Contract
Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av det finskspråkiga kollektivavtalet.
Kollektivavtalets parter har inte kommit överens om den svenskspråkiga kol- lektivavtalstexten. Om tolkningen av den svenskspråkiga översättningen leder till ett annat slutresultat än det ursprungliga finskspråkiga kollektivavtalet, ska man följa det finskspråkiga kollektivavtalet. Nämnden för fastställande av kol- lektivavtals allmänt bindande verkan är inte ansvarig för de skador som upp- kommer på grund av eventuella felaktigheter i översättningen.
Tämä on työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunnan teettämä käännös suomenkielisestä työehtosopimuksesta. Työehtosopimuksen sopija- osapuolet eivät ole sopineet ruotsinkielisestä työehtosopimustekstistä. Mikäli ruotsinkielisen käännöksen tulkinta johtaa erilaiseen lopputulokseen kuin alku- peräinen suomenkielinen työehtosopimus, tulee noudattaa suomenkielistä työ- ehtosopimusta. Työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunta ei vastaa käännöksen mahdollisista virheellisyyksistä aiheutuvista vahingoista.
Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA rf METO – Skogsbranschens Experter rf
för skogsplantskolor 1.4.2014–31.1.2017
Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA rf
Södra Kajen 10, 00130 Helsingfors
Telefon: 000 000 0000 xxx.xxxxx.xx
Arbetsmarknadschef Xxxx Xxxxxxxx 020 595 5029, 040 730 8599
Assistent Xxxxxx Xxxxxxxxx 020 595 5025, 040 737 1673
METO – Skogsbranschens Experter rf Xxxxxxxxxxxx 0 A, vån. 5, 00100 Helsingfors xxx.xxxx‐xx.xx
Organisationschef Xxxx Xxxxxxx 0400 620 769
ilpo.puputti@meto‐xx.xx
Innehållsförteckning
Underteckningsprotokoll 2
§ 1 AVTALETS TILLÄMPNINGSOMRÅDE 4
§ 2 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 4
§ 3 FÖRENINGSRÄTT 4
§ 4 ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDE 5
§ 5 UPPSÄGNING OCH PERMITTERING 5
§ 6 AVLÖNING 5
§ 7 LÖNEGRUPPERING 6
§ 8 TJÄNSTEMANNENS LÖN 7
§ 9 SJUKDOMSTID 8
§ 10 MODERSKAPS-, FADERSKAPS- OCH FÖRÄLDRALEDIGHET 9
§ 11 FRÅNVARO 9
§ 12 ARBETSTID 10
§ 13 SEMESTER 12
§ 14 BEVILJANDE AV SEMESTER 13
§ 15 SEMESTERPENNING 14
§ 16 FÖRETAGSHÄLSOVÅRD 15
§ 17 ARBETSUTRUSTNING 15
§ 18 ERSÄTTNING FÖR RESEKOSTNADER 15
§ 19 RESEREGLEMENTE 16
§ 20 FÖRTROENDEMÄN 18
§ 21 GRUPPLIVFÖRSÄKRING 19
§ 22 INNEHÅLLNING AV MEDLEMSAVGIFTER 19
§ 23 STATISTISKT SAMARBETE 20
§ 24 ARBETARSKYDD OCH SAMARBETE 20
§ 25 FÖRHANDLINGSORDNING 20
§ 26 ARBETSFRED 21
§ 27 AVTALETS GILTIGHET 21
Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA rf METO – Skogsbranschens Experter rf
Underteckningsprotokoll för att förlänga giltighetstiden för kollektivavtalet gällande plantskolor i skogsbranschen
1. Avtalsperiod
Avtalsperioden består av två perioder.
Den första avtalsperioden inleds 1.4.2014 och löper ut 31.1.2016. Den andra avtalsperioden inleds 1.2.2016 och löper ut 31.1.2017.
2. Löneförhöjningar
2.1. Den första avtalsperioden
2.1.1. År 2014
Tjänstemännens individuella månadslön för den ordinarie arbetstiden höjs med 20 euro/månad och lönen för deltidsanställda höjs i förhållande till arbetstiden. Timlönen för en deltidsanställd tjänsteman höjs med 13 cent. Höjningarna träder i kraft fr.o.m. 1.8.2014.
2.1.2. År 2015
Tjänstemännens löner höjs fr.o.m. 1.8.2015 med 0,4 procent och genom- förs på samma sätt som höjningen 2014.
2.2. Den andra avtalsperioden
I juni 2015 sammanträder arbetsmarknadens centralorganisationer för att se över det allmänna ekonomiska läget, hur de strukturella reformerna har genomförts och hur sysselsättningen, exporten och konkurrenskraften har utvecklats samt vilka faktorer som påverkat dessa. I utredningsarbetet vän- der man sig vid behov till kommissionen för inkomst- och kostnadsutveckl- ing och utomstående experter för hjälp. På basis av granskningen avtalar arbetsmarknadens centralorganisationer om kostnadseffekterna och tid- punkten för genomförandet av löneuppgörelsen för den andra perioden.
