Bestämmelser för räddningstjänstpersonal i beredskap
Bilaga 1
till RiB 15
Bestämmelser för räddningstjänstpersonal i beredskap
1. Inledande bestämmelser
§ 1 Tillämpningsområde
Om inte annat följer av lag, förordning eller statlig myndighetsföreskrift, ska dessa bestämmelser – fortsättningsvis kallade avtalet – tillämpas på arbetstagare som är anställd för beredskapstjänst inom räddningstjänsten.
§ 2 Definitioner
I detta avtal avses med
arbetsgivare kommun eller kommunalförbund,
beredskapstjänst då arbetstagare står till arbetsgivarens förfogande för att
vid behov inom angiven anspänningstid kunna utföra arbete,
fritid tid, då arbetstagare är arbetsfri i sin huvudanställning,
§ 3 Intyg om arbetsförmåga och hälsoundersökningar
Om arbetsgivaren så begär, är arbetstagare i samband med anställandet eller eljest skyldig att avlämna av läkare utfärdat intyg om tjänstbarhet. Kostnaden för sådant intyg ersätts av arbetsgivaren.
Under anställningen är arbetstagaren efter särskild uppmaning av arbetsgivaren skyldig att regelbundet genomgå hälsoundersökningar som är nödvändiga för bedömning av arbetstagarens hälsotillstånd med hänsyn till uppdraget (arbetets innehåll).
Gäller fr.o.m. 2016-04-01
Arbetstagaren får ersättning enligt § 11 för den tidsåtgång som undersökning enligt andra stycket föranleder.
1
§ 4 Allmänna åligganden
Arbetstagare är skyldig
att fullgöra samtliga arbetsuppgifter som ligger inom räddningstjänstens kompetensområde samt i övrigt fullgöra de arbetsuppgifter som stadgas i instruktion för räddningsstyrkan eller som i enlighet härmed anvisas av befäl,
att fullgöra insatser föranledda av bestämmelserna i gällande Lag om skydd mot olyckor (2003:778) 1 kap. § 2,
att omedelbart anmäla till räddningschefen eller dennes ställföreträdare när tjänstgöringshinder på grund av sjukdom eller annat förhållande utom arbets- tagarens kontroll uppstått, samt när arbetstagaren kan återgå i tjänstgöring.
Arbetsgivaren kan begära att arbetstagaren lämnar ett skriftligt intyg om orsak till tjänstgöringshinder.
Anmärkning
Intyget ska vara utfärdat av exempelvis läkare eller Försäkringskassan.
§ 5 Ledighet från beredskapstjänst
1. Arbetstagare bör inte beordras till beredskapstjänst oftare än var tredje vecka.
2. Arbetstagare bör beredas ledighet från beredskapstjänst under tid, han/hon har lagstadgad semester i sin huvudanställning.
§ 6 Anställningens upphörande
Den ömsesidiga uppsägningstiden är tre månader, om inte lagen om anställ- ningsskydd föreskriver längre uppsägningstid.
Arbetstagare som lämnar anställningen innan uppsägningstiden löpt ut förlorar sin rätt till innestående ersättningar och förmåner.
§ 7 Avstängning
1. En arbetstagare kan på grund av förseelse tillfälligt tas ur arbete och beredskap av arbetsgivaren. För denna tid ska arbetstagaren avstå ersättningar enligt §§ 9–14, 18 samt 21, om inte arbetsgivaren av särskilda skäl medger att viss del av ersättningarna får behållas.
2. Är en arbetstagare på sannolika skäl misstänkt för eller bevisligen skyldig till svårare fel eller försummelse i arbetet, brott som kan medföra fängelse eller svårare förseelse utom anställningen har arbetsgivaren rätt att i avvaktan på slutligt ställningstagande avstänga arbetstagaren från arbete och beredskap.
Avstängning kan även ske om det i övrigt finns vägande skäl.
Avstängning får ske för högst 30 kalenderdagar i sänder. Har utredning om förseelse upptagits av polis- eller åklagarmyndighet, gäller dock avstängningen längst intill dess beslut i åtalsfrågan meddelats eller domen vunnit laga kraft.
