BRANSCHAVTAL OCH LÖNEAVTAL

Trossamfund och Ekumeniska Organisationer 2005 – 2008 ‌

Arbetsgivaralliansen Branschkommitté Trossamfund och Ekumeniska Organisationer ‌

• SKTF • Cf m.fl. • Kommunal

Innehåll
		Sida
§ 1	Avtalets omfattning	3
§ 2	Anställning	5
§ 3	Allmänna åligganden	5
§ 4	Lön	7
§ 5	Arbetstid	8
§ 6	Semester	13
§ 7	Övertidskompensation	19
§ 8	Obekväm arbetstid, jour och beredskap	22
§ 9	Restidsersättning	28
§ 10	Sjuklön m.m.	29
§ 11	Permission, tjänstledighet och annan ledighet	39
§ 12	Uppsägning	42
§ 13	Giltighetstid	47

Övriga avtal mellan parterna 48

Uppsägningstid enligt 11 § LAS 49

Bilaga 1: Löneavtal 2005 – 2008 med SKTF, CF m.fl. 50

Bilaga 2: Löneavtal 2005 – 2008 med Kommunal 56

Förkortningar

ITP Industrins och handelns tjänstepension LAS Lag (1982:80) om anställningsskydd LO Landsorganisationen

PTK Förhandlings- och samverkansrådet PTK SjLL Lag (1991:1047) om sjuklön

TFA Trygghetsförsäkring vid arbetsskada TGL Tjänstegrupplivförsäkring

TRS Trygghetsrådet TRS

Avtal om allmänna anställningsvillkor

§ l Avtalets omfattning

Mom 1 Avtalets giltighetsområde

Avtalet gäller arbetsgivare som är ansluten till Arbetsgivaralliansen Bransch Trossamfund och Ekumeniska Organisationer och som bedriver verksamhet inom ramen för trossamfund eller ekumeniska organisationer.

Avtalet gäller alla arbetstagare som är anställda hos arbetsgivare som omfattas av avtalet. Dock gäller de särskilda regler och undantag som anges i momenten 2 – 4.

Anteckningar

1. Parterna är ense om att undantag från de dispositiva bestämmelserna i lagen om anställningsskydd (LAS) endast gjorts i de avseenden där så uttryckli- gen framgår av avtalet.

2. De anställda som är fackligt anslutna eller företrädare för de arbetstagaror- ganisationer som tecknat branschavtalet och är representerade på den lokala arbetsplatsen kan utse en eller flera personer att företräda samtliga lokala arbetstagarorganisationer vid lokala förhandlingar (motsv.) med stöd av MBL och förhandlingsordning.

Mom 2 Särskilda regler för pensionärer

För arbetstagare som kvarstår i tjänst hos arbetsgivaren sedan arbetstagaren uppnått gällande pensionsålder – 67 år, gäller avtalets § 10 i den del som avser sjuklön fr.o.m. 15:e kalenderdagen i sjukperioden endast om arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om det.

Dessa särskilda regler gäller också för arbetstagare som har anställts efter det att arbetstagaren uppnått den ordinarie pensionsålder som tillämpas hos arbetsgiva- ren, se § 10 mom 7:1.

Arbetsgivaren och arbetstagare som avses i detta moment kan komma överens om att även andra villkor ska regleras på annat sätt än som gäller enligt avtalet.

Mom 3 Sjuklön vid tidsbegränsad anställning

För arbetstagare, som enligt § 2 Anställning, har tidsbegränsad anställning är rätten till sjuklön under de första 21 kalenderdagarna enligt § 10 Sjuklön begrän- sad om den avtalade anställningstiden är kortare än en månad (3 § 1 stycket SjLL).

Mom 4 Undantag från avtalet

Mom 4:1 Utlandstjänstgöring

Om en arbetstagare på arbetsgivarens uppdrag tjänstgör utomlands ska anställ- ningsvillkoren under utlandsvistelsen regleras antingen genom överenskom- melse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren eller genom särskilt utlandsregle- mente eller liknande hos arbetsgivaren.

Vid utlandstjänstgöring gäller "Avtal om social trygghet för arbetstagare vid ut- landstjänstgöring" för arbetstagare som anges i nämnda avtal.

Anmärkning

Se gemensam information och rekommendation från parterna angående utlands- tjänstgöring.

Mom 4:2 Volontärt och diakonalt arbete m.m.

Avtalets §§ 4 – 12 gäller inte för arbetstagare som är anställd enligt § 2 mom 2:1.

§ 2 Anställning

Mom 1 Anställning tills vidare

Anställning gäller tills vidare om inte annat överenskommits enligt LAS eller mom 2 nedan. Vid behov av nyanställning ska arbetsgivaren pröva om redan anställd arbetstagare – som anmält intresse till ökad sysselsättning – kan erbju- das detta.

Mom 2 Tidsbegränsad anställning

De tidsbegränsade anställningsformerna i LAS gäller med tillägg enligt nedan.

Mom 2:1 Volontärt och diakonalt arbete m.m.

Avtal om anställning på viss tid får träffas om anställningen avser volontärt eller diakonalt arbete m.m. Med detta förstås en anställning som innefattar arbete och planlagd utbildning under viss handledning. Sådan anställning får pågå under längst ett år. Vid anställning enligt detta moment gäller inte lägstlönerna enligt aktuellt löneavtal.

§ 3 Allmänna åligganden

Mom 1 Lojalitet, förtroende, diskretion

Arbetsgivaren och arbetstagaren ska visa varandra respekt, lojalitet och förtro- ende. Arbetstagaren ska ta tillvara och främja arbetsgivarens intresse. Diskretion ska iakttas såväl inåt som utåt i organisationens/föreningens angelägenheter.

Mom 2 Bisysslor

Ingen arbetstagare får utföra arbete eller bedriva ekonomisk verksamhet för en arbetsgivare eller i egen regi som konkurrerar med den arbetsgivare där arbets- tagaren är anställd. Ingen arbetstagare får heller åta sig uppdrag eller bedriva verksamhet som kan inverka negativt på arbetstagarens arbete i tjänsten. Om en arbetstagare avser att åta sig ett uppdrag eller en bisyssla av mera omfattande slag bör arbetstagaren därför först samråda med arbetsgivaren.

Mom 3 Förtroendeuppdrag

Arbetstagare har rätt att inneha statliga, kommunala eller fackliga förtroende- uppdrag eller förtroendeuppdrag inom det egna samfundet.

Mom 4 Identitet och hälsointyg

För att få anställning ska arbetstagaren, om arbetsgivaren begär det i samband med anställningstillfället, styrka sin identitet samt lämna intyg om sitt hälsotill- stånd. Arbetsgivaren anvisar läkare och bekostar intyget.

Mom 5 Anställningsavtal

Arbetsgivaren ska i omedelbar anslutning till det att anställningsavtal träffas, skriftligen för arbetstagaren klargöra anställningens villkor i enlighet med reg- lerna i LAS.

§ 4 Lön

Arbetstagarens lön ska anges i anställningsavtal. Regler om lönesättning m.m. finns i löneavtalet.

Mom 1 Lönespecifikation

Arbetsgivaren ska ge arbetstagaren en lönespecifikation vid varje löneutbetal- ningstillfälle. Specifikationen ska minst ha följande innehåll.

• arbetsgivarens namn, adress och organisationsnummer

• den anställdes namn, adress och personnummer/anställningsnummer

• fastställd månadslön

• sysselsättningsgrad

• inbetald skatt för månaden samt ackumulerad för hela året

• vilken period lönen avser samt löneutbetalningsdatum

• eventuell frånvaro och avdrag för densamma

• löneform, tillägg samt övertids- och ob-ersättningar

• antal semesterdagar, semestertillägg och semesterersättning

Mom 2 Lön för del av löneperiod

Om en arbetstagare börjar eller slutar sin anställning under löpande kalendermå- nad beräknas lönen på följande sätt. För varje kalenderdag som anställningen omfattar betalas en dagslön. Med dagslön avses den fasta kontanta månadslönen x 12, dividerat med 365. Med månadslön avses fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg per månad.

I månadslönen ska inte inräknas värdet av naturaförmåner eller ersättningar för kostnader i tjänsten.

Om arbetstagaren är avlönad med veckolön, ska månadslönen beräknas som 4,3 x veckolönen.

§ 5 Arbetstid

Mom 1 Avtalets omfattning

Arbetstagare har oreglerad eller reglerad arbetstid.

Mom 1:1 Avtalsreglering av arbetstidslagen Denna paragraf ersätter arbetstidslagen i dess helhet. Mom 1:2 Undantag från arbetstidsreglerna‌

Bestämmelserna i mom 3 – 10 gäller inte beträffande arbetstagare som har för- troendearbetstid/oreglerad arbetstid enligt mom 2.

Mom 1:3 Överenskommelse i särskilda fall

Mellan arbetsgivaren och den lokala arbetstagarparten kan skriftlig överens- kommelse träffas om att utöver undantagen enligt mom 1:2 viss arbetstagare eller grupp av arbetstagare ska vara undantagen från bestämmelserna i mom 3 – 10 i de fall arbetstagaren med hänsyn till sina arbetsuppgifter har särskild förtro- endeställning i arbetstidshänseende eller eljest särskilda omständigheter förelig- ger.

Mom 2 Förtroendearbetstid/oreglerad arbetstid

För arbetstagare som på grund av arbetets karaktär har att tillsammans med ar- betsgivaren avgöra arbetstidens förläggning tillämpas förtroendearbetstid/oreg- lerad arbetstid.

Den ordinarie oreglerade arbetstiden utgörs av högst 255 arbetsdagar per år in- klusive semesterdagar. Arbetstiden fördelas med utgångspunkt från fem arbets- dagar per vecka utslaget över året.

Med hänsyn till verksamhetens innehåll, omfattning och inriktning ska arbetsgi- varen och arbetstagaren gemensamt planera arbetet.

Arbetstidsberoende tillägg utgår inte vid oreglerad arbetstid.

Anmärkning

Arbetstidsuttaget bör i princip vara samma som för andra grupper av arbetsta- gare i organisationen.

Om kravet på arbetsuppgifter i förhållande till arbetstiden av någondera par- ten bedöms som onormalt ska parterna snarast samråda i frågan.

Ovanstående gäller även deltidsanställda.

Mom 3 Reglerad arbetstid

Mom 3:1 Arbetstidens längd

Den ordinarie arbetstiden får inte överstiga 40 timmar i genomsnitt per helgfri vecka under en begränsningsperiod om högst sex månader. Tillämpas kortare arbetstid, ska den lägre veckoarbetstiden användas vid genomsnittsberäkningen.

