Insuresec
Kunskapskrav 2022
För licens eller certifikat med inriktning mot Ledningsfunktion (tidigare Ledningsfunktion Livförsäkring respektive Ledningsfunktion Sakskadeförsäkring)
Kunskapskrav Ledningsfunktion 2022 - Grund
Innehållsförteckning
1 Försäkringsdistributörens roll och ansvar
1.1 Lag (2018:1219) om försäkringsdistribution ("LFD")
1.2 Försäkringsmarknaden
1.3 Finansinspektionens roll och tillsyn
1.4 God försäkringsdistributionssed
1.5 Bransch- eller näringslivskoder
1.6 Produkttillsyns- och styrningskrav
1.7 Branschorgan
2 Juridik
2.1 Försäkringsrörelselagstiftning
2.2 Försäkringsavtalsrätt
2.3 Allmän avtalsrätt
2.4 Konsumenträtt
2.5 Skadeståndsrätt
2.6 Lag (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism ("penningtvättslagen") och Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2017:11) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism
2.7 Lag (2014:307) om straff för penningtvättsbrott ("PTBL")
2.8 Personuppgiftshantering
2.9 Mellanmansrätt
2.10 Bolagsrätt
2.11 Tystnadsplikt
2.12 EU-förordning 2019/2088 ("Disclosureförordningen")
2.13 EU-förordning 2020/852 ("Taxonomiförordningen")
3 Styrelsens ansvar
3.1 Försäkringsdistribution
4 Internationell försäkring
4.1 EU-rätt
4.2 Internationell försäkringsmarknad
5 Risk management
5.1 Försäkringsbolagets försäkringsrisker
6 Återförsäkring
6.1 Återförsäkring och riskhantering
7 Ekonomi
7.1 Företagsekonomi
1 Försäkringsdistributörens roll och ansvar
1.1 Lag (2018:1219) om försäkringsdistribution ("LFD")
1.1.1 Syftet med lagen [K]
1.1.2 Tillämpningsområde [K]
1.1.2.1 När LFD tillämpas och vilka aktörer den gäller för
1.1.2.2 Undantag från tillämpningsområdet
1.1.3 Indelning i försäkringsklasser, försäkringsområden och kundgrupper [F]
1.1.3.1 Skadeförsäkring, personförsäkring, livförsäkring och försäkringsbaserade investeringsprodukter
1.1.3.2 Konsumentförsäkring, företagsförsäkring och försäkring avseende stora risker
1.1.4 LFD:s grundläggande definitioner [F]
1.1.4.1 Försäkringsdistributör
1.1.4.2 Försäkringsförmedlare
1.1.4.3 Sidoverksam försäkringsförmedlare
1.1.4.4 Anknuten försäkringsförmedlare
1.1.4.5 Anknuten sidoverksam försäkringsförmedlare
1.1.4.6 Ersättning
1.1.4.7 Rådgivning
1.1.4.8 Livförsäkring
1.1.4.9 Pensionsförsäkring
1.1.4.10 Skadeförsäkring
1.1.4.11 Tjänstepensionsförsäkring
1.1.4.12 Försäkringsbaserad investeringsprodukt
1.1.4.13 Försäkring avseende stora risker
1.1.5 Val av rätt tillstånd för försäkringsdistribution [T]
1.1.5.1 Tillstånd avseende försäkringsdistribution som krävs för försäkringsbolag
1.1.5.2 Tillstånd avseende försäkringsdistribution som krävs för försäkringsförmedlare
1.1.5.3 Tillstånd avseende stödverksamheter till försäkringsdistributörer, såsom IT-bolag, callcenters, skadereglerare eller administratörer
1.1.6 Tillstånd och registreringsplikt för att bedriva försäkringsdistribution [K]
1.1.6.1 Tillstånd hos Finansinspektionen
1.1.6.2 Registrering hos Bolagsverket
1.1.6.3 Försäkringsförmedlare
1.1.6.4 Försäkringsföretag
1.1.6.5 Anknuten försäkringsförmedlare
1.1.6.6 Anknuten sidoverksam försäkringsförmedlare
1.1.6.7 Sidoverksam försäkringsförmedlare
1.1.7 Skadeståndsskyldighet [F]
1.1.7.1 Vilken skadeståndsskyldighet som föreligger enligt LFD
1.1.7.2 Situationer inom försäkringsdistributionsverksamheten som kan leda till skadeståndsskyldighet
1.1.8 Krav på kunskap och kompetens samt god vandel [F]
1.1.8.1 Krav på kunskap
1.1.8.2 Anpassning – vem som har ansvar för distributörens kunskap och kompetens och vad som menas med att kunskap och kompetens ska anpassas efter befattning, verksamhet och produkt
1.1.8.3 Uppdatering – när uppdatering av kunskap krävs och kravet om 15 timmars utbildning per år och per person
1.1.8.4 Kunskapstest – kravet på kunskapstest
1.1.8.5 Kompetens – vad regelverket kräver när det gäller praktisk erfarenhet
1.1.8.6 Ekonomisk skötsamhet, förekommer inte i belastningsregistret för relevanta brott och i övrigt lämplig
1.1.9 Krav på ledning [F]
1.1.9.1 Kunskap om regelverk
1.1.9.2 Försäkringsmarknaden och försäkringar
1.1.9.3 Praktisk erfarenhet
1.1.9.4 Ekonomisk skötsamhet, förekommer inte i belastningsregistret för relevanta brott och lämplighet i övrigt
