Contract
Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av ett finskspråkigt kollektivavtal. Kollektivavtalets parter har inte kommit överens om den svenskspråkiga kollektivavtalstexten. Om tolkningen av den svenskspråkiga översättningen leder till ett annat slutresultat än det ursprungliga finskspråkiga kollektivavtalet, ska man följa det finskspråkiga kollektivavtalet. Nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan är inte ansvarig för de skador som uppkommer på grund av eventuella felaktigheter i översättningen.
Tämä on työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunnan teettämä käännös suomenkielisestä työehtosopimuksesta. Työehtosopimuksen sopijaosapuolet eivät ole sopineet ruotsinkielisestä työehtosopimustekstistä. Mikäli ruotsinkielisen käännöksen tulkinta johtaa erilaiseen lopputulokseen kuin alkuperäinen suomenkielinen työehtosopimus, tulee noudattaa suomenkielistä työehtosopimusta. Työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunta ei vastaa käännöksen mahdollisista virheellisyyksistä aiheutuvista vahingoista.
Kollektivavtal för färjor 25.2.2021–31.1.2023
Kollektivavtal för färjor 25.2.2021–31.1.2023
INNEHÅLL UNDERTECKNINGSPROTOKOLL
2. Lönejusteringar åren 2021 och 2022 1
3. Principen om fortlöpande förhandlingar 3
4. Arvoden till förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige 3
ALLMÄNNA KOLLEKTIVAVTALSBESTÄMMELSER 5
1 § Kollektivavtalets tillämpningsområde 5
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OM ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDET 5
PERMITTERING OCH ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDETS UPPHÖRANDE 6
4 § Permittering och anställningsförhållandets upphörande 6
8 § Tilläggsersättning för att köra två färjor i nattskift 16
9 § Stand by-ersättning för flytt av färja 16
FRÅNVARO OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 16
10 § Lönegrunder för arbetstagarens sjukdomstid 16
13 § Ersättning av resekostnader 17
14 § Arbetarskydd och skyddsklädsel 18
15 § Ersättningar vid vissa hälsoundersökningar 19
16 § Innehållning av medlemsavgifter 19
ARBETSFRED OCH TRYGGANDE AV DENNA 20
19 § Förtroendemän och fackföreningsutbildning 20
21 § Avgörande av meningsskiljaktigheter 20
22 § Förfarande för fortlöpande förhandlingar 20
23 § Arbetsfredsförpliktelse 21
24 § Avtalets giltighetstid 21
BILAGA 1: SEMESTER OCH SEMESTERLÖN FÖR ARBETSTAGARE SOM UTFÖR TVÅ- OCH TRESKIFTSARBETE PÅ FÄRJOR 22
BILAGA 2: SEMESTER OCH SEMESTERLÖN FÖR ANDRA ARBETSTAGARE ÄN FÄRJEARBETARE SOM UTFÖR TVÅ- OCH TRESKIFTSARBETE 27
BILAGA 3: AVTAL OM ARBETSTIDSFÖRKORTNING FÖR TJÄNSTEMÄN OCH ARBETSTAGARE 32
BILAGA 5 BESTÄMMELSER OM ARBETSTID I KONTORSARBETE 39
BILAGA 6 TILLÄMPNINGSANVISNINGAR 40
KOLLEKTIV AVTAL FÖR PALTAS SPECIALBRANSCHER 1.2.2018–31.1.2021 1
ARBETSGIVARNA FÖR SERVICEBRANSCHERNA PALTA rf
FÖRBUNDET FÖR DEN OFFENTLIGA SEKTORN OCH VÄLFÄRDSOMRÅDENA JHL RF
FINLANDS SJÖMANS-UNION FSU RF UNDERTECKNINGSPROTOKOLL
REVIDERING AV KOLLEKTIVAVTALET FÖR FÄRJOR 2021–2023 Tid 25.2.2021
Plats Teams-förhandling
Förhandlingsresultat beträffande revideringen av kollektivavtalet nåddes 4.2.2021. Personerna nedan deltog i förhandlingarna:
Xxxx Xxxxxxxx, Palta Xxxxx Xxxxxx, JHL Xxxxx Xxxxxxx, Palta Satu Silta, SMU
Det konstaterades att förhandlingsresultatet har godkänts i varje kollektivavtalsparts förvaltning och att uppgörelsen är förenlig med det nedanstående.
1. Avtalsperiod (24 mån.)
Kollektivavtalet för färjor enligt detta förhandlingsresultat träder i kraft när avtalsparternas (PALTA, JHL, FSU) förvaltningar har godkänt det. Fram till att det nya kollektivavtalet träder i kraft iakttas bestämmelserna i det tidigare avtalet med efterverkan.
Kollektivavtalet är i kraft till och med 31.1.2023. Därefter fortsätter avtalet ett år åt gången, om inte någon av avtalsparterna har sagt upp det senast 6 veckor före avtalsperiodens slut.
2. Lönejusteringar åren 2021 och 2022 År 2021 (12 mån.)
Lönerna höjs med en pott på 1,9 procent från och med 1.5.2021. Potten fördelas på dem som omfattas av kollektivavtalets tillämpningsområde.
Lönetabellerna och kollektivavtalets tillägg i euro höjs från och med samma tidpunkt med 1,9 procent.
År 2022 (12 mån.)
Förhöjningstidpunkt
Tidpunkten för när löneförhöjningen träder i kraft (förhöjningstidpunkten) fastställs enligt motsvarande princip som i kollektivavtalet för arbetstagarna inom teknologiindustrin.
Om man till exempel avtalar i kollektivavtalet för arbetstagarna inom teknologiindustrin att lönerna höjs två månader efter den föregående avtalsperiodens slut, gäller samma förskjutning för förhöjningstidpunkten även i detta kollektivavtal.
Föröjningens storlek
Förhöjningens (förhöjningsprocentens) storlek fastställs med följande beräkningsmodell:
Förhöjningsprocenten beräknas utifrån det matematiska medelvärdet (två decimaler) för de kända förhöjningarna fram till 28.2.2022 i följande kontrollgruppsbranscher och de förhöjningar (allmän förhöjning + eventuell företagsspecifik pott) som genomförts eller ska genomföras under perioden 1.12.2021–30.11.2022, med beaktande av förhöjningsperiodernas längd [1] och tidpunkten för när de träder i kraft, så att kostnadseffekten i genomsnitt per år är lika stor som kostnadseffekten i kontrollgruppsbranscherna i genomsnitt per år och i genomsnitt under avtalsperioden:
• Kollektivavtalet för arbetstagarna inom teknologiindustrin (Industrifacket rf och Teknologiindustrin rf),
• Kollektivavtalet för den kemiska basindustrin (Industrifacket rf och Kemiindustrin rf),
I de avtalsenliga förhöjningarna i kontrollgruppbranscherna beaktas den procentuella kostnadseffekten, med vilken parterna i kollektivavtalet i fråga har avtalat om textändringar med kostnadseffekter i kollektivavtalet. Den avtalsenliga förhöjningen har storleken av de avtalade löneförhöjningarna och textändringarna samt den sammanlagda kostnadseffekten av övriga eventuella kollektivavtalsändringar, som parterna i kontrollgruppsbranscherna har konstaterat i sin kollektivavtalsuppgörelse.
Kostnadseffekten av en evenutell engångspott beaktas inte i de sammanlagda kostnadseffekterna.
Eventuella engångspotter i eurobelopp i kontrollgruppsbranscherna
Om man i kontrollgruppbranscherna under ovan nämnda granskningsperiod genomför kollektivavtalsenliga engångspotter i eurobelopp, som inte beror på en kalkylerad förskjutning av avtalsförhöjningarna till en senare tidpunkt, utan är helt fristående från dem, beräknas den procentuella andelen för varje engångspott av medelförtjänsten i kontrollgruppbranscherna (STA). Engångspottens belopp inom kollektivavtalets tillämpningsområde beräknas utifrån procenten som fastställts ovan. Därefter beräknas det matematiska medelvärdet för kontrollgruppsbranscherna utifrån engångspotterna. En kalkylenlig engångspott fördelas på de arbetstagare som omfattas av detta kollektivavtal vid tidpunkten för förhöjningen (avrundning till hela euron och till deltidsanställda i förhållande till arbetstiden). Om en uppgörelse för den ifrågavarande tiden i förhandlingarna gällande någondera av kontrollgruppsbranscherna inte nåtts 28.2.2022, inkluderas den inte i divisorn i beräkningen av engångspotten.
1 beruknas från föregående avtalsperiods slut, ifall avtalet skulle truda i kraft med fördröjning.
Om en uppgörelse för den ifrågavarande tiden gällande kollektivavtalet för den kemiska basindustrin inte nåtts 28.2.2022, eller om förhöjningen som beräknats enligt ovanstående principer är negativ, inkluderas den inte i beräkningen av förhöjningen.
Om en uppgörelse gällande kollektivavtalet för arbetstagarna inom teknologiindustrin inte har nåtts senast 28.2.2022, eller om den allmänna förhöjningen som beräknats enligt ovanstående principer är negativ, avtalar parterna om en kontrolltidpunkt och om eventuella ändringar i tidpunkten och sättet för lönejusteringen. Lönejusteringarna genomförs i alla fall från och med den avtalade förhöjningstidpunkten i det första stycket i denna punkt.
Skiljenämnd
Om avtalsparterna inte når enighet om löneförhöjningen senast 5.3.2022, utnämns en skiljenämnd på initiativ av endera parten, till vilken både arbetsgivar- och arbetstagarsidan utser en medlem och kallar riksförlikningsmannen till ordförande. Skiljenämnden ska fatta sitt beslut senast 31.3.2022. Förhöjningarna enligt uppgörelsen ska betalas senast inom två månader från att beslutet fattades. Nämndens eventuella kostnader delas jämnt mellan avtalsparterna
3. Principen om fortlöpande förhandlingar
Kollektivavtalsparterna iakttar principen om fortlöpande förhandlingar.
4. Arvoden till förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige
Till förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige betalas på basis av antalet arbetstagare som företräds från och med 1.5.2021 ett arvode förhöjt med 1,9 procent enligt tabellen nedan:
Tabell från och med 1.5.2021:
Arvode €/mån. | |||
Antalet arbetstagar e som företräds | Huvudförtroendema n | Förtroendema n | Arbetarskyddsfullmäkti g |
3–30 | 144,42 | 93,07 | 69,54 |
31–100 | 156,20 | 108,04 | 81,31 |
101–200 | 233,23 | 165,83 | 125,17 |
201–400 | 264,25 | 188,29 | 140,13 |
401 eller flera | 308,12 | 233,23 | 162,61 |
Om de arvoden som i nuläget betalas i företagen är lika stora eller större än de som framgår av tabellen förblir de nuvarande arvodena oförändrade.
Förtroendemännens och arbetarskyddsfullmäktiges arvoden för 2022 binds till lönejusteringarna under avtalsåret i fråga.
5. Arbetsgrupper
1) Kollektivavtalsparterna avtalar om en arbetsgrupp för kollektivavtalet, vars syfte är att senast 31.5.2021 förtydliga bestämmelserna om kontinuerligt treskiftesarbete (bl.a. den årliga arbetstiden) i kollektivavtalet.
Om arbetsgruppen inte når enighet beträffande anteckningen om den årliga arbetstiden, söker man tillsammans eller ensam en tolkning från arbetsdomstolen via en fastställelsetalan.
En eventuell ny tolkning träder i kraft tidigast från och med arbetsgruppens eller arbetsdomstolens beslut, dock så att man beaktar en skälig tid för att genomföra en eventuell ändring.
2) Man grundar företagsspecifika arbetsgrupper, där arbetsgivaren tillsammans med förtroendemannen utreder möjligheten att utforma en företagsspecifik utbildningsmodell för service- och underhållsarbeten.
Helsingfors, 25.2.2021
ARBETSGIVARNA FÖR SERVICEBRANSCHERNA PALTA rf
Xxxxxx Xxxxx Xxx Xxxxxxx
FÖRBUNDET FÖR DEN OFFENTLIGA SEKTORN OCH VÄLFÄRDSOMRÅDENA JHL RF
Xxxxx Xxxxx-Xxxxx Xxxxx Xxxxxxx
FINLANDS SJÖMANS-UNION FSU RF
Xxxxxxx Xxxxxx Satu Silta
TILLÄMPNINGSOMRÅDE
1 § Kollektivavtalets tillämpningsområde
Bestämmelserna i detta avtal gäller alla arbetstagare och tjänstemän anställda i arbets- eller läroavtalsförhållande hos företag som bedriver färjetrafik och som är medlemmar i Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA rf, med undantag av arbetstagarna på skepp och fartyg.
Kollektivavtalet tillämpas inte på företagets högsta ledning eller därmed jämförbara personer.
Som en del av detta kollektivavtal iakttas bestämmelserna i Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA rf:s kollektivavtal för Paltas specialbranscher (EPA-kollektivavtalet), inbegripet det allmänna avtalet och avtalet om uppsägningsskydd (den så kallade blå boken). Bestämmelserna i kollektivavtalet för Paltas specialbranscher gäller som sådana när de är i kraft, om man inte senare i detta avtal eller i dess bilagor avtalat om annat.
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OM ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDET
2 § Arbetsavtal
I arbetsavtalet ska nämnas arbetets art och samlingsplatsen (färjeläge eller annan fast arbetsplats) samt de arbets- och lönevillkor som iakttas i anställningsförhållandet. Den samlingsplats som antecknas i arbetsavtalet ska i arbetsavtal som är i kraft tillsvidare vara en fast arbetsplats, där man i huvudsak arbetar. I arbetsavtal på viss tid ska grunden till visstidsanställningen antecknas.
Då arbetsavtalet ingås kan man komma överens om en prövotid enligt gällande arbetsavtalslag.
Förtroendemannen har rätt att granska skriftliga arbetsavtal.
3 § Allmänna skyldigheter
Arbetstagaren utför sitt arbete flitigt och noggrant, iakttar arbetstiderna noga och undviker i sitt arbete allt som kan försätta honom eller henne själv eller hans eller hennes medarbetare i fara eller skada arbetsgivarens egendom.
Arbetstagaren får inte utan arbetsgivarens samtycke ha en sådan bisyssla eller utöva ett yrke, en näringsgren eller en affärsverksamhet som kan hindra uppfyllelsen av anställningsförhållandets villkor.
4 § Permittering och anställningsförhållandets upphörande
Vad gäller förfaringssätten vid permittering och uppsägning samt uppsägningstid iakttas det som avtalats om dessa i gällande kollektivavtal för Paltas specialbranscher (EPA-kollektivavtalet: avtalet om uppsägningsskydd, bilaga 6).
ARBETSTID
5 § Arbetstidsbestämmelser
1. Tillämpningsområde
Dessa bestämmelser tillämpas på arbetstagares arbetstider som omfattas av detta avtal och som arbetar i veckoarbete enligt 3 kap. 5 § och 6 § i arbetstidslagen (872/2019).
För arbetstagare som omfattas av detta avtal tillämpas bestämmelserna i den gällande arbetstidslagen till den del annat inte avtalats i dessa bestämmelser.
2. Ordinarie arbetstid
Arbetstiden för färjförare och färjkarlar enligt 3 kap. 5 § och 6 § i arbetstidslagen kan arrangeras som kontinuerligt treskiftsarbete så att den genomsnittliga arbetstiden per vecka är 36 timmar och utjämnas under en period på 52 veckor.
Arbetstiden kan också arrangeras som tvåskiftsarbete enligt 3 kap. 5 § och 6 § i arbetstidslagen. I tvåskiftsarbete är arbetstiden i genomsnitt 38 timmar 15 minuter per vecka under en period av högst 26 veckor.
Den ordinarie arbetstiden per dygn kan förlängas till tio timmar genom ett lokalt avtal med huvudförtroendemannen och arbetstiden ska utjämnas under en tidsperiod på 52 veckor.
Grundtimlönen som är grund för ersättningar och tillägg är i veckoarbete 1/163 av månadslönen för en månadsavlönad arbetstagare, medräknat regelbundna fasta månatliga tillägg.
Grundtimlönen för en timavlönad arbetstagare är hans eller hennes enkla personliga timlön.
Den ordinarie arbetstiden för andra arbetstagare i arbete enligt 3 kap. 5 § och 6 § i arbetstidslagen är högst 8 timmar per dygn och 40 timmar per vecka.
Ordinarie arbetstid är:
- i dagarbete kl. 07.00–16.00
- i dagskift i tvåskiftsarbetekl. 06.00–14.30
och i kvällsskift kl. 14.30–23.00
- i nattskift i treskiftsarbetekl. 22.00–06.00 i dagskiftkl. 06.00–14.00
i kvällsskift kl. 14.00–22.00
Bestämmelser om kontorsarbetstid finns i bilaga 5 till detta avtal.
2 a. Kompetensutveckling och undantag från arbetstidsbestämmelserna
Arbetsgivaren kan avvikande från arbetstidsbestämmelserna i kollektivavtalet utöver den ordinarie årliga arbetstiden enligt kollektivavtalet anvisa varje arbetstagare:
På färjor:
- 8 xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxxxx och
- 4 timmar arbetsplatsmöten som sammankallats av arbetsgivaren eller arbetsgivaren och färjkarlen och
- 8 timmar brand- och räddningsövningar I organisationen på land (kontoret och montörer)
- 8 xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxxxx
- 12 xxxxxx xxxxxxxxxxxxx
Stärkande av kompetensen
Om en arbetsgivaren är i behov av att säkerställa arbetstagarens kompetensnivå, kan arbetstagaren erbjudas utbildning enligt arbetsgivarens behov som utvecklar arbetstagarens kompetens. Arbetsgivaren kan utöver arbetstagarens årliga ordinarie arbetstid besluta om utbildning eller i säkerhets-, effektivitets- och kvalitetsförbättrande syfte, antingen på arbetsplatsen eller på av arbetsgivaren anvisad plats. Sådana utvecklingstillfällen får högst omfatta ovan nämnda timantal per kalenderår.
Denna tid avser ordinarie arbetstid som kan utföras utöver den ordinarie årliga arbetstid som regleras i kollektivavtalet. För utbildningar eller utvecklingstillfällen betalas en ersättning som motsvarar lönen för den ordinarie arbetstiden. Utbildningar eller utvecklingstillfällen kan genomföras på så sätt att arbetsskiftets längd utökas med varaktigheten för utbildningen eller utvecklingstillfället, dock med högst två timmar per dag. Utbildningar eller utvecklingstillfällen kan också utgöra en hel dag. Utbildningar eller utvecklingstillfällen kan inte ske på söckenhelger, på lördagar under en söckenhelgsvecka eller söndagar.
Enligt arbetsgivarens direktiv
Arbetsgivaren kan trots bestämmelserna i kollektivavtalet och arbetsavtalet och utöver det som avtalas i dessa under ett kalenderår förlänga varje arbetstagares arbetstid med högst så mycket som nämns ovan.
Arbetstiden förlängs i situationer där motiverade produktionsbehov kräver detta och då tar man i beaktande arbetstagarens individuella arbetstidsbehov. Arbetstiden förlängs antingen i början eller slutet av ett arbetsskift, högst 2 timmar åt gången eller arbetet kan anvisas även för en hel dag. Arbetstid kan inte förlängas till söckenhelger, lördagar under en söckenhelgsvecka eller söndagar.
För den ordinarie arbetstid som tillkommer betalas förutom månadslönen, också grundlönen inklusive eventuella skift- och miljötillägg. Arbetstagare har möjlighet att från fall till fall vägra förändringar av arbetstiden i enlighet med detta stycke, när det finns sakliga och vägande personliga skäl till detta.
3. Söckenhelgers och vissa andra dagars inverkan på arbetstiden
När man bestämmer söckenhelgers och vissa andra dagars inverkan på arbetstiden iakttas bestämmelserna i kollektivavtalet för Paltas specialbranscher.
Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx
Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx förkortar arbetstiden för veckan i fråga så att den ordinarie arbetstiden per dygn för den ifrågavarande dagen dras från timantalet i veckoarbete enligt 4 § 3 punkten 1 och 2 mom. i ovan nämnda kollektivavtal. Om Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx infaller den första maj, förkortas arbetstiden dock inte. Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx förkortar inte arbetstiden i kontinuerligt treskiftsarbete.
4. Kontinuerligt treskiftsarbete på färjorna
På färjorna iakttas en arbetstid enligt 3 kap. 5 § och 6 § i arbetstidslagen (kontinuerligt treskiftsarbete).
5. Förkortning av arbetstiden i kontinuerligt tre- och tvåskiftsarbete
Arbetstidsarrangemang för att förkorta arbetstiden till i genomsnitt 36 timmar i veckan på årsnivå:
Förkortningen av arbetstiden verkställs genom att arbetstagaren i första hand ges hela lediga dagar eller sammanhängande arbetsskift.
Ledigheten ges vid en tidpunkt som bestäms av arbetsgivaren. Utjämningsledigheterna antecknas i arbetsskiftsförteckningen, som hålls framme till påseende enligt det förfaringssätt som avtalats i kollektivavtalet. Ifall ledighet inte går att arrangera eller ifall man kommer överens om det med arbetstagaren, betalas för motsvarande timmar en enkel timlön förhöjd med 25 %.
Som ordinarie arbetstid som berättigar till arbetstidsförkortning räknas även de timmar enligt arbetsskiftsförteckningen för vilka lön för sjukdomstid betalas.
Utjämningsledighet intjänas inte under semesterdagar.
Utgångspunkten för förkortning av arbetstiden är att inkomstnivån inte sänks. Därför ersätts inkomstbortfallet enligt följande:
Timavlönade
I kontinuerligt treskiftsarbete är arbetstidens uppföljningsperiod 12 veckor och den börjar då anställningsförhållandet inleds. Den sammanlagda mängden ordinarie arbetstimmar under uppföljningsperioden uppgår till 432 timmar. Uppföljningsperioden för tvåskiftsarbete är också 12 veckor, dock så att den sammanräknade mängden ordinarie arbetstimmar uppgår till 459 = 38 timmar 15 minuter gånger 12 veckor (38.25 x 12). För arbetstimmar som överskrider uppföljningsperiodens ordinarie arbetstid betalas en timlön förhöjd med 50 %.
För under 12 veckor långa anställningsförhållanden bestäms gränsen för övertidsarbete enligt längden på anställningsförhållandet. Den ordinarie arbetstiden per vecka är 38 timmar 15 minuter i tvåskiftsarbete och 36 timmar i treskiftsarbete. För arbetstid som överskrider arbetstiden per vecka betalas en timlön förhöjd med 50 %.
Semester och sjukledighet avbryter uppföljningsperioden på 12 veckor. Uppföljningsperioden fortsätter efter att semestern eller sjukledigheten avslutats.
Månadsavlönade
Till arbetstagare med månadslön betalas för utjämningsdagarna förutom daglönen en lön förhöjd med semestertillägg enligt följande: Till en månadsavlönad arbetstagare betalas semestertillägg för semestertiden. Tilläggets storlek per semesterdag är 1/300 av det sammanlagda beloppet av de tilläggsarvoden som under det föregående semesterkvalifikationsåret betalats eller som ska betalas enligt vad som senare anges i denna paragraf av kvälls-, natt- och skiftarbetstillägg, söckenhelgaftonstillägg, lördags- och söndagstillägg samt beredskapstillägg, om inte annat har avtalats i företaget. Under de tre första månaderna ges ingen utjämningsledighet. Detsamma gäller arbetstagare som förflyttas från en annan arbetstidsform till kontinuerligt treskiftsarbete. Utjämningsledighet ges dock även för arbetsskift under de tre första månaderna, ifall anställningsförhållandet fortgått i över 3 månader.
Vid övergången från kontinuerligt treskiftsarbete till en annan arbetstidsform liksom då tjänstemannens anställning upphör kommer man överens om hur intjänade men inte uttagna ledigheter ska ersättas, antingen genom motsvarande ledighet eller genom att betala en enkel timlön förhöjd med 25 %.
Om en arbetstagare måste arbete på sin utjämningsledighetsdag, ges honom eller henne motsvarande ledighet senare, eller ifall det inte är möjligt eller ifall man kommer överens om det med arbetstagaren betalas istället enkel timlön för de utförda arbetstimmarna.
Färjförare arbetar i allmänhet fem dagar i veckan, varav arbetstimmar är 5 x 8
= 40 timmar, dvs. för varje vecka arbetas fyra timmar mera än den ordinarie arbetstiden per vecka förutsätter (40 – 36 = 4).