3. Under avstängning behåller arbetstagaren ersättning enligt § 9.
Vid avstängning på grund av vägande skäl enligt punkt 2 andra stycket behåller arbetstagaren ersättning enligt §§ 9–14, 18 och 21 som arbetstagaren enligt gällande förläggning av arbetstid och beredskap skulle ha fått.
Arbetsgivaren kan besluta om avstängning med innehållen ersättning enligt
§§ 9–14, 18 och 21, vid avstängning enligt punkt 2 första stycket om arbets- givaren finner att särskilda skäl föreligger.
Om avstängningen inte åtföljts av annan disciplinär åtgärd än varning eller, om åtal väckts och arbetstagaren frikänns eller åtalet läggs ned ska arbetstagaren återfå innehållen ersättning enligt §§ 9–14, 18 och 21.
4. Arbetsgivare kan meddela en arbetstagare förbud att arbeta för att förhindra att smitta sprids. Under ett sådant förbud behåller arbetstagaren ersättning enligt
§§ 9–14, 18 och 21.
5. En arbetstagare kan meddelas förbud att arbeta i avvaktan på resultat av beordrad läkarundersökning enligt § 3 stycke 2. Under ett sådant förbud får arbetstagaren sjuklön med 77,6 procent av ersättningen enligt § 9.
6. En arbetstagare kan avstängas från arbete och beredskap för högst 30 kalenderdagar i sänder om arbetstagaren
a) vägrar genomgå läkarundersökning eller medicinsk undersökning enligt lag, förordning eller statlig myndighetsföreskrift, eller
b) vägrar att följa läkares föreskrift om vård.
Under sådan avstängning ska arbetstagaren avstå samtliga ersättningar enligt
§§ 9–14, 18 och 21.
7. Inför beslut om avstängning eller förbud att arbeta enligt punkt 2–6 ska arbetsgivaren genomföra överläggning med personalorganisationen.
Arbetsgivaren kan fatta och verkställa beslut innan överläggningsskyldigheten fullgjorts om synnerliga skäl föranleder det.
Anmärkning
Denna bestämmelse ersätter 11, 12 och 14 §§ MBL.
§ 8 Disciplinpåföljd
1. En arbetstagare som i arbetet gjort sig skyldig till fel eller försummelse kan meddelas disciplinpåföljd i form av skriftlig varning.
Disciplinpåföljd får dock inte meddelas en arbetstagare för att arbetstagaren har deltagit i strejk eller jämförlig stridsåtgärd.
2. Har arbetsgivaren anmält felet eller försummelsen enligt punkt 1 till polis- eller åklagarmyndighet, får arbetsgivaren inte inleda eller fortsätta disciplinärt förfarande med anledning av den förseelsen.
3. Innan fråga om disciplinpåföljd avgörs ska berörd arbetstagare ges tillfälle att yttra sig och personalorganisationen underrättas om den tilltänkta åtgärden. Organisationen har rätt till överläggning i frågan. Överläggningen ska påkallas senast 7 kalenderdagar efter det att underrättelsen mottagits.
Anmärkning
Denna bestämmelse ersätter 11, 12 och 14 §§ MBL.
4. Den skriftliga varningen ska meddelas på sådant sätt att tvekan inte kan uppstå om anledningen till åtgärden.
2. Ersättningar
§ 9 Beredskapstjänst
1. För beredskapstjänst, som under fritid fullgöres i beredskapsstyrka utges ersättning med
4 006 kronor/vecka fr.o.m. 2015-07-21.
Anmärkningar
1. Vid beredskapstjänst under del av vecka (exempelvis timme, dag, dygn etc.) utges ersättning i proportion till hel vecka såvida annat inte överenskoms.
2. Vid beredskapstjänst under helgdag som infaller på någon av dagarna måndag–lördag (s.k. lätthelgdagar) utges tillägg med 100 procent av utgående ersättning
sådant dygn. Vid skiftbyte sådant dygn utges ersättningen till de arbetstagare som ingår i det skiftlag som fullgör flest timmar (övervägandeprincipen). Med helgdag likställs midsommar-, jul- och nyårsafton.
