Slutlig version – 27 december 2018
Koldioxidneutralitet för varumärket WASA
PAS 2060 deklaration och åtagandeförklaring
Slutlig version – 27 december 2018
Referensperiod 2017
Denna deklaration och åtagandeförklaring (QES) för PAS 2060 visar att varumärket WASA uppnått koldioxidneutralitet och åtar sig att vara koldioxidneutral i enlighet med rapporteringskraven i PAS2060:2014.
Innehåll
Innehåll 1
Varumärket Wasa 3
1 Deklaration av koldioxidneutralitet 4
2 Märke 5
Märke för koldioxidneutralitet för varumärket Wasa 5
3 Inledning 6
3.1 Allmän information 7
3.2 Omfattning 8
3.3 Koldioxidneutralitet enligt PAS 2060 9
3.4 Systemgränser 10
4 Kvantifiering av koldioxidavtryck 11
4.1 Utsläppsresultat 11
4.2 Metod 12
Utsläpp i område 1 och 2 12
Utsläpp i område 3 13
4.3 Datakällor 13
4.4 Antaganden och skattningar 14
4.5 Undantag 14
4.6 Osäkerheter 14
5 Hanteringsplan för koldioxid 15
5.1 Varumärket Wasas bästa tillvägagångssätt 15
5.2 Implementerade utsläppsminskningsprojekt för varumärket Wasa 15
5.3 Planerade utsläppsminskningsprojekt för varumärket Wasa 16
6 Klimatkompensationsprogram 17
Kompensationsprogram för den första ansökningsperioden 17
Klimatkompensationsprogram 18
Antal köpta utsläppsrätter 18
Kompensationsprogram för den andra ansökningsperioden 19
7 Bilaga A 20
Försäkran om koldioxidneutralitet från DNV GL 20
8 Bilaga B 21
Checklista för deklaration och åtagandeförklaring (QES) 21
9 Bilaga C 25
Förteckning över produkter som bidrar till varumärket Wasas koldioxidavtryck 25
10 Bilaga D 27
Undantagna och inkluderade utsläpp i område 1, 2 och 3 27
11 Bilaga E 29
Frivilliga klimatkompensationsprogram 29
11.1 VCS 29
11.2 CCBA 30
12 Bilaga F 32
Osäkerhetsberäkning 32
13 Bilaga G 33
Ursprungscertifikat för elektricitet 33
14 Bilaga H 35
Varumärket Wasas distributionsmarknader 35
Varumärket Wasa
Wasa är en svensk knäckebrödstillverkare som grundades 1919. Wasa har två bagerier, ett i Filipstad i Sverige och ett i Celle i Tyskland. På dessa två orter bakar Wasa knäckebröd och andra produkter för många länder över hela världen.
År 1999 förvärvades varumärket av Barilla G.e.R. Fratelli Group.
Efter att ha åtagit sig att göra sina produkter mer hållbara började Wasa reducera sina utsläpp av växthusgaser och hantera alla processer, från mylla till hylla, på ett ansvarsfullt sätt.
Under de senaste åren har flera initiativ genomförts. Exempel på konkreta åtgärder är ansträngningar att använda mer tågtransporter, lansering av ett flertal energisparprojekt, t.ex. ESP (Energy Saving Project), köp av energi från förnybara källor med ursprungscertifikat och användning av VER- utsläppsrätter (Verified Emissions Reduction).
Wasa har uppnått koldioxidneutralitet från mylla till hylla under 2019 och firar på detta sätt att varumärket fyller 100 år.
1 Deklaration av koldioxidneutralitet
”Koldioxidneutralitet för varumärket Wasas produkter har uppnåtts av Barilla G.e.R. Fratelli società per Azioni i enlighet med PAS 2060 1 januari
2018 med åtagande att upprätthålla detta till 31 december 2019 från perioden 1 januari 2017 till 31 december 2017, certifierat av DNV GL Business Assurance Italia Srl.”
Datum: 27 december 2018
Undertecknat av:
Xxxx X. Xxxxx (HS&E Vice President)
Denna deklaration och åtagandeförklaring (QES) innehåller all nödvändig information om koldioxidneutralitet för det aktuella föremålet. All information som tillhandahålls i denna rapport har granskats av en tredje part (DNV GL) och tros vara korrekt. Om uppgifter framkommer som kan påverka giltigheten för de påståenden som anges nedan kommer detta dokument att uppdateras för att spegla Wasa aktuella status på vägen mot koldioxidneutralitet. Denna rapport är tillgänglig för allmänheten på en dedikerad webbplats:
Detta är den första prestationsdeklarationen från varumärket Wasa.
Ett certifieringsbrev från DNV GL Business Assurance Italia Srl återfinns i bilaga A.
2 MÄRKE
Märke för koldioxidneutralitet för varumärket Wasa
Varumärket Wasa har valt följande märke för koldioxidneutralitet i tre olika versioner.
Engelskspråkiga länder | Storbritannien, USA, Kanada, Australien | |
Norden | Sverige, Norge, Danmark, Finland | |
Övriga länder |
På förpackningens baksida kommer följande information att översättas till det lokala språket där lagen så kräver:
Wasa reducerar sina utsläpp av växthusgaser från mylla till hylla och kompenserar till 100 % alla resterande utsläpp genom att stödja projekt som främjar förnybar energi och bevarar regnskogen.
Verifierat av oberoende granskare (DNV GL). Läs mer på xxx.xxxxX00.xxx
3 Inledning
Detta dokument utgör en deklaration och åtagandeförklaring (QES, Qualifying Explanatory Statement) som visar att varumärket Wasa har uppnått koldioxidneutralitet från mylla till hylla för alla Wasas produkter för perioden 1 januari 2017 till 31 december 2017, i enlighet med PAS 2060:2014.
Detta har uppnåtts genom:
• Kontinuerlig reducering av koldioxidutsläpp genom åtgärdsplaner under direkt kontroll av Wasa: tillverkningsanläggningar (bagerier) och logistik.
• Kompensation av koldioxidutsläpp för perioden 1 januari 2017 till 31 december 2017.
Denna rapport inkluderar information som styrker varumärket Wasas deklaration av koldioxidneutralitet för den första ansökningsperioden (år 2017) och åtagande om koldioxidneutralitet fram till 2019 (2 år) i enlighet med standarden PAS 2060:2014.
Varumärket Wasa har också skapat en koldioxidhanteringsplan för att reducera utsläpp av växthusgaser som är kopplade till livscykeln för varumärket Wasas produkter i syfte att visa sitt åtagande att vara koldioxidneutral i enlighet med PAS 2060:2014.
3.1 Allmän information
Obligatorisk information enligt PAS 2060 | Information om WASA |
Enhet som genomför PAS 2060-deklaration | Varumärket Wasa |
Ansvarig för att bedöma och tillhandahålla data som krävs för att bestyrka deklarationen (inklusive att förbereda, underbygga, kommunicera och upprätthålla deklarationen) | Xxxx Xxxxx, Health Safety Environment and Energy Vice President, Barilla G.e.R. Fratelli società per Azioni |
Föremål för PAS 2060-deklaration | Varumärket Wasas produkter som tillverkades 2017 (en fullständig förteckning finns i Bilaga ) |
Föremålets funktion | Varumärket Wasas funktion är att tillhandahålla sina globala kunder med varumärket Wasas ätklara produkter |
Aktiviteter som krävs för att föremålet ska utföra sin funktion | De aktiviteter som krävs för att tillverka varumärket Wasas produkter omfattar: • Odling/produktion av råmaterial • Produktion av förpackningsmaterial (primär, sekundär och tertiär) • Produktion av stödmaterial • Transport av material till tillverkningsanläggningar • Produkttillverkning • Avfallshantering på tillverkningsanläggningar • Produktdistribution (till butikshylla) • Resthantering av förpackningar Systemgränserna beskrivs i Figur 3-2 |
Grund för val av föremålet | Föremålet representerar 100 % av de produkter som säljs av varumärket Wasa |
Typ av bedömning av överensstämmelse som genomförts | I3P-3 certifiering av oberoende tredje part – harmoniserad |
Startdatum för PAS 2060-program | 1 januari 2017 |
Prestationsperiod | 1 januari 2017–31 december 2017 |
Åtagandeperiod | 1 januari 2018–31 december 2019 |
3.2 Omfattning
Föremålet för koldioxidneutralitet är varumärket Wasas produkter.
Den huvudsakliga affärsverksamheten är tillverkning av bageriprodukter för varumärket Wasa i enlighet med beskrivningen i Bilaga B.
Wasas produkter säljs över hela världen och distribution till alla nationella marknader ingår i omfattningen. Tabell 3.1 visar den huvudsakliga distributionen av varumärket Wasas produkter. En fullständig lista finns i Bilaga H.