3. Textändringar
Förtroendemannens ställning
Förtroendemännens löneutveckling ska åtminstone motsvara löneutvecklingen
för de tjänstemän som omfattas av kollektivavtalet (identisk). En granskning görs varje år och förtroendemannens lön justeras med den procentuella skillnaden enligt den eventuella löneutvecklingen från och med början av följande kalen- dermånad.
4. Övriga ärenden
Under avtalsperioden bereder den för arbetsgivare och personalorganisationer gemensamma arbetsgruppen lokalt åtgärdsförslag som grundar sig på Livscy- kelmodellen som centralorganisationerna har avtalat om tillsammans. (Livscykelmodellen för arbetslivet – ett sätt att förlänga arbetskarriärerna. Hand- bok för uppgörande av åldersprogram 31.5.2013)
Förtroendemännens och arbetarskyddsfullmäktiges arvoden höjs med 5 procent från och med 1.8.2015.
5. Avtalets bindande verkan
Om centralorganisationerna inte når enighet i förhandlingarna om de avtalsenliga höjningarna för den andra avtalsperioden, kan avtalsparterna säga upp det gäl- lande avtalet med fyra månaders uppsägningstid, varvid de inleder förhandlingar om ett nytt avtal enligt egen tidtabell.
Helsingfors den 28 oktober 2013
Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA rf
METO – Skogsbranschens Experter rf
KOLLEKTIVAVTAL GÄLLANDE PLANTSKOLOR I SKOGSBRANSCHEN
§ 1 AVTALETS TILLÄMPNINGSOMRÅDE
1. Avtalet är bindande för avtalsparterna Arbetsgivarna för servicebran- scherna PALTA rf och de plantskolor i skogsbranschen som är dess medlemmar samt METO – Skogsbranschernas Experter rf och dess medlemsföreningar.
2. Avtalets bestämmelser tillämpas på anställningsförhållanden mellan Ar- betsgivarna för servicebranscherna PALTA rf:s medlemsföretag och alla deras anställda tjänstemän som är medlemmar i den nämnda tjänste- mannaföreningen och dess medlemsföreningar.
3. Avtalet gäller inte verkställande direktörer.
§ 2 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
1. Syftet med avtalet är dessutom att upprätthålla förtroendefulla relationer mellan arbetsgivaren och tjänstemannen, förebygga meningsskiljaktig- heter och underlätta utredningen av de meningsskiljaktigheter som even- tuellt uppstår.
§ 3 FÖRENINGSRÄTT
1. Föreningsrätten är ömsesidigt okränkbar. Med detta avses också rätten att medverka i förtroendeuppdrag inom ett förbund eller dess medlems- förening som binds av detta kollektivavtal.
2. När tjänstemannen anser sig ha blivit uppsagd från eller diskriminerad i sin befattning på grund av sin verksamhet i en fackorganisation inom branschen ska ärendet skyndsamt utredas i förhandlingar mellan parter- na i det här avtalet.
3. En person med ett förtroendeuppdrag inom ett förbund eller en central- organisation som är avtalspart har rätt att få tillräckligt med tid att sköta det nämnda uppdraget. Denna tid ska räknas in i arbetstiden. I varje en-
skilt fall ska man avtala om ärendet med chefen.
§ 4 ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDE
1. Arbetsgivaren har rätt att planera, leda och organisera arbetet samt att anställa och säga upp tjänstemän.
2. Tjänstemannen övervakar och främjar arbetsgivarens intresse i sitt ar- bete, iakttar sekretess i fråga om arbetsgivarens affärsförbindelser, pris- sättning, arbete med planering, experiment och undersökningar samt med omsorgsfullhet handhar arbetsgivarens medel och annan egendom.
3. Arbetsgivaren ska öppet förhandla med tjänstemannen om de ärenden som tjänstemannen ska sköta samt tillmötesgående stödja tjänsteman- nen i sina uppgifter.
4. När ett arbetsavtal ingås kan man avtala om en prövotid på högst fyra månader under vilken anställningsförhållandet kan hävas från vardera sidan utan att iaktta uppsägningstiden. Om arbetsavtalet inte sägs upp under denna tid fortsätter det utan separat anmälan.
§ 5 UPPSÄGNING OCH PERMITTERING
Tjänstemän sägs upp och permitteras enligt den gällande arbetsavtalslagen.
Tiden för meddelande om permittering är en månad om anställningsförhål- landet har pågått mindre än fem år och två månader om anställningsförhål- landet har pågått över fem år.
§ 6 AVLÖNING
1. Tjänstemannen får månadslön, om annat inte avtalas i arbetsavtalet på grund av anställningsförhållandets korta längd, arbetets ackordskaraktär eller av annan grundad anledning.
2. Arbetsgivaren ska när tjänstemannens anställningsförhållande inleds el- ler befattning ändras skriftligen informera tjänstemannen om de ärenden som avses i 2 kap. 4 § i arbetsavtalslagen.
3. Tjänstemannens lön betalas ut senast den 15 dagen i lönebetalningsmå- naden. Ifall lönedagen infaller på lördag eller söndag betalas lönen ut fö- regående vardag.
Lönen betalas enligt lönegrupperingen och andra grunder som anges nedan.
§ 7 LÖNEGRUPPERING
I syfte att bestämma månadslönerna till tjänstemännen har avtalsparterna fastställt att följande gruppering ska användas.
