssystem (464/1998). Mer specifika bestämmelser om högskoleexamina finns i universitetslagen (558/2009) och yr- keshögskolelagen (351/2003).
Bestämmelser om yrkesinriktade grundexamina finns i lagen om yrkesutbildning (630/1998) och bestämmelser om yrkes- examina och specialyrkesexamina i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (631/1998).
Examina som avlagts utomlands likställs med examina som avlagts i Finland endast i de fall som bestäms i lag eller som avgjorts med stöd av lagen.
Obs! Protokollsanteckningen om dyrortsklasser har slopats.
§ 5 Bestämning av den uppgiftsrelaterade lönen
– – –
– – –
Obs! Protokollsanteckningen som gällde till 29.2.2008 har slo- pats i punkt 1 i tillämpningsanvisningen för mom. 1.
§ 14 Lön för arbetsgivarens representant Tjänsteinnehavare
Oavsett vad som i övrigt bestäms i detta avtal, kan den behöriga myndigheten i kommunen eller samkommunen enligt prövning be- sluta om lönen för följande tjänsteinnehavare som företräder kom- munen eller samkommunen i dess egenskap av arbetsgivare:
1 kommundirektören och biträdande kommundirektören
2 samkommunsdirektören/ledande rektorn i en samkommun
3 en tjänsteinnehavare i ledande ställning som ansvarar för ett stort förvaltningsområde i kommunen/samkommunen och ut- vecklingen av det eller som har i uppgift att inom centralför- valtningen ansvara för kommunens allmänna förvaltning, eko- nomi eller planering och för utvecklingen av dessa
4 personalchefen i kommunen/samkommunen eller en sådan tjänsteinnehavare i motsvarande ställning som huvudsakligen sköter personalfrågor.
Kommunala arbetsmarknadsverket avgör vid behov huruvida en tjänsteinnehavare som avses i punkt 3 eller 4 omfattas av denna paragraf.
Tillämpningsanvisning
Kommunerna och samkommunerna kan fritt besluta om dessa tjänsteinnehavares löner och lönejusteringar samt om när ju- steringarna ska träda i kraft. Vid behov kan t.ex. kommundi- rektörens lön bestämmas som en helhetslön utan individuellt tillägg e.d.
§ 15 Projektanställda med helhetslön
Lönen för arbetstagare och tjänsteinnehavare som arbetar med ett tidsbundet projekt, vars verksamhet grundar sig på ett visst anslag som huvudsakligen finansieras av andra än kommunen eller sam- kommunen, kan bestämmas i enlighet med § 14 i detta kapitel.
Protokollsanteckning
Bestämmelsen gäller arbetstagare och tjänsteinnehavare vars anställningsförhållande börjar senast 31.12.2011.
– – –
§ 19 Arbetsgivarens kvittningsrätt Arbetstagare
mom. 1 Bestämmelser om arbetsgivarens rätt att kvitta arbetstagarens lö- nefordran med motfordran finns i 2 kap. 17 § i arbetsavtalslagen (hänvisningsbestämmelse).
Tjänsteinnehavare
Tillämpningsanvisning
Kvittningsrätten begränsas av utsökningsbalkens bestämmel- ser om bland annat skyddat belopp.
mom. 2 I 56 § i lagen om kommunala tjänsteinnehavare bestäms om ar- betsgivarens rätt till återkrav av lön eller annan förmån som hänför sig till anställningen och som betalats utan grund och om verkstäl- lande av återkrav genom avdrag i tjänsteinnehavares lön (hänvis- ningsbestämmelse).
Tillämpningsanvisning
Rätten till återkrav genom löneavdrag begränsas av utsök- ningsbalkens bestämmelser om bland annat skyddat belopp. Bestämmelsen i 56 § i lagen om kommunala tjänsteinnehava- re gäller enbart återkrav av fordran som hänför sig till ett an- ställningsförhållande.
– – –
Kap. IV SEMESTER
§ 1 Rätt till semester och semesterkapitlets tillämpningsområde
mom. 1 Tjänsteinnehavarna och arbetstagarna har rätt till semester enligt bestämmelserna i detta kapitel och i bilaga 12 och 13.
Obs! Protokollsanteckningen om tillämpning av vissa avtals- bestämmelser fr.o.m. 1.10.2007 har slopats.
– – –
§ 5 Semesterns längd
mom. 1 Semesterns längd bestäms utgående från antalet fulla kvalifika- tionsmånader som avses i § 3, den anställningstid som berättigar till årsbunden del av det individuella tillägget och anställningsförhål- landets längd.
Tillämpningsanvisning
I § 6 finns bestämmelser om hur semesterdagar åtgår.
Semestern bestäms och semesterersättningen och semester- penningen betalas separat för varje kvalifikationsår.
mom. 2 Semesterns längd bestäms enligt A-tabellerna i mom. 3, utom i föl- jande fall, där semesterns längd bestäms enligt B-tabellerna:
1 när det är fråga om semesterersättning eller
2 när den anställde arbetar högst 5 arbetsdagar under semes- terårets semesterperiod.
Tillämpningsanvisning
Moderskapsledighet likställs med arbetad tid.
Obs! Årtalen i exemplen i semesterkapitlet har ändrats.
– – –
Kap. V
TJÄNST-, ARBETS- OCH FAMILJELEDIGHET
SJUKLEDIGHET
§ 1 Rätt till sjukledighet
mom. 1 En tjänsteinnehavare eller arbetstagare har rätt att få tjänst- eller arbetsledighet (sjukledighet), om han eller hon på grund av arbets- oförmåga som beror på sjukdom, skada eller olycksfall är förhind- rad att sköta sin tjänst/sitt arbete.
Tillämpningsanvisning
Bestämmelser om det avtal om deltidsarbete som ligger till grund för partiell sjukdagpenning finns i arbetsavtalslagen (2 kap. 11 a §), i lagen om kommunala tjänsteinnehavare (26 § 2 mom.) och i 8 kap. 11 § i sjukförsäkringslagen (hänvisnings- bestämmelse, se även Kommunala arbetsmarknadsverkets cirkulär 22/2006 och 16/2009). På tjänsteinnehavare och ar- betstagare som arbetar deltid på basis av det nämnda avtalet tillämpas bestämmelserna om deltidsarbete i AKTA.
mom. 2 Arbetsoförmågan ska påvisas genom ett godtagbart läkarintyg. Ar- betsoförmågan kan påvisas också på något annat tillförlitligt sätt i fråga om arbetsoförmåga som varar högst fem dagar eller, enligt beslut av den behöriga myndigheten, också i fråga om arbetsoför- måga som varar längre än fem dagar, såvida inte den som beviljar
sjukledigheten av särskilda skäl anser att det också i dessa fall be- hövs ett läkarintyg.
Tillämpningsanvisning
Ett annat tillförlitligt sätt kan till exempel vara ett intyg av en hälsovårdare eller sjukskötare. Den behöriga myndigheten kan också besluta att det vid mycket kort sjukfrånvaro inte be- hövs något intyg, utan enbart tillstånd av chefen. För att få dagpenning enligt sjukförsäkringslagen ska den försäkrade i allmänhet visa folkpensionsanstalten ett godtagbart läkarintyg över sin sjukdom, förutom för den så kallade självrisktiden.
mom. 3 Sjukledighet beviljas utan särskild ansökan för den tid som anges i läkarintyget eller som klargjorts på något annat sätt i enlighet med mom. 2. Om arbetsgivaren inte har fått läkarintyget inom en vecka efter att det undertecknades, är sjukledighetens första dag oavlö- nad.
Tillämpningsanvisning
För att få sjukledigt ska den anställde vara oförmögen att utfö- ra sitt eget arbete och i allmänhet visa detta med läkarintyg el- ler ett annat intyg som avses i mom. 2. Ett intyg över till ex- empel besök hos läkare, undersökningar, rehabilitering eller poliklinikbesök är inte tillräckligt. Om en läkare har skrivit ut ett intyg över arbetsoförmågan retroaktivt, bör detta motiveras av läkaren.
I regel beviljas sjukledigheten enligt läkarintyget eller ett annat intyg som avses i mom. 2. Ett läkarintyg eller ett annat intyg som avses i mom. 2 är ändå bara ett sakkunnigutlåtande, som den behöriga myndigheten kan avvika från av grundad anled- ning. Om det visar sig att den anställde trots läkarintyg inte har varit arbetsoförmögen (har till exempel utfört liknande ar- bete under sjukledigheten) har personen i fråga inte rätt till av- lönad sjukledighet.
Den anställde ska utan obefogat dröjsmål visa arbetsgivaren ett godtagbart läkarintyg eller annat intyg som avses i mom. 2 över sin arbetsoförmåga. Om läkarintyget av grundad anled- ning inte kan godkännas, kan arbetsgivaren på egen bekost- nad skicka den anställde att undersökas av en läkare som ar- betsgivaren anvisar.
Den anställde går inte miste om sjuklön enligt andra meningen i mom. 3 om det finns en godtagbar orsak till att läkarintyget inte lämnats in i tid.
§ 2 Sjuklön
– – –
– – –
Arbetsgivaren ska i enlighet med 5 § i lagen om integritets- skydd i arbetslivet uppge namnen på de personer som på ar- betsgivarens vägnar får behandla diagnosuppgifter som gäller sjukledighet (hänvisningsbestämmelse).
Obs! I mom. 2 har bestämmelsen om sjuklön för innehavare av bitjänst slopats.
mom. 3 Om tjänsteinnehavarens eller arbetstagarens anställning före sjuk- ledigheten har varat kortare tid än vad som föreskrivs i mom. 2, har han eller hon rätt att under samma kalenderår och för samma an- ställning få ordinarie lön under sjukledigheten för 14 kalenderdagar, varefter inga löneförmåner betalas.
Tillämpningsanvisning
Om tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren under samma ka- lenderår anställs i ett tillsvidare gällande anställningsförhål- lande, räknas till sjuklönen i mom. 1 de sjuklöner som under samma kalenderår betalats enligt mom. 3 i ett tidsbegränsat anställningsförhållande.
Det faktum att karenstiden uppfylls under sjukledigheten be- rättigar inte till tillämpning av lönebetalningstiderna i mom. 1 på den del av sjukledigheten som infaller efter att karenstiden uppfyllts. Vid uträkning av tiderna i mom. 1 beaktas också sjuklöner som betalats under karenstiden.
Obs! Bestämmelsen om sjuklön för innehavare av bitjänst har slopats.
– – –
§ 3 Olycksfall i arbete och yrkessjukdom
– – –
mom. 4 På sjuklön enligt denna paragraf tillämpas bestämmelserna i § 2 mom. 5 och 7. Sjukledighet som beviljas enligt denna paragraf in- skränker inte rätten till de förmåner som anges i § 2.
