Ändrade avtalsbestämmelser i UKTA 2020–2021 UKTA del A
Ändrade avtalsbestämmelser i UKTA 2020–2021 UKTA del A
§ 14 Årsbundet tillägg och pension (gäller till 31.7.2020)
Den anställningstid enligt vilken en person har tjänat in och får pension betraktas inte som tid som berättigar till årsbundet tillägg. Begränsningen gäller dock inte vid deltidspension eller delinvalidpension som betalas av Keva.
Tillämpningsanvisning
När en person går i ålderspension upphör intjäningen av årsbundet tillägg. I ett anställningsförhållande börjar intjäningen av årsbundet tillägg från början om personen samtidigt får ålderspension.
§ 21 Ordinarie lön
mom. 1 En tjänsteinnehavares ordinarie lön består av följande delar:
1 uppgiftsrelaterad lön (se delarna och bilagorna)
2 individuellt tillägg (§ 11)
3 årsbundet tillägg (§ 12–18)
4 fjärrortstillägg (§ 19) och u-områdestillägg i allmänbildande skolor (§ 20)
5 rekryteringstillägg (§ 20 a)
6 tilläggsuppgifter i enskilda skolor, läroanstalter och kommuner (del B § 19) och ersättning för konst- och färdighetsämnen (del B bilaga 1 § 23)
7 övergångstillägg/individuellt lönetillägg (delarna och bilagorna).
Tillämpningsanvisning
I arbetstid som baserar sig på undervisningsskyldighet räknas antalet undervisningstimmar som hör till undervisningsskyldigheten som full arbetstid. I systemet med årsarbetstid i del C motsvarar årsarbetstiden på 1 500 timmar full arbetstid. Begreppet ordinarie lön behövs när lön betalas för till exempel sjukledighet och moderskapsledighet och när lönen för timlärare i huvudsyssla bestäms.
Enligt del C § 24 a betalas under avlönad tjänstledighet, bland annat under sjukledighet och moderskapsledighet, utöver den ordinarie lönen lön för sådana extra timmar enligt del C § 15 som ingår i den fastställda arbetstidsplanen.
§ 33 Semester och kalkylerad semester
Tillämpningsanvisning
På undervisningspersonal som omfattas av UKTA tillämpas inte AKTA kap. IV § 19 (Utbytesledighet) som gäller utbyte av semesterpenning mot ledighet.
§ 35 Semesterförmåner vid övergång från en uppgift till en annan mom. 1
En innehavare av huvudtjänst och en timlärare i huvudsyssla som inte har rätt till semester och som permanent eller tillfälligt övergår till en sådan tjänst eller befattning inom UKTA:s tillämpningsområde som omfattas av bestämmelserna om semester, har under det aktuella semesteråret rätt till semester och semesterersättning enligt bestämmelserna i AKTA, med avdrag för den kalkylerade semestern.
mom. 2 Träder i kraft 1.1.2021
En innehavare av huvudtjänst och en timlärare i huvudsyssla som omfattas av systemet med lediga perioder (UKTA del C) och som utan en enda kalenderdags avbrott permanent eller tillfälligt övergår till en sådan tjänst eller befattning inom UKTA:s tillämpningsområde som omfattas av bestämmelserna om semester, har rätt till semester och semesterersättning enligt bestämmelserna i AKTA, dock så att antalet semesterdagar räknas ut enligt följande. Från den semester som huvudtjänstinnehavaren/timläraren i huvudsyssla tjänat in under föregående kvalifikationsår avdras de dagar som ingått i lediga perioder fastställda till perioden 1.5–30.4 samt de dagar för vilka ledighetsersättning betalats enligt UKTA del C § 22 under perioden 1.5–30.4. Som avdrag beaktas 85 procent av de arbetsdagar (mån–fre) som ingått i lediga perioder och som inte infallit under söckenhelger samt 61 procent av de dagar för vilka ledighetsersättning betalats. Det återstående antalet semesterdagar avrundas till närmaste hela dag.
§ 42 Lön under partiell tjänstledighet och tjänsteutövning
I deltidsarbete är grundlönen och de andra tillägg som hör till den ordinarie lönen lägre i samma proportion som tjänsteinnehavarens arbetstid är kortare än den fulla ordinarie arbetstiden enligt detta tjänste- och arbetskollektivavtal.
Tillämpningsanvisning
I arbetstid som baserar sig på undervisningsskyldighet räknas antalet undervisningstimmar som hör till undervisningsskyldigheten som full arbetstid. För att fastslå skyldigheterna för ordinarie lön tillämpas deltidsprocent. I årsarbetstiden enligt del C motsvarar en arbetstid på 1 500 timmar per år eller i genomsnitt 37 timmar och 30 minuter per vecka full arbetstid.
UKTA del B
§ 3 Uppgiftsrelaterad lön för rektorer i grundskolor (träder i kraft 1.8.2020)
mom. 1 Lönepunkter och antal lönegrundsgrupper för rektorer. Den uppgiftsrelaterade lönen i dyrortsklass I och II, se lönebilagan.
Xxxxx lönegrundsgrupper
Rektor för en skola med årskurs 1–6
4 03 01 10 1 | 12–23 |
4 03 01 20 1 | 24–30 |
4 03 01 30 1 | 31–37 |
4 03 01 40 1 | 38– |
Rektor för en skola med årskurs 7–9 eller en sammanhållen grundskola | |
4 03 01 10 2 | –6 |
4 03 01 20 2 | 7–14 |
4 03 01 30 2 | 15–19 |
4 03 01 40 2 | 20–24 |
4 03 01 50 2 | 25– |
Rektor för en specialskola | |
4 03 01 10 3 | 6–11 |
4 03 01 20 3 | 12–20 |
4 03 01 30 3 | 21–25 |
4 03 01 40 3 | 26– |
Tillämpningsanvisning | |
Se UKTA del A § 6 och 10 angående användningen av löneskalan. Tillämpningsanvisning (gäller 1.8.2020–31.7.2022)
I lönen för en rektor kan en högre lönepunkt tillämpas än enligt antalet lönegrundsgrupper om det är motiverat på grund av att rektorn förutom undervisningspersonalen har ett stort antal andra underställda eller på grund av det administrativa arbetets belastning.
