Ärende-ID 20201601

Storumans Kommunföretag AB Att: Xxxxx Xxxxxxx

C/O Storumans kommun 92381 Storuman

Projektnamn: Näringslivsutveckling i Möjligheternas Region

Beslut

Tillväxtverket beviljar Storumans Kommunföretag AB, org nr 556694-3352, stöd ur den Europeiska regionala utvecklingsfonden till ovan angivet projekt.

Beslutet har fattats med stöd av Förordning (2014:1383) om förvaltning av EU:s strukturfonder, Tillväxtverkets föreskrifter om stöd från de regionala strukturfondsprogrammen och det nationella regionalfondsprogrammet inom målet Investering för tillväxt och sysselsättning (TVFS 2015:1) och, i förekommande fall, Förordning (2015: 211) om statligt stöd till regionala investeringar, Förordning (2015: 212) om statligt stöd inom strukturfonderna och Förordning (2015:210) om statligt stöd för att regionalt främja små och medelstora företag.

Strukturfondspartnerskapet i Övre Norrland har i sitt yttrande 2018-05-29 prioriterat projektet.

Stödet tas ur det Operativa programmet för Övre Norrland, insatsområdet Att öka små och medelstora företags konkurrenskraft och avser projektperioden 2018-09-01 - 2021-04-30. Stödet uppgår 50,00% av projektets faktiska kostnader och 50,00% av den sammanlagda stödgrundande finansieringen, dock högst 8 000 000 kronor.

Beslutet kan inte överklagas.

Tillväxtverkets motivering

Strukturfondspartnerskapet i Övre Norrland har prioriterat projektet av följande skäl: Projektet ligger i linje med Strukturfondspartnerskapets prioriteringsgrunder för regionala fonden och harmoniserar även med andra regionala utvecklingsstrategier.

Tillväxtverket har bedömt att projektet ska beviljas stöd av följande skäl: Projektet överensstämmer med det operativa programmet inom målet Investering för sysselsättning och tillväxt i Övre Norrland Investeringsprioritering "Att främja entreprenörskap, särskilt genom att underlätta det ekonomiska utnyttjandet av nya idéer och främja skapandet av nya företag, inklusive genom företagskuvöser". Tillväxtverket har bedömt att ansökan är förenlig med tillämpliga nationella och gemenskapsrättsliga bestämmelser, samt uppfyller obligatoriska urvalskriterier och principer för projekturval.

Allmänna villkor

1. En förutsättning för stöd är att stödmottagaren följer tillämplig EU-rätt, svenska lagar och förordningar, Tillväxtverkets föreskrifter om stöd från de regionala strukturfondsprogrammen och det nationella regionalfondsprogrammet inom målet Investering för tillväxt och sysselsättning (TVFS 2015:1) (nedan kallad Tillväxtverkets föreskrifter) och Tillväxtverkets Handbok för EU-projekt 2014-2020. Texter i handboken som rubriceras som ”krav” är rättsligt bindande, övriga texter är endast vägledande. För detta projekt är det version 4.4 av handboken som ska tillämpas (nedan kallad Tillväxtverkets handbok).

Tillväxtverkets föreskrifter och handbok finns på xx.xxxxxxxxxxxxxx.xx.

2. Projektet ska bedrivas kostnadseffektivt. Prövning om en kostnad är stödberättigande görs i samband med Tillväxtverkets granskning av ansökan om utbetalning. Stödmottagaren ansvarar för att kostnad som tas upp i ansökan om utbetalning är stödberättigande.

3. Det är inte tillåtet att ta emot annat stöd än det som ingår i projektet för en kostnad som tas upp i en ansökan om utbetalning. Stöd som ingår i projektet framgår av detta beslut.

4. Stödmottagare ska, utan att gällande bokföringsbestämmelser åsidosätts, ha ett separat redovisningssystem eller en lämplig redovisningskod för alla transaktioner som rör projektet.

5. Stödmottagare har ett särskilt informationsansvar som bl.a. innefattar krav på att informera om projektets innehåll samt om att projektet delfinansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden.

6. Beslutet om stöd kan ändras eller upphävas om det fattats på grund av oriktig, vilseledande eller ofullständig uppgift från stödmottagaren, om stödmottagaren brutit mot de villkor som gäller för stödet eller om förutsättningarna i övrigt ändras för stödet. Om stödmottagare inte är berättigad till ett stödbelopp som betalats ut ska detta återbetalas. Felaktigt utbetalt stöd kan återkrävas inom 10 år från det att beloppet betalades ut.

Särskilda villkor

Offentlig upphandling och andra köp

Stödmottagaren ska följa lag (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) eller, i förekommande fall, lag (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF).

Samverkansprojekt

Detta projekt är ett samverkansprojekt och handläggs enligt de krav som anges i Tillväxtverkets handbok. Förutom att stödmottagaren, Storumans Kommunföretag AB, erhåller stöd, erhåller även följande samverkansparter stöd i projektet genom stödmottagaren, Vilhelmina kommun, Malå kommun, Norsjö kommun, Sorsele kommun, Åsele Näringslivsstiftelse, Lycksele kommun samt Dorotea kommun

Ovan anges vilka krav som gäller för upphandling eller andra köp inom ramen för projektet. Angivna krav gäller för såväl stödmottagare som samverkansparter. Stödmottagare och samverkansparter har för projektets genomförande ingått ett samverkansavtal.

Statsstöd

Projekt där stödmottagare genomför insatser till förmån för företag i nästa led, s k försumbart stöd:

I enlighet med 13 § förordning (2015:210) om statligt stöd för att regionalt främja små och medelstora företag så utgör bidraget, med avseende på de företag som deltar i projektet, inom aktiviteten affärsutveckling, ett så kallat försumbart stöd enligt Europeiska kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 om stöd av mindre betydelse (EUT L 352, 24.12.203, s. 1-8).