Tabell 3.1 Distribution av Wasas produkter
Marknad för distribution | Försäljningsvolym – % |
Norden | 53 % |
Sverige | 30 % |
Norge | 15 % |
Danmark – Island | 6 % |
Finland | 1 % |
Tyskland | 22 % |
Nederländerna | 8 % |
USA | 4 % |
Frankrike | 3 % |
Italien | 2 % |
Polen | 2 % |
Det valda föremålet täcker alla aktiviteter som utförs av varumärket Wasa, inklusive tillverkningsanläggningar (bagerier), kontor och lager, från mylla till hylla.
Samtliga produkter från varumärket Wasa ingår.
Under rapporteringsperioden förändras inte föremålets definition. I händelse av en väsentlig framtida förändring av föremålet ska processen att bestämma och bestyrka föremålet och dess förknippade utsläpp av växthusgaser börja om och grundas på ett omdefinierat föremål.
3.3 Koldioxidneutralitet enligt PAS 2060
Varumärket Wasa följer tidplanen för koldioxidneutralitet i enlighet med figur 3-1 – deklarationsperiod för koldioxidneutralitet.
Den första perioden utgör referensperioden och motsvarar kalenderåret 2017. Under 2018 har föremålet definierats och koldioxidavtrycket för 2017 kvantifierats.
Denna deklaration och åtagandeförklaring kommer att uppdateras för att spegla eventuella förändringar och åtgärder som kan komma att påverka åtagandeförklaringens giltighet.
Varumärket Wasa förbinder sig att uppnå koldioxidneutralitet för sin globala affärsverksamhet under ansökningsperioderna i enlighet med Figur 3-1:
• Första ansökningsperioden (referensperiod): 1 januari 2017 till 31 december 2017
• Andra ansökningsperioden: 1 januari 2018 till 31 december 2018
• Tredje ansökningsperioden: 1 januari 2019 till 31 december 2019
Figur 3-1 Deklarationsperioder för koldioxidneutralitet
Varumärket Xxxx har valt att beakta utsläppsminskningar av växthusgaser kopplade till det definierade föremålet omedelbart innan referensperioden (historiska reduceringar).
3.4 Systemgränser
De systemgränser som använts för att kvantifiera varumärket Wasas koldioxidavtryck visas i Figur 3-2
Figur 3-2 Systemgränser som beaktas vid beräkning av koldioxidneutralitet för varumärket Wasa från mylla till hylla
Utsläpp av växthusgaser kopplade till varumärket Wasa inom de definierade gränserna under perioden 1 januari 2017 till 31 december 2017 har kvantifierats i enlighet med GHG-protokollet efter en växthusgasinventering inom företaget. Den valda metoden omfattar samtliga produkter från varumärket Wasa och anses vara mer omfattande och konservativ än en produktbaserad metod. Anledningen till detta är att den valda metoden inte exkluderar någon växthusgaskälla som skulle ha inkluderats i en produktbaserad metod och dessutom beaktar ett bredare spektrum av utsläppskällor.
Detta bekräftas av den medeleffekt (vad gäller utsläpp av växthusgaser) som beräknats utifrån ”företagsmetoden” jämfört med vad som beräknas med utgångspunkt från miljöprodukt- deklarationer.
Data för den första ansökningsperioden har verifierats av en oberoende tredje part, DNV GL Business Assurance Italia Srl, som bekräftar att den koldioxidneutralitetsdeklaration som fastställs i denna deklaration och åtagandeförklaring har rapporterats korrekt och i enlighet med kraven i PAS 2060.
Ett certifieringsbrev från DNV GL Business Assurance Italia Srl återfinns i Bilaga A.
4 Kvantifiering av koldioxidavtryck
4.1 Utsläppsresultat
De totala utsläppen av växthusgaser kopplade till område 1, 2 och 3 avser tillverkade produkter under 2017 (första ansökningsperioden) och motsvarar sammanlagt 89 262 ton koldioxidekvivalenter.
Tabell 4.1 – Totala växthusgasutsläpp (2017 – avrundade data)
Växthusgasområde | Växthusgasutsläpp [ton CO2e] | Områdets andel |
Område 1 | 4 409 | 6 % |
Område 2 – marknadsbaserat | 1 020 | 1 % |
Område 3 – marknadsbaserat | 83 750 | 93 % |
Totalt koldioxidavtryck under referensperioden | 89 680 |
Utsläppsresultaten (Tabell 4.1) visar att större delen av koldioxidavtrycket kommer från råmaterial (huvudsakligen råg, vetemjöl och vegetabiliska oljor), uppströms distribution, produktdistribution och förpackningstillverkning (cirka 70 % av det totala koldioxidavtrycket). Det innebär att utsläpp i område 3 i enlighet med GHG-protokollet ansvarar för huvuddelen av Wasas koldioxidavtryck, medan område 1 och 2 står för mindre än 10 % av de totala utsläppen.
Tabell 4.2 – Totala växthusgasutsläpp, (2017 – avrundade data)
Huvudsaklig växthusgasaktivitet | Andel – % |
Rågmjöl | 20 % |
Produktdistribution | 17 % |
Vetemjöl | 10 % |
Förpackningsmaterial | 8 % |
Tillverkningsanläggning | 7 % |
Vegetabiliska oljor | 4 % |
Transport av förpacknings- och råmaterial | 4 % |
4.2 Metod
Totala utsläpp av växthusgaser kopplade till varumärket Wasas produkter under perioden 1 januari– 31 december 2017 har kvantifierats i enlighet med GHG-protokollets riktlinjer för redovisning och rapportering för företag med operationell kontroll som konsolideringsmodell. Denna metod valdes då den utgör bästa tillvägagångssätt för inventering av organisationers koldioxidavtryck. Dessutom bekräftar PAS 2060 att den uppfyller alla krav som standarden ställer vid korrekt tillämpning.
I enlighet med GHG-protokollets riktlinjer för företag måste de sju växthusgaser som ingår i Kyotoprotokollet inom ramen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar rapporteras, vilket innebär att följande växthusgaser inkluderades i beräkningarna:
• koldioxid (CO2)
• metan (CH4)
• dikväveoxid (N2O)
• fluorerade kolväten (HFC)
• perfluorkolväten (PFC),
• svavelhexafluorid (SF6)
• kvävetrifluorid (NF3).
För att beräkna varumärket Wasas koldioxidavtryck användes beräkningsmetoden IPPC 2013 – GWP100a v. 1.03, som finns tillgänglig i programmet Simapro 8.5.2.0 och tar hänsyn även till andra växthusgaser än de sju som nämns ovan.
De totala utsläppen mäts i ton koldioxidekvivalenter (eller CO2e) och uppfyller till fullo kraven i PAS 2060:2014.
Inventeringen redovisar 100 % av växthusgasutsläppen från affärsaktiviteter och verksamheter över vilka varumärket Wasa har direkt operationell kontroll och fullständig bestämmanderätt att införa och genomföra sina verksamhetspolicyer. Inventeringen tar också hänsyn till inköp av färdiga produkter tillverkade av kontraktsförpackare.
Alla växthusgasutsläpp i område 1 och 2 som är relevanta för systemgränserna, och alla relevanta och tillgängliga växthusgasutsläpp i område 3, har inkluderats och kvantifierats i enlighet med GHG- protokollets riktlinjer för redovisning och rapportering för företag, vilket bekräftas av DNV GL:s certifiering.
Utsläpp i område 1 och 2
Område 1 omfattar direkta växthusgasutsläpp från källor som ägs eller kontrolleras av varumärket Wasa. Område 2 omfattar indirekta växthusgasutsläpp från produktionen av den elektricitet som varumärket Wasa köper in och förbrukar.
För varumärket Wasa beaktas följande utsläpp inom område 1 och 2:
• stationär förbränning
• mobil förbränning
• läckage
• produktion av förbrukad elektricitet
Utsläpp i område 3
Område 3 omfattar alla övriga indirekta utsläpp som uppstår från källor som inte ägs eller kontrolleras av varumärket Wasa och som uppstår som en följd av Wasas verksamhet.
För varumärket Wasa beaktas följande utsläpp inom område 3:
• Kategori 1 - Inköpta varor och tjänster
• Kategori 3 - Bränsle- och energirelaterade aktiviteter som inte ingår i område 1 eller 2
• Kategori 4 - Uppströms transport och distribution
• Kategori 5 - Avfall som genererats i verksamheten
• Kategori 6 - Affärsresor
• Kategori 7 - Anställdas pendling
• Kategori 12 - Slutbehandling av sålda produkter
4.3 Datakällor
Primär- och sekundärdata har använts under koldioxidkvantifieringsprocessen. Där så varit möjligt har primärdata använts för att kvantifiera utsläppen. Sekundärdata har endast använts där det inte var möjligt att använda primärdata.
1. Primära datakällor: alla in- och utgående data för steg under Wasas kontroll tillhandahölls av varumärket Wasa eller Barilla. De omfattar produktion (ingående material och energi, utgående avfall), distribution (volym och destination), bränsleförbrukning för anställdas transporter med kontrollerade fordon, affärsresors avstånd och anställdas pendling.