För arbetstagare som har sin arbetstid förlagd till såväl vardag som helgdag är den ordinarie arbetstiden för heltidsanställd i genomsnitt 38,25 timmar per vecka under en begränsningsperiod om högst sex månader.

Lokala parter kan komma överens om en begränsningsperiod om högst tolv må- nader.

Mom 3:2 Arbetsfria dagar

Påsk-, midsommar-, jul- och nyårsafton samt dagen efter Kristi himmelsfärds dag är arbetsfria dagar.

Trettondagsafton, skärtorsdag, Valborgsmässoafton, dagen före Kristi himmels- färds dag och dagen före alla helgons dag är den ordinarie arbetstiden högst fyra timmar. Sådan dag får ordinarie arbetstid på kansliet inte förläggas efter

kl 13.00.

Lokala parter kan komma överens om att ersätta dessa dagar med samfundets högtider.

Mom 4 Övertidsutrymme

Mom 4:1 Allmän övertid

När särskilda skäl föreligger får allmän övertid tas ut med högst 100 timmar per kalenderår.

Allmän övertid får tas ut med högst 48 timmar under en period av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad. Dessa timtal får endast överskridas om synnerliga skäl föreligger, t.ex. när det är nödvändigt för att ett arbete, som inte kan avbrytas utan avsevärda olägenheter för verksamheten, ska kunna slutföras.

Mom 4:2 Avräkning från övertidsutrymmet

Allmän övertid, oavsett kompensationsform, ska avräknas från övertidsutrym- met enligt mom 4:1.

Om övertiden ersätts med ledig tid (kompensationsledighet) enligt § 7 mom 2, återförs det antal "övertidstimmar" som har kompenserats genom ledigheten till övertidsutrymmet enligt mom 4:1.

Exempel

En arbetstagare utför övertidsarbete en vardagskväll under 4 timmar. Dessa övertidstimmar avräknas från övertidsutrymmet enligt mom 4:1. Överens- kommelse träffas om att arbetstagaren ska kompenseras med ledig tid (kom- pensationsledighet) under 6 timmar (4 övertidstimmar x 1,5 tim = 6 kompen- sationsledighetstimmar). När kompensationsledigheten har uttagits tillförs övertidsutrymmet enligt mom 4:1 de 4 övertidstimmarna som har kompense- rats genom ledigheten.

Under kalenderåret får högst 50 timmar på detta sätt återföras till övertidsut- rymmet, såvida inte arbetsgivaren och den lokala arbetstagarparten enas om an- nat.

Mom 4:3 Annan överenskommelse

Mellan arbetsgivaren och den lokala arbetstagarparten kan, beträffande viss ar- betstagare eller grupp av arbetstagare, skriftlig överenskommelse träffas om an- nan beräkning eller omfattning av allmän övertid.

Mom 4:4 Extra övertid

Utöver vad ovan sagts kan, när synnerliga skäl föreligger, extra övertid tas ut under kalenderåret enligt följande:

• högst 100 timmar efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och den lokala arbetstagarparten. Endera parten kan hänskjuta frågan till de centrala parterna för avgörande.

Mom 4:5 Nödfallsövertid

Har natur- eller olyckshändelse eller annan därmed jämförlig omständighet som inte kunnat förutses, vållat avbrott i verksamheten eller medfört överhängande fara för sådant avbrott eller för skada på liv, hälsa eller egendom, ska övertid som fullgjorts med anledning därav inte beaktas vid beräkning av övertid enligt mom 4:1 ovan.

Mom 5 Jourtid

Om det på grund av verksamhetens natur är nödvändigt att arbetstagaren står till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället för att när behov uppkommer utföra arbete, får jourtid tas ut härför med högst 48 timmar under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad. Som jourtid anses inte tid under vilken arbetstagaren utför arbete för arbetsgivarens räkning.

Mellan arbetsgivaren och den lokala arbetstagarparten kan beträffande viss ar- betstagare eller grupp av arbetstagare skriftlig överenskommelse träffas om an- nan beräkning eller omfattning av jourtid.

Mom 6 Anteckning av övertid och jourtid

Arbetsgivaren ska föra de anteckningar som erfordras för beräkning av övertid enligt mom 4 och jourtid enligt mom 5. Arbetstagaren, den lokala arbetstagar- parten eller central representant för fackförbundet har rätt att ta del av dessa an- teckningar.

Mom 7 Raster, måltidsuppehåll och pauser

Om de lokala parterna inte enas om annat ska raster läggas ut så att arbetstagare inte utför arbete mer än fem timmar i följd. Rast innebär sådant avbrott i den dagliga arbetstiden då arbetstagare inte är skyldig att stanna kvar på arbetsplat- sen. Raster får bytas ut mot måltidsuppehåll vid arbetsplatsen om det är nödvän- digt med hänsyn till arbetsförhållandena, sjukdomsfall eller annan händelse som arbetsgivaren inte kunnat förutse. Sådant måltidsuppehåll ingår i arbetstiden.

Arbetsgivaren ska ordna arbetet så att arbetstagaren kan ta de pauser som behövs utöver rasterna. Om arbetsförhållandena kräver det kan istället särskilda arbets- pauser läggas ut. Pauser ingår i arbetstiden.

Mom 8 Nattvila

Arbetstagare ska ha ledigt för nattvila. I ledigheten ska ingå tiden mellan

kl 24.00 och kl 05.00. De lokala parterna kan träffa överenskommelse om avvi- kelse från nattvileregeln.

Avvikelse från nattvileregeln får ske utan lokal överenskommelse om arbetet med hänsyn till dess art, allmänhetens behov eller andra särskilda omständighe- ter måste fortgå även nattetid eller bedrivas före kl 05.00 eller efter kl 24.00. Om denna avvikelsemöjlighet utnyttjas ska arbetsgivaren informera den lokala ar- betstagarparten.

Mom 9 Veckovila

Arbetstagare ska beredas minst 36 timmars sammanhängande ledighet (vecko- vila) under varje period om sju dagar. Veckovila ska så långt möjligt förläggas till veckoslut.

De lokala parterna kan träffa överenskommelse om avvikelser från regeln om veckovila.

Mom 10 Arbetstidsförläggning

Arbetstidens förläggning anges i arbetstidsschema som fastställs av arbetsgiva- ren efter samråd med lokal facklig part eller berörd arbetstagare. Arbetstids- schema bör anslås senast fyra veckor innan det ska börja tillämpas.

§ 6 Semester

Mom 1 Allmänna bestämmelser

Varje arbetstagare har rätt till semester enligt lag med de tillägg som gjorts i mom 2, 3, 5:1 och 6 och de undantag som gjorts i mom 4 och 5:2. Undantag har endast gjorts där detta uttryckligen anges.

Mom 2 Semesterår och intjänandeår

Semesterledighet erhålls under intjänandeåret som sammanfaller med semester- året, vilket är löpande kalenderår.

Arbetsgivaren och den enskilde arbetstagaren eller den lokala arbetstagarparten kan komma överens om förskjutning av semesteråret och/eller intjänandeåret.

Mom 3 Semesterns längd

Mom 3:1 Semesterns längd är

För arbetstagare med

Reglerad Oreglerad Ålder under

arbetstid arbetstid intjänandeåret

25 semesterdagar 30 semesterdagar t.o.m. 39 år

31 semesterdagar 32 semesterdagar fr.o.m. 40 år

32 semesterdagar 33 semesterdagar fr.o.m. 50 år

Anmärkning

Med semesterdagar avses både betalda och obetalda semesterdagar. För arbets- tagare med flera semesterdagar än 25 fastställs antalet betalda semesterdagar enligt principerna i 7 § semesterlagen.

Mom 3:2 Beräkning av anställningstid

Vid beräkning av intjänandeår ska all anställningstid hos arbetsgivaren och/eller koncernen oavsett befattning räknas in.

Mom 4 Semesterlön, semesterersättning m.m.

Mom 4:1 Beräkning av semesterlön

Semesterlönen utgörs av den månadslön som är aktuell under semestern plus semestertillägg.

Med månadslön avses i detta sammanhang fast kontant månadslön och eventu- ella fasta lönetillägg per månad.

Beträffande ändrad sysselsättningsgrad, se mom 4:5.

För arbetstagare som har veckolön ska månadslönen beräknas som 4,3 x vecko- lönen.

Med semestertillägg avses ett belopp som erhålls per betald semesterdag och utgörs av 0,8 % av den månadslön som är aktuell under semestern.

Anmärkning

Vad övertidsersättning, ersättning per överskjutande timme vid deltidsanställ- ning och restidsersättning beträffar, har divisorerna i § 7 mom 2:2 och 4:1 re- spektive § 9 mom 3 nedjusterats så att de inbegriper semesterlön.

Mom 4:2 Beräkning av semesterersättning

Semesterersättning utgörs av intjänad semesterlön som inte betalats ut i samband med semesterledighet. Den beräknas som 4,6 % av den aktuella månadslönen per semesterdag plus semestertillägg beräknat enligt mom 4:1. Semesterersätt- ning för sparad semesterdag beräknas som om den sparade dagen tagits ut det semesterår anställningen upphörde.

Beträffande ändrad sysselsättningsgrad, se mom 4:5.

Mom 4:3 Semesterrätt vid vissa kortare anställningar

Tidsbegränsad anställning som inte faktiskt varar längre tid än tre månader be- rättigar inte till semesterledighet utan i stället till semesterersättning beräknad enligt semesterlagen, dvs. tolv procent av arbetstagarens under intjänandeåret förfallna lön i anställningen.

Mom 4:4 Avdrag för semesterdag som inte ger rätt till semesterlön

För varje semesterdag som inte ger rätt till semesterlön görs avdrag från arbets- tagarens aktuella månadslön med 4,6 % av månadslönen.

Beträffande begreppet månadslön, se mom 4:1.

Mom 4:5 Beräkning av månadslön vid ändrad sysselsättningsgrad under intjänandeåret

Om arbetstagaren ändrar sysselsättningsgrad under året ska den månadslön som är aktuell vid semestertillfället omräknas i förhållande till arbetstagarens andel av full ordinarie arbetstid under intjänandeåret.

Exempel
Sysselsättningsgrad:	9 mån	100 %
	3 mån	75 %

1,0 x 9 mån + 0,75 x 3 mån = 0,94

12 mån

Om sysselsättningsgraden har ändrats under löpande kalendermånad ska vid be- räkningen användas den sysselsättningsgrad som har gällt under det övervägan- de antalet kalenderdagar i månaden.

Omräkning enligt detta moment ska ske vid utgången av semesteråret. Eventuell återbetalning av för mycket erhållen semesterlön eller erhållande av ytterligare semesterlön ska ske senast i februari månad året efter semesteråret eller tidigare i samband med anställningens upphörande.