Ett villkor för att Tillväxtverket ska kunna betala ut medel är att de företag som deltar får information om att stödet är hänförligt till nämnda EU-förordning och att en kontroll sker av att företagen kan anses vara stödberättigade. Tillväxtverkets beslut förutsätter därför att stödmottagaren delger varje företag blanketten försumbart stöd. När aktiviteter i det enskilda företaget inleds ska begärda uppgifter ha fyllts i och stödmottagaren ha återsänt blanketterna till Tillväxtverket för kontroll.

Blanketten om försumbart stöd finns publicerad på: xxxxx://xxxxxxxxxxxxxx.xx/xxxx-xxxxxxxx/xxxxx-xxx-xxxxxxxxxx/xxxxxxxxxx.xxxx

Utvärdering

Utvärdering ska ske genom extern utvärdering, en extern aktör utvärderar löpande.

Krav på dokumentation

Stödmottagare, samverkansparter och medfinansiärer ska, i enlighet med Tillväxtverkets handbok, hålla handlingar och uppgifter som kan ge upplysningar om projektet, inklusive räkenskapsinformation, tillgängliga för Tillväxtverket, nationella revisions- och kontrollorgan, kommissionen och Europeiska revisionsrätten, eller annan av dessa organ utsedd person till fram till den 31 december 10 år efter att stödmottagare erhållit beslut om slututbetalning.

Förenklade redovisningsalternativ

För kostnadsslaget Schablonsatser tillämpas 15 § p 1.b) Tillväxtverkets föreskrifter (schablonsats för indirekta utgifter) varvid en schablonsats på 15 % ska tillämpas.

Följande förenklade redovisningsalternativ ska tillämpas i projektet.

För kostnadsslaget Schablonsatser tillämpas 15 § p 2 Tillväxtverkets föreskrifter (schablonsats för sociala avgifter mm) varvid en schablonsats på 42,68 % ska tillämpas.

De kostnader som omfattas av schablonen framgår av Tillväxtverkets Handbok. Kostnader under övriga kostnadsslag ska redovisas som faktiska kostnader.

Tidsplan för ansökan om utbetalning och rapportering

Stödmottagaren ska lämna in ansökan om utbetalning och lägesrapport som minst i enlighet med tidsplanen. Det är dock möjligt att ansöka om utbetalning oftare än de angivna perioderna. Ansökan om utbetalning måste dock omfatta minst en månad och får ej sträcka sig över ett årsskifte. Vid första ansökan om utbetalning ska allt ekonomiskt underlag skickas in. Därefter bedömer Tillväxtverket vad som fortsättningsvis ska skickas in.

Slutredovisning och slutrapport ska lämnas in i samband med sista ansökan om utbetalning av stöd, det vill säga senast vid projektets slutdatum. Krav på rapportering anges i Tillväxtverkets handbok.

Sista datum för inlämning	Ansökan om utbetalning nr	Ska avse period
2019-02-28		2018-09-01—2018-12-31
2019-05-31		2019-01-01—2019-03-31
2019-10-31		2019-04-01—2019-08-31
2020-02-28		2019-09-01—2019-12-31
2020-05-31		2020-01-01—2020-03-31
2020-10-31		2020-04-01—2020-08-31
2021-02-28		2020-09-01—2020-12-31
2021-04-30		2021-01-01—2021-04-30

Projektperiod

Själva projektet och de planerade aktiviteterna kan pågå i maximalt 28 mån. Under projektets sista 4 månader kan endast stöd ges för kostnader som är kopplade till slutredovisningen. Till slutredovisningsarbetet räknas till exempel att samla in resultat, sprida resultat, utvärdera, analysera samt slutrapportera utvärdering och projektet.

Projekt-PM

Projektbeskrivning

Samverkansparter Vilhelmina kommun Malå kommun Norsjö kommun Sorsele kommun

Åsele Näringslivsstiftelse Lycksele kommun Dorotea kommun

Bakgrund och omvärld

Bakgrund

Undersökningar visar att företag i Västerbottens inland har lägre tillväxt än många andra regioner. Västerbotten har dessutom stora skillnader mellan stad och landsbygd vilket för företagen innebär bland annat långa avstånd till större marknader och utmaningar att nå stödsystemen. I kommunerna är arbetsmarknaden väldigt könssegregerad där kvinnor i stor utsträckning finns inom offentlig sektor och män i det privata näringslivet. Samverkansparterna vill jobba mer med jämställdhet, integration och med unga tjejer och killar. Det är viktigt att de jobbar för ett mer diversifierat näringsliv i Region 8 som blir mer hållbart över tid och klarar konjunktursvängningar och konkurrenskraft bättre.

Företagens behov är skälet för detta projekt. Företagen har behov av stöd inom en mängd områden för att växa och för att regionen ska nå målet med ökad konkurrenskraft. Ett antal viktiga områden är kompetensförsörjning, kapitalförsörjning, generationsskifte, större marknad och innovation. Dessa undersökningar presenteras utförligare under rubriken kopplingar till regionala näringslivet.

Om regionen inte förändrar detta så kommer företagen och regionen att fortsätta tappa konkurrenskraft. Projektet ligger inom ramen för de lokala utvecklingsstrategierna som grundar sig på den Regionala utvecklingsstrategin. De väljer att jobba med alla fokusområden och branscher. Det de istället önskar undersöka är hur behovet varierar mellan olika branscher, ta fram vad de specifika branscherna i regionen behöver för olika typer av stöd för att få en ökad tillväxt.

Företagen ser själv vissa behov för att utvecklas och vissa områden ser de att de har behov av. Ett sådant område är arbetet med jämställdhet i företag. Med ett jämställdhetsperspektiv kan företagen nå längre i sin utveckling men de ser det inte alltid själva. Verksamhetsstyrning är ett annat område där de ser att företagen behöver stöd men som de inte har identifierat själva.