2. Utsläppsfaktorer hämtades från LCA-erkända databaser (Ecoinvent, Agri-footprint, GHG-protokoll o.s.v.) och publikationer från branschorganisationer (Plastics Europe, FEFCO o.s.v.).
3. All övrig sekundär information härrör från nationell statistik (t.ex. genomsnittlig avfallshantering).
Datakällorna har granskats av DNV GL i enlighet med GHG-protokollets certifieringsprocess och kraven i PAS 2060:2014.
4.4 Antaganden och skattningar
Alla antaganden som gjorts för att kvantifiera varumärket Wasa växthusgasutsläpp har granskats av DNV GL i enlighet med GHG-protokollets certifieringsprocess och kraven i PAS 2060:2014.
De mest relevanta antagandena som gjorts under bedömningen beskrivs nedan:
• Produktion som hanteras av kontraktsförpackare: energiförbrukning per produktenhet antas vara densamma som vid den anläggning med högst energiförbrukning, medan energiutsläppsfaktorerna är specifika för det land där kontraktstillverkaren är belägen.
• Beräkning av distributionsavstånd: distribution utgör en väsentlig andel av det totala koldioxidavtrycket – eftersom avlagda avstånd inte är tillgängliga från underleverantörer har medelavståndet mellan tillverkningsanläggningar, distributionsmarknader (för distributions- plattform) och butiker använts.
4.5 Undantag
I Bilaga beskrivs vad som inkluderats respektive exkluderats vid beräkning av växthusgasutsläpp. För att kompensera för samtliga undantag inom systemgränserna har en överskattning på 5 % lagts till Wasas totala koldioxidavtryck. Det innebär att varumärket Wasas koldioxidneutralitet omfattar 100 % av växthusgasutsläppen.
4.6 Osäkerheter
I allmänhet utgör användning av sekundärdata genomgående under bedömningen en stor källa till osäkerhet vad gäller resultatet. De åtgärder som vidtagits för att i möjligaste mån minska dessa osäkerheter har granskats av DNV GL och beskrivs nedan:
• Sekundära utsläppsfaktorer: det finns en osäkerhet kring användning av sekundära utsläppsfaktorer då de representerar medelvärden i stället för specifika utsläpp. De användes dock korrekt och omsorg lades vid att använda bästa tillgängliga uppsättning uppgifter, som hämtades från större LCA-databaser (Ecoinvent, Agrifootprint och publicerade miljöprodukt- deklarationer inom det internationella EPD-systemet).
• Sekundärdata för modellering av kontraktsförpackares energiförbrukning: variationer kan ha väsentlig effekt på det totala avtrycket, men rimliga uppgifter har använts genomgående under bedömningen och försiktiga antaganden har gjorts där så varit lämpligt. I synnerhet antogs en energiförbrukning per produktenhet för tillverkningsprocessen som var lika med den vid Filipstadsanläggningen, som har den högsta energiförbrukningen per ton produkt, och korrelerades till varje kontraktsförpackares produktionsvolym.
Resultat från osäkerhetsberäkningarna rapporteras i Bilaga F.
5 Hanteringsplan för koldioxid
Hanteringsplanen för att minska koldioxidutsläppen omfattar en treårsperiod (2017–2019) och har som mål att upprätthålla indikatorn för utsläppsintensitet. Det innebär att indikatorn för utsläppsintensitet inte får öka under denna period.
Detta mål kommer att bevakas regelbundet (årsvis) för att kontrollera att förväntat och verkligt resultat ligger i linje med varandra. För att nå målet kommer en rad projekt att genomföras både innanför och utanför varumärket Wasas grindar.
Även om varumärket Wasa påbörjade sitt koldioxidhanteringsprogram 2018 har energisparåtgärder vidtagits sedan början av 2010 för tillverkningsanläggningarna (Filipstad och Celle). Vissa av de som inleddes 2016 kommer att beaktas inom gränserna för denna studie.
Följande stycken förklarar i detalj implementerade projekt (stycke 5.2) och planerade projekt (stycke 5.3) som huvudsakligen är förlagda innanför varumärket Wasas grindar: projekt som rör utsläppsminskningar av växthusgaser vid tillverkningsanläggningarna (i Celle och Filipstad).
5.1 Varumärket Wasas bästa tillvägagångssätt
Alla Wasas produktionslinjer, med undantag för en linje i Celleanläggningen, är eldrivna, och all elektricitet som köps produceras av vattenkraft (ursprungscertifikat för elektricitet för båda anläggningarna finns i Bilaga G).
Köp av koldioxidfri elektricitet innebär att varumärket Wasas utsläpp av växthusgaser minskar med cirka 19 % av det totala koldioxidavtrycket, jämfört med köp av icke-ursprungsmärkt el från elnätet.
Dessutom transporteras cirka 17 % av den totala distribuerade produktvolymen med tåg (från Sverige till Norge samt mellan Tyskland och Sverige). Dessa tågtransporter medger en utsläppsminskning av växthusgaser på cirka 1 % av varumärket Wasas totala koldioxidavtryck (cirka 7 % av produkttransportutsläppen), jämfört med om enbart vägtransporter använts.
5.2 Implementerade utsläppsminskningsprojekt för varumärket Wasa
De projekt som implementerats rör energibesparingar på anläggningsnivå. Projekt som implementerades under 2016 (Tabell 5.1) gör det möjligt att bedöma en besparing som redan ingår i varumärket Wasas referenskoldioxidavtryck (2017).
Tabell 5.1 Implementerade energisparprojekt år 2016
Projekt | Beskrivning | År | Använd energityp | Anläggning | Utsläpps- minskning | Minskning på anläggningsnivå (%) |
Ersättning av lysrör med LED-teknologi | Byte från lysrör till LED i lager | 2016 | Elenergi | Celle | 1 ton CO2e | 0,04 % |
Värmeåtervinnings- system | Utbyggnad av återvinningssystemet för att använda värme från kompressorer för lokal uppvärmning | 2016 | Elenergi | Filipstad | 9 ton CO2e | 1,2 % |
Ersättning av lysrör i Celle innebar att lysrören avlägsnades och att LED-lampor installerades i stället. Belysningen förbättrades genom ny belysningsfördelning och installation av närvarodetektor.
Värmeåtervinningsprojektet i Filipstad hade som mål att reducera kylsystemets energiförbrukning genom att ansluta luftkompressorcentralen till värmeåtervinningssystemet för att minska användningen av kylsystemet och använda värmen från kompressorerna för lokal uppvärmning.
5.3 Planerade utsläppsminskningsprojekt för varumärket Wasa
I syfte att uppnå tidigare nämnda mål förbinder sig Xxxx att identifiera och implementera projekt som minskar koldioxidutsläppen. I Tabell 5.2 visas de huvudsakliga projekt som implementerats under 2017 och planerats för 2018, och vars utsläppsminskningar ingår i beräkningen av koldioxidavtrycket för år 2018 och 2019.
Tabell 5.2 Huvudsakliga planerade energisparprojekt
Projekt | Beskrivning | År | Använd energityp | Anläggning | Utsläpps- minskning | Minskning på anläggningsnivå (%) |
Ersättning av lysrör med LED- teknologi | Byte från lysrör till LED i lager och tekniskt utrymme | 2017 | Elenergi | Celle | 0,03 ton CO2e | 0,001 % |
Tunnelugn | Byte av tunnelugn med möjlighet till stopp | 2018 | Elenergi | Filipstad | 0,1 ton CO2e | 0,01 % |
Bytet av lysrör i Celle (följande steg) omfattade att lysrören avlägsnades och att LED-lampor installerades i stället, och att belysningen optimerades med en ny belysningsfördelning.
Ugnsbytet i Filipstad omfattade avlägsnande av en äldre och installation av en ny tunnelugn som gör det möjligt att stoppa driften under en period på året.
6 Klimatkompensationsprogram
Kompensationsprogram för den första ansökningsperioden
I samarbete med EcoAct, en internationellt erkänd koldioxidneutralitetskonsult, har varumärket Wasa upprättat ett kompensationsprogram som uppfyller de strängaste internationella kraven, samtidigt som det erbjuder sociala och ekonomiska fördelar. Koldioxidneutralitet uppnås genom att minska och kompensera växthusgasutsläpp genom att stödja utvecklingen av hållbara klimatlösningar i utvecklingsländer. Kompensationsprojekten har positiva sociala, ekologiska och ekonomiska bieffekter som bidrar till FN:s mål för hållbar utveckling, och de är märkta av Verified Carbon Standard (VCS)1 och Climate community and Biodiversity Alliance (CCBA)2.
VCS-programmet är världens mest använda frivilliga klimatkompensationsprogram. En mer utförlig beskrivning av varje projekt ges i Bilaga E.
