HANDLÄGGNINGSSTÖD OCH RIKTLINJER FÖR EKONOMISKT BISTÅND I LAXÅ KOMMUN

HANDLÄGGNINGSSTÖD OCH RIKTLINJER FÖR EKONOMISKT BISTÅND I LAXÅ KOMMUN

1. INLEDNING

Detta dokument innehåller anvisningar för arbetet med ekonomiskt bistånd/försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen (SoL). Syftet med riktlinjerna är att personer som ansöker om ekonomiskt bistånd ska bli lika behandlade i kommunen. Detta gäller både bidragsnivå och förutsättningar för rätt till ekonomiskt bistånd samt insatser för att sökande ska finna vägar till egen försörjning. Xxxxxxxxxxxx ska samtidigt ge stöd och vägledning för arbetet. Riktlinjerna anger vad som är skälig levnadsnivå i normalfallet. Utgångspunkten vid den individuella behovsprövningen är vad som skiljer den enskilde sökande från andra i samma situation (med hela kommunen som jämförelseunderlag). De krav som ställs på den biståndssökande ska anpassas efter dennes individuella förmåga och förutsättningar. Prövning av bistånd utöver riktlinjer sker av social- och omsorgutskottet. Om avvikelser från riktlinjerna föreslås ska skälen finnas tydligt dokumenterade.

1.1 LAGSTIFTNING OCH REGELVERK

De lagar som främst reglerar ekonomiskt bistånd är socialtjänstlagen (SoL), förvaltningslagen (FL), sekretesslagen (SekrL) och kommunallagen (KL). Dessutom omfattas verksamheten även av regler i en rad andra lagar som äktenskapsbalken (ÄktB), sambolagen, lag om registrerat partnerskap, föräldrabalken (FB), lag om mottagande av asylsökande (LMA), lag om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare, hälso- och sjukvårdslagen (HSL), lag om allmän försäkring (AFL), bidragsbrottslagen. Verksamheten regleras även genom kommunens övriga riktlinjer och styrdokument.

Det är inte möjligt att i dessa riktlinjer beskriva alla olika sorters situationer eller behov som kan tänkas uppstå. Riktlinjerna beskriver vanligt förekommande situationer och vanliga behov. I övrigt får en individuell prövning göras. Undantag kan alltid göras i akuta situationer eller för situationer när någon riskerar att hamna i en nödsituation. Vägledning kan även hämtas från Socialstyrelsens Allmänna Råd och Socialstyrelsens Ekonomiskt bistånd – Handbok för socialtjänsten. Vägledning kan också hämtas från prejudicerande domar.

1.2 PRINCIPER FÖR HANDLÄGGNINGEN

Arbetet ska utföras rättssäkert och med tro på människans resurser. Handläggning och beslut ska präglas av respekt för den enskilde. Det ska finnas personal tillgänglig för att svara på frågor eller göra en akut bedömning.

Avgörande för väntetiden vid nybesök är hur akut behovet är. Väntetiden bör inte vara mer än två veckor från första kontakt. Det ska finnas lätt tillgänglig information om villkor och förutsättningar för att få bistånd.

Arbetslinjen ska gälla. Enskilda ska kunna försörja sig genom arbete och vid behov få stöd för att klara detta. Arbetslinjen innebär att individens förmågor (och inte oförmågor) sätts i fokus. Utgångspunkten är att människor både vill och kan ta ansvar för sin egen försörjning.

Verksamhetens främsta uppgift blir därför att genom aktiva insatser och genom motivations- och förändringsarbete skapa förutsättningar för den enskilde att ta detta ansvar.

1.2.1 ANSVARSFÖRDELNING BOSÄTTNINGS-/VISTELSEKOMMUN Bosättningskommun

Med bosättningskommun avses enligt 2 a kap. 3 § 1 SoL den kommun där den enskilde är stadigvarande bosatt. Den kommun där den enskilde är bosatt i är i de allra flesta fall också den kommun där han eller hon är eller borde vara folkbokförd enligt folkbokföringsreglerna.

I vissa fall kan en enskild ha starkare anknytning till en annan kommun än den där han eller hon är stadigvarande bosatt, det kan t e x gälla personer som flyttar ofta eller när uppgifterna i folkbokföringen av andra skäl inte är uppdaterade. För dessa personer ska Bosättningskommunen anses vara den kommun till vilken den enskilde har starkast anknytning.

Om den enskilde saknar stadigvarande bostad ska den kommun till vilken han eller hon har sin starkaste anknytning anses vara bosättningskommun. Det kan t ex gälla hemlösa eller personer som flyttar mellan tillfälliga boenden. De ska anses bosatta i den kommun till vilken de har starkast anknytning även om de inte är folkbokförda i den kommunen. Det kan även gälla barn som bor växelvis hos vårdnadshavare som bor i olika kommuner

Starkast anknytning

Vid bedömning av vilken kommun som är bosättningskommun bör det vara av betydelse var den enskilde har sitt sociala nätverk och vilken uppfattning den enskilde själv har om till vilken kommun han eller hon har sin starkaste anknytning.

Vistelsekommun

Vistelsekommunen är den kommun den enskilde befinner sig i när han eller hon ansöker om stöd och hjälp eller det på annat sätt framkommer att personen behöver stöd och hjälp från kommunen. Grundprincipen är att det är vistelsekommunen som har det yttersta ansvaret. Det yttersta ansvaret innebär att den enskilde alltid ska kunna garanteras omedelbar hjälp oavsett i vilken kommun han eller hon befinner sig när behovet av hjälp inträder. Vistelsekommunens ansvar är dock begränsat till akuta situationer i de fall det står klart att en annan kommun, bosättningskommunen, har ansvar för stöd och hjälp åt en enskild. Om det däremot är oklart vilken kommun som är bosättningskommun så har vistelsekommunen ansvar för alla insatser och inte enbart de som är föranledda av den akuta situationen. Vistelsekommunen har ansvar till dess det är klarlagt vilken kommun som är bosättningskommunen.

Akuta situationer

Med akuta situationer avses sådana situationer som uppstår oväntat och oförutsett. Det kan röra sig om hjälp att ordna en hemresa till bosättningskommunen, bistånd i form av pengar till mat och husrum fram till avresa eller tillfälligt boende för någon som utsatts för hot. Varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område, och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän.

1.2.2 RÄTTEN TILL BISTÅND - 4 KAPITLET 1 § SOL

Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv.

1.3 BARNPERSPEKTIVET

När en utredning i socialtjänsten berör barn, ska hänsyn tas till barnets situation. Socialtjänsten ska alltid beakta barnets bästa och dokumentera på vilket sätt det har skett, även om det inte är avgörande för beslutet. Av naturliga skäl är det oftast vuxna som söker och får ekonomiskt bistånd, men handläggaren behöver också ha ett barnperspektiv. Hur stor vikt som ska läggas vid ett barns situation måste bedömas från fall till fall. Barn i familjer med långvarigt behov av ekonomiskt bistånd ska uppmärksammas särskilt.

När barnperspektivet påverkar ett hushålls behov av ekonomiskt bistånd kan det resultera i att

• Hushållet får extra pengar för att ett barn ska kunna fortsätta med en fritidsaktivitet

• En förälder kan ha kontakt eller umgänge med sitt barn

• Föräldrar med långvarigt ekonomiskt bistånd får hjälp med att få arbete och bli självförsörjande

Barnperspektivet får aldrig innebära att barnet uppmärksammas eller utreds mot föräldrarnas vilja utan att det finns tecken på att det är nödvändigt. Detta bör i så fall hanteras som en egen utredning.

1.4 BIDRAGSBROTT

Den 1 augusti 2007 trädde bidragsbrottslagen (2007:612) i kraft. Syftet med lagen är att minska antalet felaktiga utbetalningar och stärka tilltron till välfärdssystemen. Den gäller ersättningar, bidrag och förmåner som betalas ut för personligt ändamål och som beslutas av Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Centrala studiestödsnämnden (CSN), Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, kommunerna eller arbetslöshetskassorna. Lagen innebär en skyldighet att anmäla misstänkta bidragsbrott till polisen. Det finns enligt lagen bidragsbrott av normalgraden samt grova respektive ringa bidragsbrott. Enligt bidragsbrottslagen gör sig en person skyldig till bidragsbrott om han eller hon lämnar en oriktig uppgift eller inte anmäler ändrade förhållanden. På så sätt orsakar den enskilde fara för att en ekonomisk förmån betalas ut felaktigt. Handlingen ska ske med uppsåt eller av grov oaktsamhet (vårdslöst bidragsbrott) för att omfattas av lagen. Lagen är konstruerad med ett konkret farerekvisit, det vill säga att det räcker med att en risk för felaktig utbetalning förelegat. Pengar behöver inte faktiskt ha betalats ut för att handlingen ska vara brottslig. En person begår brottet när han eller hon lämnar den oriktiga uppgiften. En oriktig uppgift kan vara såväl en osann uppgift som en ofullständig sådan.

Den 1 juni 2008 trädde ytterligare en lag i kraft på området, lagen (2008:206) om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Lagen innebär en skyldighet för berörda myndigheter och organisationer att underrätta varandra om de bedömer att en felaktig utbetalning till en enskild har gjorts.

1.5 KVINNOFRIDS-/FAMILJEFRIDSPERSPEKTIV

De personer som blivit våldsutsatta eller bevittnat våld ska erbjudas stöd och hjälp från socialtjänsten. I arbetet med ekonomiskt bistånd är det viktigt att uppmärksamma det behov av hjälp som kan finnas i samband med våld i nära relationer och hedersrelaterat våld. Vid bedömning av rätten till bistånd i form av exempelvis skyddat boende får kvinnans ekonomi

inte avgöra om behövliga biståndsinsatser ska beviljas eller inte. Vid prövning av rätten till ekonomiskt bistånd ska däremot alltid behovsbedömningen kompletteras med en ekonomisk prövning av om kvinnan själv har inkomster eller tillgångar som kan tillgodose hennes ekonomiska behov. I det akuta skedet vid våld i nära relationer är det direkt olämpligt att hänvisa till gemensam försörjningsskyldighet.

1.6 ANSÖKAN

Ansökan bör vara skriftlig men i princip gäller även en muntlig ansökan. Blanketter för ansökan om försörjningsstöd ska användas. Det är viktigt att göra skillnad mellan en ansökan och ett rådgivande samtal. Om förhållandet är oklart ska handläggaren kontrollera med sökanden om hen ansöker eller inte. På vilket sätt ansökan tagits emot ska dokumenteras i journalen. Det är viktigt att informera sökanden om rättigheter och skyldigheter i samband med biståndsprövningen, exempelvis normer, krav, kontroller, sekretess och tystnadsplikt samt att uppgifterna kommer att registreras i kommunens socialregister. Sökanden har då möjlighet att överväga om hen ska avstå från att göra en ansökan.

Ansökningstiden beräknas från det datum när den första kontakten sker. Från detta datum ska ärendet anses aktualiserat, om inte annat framkommer under utredningen. Detta innebär att en person kan beviljas bistånd från och med den tidpunkt behovet anmäls. Ansökan samt anmälan om behov ska utredas enligt 11 kapitlet 1 § SoL. Av utredningen ska klart framgå vad den sökande ansöker om. Den sökande ska intyga att lämnande uppgifter är sanningsenliga och korrekta genom att underteckna ansökan samt genom att lämna nödvändigt underlag.

1.7 PRÖVNING AV RÄTTEN TILL EKONOMISKT BISTÅND

Arbetet med ekonomiskt bistånd innebär i hög utsträckning myndighetsutövning med krav på rättssäkerhet, gemensamt förhållningssätt och likvärdiga bedömningar. Prövningen av rätten till bistånd görs i flera steg. En bedömning ska göras om den sökande kan anses uppfylla de krav som kan ställas på henne eller honom i syfte att uppnå självförsörjning. Prövning ska göras om behovet av bistånd kan tillgodoses på annat sätt, till exempel genom gemensam försörjningsskyldighet, genom inkomster eller tillgångar, genom socialförsäkringsförmåner, studiestödsformer eller andra ersättningar. I vissa fall kan behovet tillgodoses genom andra huvudmän såsom Försäkringskassan, Landstinget, Migrationsverket eller Kriminalvården.

Utöver riksnormen som fastställs av regeringen ska en bedömning med utgångspunkt från lagen och kommunens riktlinjer göras av vilket behov som föreligger samt vad som är en skälig levnadsnivå för den enskilde.

1.8 BESVÄRSMÖJLIGHETER

I 16 kapitlet SoL framgår vilka beslut som kan överklagas. Beslut enligt 4 kapitlet 1 § SoL och 4 kapitlet 5 § SoL kan överklagas genom förvaltningsbesvär. Vid beslut enligt 4 kapitlet 2

§ SoL, kan enbart laglighet prövas enligt kommunallagen.

1.9 DELEGATION

Handläggning av ekonomiskt bistånd sker utifrån av social- och omsorgsnämnden antagen delegationsordning.

2 FÖRSÖRJNINGSSTÖD

2.1 RIKSNORMEN

Riksnormen fastställs varje år av regeringen genom en ändring i socialtjänstförordningen. Beloppen för de olika utgiftsposterna i riksnormen grundar sig på konsumtions- och prisstudier som Konsumentverket gör.

Försörjningsstöd kan lämnas för skäliga kostnader för personliga kostnader som livsmedel, kläder och skor, lek och fritid och hygien, samt för gemensamma hushållskostnader som förbrukningsvaror, samt dagstidning, telefon och TV-avgift. Därtill kan bistånd, efter individuell bedömning, ges för skäliga kostnader avseende ett antal andra regelbundet återkommande behovsposter: boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring samt medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa.

2.2 REGISTERLEDARE

I hushåll med en man och en kvinna är kvinnan registerledare. Vid samkönade relationer är den äldsta registerledare.

2.3 TOLK

För att säkerställa det ömsesidiga informationsutbytet tillhandahåller socialtjänsten tolk vid behov.