Näringslivsfunktionerna inom Region 8 har varit delaktiga under hela projektskrivningen för att säkerställa en förankring bland samverkansparterna och få med det lokala företagsperspektivet.

Projektet bygger vidare på samverkansprojektet Möjligheternas Region som tar slut 2018-12-

31. Samverkansparterna tar med sig flera lärdomar och kunskaper från detta projekt och företagen har via projektet fått mycket stöd i deras utveckling. Möjligheternas Region har coachat över 400 företag, hjälpt ca 50 kvinnor och ca 50 män att starta företag och fått ca 25

innovatörer att ta steg i innovationsprocessen. De har även jobbat med att hitta resurseffektiva aktiviteter och utvecklat strukturer för erfarenhetsutbyte.

Det som särskiljer Möjligheternas Region från Näringslivsutveckling i Möjligheternas Region är att i det nya projektet kommer varje deltagande kommun att specialisera sig på två-tre av de fem identifierade områdena. Det betyder att varje område har minst två ansvariga kommuner för att inte bli så sårbar, den lokala projektledaren är både lokal projektledare och resursperson (resurskommun).

Resurspersonen införskaffar särskild kompetens inom sina områden. När en lokal projektledare i annan kommun träffar ett företag som har behov av hjälp avseende ex. generationsskifte så kan den lokala projektledaren ta hjälp av resurspersonen. Den lokala projektledaren har den direkta kontakten med företaget men får själv stöd från resurspersonen.

Resurskommunen/resurspersonen initierar även aktiviteter och sätter aktivitetsmål för alla åtta kommuner inom deras område. Varje aktivitetsmål ska kopplas mot projektets horisontella kriterier. Vid projektstart kartläggs det lokala näringslivet utifrån behov av stöd inom de identifierade områdena. På så sätt kan kommunerna vara proaktiva mot de lokala företagen och vi kan fokusera resurserna där de ger störst effekt. Resurspersonen sammanställer kartläggningen utifrån bransch, kön, ålder, etnisk bakgrund mm. för att finna likheter och olikheter som underlättar det proaktiva och framtida arbetet.

Omvärld och samverkan

Genom samverkansträffar mellan olika projektaktörer inom Möjligheternas Region men även bland näringslivsfunktionerna har samverkansparterna en bra bild av vilka verksamheter som bedrivs i regionen som kan vara relevant för företagen. Regionen är liten och de har tidigt sett behov och nyttan av att samverka. Genom projektägarens deltagande i projektägardialoggruppen har nätverket utökats till att inrymma även verksamheter utanför länet, bland annat projektet North Business Arena och Pegin XL. Detta har varit väldigt intressant och lärorikt och detta utbyte och samarbete kommer att fördjupas på projektägarnivå. Samverkansparterna kommer att ta del av NBAs utvärdering för att lära och göra ett bättre resultat i detta projekt. De har fört dialog med NBA och en önskan om fördjupat samarbete finns även från deras håll. Projektägaren har under åren med Möjligheternas Region(MR) även deltagit i en regional projektsamverkansgrupp för att öka möjligheter till samverkan mellan varandra. Denna grupp har idag en facebooksida där alla samverkansparter deltar via projektledare i Möjligheternas Region. En implementering av denna grupp kommer att jobbas för då det finns möjlighet att hålla varandra uppdaterade på olika projekt i regionen.

Projektet MR har även initierat en skrivning till Region Västerbotten avseende xxx.xxxxxxxx.xx och ser att den sidan kan skapa en bättre samverkan mellan olika verksamheter och projekt i hela regionen. Region Västerbotten har ställt sig positiv till initiativet och har för avsikt att påbörja arbetet under slutet av 2018. Näringslivsfunktionerna har många års erfarenhet att driva projekt som har skapat en bred kunskap och brett kontaktnät.

Olika projekt kontaktar ofta näringslivsfunktionerna i kommunerna för att få kunskap om det lokala näringslivet. För dessa projekt blir näringslivsfunktionen vägen in till företagen. Eftersom de aktivt ska bygga nätverk inom de identifierade områden så ser de stora möjligheter att ha kunskap om alla olika verksamheter som berör projektet. Projektet kommer aktivt att själv söka samarbete med andra projekt där dessa insatser kompletterar detta projekt.

Näringslivsfunktionerna har byggt en stark relation med Almi som är en långsiktig aktör i

regionen som själva har ett flertal projekt på gång och samtal förs med dem löpande angående deras inriktning vad de ska göra och vad de inte ska göra.

Samverkansparterna driver idag projektet Möjligheternas Region som tar slut 2018-12-31. Aktivitetsinsatserna i det projektet tar slut 2018-08-31 vilket innebär att insatserna och arbete ut mot företag inte kommer att krocka med varandra.

Inom området innovation har de planerat samverkan med Uminova eXpression, främst inom deras nya ansökan som har fokus på kulturella och kreativa näringar. Samverkansparterna som har en nära relation till flera av deras traditionella lokala företag och Uminovas nätverk med kreatörer kommer i projektet att genomföra gemensamma aktiviteter för att få nya innovationer i befintliga företag.

Projektet kommer att visa finansiärerna och särskilt EU:s medverkan i tryck, i lokal hos samverkansparterna, presentation på aktiviteter som genomförs och andra sätt.

Kommunikationsplan kommer att tas fram med särskild fokus på att nå kvinnor, utlandsfödda och unga tjejer och killar. Inom Region 8 sker samverkan mellan näringslivsansvariga. Utöver detta sker även samverkan med näringslivsansvariga i hela länet vilket ger nätverk och än större information om olika regionala insatser som görs.