VCS garanterar att den kompensation som köps representerar en verklig, additionell utsläppsminskning av växthusgaser. Varje projekt bedöms med en tekniskt hållbar metod för att kvantifiera växthusgasutsläpp som är specifik för den aktuella projekttypen. VCS-märkningen garanterar att kompensationsprojektet uppfyller kriterierna för additionalitet, permanens, läckage och dubbelräkning. Den garanterar också att kompensationen verifierats av en oberoende tredje part och att utsläppsrätterna utfärdats först efter att utsläppsminskningen skett.
CCBA har utvecklat CCB-standarderna (Climate, Community and Biodiversity Standards), som administreras av VCS sedan november 2014. CCB-standarderna bedömer markförvaltningsprojekt från tidig utvecklingsfas till implementering och främjar integration av bästa tillvägagångssätt och metoder som genererar flera fördelar vid projektdesign och -genomförande.
CCB-standarderna inkluderar projekt som minskar växthusgasutsläppen från avskogning och skogsdegradering, och projekt som avlägsnar koldioxid genom att binda den eller genom annan markförvaltning.
Utsläppsrätterna annulleras 31 december 2018, det vill säga före den prestationsdeklaration som Xxxx kommer att göra i början av 2019.
Dessa utsläppsrätter stöds av allmänt tillgänglig projektdokumentation på Market registry online (Markit3) – en central databas över alla registrerade projekt som spårar alla utsläppsrätter när de skapas, skrotas och annulleras. För att projekt ska registreras i detta program måste de kunna visa att de uppfyller alla standarder och metodologiska krav.
1 xxxxx://xxxxx.xxx/
2 xxxx://xxx.xxxxxxx-xxxxxxxxx.xxx/
3 xxxxx://xxx.xxxxxx.xxx/xx-xxx/xxxxxx/xxxxx.xxx?xxxx
Klimatkompensationsprogram
De kompensationsprojekt som varumärket Wasa valt är:
1. Madre de Dios REDD+-projekt i Peru, VCS- och CCBA-märkt som symbolprojekt.
2. Solenergiprojekt i Indien, flera platser, också VCS-märkt.
Madre de Dios-projektet har som mål att minska avskogningen i Amazonas i Peru och bevarar 100 000 hektar regnskog genom att minska trycket på ny jordbruksmark och garantera en hållbar skogsförvaltning och hantering av avverkningsrätter. På så sätt skyddar projektet livsmiljön för 65 hotade arter och säkrar försörjningen för den lokala ursprungsbefolkningen från stammar som Yine, Huitoto, Mashco, Piro, Yora och Amahuaca, som är beroende av skogen för sin överlevnad. Projektet utvecklar och främjar ett hållbart jordbruk som respekterar skogen och dess fauna och flora. På så sätt förhindras 700 000 ton koldioxidekvivalenter från att släppas ut varje år.
Solenergiprojektet i Indien (SaurIndia-projektet) har som mål att tillhandahålla lokal, förnybar solenergi i Indien och omfattar installation av solcellspaneler i olika indiska delstater (Telangana, Maharashtea och Karntaka). Den sammanlagda kapaciteten för projektet är 120 MW, vilket innebär att det ersätter motsvarande mängd elektricitet som annars huvudsakligen hade producerats av fossila kraftverk. SaurIndia-projektet minskar växthusgasutsläppen och reducerar landets föroreningar, samtidigt som det hjälper till att bevara naturresurser och bekämpa klimatförändringarna. Utsläppsminskningen motsvarar 2 130 890 ton koldioxidekvivalenter över en tioårsperiod.
Antal köpta utsläppsrätter
Varumärket Wasa har beställt utsläppsrätter för perioden 1 januari–31 december 2017 av EcoAct. EcoAct har upprättat ett köpeavtal för verifierad utsläppsminskning (VERPA, Verified Emission Reduction Purchase Agreement) med projektutvecklarna, och kommer vid slutet av 2018 överföra och annullera utsläppsrätterna för varumärket Wasas räkning via sitt interna register som granskas av tredje part.
Utsläppsrätter har köpts för 94 164 ton koldioxidekvivalenter uppdelat på två poster:
• 89 680 ton koldioxidekvivalenter, vilket är det beräknade beloppet för den första ansökningsperioden (referensperioden).
• 4 484 ton koldioxidekvivalenter, vilket utgör över överskattning på 5 % av det totala referenskoldioxidavtrycket för att täcka alla undantag (Bilaga ) och utesluta underskattning.
Varumärket Wasas kompensationsportfölj består av:
1. Madre de Dios REDD+-projektet i Peru, vilket omfattar 18 % av portföljen
2. Solenergiprojektet i Indien, flera platser, vilket står för resterande 82 % av portföljen
Vi kan därmed hävda att varumärket Wasas klimatkompensation täcker 100 % av växthusgasutsläppen.
Kompensationsprogram för den andra ansökningsperioden
Vad gäller den andra ansökningsperioden kommer varumärket Wasa att meddela EcoAct vilken mängd utsläppsrätter som krävs när beräkningarna för denna period är klara. Den utsläppsrättsvolym som varumärket Wasa behöver kommer att bekräftas till EcoAct tidigt under det tredje kvartalet 2019 och rätterna kommer att annulleras vid slutet av samma kvartal och innan granskningen av denna ansökningsperiod avslutats. I enlighet med avtalet med EcoAct kommer portföljens sammansättning och projektandelar inte skilja sig nämnvärt från den första ansökningsperioden.
Den totala mängden utsläppsrätter som annullerats under den första perioden överskrider det koldioxidavtryck som kvantifierats för referensperioden med 3 930 ton koldioxidekvivalenter. Överskottet av annullerade utsläppsrätter kommer att avräknas mot den andra ansökningsperioden.
7 BILAGA A
Försäkran om koldioxidneutralitet från DNV GL
8 BILAGA B
Checklista för deklaration och åtagandeförklaring (QES)
Följande tabell är hämtad från de QES-checklistor som krävs i enlighet med PAS 2060:2014.
Tabell 8.1 Checklista för QES för åtagandeförklaring om koldioxidneutralitet
Post Status Stycke i QES | |||
1 | Identifiera den person som är ansvarig för att bedöma och tillhandahålla data som krävs för att bestyrka deklarationen, inklusive att förbereda, underbygga, kommunicera och upprätthålla deklarationen. | ✓ | Stycke 3.1 |
2 | Identifiera den enhet som är ansvarig för att genomföra deklarationen. | ✓ | Stycke 3.1 |
3 | Identifiera föremålet för deklarationen. | ✓ | Stycke 3.1 |
4 | Förklara grunden för val av föremålet. (Valet av föremålet bör helst baseras på en bredare förståelse av enhetens totala koldioxidavtryck, så att det valda föremålets koldioxidavtryck kan ses i ett sammanhang. Enheter måste kunna visa att de inte avsiktligt exkluderar de mest betydande växthusgasutsläppen eller alternativt kunna förklara varför de gjort så). | ✓ | Stycke 3.1 |
5 | Definiera föremålets systemgränser. | ✓ | Stycke 3.4 |
6 | Identifiera föremålets alla inneboende kännetecken (syfte, mål eller funktion). | ✓ | Stycke 2 |
7 | Identifiera och ta hänsyn till alla aktiviteter som är väsentliga för att uppfylla, uppnå eller leverera föremålets syfte, mål eller funktion. | ✓ | Stycke 2 |
8 | Välj vilket av de 3 alternativen i PAS 2060 som ni ämnar följa. | ✓ | Stycke 3.3 |
9 | Identifiera vilket datum enheten planerar att uppnå statusen ”koldioxidneutralitet” för föremålet och specificera den period under vilken enheten avser att upprätthålla denna status. | ✓ | Stycke 2 |
10 | Välj en lämplig standard och metod för att definiera föremålet, de växthusgasutsläpp som förknippas med föremålet och beräkning av det definierade föremålets koldioxidavtryck. | x | Xxxxxx 0 |
11 | Motivera valet av metod. (Vald metod ska minimera osäkerhet och ge korrekta, enhetliga och reproducerbara resultat.) | x | Xxxxxx 0 |