3 BERÄKNINGSGRUNDER

3.1 DAGSBELOPP

För att beräkna ekonomiskt bistånd för en period kortare än en månad bör man använda ett dagsbelopp. Dagsbeloppet räknas fram genom att beloppen i normen multipliceras med tolv och sedan divideras med 365.

3.2 SÄRSKILDA SKÄL ATT BERÄKNA NORMEN TILL EN HÖGRE NIVÅ

3.2.1 MERKOSTNADER FÖR SÄRSKILD KOST

Av Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2013:1) framgår att nämnden bör beräkna kostnaderna enligt riksnormen till en högre nivå bland annat om den enskilde av medicinska skäl har behov av dyrare kost. Vid vissa sjukdomar är specialkost en nödvändig del i behandlingen. Vissa av dessa är avsevärt fördyrande, till exempel laktos- och glutenfri kost. För dessa beviljas tillägg på livsmedelsnormen. Övrig specialkost är mer marginellt fördyrande och för dessa utgår inte tillägg. Behovet av specialkost ska vara styrkt av läkare eller dietist. Specialkost på grund av exempelvis etisk övertygelse berättigar inte till högre norm.

Om den sökande är över 19 år och har väsentligt ökade matkostnader ska möjligheten till handikappersättning undersökas. Har handikappersättning eller annan skattefri ersättning betalats ut för att täcka merkostnadsutgifter för särskild kosthållning får tillägg inte medges

för dessa kostnader. 2005 fastslog Konsumentverket att diabetes inte medför extra matkostnader. Tillägg ska därför inte utges i dessa fall.

Vägledning kring beräkning av nivån av merkostnaderna kan hämtas från Konsumentverkets hemsida rörande specialkost.

3.2.2 MERKOSTNADER FÖR KLÄDER OCH SKOR

Föreligger starka medicinska, sociala eller andra starkt vägande skäl till behov av kläder och skor, kan bistånd beviljas utöver normbeloppet. Detta ska ske mycket restriktivt efter en individuell bedömning. Alla normala utgifter för kläder och skor ingår i normen. Xxxxx av särskilda kläder och skor avser engångskostnader för specialbeställda kläder eller skor som inte täcks av handikappersättning. Bistånd kan i detta fall endast beviljas till merkostnader och behovet ska styrkas av läkare. Behovet av nya kläder eller skor kan även uppstå vid snabba viktförändringar vid graviditet eller sjukdom, eller i samband med begravning. Bistånd kan utgå till exempelvis vinterkläder till flyktingar om behovet inte tillgodosetts genom särskilt bidrag enligt 18 § LMA.

3.2.3 MERKOSTNADER FÖR UMGÄNGE MED BARN

Kostnad för umgänge utgår i normalfallet till sex dagar/månad. Umgänget ska styrkas med intyg från den andra föräldern. Vid umgänge mer än sex dagar/månad ska föräldrarna sinsemellan komma överens om umgängeskostnader. Vid placering från annan kommun skall umgänge styrkas med intyg från placeringskommunen.

Kostnaderna beräknas med ett dagbelopp baserat på de personliga kostnaderna i riksnormen.

3.2.4 MERKOSTNADER VID SJUKHUSVÅRD, VÅRDDAGSAVGIFT

Kostnad för att ligga på sjukhus (vårddagsavgiften) är 80 kronor/dygn för vuxna. I beräkningen läggs den faktiska kostnaden för sjukhusvistelsen som en godtagbar utgift, medan livsmedesnorm (vuxen) multipliceras med antalet vistelsedagar och tas upp som inkomst i normberäkningen. Detta då personen i fråga har sitt behov av mat tillgodosett på sjukhuset.

3.2.5 FICKPENGAR VID INSTITUTIONSVISTELSE

Fickpeng godtas med 300 kr per vecka och ska täcka kostnader för hygien, resor, tidningar, fritid, livsmedel, tobak, kläder med mera.

3.2.6 FLERPERSONSHUSHÅLL

För hushåll med fler än sju personer beräknas kostnaden för gemensamma hushållskostnader för varje tillkommande hushållsmedlem som skillnaden mellan hushåll med sex respektive sju personer.

3.3 SÄRSKILDA SKÄL ATT BERÄKNA NORMEN TILL EN LÄGRE NIVÅ

3.3.1 AKUT BISTÅND

Med hänvisning till kommunens yttersta ansvar ska en så kallad nödprövning göras om en sökande hävdar att nödsituation föreligger. En nödprövning ska alltid föregås av en ansökan

och inte ersätta ett avslagsbeslut på ansökan om försörjningsstöd. Ekonomiskt bistånd till akuta behov kan beviljas efter en individuell prövning och ska prövas restriktivt. Vid en nödprövning ska alltid kontoutdrag krävas in. Familjens/den enskildes möjligheter att på egen hand tillgodose det akuta behovet ska utredas.

Följande uppgifter ska beaktas innan beslut om akut bistånd fattas:

• Kontoutdrag och kontoöversikt

• När utbetalades senaste inkomst/ersättning?

• När kommer nästa inkomst/ersättning att utbetalas?

• Xxxxx lätt realiserbara tillgångar?

• Vilka utgifter har sökanden haft?

• Xxxxx livsmedel i hemmet?

• Vid förlust av plånbok – har polisanmälan gjorts?

Vid akuta matpengar räknas posten livsmedel om till ett dagsbelopp.

Om en person från en annan kommun hävdar att denne är i behov av tåg eller bussbiljett för att ta sig hem prövas ansökan restriktivt.

3.3.2 REDUCERAD NORM

Om nämnden får kännedom om att den enskilde använder beviljat bistånd till annat än vad det är avsett för, exempelvis missbruk, kan bistånd beviljas med reducerad norm. Beviljas den enskilde reducerad norm betalar nämnden in samtliga godtagbara kostnader direkt till exempelvis hyresvärd eller elbolag. Delavslag ska meddelas.

Reducerad norm ska skiljas från akut situation, då reducerad norm förutsätter ett bifallsbeslut. Kan den enskilde vid reducerad norm styrka att den har kostnader för t ex kläder eller fritid, ska ersättning utgå till dessa poster.

3.3.4 BERÄKNINGSPERIOD

Hör den sökande av sig innan den femte i månaden räknas hel månad, i annat fall från den dagen då kontakt togs.

Om den sökande uteblir från ett inbokat besök utan giltig orsak beräknas den nya biståndsperioden från dess att den sökande tar ny kontakt med Socialtjänsten eftersom ekonomiskt bistånd inte utgår retroaktivt.

3.3.5 NEDSÄTTNING AV NORM PÅ GRUND AV OGILTIG FRÅNVARO

Vid beslut enligt 4 kap 4 § SoL kan normen nedsättas pga frånvaro utan giltigt skäl. Vid mindre än 50 % frånvaro görs avdrag enligt följande beräkningsgrund:

Den enskildes norm (endast personliga kostnader) multipliceras med 12 månader. Summan delas sedan med 365 dagar som visar frånvaroavdrag för en hel arbetsdag om åtta timmar. För att räkna ut timavdrag delas frånvaroavdrag för en hel dag på åtta timmar. Om frånvaron är mer än 50 % kan det ligga till grund för helt avslag.

3.3.6 ELKOSTNAD

Bistånd ska beviljas om kostnaden bedöms skälig. Se Konsumentverkets beräkningar om genomsnittlig elförbrukning för vägledning. Om förbrukningen väsentligt överstiger Konsumentverkets beräknade förbrukning bör orsaken klarläggas. Xxxxx av elleverantör påverkar inte rätten till försörjningsstöd. Kostnad för elnät och elförbrukning ska sammanräknas i bedömningen om skälig kostnad för el. Vid behov av försörjningsstöd mer än tre månader, kan krav komma att ställas att byta leverantör om kostnaden för elförbrukning är oskäligt hög. Sökande ska eftersträva månadsfakturering från sitt elbolag.

3.4 KONTOUTDRAG OCH KONTOINSÄTTNINGAR

Kontoutdrag ska begäras in varje månad i löpande ärenden. Vid kontinuerliga ansökningar upptas all inkomst i normberäkningen sedan det senaste besöket, förutsatt att det inte medräknats som inkomst tidigare.

Vid beräkning av rätten till ekonomiskt bistånd ska hushållets samtliga faktiska inkomster medräknas. Alla insättningar och överföringar till kontot upptas generellt alltid som inkomst i normberäkningen. Om den enskilde hävdar att en insättning inte ska upptas som en inkomst vid en ansökan är det upp till den enskilde att styrka detta.

3.4.1 TIDIGARE INKOMSTER ÖVER FÖRSÖRJNINGSSTÖDSNIVÅ

Beräkning av försörjningsstöd ska ske utifrån de inkomster hushållet haft tre kalendermånader närmast innan den månad som ansökan avser. Huvudprincipen är att inkomster som hushållet haft tidigare än månaden före utbetalningsdagen vanligtvis inte bör påverka försörjningsstödets belopp, om inte inkomsterna varit mycket höga eller varit avsedda för en viss längre tidsperiod, till exempel ett avgångsvederlag.

Har sökande varit aktuell för försörjningsstöd tidigare, har fått information om nämndens riktlinjer gällande normöverskott och har kunnat förutse bidragsbehovet, ska normöverskottet medräknas som inkomst.

Den enskilde har ett ansvar för att i möjligaste mån själva beakta och planera för eventuella skillnader i inkomst. Den som kan överblicka sin situation framåt och därför kan förutse ett inkomstbortfall inom den närmaste tiden, har en skyldighet att planera sin ekonomi så att han sparar en del av det normöverskott han har för framtiden. Så är ofta fallet för studerande inför sommaruppehåll, anställda vars anställning upphör planerat eller nyanlända som har en tidsbegränsad etableringsperiod.

Har sökanden kännedom om ovanstående, antingen genom tidigare kontakt eller genom att sökanden fått information inför en kommande ansökan om bistånd, kan ansökan komma avslås på grund av att sökanden, trots kännedom, förbrukat sitt överskott.

Om den sökande har haft inkomster utöver norm, anses han/hon haft möjlighet att tillgodose de behov som inte ryms inom försörjningsstödets ram, till exempel inköp av möbler, husgeråd och tandvård (inte akut).

3.4.3 INKOMSTER

Vid beräkning av försörjningsstödet görs avdrag för följande inkomster:

• Aktivitetsersättning Försäkringskassan

• Aktivitetsstöd Arbetsförmedlingen

• Allmänt barnbidrag inklusive flerbarnstillägg

• Arbetsinkomst efter skatt (observera jobbstimulansen)

• Arvodesersättningar till familjehem (arvodesdelen), kontaktperson, kontaktfamilj, med mera

• Arbetslöshetsersättning

• Bostadsbidrag

• Familjebidrag

• Xxxxxxxxxx bidrag (pension och dylikt från tidigare arbetsgivare etc.)

• Föräldrapenning/havandeskapspenning

• Försäkringsersättningar som avser förlorad arbetsinkomst och kapitalvaror som hade kunnat realiseras ska medräknas som inkomst

• Hyresinkomster

• Ideellt skadestånd medräknas som inkomst om det inte avser att täcka långvarig och kostsam behandling

• Inkomster vid fängelsevistelse. (Om en intagen på anstalt studerar: Ersättning utgår inte vid grund- eller gymnasiestudier. Vid eftergymnasiala studier på högskola eller universitet utgår bidragsdelen om utbildningen fordrar handledning)

• Etableringsersättning

• Livränta

• Pension (inkl. barnpension och tillägg)

• Ränteinkomster/kapitalinkomster

• Sjukpenning

• Sjukersättning

• Skatteåterbäring

• Starta-eget-bidrag

• Studiebidrag/studiemedel/bidrags- och lånedel

• Tilläggspension

• Underhållsstöd

• Utbildningsbidrag/aktivitetsstöd

• Utvecklingsersättning

• Vårdbidrag för handikappat barn (skattepliktig del, kontrollera med Försäkringskassan) Samt övriga inkomster av jämförbar karaktär.

Vid beräkning av försörjningsstöd ska dessa inkomster inte räknas:

• Tillfälliga bidrag från stiftelser och fonder

• Handikappersättning (Detta är en skattefri ersättning för merkostnader som följer av vissa mer långvariga handikapp). När det gäller handikappersättning ska kontakt alltid tas med Försäkringskassan gällande innehållet i Försäkringskassans beslut, för att överkompensation inte ska ske av vissa kostnader som till exempel läkarvård.

• Vårdbidrag, omkostnadsdelen

• Extra tillägg till studiebidraget gällande alla gymnasiestuderande

• Habiliteringsersättning

• Lärlingsersättning/merkostnader för gymnasieelever i samband med praktik. (Den som går en gymnasial lärlingsutbildning kan söka lärlingsersättning via CSN. Ersättningen är ett bidrag för måltider och resor i samband med praktik. Andra gymnasiestuderande som praktiserar kan få mat- och reseersättning via skolan. Dessa ersättningsformer ska täcka merkostnader och ska därmed inte räknas som inkomst. Detta innebär att merkostnader kan tillgodoses på annat sätt och bedöms därmed i normalfallet inte som godtagbara utgifter.)

Socialnämnden bör vid bedömningen av behovet av ekonomiskt bistånd räkna med hushållets samtliga faktiska inkomster. Inkomster som den enskilde inte kan förfoga över bör inte tas med. Sådana inkomster är skatteåterbäring som tagits i anspråk av kronofogdemyndigheten, pension som skulle ha betalats ut om förtida uttag inte hade gjorts eller barns inkomster från tillgångar som står under överförmyndarens kontroll när överförmyndaren inte ger sitt samtycke till uttag.

3.5 TILLGÅNGAR

3.5.1 FORDONSINNEHAV

Generellt ingår inte innehav av fordon i begreppet skälig levnadsnivå. Grunden för godtagbart fordonsinnehav är att bilen behövs för inkomstens förvärvande. I första hand ska allmänna kommunikationer nyttjas.

Fordonsinnehav kan även godtas om det föreligger särskilda skäl såsom: dokumenterad sjukdom, funktionsnedsättning (om den sökande på grund av funktionsnedsättning har ett specialanpassat fordon bör denne oavsett värde inte räknas som en tillgång), eller sociala skäl, exempelvis för att kunna genomföra umgänge med barn eller barnomsorg då allmänna kommunikationer saknas.