Kravgrupp A - Ledningsuppdrag
Tjänsteman som leder en resultatenhet eller en funktionslinje.
Även tjänstemän som svarar för krävande specialuppgifter som är betydande för hela företaget kan höra till denna grupp.
Kravgrupp B – Chefsposition och specialuppgifter
Tjänsteman som på plantskolan svarar för planeringen av produktionen och produktions- och kostnadsmålen samt för att de avtalade kvantitativa målen och kostnadsmålen nås.
Tjänsteman som svarar för specialuppgifter eller för att de regionala försälj- ningsmålen nås.
Kravgrupp C – Arbetsledningsuppgifter samt ekonomiförvaltnings- och byråuppgifter
Tjänsteman som svarar för arbetsledningsuppgifter. Uppgiften omfattar an- svaret för att de kvantitativa, kvalitativa och ekonomiska målen nås. Tjäns- temannen har vanligtvis underställda.
Tjänsteman som självständigt svarar för ekonomiförvaltnings- och byråupp- gifter och / eller marknadsförings- och försäljningsuppgifter samt sköter de övriga uppgifter som anvisats honom eller henne.
Kravgrupp D - Byråuppgifter och biträdande arbetsledningsuppgifter
Tjänsteman som sköter ekonomiförvaltnings- och byråuppgifter samt övriga motsvarande uppgifter som anvisats honom eller henne.
Tjänsteman som utför biträdande planerings- och arbetsledningsuppgifter.
Till tjänsteman som saknar full kompetens i de byråuppgifter som avses i denna kravgrupp kan det i lön betalas 85 procent av kravgruppens grundlön under det första året.
§ 8 TJÄNSTEMANNENS LÖN
1. Tjänstemannens månadslön är det sammanlagda beloppet av grundlö- nen enligt kravgruppen och den löneandel som betalas utifrån arbetspre- stationerna och hur tjänstemannen behärskar sitt yrke.
2. Tjänstemannens lön ska åtminstone motsvara grundlönen enligt tjänste- mannens kravgrupp.
Kravgrupper Grundmånadslöner i euro
1.8.2014 | 1.8.2015 | |
A | 3472 | 3486 |
B | 2906 | 2918 |
C | 2428 | 2438 |
D | 2133 | 2142 |
3. När anställningsförhållandet inleds får arbetsgivaren betala tjänsteman- nen lön enligt den lönegrupp som ligger ett steg lägre än tjänstemannens egentliga lönegrupp tills att tjänstemannen har fått ett års arbetserfaren- het i uppgifter som omfattas av detta kollektivavtal.
4. Till en tjänsteman som arbetstagaren beordrat att vid sidan av den egna tjänsten sköta en annan uppgift för mera än två veckors tid betalas hela lönen för huvudsysslan och därtill minst 10 procent och högst 35 procent av tjänstemannens grundlön. Ersättning betalas inte för semestervikariat om det inte är fråga om ett sammanhängande semestervikariat på över en månad. Då betalas ersättning för hela vikariatstiden. Avtal om ersätt- ning och frågor kring övriga arbetsvillkor ska ingås innan vikariatet inleds.
Förfarande när den personliga löneandelen fastställs
Varje arbetsgivare preciserar grunderna för den personliga löneandelen (8 § 1 punkten i kollektivavtalet) själv. Arbetsgivaren går årligen igenom grunder- na med förtroendemannen och med varje tjänsteman. Arbetsgivaren och för- troendemannen går igenom de grunder på vilka justeringarna av det indivi- duella tillägget ska allokeras.
När kravgruppen ändras bedömer arbetsgivaren grunderna för det individu- ella tillägget på nytt efter ett samtal mellan arbetsgivaren och tjänstemannen. I samband med det årliga samtalet mellan arbetsgivaren och tjänstemannen eller när kravgruppen ändras kan det individuella tillägget justeras. Parterna konstaterar att det för att det nya lönesystem som trädde i kraft den 1 maj 2002 ska fungera krävs att de personliga tilläggen årligen justeras efter lo- kala förhandlingar med beaktande av bl.a. utvecklingen av yrkeskunskapen, arbetsprestationerna, produktivitetsökningen och den ekonomiska utveckl- ingen i företaget. Arbetsgivaren ger förtroendemannen en utredning om an- vändningen av de medel som användes för justeringarna.
§ 9 SJUKDOMSTID
1. Om tjänstemannen på grund av sjukdom, olycksfall eller yrkessjukdom är förhindrad att arbeta och sjukdomen eller olycksfallet inte har orsakats av tjänstemannens brottsliga verksamhet, lättsinniga leverne eller annat vål- lande, har han eller hon rätt att få sin lön för två månader (60 dagar).
Ifall anställningsförhållandet hos samma arbetsgivare har fortgått över fem år har tjänstemannen rätt att få lön för tre kalendermånader (90 da- gar).
Sjukdomstiderna beräknas från och med den dag under vilken den oav- brutna frånvaron började.
2. Om tjänstemannen fler gånger på grund av sjukdom eller olycksfall är förhindrad att arbeta är han eller hon inte berättigad till lön för sjukdoms- tid för en längre tid än den som nämns ovan (60 eller 90 dagar). Ifall ar- betsoförmågan utan avbrott pågår över årsskiftet räknas de dagar under vilka tjänstemannen är arbetsoförmögen in i föregående års sjukdagar.