När åtta av dessa timmar intjänats, kan en utjämningsledighetsdag antecknas i skiftförteckningen. Ifall anställningsförhållandet avslutas mitt i utjämningsperioden, ska man sträva efter att ge outtagna utjämningsledigheter före anställningsförhållandet tar slut. Ifall man inte kan hålla outtagna lediga dagar, betalas som ersättning en timlön för åtta timmar för varje outtagen ledig dag, förhöjd med semestertillägget.
Utjämningsledighetsdagar kan även hållas många efter varandra, om skiftförteckningen är upplagd på så sätt.
För timmar som berättigar till mertids- och övertidsarbetsersättning betalas ingen ersättning under ledighet.
6. Tidpunkten för arbetsdygnets och arbetsveckans början
Arbetsdygnet börjar kl. 00.00, förutom för arbetstagare som utför treskiftsarbete, för vilka det börjar samtidigt som arbetstagaren vanligtvis ska anlända till arbetet eller om arbetsgivaren bestämmer att arbetstagaren ska inleda sitt arbetsskift tidigare än vad som överenskommits i arbetsskiftslistan.
Arbetsveckan inleds på måndagen.
7. Arbetsskiftsförteckningen och arbetstidsschemat i två- och treskiftsarbete
Arbetsskiftsförteckningen uppgörs enligt längden på utjämningsperioden (grundförteckningen).
Arbetsskiftsförteckningen fastsälls för tre veckor i taget och arbetstidsschemat ska finnas till arbetstagarnas påseende 7 dagar före arbetsskiftsförteckningen tas i bruk.
Tiderna för inledande och avslutande av arbetet enligt det fastställda arbetstidsschemat kan enbart ändras med arbetstagarens samtycke eller på grund av vägande skäl som har att göra med arbetets arrangemang. Om detta ska avtalas före det föregående arbetsskiftet avslutats.
Förtroendemannen bör innan timschemats planerade ikraftträdande beredas tillfälle att studera schemaförslaget under minst sju dagar och omedelbart därefter lämna sitt utlåtande om det.
Arbetstidslistor för färjförare och färjkarlar i kontinuerligt treskiftsarbete:
Arbetsgivaren ansvarar för arbetstidslistorna och arbetsgivaren har rätt att besluta om vilket slags skiftssystem som tillämpas. På färjor med treskiftsarbete följer man i regel ett medsols skiftessystem på 2 + 2 + 2. Andra avtal om skiftessystemet kan ingås med beaktande av vad som avtalats i förhandlingssystemet.
8. Rekreationsrast
Pauserna på färjor är 2 x 15 minuter både under morgon- och kvällsskiftet, men vid färjestränderna anges pausens längd som 20 minuter vilket omfattar lastnings- och lossningstider, dvs. pauserna i färjornas trafikering är högst 20 minuter. Under nattskiftet är det möjligt att äta vid sidan av arbetet. Dessa pauser minskar inte arbetstiden.
8a. Ledighet per vecka (veckovila)
Den oavbrutna ledighet på minst 35 timmar som arbetstagaren ska få anses uppfyllas även om veckovilan fördelas på två sju dagars perioder så länge som den största delen av veckovilan förläggs till den sju dagars period som veckovilan gäller.
9. Utjämning av arbetstiden till jämna timmar
En påbörjad halvtimme räknas som en hel halvtimme och tiden som överskrider en halvtimme som en hel timme.
10. Kvällstillägg
Om arbetet är skift-, övertids-, nöd- eller utryckningsarbete betalas inte kvällstillägg.
För arbete som utförs klockan 18.00–21.00 under ordinarie arbetstid betalas för varje timme ett kvällstillägg på 15 procent av grundtimlönen. Om arbetet utförs som söndagsarbete, betalas tilläggen förhöjda på samma grunder som lönen i övrigt.
Om arbetet är övertidsarbete eller nödarbete och det utförs omedelbart efter den ordinarie arbetstid som berättigar till kvällstillägg betalas tilläggen förhöjda på samma grunder som lönen i övrigt.
11. Nattillägg
Om arbetet är skift-, övertids-, nöd- eller utryckningsarbete betalas inte nattillägg.
För arbete som utförs klockan 21.00–06.00 under ordinarie arbetstid betalas för varje timme ett nattillägg på 30 procent av grundtimlönen. Om arbetet utförs som söndagsarbete, betalas tilläggen förhöjda på samma grunder som lönen i övrigt.
Om arbetet är övertidsarbete eller nödarbete och det utförs omedelbart efter den ordinarie arbetstid som berättigar till nattillägg betalas tilläggen förhöjda på samma grunder som lönen i övrigt.
Om arbete som inletts senast klockan 04.00 fortsätter längre än till klockan
06.00 betalas nattillägg även efter klockan 06.00 fram till den första sammanhängande vilotiden på minst två timmar, dock senast fram till klockan 12.00.
12. Tillägg för kvällsskift
I två- och treskiftsarbete betalas för varje timme ett kvällsskiftstillägg på 15 procent av grundtimlönen.
Om arbetet utförs som söndags-, övertids- eller nödarbete betalas tilläggen förhöjda på samma grunder som lönen i övrigt.
13. Tillägg för nattskift
I två- och treskiftsarbete betalas för varje timme ett nattskiftstillägg på 30 procent av grundtimlönen.
Om arbetet utförs som söndags-, övertids- eller nödarbete betalas tilläggen förhöjda på samma grunder som lönen i övrigt.
14. Lördagsersättning
Till arbetstagare på färjor, som följer arbetstiden enligt 6 § i arbetstidslagen, betalas ersättning för lördagsarbete som uppgår till 25 procent av grundtimlönen för arbete på andra vardagslördagar än påsklördagen mellan kl. 06.00–18.00. Om arbetet som berättigar till lördagsersättning samtidigt är övertids- eller nödarbete, ska därtill betalas övertidsersättning beräknat utifrån grundtimlönen.
Ersättning för lördagsarbete betalas inte för den tid för vilken ersättning för söndagsarbete eller helgdagsafton betalas, och inte heller ifall ett annat arbetsskift än lördagsskiftet eller en del av det på grund av arbetstidsarrangemang har flyttats till en lördag.
15. Helgaftonstillägg
För arbete som utförs under tiden 00.00–18.00 på påskafton samt på midsommar- och julafton betalas för varje timme ett helgaftonstillägg som motsvarar grundtimlönen. Om arbetet som berättigar till helgaftonstillägg samtidigt är övertids- eller nödarbete, ska därtill betalas övertidsersättning beräknat utifrån grundtimlönen.
16. Söndagsersättning
För arbete som utförs under tiden 00.00–24.00 på söndag eller en annan kyrklig helgdag samt på självständighetsdagen och första maj betalas för varje timme en söndagsersättning som motsvarar grundtimlönen.
Söndagsersättning betalas även för arbete som utförs under tiden 18.00–
24.00 på den dag som föregår ovannämnda dagar. Om arbetet är övertids- eller nödarbete, ska därtill betalas övertidsersättning beräknat från grundtimlönen.
17. Färjepersonalens ersättning för helger
Färjförare och färjkarlar betalas förutom söndagsersättning även ersättning för helger per timme som motsvarar grundtimlönen för arbetstimmar mellan kl.
18.00 på valborgsmässoafton och första maj kl. 24.00, på midsommarafton mellan kl. 00.00 och midsommardagen kl. 24.00, mellan självständighetsdagsafton kl. 18.00 till självständighetsdagen kl. 24.00, samt mellan julafton kl. 00.00 och annandag jul kl. 24.00.
Om arbetet är övertids- eller nödarbete, ska därtill betalas övertidsersättning beräknat från grundtimlönen.
18. Utryckningsbetonat arbete
Med utryckningsbetonat arbete avses arbete som en arbetstagare av oförutsedd orsak på order av sin chef kallas till under sin fritid efter det att han eller hon redan avlägsnat sig från sin arbetsplats. Xxxxxxxxx till arbete av utryckningsnatur ska komma överraskande och bygga på en oförutsedd situation. Utryckningsarbete ska i vilket fall som helst inledas senast inom 24 timmar efter att arbetstagaren kallats till arbetet. Det är inte fråga om utryckningsarbete om en arbetstagare har förordnats att vara i beredskap eller ha jour, om arbetstagaren på förhand meddelats om dylikt arbete eller om det är fråga om nödarbete enligt 21 § i arbetstidslagen.
Om en arbetstagare med ett anställningsförhållande med arbetstid per vecka eller period kallas till arbete utanför sin ordinarie arbetstid, betalas han eller hon en ersättning som motsvarar lönen för en timme för förberedelsen av ett sådant utryckningsarbete. Samma ersättning ges arbetstagare efter att utryckningsarbetet avslutats för tiden som används för att tvätta sig m.m., ifall arbetet avslutas på morgonen före 06.00 och arbetstagaren inte omedelbart fortsätter sitt egentliga arbete.
För utryckningsbetonat arbete betalas en arbetstagare som är anställd genom arbetsavtal i vecko- eller periodarbete lön för arbetstiden, dock för minst en timme, inklusive eventuella övertidsersättningar. Om kallelsen till arbetet kommer mellan klockan 18.00 och 06.00 eller under en dag som enligt arbetstidsschemat skulle vara en ledig dag, betalas för arbetstiden lönen höjd med 100 procent redan från början, dock högst till kl. 06.00 på morgonen. Inget kvälls- eller nattillägg betalas för timmarna i utryckningsarbete.
Om arbetstagaren kallas till utryckningsbetonat arbete betalas för resan till och från arbetet 2/3 av kilometerersättningen enligt Skatteförvaltningens beslut.
19. Nödarbete
Nödarbete kan utföras på de grunder som förutsätts i 21 § i arbetstidslagen, och för arbetet betalas en lagenligt förhöjd lön.
När arbetsgivaren måste göra en anmälan till arbetarskyddsmyndigheten enligt 21 § i arbetstidslagen, ska en motsvarande anmälan även ges till arbetarskyddsfullmäktigen och förtroendemannen.
20. Fastställande av övertidsersättningar
Övre gränsen för övertidsarbete per dygn är 8 eller 9 timmar i tvåskiftsarbete beroende på hur arbetsskiftsförteckningen över ordinarie arbetstid är planerad.
Övre gränsen för övertidsarbete per dygn i kontinuerligt treskiftsarbete är 8 timmar.
Övertidsarbete per dygn är arbete som överskrider antalet arbetstimmar per vecka planerat i arbetsskiftsförteckningen. I kontinuerligt treskiftsarbete förkortar inte söckenhelger arbetstagarnas ordinarie arbetstid per vecka.
I tvåskiftsarbete förkortar söckenhelger den ordinarie arbetstiden per vecka med 7 timmar 39 minuter för varje söckenhelgsdag.
Övertidsersättningen betalas i pengar, om man inte kommer överens om annat med arbetstagaren.
21. Färjornas tvåskifts- och tillgänglighetssystem
Om färjornas tvåskifts- och tillgänglighetssystem har man avtalat följande:
- På de färjor där det är ändamålsenligt att under nattetid flyttas till ett tillgänglighetssystem kommer man överens om detta i ett avtal mellan arbetsgivaren och arbetarförbundet. I detta fall kör man nattetid utryckningar och på förhand överenskomna skift.
- På färjorna kan den ordinarie arbetstiden per dygn förlängas till nio timmar. Den ordinarie arbetstiden per vecka är i genomsnitt högst 38 timmar 15 minuter under en period av högst 52 veckor.
- Den ordinarie arbetstiden ska infalla mellan kl. 05.00 och 01.00.
- För tillgänglighet under nattetid betalas 25 % av den enkla timlönen.
- Tillgänglig är en arbetstagare som utfört kvällsskift och som efter att ha fått ett larm är skyldig att anlända till arbete så fort som möjligt. Den tillgängliga arbetstagaren har tillgång till mobiltelefon.
- Arbete som utförts nattetid under tillgänglighetstiden har avtalats som arbete enligt 6 § i arbetstidslagen, för vilket övertidsersättning betalas enligt 17 § i arbetstidslagen.
- Arbetsgivaren säger inte upp någon på grund av ibruktagandet av detta system.
- Vad gäller den dagliga vilotiden ska bestämmelserna i detta kollektivavtal iakttas.
22. Flexibel arbetstid
Vid flexibel arbetstid ska den ordinarie arbetstiden per vecka utjämnas till ordinarie arbetstid enligt avtalet under en högst 12 månader lång period.
23. Utökad flextid
Vid utökad flextid enligt 4 kap. 13 § i arbetstidslagen får utjämningsperioden vara högst 26 veckor lång.
24. Maximiantalet arbetstimmar
Arbetstagarens arbetstid inbegripet övertidsarbete får inte överstiga i genomsnitt 48 timmar i veckan under en uppföljningsperiod på högst 12 månader.
LÖNER OCH LÖNEBETALNING
6 § Lönegrunder
Om arbetstagarnas löner avtalas i det personliga arbetsavtalet enligt lönebilagan.
När en arbetstagare tillfälligt är förhindrad från att utföra sitt egentliga arbete eller nöden så kräver är han eller hon skyldig att utföra annat arbete. Ifall det tillfälliga arbetet är högre avlönat och arbetstagaren har den nödvändiga yrkesskickligheten för det, betalas honom eller henne för det tillfälliga arbetet en motsvarande högre lön för den tid som han eller hon utför detta arbete.
Ersättning till praktikant: I fråga om färjarbetsgivarens lagstadgade förpliktelser vad gäller arbetssökandes utbildning innan ett egentligt anställningsförhållande inleds avtalas följande:
Till praktikanter betalas för en praktikperiod som genomförts enligt ett tidsbundet praktikavtal för högst en månad en praktikantersättning som uppgår till 60 procent av minimilönen för uppgiften i fråga enligt lönetabellen, utan skift-, erfarenhets- eller dylika tillägg.
Till den arbetstagare som arbetsgivaren utsett till handledare betalas under denna tid en separat ersättning som uppgår till 2,60 euro/timme för varje timme då arbetstagaren handleder praktikanten under sitt eget arbetsskift.
Lönespecifikationen som ges åt arbetstagaren i samband med lönebetalningen ska vara så detaljerad att det av den framkommer framgår hur lönen har utformats.
Semesterlönen betalas på den lönebetalningsdag som avtalats om i kollektivavtalet. På arbetstagarens begäran kan det dock betalas en motsvarande del av semesterlönen före huvuddelen av semestern har hållits.
Uppgiften som färjeplatsansvarig kan tas i bruk vid de färjeplatser som har beredskap för det.
8 § Tilläggsersättning för att köra två färjor i nattskift
Arbetsgivaren betalar en tilläggsersättning enligt lönebilagan för att köra två färjor i nattskift.
9 § Stand by-ersättning för flytt av färja
För flytt av färja betalas färjepersonal som är inkvarterad på färjan under flytten en stand by-ersättning som är 50 % av grundtimlönen. Man ska på förhand komma överens med arbetsgivaren om inkvartering på färjan och stand by- ersättningen.
FRÅNVARO OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRD SJUKFRÅNVARO
10 § Lönegrunder för arbetstagarens sjukdomstid
Till arbetstagare med månadslön betalas för varje sjukledighetsdag 1/365 av det sammanlagda beloppet av lönetillägg och tilläggsarvoden som enligt 4 punkten i semesterbestämmelserna berättigar till semestertillägg och som betalats ut föregående semesterkvalifikationsår eller som ska betalas ut.
Lönen för arbetstimmar under ordinarie arbetstid för en arbetstagare med timlön bestäms enligt medeltimförtjänsten under den föregående avslutade räkenskapsperioden.
11 § Personalutbildning
Deltagande i utbildning som arbetsgivaren förordnat
1) För de timmar som överskrider den ordinarie arbetstiden på grund av utbildning under ett arbetsdygn betalas övertidsersättning.
2) Om utbildningen ersätter ett planerat arbetsskift, betalas till arbetstagaren utöver normal grundlön ett sjuktillägg enligt 10 §.
3) Om arbetstagaren på sin lediga dag deltar i en utbildning som arbetsgivaren förordnat, betalas till honom eller henne utöver normal månadslön dessutom timlön enligt den faktiska längden på utbildningen eller så ersätts den förlorade fritiden vid en tidpunkt som i första hand föreslås av arbetstagaren, såvida arbetssituationen tillåter detta och det är ändamålsenligt med tanke på andras arbete.
4) Arbetsgivaren ersätter resekostnaderna för deltagandet i utbildningen enligt det som avtalats om ersättning av resekostnader i kollektivavtalet för Paltas specialbranscher (EPA).
5) Utbildningsdagens längd är den faktiska utbildningsdagen.
SEMESTER
12 § Semester
Bestämmelserna om semester är bifogade i bilaga 1 och 2.
ERSÄTTNING AV KOSTNADER
13 § Ersättning av resekostnader
För bestämmelser om ersättning av resekostnader iakttas förutom de bestämmelser som avtalats om i detta kollektivavtal bestämmelserna i kollektivavtalet för Paltas specialbranscher.
När färjföraren arbetar på sitt eget arbetsområde är han eller hon inte berättigad till dagtraktamente eller måltidsersättningar.
För resor till andra färjor inom det egna arbetsområdet betalas reseersättning till den del som kostnaderna överskrider kostnaderna för resor mellan samlingsplatsen som nämnts i kollektivavtalet och hemmet.
Vid arbete på en färja som hör till ett annat arbetsområde har föraren rätt till ersättning enligt resereglementet.
Arbetsområden:
1. Havsfinland
1.1 Gustavs arbetsområde, till vilket hör färjan: Vartsala
1.2 Nådendals arbetsområde, till vilket hör färjorna: Hämmärönsalmi, Palva och Velkuanmaa
1.3 Pargas arbetsområde, till vilket hör färjorna: Våno och Högsar
1.4 Houtskär arbetsområde, till vilket hör färjorna: Kivimo, Saverkeit och Mossala
1.5 Kimito arbetsområde, till vilket hör färjorna: Kokkila och Högsåra
1.6 Närpes arbetsområde, till vilket hör färjorna: Bergö och Eskilsö
1.7 Raseborgs arbetsområde, till vilket hör färjorna: Skåldö och Barösund
1.8 Borgå arbetsområde, till vilket hör färjan: Pellinge
1.9 Iniö arbetsområde, till vilket hör färjorna: Keistiö och Skagen
2. Insjöfinland
2.0 Räisälä arbetsområde: Räisälä
2.1 Alassalmi arbetsområde, till vilket hör färjan: Alassalmi
2.2 Kuopio arbetsområde, till vilken hör färjorna: Kortesalmi och Puutossalmi
2.3 Hirvisalmi arbetsområde, till vilket hör färjan: Hirvisalmi
2.4 Joensuu arbetsområde, till vilket hör färjan: Arvinsalmi
2.5 Nyslotts arbetsområde, till vilket hör färjorna: Hanhivirta och Tappuvirta
2.6 Sulkava arbetsområde, till vilket hör färjorna: Koivukanta, Vekaransalmi, Kietävälä, Hätinvirta, Rongonsalmi och Kuparonvirta
2.7 Villmanstrands arbetsområde, till vilket hör färjorna: Lamposaari och Kyläniemi
SOCIALA BESTÄMMELSER
14 § Arbetarskydd och skyddsklädsel
I alla de arbeten där faran för skada på extremiteter är stor reserveras för arbetstagarnas bruk en tillräcklig mängd skyddsskor och skyddshandskar. Skyddsskor, skyddshandskar, hjälmar, ögonskydd och andningsskydd är skyddsutrustning för varje arbetstagare avsedda för personligt bruk.
Arbetsgivaren förser arbetstagaren med en skyddsdräkt och ansvarar för dess rengöring. Vid behov reserveras åt arbetstagarna vattentät skyddsklädsel med gummihandskar och -stövlar.
Arbetsgivaren ersätter arbetstagarens linser som förstörts i svetsarbete.
15 § Ersättningar vid vissa hälsoundersökningar
Arbetsgivaren ersätter en arbetstagares inkomstbortfall till följd av hälsoundersökningar som avses i statsrådets förordning 1484/01 och som har godkänts i företagshälsovårdens verksamhetsplan under arbetsförhållandet och på grund av resor i anslutning till dessa för den tid som motsvarar förlusten av ordinarie arbetstimmar. Detsamma gäller i fråga om undersökningar som avses i lagen om unga arbetstagare (998/93) och i strålningslagen (529/91). Samma bestämmelse iakttas dessutom för undersökningar som förutsätts i lagen om företagshälsovård (1383/01) som beror på att arbetstagaren inom samma företag övergår till en arbetsuppgift för vilken läkarintyg krävs.
Arbetsgivaren ska även betala en ersättning för omedelbara resekostnader till en arbetstagare som hänvisas till de i ovan nämnda lagrum avsedda undersökningar eller som i en sådan undersökning förordnas till efterkontroll. Ifall undersökningarna eller efterkontrollen äger rum på annan ort, betalar arbetsgivaren även dagtraktamente. Ersättningarna för dessa resekostnader betalas enligt de ikraftvarande avtalsbestämmelserna om ersättningen av arbetstagarnas resekostnader.
SÄRSKILDA BESTÄMMELSER
16 § Innehållning av medlemsavgifter
Ifall arbetstagaren har gett sin fullmakt till det, innehåller arbetsgivaren medlemsavgiften till de undertecknade arbetarförbundens underföreningar från arbetstagarens lön. De innehållna medlemsavgifterna betalar arbetsgivaren till det bankkonto som förbundet anvisat.
Förbundet är skyldigt att skriftligen ge den information som är nödvändig för att kunna innehålla medlemsavgifterna.
Arbetstagaren får vid utgången av kalenderåret, eller när anställningen upphört, för beskattningen ett verifikat över den innehållna medlemsavgiftssumman.
17 § Utbildning
Arbetsgivaren ska sträva efter att befrämja sin fasta arbetskrafts utbildning i anställningsfrågor och yrkesutbildning inom de branscher där arbetsgivarens behov av yrkesutbildad arbetskraft är konstant.
18 § Arbetsplatsmöten
Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL rf och Finlands Sjömans-Union FSU rf:s lokala föreningar eller motsvarande har möjlighet att utanför arbetstid arrangera möten i arbetsgivarens lokaler.
Mötesarrangörerna ansvarar för förloppet och ordningen i mötet som hålls samt för möteslokalens renlighet.
Mötesarrangörerna har rätt att till mötet kalla in tjänstemän från Förbundet för den offentliga sektorn JHL rf och Finlands Sjömans-Union FSU rf samt representanter från de ifrågavarande centralorganisationerna.
ARBETSFRED OCH TRYGGANDE AV DENNA
19 § Förtroendemän och fackföreningsutbildning
Det finns separata överenskommelser om förtroendemännens ställning, rättigheter, ersättningar och fackföreningsutbildning i det allmänna avtalet i kollektivavtalet för Paltas specialbranscher och i avtalet om uppsägningsskydd.
Om organisationen av förtroendemän kommer man överens om med ett skilt, företagsspecifikt förtroendemannaavtal.
20 § Ombud
Ombud för detta kollektivavtals undertecknade förbund har rätt att i frågor som gäller tillämpningen av detta avtal på arbetstid besöka arbetsplatser efter att först ha meddelat om besöket till den ifrågavarande arbetsplatsens ledning.
Ombudet har rätt att få de uppgifter av arbetsgivarens representanter som han eller hon behöver för att kunna övervaka kollektivavtalet.
21 § Avgörande av meningsskiljaktigheter
Meningsskiljaktigheter avgörs i den ordning som avses i kollektivavtalet för Paltas specialbranscher.
ÖVRIGA BESTÄMMELSER
22 § Förfarande för fortlöpande förhandlingar
Man konstaterade att principen om kontinuerligt förhandlingsförfarande iakttas i förhandlingar mellan parterna i detta kollektivavtal samt mellan arbetsgivaren och arbetstagarförbundet i företag som omfattas av detta kollektivavtals tillämpningsområde.
23 § Arbetsfredsförpliktelse
Under kollektivavtalets giltighetstid är det förbjudet att utlysa strejk, lockout eller vidta andra med dessa jämförbara åtgärder som riktar sig mot bestämmelser i avtalet eller dess bilagor eller som syftar till en ändring av avtalet eller dess bilagor.
AVTALETS GILTIGHETSTID
24 § Avtalets giltighetstid
Detta kollektivavtal gäller till och med 31.1.2023.
Avtalet fortsätter gälla ett år i taget efter 31.1.2023 om inte någondera parten säger upp det senast 6 veckor innan avtalsperioden upphör.