Om förutsättningarna för bilinnehav är uppfyllda godtas ett värde upp till ett halvt prisbasbelopp.

Om social- och omsorgsnämnden bedömer att den sökande inte är i behov av bil ska den avyttras snarast, dock inom tre månader, oavsett om fordonet är avställd eller i trafik om den enskilde ska vara berättigad till bistånd. Social- och omsorgsnämnden kan bevilja försörjningsstöd till kostnader för värdering av fordon hos en auktoriserad verkstad. Står fordonet registrerad som avställt eller inte är i trafik och den sökande hävdar att denne inte har fordonet i sin ägo ska kontakt tas med Transportstyrelsen för avregistrering och underlag lämnas till social- och omsorgsnämnden.

Vid försäljning av fordonet ska inkomsten redovisas och styrkas med kvitto. Det är den sökande som ansvarar för att visa på bilens värde. Om den sökande inte avyttrar fordonet trots rekommendation från social- och omsorgsnämnden eller ger bort bilen görs en uppskattad värdering av fordonet som tas upp som en möjlig inkomst. Vid värderingen kan sökning göras på nätet på bilar till salu av motsvarande årsmodell, märke och skick.

3.5.2 EGNA TILLGÅNGAR (FÖRMÖGENHET)

Vid prövning av försörjningsstöd är kopia på preliminär skatteuträkning och specifikation ett bra instrument för att se om det finns egna tillgångar.

Huvudregeln är att bankmedel ska medräknas som tillgångar som den enskilde kan förfoga över. Undantag får göras för bankmedel som inte går att ta ut på grund av villkor i exempelvis gåvobrev eller testamente. Den enskilde har även rätt till ett kortsiktigt sparande, som avser att täcka kvartalsräkningar och kläder, vilket accepteras till ett belopp motsvarande familjens poster i normen för kläder, tidningar/telefon, hushållsel, och hemförsäkring under en månad.

Har barn betydande tillgångar ska bedömning ske i varje enskilt fall huruvida detta ska påverka rätten till försörjningsstöd. Som regel bör barn kunna få ha ett mindre sparbelopp som de kanske fått som gåva, från nära anhörig, utan att detta påverkar bedömningen av familjens rätt till bistånd. Storleken på detta belopp bör bedömas från fall till fall. Detta gäller till och med att barnet fyllt 21 år eller avslutat gymnasiestudier.

Förmögenhet som är bunden i egendom kan utgöra hinder för försörjningsstöd. Samtidigt som krav ställs på att egendom realiseras bör skäligt rådrum prövas och en långsiktig bedömning göras. Lätt realiserbar förmögenhet är till exempel bil, båt, obligationer etc.

3.5.3 FAKTISKA TILLGÅNGAR (INTE FIKTIVA)

Vid bedömningen av om en sökande kan tillgodose sitt behov genom egna tillgångar i stället för genom försörjningsstöd bör endast sådana tillgångar beaktas som den sökande faktiskt kan förfoga över eller få tillgång till.

Som exempel på fiktiva tillgångar som inte bör påverka rätten till försörjningsstöd kan nämnas:

• pensionsförsäkringar som inte kan återköpas

• bankmedel som inte går att disponera på grund av villkor i gåvobrev

• fast egendom som inte kan överlåtas på grund av en bestämmelse i gåvobrev eller testamente.

3.5.4 LÄTT REALISERBARA TILLGÅNGAR

Om den enskilde förfogar över kontanter, banktillgodohavanden eller andra tillgångar som lätt kan realiseras, till exempel aktier och obligationer, pensionsförsäkringar där kapitalet kan lyftas, bör dessa beaktas vid bedömningen av en sökandes behov av försörjningsstöd.

3.5.5 ANDRA REALISERBARA TILLGÅNGAR

Om hjälpbehovet bedöms bli långvarigt eller om andra särskilda omständigheter föreligger, bör krav kunna ställas på att även andra tillgångar ska avyttras för att den enskilde på så sätt helt eller delvis ska kunna tillgodose sitt behov (exempel konst, smycken och häst). Sådana kapitalvaror som vanligtvis finns i ett hem, till exempel TV, dvd, stereo och dator bör dock i normalfallet inte påverka rätten till försörjningsstöd, under förutsättning att varornas värde är rimligt.

Vid en försäljning bör den enskilde kunna använda intäkten till att betala eventuella lån som är kopplade till det som avyttrats utan att detta medför en sänkning av försörjningsstödet.

Krav på försäljning bör endast ställas i de fall då den aktuella tillgången representerar ett betydande värde samt då intäktsöverskottet av försäljningen kan anses motivera åtgärden. Visserligen kan en vägran att sälja en tillgång vara skäl att neka försörjningsstöd men kommunens yttersta ansvar enligt 2 kapitlet 1 § SoL kvarstår dock alltid. Det innebär att akuta hjälpbehov i normalfallet inte kan vägras med hänvisning till att behovet kan tillgodoses genom att den enskildes tillgångar säljs. Är den enskilde i en akut nödsituation är han eller hon per definition i behov av omedelbart bistånd, eftersom behovet inte kan tillgodoses på annat sätt.

3.6 UTEBLIVEN INKOMST

Om sökande inte utnyttjar alla möjligheter till annan inkomst kan ansökan om försörjningsstöd av den anledningen avslås med belopp motsvarande den uteblivna inkomsten.

Innan en ansökan avslås med ovanstående motivering ska hänsyn tas till varför sökande inte gjort vad han/ hon kunnat för att få sina inkomster. Ibland är det skäligt att sökande får tid på sig att söka tänkbara ersättningar, då sökande för första gången ansöker om ekonomiskt bistånd och rimligen inte kunnat veta om regelverket. Om sökande omgående gör vad som krävs för att söka inkomst kan kompletterande försörjningsstöd beviljas.

Den som avstängs 45 dagar från A-kassa har slutat ett arbete utan giltig anledning, vilket gör att försörjningsstöd inte beviljas eftersom sökande inte gjort vad han eller hon kunnat för att bidra till sin försörjning.

3.7 JOBBSTIMULANS

För de som haft försörjningsstöd under minst sex månader i följd ska det (från och med 1 juli 2013) bara räknas med 75 % av inkomst från anställning. Denna jobbstimulans (särskild beräkningsregel 4 kapitlet 1 b § SoL, Jobbstimulans) gäller under två år från det den sökande haft ekonomiskt bistånd i följd. Tidsgränserna på sex månaders kvalificeringstid och två års varaktighet påverkas inte av att någon flyttar mellan två kommuner. Den upphör inte heller för att någon under tvåårsperioden är självförsörjande under kortare eller längre perioder.

I de ärenden där det finns uppgifter om arbetsinkomst så behöver en kontroll göras av om den enskilde har rätt till jobbstimulans (haft försörjningsstöd under sex månader i följd under en tvåårsperiod). Kontrollen avser tid av försörjningsstöd, både i den egna kommunen och/eller i en tidigare kommun. För kontroll i tidigare kommun krävs samtycke av den enskilde. Om samtycke inte ges så får beslut tas på de uppgifter som finns. Jobbstimulansen är personlig.

Om exempelvis ett sambopar har varit aktuella under olika lång tid, till exempel om mannen har varit aktuell i sex månader och kvinnan i fyra månader och båda har inkomster så är det bara i mannens fall som 75 % av inkomsten ska räknas med som inkomst då det enbart är mannen som har uppfyllt kvalificeringskravet.

Om sökande har rätt till jobbstimulans och efter två år fortfarande är aktuell som biståndstagare måste hon/han återigen kvalificera sig under sex månader innan socialnämnden tillämpar den särskilda beräkningsregeln igen för att få en ny period om två år. Den enskilde kan välja att spara inkomsten från jobbstimulansen utan att det påverkar rätten till ekonomiskt bistånd under den tvåårsperiod som den särskilda beräkningsregeln gäller. Vid ansökan om ekonomiskt bistånd efter tvåårsperioden så sker bedömning på vanligt sätt, det vill säga utan hänsyn till den särskilda beräkningsregeln.

3.8 INFÖRSEL VIA KRONOFOGDEMYNDIGHETEN

Sökande ska hänvisas till Kronofogdemyndigheten för uträkning av rätt förbehållsbelopp. I normalfallet ska den enskilde vara tillförsäkrad en skälig levnadsnivå även vid avdrag via Kronofogden. Undantag kan dock förekomma på grund av umgänge med barn samt tillfälligt höga medicinkostnader.

4 BISTÅND TILL LIVSFÖRING I ÖVRIGT

Begreppet livsföring i övrigt innefattar allt som en person kan behöva för att uppnå en skälig levnadsnivå och som inte handlar om direkt försörjning. Det kan röra sig om mer tillfälliga eller sällan förekommande behov som exempelvis kostnader för medicin, spädbarnsutrustning och hemutrustning. Syftet med biståndet ska vara att stärka den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv. För att nå målet om ett självständigt liv och en egen försörjning kan insatser utöver försörjningsstödet behövas.

Vid bedömningen av bistånd till livsföringen i övrigt kan hänsyn tas till om behovet av ekonomiskt bistånd bedöms vara/har varit kortvarigt eller långvarigt. Vid kortvarigt behov, kortare än tre månader, kan den enskildes möjligheter att själv bekosta det som inte är akut beaktas i bedömningen. Vid långvarigt behov av försörjningsstöd kan andra behov av bistånd till livsföringen i övrigt uppstå där tidsaspekten behöver vägas in. I försörjningsstödet ingår exempelvis inte kompletteringar till hemutrustningen. Det är dock den enskildes behov och förmåga och inte bidragslängden som är avgörande i bedömningen.

4.1 BARNOMSORGSAVGIFT

För personer som är berättigade till försörjningsstöd kan barn- och utbildningsnämnden besluta om hel eller delvis avgiftsreduktion under bestämd tidsperiod.

4.2 BEGRAVNINGSKOSTNADER

Bistånd till begravningskostnader kan beviljas efter utredning av dödsboets ekonomiska förhållanden. Begravningskostnader går före alla andra kostnader som kan belasta dödsboet, till exempel obetald hyra, hushållsel, telefon eller kostnader för utflyttning och städning av bostaden.

Rätten till bistånd bedöms utifrån dödsboets tillgångar och inte dödsbodelägarnas. Hänsyn ska tas även till tillgångar i form av försäkringar, skatteåterbäring med mera. Beviljat bistånd kan återkrävas enligt SoL 9 kap. 2 §, första stycket om dödsboet förväntas erhålla tillgångar längre fram.

Bistånd beviljas till en enkel men värdig begravning med respekt för den avlidnes och nära anhörigas önskemål. Bistånd kan beviljas med maximalt 50 % av basbeloppet för begravning, inklusive gravsten. Samma belopp kan maximalt beviljas för begravning på annan ort eller utomlands och inkluderar då transportkostnader. Bistånd till kostnad för begravning av minderårig prövas i förhållande till vårdnadshavarnas ekonomiska situation.

Bistånd utges enligt 4 kap 2 § SoL. Avslagsbeslut ges enligt 4 kap 1 § SoL för att möjliggöra överklagande.

4.2.1 KOSTNADER I SAMBAND MED NÄRSTÅENDES BEGRAVNING

Till sökande som är berättigad till försörjningsstöd kan bistånd beviljas för täckande av kostnader i samband med närståendes begravning. Som närstående betraktas förälder, egna eller makes barn och syskon eller annan person som stått sökande nära. Det kan gälla resa till begravning inom Sverige med billigaste färdsätt samt till kläder och blommor i samband med begravningen.

4.3 ARBETSRESOR

Om avståndet till arbetsplatsen överstiger fem kilometer godtas kostnader för arbetsresor, i första hand med allmänna kommunikationer. Bistånd lämnas i allmänhet inte till bilkostnader. Undantag kan göras förutsatt att bilen är nödvändig på grund av att allmänna kommunikationsmedel saknas eller oregelbundna arbetstider. Är hushållet långvarigt biståndsberoende på grund av arbetsresor bör en flytt närmare arbetet övervägas.

Ekonomiskt bistånd kan beviljas till kostnader för resor som avser att söka jobb och/eller arbetsintervju förutsatt att Arbetsförmedlingen inte utgår med ersättning.

4.4 BILKOSTNADER

Bistånd utgår utifrån Skatteverkets regler för bilersättning för innevarande år (18,50 kronor/mil 2017), för att täcka utgifter för bilskatt, trafikförsäkring, besiktning, värdeminskning, underhåll och reparationer samt bensin. Vid kortvarigt biståndsbehov (1-3 månader) tillämpas ersättning motsvarande aktuell bensinkostnad per mil.

4.5 HEMFÖRSÄKRING

Kostnad för hemförsäkring per månad beviljas utifrån faktisk kostnad per månad om kostnaden är skälig. Det är basförsäkring som avses och bistånd utgår inte till tilläggsförsäkringar. Sökanden ska rekommenderas att begära månadsfaktura.

4.6 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSKOSTNADER

Bistånd lämnas till kostnad för läkarvård inom ramen för högkostnadsskyddet. Kostnaden ska styrkas och det sker i normalfallet genom stämplat högkostnadskort. Barn och unga under 25 år har kostnadsfri sjukvård. Eventuella kostnader för cytologprov, mammografi, PCR-prov samt aorta-screening godtas trots att kostnader inte ingår i högkostnadsskyddet. Kostnader för uteblivna besök godtas inte.

4.6.1 PSYKOTERAPI

Kostnader för familjerådgivning, psykoterapi etc godtas som sjukvårdskostnader inom högkostnadsskyddet om terapeuten är ansluten till Försäkringskassan. Ekonomiskt bistånd utgår inte till kostnad för terapeuter som inte är anslutna till högkostnadsskyddet.

4.6.2 ALTERNATIV MEDICINSK BEHANDLING

Kostnader för naprapat kan beviljas efter remiss från läkare och mot uppvisande av kvitto.