Begränsningen minskar inte tjänstemannens rätt att få lön för varje ar- betsoförmögenhetsperiod för självrisktiden enligt sjukförsäkringslagen.
3. Tjänstemannen ska skyndsamt meddela arbetsgivaren om sjukdomen el- ler olycksfallet och när arbetsoförmågan uppskattas upphöra. När ar- betsgivaren kräver det ska tjänstemannen förete ett av arbetsgivaren godkänt läkarintyg.
4. Arbetsgivaren är inte skyldig att betala lön för tiden för en sådan sjukdom som tjänstemannen med avsikt har hemlighållit när arbetsavtalet ingicks.
5. Arbetsgivaren har rätt att få dagpenning enligt sjukförsäkringslagen för den tid för vilken arbetsgivaren betalar lön till tjänstemannen. Ifall dag-
penningen inte betalas till sitt fulla belopp på grund av en orsak som be- ror på tjänstemannen är arbetsgivaren berättigad till att avdra en mot- svarande del från tjänstemannens lön.
§ 10 MODERSKAPS-, FADERSKAPS- OCH FÖRÄLDRALEDIGHET
1. Tjänstemannen har rätt till moderskaps-, faderskaps- och föräldraledig- het enligt arbetsavtalslagen.
2. Tjänstemannen får fast lön för tre månader under moderskapsledigheten. För att lönen ska betalas krävs att anställningsförhållandet har varat minst sex månader före förlossningen och att moderskapsledigheten inte börjar under en avtalad vårdledighet.
3. Tjänstemannens rätt till ersättning för moderskapstiden enligt sjukförsäk- ringslagen övergår till arbetsgivaren till den del som moderskapspen- ningens belopp inte överskrider beloppet av den lön som tjänstemannen får för samma tid.
§ 11 FRÅNVARO
1. Om tjänstemannen är frånvarande från arbetet på grund av sin egen 50- eller 60-årsdag, sin egen vigseldag, en nära anhörigs begravningsdag, en familjemedlems dödsfall i en dag, en familjemedlems sjukdag och då ett yngre än tioårigt eller ett handikappat barn plötsligt insjuknar i högst tre dagar får tjänstemannen fast lön för de nämnda dagarna.
För att lönen ska betalas vid sjukdom krävs det att frånvaron är nödvän- dig med tanke på vården. För frånvaron på grund av att ett yngre än tioå- rigt eller ett handikappat barn insjuknar krävs det att vardera föräldern är i förvärvsarbete.
Tjänstemannen ska på begäran förete ett godtagbart läkarintyg över frånvaron ovan.
2. En tjänsteman som har inkallats till reservens repetitionsövningar, en försvarskurs eller befolkningsskyddsutbildning får fast lön minskad med reservistlönen eller en motsvarande ersättning.
3. En tjänsteman som har fått befrielse från arbetet för skötseln av förtroen- demanna-, samarbets- eller arbetarskyddsuppgifter eller på grund av en
avtalad utbildning som tjänstemannaorganisationen ordnar får fast lön.
4. En tjänsteman som är frånvarande från arbetet för att han eller hon deltar i möten i de beslutande organen i sin centralorganisation eller i en orga- nisation som är part i detta avtal får fast lön när frågor i anknytning till kollektivavtalet behandlas på möten.
5. I fråga om den tid som tjänstemannen under arbetstiden använder för skötseln av arbetarskyddsuppgifter gäller bestämmelserna i lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på ar- betsplatsen.
6. Tjänstemannen ska underrätta arbetsgivaren om orsaken till frånvaron.
7. I fråga om studieledighet som har beviljats med stöd av lagen om studie- ledighet gäller bestämmelserna i den lagen.
§ 12 ARBETSTID
1. Enhetschefer eller motsvarande
Enhetscheferna eller motsvarande har fri arbetstid vars längd per dag och vecka kan variera. 40 timmar per vecka betraktas som riktgivande arbetstid per vecka. Arbetstiderna bokförs inte. Under arbetsdagen kan tjänstemannen tillfälligt även sköta sina egna ärenden.
Xxxxx en tjänsteman med fri arbetstid konstaterar att han eller hon inte kla- rar av sina uppgifter inom ramen för den fria arbetstiden ska tjänsteman- nen diskutera saken med sin chef i syfte att skapa ett arrangemang för eventuellt övertidsarbete.
Kontorspersonal
Kontorspersonalens totala arbetstid per år bestäms så att arbetstiden per vecka är 37 timmar 30 minuter i genomsnitt. Den ordinarie arbetstiden är högst åtta timmar per dygn och 40 timmar per vecka med beaktande av det ovan sagda. Utjämningsperioden är 1.5–30.4. Tjänstemannen och arbetsgivaren kan avtala om arbetstidsarrangemangen i företaget.
Övriga tjänstemän
Den ordinarie arbetstiden per vecka är 40 timmar för de övriga tjänste- männen. Den ordinarie arbetstiden per dygn är åtta timmar. I fall företa-
gets produktionsbehov kräver det kan den ordinarie arbetstiden per vecka också ordnas så att den i genomsnitt är 40 timmar förutsatt att det i förväg har utarbetats ett arbetstidsschema för åtminstone den tid under vilken den ordinarie arbetstiden per vecka utjämnas till det sagda ge- nomsnittet.
