FÖRKÖPSINFORMATION

FÖRKÖPSINFORMATION

Eminova Fondkommission AB, Org. nr. 556889-7887 Postadress: Xxxxxxxxxxxxxxx 0, 0 xx, 000 00 Xxxxxxxxx

Besöksadress: Xxxxxxxxxxxxxxx 0, 0 xx, 000 00 Xxxxxxxxx

Telefon: 00-000 000 00

E-post: xxxx@xxxxxxx.xx Hemsida: xxx.xxxxxxx.xx

Tillstånd

Bolaget har av Finansinspektionen erhållit tillstånd att bedriva värde- pappersrörelse enligt lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden. Företaget har tillstånd att bedriva följande verksamheter:

• Mottagande och vidarebefordran av order i fråga om ett eller flera finansiella instrument

• Utförande av order på kunders uppdrag

• Placering av finansiella instrument utan fast åtagande

• Förvaring av finansiella instrument för kunders räkning och ta emot kunders medel med redovisningsskyldighet dock inte till- handahålla eller föra värdepapperskonton på högsta nivå (central kontoföringstjänst)

• Lämna råd till företag om kapitalstruktur, företagsstrategi eller lik- nande frågor samt lämna råd och utföra tjänster vid fusioner och företagsuppköp

• Sidoverksamhet i form av att vara Certified Adviser

Anknutet ombud

Enligt lagen om värdepappersmarknaden får ett värdepappersinstitut ingå avtal med juridiska personer om att dessa kan agera som anknut- na ombud till värdepappersinstitutet. En juridisk person får endast vara anknutet ombud till ett värdepappersinstitut.

Bolaget har ingått avtal med nedanstående företag om att de ska vara anknutna ombud till Bolaget. De anknutna ombuden är registrerade i Sverige. Bolagsverket kan lämna upplysningar om de anknutna ombu- dens registrering.

• Eminova Partners Corporate Finance AB, 5599170-3334, Xxxxxx- xxxxxxxxx 0, 000 00 Xxxxxxxxx

• Zonda Partners AB, 000000-0000, Xxxxxxxxxx 00, 000 00 Xxxxx- xxxx

Uppdrag som anknutet ombud åt Bolaget innebär att det anknutna om- budet för Bolagets räkning kan (i) marknadsföra Bolagets investerings- tjänster och sidotjänster, (ii) ta emot eller vidarebefordra instruktioner eller order avseende investeringstjänster eller finansiella instrument samt (iii) placera finansiella instrument utan fast åtagande.

Bolaget är ansvarigt för ren förmögenhetsskada som det anknutna om- budet genom sin verksamhet uppsåtligen eller av oaktsamhet orsakar kunden.

Kundkategorisering

I samband med att någon blir kund hos Bolaget kommer kunden att kategoriseras som icke professionell, professionell eller som jämbör- dig motpart. Icke-professionella kunder har den högsta skyddsnivån.

Kund som önskar byta kategori ska vända sig till Bolaget med en skrift- lig begäran om att få byta kategori.

Om en icke professionell kund efter en sådan begäran kategoriseras som professionell kund leder det till att kundskyddet minskar exempel- vis genom att Bolaget kommer att begränsa sin information till kunden. Om en professionell kund begär och beviljas att få kategoriseras som icke professionell kund kommer kundskyddet att öka.

Kommunikation

Bolaget kommunicerar på svenska med kunden. Kommunikation sker via brev, e-post, telefon samt vid personligt möte. All kommunikation dokumenteras och arkiveras i minst fem år.

Egenskaper och risker med investeringar i finansiella instrument I Bilaga 1 finns en allmän beskrivning av arten på och riskerna med olika typer av finansiella instrument. Kunden rekommenderas att läsa igenom informationen.

Korsförsäljning

När Bolaget erbjuder en investeringstjänst tillsammans med en annan tjänst eller produkt som en del av ett paket (korsförsäljning) kommer Bolaget att

• Informera kunden om huruvida det är möjligt att köpa de olika komponenterna separat och i förekommande fall förse kunden med uppgifter om kostnaderna och avgifterna för varje kompo- nent,

• Om riskerna med paketet sannolikt skiljer sig från de risker som uppstår om komponenterna väljs separat, förse kunden men en adekvat beskrivning av de olika komponenterna i pakeetet och hur förhållandet mellan dem förändrar riskerna.

Rapportering

När Bolaget har genomfört en transaktion avseende ett eller flera fi- nansiella instrument får kunden en bekräftelse på affären i form av avräkningsnota med information om bl.a. datum, kurs, antal, pris och avgifter.

Bolaget rapporterar till emittent i enlighet med bestämmelser som ang- es i offert eller avtal.

Skydd av kunders värdepapper och medel

Bolaget har tillstånd att förvara kunders finansiella instrument. De finansiella instrumenten förvaras på värdepapperskonto i Bolagets namn hos Euroclear Sweden. Bolaget håller i sina egna system reda

på respektive kunds innehav i tiden fram till det att de finansiella instru- menten kan levereras till kundens depåinstitut, d.v.s. syftet är i regel att förvaringen av finansiella instrument ska vara kortvarig.

Bolaget har tillstånd att ta emot kunders kontanta medel med redo- visningsskyldighet. Dessa medel finns insatta hos svensk bank. Varje kunds behållning av medel noteras i Bolagets tekniska system. Bolaget är inte ansvarigt för handlingar eller försummelser från bankens sida eller för de eventuella följderna av att banken skulle bli insolvent.

Skydd av kunders tillgångar - Investerarskyddet

Kundens värdepapper hålls åtskilda från Bolagets egna tillgångar och kundens innehav av värdepapper kan inte tas i anspråk vid en eventuell konkurs för Bolaget.

Bolagets verksamhet omfattas av lagen (1999:158) om investerar- skydd och under de förutsättningar som anges i lagen kan kund vara berättigad till ersättning av staten om Bolaget går i konkurs. Den maxi- mala ersättningen som en kund kan få från investerarskyddet uppgår till 250 000 kr. Investerarskyddet administreras av Riksgälden. Mer infor- mation om in investerarskyddet finns på xxx.xxxxxxxxxx.xx.

Skydd av kunders tillgångar - Insättningsgarantin

Kundernas kontanta medel är insatta på bank och hålls åtskilda från Bolagets egna tillgångar. Om den bank där kundens kontanta medel är insatta går i konkurs inträder insättningsgarantin. Det maximala be- lopp som en kund kan få från insättningsgarantin uppgår till 1 050 000 kronor.

Ersättning utöver angivna belopp får betalas ut från garantin med sam- manlagt högst fem miljoner kronor (tilläggsbelopp), om insättaren på ett tillförlitligt sätt visar att insättningarna avser medel som hänförs till

1. avyttring av privatbostad,

2. ersättning för skada på sådan egendom som avses i 1,

3. upphörande av anställning, bodelning, pension, sjukdom, invalidi- tet eller dödsfall,

4. utbetalning av försäkringar, eller

5. ersättning för skada till följd av

• brott,

• felaktig dom, eller

• fel eller försummelse vid myndighetsutövning.

Utbetalning av s.k. tilläggsbelopp får bara avse insättningar som har gjorts högst tolv månader från den tidpunkt då beloppet krediterades på insättarens konto eller från och med den tidpunkt då det blev rättsligt möjligt att överföra sådana insättningar. Insättningsgarantin adminis- treras av Riksgälden. Mer information om insättningsgarantin finns på xxx.xxxxxxxxxx.xx.