– – –
Tillämpningsanvisning
En tjänsteinnehavare eller arbetstagare har rätt till lön för varje enskilt olycksfall i arbete och varje enskild yrkessjukdom. Ett kalenderårsskifte inverkar inte på den sjuklön som avses i denna paragraf.
Sjuklön som betalats med stöd av denna bestämmelse räknas inte med när de 12 månaderna enligt § 2 mom. 4 räknas ut.
Karensen enligt § 2 mom. 2 tillämpas inte om arbetsoförmå- gan orsakats av ett olycksfall i arbetet eller en yrkessjukdom.
Begreppen olycksfall i arbete och yrkessjukdom definieras i lagen om olycksfallsförsäkring och i yrkessjukdomslagen.
Exempel
A har varit arbetsoförmögen på grund av ett olycksfall i arbetet och förmånerna har bestämts enligt § 3 mom. 1. A tillfrisknar och återvänder till arbetet för ett år. Därefter blir A opererad på grund av en skada som förorsakats av samma olycksfall i arbetet. För denna sistnämnda tid av arbetsoförmåga får A fortfarande de förmåner som avses i § 3 mom. 1 och sjukle- digheten betraktas som en fortsättning på den tidigare sjukle- digheten.
FAMILJELEDIGHETER
– – –
§ 8 Lön under moderskapsledighet
Obs! Bestämmelsen om lön under moderskapsledighet för innehava- re av bitjänst har slopats.
§ 9 Tillfällig vårdledighet
mom. 1 Om en tjänsteinnehavares eller arbetstagares barn eller något an- nat i den anställdes hushåll varaktigt boende barn som inte har fyllt tio år eller den anställdes eget handikappade barn plötsligt insjuk- nar, har den anställde rätt till tillfällig vårdledighet under högst fyra arbetsdagar åt gången för att ordna vård för eller sköta barnet. Samma rätt har också en förälder som inte bor i samma hushåll som barnet. De som har rätt till tillfällig vårdledighet kan ha sådan ledighet under samma kalenderperiod, men inte samtidigt.
Tillämpningsanvisning
Tillfällig vårdledighet är i första hand avsedd för ordnande av vård för ett barn. Först då det inte finns möjligheter till detta, kan den anställde själv stanna hemma för att sköta barnet. Först måste det utredas om barnet kan skötas på det normala vårdstället eller om någon annan i samma hushåll kan sköta barnet. Avgörande är de faktiska vårdmöjligheterna.
Med ett handikappat barn avses, oberoende av ålder, en per- son vars vårdbehov är jämförbart med ett barn under 10 år och som på grund av handikappet blir så hjälplös vid ett plöts- ligt insjuknande att han eller hon inte kan ta hand om sig själv. Som handikappade barn betraktas t.ex. utvecklingsstörda barn och, beroende på hur gravt handikappet är, rörelsehäm- made samt hjärn-, syn- och hörselskadade barn. Med ett han- dikappat barn avses inte ett kroniskt sjukt barn (t.ex. med dia- betes, allergi, astma e.d.). En kronisk sjukdom kan ändå leda till ett tillstånd där det sjuka barnet bör anses vara handikap- pat, t.ex. ett barn med svår hjärtsjukdom eller diabetes. Den anställde är skyldig att vid behov med läkarintyg visa att hans eller hennes över 10-åriga barn är handikappat på det sätt som sägs ovan.
Den maximala längden på den tillfälliga vårdledigheten är fyra arbetsdagar, oberoende av vilken av föräldrarna som utnyttjar ledigheten. Om sjukdomen pågår längre än fyra arbetsdagar kan arbetsgivaren på ansökan enligt prövning bevilja oavlönad tjänst- eller arbetsledighet eller semester, eller också kan den anställde ha rätt till frånvaro på grund av trängande familjeskäl enligt § 6.
mom. 2 För tillfällig vårdledighetstid betalas ordinarie lön för högst tre på varandra följande kalenderdagar räknat från barnets insjuknande. Om barnet insjuknar mitt under ett arbetsskift, betalas lön för högst de tre följande kalenderdagarna. En förutsättning för betalning av lön är att båda föräldrarna förvärvsarbetar utanför hemmet eller att den andra föräldern på grund av något faktiskt hinder inte har möj- lighet att delta i vården av barnet eller att det är fråga om en en- samförsörjare. Som faktiskt hinder betraktas sjukhusvård, fullgö- rande av värnplikt eller frivillig militärtjänstgöring för kvinnor, delta- gande i repetitionsövningar i reserven eller vistelse på annan ort på grund av resa eller studier.
– – –
Tillämpningsanvisning
Den dag som följer efter dagen då barnet insjuknat är den för- sta här avsedda avlönade dagen, oberoende av om barnet har insjuknat på den anställdes lediga dag eller mitt under en arbetsdag. Om barnet insjuknar mitt under en arbetsdag, be- talas i allmänhet lön för denna dag till slutet av arbetsskiftet, och den följande arbetsdagen efter dagen för insjuknandet är den här avsedda första avlönade tjänst- eller arbetsledighets- dagen. Avlönad tid är de tre följande kalenderdagarna efter dagen för insjuknandet, oberoende av om de är arbetsdagar eller inte.
Om den anställde inte alls kommer till arbetet den dag då bar- net insjuknar, är denna dag den första avlönade tjänst- eller arbetsledighetsdagen.
Med förälder avses också make, maka eller sambo som deltar i vårdnaden av sin makes, makas eller sambos barn i samma hushåll.
Obs! Anvisningen om att en förälder som inte bor i samma hushåll som barnet inte har rätt till lön för tillfällig vårdledighet har slopats.
Med arbete utanför hemmet avses arbete som utförs någon annanstans än i anslutning till den egentliga bostaden och av vilket personen i fråga får sin huvudsakliga utkomst. Till ex- empel en privatföretagares make eller maka kan få avlönad tjänst- eller arbetsledighet, om företagaren inte har sin arbets- plats hemma eller i omedelbar närhet av hemmet.
Om den ena av makarna studerar på annan ort, men till ex- empel på grund av veckoslut eller semester eller av någon annan liknande orsak är hemma när barnet insjuknar, har den andra maken eller makan inte rätt till avlönad tjänst- eller ar- betsledighet. Detsamma gäller värnpliktiga m.fl.
Om ingen annan kan ta hand om barnet och till exempel ma- karnas arbetsskift med eventuella restider delvis överlappar varandra, blir det till denna del fråga om en här avsedd avlö- nad tjänst- eller arbetsledighet. Det samma gäller om den ena av makarna är förhindrad att sköta barnet på grund av till ex- empel arbetsresa eller sjukhusvistelse.
ÖVRIGA TJÄNST- OCH ARBETSLEDIGHETER
§ 10 Studieledighet
Obs! Bestämmelsen om innehavare av bitjänst har slopats.
– – –
§ 11 Vissa tjänst- och arbetsledigheter
– – –
mom. 3 I fråga om tjänst- eller arbetsledighet som beviljats av någon annan orsak än de som anges i detta kapitel är det den behöriga myndig- heten i kommunen eller samkommunen som avgör huruvida och i vilken omfattning lön ska betalas för ledigheten. Detsamma gäller frånvaro av någon annan giltig orsak när tjänst- eller arbetsledighet inte har beviljats.
Tillämpningsanvisning
Med prövningsbaserad tjänst- eller arbetsledighet avses så- dan tjänst- eller arbetsledighet som arbetsgivaren inte är skyl- dig att bevilja enligt lag eller avtalsbestämmelser. En rekom- mendation om arbets-/tjänstledighet för utbildning ingår i re- kommendationen om utveckling av den kommunala persona- lens kompetens.
– – –
Kap. VI
ERSÄTTNINGAR FÖR KOSTNADER OCH NATURAPRESTATIONER
– – –
2 § Tjänste-/arbetsdräkt och skyddskläder
Om arbetsgivaren har förpliktat en tjänsteinnehavare eller arbetstagare att i sitt arbete använda tjänste- eller arbetsdräkt av en viss modell eller bestämda skyddskläder, ska arbetsgivaren skaffa dräkten eller skyddskläderna och sköta klädvården.
Om arbetsgivaren inte på ett ändamålsenligt sätt kan ordna kläd- vård för skyddskläder som skaffats på arbetsgivarens bekostnad, kan en lokal lösning vara att tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren vårdar de skyddskläder som han eller hon fått tillgång till. I så fall betalas en ersättning på 5 euro i månaden för klädvårdskostnader- na.
– – –
Kap. VII
Till de tjänsteinnehavare som 31.12.1994 har fått s.k. dräktpenning kan i stället för det ovan nämnda arrangemanget betalas ersättning för anskaffnings- och klädvårdskostnaderna enligt de tidigare grun- derna.
FÖRTROENDEMÄN
– – –
§ 6 Tillgång till uppgifter
Obs! Hänvisningen till rekommendationsavtalet om rationali- sering har slopats, likaså datumet i övergångsbestämmelsen från 1.10.2008.
– – –
§ 8 Förtroendemännens tidsanvändning
– – –
mom. 3 Tidsanvändningen för en lärare som är förtroendeman
1 Till en lärare som är förtroendeman betalas mot specificerad faktura ett timarvode för förtroendemannaarbete som utförts utom lektionerna. Timarvodets storlek bestäms så att den or- dinarie lönen per månad divideras med 150. Arvode betalas för högst sju timmar i veckan.
2 Man kan avtala om att en lärare som är förtroendeman ska hålla i medeltal 1–2 mottagningstimmar per vecka utom lek- tionerna. Mottagningstimmarna räknas in i den ovan nämnda maximitiden sju timmar. För mottagningstimmar behöver ingen specificerad faktura visas upp.
3 Undervisningsskyldigheten för en lärare som är huvudförtro- endeman kan enligt överenskommelse minskas, om den tid läraren behöver för förtroendemannauppdraget är tre timmar eller mer. En del av denna minskning av undervisningsskyl- digheten kan enligt överenskommelse fördelas också på andra förtroendemän. Därutöver kan man avtala om att an- vända fakturering vid sidan av minskad undervisningsskyldig- het, i de fall då tidsanvändningsbehovet förutsätter det.