1.1.10 Försäkringsdistributörers ansvar för ren förmögenhetsskada och ansvarsförsäkring [F]
1.1.10.1 Krav för anknutna sidoverksamma försäkringsförmedlare
1.1.10.2 Krav på ansvarsförsäkring för fysisk eller juridisk person som bedriver försäkringsdistribution och dess anställda försäkringsförmedlare
1.1.10.3 Storleken på försäkringsbelopp och vad som gäller om efterskydd
1.1.10.4 Att varje tillståndspliktig enhet som bedriver försäkringsdistribution ska ha en egen ansvarsförsäkring och att sådan inte får tecknas för organisation eller koncern generellt
1.1.11 Att en försäkringsdistributör ska lämna information till kund innan försäkringsavtal ingås [K]
1.1.12 Att en försäkringsdistributör ska lämna information till kund vid förnyelse eller ändring av avtal [K]
1.1.13 Vilka krav som gäller för information och marknadsföringsmaterial som lämnas till kund [K]
1.1.14 Dokumentation av försäkringsdistributionen – syftet med dokumentationen (både ur distributörperspektiv och ur kundperspektiv), och vad det innebär för innehåll och omfattning [K]
1.1.14.1 Krav och behovsanalys – när den ska göras, vilka förhållanden som ska beaktas i en sådan samt att den ska anpassas utifrån typ av kund och produktens komplexitet
1.1.14.2 Vad som avses med distributionstillfället
1.1.15 Klagomålshantering – kravet på klagomålshantering och praktisk tillämpning [K]
1.1.15.1 Vad som avses med ett klagomål
1.1.15.2 Kravet på klagomålsansvarig
1.1.15.3 Interna regler för klagomålshantering och deras innehåll
1.1.15.4 Dokumentation och lagring
1.1.15.5 Uppföljning och förebyggande arbete
1.1.15.6 Rapportering till styrelse
1.1.16 Filialetablering, gränsöverskridande verksamhet och generalagentur för försäkringsförmedlare – innebörd av begreppen och vad som krävs för att verka i dessa kapaciteter [K]
1.1.16.1 Vad gränsöverskridande verksamhet innebär
1.1.16.2 Vad filialetablering innebär
1.1.16.3 Vad generalagentur innebär
1.1.17 Försäkringsdistributörers kontroller styrda av tillstånd eller registrering [K]
1.1.17.1 Av anställda – vilka kontroller som ska göras och den juridiska personens rätt att inhämta eller begära uppgifter från den anställde för att fullfölja kontrollen
1.1.17.2 Av anknuten förmedlare – vilken kontroll som försäkringsföretaget ska göra av fysisk person respektive juridisk person (såväl den juridiska personen som ledningen)
1.1.17.3 Av en anknuten sidoverksam förmedlare – vilken kontroll som försäkringsföretaget eller förmedlaren ska göra av en fysisk person respektive juridisk person (såväl den juridiska personen som ledningen)
1.1.17.4 Person som ansvarar för att kontroll genomförs ska utses
1.1.18 Anmälningar av förändringar till Finansinspektionen [K]
1.1.18.1 Krav vid förändringar av verksamhet
1.1.18.2 Anställda
1.1.18.3 Ledning
1.1.18.4 Klagomålsansvarig
1.1.18.5 Ansvarsförsäkring
1.1.18.6 Ägare
1.1.18.7 Nära förbindelser
1.1.18.8 Filialetablering och gränsöverskridande verksamhet
1.1.19 Ersättningssystem – hur ersättningar till anställda ska vara utformade [F]
1.1.19.1 Vilka hos försäkringsdistributören som omfattas av ersättningssystemet
1.1.19.2 Krav på balans mellan fast och rörlig ersättning
1.1.19.3 Kriterier för rörlig ersättning
1.1.19.4 Hantering av intressekonflikter knutna till ersättningar
1.1.20 Behandling av tillgångar som tillhör kunden [F]
1.1.20.1 Försäkringspremier
1.1.20.2 Försäkringsersättningar
1.1.20.3 Hantering av klientmedelskonto
1.1.21 Ersättningar från någon annan än kunden [F]
1.1.21.1 Syftet med regler om att ta emot ersättningar från någon annan än kunden (tredjepartsersättningar)
1.1.21.2 Förbud mot att ta emot och behålla ersättningar vid tillhandahållande av rådgivning på grundval av opartisk och personlig analys
1.1.21.3 Förbud mot att ta emot ersättningar som till väsentlig del avser tjänster som ännu inte utförts, som till sin storlek baseras på premiebetalningar som ännu inte utförts, eller andra ersättningar som storleksmässigt står i uppenbart missförhållande till de tjänster som har utförts vid distribution av försäkringsbaserade investeringsprodukter och vissa pensionsförsäkringar