BILAGOR
1. SEMESTER OCH SEMESTERLÖN för arbetstagare som utför två- och treskiftsarbete på färjor
2. SEMESTER OCH SEMESTERLÖN för andra arbetstagare än färjearbetare som utför två- och treskiftsarbete
3. Avtal om arbetstidsförkortning för tjänstemän och arbetstagare anställda vid Finlands Färjetrafik Ab
4. Lönebilaga
5. Tillämpningsanvisningar
BILAGA 1: SEMESTER OCH SEMESTERLÖN FÖR ARBETSTAGARE SOM UTFÖR TVÅ- OCH TRESKIFTSARBETE PÅ FÄRJOR
1 § Fastställande av semester
Semestern för arbetstagare fastställs enligt semesterlagen, PALTA rf:s Allmänna kollektivavtal och det man kommit överens om i detta avtal.
2 § Tid jämställd med tid i arbete
Enligt bestämmelserna i PALTA rf:s Allmänna kollektivavtal.
2 a § Semesterns längd
Längden på semestern bestäms så att arbetstagaren har rätt till 2 eller 2 ½ vardagar semester per semesterkvalifikationsmånad enligt 5 § 1 och 3 mom. i semesterlagen.
3 § Semesterperioden och att bevilja semester
Semesterperioden är mellan 2 maj och 30 september, inklusive de nämnda dagarna.
Arbetsgivaren och arbetstagaren får enligt 21 § 4 mom. i semesterlagen avtala om att en andel på 6 vardagar av semestern tas ut i form av förkortad arbetstid.
För arbetstagare vars regelbundna arbetsvecka består av fem dagar på så sätt att lördagarna och söndagarna är lediga dagar, beräknas antalet semesterdagar för semester som beviljats som hela kalenderveckor utifrån dessa veckors vardagar. I fråga om enstaka semesterdagar och kalenderveckor som inte är hela räknas dessutom för varje femdagarsperiod av sådana dagar en ledig helgfri lördag som semesterdag.
4 § Förflyttning av semester på grund av arbetsoförmåga eller familjeledighet
Enligt bestämmelserna i PALTA rf:s Allmänna kollektivavtal.
5 § Semesterlön och semestertillägg för en månadsavlönad arbetstagare
Till en månadsavlönad arbetstagare betalas semestertillägg för semestertiden. Tilläggets storlek per semesterdag är 1/300 av det sammanlagda beloppet av de tilläggsarvoden som under det föregående semesterkvalifikationsåret betalats eller som ska betalas enligt vad som senare anges i denna paragraf av kvälls-, natt- och skiftarbetstillägg, söckenhelgaftonstillägg, lördags- och söndagstillägg samt beredskapstillägg, om inte annat har avtalats i företaget.
I denna paragraf avses med tillskottslön sådana på avtalet grundade tillskottslöner som betalas utgående från produktionsmängden, arbetsprestationen, särskilda arbetsförhållanden eller därmed jämförbara faktorer för arbete som tjänstemannen eller arbetstagaren fortlöpande utför eller som enligt en på förhand fastställd plan regelbundet upprepas minst en gång per kvartal.
Till övriga delar följs bestämmelserna i det Allmänna kollektivavtalet, dock så att i den situation som avses i 38 § 6 mom. i det Allmänna kollektivavtalet är de procenter som används vid beräkning av semesterlönen 9 procent och 11,5 procent samt 13 procent, som används då den ifrågavarande personen har rätt till 3 vardagar semester per semesterkvalifikationsmånad enligt 1 § i det företagsspecifika kollektivavtalet.
6 § Semesterlön för en timavlönad arbetstagare
En tim- eller ackordavlönad arbetstagare som enligt avtalet arbetar minst 14 dagar i månaden har som beräkningsgrund för semesterlönen den genomsnittliga timförtjänsten, som fås genom att ta den lön som betalats eller ska betalas för tid i arbete under föregående semesterkvalifikationsår, icke medräknat förhöjningar på grundlönen för nödarbete och övertidsarbete enligt lag eller avtal, och dela den med motsvarande antal arbetstimmar.
Semesterlönen och semesterersättningen fås då man använder nedanstående tabeller A, B och C genom att multiplicera den genomsnittliga timlönen som avses i 1 mom. med den koefficient som beräknats utgående från antalet månader som berättigar till semester. Tabell A
Används då den ifrågavarande personen har rätt till 2 vardagar semester per semesterkvalifikationsmånad enligt 5 § 1 och 3 mom. i semesterlagen.
Antal månader som
berättigar till semester | ||
1 | 2 | 16,0 |
2 | 4 | 31,0 |
3 | 6 | 44,5 |
4 | 8 | 57,6 |
5 | 10 | 72,0 |
6 | 12 | 86,4 |
7 | 14 | 101,6 |
8 | 16 | 116,0 |
9 | 18 | 131,2 |
10 | 20 | 146,4 |
11 | 22 | 162,4 |
12 | 24 | 192,8 |
Antal semesterdagar Koefficient
Tabell B
Används då den ifrågavarande personen har rätt till 2 vardagar semester per semesterkvalifikationsmånad enligt 5 § 1 och 3 mom. i semesterlagen.
Antal månader som
berättigar till semester | ||
1 | 3 | 23,41 |
2 | 5 | 37,98 |
3 | 8 | 58,45 |
4 | 10 | 71,28 |
5 | 13 | 93,11 |
6 | 15 | 107,95 |
7 | 18 | 130,16 |
8 | 20 | 145,31 |
9 | 23 | 167,90 |
10 | 25 | 183,37 |
11 | 28 | 206,34 |
12 | 30 | 222,11 |
Antal semesterdagar Koefficient
Tabell C
Används då den ifrågavarande personen har rätt till 3 vardagar semester per semesterkvalifikationsmånad enligt 1 § i det företagsspecifika kollektivavtalet.
Antal månader som berättigar till semester | Antal semesterdagar | Koefficient |
1 | 3 | 23,41 |
2 | 6 | 45,57 |
3 | 9 | 65,76 |
4 | 12 | 85,53 |
5 | 15 | 107,43 |
6 | 18 | 129,54 |
7 | 21 | 151,86 |
8 | 24 | 174,38 |
9 | 27 | 197,11 |
10 | 30 | 220,04 |
11 | 33 | 243,18 |
12 | 36 | 266,53 |
Ifall den ordinarie arbetstiden per dygn under semesterkvalifikationsåret har varit kortare än vad som motsvarar full arbetstid, räknas semesterlönen och semesterersättningen trots det genom att multiplicera den motsvarande genomsnittliga timförtjänsten med det tal som fås när koefficienterna ovan i denna paragraf multipliceras med kvoten av antalet ordinarie arbetstimmar per vecka och talet 40.
7 § Procentbaserad semesterlön och semesterersättning för ledighet
Enligt bestämmelserna i PALTA rf:s Allmänna kollektivavtal.
8 § Betalning av semesterlön
Semesterlönen betalas på den lönebetalningsdag som avtalats om i kollektivavtalet. På arbetstagarens begäran kan det dock betalas en motsvarande del av semesterlönen före huvuddelen av semestern har hållits.
9 § Sparande av semester
Förutom det som stadgats i 27 § i semesterlagen, iakttas det som avtalats i denna paragraf vad gäller sparande av semester.
Man kan antingen delvis eller helt spara den del av semestern som intjänas enligt 5 § 1 och 3 mom. i semesterlagen och som överskrider 18 dagar, eller den del av den intjänade semestern enligt 1 § i det företagsspecifika kollektivavtalet som överskrider 24 dagar.
Den sparade ledigheten ges vid en tidpunkt som arbetsgivaren och arbetstagaren kommit överens om senast fem år efter att det semesterår avslutats under vilket ledigheten sparats från semestern. Semesteråret är det kalenderår, under vilket kvalifikationsåret utgår.
10 § Semesterpremie
På semesterpenningen tillämpas nedanstående bestämmelser, om man inte kommit överens om annat inom företaget.
Arbetstagaren betalas semesterpeng för de semesterdagar som han eller hon har intjänat under det föregående semesterkvalifikationsåret.
Semesterpengen för en månadsavlönad arbetstagare fastställs enligt den uppgift som den ifrågavarande personen utför den sista dagen i juni. Om personen är befriad från arbetet i juni, bestäms semesterpenningen enligt den lön som skulle ha betalats till honom eller henne om han eller hon hade varit i arbete. I de fall som avses i moment 6 och 7 bestäms semesterpenningen på motsvarande sätt enligt lönen i den uppgift personen i fråga sköter vid tidpunkten för övergången eller i samband med att anställningsförhållandet upphör.
Semesterpengen för en månadsavlönad arbetstagare per semesterdag är 50 % av semesterdagens lön. Lönen för semesterdagen fås genom att dividera månadslönen enligt 10 § i det Allmänna kollektivavtalet med 25. Till kvoten för en månadsavlönad arbetstagare läggs därtill trehundradedelen av tillskottslönerna som avses i 4 §.
Semesterpengen för en tim- eller ackordavlönad arbetstagare är 50 % av den semesterlön som han eller hon intjänat under det föregående semesterkvalifikationsåret.
Semesterpenningen betalas i juli. I de fall som avses i moment 6 och 7 betalas semesterpenningen i samband med lönebetalningen vid tidpunkten för övergången eller i samband med att anställningsförhållandet upphör.
När anställningsförhållandet avslutas betalas semesterpeng för alla de semesterdagar som tjänstemannen eller arbetstagaren har intjänat vid tidpunkten för avslutandet och för vilka han eller hon inte betalats semesterpeng.
Till en arbetstagare som börjar fullgöra bevärings- eller civiltjänst, deltar i civila krishanteringsuppgifter, tjänstgör i finländska fredsövervakande eller – bevarande styrkor, träder i tjänst vid ett nordiskt institut eller vid Förenta Nationerna och dess fackorgan eller andra sådana internationella organ eller samarbetsorgan på regeringsnivå som Finland officiellt har anslutit sig till, eller tjänstgör inom internationellt utvecklingssamarbete i vilket Finland medverkar, betalas semesterpenning för alla de semesterdagar som han eller hon tjänat in vid tidpunkten för förflyttningen och som han eller hon inte fått semesterpenning för.
Semesterpeng betalas inte åt en arbetstagare som inte har intjänat en enda hel semesterkvalifikationsmånad.
Byte av semesterpremie till ledig tid
En arbetstagare kan med arbetsgivaren komma överens om att byta sin semesterpeng till avlönad ledighet så att semesterpengen för två semesterdagar motsvarar en avlönad ledig dag, eller genom ett annat system som man kommer överens om med arbetsgivaren under förutsättning att det företagsspecifikt har avtalats om systemet mellan avtalsparterna.
Särskilda bestämmelser om semesterpengen
Genom ett företagsspecifikt kollektivavtal kan man komma överens om att semesterpeng inte betalas. Därtill kan man komma överens om att betalning av semesterpengen bestäms utgående från företagets vinster eller utgående från någon annan grund. I det fallet tillämpas inte bestämmelserna i denna paragraf.
11 § Ikraftträdande
Detta avtal träder i kraft fr.o.m. 1.4.2007 genom att avtalet därefter under sin giltighetstid tillämpas på intjänad semester, på semesterlön, semesterersättningar och semesterpeng.
BILAGA 2: SEMESTER OCH SEMESTERLÖN FÖR ANDRA ARBETSTAGARE ÄN FÄRJEARBETARE SOM UTFÖR TVÅ- OCH TRESKIFTSARBETE
1 § Fastställande av semester
Semestern för tjänstemän eller arbetstagare, förutom de personer som omfattas av semesterlagen för sjömän (433/84) och arbetstagare som utför två- och treskiftsarbete på färjor, fastställs enligt den ikraftvarande semesterlagen och enligt det som avtalats i detta avtal.
2 § Med arbetad tid jämställd tid
Enligt bestämmelserna i PALTA rf:s Allmänna kollektivavtal.
3 § Semesterns längd
Längden på semestern bestäms enligt tabellerna i 2 och 3 mom. Semesterdagar är enligt 2 och 3 mom. de intjänade semesterdagar som förbrukas när semester ges enligt 4 §.
När tjänstemannens eller arbetstagarens anställningsförhållande vid Finlands Färjetrafik Ab vid slutet av det semesterkvalifikationsår som föregår semesterperioden har fortgått oavbrutet i minst 1 år intjänas semester enligt tabell A. Till det ovan nämnda oavbrutna anställningsförhållandet räknas inte tid under vilken arbetet avbrutits eftersom tjänstemannen eller arbetstagaren har utfört den aktiva tjänstgöringen som värnpliktslagen (452/1950) avser, eller den frivilliga militärtjänsten som avses i lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor (194/1995) eller civiltjänstgöring enligt civiltjänstlagen (1723/1991).
Tabell A
Fulla semesterkvalifikationsmånader | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 |
Semesterdagar | 3 | 5 | 7 | 9 | 11 | 13 | 15 | 17 | 20 | 21 | 24 | 25 |
När en tjänstemans eller arbetstagares anställningsförhållande vid slutet av semesterkvalifikationsåret oavbrutet har fortgått i mindre än ett år, intjänas semester enligt tabell B.
Tabell B
Fulla semesterkvalifikationsmånader | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 |
Semesterdagar | 2 | 4 | 5 | 7 | 9 | 10 | 12 | 14 | 15 | 17 | 19 | 20 |
4 § Förbrukning av semesterdagar vid beviljande av semester
Huvudregel (i medeltal 5 arbetsdagar per vecka)
När semester ges är semesterdagar de dagar under semestern som utan semester skulle ha varit ordinarie arbetsdagar.
Tillämpningsanvisning
Exempel: När Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx inte är en arbetsdag, förbrukas under Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxxx sammanlagt fyra semesterdagar.
Beroende på semesterns längd kan även lediga dagar infalla under semestern. Om kalenderveckans alla arbetsdagar är semesterdagar, kan man bestämma att hela kalenderveckan är semester, dvs. semestern avslutas på söndag.
5 § Semesterperioden och att bevilja semester
Semesterperioden är mellan 2 maj och 30 september, inklusive de nämnda dagarna.
Semestern ges vid en tidpunkt som arbetsgivaren bestämmer, om inte arbetsgivaren och tjänstemannen eller arbetstagaren kommer överens om semestern enligt metoden i 6 §.
Av semestern placeras 20 semesterdagar eller minst 65 % av den totala mängd semester som intjänats under semesterkvalifikationsåret i semesterperioden (sommarsemester). Semester under annan tid än semesterperioden (vintersemester) ska ges senast vid början av nästa semesterperiod. Ifall det att semestern ges under semesterperioden förorsakar väsentliga svårigheter för arbetsgivarens verksamhet i säsongbetonat arbete, kan sommarsemestern ges utanför semesterperioden inom samma kalenderår.
Av en semester på minst 25 semesterdagar ges 5 semesterdagar som vintersemester utanför semesterperioden, ifall inte arbetsgivaren och arbetstagaren eller tjänstemannen kommer överens om annat.
Sommarsemestern och vintersemestern ges som oavbrutna, om det inte är nödvändigt för att hålla arbetet igång att dela den del av sommarsemestern som överskrider 10 semesterdagar till en eller flera delar som hålls under semesterperioden.
6 § Om uppdelning av semester och om att avtala om en tidpunkt under ett pågående anställningsförhållande
Arbetsgivaren och tjänstemannen eller arbetstagaren kan under ett pågående anställningsförhållande komma överens om att tjänstemannen eller arbetstagaren håller den semester som överskrider 10 semesterdagar i en eller flera perioder.
Arbetsgivaren och tjänstemannen eller arbetstagaren kan under ett pågående anställningsförhållande komma överens om att semester ges under en tidsperiod som börjar i början av det kalenderår som semesterperioden befinner sig i och som tar slut det därpå följande året före semesterperioden inleds. Därtill kan man komma överens om att den del av semestern som överskrider 10 semesterdagar hålls senast ett år efter att semesterperioden tagit slut.
Om anställningsförhållandet avslutas före tjänstemannen eller arbetstagaren enligt 5 § 2 och 3 mom. har rätt att hålla sin semester, kan arbetsgivaren och tjänstemannen eller arbetstagaren komma överens om att intjänad semester hålls innan anställningsförhållandet avslutas.
Arbetsgivaren och tjänstemannen eller arbetstagaren får enligt 21 § 4 mom. i semesterlagen komma överens om att en andel på 5 arbetsdagar från semestern hålls som förkortad arbetstid.
7 § Förflyttning av semester på grund av arbetsoförmåga eller familjeledighet
Enligt bestämmelserna i PALTA rf:s Allmänna kollektivavtal.
8 § Semesterlön och semestertillägg för en månadsavlönad tjänsteman och arbetstagare
Enligt bestämmelserna i PALTA rf:s Allmänna kollektivavtal, dock så att i den situation som avses i 38 § 6 mom. i det Allmänna kollektivavtalet är de procenter som används vid beräkning av semesterlönen 9 procent (tabell B) och 11,5 procent (tabell A) samt 13 procent, som används då den ifrågavarande personen har rätt till semester enligt 1 § i det företagsspecifika kollektivavtalet.
9 § Semesterersättning (månadsavlönade)
En månadsavlönad tjänsteman eller arbetstagare har rätt att efter avslutat anställningsförhållande få semesterersättning för outtagna semesterdagar enligt 3 § 2 och 3 mom. Semesterersättningen beräknas så att man till tillämpliga delar iakttar bestämmelserna om semesterlönen i 8 §.
10 § Semesterpeng (månadsavlönade)
En månadsavlönad tjänsteman eller arbetstagare tjänar för varje full semesterkvalifikationsmånad en semesterpeng som uppgår till:
1) 6 procent i fall enligt 1 § i det företagsspecifika kollektivavtalet
2) 5 procent i fall enligt 3 § 2 mom. i ovan nämnda avtal
3) 4 procent i fall enligt 3 § 3 mom. av månadslönen för juni månad som följer efter semesterkvalifikationsåret, till vilken ett semestertillägg (21/250) enligt 8 § 3 mom. har tillfogats. Månadslönen som utgör grunden för semesterpengen bestäms enligt 47 § 2 mom. (tjänstemän) och 10 § 2 mom. (arbetstagare) i det Allmänna kollektivavtalet.
Semesterpenningen bestäms utgående från den uppgift som tjänstemannen utför den sista dagen i juni månad. Om personen är befriad från arbetet i juni, bestäms semesterpenningen enligt den lön som skulle ha betalats till honom eller henne om han eller hon hade varit i arbete. I de fall som avses i moment 4 och 5 bestäms semesterpenningen på motsvarande sätt enligt lönen i den uppgift personen i fråga sköter vid tidpunkten för övergången eller i samband med att anställningsförhållandet upphör.
Semesterpenningen betalas i juli. I de fall som avses i moment 4 och 5 betalas semesterpenningen i samband med lönebetalningen vid tidpunkten för övergången eller i samband med att anställningsförhållandet upphör.
När anställningsförhållandet avslutas betalas semesterpeng för alla de semesterdagar som tjänstemannen eller arbetstagaren har intjänat vid tidpunkten för avslutandet och för vilka han eller hon inte betalats semesterpeng.
Åt en tjänsteman eller arbetstagare som uträttar sin värnplikt eller civiltjänstgöring, förflyttar sig till uppgifter inom civil krishantering, finländska fredsövervakande eller –bevarande styrkor, nordiska institut, Förenta Nationerna och dess fackorgan, eller andra sådana internationella organ eller samarbetsorgan som Finland officiellt är medlem i, eller tjänstgör i internationellt utvecklingssamarbete som Finland deltar i, betalas semesterpeng för de semesterdagar som han eller hon tjänat in vid tidpunkten för förflyttningen och som han eller hon inte fått semesterpeng för.
Semesterpeng betalas inte åt en tjänsteman eller arbetstagare som inte har intjänat en enda hel semesterkvalifikationsmånad.
Byte av semesterpremie till ledig tid
En tjänsteman eller arbetstagare kan med arbetsgivaren komma överens om att byta sin semesterpeng till avlönad ledighet så att semesterpengen för två semesterdagar motsvarar en avlönad ledig dag, eller genom ett annat system som man kommer överens om med arbetsgivaren under förutsättning att det företagsspecifikt har avtalats om systemet mellan avtalsparterna.
Särskilda bestämmelser om semesterpengen
Genom ett företagsspecifikt kollektivavtal kan man komma överens om att semesterpeng inte betalas. Därtill kan man komma överens om att betalning av semesterpengen bestäms utgående från företagets vinster eller utgående från någon annan grund. I det fallet tillämpas inte bestämmelserna i denna paragraf.
11 § Semesterlön och semesterersättning för en timavlönad arbetstagare
En timavlönad arbetstagare som enligt avtalet arbetar minst 14 dagar i månaden har som beräkningsgrund för semesterlönen den genomsnittliga timförtjänsten, som fås genom att ta den lön som betalats eller ska betalas för tid i arbete under föregående semesterkvalifikationsår, icke medräknat förhöjningar på grundlönen för nödarbete och övertidsarbete enligt lag eller avtal, och dela den med motsvarande antal arbetstimmar.
Semesterlönen räknas genom att multiplicera den genomsnittliga timförtjänst som avses ovan i 1 mom. med talet 1,5, då förhöjningen utgör den andel som motsvarar semesterpengen, och sedan multiplicera den förhöjda genomsnittliga timförtjänsten med det antal timmar som annars skulle ha varit arbetstagarens ordinarie arbetstid enligt arbetsskiftsförteckningen ifall arbetstagaren inte hade semester då.
Semesterersättningen räknas genom att multiplicera den ovan i 2 mom. nämnda förhöjda genomsnittliga timförtjänsten med antalet semesterdagar och inkomsterna från den genomsnittliga ordinarie arbetstiden per dygn.
12 § Procentbaserad semesterlön och semesterersättning för ledighet
Enligt bestämmelserna i PALTA rf:s Allmänna kollektivavtal.
13 § Betalning av semesterlön
Semesterlönen betalas på den lönebetalningsdag som avtalats om i kollektivavtalet. På tjänstemannens eller arbetstagarens begäran kan det dock betalas en motsvarande del av semesterlönen före huvuddelen av semester hållits.
14 § Sparande av semester
Enligt bestämmelserna i PALTA rf:s Allmänna kollektivavtal.
15 § Ikraftträdande
Detta avtal träder i kraft fr.o.m. 1.1.2009 genom att avtalet fr.o.m. 1.4.2008 tillämpas på intjänad semester, på semesterlön, semesterersättningar och semesterpeng.
Den sparade ledigheten och ledighet i utbyte mot semesterpeng som intjänats enligt de gamla semesterbestämmelserna omvandlas till sparad ledighet och ledighet i utbyte mot semesterpeng enligt de nya bestämmelserna genom att använda koefficienten 5/6.
BILAGA 3: AVTAL OM ARBETSTIDSFÖRKORTNING FÖR TJÄNSTEMÄN OCH ARBETSTAGARE
1 §
Tjänstemäns och arbetstagares ordinarie arbetstid i veckoarbete enligt 6 § i arbetstidslagen är högst 8 timmar per dygn och 40 timmar per vecka.
2 §
Förkortningen av arbetstiden intjänas i arbetstidsformer med en ordinarie arbetstid på 40 timmar per vecka. Dessa arbetstidsformer är vanligen veckoarbete och tvåskiftsarbete.
Dessutom förutsätts att tjänstemannen eller arbetstagaren har en semester på högst 36 vardagar och att hans eller hennes arbetstid i övrigt endast förkortas av kyrkliga helger, midsommaraftonen, självständighetsdagen, julaftonen, nyårsdagen och första maj.
3 §
Arbetstidsförkortning intjänas i arbetstidsformer avsedda i 2 § 1 mom. för varje sådan semesterkvalifikationsmånad som berättigar till semester och för vilken arbetsgivaren betalar normal lön åt tjänstemannen eller arbetstagaren enligt följande:
1) De tjänstemän eller arbetstagare som har rätt till en semester på högst 30 vardagar (motsvarande den rätt till semester som semesterlagen stadgar) intjänar arbetstidsförkortning som motsvarar ledighet för en arbetsdag (8 t) inom den ovan nämnda semesterkvalifikationsmånaden.
2) De tjänstemän eller arbetstagare som har rätt till en längre semester enligt semesterlagen intjänar arbetstidsförkortning som motsvarar ledighet för 0,8 arbetsdagar (6 t 24 minuter) inom den ovan nämnda semesterkvalifikationsmånaden. Om arbetstidsförkortning intjänas av en sådan person enligt detta avtal för 12 fulla semesterkvalifikationsmånader, motsvarar mängden insamlad arbetstidsförkortning tillsammans 10 lediga arbetsdagar.
4 §
Den ledighet som intjänats under kalenderåret ska beviljas tjänstemannen eller arbetstagaren senast före utgången av maj följande år, om inte annat avtalas mellan arbetsgivaren och personen.