– – –
4 Om den person inom undervisningspersonalen som är huvud- förtroendeman har helhetsarbetstid, minskar den tid som en- ligt överenskommelse ska reserveras för förtroendemanna- uppdraget både antalet undervisningstimmar per vecka och den tid per vecka som ska användas för annat arbete. Minsk- ningarna ska motsvara förhållandet mellan undervisningstim- marna och byråarbetstiden.
mom. 6 Huvudförtroendemannens tidsanvändning och ersättning för förtro- endemannaarbetet avtalas lokalt med beaktande av bestämmel- serna i § 8 och rekommendationen i tillämpningsanvisningen ned- an.
Tillämpningsanvisning Rekommendation
Vid lokala avtal om huvudförtroendemannens tidsanvändning och ersättning för förtroendemannaarbetet tillämpas utöver AKTA kap. VII § 8 följande principer:
När den regelbundna arbetsbefrielsen avgörs beaktas utöver antalet anställda som huvudförtroendemannen representerar även antalet kollektivavtal som tillämpas inom huvudförtroen- demannens ansvarsområde, kommunens eller enhetens stor- lek, omfattningen och arten av den verksamhet som bedrivs i kommunen eller enheten, hur många yrkesgrupper huvudför- troendemannen representerar, vilka löne- och arbetstidssy- stem och anställningsformer som tillämpas, antalet arbetsstäl- len och deras läge, regionalt samarbete samt förtroendeman- nens arbetsförhållanden.
Om det sker väsentliga förändringar i antalet anställda som huvudförtroendemannen representerar eller i andra faktorer som påverkar tidsåtgången, omprövas tidsanvändningen på begäran av någondera parten, varvid den nya situationen be- aktas.
När undervisningsskyldigheten för en lärare som är huvudför- troendeman minskas är minskningen cirka 2/3 av den ovan nämnda befrielsen (till exempel motsvarar en regelbunden be- frielse på cirka 15 timmar en minskning av undervisningsskyl- digheten med cirka 10 timmar).
Vid behov kan huvudförtroendemannen dessutom beviljas till- fällig arbetsbefrielse av sådana särskilda skäl som kräver
mycket tid av huvudförtroendemannen och som inte redan har beaktats i den regelbundna arbetsbefrielsen. Det kan till ex- empel vara fråga om att ett nytt lönesystem ska införas eller att en betydande omorganisering av serviceproduktionen genomförs (till exempel på grund av kommun- och service- strukturreformen eller av någon annan orsak). Lärare som är förtroendemän fakturerar för sådant arbete om inget annat av- talas.
Om man kommer överens om att fördela arbetsbefrielsen eller minskningen av undervisningsskyldigheten mellan huvudför- troendemannen och de övriga förtroendemännen, borde befri- elsen sammantaget motsvara den tidsanvändning som anges ovan.
Om huvudförtroendemannen eller förtroendemannen sköter samarbetsfrågor, arbetarskyddsfrågor eller andra frågor som inte hör till de normala förtroendemannauppgifterna kan man lokalt avtala om en totaltid. Likaså kan man avtala om att en lärare som är förtroendeman fakturerar för sådana uppgifter.
En del av den arbetsbefrielse som hör till totaltiden kan enligt lokal överenskommelse ges andra representanter för en tjän- steinnehavar- eller arbetstagarförening.
mom. 7 Om inget annat avtalas lokalt, är den regelbundna befrielsen för huvudförtroendemannen (eller om sådan saknas, den förtroende- man som har motsvarande ställning) i genomsnitt minst en arbets- dag i veckan per 120 anställda som förtroendemannen represente- rar.
Tillämpningsanvisning
Genom denna bestämmelse är det inte meningen att lokala arrangemang som gäller 1.2.2010 försämras, om man inte lokalt kommer överens om något annat.
§ 9 Lönen för förtroendemän
mom. 1 Kommunen eller samkommunen ersätter de inkomster som en för- troendeman går miste om när han eller hon på arbetstid deltar i lo- kala förhandlingar eller i övrigt sköter uppgifter som överenskom- mits med arbetsgivaren eller deltar i en inspektion som en arbetar- skyddsinspektör förrättar på arbetsplatsen.
Lönen för den tid som använts till att sköta förtroendemannaupp- draget räknas ut så att den motsvarar den lön som förtroendeman- nen, om han eller hon hade utfört sitt ordinarie arbete, under sam-
– – –
ma tid sannolikt skulle ha tjänat under ordinarie arbetstid. Om den- na inkomst inte kan uppskattas, räknas lönen ut så att den motsva- rar den genomsnittliga timinkomsten för andra tjänsteinnehavare och arbetstagare som under motsvarande tid har utfört samma eller i det närmaste samma arbete. För en huvudförtroendeman som helt befriats från arbetet avtalas ersättningen för inkomstbortfall lokalt enligt ovan nämnda principer. Den uppgiftsrelaterade lönen för en förtroendeman som helt befriats från sina uppgifter är från 1.2.2010 ändå minst 1 750 € i månaden plus ett eventuellt individuellt tillägg och eventuellt årstillägg.
Tillämpningsanvisning
Om en förtroendeman under sitt arbetsskift sköter förtroen- demannauppgifter vid sidan av sina arbetsuppgifter, betalas för hela arbetsskiftet lön och arbetstidsersättningar.
För en läkare som är förtroendeman ingår inte arvoden för in- tyg i ersättningen för inkomstbortfall.
(Obs! Protokollsanteckningen och anvisningen om arvoden i specialavgiftsklass för läkare har slopats.).
§ 10 Förtroendemannaersättning
mom. 1 Till en huvudförtroendeman (eller om ingen sådan har utsetts, till en förtroendeman i motsvarande ställning) betalas, utöver den lön som anges i § 9 eller den ersättning som anges i § 8 mom. 3 och 4, en i den ordinarie lönen ingående ersättning för förtroendemannaarbe- tet enligt följande:
Antal representerade personer
Ersättning €/mån.
5–79 | 57,00 |
80–159 | 72,00 |
160–249 | 86,00 |
250–339 | 113,00 |
340– 449 | 148,00 |
450– | 174,00 |
Protokollsanteckning
– – –
En huvudförtroendeman som representerar färre än 5 perso- ner och som 31.1.2003 har fått förtroendemannaersättning en- ligt det då gällande allmänna kommunala tjänste- och arbets- kollektivavtalet betalas fr.o.m. 1.2.2003 ett separattillägg på 48 euro/mån. så länge som förtroendemannen fortsätter sitt uppdrag.
§ 11 Utbildning för förtroendemän
mom. 1 Förtroendemännen och deras ersättare ska i mån av möjlighet ges tillfälle att delta i utbildning som är ägnad att öka deras kompetens för skötseln av förtroendemannauppdraget.
Tillämpningsanvisning
Avtalsparterna rekommenderar att arbetsgivaren anordnar gemensam utbildning enligt utbildningsavtalet i syfte att öka förtroendemannens kunskap om kommunens ekonomiska si- tuation och personalpolitik och för att förbättra förtroendeman- nens beredskap att främja goda resultat i den kommunala serviceproduktionen.
Lönen och ersättningen för måltidskostnader under facklig ut- bildning har avtalats separat (utbildningsavtalet).
– – –
Kap. VIII
PERMITTERING, OMBILDNING TILL DELTIDSANSTÄLLNING OCH ANSTÄLLNINGENS UPPHÖRANDE
– – –
§ 6 Invalidpensionering Arbetstagare
Ett arbetsavtalsförhållande upphör utan uppsägning och uppsäg- ningstid när den behöriga pensionsanstalten har beslutat bevilja ar- betstagaren full invalidpension. Detta sker vid utgången av den ka- lendermånad under vilken arbetstagarens absoluta rätt till sjuklön enligt § 2, 3 eller 4 i kapitlet om tjänst- och arbetsledighet har upp- hört eller, om arbetsgivaren fått del av beslutet vid en senare tid- punkt, vid utgången av månaden för delfåendet.
I FRÅGA OM BILAGA 1–5 OCH BILAGA 8, SE BILAGA 1 TILL DETTA CIRKULÄR
BILAGA 6 KOSTSERVICEPERSONAL
§ 1 Tillämpningsområde
Denna bilaga tillämpas på kostservicepersonal.
Tillämpningsanvisning
Lednings-, planerings- och sakkunniguppgifter som står utan- för lönesättningen
Den högsta administrativa ledningen inom kommunens eller samkommunens kostservice (t.ex. kostchef) står utanför löne- sättningen.
Planerings-, utvecklings- o.likn. sakkunniguppgifter inom kost- servicen står utanför lönesättningen. När lönen bestäms kan i allmänhet lönen för personer med lednings- och chefsuppgif- ter inom kostservicen användas som referensgrupp.
Yrkes- och basserviceuppgifter som står utanför lönesättning- en
Om en anställd med yrkes- eller basserviceuppgifter inom kostservicen också har till exempel städuppgifter, står befatt- ningen i allmänhet utanför lönesättningen. Som referensgrupp kan då i allmänhet utöver kostserviceuppgifterna användas lönen för anställda med städuppgifter.
I fråga om bestämningen av lönen för personal utanför löne- sättningen, se punkt 6 Grupper utanför lönesättningen i till- lämpningsanvisningen för § 5 mom. 1 i lönekapitlet i AKTA.
§ 2 Lönesättningen för kostservicepersonal Ledningen för en enhet eller ett ansvarsområde
Ansvar för kostservicen inom en enhet eller ett ansvarsområde samt lednings- och chefsuppgifter vid en produktionsenhet.
Kompetens: Högskoleexamen
Till denna grupp kan höra t.ex. xxxxxxxxxxx, matservicechef, hus- mor och kökschef.
06RUO020 Grundlön | 1.2.2010 |
1 809,92 € |
Direkt arbetsledning
Direkt arbetsledning, underställd den som ansvarar för kostservi- cen.
Kompetens: Storhushållsföreståndarexamen eller motsvarande ti- digare utbildning.
Till denna grupp kan höra t.ex. kosthållsarbetsledare och matservi- cechef.
06RUO040 Grundlön | 1.2.2010 |
1 707,21 € |
Krävande yrkesuppgifter
Ordinärt arbete som kräver särskilt kunnande på yrkesnivå inom kostservicen och som förutsätter självständigt ansvar för tillredning- en av mat eller enhetens kostservice.
Kompetens: Grundexamen inom cateringbranschen eller motsva- rande tidigare utbildning.
Till denna grupp kan höra t.ex. matserviceansvarig, kock och diet- kock.
06RUO05A Grundlön | 1.2.2010 |
1 676,20 € |
Yrkesuppgifter
Ordinärt arbete (matlagning) på yrkesnivå inom kostservicen och ansvar för verksamheten och ekonomin enligt givna anvisningar i uppvärmningskök, där man huvudsakligen värmer upp färdig mat och tillreder tillbehören till måltiderna, och distributionskök, dit varm mat och måltidstillbehör i huvudsak levereras.