Tjänstemannens ordinarie arbetstid i arbetstidsschemat är högst 9 tim- mar per dygn och 48 timmar per vecka. Maximilängden på ett arbetstids- schema som har utarbetats i förväg är 6 veckor. När ett sådant arbets- tidsschema som avses ovan utarbetas ska arbetsgivaren höra de be- rörda tjänstemännen vid enheten. Arbetstidsschemat ska finnas till påse- ende för tjänstemännen minst tre dagar innan utjämningsschemat för ar- betstiden börjar. De eventuellt intjänade övertidsarbeten kan med tjäns- temannens samtycke tas ut i form av en förhöjd ledighet. I övrigt iakttas bestämmelserna i arbetstidslagen, dock med beaktande av det som av- talas om nedan.
2. Lediga dagar
Tjänstemannen ges utöver söndagarna under och utanför semestern en annan ledig dag per vecka. Den andra lediga dagen per vecka ska ges i samband med veckovilodagen.
Utöver dessa är lördagen under den vecka då nyårsdagen infaller, lörda- gen efter trettondagen, påskafton, lördagen efter påsk, lördagen under den vecka då första maj infaller, midsommarafton, lördagen under den vecka då självständighetsdagen infaller, julafton och lördagen efter jul le- diga dagar.
Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxx förkortar tjänstemannens arbetstid per år med en tid som i genomsnitt motsvarar ett arbetsskift. Då minskar månadslö- nen inte.
Ledigheten ges i första hand på lördagen under Kristi himmelsfärdsveck- an om produktionsorsakerna inte kräver att ledigheten förflyttas till en annan tidpunkt under kalenderåret som arbetsgivaren meddelar.
3. Divisor för dagslön
Vid beräkning av lön för deltid beräknas den lön som betalas för en dag genom att månadslönen divideras med talet 21.
Ifall timlönen behöver räknas ut sker det genom att kontorspersonens månadslön divideras med talet 158 och de övriga tjänstemännens må- nadslön divideras med talet 163.
§ 13 SEMESTER
1. I fråga om semestern iakttas den gällande semesterlagen och tillämpas principerna nedan.
Tjänstemannen får semester
a) två vardagar för varje full semesterkvalifikationsmånad,
b) två och en halv vardagar för varje full semesterkvalifikationsmånad om hans eller hennes anställningsförhållande före utgången av se- mesterkvalifikationsåret (31.3) har fortgått minst ett år,
c) tre vardagar för varje full semesterkvalifikationsår om tjänsteman- nens anställningsförhållande före utgången av semesterkvalifikat- ionsåret (31.3) har pågått minst 15 år och om tjänstemannen har in- lett sitt anställningsförhållande före den 1 februari 1996; anställ- ningsförhållandets längd definieras utifrån beloppet av erfarenhets- tillägget i det kollektivavtal som upphörde att gälla den 31 januari 1996.
2. Semesterperiod
Ett semesterkvalifikationsår är en tidsperiod som börjar den 1 april och slutar den 31 mars. En full semesterkvalifikationsmånad är en sådan ka- lendermånad under semesterkvalifikationsåret under vilken tjänsteman- nen har arbetar minst 14 dagar.
Semesterperioden är en period mellan den 1 maj och den 30 september.
3. Arbetade dagar
Som tjänstemannens arbetade dagar betraktas alla arbetsdagar under anställningsförhållandet bortsett från de dagar under vilka tjänstemannen har varit befriad från sin tjänst eller frånvarande av någon annan orsak än de som nämns nedan.
När längden på semestern bestäms betraktas som dagar likställda med arbetade dagar semestern och frånvaron
- under en sjukledighet med lön som beviljats på grund av en sjuk- dom eller ett olycksfall,
- under en sådan moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet som sjukförsäkringslagen berättigar till. Tjänstemannen ska på be-
gäran förete en utredning om utbetalningen av föräldrapenningen under föräldraledigheten,
- under tiden för repetitionsövningar eller en försvarskurs, befolk- ningsskyddsutbildning, tjänstgöring i Finlands fredsövervakande styrkor eller Röda Korset när tjänstemannen har kommenderats på katastrofhjälpsuppdrag,
- under tiden för ett kommunalt eller offentligt förtroendeuppdrag eller ett sådant hörande som vittne som tjänstemannen inte enligt lagen har rätt att avsäga sig,
- på grund av en läkarundersökning som avses i lagen om företags- hälsovård eller som har förordnats av arbetsgivaren eller som beror på en sjukdom eller ett olycksfall,
- på grund av ett myndighetsförordnande i syfte att förhindra att en sjukdom sprids,
- på grund av en studieledighet som avses i lagen om studieledighet, dock högst 30 arbetsdagar under ett semesterkvalifikationsår,
- på grund av deltagande i utbildning som arbetsgivaren ordnar eller väljer,
- när en förtroendeman deltar i fackföreningsutbildningen, dock högst 30 dagar åt gången,
- på grund av permittering, dock högst 30 dagar.