1.1.21.4 Tredjepartsersättningar – generellt om när det inte är tillåtet att erbjuda eller ta emot ersättning från annan än kund i samband med distribution av försäkringar, samt särskilt vad som gäller avseende försäkringsbaserade investeringsprodukter samt vissa pensionsförsäkringar
1.1.22 Korsförsäljning och kopplingsförbehåll [K]
1.1.22.1 Vad som avses med korsförsäljning
1.1.22.2 Vad som avses med kopplingsförbehåll
1.1.22.3 Otillåtna kopplingsförbehåll
1.1.22.4 Undantag från förbudet mot kopplingsförbehåll
1.1.22.5 Informationskrav vid korsförsäljning och kopplingsförbehåll
1.1.23 Innebörden av förbud mot marknadsföring av andra finansiella tjänster och produkter för försäkringsförmedlare [F]
1.1.24 Intressekonflikter – hantering av intressekonflikter vid distribution av försäkringsbaserade investeringsprodukter samt vissa pensionsförsäkringar [F]
1.1.24.1 Förebyggande, hantering och informationskrav avseende intressekonflikter samt upplysningsplikt av otillräckligt hanterade intressekonflikter
1.2 Försäkringsmarknaden
1.2.1 Försäkringsmarknadens roll och funktion [K]
1.2.1.1 Försäkringars betydelse för hushållen
1.2.1.2 Försäkringars betydelse för samhällsekonomin
1.3 Finansinspektionens roll och tillsyn
1.3.1 Finansinspektionens roll gentemot försäkringsdistributörer [F]
1.3.1.1 På vilket sätt och inom vilka områden Finansinspektionen utövar tillsyn
1.3.1.2 Vilka sanktioner Finansinspektionen kan besluta om
1.3.1.3 Vad dessa sanktioner kan få för konsekvenser för en distributör
1.3.2 Finansinspektionens kommunikation [F]
1.3.2.1 Hur Finansinspektionen kommunicerar
1.3.2.2 Nyttan av att ta del av sanktionsbeslut rörande försäkringsdistributionsverksamhet
1.3.3 Finansinspektionens möjlighet att återkalla tillstånd - att Finansinspektionen ska återkalla en försäkringsförmedlares tillstånd om [F]
1.3.3.1 Försäkringsförmedlaren inte inom ett år från det att tillstånd beviljades har börjat utöva sådan verksamhet som tillståndet avser
1.3.3.2 Försäkringsförmedlaren under en sammanhängande tid av sex månader inte utövat sådan verksamhet som tillståndet avser eller inte längre uppfyller förutsättningarna för tillstånd
1.3.4 Att i det fall att försäkringsförmedlare väljer att avstå från sitt tillstånd har Finansinspektionen möjlighet att pröva om förmedlaren gjort sig skyldig till regelöverträdelser innan återkallelsen beviljas av Finansinspektionen [F]
1.3.5 Finansinspektionens beslut (Dnr 19-10203) om ersättning [T]
1.3.5.1 Dokumentering av tredjepartsersättningar så att det går att förstå vad varje betalning av tredjepartsersättning avser
1.3.5.2 Dokumentering av tredjepartsersättningar så att det går att följa upp hur ersättningar uppfyller kraven i LFD
1.3.5.3 Upprättandet av en intern förteckning över alla ersättningar och förmåner som institutet mottar av tredje part
1.3.5.4 Hur tredjepartsersättningars storlek måste förhålla sig till de tjänster som utförs för att uppfylla kraven i LFD
1.4 God försäkringsdistributionssed
1.4.1 God försäkringsdistributionssed – vad som utgör god försäkringsdistributionssed [F]
1.4.1.1 Anpassning – den rådgivning som lämnas vid försäkringsdistribution ska anpassas efter kundens individuella förutsättningar, kunskap, önskemål och behov. Detta ska utföras vid varje rådgivningstillfälle för att säkerställa att de råd som ges är korrekta samt anpassade efter den unika kundens behov
1.4.1.2 Omsorg – vad omsorgsplikten innebär och hur den tillämpas i försäkringsdistributionen
1.4.1.3 Lojalitet inom ramen för hantering av intressekonflikter - vad lojalitetsplikten innebär och när den ska tillämpas i försäkringsdistributionen
1.4.1.4 Avrådan – när och på vilket sätt avrådan ska ske vid rådgivning
1.4.1.5 Rådgivning grundad på opartisk och personlig analys – försäkringsdistributörens ansvar att tillse att rådgivningen uppfyller kraven på opartisk och personlig analys
1.4.1.6 Personligt ansvar – att försäkringsdistributören genom sitt avtal med InsureSec har ett personligt ansvar för eventuella brister i den försäkringsdistributionsverksamhet som bedrivs