Uppgifterna förutsätter i allmänhet grundexamen inom catering- branschen.
Till denna grupp kan höra t.ex. kosthållsarbetare, kokerska, xxxx och matserviceansvarig.
06RUO05B Grundlön | 1.2.2010 |
1 626,20 € |
Basserviceuppgifter
Basserviceuppgifter inom kostservicen är bland annat medverkan i produktionen av måltider och diskhantering.
Till denna grupp kan höra t.ex. kosthållsarbetare och bespisnings- arbetare.
06RUO060 Grundlön | 1.2.2010 |
1 576,44 € |
Tillämpningsanvisning för lönesättningen
I fråga om tillämpningen av lönesättningen och bestämningen av den uppgiftsrelaterade lönen se § 4 och 5 med tillämp- ningsanvisningar i lönekapitlet i AKTA.
Chefsställning
Som mer krävande uppgifter kan betraktas till exempel led- ning av sådana enheter som är verksamma alla dagar i veck- an eller arbetsuppgifter där den anställde ska behärska flera olika funktioner.
I fråga om bestämningen av lönen för personer i chefsställ- ning, se punkt 5.3 Chefsställning i tillämpningsanvisningen för
§ 5 mom. 1 i lönekapitlet i AKTA. Omorganisering av funktionerna
Kostservicens verksamhetsmiljö förändras till följd av bland annat ökad konkurrensutsättning av tjänster, ökad användning av teknik och skärpta krav på hygien.
De anställdas arbetsbeskrivningar bör ses över så att de motsvarar de ändrade uppgifterna, och uppgifternas svårighetsgrad bör om- värderas i samband med uppgiftsändringarna. Se punkt 4 Arbets- beskrivning i tillämpningsanvisningen för § 5 mom. 1 i lönekapitlet i AKTA.
BILAGA 7 ABYTARSERVICE OCH LANTBRUK
Förmansuppgifter vid lantbruksläroanstalter
Förmansarbete som arbetsledare o.likn. utför på en gårdsbruksen- het vid en lantbruksläroanstalt.
Till denna grupp kan höra t.ex. föreståndare för gårdsbruksenheter.
07MAA010 Grundlön | 1.2.2010 |
1 840,00 € |
Direkt arbetsledning vid lantbruksläroanstalter
Direkt arbetsledning på en gårdsbruksenhet vid en lantbruksläroan- stalt.
Till denna grupp kan höra t.ex. lantbruksarbetsledare.
07MAA020 Grundlön | 1.2.2010 |
1 760,00 € |
Arbetsledning inom avbytarservice och handledning i lantbruksarbete
Arbetsledning i samband med avbytarservice och handledning i lantbruksarbete på gårdar.
Till denna grupp kan höra t.ex. ledande lantbruksavbytare och lant- bruksarbetsinstruktörer.
07MAA040 Grundlön | 1.2.2010 |
1 725,00 € |
Avbytarservice och ordinärt arbete inom lantbruket
Avbytararbete och ordinärt yrkesmässigt lantbruksarbete på gårdar.
Till denna grupp kan höra t.ex. lantbruksavbytare, avbytare inom pälsnäringen, lantbruksarbetare och kreatursskötare.
Kompetens: Av arbetstagaren förutsätts t.ex. yrkesexamen inom boskapsskötsel eller motsvarande kompetens.
07MAA050 Grundlön | 1.2.2010 |
1 625,00 € |
Annat avbytararbete
Till denna grupp hör annat arbete på gårdar, till exempel arbete enligt
§ 11 i lantbruksavbytarbilagan.
07MAA060 Grundlön | 1.2.2010 |
1 500,00 € |
– – –
BILAGA 12 ANSTÄLLNINGSVILLKOR FÖR FAMILJEDAGVÅRDARE SOM ARBETAR I SITT EGET HEM
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
§ 1 Tillämpningsområde och tillämpliga bestämmelser mom. 1 Familjedagvårdare som arbetar i sitt eget hem
Anställningsvillkoren för familjedagvårdare som arbetar i sitt eget hem följer bestämmelserna i denna bilaga och bestämmelserna för arbetstagare i gällande allmänna kommunala tjänste- och arbets- kollektivavtal (AKTA), så som närmare föreskrivs nedan.
mom. 2 Hur bestämmelserna i AKTA tillämpas
Bestämmelserna i AKTA och denna bilaga tillämpas så, att en sär- skild bestämmelse i denna bilaga åsidosätter motsvarande be- stämmelse i AKTA på det sätt som närmare föreskrivs nedan.
§ 2 Tillämpliga bestämmelser i allmänna delen i AKTA
AKTA paragraf | AKTA ärende | Undantag från tillämpningen av AKTA |
§ 1 | Tillämpningsområde | |
§ 4 | Lokala avtal | |
§ 5 | Arbetsgivarens allmänna rättigheter | |
§ 6 | Tidpunkten då ett arbetsavtalsförhål- lande och därtill hörande rättigheter börjar | Se § 4 mom. 1 |
§ 8 | Anställningen fortsätter utan avbrott | |
§ 9 | Uppvisande av läkarintyg | |
§ 10 | Arbetstagarens uppgifter | Se tillämpningsanvisning- en nedan. |
Tillämpningsanvisning
1. Parallellt (fortlöpande) arbete som familjedagvårdare och i andra uppgifter
Om en familjedagvårdare samtidigt sköter både uppgiften som familjedagvårdare i sitt eget hem och en annan uppgift för vil- ken lönen bestäms enligt bilagorna 1–8 i AKTA, kan den lön som betalas för dessa uppgifter inte slås ihop eftersom löne- systemen är olika. Trots att det är fråga om ett enda anställ- ningsförhållande bestäms lönerna för de olika uppgifterna var för sig.
Vilket arbetstidssystem och vilken övertidsgräns som ska iakt- tas beror på vilketdera arbetet familjedagvårdaren huvudsakli- gen utför, dvs. under mer än 50 % av den sammanlagda ar- betstiden. Övertids- och andra arbetstidsersättningar bestäms alltid utgående från lönen i den uppgift där det arbete som be- rättigar till ersättningen utförts.
– – –
2. Tillfällig omplacering i andra uppgifter
Om arbetsgivaren tillfälligt omplacerar familjedagvårdaren i ett annat arbete som omfattas av AKTA betalas lön under ompla- ceringen utgående från § 5 mom. 2 i lönekapitlet i AKTA. Om familjedagvårdaren inte hade någon lönebetalningsgrund när omplaceringen inleddes bestäms lönen och anställningsvillko- ren från början av omplaceringen enligt AKTA. Motsvarande förfarande tillämpas när det är fråga om ett annat kommunalt kollektivavtal.
Arbetsgivaren kan tillfälligt omplacera en familjedagvårdare i ett arbete utanför hemmet, till exempel på ett daghem. Famil- jedagvårdaren följer då den nya arbetsplatsens arbetstid och arbetsskift, men vid bestämningen av den ordinarie arbetsti- den och övertidsgränsen tillämpas bestämmelserna för den arbetstidsform som huvudsakligen tillämpas på familjedagvår- daren, dvs. i det arbete som familjedagvårdaren utför under mer än 50 % av arbetstiden. Det är att rekommendera att fa- miljedagvårdaren underrättas om omplaceringen senast da- gen innan. När en tillfällig omplacering övervägs ska också vårdbehovet för familjedagvårdarens egna barn beaktas. Fa- miljedagvårdaren betalas ersättning enligt bilaga 16 för de kostnader som omplaceringen medför.
LÖNER
§ 3 Tillämpliga bestämmelser i lönekapitlet i AKTA
Tillämpning av och undantag från lönekapitlet i AKTA (kap. II):
AKTA paragraf | AKTA ärende | Undantag från tillämpningen av AKTA |
§ 1 | Arbetstagarens rätt till lön | Se § 4 mom. 1 |
§ 2 | Lönesystemet | Grundlönen bestäms enligt det antal vårdplatser som reserverats hos familjedagvårdaren. Se § 4. |
§ 3 | Minimilön | Familjedagvårdarens minimigrund- lön bestäms i § 4 mom. 3 |
§ 5 | Bestämning av den uppgifts- relaterade lönen | Se § 4 mom. 1–2 och § 5. |
§ 6 | Individuellt tillägg | På familjedagvårdarna tillämpas bestämmelsen i protokollsanteck- ningen i AKTA kap. II § 6 mom. 2 om minimibeloppet för prövningsba- serade individuella tillägg, med den avvikelsen att minimibeloppet är 0,9 % av de sammanräknade uppgifts- relaterade lönerna för dem som om- fattas av bilaga 12. I fråga om årstillägg iakttas be- stämmelsen i bilaga 13 § 4 i AKTA 2003–2004 per 15.2.2005. |
§ 7 och Bilaga 9 | Resultatbonus Tillämpningsanvisning för re- sultatbonus | |
§ 8-12 | Motivationstillägg, språktillägg, fjärrortstillägg, mötesarvode, föreläsningsarvode | |
§ 13 mom. 1 | Lön för deltidsarbetande | Se också tillämpningsanvisningen för § 4 mom. 3 om deltidslön som beräknas på minimigrundlön. |
§ 16 | Ordinarie lön | Se § 4. Se dessutom § 13 angåen- de betalning av semesterlön i olika situationer.. |
§ 17 | Lönebetalning | |
§ 18 mom. 1 | Uträkning av lön för kortare tid än en kalendermånad | |
§ 19 | Arbetsgivarens kvittningsrätt |
Tillämpningsanvisning
Om minst 30 anställda omfattas av bilaga 12 ska arbetsgiva- ren från 1.2.2010 använda minst 0,9 % av deras sammanräk- nade uppgiftsrelaterade löner för betalning av prövningsbase- rade individuella tillägg till dessa anställda. Justeringen görs årligen.
Eftersom bestämmelsen träder i kraft mitt under kalenderåret, räknas minimibeloppet för tilläggen utgående från de sam- manräknade uppgiftsrelaterade lönerna för de månader som återstår efter ikraftträdelsen.
§ 4 Grundlön
mom. 1 Lönegrunden och rätten till lön
Grundlönen bestäms enligt det antal vårdplatser som reserverats hos familjedagvårdaren. De ersättningar, dvs. löner m.m., som ba- serar sig på vårdförhållanden betalas från och med den dag då vårdplatsen reserverats och vården i praktiken inletts.