§ 14 BEVILJANDE AV SEMESTER
1. Semester beviljas som sommarsemester under semesterperioden vid en tidpunkt som arbetsgivaren bestämmer. Den del av den årligen intjänade semester som överskrider 24 semesterdagar kan dock ges i form av vin- tersemester som tas ut efter semesterperioden men innan nästa års se- mesterperiod börjar vid en tidpunkt som arbetsgivaren bestämmer.
2. De delar av semestern som avses i stycket ovan ska vara sammanhäng- ande. Arbetsgivaren har dock rätt, då det med tanke på att hålla arbetet igång anses vara nödvändigt och då tjänstemannen ger sitt samtycke därtill, att ge den del av semestern som överskrider 12 vardagar i en eller flera delar.
3. Semestern ges under semesterperioden vid en tidpunkt som arbetsgiva- ren bestämmer. Semestern fastställs utifrån en plan som utarbetas i för- väg. Tjänstemannen ska dock reserveras tillfälle att framföra sin åsikt om tidpunkten för semestern.
4. Semesterdagarna är vardagar. Självständighetsdagen, julafton, mid- sommarafton, påskafton, första maj och lördagen under trettondags- veckan betraktas dock inte som vardagar.
5. När semesterrätten är två eller 2,5 vardagar kan en vintersemesterför- längning på högst sex dagar tas ut om en del av semestern hålls utanför semesterperioden. Då berättigar två semesterdagar till en semesterför- längningsdag. När semesterförlängningen räknas ut avrundas en ofull- ständig dag till en hel dag.
När semesterrätten är tre vardagar kan en vintersemesterförlängning på högst nio dagar tas ut om en del av semestern hålls utanför semesterpe- rioden.
6. Tjänstemannen är inte berättigad till vintersemesterförlängningen om an- ställningsförhållandet har börjat efter den föregående semesterperioden eller om anställningsförhållandet upphör innan semesterperioden börjar.
7. Förflyttning av semester
Om tjänstemannen vid semesterns eller semesterdelens början är ar- betsoförmögen till följd av sjukdom, nedkomst eller olycksfall ska se- mestern uppskjutas till en senare tidpunkt om tjänstemannen begär det.
Om tjänstemannen vid semesterns eller semesterdelens början är från- varande från arbetet på grund av moderskaps-, faderskaps- eller föräld- raledigheten ska semestern uppskjutas till en senare tidpunkt. Tjänste- mannen har rätt att begära förflyttning av semester ifall man vid se- mesterns början vet att tjänstemannen kommer att vara faderskaps- eller föräldraledig i samband med ett eget barns födelse.
Om en arbetsoförmåga som beror på en sjukdom, en förlossning eller ett olycksfall börjar under semestern räknas denna tid inte in i semestern ifall tiden är längre än sju dygn och tjänstemannen begär det.
§ 15 SEMESTERPENNING
1. Till tjänstemannen betalas semesterpenning för så många semesterda- gar som han eller hon utifrån det föregående semesterkvalifikationsåret är berättigad till. Semesterpenning betalas inte för förlängningsdagar.
2. Semesterpenningens belopp är 50 procent av tjänstemannens lön som berättigar till semester. Lönen för en semesterdag beräknas på månads- lönen genom att månadslönen divideras med talet 25.
3. Semesterpenningen betalas ut i juli. När anställningsförhållandet upphör eller tjänstemannen går i pension betalas ersättningen för semesterpen- ning i samband med den sista löneutbetalningen.
4. Arbetsgivaren och tjänstemannen kan avtala om att semesterpenningen antingen helt eller delvis byts ut mot ledighet.
§ 16 FÖRETAGSHÄLSOVÅRD
Tjänstemannen får fast lön för de hälsoundersökningar som avses i statsrå- dets förordning om principerna för god företagshälsovårdspraxis samt om fö- retagshälsovårdens innehåll, yrkesutbildade personer och sakkunniga och den utbildning som krävs av inom företagshälsovården (från den 27 decem- ber 2001), som har godkänts i verksamhetsplanen för företagshälsovården och som genomförs under anställningsförhållandet.
§ 17 ARBETSUTRUSTNING
Arbetsgivaren bekostar nödvändig arbetsutrustning. Avtal om i vilken omfatt- ning arbetsutrustning ska skaffas ingås lokalt.
§ 18 ERSÄTTNING FÖR RESEKOSTNADER
1. Till en tjänsteman betalas ersättning för sådana extra kostnader som resor i anknytning till arbetsuppgifterna medför enligt resereglementet nedan. Med resekostnader avses de extra utgifter som föranleds av re- san. Ersättningarna för resekostnader är inte lön eller annan inkomst.
2. Beloppen av ersättningarna för resekostnader justeras årligen utifrån skattestyrelsens beslut.
3. Som ersättningar för resekostnader betraktas direkta resekostnader, ersättningar för bruk av fordon, dagtraktamenten, måltidsersättningar och logiersättningar.
§ 19 RESEREGLEMENTE
1. Som arbetsresa betraktas en resa som tjänstemannen på förordnande av arbetsgivaren gör utanför verksamhetsstället. Ett reseförordnande kan basera sig på en arbetsordning, ett reglemente eller andra stående order som ska iakttas.