12 | Bekräfta att vald metod tillämpats i enlighet med dess villkor och de principer som anges i PAS 2060. | x | Xxxxxx 0 |
13 | Beskriv faktiska typer av växthusgasutsläpp, utsläppens klassificering (område 1, 2 eller 3) och föremålets koldioxidavtryck exklusive eventuell klimatkompensation. | ✓ | Stycke 4 |
a) Samtliga växthusgaser ska inkluderas och omvandlas till ton CO2e. | ✓ | Stycke 4 | |
b) 100 % av utsläppen i område 1 (direkta utsläpp) som är relevanta för föremålet ska inkluderas vid beräkning av koldioxidavtryck. | ✓ | Stycke 4 | |
c) 100 % av utsläppen i område 2 (indirekta utsläpp) som är relevanta för föremålet ska inkluderas vid beräkning av koldioxidavtryck. | ✓ | Stycke 4 | |
d) Vid användning av skattade växthusgasutsläpp vid kvantifiering av föremålets koldioxidavtryck (i synnerhet i förbindelse med utsläpp i område 3) ska dessa bestämmas på ett sätt som utesluter underskattning. | ✓ | Stycke 4.4 | |
e) Hänsyn ska tas till utsläppskällor i område 1, 2 eller 3 som bedöms stå för mer än 1 % av det totala koldioxidavtrycket, såvida det inte kan visas att sådan kvantifiering inte är tekniskt möjlig eller kostnadseffektiv. (Utsläppskällor som bedöms stå för mindre än 1 % kan uteslutas enbart på denna grund.) | ✓ | Stycke 4.4 och 4.5 | |
f) Det kvantifierade koldioxidavtrycket ska omfatta minst 95 % av föremålets utsläpp. | ✓ | Stycke 4.5 | |
g) I händelse av att en enskild källa står för mer är 50 % av de totala utsläppen gäller gränsvärdet på 95 % för återstående utsläppskällor. | ej tillämpligt | ||
h) Samtliga undantag och anledningen till dessa undantag ska dokumenteras. | ✓ | Bilaga C | |
14 | I händelse av att föremålet är en organisation/ett företag eller del därav, säkerställ att: | ✓ | Stycke 4 |
a) Systemgränserna ger en korrekt och rättvisande bild av organisationens växthusgasutsläpp (d.v.s. inkluderar alla växthusgasutsläpp som är förknippade med kärnverksamheten, inklusive dotterbolag som ägs och drivs av organisationen). Det är viktigt att säkerställa att påståendena är trovärdiga – om en enhet väljer ett mycket smalt definierat föremål och utesluter dess koldioxidintensiva aktiviteter, eller om | ✓ | Stycke 4 |
Post Status Stycke i QES | |||
enheten lägger ut koldioxidintensiva aktiviteter på entreprenad måste detta dokumenteras. | |||
b) Antingen kapitalandelsmetoden eller kontrollmetoden har tillämpats för att definiera vilka växthusgaser som inkluderas. Kapitalandelsmetoden innebär att enheten står för den andel av växthusgasutsläppen som motsvarar dess kapitalandel i föremålet. Kontrollmetoden innebär att enheten står för 100 % av de växthusgasutsläpp över vilka de har finansiell och/eller operationell kontroll. | x | Xxxxxx 0 | |
15 | Identifiera om föremålet är en del av en organisation eller en specifik anläggning eller plats och ska behandlas som en särskild verksamhet med eget syfte, eget mål och egen funktion. | ej tillämpligt | |
16 | I händelse av att föremålet är en produkt eller tjänst ska samtliga utsläpp i område 3 inkluderas (då hänsyn måste tas till produktens/tjänstens livscykel). | ej tillämpligt | |
17 | Beskriv de faktiska metoder som använts för att kvantifiera växthusgasutsläppen (t.ex. användning av primär- eller sekundärdata), tillämpade mätenheter, tillämpningsperiod och storleken på resulterande koldioxidavtryck. Koldioxidavtrycket ska grundas på beräkningar (t.ex. aktivitetsdata vad gäller växthusgasutsläpp multiplicerat med utsläppsfaktorer för växthusgaser eller användning av massbalans- /livscykelmodeller), varefter beräkning av växthusgasutsläpp görs med utsläppsfaktorer från nationella (statliga) publikationer. Där sådana faktorer inte är tillgängliga ska internationella eller branschspecifika riktlinjer användas. I samtliga fall ska källorna till sådana uppgifter identifieras. | x | Xxxxxx 0 |
18 | Beskriv och förklara eventuella undantagna utsläpp i område 3. | ✓ | Bilaga C |
19 | Dokumentera alla antaganden och beräkningar som gjorts vid kvantifiering av växthusgasutsläpp och val eller utveckling av utsläppsfaktorer för växthusgaser. (Utsläppsfaktorer ska vara lämpliga för berörd aktivitet och aktuella vid tidpunkten för kvantifieringen.) | ✓ | Stycke 4.4 |
20 | Dokumentera er bedömning av osäkerhet och variabilitet förknippad med definition av gränser och kvantifiering av växthusgasutsläpp, inklusive positiva toleranser som tillämpats i samband med utsläppsberäkningar. (Redogörelse kan ske i form av en kvalitativ beskrivning av resultatens osäkerhet eller en kvantitativ osäkerhetsbedömning om sådan finns tillgänglig (t.ex. koldioxidavtryck baserat på 95 % av sannolika växthusgasutsläpp, primära källor varierar över tid, avtryck utgör en bästa skattning grundat på rimliga kostnader för utvärdering)). | ✓ | Stycke 4.6 |
21 | Dokumentera en hanteringsplan för koldioxidavtryck: | ✓ | Stycke 5 |
a) Gör en åtagandeförklaring för koldioxidneutralitet för det definierade föremålet. | ✓ | Stycke 5 | |
b) Fastställ en tidsplan för att uppnå koldioxidneutralitet för det definierade föremålet. | ✓ | Stycke 5 | |
c) Specificera utsläppsminskningsmål för växthusgaser för det definierade föremålet som är lämpliga med hänsyn till tidsplanen för att uppnå koldioxidneutralitet, inklusive referensdatum samt datum för första kvalificering och första ansökningsperiod. | ✓ | Stycke 5 | |
d) Dokumentera planerade sätt att uppnå och upprätthålla utsläppsminskningar av växthusgaser, inklusive gjorda antaganden och motiveringar för de tekniker och åtgärder som tillämpats för att minska växthusgasutsläppen. | ✓ | Stycke 5 | |
e) Specificera kompensationsstrategin, inklusive en uppskattning av den mängd växthusgasutsläpp som ska kompenseras, typ av kompensation och sannolikt antal och typ av utsläppsrätter. | x | Xxxxxx 0 | |
22 | Implementera en process för att genomföra regelbundna prestationsbedömningar gentemot planen samt för att vidta korrigerande åtgärder för att säkerställa att målen uppnås. Frekvensen för sådana prestationsbedömningar gentemot planen bör stå i rimlig proportion till fastställd tidsram för att uppnå koldioxidneutralitet. | x | Xxxxxx 0 |
23 | I händelse av att föremålet är en icke återkommande händelse, såsom ett bröllop eller en konsert, ska sätt att minska växthusgasutsläppen maximalt som ändå gör tillåter händelsen att uppnå sina avsedda syften identifieras innan händelsen äger rum, och inkludera en utvärdering efter händelsen för att avgöra om förväntad utsläppsminimering uppnåtts eller inte. | ej tillämpligt | |
24 | För eventuella utsläppsminskningar av växthusgaser för det definierade föremålet som levererats under perioden omedelbart före referensperioden och som inte på annat sätt tagits med i kvantifieringen av några växthusgasutsläpp, bekräfta: • i vilken period dessa minskningar ska inkluderas | ej tillämpligt |
Post Status Stycke i QES | |||
• att nödvändiga uppgifter finns tillgängliga och beräkningar genomgående utförts med samma metod • att bedömningen av historiska minskningar har skett i enlighet med denna PAS genom att rapportera den mängd historiska reduktioner som åberopas parallellt med rapporten av totala minskningar. | |||
25 | Registrera hur många gånger åtagandeförklaringen har förnyats utan prestationsdeklaration. | x | Xxxxxx 0 |