För en vårdplats betalas minst följande ersättning:
Vårdplatsen har reserve- rats för i genomsnitt mer än 5 timmar per dag | Vårdplatsen har reser- verats för i genomsnitt högst 5 timmar per dag | |
1. Familjedagvårdaren har lämplig examen som är minst yrkesexamen 012PPH001 | 371,61 € | 185,81 € |
2. Familjedagvårdaren sak- nar examen enligt punkt 1 012PPH002 | 353,91 € | 176,96 € |
Tillämpningsanvisning
1. Hur en lämplig examen som är minst yrkesexamen beak- tas i priset på en vårdplats.
Arbetsgivaren avgör hurdan examen som lämpar sig för famil- jedagvårdarens arbete. Exempel på lämpliga examina är yr- kesexamina, grundexamina och högskoleexamina inom soci- al- och hälsovårdsbranschen eller det humanistiska eller pe- dagogiska området, vilka lämpar sig för familjedagvårdarens arbete (t.ex. yrkesexamen för familjedagvårdare, barnledare).
Ersättningen för en vårdplats som reserverats hos en familje- dagvårdare med lämplig examen som är minst yrkesexamen höjs 1.2.2010 till minst den nivå som anges i punkt 1.
Om familjedagvårdarens examen har beaktats i arbetsvärde- ringen för familjedagvårdare, ska arbetsvärderingen ses över till denna del. Det är inte meningen att examen blir en faktor som automatiskt inverkar på lönen via både priset på en vård- plats och arbetsvärderingen enligt mom. 2.
2. Vårdplats
Med vårdplats avses ett vårduppdrag som gäller ett barn åt gången. En vårdplats kan under en dag eller en vecka utnytt- jas av flera olika barn, men bara av ett barn åt gången.
3. Granskning av vårdplatsbehovet samt reservering och uppföljning av vårdplatserna
Kommunen ser i allmänhet över behovet av vårdplatser minst en gång per år, till exempel i augusti.
En vårdplats reserveras tills vidare eller för en viss tid. Ut- gångspunkten är att vårdplatsen reserveras tills vidare om barnet har ett fortlöpande behov av vård. Man bör undvika att dela upp reserveringarna i snuttar. Kommunen beslutar enligt lokalt övervägande om längden på en visstidsreservering. En visstidsplats kan också reserveras för en mycket kort tid, till exempel en vecka, om verksamheten förutsätter en sådan lösning.
Med varje familjedagvårdare gör kommunen upp en vårdplan för varje barn som placeras på en vårdplats och för barnets vårdtider (behovet av vårddagar och antalet timmar). Utgåen- de från vårdplanerna bedömer kommunen barnens vårdtider i praktiken och reserverar ett tillräckligt antal vårdplatser hos
– – –
familjedagvårdaren. I vårdplanen kan man på förhand se om det kommer att uppstå ett underskott i beläggningen av en vårdplats. Underskott kan uppstå om en eller flera vårddagar blir outnyttjade eller om vårdtimmarna inte används fullt ut.
Vid reserveringen av vårdplatser och placeringen av barn ska beaktas bland annat dagvårdslagens och dagvårdsförord- ningens bestämmelser om att högst 4 ½ barn får skötas sam- tidigt. Det halva barnet avser en förskole- eller grundskole- elev. Man bör om möjligt också beakta bland annat AKTA:s huvudregel om 5 dagars arbetsvecka. Om vårddagarna varie- rar bedöms behovet av vårdplats (mer än eller högst 5 tim./dag) utgående från 5 dagars arbetsvecka. Vid bedöm- ningen används en tillräckligt lång granskningsperiod som gör det möjligt att beräkna hurdan vårdplats barnet behöver.
Utnyttjandet av de vårdplatser som reserverats hos en famil- jedagvårdare (timantal och faktiska vårddagar) ska följas upp i tillräcklig grad, så att antalet vårdplatsreserveringar kan juste- ras enligt det faktiska behovet eller vid förändringar i barnens vårdtider/vårdbehov.
Exempel på reservering av vårdplats
Barn A behöver vård 9 timmar per dag i 10 dagar under fyra veckor. För uppskattningen av vårdbehovet har införts en granskningsperiod på fyra veckor. Under fyra veckor är vård- behovet 10 x 9 = 90 timmar, per vecka i genomsnitt 90 : 4 =
22,5 timmar och per dag i genomsnitt 22,5 : 5 = 4,5 timmar. Utgående från detta kan en vårdplats på högst 5 timmar re- serveras för barnet. Lönen betalas för alla kalenderdagar i månaden. Under fyra veckor uppstår ett 10 timmars under- skott på vårdplatsen. Underskottet kan fyllas ut till exempel genom att ett barn med sporadiskt vårdbehov placeras på vårdplatsen, men endast under sådana dagar eller klockslag som vårdplatsen inte utnyttjas av barn A. Arbetsgivaren kan efter prövning också reservera en vårdplats på över 5 timmar, varvid det uppstår mer underskott som kan utnyttjas.
4. Användning av underskott på en vårdplats
Målet är att reserverade vårdplatser används full ut. Det är kommunen som avgör hur barn placeras på underskottstim- mar i förhållande till mängden tillgängliga timmar och behovet av timmar. Kommunen bör på förhand skapa en ändamålsen- lig och rättvis praxis för hur underskottstimmar används.
På förhand kända eller oväntade underskottstimmar på en le- dig vårdplats eller en vårdplats som inte utnyttjas fullt ut kan alltid användas till exempel för ett barn med sporadiskt vård- behov. Underskottstimmarna kan kombineras eller så att säga användas i följd. De kan då utjämnas över en längre tidsperi- od. Ett underskott kan användas också en annan dag än den dag det uppstår, förutsatt att inget annat barn samtidigt är pla- cerat på den vårdplats där underskottet uppkommit. Man mås- te också se till att dagvårdsförordningens bestämmelse inte överskrids.
I situationer där samma vårdplats tillfälligt används av två barn betalas ingen ersättning för en obetydlig överlappning. Om en plats på högst 5 timmar är ledig och ett barn med sporadiskt vårdbehov behöver vård en aning längre tid betalas inte heller automatiskt någon extra ersättning för överskridningen, även om det inte finns underskott på de andra vårdplatserna.
Vid oväntade underskott, till exempel när ett barn insjuknar, är familjedagvårdaren skyldig att meddela dagvårdsledaren om frånvaron.
5. Barn med sporadiskt vårdbehov
Barn med sporadiskt vårdbehov placeras i första hand på till- gängliga vårdplatser med underskott. Om en vårdplats som reserverats hos en familjedagvårdare inte används alls eller tillfälligt är ledig eller underutnyttjad, kan ett barn med spora- diskt vårdbehov alltid placeras på vårdplatsen utan att det på- verkar familjedagvårdarens lön.
För ett barn med sporadiskt vårdbehov kan man också reser- vera en vårdplats för en viss tid. Det finns inga bestämmelser om för hur kort eller lång tid en visstidsplats kan reserveras.
Om en familjedagvårdare får ta emot flera barn med spora- diskt vårdbehov kan man också reservera en gemensam vårdplats för dem. En gemensam vårdplats som reserverats för barn med sporadiskt vårdbehov kan i avvikelse från huvud- regeln användas av flera barn med sporadiskt vårdbehov samtidigt. Utnyttjandegraden för vårdplatsen kan följas upp under en längre period som kommunen fastställer på förhand. Om man i efterhand ser att vårdplatsen utnyttjats till mer än 100 %, betalas för överskridningen en separat ersättning per dag. Gränserna enligt förordningen om barndagvård får ändå inte överskridas ens tillfälligt.
– – –
Den separata ersättningen per dag är avsedd för exceptionel- la situationer. Utgångspunkten är att vårdplats i regel ska re- serveras för barn som behöver vård.
Om vårdplatserna är fyllda, dvs. det inte finns underutnyttjade eller lediga platser, betalas en separat ersättning per dag för barn i sporadisk vård. Ersättningen räknas ut genom att famil- jedagvårdarens ordinarie lön (se § 16 i lönekapitlet i AKTA) först divideras med det antal vårdplatser som grundlönen be- räknats på och därefter med antalet kalenderdagar i kalen- dermånaden. Om barnet i fråga behöver vårdplats för högst 5 timmar delas resultatet ytterligare med två.
mom. 2 Hur arbetets svårighetsgrad inverkar på den uppgiftsrelaterade lönen
När en familjedagvårdares uppgiftsrelaterade lön bestäms enligt mom. 1 iakttas dessutom vad som i § 5 mom. 1 i lönekapitlet i AKTA anges om beaktande av arbetets svårighetsgrad vid bestäm- ning av lönen.
Eventuella ändringar i den uppgiftsrelaterade lönen görs med beak- tande av uppgifternas svårighetsgrad
1) vid samma tidpunkt som den uppgiftsrelaterade lönen ändras enligt § 5 i denna bilaga, när antalet vårdplatser ändras
2) vid den tidpunkt som anges i AKTA kap. II § 5 mom. 2, om an- talet vårdplatser är oförändrat, men uppgifternas svårighets- grad förändras väsentligt.
Tillämpningsanvisning
Det kan vara ändamålsenligt att utföra arbetsvärderingen för familjedagvårdarna i samband med arbetsvärderingen för dagvårdspersonalen i lönebilaga 5.
Den uppgiftsrelaterade grundlönen bestäms i första hand ut- gående från arbetsuppgifternas svårighetsgrad. De allmänna värderingsfaktorer som används vid bestämningen av den uppgiftsrelaterade lönen framgår av tillämpningsanvisningen för § 5 mom. 1 i lönekapitlet i AKTA. Bland värderingsfakto- rerna kan till exempel det kunnande som behövs i arbetet på- verkas av barnens eller barngruppens vårdberoende.
– – –
För ett barn som kräver särskild vård reserveras en vårdplats och lönen bestäms enligt arbetsuppgifternas svårighetsgrad.
mom. 3 Minimigrundlön per månad
Grundlönen per månad för en familjedagvårdare med full arbetstid är minst ett belopp som motsvarar två vårdplatser på mer än 5 tim- mar enligt § 4 mom. 1 punkt 2, om minst en vårdplats har reserve- rats hos familjedagvårdaren och i praktiken börjat användas. Om familjedagvårdarens ordinarie arbetstid är kortare än full arbetstid är minimigrundlönen per månad lägre i samma proportion som ar- betstiden understiger full arbetstid.
Familjedagvårdarens grundlön bestäms ändå enligt § 4 mom. 1, ut- gående från det faktiska antalet vårdplatser som reserverats, i de fall då man på grund av bestämmelserna i dagvårdslagen eller fak- torer som beror på familjedagvårdaren själv inte kan reservera minst en vårdplats på över 5 timmar och en på högst 5 timmar hos familjedagvårdaren.