Mom 4:6 Utbetalning av semesterlön

Semestertillägget om 0,8 % utbetalas vid det ordinarie löneutbetalningstillfället närmast efter semestern. De lokala parterna kan träffa överenskommelse om an- nan tidpunkt för utbetalning.

Mom 4:7 För mycket uttagen semester

Har arbetstagaren erhållit större semesterlön än vad som motsvaras av intjänad semester ska mellanskillnaden avräknas mot ordinarie lön eller återbetalas.

Mom 5 Sparande av semester

Mom 5:1 Sparande av semesterdagar

Arbetstagare som under ett semesterår har rätt till fler än 20 betalda semesterda- gar får spara en eller flera av de överskjutande dagarna till ett senare semesterår.

Antalet sparade semesterdagar får inte sammanlagt överstiga 40. Mom 5:2 Beräkning av semesterlön för sparad semesterdag Semesterlön för sparad semesterdag beräknas enligt mom 4:1.

Mom 6 Semester för nyanställda

Mom 6:1 Ledighet

Om en nyanställd arbetstagares betalda semester inte täcker tiden för arbetsgiva- rens huvudsemester eller om arbetstagaren i annat fall vill ha längre ledighet än vad som motsvarar det antal semesterdagar som arbetstagaren har rätt till kan arbetsgivaren och arbetstagaren komma överens om tjänstledighet eller ledighet utan löneavdrag under det antal dagar som behövs.

Överenskommelse om tjänstledighet eller ledighet utan löneavdrag ska vara skriftlig.

Mom 6:2 Avräkning om anställningen upphör inom fem år

Om arbetstagaren har haft ledighet utan löneavdrag och skriftlig överenskom- melse härom har träffats, görs avdrag från innestående lön och/eller semesterer- sättning enligt samma bestämmelser som vid tjänstledighet men räknat på den lön som gällde under ledigheten. Detta gäller endast om arbetstagarens anställ- ning upphör inom fem år från den dag då anställningen började. Avdrag ska dock inte göras om anställningen upphört på grund av

• arbetstagarens sjukdom

• förhållande som avses i 4 § tredje stycket första meningen LAS eller

• uppsägning från arbetsgivarens sida, som beror på förhållande som inte hän- för sig till arbetstagaren personligen.

Anmärkning

Om arbetstagaren har erhållit flera betalda semesterdagar än som motsvarar hans intjänade rätt och skriftlig överenskommelse enligt ovan inte har träffats, får avräkning ske endast mot intjänad semesterersättning enligt 29 § tredje stycket semesterlagen. Avräkning får inte ske om semesterlönen betalats ut mer än fem år före det att anställningen upphör.

Mom 7 Semesterförläggning för intermittent deltidsarbetande

Om en arbetstagare är deltidsanställd och det för arbetstagaren gällande arbets- tidsschemat innebär att arbetstagaren inte arbetar varje dag varje vecka (inter- mittent deltidsarbetande) gäller följande.

Antalet bruttosemesterdagar som enligt mom 3 ska läggas ut under semesteråret ska stå i proportion till arbetstagarens andel av den ordinarie arbetstid som gäller för heltidsanställd arbetstagare i motsvarande befattning. Det antal semesterda- gar som då erhålls (nettosemesterdagar) ska förläggas på de dagar som annars skulle ha utgjort arbetsdagar för arbetstagaren.

Om både betalda semesterdagar (ordinarie semester och sparad semester) och obetalda semesterdagar ska utläggas under semesteråret proportioneras de var för sig enligt följande.

Antal arbetsdagar antal brutto- antal semesterdagar som ska

per vecka x semester- = förläggas till dagar som

5 dagar som annars skulle ha utgjort ar- ska utläggas betsdagar (nettoarbetsdagar)

Om det vid beräkningen uppstår brutet tal sker avrundning uppåt till närmaste heltal.

Med "antal arbetsdagar per vecka" avses det antal dagar som enligt arbetstaga- rens arbetstidsschema är arbetsdagar per helgfri vecka i genomsnitt under en fy- raveckorsperiod (eller annan period som omfattar en hel förläggningscykel).

Om arbetstagaren enligt arbetstidsschemat ska arbeta såväl hel dag som del av dag samma vecka ska den delvis arbetade dagen i detta sammanhang räknas som hel dag. När semester läggs ut på dag då arbetstagaren endast skulle ha arbetat del av dag så går det åt en hel semesterdag även den dagen.

Exempel

Arbetstagarens deltid är Xxxxx nettosemesterdagar förlagd till i genomsnitt (vid 25 dagars brutto- följande antal arbetsdagar semester)

per vecka

4 20

3,5 18

3 15

2,5 13

2 10

Om arbetstagarens arbetstidsschema ändras så att "antalet arbetsdagar per vecka" förändras, ska antalet outtagna nettosemesterdagar omräknas att svara mot den nya arbetstiden.

Mom 8 Semesterlön för intermittent deltidsarbetande

Beräkning av semestertillägg, semesterersättning respektive löneavdrag vid obe- tald semester ska ske med utgångspunkt från antalet bruttosemesterdagar.

§ 7 Övertidskompensation

Mom 1 Övertid

Mom 1:1 Arbete som medför rätt till övertidskompensation

Med övertidsarbete som medför rätt till övertidskompensation avses arbete som arbetstagaren har utfört utöver den ordinarie dagliga arbetstid som gäller för ar- betstagaren. Dessutom måste någon av följande förutsättningar vara uppfylld:

• övertidsarbetet har beordrats på förhand

• övertidsarbetet har godkänts i efterhand.

Beträffande deltidsarbete, se mom 4.

Som övertid räknas inte tid som går åt till nödvändiga förberedelse- och avslut- ningsarbeten som normalt förekommer i arbetstagarens befattning.

Vid beräkning av längden av utfört övertidsarbete räknas endast fulla halvtim- mar.

Om övertidsarbetet har utförts såväl före som efter den ordinarie arbetstiden en viss dag, ska de båda övertidsperioderna räknas ihop.

Mom 1:2 Övertidsarbete som inte utförs i direkt anslutning till ordinarie arbetstid

Om en arbetstagare beordras att utföra övertidsarbete på tid som inte är förlagd i direkt anslutning till den ordinarie arbetstiden ges övertidskompensation som om övertidsarbetet hade utförts under minst tre timmar. Detta gäller dock inte om endast måltidsuppehåll skiljer övertidsarbetet från den ordinarie arbetstiden.

Mom 1:3 Ersättning för resekostnader vid övertidsarbete

Om arbetstagaren inställer sig till övertidsarbete enligt mom 1:2 och arbetstaga- ren då måste betala resekostnader ska arbetsgivaren ersätta dessa.

Mom 1:4 Beräkning av övertid om kortare arbetstid tillämpas under del av året

Om den ordinarie dagliga arbetstiden under en del av året (t.ex. sommaren) är förkortad, utan motsvarande förlängning under någon annan del av året, gäller att beräkningen av övertidsarbete som har utförts under den del av året då den kortare arbetstiden tillämpats ska göras med utgångspunkt från den längre dag- liga arbetstiden.

Mom 2 Kompensationsformer och hur de beräknas

Mom 2:1 Olika typer av övertidskompensation

Kompensation för övertidsarbete kan ges antingen i pengar (övertidsersättning) eller i ledig tid (kompensationsledighet).

Kompensationsledighet ges om arbetstagaren själv vill det och om arbetsgivaren efter samråd med arbetstagaren finner att det kan ske utan olägenhet för verk- samheten i organisationen/föreningen.

När arbetsgivaren överlägger med arbetstagaren bör arbetsgivaren även, så långt det är möjligt, beakta arbetstagarens önskemål om när kompensationsledigheten ska läggas ut. Kompensationsledigheten bör dock tas ut i så nära anslutning till tjänstgöringstillfället som möjligt.

Mom 2:2 Beräkning av övertidsersättning

Övertidsersättning per timme betalas enligt följande:

a) För övertidsarbete kl 06.00 – 20.00 helgfria måndagar – fredagar månadslönen

b) För övertidsarbete på annan tid månadslönen

Övertidsarbete på vardagar som är arbetsfria för den enskilde arbetstagaren samt på midsommar-, jul- och nyårsafton jämställs med övertidsarbete på "annan tid".

Anmärkning

Lokala parter kan komma överens om att ersätta ovanstående helgdagar med samfundets högtider.

Mom 2:3 Beräkning av kompensationsledighet

Kompensationsledighet per övertidstimme ges enligt följande:

a) För övertidsarbete kl 06.00 – 20.00 helgfria måndagar – fredagar

= 1 1/2 timme

b) För övertidsarbete på annan tid = 2 timmar

Mom 3 Beräkning av månadslön i samband med över- tidskompensation

Mom 3:1 Begreppet månadslön i övertidssammanhang

Vid beräkning av övertidsersättning enligt § 7 mom 2:2 avses med begreppet månadslön arbetstagarens aktuella fasta kontanta månadslön.

Mom 4 Överskjutande timmar vid deltid (mertid)

Mom 4:1 Begreppet mertid

Om en deltidsanställd arbetstagare har utfört arbete utöver den ordinarie dagliga arbetstid som gäller för arbetstagarens deltidsanställning (mertid), betalas föl- jande ersättning per överskjutande timme:

månadslönen 3,5 x veckoarbetstiden

Med månadslön avses här arbetstagarens aktuella fasta kontanta månadslön.

Med veckoarbetstid avses den deltidsanställdes arbetstid per helgfri vecka, räk- nat i genomsnitt per månad.

Vid beräkning av längden av överskjutande arbetstid räknas endast fulla halv- timmar.

Om mertidsarbetet en dag har utförts såväl före som efter den ordinarie arbetstid som gäller för deltidsanställningen ska de båda tidsperioderna räknas ihop.

Mom 4:2 Mertidsarbete före och efter heltidsanställdas dagliga arbetstid

Om mertidsarbetet pågår före eller efter den ordinarie dagliga arbetstid som gäller för heltidsanställning i motsvarande befattning, ges övertidskompensation enligt mom 1 – 2.

Vid tillämpningen av formlerna för beräkning av övertidsersättning i mom 2 ska arbetstagarens lön räknas upp till den lön som motsvarar full ordinarie arbetstid.

§ 8 Obekväm arbetstid, jour och beredskap

Mom 1 Obekväm arbetstid

Mom 1:1 Begreppet obekväm arbetstid

Med obekväm arbetstid avses den del av det ordinarie arbetstidsmåttet som för- läggs på annan tid än mellan kl 07.00 och kl 18.00 under måndag – fredag.