Koppling till det regionala näringslivet

Samverkansparterna har genom näringslivsfunktionerna och projektet Möjligheternas Region erhållit stor kunskap om företagens behov både i de många samtal med företagare som har förts och utifrån undersökningar som gjorts. Enligt Tillväxtverkets undersökning av Företagens villkor och verklighet vill 69 % av företagen i riket växa där företagare i Västerbottens län ligger högre än så.

I sammanställning av branschträffar, undersökningar och samtal med både kvinnliga och manliga företagare så framkommer ett antal områden som de ser behov av för att växa. De önskar information och kunskap inom dessa områden och de undersökningarna som presenterats stärker den bild som vi ser. De identifierade områdena är:

Större marknad

Tillväxtverkets undersökning av Företagens villkor och verklighet visar att 2/3 av småföretagen är mest inriktad på lokal eller regional marknad. Deras erfarenhet är att företag vill ut på en större marknad men väldigt få är mogen för detta. Få bolag är redo att direkt gå från lokal marknad till internationell marknad utan behöver ta små steg däremellan. För många företag är en utökad marknad oavsett nivå en viktig utveckling för långsiktigt hållbar utveckling.

Generations- och ägarskifte

Region 8 har många företagare i åldern >50år. Undersökning av Företagarna visar att mer än vart femte småföretag räknar med att sluta sitt engagemang i sitt företag inom de kommande fem åren. Väldigt få har förberett för detta vilket innebär att allt för många företag läggs ner i samband med ägarskiftet. Det finns även behov av information om hur arbetet med jämställhetsperspektivet kan påverka ägarskiftesprocessen.

Kompetensförsörjning

Enligt undersökning från Svenskt näringsliv har majoriteten av företagen i Region 8 svårare att hitta arbetskraft med relevant kompetens än snittet i länet och riket. Enligt undersökning av företagens villkor och verklighet vill sju av tio företag växa men har svårt att hitta personal med

rätt kompetens. Företagen inser att de behöver bli mer inkluderande, konkurrenskraftigare och attraktivare som arbetsgivare.

Kapitalförsörjning

Företagare i regionen har stora svårigheter att få tag på kapital för att växa. Tillväxtverkets senaste undersökning visar att detta är ett av de fyra största tillväxthindret för tillväxt.

Företagarnas undersökning 2017 visar att 53 % av företag som gjort investeringar och haft behov av extern finansiering upplever det ganska eller väldigt svår att finansiera företagets investeringar. Företagen önskar ökad kunskap kring vilka krav som ställs av olika finansiärer men även kunskap om olika finansieringsformer och tillväxtkapital.

Innovation

Statistiken över antal patent och designskydd per invånare ligger enligt SCB i Region 8 lägre än kustkommunerna i Västerbotten och många andra delar av landet. En anledning kan vara att det innovationssystem som finns i AC län upplevs som långt borta. Rapporten ”Innovationsstudie på uppdrag av SCB” visar att viktiga faktorer för innovation i företag är bla: offentliga myndigheters stöd, tillgång till kunskap från forskning samt den finansiella marknadens intresse riskfyllda investeringsprojekt. Det behöver finnas vägar in och nätverken som finns runt innovationssystemet behöver inkludera hela länet. Referensgrupperna som byggts upp i kommuner genom Möjligheternas Region kommer att fortsätta. Dessa grupper ger kunskap om vilka områden företagen behöver stöd inom och genom dessa behåller projektet underifrånperspektivet och gapet. De ser även en stor vilja hos de lokala företagen att delta i dessa referensgrupper och få forma insatser som görs lokalt.

De kommer att köpa en del externa tjänster av företag för konsultinsatser. Företag kan ha olika roller då de både stöttar i deras utveckling men även köper tjänst av i något annat sammanhang. Företag kommer genom att hjälpa andra företag även att utveckla sig själv. Projektet innebär direkta fördelar för företagen och därmed i viss utsträckning innebära statsstöd.

EU:s strategi för Östersjöregionen

Projektet har ingen koppling, bidrar inte till Östersjöstrategins mål och indikatorer.

Mål och resultat Mål

Övergripande mål: Region 8 är en attraktiv region med fler konkurrenskraftiga företag som utvecklar och tillvaratar kvinnor och mäns kunskaper.

Projektmål:

Fler växande företag som drivs av både kvinnor och/eller män inom Region 8. Målet nås genom insatser inom fem identifierade områden: generations- och ägarskifte, större marknad, kompetensförsörjning, kapitalförsörjning och innovation.

Delmål:

1. Fler företag i Region 8 ska sälja på en större marknad.

2. Företag i Region 8 som står inför ett generations- eller ägarskifte har större kunskap och står bättre rustade inför ägarskiftet.

3. Företag i Region 8 har en ökad kunskap om hur de blir konkurrenskraftigare och attraktivare som arbetsgivare.

4. Företag i Region 8 har större kunskap som stärkt deras förmåga till kapitalförsörjning.

5. Fler företag i Region 8 ska jobba med innovativa processer.

Målgrupp(er)

Projektets primära målgrupp är SME företag som drivs/ägs av både kvinnor och män inom Region 8. De kommuner som inkluderas i benämningen av Region 8 och även är upptagna som samverkansparter i projektet är Dorotea, Lycksele, Malå, Norsjö, Sorsele, Storuman, Vilhelmina och Åsele. De har en särskild prioritet på kvinnor, unga tjejer och killar samt utlandsfödda.

I den regionala utvecklingsstrategin är det identifierat sju stycken fokusområden. Att fokusera på ett eller några få fokusområden är svårt då detta arbetssätt grundar sig i ett stadsperspektiv. Detta gör det svårt att passa in insatser som behöver göras för att få en hållbar landsbygdsutveckling. Om de ska välja ett fokusområde eller en viss bransch så har de allt för få företag för att nå framgång. De behöver satsa på bredden för att regionen ska få tillväxt och väljer därför att jobba med företag som vill växa. För att ta innovativa språng ser de fördelar med att identifiera företag inom olika branscher och verksamheter där de kommer att genomföra aktiviteter för att hitta skärningspunkter.