26 | Specificera typ av bedömning av överensstämmelse: a) certifiering av oberoende tredje part b) validering av annan part c) egen validering | ✓ | Stycke 3.1 |
27 | Inkludera valideringspåståenden där åtagandeförklaring om koldioxidneutralitet verifierats av tredje parts certifierare eller andra parts organisation. | ✓ | Bilaga A |
28 | Datera QES och se till att den undertecknas av en ledningsrepresentant för berörd enhet (t.ex. verkställande direktör för företag, affärsområdeschef då föremålet utgör en del av en större enhet, kommunordförande för kommuner eller familjeöverhuvud för familjer). | x | Xxxxxx 0 |
29 | Gör QES allmänt tillgänglig och tillhandahåll en referens till fritt tillgänglig information som bestyrker den (t.ex. via webbplatser). | x | Xxxxxx 0 |
30 | Uppdatera QES så att den speglar eventuella förändringar och åtgärder som skulle kunna påverka giltigheten för åtagandeförklaringen om koldioxidneutralitet. | x | Xxxxxx 0 |
Tabell 8.2 Checklista för QES för prestationsdeklaration av koldioxidneutralitet
Post Status Stycke i QES | |||
1 | Definiera den standard och metod som används för att bestämma utsläppsminskningen av växthusgaser. | x | Xxxxxx 0 |
2 | Bekräfta att vald metod tillämpats i enlighet med dess villkor och de principer som anges i PAS 2060. | x | Xxxxxx 0 |
3 | Motivera valet av metod för att kvantifiera minskningar av koldioxidavtryck, inklusive alla antaganden och beräkningar som gjorts och eventuella osäkerhetsbedömningar (Den metod som tillämpas för att kvantifiera minskningarna ska vara densamma som använts för att kvantifiera det ursprungliga koldioxidavtrycket. Om en alternativ metod som minskar osäkerheten och ger mer korrekta, enhetliga och reproducerbara resultat skulle finnas tillgänglig kan den användas, under förutsättning att det ursprungliga koldioxidavtrycket kvantifieras om med samma metod för att möjliggöra jämförelse. Vid omberäkning av koldioxidavtryck ska de senaste tillgängliga utsläppsfaktorerna användas för att säkerställa att hänsyn tas till eventuella förändringar av faktorerna vid jämförelse med den ursprungliga beräkningen.) | x | Xxxxxx 0 |
4 | Beskriv på vilka sätt minskningarna uppnåtts och eventuella tillämpliga antaganden och motiveringar. | ej tillämpligt | |
5 | Säkerställ att definitionen av föremålet inte förändrats. (Enheten ska säkerställa att definitionen av föremålet förblir oförändrad genom varje fas i metoden. I händelse av en väsentlig förändring av föremålet ska sekvensen börja om och grundas på ett omdefinierat föremål.) | ✓ | Stycke 3.1 |
6 | Beskriv de faktiska minskningar som uppnåtts i absoluta och intensitetstal samt i procent av ursprungligt koldioxidavtryck. (Kvantifierade utsläppsminskningar av växthusgaser ska anges i absoluta tal och avse vald ansökningsperiod och/eller uttryckas som utsläppsintensitet (t.ex. per specificerad produktenhet eller utförd tjänst)) | ej tillämpligt | |
7 | Ange start-/kvalifikationsdatum | ✓ | Stycke 4.1 |
8 | Registrera ekonomisk tillväxt i procent för aktuell ansökningsperiod för användning som tröskelvärde för att visa minskningar uttryckt i intensitet. | ej tillämpligt | |
9 | Förklara omständigheterna i händelse av att en växthusgasminskning uttryckt i intensitet åtföljs av en ökning i absoluta tal för det definierade föremålet. | ej tillämpligt | |
10 | Välj och dokumentera den standard och metod som använts för klimatkompensation. | x | Xxxxxx 0 |
11 | Bekräfta följande: | x | Xxxxxx 0 |
Post Status Stycke i QES | |||
a) Att den kompensation som genererats eller utsläppsrätter som annullerats representerar verkliga, additionella utsläppsminskningar av växthusgas på en annan plats. | ✓ | Stycke 6 | |
b) Att berörda projekt för att leverera kompensation uppfyller kriterierna för additionalitet, permanens, läckage och dubbelräkning. (Se WRI:s GHG-protokoll för definitioner av additionalitet, permanens, läckage och dubbelräkning.) | ✓ | Stycke 6 | |
c) Att klimatkompensationerna verifieras av en oberoende tredje part. | ✓ | Stycke 6 | |
d) Att utsläppsrätter från klimatkompensationsprojekt endast utfärdas efter att utsläppsminskningen skett. | ✓ | Stycke 6 | |
e) Att utsläppsrätter från klimatkompensationsprojekt annulleras inom 12 månader från datumet för prestationsdeklarationen. | ✓ | Stycke 6 | |
f) Att villkor för händelserelaterad möjlighet till 36 månader anges här. | ✓ | Stycke 6 | |
g) Att utsläppsrätter från klimatkompensationsprojekt stöds av allmänt tillgänglig projektdokumentation i ett register som tillhandahåller information om klimatkompensationsprojekt, kvantifieringsmetod samt validerings- och verifieringsprocedurer. | ✓ | Stycke 6 | |
h) Att utsläppsrätter från klimatkompensationsprojekt sparas och annulleras i ett oberoende och trovärdigt register. | x | Xxxxxx 0 | |
12 | Dokumentera utsläppsrätternas kvantitet och vilken typ och art av utsläppsrätter som faktiskt köpts, inklusive antal och typ av använda utsläppsrätter och den tidsperiod för vilken utsläppsrätterna skapats, inklusive: | ✓ | Stycke 6 |
a) Vilka växthusgasutsläpp som kompenserats. | x | Xxxxxx 0 | |
b) Den faktiska mängd koldioxid som kompenserats. | ✓ | Stycke 6 | |
c) Vilken typ av utsläppsrätter och projekt som innefattas. | ✓ | Stycke 6 | |
d) Xxxxxx xxxxx och vilken typ av utsläppsrätter som använts och den tidsperiod för vilken utsläppsrätterna skapats. | ✓ | Stycke 6 | |
e) För händelser, den logiska grunden bakom annullering av utsläppsrätter som överstiger 12 månader, inklusive information om eventuella tidigare minskningar som tagits med i beräkningen. | ✓ | Stycke 6 | |
f) Information om skrotning/annullering av utsläppsrätter för att förhindra att de används av andra, inklusive en länk till det register eller motsvarande allmänt tillgängliga förteckning där utsläppsrätten har annullerats. | x | Xxxxxx 0 | |
13 | Specificera typ av bedömning av överensstämmelse: a) certifiering av oberoende tredje part b) validering av annan part c) egen validering | ✓ | Stycke 1 Bilaga A |
14 | Inkludera valideringspåståenden där prestationsdeklaration av koldioxidneutralitet verifierats av tredje parts certifierare eller andra parts organisation. | ✓ | Bilaga A |
15 | Datera QES och se till att den undertecknas av en ledningsrepresentant för berörd enhet (t.ex. verkställande direktör för företag, affärsområdeschef då föremålet utgör en del av en större enhet, kommunordförande för kommuner eller familjeöverhuvud för familjer). | x | Xxxxxx 0 |
16 | Gör QES allmänt tillgänglig och tillhandahåll en referens till fritt tillgänglig information som bestyrker den (t.ex. via webbplatser). | x | Xxxxxx 0 |
Tabell 8.3 QES öppenhet och tydlighet
Enheterna bör säkerställa att QES: | ||
1 | Varken uttryckligen eller underförstått antyder en minskning som inte existerar. | ✓ |
2 | Inte presenteras på ett sätt som antyder att deklarationen är godkänd eller certifierad av en oberoende tredje part när så inte är fallet. | ✓ |
3 | Inte sannolikt kan misstolkas eller är missledande som ett resultat av att relevanta fakta utelämnas. | ✓ |
4 | Är fritt tillgänglig för alla intresserade parter. | ✓ |
9 BILAGA C
Förteckning över produkter som bidrar till varumärket Wasas koldioxidavtryck
Följande förteckning innehåller alla varumärket Wasas produkter som omfattas av föremålet.