Lämnande av order

Kund kan lämna order genom att skicka brev eller e-post till Xxxxxxx. Al- ternativt kan order lämnas genom digital anmälan i de fall detta erbjuds. Alla order kommer att dokumenteras och sparas av Xxxxxxx.

Riktlinjer för orderhantering

Bolagets riktlinjer för orderhantering framgår av Bilaga 2.

Utebliven passandebedömning – Execution only

När kund på eget initiativ lämnar order avseende aktier som är notera- de på en börs eller på en handelsplats (MTF) kommer Bolaget att utföra ordern eller vidarebefordra den till annat institut för utförande utan att bedöma om investeringen som ordern avser passar kunden.

Intressekonflikter

Intressekonflikter kan uppstå mellan en kund och Bolaget, inklusive chefer, medarbetare och personer med direkt eller indirekt koppling till Bolaget eller mellan två eller flera kunder.

När potentiella intressekonflikter identifieras ska följande omständig- heter beaktas:

• Kommer Bolaget, dess ägare eller en av Bolagets anställda san- nolikt erhålla ekonomisk vinst eller undvika en ekonomisk förlust på kundens bekostnad?

• Har Bolaget, dess ägare eller anställda ett annat intresse än kun- den av resultatet av den tjänst som tillhandahålls kunden eller av den transaktion som genomförs för kundens räkning?

• Har Bolaget, dess ägare eller anställda ett ekonomiskt eller annat skäl att gynna en annan kunds eller kundgrupps intressen framför kundens intressen?

• Bedriver Bolaget, dess ägare eller anställda samma slag av verk-

samhet som kunden?

• Tar Bolaget, dess ägare eller anställda emot eller kommer att ta emot incitament av en annan person än kunden i samband med en tjänst till kunden, i form av pengar, varor eller tjänster utöver standardkommissionen eller avgiften för den berörda tjänsten?

Om en intressekonflikt uppstår så att en kunds intressen kan komma att påverkas negativt, och har Xxxxxxx inte kunnat vidta åtgärder för att undvika denna ska Bolaget tydligt informera kunden om arten eller källan till intressekonflikten innan Bolaget åtar sig att utföra en investe- ringstjänst för kundens räkning.

Bolaget har upprättat interna riktlinjer för att identifiera och hantera po- tentiella och verkliga intressekonflikter. Bolaget har även upprättat en ersättningspolicy som reglerar hur ersättningar till anställda får utfor- mas. Syftet med policyn är bl.a. att förhindra att anställda belönas eller bedöms på ett sätt som kommer i konflikt med Bolagets skyldigheter att iaktta kundernas intressen. Bolaget har även infört regler om an- mälningsskyldighet för anställdas egna värdepappersaffärer i syfte att

kunna kontrollera att de anställda inte gynnar sig själva på kundernas bekostnad. De etiska riktlinjer som Xxxxxxx beslutat om syftar till att de anställda i sitt arbete ska behandla kunderna rättvist samt uppträda hederligt och professionellt i sina kundkontakter.

Närmare information om vad Bolagets regler om intressekonflikter innehåller lämnas till kunden på dennes begäran.

Avgifter och kostnader

Information om avgifter och kostnader för investerare finns förtecknade i Bilaga 3. Informationen utgör inte något erbjudande om att tillhanda- hålla tjänster till bestämt pris, utan avser lagstadgad information som Bolaget är skyldig att lämna. Uppgifterna avser avgifter och kostnader i samband med att Bolaget enligt skriftligt avtal med en viss emittent agerar emissionsinstitut i en emission.

En illustration som visar kostnadernas sammanlagda effekt på avkast- ningen finns i Bilaga 4.

Klagomålshantering

Kund som inte är nöjd med Xxxxxxxx tjänster är välkommen att kontakta Bolagets klagomålsansvarige Xxxxxxxx Xxxxxxxxx, xxxxxxxx.saterfalt@ xxxxxxx.xx, 08-684 211 02. Se även information på Bolagets hemsida, xxx.xxxxxxx.xx.

Kund, som är konsument, kan erhålla vägledning från Konsumenternas bank- och försäkringsbyrå

Postadress: Xxx 00000, 000 00 Xxxxxxxxx, telefon: 0000-00 00 00. Besöksadress: Xxxxxxxxxx 000. www.bankforsakring.konsumenternas. se.

Vägledning kan även lämnas av den kommunala konsumentvägled- ningen i kundens hemkommun.

Vid anspråk mot Xxxxxxx kan kunden vända sig till allmän domstol för att få sin rätt prövad. Kund som är konsument har också möjlighet att få sitt anspråk prövat av Allmänna Reklamationsnämnden (ARN) Xxx 000, 000 00 Xxxxxxxxx, xxx.xxx.xx, telefon 00-000 000 00.

Tillsynsmyndighet

Finansinspektionen

Adress: Xxx 0000, 000 00 Xxxxxxxxx Telefon: 00-000 000 00

E-post: xxxxxxxxxxxxxxxxxx@xx.xx Fax: 00-00 00 00

Registreringsmyndighet

Bolagsverket

Adress: 851 81 Sundsvall Telefon: 0000-000 000

E-post: xxxxxxxxxxxx@xxxxxxxxxxxx.xx Fax: 000-00 00 00

Ändringar och uppdateringar

Ändringar och uppdateringar av denna information publiceras på hem- sidan, xxx.xxxxxxx.xx, och gäller från och med dagen efter publice- ringsdagen.

INFORMATION OM EGENSKAPER OCH RISKER AVSEENDE FINANSIELLA INSTRUMENT

Bilaga 1

INFORMATION OM EGENSKAPER OCH RISKER AVSEENDE FINANSIELLA INSTRUMENT

1. HANDEL MED FINANSIELLA INSTRUMENT

Handel med finansiella instrument, dvs bl.a. aktier i aktiebolag, obliga- tioner, optioner, konvertibler eller andra sådana värdepapper som kan bli föremål för handel på kapitalmarknaden, sker i huvudsak i organise- rad form vid en handelsplats. Handeln sker genom de värdepappers- företag som deltar i handeln vid handelsplatsen. Som kund måste Du normalt kontakta ett sådant värdepappersföretag för att köpa eller sälja finansiella instrument.

1.1 Handelsplatser och systematisk internhandlare

Med handelsplatser avses reglerad marknad och de två formerna av handelsplattformar – MTF-plattform och OTF-plattform. Därtill kan kun- ders handel utföras via ett värdepappersföretag som agerar som sys- tematisk internhandlare (SI) eller på annat sätt genom att handel sker mot värdepappersföretagets eget lager eller mot annan kund.

På en reglerad marknad handlas olika typer av finansiella instrument. När det gäller aktier kan endast aktier i publika bolag noteras och hand- las på en reglerad marknad och det ställs stora krav på sådana bolag, bl.a. avseende bolagets storlek, verksamhetshistoria, ägarspridning och offentlig redovisning av bolagets ekonomi och verksamhet.

En MTF-plattform (MTF) kan beskrivas som ett handelssystem som organiseras och tillhandahålls av en börs eller ett värdepappersföretag. Det ställs typiskt sett lägre krav, i form av t.ex. informationsgivning och verksamhetshistoria, på de finansiella instrument som handlas på en handelsplattform jämfört med finansiella instrument som handlas på en reglerad marknad.