Mom 1:2 Ersättningsregler för obekväm arbetstid (ob-tillägg)

För obekväm arbetstid erhålls ob-tillägg enligt följande: måndag – fredag

från kl 18.00 till kl 24.00 månadslönen 600

från kl 00.00 till kl 07.00 månadslönen 400

lördag – söndag

från lördag kl 00.00 till lördag kl 07.00 månadslönen 400

från lördag kl 07.00 till söndag kl 24.00 månadslönen 300

Vid helger:

från kl 07.00 trettondagen, 1 maj, månadslönen Kristi himmelsfärds dag, 6 juni och alla 300

helgons dag till kl 00.00 första vardagen efter respektive helg

från kl 18.00 skärtorsdagen samt månadslönen från kl 07.00 pingst-, midsommar-, 150

jul- och nyårsafton till kl 00.00 första vardagen efter respektive helg

Anmärkning

Lokala parter kan komma överens om att ersätta ovanstående helgdagar med samfundets högtider.

Parterna är ense om att arbetsgivaren bör ha skälig anledning för att få införa arbete på obekväm arbetstid.

Mom 1:3 Ob-tilläggets inverkan på sjuklön och övertidsersättning

Tillägg för obekväm arbetstid enligt punkt 1:2 ovan är inte att betrakta som en del av den fasta lönen och räknas alltså inte in i sjuklön eller belopp för beräk- ning av övertidsersättning.

Mom 1:4 Övriga bestämmelser

Tillägg för obekväm arbetstid kan inte avse samma tid som övertidsersättning eller restidsersättning betalats för. Tillägg för obekväm arbetstid kan i individu- ella fall räknas om till fasta månadsbelopp.

Ob-ersättningen inbegriper semesterlön.

Överenskommelse om undantag från ovanstående ersättningsregler kan träffas med arbetstagare i mer kvalificerad befattning som får skälig ersättning på annat sätt.

Arbetet på obekväm tid ska beordras eller förvarnas om möjligt minst en vecka (fem arbetsdagar) i förväg.

Mom 1:5 Andra lokala lösningar

De lokala parterna får träffa överenskommelse om annan lösning.

Mom 2 Beredskapstjänst

Mom 2:1 Begreppet beredskapstjänst

Med beredskapstjänst avses tid då arbetstagaren inte har arbetsskyldighet men åläggs att vara anträffbar för att inom föreskriven tid efter varsel infinna sig på arbetsstället.

Mom 2:2 Ersättningsregler för beredskapstjänst

Beredskapstjänst ersätts månadslönen per beredskapstimme med 1400

Dock gäller följande:

fredag – söndag

från fredag kl 18.00 till lördag kl 07.00 månadslönen 1000

från lördag kl 07.00 till söndag kl 24.00 månadslönen 700

Vid helger:

från kl 18.00 dagen före till kl 07.00 månadslönen trettondagen, 1 maj, Kristi himmels- 1000

färds dag, 6 juni och alla helgons dag

från kl 07.00 trettondagen, 1 maj, månadslönen Kristi himmelsfärds dag, 6 juni och alla 700

helgons dag till kl 00.00 första vardagen efter respektive helg

från kl 18.00 skärtorsdagen samt månadslönen från kl 07.00 pingst-, midsommar-, 350

jul- och nyårsafton till kl 00.00 första vardagen efter respektive helg

Anmärkning

Lokala parter kan komma överens om att ersätta ovanstående helgdagar med samfundets högtider.

Beredskapsersättning betalas per pass för lägst åtta timmar. Beredskapsersättningen inbegriper semesterlön.

Mom 2:3 Minsta tid för övertidsberäkning

Vid påkallad inställelse i arbete betalas övertidsersättning för den arbetade tiden, dock minst tre timmar. Ersättning för resekostnad i anslutning till sådan instäl- lelse betalas också.

Mom 2:4 Övriga bestämmelser

Överenskommelse om undantag från ovanstående ersättningsregler kan träffas med arbetstagare i mer kvalificerad befattning som får skälig ersättning på annat sätt.

Beredskapstjänst ska fördelas så att den inte oskäligt belastar en enskild arbets- tagare.

Schema för beredskapstjänst bör upprättas i god tid.

Mom 2:5 Andra lokala lösningar

De lokala parterna får träffa överenskommelse om annan lösning.

Mom 3 Jourtid

Mom 3:1 Begreppet jourtid

Med jourtid avses tid då arbetstagaren inte har arbetsskyldighet men är skyldig att stå till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället för att när behovet upp- kommer utföra arbete.

Mom 3:2 Ersättning för jourtid

Jourtid ersätts per jourtimme med månadslönen 600

Dock gäller följande:

fredag – söndag

från fredag kl 18.00 till lördag kl 07.00 månadslönen 400

från lördag kl 07.00 till söndag kl 24.00 månadslönen 300

Vid helger:

från kl 18.00 dagen före till kl 07.00 månadslönen trettondagen, 1 maj, Kristi himmels- 400

färds dag, 6 juni och alla helgons dag

från kl 07.00 trettondagen, 1 maj, månadslönen Kristi himmelsfärds dag, 6 juni och alla 300

helgons dag till kl 00.00 första vardagen efter respektive helg

från kl 18.00 skärtorsdagen samt månadslönen från kl 07.00 pingst-, midsommar-, 150

jul- och nyårsafton till kl 00.00 första vardagen efter respektive helg

Anmärkning

Lokala parter kan komma överens om att ersätta ovanstående helgdagar med samfundets högtider.

Jourtidsersättning utges per pass för lägst åtta timmar, i förekommande fall minskat med tid för vilken övertidsersättning betalats.

Jourtidsersättningen inbegriper semesterlön.

Mom 3:3 Övriga bestämmelser

Överenskommelse om undantag från ovanstående ersättningsregler kan träffas med arbetstagare i mer kvalificerad befattning som får skälig ersättning på annat sätt.

Xxxxxxx ska fördelas så att den inte oskäligt belastar en enskild arbetstagare. Schema för jourtid bör upprättas i god tid.

Mom 3:4 Andra lokala lösningar

De lokala parterna får träffa överenskommelse om annan lösning.

§ 9 Restidsersättning

Mom 1 Rätt till restidsersättning

Arbetstagaren har rätt till restidsersättning enligt mom 2 och 3 nedan om inte:

• arbetsgivaren och arbetstagaren har enats om att arbetstagaren ska vara un- dantagen från bestämmelsen om restidsersättning (gäller endast arbetstagare som inte har rätt till särskild kompensation för övertidsarbete)

• arbetsgivaren och arbetstagaren har kommit överens om att kompensation för restid ska utges i annan form. Förekomsten av restid kan t.ex. beaktas vid fastställande av lönen

• arbetstagaren har en befattning som normalt medför tjänsteresor i betydande omfattning. En sådan arbetstagare har rätt till restidsersättning endast om ar- betsgivaren och arbetstagaren har kommit överens om detta.

Mom 2 Restid

Med restid som medför rätt till ersättning avses den tid under en beordrad tjäns- xxxxxx som går åt för själva resan till bestämmelseorten.

Restid som faller inom klockslagen för arbetstagarens ordinarie dagliga arbetstid räknas som arbetstid. Vid beräkning av restid medtas därför endast tjänsteresor utanför arbetstagarens ordinarie arbetstid.

Vid beräkning av restid ska endast fulla halvtimmar tas med.

Om restid föreligger såväl före som efter den ordinarie arbetstiden en viss dag, ska de båda tidsperioderna räknas ihop.

Om arbetsgivaren har bekostat sovplats på tåg eller båt under resan eller under en del av resan, ska tiden kl 22.00 – 06.00 inte räknas med.

Som restid räknas även normal tidsåtgång då arbetstagaren under en tjänsteresa själv kör bil eller annat fordon, oavsett om detta tillhör arbetsgivaren eller inte.

Resan ska anses påbörjad och avslutad i enlighet med de bestämmelser som gäller för traktamentsberäkning eller motsvarande hos respektive arbetsgivare.

Mom 3 Ersättning

Restidsersättning betalas per timme med månadslönen

240

När resan har företagits under tiden från kl 18.00 fredag fram till kl 06.00 mån- dag eller från kl 18.00 dag före arbetsfri helgdagsafton eller helgdag fram till kl 06.00 dag efter helgdag är ersättningen i stället

månadslönen 190

Restidsersättning enligt divisorn 240 betalas för högst sex timmar per kalender- dygn.

Med månadslön avses arbetstagarens aktuella fasta kontanta månadslön.

Vid tillämpningen av formlerna för beräkning av restidsersättning ska en del- tidsanställd arbetstagares lön räknas upp till den lön som motsvarar full ordina- rie arbetstid.

§ 10 Sjuklön m.m.

Mom 1 Rätt till sjuklön

Varje arbetstagare har rätt till sjuklön under de första 14 kalenderdagarna i en sjukperiod enligt SjLL med tillägg i mom 3:2 andra stycket. Den närmare be- räkningen av sjuklönens storlek är angiven i mom 4.

Sjuklön från arbetsgivaren fr.o.m. 15:e kalenderdagen i sjukperioden utges en- ligt detta avtal.

Mom 2 Sjukanmälan till arbetsgivare

När en arbetstagare blir sjuk och därför inte kan tjänstgöra ska arbetstagaren snarast möjligt underrätta arbetsgivaren om detta. Vidare ska arbetstagaren så snart det är möjligt meddela arbetsgivaren när arbetstagaren beräknar kunna återgå i arbete.

Samma sak gäller om arbetstagaren blir arbetsoförmögen på grund av olycksfall eller arbetsskada eller om arbetstagaren måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överföring av smitta och rätt föreligger till ersättning enligt lagen om ersättning åt smittbärare.

Sjuklön ska som huvudregel inte utges för tid innan arbetsgivaren fått anmälan om sjukdomsfallet (8 § 1 stycket SjLL).

Mom 3 Försäkran och läkarintyg

Mom 3:1 Försäkran

Arbetstagaren ska lämna arbetsgivaren en skriftlig försäkran om att arbetstaga- ren har varit sjuk, uppgifter om i vilken omfattning arbetsförmågan varit nedsatt på grund av sjukdomen och under vilka dagar arbetstagaren skulle ha arbetat

(9 § SjLL).

Mom 3:2 Läkarintyg

Arbetsgivaren är skyldig att utge sjuklön fr.o.m. den sjunde kalenderdagen efter dagen för sjukanmälan endast om arbetstagaren styrker nedsättningen av arbets- förmågan och sjukperiodens längd med läkarintyg (8 § 2 stycket SjLL).