Ledigheten ges vid en tidpunkt som arbetsgivaren bestämmer, ett skift i sänder, om inte arbetsgivaren och personen kommer överens om att ge ledigheten genom att förkorta den dagliga arbetstiden eller arbetstiden per vecka. Vid beviljande av ledighet ett skift i sänder iakttas en anmälningstid på två veckor, om man inte kommer överens om annat mellan arbetsgivaren och personen.
Om tjänstemannens eller arbetstagarens anställningsförhållande upphör och ledigheten inte har beviljats fram till den tidpunkten, betalas arbetstagaren en lön som motsvarar den intjänade ledigheten förhöjd med 50 %.
Om ledigheten inte hållits före slutet av maj därpå följande år och inget avtal ingåtts om att flytta ledigheten till ett senare skede, betalas arbetstagaren en lön som motsvarar den intjänade ledigheten förhöjd med 50 %.
Xxxxx tjänstemannen eller arbetstagaren vid slutet av anställningsförhållandet har tagit ut mer av den ledighet som detta avtal avser än vad anställningsförhållandet hade förutsatt och fått lön för denna tid, har arbetsgivaren rätt att avdra den överskridande delen från slutlönen.
5 §
Arbetstidsförkortningen genomförs för månadsavlönade tjänstemän och arbetstagare utan att inkomstnivån sänks. På begäran av en månadsavlönad tjänsteman eller arbetstagare kan arbetsgivaren och personen under anställningsförhållandets gång komma överens om att istället för ledighet betalas för den intjänade ledigheten en enkel grundtimlön.
6 §
När semesterns längd bestäms anses såsom likställda med dagar i arbete också de dagar under vilka tjänstemannen eller arbetstagaren varit förhindrad att utföra arbete på grund av att han eller hon har tagit ut ledigheter i enlighet med det här avtalet.
7 §
Vid beräkningen av övertidsarbetet per vecka förkortar en ledighet som ges i enlighet med det här avtalet antalet ordinarie arbetstimmar under ifrågavarande vecka på motsvarande sätt.
8 §
Arbetstiden för arbetstagare som utför tvåskiftsarbete på färjor har avtalats om i 9 § i kollektivavtalsprotokollet från 15.12.2004.
9 §
Bestämmelserna om timgränser och övertidsarbete i kollektivavtal som berör tjänstemän och arbetstagare justeras till att motsvara detta avtal.
10 §
Detta avtal gäller fr.o.m. 1.5.2007.
BILAGA 4 LÖNEBILAGA
Lönesättningsbilaga 1: Månadsavlönade arbetstagare
Benämning | Lönegrupp | Lön euro/mån. | Lön euro/mån. |
fr.o.m. 1.6.2020 | fr.o.m. 1.5.2021 | ||
Färjförare under 130 t | 1 | 1925,42 | 1962,00 |
Färjförare över 130 t och Färjkarl under 130 t | 2 | 2032,05 | 2070,66 |
Färjkarl över 130 t | 3 | 2138,91 | 2179,55 |
Montör | 4 | 2032,05 | 2070,66 |
Lönesättningsbilaga 2: Arbetstagare med timlön (vikarier)
Benämning | Lönegrupp | Lön euro/timme | Lön euro/timme |
1.6.2020 | 1.5.2021 | ||
Färjförare under 130 t | 1 | 11,79 | 12,01 |
Färjförare över 130 t | 2 | 12,83 | 13,07 |
Lönesättningsbilaga 3: Byrån
Tjänstemannens nuvarande månadslön höjs med en allmän förhöjning på 1,9 procent fr.o.m. 1.5.2021.
Lönesättningsbilaga 1 och 2: Individuella lönedelar: definitioner och bedömningskriterier fr.o.m. 17.4.2020
Utöver månadslön eller timlön betalats till arbetstagare som arbetar på färjor individuella lönedelar, vilka presenteras i tabellen nedan.
Individuell lönedel | % av tabellönen | Kriterier |
Grupp 1 | Godkänd tjänstgöringstid | |
Erfarenhetstillägg 1 år | 3 % | 1 år |
Erfarenhetstillägg 3 år | 3 % | 3 år |
Erfarenhetstillägg 5 år | 3 % | 5 år |
Grupp 1 sammanlagt | 9 % | |
Grupp 2 | ||
Kvalitetssystem nivå 1 | 1 % | Nivå 1: Tillämpning av |
kvalitetssystemet (KT) | ||
Kvalitetssystem nivå 2 | 1-2 % | Nivå 2: |
Underhållskunnande och | ||
utförande (KU) | ||
Kvalitetssystem nivå 3 | 1-2 % | Nivå 3: Specialuppgifter |
inom kvalitetssystemet | ||
(KS) | ||
Grupp 2 sammanlagt | 0-5 % | |
Grupp 3 | Lönedel som fördelas | |
enligt förmannens | ||
bedömning, som belöning | ||
för god prestation | ||
Bedömning 1 | 2 % | Bedömning 1: |
Specialkunnande | ||
Bedömning 2 | 4 % | Bedömning 2: Annat, |
enligt arbetsgivarens | ||
bedömning | ||
Grupp 3 sammanlagt | 0–6 % |
Den individuella lönedelen kan utgöra högst 20 procent. De individuella lönedelarna beräknas på den månadslön eller timlön som ska betalas utan andra tillägg.
Grupp 1 Erfarenhetstillägg (0-9 %)
De respektive erfarenhetstilläggens storlek är 3 procent. Till den tjänstgöringstid som utgör grund för erfarenhetstillägget räknas tid som tjänstgjorts på färjor. Arbetsgivaren kan även godkänna ett motsvarande arbete som tjänstgöringstid som berättigar till erfarenhetstillägg. Om den tjänstgöringstid som berättigar till erfarenhetstillägg fullgörs mitt under en kalendermånad, startar arbetstagarens rätt till erfarenhetstillägg och utbetalningen av tillägget från och med början av följande kalendermånad.
När anställningsförhållandet inleds är arbetstagaren skyldig att inom 30 dagar lämna uppgifter om tjänstgöringstid som berättigar till erfarenhetstillägg till arbetsgivaren. Arbetsgivaren beräknar därefter tilläggens storlek och sköter uppföljningen av hur nya tillägg intjänas. Om det i efterskott kommer fram att arbetstagaren inte har lämnat uppgifter till arbetsgivaren om all tjänstgöringstid som berättigar till erfarenhetstillägg, börjar rätten till högre erfarenhetstillägg på basis av de nya uppgifterna löpa tidigast från och med kalendermånaden efter att uppgifterna lämnades.
Grupp 2 Kvalitetssystem (0-5 %)
Ersättning för tillämpning av företagets kvalitetssystem. Företaget kan dela in ersättning baserad på kvalitetssystemet i tre tyngdpunktsmässigt lika stora delar. Ifall det i samband med auditering framkommer brister i tillämpningen av och kunskapen om kvalitetssystemet betalas ingen ersättning. Alla ersättningsnivåerna 1, 2 och 3, sammanlagt 3 procent, betalas automatiskt ifall företaget inte har något kvalitetssystem i användning.
Nedan presenteras färjförarens och färjkarlens uppgifter (nivå 1 och 2), vars prestationer bedöms i samband med auditeringen. Om det i samband med auditeringen framkommer brister i någon av de nedan nämnda uppgifterna på nivå 1 och 2, förlorar den auditerade personen de individuella tilläggen för ifrågavarande nivåer för en viss tid. Tillägget förloras från och med den lönebetalning som följer efter auditeringsmånaden, och det är möjligt att återfå tillägget när korrigeringsåtgärder bevisligen har utförts och auditerats. Tilläggen betalas från och med månaden efter godkännandet.
Färjförare KT (nivå 1)
- transport av färja enligt arbetstidsschema
- snöröjning och avlägsnande av is från konstruktionerna
- nödvändig halkbekämpning
- fartygssäkerhet
- säkerhet
- arbetssäkerhet
- trafiksäkerhet
- miljöhänsyn och ekonomiskt körsätt
- arbetsintroduktion för nya förare
- sammanställning av arbetsmeddelande
- sammanställning och anmälan av avvikelserapportering
- sammanställning av skadeanmälan (inkl. beskrivning av skador)
- deltagande i årliga räddningsövningar
- anmälningar enligt datasystemet för vägtrafiken (LTJ)
- uppföljning av kajanläggningarnas kondition och rapportering till förman vid behov
- omsorg om sin egen och andra arbetstagares säkerhet
- ombesörjande av tillräcklig bränslemängd
- vänligt beteende gentemot kunderna
- övriga uppgifter som bestäms av arbetsgivaren
Färjkarl KT (nivå 1)
- samma uppgifter som färjföraren
- beställningsrutiner
- beställning av olja, bränsle o. dyl. vätskor
- fastställande av dockningsbehov
- deltagande i dockning vid behov
KU (nivå 2)
Utöver uppgifterna på nivå 1 följande:
- skötsel av renlighet och ordning i färjans styrhytt
- skötsel av renlighet och ordning i maskinrummet
- skötsel av renlighet och ordning samt service på bildäck
- renlighet och ordning samt mindre reparationer i pausstugan
- kunskap om och utförande av underhållsåtgärder fastställda av tekniken
Nivå 3 baseras på arbetstagarens specialuppgifter när det gäller kvalitetssystemet. Dessa kan gälla utveckling av kvalitetssystemet, utbildning eller en annan specialuppgift som avtalas separat.
Grupp 3 Bedömning (0-6 %)
På bedömning baserad lönedel, med vilken arbetsgivaren belönar en god prestation. Bedömningen är indelad i tre delar. Bedömningen utförs av förmannen eller en person som befullmäktigas av förmannen. Bedömningen godkänns av förmannen och grunderna ska antecknas i en bilaga till lönekortet.
Bedömning 1 (1-2 %) baseras på specialkunnande som är av värde för arbetsgivaren. Bedömningen baseras på kunnande eller utförande som kan bevisas genom intyg eller demonstration. Specialkunnande kan innebära till exempel maskinteknisk specialkunskap eller eventuell kompetens som utbildare av färjepersonal. I bedömningen av maskintekniskt specialkunnande tar ledningen även den tekniska avdelningens utlåtanden i beaktande.
Bedömning 2 (1-4 %) baseras på en annan av arbetsgivaren utförd bedömning. Bedömning 2 kan innehålla bl.a. en del av en garantilön förorsakad av förändring i lönesystemet.
Tilläggen i euro enligt kollektivavtalet är fr.o.m. 1.5.2021 följande:
För att köra två färjor i nattskift | |
fr.o.m. 1.5.2021 | |
Ersättning €/nattskift | 6,63 € |
1. Ordinarie arbetstid i kontorsarbete
Den ordinarie arbetstiden i kontorsarbete är 7 timmar 15 minuter per dygn och 36 timmar 15 minuter per vecka.
Om användning av flexibel arbetstid avtalas om i samarbetsförfarandena.
Den enkla grundtimlönen som är grund för ersättningar och tillägg är i kontorsarbete 1/153 av månadslönen för en månadsavlönad tjänsteman, medräknat regelbundna fasta månatliga tillägg.
2. Bestämmelser om mertids- och övertidsarbete i kontorsarbete
För bestämmelser om mertids- och övertidsarbete för kontorsarbete iakttas bestämmelserna i PALTA rf:s kollektivavtal för specialbranscher.
Avvikande från ovan är kontorsarbetstiden i det som tidigare var Destia Ab, numera Finlands Färjetrafik Ab per arbetsdag 15 minuter kortare. Den ordinarie arbetstiden per dygn är då 36 timmar 15 minuter. En söckenhelg förkortar arbetstiden per vecka med en tid som motsvarar en genomsnittlig arbetsdag.
1. Semestern kan inte inledas på en dag som enligt skifteslistan är en ledig dag
2. Under perioden mellan den dag semestern inleds och den dag den avslutas räknas som semesterdagar alla andra dagar förutom helgdagar samt dagar enligt kollektivavtalet.
3. Antalet arbetsskift/lediga dagar enligt arbetstidslistan påverkar inte antalet semesterdagar, utan lediga dagar som infaller under semesterperioden minskar semestersaldot.
4. Semester kan inte leda till ett negativt saldo.
5. En timavlönads semesterdag är 8 timmar.
6. Lösa dagar räknas så att för fem semesterdagar som tagits ut och dragits från saldot, minskas semestersaldot med en semesterdag.
7. Efter en semester- eller sjukledighetsdag eller motsvarande frånvaro börjar nattskiftet kl. 22.00.
8. Dagen före semester eller sjukledighet eller motsvarande frånvaro utförs inte nattskiftet som börjar kl. 22.00.
9. I treskiftsarbete börjar arbetsdygnet då det antecknats att det ska börja i arbetsskiftslistan, dvs. kl. 06.00, kl. 14.00 eller kl. 22.00 eller den tid som arbetsgivaren fastställt att arbetsskiftet ska börja enligt 5 § 6 punkten i kollektivavtalet.
1
Kollektivavtal för Paltas specialbranscher 19.3.2020–28.2.2022
INNEHÅLL
3. Lönejusteringar åren 2020 och 2021 5
4. Ändringar i texten i kollektivavtalet 6
5. Principen om fortlöpande förhandlingar 8
6. Arvoden till förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige 9
ALLMÄNNA KOLLEKTIVAVTALSBESTÄMMELSER 11
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OM ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDET 11
PERMITTERING OCH AVSLUTNING AV ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDE 12
3 § Permittering och avslutning av anställningsförhållande 12
7 § Lön för deltid och oavlönad frånvaro 26
9 § Ersättning av rese- och flyttkostnader 26
FRÅNVARO OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 26
11 § Rätt till sjukledighet 27
11 a § Partiell sjukfrånvaro 27
12 § Arbetstagarens lön under sjukledighet 27
13 § Lönegrunder för arbetstagarens sjukdomstid 28
14 § Ersättning för hälsovårdskostnader 28
15 § Särskilda bestämmelser 29
FRÅNVARO I ANSLUTNING TILL FÖRLOSSNING OCH VÅRD AV BARN 30
16 § Rätt till moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- och
föräldraledighet samt vårdledighet 30
17 § Lön vid moderskapsledighet, faderskapsledighet och föräldraledighet för adoptivföräldrar 30
18 § Lön för tillfällig vårdledighet 30
SÄRSKILDA BESTÄMMELSER I ANSLUTNING TILL SJUKDOM SAMT FÖRLOSSNING OCH VÅRD AV BARN 31
19 § Dagpenning som övergår till arbetsgivaren 31
20 § Oaktsamhet hos arbetstagaren 31
21 § Frånvaro av tvingande familjeskäl 31
23 § Lön under studietid, praktiktid eller arbete på annat ställe 32
24 § Bemärkelsedagar och frånvaro i anslutning till nära anhöriga 32
25 § Ersättning för utbildning 32
26 § Försvar och krisberedskap 33
29 § Förhinder att ansöka om befrielse från arbetet 33
30 § Skötsel av kommunalt förtroendeuppdrag eller nämndemannauppdrag i tingsrätt 33
34 § Tid jämställd med tid i arbete 35
35 § Tjänstgöringstid som berättigar till semester 36
36 § Beräkning av tjänstgöringstid som berättigar till semester 36
37 § Utbetalning av semesterlön 37
38 § Semesterlön och semesterersättning samt semestertillägg för
månadsavlönade arbetstagare 37
39 § Semesterlön och semesterersättning samt semesterpenning för en tim-
eller ackordavlönad arbetstagare 38
40 § Procentbaserad semesterlön och semesterersättning för ledighet 40
41 § Tidpunkten för semester 40
42 § Avtal om uppdelning av semestern och om semesterns tidpunkt 40
43 § Förbrukning av semesterdagar 41
44 § Förflyttning av semester på grund av arbetsoförmåga eller familjeledighet 41
46 § Bestämmelser om överföring av semesterrätt 41
48 § Innehållning av medlemsavgifter 43
50 § Avgörande av meningsskiljaktigheter 44
52 § Avtalets giltighetstid 44
BILAGA 1: AVTALSBESTÄMMELSER GÄLLANDE ANSTÄLLDA I TJÄNSTEFÖRHÅLLANDE 46
BILAGA 2: AVTAL OM ERSÄTTNING AV RESEKOSTNADER 48
UTRIKES DAGTRAKTAMENTE 2020 BILAGA 56
BILAGA 3: AVTALSBESTÄMMELSER OM ERSÄTTNING FÖR FLYTTNINGSKOSTNADER 61
BILAGA 4: REKOMMENDATION OM ARBETSTIDSBANKEN 63
BILAGA 5: REKOMMENDATION OM ERSÄTTANDE ARBETE 75
ALLMÄNT AVTAL OM SAMARBETE PÅ ARBETSPLATSERNA, FÖRTROENDEMÄNNENS OCH ARBETARSKYDDSFULLMÄKTIGES SAMT ARBETARSKYDDSOMBUDENS STÄLLNING, INFORMATION, UTBILDNING OCH ANLITANDE AV UTOMSTÅENDE ARBETSKRAFT 81
ARBETSGIVARNA FÖR SERVICEBRANSCHERNA PALTA rf
FÖRBUNDET FÖR DEN OFFENTLIGA SEKTORN OCH VÄLFÄRDSOMRÅDENA JHL RF
FACKFÖRBUNDET PRO RF
DE HÖGRE TJÄNSTEMÄNNEN YTN RF
UNDERTECKNINGSPROTOKOLL
REVIDERING AV KOLLEKTIVAVTALET FÖR PALTAS SPECIALBRANSCHER Tid 19.3.2020
Arbetsgivarna för servicebranscherna Palta rf, Södra kajen 10,
Plats Helsingfors
Närvarande Xxxxx Xxxxxxx, PALTA rf
Xxxx Xxxxxxxx, PALTA rf
1. Utgångspunkter
Xxxx Xxxxxx, JHL rf Xxxx Xxxxxxx, JHL rf Xxxx Xxxxxx, PRO rf
Xxx Xxxxxxxxxx, PRO rf Xxx Xxxxxxxx, YTN rf Xxxx Xxxxxxxxxxx, YTN rf
Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA rf, Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL rf, Fackförbundet PRO rf och De Högre Tjänstemännen YTN rf nådde 5.3.2020 ett förhandlingsresultat gällande kollektivavtalen för Paltas specialbranscher, vilket kompletteras av lokala uppgörelser inom företagen.
Ett företagsspecifikt kollektivavtal bildas när EPA-kollektivavtalsparterna med ett separat underskriftsprotokoll godkänner en lokalt avtalad uppgörelse som en del av kollektivavtalet för Paltas specialbranscher.
2. Avtalsperiod
Kollektivavtalet för Paltas specialbranscher trädde i kraft 19.3.2020 då alla specialbranschers förvaltningar hade godkänt det.
Den nya avtalsperioden löper ut 28.2.2022.
Avtalet fortsätter gälla ett år i taget efter 28.2.2022 om inte någondera parten säger upp det senast 6 veckor innan avtalsperioden upphör.
3. Lönejusteringar åren 2020 och 2021 1.6.2020
Lönerna höjs med en allmän förhöjning på 1,0 %. Lönerna höjs med en företagsspecifik pott på 0,3 %.
Syftet med den företagsspecifika potten är att stöda en sporrande avlöning, en rättvis lönestruktur och en utveckling av produktiviteten i företaget.
Som beräkningsgrund för den företagsspecifika potten används de grundlöner som de arbetstagare som omfattas av kollektivavtalet hade i mars 2020, som är sådana månads- och timlöner inklusive lönedelar som annars skulle omfattas av den allmänna förhöjningen. Arbetsgivaren anger det totala eurobeloppet på den pott som ska delas ut till huvudförtroendemannen.
Om grunderna för hur den företagsspecifika potten ska användas och fördelas förhandlas med huvudförtroendemannen i strävan efter samförstånd före 1.5.2020. Om man inte skulle nå en överenskommelse om hur den företagsspecifika potten ska fördelas, fördelas den som en allmän förhöjning.
1.5.2021
Lönerna höjs med en allmän förhöjning på 1,3 %. Lönerna höjs med en företagsspecifik pott på 0,7 %.
Syftet med den företagsspecifika potten är att stöda en sporrande avlöning, en rättvis lönestruktur och en utveckling av produktiviteten i företaget.
Som beräkningsgrund för den företagsspecifika potten används de grundlöner som de arbetstagare som omfattas av kollektivavtalet hade i februari 2021, som är sådana månads- och timlöner inklusive lönedelar som annars skulle omfattas av den allmänna förhöjningen. Arbetsgivaren anger det totala eurobeloppet på den pott som ska delas ut till huvudförtroendemannen.
Om grunderna för hur den företagsspecifika potten ska användas och fördelas förhandlas med huvudförtroendemannen i strävan efter samförstånd före 1.4.2021. Om man inte skulle nå en överenskommelse om hur den företagsspecifika potten ska fördelas, fördelar arbetsgivaren den.
Lönetabeller och tillägg i euro
Tabellerna höjs med 1,0 % fr.o.m. 1.6.2020 och med 1,4 % fr.o.m. 1.5.2021.
Kollektivavtalets tillägg i euro höjs fr.o.m. 1.6.2020 med 3,3 %.
4. Ändringar i texten i kollektivavtalet
4.1. Allmänt avtal och Avtal om uppsägningsskydd (den så kallade blå boken)
Den blå boken fogas som bilaga till kollektivavtalet för Paltas specialbranscher och 3 § i Avtalet om uppsägningsskydd ändras enligt följande:
3 § Uppsägningstider som arbetsgivarens och arbetstagaren ska iaktta:
Om arbetsgivaren och arbetstagaren inte har avtalat något annat om uppsägningstiden, ska arbetsgivaren och arbetstagaren iaktta uppsägningstiderna enligt den gällande arbetsavtalslagen.
4.2. Arbetstidsbestämmelser
4.2.1 Kollektivavtalets 4 § Arbetstidsbestämmelser, 3 a punkten om förlängning av arbetstiden, som grundat sig på konkurrenskraftsavtalet, slopas och den nya punkten 3 a lyder enligt följande:
4 § 3 a: Kompetensutveckling och undantag från arbetstidsbestämmelserna
- 12 xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxxxx och
- 8 xxxxxx xxxxxxxxxxxxx
såvida inte annat avtalas lokalt med huvudförtroendemannen.
Stärkande av kompetensen
Om en arbetsgivare har behov av att säkerställa en arbetstagares kompetensnivå, kan arbetstagaren erbjudas utbildning som utvecklar kompetensen enligt arbetsgivarens behov. Arbetsgivaren kan utöver arbetstagarens årliga ordinarie arbetstid besluta om utbildning eller i säkerhets-, effektivitets- och kvalitetsförbättrande syfte, antingen på arbetsplatsen eller på av arbetsgivaren anvisad plats. Sådana utvecklingstillfällen får högst omfatta ovan nämnda timantal per kalenderår.
Denna tid avser ordinarie arbetstid som kan utföras utöver den ordinarie årliga arbetstid som regleras i kollektivavtalet. För utbildningar eller utvecklingstillfällen betalas en ersättning som motsvarar lönen för den ordinarie arbetstiden. Utbildningar eller utvecklingstillfällen kan genomföras på så sätt att arbetsskiftets längd utökas med varaktigheten för utbildningen eller utvecklingstillfället, dock med högst två timmar per dag. Utbildningar eller utvecklingstillfällen kan också utgöra en hel dag. Utbildningar eller utvecklingsevenemang kan inte ske på söckenhelger, på lördagar under en söckenhelgsvecka eller på söndagar.
Enligt arbetsgivarens direktiv
Arbetsgivaren kan trots bestämmelserna i kollektivavtalet och arbetsavtalet och utöver det som avtalas i dessa under ett kalenderår förlänga varje arbetstagares arbetstid med högst så mycket som nämns ovan.
Arbetstiden förlängs i situationer där motiverade produktionsbehov kräver detta och då tar man i beaktande arbetstagarens individuella arbetstidsbehov. Arbetstiden förlängs antingen i början eller slutet av ett arbetsskift, högst 2 timmar åt gången eller arbetet kan anvisas även för en hel dag. Arbetstid kan inte förlängas till söckenhelger, lördagar under en söckenhelgsvecka eller söndagar.
För den ordinarie arbetstid som tillkommer betalas förutom månadslönen, också grundlönen inklusive eventuella skift- och miljötillägg. Arbetstagare har möjlighet att från fall till fall vägra förändringar av arbetstiden i enlighet med detta stycke, när det finns sakliga och vägande personliga skäl till detta.
4.2.2 Uppföljningsperioden för maximal arbetstid är 12 månader
Det femte och sjätte stycket i 4 §, 12 punkten Mertids- och övertidsarbete, slopas och ersätts av den nya punkten 12 a:
12 a Maximiantalet arbetstimmar
Arbetstagarens arbetstid inbegripet övertidsarbete får inte överstiga i genomsnitt 48 timmar i veckan under en uppföljningsperiod på högst 12 månader.