En OTF-plattform (OTF) är på många sätt lik en MTF-plattform. Men på en OTF-plattform får bara finansiella instrument som inte är aktier eller aktierelaterade värdepapper handlas, såsom obligationer och derivat. Vidare får OTF-plattformen ha friare regler för handeln inklusive order- matchingen än vad reglerade marknader och MTF-plattformar får ha. En systematisk internhandlare (SI) är ett värdepappersföretag som på ett organiserat, frekvent och systematiskt sätt handlar för egen räkning genom att utföra kundorder utanför en reglerad marknad eller en han- delsplattform. En systematisk internhandlare är skyldig att offentliggöra marknadsmässiga anbud, dvs på köp- och säljpriser, för likvida finan- siella instrument som handlas på en handelsplats och för vilka den sys- tematiska internhandlaren bedriver systematisk internhandel.

Handel kan även äga rum genom ett värdepappersföretag utan att det är fråga om systematisk internhandel, mot institutets egna lager eller mot annan av institutets kunder.

I Sverige finns i dagsläget två reglerade marknader, NASDAQ Stock- holm AB (nedan ”Stockholmsbörsen”) och Nordic Growth Market NGM AB (nedan ”NGM”). Härutöver sker organiserad handel på andra han- delsplatser, t.ex. First North, Spotlight och Nordic MTF (MTF-plattfor- mar). För mer information om var just ditt värdepappersföretag utför dina order, se aktuell policy för bästa order utförande.

Handeln på reglerade marknader, handelsplattformar och andra platser utgör en andrahandsmarknad för finansiella instrument som ett bolag redan givit ut (emitterat). Om andrahandsmarknaden fungerar väl, dvs det är lätt att hitta köpare och säljare och det fortlöpande noteras an- budskurser från köpare och säljare samt avslutskurser (betalkurser) från gjorda affärsavslut, har även bolagen en fördel genom att det blir lättare att vid behov emittera nya instrument och därigenom få in mer kapital till bolagets verksamhet. Förstahandsmarknaden, eller primär- marknaden, kallas den marknad där köp/teckning av nyemitterade in- strument sker.

1.2 Handels-/noteringslistor

När det gäller aktier indelar vanligen handelsplatser aktierna i olika lis- tor, vilka publiceras t.ex. på handelsplatsens hemsida, i dagstidningar och andra medier. Avgörande för på vilken lista ett bolags aktier hand- las kan vara bolagets börsvärde (t.ex. Stockholmsbörsens Large-, Mid- och Small cap). De mest omsatta aktierna kan också finnas på en särskild lista. Vissa värdepappersföretag publicerar också egna listor över finansiella instrument som handlas via institutet, kurser till vilka instrumenten handlas etc, t.ex. via institutets hemsida. Aktier på listor med höga krav och hög omsättning anses normalt kunna innebära en lägre risk än aktier på andra listor.

Information om kurser m.m. avseende aktier såväl som andra typer av finansiella instrument, exempelvis fondandelar, optioner och obligatio- ner, publiceras också regelbundet via t.ex. handelsplatsernas hemsi- dor, i dagstidningar och andra medier.

2. RISKER MED FINANSIELLA INSTRUMENT OCH HANDEL MED FINANSIELLA INSTRUMENT

2.1 Allmänt om risker

Finansiella instrument kan ge avkastning i form av utdelning (aktier och fonder) eller ränta (räntebärande instrument). Härutöver kan priset (kursen) på instrumentet öka eller minska i förhållande till priset när placeringen gjordes. Den totala avkastningen är summan av utdelning/ ränta och prisförändring på instrumentet.

Vad placeraren eftersträvar är naturligtvis en total avkastning som är positiv, dvs som ger vinst, helst så hög som möjligt. Men det finns också en risk att den totala avkastningen blir negativ dvs att det blir en förlust på placeringen. Risken för förlust varierar med olika instrument.

Vanligen är chansen till vinst på en placering i ett finansiellt instrument kopplad till risken för förlust. Ju längre tiden för innehavet av placering- en är desto större är vinstchansen respektive förlustrisken.

I placeringssammanhang används ibland ordet risk som uttryck för så- väl förlustrisk som vinstchans. I den fortsatta beskrivningen används dock ordet risk enbart för att beteckna förlustrisk. Det finns olika sätt att placera som minskar risken. Vanligen anses det bättre att inte placera i ett enda eller ett fåtal finansiella instrument utan att i stället placera i flera olika finansiella instrument. Dessa instrument bör då erbjuda en spridning av riskerna och inte samla risker som kan utlösas samtidigt. En spridning av placeringarna till utländska marknader minskar normalt också risken i den totala portföljen, även om det vid handel med utländ- ska finansiella instrument tillkommer en valutarisk.

Placeringar i finansiella instrument är förknippade med ekonomisk risk, vilket närmare kommer att beskrivas i denna information. Kunden ansvarar själv för risken och måste därför själv via anlitat värdepap- persföretag - eller genom sitt kapitalförvaltande ombud – ta del av och därmed skaffa sig kännedom om de villkor, i form av allmänna villkor, faktablad, prospekt eller liknande, som gäller för handel med sådana instrument och om instrumentens egenskaper och risker förknippade därmed. Kunden måste också fortlöpande bevaka sina placeringar i sådana instrument. Detta gäller även om kunden fått investeringsråd- givning vid placeringstillfället.

Kunden bör i eget intresse vara beredd att snabbt vidta åtgärder, om detta skulle visa sig påkallat, exempelvis genom att avveckla place- ringar som utvecklas negativt eller att ställa ytterligare säkerhet vid placeringar som finansierats med lån och där säkerhetsvärdet minskat. Det är också viktigt att beakta den risk det kan innebära att handla med finansiella instrument på en annan handelsplats än en reglerad mark- nad, där kraven som ställs generellt är lägre.

2.2. Olika typer av riskbegrepp m.m.

I samband med den riskbedömning som bör ske då Du som kund gör en placering i finansiella instrument, och även fortlöpande under inne- havstiden, finns en mängd olika riskbegrepp och andra faktorer att be- akta och sammanväga. Nedan följer en kort beskrivning av några av de vanligaste riskbegreppen.

Marknadsrisk – risken att marknaden i sin helhet, eller viss del därav där Du som kund har Din placering, t.ex. den svenska aktiemarknaden, går ner.

Kreditrisk1 – risken för bristande betalningsförmåga hos till exempel

en emittent eller en motpart.

Prisvolatilitetsrisk – risken för att stora svängningar i kursen/priset på ett finansiellt instrument kan påverka placeringen negativt.

Kursrisk – risken att kursen/priset på ett finansiellt instrument går ner. Skatterisk – risken att skatteregler och/eller skattesatser är oklara eller kan komma att ändras.

Valutakursrisk – risken att en utländsk valuta till vilken ett innehav är relaterat (ex.vis fondandelar i en fond som placerar i amerikanska värdepapper noterade i USD) försvagas.

Hävstångseffektsrisk – risken att prisutvecklingen på den underlig- gande egendomen i ett derivat får ett större negativt genomslag i kur- sen/priset på derivatinstrumentet och risken att investerarens förlust i absoluta tal blir större på grund av att investeraren har använt lånat kapital för investeringen.

Legal risk – risken att relevanta lagar och regler är oklara eller kan komma att ändras.