Om arbetsgivaren begär det ska arbetstagaren styrka nedsättningen av arbets- förmågan med läkarintyg från tidigare dag. Arbetsgivaren har rätt att anvisa lä- kare. Arbetsgivaren ersätter kostnad för läkarintyg hos anvisad läkare.

Mom 4 Sjuklönens storlek

Mom 4:1 Beräkning av sjukavdrag

Den sjuklön som arbetsgivaren ska betala till arbetstagaren beräknas genom att avdrag görs från lönen enligt följande.

Mom 4:2 Sjukdom t.o.m. 14:e kalenderdagen per sjukperiod

För varje timme en arbetstagare är frånvarande på grund av sjukdom görs sjuk- avdrag per timme med

• för den första frånvarodagen (karensdagen) i sjuklöneperioden månadslönen x 12

52 x veckoarbetstiden

• fr.o.m. den andra frånvarodagen i sjuklöneperioden 20 % x månadslönen x 12

52 x veckoarbetstiden

Om arbetstagaren skulle ha utfört arbete på schemalagd förskjuten arbetstid ut- ges med undantag för karensdagen dessutom sjuklön med 80 procent av den ob-, jour- och beredskapsersättning som arbetstagaren gått miste om.

Anmärkningar

1. För arbetstagare som enligt försäkringskassans beslut är berättigad till sjuk- lön om 80 procent under hela sjuklöneperioden görs sjukavdrag enligt vad som gäller fr.o.m. den andra frånvarodagen i sjuklöneperioden.

2. Ny sjukperiod som börjar inom fem kalenderdagar från det att en tidigare sjukperiod avslutats ska betraktas som fortsättning på den tidigare sjukperi- oden.

3. Om arbetstagaren under de senaste tolv månaderna haft sammanlagt tio ka- rensdagar görs sjukavdrag för den första dagen i kommande sjukperiod en- ligt vad som gäller fr.o.m. den andra frånvarodagen i sjuklöneperioden.

Mom 4:3 Begreppen "månadslön" och "veckoarbetstid"

Månadslön = den aktuella månadslönen. (För arbetstagare avlönad med vecko- lön ska månadslönen beräknas som 4,3 x veckolönen.)

Vid löneändring finns speciella regler i mom 4:4.

Med månadslön i mom 4:2 avses fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg per månad.

Med veckoarbetstid avses antalet arbetstimmar per helgfri vecka för den enskil- de arbetstagaren. Om arbetstagaren har oregelbunden arbetstid beräknas vecko- arbetstiden i genomsnitt per månad eller annan förläggningscykel.

Beräkning av veckoarbetstiden görs med högst två decimaler varvid 0 – 4 av- rundas nedåt och 5 – 9 uppåt.

Om olika lång arbetstid gäller för olika delar av året räknas arbetstiden per helg- fri vecka i genomsnitt per år.

Mom 4:4 Ändring av lön eller veckoarbetstid

Om ändring av lön eller veckoarbetstid sker gäller följande.

Arbetsgivaren ska göra sjukavdrag med utgångspunkt från den gamla lönen re- spektive arbetstiden under längst den månad arbetstagaren fått besked om sin nya lön respektive ändrar arbetstid.

Om de avräkningsperioder som arbetsgivaren använder vid löneutbetalningen inte sammanfaller med kalendermånaderna, har arbetsgivaren rätt att vid till- lämpning av denna bestämmelse byta ut begreppet "månad" mot "avräkningspe- riod".

Mom 4:5 Sjukdom fr.o.m. 15:e kalenderdagen

För varje sjukdag (även arbetsfria vardagar samt sön- och helgdagar) görs sjuk- avdrag per dag enligt följande.

För arbetstagare med månadslön om högst 7,5 x prisbasbeloppet

90 % x månadslönen x 12

365

För arbetstagare med månadslön över 7,5 x prisbasbeloppet

(månadslönen x 12

90 % x 7,5 x prisbasbeloppet + 10 % x – 7,5 x prisbasbeloppet)

365 365

Sjukavdraget per dag får ej överstiga den fasta kontanta månadslönen x 12

365

Månadslönen = den aktuella månadslönen. (För arbetstagare avlönad med veckolön ska månadslönen beräknas som 4,3 x veckolönen.)

Vid löneändring finns speciella regler i mom 4:4.

Med fast kontant månadslön jämställs vid tillämpningen av denna begränsnings- regel fasta lönetillägg per månad.

Mom 5 Sjuklönetidens längd

Om arbetstagaren enligt bestämmelserna i detta avtal har rätt till sjuklön fr.o.m. 15:e kalenderdagen i sjukperioden ska arbetsgivaren betala sådan till arbetstaga- ren

• för grupp 1: t.o.m. 90:e kalenderdagen i sjukperioden

• för grupp 2: t.o.m. 45:e kalenderdagen i sjukperioden

I sjukperioden ingår dels samtliga dagar med sjukavdrag inklusive karensdag, dels arbetsfria dagar som infaller i en sjukperiod.

Arbetstagaren tillhör grupp l

• om arbetstagaren har varit anställd hos arbetsgivaren under minst ett år i följd

• om arbetstagaren övergått direkt från en anställning i vilken arbetstagaren har haft rätt till sjuklön under minst 90 kalenderdagar.

Arbetstagaren tillhör grupp 2 i övriga fall.

Undantag 1

Om arbetstagaren under en tolvmånadersperiod är sjuk vid två eller flera till- fällen är rätten till sjuklön begränsad till totalt 105 dagar för grupp 1 och 45 dagar för grupp 2. Om arbetstagaren därför under de senaste 12 månaderna, räknat från den aktuella sjukperiodens början, har fått sjuklön från arbetsgiva- ren ska antalet sjuklönedagar dras från 105 respektive 45. Resten utgör det maximala antalet sjuklönedagar den aktuella sjukperioden.

Med sjuklönedagar avses dels samtliga dagar med sjukavdrag inklusive ka- rensdagar, dels arbetsfria dagar som infaller i en sjukperiod.

Rätten till sjuklön enligt lag under de första 14 kalenderdagarna i sjukperio- den påverkas inte av denna begränsningsregel.

Undantag 2

Om sjukpension enligt pensionsplanen börjar utges till arbetstagaren upphör rätten till sjuklön fr.o.m. 15:e kalenderdagen.

Mom 6 Vissa samordningsregler

Mom 6:1 Samordning mellan sjuklön och livränta

Om en arbetstagare på grund av arbetsskada uppbär livränta i stället för sjuk- penning och detta sker under tid då arbetstagaren har rätt till sjuklön, ska sjuklö- nen från arbetsgivaren inte beräknas enligt mom 4, utan i stället utgöra skillna- den mellan 90 procent av månadslönen och livräntan.

Rätt till sjuklön på lönedelar upp till 7,5 prisbasbelopp föreligger inte för tid då sjukpenning enligt lagen om arbetsskadeförsäkring betalas eller för tid då reha- biliteringspenning betalas.

Mom 6:2 Samordning mellan sjuklön och annan försäkring än ITP och TFA

Om arbetstagaren får ersättning från annan försäkring än ITP eller trygghetsför- säkring vid arbetsskada (TFA) och arbetsgivaren har betalat premien för denna försäkring, ska sjuklönen minskas med ersättningen.

Mom 6:3 Samordning mellan sjuklön och vissa ersättningar från staten

Om arbetstagaren får annan ersättning från staten än från den allmänna försäk- ringen, arbetsskadeförsäkringen eller lagen om statligt personskadeskydd, ska sjuklönen minskas med ersättningen.

Mom 6:4 Specialregel vid rätt till statligt personskadeskydd

Vid tillämpningen av bestämmelserna i denna paragraf ska förmåner som utges enligt lagen om statligt personskadeskydd jämställas med motsvarande förmåner enligt lagen om allmän försäkring och lagen om arbetsskadeskydd.

Mom 7 Inskränkningar i rätten till sjuklön

Mom 7:1 Skyldighet att uppge sjukdom

Om arbetstagare vid anställningen inte har talat om att arbetstagaren lider av viss sjukdom, har arbetstagaren inte rätt till sjuklön fr.o.m. 15:e kalenderdagen i sjukperioden vid arbetsoförmåga som beror på sjukdomen ifråga.

Mom 7:2 Rätt till sjuklön föreligger inte om friskintyg inte kan lämnas

Om arbetsgivaren vid anställningen har begärt friskintyg av arbetstagaren, men denne på grund av sjukdom inte har kunnat lämna sådant, har arbetstagaren inte rätt till sjuklön fr.o.m. 15:e kalenderdagen i sjukperioden vid arbetsoförmåga som beror på sjukdomen ifråga.

Mom 7:3 Reducerad sjuklön

Om arbetstagarens sjukförmåner har nedsatts enligt lagen om allmän försäkring, ska arbetsgivaren reducera sjuklönen i motsvarande mån.

Mom 7:4 Rätt till sjuklön i skadeståndsfall

Om arbetstagaren har skadats vid olycksfall som vållats av tredje man och om ersättning inte betalas enligt TFA, ska arbetsgivaren betala sjuklön endast om – respektive i den utsträckning – arbetstagaren inte kan få skadestånd för förlorad arbetsförtjänst från den som är ansvarig för skadan.

Mom 7:5 Rätt till sjuklön vid skada eller olycksfall utanför ordinarie arbete

Om arbetstagaren har skadats vid olycksfall under förvärvsarbete för någon an- nan arbetsgivare eller i samband med egen rörelse, ska arbetsgivaren betala sjuk- lön fr.o.m. 15:e kalenderdagen i sjukperioden endast om arbetsgivaren särskilt har åtagit sig detta.

Mom 7:6 Vissa fall då rätt till sjuklön fr.o.m. 15:e kalenderdagen i sjukperioden inte föreligger

Rätt till sjuklön fr.o.m. 15:e kalenderdagen i sjukperioden föreligger inte

• om arbetstagaren har undantagits från sjukförsäkringsförmåner enligt lagen om allmän försäkring

• om arbetstagaren har skadats till följd av krigsåtgärder, om inte överenskom- melse om annat träffas.

Anmärkningar

1. Beträffande inskränkning i rätten till sjuklön på grund av sjukpension, se mom 5 undantag 2.

2. Beträffande inskränkning i rätten till sjuklön för arbetstagare som uppnått pensionsåldern, se § 1 mom 2.

3. Beträffande inskränkning i rätten till sjuklön på grund av vissa samornings- regler, se mom 6.

Mom 8 Föräldralön

Mom 8:1 Rätt till föräldralön

Arbetstagare har rätt till föräldralön från arbetsgivaren om arbetstagaren är för- äldraledig med rätt till föräldrapenning eller uppbär havandeskapspenning. Det- samma gäller om arbetstagaren uppbär föräldrapenning i samband med motta- gande av adoptivbarn eller fosterbarn för stadigvarande vård och barnet inte fyllt tio år.

