ÄGARANVISNING FÖR AB SVENSK EXPORTKREDIT (SEK)
ÄGARANVISNING FÖR AB SVENSK EXPORTKREDIT (SEK)
§ 1 Bolagets uppdrag
Bolaget ska, i enlighet med verksamhetsföremålet i bolagsordningen, på kommersiella grunder bedriva svensk och internationell finansiell verksamhet med syfte att främja verksamhet med svenskt intresse som direkt eller indirekt avser svensk exportindustri, inklusive svensk infrastruktur, och i övrigt stärka det svenska näringslivets internationalisering och konkurrenskraft.
Inom ramen för bolagsordningens verksamhetsföremål ska SEK för att komplettera marknaden:
a) på kommersiella och hållbara grunder bedriva kreditverksamhet i syfte att främja svensk exportnäring genom att erbjuda finansieringslösningar, inklusive långfristiga finansieringslösningar, som direkt eller indirekt främjar svensk export.
SEK ska agera ansvarsfullt och aktivt arbeta för att följa samt verka för efterlevnad av internationella riktlinjer om miljö- och klimathänsyn, anti-korruption, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och affärsetik. I sina kreditbedömningar, där det är relevant, följa internationella ramverk såsom OECD:s "Common Approaches for Officially Supported Export Credits and environmental and social due diligence" eller Ekvatorprinciperna samt beakta OECD:s riktlinjer för hållbar långivning (Sustainable Lending) vid export till låginkomstländer.
I syfte att uppnå bästa möjliga finansieringslösningar för bolagets kunder ska SEK sträva efter att samarbeta med andra statliga exportfrämjande aktörer samt med banker och andra finansiella aktörer.
b) erbjuda exportkrediter, varav statsstödda krediter, CIRR-krediter (Commercial Interest Reference Rate baserat på OECD:s ”Arrangement on Officially Supported Export Credits”), ska utgöra en del. Att SEK ska administrera CIRR-systemet är ett av riksdagen särskilt beslutat samhällsuppdrag. Bolaget ska verka för att det svenska systemet för statsstödda exportkrediter, CIRR-krediter, ska vara lika konkurrenskraftigt som motsvarande system i de viktigaste konkurrensländerna.
c) i perioder då marknaden inte fullgott kan förse svensk exportnäring med finansiering, kunna utgöra ett verktyg för staten att genom särskilda åtgärder kunna säkerställa att sådan finansiering kan lämnas. Detta innebär att SEK ska ha den administrativa förmågan att möta en signifikant ökad efterfrågan på finansiering, om staten samtidigt säkerställer nödvändigt kapital och/eller likviditet.
§ 2 Administration och redovisning av CIRR-systemet
Bolaget ska:
a) administrera det svenska systemet för statsstödda exportkrediter. Regelverket för detta baseras på förordning (1981:665) om exportkreditfinansiering med statligt stöd (”Kreditförordningen”)1. Av Kreditförordningen framgår även att villkoren för exportkrediter med statligt stöd ska stå i överensstämmelse med inom EU antagna regler för statsstödda exportkrediter. Detta innebär bland annat att den överenskommelse som träffats av OECD:s medlemmar (inklusive EU) om exportkrediter (Arrangement on Officially Supported Export Credits) ska följas. Detta regelverk reglerar bl.a. villkoren för den lägsta fasta statsstödda räntesats som får erbjudas svenska exportbolag eller svenska exportbolags kundervid exportaffärer. Denna ränta benämns ”CIRR” (Commercial Interest Reference Rate), och statsstödda exportkrediter benämns därför ”CIRR-krediter”.
b) granska inkomna ansökningar avseende CIRR-krediter för att pröva att de villkor som gäller enligt Kreditförordningen och
1 Utrikesdepartementet ansvarar för detta för svenska statens räkning enligt förordning (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet.