§ 10 Xxxxx undervisningstimmar för innehavare av rektorstjänst (träder i kraft 1.8.2020)
mom. 1 Xxxxx undervisningstimmar per vecka för en rektor i en skola med årskurs 1– 6 är följande:
Antal lönegrundsgrupper i skolan | Undervisningstimmar per vecka |
12–17 | 10–12 |
18–23 | 9–11 |
24–29 | 6–9 |
30–35 | 4–6 |
36–41 | 3–5 |
42– | –2 |
mom. 2 Xxxxx undervisningstimmar per vecka för en rektor i en skola med årskurs 7– 9 eller en sammanhållen grundskola är följande:
Antal lönegrundsgrupper i skolan | Undervisningstimmar per vecka |
1–3 | 9–11 |
4–9 | 7–9 |
10–20 | 5–7 |
21–25 | 4–6 |
26–30 | 2–4 |
31– | –2 |
mom. 3 Xxxxx undervisningstimmar per vecka för en rektor vid en specialskola är följande:
Antal lönegrundsgrupper i skolan | Undervisningstimmar per vecka |
1–3 | 11–13 |
4–9 | 9–11 |
10–20 | 7–9 |
21–25 | 6–8 |
26–30 | 4–6 |
31– | 2–4 |
mom. 4 Antalet undervisningstimmar för en rektor som är gemensam för två eller flera grundskolor med årskurs 1–6 eller årskurs 7–9 bestäms på samma grunder som lönen (se § 3 mom. 2) med det sammanlagda antalet lönegrundsgrupper i skolorna som grund.
Tillämpningsanvisning mom. 1–4 (gäller 1.8.2020–31.7.2022)
En rektor kan åläggas två timmar färre undervisningstimmar än vad antalet lönegrundsgrupper anger om det finns en stor mängd administrativt arbete i skolan. Rektorns administrativa arbete påverkas till exempel av mängden annan personal utöver undervisningspersonalen. Vid bedömningen av belastningsgraden i rektorns administrativa arbete beaktas de lösningar skolan har med biträdande rektor eller biträdande föreståndare. Rektorns undervisningstimmar behöver inte bindas till arbetsschemat.
Rektorns undervisningsskyldighet ändras inte till följd av små ändringar i lönegrundsgrupperna om rektorns totala arbetsbelastning förblir oförändrad.
En rektor kan åläggas högst två undervisningstimmar mer än vad antalet lönegrundsgrupper i skolan anger. Det administrativa arbetet ska i så fall minska i motsvarande mån på ett verifierbart sätt. Ett större antal undervisningstimmar måste kunna motiveras med en exceptionell situation som gäller ordnandet av undervisningen (se del B bilaga 1 § 9 mom. 5).
mom. 7 (träder i kraft 1.8.2020)
För en gymnasierektor fastställs antalet undervisningstimmar per år lokalt till högst 418 timmar. Det är dock möjligt att fastställa antalet undervisningstimmar per år till högst 456 timmar. I så fall kan skolan ha högst 100 studerande och det får inte ingå rektorsuppgifter inom den grundläggande utbildningen i rektorns tjänsteutövningsskyldighet, eller också ska det finnas någon annan grundad anledning till det högre antalet undervisningstimmar.
mom. 8 (träder i kraft 1.8.2020)
För en rektor för ett vuxengymnasium fastställs antalet undervisningstimmar per år lokalt till högst 363 timmar. I antalet undervisningstimmar kan ingå handledning och övervakning av övningsuppgifter i modersmål och litteratur (bilaga 3 § 6 mom. 2) och anordnande av sommarkurser (bilaga 3 § 9).
Tillämpningsanvisning
Då antalet undervisningstimmar för en rektor för ett gymnasium/vuxengymnasium fastställs bör beaktas bland annat läroanstaltens storlek, eventuell verksamhet på flera ställen, eventuella särskilda utbildningsuppgifter för läroanstalten, ledning av flera läroanstalter, rektorns ansvar för budgeten och andra lokala specialförhållanden.
§ 11 Specialbestämmelser om arbetstiden för innehavare av rektorstjänst i grundskolan
mom. 1 Om en skola/läroanstalt är varaktigt indelad i två eller flera fristående verksamhetsställen räknas till antalet undervisningstimmar per vecka sammanlagt 2–4 veckotimmar för rektorer, biträdande föreståndare/biträdande rektorer, vice föreståndare och skolföreståndare. Antalet timmar som används och fördelningen av dem beror på
verksamhetsställenas storlek, placering och uppgiftsfördelningen mellan dessa personer. Om ställena ligger mycket långt från varandra eller annars verkar under särskilt svåra förhållanden, kan arbetsgivaren utöver timmarna ovan räkna sammanlagt högst fyra veckotimmar till undervisningsskyldigheten.
mom. 2 Om klasser eller elev-/studerandegrupper som hör till en annan skola/läroanstalt varaktigt arbetar i samband med skolan, räknas såsom ovan ett sammanlagt timantal enligt mom. 1 till undervisningsskyldigheten för skolornas rektorer, biträdande föreståndare/biträdande rektorer, vice föreståndare och skolföreståndare.
Tillämpningsanvisning för moment 1 och 2
En skola/läroanstalt är inte indelad i två eller flera fristående verksamhetsställen på det sätt som avses i de föregående styckena om de olika byggnaderna är belägna nära varandra, på tomter som ligger bredvid eller mittemot varandra eller på samma tomt så att de bildar en fast och enhetlig funktionell skolhelhet.
mom. 3 (träder i kraft 1.8.2020)
Antalet timmar som används kan undantagsvis också räknas till antalet undervisningstimmar för någon annan av skolans lärartjänsteinnehavare. Motiveringen är att timantalet inte kan räknas till undervisningsskyldigheten för skolans rektor, biträdande föreståndare/biträdande rektor, vice föreståndare eller skolföreståndare.
§ 13 Arbetstid för innehavare av lektorstjänst i elevhandledning i grundskolan (träder i kraft 1.8.2020)
mom. 1 För en innehavare av lektorstjänst i elevhandledning är den arbetstid som arbetsgivaren bestämmer tid och plats för 1 221 timmar per läsår.
Om självständighetsdagen, trettondagen eller första maj infaller mellan måndag och fredag, förkortas den årliga bundna arbetstiden med 7 timmar för varje nämnd söckenhelg.
mom. 2 Av arbetstiden ovan kan lektorn åläggas högst 500 timmar klassundervisning per läsår. En del av den tid som regleras av arbetsgivaren ska förläggas till skolans sommaravbrott. Denna tid, som främst gäller arbete med gemensam antagning, är 30–50 timmar av arbetstiden ovan.
mom. 3 Det övriga arbete som hör till lektorstjänsten i elevhandledning utförs under icke-bunden arbetstid, som tjänsteinnehavaren själv får bestämma tid och plats för.
Tillämpningsanvisning
Den icke-bundna arbetstiden är avsedd för förberedelse av lektioner, sammanställning och utarbetande av studiematerial, läsning av facklitteratur samt förberedelse av andra handledningsuppgifter i skolan.
§ 13 a Arbetstid för innehavare av studiehandledartjänst med årsarbetstid i gymnasiet (ändringen träder i kraft 1.8.2020)
mom. 1 Den årliga arbetstiden för en studiehandledare med årsarbetstid är
1 600 timmar, av vilka 400 timmar är sådant arbete som läraren får välja tid och plats för.
Tillämpningsanvisning
Innan läsåret börjar ska det för läraren fastställas en plan för arbetstidsanvändning som anger mängden undervisning och handledning och lärarens övriga uppgifter.