1.4.1.7 Information till kund om rådgivningens omfattning i förhållande till kundens samtliga försäkringsbehov
1.4.1.8 Information till kund om vilken ersättning försäkringsförmedlaren får för sitt arbete
1.4.1.9 Bedömning av de risker kunden är exponerad för och hur försäkringslösningen påverkar risken
1.4.1.10 Försäkringsdistributörens skyldighet att följa andra regelverk som är tillämpliga vid försäkringsdistribution såsom marknadsföringslagen (2008:486) ("MFL"), dataskyddsförordningen (2016/679) ("GDPR"), lag (2005:59) om distansavtal och avtal utanför affärslokaler ("distansavtalslagen")
1.4.2 Utveckling av god försäkringsdistributionssed [F]
1.4.2.1 Hur god försäkringsdistributionssed utvecklas
1.4.2.2 Vilka instanser som bidrar till utvecklingen
1.4.2.3 Hur försäkringsdistributörer håller sig informerade om utvecklingen
1.4.3 InsureSecs verkande för god försäkringsdistributionssed [K]
1.4.3.1 Hur InsureSec definierar god försäkringsdistributionssed enligt sitt regelverk
1.4.3.2 Det arbete som InsureSec via Disciplinnämnden för försäkringsdistribution bedriver för att klargöra vad som är förenligt med god försäkringsdistributionssed
1.4.3.3 Hur InsureSec arbetar för utvecklandet av god försäkringsdistributionssed
1.4.4 Sambandet mellan god försäkringsdistributionssed och distansavtalslagen [F]
1.4.4.1 Vilket ansvar försäkringsdistributören har vid egen callcenterverksamhet (Beslut 2016:7 samt 2018:8)
1.4.4.2 Vilket ansvar försäkringsdistributören har när leverantör av callcentertjänster anlitas (Beslut 2016:7 samt 2018:8)
1.4.4.3 Relationen mellan god försäkringsdistributionssed och distansavtalslagen när förmedlaren låtit telefonförsäljningen ske via samarbetspartner till Förmedlarbolaget (Beslut 2016:7 samt 2018:8)
1.4.5 Disciplinnämnden för försäkringsdistributions uttalande (2019:5-6) om undertecknadens betydelse [F]
1.4.5.1 Vilket bevisvärde en kunds undertecknande av rådgivningsdokumentationen har
1.4.6 Disciplinnämndens uttalande (2019:7) om vilka andra regelverk som kan äga tillämplighet förutom lagen om försäkringsdistribution [F]
1.4.6.1 Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter
1.4.6.2 Marknadsföringslag (2008:486)
1.4.6.3 Lag (2007:528) om värdepappersmarknaden
1.5 Bransch- eller näringslivskoder
1.5.1 Etik och moral [K]
1.5.1.1 Branschgemensamma etiska regler – hur distributörens agerande kan anpassas till branschgemensamma etiska regler
1.5.1.2 Etiska regler – krav på att ha etiska regler och hur företagets interna etiska regler förhåller sig till branschgemensamma etiska regler
1.5.2 Näringslivskoden som givits ut av Institutet Mot Mutor (IMM) [K]
1.5.2.1 Förebyggande åtgärder mot korruption
1.5.2.2 Stra@estämmelser om mutbrott (brottsbalk 10 kap. 5a–5e §§)
1.5.2.3 Förmåner som omfattas av koden
1.5.2.4 Företag som omfattas av koden
1.5.2.5 Branschregler
1.5.2.6 Förmåner till andra kategorier där särskild restriktivitet ska iakttas - förmånens värde, mottagarens position, förmånens art, mottagarkretsen och formerna för erbjudandet av förmånen
1.5.2.7 Otillåtna former av förmåner
1.5.2.8 Försäkringsföretags förmåner till försäkringsförmedlare
1.5.2.9 Arvode till samarbetspartners
1.5.2.10 Konsumentskydd
1.6 Produkflillsyns- och styrningskrav
1.6.1 De olika rollerna avseende produkttillsyn [K]
1.6.1.1 Produktutvecklare
1.6.1.2 Distributör
1.6.1.3 Situation när en produktutvecklare också kan vara en distributör
1.6.1.4 Situation när en distributör också kan vara en produktutvecklare
1.6.2 Produktutvecklare – vilka krav som finns på produktgodkännandeprocessen [K]
1.6.3 Målmarknad – kriterier för hur en målmarknad fastställs för en försäkringsprodukt [K]
1.6.4 Målmarknad - hur man ska förhålla sig till en fastställd målmarknad vid distribution [K]
1.6.5 Målmarknad – konsekvenser vid distribution utanför målmarknad [K]
1.6.6 Distributionsstrategi [K]
1.6.6.1 Kraven på distributionsstrategi och hur den ska användas
1.6.6.2 Kraven på att säkerställa att nödvändig information erhålls från, respektive tillhandahålls till, produktutvecklaren
1.6.6.3 Xxxxxx på att rapportera distribution utanför målmarknad
1.6.7 Produktdistributionskrav [K]
1.6.7.1 Krav på en distributör