4.2.3 Utjämningsperioden för flexibel arbetstid är 12 månader 4 §, 6 punkten Flexibel arbetstid
På de arbetsplatser där man avtalat om användning av flexibel arbetstid enligt 12 § i arbetstidslagen, kan den ordinarie arbetstiden per dygn förkortas eller förlängas med högst fyra timmar. Det maximala antalet timmar får härvid vara högst +/- 40 timmar och den utförda ordinarie arbetstiden per vecka ska utjämnas till den ordinarie arbetstidens längd enligt avtalet under en period på högst 12 månader.
4.2.4 Beviljande av ledighet per vecka (veckovila) 4 §, 11 punkten Ledighet per vecka
I 11 punkten, första stycket Ledighet per vecka, läggs en andra mening till: Veckovilan kan ordnas under två sju dagars perioder (under ett veckoskifte) så att veckovilan utgör en del av den föregående och en del av den därpå följande veckan så att största delen av veckovilan infaller under den vecka som veckovilan gäller.
4.2.5 Utökad flextid
Till 4 § i kollektivavtalet läggs en ny punkt 31:
Utökad flextid
Vid utökad flextid enligt 4 kap. 13 § i arbetstidslagen får utjämningsperioden vara högst 26 veckor lång.
4.2.6 Arbetsskiftsförteckning
Ett nytt stycke läggst till 4 §, 7 punkten:
Arbetsskiftsförteckningen delges arbetstagarna skriftligen i god tid, dock senast en vecka före inledningen av den tidsperiod som avses i den.
Följande stycke i 4 § 7 punkten stryks:
Förtroendemannen ska innan arbetsskiftsförteckningen planeras träda i kraft reserveras möjlighet att bekanta sig med arbetsskiftsförteckningen under en tidsperiod på minst 10 dagar och omedelbart därefter ge sitt utlåtande om den.
4.3. Fackföreningsmöten 27 §
Om det med tanke på företagets verksamhet är möjligt kan en arbetstagare beviljas ledighet för att delta i möten för AKAVA rf:s, De Högre Tjänstemännen YTN rf:s, Finlands Fackförbunds Centralorganisaton FFC rf:s, Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL rf:s, Tjänstemannacentralorganisationen STTK rf:s och Fackförbundet PRO rf:s högre beslutsfattande organ. Till dessa räknas representantmöte, fullmäktige, styrelse eller branschdelegation, när de behandlar kollektivavtals- och tjänstekollektivavtalsfrågor. För frånvarotiden betalas lön enligt 10 §.
5. Principen om fortlöpande förhandlingar
Kollektivavtalsparterna iakttar principen om fortlöpande förhandlingar.
6. Arvoden till förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige
Till förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige betalas på basis av antalet arbetstagare som företräds fr.o.m. 1.6.2020 ett arvode enligt tabellen nedan:
Xxxxxx från och med 1.6.2020:
Arvode €/mån. | |||
Antalet arbetstagare som företräds | Huvudförtroendeman | Förtroendeman | Arbetarskyddsfullmäktig |
3–30 | 145 | 93 | 70 |
31–100 | 156 | 108 | 82 |
101–200 | 234 | 166 | 125 |
201–400 | 264 | 188 | 140 |
401 eller flera | 308 | 233 | 162 |
Om de arvoden som i nuläget betalas i företagen är lika stora eller större än de som framgår av tabellen förblir de nuvarande arvodena oförändrade.
7. Arbetsgrupper
Avtalsparterna beslutade att tillsätta följande arbetsgrupper:
1. Utveckling av blå boken
Arbetsgruppens syfte är att gå igenom och utveckla det Allmänna avtalet för Paltas specialbranscher och Avtalet om uppsägningsskydd (den så kallade blå boken).
2. Arbetsgruppen för lönesättning och arbetstid
Arbetsgruppens syfte är att revidera och förtydliga bestämmelserna om lönesättningen i kollektivavtalet och att utarbeta material om arbetstidsbestämmelserna, som främjar användningen av de arbetstidsformer som kollektivavtalet möjliggör i företagen.
Arbetsgruppen förtydligar dessutom kollektivavtalets formuleringar och tekniska struktur samt utarbetar en rekommendation om reglerna för distansarbete.
3. Arbetsgrupp för välbefinnande i arbetet
Arbetsgruppens syfte är att utreda möjligheterna att främja välbefinnandet i arbetet och arbetstagarnas arbetsförmåga för att förlänga arbetskarriärerna, höja produktiviteten samt minska sjukfrånvaron och sjukpensionerna.
8. Övrigt
Arbetsgruppen utarbetar anvisningar om
- praxis för sjukfrånvaro som stöder välbefinnandet i arbetet
- tillvägagångssätt för att förebygga trakasserier och osakligt bemötande
- god praxis som stöder samarbete i arbetarskyddsfrågor
Arbetsgruppen utarbetar en rekommendation om
- metoder för att höja partiellt arbetsföras motivation och glädje i arbetet samt utarbetandet av program för äldre på arbetsplatserna inom avtalsbranschen
- ledningen av välbefinnandet i arbetet och arbetsförmågan på arbetsplatserna inom avtalsbranschen, som baserar sig på forskning samt god praxis och modeller från arbetsplatserna.
Arbetsgrupperna ska vara klara med sitt arbete före avtalsperiodens slut, förutom den första arbetsgruppen som ska vara klar med sitt arbete senast 15.12.2020.
Kollektivavtalsparterna ordnar ett gemensamt seminarium om lokala avtal inom EPA-sektorn, där man behandlar bland annat förtroendemannens roll i företagen och främjande av lokala avtal i företagen. Dessutom diskuterar man om olika praktiska tillvägagångssätt som beslut fattas om på företagsnivå, såsom ordnande av arbetsplatsmöten.
Helsingfors den 19 mars 2020
ARBETSGIVARNA FÖR SERVICEBRANSCHERNA PALTA rf
Xxxxxx Xxxxx | Xxx Xxxxxxx | ||||
FÖRBUNDET | FÖR | DEN | OFFENTLIGA | SEKTORN | OCH |
VÄLFÄRDSOMRÅDENA JHL RF
Xxxxx Xxxxx-Xxxxx Xxxxx Xxxxxxx FACKFÖRBUNDET PRO RF
Xxxx Xxxxxx Xxxxx Xxxxxx
DE HÖGRE TJÄNSTEMÄNNEN YTN RF
Xxxxx Xxxxxxxxx Xxx Xxxxxxxx
ALLMÄNNA KOLLEKTIVAVTALSBESTÄMMELSER
TILLÄMPNINGSOMRÅDE
1 § Tillämpningsområde
Dessa avtalsbestämmelser tillämpas på det sätt som kollektivavtalsparterna har avtalat i ett företags-, sammanslutnings- eller branschspecifikt underteckningsprotokoll på anställningsvillkoren för arbetstagare i sammanslutningar (nedan företag) som är medlemmar i PALTA rf:s specialbranscher.
På det sätt som kollektivavtalsparterna har avtalat i ett företags-, sammanslutnings- eller branschspecifikt underteckningsprotokoll tillämpas dessa avtalsbestämmelser också på anställningsvillkoren för personal i tjänsteförhållande i sammanslutningar som är medlemmar i Paltas specialbranscher.
Särskilda bestämmelser gällande personer i tjänsteförhållande bifogas avtalet som bilaga 1.
Kollektivavtalet tillämpas inte på företagets högsta ledning eller på därmed jämförbara personer eller på chefer för enskilda verksamhetsställen. Avtalet gäller inte heller personer som i egenskap av arbetsgivarens representanter ansvarar för kollektivavtalsförhandligarna i företaget.
För statstjänstemän och arbetstagare eller tjänstemän i anställningsförhållande som omfattas av detta avtal används nedan benämningen arbetstagare, om inget annat nämns separat.
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OM ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDET
2 § Anställningens början
Arbetsavtalet ingås skriftligen med beaktande av bestämmelserna i 2 kap. 4 § i arbetsavtalslagen. Av arbetsavtalet ska framgå om det avses gälla tills vidare eller för viss tid. Om arbetsavtalet är avsett att gälla för viss tid ska arbetstagaren informeras om dess längd antingen i kalendertid eller på annat för omständigheterna tillämpligt sätt. Då arbetsavtalet ingås kan man komma överens om en prövotid enligt gällande arbetsavtalslag.
Anställningsförhållandet anses börja den dag då arbetsgivaren i samband med anställning av arbetstagaren meddelar att arbetet ska börja och då arbetstagaren i enlighet med avtalet börjar sitt arbete.
En anställning ska meddelas vederbörande förtroendeman.
PERMITTERING OCH AVSLUTNING AV ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDE
3 § Permittering och avslutning av anställningsförhållande
Beträffande tillvägangångssätten vid permittering och uppsägning, samt beträffande uppsägningstiden, iakttar man det som avtalats i bilaga 6.
Ett arbetsavtal för viss tid upphör utan uppsägningstid när den överenskomna tiden löper ut.
ARBETSTID
4 § Arbetstidsbestämmelser
1. Tillämpningsområde
Dessa bestämmelser tillämpas på arbetstiderna för de arbetstagare som omfattas av detta avtal och som utför
1) kontorsarbete,
2) veckoarbete enligt 3 § 5 kap. i arbetstidslagen (872/2019) som är annat arbete än kontorsarbete och
3) periodarbete enligt 7 § i arbetstidslagen.
Bestämmelserna om ersättningar och tillägg för arbetstid i detta avtal ska inte tillämpas på sådana arbetstagare som utifrån sin ställning anses stå i en självständig ledande position eller som i övrigt arbetar i sådana förhållanden att det inte kan anses som arbetsgivarens uppgift att övervaka tidsåtgången.
1a. Tillämpning av vissa bestämmelser om arbetstid
På de arbetstagare som omfattas av detta avtal tillämpas utöver bestämmelserna ovan följande bestämmelser enligt arbetstidslagen om vilka inte har avtalats särskilt i dessa bestämmelser eller genom ett tjänste- eller arbetskollektivavtal för respektive medlemsföretag: 4 § (beredskap), 7 § 1 mom. 1-8 punkten (förteckning över branscher med periodarbete), 9 § (dygnsarbetstiden för motorfordonsförare), 34 § 7 mom (ordinarie arbetstid enligt kollektivavtalet), 13 § (utökad flextid), 14 § (arbetstidsbank), 15 § (förkortad arbetstid), 17 § (arbetstagarens samtycke), 17 § 5 mom. och 38 § 2 mom (inledande och avslutande arbete), 19 § (nödarbete), 21 § (mertids- och övertidsersättning som ledighet), 22 § (arbetsavtals upphörande under en utjämningsperiod), 8 § (nattarbete), 6 § och 8 § 4 mom. (skiftarbete och nattskiften i periodarbete), 24 §: 1 mom. sista meningen och 3 mom. (dagliga vilotider), 26 § (motorfordonsförares dygnsvila), 17 § 7 mom. (söndagsarbete), 29 § (utjämningsschema för arbetstiden), 30 § (arbetsskiftsförteckning), 39 § 1 mom. 4 punkten (dispens), 32 § (arbetstidsbokföring) och vissa stadganden i kapitel 9 (tid för väckande av talan, stadgandenas tvingande natur, framläggningsskyldighet och straffstadganden).
Punkt 1 a är en till sin karaktär informativ hänvisning.
2. Tid som räknas in i arbetstiden
Som arbetstid räknas den tid som används till arbete samt den tid under vilken arbetstagaren är skyldig att stå till arbetsgivarens förfogande på arbetsplatsen.
De dagliga rasterna räknas inte som arbetstid, om arbetstagaren under dessa fritt får lämna arbetsplatsen.
Den tid som används för resa räknas inte in i arbetstiden, om den inte samtidigt ska anses vara en arbetsprestation.
3. Ordinarie arbetstid
Ordinarie arbetstid är
1) 7 timmar 30 minuter per dygn och 37 timmar 30 minuter per vecka i kontorsarbete,
2) 6 timmar 15 minuter – 8 timmar per dygn och 38 timmar 15 minuter per vecka i veckoarbete samt
3) 114 timmar 45 minuter under en tidsperiod på tre veckor eller 76 timmar 30 minuter under en tidsperiod på två veckor i periodarbete.
I periodarbete kan den ordinarie arbetstiden i syfte att organisera arbetet på ett ändamålsenligt sätt eller för att undvika oändamålsenliga arbetsskift även ordnas så att den under två på varandra följande arbetsperioder på tre veckor eller tre på varandra följande arbetsperioder på två veckor är högst 229 timmar 30 minuter.
Den ordinarie arbetstiden enligt de arbetsarrangemang som nämns i 2 mom. får inte under någon treveckorsperiod överskrida 120 timmar eller under någon tvåveckorsperiod överskrida 80 timmar.
3 a. Kompetensutveckling och undantag från arbetstidsbestämmelserna
Arbetsgivaren kan avvikande från arbetstidsbestämmelserna i kollektivavtalet utöver den ordinarie årliga arbetstiden enligt kollektivavtalet anvisa varje arbetstagare 8 timmar kompetensutveckling och 8 timmar mertidsarbete.
Lokalt kan man med huvudförtroendemannen avtala om en annan fördelning av ovan nämnda timantal.
Stärkande av kompetensen
Om en arbetsgivare har behov av att säkerställa en arbetstagares kompetensnivå, kan arbetstagaren erbjudas utbildning som utvecklar kompetensen enligt arbetsgivarens behov.
Arbetsgivaren kan utöver arbetstagarens årliga ordinarie arbetstid besluta om utbildning eller i säkerhets-, effektivitets- och kvalitetsförbättrande syfte, antingen på arbetsplatsen eller på av arbetsgivaren anvisad plats. Sådana utvecklingstillfällen får högst omfatta ovan nämnda timantal per kalenderår.
Denna tid avser ordinarie arbetstid som kan utföras utöver den ordinarie årliga arbetstid som regleras i kollektivavtalet.
För utbildningar eller utvecklingstillfällen betalas en ersättning som motsvarar lönen för den ordinarie arbetstiden.
Utbildningar eller utvecklingstillfällen kan genomföras på så sätt att arbetsskiftets längd utökas med varaktigheten för utbildningen eller utvecklingstillfället, dock med högst två timmar per dag. Utbildningar eller utvecklingstillfällen kan också utgöra en hel dag.
Utbildningar eller utvecklingsevenemang kan inte ske på söckenhelger, på lördagar under en söckenhelgsvecka eller på söndagar.
Enligt arbetsgivarens direktiv
Arbetsgivaren kan trots bestämmelserna i kollektivavtalet och arbetsavtalet och utöver det som avtalas i dessa under ett kalenderår förlänga varje arbetstagares arbetstid med högst så mycket som nämns ovan.
Arbetstiden förlängs i situationer där motiverade produktionsbehov kräver detta och då tar man i beaktande arbetstagarens individuella arbetstidsbehov. Arbetstiden förlängs antingen i början eller slutet av ett arbetsskift, högst 2 timmar åt gången eller arbetet kan anvisas även för en hel dag.
Arbetstid kan inte förlängas till söckenhelger, lördagar under en söckenhelgsvecka eller söndagar.
För den ordinarie arbetstid som tillkommer betalas förutom månadslönen, också grundlönen inklusive eventuella skift- och miljötillägg.
Arbetstagare har möjlighet att från fall till fall vägra förändringar av arbetstiden i enlighet med detta stycke, när det finns sakliga och vägande personliga skäl till detta.
4. Organisation av den ordinarie arbetstiden Genomsnittlig ordinarie arbetstid per vecka:
Den ordinarie arbetstiden kan vara genomsnittlig förutsatt att den ordinarie arbetstiden under en tidsperiod på högst 26 veckor utjämnas till
1) i genomsnitt 37 timmar 30 minuter per vecka i kontorsarbete och
2) i genomsnitt 38 timmar 15 minuter per vecka i veckoarbete.
I periodarbete kan den ordinarie arbetstiden också ordnas så att den under en tidsperiod på tre veckor uppgår till i genomsnitt 114 timmar 45 minuter eller under en tidsperiod på två veckor till i genomsnitt 76 timmar 30 minuter. Tidsperioden under vilken den ordinarie arbetstiden utjämnas till de nämnda genomsnitten får vara högst 27 veckor.
Vid användning av genomsnittlig arbetstid enligt det ovan nämnda ska för arbetet på förhand utarbetas ett utjämningsschema för arbetstiden åtminstone för den tid under vilken den ordinarie arbetstiden jämnas ut till det avtalade genomsnittet.
Regelbunden tillfällig förlängning av dygnsarbetstiden
Enligt 4 § 3 punkten (ordinarie arbetstid) kan den ordinarie arbetstiden per dygn tillfälligt förlängas till 10 timmar förutsatt att den ordinarie arbetstiden per vecka under en period av högst tre veckor utjämnas till
1) 37 timmar 30 minuter i kontorsarbete och
2) 38 timmar 15 minuter i veckoarbete.
Införandet av arbetstidsarrangemang för ordinarie arbetstid enligt 4 § 4 punkten avtalas företagsspecifikt.
5. Söckenhelgers och vissa andra dagars inverkan på arbetstiden
Följande söckenhelger förkortar inte arbetstiden:
• midsommardagen och
• alla helgons dag samt
följande dagar som infaller på en lördag eller söndag:
• nyårsdagen,
• trettondagen,
• första maj,
• självständighetsdagen,
• juldagen och
• annandag jul.
Söckenhelger som förkortar arbetstiden är:
• långfredagen,
• annandag påsk,
• midsommarafton
• Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx samt
följande dagar om de inte infaller på en lördag eller söndag:
• trettondagen,
• julafton,
• juldagen,
• annandag jul,
• nyårsdagen,
• första maj och
• självständighetsdagen.
Var och en av söckenhelgerna förkortar den arbetstid som avses i 4 § 3 och 4 punkten med 7 timmar 30 minuter i kontorsarbete och 8 timmar i vecko- och periodarbete under veckan eller arbetsperioden i fråga.
Arbetstiden under dessa veckor och arbetsperioder ska om möjligt förkortas på ovan nämnda sätt.
Om arbetstiden inte har kunnat förkortas, betalas för de aktuella veckorna eller arbetsperioderna mertids- eller övertidsersättning på det sätt som avtalats i 4 §, 13−16 punkten.
6. Flexibel arbetstid
På de arbetsplatser där man avtalat om användning av flexibel arbetstid enligt 12 § i arbetstidslagen, kan den ordinarie arbetstiden per dygn förkortas eller förlängas med högst fyra timmar.
Det maximala antalet timmar får härvid vara högst +/- 40 timmar och den utförda ordinarie arbetstiden per vecka ska utjämnas till den ordinarie arbetstidens längd enligt avtalet under en period på högst 12 månader.
7. Arbetsskift skiftarbete och arbetsskiftsförteckning Arbetsskift:
Ett arbetsskift får inte omotiverat delas upp i flera delar, utan bör, med beaktande av de krav arbetet ställer samt övriga lokala förhållanden, vara så sammanhängande som möjligt.
Skiftarbete:
Den ordinarie arbetstiden får arrangeras som skiftarbete. I skiftarbete ska skiften avlösa varandra regelbundet och växla i perioder som ska avtalas på förhand. Skiften anses avlösa varandra regelbundet då ett skift fortgår högst en timme in på följande skift eller då pausen mellan skiften är högst en timme.
En arbetstagare kan dock, om så avtalas, tillfälligt arbeta i samma skift. Om en arbetstagare tillfälligt förflyttas till skiftarbete ska detta meddelas arbetstagaren senast under föregående arbetsskift.
Arbetstagaren ska underrättas om övergång från en arbetstidsform till en annan och ges en arbetsskiftsförteckning senast 7 dygn innan tidpunkten för övergången. Om företaget tillämpar genomsnittlig arbetstid ska meddelande om övergång till den här arbetstidsformen ges med iakttagande av de ovan nämnda förfaringssätten.
Arbetsskiftsförteckning:
Arbetsskiftsförteckningen delges arbetstagarna skriftligen i god tid, dock senast en vecka före inledningen av den tidsperiod som avses i den.
Tiderna för inledande och avslutande av arbetet enligt den fastställda arbetsskiftsförteckningen kan ändras med arbetstagarens samtycke.
Tiderna för inledande och avslutande av arbetet kan ändras också av tvingande skäl i anknytning till organiseringen av arbetet. Meddelande om förändringen ska lämnas innan det föregående arbetsskiftet avslutats.
8. Tidpunkten för arbetsdygnets och arbetsveckans början
Arbetsdygnet börjar kl. 07.00. Arbetsveckan inleds på måndagen.
I periodarbete avses med arbetsperiod en tidsperiod som börjar på måndag klockan 0.00 och slutar på den tredje/andra därpå följande söndagen klockan 24.00.
9. Daglig rast
För arbetstagaren ska reserveras en timmes daglig rast, om arbetstiden per dygn överskrider 6 timmar.
Rasten på en timme kan vid behov förkortas till 30 minuter.
Nattetid samt i skift- och periodarbete kan tillfälle ges att äta under arbetstiden.
Om arbetstagaren har rätt och faktisk möjlighet att fritt lämna arbetsplatsen räknas rasten inte som arbetstid.
En arbetstagare som åläggs övertidsarbete ska omedelbart efter den ordinarie arbetstidens slut ges en 15 minuter lång paus, som medräknas i arbetstiden, samt möjlighet till vila vid lämpliga tillfällen med minst fyra timmars mellanrum. Om arbetstagaren inte har rätt att lämna arbetsplatsen räknas denna tid som arbetstid.
10. Dygnsvila
Arbetstagaren ska under de 24 timmar som närmast följer på arbetsskiftets början ges en oavbruten vila på minst 11 timmar, med undantag för arbete som utförs under beredskapstid. I periodarbete får dygnsvilan av orsaker som anknyter till arbetsarrangemangen dock förkortas till nio timmar.
Om ett ändamålsenligt arrangemang av arbetet så kräver kan dygnsvilan med arbetstagarens samtycke tillfälligt förkortas till sju (7) timmar. Dygnsvilan ska dock vara minst sju timmar.
Arbetstagarens vila kan genom arbetsgivarens beslut med stöd av 25§ 3 mom. i arbetstidslagen förkortas till fem (5) timmar om arbetsarrangemangen eller verksamhetens natur så kräver i följande fall:
• om det är fråga om skiftarbete och arbetstagaren byter arbetsskift,
• om arbetet utförs i flera perioder per dygn,
• om arbetstagarens arbetsplats och bostad eller hans eller hennes olika arbetsplatser ligger på långt avstånd från varandra,
• för att sköta på förhand oförutsedda rusningstider i säsongsbetonat arbete,
• i samband med olycksfall och risker för olycksfall,
• i säkerhets- och bevakningsarbete som förutsätter ständig närvaro för att skydda egendom eller personer
• i arbete som är nödvändigt för att trygga fortsatt verksamhet.
På de grunder som avses ovan kan man tillfälligt avvika från dygnsvilan under högst tre på varandra följande dygnsviloperioder åt gången. Vilotiden ska dock omfatta minst 5 timmar.
Arbetstagaren ska ges vilotider som ersätter den förkortade dygnsvilan i samband med följande dygnsvila eller, om detta inte är möjligt av vägande skäl med anknytning till arbetsarrangemangen, så snabbt som möjligt, dock senast inom 14 dygn. Den ersättande vilotiden ska vara oavbruten och får inte förläggas till beredskapstid.
Då flextid eller utökad flextid tillämpas får dygnsvilan på initiativ av arbetstagaren förkortas till sju (7) timmar.
11. Veckovila Ledighet per vecka
Arbetstagaren ska ges minst 35 timmars sammanhängande veckovila över söndagen eller, om detta inte är möjligt, över en annan period på sju dagar (en vecka).
Veckovilan kan ordnas under två sju dagars perioder (under ett veckoskifte) så att veckovilan utgör en del av den föregående och en del av den därpå följande veckan så att största delen av veckovilan infaller under den vecka som veckovilan gäller.
Genomsnittlig ledighet per vecka
Ledigheten kan även ordnas så att den i genomsnitt omfattar 35 timmar per vecka under en period av 14 dygn. Ledigheten ska emellertid omfatta minst 24 timmar per vecka.
Avvikelse från ledighet per vecka
Bestämmelserna som rör givande av ledighet kan frångås i följande fall:
1) om den ordinarie arbetstiden per dygn är högst 3 timmar,
2) vid nödarbete som avses i 21 § i arbetstidslagen,
3) om arbetets tekniska natur inte tillåter att vissa arbetstagare fullständigt befrias från arbetet eller
4) om en arbetstagare under sin ledighet tillfälligt behövs i arbetet för att upprätthålla det regelbundna arbetet.