Produkt | storlek - g | Produkt | storlek - g |
7 GRAIN CNL WASA | 140 | FRUKOST S | 340 |
AUTHENTIQUE | 275 | FULLKORN SKORPOR U/SUKKER | 300 |
BIO ROGGEN VOLLKORN | 180 | GAMMELG. ORIGINAL S | 650 |
BRUNGRÄDDAT | 740 | GLUTEN & LAKTOSFRI NATURAL | 26 |
COOP RÅGKNÄCKEBRÖD | 520 | 240 | |
CRISP | 200 | GLUTEN & LAKTOSFRI XXXXX & HAVSSALT | |
CRISP´N LIGHT RYE | 110 | GLUTEN&LACTOSEFREE SESAM & SEASALT | |
CRISP´N WHEAT | 110 | GLUTEN&LACTOSFREE NATURAL | 240 |
DELICATE TASTY ROUNDS FRENCH HERBS | 250 | GLUTEN-/LACTOSEFREE | 275 |
DELICATE TASTY ROUNDS SESAM | 290 | GOUDBRUIN | 245 |
DELICATE THIN ROSEMARY | 190 | GRAHAM | 195 |
DELICATE THIN SESAME | 190 | HAVRE | 300 |
DELIKATESS | 270 | 600 | |
540 | HAVREKNÄCKE | 280 | |
DELIKATESS LINFRÖ | 285 | 560 | |
DELIKATESS SESAM | 285 | HAVREKNÄCKE S | 280 |
XXX XXXXXXX RÅG | 180 | HEARTY RYE | 275 |
1050 | HEARTY RYE WASA | 275 | |
EKO SPRÖD VETE | 210 | HUSMAN | 260 |
FALU RÅG-RUT | 235 | 520 | |
470 | HUSMAN S | 1100 | |
FALU RÅG-RUT GROV | 235 | IDEAL FLATBRØD | 300 |
FALU RÅG-RUT S | 1020 | IDEAL GRILJERMEL | 400 |
FAPA MJÖLK | 460 | INTEGRALE | 270 |
FAPA SESAM | 400 | JULKNÄCKE | 300 |
FAVORICE ORIGINAL ECOL. | 100 | KAVRINGER | 400 |
FIBER BALANCE | 230 | KÖSTLICH | 230 |
FIBER RYE WASA | 230 | LEGER | 270 |
FIBRE | 230 | LEKKIE 7 ZBOZA | 140 |
FIBRE RYE | 230 | LEKKIE PSZENNE | 140 |
FIBRES | 230 | LEKKIE ZYTNIE (RYE) | 140 |
FIT | 275 | LICHTGEWICHT | 300 |
FIT & VITAL BALLASTSTOFFE | 230 | LIGHT RYE | 270 |
FIT&VITAL PROTEINE | 225 | LIGHT RYE WASA | 270 |
FLAX SEED WASA | 215 | MÅLTIDSKN. KRÖGARENS | 330 |
FRUKOST | 240 | MEHRKORN | 275 |
480 | MICROC LEICHTE SCHEIBE RO MIGROS | 110 | |
625 | MICROC LEICHTE SCHEIBE WEIZEN | 110 | |
FRUKOST FULLKORN | 320 | MINERAL PLUS | 200 |
Produkt | storlek - g | Produkt | storlek - g |
490 | MINIMUM KNAECKEBROD | 380 | |
MJOLK | 230 | SANDWICH CHEESE&PAPRIKA | 37 |
MJÖLK PP | 17 | SANDWICH MILD CHEESE | 30 |
MUESLI CRUNCH SENSATION | 220 | 90 | |
MULTIGRAIN | 275 | SANDWICH YOGHURT | 33 |
MULTIGRAIN WASA | 275 | SESAM | 200 |
MÜSLI GOURMET | 220 | 250 | |
NORMALGRÄDDAT | 740 | SESAM CRUNCH SENSATION | 220 |
ORIGINAL | 205 | SESAM GOURMET | 220 |
275 | SESAM PP | 27 | |
ORIGINAL GLUTEN FREE WASA | 155 | 120 | |
PORTPACK. KNUSPERL. RG | 10 | SESAME GLUTEN FREE WASA | 175 |
RÅGI | 275 | SESAME THINS WASA | 190 |
550 | SESAME WASA | 200 | |
RÅGI S | 150 | SOURDOUGH RYE | 275 |
RÅG-RUT | 550 | SOURDOUGH RYE WASA | 275 |
ROGGEN DUENN | 205 | SPORT | 275 |
ROGGEN DUENN FAPA | 410 | 550 | |
ROGGEN DUNN | 22 | SPORT S | 180 |
ROGGEN TRADITIONELL | 235 | SPORT+ | 225 |
ROLAND PANCROC 7-GRAIN | 110 | 450 | |
XXXXXX XXXXXXX ROGGEN | 110 | STRÖBRÖD | 400 |
XXXXXX XXXXXXX WEIZEN | 110 | STRÖBRÖD EXPO | 400 |
ROSEM & SALT THINS WASA | 190 | SURDEG FLERKORN | 275 |
RUGSPRØ | 200 | 550 | |
RUGSPRØ HAVRE | 180 | SURDEG GOURMET | 300 |
RUISRASKI | 305 | 660 | |
RUNDA FRENCH HERBS | 250 | SURDEG RÅG | 305 |
RUNDA KANEL | 330 | 610 | |
RUNDA SESAM | 290 | VEZELRIJK | 300 |
RUNDA SESAM & HAVSSALT | 290 | VITALITE | 280 |
RUSTIEK | 215 | VOLKOREN | 260 |
RUSTIK | 235 | WHOLE GRAIN WASA | 260 |
RUSTIKAL | 275 | WHOLESOME WHEAT CNL WASA | 140 |
SANDWICH BRUNOST | 36 | WIELOZIARNISTE | 215 |
SANDWICH CHEESE | 30 | Z BLONNIKIEM | 230 |
90 | Z SEZAMEN | 220 | |
SANDWICH CHEESE TOMATO&BASIL | 40 | ZUURDESEM MEERGRANEN | 210 |
120 | ZUURDESEM ROGGE | 235 | |
SANDWICH CHEESE&CHIVES | 37 | ZYTNIE | 210 |
111 | |||
SANDWICH CHEESE&FRENCH HERBS | 30 | ||
90 |
10 Bilaga D
Undantagna och inkluderade utsläpp i område 1, 2 och 3
Nedan visas vilka utsläppskällor som är förknippade med föremålet som inkluderas respektive undantas, samt en motivering för undantag.
Område | Utsläppskälla | Beskrivning | Inkluderas eller undantas | Motivering för exkludering |
1.1 | Stationär förbränning | Förbränning av bränsle i pannor och ugnar för produktion av värme och ånga som används för tillverkningsprocesser och uppvärmning av byggnader | Inkluderas | - |
1.2 | Mobil förbränning | Transport av anställda med bilar som står under varumärket Wasas kontroll | Inkluderas | - |
1.3 | Processutsläpp | Utsläpp som sker under tillverkningsprocessen | Undantas | Koldioxid som produceras och släpps ut under varmjäsning understiger 1 %. |
1.4 | Läckage | Läckage av köldmedia | Inkluderas | - |
2.1 | Elförbrukning | Produktion av förbrukad elektricitet | Inkluderas | - |
2.2 | Förbrukning av värme, ånga eller kyla | Köp av värme, ånga eller kyla som inte produceras vid tillverkningsanläggningen | Undantas | Varumärket Wasa köper inte någon värme, ånga eller kyla. |
3.1 | Inköpta varor och tjänster | Utvinning eller produktion av råmaterial för recept, förpack- ningsmaterial, stödmaterial och inköpta färdiga produkter från kontraktsförpackare som köpts eller förvärvats av det rapporterande företaget under rapporteringsåret | Inkluderas | - |
3.2 | Kapitalvaror | Utvinning, produktion och transport av kapitalvaror som köpts eller förvärvats av det rapporterande företaget under rapporteringsåret | Undantas | Beräkning av utsläpp från inköpta kapitalvaror under rapporteringsåret anses inte vara kostnadseffektivt för detta syfte. |
3.3 | Bränsle- och energirelaterade aktiviteter | Uppströms utsläpp från köpt bränsle och elektricitet, överförings- och distributionsförluster | Inkluderas | - |
3.4 | Uppströms transport och distribution | Transport av material till verksamheten och distribution av sålda produkter till butikshylla som utförts av distributionstjänst som tillhör tredje part | Inkluderas | - |
3.5 | Avfall som genererats i verksamheten | Produktion och hantering av avfall | Inkluderas | - |
3.6 | Affärsresor | Anställdas transporter för verksamhetsrelaterade | Inkluderas | - |
Område | Utsläppskälla | Beskrivning | Inkluderas eller undantas | Motivering för exkludering |
aktiviteter under rapporteringsåret | ||||
3.7 | Anställdas pendling | Anställdas transporter mellan bostad och arbetsplats under rapporteringsåret | Inkluderas | - |
3.8 | Uppströms leasade tillgångar | Drift av tillgångar som det rapporterande företaget (leasingtagaren) leasar under rapporteringsåret | Undantas | I enlighet med konsolideringsmodellen operationell kontroll bedöms dessa utsläpp i område 1 – mobil förbränning. |
3.9 | Nedströms transporter | Transport och distribution av produkter som sålts under rapporteringsåret av det rapporterande företaget mellan det rapporterande företagets verksamhet och slutkonsumenten (som inte bekostas av det rapporterande företaget), inklusive detaljhandel och lagerhållning (i fordon och anläggningar som inte ägs eller kontrolleras av det rapporterande företaget) | Undantas | Distribution av sålda produkter anses hanteras av varumärket Wasa (genom en distributionstjänst som tillhör tredje part) och bedöms i kategori 4. Kundtransporter beaktas inte eftersom de är helt avhängiga kundens beteende och står utom varumärket Wasas kontroll. |
3.10 | Behandling av sålda produkter | Behandling av halvfabrikat som sålts under rapporteringsåret av nedströms företag | Undantas | Produkterna är ätklara och behöver inte behandlas ytterligare efter att de sålts. |
3.11 | Användning av sålda produkter | Slutanvändning av varor och tjänster som sålts av det rapporterande företaget under rapporteringsåret | Undantas | Produkterna är ätklara och behöver inte prepareras. |
3.12 | Slutbehandling av sålda produkter | Avskaffning av avfall och behandling av produkter som sålts av det rapporterande företaget (under rapporteringsåret) vid slutet av livscykeln | Inkluderas | - |
3.13 | Nedströms leasade tillgångar | Drift av tillgångar som ägs av det rapporterande företaget (leasinggivaren) och leasats till andra enheter under rapporteringsåret | Undantas | Varumärket Wasa leasar inte ut några tillgångar. |
3.14 | Franchise | Drift av franchise under rapporteringsåret | Undantas | Varumärket Wasa tillämpar inte franchise och lägger inte ut några tillgångar på entreprenad. |
3.15 | Investeringar | Drift av investeringar (inklusive kapital- och skuldinvesteringar och projektfinansiering) under rapporteringsåret | Undantas | Under 2017 investerade inte varumärket Wasa i några icke vinstdrivande projekt med undantag för anläggningsinvesteringar. |
11 Bilaga E
Frivilliga klimatkompensationsprogram
I denna bilaga presenteras specifika projektblad som rör de valda kompensationsprojekten.