1.6.7.2 Vilka krav som finns på produktdistributionssystem
1.7 Branschorgan
1.7.1 Branschorgan – deras roller och huvudsakliga huvudmän [K]
1.7.1.1 Svensk Försäkring och Insurance Europe – deras roller, uppgifter och vilka som är deras medlemmar
1.7.1.2 SFM och BIPAR – deras roll, uppgifter och vilka som är deras medlemmar
1.7.1.3 InsureSec och Disciplinnämnden för försäkringsdistribution – deras roller och uppgifter
2 Juridik
2.1 Försäkringsrörelselagstiftning
2.1.1 Associationsformer [F]
2.1.1.1 Olika företagsformer för att bedriva försäkringsrörelse
2.1.1.2 Skillnaden mellan dessa företagsformer och vad de innebär för kunden
2.1.1.3 Vad som krävs för att få tillstånd att bedriva försäkringsrörelse
2.1.2 Skillnaden mellan försäkringsföretag och försäkringsbolag [K]
2.1.3 Företagsstyrning [K]
2.1.3.1 Företagsstyrningssystem
2.1.3.2 Utläggning av verksamhet (outsourcing)
2.1.4 Försäkringsklasser - tillstånd [F]
2.1.4.1 Direkt skadeförsäkringsrörelse
2.1.4.2 Direkt livförsäkringsrörelse
2.1.4.3 Rörelse avseende mottagen återförsäkring
2.2 Försäkringsavtalsräfl
2.2.1 Begrepp och roller enligt FAL – vad som menas med de olika begreppen samt vem som kan ha en viss roll [F]
2.2.1.1 Försäkrad
2.2.1.2 Försäkringstagare
2.2.1.3 Gruppföreträdare
2.2.1.4 Förmånstagare
2.2.1.5 Gruppskadeförsäkring
2.2.1.6 Gruppersonförsäkring
2.2.2 Förhållanden under en försäkrings löptid – vilka förhållanden som regleras på vilket sätt, samt i vilken mån förhållandena kan ändras under försäkringens löptid [F]
2.2.2.1 Vilka förhållanden som regleras i FAL
2.2.2.2 Försäkringsavtalsvillkor – vilka förhållanden som regleras i försäkringsavtalsvillkoren
2.2.2.3 Vilka förhållanden som regleras av försäkringstekniska riktlinjer och försäkringstekniska beräkningsunderlag
2.2.3 Avtalsfrågor [F]
2.2.3.1 Innebörden av kontraheringsplikt och vilken rätt ett försäkringsbolag har att vägra en kund att teckna försäkring
2.2.4 Gruppförsäkring [F]
2.2.4.1 Gruppavtal och särskilt vad som avses med begreppet bestämd grupp
2.2.4.2 Obligatorisk gruppförsäkring
2.2.4.3 Frivillig gruppförsäkring
2.2.4.4 Vem som betraktas som kund enligt lag (2018:1219) om försäkringsdistribution (”LFD”) vid obligatorisk respektive frivillig gruppförsäkring
2.3 Allmän avtalsräfl
2.3.1 Avtalsrättsliga begrepp [F]
2.3.1.1 Avtalsfrihet och kontraheringsplikt
2.3.1.2 Dispositiv och tvingande rätt
2.3.2 Slutande av avtal [F]
2.3.2.1 När ett avtal ingås
2.3.2.2 Anbud (offert)
2.3.2.3 Accept
2.3.3 Ogiltighetsgrunder och jämkning av oskäliga avtalsvillkor [F]
2.3.4 De viktigaste skillnaderna mellan allmän avtalsrätt och försäkringsavtalsrätt [F]
2.4 Konsumenträfl
2.4.1 Marknadsföringslag (2008:486) ("MFL") [F]
2.4.1.1 Vem MFL gäller för
2.4.1.2 Vad som avses med marknadsföring
2.4.1.3 Vad som utgör vilseledande och otillbörlig marknadsföring
2.4.1.4 Vad som avses med god marknadsföringssed
2.4.1.5 Vem som bedömer om marknadsföring är vilseledande eller otillbörlig
2.4.1.6 Konsekvenser av om marknadsföring är vilseledande eller otillbörlig
2.4.1.7 Vad som gäller avseende otillbörlig marknadsföring för försäkringsdistributörers verksamhet
2.4.1.8 Att Konsumentverket utövar tillsyn över distributörers efterlevnad av MFL
2.4.2 Situationer med hög risk för otillbörlig marknadsföring [T]
2.4.2.1 Beskrivning av ett finansiellt instruments egenskaper
2.4.2.2 Viktiga undantag eller begränsningar
2.4.2.3 Säkerhetsföreskrifter
2.4.2.4 Räddningsplikt
2.4.2.5 Tecknings- och inträdeskrav
2.4.2.6 Tidsbegränsade erbjudanden eller rabatter
2.4.2.7 Försäkringsskydd vid särskilt utpekade situationer istället för generellt försäkringsskydd med vissa undantag
2.4.2.8 Försäkringsskydd efter viktiga händelser, såsom konkurs, dödsfall, äktenskapsskillnad, ålder eller tidigare inträffade försäkringshändelse
2.4.2.9 Självrisk
2.4.2.10 Åldersavdrag
2.4.2.11 Beräkning av försäkringsersättningen
2.4.2.12 Kostnader och avgifter under försäkringstiden
2.4.2.13 Kostnader och avgifter vid uppsägning eller flytt av försäkringsavtal
2.4.2.14 Bindningstid
2.4.2.15 Försäkringstagarens möjligheter att ändra försäkringsavtalets omfattning vid förändrade förutsättningar