4.6.3 FÄRDTJÄNST OCH SJUKRESOR

Kostnader för sjukresor godtas upp till högkostnadsskyddet. Observera möjligheten att söka handikappersättning som då täcker bland annat resekostnader. För resor till vården som inte är akuta går det att åka gratis på kollektiva färdmedel mot uppvisande av kallelse. Kostnad för färdtjänst beviljas efter behov. Bistånd till avgift för riksfärdtjänst ska bedömas på samma sätt som kostnad för andra resor som inte är lokala. Kostnad för medresenär beviljas generellt inte, men undantag kan göras efter individuell bedömning och med hänsyn till barnperspektivet.

4.7 LÄKEMEDEL

Kostnader för läkemedel godtas upp till högkostnadsskyddet. Receptbelagd medicin som inte ingår i högkostnadsskyddet kan beviljas om medicinen bedöms som nödvändig. Kostnaden ska styrkas genom receptspecifikation/kvitto. I familjer med barn och ungdomar under 18 år har familjen ett gemensamt högkostnadsskydd för läkemedel. Gällande läkemedel finns möjlighet till avbetalning genom konto.

4.8 HEMTJÄNSTAVGIFT

Ekonomiskt bistånd beviljas inte till kostnaden för hemtjänstavgift. Den sökande ska alltid ha medel kvar till skälig levnadsnivå när hemtjänstavgiften är beräknad. Vid ansökan om kostnader för exempelvis dubbelt boende, tandvård eller glasögon ska sökande hänvisas till hemtjänsten för eventuell nedsättning av avgiften.

4.9 FLYTTKOSTNADER

Generellt utgår inte försörjningsstöd för flyttkostnader. Utgångspunkten är att de flesta människor själva organiserar en flytt med hjälp av familj och vänner.

Biståndet ska prövas utifrån följande

• Behov av och orsak till flyttningen (arbetsmarknadsskäl, hälsa, sociala skäl)

• Egen förmåga att ordna flytt med hjälp av vänner och anhöriga

• Vid flyttning av arbetsmarknadsskäl ska möjligheten att få bidrag från Arbetsförmedlingen undersökas. Om sådant bidrag inte utgår och flyttningen medför att sökanden uppnår en högre grad av självförsörjning eller är nödvändig av andra skäl kan bistånd till flyttkostnad beviljas.

Det beviljade biståndet ska i första hand gälla hyra av släp eller lastbil inklusive kostnad för bensin och försäkring. Endast om särskilda skäl finns anlitas flyttfirma. Kostnadsförslag ska inlämnas.

De som på grund av funktionsnedsättning eller andra särskilda skäl inte kan ombesörja sin flyttning på egen hand kan beviljas bistånd till flytthjälp. Möjligheten till hjälp via kommunens arbetsmarknadsenhet (Servicelag) ska undersökas, i annat fall billigast externa alternativ. Sökanden ska lämna in kostnadsförslag. Skälen till att sökanden inte kan ombesörja flyttningen på egen hand ska styrkas genom läkarintyg eller annat intyg som behövs för bedömningen. Flyttkostnad kan även accepteras om det finns särskilda sociala skäl eller om socialtjänsten har medverkat till den sökandes flytt. Jmf riktlinje för arbetsresor.

Bistånd till kostnad för flyttning till utlandet beviljas inte.

4.10 HEMUTRUSTNING

Bistånd till hemutrustning bör endast beviljas när det föreligger ett långvarigt behov överstigande sex månader av ekonomiskt bistånd och då den sökande står helt utan utrustning och pengar till inköp. Då biståndet är kortvarigt, det vill säga under sex månader, beviljas endast hemutrustning som är absolut nödvändig för livsföringen. När en ansökan görs om bistånd till hel eller kompletterande hemutrustning ska en bedömning göras av den sökandes förutsättningar att på egen hand anskaffa sig utrustningen. Det är det individuella behovet som avgör biståndets storlek. Om hushållet redan har viss hemutrustning eller kan skaffa detta på annat sätt bör det givetvis påverka bedömningen av behovet. En rimlig uppskattning av resterande behov får sedan göras. Vid ansökan om hemutrustning ska ett hembesök alltid göras.

Det bör finnas specifika och sociala skäl för att ge bistånd till utrustning av ett hem, inte enbart ekonomiska förhållanden. Det ingår i skälig levnadsnivå att ha ett hem som fungerar tillfredsställande, men det finns ingen allmän rätt för den som får en bostad och har dålig ekonomi att få ekonomiskt bistånd till utrustning av bostaden. De flesta får därför hänvisas till att klara situationen på det sätt som människor i allmänhet gör, det vill säga genom planering, sparande, lån och gåvor från nätverket etc. I de allra flesta fall, även när ett nytt hem ska utrustas, bör det vara möjligt att inte redan från början skaffa all den utrustning som krävs för ett komplett hem. Unga människor som flyttar hemifrån ska normalt sett inte få bistånd till grundutrustning av samhället. Dessa hänvisas i första hand till nätverket.

För mer utsatta grupper måste dock en mer generös attityd innehas, exempel på detta kan vara barnfamiljer. I samband med separation ska dock den sökande alltid tillvarata sina rättigheter vid bodelningen innan bistånd beviljas. Ett annat exempel på en utsatt grupp är personer som vårdats inom psykiatrin under en längre tid och skrivs ut till ett eget boende samt våldsutsatta personer som tvingats lämna sitt hem och inte har någon tillgång till sina tillhörigheter.

För flyktingar och vissa andra utlänningar med uppehållstillstånd som omfattas av flyktingmottagandet finns möjlighet till att ta ett CSN-lån till kostnad för hemutrustning.

4.10.1 FULL HEMUTRUSTNING

Den hemutrustning som avses ska kunna tillgodose behov som matlagning, umgänge, sömn, förvaring, rengöring, rekreation och information via radio eller tv. Inköp av begagnad utrustning rekommenderas med undantag för sängkläder och madrass. Socialtjänsten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. För bistånd till hemutrustning innebär detta att det inom ramen för det bistånd som beviljats är den enskildes sak att slutligen avgöra vad han/hon behöver och vart det ska inhandlas. Kostnadsförslag ska inlämnas.

Att tänka på vid behov av hemutrustning vid långvarigt biståndsberoende:

• Vilka förutsättningar har den sökande att själv kunna anskaffa hemutrustning?

• Vad finns i hemmet?

• Har ekonomiskt bistånd till hemutrustning beviljats tidigare? Hur mycket och när?

• Vilken ålder är det på sökande?

• Kommer sökanden att inom en snar framtid att bli självförsörjande?

4.11 SPÄDBARNSUTRUSTNING

Bistånd till spädbarnsutrustning kan beviljas vid första barnets födelse med högst 15 % av prisbasbeloppet. Hälften av biståndet utbetalas cirka en månad innan beräknad födsel, resterande efteråt.

I spädbarnsutrustning ingår följande: säng med sängkläder och andra tillbehör, skötbädd med tillbehör, barnvagn med tillbehör, bilbarnstol och utrustning för bad.

Bistånd som utgår från barnets födelse som försörjningsstöd bör ge utrymme för successiv anskaffning av vad som behövs i övrigt. Vid bedömning av vad som är nödvändigt i ett enskilt fall kan det, om det finns syskon och åldersskillnaden inte är för stor, i vissa fall vara rimligt att räkna med en viss återanvändning av kläder och utrustning. En annan faktor som har betydelse är hur mycket den biståndssökande kunnat planera ekonomiskt för barnet. Om spädbarnsutrustning beviljats inom de tre senaste åren beviljas ingen ny utrustning utan särskild prövning.

4.12 JURIDISKA KOSTNADER

I första hand ska den sökande utnyttja det rättsskydd som ingår i hemförsäkringen. Detta rättsskydd gäller till exempel för tvister angående vårdnad och underhåll men inte för tvister rörande äktenskapsskillnad, upplösning av samboförhållanden eller bodelning. I vissa fall kan rättshjälp från staten beviljas om det finns behov av mer omfattande insatser av juridiskt ombud. Hjälpen prövas utifrån den enskildes ekonomi. Ekonomiskt bistånd kan beviljas till självrisken vid rättsskydd och till den kostnad som tillkommer sökanden vid statlig rättshjälp om målet gäller familjerättsliga ärenden.

4.13 KOSTNADER FÖR ANSÖKAN OM ÄKTENSKAPSSKILLNAD

Generellt utgår ekonomiskt bistånd inte till kostnad för ansökan om äktenskapsskillnad. En individuell bedömning kan göras utifrån den enskildes livssituation.

4.14 GLASÖGON

Den sökande ska visa upp kostnadsförslag som styrker behovet av glasögon och vad som ingår i begärt pris. Skälig kostnad för glasögon är lägsta paketpris som erbjuds av optiker. Glasögonbågen får högst kosta 2 % av basbeloppet. Bistånd till specialslipade eller specialbehandlade glas, såsom progressiva, färgade eller extra tunna glas, beviljas inte, om behovet inte är styrkt av läkare och om speciell slipning eller behandling är det enda alternativet för att korrigera sökandens synfel. Kostnad för linser godtas endast om det är enda alternativet och behovet är styrkt med läkarintyg. Avseende borttappade eller förlorade glasögon får individuell bedömning avgöra beslutet. Dock bör sökande uppmanas att i första hand använda sin hemförsäkring. Bistånd till vanliga läsglasögon som är avsedda för personer med avtagande synskärpa beviljas inte. Behovet kan tillgodoses inom ramen för riksnormens post för hälsa och hygien.

4.14.1 LANDSTINGETS GLASÖGONBIDRAG FÖR BARN UNDER 20 ÅR

Bidraget gäller hos legitimerade optiker i Örebro län, efter recept antingen ifrån ögonkliniken inom Region Örebro län eller från legitimerade optiker i Örebro län. En förutsättning för bidrag är att barnet är folkbokfört i länet. Bidrag kan utges ytterligare en gång per år till glas i egen båge, om det är medicinskt motiverat. Detta ska i så fall styrkas på receptet. De kostnader som överstiger landstingsbidraget betalas direkt till optikern. Resekostnader ersätts inte.

4.15 TANDVÅRDSKOSTNADER

Bistånd till tandvårdskostnader kan beviljas i efterskott för akut tandvård till enskilda i behov av försörjningsstöd, eller som nödvändig tandvård efter särskild prövning och separat beslut. Kostnader kan i detta hänseende inte avse både akut och nödvändig tandvård samtidigt.

4.15.1 AKUT TANDVÅRD

Med akut tandvård avses behov av omgående behandling vid värk, inflammationer och traumaskador. Exempel på behandling kan vara tandutdragning, akut rotbehandling, temporära fyllningar, enstaka fyllningar för att ta bort värk. Detta är behandling som oftast måste utföras omedelbart. Den får utföras utan kostnadsförslag i de fall ett sådant inte kan inväntas. Det ska av tandvårdsräkning eller genom kontakt med behandlande tandläkare framgå att behovet av behandling var akut. Det bör uppmärksammas att det faktum att det står ”akut besök” på räkningen inte i sig innebär att behovet av behandling var akut.

4.15.2 NÖDVÄNDIG TANDVÅRD

Vid längre tids beroende av ekonomiskt bistånd kan även annan tandvård än akut beviljas om det är nödvändigt för att uppnå godtagbar tuggförmåga, förhindra väsentligt försämrad tandstatus och är en förutsättning för att fungera socialt och kunna arbeta. Kostnaden för tandläkarens undersökning i samband med kostnadsförslaget ska inkluderas i biståndet, men inte kostnad för uteblivet besök.

Följande ska beaktas vid ansökan om bistånd till tandvård:

• Omfattningen på tandvården och kostnaden ska jämföras med vad en låginkomsttagare har råd att kosta på sig

• Folktandvårdens prislista för de åtgärder som debiteras ska vara vägledande

• Kostnadsförslag ska lämnas och innefatta kopia på eventuellt beslut på förhandsprövning av Försäkringskassan

Avgift för narkos eller annan motsvarande smärtlindring kan ingå i tandvårdskostnaden för personer med extrem tandvårdsrädsla. Denna ska vara styrkt med att klienten fått remiss till specialisttandvård.

Sökande som har egen inkomst över ekonomiskt biståndsnivå men ändå söker bistånd till tandvårdskostnad kan beviljas bistånd till nödvändig tandvård i vissa fall. Om kostnad och omfattning är skäligt beviljas bistånd till den del av kostnaden som överstiger vad han eller hon själv kan betala med sitt normöverskott under 6 månader. I första hand ska den sökande dock hänvisas till avbetalning hos tandläkaren. Ett beslut om bistånd till tandvård sträcker sig ofta över flera månader men ska alltid tidsbegränsas. Rätten till ekonomiskt bistånd ska prövas månad för månad och när beslut fattas som löper flera månader ska en omprövningsklausul alltid skrivas in i beslutet. Bistånd beviljas inte till tandvård som utförts före ansökan utan betraktas som en skuld.

4.16 ID-HANDLING/PASS

Kostnad för identitetshandling kan efter särskild prövning beviljas, det vill säga att ändamålet är nödvändigt för den sökande och att behovet av ekonomiskt bistånd inte är att betrakta som tillfälligt. Kostnad för pass beviljas inte, då pass inte är nödvändigt för att uppnå skälig levnadsnivå.

4.17 ÅRSKOSTNAD BANKKORT

Årskostnaden för bankkort kan beviljas efter särskild prövning då bankkort anses vara skälig levnadsnivå och denna service vanligtvis är avgiftsbelagd. En förutsättning för att den enskilde ska beviljas en årskostnad för bankkort är att behovet av ekonomiskt bistånd inte är att betrakta som tillfälligt och att det är styrkt att den enskilde inte kunnat använda sig av ett av bankernas avgiftsfria alternativ.

4.18 KOSTNAD FÖR BANKONTOUTDRAG

Som en del i utredningen av den enskildes rätt till bistånd krävs uppvisande av bankontoutdrag. Bankkontoutdrag går att ta ut via internetbank eller i mobilen med hjälp av mobilt bank-ID. Om den sökande saknar internetbank eller mobil/mobilt bank-ID kan denne vända sig till sin bank och begära ut ett kontoutdrag manuellt. Hos vissa banker är denna service avgiftsbelagd. Kostnaden för bankontoutdrag kan godtas om det är styrkt att behovet av kontoutdrag inte kan tillgodoses på annat sätt.