De ska jobba med de horisontella kriterierna bättre miljö, jämställdhet och lika möjligheter och ickediskriminering. I ansökan väljer de att benämna detta på olika sätt. De pratar alltid ur perspektivet att inkludera kvinnor och män som driver företag, personer med annan etnisk bakgrund och unga tjejer och killar.

Förväntat resultat vid projektavslut

Resultatet av projektet är fler konkurrenskraftiga företag som växer. Fler företag har utökat sin marknad. Fler företag har fått tag på kapital och arbetskraft som gör att de kan fortsätta utvecklas och nå en högre tillväxt. Fler företag är förberedda inför att sälja sitt företag och det har skapat goda förutsättningar för en köpare att ta vid. Fler företag har utvecklat nya innovativa lösningar som ger förutsättningar för en större tillväxt. Företag kommer efter projektet fått fördjupade kunskaper särskilt inom de identifierade områdena. Företagen och samverkansparterna har fått erfarenhetsutbyte. Relationen med stödsystem stannar inte vid projektledaren utan fångas upp av kommunerna. Fler stödstrukturer tas in i arbetet med företagen för att på så sätt få bästa kompetens och resurser till företagen. Företagen ser jämställdhet som ett verktyg för verksamhetsutveckling. Genom arbetet med de horisontella kriterierna har företag förstått möjligheten med att anställa personer med annan bakgrund, ålder och kön och hur detta kan ge ett konkurrenskraftigare företag med större förutsättningar att växa. De kommer med digital teknik minska den negativa påverkan på miljön genom att de genomför färre resor och därmed genererar mindre utsläpp.

Förväntade effekter på lång sikt

Resultatet av projektet på sikt för målgruppen är att fler företagare har etablerat verksamhet på en större marknad. Fler företag har nått högre tillväxt genom det kapital och arbetskraft som de anskaffat. Färre företag läggs ner vid ägarskifte och fler företag har lyckats sälja sitt företag.

Regionen har fått fler innovativa tjänster/produkter från företagen som säljs till andra. Företagen använder jämställdhetsperspektivet som ett verktyg i deras verksamhetsutveckling.

Samverkansparterna har fått en djupare relation med olika stödstrukturer och de blir därför mer engagerade lokalt i aktiviteter med företagen. Samverkansparterna har löpande erfarenhets- och kunskapsutbyte och arbetet med resurskommunerna fortsätter i ordinarie verksamhet.

Projektet bidrar på lång sikt till att uppfylla den nationella strategin för regional tillväxt och attraktionskraft genom att utveckla arbetssätt som kan spridas till andra glesbygdskommuner i landet. Projektet kommer även att bidra till Europa 2020 strategin genom positiv påverkan på sysselsättningen.

Genom arbetet med implementering löpande i projektet och engagera näringslivsansvariga och hela näringslivsfunktionerna i arbetet så stärks möjligheterna till en god implementering av projektet i ordinarie verksamhet. Cheferna över näringslivsfunktionerna är ansvariga för implementeringen. Arbetssättet i projektet är nytt och genom att lära av det så finns det goda möjligheter för att samverkan mellan kommunerna stärks och företagen får därmed närmare till bred kompetens som de behöver för att växa.

De horisontella kriterierna finns genom de processer som är framtagna med i samverkansparternas dagliga arbete. De jobbar med ett jämställdhetsperspektiv i aktiviteter, marknadsföring, i coachningsmöten med företag.

Genom digitala lösningar och ett jämställdhetsperspektiv bidrar de till en hållbar regional tillväxt. Samverkansparterna sparar på miljön genom färre resor och det skapar mer tid att träffa och coacha företag. Med digital teknik spar de även restid för företagen, värdefull tid som de behöver lägga på att utveckla sitt företag.

Organisation och genomförande Projektorganisation

Storumans kommunföretag har stabil och god ekonomi, är en van projektägare och har en bra projektstruktur med god ordning, tydliga rutiner och kunskap inom jämställdhetsperspektivet. Det finns en stor vana att samverka mellan samverkansparterna och en samsyn att nå största möjliga projektresultat. Projektrollerna är alla viktiga för ett bra resultat av projektet. De vill i största möjliga mån nå en jämn könsfördelning inom alla grupper i projektet och arbeta både med kvalitativ och kvantitativ jämställdhet. Detta för att säkra en jämn fördelning av makt och inflytande som är ett av målen i länets jämställdhetsstrategi.

Projektkoordinator(PK) 50 % anställning befintlig personal av projektägaren och är en resurs gemensam för alla åtta kommuner. PK ansvarar för att löpande lärande görs. PK ansvarar för samordning mellan parterna och för att alla jobbar för projektets gemensamma mål. PK ansvarar för att och hur resurskommunerna jobbar med deras utvalda områden.

Projektadministratör(PA) 25 % anställning befintlig personal av projektägaren och är en resurs gemensam för alla åtta kommuner. PA sammanställer de ekonomiska underlagen. PA ansvarar för protokoll, mallar och andra administrativa rutiner.

Projektkommunikatör(PKo) köps via extern tjänst eller anställs. PKo är gemensam för alla åtta kommuner och upphandlas av projektägaren. PKo säkerställer att de når ut med projektet till målgruppen och finansiärerna och ansvarar för att marknadsföringen tilltalar deras prioriterade målgrupper. Pko ansvarar för att ta fram information inför spridning av projektresultat samt att informationen är jämställd i ord, bild och vem som visas fram i ex. annons. PKo ansvar även för att finansiärernas publiceringskrav uppfylls. Beräknas vara upphandlat/tjänsten tillsatt 2019- 01-01.