Bolagsspecifik risk – risken att ett visst bolag går sämre än förväntat eller drabbas av en negativ händelse och de finansiella instrument som är relaterade till bolaget därmed kan falla i värde.

Branschspecifik risk – risken att en viss bransch går sämre än förvän- tat eller drabbas av en negativ händelse och de finansiella instrument som är relaterade till bolag i branschen därmed kan falla i värde.

Likviditetsrisk – risken att Du inte kan sälja/köpa ett finansiellt instru- ment vid önskad tidpunkt, t.ex. av det skälet att ingen vill köpa/sälja det finansiella instrumentet. Det bör särskilt uppmärksammas att det kan vara svårt att sälja onoterade finansiella instrument eftersom dessa inte handlas på någon börs/handelsplats. För att sälja onoterade instrument kan ägaren vara tvungen att på egen hand hitta en köpare och det kan vara svårt att hitta en köpare. Onoterade finansiella instrument är alltså i regel illikvida och följaktligen inte lämpade för kortsiktiga placeringar.

Ränterisk – risken att det finansiella instrument Du placerat i minskar i

värde pga förändringar i marknadsräntan.

1 Bristande betalningsförmåga för en emittent eller motpart kan innebära konkurs eller företagsrekonstruktion med offentligt ackord (nedsättning av fordringsbelopp). Banker, andra kreditinstitut och värdepappersbolag kan i stället bli föremål för resolution. Det innebär att staten kan ta kontroll över institutet och dess förluster kan komma att hanteras genom att dess aktie- och fordringsägare får sina innehav nedskrivna och/eller för fordringsägare sina fordringar konverterade till aktieinnehav (s.k skuldnedskrivning eller bail-in).

3. AKTIER OCH AKTIERELATERADE INSTRUMENT

3.1 Allmänt om aktier

3.1.1 Aktier och aktiebolag

Aktier i ett aktiebolag ger ägaren rätt till en andel av bolagets aktie- kapital. Går bolaget med vinst lämnar bolaget vanligen utdelning på aktierna. Aktier ger också rösträtt på bolagsstämman, som är det hög- sta beslutande organet i bolaget. Ju fler aktier ägaren har desto större andel av kapitalet, utdelningen och rösterna har aktieägaren. Beroende på vilken serie aktierna tillhör kan rösträtten variera. Det finns två slag av bolag, publika och privata. Endast publika bolag får låta aktierna handlas på en handelsplats.

3.1.2 Aktiekursen

Kursen (priset) på en aktie påverkas i första hand av utbudet respekti- ve efterfrågan på den aktuella aktien vilket i sin tur, åtminstone på lång sikt, styrs av bolagets framtidsutsikter. En aktie upp- eller nedvär- deras främst grundat på investerarnas analyser och bedömningar av bolagets möjligheter att göra framtida vinster. Den framtida utveck- lingen i omvärlden av konjunktur, teknik, lagstiftning, konkurrens osv. avgör hur efterfrågan blir på bolagets produkter eller tjänster och är där- för av grundläggande betydelse för kursutvecklingen på bolagets aktier.

Det aktuella ränteläget spelar också en stor roll för prissättningen. Stiger marknadsräntorna ger räntebärande finansiella instrument, som samtidigt ges ut (nyemitteras), bättre avkastning. Normalt sjunker då kurserna på aktier som regelbundet handlas liksom på redan utelö- pande räntebärande instrument. Skälet är att den ökade avkastningen på nyemitterade räntebärande instrument relativt sett blir bättre än av- kastningen på aktier, liksom på utelöpande räntebärande instrument. Dessutom påverkas aktiekurserna negativt av att räntorna på bolagets skulder ökar när marknadsräntorna går upp, vilket minskar vinstutrym- met i bolaget.

Också andra till bolaget direkt knutna förhållanden, t.ex. förändring- ar i bolagets ledning och organisation, produktionsstörningar m m kan påverka bolaget negativt. Aktiebolag kan i värsta fall gå så dåligt att de måste försättas i konkurs. Aktiekapitalet dvs. aktieägarnas insatta ka- pital är det kapital som då först används för att betala bolagets skulder. Detta leder oftast till att aktierna i bolaget blir värdelösa.

Även kurserna på vissa större utländska reglerade marknader eller handelsplatser inverkar på kurserna i Sverige, bl.a. därför att flera svenska aktiebolag är noterade även på utländska marknadsplatser och prisutjämningar sker mellan marknadsplatserna. Kursen på aktier i bolag som tillhör samma branschsektor påverkas ofta av förändringar i kursen hos andra bolag inom samma sektor. Denna påverkan kan även gälla för bolag i olika länder.

Aktörerna på marknaden har olika behov av att placera kontanter (lik- vida medel) eller att få fram likvida medel. Dessutom har de ofta olika mening om hur kursen borde utvecklas. Dessa förhållanden, som även innefattar hur bolaget värderas, bidrar till att det finns såväl köpare som säljare. Är placerarna däremot samstämmiga i sina uppfattningar om kursutvecklingen vill de antingen köpa och då uppstår ett köptryck från många köpare, eller också vill de sälja och då uppstår ett säljtryck från många säljare. Vid köptryck stiger kursen och vid säljtryck faller den.

Omsättningen, dvs hur mycket som köps och säljs av en viss aktie, påverkar i sin tur aktiekursen. Vid hög omsättning minskar skillnaden, även kallad spread, mellan den kurs köparna är beredda att betala (köpkursen) och den kurs säljarna begär (säljkursen). En aktie med hög omsättning, där stora belopp kan omsättas utan större inverkan på kursen, har en god likviditet och är därför lätt att köpa respektive att sälja. Bolagen på de reglerade marknadernas listor har ofta en högre likviditet. Olika aktier kan under dagen eller under längre perioder upp- visa olika rörlighet (volatilitet) i kurserna dvs upp- och nedgångar samt storlek på kursförändringarna.

De kurser till vilka aktierna har handlats (betalkurser), såsom högst/ lägst/senast betalt under dagen samt sist noterade köp/säljkurser och vidare uppgift om handlad volym i kronor publiceras bl.a. i de flesta större dagstidningarna och på olika internetsidor som upprättas av marknadsplatser, värdepappersföretag och medieföretag såsom text- TV. Aktualiteten i dessa kursuppgifter kan variera beroende på sättet de publiceras på.

3.1.3 Olika aktieserier

Aktier finns i olika serier, vanligen A- och B-aktier vilket normalt har med rösträtten att göra. A-aktier ger normalt en röst medan B-aktier ger en begränsad rösträtt, oftast en tiondels röst. Skillnaderna i rösträtt beror bl.a. på att man vid ägarspridning vill värna om de ursprungliga grundarnas eller ägarnas inflytande över bolaget genom att ge dem en starkare rösträtt. Nya aktier som ges ut får då ett lägre röstvärde än den ursprungliga A-serien och betecknas med B, C eller D etc.

3.1.4 Kvotvärde, split och sammanläggning av aktier

En akties kvotvärde är den andel som varje aktie representerar av bolagets aktiekapital. En akties kvotvärde erhålls genom att dividera aktiekapitalet med det totala antalet aktier. Ibland vill bolagen ändra kvotvärdet, t.ex. därför att kursen, dvs marknadspriset på aktien, har stigit kraftigt. Genom att dela upp varje aktie på två eller flera aktier genom en s.k. split, minskas kvotvärdet och samtidigt sänks kursen på aktierna. Aktieägaren har dock efter en split sitt kapital kvar oförändrat, men detta är fördelat på fler aktier som har ett lägre kvotvärde och en lägre kurs per aktie.