Om det under arbetsperioden är nödvändigt att ändra den fastställda planen för arbetstidsanvändning, görs detta genom att arbete och uppgifter som läraren fått tas bort eller byts. Hur planen har realiserats följs upp och bedöms i slutet av höst- respektive vårterminen.
Den arbetstid som läraren får välja tid och plats för är avsedd för förberedelse av studiehandledningskurser och sammanställning och utarbetande av anknytande studiematerial och för bland annat samarbete med arbetslivet och högskolor.
mom. 2 Av den arbetstid för studiehandledare som regleras av arbetsgivaren kan 30–50 timmar förläggas till skolans sommaravbrott.
§ 13 b Arbetstid för innehavare av speciallärartjänst med årsarbetstid i gymnasiet (ändringen träder i kraft 1.8.2020)
mom. 1 Den årliga arbetstiden för en speciallärare med årsarbetstid är 1 600 timmar, av vilka 400 timmar är sådant arbete som läraren får välja tid och plats för.
Tillämpningsanvisning
Innan läsåret börjar ska det för läraren fastställas en plan för arbetstidsanvändning som anger lärarens uppgifter. Sådana uppgifter är bland annat specialundervisning och speciallärarens uppgifter i en konsultativ roll som stöd för ämneslärare i gymnasiet i anknytning till stöd för de studerandes lärande samt samarbete med elevvården.
Om det under arbetsperioden är nödvändigt att ändra den fastställda planen för arbetstidsanvändning, görs detta genom att arbeten och uppgifter som läraren fått stryks eller byts ut. Hur planen har realiserats följs upp och bedöms i slutet av höst- respektive vårterminen.
Den arbetstid som läraren får välja tid och plats för är avsedd för bland annat arbete som hänför sig till förberedelse av specialundervisning och stöd för de studerandes lärande.
mom. 2 Av den arbetstid för speciallärare som regleras av arbetsgivaren kan högst 30 timmar förläggas till skolans avbrott, om man kommit överens om detta lokalt med förtroendemannen i fråga.
§ 14 Lärararbetsdagar (träder i kraft 1.8.2020)
mom. 1 En tjänsteinnehavare som anställts tillsvidare eller för minst ett arbetsår är skyldig att utöver de egentliga skoldagarna och annan arbetsskyldighet delta i studie- och planeringsarbete tre dagar per läsår. Om arbetsgivaren anser det vara ändamålsenligt, kan en av dessa dagar av särskilda skäl ordnas som två separata sammanlagt minst sex timmar långa pass.
mom. 2 Arbetsgivaren kan bestämma att en tjänsteinnehavare, utöver den i mom. 1 nämnda arbetstiden för studier och planering, även ska delta i sådan planering, utbildning och utveckling av arbetsplatsen som sker utöver de egentliga skoldagarna och övrig arbetsskyldighet, högst två dagar (högst 12 timmar) per läsår.
mom. 3 Arbetstiden under en sådan dag som avses i mom. 2 är 6 timmar, och utvecklingsdagen ska ordnas i direkt anslutning till slutet eller början av arbetstiden under terminen. Om arbetsgivaren har bestämt att två utvecklingsdagar ska hållas under läsåret, får den ena ordnas som två tretimmars pass under sådana dagar som är arbetsdagar för eleverna, om arbetsgivaren anser det vara ändamålsenligt. För en utvecklingsdag (6 tim.) betalas en dagslön i samband med följande månads lönebetalning.
Tillämpningsanvisning
Arbetsgivaren avgör om hela lärarkåren i kommunen ska delta i de lärardagar som avses i mom. 2 (t.ex. lärardag för uppdatering av läroplaner, lärardag om grunderna för utvärdering av skolarbetet, utvecklingsdag för arbetsplatsen) eller om en del av kommunens lärare ska delta (t.ex. lärarna för årskurs 7–9) eller en del av lärarna i någon skola (utvecklingsgrupp för samarbete mellan skolor, e.d.). De lärararbetsdagar som avses i mom. 1, lärarmöten under läsåret och den tid som lärarna har för planering per vecka kan givetvis användas för motsvarande arbete, till exempel för sådana uppgifter som nämns i utbildningslagstiftningen. Lärararbetsdagar bör i regel inte förläggas till lördagar.
mom. 4 Slopat 1.10.2007–31.7.2022
mom. 5–8 Slopade 1.8.2020
§ 14 a Byte av arbetstid (träder i kraft 1.8.2020)
Under ett läsår kan högst 24 timmar av undervisningsarbetet genom överenskommelse bytas ut mot utvecklingsarbete.
Tillämpningsanvisning
Bestämmelsen möjliggör för läraren och rektorn att komma överens om att undervisningstimmar byts mot utvecklingsarbete. Under ett läsår kan högst 24 undervisningstimmar bytas ut. Vid utbytet tillämpas koefficienten 1,5, och då motsvaras 24 undervisningstimmar av 36 timmar utvecklingsarbete.
Läraren och rektorn kommer överens om vilket slags utvecklingsuppgifter denna arbetstid ska användas till. Det är också möjligt att komma överens om att arbetstiden ska användas exempelvis till lärarens kompetensutveckling eller till verksamhet som stödjer arbetshälsan.
§ 19 Tilläggsuppgifter i enskilda skolor/läroanstalter och kommuner
mom. 1 Till en lärartjänsteinnehavare som åläggs att sköta en separat angiven uppgift som gäller utveckling, planering eller administration av undervisningen i en skola/läroanstalt betalas utgående från uppgiftens svårighetsgrad och ansvarsnivå en ersättning som arbetsgivaren fastställer utgående från lönebilagan.
mom. 7 (gäller 1.8.2016–31.7.2022)
Om det för ordnandet av utbildningen är nödvändigt att tillämpa denna paragrafs bestämmelser om grundskolan på ett annat sätt, kan arbetsgivaren besluta att en del av ersättningen för tilläggsuppgifter i enskilda skolor/läroanstalter används på kommunnivå.
Tillämpningsanvisning
En del av beloppet enligt mom. 2 som beräknas per skola och som framgår av lönebilagan kan enligt arbetsgivarens övervägande användas på kommunnivå, om det är motiverat för utvecklingen av hela kommunens undervisning och det inte är ändamålsenligt att använda hela beloppet i enskilda skolor. Minst 70 procent av beloppet ska ändå tilldelas enskilda skolor.
Innan beslut fattas om att använda skolspecifika pengar på kommunnivå bör förhandlingar föras om saken enligt kapitel IV § 14 mom. 2 i huvudavtalet.