4.19 STUDENTKLÄDER

En familj eller ensamboende ungdom som har haft ekonomiskt bistånd under längre tid i följd kan beviljas ekonomiskt bistånd till extra utlägg i samband med studentexamen med max två klädnormer. Beslutet ska föregås av utredning och motivering. Där ska framgå om behovet

kan tillgodoses på annat sätt till exempel genom ungdomens egna inkomster såsom lön eller extra tillägg till studiebidraget.

4.20 MAGASINERINGSKOSTNADER

Bistånd till magasinering av möbler och tillhörigheter som behövs för att uppnå skälig levnadsnivå kan beviljas i särskilda fall, efter en individuell prövning. Beslutet ska vara tidsbegränsat (i normalfallet max tre månader) och omprövas vid behov. Den enskilde ska själv stå för kontraktet.

Vid bedömningen ska följande beaktas: möjlighet för den sökande att inom överskådlig tid erhålla egen bostad, kostnad för magasinering i förhållande till kostnad för nyanskaffning av hemutrustning, bohagets innehåll och skick samt konsekvenser för den enskilde vid eventuell försäljning av bohaget.

4.21 RESOR

4.21.1 REKREATIONSRESOR

Huvudprincipen är att bistånd till rekreationsresor inte beviljas. Resor inom landet kan i undantagsfall beviljas enligt följande:

• För ensamstående vuxna ska biståndet prövas mycket restriktivt och endast ges när det finns mycket starka sociala eller medicinska skäl för en resa till anhörig i rehabiliterande syfte.

• Rekreationsresa kan beviljas för barnfamiljer med särskilda behov och som inte beräknas få egna inkomster inom överskådlig tid. Ansökan ska prövas utifrån barnets behov av miljöombyte och extra stödinsats. Bedömning ska även göras om behovet av rekreation kan tillgodoses genom lek- och fritidsposten i riksnormen. Nivån på det beviljade biståndet ska prövas utifrån vad barnfamiljer med låga inkomster i allmänhet har råd med.

Med rekreation menas sådan aktivitet som normalt hör ihop med semester exempelvis resor och vistelse på annan ort. Bistånd kan då beviljas i form av till exempel reskostnad, logi eller inträdesavgift.

4.21.2 RESOR TILL BEGRAVNING

Resor till begravning ska prövas restriktivt men kan beviljas om det är någon anhörig eller annan närstående som gått bort och behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Med nära anhörig menas make/make eller motsvarande, förälder, barn, syskon, mor- och farföräldrar och barnbarn. Med annan närstående menas person som, utan att vara nära anhörig, stått den sökande mycket nära. Kostnaden ska vara i nivå med vad en låginkomsttagare i allmänhet har råd att bekosta.

I begreppet skälig levnadsnivå ingår inte en generell rätt att bevista en nära anhörigs begravning utomlands. För att få bistånd till att bevista en sådan begravning krävs att alldeles särskilda omständigheter föreligger.

4.21.3 RESOR I SAMBAND MED UMGÄNGE MED BARN

Resor i samband med umgänge med barn inom landet beviljas endast för vårdnadshavare/ underhållsskyldig vid långvarigt beroende av försörjningsstöd. Behovsprövningen ska

innefatta barnets behov av umgänge, båda föräldrarnas ekonomiska förutsättningar samt skäligheten av kostnaden för resan.

Föräldrarna har gemensamt ansvar för att barns behov av umgänge tillgodoses. Den förälder som barnet bor hos ska vara med och bekosta umgänget utifrån ekonomisk förmåga och vad som är skäligt i förhållande till båda föräldrarnas ekonomi. Den förälder som ska utöva umgänge har dock huvudansvaret för kostnaderna. Även barn till förälder som vistas i fängelse har rätt till umgänge med denne. Om föräldrarna tillsammans inte har råd eller inte kunnat komma överens om hur reskostnaderna ska betalas, kan bistånd till kostnad för umgängesresa beviljas. Reskostnaderna ska jämföras med vad en låginkomsttagare i allmänhet har råd att bekosta och ska i första hand göras med buss eller tåg. Resekostnader beviljas utifrån överenskommelse med boendeföräldern, avtal med familjerätten eller dom från Tingsrätten. Högst en resa per månad beviljas inom Norden. Bistånd till umgängesresor till övriga länder beviljas inte utan synnerliga skäl.

4.21.4 AKUTA RESOR/VISTAS TILLFÄLLIGT I KOMMUNEN

Kommunen har alltid det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och hjälp de behöver. För personer som endast tillfälligt befinner sig i kommunen är ansvaret dock inte lika omfattande som för dem som stadigvarande bor där. I de fall där sökandes behov bäst tillgodoses genom att han reser hem, kan hjälp till hemresa vara rätt form av bistånd.

Bedömningen måste alltid göras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Kan sökandes behov tillgodoses på annat sätt föreligger inte rätt till bistånd.

I de fall då bistånd till hemresa beviljas bör det observeras att det inte kan förenas med någon återbetalningsskyldighet och inte heller kan biståndet krävas tillbaka av sökandes hemkommun. Om behov av bistånd beror på förlorad plånbok eller biljett ska polisanmälan göras och om möjligt kontoutdrag uppvisas. Beträffande nordiska medborgare bör hemresan beviljas till hemorten i respektive land. Utomnordiska medborgare bör i första hand hänvisas till respektive hemlands ambassad, konsulat eller legation. Om ambassaden inte har möjlighet att bekosta resan till den enskilde har social- och arbetsmarknadsnämnden det yttersta ansvaret gentemot den enskilde, vilket innebär en biljett till hemlandet med billigaste färdsätt.

Den enskildes eget ansvar ska beaktas vid bedömningen om ekonomiskt bistånd till sökande som tillfälligt vistas i kommunen.

4.21.5 ÅTERFÖRENINGSRESOR/ÅTERVANDRINGSRESOR

Bistånd beviljas inte till kostnader för återföreningsresor. Bistånd beviljas inte till kostnader för återvandringsresor.

Utländska medborgare som kommit till Sverige som flyktingar kan söka återvandringsbidrag hos Migrationsverket. Bidraget ges dels i form av reskostnad, dels som en allmän schablon per person. Ibland önskar en person besöka hemlandet innan eventuell återvandring, men inte heller i dessa fall kan kommunen bevilja ekonomiskt bistånd till reskostnad.

4.22 TEKNISKA HJÄLPMEDEL

Ekonomiskt bistånd beviljas efter sedvanlig ekonomiskt prövning till egenavgiften för läkarföreskrivna hjälpmedel som till exempel hörapparat, batterier etc om behovet inte kan tillgodoses via Regionen eller Försäkringskassan.

4.23 INTERNET

Vad som avses med skälig levnadsnivå kan inte fastställas en gång för alla. Det måste bland annat bedömas med utgångspunkt i den tid och de förhållanden under vilka den hjälpbehövande lever. Högsta domstolen har fastställt att det idag ska föreligga alldeles särskilda omständigheter för att den enskilde ska vara garanterad en skälig levnadsnivå utan internet. Idag är det nästintill är en förutsättning att ha tillgång till internet för att människor ska kunna delta i samhällslivet effektivt, t ex att hålla kontakt med myndigheter, uträtta bankärenden, söka arbete samt för skolelevers möjlighet att studera och göra uppgifter i hemmet.

Kostnad till internetabonnemang kan, efter individuell bedömning beviljas med högst 350 kronor per månad till hushåll där behov av internet föreligger.

Observera att surf ofta ingår i sökandes mobilabonnemang och därmed kan den sökandes behov i vissa fall vara tillgodosett.

4.24 MOBILTELEFON

Efter individuell behovsprövning kan bistånd till inköp av enklare mobiltelefon beviljas med max 400 kr. Bedömningen ska grunda sig på den sökandes behov av mobiltelefon samt den sökandes möjlighet att själv köpa en mobiltelefon inom rimlig tid, det vill säga om biståndsbehovet är att betrakta som tillfälligt eller långvarigt.

4.25 DATOR

Även om förekomsten av hemdatorer har ökat är en dator i hemmet generellt sett inte nödvändig för att den enskilde ska vara tillförsäkrad en skälig levnadsnivå. Även om en dator i många fall förenklar för den enskilde att hålla i myndighetskontakter, betala räkningar mm är detta som huvudregel inte tillräckligt för att en hemdator ska ingå i begreppet skälig levnadsnivå.

En individuell bedömning måste göras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. En grundläggande förutsättning för att rätt till bistånd ska föreligga är att den enskilde inte kan tillgodose behovet på annat sätt, exempelvis med egna medel, inom en rimlig tid. Är det behov som behöver tillgodoses i den dagliga livsföringen t ex kommunikation, ska behovet bedömas som mer prioriterat än om det handlar om den enskildes behov av rekreation eller information. En enklare hemdator, som en låginkomsttagare normalt sett kan kosta på sig, är den nivå som beviljas. Den sökande ska inkomma med kostnadsförslag innan inköp.

Beakta även möjligheten att använda lånedatorer, exempelvis på bibliotek eller arbetsförmedling.

Skolelever i högstadieåldern och uppåt har idag lånedatorer, vilket gör att hushållets behov av dator i dessa fall vanligtvis ska anses vara tillgodosett.

4.26 FACKAVGIFT/A-KASSA

Bistånd till avgifter avseende fackförening eller arbetslöshetskassa ska utgå med det belopp som gäller för den organisation den enskilde tillhör.

5 BOENDE

5.1 SKÄLIGA BOENDEKOSTNADER

Godtagbar kostnad för boende är den kostnad som kan bedömas som skälig med hänsyn till aktuell hyresnivå i kommunen och utifrån vad en låginkomsttagare har möjlighet att bekosta. Här kan kontakt tas med det kommunala bostadsbolaget för att få ledning kring aktuella hyresnivåer och eventuella tillgängliga bostäder av lämplig storlek.

Vid en bedömning av vad som är skälig boendekostnad ska bostadens storlek i förhållande till familjemedlemmarnas antal beaktas. (Vägledning kan fås av Socialstyrelsens bok Ekonomiskt bistånd – Handbok för socialtjänsten). Hänsyn ska tas till barns behov av utrymme även hos umgängesförälder.

5.2 HYRESRÄTT

Om boendekostnaden bedöms vara oskälig och behovet av ekonomiskt bistånd inte bedöms vara tillfälligt (mindre än tre månader) ska den sökande uppmanas att sänka boendekostnaden.

Innan ett hushåll ställs inför kravet att förändra sin boendesituation ska följande förhållanden övervägas:

• Sociala konsekvenser av en flyttning. Det gäller både barnfamiljer och ensamstående vuxna med sociala problem. För barnfamiljer måste beaktas konsekvenser för exempelvis skolgång, barnomsorg och socialt nätverk.

• Sökandes ålder och hälsotillstånd samt möjlighet att klara av en flyttning.

• Eventuella anpassningar av lägenheten på grund av funktionshinder.

• Sökandes möjlighet att bli godkänd som hyresgäst vid byte på grund av exempelvis arbetslöshet eller betalningsanmärkningar.

• Sökandes möjlighet att i framtiden med egna inkomster själv klara hyran.

Om socialtjänsten efter ovanstående överväganden kommer fram till att sökande ska uppmanas att ändra sin bostadssituation ska sökande få skälig tid för att flytta eller på annat sätt skaffa en billigare boendekostnad. Sökande ska själv aktivt söka efter en billigare bostad, eller på annat sätt sänka sina boendekostnader.

Om sökande har oskäligt hög boendekostnad och bedöms kunna flytta men avstår från försök att sänka sin boendekostnad ska bistånd till hyran minskas i nivå med vad som ovan sägs i stycke 5.1 om skälig boendekostnad.

Om någon som har ekonomiskt bistånd anser sig behöva byta bostad under pågående biståndsperiod och detta medför ökad boendekostnad ska detta ske i samråd med socialtjänsten. Om den biståndssökande flyttar till dyrare boende utan att samråda med socialtjänsten ska den tidigare lägre hyran beviljas.

Avgift för parkeringsplats eller garage ska inte godtas om inte bilstöd beviljats från försäkringskassan. Avgift för medlemskap i hyresgästförening godtas inte. Inte heller kostnad för tillval godtas, undantaget de fall då den sökande inte har kunnat styra tillvalet.

Hyrestillägg för lägenhetsunderhåll som beställs under den period då den sökande har bistånd ska normalt inte godtas. Undantag kan göras till exempel om behovet av ekonomiskt bistånd beräknas bli långvarigt och lägenheten är i stort behov av underhåll.

5.2 BOSTADSRÄTT ELLER VILLA

Bostadsrätt eller villa kan vara en realiserbar tillgång som genom försäljning kan ge inkomster till försörjningen. Om biståndsbehovet väntas bli kortvarigt (högst 3 månader) eller om bostadsrätten eller villan är belånad på sådant sätt att det inte kan bli något överskott vid en försäljning och månadskostnaden är rimlig, ska krav på försäljning inte ställas. Endast om det blir ett överskott som kan användas till försörjningen är en försäljning meningsfull.

I övrigt gäller vad som ovan sägs om hyreslägenheter beträffande skälig kostnad, krav på flyttning och överväganden i samband med det. Som boendekostnad för bostadsrätt räknas månadsavgiften till bostadsrättsföreningen plus räntan på lån för lägenheten.

I boendekostnad för villa ingår tillsammans med ränta eventuella kostnader för vatten, uppvärmning, sophämtning, försäkring och tomträttsavgäld. Endast ränta på lån som tagits för att köpa bostaden ska inräknas i boendekostnaden. Amortering räknas som sparande som exkluderas i beräkningen. Har bostaden belånats i syfte att köpa andra kapitaltillgångar som till exempel bil eller båt, ska räntekostnaden för dessa lån inte räknas in i boendekostnaden.

Utgångspunkten är att den enskilde har skattejämkning för räntekostnaden.

Undantag kan göras om personen inte har något alternativ till boende, har en låg boendekostnad inklusive amorteringen och gjort vad han/hon kan för att få bort amorteringarna.