11.1 VCS4
VCS-programmet är världens mest använda frivilliga klimatkompensationsprogram. Över 1 300 certifierade VCS-projekt har tillsammans minskat eller avlägsnat mer än 200 miljoner ton koldioxid och andra växthusgasutsläpp från atmosfären.
Genom att använda marknaden för utsläppsrätter kan enheter neutralisera eller kompensera sina utsläpp genom att annullera utsläppsrätter som skapats av projekt som minskar växthusgasutsläppen på en annan plats. Det är naturligtvis viktigt att säkerställa eller verifiera att de utsläppsminskningar som dessa projekt genererar är verkliga. Det är det som är VCS-programmets uppgift – att säkerställa utsläppsminskningsprojektens trovärdighet.
När ett projekt certifierats i enlighet med VCS-programmets rigorösa regler och krav kan projektutvecklarna tilldelas överlåtbara utsläppsrätter, så kallade verifierade koldioxidenheter (VCU). VCU kan säljas på den öppna marknaden och annulleras av företag eller privatpersoner som ett sätt att kompensera egna utsläpp. Över tid kommer denna flexibilitet att kanalisera finansiella resurser till rena, innovativa verksamheter och teknologier.
Projekt som utvecklas under VCS-programmet måste genomgå en rigorös bedömningsprocess för att bli certifierade. Det finns VCS-projekt i en mängd olika sektorer, inklusive förnybar energi (såsom vind- och vattenenergiprojekt) och skogsförvaltning (t.ex. för att förhindra avskogning). Utsläppsminskningar som certifierats av vårt program kan utfärdas som VCU-enheter, där en VCU motsvarar ett ton växthusgasutsläpp som minskas eller tas bort från atmosfären.
Figur 11-1 De tre huvudsakliga garantierna i VCS-märkta projekt
4 Utdrag från xxxxx://xxxxx.xxx/
Alla VCS-projekt granskas såväl av en kvalificerad oberoende tredje part som personal från Verra – både administrativt och i fält. Det sker för att säkerställa att alla krav uppfylls och att metoderna tillämpats på rätt sätt.
Registersystemet är en central databas som innehåller alla registrerade projekt och spårar alla VCU- enheter när de skapas, skrotas och annulleras. Varje projekt måste visa att de uppfyller alla standarder och metodologiska krav innan de kan registreras i programmet.
Samtidigt som VCS-projekt vanligen omfattar en separat samling aktiviteter skapas policyer och program på statlig nivå för att mildra växthusgasutsläpp i hela länder eller regioner. I skogssektorn kan dessa program (REDD+) redovisas och krediteras med hjälp av Verra JNR (Jurisdictional and Nested REDD+), världens första ramverk för jurisdiktioner. JNR-ramverket integrerar statligt ledda REDD+-aktiviteter på projektnivå och fastställer en tydlig väg för regionala aktiviteter på projektnivå att införlivas i bredare REDD+-program.
11.2 CCBA5
CCBA är ett unikt samarbete mellan ledande internationella icke-statliga organisationer. Det skapades 2003 med målet att stimulera och främja markförvaltningsaktiviteter som på ett trovärdigt sätt motverkar klimatförändringar, förbättrar välbefinnandet och minskar fattigdomen i lokala samhällen samt bevarar den biologiska mångfalden. CCBA för samman olika intressenter genom en transparent, inkluderande och delaktig process i syfte att utveckla standarder och verktyg som stimulerar, identifierar och främjar högkvalitativa markförvaltningsaktiviteter som genererar flera fördelar. CCBA står bakom initiativ som:
• Climate, Community & Biodiversity Standards (CCB-standarder) för platsspecifika projekt utvecklades av CCBA och administreras sedan november 2014 av Verified Carbon Standard (VCS)
• REDD+ Social and Environmental Standards (REDD+ SES) för statligt ledda strategier och åtgärder för att minska utsläpp från avskogning och skogsdegradering
• Sustainable Landscapes Rating Tool (under utveckling)
CCB-standarderna bedömer markförvaltningsprojekt från tidig utvecklingsfas till implementering. De utvecklades av CCBA och administreras sedan november 2014 av VCS. CCB-standarderna främjar integration av bästa tillvägagångssätt och metoder som kombinerar flera fördelar vid projektdesign och -genomförande.
CCB-standarderna:
• Identifierar projekt som adresserar klimatförändringarna, stöder lokala samhällen och småbrukare samt bevarar den biologiska mångfalden.
5 Utdrag från xxxx://xxx.xxxxxxx-xxxxxxxxx.xxx/
• Främjar kvalitet och innovation vad gäller projektdesign och -genomförande.
• Minskar risken för investerare och klimatkompensationsköpare, och förbättrar finansieringsmöjligheterna för projektutvecklare.
CCB-standarderna identifierar markförvaltningsprojekt som ger positiva nettoeffekter för klimatförändringarna, lokala samhällen och den biologiska mångfalden. CCB-standarderna kan användas för alla markförvaltningsprojekt, inklusive projekt som minskar utsläppen av växthusgaser från avskogning och skogsdegradering eller undviker degradering av andra ekosystem och projekt som avlägsnar koldioxid genom att binda den (t.ex. genom skogsbruk, beskogning, förnyelse av vegetation, återställning av skogsmark, kombinerat jord- och skogsbruk och hållbart jordbruk) och annan markförvaltning – från utformning till implementering och bevakning.
12 Bilaga F
Osäkerhetsberäkning
Osäkerheter kring kvantifiering av koldioxidavtrycket har beaktats under hela bedömningen i enlighet med de riktlinjer som utgivits av ISO och finns tillgängliga i GHG-protokollets verktyg ”Measurement and Estimation Uncertainty of GHG Emissions” (med stöd av kalkylbladet “Uncertainty_Calculation_Tool”)6. Eftersom osäkerheten inte är känd för alla parametrar (aktivitetsdata och utsläppsfaktorer) användes en ursprungsmatris.
Den använder ett konfidensintervall på 95 % och tar också hänsyn till varje aktivitets procentuella bidrag till de totala utsläppen. Resultaten redovisas i Tabell 4.2.
Det främsta bidraget till geometrisk standardavvikelse i kvadrat är den grundläggande osäkerhet som rör aktuell processtyp. Anledningen är att det som främst bidrar till varumärket Wasas växthusgasutsläpp, d.v.s. råmaterial (huvudsakligen från jordbruksprocesser) och transporttjänster, har högst grundläggande osäkerhetsfaktor.
Tabell 12.1 – Totala växthusgasutsläpp och 95 % konfidensintervall
Geometrisk standardavvikelse | |
(lnGSD)2 | 0,0147 |
GSD | 1,1290 |
GSD2 | 1,2745 |
6 xxxxx://xxxxxxxxxxx.xxx/xxxxxxxxxxx-xxxxx
13 Bilaga G
Ursprungscertifikat för elektricitet
Tillverkningsanläggningen i Celle
Tillverkningsanläggningen i Filipstad
14 Bilaga H
Varumärket Wasas distributionsmarknader
Distributionsmarknad | Försäljningsvolym – % | |||
NORDEN | 53 | % | ||
Sverige | 30 % | |||
Norge | 15 % | |||
Danmark – Island | 6 % | |||
Finland | 1 % | |||
TYSKLAND | 22 % | |||
NEDERLÄNDERNA | 8 % | |||
USA | 4 % | |||
FRANKRIKE | 3 % | |||
ITALIEN | 2 % | |||
POLEN | 2 % | |||
ÖSTERRIKE | 1 % | |||
FINLAND | 1 % | |||
IBERISKA HALVÖN | 1 % | |||
SCHWEIZ | 1 % | |||
BELGIEN | 1 % | |||
KANADA | 1 % | |||
TURKIET INRIKES | 1 % | |||
CENTRALÖSTERN | <1 % | |||
GREKLAND | <1 % | |||
ISRAEL | <1 % | |||
ÖVRIGA ASIEN | <1 % | |||
ÖVRIG EXPORT | <1 % | |||
SLOVENIEN | <1 % | |||
KROATIEN | <1 % | |||
SYDÖSTRA ASIEN | <1 % | |||
GCC | <1 % | |||
LATAM | <1 % | |||
SÖDRA ADRIATISKA HAVET | <1 % | |||
LIBANON | <1 % | |||
ÖVRIGA SYDÖSTRA EUROPA | <1 % | |||
ICKE-INSTITUTIONELL MARKNAD | <1 % | |||
TURKIET EXPORT | <1 % | |||
ÖVRIGA MELLANÖSTERN | <1 % | |||
ÖVRIGA RYSSLAND | <1 % | |||
STORBRITANNIEN OCH IRLAND | <1 % | |||
KINA | <1 % | |||
BRASILIEN | <1 % | |||
AUSTRALASIEN | <1 % | |||
AFRIKA | <1 % |
Commented [LB1]: 30+25+6+1=52. Avrundningseffekt eller fel?