28 § Avtalsbestämmelserna i del B som gäller timlärare i huvudsyssla
§ 1 Tillämpliga avtalsbestämmelser
§ 7 Bestämning av lönen
§ 8 Årsbundet tillägg
§ 14 Lärararbetsdagar
§ 14 a Byte av arbetstid (träder i kraft 1.8.2020)
§ 15 Söckenhelger som förkortar arbetstiden
§ 17 Timmar för förberedelse av demonstrationer
§ 19 Tilläggsuppgifter i enskilda skolor/läroanstalter och kommuner
§ 20 Administrativa rektorsuppgifter
§ 23 Betalning/minskning av övertimarvode, övertimme som betalas enligt övertimarvodesgrunden och ersättningar för särskilda uppgifter under tjänstledighet
§ 24 Lön för visstidsanställda tjänsteinnehavare
§ 25 Resekostnadsersättningar för ambulerande lärare
§ 26 Övergångsbestämmelse för lärare som 1.8.2005 övergått till lön angiven i euro
§ 27 Övergångstillägg 1.3.2007 vid övergång till löner baserade på arbetsvärdering.
DEL B bilaga 1 Grundskolan
§ 6 Samplanering 1.8.2007–31.7.2022
Utöver den undervisning och de övriga arbetsuppgifter som ålagts en lärare per vecka ska läraren delta i samplanering av undervisningen, möten som gäller olika ämnesområden och sakfrågor, samarbetet mellan hem och skola och planeringen av undervisning och arbetsuppgifter som gäller utvecklingen av skolans verksamhet. Arbetstiden bestäms enligt § 6 a.
Tillämpningsanvisning
Vid planering av arbetstiden för samplanering bör man ge akt på att denna arbetstid i mån av möjlighet används jämnt fördelad över hela arbetsåret.
§ 6 a Årligt antal timmar för samplanering (träder i kraft 1.8.2020)
Under läsåret är det totala antalet timmar för samplanering högst 120. Den årliga planeringen av arbetstiden för samplanering får inte leda till att antalet lärararbetsdagar utökas under läsåret.
Tillämpningsanvisning
Vid planering av arbetstiden för samplanering bör man ge akt på att arbetstiden räcker till för de planerade uppgifterna.
§ 8 Inräknande av skolföreståndares uppgifter i undervisningsskyldigheten när en lärartjänsteinnehavare har förordnats till skolföreståndare
mom. 1 Om en lärartjänsteinnehavare förordnas till föreståndare för en eller flera skolor med årskurs 1–6 och/eller en specialskola räknas följande timantal till undervisningsskyldigheten:
Xxxxx lönegrundsgrupper i skolan/skolorna | Timantal/vecka |
1–2 | 1 |
3 | 2 |
4–5 | 3 |
6–7 | 6 |
8 | 7 |
9–12 | 9 |
13– | 12 |
mom. 2 Om föreståndaren är gemensam för en skola med årskurs 1–6 och en specialskola bestäms timantalet enligt tabellen ovan separat för vardera skolan, dock så att föreståndaren har minst fyra timmar undervisningsarbete i veckan.
mom. 3 Slopat (slagits ihop med mom. 1)
mom. 4 Om två eller flera skolor med årskurs 1–6 har en gemensam föreståndare kan arbetsgivaren till skolföreståndarens undervisningsskyldighet räkna högst två veckotimmar utöver vad som anges i mom. 1.
mom. 5 (1.8.2020–31.7.2022)
En lärartjänsteinnehavare i årskurs 7–9 eller i en enhetlig grundskola kan undantagsvis förordnas till skolföreståndare av orsaker som beror på lokala särförhållanden. Sådana orsaker kan anses vara till exempel långa avstånd eller skärgårdsförhållanden. Då är det inte ändamålsenligt att ha en rektorstjänst på grund av det låga elevantalet. Det kan vara motiverat att ha en skolföreståndare i årskurs 7–9 eller i en enhetlig grundskola också i en situation där det kan påverka antalet skolor som fastställts för innehavaren av en rektorstjänst i kommunen.
På en skolföreståndare i årskurs 7–9 eller i en enhetlig grundskola tillämpas bestämmelserna ovan i mom. 1–4. Arbetsgivaren kan dessutom bestämma att till undervisningsskyldigheten för en lärartjänsteinnehavare som förordnats till skolföreståndare i årskurs 7–9 eller i en enhetlig grundskola ska räknas högst 3 timmar mer, om detta kan motiveras med lokala särförhållanden. Skolföreståndarens undervisningsarbete ska dock uppgå till minst fyra timmar i veckan.
§ 9 Inräknande av biträdande föreståndares uppgifter i undervisningsskyldigheten när en lärartjänsteinnehavare har förordnats till biträdande föreståndare (träder i kraft 1.8.2020)
mom. 1 Om en lärartjänsteinnehavare förordnas till föreståndare för en eller flera skolor med årskurs 1–6, räknas följande timantal till undervisningsskyldigheten:
Xxxxx lönegrundsgrupper skolan/skolorna | i | Timantal/vecka |
24–29 | 1–3 | |
30–35 | 3–6 | |
36–41 | 6–9 | |
42– | 11–14 | |
mom. 2 För en lärartjänsteinnehavare som förordnats till biträdande föreståndare för någon annan grundskola/andra grundskolor än de som avses i mom. 1 räknas följande timantal till undervisningsskyldigheten:
Xxxxx lönegrundsgrupper skolan/skolorna | i | Timantal/vecka |
13–20 | 3–6 | |
21–25 | 5–10 | |
26–30 | 8–16 | |
31– | 10–18 | |
Tillämpningsanvisning för moment 1 och 2
Om det undantagsvis har förordnats flera biträdande föreståndare för en skola/flera skolor fördelas timantalet i mom.1 eller 2 mellan de biträdande föreståndarna.
mom. 3 Slopat
mom. 4 Om en grundskola och ett gymnasium har en gemensam rektorstjänsteinnehavare och det till biträdande föreståndare har förordnats en grundskollärare, räknas lönegrundsgrupperna i grundskolan och gymnasiet ihop vid bestämning av timantalet enligt mom. 2.
Tillämpningsanvisning mom. 1–4 (gäller 1.8.2020–31.7.2022)
Till undervisningsskyldigheten för en lärartjänsteinnehavare som förordnats till biträdande föreståndare eller biträdande rektor kan räknas ett större antal timmar än vad antalet lönegrundsgrupper anger, om det finns en stor mängd administrativt arbete i skolan. Det administrativa arbetet i skolan påverkas till exempel av mängden annan personal utöver undervisningspersonalen. Det
xxxxxxxx som räknas till undervisningsskyldigheten kan vara högst två timmar mer.
Arbetsgivaren kan bestämma att till undervisningsskyldigheten för en lärartjänsteinnehavare som förordnats till biträdande skolföreståndare eller biträdande rektor ska räknas ett timantal som överskrider ovan nämnda (mom. 1 och mom. 2) med högst 3 timmar. Bestämmelsen ska basera sig på lokala särförhållanden och grunderna ska bedömas varje läsår.