2. En arbetsresa som ska ersättas börjar antingen från tjänstemannens stadigvarande bostad eller ordinarie verksamhetsställe (kontoret) och avslutas antingen i bostaden eller på verksamhetsstället beroende på till vilkendera platsen han eller hon återvänder först.
3. Resor mellan bostaden och verksamhetsstället ersätts inte.
4. En arbetsresa som berättigar till dagtraktamente betraktas dock inte ännu som avslutad när tjänstemannen gör ett kort besök på sitt verk- samhetsställe bara för att överlämna eller byta arbetsredskap, få nya uppgifter eller för att sköta en annan tillfällig motsvarande arbetsuppgift förutsatt att han eller hon omedelbart därefter fortsätter sin resa.
5. Arbetsresorna ska företas på det billigaste resesätt som är ändamålsen- ligt. I valet av resesätt ska man beakta den eventuella tidsbesparing som användningen av fortskaffningsmedlet medför och möjligheten att resa tillsammans med andra tjänstemän.
6. Reseersättningar
För arbetsresa betalas ersättning för resebiljetter då resan utförs med buss, tåg, båt eller flygplan. Ersättningarna omfattar priset på bl.a. plats- och sovvagnsbiljetter och andra jämförbara kostnader. Flygbiljetterna och betalningskvittona på hyrbilar ska bifogas till reseräkningen.
7. Ersättning för bruk av fordon
De arbetsresor som tjänstemannen företar med en bil som han eller hon äger eller innehar ersätts i form av en kilometerersättning. Körjournal ska föras över de gjorda arbetsresorna och bifogas till reseräkningen. Från och med 1.1.2014 är ersättningarna för kostnaderna följande:
Ersättningen för bruk av egen bil är 43 cent per kilometer.
Den nämnda kilometerersättningen betalas förhöjd i följande fall;
- 3 cent per person när tjänstemannen transporterar andra personer i sin bil,
- 3 cent när det i bilen transporteras maskiner eller apparater som väger mera än 80 kg,
- 7 cent när en släpvagn som är kopplad till bilen transporteras,
- 11 cent när utförandet av arbetet förutsätter transporterande av en till bilen kopplad husvagn,
- 9 cent när utförandet av tjänstemannens arbetsuppgifter förutsätter bil- färder längs skogsbilvägar eller i plantskolans område,
- 21 cent när utförandet av arbetet kräver transporterande av en till bilen kopplad raststuga eller motsvarande tung last.
8. Dagtraktamente
Heldagstraktamente betalas för en resa som varar över tio timmar och partiellt dagtraktamente för en resa som varar over sex timmar. När re- san har varat längre än ett dygn och den tid som användes för resan överskrider det sista dygnet med över två timmar berättigar detta till ett nytt partiellt dagtraktamente och när dygnet överskrids med över sex timmar berättigar detta till ett nytt heldagstraktamente.
Från och med 1.1.2014 är heldagstraktamentet 39 euro och det partiella dagtraktamentet 18 euro.
För att dagtraktamente ska betalas krävs det att arbete utförs utanför 15 kilometers avstånd från verksamhetsstället (kontoret) eller från bosta- den.
Med resedygn avses en tidsperiod på högst 24 timmar under vilken tjänstemannen utför arbetsuppgifter utanför sin stadigvarande bostad el- ler sitt ordinarie verksamhetsställe.
När tjänstemannen under ett resedygn får proviantering som bekostas av arbetsgivaren eller ingår i biljettpriset betalas dagtraktamentet nedsatt med 50 procent. För sänkning av ett partiellt dagtraktamente räcker det med en av arbetsgivaren bekostad måltid och för sänkning av heldags- traktamente två måltider (t.ex. lunch och kvällsmål) per resedygn.
Utlandsresorna ersätts enligt statens resereglemente.
9. Logiersättning
Logiersättningen betalas utöver dagtraktamentet enligt ett verifikat som inkvarteringsrörelsen har utfärdat eller ett annat tillförlitligt verifikat. Ifall arbetsgivaren ordnar logi ska den utnyttjas om den uppfyller rimliga krav. Logiersättningen täcker inte bastu och nattklubbsavgifter som ingår i räkningen för hotellkostnader. Frukost med kaffe som eventuellt ingår i räkningen för hotellkostnader betraktas inte som sådan måltid som sän- ker dagtraktamentets belopp.
10. Särskilda bestämmelser
Tjänstemannen har rätt att få förskott för arbetsresan.
Tjänstemannen är skyldig att själv ta reda på sin rätt att få ersättningar för resekostnader och andra kostnader.
§ 20 FÖRTROENDEMÄN
1. De tjänstemän som är medlemmar i en organisation som har underteck- nat detta kollektivavtal har rätt att bland sig företagsvis välja en förtroen- deman och en ersättare som sköter förtroendemannens uppgifter när den egentliga förtroendemannen har förhinder.
2. Förtroendemannen ska vara anställd hos ett företag som är part i detta kollektivavtal.
3. För skötseln av förtroendemannauppgiften ska den berörda chefen ge förtroendemännen tillfällig befrielse från arbetet.
Förtroendemannen får inte sägas upp eller förflyttas till en lägre uppgift på grund av orsaker som beror på skötseln av de uppgifter som avses i denna paragraf.