Ersättning för veckovila
Arbetstagaren ska ersättas för den arbetstid som avses i underpunkterna 3 och 4 ovan så att en lika lång tid som han eller hon inte har fått som sådan ledighet som avses i denna paragraf förkortas från den ordinarie arbetstiden. Arbetstiden ska förkortas senast inom tre kalendermånader efter att arbetet utförts, om inte annat avtalas mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Med arbetstagarens samtycke kan arbetet även ersättas med en penningersättning i storlek med grundlönen.
Ersättningsförfarandet ska avtalas mellan arbetsgivaren och arbetstagaren innan arbetet utförs. Penningersättningen ska om möjligt betalas i samband med nästa löneutbetalning.
Lediga dagar
Huvudregeln är att arbetstagarna under en vecka har två på varandra följande lediga dagar och att de lediga dagarna infaller så jämnt som möjligt varje vecka. Om den andra lediga dagen förläggs till en fast veckodag, ska den, såvitt möjligt, vara lördag.
För JHL rf iakttas dessutom följande:
Om den sammanhängande ledighet som ordnas i samband med veckovilan inte omfattar två hela kalenderdygn, ska ledighetens längd vara minst 54 timmar.
12. Mertids- och övertidsarbete
Övertidsarbete är arbete som på order av förmannen utförs utöver den ordinarie dygns-, vecko- eller periodarbetstid som avses i punkt 3 eller 4.
Mertidsarbete är arbete som på order av förmannen utförs utöver veckoarbetstiden per söckenhelgsvecka i enlighet med punkt 5, till den del detta arbete inte är övertidsarbete.
I avvikelse från 1 mom. ovan utgör det arbete som överskrider 30 timmar i kontorsarbete och 30 timmar 15 minuter i veckoarbete samt 106 timmar 45 minuter under en tidsperiod på tre veckor eller 68 timmar 30 minuter under en tidsperiod på två veckor i periodarbete övertidsarbete under en vecka eller arbetsperiod där nyårsdagen, självständighetsdagen eller första maj infaller på en annan dag än lördag eller söndag.
Om en arbetstagare har varit frånvarande från arbetet på grund av semester, sjukdom, graviditet, förlossning eller ledighet uttagen ur arbetstidsbanken betraktas denna tid som likställd med arbetstid vid beräkning av den ordinarie arbetstiden per vecka eller arbetsperiod. Som tid likställd med arbetstid räknas då arbetstid enligt ett fastställt arbetstidssystem.
12 a. Maximal arbetstid
Arbetstagarens arbetstid inbegripet övertidsarbete får inte överstiga i genomsnitt 48 timmar i veckan under en uppföljningsperiod på högst 12 månader.
13. Övertidsersättning
I kontorsarbete och veckoarbete betalas
1) grundtimlön förhöjd med 50 procent för de första två timmarna övertid per dygn och grundtimlön förhöjd med 100 procent för de följande timmarna; och
2) grundtimlön förhöjd med 50 procent som övertidsersättning för de första åtta timmarna som överskrider arbetstiden per vecka och grundtimlön förhöjd med 100 procent för alla följande arbetstimmar under veckan, även om de också utgör övertid per dygn.
Arbetstimmarna i övertidsarbete per dygn inräknas inte vid beräkning av övertidsersättningen per vecka enligt punkt 2.
I periodarbete betalas grundtimlön förhöjd med 50 procent som övertidsersättning för de första 18 arbetstimmarna som överskrider arbetstiden och grundtimlön förhöjd med 100 procent för de följande timmarna.
I avvikelse från 1 mom. 2 punkten och 3 mom. ovan betalas grundtimlön förhöjd med 50 procent som övertidsersättning för de första 16 timmarna övertid per vecka i kontorsarbete och veckoarbete och för de 26 första timmarna övertid i periodarbete under en vecka eller arbetsperiod där nyårsdagen, självständighetsdagen eller första maj infaller på en annan dag än lördag eller söndag.
14. Mertidsersättning under söckenhelgsvecka
I kontors-, vecko- och periodarbete ersätts mertidstimmarna med grundtimlön.
Mertidsersättning betalas inte för de arbetstimmar för vilka övertidsersättning betalas.
I kontors- och veckoarbete inkluderas övertidstimmar per dygn inte i beräkningen av mertidsersättningen.
15. Mertids- och övertidsersättning i form av ledighet
Mertids- och övertidsersättning kan enligt överenskommelse bytas ut mot motsvarande ledig tid under den ordinarie arbetstiden.
16. Överenskommelse om kombination av mertids- och övertidsledighet med sparad ledighet
Vid överenskommelse om sparad ledighet såsom avses i 43 § kan arbetsgivaren och arbetstagaren i enlighet med 13, 14 och 18 punkten i denna paragraf komma överens om att ledighet till följd av mertids- och övertidsarbete som ackumuleras under det pågående året och de därpå följande fem kalenderåren kan kombineras med sparad ledighet.
17. Arbetstidsersättningar till vissa högre tjänstemän
Om arbetstidsersättningar som iakttas för vissa arbetstagare i ledande ställning i affärsverk avtalas separat inom företagen.
18. Grundtimlön och månadslönsdivisorer
Grundtimlönen som är grund för ersättningar och tillägg är i kontorsarbete 1/160 och i vecko- och periodarbete 1/163 av månadslönen för en månadsavlönad arbetstagare, medräknat regelbundna fasta månatliga tillägg.
Grundtimlönen för en timavlönad arbetstagare är hans eller hennes enkla timlön.
19. Kvällstillägg
Om arbetet är skift-, övertids-, nöd- eller utryckningsarbete betalas inte kvällstillägg.
För arbete som utförs klockan 18.00–21.00 under ordinarie arbetstid betalas för varje timme ett kvällstillägg på 15 procent av grundtimlönen. Om arbetet utförs som söndagsarbete, betalas tilläggen förhöjda på samma grunder som lönen i övrigt.
Om arbetet är övertidsarbete eller nödarbete och det utförs omedelbart efter den ordinarie arbetstid som berättigar till kvällstillägg betalas tilläggen förhöjda på samma grunder som lönen i övrigt.
Anmärkning:
För personer i tjänsteförhållande, se bilaga 1.
20. Nattillägg
Om arbetet är skift-, övertids-, nöd- eller utryckningsarbete betalas inte nattillägg.
För arbete som utförs klockan 21.00–06.00 under ordinarie arbetstid betalas för varje timme ett nattillägg på 30 procent av grundtimlönen. Om arbetet utförs som söndagsarbete, betalas tilläggen förhöjda på samma grunder som lönen i övrigt.
Om arbetet är övertidsarbete eller nödarbete och det utförs omedelbart efter den ordinarie arbetstid som berättigar till nattillägg betalas tilläggen förhöjda på samma grunder som lönen i övrigt.
Om arbete som inletts senast klockan 04.00 fortsätter längre än till klockan
06.00 betalas nattillägg även efter klockan 06.00 fram till den första sammanhängande vilotiden på minst två timmar, dock senast fram till klockan 12.00.
Anmärkning:
För personer i tjänsteförhållande, se bilaga 1.
21. Kvällsskiftstillägg för anställda i arbetsavtalsförhållande
I två- och treskiftsarbete betalas för varje timme ett kvällsskiftstillägg på 15 procent av grundtimlönen.
Om arbetet utförs som söndags-, övertids- eller nödarbete betalas tilläggen förhöjda på samma grunder som lönen i övrigt.
22. Nattskiftstillägg för anställda i arbetsavtalsförhållande
I två- och treskiftsarbete betalas för varje timme ett nattskiftstillägg på 30 procent av grundtimlönen.
Om arbetet utförs som söndags-, övertids- eller nödarbete betalas tilläggen förhöjda på samma grunder som lönen i övrigt.
23. Lördagsersättning
I periodarbete betalas för arbete som på andra helgfria lördagar än påskafton utförs under tiden 06.00–18.00 för varje timme en lördagsersättning som uppgår till 25 procent av grundtimlönen. Om arbetet som berättigar till lördagsersättning samtidigt är övertids- eller nödarbete, ska därtill betalas övertidsersättning beräknat utifrån grundtimlönen.
Lördagsersättningen som avses i 1 mom. ovan kan betalas också till de arbetstagare i veckoarbete som iakttar arbetstid som kan likställas med periodarbete.
Ersättning för lördagsarbete betalas inte för den tid för vilken ersättning för söndagsarbete eller helgdagsafton betalas, och inte heller ifall ett annat arbetsskift än lördagsskiftet eller en del av det på grund av arbetstidsarrangemang har flyttats till en lördag.
24. Söndagsersättning
För arbete som utförs under tiden 00.00–24.00 på söndag eller en annan kyrklig helgdag samt på självständighetsdagen och första maj betalas för varje timme en söndagsersättning som motsvarar grundtimlönen.
Söndagsersättning betalas även för arbete som utförs under tiden 18.00–
24.00 på den dag som föregår ovannämnda dagar. Om arbetet är övertids- eller nödarbete, ska därtill betalas övertidsersättning beräknat från grundtimlönen.
25. Helgaftonstillägg
För arbete som utförs under tiden 00.00–18.00 på påskafton samt på midsommar- och julafton betalas för varje timme ett helgaftonstillägg som motsvarar grundtimlönen. Om arbetet som berättigar till helgaftonstillägg samtidigt är övertids- eller nödarbete, ska därtill betalas övertidsersättning beräknat utifrån grundtimlönen.
26. Utryckningsbetonat arbete
Med utryckningsbetonat arbete avses arbete som en arbetstagare av oförutsedd orsak på order av sin chef kallas till under sin fritid efter det att han eller hon redan avlägsnat sig från sin arbetsplats. Xxxxxxxxx till arbete av utryckningsnatur ska komma överraskande och bygga på en oförutsedd situation. Det är inte fråga om utryckningsarbete om en arbetstagare har förordnats att vara i beredskap eller ha jour, om arbetstagaren på förhand meddelats om dylikt arbete eller om det är fråga om nödarbete enligt 21 § i arbetstidslagen.
Om en arbetstagare med ett anställningsförhållande med arbetstid per vecka eller period kallas till arbete utanför sin ordinarie arbetstid, betalas han eller hon en ersättning som motsvarar lönen för en timme för förberedelsen av ett sådant utryckningsarbete.
Samma ersättning ges arbetstagare efter att utryckningsarbetet avslutats för tiden som används för att tvätta sig m.m., ifall arbetet avslutas på morgonen före 06.00 och arbetstagaren inte omedelbart fortsätter sitt egentliga arbete.
För utryckningsbetonat arbete betalas en arbetstagare som är anställd genom arbetsavtal i vecko- eller periodarbete lön för arbetstiden, dock för minst en timme, inklusive eventuella övertidsersättningar. Om kallelsen till arbetet kommer mellan klockan 18.00 och 06.00 eller under en dag som enligt arbetstidsschemat skulle vara en ledig dag, betalas för arbetstiden lönen höjd med 100 procent redan från början, dock högst till kl. 06.00 på morgonen. Inget kvälls- eller nattillägg betalas för timmarna i utryckningsarbete.
Anmärkning:
För personer i tjänsteförhållande, se bilaga 1.
27. Flexibel arbetstid i beräkningen av arbetstidsersättningar
Om arbetstagaren tillämpar flexibel arbetstid, beaktas inte den tid som han eller hon på eget initiativ arbetat utanför företagets öppettider inom ramen för flexgränserna eller genom att förkorta rekreationspausen vid beräkningen av den tid som berättigar till ersättningar och tillägg. Arbete under sådan här flextid beaktas vid beräkningen av den tid som berättigar till ersättningar och tillägg endast om arbetet utförs på vederbörlig order.
28. Ersättningsarrangemang för vissa timavlönade arbetstagare i arbetsavtalsförhållande
Till en tim- eller ackordavlönad arbetstagare i vecko- och periodarbete betalas utöver eventuell arbetslön en ersättning som motsvarar den ordinarie arbetstiden och som beräknats enligt medeltimförtjänsten, för Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx, annandag påsk och för lördagen efter annandag jul när den infaller på en annan dag än lördag och söndag samt för trettondagen när den infaller på en annan dag än lördag eller söndag.
Medeltimförtjänsten beräknas utgående från den föregående lönebetalningsperioden, om inte annat har avtalats i företagen om beräkningen av medeltimförtjänsten.
I veckoarbete betalas till andra än sådana som utför kontinuerligt treskiftsarbete utöver arbetslönen en särskild ersättning om 50 procent av enkel timlön för arbete som utförs på påskafton och midsommarafton och som inte är övertidsarbete, förutsatt att arbetstiden per vecka då överskrider 30 timmar 15 minuter.
De ersättningsarrangemang som avses i denna paragraf ändrar inte beräkningsgrunderna för övertidsersättningen.
29. Beredskap
Beredskap bestäms i enlighet med arbetstidslagen.
30. Arbetstidsbank
Företagen kan antingen införa en arbetstidsbank enligt 14 § i arbetstidslagen eller följa rekommendationerna och anvisningarna om ett system med arbetstidsbank i bilaga 4.
31. Utökad flextid
Vid utökad flextid enligt 4 kap. 13 § i arbetstidslagen får utjämningsperioden vara högst 26 veckor lång.
LÖN OCH LÖNEBETALNING
5 § Rätt till lön
Arbetstagarens rätt till avtalsenlig lön börjar från och med den dag då han eller hon börjar sköta sina uppgifter. Rätten till lön upphör då anställningsförhållandet avslutas.
Då ett anställningsförhållande fortgår träder förändringar i lönegrunderna i kraft vid ingången av följande kalendermånad eller annan lönebetalningsperiod.
Ingen lön betalas till en arbetstagare för tiden efter den kalendermånad, från vars början han eller hon får sjukpension enligt den pensionslag som gäller honom eller henne.
Lönen för arbetstagare i läroavtalsförhållande och andra praktikanter samt för anställda med sysselsättningsstöd avtalas separat inom företaget.
6 § Lönebetalning
Till månadsavlönade arbetstagare i arbetsavtalsförhållande utbetalas lön en gång i månaden på månadens sista dag, och till tim- och ackordavlönade två gånger i månaden, på månadens sista dag och i efterskott på följande månads 15:e dag.
Anmärkning:
För personer i tjänsteförhållande, se bilaga 1.
Arvoden, tillägg och ersättningar som är bundna till särskilda beräkningsperioder utbetalas så snart som möjligt efter att förmånens beräkningsperiod har löpt ut, dock senast före utgången av den kalendermånad som följer på närmast efter beräkningsperiodens utgång.
Lönen utbetalas till den penninginrättning som angivits av arbetstagaren.
När anställningsförhållandet upphör betalas lönen på normala lönebetalningsdagar.
7 § Lön för deltid och oavlönad frånvaro
När man räknar ut lönen för deltid för en månadsavlönad arbetstagare eller när man gör avdrag på lönen för oavlönad frånvaro, räknas lönen för en arbetsdag och för en arbetstimme genom att dela månadslönen med antalet arbetsdagar eller arbetstimmar i den ifrågavarande månaden, om inget annat avtalas i ett företagsspecifikt kollektivavtal. Lönen för arbetsperioden räknas utgående från timlönen eller daglönen som erhållits på det här sättet.
Till en timavlönad arbetstagare betalas lönen för en ofullständig kalendermånad på basis av de utförda arbetstimmarna.
8 § Lönesättning
Företagen kan tillämpa ett sporrande lönesystem som består av en lönedel som baserar sig på uppgiftens svårighetsgrad och av en personlig lönedel som baserar sig på arbetsprestationen.
I lönesystemet kan också ingå resultatlön som bestäms separat i varje företag.
Det företagsspecifika lönesystem och de lönegrunder som tillämpas i företagen avtalas separat inom företagen.
ERSÄTTNING AV KOSTNADER
9 § Ersättning av rese- och flyttkostnader
De avtal som ingåtts gällande ersättning av rese- och flyttkostnader bifogas som bilaga 2 och 3.
FRÅNVARO OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
10 § Lön under frånvarotid
Den lön som betalas till arbetstagaren för frånvarotid bestäms enligt denna paragraf, såvida inte något annat har överenskommits på grund av tjänstledighet eller befrielse från arbetet.
Lönen till en månadsavlönad arbetstagare bestäms enligt den avtalade individuella månadslönen och andra regelmässigt återkommande fasta tillägg.
Lönen för en tim- eller ackordavlönad anställds arbetstimmar under ordinarie arbetstid beräknas utgående från medeltimförtjänsten under den föregående lönebetalningsperioden.
SJUKFRÅNVARO
11 § Rätt till sjukledighet
En arbetstagare har rätt till sjukledighet, om han eller hon på grund av arbetsoförmåga till följd av styrkt sjukdom, lyte eller skada är förhindrad att sköta sina uppgifter.
11 a § Partiell sjukfrånvaro
För de arbetstagare som omfattas av detta avtal gäller de bestämmelser angående partiell sjukfrånvaro som stadgas i 2 kap 11 a § i arbetsavtalslagen.
11 b § Ersättande arbete
Med ersättande arbete avses en situation där en arbetstagare på grund av sjukdom eller olycka är förhindrad att utföra sina egna vanliga arbetsuppgifter, men tillfälligt förmår utföra något annat arbete som arbetsgivaren erbjuder, utan att äventyra sin hälsa eller återhämtning. Ersättande arbete kan också innebära introduktion i arbetet, vägledning av en annan person eller utbildning som är nödvändig för det egna arbetet, dvs. som upprätthåller och utvecklar yrkeskunskapen.
Det ersättande arbetet grundar sig på ett avtal mellan parterna.
Då man använder möjligheten till ersättande arbete ska företaget iaktta rekommendationen i bilaga 5 om tillvägagångssätt och omständigheter att beakta i samband med ersättande arbete.
12 § Arbetstagarens lön under sjukledighet
Till arbetstagaren betalas full lön under sjukledighet utgående från anställningsförhållandets oavbrutna längd enligt följande:
Anställningens oavbrutna längd Längden på den avlönade perioden
1 månad men mindre än 3 år 28 dagar
3 år men mindre än 5 år 35 dagar
5 år men mindre än 10 år 42 dagar
10 år eller längre 56 dagar
Om arbetsoförmågan börjar innan anställningsförhållandet har hunnit fortgå en månad betalas till arbetstagaren 50 procent av den fulla lönen för sjukdomstid fram till utgången av den nionde vardagen efter den dag han eller hon insjuknade. Lön betalas dock högst till dess att hans eller hennes rätt att få dagpenning enligt sjukförsäkringslagen börjar.
Om arbetsoförmåga på grund av samma sjukdom börjar på nytt inom 30 dagar från den senaste sjukdagen, är arbetstagaren inte berättigad till en ny tidsperiod med lön för sjukdomstid i enlighet med 1 mom. utan lönen för sjukdomstid betalas sammanlagt högst för den tidsperiod som anges i 1 mom. På basis av Folkpensionsanstaltens beslut fastställs om det är fråga om samma eller annan sjukdom.
13 § Lönegrunder för arbetstagarens sjukdomstid
Lönen för en vecko- eller månadsavlönad arbetstagare enligt 10 § minskas inte under sjukledighet till den del han eller hon har rätt till full lön.
En tim- eller ackordavlönad arbetstagares lön för arbetstimmar under ordinarie arbetstid beräknas utgående från medeltimförtjänsten under den föregående lönebetalningsperioden.
Till en vecko- eller månadsavlönad arbetstagare betalas för varje sjukledighetsdag 1/254 av det sammanlagda beloppet av de lönetillägg och tilläggsarvoden som enligt semesterbestämmelserna berättigar till semestertillägg och som betalats under det föregående semesterkvalifikationsåret eller har förfallit till betalning.
14 § Ersättning för hälsovårdskostnader Allmänt
En arbetstagare har under den tid anställningsförhållandet pågår rätt till sjukvård på grund av sjukdom hos en av arbetsgivaren anvisad serviceproducent eller i undantagsfall hos en annan serviceproducent.
Förmånen ges under ledighet med lön och även under oavlönad ledighet för den tid under vilken arbetstagaren får särskild moderskapspenning, moderskapspenning, faderskapspenning eller föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen. Också för den tid under vilken arbetstagaren får rehabiliteringsstöd och kan förväntas återgå i företagets tjänst ges förmånen på det sätt som förutsätts i den med arbetsgivaren överenskomna rehabiliteringsplanen. Under permittering ges förmånen endast i det fall att sjukdomen har börjat innan anmälan om permittering har getts.
Allmänna förutsättningar för ersättning
Ersättning för sjukvårdskostnader kan endast betalas till det belopp som undersökningen eller vården, genom att undvika onödiga kostnader, skulle ha kostat för den anställda, dock utan att hans eller hennes hälsotillstånd äventyras. Sjukvårdstjänsterna skaffas hos en av arbetsgivaren anvisad serviceproducent.
Sjukvård
Den sjukvård som ska bekostas av arbetsgivaren omfattar:
1) Öppenvård på allmänläkarnivå, som omfattar läkarvård, läkarundersökning för att konstatera eventuell sjukdom eller fastställa vilken vård som fordras samt av läkaren ordinerade nödvändiga laboratorie- och röntgenundersökningar, radiologiska undersökningar och andra motsvarande undersökningar.
2) Undersökning utförd av en specialist, förutsatt att specialisten på uppdrag av företagets företagsläkare fungerar som utlåtandegivare för att konstatera sjukdom och fastställa vård medan vårdansvaret kvarstår hos företagsläkaren.
3) Fysikalisk terapi och därtill hörande nödvändig förbehandling som ordinerats av företagsläkare, om terapin ges av en fysioterapeut eller vid en medicinsk vårdanstalt som godkänts för att ge fysikalisk terapi.
4) Intyg eller utlåtande av läkare för att påvisa arbetsoförmåga på grund av sjukdom, erhålla läkemedel som enligt sjukförsäkringslagen ersätts i sin helhet, påvisa behov av rehabilitering samt för ansökan om sjuk- eller invalidpension och individuell förtidspension.
Sjukvården kompletterar den lagstadgade förebyggande företagshälsovården och annan hälsovård och är en del av den övergripande personalhälsovården. Inom företagshälsovården och sjukvården används delvis samma undersökningar och åtgärder. Även om undersökningen eller vårdåtgärden inte omfattas av den sjukvård som enligt punkterna ovan bekostas av arbetsgivaren, kan det ändå vara befogat att undersökningen eller åtgärden betalas av arbetsgivaren eftersom den ingår i arbetsgivarens verksamhet för att upprätthålla arbetsförmågan. Om åtgärden hör till den lagstadgade företagshälsovården är arbetsgivaren enligt lag skyldig att betala kostnaderna.
15 § Särskilda bestämmelser
Vad som har avtalats ovan i 12–13 § tillämpas även då en arbetstagare av orsaker som avses i 11 § inte kan tillåtas sköta de uppgifter som ingår i hans eller hennes anställningsförhållande eller då en arbetstagare i enlighet med 16 § i lagen om smittsamma sjukdomar (583/86) har förordnats att utebli från sitt förvärvsarbete eller med stöd av 17 § i sagda lag har isolerats, samt i fall där en arbetstagare med rusmedelsproblem frivilligt har sökt institutionsvård efter att ha överenskommit med arbetsgivaren om denna vård.
FRÅNVARO I ANSLUTNING TILL FÖRLOSSNING OCH VÅRD AV BARN
16 § Rätt till moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet samt vårdledighet
Arbetstagaren har rätt till särskild moderskaps-, moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet samt vårdledighet, tillfällig vårdledighet och partiell vårdledighet enligt vad som bestäms i arbetsavtalslagen.
17 § Lön vid moderskapsledighet, faderskapsledighet och föräldraledighet för adoptivföräldrar
Barnets mor får från moderskapsledighetens början och under en tid som omfattar 72 vardagar en lön som beräknats på det sätt som beskrivs i 13 § ovan, förutsatt att hon har rätt att få lön för motsvarande period.
Barnets pappa som är bosatt i samma hushåll som modern får från faderskapsledighetens början och under en tid som omfattar 6 vardagar en lön som beräknats på det sätt som beskrivs i 13 § ovan, förutsatt att han har rätt att få lön för motsvarande period.
Om en arbetstagare har adopterat ett barn under skolåldern, tillämpas på adoptionen omedelbart bestämmelserna i denna paragraf i fråga om löneutbetalning under moderskaps- och faderskapsledighet, ifall arbetstagaren är berättigad till samma föräldra- eller faderskapspenning för adoptivföräldrar som avses i 9 kap. 11 § i sjukförsäkringslagen.