Förutsättningen för att de överskridande timmarna ska räknas till undervisningsskyldigheten är att dessa timmar inte är övertimmar.
mom. 5 (gäller 1.8.2020–31.7.2022)
Genom ändringar i tjänsteutövningsskyldigheten (KomTjL 23 §) kan administrativa rektorsuppgifter av grundad anledning överföras på en lärartjänsteinnehavare, dock inte chefsarbete. I en skola med årskurs 1–6 är en sådan överföring möjlig om antalet lönegrundsgrupper är minst 36 och i andra grundskolor om antalet lönegrundsgrupper är minst 26. I en skola med årskurs 1–6 kan högst 5 timmar administrativa uppgifter räknas till undervisningsskyldigheten för en lärartjänsteinnehavare och i andra grundskolor högst 7 timmar. Den avvikande bestämmelsen om arbetstid kan tillämpas för ett läsår i sänder.
Tillämpningsanvisning
Bestämmelsen tillämpas bara om de administrativa uppgifterna inte kan överföras på en lärartjänsteinnehavare som förordnats till biträdande föreståndare/biträdande rektor.
§ 10 Inräknande av andra än ledningsuppgifter i undervisningsskyldigheten
Se del B § 17 (timmar för förberedelse av demonstrationer) och § 18 (arbetstid för ambulerande lärare).
mom. 1 Om en innehavare av klasslärartjänst undervisar i en klass med elever från två eller flera årskurser räknas en årsveckotimme till undervisningsskyldigheten. Detta gäller också innehavare av specialklasslärartjänst med undantag av undervisning för mycket gravt utvecklingsstörda.
mom. 2 Om en innehavare av klasslärartjänst eller specialklasslärartjänst undervisar i en klass med en eller flera förskoleelever räknas en årsveckotimme till undervisningsskyldigheten. Detta tillämpas dock inte om det i undervisningsgruppen enbart finns förskoleelever med förlängd läroplikt.
Tillämpningsanvisning för moment 1 och 2
Tillämpningen av bestämmelserna förutsätter att klasslärarens eller specialklasslärarens undervisning i en klass enligt mom.1 och/eller mom. 2 utgör minst hälften av undervisningen för hela undervisningsgruppen. Om både mom. 1 och 2 uppfylls räknas 2 årsveckotimmar till undervisningsskyldigheten.
Bestämmelserna tillämpas också på en timlärare i huvudsyssla om läraren sköter motsvarande uppgift i sammansatt klass som en innehavare av klasslärartjänst eller specialklasslärartjänst. (träder i kraft 1.8.2020)
mom. 3 Om en innehavare av ämneslärartjänst eller en timlärare (i ämnesundervisning) undantagsvis åläggs att sköta en klass i årskurs 1–6 och klassen inte har en egen klasslärare, räknas en årsveckotimme till undervisningsskyldigheten.
mom. 4 Om en lärartjänsteinnehavare inte kan anvisas det antal timmar som undervisningsskyldigheten förutsätter, räknas till lärarens undervisningsskyldighet elevhandledning enligt del A § 23 och till behövliga delar särskilda uppgifter enligt § 11–22 i denna bilaga.
Tillämpningsanvisning
Om klassföreståndaruppgifter räknas till undervisningsskyldigheten för en innehavare av ämneslärartjänst, används 1 årsveckotimme som timantal, inte 1,4 årsveckotimmar enligt § 14.
§ 30 Andra bestämmelser som gäller timlärare
mom. 1 På timlärares löner tillämpas del A § 22, 23 och 24 samt bestämmelserna i § 9, § 10 mom. 4 och § 11–25 i denna bilaga. På lönen för timlärare i huvudsyssla tillämpas dessutom bestämmelserna i § 10 mom. 1 och 2 samt
§ 26 i denna bilaga.
mom. 2 Om en timlärare inte har undervisningstimmar i grundskolan, men mot ett arvode sköter en särskild uppgift för vilken ingen undervisningsskyldighet fastställts, bestäms arvodet enligt en undervisningsskyldighet på 23 timmar.
mom. 3 För en timlärare i bisyssla som har en tjänst i gymnasiet bestäms timundervisningstimmarna vid avbrott i tjänsteutövningen enligt del B § 23.
DEL B bilaga 2 Gymnasier
§ 2 Samplanering (träder i kraft 1.8.2020)
I arbetstiden för ämneslärare ingår deltagande i samplanering så att det för lärarmöten, ämnesgruppmöten och konferenser används arbetstid enligt bestämmelsen i § 2 a.
§ 2 a Årligt antal timmar för samplanering (träder i kraft 1.8.2020)
Under läsåret är det totala antalet timmar för samplanering högst 101. Samplanering ska inte leda till att antalet lärararbetsdagar utökas under läsåret.
§ 3 Undervisningsskyldighet för ämneslärare (träder i kraft 1.8.2020) mom. 1
timmar/vecka | |
Modersmålet och litteratur | 16 |
Det andra inhemska språket, främmande språk (också främmande språk som modersmål, dvs. elevens hemspråk) och informationsteknik | 19 |
Matematik, fysik, kemi, bildkonst, musik | 20 |
Religion, filosofi, psykologi, livsåskådningskunskap, hälsokunskap, biologi, geografi, historia, samhällslära | 21 |
Studiehandledning, specialundervisning, huslig ekonomi, textilslöjd, teknisk slöjd | 22 |
Gymnastik och andra tillvalsämnen som inte direkt anknyter till ovan nämnda ämnen (tillämpad kurs) | 23 |
mom. 2 Undervisningsskyldigheten i A1–2 och B1-språk samt S2-språk (finska/svenska som andra språk) är 18 timmar i veckan.
mom. 3 Undervisningsskyldigheten, de uppgifter som ingår i undervisningsskyldigheten och övertimmarna räknas som ett antal undervisningstimmar per år. Om en lektor undervisar i två eller flera ämnen med olika stor undervisningsskyldighet eller undervisar vid både ett gymnasium och ett vuxengymnasium, räknas en vägd undervisningsskyldighet ut som timmar per år. Den vägda undervisningsskyldigheten beräknas enligt de grunder som anges i del A
§ 53.
Protokollsanteckning (träder i kraft 1.8.2020)
För arbeten och uppgifter utom klass som anvisas enligt bestämmelsen om gymnasieresurstimmar (annat arbete än undervisningsarbete eller uppgifter i anknytning till studentexamen enligt § 8 mom. 1) tillämpas för alla lärare undervisningsskyldigheten 19. Dessa veckotimmar som ersätts via gymnasieresursen räknas sist in i lärarens undervisningsskyldighet och ersätts för alla lärares del enligt undervisningsskyldigheten 19 när timmarna ersätts som övertimmar. Vid vägningen av lärarens undervisningsskyldighet beaktas dessa timmar inte.