Omvänt kan en sammanläggning av aktier (omvänd split) göras om kursen sjunkit kraftigt. Då slås två eller flera aktier samman till en ak- tie. Aktieägaren har dock efter en sammanläggning av aktier samma kapital kvar, men detta är fördelat på färre aktier som har ett högre kvotvärde och en högre kurs per aktie.

3.1.5 Marknadsintroduktion, privatisering och uppköp Marknadsintroduktion innebär att aktier i ett bolag introduceras på aktiemarknaden, dvs upptas till handel på en reglerad marknad eller en MTF-plattform. Allmänheten erbjuds då att teckna (köpa) aktier i bola- get. Oftast rör det sig om ett befintligt bolag, som inte tidigare handlats på en reglerad marknad eller annan handelsplats, där ägarna beslutat att vidga ägarkretsen och underlätta handeln i bolagets aktier. Om ett statligt ägt bolag introduceras på marknaden kallas detta för privati- sering.

Uppköp tillgår i regel så att någon eller några investerare erbjuder ak- tieägarna i ett bolag att på vissa villkor sälja sina aktier. Om uppköparen får in 90 % eller mer av antalet aktier i det uppköpta bolaget, kan uppkö- paren begära tvångsinlösen av kvarstående aktier från de ägare som ej accepterat uppköpserbjudandet. Dessa aktieägare är då tvungna att sälja sina aktier till uppköparen mot en ersättning som fastställs genom ett skiljedomsförfarande.

3.1.6 Emissioner

Om ett aktiebolag vill utvidga sin verksamhet krävs ofta ytterligare aktiekapital. Detta skaffar bolaget genom att ge ut nya aktier genom nyemission. Oftast får de gamla ägarna teckningsrätter som ger fö- reträde att teckna aktier i en nyemission. Antalet aktier som får tecknas sätts normalt i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Tecknaren måste betala ett visst pris (emissionskurs), oftast lägre än marknadskursen, för de nyemitterade aktierna. Direkt efter det att teck- ningsrätterna - som normalt har ett visst marknadsvärde - avskilts från aktierna sjunker vanligen kursen på aktierna, samtidigt ökar antalet aktier för de aktieägare som tecknat. De aktieägare som inte tecknar kan, under teckningstiden som oftast pågår några veckor, sälja sina teckningsrätter på den marknadsplats där aktierna handlas. Efter teck- ningstiden förfaller teckningsrätterna och blir därmed obrukbara och värdelösa.

Aktiebolag kan även genomföra s.k. riktad nyemission, vilket genom- förs som en nyemission men enbart riktad till en viss krets investerare. Aktiebolag kan även genom s.k. apportemission ge ut nya aktier för att förvärva andra bolag, affärsrörelser eller tillgångar i annan form än pengar. Såväl vid riktad nyemission som vid apportemission sker s.k. utspädning av befintliga aktieägares andel av antalet röster och aktie- kapital i bolaget, men antalet innehavda aktier och marknadsvärdet på det placerade kapitalet påverkas normalt inte.

Om tillgångarna eller de reserverade medlen i ett aktiebolag har ökat mycket i värde, kan bolaget föra över en del av värdet till sitt aktiekapi- tal genom en s.k. fondemission. Vid fondemission tas det hänsyn till antalet aktier som varje aktieägare redan har. Antalet nya aktier som tillkommer genom fondemissionen sätts i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Genom fondemissionen får aktieägaren fler aktier, men ägarens andel av bolagets ökade aktiekapital förblir oförändrad. Kursen på aktierna sänks vid en fondemission, men genom ökningen av antalet aktier bibehåller aktieägaren ett oförändrat mark- nadsvärde på sitt placerade kapital. Ett annat sätt att genomföra fonde- mission är att bolaget skriver upp kvotvärdet på aktierna. Aktieägaren har efter uppskrivning ett oförändrat antal aktier och marknadsvärde på sitt placerade kapital.

3.1.7 Onoterade aktier

Onoterade aktier har en inneboende likviditetsrisk och är i regel förknip-

pade med betydligt högre risker än aktier som är noterade.

3.2 Allmänt om aktierelaterade instrument

Nära knutna till aktier är konvertibler och teckningsoptioner.

3.2.1 Konvertibler

Konvertibler (konverteringslån eller konvertibler) är räntebärande vär- depapper (lån till utgivaren/emittenten av konvertibeln) som inom en viss tidsperiod kan bytas ut mot aktier. Avkastningen på konvertiblerna, dvs kupongräntan, är vanligen högre än utdelningen på utbytesakti- erna. Konvertibelkursen uttrycks i procent av det nominella värdet på konvertibeln.

3.2.2 Omvända konvertibler

Omvända konvertibler är ett mellanting mellan en ränte- och en aktieplacering. Den omvända konvertibeln är knuten till en eller flera underliggande aktier eller index. Denna placering ger en ränta, dvs en fast, garanterad avkastning. Om de underliggande aktierna eller index utvecklas positivt återbetalas det placerade beloppet plus den fasta avkastningen. Om de underliggande aktierna eller index däremot skulle falla, finns det en risk att innehavaren i stället för det placera- de beloppet, utöver en på förhand fastställd avkastning kan få en eller flera aktier som ingår i den omvända konvertibeln eller motsvarande kontantlikvid.

3.2.3 Aktieoptioner

Aktieoptioner finns av olika slag. Förvärvade köpoptioner (eng. call options) ger innehavaren rätt att inom en viss tidsperiod köpa redan utgivna aktier till ett på förhand bestämt pris. Säljoptioner (eng. put op- tions) ger omvänt innehavaren rätt att inom en viss tidsperiod sälja akti- er till ett på förhand bestämt pris. Mot varje förvärvad option svarar en utfärdad option. Avgörande för optionens värdeutveckling är normalt värdeutvecklingen på den underliggande egendomen.

Löptiden för derivatinstrument kan variera från mycket kort tid upp till flera år. Prisförändringarna är ofta störst på instrument med kort löptid. Priset på t.ex. en innehavd option sjunker i allmänhet allt snabbare mot slutet av löptiden pga att det s.k. tidsvärdet avtar. Kunden bör således noga bevaka även löptiden på derivatinstrumenten.

Risken för den som förvärvar en option är, om inte riskbegränsande åt- gärder vidtas, att den minskar i värde eller förfaller värdelös på slutda- gen. I det senare fallet är den vid förvärvet betalda premien för optionen helt förbrukad. Utfärdaren av en option löper en risk som i vissa fall, om inte riskbegränsande åtgärder vidtas, kan vara obegränsat stor. Kursen på optioner påverkas av kursen på motsvarande underliggande aktier eller index, men oftast med större kurssvängningar och prispåverkan än dessa.

Den mest omfattande handeln i aktieoptioner sker på de reglerade

marknaderna.

3.2.4 Onoterade aktierelaterade finansiella instrument

Onoterade aktierelaterade instrument har en inneboende likviditetsrisk och är i regel förknippade med betydligt högre risker än instrument som är noterade.