Ägaranvisningen är uppfyllda. Om en ansökan inkommit till EKN får bolagets granskning och kontroll begränsas till den del av ansökan som EKN vidarebefordrar. Om villkoren är uppfyllda åtar sig SEK att bevilja kreditansökan. Bolaget får begära ersättning av kredittagaren eller annan för kostnader som uppstår i SEK:s verksamhet, såsom administrationskostnader, kostnader för konsolidering, kostnader för täckande av kreditrisker (utöver sådan kostnad som är hänförlig till kreditrisker i samband med ränte- eller valutaswapar som använts i samband med upplåningen).
c) låna upp de belopp som behövs för att exportkreditfinansieringen ska kunna ske på ett sådant sätt att minsta möjliga kostnad och risk uppstår för staten. Med detta avses att risken ska balanseras mot kostnaden i avsikt att över tiden begränsa kostnaden med iakttagande av en rimlig risknivå. Avvägningen mellan minsta möjliga kostnad och risk för staten ska göras av SEK inom av styrelsen fastställd riskaptit. SEK ska ta upp lån som kan anses ge mest gynnsamma villkor vad gäller lånetid, ränta och övriga kostnader.
d) erhålla ersättning från staten för bolagets åtaganden i samband med administrationen av det svenska systemet för statsstödda exportkrediter enligt följande:
I ett belopp motsvarande skillnaden mellan SEK:s kostnader för den upplåning som använts för finansiering av utestående krediter och SEK:s intäkter från utestående krediter.
SEK:s kostnader omfattar:
i. samtliga räntekostnader för de belopp som lånats upp för finansiering av utestående CIRR-krediter (inklusive belopp som ställts till förfogande för CIRR-krediter);
ii. övriga direkta kostnader för upplåning (t.ex. provisioner, arvoden, emissionskostnader, stämpelavgifter, löftesprovisioner, ratingavgifter, räkningsavgifter och liknande) som SEK är skyldigt att betala till sina långivare och andra motparter;
iii. andra för upplåningen transaktionsrelaterade kostnader (kostnader till följd av kapitalbehovspåverkan och kostnader till följd av likviditetsbehovspåverkan);
iv. stabilitetsavgift, som ska betalas till staten, relaterad till utestående krediter;
v. kostnader för kreditrisker i samband med ränte- eller valutaswapar som använts i samband med upplåningen;
vi. kursförluster som uppkommer om det till svenska kronor omräknade värdet av en tillgång eller en skuld i utländsk valuta är lägre respektive högre än motsvarande värde vid föregående omräkning eller som uppkommer i samband med köp och försäljning av valuta inom ramen för CIRR-systemet, och
vii. andra kostnader som kan komma att påföras SEK och som är relaterade till CIRR-krediterna.
SEK:s intäkter omfattar:
i. samtliga SEK:s ränteintäkter på utestående CIRR-krediter;
ii. intäkter för kreditrisker i samband med ränte- och valutaswapar som används i samband med upplåningen och intäkter för likviditetshantering i CIRR-systemet;
iii. kursvinster som uppkommer om det till svenska kronor omräknade värdet av en tillgång eller en skuld i utländsk valuta är högre respektive lägre än motsvarande värde vid föregående omräkning eller som uppkommer i samband med köp och försäljning av valuta inom ramen för CIRR-systemet.
II ett belopp motsvarande 0,25 procent per år på vid varje tidpunkt utestående kreditbelopp; och
III ett belopp motsvarande de administrationsersättningar som SEK enligt punkt e) lämnat för statens räkning till dem som hanterar
administrationen av CIRR-krediter, i förekommande fall inklusive SEK självt.
e) för statens räkning kompensera den som hanterar administrationen av en CIRR-kredit med ett belopp motsvarande 0,25 procent per år, beräknat på utestående kapitalbelopp på administrerad CIRR-kredit. Sådan kompensation tillfaller bolaget, helt i de fall då SEK självt administrerar en CIRR-kredit, eller delvis, i de fall då SEK tillsammans med annan part administrerar en CIRR-kredit.
f) hålla ett särskilt avräkningskonto i sin bokföring för avräkning mellan staten och bolaget över CIRR-systemet. Bolaget ska balansera överskott på Avräkningskontot som en räntelös skuld till staten. Underskott på Avräkningskontot ska balanseras av bolaget som en räntelös fordran mot staten. En reglering av bolagets balanserade skuld respektive fordran ska ske genom utbetalning från bolaget till staten, i fråga om överskott, respektive genom en inbetalning från staten till bolaget, i fråga om underskott. Sådan reglering ska ske den 31 mars varje år (eller sådan tidigare dag som är en bankdag om den 31 mars infaller på en dag som inte är bankdag) och baseras på balansen på Avräkningskontot per den 31 december året dessförinnan. Den första regleringen ska ske den 31 mars 2016 och avse balansen per den 31 december 2015. Staten får dock när som helst reglera hela eller delar av skuld (balanserat underskott) på Avräkningskontot genom inbetalning till SEK. På motsvarande sätt får staten när som helst begära att SEK till staten betalar hela eller delar av fordran (balanserat överskott) på Avräkningskontot och betalning ska i så fall ske inom 7 (sju) bankdagar från begäran.