Projektekonom övergripande(PEö) 5 % anställning befintlig personal av projektägaren. Sammanställer ekonomiska rapporter och aktiviteter för projektägarens övergripande kostnader och aktiviteter som därefter lämnas till PA.

Lokala projektledare(LP) anställs hos var och en av de åtta samverkansparterna. LP är projektledare i sin kommun, är vägen in för kvinnliga och manliga företagare som vill växa. LP ska genomföra projektaktiviteter, sammanställa och dokumentera de lokala aktiviteterna för rapportering till PK. LP är även resursperson för de områden som samverkansparten ska fokusera och jobbar övergripande för området i alla åtta kommuner. De beräknar tid för resurskommun till ca 20 %. LP är anställd av respektive samverkanspart. I vissa kommuner används befintlig personal och i vissa kommuner tillsätts platsen genom nyanställning.

Målsättningen är att alla LP kommer att vara på plats senast 1 september.

Projektekonom(PE) 5 % anställning av befintlig personal, en i vardera av de åtta samverkansparterna. PE finns fysiskt på plats i varje kommun, sammanställer ekonomiska rapporter tillsammans med LP som därefter lämnas till PA.

Näringslivansvariga i kommunerna har en viktig roll som mottagare av projektresultatet. Ett nytt arbetssätt med större grad av samverkan görs i projektet och Näringslivsansvarige är ansvarig för implementeringen i ordinarie verksamhet görs. Näringslivsansvariga är även ansvarig för uppbyggnad/bibehållandet av och genomförande av de lokala referensgrupperna.

Styrgruppen består av beslutsfattare och kommunala tjänstepersoner från näringslivsfunktionerna. Projektägaren ansvarar för att styrgruppen tillsätts. Erfarenheten visar att företagen inte har intresse eller tid att engagera sig i en regional styrgrupp därför tillsätts lokala referensgrupper istället. Förfrågan om deltagande i styrgruppen kommer att ställas till VD i Almi Nord och VD i Företagarna Västerbotten.

Samverkansparternas roll och ansvar kommer att regleras i ett samverkansavtal. Varje kommun ansvarar själv för att följa sina upphandlingsregler. I större upphandlingar och inköp specifikt för projektet görs det i dialog med mellan PK och LP.

Arbetssätt

De behöver hjälpa företagen att gå från en mer traditionell ekonomistyrning till en mer modern verksamhetsstyrning. Genom att tillämpa det så ser man inte enbart på de sammansatta finansiella måtten som man gör vid ekonomistyrning. Den moderna verksamhetsstyrningen syftar till att ge företag verktyg för att arbeta mer proaktivt än tidigare. Detta genom att ta hänsyn till andra delar än företagets finansiella perspektiv. Tex de mjukare perspektiven värderingar och normsystem.

I projektet Möjligheternas Region(MR) var alla affärscoacher ansvariga för alla insatsområden som ett företag har behov av hjälp inom. Det var resurskrävande och företagen fick inte tillgång till all kompetens då alla coacher inte jobbade med alla områden. De vill med detta projekt testa ett nytt arbetssätt och utveckla en ny fördjupad struktur för samverkan. Samverkansparterna ska fokusera på olika områden och arbeta med det i alla åtta kommuner. De ska löpande implementera arbetet med resurskommuner i ordinarie verksamhet. Förutom lokala projektledaren kommer de ständigt att jobba med kunskapsöverföring till kommunernas ordinarie verksamhet. En lärdom från MR är betydelsen av god relation med stödsystemet för att företagen ska få del av alla aktörer. Detta nya projekt och arbetssättet med resurskommuner

möjliggör detta bättre. Genom detta arbetssätt och lokal närvaro kommer företagen att erbjudas en lättillgänglig rådgivning med en hög grundnivå av kompetens inom en bredd av områden.

Projektet ska jobba främst med informations-/kunskapsinsatser och coachning direkt till företagen. Samverkansparterna erbjuder lokal och lättillgänglig rådgivning som blir inkluderande för alla. De ska initialt kartlägga företagen särskilt utifrån de prioriterade målgrupperna som genom stöd i de identifierade områdena kan växa. De ska anpassa insatserna utifrån företagaren behov och de ska ge dem verktyg att jobba vidare med olika frågor även när projektet är slut.

Projektets prioriterade målgrupper är kvinnor, utlandsfödda och unga tjejer och killar. De kommer i projektet arbeta särskilt med kommunikationsstrategier för att nå dessa målgrupper. Det är avgörande att de når målgruppen för att de ska nå projekt- och delmålen. Flera av projektets aktiviteter innehåller också särskilt jämställdhetsperspektivet vilket är viktigt för att nå det övergripande målet. Inom projektets samverkanskommuner finns en god kunskap kring företagande på lika villkor för kvinnor och män och dessa resurser finns som bollplank särskilt i jämställdhetsfrågor. Utöver samverkansparternas egna resurser finns även resurser inom Region Västerbotten och Länsstyrelsen Västerbotten som vid olika aktiviteter är behjälpliga.

De ska dokumentera insatser och företagen i ett gemensamt projektverktyg. Avstämning kommer att göras i samband med lägesrapporter och analys av indikatorerna kommer att göras löpande vid projektmöten och med stöd av löpande utvärderaren. De kommer att mäta utifrån de prioriterade målgrupperna. Projektanställda träffas löpande digitalt och fysiskt för gemensam aktivitetsplanering, avstämning, måluppfyllelse men även för erfarenhets- och kunskapsutbyte. Alla samverkansparter har själva fått vikta arbetet med de olika områdena då det finns inomregionala skillnader av företagens behov. De kommer även tillsammans med företagen att använda digital teknik för att undvika långa resor både för företagen och för stödsystemet.