4. RÄNTERELATERADE INSTRUMENT

Ett räntebärande finansiellt instrument är en fordringsrätt på utgi- varen (emittenten) av ett lån (t.ex. en obligation). Avkastning lämnas i form av ränta. Det finns olika former av räntebärande instrument be- roende på vilken emittent som givit ut instrumentet, den säkerhet som emittenten kan ha ställt för lånet, löptiden fram till återbetalningsdagen och formen för utbetalning av räntan. Räntan (kupongen) betalas van- ligen ut årsvis.

En annan form för räntebetalning är att sälja instrumentet med rabatt (dis-konteringspapper). Vid försäljningen beräknas priset på instru- mentet genom att diskontera lånebeloppet inklusive beräknad ränta till nuvärde. Nuvärdet eller kursen är lägre än det belopp som erhålls vid återbetalningen (nominella beloppet).

Risken i ett räntebärande instrument utgörs dels av den kursförändring (kursrisk) som kan uppkomma under löptiden på grund av att mark- nadsräntorna förändras, dels att emittenten kanske inte klarar att återbetala lånet (kreditrisk). Lån för vilka fullgod säkerhet för återbe- talningen har ställts är därvid typiskt sett mindre riskfyllda än lån utan säkerhet.

Rent allmänt kan dock sägas att risken för förlust på räntebärande in- strument kan anses som lägre än för aktier. Ett räntebärande instru- ment utgivet av en emittent med hög kreditvärdighet kan således vara ett bra alternativ för den som vill minimera risken att sparkapitalet mins-

kar i värde och kan vara att föredra vid ett kortsiktigt sparande. Även vid långsiktigt sparande där kapitalet inte skall äventyras, t.ex. för pen- sionsåtaganden, är inslag av räntebärande placeringar mycket vanliga. Nackdelen med en räntebärande placering är att den i regel ger en låg värdestegring. Exempel på räntebärande placeringar är sparkonton, privatobligationer och räntefonder.

Kurserna fastställs löpande såväl på instrument med kort löptid (mindre än ett år) t.ex. stats-skuldväxlar som på instrument med längre löptider t.ex. obligationer. Detta sker på penning- och obligationsmarknaden. Marknadsräntorna påverkas av analyser och bedömningar som Riks- banken och andra större institutionella marknadsaktörer gör av hur ut- vecklingen av ett antal ekonomiska faktorer som inflation, konjunktur, ränteutvecklingen i Sverige och i andra länder osv kommer att utveck- las på kort och lång sikt. Riksbanken vidtar även s.k. penningpolitiska operationer i syfte att styra utvecklingen av marknadsräntorna så att inflationen håller sig inom fastställda mål.

Om marknadsräntorna går upp kommer kursen på utelöpande (re- dan utgivna) räntebärande finansiella instrument att falla om de har fast ränta, eftersom nya lån ges ut med en räntesats som följer ak- tuell marknadsränta och därmed ger högre ränta än vad utelöpande instrumentet ger. Omvänt stiger kursen på utelöpande instrument när marknadsräntan går ned.

Andra emittenter än stat och kommun kan ibland, vid emission av obli- gationer, ställa säkerhet i form av andra finansiella instrument eller annan egendom (sak- eller realsäkerhet).

Det finns även andra räntebärande instrument som innebär en högre risk än obligationer om emittenten skulle få svårigheter att återbetala lånet, t.ex. förlagsbevis eftersom de lånen återbetalas först efter det alla andra fordringsägare fått betalt. Villkorade konvertibla obligatio- ner (contingent convertibles), så kallade cocos, är en annan typ av komplex produkt med risker som kan vara mycket svåra att förstå. I grunden är de obligationer som under vissa förutbestämda händelser kan skrivas ned, det vill säga förlora hela eller delar av sitt värde, eller omvandlas till aktier.

En form av ränterelaterade instrument är säkerställda obligationer. Dessa är förenade med en särskild förmånsrätt enligt speciell lagstift- ning. Regelverket kring säkerställda obligationer syftar till att en inves- terare skall få full betalning enligt avtalad tidplan även om obligationens utgivare skulle gå i konkurs, förutsatt att den egendom som säkerställer obligationen är tillräckligt mycket värd.

Onoterade ränterelaterade instrument har en inneboende likviditetsrisk och är i regel förknippade med betydligt högre risker än instrument som är noterade.

5. BELÅNING

Finansiella instrument kan i många fall köpas för delvis lånat kapital. Eftersom såväl det egna som det lånade kapitalet påverkar avkastningen kan Du som kund genom lånefinansieringen få en större vinst om placeringen utvecklas positivt jämfört med en investering med enbart eget kapital. Skulden som är kopplad till det lånade kapitalet påverkas inte av om kurserna på köpta instrument utvecklas positivt eller negativt, vilket är en fördel vid en positiv kursutveckling. Om kurserna på köpta instrument utvecklas negativt uppkommer en motsvarande nackdel eftersom skulden kvarstår till 100 procent, vilket innebär att kursfallet krona för krona förbrukar det egna kapitalet. Vid ett kursfall kan därför det egna kapitalet helt eller delvis förbrukas samtidigt som skulden måste betalas helt eller delvis genom försäljningsintäkterna från de finansiella instrument som fallit i värde. Skulden måste betalas även om försäljningsintäkterna inte täcker hela skulden.

Du som kund måste vara införstådd med bl.a. följande:

• Att placeringar eller andra positioner i finansiella instrument sker på Din egen risk.

• Att Du som kund själv noga måste sätta Dig in i värdepappersföretagets allmänna villkor för handel med finansiella instrument och i förekommande fall information i prospekt samt övrig information om aktuellt finansiellt instrument, dess egenskaper och risker.

• Att det vid handel med finansiella instrument är viktigt att kontrollera all rapportering avseende Dina

transaktioner och innehav samt omgående reklamera eventuella fel.

• Att det är viktigt att fortlöpande bevaka värdeförändringar på innehav av och positioner i finansiella

instrument.

• Att Du som kund själv måste initiera de åtgärder som erfordras för att minska risken för förluster.

Riktlinjer för bästa resultat vid orderhantering

Eminova Fondkommission AB (”Bolaget”) har mot bakgrund av bestäm- melserna i 9 kap. 31-38 § lagen (2007:528) om värdepappersmarkna- den samt artiklarna 64-68 i förordning (EU) 2017/565 upprättat dessa riktlinjer för bästa utförande och hantering av xxxxxxxxx.

Dessa riktlinjer ska vara föremål för översyn minst en gång per år och vid varje tillfälle då en väsentlig förändring inträffar som påverkar Bola- gets förutsättningar att fortsätta att uppnå bästa möjliga resultat för sina kunder. Bolaget ska löpande övervaka kvaliteten på orderutförandet samt åtgärda eventuella brister.

1. ALLMÄNT

Ett värdepappersföretag ska vidta alla rimliga åtgärder för att uppnå bästa möjliga resultat för sina kunder vid hantering av order. Även om riktlinjerna förväntas åstadkomma bästa möjliga resultat för kunderna kan det inte garanteras att det under alla omständigheter går att åstad-komma detta för var- je enskild transaktion.

Bolaget ska snabbt, effektivt och rättvist utföra en kunds or- der på sådant sätt att denne inte missgynnas i förhållande till andra kunder eller på grund av Bolaget handel för egen räk- ning. I övrigt jämförbara kundorder skall utföras i den ordning som de togs emot, om det inte finns skäl för att utföra dem i en annan ordning.