2.4.2.16 Försäkringsbolagets rättighet att ändra försäkringsvillkor eller premie
2.4.2.17 Förfoganderätt
2.4.2.18 I situationer när försäkringstagaren inte är densamma som den försäkrade
2.4.2.19 Bruttopremie med ersättning till försäkringsdistributören inkluderad
2.4.2.20 Historisk avkastning
2.4.2.21 Risknivå
2.4.2.22 Jämförelser med andra finansiella instrument
2.4.2.23 Utfästelser om framtiden
2.4.3 Att distansavtalslagen innehåller särskilda bestämmelser om marknadsföring av produkter och tjänster [F]
2.4.4 Gränsdragningen mellan Konsumentverkets och Finansinspektionens tillsyn [K]
2.5 Skadeståndsräfl
2.5.1 Grunderna i skadeståndsrätten och innebörden av grundbegrepp [K]
2.5.1.1 Principalansvar
2.5.1.2 Strikt ansvar
2.5.1.3 Adekvat kausalitet
2.5.1.4 Inom- och utomobligatoriska skadestånd
2.5.1.5 Ren förmögenhetsskada
2.5.1.6 Allmän förmögenhetsskada
2.5.1.7 Ideell skada
2.5.1.8 Tredjemansskada
2.5.2 Ansvarsprincipen [K]
2.5.2.1 Innebörden av den grundläggande ansvarsprincipen culpa (oaktsamhet)
2.5.2.2 Under vilka förutsättningar den grundläggande ansvarsprincipen (oaktsamhet) gäller
2.5.3 Skadestånd vid försäkringsdistribution [F]
2.5.3.1 Reglerna för skadestånd för försäkringsförmedlare och försäkringsföretag
2.5.3.2 På vilka grunder skadestånd kan komma ifråga
2.5.3.3 Vilka regler som gäller för skadeanmälan och preskription och på vilket sätt dessa regler skiljer sig från vanlig skadeståndsrätt
2.6 Lag (2017:630) om åtgärder mot penningtväfl och finansiering av terrorism ("penningtväflslagen") och Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2017:11) om åtgärder mot penningtväfl och finansiering av terrorism
2.6.1 Definitioner [F]
2.6.1.1 Syftet med lagen
2.6.1.2 Definitionen av penningtvätt
2.6.1.3 Definitionen av finansiering av terrorism
2.6.2 Hur försäkringsbolagets ansvar för att tillämpa lagen förhåller sig till försäkringsbolagets egna medarbetare, förmedlare och anknutna förmedlare [F]
2.6.3 Typologier – hur försäkringsprodukter, försäkringsföretag och försäkringsförmedlare kan utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism [F]
2.6.3.1 Placering
2.6.3.2 Skiktning
2.6.3.3 Integrering
2.6.4 Riskbaserat förhållningssätt – hur företaget eller distributören ska göra sin riskbedömning [F]
2.6.5 Riskbedömning [F]
2.6.5.1 Vilka riktlinjer och rutiner för riskbedömning som ska finnas och att dessa ska vara anpassade till verksamheten
2.6.6 Lagens konsekvenser [K]
2.6.6.1 Vilka påföljder den enskilde befattningshavaren och företaget kan drabbas av vid överträdelse av lagen
2.6.6.2 Förverkande och penningbeslag
2.7 Lag (2014:307) om straff för penningtväflsbrofl ("PTBL")
2.7.1 Typologier för penningtvättsbrott [K]
2.7.1.1 Hur en försäkringsdistributör kan göra sig skyldig till penningtvättsbrott
2.7.1.2 Hur ett försäkringsbolag kan göra sig skyldig till penningtvättsbrott
2.7.2 Straffansvar [K]
2.7.2.1 Att straffansvaret omfattar även den som i näringsverksamhet eller liknande medverkar till åtgärder som skäligen kan antas vara vidtagna i penningtvättssyfte (näringspenningtvätt)
2.8 Personuppgiftshantering
2.8.1 Syftet med Dataskyddsförordningen (2016/679) (”GDPR”) [F]
2.8.2 GDPR:s tillämpningsområde [K]
2.8.3 Vad behandling av personuppgift innebär [K]
2.8.4 Krav på behandling av personuppgifter [K]
2.8.4.1 Laglighet, korrekthet och öppenhet
2.8.4.2 Ändamålsbegränsning
2.8.4.3 Uppgiftsminimering
2.8.4.4 Riktighet
2.8.4.5 Lagringsminimering
2.8.4.6 Integritet och konfidentialitet
2.8.4.7 Ansvarsskyldighet
2.8.5 Känsliga personuppgifter [K]
2.8.5.1 Förbudet mot behandling av känsliga eller särskilda kategorier av personuppgifter
2.8.6 Relevanta begrepp [K]
2.8.6.1 Personuppgiftsansvarig
2.8.6.2 Personuppgiftsbiträde
2.8.6.3 Dataskyddsombud
2.8.6.4 Personuppgiftsincident
2.8.7 Integritetsskyddsmyndigheten möjligheter att besluta om sanktioner, så som administrativa sanktionsavgifter [K]
2.8.8 Integritetsskyddsmyndigheten roll [K]
2.8.8.1 Att Integritetsskyddsmyndigheten är tillsynsmyndighet som kan meddela föreskrifter
2.8.8.2 Att vissa uppgifter och incidenter ska anmälas till Integritetsskyddsmyndigheten