De ska marknadsföra projektet och redovisa projektresultatet på olika sätt, både i tryckt media, digitalt och video. De använder befintliga kanaler för att vara kostnadseffektiv. Löpande utvärderaren ska vara delaktig i hela projektet, delta vid projektmöten men även vid referensgrupps- och styrgruppsträffar. De önskar utvärdera insatserna löpande. Löpande utvärderaren ska inneha kompetens kring jämställdhet.

Aktiviteter

Aktivitet Beskrivning Startdatum -

Kostnad

Extern kommunikation och resultatspridning

Slutdatum

Se nedan 2019-01-01 -

2021-04-30

Framtagande av kommunikationsplan

Framtagning av kommunikationsplan med särskild inriktning för att nå prioriterade målgruppen kvinnor, utlandsfödda och unga tjejer och killar.

2019-01-01 - 20 000

2019-06-30

Marknadsföringsmate Framtagning av

rial, sprida projekt marknadsföringsmaterial för

2019-01-01 – 542 500

2021-04-30

projektet tryckt och digitalt ex. broschyrer, webplats. Framtagning av annonser/annat marknadsföringsmaterial till lokala/regionala aktiviteter. Sprida resultat av projektet löpande.

Avslutsarbete

Avslutsarbete enligt nedan

2021-01-01 -

2021-04-30

Avslutsarbete utvärdering lärande

Avslutning genom summering av projektets lärande. Slutrapport från löpande utvärderare. Avslutning görs av löpande utvärderare

2021-01-01 -

2021-04-30

37 500

Avslutsarbete spridning projektresultat

Avslutning genom spridning av projektresultat, resultat i målgrupp samt lärande i projektet. Avslutning görs av kommunikatör.

2021-01-01 - 37 500

2021-04-30

Avslutsarbete avslut projektet slutrapport mm

Avslutning av projektet, slutrapport, sammanställning, dokumentation, arkivering. Avslutning görs av projektets övergripande resurser.

2021-01-01 - 167 364

2021-04-30

Utvärdering och lärande

2019-01-01—2021-04-30 Löpande

utvärdering av projektet ex. dess organisation, aktiviteter, målgruppsarbete, jämställdhet, mätning av resultat mm.

2019-01-01 – 262 500

2021-04-30

Aktiviteter avseende resurskommun

Resurskommun se nedan

2018-09-01 -

2020-12-31

Resurskommun - fördelning områden

Besluta vilka kommuner som ska fokusera/få huvudansvar för vilka områden utifrån olika parametrar. Ansvariga för näringslivsavdelningarna deltar i detta arbete.

2018-09-01 - 266 364

2018-12-31

Resurskommun - kunskapsuppbyggnad

 Kunskapsuppbyggnad inom respektive område.

 Identifiera information som redan finns

 Fylla i glapp där information saknas

 Undersöka och lära av företagens behov inom området.

2018-09-01 -

2018-12-31

1 141 454

 Identifiera framgångsfaktorer

 Färdigställa kartläggningen av sakkunniga och övrigt stödsystem och fördjupa relationen med dessa.

 Finna olikheter bland företagens behov utifrån bransch, storlek, geografisk placering men även utifrån horisontella perspektivet med kön, bakgrund och ålder.

 Forma aktiviteter för att sprida kunskap inom området både till företag och till samverkanskommunerna.

 Sätta indikatorer för aktiviteterna inom området som leder mot projektets mål för alla samverkansparter.

 Ta fram processen för de identifierade områdena för att företagen ska lyckas växa där jämställdhetsperspektivet finns med som en framgångsfaktor.

 Finna sätt som utöver projektet finansierar olika insatser och aktiviteter.

Resurskommun - verksamhetsstyrning

Utbildning av projektanställda inom verksamhetsstyrning och jämställdhet.

2018-09-01 - 266 363

2018-12-31

Resurskommun - stöd övriga

Resurskommunen ska vara stöd till övriga kommuner och de lokala projektledarna, driva aktiviteter och sätta upp aktivitetsmål inom områdena i alla projektets åtta kommuner. Resurskommunen ska inte praktiskt genomföra aktiviteterna i respektive kommun.

2019-01-01 -

2020-12-31

1 065 454

Aktiviteter lokala insatser

Lokala insatser se nedan

2018-09-01 -

2020-12-31

Lokala insatser - coachning

Coachning - lättillgänglig och anpassad coachning till företag lokalt i varje kommun. Särskild fokus perspektivet med kön, bakgrund och ålder.

2018-09-01 -

2020-12-31

2 225 727

Lokala insatser - behovsanpassade tjänster

Behovsanpassade tjänster; Specialkompetens utifrån företagens unika behov för att växa och bli konkurrenskraftigare.

2018-09-01 -

2020-12-31

2 426 510

Lokala insatser - individuella handlingsplaner

Individuella handlingsplaner; Handlingsplaner för att nå framgång inom de identifierade områdena.

2019-01-01 - 906 287

2020-12-31

Lokala insatser - övriga projekt

Genomföra insatser tillsammans med andra projekt exempelvis där kreatörer inom fokusområdet kulturella och kreativa näringar går in i befintliga företag och tillsammans utvecklar innovativa processer.

2019-01-01 -

2020-12-31

935 036

Lokala insatser - jämställdhetsanalyser

Ta fram jämställdhetsanalyser i ett antal företag samt identifiera företag som är goda exempel och kan sprida vikten av att jobba med jämställdhetsperspektivet.

2019-01-01 -

2020-12-31

1 013 483

Lokala insatser - information inspiration

Information, inspiration övriga aktiviteter inom de fem områdena. Arrangera workshop, seminarium och liknande. Särskilt fokus på föreläsare och innehåll som beaktar jämställdhet och attraherar vår prioriterade målgrupp.

2019-01-01 -

2020-12-31

1 841 323

Aktiviteter övriga insatser

Övriga aktiviteter

2018-09-01 -

2020-12-31

Övriga insatser - kartlägga företag

Lokalt identifiera företag som kan växa och bli konkurrenskraftigare om de får stöd inom de olika områdena för proaktivt arbete. Särskild fokus på kartläggning utifrån perspektivet med kön, bakgrund och ålder.