g) se till att föra bokföring som är så ordnad att SEK:s kostnader och intäkter redovisas separat och mot Avräkningskontot. SEK:s redovisning av utlåning och upplåning, intäkter och kostnader samt andra transaktioner med anledning av CIRR-systemet ska hållas avskild från SEK:s övriga redovisning. Överskott och underskott ska balanseras på Avräkningskontot och regleras årligen.
h) kvartalsvis till Utrikesdepartementet redovisa ränterisker och prognostiserade resultaträkningar över CIRR-systemet samt kommentera antaganden, utfall och utgiftsprognoser för det
innevarande och de kommande fem kalenderåren. Sammanställningen för årets sista kvartal ska även visa årets samlade resultat samt innehålla ett utlåtande från revisor som styrker att de redovisade beloppen är korrekta och att verksamheten bedrivs enligt ägaranvisningen;
i) senast två månader efter utgången av respektive kvartal lämna en skriftlig redovisning till Utrikesdepartementet över verksamheten, inklusive den aktuella balansen på Avräkningskontot. Vidare ska de kostnader som hänförs till särskilt förmånliga räntevillkor, upplåningskostnader och kostnader för kursförluster vid förlängning av utvecklingslån beviljade enligt tidigare avtal särskilt redovisas. Till redovisningen ska fogas SEK:s kvartalsbokslut.
j) senast vid utgången av mars månad lämna en skriftlig redovisning till staten över verksamheten under föregående kalenderår på sätt som anges i punkten i). Till redovisningen ska fogas SEK:s årsredovisning och hållbarhetsredovisning.
§ 3 Återrapporteringskrav och uppföljning avseende exportkrediter
Att SEK ska administrera CIRR-systemet är ett av riksdagen särskilt beslutat samhällsuppdrag. Den samhällsekonomiska nyttan av genomförandet av det särskilt beslutade samhällsuppdraget ska utvärderas genom (a) mätning av det mervärde som SEK adderar avseende exportkrediter (varav CIRR utgör en del) och (b) att bolaget genomför en intressentdialog.
a) Mätning av mervärde: Den mätning av mervärde som SEK adderar genom att tillhandahålla exportkrediter ska baseras på en undersökning ställd till bolagets kunder och, om möjligt, slutkunder. Undersökningen ska vara så utformad att svaren både kan omvandlas till ett kvantitativt uppföljningsbart index, och så att kvalitativa synpunkter angående förbättringspotential mäts. Undersökningen ska konstrueras och utföras i samarbete med en extern part. Aspekter som undersökningen ska omfatta är hur SEK:s exportkrediter bidragit till att kundernas exportaffärer blivit av, anledningen till att kunderna (exportföretagen) valde att samarbeta med SEK, om samarbetet motsvarat kundernas förväntningar, samt hur SEK ytterligare kan förbättra sitt erbjudande gällande exportkrediter. För att säkerställa att det svenska systemet för statsstödda exportkrediter,
CIRR-krediter, är lika konkurrenskraftigt som systemen i de viktigaste konkurrentländerna, ska undersökningen även omfatta frågan om hur kunderna upplever det svenska systemet jämfört med motsvarande system i viktiga konkurrentländer. Mätning ska göras minst vartannat år. Resultat av mätningen ska redovisas i ägardialogen.
b) Intressentdialog: De svenska statliga insatserna för att främja svensk export genom exportkrediter genomförs i samarbete med ett flertal aktörer samt i samarbete med kommersiella aktörer. För att bästa möjliga utfall och effektivitet ska uppnås är det av vikt att det sker en intressentdialog mellan de involverade parterna. Parterna ska i en sådan dialog diskutera hur de tillsammans och genom att utveckla sina respektive erbjudanden kan utveckla främjandet av svensk exportnäring. Intressentdialogen ska genomföras årligen och redovisas i ägardialogen.
§ 4 Giltighet
Denna ägaranvisning ersätter den ägaranvisning som antogs på bolagsstämma den 26 april 2016. Ägaranvisningen ska gälla från det datum då den beslutades till dess att bolagsstämma beslutar annat.
Antagen vid bolagsstämma den 24 mars 2022.