Tillämpningsanvisning
Med en lektor som undervisar vid både ett gymnasium och vuxengymnasium avses en tjänsteinnehavare som är skyldig att undervisa i både dag- och vuxengymnasium eller till vars undervisningsskyldighet de facto räknas timmar i både dag- och vuxengymnasium under läsåret i fråga. Alla timmar som lektorn håller vid gymnasiet och vuxengymnasiet räknas antingen in i undervisningsskyldigheten eller räknas som övertimmar som ersätts enligt den egna arvodesgrunden för övertimmar. Som övertimarvodesgrund används en vägd undervisningsskyldighet. Vid beräkningen av den vägda undervisningsskyldigheten beaktas endast klasstimmarna i gymnasiet och vuxengymnasiet.
§ 7 Gymnasieresurstimmar (träder i kraft 1.8.2020)
Antalet gymnasieresurstimmar är 14 veckotimmar per gymnasium, och 0,17 veckotimmar läggs till per studerande. Gymnasieresursen används för arbeten och uppgifter som rektorn och lärarkåren anser viktiga med tanke på gymnasiets mål och som anvisats lärare i arbetsplanen, till exempel preliminär granskning av studentexamensprov och muntliga förhör i anknytning till slutexamen vid gymnasiet. Beslut om användningen av gymnasieresursen fattas för ett läsår åt gången. Om hela gymnasieresursen inte används till uppgifter utom klass, ska det antal veckotimmar som inte använts riktas till undervisningsarbete.
Tillämpningsanvisning
Största delen av gymnasieresursen ska användas för arbetsuppgifter utom klass. Undervisningsskyldigheten för dessa av rektorn anvisade arbeten och uppgifter är 19. För ersättning av uppgifter i anknytning till studentexamen (§ 8 mom. 1) tillämpas dock lärarens egen undervisningsskyldighet. Likaså är ersättningsgrunden lärarens egen undervisningsskyldighet när gymnasieresursen används till ersättning för muntliga förhör i anknytning till slutexamen vid gymnasiet. Om det beslutas att resursen ska användas till undervisningsarbete ska detta avtalas med lärarkåren. Om man inte når samförstånd om hur resursen ska användas bör förhandlingar föras om saken enligt kapitel IV § 14 mom. 2 i huvudavtalet.
§ 9 Förhör av privatelev och arbetsuppgifter i samband med studentskrivningar (träder i kraft 1.8.2020) mom. 1 En privatelev är en person som deltar i ett prov som ingår i studentexamen,
med undantag av
1. en studerande i ifrågavarande gymnasium, som ännu inte har avlagt slutexamen vid gymnasiet eller studentexamen
2. en studerande som i sin egen skola tar om ett underkänt obligatoriskt prov under tre sådana examenstillfällen som avses i 16 § i lagen om anordnande av studentexamen
3. en person/studerande som i sin egen skola efter avlagd studentexamen tar om ett godkänt prov en gång vid närmast följande examenstillfälle.
4. en studerande som i sin egen skola efter avlagd studentexamen kompletterar sin examen vid närmast följande examenstillfälle.
mom. 2 För förhör av gymnasiekursen i ett läroämne betalas en ersättning enligt lönebilagan. Förhöret kan delas upp på flera delförhör, och ersättningen delas då upp på motsvarande sätt. Varje förhör av hela lärokursen på en gång och varje delförhör omfattar skriftligt, muntligt och förnyat förhör.
DEL B bilaga 3 Vuxengymnasier
§ 3 Samplanering (träder i kraft 1.8.2020)
I arbetstiden för ämneslärare ingår deltagande i samplanering så att det för lärarmöten, ämnesgruppmöten och konferenser används arbetstid enligt bestämmelsen i § 3 a.
§ 3 a Årligt antal timmar för samplanering (träder i kraft 1.8.2020)
Under läsåret är det totala antalet timmar för samplanering högst 89. Samplanering ska inte leda till att antalet lärararbetsdagar utökas under läsåret.
DEL B Arbetstidsförsök
§ 1 Tillämpningsområde och giltighet
mom. 1 Dessa avtalsbestämmelser tillämpas som anställningsvillkor på yrkesgrupperna nedan, om detta har överenskommits med huvudförtroendemannen i fråga.
mom. 2 Avtalsbestämmelserna är i kraft 1.8.2014–31.7.2022.
mom. 3 I övrigt tillämpas det gällande kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningspersonal (UKTA) i tillämpliga delar.
UKTA del C
§ 1 Tillämpningsområde
mom. 5
§ 14 Årsbundet tillägg och pension (gäller till 31.7.2020)
§ 8 Lön för studiehandledare (ändringen träder i kraft 1.1.2021)
Den uppgiftsrelaterade lönen för en heltidsanställd studiehandledare (1 500 tim.) ska uppgå till minst det belopp som anges i lönebilagan i detta avtal.
4 11 03 00 3 | Högre högskoleexamen och högre yrkeshögskoleexamen |
4 11 03 00 4 | Xxxxx examen |
§ 12 Arbetstid för lärare
mom. 1
[--]
mom. 2 [--]
mom. 3
En heltidsanställd lärare (38 tim. 45 min.) som omfattas av UKTA del E kan enligt eget önskemål behålla sin lönenivå vid övergången till årsarbetstid. Motsvarande rätt att behålla lönenivån enligt arbetsavtalet har också deltidsanställda lärare med en årsarbetstid på över 1 500 timmar.
Den individuella årsarbetstiden för en sådan lärare som övergått från del E till årsarbetstid är längre än arbetstiden för en heltidsanställd (1 500 timmar/år) i samma
proportion som lönen är högre.
Den genomsnittliga veckoarbetstiden för en lärare beräknas utgående från lärarens individuella årsarbetstid.
Tillämpningsanvisning
Bestämmelserna i mom. 3 tillämpas på lärare som övergått från del E till årsarbetstid så länge de fortsätter arbeta i sådana tjänster eller uppgifter som vid tidpunkten för övergången.
På lärare som övergått från del E och som vid valet av årsarbetstid väljer en heltidsanställd lärares årsarbetstid på 1 500 timmar tillämpas bestämmelserna i mom. 3 tills valet av årsarbetstid trätt i kraft. Valet av årsarbetstid träder i kraft endera 1.1.2021 eller 1.8.2021 beroende på om utbildningsanordnaren utgår från kalenderåret eller läsåret.