2. Beredskapsskyldighetens omfattning ska anges i särskild av arbetsgivaren fastställd tjänstgöringslista, efter överläggningar med personalorganisationen.
Anmärkning
Arbetstagare må medges byta beredskapstjänst med annan arbetstagare, varvid ska iakttas att byte sker inom respektive specialtjänster, exempelvis bilförare byte med bilförare. Sådant byte ska godkännas av räddningschefen eller dennes ställföreträdare.
§ 10 Räddningstjänst
1. För räddningstjänst och andra akuta insatser som föranletts av larm utges med iakttagande av nedan angivna bestämmelser ersättning med
239 kronor för första timmen och 156 kronor per timme för tid därutöver fr.o.m. 2015-07-21.
2. Ersättning utges fr.o.m. tidpunkten för larm till dess vederbörande chef förklarar tjänstgöringen avslutad. Påbörjad första timme ska räknas som hel timme. Vid tjänstgöring under tid från kl. 19.00 på vardag till kl. 06.00 följande dag samt från kl. 19.00 på fredag och dag före helgdag till kl. 06.00 på måndag eller dag efter helgdag ska ersättning enligt punkt 1 förhöjas med 50 procent. Med helgdag likställs midsommar-, jul- och nyårsafton samt sådan arbetsfri dag i arbetstagarens huvudanställning som särskilt inarbetats (s.k. klämdag).
3. Vakttjänst på brandstation föranledd av larm eller särskild kallelse ersätts med belopp enligt ovan.
§ 11 Övning och materielvård
För övning och materielvård utges ersättning med 156 kronor per timme fr.o.m. 2015-07-21.
Anmärkning
Till arbetstagare som leder utbildnings- eller övningspass utges ersättning även för tid som skäligt åtgår för förberedelse- och avslutningsarbete.
§ 12 Säkerhetsvakt
För säkerhetsvakt utges ersättning med lägst 156 kronor per timme fr.o.m. 2015-07-21.
Vid varje vakt utges ersättning för minst tre timmar om de lokala parterna inte enas om annat. Påbörjad halvtimme beräknas som fullgjord halvtimme.
Anmärkningar
1. Med säkerhetsvakt avses ambulerande tjänst eller tjänst på anvisad plats i före- byggande syfte, exempelvis vakt vid offentlig tillställning, svetsvakt, vakt vid hantering av farligt gods eller liknande.
2. Tjänstgöring som säkerhetsvakt ska i första hand utföras frivilligt.
§ 13 Förmanstillägg och platschefsarvode m.m.
1. Ansvarig förman får tillägg med lägst 340 kronor per beredskapsvecka. Tilläggets storlek överenskoms i lokala förhandlingar.
Anmärkning
Vid bestämmande av storleken på förmanstillägget ska hänsyn tas till arbetstagares kompetens som räddningsledare.
2. Till arbetstagare med särskilt ansvarsområde fastställs ersättningen genom överenskommelse.
§ 14 Ersättning för särskild ansvars-/verksamhetsuppgift
Till arbetstagare som tilldelats särskilt ansvars-/verksamhetsuppgift fastställs ersättningen genom lokal överenskommelse.
§ 15 Biltillägg
Arbetstagare kan om de lokala parterna enas om det få biltillägg med 300 kronor per beredskapsvecka.
Sådan lokal överenskommelse förutsätter att arbetstagare på grund av den av arbetsgivaren angivna anspänningstiden och bostadens/arbetsplatsens belägenhet är skyldig att använda egen bil för att kunna fullgöra de arbetsuppgifter som följer av detta avtal.
§ 16 Tjänstgöring under semester i huvudanställningen
Då arbetstagare inte kan beredas ledighet från räddningstjänsten under semester- ledighet i sin huvudanställning (maj–september) utges – utöver ersättning i § 9 – ersättning med
572 kronor per beredskapsdygn fr.o.m. 2015-07-21.