En förutsättning för rätt till föräldralön är att arbetstagaren varit anställd hos ar- betsgivaren under minst ett år i följd.

Föräldralön betalas inte om arbetstagaren undantas från föräldrapenning enligt lagen om allmän försäkring. Om denna förmån har nedsatts ska föräldralönen reduceras i motsvarande grad.

Mom 8:2 Tid då föräldralön betalas

Föräldralön betalas

• högst en månad om arbetstagaren varit anställd hos arbetsgivaren i ett men ej två år i följd

• högst två månader om arbetstagaren varit anställd hos arbetsgivaren under två men ej tre år i följd

• högst tre månader om arbetstagaren varit anställd hos arbetsgivaren under tre men ej fyra år i följd

• högst fyra månader om arbetstagaren varit anställd hos arbetsgivaren under fyra år i följd eller mer.

Mom 8:3 Föräldralönens storlek

Föräldralön utgörs av en månadslön minus 30 avdrag enligt nedan, respektive två, tre eller fyra månadslöner minus respektive 60, 90 eller 120 avdrag enligt följande.

För varje frånvarodag med rätt till föräldraledighet (även arbetsfria vardagar samt sön- och helgdagar) görs avdrag per dag med

90 % x månadslönen x 12

365

Avdraget får dock högst uppgå till 90 % x 7,5 x prisbasbeloppet

365

Om föräldraledigheten skulle bli kortare än en, två, tre respektive fyra månader, betalas inte föräldralön för längre tid än ledigheten omfattar.

Föräldralön utbetalas i den ordinarie lönerutinen i samband med föräldraledig- heten.

Mom 9 Löneavdrag då rätt till föräldralön inte föreligger

Om en arbetstagare vid föräldraledighet inte har rätt till föräldralön enligt mom 8, görs löneavdrag för varje frånvarodag enligt formeln

månadslönen x 12 365

Vid frånvaro del av dag (ledighetsperioden är kortare än en kalendermånad) görs löneavdrag för varje frånvarotimme enligt formeln

månadslönen 175

Vid tillämpning av formeln ska en deltidsanställd arbetstagares lön räknas upp till den lön som motsvarar full ordinarie arbetstid.

Mom 10 Löneavdrag vid föräldraledighet del av dag eller vissa veckodagar då rätt till föräldralön inte före- ligger (ledighetsperioden är minst en kalendermånad)

Om perioden med föräldraledighet under en del av dagen omfattar en eller flera kalendermånader, ska arbetstagarens heltidslön räknas ner i proportion till ar- betstidsminskningen. Motsvarande gäller i det fall då ledigheten förlagts endast till vissa dagar i veckan. Om de avräkningsperioder som arbetsgivaren använder vid löneutbetalningen inte sammanfaller med kalendermånaderna, har arbetsgi- varen rätt att vid tillämpningen av denna bestämmelse byta ut begreppet "kalen- dermånad" mot "avräkningsperiod".

Mom 11 Löneavdrag vid föräldraledighet med tillfällig föräldrapenning

Vid föräldraledighet med tillfällig föräldrapenning görs löneavdrag per timme enligt formeln

månadslönen x 12 52 x veckoarbetstiden

Mom 12 Skyldighet att styrka att föräldrapenning utgetts

Arbetstagaren är skyldig att på begäran av arbetsgivaren styrka föräldraledighet med föräldrapenning genom intyg från Försäkringskassan.

§ 11 Permission, tjänstledighet och annan ledighet

Mom 1 Permission

Permission (= kort ledighet med lön) beviljas i regel endast för del av arbetsdag. I särskilda fall kan dock permission beviljas även för en eller flera dagar, t.ex. vid hastigt påkommande sjukdom hos någon nära anhörig som bor hemma hos arbetstagaren eller vid någon nära anhörigs frånfälle.

Med nära anhörig avses make/maka, barn, barnbarn, syskon, föräldrar och svär- föräldrar. Med make/maka jämställs person som arbetstagaren sammanlever med under äktenskapsliknande förhållanden, dvs. om man har samma mantals- skrivningsadress eller sammanbor och har hemmavarande gemensamma barn.

Mom 2 Tjänstledighet

Mom 2:1 Beviljande av tjänstledighet

Tjänstledighet (= ledighet minst en dag utan lön) kan beviljas, om arbetsgivaren finner att det kan ske utan olägenhet för verksamheten hos arbetsgivaren.

När arbetsgivaren beviljar tjänstledighet ska man för arbetstagaren ange vilken tidsperiod tjänstledigheten omfattar. Tjänstledighet får inte förläggas så att den inleds och/eller avslutas på sön- eller helgdag, som är arbetsfri för den enskilde arbetstagaren. För arbetstagare som har veckovilan förlagd till någon annan dag än sön- eller helgdag ska motsvarande tillämpas.

Mom 2:2 Beräkning av tjänstledighetsavdrag

När en arbetstagare är frånvarande på grund av tjänstledighet, görs avdrag enligt följande:

a) Om arbetstagaren är tjänstledig under en period av högst 5 arbetsdagar, ska för varje arbetsdag då arbetstagaren är tjänstledig avdrag göras med

1 av månadslönen 21

b) Om arbetstagaren är tjänstledig under en period längre än 5 arbetsdagar, ska för varje tjänstledighetsdag (även vardag som är arbetsfri för den enskilde ar- betstagaren samt sön- och helgdagar) avdrag göras med dagslönen. (Begrep- pet dagslön definieras i mom 4.)

c) Om en tjänstledighetsperiod omfattar en eller flera hela kalendermånader, ska arbetstagarens hela månadslön dras av för var och en av kalendermånaderna. (Om arbetsgivaren använder annan avräkningsperiod än kalendermånaden gäller motsvarande princip.)

Mom 3 Annan ledighet

Mom 3:1 Beviljande av annan ledighet

Xxxxx ledighet kan beviljas för del av dag, om arbetsgivaren finner att det kan ske utan olägenhet för verksamheten.

Mom 3:2 Beräkning av avdrag vid annan ledighet

När en arbetstagare är frånvarande på grund av annan ledighet görs avdrag för varje full halvtimme.

Avdraget per timme = 1 av månadslönen

175

Vid tillämpning av mom 3:2 för en deltidsanställd arbetstagare ska deltidslönen först räknas upp till den lön som motsvarar full ordinarie arbetstid.

Mom 4 Månadslön, veckolön och dagslön

Med månadslön avses i denna paragraf fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg per månad.

I månadslönen ska inte inräknas värdet av naturaförmåner eller ersättningar för kostnader i tjänsten.

Med dagslön förstås i denna paragraf den fasta kontanta månadslönen x 12, di- viderat med 365.

För arbetstagare som är avlönad med veckolön, ska månadslönen beräknas som 4,3 x veckolönen.

Mom 5 Intermittent deltidsarbete

Om arbetstagaren är deltidsanställd och arbetar full ordinarie arbetstid endast under vissa av veckans arbetsdagar (s.k. intermittent deltidsarbete), ska tjänstle- dighetsavdrag göras enligt följande:

Månadslönen dividerad med antalet arbetsdagar/vecka x 21

Exempel

Om arbetstagarens deltid är förlagd enligt den vänstra spalten görs avdrag en- ligt den högra.

Xxxxx arbetsdagar/vecka Avdrag/arbetsdag

4 månadslönen

16,8

3,5 månadslönen

14,7

3 månadslönen

12,6

2,5 månadslönen

10,5

2 månadslönen

8,4

Med "antal arbetsdagar/vecka" avses arbetsdagar per helgfri vecka, beräknat i genomsnitt per månad.

Avdrag enligt ovan ska göras för varje dag som arbetstagaren är tjänstledig och som annars skulle varit arbetsdag för arbetstagaren.

Beträffande begreppet månadslön, se mom 4.

Om en tjänstledighetsperiod omfattar en eller flera hela kalendermånader, ska arbetstagarens hela månadslön dras av för var och en av kalendermånaderna. Om de avräkningsperioder som arbetsgivaren använder vid löneutbetalningen inte sammanfaller med kalendermånaderna, har arbetsgivaren rätt att vid till- lämpning av denna bestämmelse byta ut begreppet "kalendermånad" mot "av- räkningsperiod".

§ 12 Uppsägning

Mom 1 Uppsägning från arbetstagarens sida

Mom 1:1 Uppsägningstid

Arbetstagare anställd fr.o.m. 2001-01-01 ska tillämpa uppsägningstiderna i LAS, om inte annat följer av mom 3:1–2.

Arbetstagare anställd före 2001-01-01 har uppsägningstid enligt nedan om inte annat följer av mom 3:1–2.

Arbetstagarens uppsägningstid om anställd före 2001

Arbetstagarens ålder	Uppsägningstid
ej fyllt 25 år	1 månad
fyllt 25 år	2 månader
fyllt 30 år	3 månader

Mom 1:2 Formen för uppsägning

För att det inte ska uppstå tvist om huruvida uppsägning har skett eller inte, bör arbetstagaren göra sin uppsägning skriftligt. Om uppsägningen ändå sker munt- ligt bör arbetstagaren så snart som möjligt bekräfta den skriftligt till arbetsgiva- ren.

Mom 2 Uppsägning från arbetsgivarens sida

Mom 2:1 Uppsägningstid

Vid uppsägning av arbetstagare anställd fr.o.m. 2001-01-01 gäller uppsägnings- tiderna i LAS om inte annat följer av mom 3:1–2.

Vid uppsägning av arbetstagare anställd före 2001-01-01 är arbetsgivarens upp- sägningstid följande om inte annat följer av mom 3:1–2.

Arbetsgivarens uppsägningstid för arbetstagare anställd före 2001

Arbetstagaren har
Anställningstid	ej fyllt	fyllt	fyllt	fyllt	fyllt	fyllt
hos arbets- givaren*	25 år	25 år	30 år	35 år	40 år	45 år
Uppsägningstid i månader
T.o.m. 5 år	2	3	4	5	5	6
Fr.o.m. 6 år
till 7 år	2	3	4	5	6	6
Fr.o.m. 7 år	2	3	4	6	6	6

* Anställningstidens längd beräknas enligt 3 § LAS

Mom 2:2 Turordningsregler vid uppsägning p.g.a. arbetsbrist

De lokala parterna ska vid aktualiserad personalinskränkning värdera arbetsgiva- rens krav och behov i bemanningshänseende. Om dessa behov inte kan tillgodo- ses med tillämpning av lag ska turordning fastställas med avsteg från lagens be- stämmelser.