2018-09-01 -

2018-12-31

532 727

Övriga insatser - löpande identifiera företag

Löpande identifiera företag som kan växa och bli konkurrenskraftigare om de får stöd inom de olika områdena.

2019-01-01 -

2020-12-31

1 018 593

Övriga insatser - upphandling externa tjänster

Upphandla externa tjänster ex . kommunikatör, löpande utvärderare mfl. till större belopp med krav på särskild kompetens inom jämställdhet. Strukturera en bra upphandling- och inköpsprocess inom

2018-09-01 -

2020-12-31

266 363

projektet.

Övriga insatser - referensgrupp

För att löpande säkerställa näringslivets behov ska lokala referensgrupper bildas och träffas regelbundet hos alla samverkansparter

2019-01-01 - 266 363

2020-12-31

Övriga insatser - kunskaps och erfarenhetsutbyte

Regelbundna projektträffar digitalt och fysiskt för kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Detta ska regelbundet även göras med näringslivsfunktionerna i alla åtta kommuner för att implementera kunskapen om de identifierade områdena brett i alla kommuner och inte enbart hos de lokala projektledarna.

2018-09-01 -

2020-12-31

693 727

Övriga insatser - styrgrupp

Styrgruppen värderar och beslutar om de löpande insatserna, följer upp ekonomin och står ansvarig för att projektet når de uppsatta målen.

Styrgruppen har blandat digitala och fysiska träffar och möts ungefär 3-4 gånger per år.

2018-09-01 -

2020-12-31

66 862

Projektet bekostar insatser som är riktade till enskilda företag

Kostnad: 886 318

Till största delen insatserna :

- Behovsanpassade insatser - extern tjänst

- individuella handlingsplaner - extern tjänst

- Jämställdhetsanalyser - extern tjänst

- Övriga projekt - extern tjänst i projektet

Aktiviteter av socialfondskaraktär

Nej

Aktiviteter i projektet genomförs utanför det programområde som ansökan gäller, men ska finansieras genom denna ansökan.

Nej

Indikatorer

Aktivitetsindikatorer för investeringsprioriteringen

Namn

Antal företag som får stöd

Värde

400

Måttenhet

Företag

Antal företag som får annat stöd än ekonomiskt stöd Sysselsättningsökning i företag

400

Företag

Heltidstjänster

Kommentar

150 företag som drivs av kvinnor och 250 företag som drivs av män.

varav 20 kvinnor och 20 män

som får stöd

Resultatindikatorer i linje med specifika mål

Namn Kommentar

Omsättning i små - och medelstora företag

Bidrar

Budget

Projektperiod: 2018-09-01 - 2021-04-30

Kostnader

Kostnadsslag	2018	2019	2020	2021	Totalt
Personal	1 159 540	3 478 620	3 478 620	102 000	8 218 780
Extern sakkunskap och externa tjänster	0	974 372	974 372	85 716	2 034 460
Resor och logi	68 571	205 715	205 715	0	480 001
Schablonkostnader	743 057	2 229 169	2 229 169	65 364	5 266 759
Summa kostnader	1 971 168	6 887 876	6 887 876	253 080	16 000 000
Projektintäkter
Avgår projektintäkter (negativ kostnad)	0	0	0	0	0
Summa avgår projektintäkter	0	0	0	0	0
Summa faktiska kostnader	1 971 168	6 887 876	6 887 876	253 080	16 000 000
Bidrag annat än pengar


Summa bidrag i annat än pengar					0
Summa totala kostnader	1 971 168	6 887 876	6 887 876	253 080	16 000 000

Medfinansiering

Finansiär	2018	2019	2020	2021	Totalt
Offentligt bidrag annat än pengar
Total offentligt bidrag annat än pengar					0
Offentlig kontantfinansiering
Dorotea kommun	61 599	215 246	215 246	7 909	500 000
Lycksele kommun	61 599	215 246	215 246	7 909	500 000
Malå kommun	61 599	215 246	215 246	7 909	500 000
Norsjö kommun	70 112	210 335	210 335	9 218	500 000
Sorsele kommun	61 599	215 246	215 246	7 909	500 000
Storumans kommunföretag AB	61 599	215 246	215 246	7 909	500 000
Vilhelmina kommun	61 599	215 246	215 246	7 909	500 000
Åsele kommun	61 599	215 246	215 246	7 909	500 000
Regionförbundet Västerbottens län	492 792	1 721 968	1 721 968	63 272	4 000 000

Finansiär	2018	2019	2020	2021	Totalt
Total offentlig kontantfinansiering	994 097	3 439 025	3 439 025	127 853	8 000 000
Total offentlig finansiering	994 097	3 439 025	3 439 025	127 853	8 000 000
Privata bidrag annat än pengar
Total privat bidrag annat än pengar					0
Privat kontantfinansiering

Total privat kontantfinansiering					0
Total privat finansiering					0

EU-stöd

Finansiering	2018	2019	2020	2021						Totalt
EU-medel	977 071	3 448 851	3 448 851	125 227						8 000 000

Sammanställning (stödprocent)
Stödandel av faktiska kostnader	50,00%
Stödandel av stödgrundande finansiering	50,00%
Stödandel av total finansiering	50,00%
Xxxxx xxxxx offentlig finansiering (annan än EU-medel)	50,00%
Xxxxx privat finansiering	0,00%

Beslutande

Enhetschef för Operativa programmet Övre Norrland Xxxx Xxxxxx

Tillväxtverket

Förvaltande myndighet för Europeiska Regionala Utvecklingsfonden

Handläggare

Xxxx-Xxxxx Xxxxxx

Document Metadata

Table of Contents

Ärende-ID 20201601

Document Metadata