Anmärkning
Arbetstagare, som i sin huvudsysselsättning är att betrakta som enskild företagare, vilken inte kan beredas ledighet från beredskapstjänst under på förhand aviserad ledig- het omfattande högst fem veckor per år, ska erhålla ersättning jämlikt § 16 i bestämmel- serna. Härvid förutsättes att meddelande om ledigheten lämnas skriftligen minst en månad i förväg.
§ 17 Övrigt
I tjänsten skadade eller förlorade egna persedlar ersätts efter prövning i varje särskilt fall.
§ 18 Semesterförmåner
1. Semesterledighet utges enligt semesterlagen, dock ska utöver vad som sägs i semesterlagen från rätt till semesterledighet undantas arbetstagare som anställs för högst tre månader.
Anmärkning
Semesterledighet bör förläggas under tid då arbetstagaren har lagstadgad semesterledig- het i sin huvudanställning.
2. Ersättning enligt detta kapitel inbegriper semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen.
3. Övriga bestämmelser
§ 19 Utbetalande av ersättning
Ersättning enligt §§ 3, 9–16 utbetalas månadsvis. Övriga ersättningar enligt detta avtal utbetalas enligt de utbetalningsrutiner som i övrigt tillämpas av arbetsgiva- ren.
§ 20 Skyddsutrustning
Arbetstagare tillhandahålls skyddsutrustning enligt Arbetsmiljöverkets bestäm- melser. Komplettering av denna utrustning kan ske om lokal överenskommelse träffas.
§ 21 Ersättning vid deltagande i utbildning
Om arbetstagare beordras att genomgå kurs inom verksamhetsområdet utges i förekommande fall ersättning för schemabunden tid med timlön enligt § 11.
Deltar arbetstagaren i kurs utanför den vanliga verksamhetsorten utges dessutom traktamente och reseersättning.
Anmärkning
Med den vanliga verksamhetsorten avses detsamma som i traktamentsavtalet.
Arbetstagare som reser i samband med kurs får färdtidsersättning enligt förut- sättningar i denna bestämmelse.
Färdtidsersättning utges inte då arbetstagare färdas på tid som utgör ordinarie arbetstid i huvudanställningen.
Färdtidsersättning utges enligt följande.
För de första 10 tim- marna under en kalen- dervecka, för vilka ersättningen ska utges | För tid därutöver under kalenderveckan | |
% av timlönen enligt § 11 | 53 % | 80 % |
I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen (SemL).
Väntetid som föranleds av tillfälligt uppehåll eller avbrott i färden (tågbyte eller annat byte av färdmedel) likställs med färdtid.
Färdtidsersättning utges endast för färdtid och i föregående stycke nämnd vänte- tid, som sammanlagt varar under minst 30 minuter.
Färd- och väntetid summeras per kalendervecka, summan avrundas uppåt till närmaste hel- eller halvtimme.
Färdtidsersättning utges inte för sådan tid mellan kl. 22.00–06.00 då arbetstaga- ren disponerar sovplats på färdmedlet.
Färdtid utges endast för färdtid och väntetid som är försvarlig med hänsyn till den avsedda förrättningen, resekostnaden och kommunikationsmöjligheterna.
Anmärkningar
1. Arbetstagare, som i sin huvudanställning har en timlön (inkl. semesterersättning) som överstiger ovan nämnda timlön, garanteras motsvarande ersättning.
2. Arbetstagare, som i sin huvudsysselsättning är att betrakta som enskild företagare, erhåller ersättning efter lokal överenskommelse.
3. Vid genomgång av kompetensutbildning till Räddningsledare utges ersättning för eventuellt förlorad inkomst från räddningstjänsten.
4. Vid genomgång av MSB:s grundutbildning – Grundkurs för räddningsinsats,
f.n. 7 veckor/studiepoäng – utges ersättning för förlorad arbetsinkomst från huvud- anställningen.
Arbetsgivaren beslutar om utbildningspremie för den icke schemabundna tiden (distansutbildning) efter överläggningar med personalorganisationen. Ersättningen utbetalas enligt lokal överenskommelse dock senast efter genomförd och godkänd utbildning, med lägst 2 000 kronor per studievecka/studiepoäng som studieplanen omfattar.