De lokala parterna ska därvid göra ett urval av de anställda som ska sägas upp så att arbetsgivarens behov av kompetens särskilt beaktas liksom arbetsgivarens möjligheter att bedriva konkurrenskraftig verksamhet och därmed bereda fortsatt anställning.

Det förutsätts att de lokala parterna, på endera partens begäran, träffar överens- kommelse om fastställande av turordning vid uppsägning med tillämpning av 22 § LAS och de avsteg från lagen som behövs.

De lokala parterna kan också med avvikelser från bestämmelserna i 25–27 §§ LAS överenskomma om turordning vid återanställning. Därvid ska kriterierna ovan gälla.

Det åligger de lokala parterna att på begäran föra förhandlingar som sägs i före- gående stycken liksom att skriftligt bekräfta träffade överenskommelser.

Enas inte de lokala parterna, äger förbundsparterna, om endera begär det, träffa överenskommelse i enlighet med ovan angivna riktlinjer.

Det förutsätts att arbetsgivaren inför behandlingen av frågorna som berörs enligt ovan tillhandahåller den lokala respektive den centrala avtalsparten relevant fak- taunderlag.

Anmärkning

Utan lokal eller central överenskommelse enligt ovan kan uppsägning på grund av arbetsbrist respektive återanställning prövas enligt lag med iaktta- gande av förhandlingsordningen.

Mom 2:3 Förlängd uppsägningstid

För arbetstagare, som sagts upp på grund av arbetsbrist och vid uppsägnings- dagen uppnått 55 års ålder och då har tio års sammanhängande anställningstid, förlängs den uppsägningstid som gäller i branschavtalet eller LAS med sex må- nader.

Mom 2:4 Skriftligt varsel vid uppsägning av personliga skäl

Varsel vid uppsägning p.g.a. personliga skäl som arbetsgivaren enligt LAS ska ge lokalt till arbetstagarorganisation ska anses ha skett, när arbetsgivaren har överlämnat en varselskrivelse till den lokala arbetstagarparten eller två arbetsda- gar efter det att arbetsgivaren har avsänt skrivelsen i rekommenderat brev under respektive arbetstagarförbunds adress.

Varsel som arbetsgivaren har gett under tid då organisationen/föreningen har semesterstängt, anses ha skett dagen efter den då semesterstängningen upphörde.

Mom 2:5 Lön under uppsägningstid

I anslutning till 12 § LAS gäller följande för arbetstagare som inte kan beredas arbete under uppsägningstiden.

Om ersättning för ob-, jour- eller beredskapstjänstgöring normalt skulle ha be- talats till arbetstagaren, ska för varje kalenderdag då arbetstagaren inte kan er- bjudas arbete, sådan ersättning anses uppgå till 1/365 av den ersättning som ar- betstagaren fått under närmast föregående tolvmånadersperiod.

Mom 2:6 Uppnådd pensionsålder

Arbetstagarens anställning upphör utan uppsägning vid utgången av den månad han eller hon fyller 67 år. Arbetsgivaren behöver inte lämna underrättelse enligt 33 § LAS.

Mom 3 Övriga bestämmelser vid uppsägning

Mom 3:1 Visstidsanställda

För arbetstagare med tidsbegränsad anställning gäller inte mom 1 och 2, utan gällande regler i LAS ska tillämpas.

Mom 3:2 Förkortning av uppsägningstiden för arbetstagaren

Om arbetstagaren på grund av särskilda omständigheter vill lämna sin tjänst före uppsägningstidens slut, bör arbetsgivaren pröva om detta kan medges.

Även semester som enligt semesterlagen ska utges som ledighet först under näs- ta år kan läggas ut under uppsägningstiden. Detta kan dock endast ske efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren.

Mom 3:3 Skadestånd då arbetstagaren inte iakttar uppsägningstiden

Om arbetstagaren lämnar sin anställning utan att iaktta uppsägningstiden eller del av denna, har arbetsgivaren rätt till skadestånd för den ekonomiska skada och olägenhet som därigenom vållas, dock lägst med ett belopp som motsvarar arbetstagarens lön under den del av uppsägningstiden som arbetstagaren inte har iakttagit.

Mom 3:4 Tjänstgöringsbetyg

När uppsägningen har skett från arbetsgivarens eller arbetstagarens sida har ar- betstagaren rätt att få ett tjänstgöringsbetyg som utvisar

• den tid som arbetstagaren har varit anställd

• de arbetsuppgifter som arbetstagaren har haft att utföra

• om arbetstagaren begär det, omdöme om det sätt på vilket arbetstagaren har utfört sitt arbete.

Arbetsgivaren ska lämna tjänstgöringsbetyg inom en vecka från det att arbetsta- garen har begärt att få betyget.

Mom 3:5 Intyg om erhållen semester

När arbetstagarens anställning upphör, har arbetstagaren rätt att få ett intyg som visar hur många av de lagstadgade 25 semesterdagarna arbetstagaren har tagit ut under innevarande semesterår.

Arbetsgivaren ska lämna intyget till arbetstagaren inom en vecka från det att ar- betstagaren har begärt att få intyget.

Om arbetstagaren har rätt till fler semesterdagar än 25, ska den överskjutande semestern i detta sammanhang anses vara uttagen först.

§ 13 Giltighetstid

Detta avtal gäller fr.o.m. den 1 maj 2005 t.o.m. den 30 april 2008. För tiden efter den 30 april 2008 gäller avtalet med sju dagars ömsesidig uppsägningstid.

Arbetsgivaralliansen Bransch- SKTF Cf m.fl. Kommunal kommitté Trossamfund och Eku-

meniska Organisationer

Övriga avtal mellan parterna

• Överenskommelse om förhandlingsordning Arbetsgivaralliansen – LO/PTK

• Avtal om tjänstegruppliv (TGL) mellan Arbetsgivaralliansen och PTK

• Avtal om trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) mellan Arbetsgivaralli- ansen och LO/PTK

• Pensionsavtal (ITP eller KTP) mellan Arbetsgivaralliansen och PTK

• Omställningsavtal (TA) mellan Arbetsgivaralliansen och PTK

• Avtal mellan Arbetsgivaralliansen och PTK om social trygghet vid utlands- tjänstgöring

• Gemensam information och rekommendation vid utlandstjänstgöring mellan Arbetsgivaralliansen Branschkommitté Trossamfund och Ekumeniska organi- sationer och SKTF, Cf m.fl. och Kommunal

• Reseavtal mellan Arbetsgivaralliansen och PTK

• Beredskapsavtal mellan Arbetsgivaralliansen och LO/PTK

• Överenskommelse om vissa särskilda åtgärder för arbetstagare som utsatts för asbestexponering Arbetsgivaralliansen – LO/PTK

• Samverkansavtal mellan Arbetsgivaralliansen och LO/PTK

• Gemensam information och rekommendation om distansarbete mellan Ar- betsgivaralliansen Branschkommitté Trossamfund och Ekumeniska organisa- tioner och SKTF, Cf m.fl. och Kommunal

Uppsägningstid enligt 11 § Lag (1982:80) om anställningsskydd (LAS)

För både arbetsgivare och arbetstagare gäller en minsta uppsägningstid av en månad.

Arbetstagaren har rätt till en uppsägningstid av

- två månader, om den sammanlagda anställningstiden hos arbetsgivaren är minst två år men kortare än fyra år,

- tre månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst fyra år men kortare än sex år,

- fyra månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst sex år men kortare än åtta år,

- fem månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst åtta år men kortare än tio år,

- sex månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst tio år (Lag 1996:1424).

Bilaga 1

Överenskommelse Arbetsgivaralliansen branschkommitté Trossamfund och Ekumeniska Organisationer – SKTF, CF m.fl.

Löneavtal 2005 – 2008

Löneavtalet gäller mellan Arbetsgivaralliansen Branschkommitté Trossamfund och Ekumeniska Organisationer och SKTF, CF m.fl.

1 Lönehöjningar fr.o.m. den

1 maj 2005, 1 maj 2006 och 1 maj 2007

1.1 Utgångspunkter

Avgörande för lönebildningen är de förhållanden som skapar organisationens ekonomiska förutsättningar såsom lönsamhet och konkurrensförmåga samt verksamhetens utveckling och de anställdas bidrag härtill.

Lönebildningen ska vara en positiv kraft i organisationens verksamhet och ska bidra till ökad produktivitet, effektivitet och kvalitet. Genom lönebildningspro- cessen skapas förutsättningar för individer att utvecklas och stimuleras till goda insatser.

Genom ett ständigt förbättringsarbete skapas det förutsättningar för en positiv löneutveckling och trygghet i anställningen.

Även marknadskrafterna påverkar den lokala lönesättningen.

Arbetsgivaren ska inför det enskilda lönesamtalet genomföra en analys av den framtida verksamhetsinriktningen som ska ligga till grund för den lokala löne- bildningen. Analysen ska sammanväga ovanstående faktorer, önskad lönespänn- vidd i olika yrken samt möjlighet att behålla och rekrytera personal. Analysen ska tillsammans med arbetsgivarens lönepolitik utgöra en grund för löneök-

ningsutrymmet. Arbetsgivarens lönepolitik ska vara väl känd bland arbetstagar- na.

1.2 Löneprinciper

Lönerna ska bestämmas med hänsyn till arbetstagarens bidrag till verksamhetens utveckling och måluppfyllelse.

Lönesättningen ska vara individuell och differentierad. Den får inte vara diskri- minerande beroende av kön, etnisk ursprung, funktionshinder eller sexuell lägg- ning. Åtgärder vid eventuella löneskillnader ska verkställas så snart som möjligt och behöver inte sammanfalla med tillfället för lönerevisionsförhandlingarna.

Lönerna ska bestämmas med hänsyn till ansvaret och svårighetsgraden i respek- tive befattning och den enskilde arbetstagarens resultat. Lönen bör öka med sti- gande ansvar och svårighetsgrad och med arbetstagarens prestation och duglig- het.

Ökad erfarenhet och ökade kvalifikationer möjliggör att arbetstagaren kan ut- vecklas för allt mer kvalificerade och ansvarskrävande arbetsuppgifter och be- fattningar. Detta bör ge utslag genom löneutveckling.

För arbetstagare på högre befattning, såväl chefer som specialister, är faktorer som ledningsförmåga, omdöme och initiativ, ekonomiskt ansvar, samarbetsför- måga samt idérikedom och innovationskraft av särskild betydelse vid den indi- viduella lönesättningen.

Vid lönejämförelser beaktas även förmåner vid sidan av kontantlönen. Avväg- ningen av lönerna ska också ske från arbets- och meritvärderingsmässiga grun- der. Motsvarande gäller löneavvägning för specialister och övriga arbetstagare med mera kvalificerade arbetsuppgifter.