5.3 ANDRAHANDSBOENDE

För andrahandsboende gäller samma regler som vid förstahandskontrakt beträffande skälig standard och hyreskostnad, krav på flyttning mm. Grundregeln är att andrahandskontraktet ska vara godkänt av hyresvärden. Undantag kan förekomma och då måste en individuell bedömning göras utifrån den sökandes sociala situation och möjligheter att skaffa annat boende.

Ett skriftligt hyresavtal mellan sökande och förstahandshyresgästen ska alltid uppvisas. Detta bör innehålla överenskommelse om hyrestidens längd, ömsesidig uppsägningstid, hyrans storlek och vad som ingår i hyran. Lägenhetens adress ska framgå. Förstahandskontrakt eller hyresspecifikation ska begäras in, men kan inte ställas som krav för rätt till ekonomiskt bistånd.

Om andrahandskontraktet inte är godkänt av hyresvärden ska som regel hembesök göras för att kontrollera kontraktets riktighet, att lägenheten existerar, antal boende i bostaden och att personen kan anses vistas i kommunen. Den sökande ska vara folkbokförd på adressen.

Om dessa villkor inte kan uppfyllas måste en individuell bedömning göras utifrån den sökandes sociala situation och möjligheter att skaffa annat boende.

5.4 INNEBOENDE

Vad som sägs i detta avsnitt gäller inte inneboende hos nära släkting eller delad bostad med någon typ av hushållsgemenskap.

Xxxxx för inneboenderum ska bedömas utifrån vad den sökande disponerar enligt uppvisat avtal med hyresvärden. Den faktiska hyran ska beviljas om den står i rimlig proportion till den totala lägenhetshyran och antal boende i lägenheten och inte är oskälig.

För inneboende i villafastighet, kan vägledning i bedömningen av hyreskostnadens skälighet inhämtas på Hyresnämndens hemsida.

Hembesök ska som regel göras för att kontrollera avtalets riktighet, antal boende i bostaden och att personen kan anses vistas i kommunen. Den sökande ska vara folkbokförd på adressen.

5.5. DELAD LÄGENHET

När syskon eller kamrater delar lägenhet ska hushållsgemenskap förutsättas om inget talar emot det. Med hushållsgemenskap menas att man mer eller mindre delar på kostnaderna i hushållet. Om hushållsgemenskap inte finns gäller reglerna vid inneboende.

Vid prövning av ekonomiskt bistånd när sökanden delar lägenhet ska nettohyran delas på antal boende i lägenheten.

5.6 HEMMABOENDE UNGDOMAR/VUXNA BARN

Huvudregeln är att bistånd till hyresdel inte ska beviljas till ungdom som avslutat skolgång och inte tidigare betalat hyresdel till föräldrarna. Om den unge är medlem i en familj som har ekonomiskt bistånd söker föräldrarna ekonomiskt bistånd till hela hyran.

Undantag görs om föräldrarna på grund av att det vuxna barnet bor kvar, har en högre boendekostnad än de annars skulle ha haft, antingen genom att tvingas behålla en stor bostad eller genom att helt eller delvis mista rätten till bostadsbidrag. Undantag görs även om det vuxna barnet tidigare har betalat hemma och inte har rätt till studiestöd enligt studiestödslagen eller förlängt barnbidrag enligt lagen om förlängt barnbidrag. Perioden skall inte ligga mer än tre månader bakåt i tiden.

Med ett kvarboende vuxet barn avses ett barn som efter fyllda 18 år bor kvar i föräldrahemmet.

5.7 FLYTT TILL EGET BOENDE FÖR UNGDOM

Ungdomar som vill flytta hemifrån anses endast vara biståndsberättigade till boendekostnaden i undantagsfall. Utgångspunkten i sådana fall är att det föreligger starka sociala skäl till flytten. Någon övre åldersgräns för hur länge ett kvarboende anses skäligt föreligger inte (Regeringsrätten). Generellt sett är ungdomarna tillförsäkrade en skälig levnadsnivå genom att de bor kvar i sina föräldrahem. Första egna boendet bör kunna finansieras under minst sex månader med egna inkomster innan hyreskostnad godtas av social- och omsorgsnämnden.

5.8 FÖRÄLDER BOENDE HOS BARN

Endast om bostaden införskaffats för att föräldern ska få plats och boendekostnaden därför ökat ska bistånd till hyresdel beviljas. Den beräknas då som för hemmaboende vuxet barn.

5.9 ÖVRIGA BOENDEFORMER

Med övriga boendeformer menas tredjehandskontrakt, campingboende, hyra av stuga, husvagn eller båt, inneboende hos kamrat som bor i 2:a hand, hotell, etc. Bistånd till boendekostnader ska i dessa fall prövas mycket restriktivt och beviljas endast om den sökande har mycket stora svårigheter att få annat boende och socialtjänsten inte kan erbjuda något alternativ.

5.10 BOENDEKOSTNAD VID FÄNGELSESTRAFF

Vid kriminalvård i anstalt godtas boendekostnad under högst sex månader.

5.11 RÅDRUM FÖR BOSTADSBYTE

Ett skäligt rådrum för bostadsbyte i hyresrätt/som inneboende är vanligtvis tre månader. För avyttring av bostadsrätt/egen fastighet lämnas normalt tre månaders rådrum och som längst sex månader. Faktisk boendekostnad exklusive amortering godtas under denna tid. Vid separation godtas halva boendekostnaden.

Rådrum under uppsägningstid lämnas med tid motsvarande uppsägningstiden, vanligtvis tre månader. Faktisk boendekostnad godtas under denna tid. Förutsättningen är att den sökande ämnar förändra sin boendekostnad. I annat fall tillämpas skälig boendekostnad med omedelbar verkan.

5.12 BOENDESTANDARD VID UMGÄNGE

Vid bedömning av godtagbar boendestandard vid umgänge ska ett barnperspektiv beaktas. Individuell bedömning ska göras utifrån antal umgängesdagar, barnens ålder, kön och behov.

5.13 DUBBEL HYRA

Generellt utgår inte försörjningsstöd till dubbla hyror. Dock kan en individuell bedömning ske i de fall där den enskilde bedöms bli självförsörjande, då det bedöms vara till fördel för den enskilde att byta boende eller då det föreligger fara för den enskildes liv.

5.14 ANDRAHANDSKONTRAKT

Ibland kan möjligheterna för en person att få en bostad vara helt uttömda på grund av hyresskulder eller störande beteende. Den som har uttömt möjligheten till eget hyreskontrakt kan under vissa förutsättningar beviljas bistånd i form av andrahandskontrakt via social- och omsorgsnämnden.

Av praxis framgår att det saknas stöd i socialtjänstlagen för att rätten till bistånd är avsedd att omfatta tillhandahållande av bostad åt bostadslösa i allmänhet. Ansökan gällande socialt hyreskontrakt prövas därför mycket restriktivt. En förutsättning till bistånd jml SoL i form av tillhandahållande av bostad är enligt praxis (Högsta domstolen) att den enskilde är helt bostadslös. Att vara helt bostadslös innebär att den sökande vid ansökningstillfället saknar varje form av boende, alternativt är mera kvalificerat bostadslös genom att boendet svårligen kan ses som ens ett mindre kvalitativt boende. Ett exempel är boende i en husvagn utan

tillgång till basala och grundläggande funktioner. Sökanden som tillfälligtvis löst sitt boende exempelvis genom att hyra in sig i andra eller tredje hand eller som har ordnat ett tillfälligt boende på exempelvis hotell eller vandrarhem eller vistas hos bekanta, vänner eller släkt, är inte att betrakta som bostadslösa i domstolens mening.

Vid ansökan om boende ska sökande kunna uppvisa att han eller hon har tagit ansvar för sin egen situation och har uttömt sina möjligheter att ordna ett boende på egen hand. Den enskilde ska dessutom ha speciella svårigheter att på egen hand skaffa bostad och tillhöra en socialt utsatt grupp. Har den enskilde god man, kan det i hög utsträckning anses kompensera för de svårigheter den enskilde har att på egen hand skaffa bostad.

Om förutsättningarna är uppfyllda och bistånd beviljats, upprättas andrahandskontrakt genom det kommunala bostadsbolaget. Ett andrahandskontrakt ska följas av upprättande av en arbetsplan där det bland annat anges hur den enskilde ska undanröja de hinder som finns för eget kontrakt, till exempel avbetalning på skuld. Det ska också göras en tydlig överenskommelse med hyresvärden om vad som krävs för att den enskilde ska få eget kontrakt. Social- och omsorgsnämnden tecknar ett andrahandskontrakt med den enskilde samt ett avtal om avståendet av besittningsskydd. Detta sänds till hyresnämnden för godkännande.

5.15 BYTE TILL DYRARE BOSTAD

Om den som får ekonomiskt bistånd har ett önskemål om att flytta till ett dyrare boende, bör social- och omsorgsnämnden ge bistånd beräknat på den nya boendekostnaden under förutsättning att flyttningen är nödvändig för att den enskilde ska uppnå skälig levnadsnivå.

Det kan till exempel gälla om det finns medicinska eller starka sociala skäl som styrker behovet av flyttning, om det finns svåra personliga motsättningar mellan hushålls- medlemmarna, till exempel mellan förälder respektive styvförälder och ett vuxet barn eller mellan makar eller samboende, om bostadens standard inte är skälig vad avser fysisk miljö och utrustning, om ett vuxet barn genom att bo i föräldrahemmet förhindras att leva ett normalt vuxenliv och bli självständig, om den enskilde måste flytta till följd av att han eller hon är eller varit utsatt för våld eller andra övergrepp av närstående eller för något annat brott eller vid trångboddhet.

6 HANDLÄGGNINGSSTÖD OCH RUTINER

6.1 UNDERHÅLLSSKYLDIGHET MAKAR/PARTNERS

Makars inkomster bör räknas som gemensamma vid prövningen av rätten till ekonomiskt bistånd. Detsamma bör gälla för registrerade partners inkomster. I regel bör detta även gälla för dem som lever i samboförhållanden. För sambor bör nämnden räkna med båda parters sammanlagda inkomster och tillgångar från sammanflyttningsdagen.

Utgångspunkten är att makar och registrerade partners, efter förmåga, är skyldiga att bidra till det underhåll som behövs för att deras gemensamma och personliga behov ska tillgodoses.

Den part som försummar sin skyldighet kan bli ålagd av domstol att betala underhållsbidrag till den andre. Makar och registrerade partners har alltså en ömsesidig underhållsskyldighet som kvarstår så länge äktenskapet består.

6.1.1 VID SKILSMÄSSA OCH SEPARATION

Vid skilsmässa kvarstår makars underhållsskyldighet under betänketiden och fram till dess äktenskap upplösts genom dom i Tingsrätten. För makar som är vigda enligt utländsk lag eller annan kulturell/religiös sedvänja gäller samma regel.

Då sökande par uppger att de ska skiljas bör de informeras om möjligheten att via Tingsrätten stämma den part som inte fullgör underhållsskyldighet gentemot den andre. Under betänketidens sex månader är makar att räknas som sammanlevande, men hänsyn bör tas till eventuellt skäligt boende för den part som ordnat annat boende, egen lägenhet/inneboende. En gemensam ansökan ska lämnas in, där bådas inkomster och utgifter redovisas. Två beräkningar bör göras, en för makan och en för maken. Har någon ett normöverskott flyttas det till den av dem som har ett normunderskott. I beräkningen räknas de som ensamstående, då de har två hushåll med medföljande kostnader. Eventuella underhållskostnader räknas som inkomst respektive utgift för gemensamma barn.

Umgängeskostnader för gemensamma barn godtas normalt inte. Efter sex månader ska paret normalt sett ha bestämt sig för om de ska skiljas eller inte. Därefter godtas inte dubbelt boende eller ensamståendenorm om de inte har skilt sig. Det finns situationer då det är uppenbart att undantag bör göras. Särskild hänsyn ska tas om personen är/har varit våldsutsatt. När skilsmässan är klar ska dom från Tingsrätt inhämtas.

6.2 SKULDER

Det är den enskildes eget ansvar att se till att skulder inte uppstår. Har skulder uppstått ska den sökande uppmuntras att undersöka möjligheten till uppskov eller få skulderna avskrivna. Den enskilde kan erbjudas hjälp till exempel genom kontakter med gäldenär, kontakt med kommunens skuldrådgivare eller hänvisas att söka skuldsanering. Observera att socialtjänsten har skyldighet att medverka till att ansöka om god man eller förvaltare om det uppmärksammas att behov finns.

Bistånd till avbetalningar och skulder utgår generellt inte och ansökningar prövas mycket restriktivt. För att hjälp till skuld ska lämnas, gäller att betalning av skulden har avgörande betydelse för den hjälpsökandes fortsatta livsföring och att denna på ett avsevärt sätt skulle försvåras om skulden inte betalas. I vissa situationer kan ekonomisk hjälp vara motiverat för att avhjälpa en orimlig livssituation för familjer och enskilda som lever under stark psykisk press. Det kan till exempel vara nödvändigt för att ge de vuxna i en familj möjlighet att ta sig ur personliga kriser, för att inte äventyra barns behov av social trygghet och för att öka en familjs framtida möjlighet att försörja sig själv.

Vid vissa skulder, främst obetalda boendekostnader som riskerar att leda till att den biståndssökande blir utan boende, blir de sociala konsekvenserna mycket större än vid andra skulder. Vid dessa fall bör socialtjänsten därför kunna ta större hänsyn, särskilt när det gäller till exempel barnfamiljer och personer med psykiska funktionsnedsättningar.

Prövning av skulder sker jml. 4 kap 2 § SoL, se delegationsordning. Paragrafen ger kommunen befogenhet, men ingen skyldighet, att utge bistånd i andra fall än vad som omfattas av 1 §. Social- och omsorgsnämnden får således bevilja bistånd utöver skälig levnadsnivå. Ekonomiskt bistånd som beviljas enligt 4 kapitlet 2 § SoL kan återkrävas från den enskilde. Detta förutsätter dock att det av beslutet framgår att biståndet getts under villkor

om återbetalning. Beslutet ska vara skriftligt och innehålla uppgifter om de omständigheter som utgör grunden för återbetalningsskyldigheten.