Bolaget hanterar order vid följande typer av transaktioner med finansiella instrument:

• Publik emission

• Företrädesemission

• Obligationsemission

• Sammanläggning av aktier

• Konvertering av konvertibler

• Inlösen av teckningsoptioner

• Förvärvstransaktion (t.ex. apportemission)

• Inlösentransaktion (frivillig eller tvångsinlösen)

2. UTFÖRANDE AV ORDER

2.1 Varning

Särskilda instruktioner från kund kan förhindra Bolaget från att vidta de åtgärder som det har utarbetat och genomfört i dessa riktlinjer för utförande för att uppnå bästa möjliga resul- tat vid utförande av dessa order med avseende på de delar som omfattas av instruktionerna.

2.2 Bolagets orderutförande

Bolaget utför kundorder när det behandlar anmälningar om teckning av finansiella instrument vid nyemission, förvärvs- och inlösentransaktioner samt vid inlösen av teckningsoptio- ner och konvertering av konvertibler.

Bolaget ansvarar i regel för att övervaka och genomföra av- vecklingen av en utförd order och ska inom ramen för detta vidta alla rimliga åtgärder för att se till att alla finansiella in- strument eller medel som tillhör kunden, som har tagits emot för att avveckla ordern, snabbt och korrekt överförs till den berörda kundens konto.

2.3 Handelsplatser

Bolaget utför inte kunders order på handelsplats, utan enbart direkt gentemot emittent (d.v.s. order utförs på primärmark- naden). Kundorder utförs i regel inte enligt metoden betalning mot leverans, utan betalning sker i regel i förskott. Detta med- för en kreditrisk/motpartsrisk genom att kunden står risken att inte få de finansiella instrument som kunden har betalat för i det fall emittenten t.ex. går i konkurs i samband med emissionen.

2.4 Allmänna kriterier för orderutförande

Vid utförande av order ska Bolaget beakta kundens egen- skaper, kundorderns egenskaper, utmärkande egenskaper för den finansiella instrument som ingår i ordern. När Bola- get utför kundorder ska Bolaget vidta alla de åtgärder som behövs för att uppnå bästa möjliga resultat för kunden med avseende på:

(a) Pris,

(b) Kostnad,

(c) Snabbhet,

(d) Sannolikhet för utförande och avveckling,

(e) Storlek,

(f) Art, och

(g) Andra för utförandet väsentliga förhållanden.

Bästa möjliga resultat ska fastställas med hänsyn till:

(h) Priset för det finansiella instrumentet, och

(i) Kostnaderna i samband med utförandet, inbegripet kundens alla utgifter som hänför sig direkt till utförande av ordern.

Om inte speciella omständigheter råder, kommer Bolagets prioritet vid orderutförande vara att åstadkomma det bästa möjliga resultatet i form av lägsta möjliga totalkostnad för kunden (inbegripet avvecklingsavgifter samt andra avgifter som betalas till ev. tredje part som deltar i utförandet av or- dern). Se mer om detta nedan.

2.5 Pris

2.5.1 Kontant nyemission

2.5.2 Vid en nyemission är den kurs för vilken kunden tecknar fi- nansiella instrument alltid fastställd av emittenten. Kursen ska framgå av ”villkor och anvisningar” i prospekt/memorandum, utgivet av styrelsen i det emitterande bolaget, samt på anmäl- ningssedeln. Kursen på de emitterade finansiella instrumen- ten kan inte ändras under pågående emission.

2.6 Kostnad

2.6.1 Investerare

Bolaget tar normalt inte ut någon avgift av de som tecknar finansiella instrument i emissioner. I vissa fall kan det dock förekomma att investeraren ska betala courtage. Courta- gets storlek fastställs av emittenten. Om courtage debiteras ska detta framgå dels i det prospekt/memorandum som utgi- vits av styrelsen i det emitterade bolaget, dels på anmäl- ningssedeln.

Bolaget får i regel betalt av emittenten för att hantera inves- terarnas order i emissioner i form av en rörlig ersättning om ungefär 150 kr per teckningsanmälan. Bolaget mottar även i regel en fast ersättning från emittenten för att Bolaget till- handahåller emittenten tjänsten placering av finansiella in- strument och vissa administrativa tjänster i samband med emissionen.

2.7 Snabbhet

2.7.1 Information till kund

Xxxxxxx ska informera kunder om alla betydande svårigheter med att utföra ordern korrekt så snart de blir medvetna om svårigheten.

2.7.2 Teckning och tilldelning

Investerare som tecknar finansiella instrument i en emission är bundna av den teckningstid som emittenten har förutbe- stämt. Vid teckningstidens slut beslutar emittenten vilka som ska få tilldelning i emissionen. I de fall principen ”först till kvarn” tillämpas, ska detta framgå av villkor och anvisningar i prospekt/memorandum, utgivet av styrelsen i det emitterade bolaget samt på anmälningssedeln.

Bolaget registrerar teckningsanmälningarna per inkomman- dedag. Om emissionen blir över-tecknad ska det framgå i vill- kor och anvisningar hur tilldelning kommer att ske. Tilldelning beslutas alltid av styrelsen i det emitterande bolaget.

2.7.3 Stängning

När emissionen är stängd beställer Bolaget ett revisorsintyg för emittentens räkning samt upprättar en teckningslista. Inty- get och teckningslistan skickas per post till emittenten. Emit- tenten ska omgående skicka in en emissionsbeställning till Bolagsverket samt bifoga emissionsbeslutet och intyget. När emissionen är registrerad hos Bolagsverket beställer Bola- get det aktuella antalet finansiella instrument hos Euroclear. Därefter bokar Euroclear in de finansiella instrumenten på ett värdepapperskonto i Bolagets namn. Bolaget strävar efter att leverera de finansiella instrumenten till aktietecknarna senast nästkommande dag.

I denna process kan inte Bolaget påverka tidsförloppet utan bara sträva efter att säkerställa att de finansiella instrumen- ten levereras så snart som möjligt. Bolaget ska alltid efter- sträva en snabb, säker och effektiv handläggning för att på bästa sätt tillvarata investerarnas och emittentens intressen.

2.8 Sannolikhet för utförande och avveckling

2.8.1 Emissionen

Det ska tydligt framgå i villkor och anvisningar huruvida emit- tenten förbehåller sig rätten att avbryta erbjudandet i förtid alternativt förlänga detsamma. Det ska även framgå under vilka förutsättningar detta förbehåll är gällande.

Bolaget ska sträva efter att hålla sig uppdaterad huruvida erbjudandet kan komma att avbrytas eller förlängas. Bolaget ska vidare tillse att sådan information som är av betydelse för investerare ska finnas tillgänglig på Bolagets hemsida.

2.8.2 Kundordern

Den som avser att teckna finansiella instrument vid nyemis- sion lämnar en order till Bolaget (anmäler intresse för teck- ning) på en för emissionen särskilt framtagen anmälningsse- del. Genom att signera anmälningssedeln godkänner kunden bl.a. att Bolaget tecknar de finansiella instrument som ordern avser för kundens räkning.

Bolaget kommer att utföra ordern endast om

• Kunden har godkänt Bolagets avtalsvillkor;

• Anmälningssedeln har fyllts i på rätt sätt och den infor- mation och de dokument som efterfrågats av Bolaget har tillhandahållits; och

• Det inte föreligger hinder för genomförande av trans- aktionen enligt t.ex. regelverken om åtgärder mot pen- ningtvätt eller marknadsmissbruk.