Tillämpningsanvisning
Om familjedagvårdarens grundlön enligt § 4 mom. 1 blir högre än minimigrundlönen enligt bestämmelsen ovan beaktas inte mom. 3. Bestämmelsen om minimigrundlön tillämpas inte i de fall då man av orsaker som beror på familjedagvårdaren själv inte kan reservera minst en vårdplats på över 5 timmar och en på högst 5 timmar.
§ 5 Ändring av månadslönen vid ändring av vårdplatsbeslutet mom. 1 Reservering av vårdplats
En vårdplats hos en familjedagvårdare kan reserveras tills vidare eller för en viss tid. Familjedagvårdaren får grundlön enligt § 4 ut- gående från antalet reserverade vårdplatser i vårdplatsbeslutet, om inte beslutet ändras genom ett nytt vårdplatsbeslut. Kommunen kan öka eller minska antalet vårdplatsreserveringar, och grundlönen bestäms då enligt den nya grunden i enlighet med mom. 2 och 3.
mom. 2 Ökning av antalet vårdplatser
Om antalet vårdplatser utökas genom reservering av en ny vårdplats höjs grundlönen minst med den vårdplatsersättning som avses i § 4 mom. 1 från den nämnda tidpunkten. Eventuella ändringar i uppgif- ternas svårighetsgrad beaktas i enlighet med § 4 mom. 2.
Om ökningen görs mitt under en kalendermånad eller en vårdplats reserveras för endast en del av en månad betalas ersättning enligt ovan i proportion till den ofullständiga månaden.
mom. 3 Minskning av antalet vårdplatser
När antalet vårdplatser minskar för att en vårdplats sägs upp beta- las efter varje beslut om uppsägning av en vårdplats lön enligt den tidigare lönegrunden minst för den pågående månaden och följande kalendermånad. Vid visstidsreserveringar betalas lönen ändå enligt de tidigare grunderna högst till slutet av den avtalade tiden, om inte vårdplatsen har sagts upp redan tidigare.
Tillämpningsanvisning
Beslut om reservering, ökning och minskning av vårdplatserna fattas av den behöriga tjänsteinnehavaren i kommunen (i all- mänhet en familjedagvårdsledare) som har i uppgift att fatta dessa beslut och utan dröjsmål meddela familjedagvårdaren om dem. Besluten ska vara skriftliga.
Om det efter att en vårdplats sagts upp oväntat placeras ett nytt barn med behov av vårdplats hos familjedagvårdaren, be- talas lön utgående från de tidigare grunderna i enlighet med mom. 3. Den nya vårdplatsen och ersättningen för den ingår i den tidigare lönen enligt mom. 3.
Om en reserverad vårdplats inte kan utnyttjas av orsaker som beror på familjedagvårdaren kan vårdplatsen sägas upp ome- delbart utan iakttagande av uppsägningstiden. Lönebetalning- en upphör då dagen efter att vårdplatsen sagts upp. Sjukle- dighet är inte en här avsedd orsak som beror på familjedag- vårdaren.
Ett beslut om att ändra en vårdplatsreservering är utan ut- trycklig uppsägning av vårdplatsen inte en tillräcklig grund för att upphöra med betalningen av lön för vårdplatsen enligt mom. 3. För att en vårdplats ska slopas i familjedagvårdarens uppgiftsrelaterade lön krävs ett ovan avsett skriftligt beslut.
Exempel på uppsägning av vårdplats
Kommunen säger skriftlig upp en vårdplats 10.10. Ersättning för vårdplatsen betalas till 30.11.
Kommunen har reserverat 4 vårdplatser på mer än 5 timmar. En av platserna sägs upp 10.3. Från och med 2.4 placeras oväntat ett nytt barn hos familjedagvårdaren. Detta barn be-
höver en vårdplats på högst 5 timmar. I enlighet med mom. 3 betalas lön enligt de tidigare grunderna (vårdplats på över 5 timmar) i mars och april, men fr.o.m. 2.4 ingår vårdplatsen på högst 5 timmar i denna lön ända till slutet av april. Därefter ändras familjedagvårdarens lön enligt den nya vårdplatsen på högst 5 timmar.
§ 6 Lön när anställningsförhållandet upphör
Om en familjedagvårdares tillsvidare gällande eller tidsbegränsade anställning upphör, betalas lön enligt bestämmelserna i denna bila- ga högst till den dag då anställningen upphör, dock med beaktande av bestämmelserna i § 5 mom. 3.
Tillämpningsanvisning
Även om de förmåner som hör till anställningen (t.ex. lönen) i allmänhet gäller tills anställningen upphör, blir lönebestäm- melsen i § 5 mom. 3 tillämplig när vården av barnen slutgiltigt har upphört och vårdplatserna har sagts upp.
ARBETSTID OCH ARBETSTIDSERSÄTTNINGAR
Arbetstidsarrangemang
§ 7 Tillämpliga bestämmelser i arbetstidskapitlet i AKTA
Tillämpning av och undantag från arbetstidskapitlet i AKTA (kap. III):
AKTA paragraf | AKTA ärende | Undantag från tillämpningen av AKTA |
§ 1 | Principen om effektiv an- vändning av arbetstiden | |
§ 3 | Avvikelser från arbetstids- bestämmelserna | |
§ 4 mom. 2 punkt 3–5 | Tid som räknas in i arbets- tiden i vissa fall | Se tillämpningsanvisningen nedan. |
§ 6 mom. 2 punkt 5 | Arbetstidsformer | En familjedagvårdares fulla ordinarie arbetstid är i snitt 43,25 timmar per vecka. Söckenhelgsförkortningen är 8 tim. 39 min. per söckenhelg. Se § 8 och 9. |
§ 13 | Dygnets, arbetsveckans och arbetsperiodens bör- jan | |
§ 14 mom. | Mertidsarbete |
AKTA paragraf | AKTA ärende | Undantag från tillämpningen av AKTA |
1 och 3 | ||
§ 15 mom. 4 | Flyttning av övertidsledig- het vid sjukdomsfall | |
§ 19 | Söndags-, lördags- och helgaftonsersättning | |
§ 20 mom. 1–2 | Kvälls- och nattersättning | För nattarbete betalas en penninger- sättning på 15 % av den oförhöjda timlönen eller ges motsvarande ledig- het. |
§ 21 | Allmänna förutsättningar för arbetstidsersättning | |
§ 25 mom. 1 och 5 | Uträkning av timlön samt tidpunkten för givande av ersättning i pengar eller i form av ledighet | Divisorn för timlönen är 187. Vid betalning av arbetstidsersättning- ar används den ordinarie lönen vid betalningstidpunkten som grund. |
§ 26 mom. 1 och 5 | Ledighet per vecka | Se § 10. |
Tillämpningsanvisning
Med undantag av gruppfamiljedagvårdarna omfattas familje- dagvårdarna inte av arbetstidslagen (2 § 1 mom. 5 punkten i arbetstidslagen, 605/1996).
Inräknande av utbildning i arbetstiden
Om en familjedagvårdare deltar i utbildning som arbetsgivaren anvisat och utbildningen infaller under en tid som inte är ar- betstid enligt kap. III § 4 mom. 2 punkt 3, ersätts familjedag- vårdaren på det sätt som kommunen bestämmer.
§ 8 Full ordinarie arbetstid mom. 1 Definition
Full ordinarie arbetstid för en familjedagvårdare är högst 43 timmar 15 minuter per vecka eller i genomsnitt detta antal timmar under en period på högst fyra veckor.
Tillämpningsanvisning
En familjedagvårdares arbetstid bestäms enligt barnens vård- tider. Arbetstiden kan variera olika dagar och veckor beroende på verksamheten och barnens behov av vård. Arbetstiden kan också överstiga den nämnda ordinarie arbetstiden. Familje-
dagvårdaren förbinder sig alltså till att vid behov också regel- bundet arbeta övertid. Detta bör klargöras för familjedagvårda- ren redan när arbetsavtalet ingås och det bör framgå av ar- betsavtalet.
Det är motiverat att använda en arbetsperiod som överstiger en vecka när detta behövs på grund av verksamheten och barnens vårdbehov. Arbetsperioder på längre än fyra veckor kan avtalas på det sätt som anges i AKTA kap. III § 3 (avvi- kande arbetstidsarrangemang). Vid tillämpning av arbetsperi- oder (2–4 veckor) görs om möjligt i förväg en plan över famil- jedagvårdarens arbetsdagar och arbetstider under perioden, om man känner till barnens vårdbehov.
mom. 2 Tid som räknas in i arbetstiden
Familjedagvårdarens arbetstid börjar när det första barnet avläm- nas för vård och slutar när det sista barnet avhämtats, bortsett från den tid då inget barn vårdas hos familjedagvårdaren. Som arbetstid räknas också tid som använts för andra arbetsuppgifter som ar- betsgivaren anvisat.
Tillämpningsanvisning
1. Arbetstid
En annan arbetsuppgift som arbetsgivaren anvisat och som räknas till arbetstiden kan vara till exempel deltagande i ett arbetsmöte som arbetsgivaren förutsätter att familjedagvårda- ren deltar i eller utarbetande av en plan för småbarnsfostran. Det finns skäl för arbetsgivaren att på förhand slå fast vilka arbetsuppgifter som räknas in i arbetstiden.
När en arbetsuppgift som arbetsgivaren anvisat och som räk- nas som arbetstid utförs hemma hos familjedagvårdaren, ska den använda tiden och arbetsmängden utredas på ett tillförlit- ligt sätt.
Arbetstidsersättningar betalas endast för tid som räknas in i arbetstiden, dvs. faktiskt utförd arbetstid.
2. Eventuellt underskott i den ordinarie arbetstiden och utfyllnad av den
Om man vet att familjedagvårdarens arbetstid kommer att bli ofullständig bör arbetstiden planeras så att den ordinarie ar- betstiden fylls ut med arbetstidsersättningar som uppkommit under tidigare arbetsperioder. Tidpunkten för en planerad le-
dighet bör meddelas familjedagvårdaren på förhand och i mån av möjlighet redan före veckans eller arbetsperiodens början, och den bör om möjligt ges i enlighet med planerna. En vecka eller arbetsperiod som efter veckans/periodens slut visar sig ha blivit ofullständig fylls ut med arbetstidsersättningar som uppkommit under tidigare veckor eller arbetsperioder.