För äldre arbetstagare gäller samma principer som för yngre arbetstagare. Sam- ma principer för lönesättningen ska även gälla för föräldralediga och sjukskriv- na. Likaså ska deltids- och visstidsanställda bedömas efter samma principer som för heltidstjänstgörande arbetstagare.

1.3 Den lokala lönebildningen

1.3.1 Lokal lönebildning

Individuella lönesamtal mellan ledaren/chefen och arbetstagaren ska vara en del av löneprocessen.

Syftet med de individuella samtalen är att klarlägga målen för verksamheten och arbetstagarens bidrag till dessa samt vad som krävs för att arbetstagaren ska få löneutveckling. Ovan beskrivna ”Utgångspunkter” och ”Löneprinciper” samt lokalt fastlagda kriterier för lönesättning ska ligga till grund för samtalet.

Chefen ger arbetstagaren förslag till ny individuell lön.

Konstateras under lönesamtalet att arbetstagaren haft en ogynnsam löneutveck- ling ska följande ske. Arbetsgivaren för en dialog med arbetstagaren om förut- sättningarna för arbetsuppgifterna, behov av kompetensutveckling eller andra åtgärder. Dialogen ska resultera i en åtgärdsplan.

På ett praktiskt och enkelt sätt ska resultatet av lönesamtalet dokumenteras och delges arbetstagaren.

1.3.2 Löneökningsutrymme

Löneökningsutrymmet som ska utläggas för perioden per arbetstagarorganisa- tion ska utgöra lägst 2,2 % av de fasta kontanta lönerna per den 30 april 2005, lägst 2,3 % av de fasta kontanta lönerna per den 30 april 2006 och lägst 2,4 % av de fasta kontanta lönerna per den 30 april 2007.

För deltidsanställd ska beloppet nedräknas i proportion till vad deltiden utgör i procent av heltid.

1.4 Förhandlingsordning

Uppnås inte enighet i de individuella lönesamtalen kan lokal förhandling begä- ras inom fyra veckor efter det att oenighet om den nya lönen konstaterats.

Central förhandling ska begäras senast fyra veckor efter att den lokala förhand- lingen avslutats, dock senast den 15 september året för lönerevisionen.

Resultatet av de enskilda löneöverenskommelserna ska skickas till respektive arbetstagarorganisation.

1.5 Giltighetstid

Löneavtalet gäller till och med den 30 april 2008.

2 Omfattning

2.1 Huvudregel

Detta löneavtal omfattar arbetstagare som börjat sin anställning hos arbetsgiva- ren senast den 30 april året för lönerevisionen.

2.2 Undantag

Arbetstagare som slutat sin anställning senast den 30 april året för lönerevisio- nen omfattas inte av löneavtalet och bidrar inte heller till potten. Löneavtalet omfattar inte heller arbetstagare som den 30 april året för lönerevisionen

• inte fyllt 18 år, eller

• har tidsbegränsad anställning som inte har varat fortlöpande under sex måna- der, eller

• kvarstår i tjänst eller anställts hos arbetsgivaren efter uppnådd pensionsålder; 67 år.

Överenskommelse kan träffas om att lönehöjning ska utges till arbetstagare som enligt ovan är undantagen från löneavtalet. Därvid ska bestämmelserna i detta avtal vara vägledande.

Om arbetstagare, som den 30 april året för lönerevisionen var anställd som vika- rie eller på prov och som enligt första stycket inte omfattas av löneavtalet, under avtalsperioden får tillsvidareanställning hos arbetsgivaren ska bestämmelserna i detta avtal vara vägledande vid fastställande av arbetstagarens lön.

Arbetstagare som den 30 april året för lönerevisionen är tjänstledig för minst tre månader framåt i tiden av annat skäl än sjukdom eller föräldraledighet är undan-

tagen från detta löneavtal om inte överenskommelse träffas om annat. När ar- betstagaren återgår i tjänst ska lönen bestämmas efter samma normer som gällt för övriga arbetstagare hos arbetsgivaren enligt detta avtal.

2.3 Arbetstagare som slutat sin anställning

Om en arbetstagare har slutat sin anställning den 1 maj eller senare året för löne- revisionen och inte har fått lönehöjning enligt punkt 1 ska arbetstagaren till ar- betsgivaren anmäla sitt krav härpå senast inom en månad efter det att lönebild- ningsprocessen hos arbetsgivaren är avslutad. Om arbetstagaren försummar det- ta, medför detta löneavtal inte längre någon rätt för arbetstagaren till lönehöj- ning.

2.4 Anställningsavtal den 1 januari eller senare

Om arbetsgivaren och en arbetstagare den 1 januari eller senare året för lönere- visionen har träffat avtal om anställning och därvid även om viss lön och de vi- dare uttryckligen har överenskommit att den avtalade lönen ska gälla oberoende av årets lönerevision ska arbetstagaren inte omfattas av detta löneavtal.

2.5 Redan genomförd lönerevision

Om arbetsgivaren i avvaktan på årets lönerevision redan har utgett lönehöjningar ska dessa avräknas mot vad arbetstagaren får enligt detta löneavtal om inte det uttryckligen träffats annan lokal överenskommelse.

3 Tillämpningsregler

3.1 Retroaktiv omräkning

Under förutsättning att den lokala lönebildningen är avslutad senast den 31 au- gusti året för lönerevisionen görs inga retroaktiva omräkningar på utbetalade ersättningar eller gjorda avdrag. Sker den lokala lönebildningen efter den 31 au- gusti året för lönerevisionen görs retroaktiv omräkning enligt nedan.

3.1.1 Övertidsersättning o.dyl.

Övertidsersättningar ska omräknas retroaktivt med den genomsnittliga lönehöj- ningen för arbetstagare hos arbetsgivaren, såvida inte lokal överenskommelse träffas om att omräkningen ska ske individuellt för varje arbetstagare.

Motsvarande gäller alla ersättningar som beräknas i relation till månadslönen, även semestertillägg.

3.1.2 Tjänstledighetsavdrag

Tjänstledighetsavdrag ska omräknas retroaktivt. Omräkningen ska ske individu- ellt.

3.1.3 Sjukavdrag m.m.

Sjukavdrag m.m. ska omräknas retroaktivt. Omräkningen ska ske individuellt.

4 Vissa pensionsfrågor

4.1 Pensionsmedförande lönehöjningar

Om lönehöjning utges till arbetstagare som anges i punkt 1.3 och som är pen- sionsberättigad, ska höjningen inte vara pensionsmedförande. Om anställningen har upphört på grund av pensionsfall ska emellertid lönehöjningen vara pen- sionsmedförande.

4.2 Anmälan om pensionsmedförande lön

Arbetsgivaren ska till Alecta alternativt KP eller PRI såsom pensionsmedföran- de lön anmäla lönehöjning enligt punkt 1.3 fr.o.m. den 1 maj året för lönerevi- sionen.

Bilaga 2

Överenskommelse Arbetsgivaralliansen branschkommitté Trossamfund och Ekumeniska Organisationer – Kommu- nal

Löneavtal 2005 – 2008

Löneavtalet gäller mellan Arbetsgivaralliansen Branschkommitté Trossamfund och Ekumeniska Organisationer och Kommunal.

1 Lönehöjningar fr.o.m. den

1 maj 2005, 1 maj 2006 och 1 maj 2007

1.1 Utgångspunkter

Genom ett ständigt förbättringsarbete skapas det förutsättningar för en positiv löneutveckling och trygghet i anställningen.

Även marknadskrafterna påverkar den lokala lönesättningen.

ningsutrymmet. Arbetsgivarens lönepolitik ska vara väl känd bland arbetstagar- na.

1.2 Löneprinciper

Lönerna ska bestämmas med hänsyn till arbetstagarens bidrag till verksamhetens utveckling och måluppfyllelse.

1.3 Den lokala lönebildningen

1.3.1 Lokal lönebildning

Individuella lönesamtal mellan ledaren/chefen och arbetstagaren ska vara en del av löneprocessen.

Chefen ger arbetstagaren förslag till ny individuell lön.

På ett praktiskt och enkelt sätt ska resultatet av lönesamtalet dokumenteras och delges arbetstagaren.

1.3.2 Löneökningsutrymme

Löneökningsutrymmet som ska utläggas för perioden för Kommunals medlem- mar ska utgöra lägst 2,8 % av de fasta kontanta lönerna per den 30 april 2005, lägst 2,8 % av de fasta kontanta lönerna per den 30 april 2006 och lägst 2,9 % av de fasta kontanta lönerna per den 30 april 2007.

För deltidsanställd ska beloppet nedräknas i proportion till vad deltiden utgör i procent av heltid.

1.4 Förhandlingsordning

Uppnås inte enighet i de individuella lönesamtalen kan lokal förhandling begä- ras inom fyra veckor efter det att oenighet om den nya lönen konstaterats.

Central förhandling ska begäras senast fyra veckor efter att den lokala förhand- lingen avslutats, dock senast den 15 september året för lönerevisionen.

Resultatet av de enskilda löneöverenskommelserna ska skickas till respektive arbetstagarorganisation.

1.5 Giltighetstid

Löneavtalet gäller till och med den 30 april 2008.

2 Omfattning

2.1 Huvudregel

Detta löneavtal omfattar arbetstagare som börjat sin anställning hos arbetsgiva- ren senast den 30 april året för lönerevisionen.

2.2 Undantag

• inte fyllt 18 år, eller

• har tidsbegränsad anställning som inte har varat fortlöpande under sex måna- der, eller

• kvarstår i tjänst eller anställts hos arbetsgivaren efter uppnådd pensionsålder; 67 år.

Överenskommelse kan träffas om att lönehöjning ska utges till arbetstagare som enligt ovan är undantagen från löneavtalet. Därvid ska bestämmelserna i detta avtal vara vägledande.

Arbetstagare som den 30 april året för lönerevisionen är tjänstledig för minst tre månader framåt i tiden av annat skäl än sjukdom eller föräldraledighet är undan-

2.3 Arbetstagare som slutat sin anställning

2.4 Anställningsavtal den 1 januari eller senare

2.5 Redan genomförd lönerevision

3 Tillämpningsregler

4 Vissa pensionsfrågor

4.1 Pensionsmedförande lönehöjningar

4.2 Anmälan om pensionsmedförande lön

Arbetsgivaren ska till Alecta alternativt KP eller PRI såsom pensionsmedföran- de lön anmäla lönehöjning enligt punkt 1.3 fr.o.m. den 1 maj året för lönerevi- sionen.

Document Metadata

Table of Contents

BRANSCHAVTAL OCH LÖNEAVTAL

Document Metadata