§ 13 Övergångsbestämmelse om minimiandelen icke-bunden arbetstid
Bestämmelsen gäller de lärare som övergått till att omfattas av denna bilaga när arbetsgivaren infört systemet med årsarbetstid 1.8.2018–1.8.2020. På andra än de särskilt nämnda lärarna i denna paragraf tillämpas procenten för icke-bunden arbetstid i
§ 12. På lärarna tillämpas följande minimiprocenter för icke-bunden arbetstid så länge de fortsätter arbeta i sådana tjänster eller uppgifter som vid tidpunkten för övergången:
• lärare i matematiska ämnen och språk minst 30 %,
• lärare i företagsekonomi:
lärare i bokföring, redovisning och ekonomiförvaltning minst 37 %,
lärare i yrkesinriktade teoretiska ämnen (bl.a det andra inhemska språket, främmande språk och matematiska ämnen) minst 34 %,
lärare i modersmålet och handelskorrespondens/kommunikation minst 43 %,
• lärare inom sjöfartsområdet:
lärare i sjöfartsämnen och tekniska ämnen minst 30 %, i arbetsundervisning minst 27 %,
lärare som ger navigerings- och maskinövervakningsundervisning minst 35 %, språklärare minst 42 %,
lärare i andra ämnen minst 38 %,
• lärare som övergått från del E minst 17 %
Tillämpningsanvisning
På lärare som övergått från del E och som vid valet av årsarbetstid väljer en heltidsanställd lärares årsarbetstid på 1 500 timmar tillämpas bestämmelserna i denna paragraf tills valet av årsarbetstid trätt i kraft. Därefter tillämpas minimiprocenten för icke- bunden arbetstid i § 12 mom.1. Valet av årsarbetstid träder i kraft endera 1.1.2021 eller 1.8.2021 beroende på om utbildningsanordnaren utgår från kalenderåret eller läsåret.
För lärare som övergått från del E till systemet med årsarbetstid och som redan tidigare valt att övergå (eller på annat sätt övergått) till en heltidsanställd lärares årsarbetstid på
1 500 timmar, ändras minimiprocenten för icke-bunden arbetstid automatiskt till den i § 12 mom.1. Ändringen i lärarens minimiprocent för icke-bunden arbetstid gäller från början av
planeringsåret. Ändringstidpunkten är endera 1.1.2021 eller 1.8.2021 beroende på om utbildningsanordnaren utgår från kalenderåret eller läsåret.
Efter att valet av årsarbetstid och den ovan nämnda ändringen trätt i kraft avses i denna paragraf med lärare som övergått från del E endast de lärare som valt en individuell årsarbetstid.
§ 18 Lediga perioder för lärare
mom. 1
mom. 2
Under perioden 2.5–30.9 ska lärarna ha en åtta (8) veckor, dvs. 56 kalenderdagar lång sommarledighetsperiod som arbetsgivaren inte får förlägga arbetstid till.
Sommarledigheten kan ges i högst tre delar, och av dessa ska en del vara minst fyra (4) veckor lång. Under den övriga tiden ska lärarna ha en fyra (4) veckor, dvs. 28 kalenderdagar lång ledig period och den kan ges i högst fyra delar.
De lärare som övergått från del E ska under perioden 2.5–30.9 ha en minst sex (6) veckor, dvs. 42 kalenderdagar lång sommarledighetsperiod som arbetsgivaren inte får förlägga arbetstid till. Sommarledigheten kan ges i högst fyra delar och av dessa ska en del vara minst tre (3) veckor lång. Under den övriga tiden ska lärarna ha en ledig period på fyra veckor, dvs. 28 kalenderdagar, och den kan ges i högst fyra delar.
Tillämpningsanvisning
Bestämmelserna i mom. 2 tillämpas på lärare som övergått från del E till årsarbetstid så länge de fortsätter arbeta i sådana tjänster eller uppgifter som vid tidpunkten för övergången.
Med lärare som övergått från del E avses i denna paragraf alla de lärare som övergått från del E till systemet med årsarbetstid.
mom. 3
(Träder i kraft 1.1.2021 om utbildningsanordnaren utgår från kalenderåret och 1.8.2021 om utbildningsanordnaren utgår från läsåret.)
Arbetsgivaren kan dock flytta högst en (1) vecka, dvs. 7 kalenderdagar av sommarledighetsperioden till perioden 1.10–1.5 eller högst en vecka, dvs. 7 kalenderdagar av ledighet som ges under övrig tid till perioden 2.5–30.9. En flyttad ledig period kan ges som separata perioder oberoende av bestämmelserna om indelning i mom. 1. En flyttning kan inte ändra den totala mängden lediga perioder, som bestäms enligt mom. 1.
Tillämpningsanvisning
Bestämmelsen tillämpas inte på lärare vars lediga perioder bestäms enligt mom. 2.
mom. 4
Genom överenskommelse med läraren kan man avvika från de lediga periodernas
mängd samt förlägga och indela dem på något annat sätt. Lärarens lediga perioder ska uppgå till minst 10 veckor, dvs. 70 kalenderdagar, under planeringsåret.
Tillämpningsanvisning
Överenskommelsen kräver ett skriftligt eller elektroniskt avtal (t.ex. per e-post).
§ 20 Fastställande av tidpunkten för den lediga perioden
Tidpunkterna för de lediga perioderna fastställs enligt följande: I systemet som utgår från läsåret:
de lediga perioderna mellan 1.10 och 1.5 fastställs senast 30.9
de lediga perioderna mellan 2.5 och 31.7 fastställs senast 31.3 de lediga perioderna mellan 1.8 och 30.9 fastställs senast 31.5
I systemet som utgår från kalenderåret:
de lediga perioderna mellan 1.1 och 1.5 fastställs senast 30.11 de lediga perioderna mellan 2.5 och 30.9 fastställs senast 31.3 de lediga perioderna mellan 1.10 och 31.12 fastställs senast 30.9
Protokollsanteckning
Läroanstaltens rytm för lediga perioder är en uppskattning av hur planeringsårets lediga perioder förläggs (tidpunkter, delarnas antal och längd). Det kan finnas flera olika sätt att förlägga de lediga perioderna, till exempel inom olika enheter.
Om läraren arbetar under en del av planeringsåret och har tjänstledighet under en del av det, ska de lediga perioderna planeras och fastställas för hela året, även för tjänstledighetstiden. Preliminära eller fastställda uppgifter om förläggningen av lediga perioder behövs bland annat för beräkningen av arbetstiden och för beräkningen av avdrag i de situationer som avses i § 24.
Den slutliga förläggningen av lediga perioder framgår när tidpunkterna för de lediga perioderna fastställs enligt tidsfristerna i § 20.
§ 22 Ledighetsersättning för visstidsanställda lärare och studiehandledare (ändringen träder i kraft 1.1.2021)
En lärare som anställts för kortare tid än ett år betalas när tjänsteförhållandet upphör ledighetsersättning för de lediga perioder som läraren inte fått. Ersättningsbeloppet baserar sig på antalet arbetsdagar. Läraren tjänar in ledighetsersättning för alla de arbetsdagar (mån–fre) som ingått i tjänsteförhållandet enligt lärarens arbetstidsplan. De dagar som ingått i lärarens fastställda lediga perioder är inte arbetsdagar.
Antalet dagar för vilka ersättning betalas får man genom att multiplicera antalet arbetsdagar med 0,42 och ledighetsersättningen räknas ut genom att lärarens dagslön multipliceras med antalet ersättningsdagar. Om det i tjänsteförhållandet har ingått
någon ledig period som fastställts i arbetstidsplanen dras varje kalenderdag (mån–sön) i den lediga perioden av från det antal ersättningsdagar som ska betalas.