Underskott i den ordinarie arbetstiden kan uppstå främst på grund av oväntad eller på förhand känd frånvaro för något barn eller frånvaro som beror på familjedagvårdaren själv. Underskott i en vecka eller arbetsperiod kan i allmänhet kon- stateras först när veckan eller perioden är slut. Ett sådant un- derskott fylls ut med eventuella arbetstidsersättningar. Under- skottet kan fyllas ut endast upp till gränsen för mertids- eller övertidsarbete under veckan eller arbetsperioden. Om det uppstår underskott i arbetstiden under en vecka eller arbets- period och det inte finns någon arbetstidsersättning att fylla ut arbetstiden med blir veckan eller arbetsperioden ofullständig.
När det gäller att fylla ut med arbetstidsersättning från tidigare arbetsperioder iakttas vid semester eller sjukledighet samma principer som för kommunens övriga arbetstagare (t.ex. per- soner med allmän arbetstid).
§ 9 Arbetstiden under en söckenhelgsvecka eller söckenhelgsperiod
Under de veckor/arbetsperioder i vilka ingår en arbetstidsförkortan- de söckenhelg eller helgdagsafton enligt AKTA kap. III § 7 mom. 2 är den ordinarie arbetstiden för varje arbetstidsförkortande söcken- helg eller helgdagsafton 8 timmar 39 minuter kortare än vad som anges i § 8.
För deltidsarbetande familjedagvårdare förkortas deltidsarbetstiden proportionellt så att den för varje arbetstidsförkortande söckenhelg eller helgdagsafton minskas med den andel av 8 timmar 39 minuter som familjedagvårdarens deltidsarbetstid utgör av full ordinarie ar- betstid enligt § 8.
Tillämpningsanvisning
Söckenhelger sänker inte övertidsgränsen, utan gränsen följer också under söckenhelgsperioder § 11. I fråga om mertidser- sättning, se AKTA kap. III § 14 mom. 1 och 3.
§ 10 Ledighet per vecka
En familjedagvårdares arbete bör ordnas som femdagarsveckor i enlighet med AKTA kap. III § 26 mom. 1 och 5, om det är möjligt
med beaktande av familjedagvårdsverksamheten och barnens be- hov av vård. Om en familjedagvårdare på grund av vården av bar- nen måste arbeta under veckoledigheten betalas ingen separat er- sättning för detta med undantag av eventuella arbetstidsersättning- ar.
§ 11 Övertidsarbete och övertidsersättning mom. 1 Definition
Övertidsarbete är arbete som utförts på arbetsgivarens initiativ och som överskrider 43 timmar 15 minuter per vecka eller, i en arbets- period som överstiger en vecka, den nämnda arbetstiden per vecka multiplicerad med antalet veckor i perioden.
Tillämpningsanvisning
För familjedagvårdare uppstår ingen övertid per dygn efter- som någon ordinarie arbetstid per dygn inte har fastslagits, och vid tillämpning av arbetsperioder uppstår inte heller någon övertid per vecka. Vid tillämpning av arbetsperioder framgår antalet arbetstimmar som berättigar till övertidsersättning vid periodens slut.
Övertidsersättning enligt denna paragraf förutsätter att arbets- givaren på förhand har gett en skriftlig beordran om övertids- arbete. Ett barns föräldrar eller vårdnadshavare kan inte ge en beordran som berättigar till ersättning. Om det uppstår övertid enbart på grund av vårdtiderna för de barn som ingår i vård- planerna, dvs. om den totala arbetstiden för perioden enligt antalet timmar i familjedagvårdarens vårdplaner regelbundet överskrider gränsen för övertid, betraktas vårdplanen som en skriftlig beordran om övertidsarbete och då behövs ingen se- parat beordran. Om övertid uppstår sporadiskt t.ex. på grund av att föräldrarnas arbetstid förlängts av ett tillfälligt, tvingande skäl så att den dagliga vårdtiden enligt vårdplanen överskri- dits, räcker det med att familjedagvårdsledaren i efterhand godkänner arbetstidslistan. Om förlängningen av föräldrarnas arbetstid inte är tillfällig, bör vårdplanen ändras så att den motsvarar det ändrade behovet av vård, vilket också kan in- verka på antalet vårdplatsreserveringar.
mom. 2 Ersättning
För arbetstimmar som utförs på arbetsgivarens initiativ och som överskrider 43 timmar 15 minuter per vecka, eller i snitt 43 timmar 15 minuter per vecka om arbetsperioden är längre än en vecka, be- talas oförhöjd timlön eller ges motsvarande kompensationsledighet.
Arbetsgivaren bestämmer ersättningsformen (pengar eller kompen- sationsledighet).
Exempel
En familjedagvårdare har en arbetsperiod på två veckor med en övertidsgräns på 86 timmar och 30 minuter. Dagvårdaren har från tidigare arbetsperioder 10 timmar övertid som arbets- givaren ersätter i form av kompensationsledighet. Den arbets- period under vilken övertidsledigheten på 10 timmar tas ut kan då innehålla sammanlagt 76 timmar 30 minuter aktiv arbetstid. Om familjedagvårdarens faktiska arbetstid blir mer än detta, till exempel 83 timmar, måste arbetsgivaren ersätta den del av övertidsledigheten som inte tagits ut, dvs. 3 timmar 30 minu- ter, antingen i pengar eller som kompensationsledighet inom den tid som anges i kap. III § 25 mom. 5.
§ 12 Övriga tillämpliga bestämmelser i AKTA
Dessutom tillämpas följande kapitel och bilagor i AKTA:
AKTA kapitel | AKTA ärende | Undantag från tillämpningen av AKTA |
kap. IV | Semester | Se bestämmelsen om semesterlön i vissa fall i § 13 i bilaga 12. |
kap. V | Tjänst-, arbets- och famil- jeledighet | Tillämpas med undantag av § 9 mom. 2. Se tillämpningsanvisningen nedan. |
kap. VII | Förtroendemän | |
kap. VIII | Permittering, ombildning till deltidsanställning och anställningens upphöran- de | Tillämpas endast i fråga om permitte- ring och anställningens upphörande. I fråga om permittering se tillämpnings- anvisningen nedan. |
Bilaga 16 | Ersättningar för resekost- nader |
Tillämpningsanvisning
1. Lön för sjuk- och moderskapsledighet i särskilda situationer
Om familjedagvårdaren inte har någon lönegrund när sjukle- digheten eller moderskapsledigheten börjar, betalas ingen lön för ledigheten, och dagpenningen enligt sjukförsäkringslagen betalas direkt till familjedagvårdaren.
En vårdplats får inte sägas upp enbart på grund av familje- dagvårdarens sjukledighet. Under sjukledighet kan vårdplatser sägas upp enbart av orsaker som gäller efterfrågan på dag- vårdstjänster.
2. Tillfällig vårdledighet
En familjedagvårdare har rätt till tillfällig vårdledighet enligt AKTA kap. V § 9, men ledigheten är oavlönad. Tillfällig vård- ledighet beviljas om familjedagvårdaren på grund av att ett eget barn insjuknat i praktiken är förhindrad att sköta sina ar- betsuppgifter (ta hand om dagbarn).
3. Särskilda grunder för permittering
Bestämmelserna i permitteringskapitlet i AKTA tillämpas till den del de gäller arbetstagare. Utan hinder av § 5 kan familje- dagvårdare permitteras i enlighet med kap. VIII § 1 i AKTA.
Permittering av en familjedagvårdare som arbetar i sitt eget hem sker på samma grunder som för övriga arbetstagare som är anställda av kommunen (se AKTA kap. VIII § 1 mom. 2). Avtalsparterna är överens om att det kan uppstå en grund för permittering enligt arbetsavtalslagen (minskat arbete) till ex- empel om orsaken till den tillfälliga minskningen av arbetet är långa avstånd mellan familjedagvårdarens bostad och bar- nets/barnens hem eller förbindelserna är dåliga och det därför är speciellt svårt att ordna en lämplig vårdplats i enlighet med lagen och förordningen om barndagvård inom föräldrarnas pendlingsområde i den form föräldrarna önskar.
Vid permittering tills vidare och vid mycket långvariga permit- teringar finns det skäl för arbetsgivaren att med jämna mellan- rum utreda om en uppsägningsgrund möjligtvis uppstått och vid behov vidta åtgärder som detta föranleder.
§ 13 Semesterlön i särskilda situationer
Om antalet vårdplatser som reserverats hos en familjedagvårdare ändras innan den semester som fastställts för semesterperioden börjar och semesterlönen därför skulle avvika väsentligt från den normala ordinarie månadslönen, beräknas semesterlönen för se- mestertiden, avvikande från bestämmelsen i § 13 i semesterkapitlet i AKTA, på lönen för maj månad i den aktuella semesterperioden. Också semesterpenningen beräknas på den ordinarie lönen för maj om den ordinarie lönen för juli, som enligt § 18 i semesterkapitlet i AKTA används som beräkningsgrund för semesterpenningen, vä-
sentligt avviker från den normala ordinarie månadslönen på grund av en ändring i antalet vårdplatser.
Tillämpningsanvisning
Bestämmelsen blir tillämplig främst i de fall då vårdplatser sägs upp på sommaren. I sådana fall har familjedagvårdarens lön kunnat minska eller helt upphöra enligt § 5 mom. 3 ovan eller också har familjedagvårdaren kunnat permitteras enligt kap. VIII i AKTA.
Kommunen avgör från fall till fall om det är fråga om en väsentlig ändring i den ordinarie lönen. Frågan avgörs genom en hel- hetsbedömning bland annat utgående från vad som varit ”normaltillståndet” för familjedagvårdaren före ändringen och hur många vårdplatser som sagts upp. Det finns skäl att på förhand utarbeta anvisningar om hurdana ändringar som är väsentliga.
§ 14 Kostnadsersättningar inom familjedagvården
För en familjedagvårdare ersätts kostnaderna för vården av ett barn enligt Finlands Kommunförbunds gällande rekommendation om kostnadsersättningar inom familjedagvården.
Tillämpningsanvisning
Kostnadsersättningarna bör i mån av möjlighet betalas i samband
med lönebetalningen följande månad.
– – –
BILAGA 13 SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR LANTBRUKSAVBYTARE
§ 1 Tillämpningsområde och tillämpliga bestämmelser
Med avbytare avses också avbytare enligt lagen om avbytarservice för pälsdjursuppfödare (1264/2009), vilka är anställda i arbetsav- talsförhållande vid lokala enheter.