6.2.1 HYRESSKULD

Hyresskulder och andra boendeskulder bör bedömas utifrån de allvarliga sociala konsekvenser som en vräkning kan medföra särskilt för barnfamiljer eller psykiskt funktionshindrade personer. När det gäller sådana skulder kan särskilt beaktas om skulden uppkommit genom att hushållet har haft inkomster som understigit försörjningsstödet.

Har hyresskuld en gång beviljats sker en restriktivare bedömning om ny ansökan om hyresskuld inkommer. Bistånd till ny hyresskuld kan avslås om tidigare hyresskuld beviljats med erbjudande om andra insatser som inte accepterats, eller ställda krav som inte uppfyllts, exempelvis avbetalningsplaner, kontakt med skuldrådgivare, inlämnat ansökan om god man, avböjt insatsen egna medel, eller avböjt annat skäligt boende som social- och omsorgsnämnden erbjudit.

Det bör vara skillnad mellan hyresskulder där den enskilde skulle fått hjälp till betalning om han kommit och sökt hjälp och sådana hyresskulder där sökanden egentligen haft råd att betala själv då skulden skulle betalas, men av olika skäl låtit bli detta.

Vid en bedömning av rätten till hyresskuld ska följande utredas: skälen till varför skulden har uppstått, huruvida sökanden hade varit berättigad till bistånd om han eller hon hade sökt under den period då skulden uppstått eller inte, konsekvenser av utebliven skuldbetalning samt barnperspektiv.

6.2.2 BARNOMSORGSSKULD

Prövning av barnomsorgsskulder ska ske med beaktande av den sökandes ekonomiska förhållanden under den tid då skulden uppstod. Om den sökande står inför en avstängning från barnomsorgsplatsen och är i behov av denna för att klara sin försörjning genom arbeten eller utbildning, kan det bli aktuellt med akuta individuella uppgörelser av samma typ som nämnts tidigare gällande hyresskulder.

Särskilda skäl att bevilja bistånd till barnomsorgsskuld kan föreligga även om sökande haft medel att själv klara kostnaden. En förlorad barnomsorgsplats kan föra med sig allvarliga konsekvenser för familjen att försörja sig och leda till fortsatt biståndsberoende.

Konsekvensen för barnet ska alltid vägas in i beslutet.

6.2.3 SKULDER TILL KRONOFOGDEMYNDIGHETEN

Kontroll av förbehållsbeloppet ska ske. Den enskilde bör ansöka hos Kronofogdemyndigheten om tillfälligt förhöjt förbehållsbelopp, till exempel på grund av extra kostnader vid sjukdom. Möjligheten till anstånd av införsel under begränsad tid bör undersökas liksom prövning om nedsättning av skulden.

6.2.4 SKULDER TILL FACKFÖRENING OCH A-KASSA

En generös bedömning av rätt till ekonomiskt bistånd till skuld på fackföreningsavgift och a- kassa görs även om det funnits ett normöverskott då skulden uppstod. Detta för att förbättra den enskildes möjligheter till egen självförsörjning.

6.3 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN (SIP)

När en person har behov av insatser både från socialtjänsten och hälso- och sjukvården ska kommunen tillsammans med landstinget upprätta en individuell plan. Detta är lagstadgat sedan 2010 och anges både i 2 kapitlet 7 § SoL och i HSL 3f §.

Syftet med en samordnad individuell plan är ge den enskilde ökat inflytande och delaktighet, förbättrad samordning och att ge en helhetsbild av den enskildes situation för både den enskilde, närstående och berörda vård- och omsorgsgivare. Planen skall vara aktuell och följas upp kontinuerligt. En samordnad individuell plan kan endast upprättas om den enskilde samtycker till detta. När personal från en huvudman blir kallad till planeringsmöte så har parten skyldighet att infinna sig. Planen ska upprättas tillsammans med den enskilde, som ska ges möjlighet att delta aktivt när det är möjligt.

SIP-mötet ska dokumenteras i en så kallad SIP-plan. Av planen ska det framgå:

- den enskildes behov

- mål för insatserna på kort och lång sikt när det är lämpligt

- vilka insatser respektive huvudman ska svara för

- vilka åtgärder som vidtas av någon annan än landstinget eller kommunen

- vem som skall ha det övergripande ansvaret för planen

- tid för uppföljning

Den enskilde ska alltid få en utskrift av planeringsdokumentet. Samordnaren ansvarar för uppföljning av den samordnade individuella planen, och är den som kallar till eventuella fortsatta möten.

6.4 OROSANMÄLAN

Vid oro att barn far illa ska en orosanmälan göras till barn- och familjegruppen.

Anmälningsplikt föreligger enligt 14 kapitlet 1 § SoL vid kännedom om eller misstanke kring att ett barn far illa. Orosanmälan ska i regel göras skriftligen.

6.5 FÖRMEDLADE MEDEL

Ett förmedlingskonto är en insats via social- och arbetsmarknadsnämnden som beviljas under den tid som behov föreligger. Insatsen ska följas upp kontinuerligt. Insatsen kan beviljas om till exempel en skuld har uppstått där socialtjänsten har det yttersta ansvaret (boende, vatten och el), när ett andrahandskontakt har beviljats, där nämnden uppmärksammat ett behov eller i avvaktan på god man/förvaltare.

7 OLIKA GRUPPERS RÄTT TILL FÖRSÖRJNINGSSTÖD

7.1 ARBETSLÖS

Det förutsätts att var och en gör vad han kan för att få arbete och därigenom själv tillgodoser sina ekonomiska behov. För att rätt till ekonomiskt bistånd jml 4 kap 1 § SoL ska anses föreligga förutsätts att den sökande är aktivt arbetssökande, om det inte finns skäl för annan bedömning.

Aktivt arbetssökande är den som är anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen, har kontinuerlig kontakt med Arbetsförmedlingen, antar de erbjudanden om inkomstbringande sysselsättning som erbjuds och på eget initiativ söker annonserade tjänster samt själv tar kontakt med arbetsgivare för att fråga om möjligheten till arbete. Det förutsätts att den sökande söker arbete som han/hon är kvalificerad genom utbildning och även andra arbeten som är möjliga för honom/henne att få, med hela Sverige som sökområde. En individuell bedömning ska göras innan krav ställs. Den sökande bör på ett tillförlitligt sätt kunna visa på sin aktivitet genom att uppvisa jobbsökarlista.

Den som avvisar erbjudet arbete eller annan sysselsättningsåtgärd, uppfyller inte kraven för rätten till försörjningsstöd. Detta gäller också personer som av samma skäl har blivit avstängda från den ordinarie arbetslöshetsförsäkringen.

För den som är förhindrad att vara aktivt arbetssökande krävs det i princip aktivt deltagande för att efter förmåga undanröja hindren (exempelvis ta hjälp av sjukvård, öppenvård eller dylikt) eller arbeta för att erhålla annan inkomst, exempelvis sjukpenning/sjukersättning.

7.1.1 SEMESTER

I begreppet skälig levnadsnivå ingår inte semesterledighet. Semester är ett arbetsrättsligt begrepp som omfattar de som har anställning. Vid sommaruppehåll i arbetsmarknadsutbildning eller liknande ska personen stå till arbetsmarknadens förfogande för att ha rätt till bistånd.

Har den enskilde barn och har haft ett långvarigt biståndsberoende, kan de ha rätt till ledighet från aktuell sysselsättning, observera att detta måste ske utifrån en individuell bedömning och i samråd med Arbetsförmedlingen eller annan ansvarig aktör.

7.1.2 ANVISNING TILL KOMPETENSHÖJANDE VERKSAMHET

För att den enskilde ska ha rätt till bistånd enligt 4 kap 4 § SoL krävs att han eller hon deltar i anvisad praktik, kompetenshöjande praktik eller arbetsträning.

Socialnämnden kan enligt 4 kap 4 § SoL hänvisa den enskilde att delta i kompetenshöjande sysselsättning om biståndsbehovet inte är tillfälligt. Om den enskilde vägrar att delta i anvisad åtgärd eller utan giltigt skäl har frånvaro kan försörjningsstödet helt eller delvis nedsättas enligt 4 kap 5 § SoL. För beräkning vid frånvaro se rubriken beräkningsgrund.

Ett nära samarbete föreligger mellan social- och omsorgsnämnden och kommunens arbetsmarknadsenhet (AME). Hänvisning till kompetenshöjande sysselsättning sker efter samråd med AME. I första hand ska arbetslinjen gälla utifrån upprättad planering med Arbetsförmedlingen, men anvisning till kompetenshöjande sysselsättning kan komma ifråga när ungdomar under 25 år och arbetslösa över 25 år av olika skäl inte får tillgång till insatser från Arbetsförmedlingen eller väntar på sådana insatser.

7.2 SJUKSKRIVNA

För att arbetsoförmåga vid sjukdom ska godkännas, ska en person ha ett läkarintyg som styrker oförmågan att kunna arbeta eller delta i kompetenshöjande verksamhet, helt eller delvis. För att den sökande ska ha rätt till försörjningsstöd ska den sökande medverka till behandling och rehabilitering i syfte att bli arbetsför. En arbetslös som är sjukskriven på deltid ska delta i kompetenshöjande verksamhet i förhållande till sjukskrivningens omfattning.

7.3 STUDERANDE

Generellt utgår bistånd inte till studerande, men undantag kan göras i fall där socialtjänsten i sin arbetsplan och i förekommande fall efter samråd med arbetsförmedlingen har bedömt att studierna är den kortaste vägen till självförsörjning. En individuell och restriktiv prövning ska göras i varje enskilt fall där arbetslinjen och självförsörjning är i fokus.

Finns andra möjligheter att finansiera uppehället under utbildningen ska dessa gå före, eftersom försörjningsstöd inte beviljas om behovet kan tillgodoses på annat sätt (genom studiemedelssystemet, etableringsersättning, aktivitetsstöd etc). Möjligheten att kombinera studier och deltidsarbete ska beaktas och krav kan ställas på att den enskilde ska söka arbete aktivt vid sidan av studierna.

Sommaruppehåll är att betraktas som väntad period, då inkomstbortfall troligtvis föreligger. Den studerande förväntas vara aktivt arbetssökande i god tid inför och under loven.

För att beviljas studiemedel måste studierna bedrivas på minst halvtid. Kvällskurser har oftast en lägre studietakt, 25 % eller 7,5 högskolepoäng. Att läsa en kvällskurs påverkar inte rätten till försörjningsstöd då studierna bedrivs på kvällstid och den sökande i övrigt kan stå till arbetsmarknadens förfogande och aktivt söka arbete på 100 %. Antagningsbesked bör efterfrågas, då det där framgår i vilken omfattning studierna bedrivs.

7.3.1 GYMNASIESTUDERANDE UNGDOMAR

Ungdomar som har en fullgjord gymnasieutbildning ska betraktas som vuxna, vilket innebär att föräldrarna inte har något försörjningsansvar. Ungdom som fullgjort en gymnasieutbildning med icke godkända betyg och som fått möjlighet att gå en extra termin på individuella programmet med bibehållen studiehjälp ska handläggas i förälders akt.

Ungdomar som fyllt 20 år och som går kvar i gymnasieskolan och inte fullgjort en gymnasieutbildning hänvisas att söka bidragsdelen på studiemedel och handläggs i förälders akt. Ungdomar som bor i eget boende ska behandlas på samma sätt som hemmaboende ungdomar enligt ovan.

Ungdomar som har fyllt 21 år och inte är färdiga med gymnasiet ska tas bort från föräldrarnas akt, då föräldrarnas försörjningsskyldighet upphör.

Om ungdomen ansöker om ekonomiskt bistånd för sin egen del ska hon/han hänvisas till studiemedelssystemet för sin försörjning. Försörjningsstöd utgår inte till gymnasiestuderande över 21 år även om de inte fullgjort en grund-/gymnasieutbildning.

7.3.2 UNGDOMAR SOM SLUTAR GYMNASIESKOLAN

Enligt 7 kap 1 § föräldrabalken upphör föräldrars underhållsskyldighet mot barn när barnet fyller 18 år. Går barnet i skola vid den tidpunkten är föräldrarna dock underhållsskyldiga under tiden som studierna pågår, dock längst fram till dess att barnet fyller 21 år. För familjer som uppbär försörjningsstöd ingår uppehälle i normen för den gymnasiestuderande ungdomen. Från och med den dag ungdomen avslutar sina gymnasiestudier upphör föräldrarnas försörjningsansvar vilket innebär att ungdomen själv ska försörja sig. Detta innebär vidare att uppehälle till den unge inte längre kommer att utbetalas via föräldrarnas försörjningsstöd inför juli månad.

Om den unge fullgjort en gymnasieutbildning med godkända betyg innan denna fyller 21 år och väljer att fortsätta studera på gymnasienivå ska denne hänvisas att försörja sig via studiemedelssystemet. Om ungdomen är under 20 år och enbart erhåller studiebidrag med 1 050:-/månad har personen inte rätt till försörjningsstöd. Det är därför viktigt att förälder informerar sin ungdom om det egna ansvaret för sin försörjning från och med den dagen han/hon avslutar sina gymnasiestudier och att han/hon i god tid börjar söka arbete samt att efter avslutade studier anmäler sig som arbetssökande på Arbetsförmedlingen och att försörjningsstödet inför juli månad kommer att påverkas på ovanstående sätt.

7.3.3 VUXNA STUDERANDE I GRUND- ELLER GYMNASIESKOLA

Huvudregeln när det gäller vuxna studerande är att de ska försörja sig själva genom de stödformer som finns inom studiemedelssystemet och vuxenstudiestödet. Kan den studerande inte försörja sig genom studiemedelssystemet har den studerande möjlighet att avbryta sina studier och ställa sig till arbetsmarknadens förfogande innan rätt till ekonomiskt bistånd kan föreligga. Studieavbrott ska styrkas med intyg från skolan.