Ledighetsersättningen för en studiehandledare som anställts för kortare tid än ett år räknas ut enligt mom.1 och 2, dock så att koefficienten är 0,33.
Tillämpningsanvisning
Om en lärare/studiehandledare haft ett tidsbegränsat tjänsteförhållande för kortare tid än ett år och utan en enda kalenderdags avbrott övergår till ett annat tjänste- eller arbetsavtalsförhållande hos samma arbetsgivare kan läraren/studiehandledaren, när det tidsbegränsade tjänsteförhållandet upphör, betalas ledighetsersättning för den tid tjänsteförhållandet varade.
§ 23 Semesterpenning (ändringen träder i kraft 1.5.2021)
Lärare, timlärare i huvudsyssla och studiehandledare betalas semesterpenning enligt UKTA. Den ordinarie lönen som utgör grund för semesterpenningen multipliceras med 0,82.
§ 24 a Hur tjänstledighet påverkar betalning av extra timmar
(träder i kraft 1.1.2021 om utbildningsanordnaren utgår från kalenderåret och 1.8.2021 om utbildningsanordnaren utgår från läsåret)
En lärare och en studiehandledare betalas under avlönad tjänstledighet lön för sådana extra timmar enligt § 15 som ingår i den fastställda arbetstidsplanen.
UKTA del F bilaga 10
§ 6 Årlig arbetstid och undervisningsskyldighet för lärare (träder i kraft 1.8.2020) mom. 1 Lärarnas undervisningsarbete och övriga arbete planeras för högst 38
veckor. Undervisningsarbetet bör i mån av möjlighet planeras för 35 veckor. En arbetsvecka omfattar fem dagar. Från dagarna avdras självständighetsdagen, trettondagen och första maj, om dessa infaller på någon annan vardag än lördag.
mom. 2 En lärares undervisningsskyldighet är 23 undervisningstimmar per vecka och den årliga undervisningsskyldigheten är 805 timmar. För lärare inom yrkesutbildningen (II stadiet) är undervisningsskyldigheten dock 22 undervisningstimmar per vecka och den årliga undervisningsskyldigheten är 770.
mom. 3 I annat arbete ingår utveckling av undervisningen och andra uppgifter som arbetsgivaren anvisar och som hör till lärarens arbetsuppgifter men som inte direkt anknyter till lektionerna. Den årliga arbetstiden för annat arbete är 90 timmar, och en timme är 60 minuter.
mom. 4 I stället för annat arbete kan läraren fortfarande åläggas att undervisa mer än 35 arbetsveckor, men en undervisningstimme förkortar då det andra arbetet med 1,5 timmar. Om läraren åläggs att utföra annat arbete i mer än 90 timmar, betalas en timmes övertimarvode för varje timme annat arbete.
§ 11 Övriga anställningsvillkor för timlärare
mom. 3 (träder i kraft 1.8.2020)
En timlärare i huvudsyssla som anställts för minst ett arbetsår kan per år åläggas 8 timmar annat arbete enligt § 6 mom. 3, och då betalas ersättning för den tid som överstiger 8 timmar.
mom. 4 (träder i kraft 1.8.2020)
En timlärare i huvudsyssla som anställts för minst en termin kan per termin åläggas 4 timmar annat arbete enligt § 6 mom. 3, och då betalas ersättning för den tid som överstiger 4 timmar.
§ 12 Ersättning för resekostnader (träder i kraft 1.8.2020)
Till en timlärare som undervisar mindre än 16 timmar i veckan vid en och samma musikläroanstalt kan arbetsgivaren enligt prövning betala kostnaderna för resor.
UKTA del F bilaga 11
4 § Arbetstid för lärare (träder i kraft 1.8.2020)
Alternativ 1
mom. 1 Lärarens arbetstid är 790 timmar per år, av vilka 578 timmar är undervisningstimmar och 212 timmar är annat arbete som arbetsgivaren anvisar.
Alternativ 2
mom. 2 Lärarens arbetstid är 1 200 timmar per läsår, och den fördelas på undervisning och andra uppgifter som åläggs av arbetsgivaren så att undervisningstimmarna är högst det antal som anges i mom. 1.
mom. 4 Enligt överenskommelse med läraren kan annat arbete bytas mot undervisningstimmar. En undervisningstimme minskar då det andra arbetet med 1,5 timmar.
§ 14 Övriga anställningsvillkor för timlärare
Slopat 1.8.2020
UKTA del F bilaga 12
§ 6 Årlig arbetstid och undervisningsskyldighet för lärare
mom. 2 (träder i kraft 1.8.2020)
Den övriga arbetsskyldigheten för en lärare uppgår till 350 timmar per läsår. Om en lärare i medeltal reser 200 kilometer per vecka på grund av resor till en annan verksamhetsenhet, räknas av den för resor använda tiden högst 75 timmar per år till den ovan nämnda övriga arbetsskyldigheten.
9 § Arbetstid för en planeringsansvarig lärare mom. 1 (träder i kraft 1.8.2020)
För en planeringsansvarig lärare, vars uppgifter omfattar planering och koordinering av studieprogram/kurser samt ledning och uppföljning av projekt (ekonomiskt e.d. ansvar) fastställs den årliga bundna arbetstiden till 1 200 timmar. Arbetstiden delas enligt arbetsgivarens beslut in i undervisning och andra uppgifter som åläggs av arbetsgivaren, så att undervisningstimmarna kan uppgå till högst det antal som anges i § 6 mom.
1. Enligt överenskommelse med läraren kan annat arbete bytas mot undervisningstimmar. En undervisningstimme minskar då det andra arbetet med 1,5 timmar.
§ 12 Uppgifter
mom. 3–4 Slopade 1.8.2020
UKTA del F bilaga 13
§ 3 Arbetstid för lärare med alternativ 1
mom. 3 (träder i kraft 1.8.2020)
Om undervisningsskyldigheten utgör 3/4 av den totala arbetsskyldigheten är lärarens övriga arbetsskyldighet 315 timmar per år.
mom. 4 (träder i kraft 1.8.2020)
Om organiseringen av undervisningsarbetet vid en folkhögskola av särskilda skäl så kräver eller överenskommelse om detta ingås med läraren, kan en lärares undervisningsskyldighet bestämmas vara större eller mindre än vad som anges ovan. Då ökas eller minskas den övriga arbetsskyldigheten med 1,5 timmar per undervisningstimme. En lärares undervisningsskyldighet ska dock vara minst 2/3 av arbetsskyldigheten, om inte den behöriga myndigheten av särskilda skäl beslutar minska undervisningsskyldigheten till hälften av den totala arbetsskyldigheten.
§ 9 Uppgifter
mom. 3–4 Slopade 1.8.2020