2.8.3 Avräkningsnota

Bolaget ska efter beslutad tilldelning omgående sända avräk- ningsnota till investeraren. Av avräkningsnotan ska det tydligt framgå det antal finansiella instrument som har tilldelats samt det belopp som ska erläggas.

2.8.4 Beslut om tilldelning av finansiella instrument

Bolaget fattar aldrig beslut om tilldelning i en emission. Till- delning beslutas alltid av styrelsen i det emitterande bolaget.

2.9 Störningar i marknaden, bristande tillgänglighet i tekniska system etc.

I vissa fall, såsom exempelvis vid avbrott i handeln p.g.a. ex- empelvis bristande tillgänglighet i tekniska system kommer Xxxxxxx att vidta alla rimliga åtgärder för att uppnå bästa möj- liga resultat för kunden under rådande omständigheter.

2.10 Allmän Information

Bolagets rutin/process för att analysera den kvalitet på utfö- randet som har uppnåtts består i att Bolaget löpande följer upp att kundorder som Bolaget utför i en emission resulte- rar i att kunden får de finansiella instrument som kunden har tecknat sig och betalat för inom den tidsram som gäller för emissionen. Detta utgör också Bolagets metod för att över- vaka och kontrollera att Bolaget uppnår bästa möjliga resultat för kunderna.

3. SAMMANLÄGGNING OCH FÖRDELNING AV ORDER Bolaget får endast genomföra en kundorder eller en transak- tion tillsammans med en annan kunds order om

(a) Det är osannolikt att sammanläggningen generellt kommer att vara till nackdel för en enskild kund vars order ingår i den, och

(b) Alla kunder vars order ingår i en sammanläggning har under rättats om att sammanläggningen i samband med en särskild order kan vara till kundens nackdel med avseende på en sär-

skild order

I Bolagets verksamhet kan det förekomma att de affärer som genereras i samband med ett utjämningserbjudande sam- manläggs. Vid en utjämningsemission sker nyteckning av finansiella instrument till en förutbestämd kurs och på förut- bestämda villkor beslutade av emittenten. Det är alltid emit- tenten som beslutar om tilldelning. Alternativt sker köp eller försäljning av udda antal finansiella instrument (s.k. fraktio- ner) på den öppna marknaden genom väletablerad svensk affärsbank. Mot bakgrund av ovanstående är det osannolikt att sammanläggningen generellt kommer att vara till nack- del för någon kund. Berörda kunder underrättas alltid enligt punkt (b) ovan.

I andra sammanhang tillämpar Bolaget inte sammanläggning eller fördelning av order.

Bolaget lägger inte samman kunders order med transaktio- ner för egen räkning.

4. MOTTAGANDE/VIDAREBEFORDRAN AV ORDER

Det kan förekomma att Bolaget, i ett förfarande avseende sammanläggning av aktier, tar emot och vidarebefordrar order. Vid mottagande och vidarebefordran av order ska Bolaget vidta alla åtgärder som behövs för att uppnå bästa möjliga resultat för kund med beaktande av de faktorer som anges i punkt 2.4. Vid specifika instruktioner från kund gäller varningen i punkt 2.1 på motsvarande sätt.

Bolaget anlitar Avanza för utförande av order som Bolaget

har vidarebefordrat enligt ovan.

5. RÄTT TILL INFORMATION

Om en kund eller presumtiv kund lägger fram en motiverad begäran ska Bolaget ge denne information om de enheter till vilka de vidarebefordrar order för utförande.

Om en kund framställer en rimlig och proportionerlig begäran om Xxxxxxxx riktlinjer eller arrangemang avseende utförande av order och hur Xxxxxxx ser på dem, ska Bolaget svara på ett tydligt sätt och inom rimlig tid.

Tabell 1 – Samtliga kostnader och tillhörande avgifter som tas ut för investeringstjänster och/eller stödtjänster som tillhandahålls kunden

Kostnadsposter som ska redovisas	Belopp	Exempel
Engångsavgifter för en investeringstjänst	0	Insättningsavgifter, uppsägningsavgifter och omställningskostnader1
Löpande avgifter för en investeringstjänst	0	Förvaltningsavgifter, rådgivningsavgifter, förvaringsavgifter.
Samtliga kostnader som rör transaktioner som inletts inom ramen för en investeringstjänst	0	Mäklarprovisioner2, inträdes- och utträdesavgifter som erläggs till fondförvaltaren, plattformsavgifter, pålägg (som är inbäddade i transaktionspriset), stämpelavgift, skatt på finansiella transaktioner och kostnader för växlingstransaktioner.
Avgifter som rör stödtjänster	0	Kostnader för analys. Depåkostnader.
Extrakostnader	0	Resultatrelaterade avgifter
Ersättning som Bolaget mottar från tredje part	SEK 100	Ungefärligt belopp som Bolaget tar emot från Emittenten för att utföra order för en investerare i emissionen, kundservice och avveckla transaktionen.

Tabell 2 – Samtliga kostnader och avgifter som rör det finansiella instrumentet

Kostnadsposter som ska redovisas	Belopp	Exempel
Engångsavgifter	0	Förskottsförvaltningsavgift, uppläggningsavgift3, distributionsavgift.
Löpande utgifter	0	Förvaltningsavgifter, tjänsteavgifter, utbytesavgifter, skatter och kostnader för värdepapperslån, finansieringskostnader.
Samtliga kostnader som rör transaktionerna	0	Mäklarprovisioner, inträdes- och utträdesavgifter som betalas av fonden, pålägg som är inbäddade i transaktionspriset, stämpelavgift, skatt på finansiella transaktioner och kostnader för växlingstransaktioner.
Extrakostnader	0	Resultatrelaterade avgifter

Tabell 3 – Exempel på sammanlagda kostnader och avgifter avseende en investering om SEK 10 000

Kostnader eller avgifter för kunden avseende	Belopp	Procent
Investeringstjänster och/eller sidotjänster	0	0
Ersättning som Bolaget mottar från tredje part	SEK 100	1,0 %
Det finansiella instrumentet	0	0

1 Omställningskostnader är eventuella kostnader som bärs av investerare vid omställning från ett värdepappersföretag till ett annat.

2 Mäklarprovisioner är kostnader som tas ut av värdepappersföretag för utförande av order.

3 Uppläggningsavgifter är avgifter som tas ut av konstruktören av strukturerade investeringsinstrument för att strukturera instrumenten. Dessa kan omfatta ett bredare utbud av tjänster som konstruktören tillhandahåller.

Illustration över kostnaders och avgifters effekt på avkastningen

Emittenten har utgifter i samband med emissionen. En utgiftspost är ersättning som emittenten betalar för de tjänster som Bolaget tillhandahåller emittenten i samband med emissionen. Emittenten står t.ex. för kostnaden för den investeringstjänst som tillhandahålls investerarna i emissionen,

d.v.s. utförande av order. Utgifterna för detta påverkar Emittentens ekonomiska resultat, vilket kan påverka värdet på de finansiella instrument som

investeraren tecknar sig för i en emission. Investeraren bör ta detta i beaktande vid beräkningen av möjligheterna till positiv avkastning.

Kunden kan vänta sig att ha direkta eller indirekta kostnader för investeringen i samband med köp och försäljning av det finansiella instrumentet, t.ex. courtagekostnader.