2.9 Mellanmansräfl
2.9.1 Att en förmedlare är en mellanman som agerar på uppdrag av antingen försäkringsbolag eller kund [F]
2.10 Bolagsräfl
2.10.1 Bolagsorgan för aktiebolag, handelsbolag, kommanditbolag och enkla bolag [K]
2.10.1.1 Deras roller och ansvar
2.10.1.2 Bolagsbildning
2.10.1.3 Nyemission
2.10.1.4 Fusion
2.10.1.5 Konkurs
2.10.1.6 Likvidation
2.10.2 Firmatecknare [F]
2.10.2.1 Innebörden av att vara firmatecknare
2.10.2.2 Hur firmatecknare utses, och vem som utser
2.10.2.3 Hur firmatecknare kontrolleras
2.10.2.4 Hantering av fullmakt från firmatecknare, särskilt vid firmateckning i förening
2.10.2.5 Konsekvenser av bristande firmateckningsrätt för respektive part
2.10.2.6 Vad som avses med löpande förvaltningsåtgärder avseende försäkringsdistribution
2.11 Tystnadsplikt
2.11.1 Tystnadsplikt enligt LFD (8 kap 8 §) [F]
2.11.2 Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) (”sekretesslagen”) [K]
2.11.2.1 Bestämmelser om myndigheters hantering av visselblåsare (30 kap 4b § sekretesslagen)
2.11.3 Lag (2018:558) om företagshemligheter [K]
2.12 EU-förordning 2019/2088 ("Disclosureförordningen")
2.12.1 Innebörden av att integrera hållbarhetsrisker i investerings- eller försäkringsrådgivning [F]
2.12.2 Integreringen av hållbarhetsrisker i ersättningsstrukturen [T]
2.12.3 Ersättningspolicy [K]
2.12.4 Förhandsinformation till kund; Beskrivning av hur hållbarhetsrisker är integrerade i investeringsrådgivningen och bedömningen av dess inverkan på avkastningen [T]
2.12.5 Förhandsinformation till kund; Vilken information som måste lämnas om negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer inte beaktas [T]
2.12.6 Kriterier för en produkt som främjar miljö- eller sociala egenskaper – ljusgrön produkt [F]
2.12.6.1 Information som ska finnas för en sådan produkt och sambandet mellan Taxonomiförordningen och Disclosureförordningen avseende miljöegenskaper
2.12.7 Kriterier för en produkt som har hållbar investering som mål – mörkgrön produkt [F]
2.12.7.1 Information som ska finnas för en sådan produkt och sambandet mellan Taxonomiförordningen och Disclosureförordningen avseende miljöegenskaper
2.12.8 Övergripande syfte med och innebörd av förordningen [F]
2.12.9 Definition av begreppen hållbarhetsrisker och hållbarhetsfaktorer [T]
2.12.10 Information om val av index och metoder för att mäta och övervaka utfall för produkter som främjar hållbarhet eller har hållbarhet som mål [K]
2.12.11 Skillnaden mellan finansiella produkter som främjar bland annat miljörelaterade eller sociala egenskaper och finansiella produkter som har hållbar investering som mål (art. 8, respektive art. 9-produkter enligt förordningen) [T]
2.13 EU-förordning 2020/852 ("Taxonomiförordningen")
2.13.1 Väsentligt bidragande till miljömålen [F]
2.13.2 Förordningens miljömål [F]
2.13.3 Övergripande syfte med och innebörd av förordningen [F]
2.13.4 Kriterier för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter [F]
2.13.5 Definition av miljömässigt hållbara verksamheter [F]
3 Styrelsens ansvar
3.1 Försäkringsdistribution
3.1.1 Det generella ansvaret [F]
3.1.2 Arbetsordning och instruktioner för styrelsen [F]
3.1.3 Interna regler som ska fastställas av styrelsen [F]
3.1.3.1 Kunskap och kompetens
3.1.3.2 Ersättningssystem
3.1.3.3 Klagomålshantering
3.1.3.4 Produktgodkännande
3.1.4 Finansinspektionens möjlighet att ingripa mot styrelseledamot, vd eller ersättare för dessa hos försäkringsförmedlare och försäkringsföretag [F]
4 Internationell försäkring
4.1 EU-räfl
4.1.1 Lagstiftningsprocessen och regelhierarkin i [K]
4.1.1.1 Sverige
4.1.1.2 EU (Xxxxxxxxxx)
4.1.2 Den europeiska tillsynsmyndigheten på försäkringsområdet (EIOPA) [K]
4.1.2.1 EIOPA:s roll och ansvar
4.1.2.2 EIOPA:s riktlinjer och tekniska standarder
4.1.3 Direktiv – viktiga direktiv och betydelsen av direktiven för försäkring och försäkringsdistribution [K]
4.1.3.1 Insurance Distribution Directive (“IDD”)
4.1.3.2 Solvens II-direktivet (“Solvens II”)
4.1.3.3 IORP 2-direktivet (”IORP 2”)
4.1.4 EU-förordningar – viktiga EU-förordningar avseende försäkringsdistribution och vad dessa innebär [K]