4. Förtroendemannen har i uppgift att följa upp och utreda lokala frågor som berör tjänstemännens anställningar. Förtroendemannen är berättigad till att för skötseln av sitt uppdrag av arbetsgivaren få uppgifter om löner till de tjänstemän som omfattas av detta avtal och som han eller hon föret- räder. För att fullgöra sitt uppdrag ska förtroendemannen:
- behandla de klagomål om löner och andra anställningsfrågor som arbetsgivaren och tjänstemannen inte har nått enighet i samt vid
behov medla i meningsskiljaktigheter mellan parterna,
- vid behov genomföra lokala undersökningar i syfte att sätta sig in i frågan,
- vid behov samla och ge regional statistik och andra uppgifter,
- utföra andra uppgifter som parterna ser som nödvändiga med tanke på tjänstemännens anställningar.
5. Deltagande i utbildning som främjar skötseln av förtroendeuppdraget rä- knas in i förtroendemannens arbetstid.
6. Arbetsgivaren ska i så tidigt skede som möjligt underrätta den berörda förtroendemannen om ändringar i tjänstemännens anställningar inom regionen eller andra motsvarande ärenden.
7. Tjänstemännens förtroendeman som sköter förtroendemannauppgifter får en särskild ersättning på 62 euro per månad från och med 1.8.2015.
När en viceförtroendeman med stöd av en korrekt gjord anmälan till ar- betsgivaren sköter förtroendemannauppgifterna medan förtroendeman- nen är förhindrad betalas ersättningen för denna månad till viceförtroen- demannen.
8. Förtroendemannens ställning. Förtroendemännens löneutveckling ska åtminstone motsvara löneutvecklingen för de tjänstemän som omfattas av kollektivavtalet (identisk). En granskning görs varje år och förtroen- demannens lön justeras med den procentuella skillnaden enligt den eventuella löneutvecklingen från och med början av följande kalender- månad.
§ 21 GRUPPLIVFÖRSÄKRING
Arbetsgivaren tecknar på sin bekostnad en grupplivförsäkring för tjänstemän som omfattas av avtalet på så sätt som arbetsmarknadsorganisationerna har avtalat om saken.
§ 22 INNEHÅLLNING AV MEDLEMSAVGIFTER
Arbetsgivaren innehåller medlemsavgifterna till arbetsmarknads- och arbets- löshetskassorna på tjänstemannens lön och redovisar dem månatligen till ett bankkonto som organisationen har uppgett. Arbetsgivaren lämnar en utred-
ning om de innehållna medlemsavgifterna. Av utredningen ska de innehållna medlemsavgifterna per månad och per person framgå. Utredningen lämnas kvartalsvis.
§ 23 STATISTISKT SAMARBETE
Parterna samlar statistik om tjänstemännens löner och följer upp utveckling- en och förhandlar om åtgärderna tillsammans under avtalsperioden.
§ 24 ARBETARSKYDD OCH SAMARBETE
I fråga om arbetarskyddssamarbete iakttas bestämmelserna i förordningen och lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen.
Lagen om samarbete inom företag och senare ändringar i den tillämpas. De nämnda samarbetsorganen kan slås samman. Avtal om sammansättningen i organen och andra frågor i anknytning till detta ingås i företagen på så sätt som avses i de nämnda lagarna.
Tjänstemännens arbetarskyddsfullmäktig som sköter arbetarskyddsfullmäkti- geuppgifter får en särskild ersättning på 29 euro per månad från och med 1.8.2015.
§ 25 FÖRHANDLINGSORDNING
1. Avtalsparterna samt arbetsgivarna och tjänstemännen ska förhandla om tillämpningen av samtliga arbetsvillkor som fastställs i detta avtal och dess bilagor samt i allmänhet om frågor som gäller förhållandet mellan arbetsgivaren och tjänstemannen i syfte att lösa dem i samförstånd.
2. När tjänstemannen och arbetsgivaren inte når enighet i sina inbördes förhandlingar kan någondera parten överföra ärendet till förhandlingar mellan arbetsgivaren och förtroendemannen. Förhandlingarna ska inle- das inom två veckor efter en skriftlig eller muntlig begäran om förhand- lingar.
3. När man inte når enighet vid lokala förhandlingar på arbetsplatsen kan vardera parten föra ärendet över till förhandlingar mellan avtalsparterna. Då ska parterna utarbeta och underteckna en promemoria om menings- skiljaktigheten.
4. Om avtalsparterna inte når enighet kan vilkendera parten föra saken till arbetsdomstolen för avgörande.
5. Avtalsparterna förhandlar om en ändring av detta avtal.
§ 26 ARBETSFRED
1. Alla stridsåtgärder mot detta avtal i sin helhet eller mot en enskild be- stämmelse i det är förbjudna.
§ 27 AVTALETS GILTIGHET
1. Avtalet träder i kraft 1.4.2014 och upphör att gälla 31.1.2017. Bestäm- melserna i avtalet iakttas tills att ett nytt avtal har ingåtts eller avtalsför- handlingarna har konstaterats avslutade.
Helsingfors den 28 oktober 2013
Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA rf
METO - Skogsbranschens Experter rf