Anställningsvillkoren för avbytare bestäms enligt denna bilaga, och dessutom tillämpas följande bestämmelser i det allmänna kommu- nala tjänste- och arbetskollektivavtalet:
Kap. I Allmän del § 1–6, § 8–10
Kap. II Löner § 1–8, § 10, § 13, § 16–19
Kap. III Arbetstid § 1–4, § 5 mom. 1–2 och mom. 6–7, § 6,
§ 12 mom. 1, § 13, § 15 mom. 4, § 18, § 21, § 24,
§ 25 mom. 1 punkt 2, mom. 3 och 5, § 26 mom. 1, 3–5,
§ 29, § 30
Kap. IV Semester § 1–19, § 21
Kap. V Tjänst-, arbets- och familjeledighet Kap. VII Förtroendemän
Kap. VIII Permittering, ombildning till deltidsanställning och an- ställningens upphörande
Bilaga 16 Ersättning för resekostnader, i tillämpliga delar Avtalet om skyddskläder, i tillämpliga delar
Protokollsanteckning:
Ersättning för tvätt av skyddskläder och telefonersättning be- talas enligt det belopp som Lantbruksföretagarnas pensions- anstalt årligen fastställer.
På avbytare som avses i § 11 tillämpas inte kap. II (Löner), med undantag av § 1, § 3 och § 4 mom. 2 och 3, inte heller § 24 i kap. III (Arbetstid), kap. IV (Semester) eller kap. V (Tjänst-/arbetsledighet).
§ 2 Ordinarie arbetstid
mom. 1 Den ordinarie arbetstiden för avbytare är högst 12 timmar per dygn, 38 timmar 15 minuter per vecka, 76 timmar 30 minuter under en tvåveckorsperiod eller 153 timmar under en fyraveckorsperiod.
Tillämpningsanvisning
Arbetstiden ska utjämnas till den genomsnittliga arbetstiden under den utjämningsperiod som tillämpas. Arbetsperioder på mer än fyra veckor kräver överenskommelse enligt kap. III § 3. För en avbytare med tudelad arbetsdag planeras arbetstiden som full arbetstid.
Ändringar i arbetsskiftsförteckningen ska delges arbetstaga- ren i enlighet med kap. III § 30 mom. 2.
mom. 2 När det i en utjämningsperiod som avses i mom. 1 ingår en arbets- tidsförkortande söckenhelg eller helgdagsafton som avses i § 7 mom. 2 i arbetstidskapitlet, är den ordinarie arbetstiden per vecka för varje arbetstidsförkortande söckenhelg 7 timmar 39 minuter kor- tare än vad som bestäms i mom. 1. I deltidsarbete minskas arbets- tiden under sådana veckor proportionellt så att den för varje ovan nämnd arbetstidsförkortande söckenhelg nedsätts med den andel av 7 timmar 39 minuter som avbytarens deltidsarbetstid utgör av full arbetstid enligt mom. 1.
– – –
§ 4 Tillfälligt inkallande under ledig dag
Om en arbetstagare tillfälligt måste inkallas under en dag som en- ligt arbetsskiftsförteckningen är en ledig dag, ska arbetsgivaren i första hand kalla in en arbetstagare som samtyckt till detta. Dessut- om ska arbetsgivaren försöka alternera så att det inte alltid är samma arbetstagare som inkallas. Såvida det inte är fråga om nöd- arbete, ska arbetsgivaren försöka undvika inkallande, om det med- för oskäliga olägenheter för arbetstagaren.
– – –
§ 6 Definition av och ersättning för övertidsarbete
mom. 1 Övertidsarbete avser arbete som utförs på arbetsgivarens initiativ och som överskrider både den ordinarie arbetstid som på förhand antecknats i arbetsskiftsförteckningen och följande gränser för över- tidsarbete:
Gränsen för övertidsarbete per dygn är 12 timmar och per vecka 38 timmar 15 minuter. Om utjämningsperioden är längre än en vecka, utgör gränsen för övertidsarbete per vecka den ordinarie ar- betstid per vecka som på förhand antecknats i arbetsskiftsförteck- ningen.
– – –
Om det i utjämningsperioden ingår en arbetstidsförkortande söck- enhelg enligt § 1 mom. 2 ovan, utgör gränsen för övertidsarbete den i förteckningen antecknade arbetstiden utökad med 7 timmar 39 minuter för varje arbetstidsförkortande söckenhelg. Vid deltids- arbete där utjämningsperioden överstiger en vecka är gränsen för övertidsarbete per vecka 38 timmar 15 minuter multiplicerat med antalet veckor i utjämningsperioden.
Tillämpningsanvisning
Övertidsarbete utförs enligt överenskommelse mellan ar- betsgivaren och avbytaren.
Exempel 1
En avbytare med full arbetstid har en ordinarie arbetstid på 153 timmar under en fyra veckors utjämningsperiod. Den ordinarie arbetstiden under den första veckan är 32 timmar, under den andra och tredje veckan 38,25 timmar och under den fjärde veckan 44,5 timmar. Enligt den full- gjorda arbetsskiftsförteckningen är antalet timmar 34 un- der den första veckan. Under den första veckan har det uppstått övertid per vecka, eftersom den ordinarie arbets- tiden per vecka i den fastställda arbetsskiftsförteckningen har överskridits med två timmar.
Exempel 2
En deltidsarbetande avbytare har en ordinarie arbetstid på i genomsnitt 30 timmar per vecka: I en utjämningspe- riod på fyra veckor är den ordinarie arbetstiden 120 tim- mar. Övertidsgränsen är 153 timmar, medan 153 timmar
– 120 timmar är mertid.
§ 7 Söndagsersättning
För arbete som utförs på söndag, självständighetsdagen, första maj, långfredagen, annandag påsk, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx, mid- sommardagen, alla helgons dag, nyårsdagen, trettondagen, julda- gen och annandag jul samt kl. 18.00–24.00 på lördag och motsva- rande tid dagen före de ovan uppräknade helgdagarna betalas till andra avbytare än de som avses i § 11 utöver den ordinarie lönen en oförhöjd timlön för varje arbetstimme eller också ges motsva- rande ledighet.
§ 8 Kvälls-, natt-, lördags- och helgaftonsersättning
mom. 1 Till avbytare betalas mellan kl. 18.00 och 22.00 en ersättning på 15 % för kvällsarbete och mellan kl. 22.00 och 7.00 en ersättning på 30 % för nattarbete eller ges motsvarande ersättning i ledig tid.
mom. 2 För arbetstimmar som utförts under ordinarie arbetstid klockan 6.00–18.00 på helgfri lördag, förutom påsklördagen eller julafton som infaller på en lördag, betalas till andra avbytare än de som av- ses i § 11 en separat penningersättning på 20 % eller ges motsva- rande ersättning i ledig tid.
mom. 3 För arbetstimmar som utförs kl. 00.00–18.00 på påsklördagen, mid- sommarafton och på julafton som infaller någon annan dag än sön- dag betalas till andra avbytare än de som avses i § 11 utöver den ordinarie lönen en oförhöjd timlön som helgaftonsersättning eller ges motsvarande ersättning i ledig tid.
§ 9 Beredskap
Till en avbytare som enligt överenskommelse är i beredskap beta- las en penningersättning på 20–30 % eller ges motsvarande ersätt- ning i ledig tid. När ersättningen bestäms beaktas de begränsningar som beredskapen medfört för arbetstagaren, till exempel hur långt arbetstagaren kan röra sig och hur snabbt han eller hon måste in- finna sig på gården.
Tillämpningsanvisning
Beredskapen bör basera sig på överenskommelse mellan av- bytaren och arbetsgivaren. Det bör finnas en specificerad och tillförlitlig utredning över orsaken till beredskapen. På bered- skap för avbytare tillämpas också kap. III § 5 mom. 1–2 och mom. 6–7.
§ 10 Förläggning av arbetstiden
Avbytarnas arbetstid bör i allmänhet förläggas till mellan kl. 6.00 och 18.00. Arbetstiden kan även förläggas till en annan tid, om skötseln av avbytarverksamheten eller behovet av vikariehjälp krä- ver det. Avbytaren ska ges tillfälle att inta en måltid under arbetet.
Tillämpningsanvisning
Någon egentlig måltidsrast som inte ingår i arbetstiden har avbytarna inte.
Bestämmelser om nattarbete finns i 26 § i arbetstidslagen (605/1996) (hänvisningsbestämmelse). Oberoende av 26 § 1 mom. i arbetstidslagen kan arbetsgivaren och arbetstagaren
komma överens om nattarbete, om det finns en grundad an- ledning ur verksamhetssynpunkt. Nattarbete enligt arbetstidsla- gen är arbete som utförs mellan kl. 23.00 och 6.00, vilket kan behö- vas till exempel på robotgårdar där anordningar och andra funktio- ner behöver upprätthållas.
§ 11 En nära släkting som avbytare
mom. 1 En avbytare som avses i denna paragraf arbetar på en gård som tillhör avbytarens eller avbytarens makes/makas/registrerade part- ners släkting i rakt upp- eller nedstigande led eller ett adoptivbarn, adoptivföräldrar eller någon av de nämnda personernas make/maka/registrerade partner.
mom. 2 Semester, semesterlön och semesterersättning bestäms enligt se- mesterlagen (162/2005) och sjuklön enligt arbetsavtalslagen (55/2001).
mom. 3 Veckoledighet kan ges omedelbart innan anställningen upphör.
Tillämpningsanvisning
Senarelagda veckoledigheter räknas med i anställningstiden. mom. 4 Divisor för månadslönen
Den timlön som behövs för att räkna ut ersättningarna i § 5–9 och lönen enligt lönesättningspunkt 07MAA060 i bilaga 7 får man ge- nom att dividera avbytarens ordinarie lön för kalendermånaden med 163.
§ 12 Ersättning för resekostnader
Arbetsresorna från bostaden till det första arbetsstället och från det sista arbetsstället till bostaden ersätts för samtliga avbytare inom den lokala enhetens område där avbytaren arbetar.
Protokollsanteckning
Resekostnaderna för s.k. övervakningsbesök ersätts i enlighet med de principer som Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt fastställer.
§ 13 Fortlöpande förhandlingar
Före 31.1.2011 utreds hur bilagan som gäller ersättningar för rese- kostnader kan tillämpas på avbytare. Under avtalsperioden utreds dessutom olika alternativ för utveckling av arbetstidssystemet.
BILAGA 16 ERSÄTTNINGAR FÖR RESEKOSTNADER
– – –
§ 2 Ersättning för arbetsresor
– – –
mom. 6 Kommunen eller samkommunen kan ge en tjänsteinnehavare eller arbetstagare en personlig personalbiljett för resor mellan bostaden och arbetsplatsen, om överenskommelse ingåtts med den anställde om att biljetten ges som en del av lönen eller utöver penninglönen. Personalbiljetten är skattefri på det sätt som föreskrivs i inkomst- skattelagen (1535/1992) (hänvisningsbestämmelse).
Angående resekostnadsersättningar fr.o.m. 1.1.2010, se cirkulär 18/2009.