4.1.4.1 Produkttillsyns- och styrningskrav (2017/2358)
4.1.4.2 Informationskrav och uppföranderegler vid distribution (2017/2359)
4.1.4.3 Presentationsformat för produktfaktablad (2017/1469)
4.1.4.4 EU-förordning (2019/2089) om ändring av förordning (EU) 2016/1011 vad gäller EU-referensvärden för klimatomställning, EU-referensvärden för anpassning till Parisavtalet och hållbarhetsrelaterade upplysningar för referensvärden ("Benchmark-förordningen")
4.1.5 Var EU:s regler kan läsas [K]
4.2 Internationell försäkringsmarknad
4.2.1 Internationella försäkringsgivare [F]
4.2.1.1 EES-försäkringsgivare
4.2.1.2 Filialer
4.2.1.3 Generalagenter
4.2.1.4 Generalrepresentation för försäkringsgivare i en försäkringssammanslutning
4.2.1.5 Försäkringsgivare från tredje land
4.2.1.6 Utländska tjänstepensionsinstitut
4.2.2 Internationella försäkringsgivare - vilka kontroller som bör göras av en försäkringsgivare innan dess försäkringar distribueras beroende på var de har sitt tillstånd [F]
4.2.2.1 Land inom EU/EES
4.2.2.2 Tredjeland
4.2.3 Andra aktörer på den internationella försäkringsmarknaden [F]
4.2.3.1 Coverholders
4.2.3.2 Managing Agents
4.2.3.3 Fristående skadereglerare
4.2.4 Internationella försäkringsdistributörer – utländska försäkringsdistributörers möjlighet att driva verksamhet i Sverige [F]
5 Risk management
5.1 Försäkringsbolagets försäkringsrisker
5.1.1 Riskbedömning som grund för premiesättning och fastställande av övriga villkor [K]
5.1.1.1 Underwriterns roll i ett försäkringsföretag
5.1.1.2 Hur tariffering görs för kombinerade företagsförsäkringar
5.1.1.3 Premieargument
5.1.1.4 Arbetet med riskurval
5.1.1.5 Skadeförebyggande åtgärder
5.1.1.6 Ansvarstid
5.1.2 Skadereglering [K]
5.1.2.1 Vad försäkringsföretagen baserar sin skadereglering på
5.1.2.2 Innebörden av ansvarstid
5.1.2.3 Vad skadebegränsande åtgärder innebär
6 Återförsäkring
6.1 Återförsäkring och riskhantering
6.1.1 Återförsäkring [K]
6.1.1.1 Hur återförsäkring kan ske
6.1.1.2 Vilka försäkringar som normalt återförsäkras
6.1.2 Varför och hur försäkringsföretag använder sig av återförsäkring för sin riskhantering [K]
6.1.3 Begrepp inom återförsäkring [K]
6.1.3.1 Mottagen återförsäkring
6.1.3.2 Avgiven återförsäkring
6.1.3.3 Cedent
6.1.3.4 Återförsäkrare/reassuradör
6.1.4 Ytterligare begrepp inom återförsäkring [K]
6.1.4.1 Retrocedent
6.1.4.2 Retrocessionär
7 Ekonomi
7.1 Företagsekonomi
7.1.1 Resultaträkningen [F]
7.1.1.1 Resultaträkningens poster, kostnadsslagsindelad och funktionsindelad
7.1.2 Balansräkningen [F]
7.1.2.1 Vad det innebär att balansräkningen balanserar
7.1.2.2 Poster inom linjen
7.1.2.3 Långfristiga och kortfristiga skulder
7.1.2.4 Eget kapital
7.1.2.5 Immateriella och materiella tillgångar
7.1.2.6 Omsättningstillgångar och anläggningstillgångar
7.1.2.7 Tillgångar och skulder
7.1.3 Livförsäkringsföretagets balans- och resultaträkning [F]
7.1.3.1 Hur livförsäkringsföretagets balans-och resultaträkningsposter samverkar
7.1.3.2 Unika livförsäkringsföretags balans- och resultaträkningsposter
7.1.4 Sakförsäkringsbolagets balans- och resultaträkning [F]
7.1.4.1 Hur sakförsäkringsföretagets balans-och resultaträkningsposter samverkar
7.1.4.2 Unika sakförsäkringsföretags balans- och resultaträkningsposter
7.1.5 Ömsesidiga försäkringsbolag [F]
7.1.5.1 Vilka ägarna av ett ömsesidigt försäkringsbolag är
7.1.5.2 Engångsåtertag
7.1.5.3 Successivt återtag
7.1.5.4 Återbäring, både i Sak- och Livrörelser
7.1.5.5 Innebörden av att ett försäkringsbolag är ömsesidigt
7.1.6 Livförsäkringsföretagets nyckeltal [F]
7.1.6.1 Driftkostnadsprocent
7.1.6.2 Skadeprocent
7.1.6.3 Förvaltningsprocent
7.1.6.4 Totalkostnadsprocent (combined ratio)
7.1.7 Sakförsäkringsföretagets nyckeltal [F]
7.1.7.1 Driftkostnadsprocent
7.1.7.2 Skadeprocent
7.1.7.3 Totalkostnadsprocent (combined ratio)
7.1.8 Associationsformer i Sverige, inklusive ideella föreningar och stiftelser [T]
7.1.8.1 Aktiebolag
7.1.8.2 Handelsbolag
7.1.8.3 Kommanditbolag
7.1.8.4 Enkelt bolag
7.1.8.5 Ekonomisk förening
7.1.8.6 Stiftelse
7.1.8.7 Ideell förening
7.1.8.8 Enskild firma
7.1.8.9 Skillnader mellan olika associationsformer (inklusive ideella föreningar och stiftelser)