En förutsättning för att föräldern ska få lön är dock att han eller hon omedelbart innan moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledigheten inleds har arbetat i företagets tjänst i åtminstone sex månader.
18 § Lön för tillfällig vårdledighet
När en arbetstagares barn som inte har fyllt tio år eller har funktionshinder eller något annat i hans eller hennes hushåll varaktigt boende barn som inte har fyllt tio år eller har funktionshinder plötsligt insjuknar, betalas till arbetstagaren lön enligt 13 § för tillfällig vårdledighet (arbetsavtalslagen 4 kap. 6 §, högst 4 arbetsdagar), dock högst för tre arbetsdagar.
En förutsättning för att lön ska utbetalas för sådan ledighet som avses i denna paragraf är att frånvaron är nödvändig för vården av eller ordnandet av vård för den sjuka. Ytterligare en förutsättning för ledighet med lön är att båda föräldrarna förvärvsarbetar eller att tjänstemannen är ensamförsörjare och att en redovisning över barnets sjukdom föreläggs på samma sätt som förutsätts om tjänstemannen själv är sjuk.
Som ensamförsörjare betraktas även en person som varaktigt bor skilt från sin make/maka samt en person vars make/maka är förhindrad att delta i vården av barnet till följd av värnplikt eller repetitionsövning, sjukdom, resa, boende på annan ort för arbete eller studier eller annat motsvarande tvingande skäl.
SÄRSKILDA BESTÄMMELSER I ANSLUTNING TILL SJUKDOM SAMT FÖRLOSSNING OCH VÅRD AV BARN
19 § Dagpenning som övergår till arbetsgivaren
En arbetstagares rätt till dag-, moderskaps- eller faderskapspenning enligt sjukförsäkringslagen ska för tiden för sjukledighet, moderskaps- eller faderskapsledighet övergå till arbetsgivaren till den del dag-, moderskaps- eller faderskapspenningen inte överskrider den lön han eller hon får för samma tid.
En arbetstagare till vilken i överensstämmelse med detta avtal betalas lön för tiden för sjukledighet, moderskaps- eller faderskapsledighet är skyldig att iaktta de föreskrifter och anvisningar som meddelas för ansökan om dag-, moderskaps- och faderskapspenning som betalas till arbetsgivaren enligt sjukförsäkringslagen.
Om en arbetstagare försummar att följa de i momentet ovan avsedda föreskrifterna och anvisningarna, kan lönen för sjukledigheten, moderskaps- eller faderskapsledigheten minskas med beloppet för dag-, moderskaps- eller faderskapspenningen enligt sjukförsäkringslagen.
Bestämmelserna i denna paragraf tillämpas också i de fall som avses i 15 §.
20 § Oaktsamhet hos arbetstagaren
Om en arbetstagare med avsikt eller av grov oaktsamhet har lämnat felaktiga uppgifter om eller hemlighållit en omständighet som kan inverka på erhållandet av en förmån enligt dessa avtalsbestämmelser eller på dess storlek, eller om han eller hon själv eller med någon annans bistånd uppsåtligen har ådragit sig en sjukdom, ett lyte eller en skada eller förhindrat tillfrisknandet från den eller genom grov vårdslöshet väsentligt bidragit till att sjukdomen uppkommit, kan en förmån som enligt detta avtal tillkommer honom eller henne förvägras eller minskas.
ANNAN FRÅNVARO
21 § Frånvaro av tvingande familjeskäl
Arbetstagaren har av tvingande familjeskäl rätt till tillfällig frånvaro från arbetet enligt vad som föreskrivs i arbetsavtalslagen.
22 § Studieledighet
I fråga om studieledighet som har beviljats med stöd av lagen om studieledighet (273/79) gäller bestämmelserna i den lagen.
23 § Lön under studietid, praktiktid eller arbete på annat ställe
En arbetstagare som beviljats tjänstledighet eller befrielse från arbetet för studier, praktik eller arbete på annat ställe kan enligt övervägande i vederbörande företag betalas lön enligt 10 §, antingen helt eller delvis eller skillnaden mellan de löner som betalas för uppgifterna, om studierna, praktiken eller arbetet på annat ställe syftar till att främja arbetstagarens arbetsprestation i företaget.
24 § Bemärkelsedagar och frånvaro i anslutning till nära anhöriga
Om en arbetstagares 50- och 60-årsdag, egen bröllopsdag eller begravning av nära anhörig infaller på en arbetsdag eller om arbetstagaren är frånvarande högst en dag till följd av en familjemedlems död eller till följd av att en annan familjemedlem än ett barn som inte har fyllt 10 år eller har funktionshinder insjuknar och frånvaron är nödvändig för vården av eller ordnandet av vård för den sjuka, utgör den aktuella dagen en ledig dag med lön, så som nedan har avtalats.
Arbetstagaren beviljas en bemärkelsedag eller annan dag som avses i 1 mom. ovan och som infaller på en arbetsdag som en ledig dag med lön, om det med hänsyn till arbetstagarens uppgifter är möjligt. För frånvarodagen betalas lön enligt 10 §.
Med nära anhörig avses en arbetstagares make/maka och barn samt makens/makans barn, arbetstagarens föräldrar och makens/makans föräldrar samt arbetstagarens bröder och systrar.
Med familjemedlem avses en arbetstagares make, barn och makes barn som bor i samma hushåll. Som familjemedlem räknas även adoptivbarn och fosterbarn.
Som likställd med make räknas sambo i samma hushåll som arbetstagaren, med vilken arbetstagaren har gemensam vårdnad om barn. Som make räknas den andra parten i ett registrerat partnerskap.
25 § Ersättning för utbildning
Bestämmelser om ersättningar för utbildning som arbetsgivaren tillhandahåller eller skaffar samt för gemensam utbildning och fackföreningsutbildning finns i bilaga 6.
26 § Försvar och krisberedskap
Till en arbetstagare som har inkallats till repetitionsövning, försvarskurs eller befolkningsskyddsutbildning som avses i 10 kap. 67 § i räddningslagen (379/2011) betalas lön enligt 10 § i detta avtal med avdrag för reservistlönen eller motsvarande ersättning.
Om den som inkallats till repetitionsövning inte får reservistlön med stöd av 11 kap. 102 § i värnpliktslagen (1438/2007) utbetalas inte heller ovan nämnda lön.
Utan hinder av ovanstående är en arbetstagare dock berättigad till oavkortad lön under semestern.
27 § Fackföreningsmöten
Om det med tanke på företagets verksamhet är möjligt kan en arbetstagare beviljas ledighet för att delta i möten för AKAVA rf:s, De Högre Tjänstemännen YTN rf:s, Finlands Fackförbunds Centralorganisaton FFC rf:s, Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL rf:s, Tjänstemannacentralorganisationen STTK rf:s och Fackförbundet PRO rf:s högre beslutsfattande organ. Till dessa räknas representantmöte, fullmäktige, styrelse eller branschdelegation, när de behandlar kollektivavtals- och tjänstekollektivavtalsfrågor. För frånvarotiden betalas lön enligt 10 §.
VISSA BESTÄMMELSER
28 § Övrig frånvaro
Till arbetstagaren betalas inte lön baserad på detta avtal för annan ledighet från arbetet eller annan frånvarotid.
29 § Förhinder att ansöka om befrielse från arbetet
En arbetstagare som av godtagbar orsak är förhindrad att ansöka om befrielse från arbetet har dock rätt till lön enligt avtalsbestämmelserna om frånvaron i fråga. Orsaken till frånvaron ska meddelas arbetsgivaren omedelbart efter att hindret upphört.
30 § Skötsel av kommunalt förtroendeuppdrag eller nämndemannauppdrag i tingsrätt
En arbetstagare som är tillfälligt förhindrad att sköta sin uppgift på grund av skötseln av ett kommunalt förtroendeuppdrag eller ett nämndemannauppdrag i tingsrätt erhåller inte lön för denna tid.
SEMESTER OCH SEMESTERPENG
Allmänna bestämmelser
31 § Tillämpningsområde
För arbetstagare som är anställda vid affärsverk tillämpas i fråga om semester semesterlagen (162/2005) som en del av detta kollektivavtal om inget annat avtalas längre ned i detta avtal.
För arbetstagare som är anställda i aktiebolag tillämpas i fråga om semester semesterlagen (162/2005) som en del av detta kollektivavtal, och därtill vad arbetsgivaren och respektive personalorganisationer i aktiebolaget har kommit överens om angående semester och semesterlön.
32 § Definitioner
Utöver vad som stadgas i 4 § i semesterlagen iakttas i detta avtal:
1) semesteråret är det kalenderår under vilket kvalifikationsåret utgår;
2) den semesterperiod som avses i 4 § 2) punkten i semesterlagen är en period som börjar 1.6. och slutar 30.9;
3) Semesterdagar är vardagar. Som vardagar räknas inte vid tillämpningen av detta avtal helgfria lördagar, söndagar, kyrkliga högtidsdagar, julafton, midsommarafton, självständighetsdagen eller första maj.
Semesterns längd
33 § Semesterns längd
En arbetstagare beviljas semester enligt 5 § 1 och 3 mom. i semesterlagen antingen enligt tabell A (mindre än 1 år) eller tabell B (minst 1 år). Om arbetstagaren emellertid före semesterperiodens början har minst 15 års tjänstgöringstid som berättigar till semester, beviljas han eller hon semester enligt tabell C.
Tabell A
När en arbetstagares anställningsförhållande vid slutet av semesterkvalifikationsåret oavbrutet har fortgått i mindre än ett år, intjänas semester för varje full semesterkvalifikationsmånad enligt följande tabell.
Fulla semesterkvalifikationsmånader | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 |
Semesterdagar | 2 | 4 | 6 | 8 | 10 | 13 | 15 | 17 | 19 | 21 | 23 | 25 |
Tabell B
När en arbetstagares anställningsförhållande vid slutet av semesterkvalifikationsåret oavbrutet har fortgått i minst ett år, intjänas semester för varje full semesterkvalifikationsmånad enligt följande tabell.
Fulla semesterkvalifikationsmånader | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 |
Semesterdagar | 3 | 5 | 7 | 10 | 13 | 16 | 19 | 21 | 24 | 26 | 28 | 30 |
Tabell C
När en arbetstagare före semesterperiodens början har minst 15 års tjänstgöringstid som berättigar till semester, intjänas semester för varje full semesterkvalifikationsmånad enligt följande tabell.
Fulla semesterkvalifikationsmånader | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 |
Semesterdagar | 3 | 5 | 8 | 10 | 13 | 15 | 22 | 25 | 28 | 31 | 34 | 38 |
Om en arbetstagare före utgången av semesteråret uppnår den tjänstgöringstid som avses i andra meningen i 1 mom. i denna paragraf och som berättigar till längre semester, får han eller hon, trots tidigare uttagen semester, den semesterförlängning som detta medför. Semesterförlängningen ska tas ut före den 1 juni följande år.
Om en arbetstagare före anställningsförhållandets upphörande uppnår de tjänstgöringstider som i enlighet med 1 mom. i denna paragraf berättigar till semester enligt tabell B eller C, beviljas han eller hon vid anställningsförhållandets upphörande semester eller semesterersättning för kvalifikationsåret på det sätt som sägs i nämnda moment.
34 § Tid jämställd med tid i arbete
Utöver vad som stadgas i 7 § i semesterlagen anses som likställda med arbetade dagar även de arbetsdagar eller arbetstimmar under vilka arbetstagaren medan anställningsförhållandet pågår är förhindrad att utföra arbete:
1) under avlönad befrielse från arbete på grund av sjukdom eller olycksfall. Om antalet sjukledighetsdagar med lön inte uppgår till de 75 arbetsdagar under ett kvalifikationsår som stadgas i 7 § 2 momentet 2 punkten i semesterlagen, betraktas från början av kvalifikationsåret även oavlönade sjukledighetsdagar som likställda med arbetad tid fram till dess att semesterlagens krav uppnås;
2) på grund av repetitionsövningar eller extra tjänstgöring eller sådan kompletterande tjänstgöring som avses i civiltjänstlagen, eller på grund av att han eller hon är kommenderad till försvarskurs, befolkningsskyddsutbildning eller -tjänstgöring eller på oavlönad ledighet för tjänstgöring vid den finska övervakningsstyrkan eller för utbildning i Finland för nämnda styrka eller för beredskapsstyrkan eller på grund av kommendering till uppgifter inom katastrofhjälp i Röda Korsets tjänst;
3) på grund av befrielse från arbetet på grund av avlönad fackföreningsutbildning, dock högst 30 dagar per kurs;
4) på grund av rehabilitering till den del rehabiliteringspenning har betalats för denna tid.
Som dagar som är likställda med arbetsdagar räknas också
1) de arbetsdagar då arbetstagaren är frånvarande från arbetet på grund av kommunfullmäktiges eller styrelsens sammanträde eller ett sammanträde för enligt lag tillsatt valnämnd eller -kommitté för statliga eller kommunala val, den uppbådsdag som avses i värnpliktslagen (1438/2007), sin 50- eller 60-årsdag, sin egen vigseldag, dagen för begravning av nära anhörig, eller betald ledighet vid en familjemedlems plötsliga sjukdom eller dödsfall.
2) de arbetsdagar under vilka arbetstagaren beviljas ledighet för att delta i sitt fackförbunds förbundsmöte, förbundsfullmäktiges, förbundsstyrelses eller motsvarande förvaltningsorgans möte; samt
3) de arbetsdagar, då arbetstagaren har befriats från arbetet för deltagande i sin såsom part i kollektivavtal varande organisations eller dess överorganisationers högsta beslutande organs möten, då kollektivavtalsärenden behandlas vid dessa.
35 § Tjänstgöringstid som berättigar till semester
Vid beräkning av tjänstgöringstiden på 15 år som avses i 33 § 1 mom. andra meningen i detta avtal beaktas de tider som nämns i denna paragraf.
Följande tjänstgöringstid i huvudsyssla berättigar till semester:
1) anställning hos den nuvarande arbetsgivaren;
2) anställning hos en annan arbetsgivare i uppgifter som är till väsentlig nytta för skötande av de nuvarande uppgifterna, dock sammanlagt högst 8 år;
3) beväringstjänst och vapenfri tjänst genom befrielse från värnplikt samt civiltjänst, till den del som den inte överskrider 240 dagars tjänstgöringstid;
4) tidsperioder som nämns i 34 § i detta avtal samt även annan befrielse från arbetet än den som avses i 34 §, om lön har betalats för den aktuella tiden.
36 § Beräkning av tjänstgöringstid som berättigar till semester
Vid beräkning av den tjänstgöringstid som berättigar till semester beaktas de kalendermånader under vilka en arbetstagare har arbetat minst 14 dagar.
Som huvudsyssla räknas ett sådant arbete där arbetstiden är i genomsnitt minst 20 timmer per vecka.
Om förutsättningen för huvudsyssla i fråga om ett anställningsförhållande på deltid inte uppfylls, anses den del av deltidsarbetet berättiga till semester som motsvarar deltidsarbetets relativa andel av den ordinarie arbetstiden för motsvarande huvudsyssla.
Semesterlön och semesterersättning
37 § Utbetalning av semesterlön
En arbetstagare ska betalas semesterlön på den lönebetalningsdag som normalt iakttas.
38 § Semesterlön och semesterersättning samt semestertillägg för månadsavlönade arbetstagare
En månadsavlönad arbetstagare har rätt att få sin avtalade lön under semestern.
Semesterersättningen för en månadsavlönad arbetstagare utgör 1/21 av månadslönen för varje outtagen semesterdag. Då semesterlönen fastställs enligt 6 mom. i denna paragraf utgör semesterersättningen per semesterdag semesterlönens belopp dividerat med det antal semesterdagar som intjänats under semesterkvalifikationsåret.
När man bestämmer semesterlönen och semesterersättningen för en månadsavlönad arbetstagare tar man förutom den egentliga lönen även i beaktande sådana tilläggsarvoden enligt arbetstidslagen som man har kommit överens om att ska inkluderas i lönen eller som man har avtalat om att ska betalas som en särskild fast ersättning.
Till en månadsavlönad arbetstagare betalas semestertillägg för semestertiden. Tilläggets storlek per semesterdag är 1/250 av det sammanlagda beloppet av de tilläggsarvoden som under det föregående semesterkvalifikationsåret betalats eller som ska betalas enligt vad som senare anges i denna paragraf av kvälls-, natt- och skiftarbetstillägg, söckenhelgaftonstillägg, lördags- och söndagstillägg samt beredskapstillägg, om inte annat har avtalats i företaget.
I denna paragraf avses med tilläggsarvoden sådana på avtalet grundade tilläggsarvoden som betalas utgående från produktionsmängden, arbetsprestationen, särskilda arbetsförhållanden eller därmed jämförbara faktorer för arbete som arbetstagaren fortlöpande utför eller som enligt en på förhand fastställd plan regelbundet upprepas minst en gång per kvartal.
Om arbetstagarens arbetstid och motsvarande lön har ändrats under semesterkvalifikationsåret på det sätt som avses i första meningen i 10 § 4 mom. i semesterlagen beräknas semesterlönen enligt 12 § i semesterlagen. Avvikande från vad som stadgas i 12 § i semesterlagen utgör semesterlönen 9 procent i de fall som avses i tabell A i 33 §, 13 procent i de fall som avses i tabell B i 33 §, och i de fall som avses i tabell C i 33 § 16 procent av den lön som betalats eller förfallit till betalning för arbetad tid under semesterkvalifikationsåret, med undantag av den förhöjning som ska betalas för nödarbete och övertidsarbete enligt lag eller avtal.
Denna paragrafs 4 mom. gällande semestertillägg tillämpas inte i dessa fall.
Om arbetstagarens arbetstid och motsvarande lön har ändrats först efter att semesterkvalifikationsåret har löpt ut och innan semestern eller en del av den börjar, räknas semesterlönen ut enligt den månadslön som har fastställts för arbetstiden under semesterkvalifikationsåret.
39 § Semesterlön och semesterersättning samt semesterpenning för en tim- eller ackordavlönad arbetstagare
En tim- eller ackordavlönad arbetstagare som enligt avtalet arbetar minst 14 dagar i månaden har som beräkningsgrund för semesterlönen och semesterpenningen den genomsnittliga timförtjänsten, som fås genom att ta den lön som betalats eller ska betalas för tid i arbete under föregående semesterkvalifikationsår, icke medräknat förhöjningar på grundlönen för nödarbete och övertidsarbete enligt lag eller avtal, och dela den med motsvarande antal arbetstimmar.
Semesterlönen och semesterersättningen samt semesterpenningen fås genom att använda tabellerna A, B och C nedan och multiplicera medeltimförtjänsten som avses i 1 mom. med de koefficienter som beräknats utgående från antalet månader som berättigar till semester.
Tabell A
Används då personen i fråga har rätt till den semester per semesterkvalifikationsmånad enligt tabell A som avses i första meningen i 33 § 1 mom. i kollektivavtalet.
Antal månade
r | som | Xxxxx |
berättig | semesterda | |
ar | till | gar |
Semesterlönekoeffic ient
Semesterpenningkoeffi cient
semest er | |||
1 | 2 | 16,00 | 8,00 |
2 | 4 | 31,00 | 15,50 |
3 | 6 | 51,92 | 22,25 |
4 | 8 | 64,80 | 28,80 |
5 | 10 | 86,40 | 36,00 |
6 | 13 | 108,00 | 43,20 |
7 | 15 | 130,63 | 50,80 |
8 | 17 | 145,00 | 58,00 |
9 | 19 | 160,36 | 65,60 |
10 | 21 | 183,00 | 73,20 |
11 | 23 | 199,31 | 81,20 |
12 | 25 | 241,00 | 96,40 |
Tabell B
Används då personen i fråga har rätt till den semester per semesterkvalifikationsmånad enligt tabell B som avses i första meningen i 33 § 1 mom. i kollektivavtalet.
Antal månade
r | som | Xxxxx |
berättig | semesterdag | |
ar | till | ar |
Semesterlönekoeffici ent
Semesterpenningkoeffici ent
semeste r | |||
1 | 3 | 23,41 | 11,71 |
2 | 5 | 45,58 | 18,99 |
3 | 7 | 65,76 | 29,23 |
4 | 10 | 82,78 | 35,64 |
5 | 13 | 108,83 | 46,56 |
6 | 16 | 126,72 | 53,98 |
7 | 19 | 153,27 | 65,08 |
8 | 21 | 171,51 | 72,66 |
9 | 24 | 198,54 | 83,95 |
10 | 26 | 217,15 | 91,69 |
11 | 28 | 244,64 | 103,17 |
12 | 30 | 263,60 | 111,06 |
Tabell C
Används då personen i fråga har rätt till den semester per semesterkvalifikationsmånad enligt tabell C som avses i andra meningen i 33 § 1 mom. i kollektivavtalet.
Antal månade
r | som | Xxxxx |
berättig | semesterdag | |
ar | till | ar |
Semesterlönekoeffici ent
Semesterpenningkoeffici ent
semeste r | |||
1 | 3 | 23,41 | 11,71 |
2 | 5 | 45,57 | 22,79 |
3 | 8 | 65,76 | 32,88 |
4 | 10 | 85,53 | 42,77 |
5 | 13 | 107,43 | 53,72 |
6 | 15 | 129,54 | 64,77 |
7 | 22 | 188,02 | 75,93 |
8 | 25 | 210,71 | 87,19 |
9 | 28 | 233,61 | 98,56 |
10 | 31 | 256,71 | 110,02 |
11 | 34 | 280,03 | 121,59 |
12 | 38 | 333,16 | 133,27 |
Semesterlön och semesterersättning samt semesterpenning för en deltidsanställd tim- eller ackordavlönad arbetstagare
Ifall den ordinarie arbetstiden per dygn under semesterkvalifikationsåret har varit kortare än vad som motsvarar full arbetstid, räknas semesterlönen och semesterersättningen samt semesterpenningen ändå genom att på motsvarande sätt multiplicera medeltimförtjänsten med det tal som fås när koefficienterna för semesterrätten i tabellerna a-c ovan i denna paragraf multipliceras med kvoten av antalet ordinarie arbetstimmar per vecka och talet 38 timmar 15 minuter.
40 § Procentbaserad semesterlön och semesterersättning för ledighet
En tim- eller ackordavlönad arbetstagare som enligt sitt arbetsavtal arbetar färre än 14 dagar per månad, får semesterlön enligt 12 § i semesterlagen.
Till en arbetstagare som har rätt till ledighet enligt 8 § i semesterlagen betalas under ledigheten semesterersättning enligt 16 och 19 § i semesterlagen.
Beviljande av semester
41 § Tidpunkten för semester
Förutom det som stadgats i 20 § i semesterlagen, iakttas det som avtalats i denna paragraf vad gäller beviljande av semester.
Semester ges vid en av arbetsgivaren fastställd tidpunkt under semesterperioden som infaller mellan den 1 juni och den 30 september.
Den del av den intjänade semestern som överskrider 20 semesterdagar ges vid en tidpunkt som arbetsgivaren bestämmer efter semesterperioden men före den 1 juni följande år.
42 § Avtal om uppdelning av semestern och om semesterns tidpunkt
Förutom det som stadgats i 21 § i semesterlagen, iakttas det som avtalats i denna paragraf vad gäller beviljande av semester.
Arbetsgivaren och arbetstagaren får avtala om att arbetstagaren tar ut den del av semestern som överstiger 10 semesterdagar i en eller flera delar.
Arbetsgivaren och arbetstagaren får avtala om att semestern ges under en period som börjar vid ingången av det kalenderår under vilket semesterperioden infaller och upphör före den 1 juni följande år. Man får också avtala om att den del av semestern som överstiger 10 semesterdagar tas ut inom ett år från semesterperiodens utgång.
Arbetsgivaren och arbetstagaren får enligt 21 § 4 mom. i semesterlagen avtala om att en andel på 5 vardagar av semestern tas ut i form av förkortad arbetstid.
Om arbetstagarens anställningsförhållande upphör innan arbetstagaren enligt 20 § i semesterlagen har rätt att ta ut semester, får arbetsgivaren och arbetstagaren avtala om att den semester som tjänas in innan anställningsförhållandet upphör tas ut under den tid anställningsförhållandet fortgår.
43 § Förbrukning av semesterdagar
I deltidsarbete som inte utförs regelbundet dagligen i form av förkortad arbetstid och där arbetstagaren har semester under samtliga arbetsdagar som ingår i utjämningsperioden, förbrukas det antal semesterdagar som motsvarar antalet vardagar under utjämningsperioden.