Undantag från huvudregeln att studerande är hänvisade till studiemedelssystemet kan göras för studier på grundskolenivå under förutsättning att studierna är en del av en överenskommen planering. Planeringen ska innehålla ett utlåtande av studie- och yrkesvägledare som har att bedöma den enskildes möjligheter att klara av studierna och uppnå godkända betyg. En individuell bedömning ska också göras kring om studierna kommer öka möjligheten till självförsörjning för klienten. Studierna ska finansieras genom att bidragsdelen i studiemedlet tas ut om möjlighet finns till det. En individuell bedömning görs kring hur länge man ska få studera på grundskolenivå, utifrån det angivna målet. Planeringen att studera på grundskolenivå ska regelbundet följas upp för att säkerställa att planeringen följs. I de fall där målet inte uppfylls ska studierna avbrytas och ny planering tillsammans med klienten upprättas.

7.4 UTLÄNDSKA MEDBORGARE

En utländsk medborgare, med undantag för vissa EU-medborgare och deras anhöriga, får inte uppehålla sig i Sverige mer än tre månader från inresan utan att ha uppehållstillstånd. Social- och omsorgsnämnden har skyldighet att lämna uppgift när polis, säkerhetspolis, Migrationsverket, Migrationsdomstolen önskar uppgifter som behövs för att avgöra ett ärende om uppehållstillstånd, avgöra ett ärende om tredjelandsmedborgares ställning som varaktigt bosatt i Sverige eller verkställa ett beslut om avvisning eller utvisning (Utlänningslagen 17 kap 1 §) Utländska medborgare med viseringsplikt ska ha uppehållstillstånd eller visum redan vid inresa.

7.4.1 EU-MEDBORGARE

Se Socialstyrelsens handbok ”EG-rätten och socialtjänsten - en vägledning”. Social- och omsorgsnämnden prövar först om sökande har uppehållsrätt. Därefter ska bedömning göras om rätten till ekonomiskt bistånd. Vid en prövning av uppehållsrätten utifrån en arbetslös sökandes framtida möjligheter på arbetsmarknaden ska bedömning inhämtas från arbetsförmedlingen.

7.4.2 ASYLSÖKANDE

Asylsökande ska alltid hänvisas till Migrationsverket som beviljar bistånd i form av dagersättning enligt lag om mottagande av asylsökande med flera (LMA). Detta gäller oavsett om den asylsökande vistas på förläggning eller hos en släkting i kommunen. Dagersättningen ska täcka kostnader för livsmedel, kläder och skor, fritidsaktiviteter, hygienartiklar och andra förbrukningsvaror. Dagersättningen ska även täcka utgifter för hälso- och sjukvård, tandvård och läkemedel. Om särskilt angelägna behov uppstår kan särskilt bidrag enlig LMA lämnas för kostnader för vinterkläder, glasögon, kosttillskott, handikapp utrustning, spädbarnsutrustning och begravningskostnader.

Undantag från ovanstående ska göras för asylsökande barn under 18 år som bor hos vårdnadshavare med uppehållstillstånd. Dessa ska prövas enligt SoL.

7.5 EGNA FÖRETAGARE

Huvudprincipen är att försörjningsstöd inte utgår till egna företagare. Försörjningsstöd bör inte utgå till att finansiera affärsverksamhet eller till att reglera skulder som uppkommit i sådan verksamhet.

Om den enskilde driver ett företag som inte lönar sig och ansöker om bistånd till sin försörjning och livsföring i övrigt bör krav på den enskilde uppställas att han antingen tar ut avtalsenlig lön eller ställer sig till arbetsmarknadens förfogande. Om verksamheten inte kan drivas vidare behöver företagaren ta ställning till att avsluta sitt företag, t ex genom att sätta det i konkurs.

Det är inte förenligt med lag att förmå företagaren att avveckla sitt företag innan rätten till bistånd inträder. I vissa situationer kan ekonomiskt bistånd beviljas till en egen företagare, till exempel under en avvecklingsperiod då rådrum fastställs, vid ett tillfälligt behov, vid sjukskrivning med otillräcklig sjukpenning samt i vissa akuta situationer. Om sökande har beviljats starta-eget-bidrag från Arbetsförmedlingen kan försörjningsstöd beviljas till de enskildes försörjning och livsföring i övrigt under motsvarande tidsperiod om bidraget inte täcker hushållets försörjning.

När en företagares skuldsituation ska redas ut är det viktigt att samarbeta med Kronofogdemyndigheten. Kronofogdemyndigheten är oftast angelägen om att den enskildes skuldsättning kan avhjälpas så att denne ska kunna påbörja ett arbete som ger inkomst. Det är nödvändigt att beakta den enskildes möjligheter till anställning och sätta detta i relation till de inkomster som företaget ger.

7.6 PERSONER MED MISSBRUKSPROBLEM

När missbruksproblem är en bakomliggande orsak till att den enskilde inte får arbete, är förutsättningen att den enskilde medverkar till att komma ifrån missbruket. En individuell arbetsplan ska upprättas snarast tillsammans med den enskilde och missbrukshandläggaren. I 5 kap 9 § SoL framgår att social- och omsorgsnämnden aktivt ska sörja för att den enskilde missbrukaren får den hjälp och vård som han eller hon behöver för att komma ifrån missbruket. Nämnden ska i samförstånd med den enskilde planera hjälpen och vården och noga bevaka att planen fullföljs.

På samma sätt som när det gäller personer utan missbruksproblem kan begäran om ekonomiskt bistånd avslås om en person med missbruksproblem vägrar helt eller i stor utsträckning att medverka i försörjningsstöds utredningsarbete. Det är då viktigt att det framgår att det är vägran att medverka i utredningen som ligger till grund för avslagsbeslutet.

7.7 INFLYTTNINGAR I LAXÅ KOMMUN

7.7.1 HEMVÄNDANDE PERSONER MED SVENSKT MEDBORGARSKAP OCH GILTIGT UPPEHÅLLSTILLSTÅND

Vid bedömning av rätten till ekonomiskt bistånd i dessa fall bör nämnden hålla en restriktiv linje.

Följande punkter bör beaktas vid utredningsförfarandet:

• Var har personen bott i utlandet?

• Vad har personen levt av?

• Finns det tillgångar i form av exempelvis bankmedel, fastigheter, affärsrörelse?

• Kontanta medel som personen/ familjen har med sig?

• Xxx har resan finansierats?

• Vilken planering har funnits/ finns för boende och försörjning i Sverige, det vill säga, hur hade personen tänkt sig när han/ hon lämnade Sverige om eventuell återkomst?

Då personen tidigare har levt i Sverige finns kännedom om gällande regler om hur systemet fungerar när det gäller försörjning och bostadsanskaffning. Vid planering av vistelse utomlands kan krav ställas på den enskilde att han/hon har något att återvända till.

7.8 UTLANDSVISTELSE

I begreppet skälig levnadsnivå ingår inte möjligheten till utlandsvistelser eller semesterledighet. Semester är ett arbetsrättsligt begrepp som omfattar dem som har en anställning. Den som är arbetslös, ska för rätt till bistånd stå till arbetsmarknadens förfogande och vara aktivt arbetssökande. Vid utlandsresa anses personen inte stå till arbetsmarknadens förfogande varvid rätt till bistånd inte kan bedömas föreligga.

7.9 PERSONER SOM ÄR INSKRIVNA INOM KRIMINALVÅRD

Kriminalvården har det övergripande ansvaret så länge fängelsestraff verkställs. Även personer som sitter häktade får uppehället tillgodosett genom kriminalvården.

Försörjningsstöd beviljas därför inte till uppehälle. Vid dagen för frigivning, alternativt

villkorlig frigivning, övergår kostnadsansvaret i sin helhet till kommunen.

Det är inte vistelsekommunen, utan den kommun där den enskilde är folkbokförd, som har ansvar att pröva ansökan om försörjningsstöd. När en enskild i anstalt kontaktar kommunen är det därför viktigt att utreda var personen är folkbokförd för att kunna hänvisa till rätt kommun.

7.9.1 TANDVÅRD

Kriminalvården ska bereda akut tandvård vid behov. För de som varit intagna 24 månader eller mer, tillhandahålls även nödvändig tandvård. Vid kortare fängelsestraff kan tandvård som regel vänta till efter frigivning. Eftersom tandvård kan tillgodoses inom Kriminalvården beviljas generellt sett inte bistånd till tandvård.

7.9.2 GLASÖGON

Intagnas behov av glasögon tillgodoses av Kriminalvården.

7.9.3 KLÄDER

Tillgodoses av Kriminalvården.

7.10 PERSONER 65 ÅR OCH ÄLDRE

Personer som är 65 år och äldre som ansöker om försörjningsstöd ska hänvisas till Pensionsmyndigheten för att ansöka om äldreförsörjningsstöd. Om försörjningsstöd beviljas i avvaktan på beslut hos Pensionsmyndigheten ska det återsökas.

7.10.1 FÖRTIDA UTTAG AV ÅLDERSPENSION

Väljer en person att begära förtida uttag av sin ålderspension föreligger i regel inte rätt tillkompletterande försörjningsstöd. Likaså kan nämnden inte kräva att den enskilde gör ett förtida uttag av ålderspensionen. En utredning och bedömning ska dock göras av den sökandes hela situation. Finns det någon annan möjlighet till försörjning, exempel genom arbetslöshetskassa eller aktivitetsstöd, om den sökande upphäver det förtida uttaget? Om inga andra alternativ till försörjning finns kan försörjningsstöd beviljas.

Vid förtida uttag av ålderspensionen beviljas inte bostadstillägg via Försäkringskassan. Om den enskilde på grund av förtida uttag erhåller ålderspension understigande äldreförsörjningsstödets nivå beviljas istället äldreförsörjningsstöd av Försäkringskassan.

7.11 SOMMAR- ELLER FERIEARBETE

7.11.1 HEMMAVARANDE UNGDOMAR SOM ARBETAR

Feriearbete ska uppmuntras och därför är det viktigt att den unge själv får disponera en viss del av arbetsinkomsten utan att detta minskar den övriga familjens försörjningsstöd. Barn är aldrig underhållsskyldiga för sina föräldrar eller syskon. Det ska i varje enskilt fall göras en individuell bedömning.

Barns inkomster från tillgångar som står under överförmyndarens kontroll när överförmyndaren inte ger sitt samtycke till uttag skall inte medräknas

En årsinkomst som understiger ett helt prisbasbelopp påverkar inte beräkningen av familjens försörjningsstöd. För att kunna göra denna bedömning av en ansökan om ekonomiskt bistånd behöver social- och omsorgsnämnden begära in uppgifter om den unges inkomster. Nämnden behöver då den unges sammanlagda inkomster efter avdrag för skatt från början av kalenderåret och fram till ansökningstillfället. Någon avstämning vid årets slut av utbetalt bistånd mot intjänad årsinkomst ska inte göras. Vid prövning av rätten till ekonomiskt bistånd under första halvåret beaktas arbetsinkomster över ett halvt prisbasbelopp intjänade sedan kalenderårets början, med inkomster intjänade under det andra halvåret bedöms i förhållande till ett helt prisbasbelopp.

7.11.2 INFÖR SOMMARUPPEHÅLL ALTERNATIVT VID AVSLUTANDE AV EFTERGYMNASIALA STUDIER

För att ha rätt till försörjningsstöd ska den studerande kunna visa att han/hon i god tid sökt feriearbete inför sommaruppehållet/studiernas avslut då inkomstbortfallet är en förutsägbar situation. Ett eventuellt överskott av studiemedel får inte flyttas med efter terminens slut, däremot får övriga inkomster som leder till ett överskott (löner, bostadsbidrag, barnbidrag, övriga lån, insättningar etc) räknas med inför sökt månad. Detta då sökandens inkomstbortfall har varit högst förutsägbart inför studiernas avslut och då sökanden har ett egenansvar att planera sin ekonomi utifrån den rådande situationen. Aktuell beräkning ska göras från första dagen efter terminens avslut. Hyran delas alltså på antalet dagar i månaden och de dagar som kvarstår efter terminens slut godtas. Detsamma gäller för hemförsäkring. Kostnader för el godtas inte om förbrukningen av elen avser en period då den sökande uppburit studiemedel. I beräkningen ska riksnormen för den sökande reduceras till matpengar under juni månad. Detta då sökandens situation kan ses som en akut nödsituation och då inkomstbortfallet varit högst förutsägbart. Blir den sökande fortsatt beroende av försörjningsstöd räknas försörjningsstödet på full norm de följande månaderna. För studenter som väljer att först ansöka inför juli räknas full norm direkt.

7.11.3 INFÖR TERMINSUPPEHÅLL

Högskolestuderande har inget studieuppehåll mellan hösttermin och vårtermin och ska därförinte beviljas försörjningsstöd under denna tid. Komvuxstuderande och folkhögskolestudenter har ett kortare terminsuppehåll mellan höst och vårtermin, i dessa fall görs beräkning på liknande sätt som inför sommaruppehållet.

7.12 ÅTERKRAV

Huvudprincipen är att ekonomiskt bistånd inte behöver återbetalas men socialtjänsten kan få tillbaka pengar i vissa situationer.

Socialtjänsten kan enligt SoL kräva tillbaka ekonomiskt bistånd som betalats ut till privatpersoner

-om utbetalningen visat sig vara felaktig (9 kap. 1 § SoL)

-när det handlar om pengar som betalats ut som förskott på en förmån, om den enskilde är indragen i en arbetskonflikt, eller om den enskilde inte kan förfoga över sina inkomster eller tillgångar (9 kap. 2 § SoL)

-om det finns en överenskommelse om återbetalning (9 kap. 2 §, andra stycket, SoL)

Överenskommelser om återbetalning kan bli aktuella för utbetalningar av ekonomiskt bistånd som en person egentligen inte har rätt till, men beviljats i väntan på att till exempel sälja en tillgång och frigöra pengar. En förutsättning för återkrav är att man vet att inkomsten kommer och att biståndsmottagaren bedöms kunna betala tillbaka pengarna utan att hamna i ekonomiska svårigheter. I varje enskilt fall ska en återbetalningsplan upprättas tillsammans med den enskilde.