44 § Förflyttning av semester på grund av arbetsoförmåga eller familjeledighet
Om en arbetstagare när semestern eller en del av den börjar är arbetsoförmögen på grund av sjukdom eller olycksfall eller tjänstledig eller befriad från arbetet på grund av särskild moderskaps-, moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet, ska semestern på arbetstagarens begäran flyttas fram till en senare tidpunkt. Arbetstagaren har motsvarande rätt att flytta fram semestern eller en del av den, om det då semestern eller en del av den börjar är känt att arbetstagaren under sin semester kommer att undergå sådan sjukvård eller annan därmed jämförbar vård att han eller hon under tiden för vården är arbetsoförmögen eller att arbetstagaren kommer att få ledigt från arbetet på grund av särskild moderskaps-, moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet.
45 § Sparande av semester
Förutom det som stadgats i 27 § i semesterlagen, iakttas det som avtalats i denna paragraf vad gäller sparande av semester.
Det går att antingen helt eller delvis spara den del av semestern enligt första meningen i 33 § 1 mom. som överstiger femton dagar och den del av semestern enligt andra meningen som överstiger tjugo dagar.
Xxxxxx ledighet ges vid de tidpunkter arbetsgivaren och arbetstagaren närmare kommit överens om, dock senast inom fem år från utgången av det semesterår då ledigheten sparades av den egentliga semestern.
Särskilda bestämmelser
46 § Bestämmelser om överföring av semesterrätt
Om en arbetstagare flyttar från ett medlemsföretag i Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA rf:s specialbranscher och övergår i ett annat företags tjänst eller från ett anställningsförhållande till ett annat och arbetstagaren inte i enlighet med dennes samtycke har fått semesterersättning för den tjänstgöringstid som föregick övergången kan, i det fall arbetstagaren så begär och arbetsgivaren därtill samtycker, den outtagna semestern eller en del av den överföras till en tidpunkt efter övergången.
I fråga om överförd semester eller en del av den iakttas reglerna och bestämmelserna för personens anställningsförhållande när semestern eller en del av den börjar.
47 § Semesterpremie
På semesterpenningen tillämpas nedanstående bestämmelser, om man inte kommit överens om annat inom företaget.
Fastställande av semesterpenning
Arbetstagaren betalas semesterpeng för de semesterdagar som han eller hon har intjänat under det föregående semesterkvalifikationsåret.
Semesterpengen för en månadsavlönad arbetstagare fastställs enligt den uppgift som den ifrågavarande personen utför den sista dagen i juni. Om personen är befriad från arbetet i juni, bestäms semesterpenningen enligt den lön som skulle ha betalats till honom eller henne om han eller hon hade varit i arbete. I de fall som avses i moment 6 och 7 bestäms semesterpenningen på motsvarande sätt enligt lönen i den uppgift personen i fråga sköter vid tidpunkten för övergången eller i samband med att anställningsförhållandet upphör.
Om arbetstagaren är sjukledig på deltid den månad under vilken semesterpenningen fastställs, används som beräkningsgrund för semesterpenningen den med uppgiften förenliga lön som arbetstagaren skulle få om han eller hon arbetade enligt ett avtal om heltidsarbete.
En arbetstagare med månadslön har i de fall som avses i tabell A i 33 § i det här avtalet rätt till en semesterpenning på 4 procent, i de fall som avses i tabell B rätt till en semesterpenning på 5 procent och i de fall som avses i tabell C rätt till en semesterpenning på 6 procent av månadslönen månaden före betalningsmånaden för semesterpenningen, multiplicerad med antalet fulla kvalifikationsmånader.
Bestämmelser om semesterpenning till en tim- eller ackordavlönad arbetstagare som enligt sitt arbetsavtal arbetar minst 14 dagar per månad finns i 39 § i detta avtal.
Semesterpenningen betalas i juli. I de fall som avses i 6 och 7 mom. nedan betalas semesterpenningen i samband med lönebetalningen vid tidpunkten för avslutande av anställningsförhållandet eller förflyttningen.
När ett anställningsförhållande upphör betalas semesterpenning för alla de semesterdagar som arbetstagaren har tjänat in fram till anställningsförhållandets upphörande och som han eller hon inte har fått semesterpenning för.
Till en arbetstagare som börjar fullgöra bevärings- eller civiltjänst, deltar i civila krishanteringsuppgifter, tjänstgör i finländska fredsövervakande eller – bevarande styrkor, träder i tjänst vid ett nordiskt institut eller vid Förenta Nationerna och dess fackorgan eller andra sådana internationella organ eller samarbetsorgan på regeringsnivå som Finland officiellt har anslutit sig till, eller tjänstgör inom internationellt utvecklingssamarbete i vilket Finland medverkar, betalas semesterpenning för alla de semesterdagar som han eller hon tjänat in vid tidpunkten för förflyttningen och som han eller hon inte fått semesterpenning för.
Om en arbetstagare före utgången av semesteråret uppnår rätt till längre semester enligt 33 § 2 mom. i detta avtal, har han eller hon rätt till semesterpenning även för dessa dagar.
Semesterpeng betalas inte åt en arbetstagare som inte har intjänat en enda hel semesterkvalifikationsmånad.
Byte av semesterpremie till ledig tid
En arbetstagare har rätt att efter överenskommelse med arbetsgivaren byta semesterpenningen mot avlönad ledighet. Avlönad ledighet beviljas så att från semesterpenningen avdras 4,4 procent av månadslönen för varje arbetsdag som byts till ledighet. För tim- och ackordavlönade arbetstagare fås den månadslön som avses i detta moment genom att multiplicera medeltimförtjänsten som avses i 39 § 1 mom. i detta avtal med talet 163. Semesterpenningen kan bytas mot avlönad ledighet också genom att tillämpa ett annat system som man kommer överens om med arbetsgivaren, under förutsättning att avtalsparterna inom företaget har kommit överens om systemet. Semesterpenningen måste bytas mot ledighet så att ledigheten utgör fulla dagar.
Särskilda bestämmelser om semesterpengen
Genom ett företagsspecifikt kollektivavtal kan man komma överens om att semesterpeng inte betalas. Därtill kan man komma överens om att betalning av semesterpengen bestäms utgående från företagets vinster eller utgående från någon annan grund. I det fallet tillämpas inte bestämmelserna i denna paragraf.
ÖVRIGA BESTÄMMELSER
48 § Innehållning av medlemsavgifter
Ifall arbetstagaren har gett sin fullmakt till det, innehåller arbetsgivaren medlemsavgiften till de undertecknade arbetarförbundens underföreningar från arbetstagarens lön. De innehållna medlemsavgifterna betalar arbetsgivaren till det bankkonto som förbundet anvisat.
Förbundet är skyldigt att skriftligen ge den information som är nödvändig för att kunna innehålla medlemsavgifterna.
49 § Grupplivförsäkring
Arbetsgivaren tecknar på sin bekostnad en grupplivförsäkring för arbetstagarna som omfattas av detta avtal så som det har avtalats om mellan centralorganisationerna.
I stället för en försäkring kan genom Statskontorets försorg en förmån som motsvarar den grupplivförsäkring som avses i 1 mom. beviljas.
50 § Avgörande av meningsskiljaktigheter
Arbetstagaren ska reda ut sådant som rör anställningsförhållandet med sin chef.
Ifall den aktuella frågan inte kunnat utredas direkt med chefen kan arbetstagaren föra saken vidare för behandling i förhandlingar mellan förtroendemannen och arbetsgivarens representant.
Meningsskiljaktigheter som uppstår vid tillämpningen av detta kollektivavtal ska så snabbt som möjligt redas ut mellan företaget och förtroendemannen eller huvudförtroendemannen.
Om förhandlingarna inte leder till enighet ska över ärendet upprättas ett protokoll som undertecknas av förhandlarna. I protokollet ska i korthet anges de frågor som är föremål för meningsskiljaktigheten och bägge parters ståndpunkt. Därefter kan ärendet föras till avtalsparterna för behandling.
Om avtalsparterna inte kan lösa de uppkomna meningsskiljaktigheterna kan ärendet underställas en arbetsdomstol för avgörande.
51 § Klausul om arbetsfred
Under kollektivavtalets giltighetstid är det förbjudet att utlysa strejk, lockout eller vidta andra med dessa jämförbara åtgärder som riktar sig mot bestämmelser i avtalet eller dess bilagor eller som syftar till en ändring av avtalet eller dess bilagor.
AVTALETS GILTIGHETSTID
52 § Avtalets giltighetstid
Detta kollektivavtal gäller 19.3.2020–28.2.2022.
Kollektivavtalet fortsätter gälla ett år i taget efter 28.2.2022 om inte någondera parten säger upp det senast 6 veckor innan avtalsperioden upphör.
BILAGA 1: AVTALSBESTÄMMELSER GÄLLANDE ANSTÄLLDA I TJÄNSTEFÖRHÅLLANDE
1 § Kvällsersättning för anställda i tjänsteförhållande
I stället för 4 § 20 punkten i kollektivavtalet iakttas för personer i tjänsteförhållande följande:
För arbete som utförs klockan 18.00–21.00 betalas för varje timme en kvällsersättning på 15 procent av grundtimlönen.
2 § Nattersättning för anställda i tjänsteförhållande
I stället för 4 § 21 punkten i kollektivavtalet iakttas för personer i tjänsteförhållande följande:
För arbete som utförs klockan 21.00–06.00 betalas för varje timme en nattersättning på 30 procent av grundtimlönen.
Om arbete som inletts senast klockan 04.00 fortsätter längre än till klockan
06.00 betalas nattersättning även efter klockan 06.00 fram till den första sammanhängande vilotiden på minst två timmar, dock senast fram till klockan 12.00.
3 § Utryckningsbetonat arbete för anställda i tjänsteförhållande
I stället för 4 § 27 punkten i kollektivavtalet iakttas för personer i tjänsteförhållande följande:
Med utryckningsbetonat arbete avses arbete som en arbetstagare av oförutsedd orsak på order av sin chef kallas till under sin fritid efter det att han eller hon redan avlägsnat sig från sin arbetsplats. Xxxxxxxxx till arbete av utryckningsnatur ska komma överraskande och bygga på en oförutsedd situation. Det är inte fråga om utryckningsarbete om en arbetstagare har förordnats att vara i beredskap eller ha jour, om arbetstagaren på förhand meddelats om dylikt arbete eller om det är fråga om nödarbete enligt 21 § i arbetstidslagen.
Som ersättning för den störning som beror på att han eller hon har blivit kallad och kommit till ett utryckningsbetonat arbete får tjänstemannen en utryckningspenning till beloppet av grundtimlönen.
4 § Lönebetalningsdag för anställda i tjänsteförhållande
I stället för 6 § 1 mom. i kollektivavtalet iakttas för personer i tjänsteförhållande följande:
Tjänstemannens lön utbetalas varje kalendermånad på månadens 15:e dag. Till den som utnämnts till ett tjänsteförhållande för viss tid kan lönen för varje kalendermånad betalas på månadens sista vardag.
5 § Tjänstemäns lön i fall av hävning, avsättning och omedelbar uppsägning samt vid avstängning från tjänsteutövning
När det gäller tjänstemäns lön i fall av hävning, avsättning och omedelbar uppsägning av ett tjänsteförhållande samt vid avstängning från tjänsteutövning iakttas vad som avtalats om dessa i 52 och 53 § i statens tjänste- och arbetskollektivavtal.
BILAGA 2: AVTAL OM ERSÄTTNING AV RESEKOSTNADER
1 § Tillämpningsområde och ersättningarnas sekundära karaktär
Detta avtal tillämpas, om man inte kommit överens om annat inom företaget, vid ersättande av resekostnader för i hemlandet och utomlands företagna resor för arbetstagare.
Till en arbetstagare som, av den uppdragsgivare som anförtrott honom eller henne ett uppdrag, har rätt att få ersättning för resekostnader som föranletts av att han eller hon utfört uppdraget, betalas resekostnadsersättningar av medel som tillhör det företag som gett reseförordnandet endast till den del som de ersättningar som uppdragsgivaren betalar är mindre än ersättningarna enligt dessa bestämmelser.
2 § Resekostnader
Som resekostnader räknas de extra utgifter som personen i fråga har haft med anledning av en resa.
I överensstämmelse med dessa avtalsbestämmelser betalas till arbetstagaren i resekostnadsersättning för en resa färdkostnadsersättning, dagtraktamente, måltidsersättning, inkvarterings- eller hotellersättning och nattresepenning samt för kurstid kursdagpenning. Dessutom betalas vissa separata ersättningar.
3 § Begreppet resa
Som resa som berättigar till resekostnadsersättning räknas en resa som en arbetstagare företar på order av en chef för att sköta arbetsuppgifter utanför arbetsplatsen.
Som resa räknas i detta avtal inte färd mellan bostaden eller motsvarande ställe (nedan bostad) och tjänstestället eller arbetsplatsen.
Med arbetsplats avses det fasta tjänstgöringsställe där personen i fråga arbetar eller, om han eller hon på grund av arbetets art inte har något fast tjänstgöringsställe, ett motsvarande ställe.
4 § Resedygn samt resans början och slut
Ett resedygn är den period om 24 timmar som börjar när en resa börjar eller när föregående resedygn slutar. Resedygnet börjar när personen i fråga beger sig från sin arbetsplats eller sin bostad och slutar när han eller hon återvänder till arbetsplatsen eller bostaden.
En resa anses dock ännu inte avslutad när personen i fråga återvänder till arbetsplatsen endast för att överlämna eller byta arbetsredskap, för att få nya arbetsorder eller för att uträtta något annat liknande, kortvarigt göromål i arbetet, förutsatt att han eller hon därefter omedelbart fortsätter resan.
5 § Resesätt
En resa ska företas på så kort tid och med så små totala kostnader som möjligt med beaktande av att resan ska bli genomförd och de uppgifter som personen i fråga ålagts att sköta utförda på ett så ändamålsenligt och tryggt sätt som möjligt. Vid uppskattning av de totala kostnaderna för en resa beaktas förutom färdkostnadsersättning, dagtraktamente, logi- eller hotellersättning, eventuell lön för resetid till arbetstagaren och övriga resekostnadsersättningar även den inbesparing av tid som användningen av fortskaffningsmedel eventuellt har medfört.
För en resa betalas inte större ersättning än vad som hade bort betalas, om resan hade företagits på det i mom.1 avsedda, fördelaktigaste sättet.
6 § Ersättning för användning av eget fordon
För en resa som en arbetstagare företar med ett fordon som han eller hon äger eller innehar betalas färdkostnadsersättning enligt följande:
Bil:
För varje beräkningsperiod på ett år som börjar den 1 januari betalas för tiden 1.1–31.12.2018 för de första 5000 kilometrarna 43 cent per kilometer och för de följande kilometrarna 38 cent per kilometer.
De ovan nämnda kilometerersättningarna betalas förhöjda i följande fall:
1) med 7 cent när skötseln av uppgifterna förutsätter transport av släpvagn kopplad till bilen och med 11 cent när skötseln av uppgifterna förutsätter transport av husvagn kopplad till bilen, samt med 22 cent när skötseln av uppgifterna förutsätter transport av en raststuga eller motsvarande kopplad till bilen, och
2) med 3 cent när
a) personen i fråga är tvungen att i sin bil forsla maskiner eller anordningar vars vikt överstiger 80 kilogram eller vilka är skrymmande till formatet,
b) personen i fråga på grund av sina uppgifter är tvungen att transportera en hund i sin bil, eller
3) med 9 cent när skötseln av uppgifterna förutsätter att personen i fråga rör sig med bil på en skogsbilväg eller på en vägbyggnadsarbetsplats som är avstängd för annan trafik, samt
4) med 3 cent per person när personen i fråga transporterar andra personer som det är arbetsgivarens sak att transportera.
1.1–31.12.2020
Motorcykel:
33 cent/km/de första 5 000 km och 30 cent för följande km
Motorbåt:
under 50 hk/75 cent/km och över 50 hk/110 cent/km
Snöskoter:
104 cent/km
Fyrhjuling:
98 cent/km
Moped:
18 cent/km
Xxxxx xxxxxx:
10 cent/km
Beräkningsperioden för körkilometrarna inleds när kalenderåret inleds.
När den som företar en resa utomlands till följd av ändamålet med resan eller av särskilda skäl är berättigad att använda sin egen bil under resan, betalas ersättning enligt denna paragraf.
Om en arbetstagare, som har en i skatteförvaltningens beslut om beräkningsgrunder för naturaförmåner avsedd förmån att använda bil, använder en sådan bil för en arbetsresa och själv betalar bränslekostnaderna som förorsakas av resan, är maximibeloppet för de bränslekostnader som ersätts 10 cent per kilometer.
7 § Övriga färdkostnadsersättningar
Till personen i fråga betalas ersättning för biljetter samt för av honom eller henne betalda plats- och sovplatsbiljetter, fraktavgifter som föranletts av nödvändig transport av arbetsredskap och för andra därmed jämförbara nödvändiga avgifter i direkt samband med den egentliga färden.
Kostnaden för användning av taxi samt charter- eller hyresfordon kan ersättas om användningen är motiverad enligt förutsättningarna i 5 §.
Parkeringsavgift för bil vid flygfält, järnvägsstation och vid hotellinkvartering ersätts enligt verifikat, dock för högst tre dagar för varje resa.
8 § Vissa särskilda ersättningar
Som kostnader föranledda av en arbetsresa ersätts utöver dem som nämnts ovan dessutom följande utgifter, enligt verifikat:
1) flygplatsskatt,
2) på utlandsresor pass- och visumavgifter samt nödvändiga läkemedels- och vaccinationsavgifter,
3) på utlandsresor premie för resgodsförsäkring till ett försäkringsbelopp av högst 1 600 euro samt premie för engångsreseförsäkring för en resa på högst 31 dagar till den del den berättigar till kostnadsersättningar för sjukdom under resa, olycksfall eller inställd eller avbruten resa, eller premie på högst 50 euro för en reseföresäkring som gäller ett helt år,
4) nödvändiga telefon- och telefaxutgifter som anknyter till researrangemang och arbetsärenden, på sakliga grunder,
5) hyra för förvaringsbox vid hotellinkvartering, samt
6) andra obligatoriska avgifter, jämförbara med de föregående.
9 § Resans längd som förutsättning för dagtraktamente
Dagtraktamente kan betalas, när en resa företas till en plats som ligger över 15 kilometer från arbetstagarens bostad eller arbetsplats, uppmätt längs en allmänt använd färdväg utgående från om avfärden sker från bostaden eller arbetsplatsen och återresan på motsvarande sätt till bostaden eller arbetsplatsen.
10 § Timgränserna för partiellt dagtraktamente och fullt dagtraktamente Partiellt dagtraktamente betalas när arbetsresan varar över 6 timmar Heldagstraktamente betalas när arbetsresan varat över 10 timmar.
När en resa har varat längre än ett resedygn och den tid som använts för resan överskrider det sista resedygnet med över två timmar, berättigar detta till ett nytt partiellt dagtraktamente, och överskrider den med över sex timmar berättigar det till ett nytt heldagtraktamente.
11 § Dagtraktamentenas storlek
Dagtraktamente betalas
1) som partiellt dagtraktamente på 20 euro under tiden 1.1−31.12.2020 för varje resedygn som berättigar till dagtraktamente och av vilket de minimitider som nämns i 10 § 1 mom. har använts till resan, och
2) som fullt dagtraktamente på 43 euro under tiden 1.1–31.12.2020 för varje resedygn som berättigar till dagtraktamente och av vilket de minimitider som nämns i 10 § 2 mom. har använts till resan.
12 § Dagtraktamente under utlandsresor
En arbetstagare har rätt till det dagtraktamente som avtalats för det land eller territorium i vilket resedygnet avslutas. Om ett resedygn avslutas på båt eller flygplan, bestäms dagtraktamentet enligt det land eller territorium från vilket båten eller flygplanet senast har avgått eller till vilket det först anländer efter avfärden från Finland.
Om den totala tid som använts för resa understiger 24 timmar, betalas dagtraktamente enligt de bestämmelser och belopp i euro som gäller för resor i hemlandet. Har en resa likväl varat över 15 timmar, varav en person på grund av skötsel av arbetsuppgifter eller av något annat giltigt skäl har tillbringat över fem timmar i utlandet, har han eller hon rätt till det dagtraktamente som avtalats för landet eller territoriet i fråga.
Om den tid som använts för en resa överstiger det sista hela, utomlands avslutade resedygnet med mer än två timmar, är personen i fråga för den tid ifrågavarande resedygn varar berättigad till ett dagtraktamente som utgör 35 procent av dagtraktamentet för det sista hela resedygn som avslutats utomlands, och om resedygnet överskrids med mer än tio timmar är han eller hon för tiden för ifrågavarande resedygn berättigad till ett dagtraktamente som utgör 65 procent av dagtraktamentet för det sista hela resedygn som avslutats utomlands. Sedan det ovan avsedda hela resedygnet (som ersatts till 65 procent) avslutats i hemlandet, bestäms dagtraktamentena för resedygn som börjar därefter i enlighet med ersättningarna för resor i hemlandet.
För båtseminarier samt konferens- och utbildningskryssningar betalas dagtraktamente enligt de bestämmelser och belopp i euro som gäller för resor i hemlandet.
Dagtraktamentens belopp per resedygn för varje land eller territorium under tiden 1.1–31.12.2020 bifogas som bilaga till detta avtal.
13 § Avgiftsfria måltiders inverkan på dagtraktamentena
Om en arbetstagare under något resedygn har erhållit eller hade haft möjlighet att erhålla en eller flera avgiftsfria måltider som ingår i priset på biljetten eller hotellrummet, minskas dagtraktamentet eller det partiella dagtraktamentet för ifrågavarande resedygn med 50 procent.
Förutsättningen för att det fulla dagtraktamentet för resor i hemlandet och dagtraktamentet för resor i utlandet ska minskas är att personen i fråga har ätit eller hade haft möjlighet att äta två måltider. Förutsättningen för sänkt partiellt dagtraktamente är på motsvarande sätt att han eller hon har ätit eller hade haft möjlighet att äta en måltid.
14 § Måltidsersättning
Om dagtraktamente inte betalas för en resa som företagits i hemlandet, men arbetstagaren under resan har intagit en måltid på egen bekostnad utanför sitt sedvanliga måltidsställe minst 10 kilometer från sin arbetsplats eller sin bostad och resan har varat över 4 timmar, betalas i måltidsersättning en fjärdedel av det fulla dagtraktamentet enligt 11 § 1 mom. 2 punkten.
15 § Logi- och hotellersättning
Logiersättning betalas utöver dagtraktamentet i enlighet med inkvarteringsföretagets verifikat eller en annan tillförlitlig utredning som ska bifogas reseräkningen. Om måltider ingår i logiavgiften, betalas ersättning endast för priset på rummet.
På utlandsresor innefattar hotellersättningen grundpriset för rummet, eventuell skatt och fast betjäningsavgift enligt respektive lands praxis.
Om arbetsgivaren ordnar inkvartering ska den utnyttjas, såvida den uppfyller rimliga krav. Om arbetstagaren inte utnyttjar den inkvartering som arbetsgivaren ordnar, betalas ersättning endast till det belopp som arbetsgivaren skulle ha uppburit för inkvarteringen på det inkvarteringsställe där inkvartering ordnats.
Logiersättning betalas förutsatt att personen i fråga har vistats på inkvarteringsorten minst fyra timmar mellan klockan 21.00 och 7.00 eller att han eller hon har varit på resa eller skött arbetsuppgifter på någon annan ort än hemorten den nämnda tiden mellan nämnda klockslag och därför har varit tvungen att uppsöka logi.
Om särskilda skäl som beror på de lokala förhållandena så kräver, kan i utlandet, oberoende av ovan nämnda klockslag, betalas ersättning även för utnyttjande av hotellrum under andra tider.
16 § Nattresepenning
Nattresepenning betalas för ett sådant till dagtraktamente berättigande resedygn av vilket för resa har använts över tio timmar, av vilka minst fyra timmar infallit mellan klockan 21.00 och 07.00 och under vilken tid personen i fråga hade haft rätt att uppsöka logi på arbetsgivarens bekostnad men inte har gjort det.
Nattresepenningens storlek är 14 euro per dygn.
Nattresepenning betalas inte, om personen i fråga erhåller logi- eller hotellersättning eller får särskild ersättning för sovplats på tåg eller för hyttplats på båt eller om resan sker ombord på en båt eller ett tåg som arbetsgivaren har till sitt förfogande och som den resande har möjlighet att bo i, eller om personen på grund av att arbetsgivaren ordnar fri inkvartering inte i övrigt har några övernattningskostnader.