Parter
Avtal
Bilaga till förhandlingsprotokoll 2012-02-23
Parter
Arbetsgivarsidan: | Arbetsgivarverket |
Arbetstagarsidan: | OFR:s förbundsområden inom det statliga förhandlings- området sammantagna Saco-S Facket för Service och Kommunikation (SEKO) |
TRYGGHETSAVTALET (TA)
Trygghetsavtalets ändamål 1 §
Målet med trygghetssystemet är att så långt möjligt skapa förutsättningar för att ingen anställd ska bli arbetslös till följd av arbetsbrist eller till följd av att arbets- tagaren i samband med omlokalisering eller motsvarande väljer att inte följa med till den nya orten.
Parternas gemensamma syn 2 §
Parterna konstaterar att statlig verksamhet ska bedrivas effektivt och rationellt. Detta kräver ständig utveckling och förändring. Verksamhetsförändringar kan till exempel innebära behov av förändrad eller ny kompetens, nya organisationsfor- mer eller ett minskat antal anställda. Förändringar bör genomföras så att de tillgo- doser såväl statsmakternas krav på verksamheten som de anställdas krav på an- ställningstrygghet.
Om en förändring inom en verksamhet innebär både utveckling och avveckling bör arbetet med detta bedrivas med inriktning mot att verksamheter som ska ut- vecklas kan försörjas med kompetens från verksamheter som avvecklas.
För att ha beredskap inför verksamhetsförändringar och för att senare kunna genomföra dessa är det väsentligt med en väl utvecklad verksamhetsplanering. Det är ett gemensamt intresse att planeringen är långsiktig och belyser olika hand- lingsalternativ och deras konsekvenser för verksamheten och för de anställda.
Arbetsgivarna ska sträva efter att planera sin personalförsörjning så att föränd- ringar underlättas. Fortlöpande kompetensutveckling underlättar anpassning till kommande förändringar. Arbetstagarnas egna insatser för att förnya eller förändra sin kompetens bör också stimuleras och tas till vara.
En förutsättning för att uppnå målet med detta avtal är att arbetsgivaren och de lokala arbetstagarorganisationerna arbetar effektivt med trygghetsfrågorna och tar tillvara trygghetssystemets möjligheter och resurser. Ett framgångsrikt trygg- hetsarbete bygger också på förutsättningen att arbetstagaren själv aktivt bidrar och tar egna initiativ för att minska risken för arbetslöshet. Parterna bidrar genom trygghetssystemet till att skapa förutsättningar för detta.
Trygghetssystemet syftar till att uppnå konkreta lösningar anpassade till varje si- tuation och individ.
Bland de resurser som samhället ställer till förfogande är Arbetsförmedlingens insatser sådana som kan bidra till att minska risken för eller undvika arbetslöshet. Parterna förutsätter därför att arbetsgivarna och arbetstagarna tar tillvara de möj- ligheter som bland annat Arbetsförmedlingen erbjuder. För att öka möjligheterna att finna nya arbetstillfällen är det viktigt att arbetsgivaren skapar goda kontakter med Arbetsförmedlingen och med andra arbetsgivare på orten.
Det är viktigt att lokala parter på ett tidigt stadium påbörjar arbetet med föränd- ringsfrågorna.
Trygghetsreglerna innebär ingen inskränkning i statens rätt att besluta i frågor som rör verksamhetens mål, inriktning, omfattning, kvalitet eller lokalisering.
Parterna konstaterar att trygghetsåtagandet aldrig innebär en garanti för en fortsatt eller en ny anställning även om trygghetsmålet är att ingen anställd ska bli arbets- lös. Inte heller skyldigheten att flytta vid omlokalisering eller vid annan typ av förflyttning påverkas av åtagandet.
Trygghetsstiftelsen 3 §
Staten och de centrala arbetstagarorganisationerna bildade den 31 mars 1990 Trygghetsstiftelsen för att bedriva verksamhet enligt detta avtal.
Stiftelsens verksamhet finansieras genom avsättning av belopp som parterna enas om.
Vissa definitioner 4 §
Med arbetsgivaren avses Arbetsgivarverket eller den myndighet (motsvarande) som verket bestämmer, om inte regeringen föreskriver något annat.
Med lokal arbetstagarorganisation avses den del av en central arbetstagarorganisa- tion som denna bestämmer, i förekommande fall med stöd av huvudavtalet.
Tillämpningsområde m.m. 5 §
Avtalet gäller arbetstagare vilkas anställningsvillkor regleras eller brukar regleras genom kollektivavtal mellan Arbetsgivarverket eller den arbetsgivare som verket bestämmer och någon av parterna på arbetstagarsidan i detta avtal eller en organi- sation som är ansluten till en sådan part.
Avtalet gäller:
− för en arbetstagare som sägs upp på grund av arbetsbrist och vars anställning/-ar, som omfattas av detta avtal, har varat i en följd under sammanlagt minst ett år. Vid beräkning av anställningstiden får kortare anställningsavbrott förekomma.
− för andra arbetstagare enligt vad som sägs i respektive paragraf:
− 7 § tidsbegränsat anställda,
− 8 § omlokalisering,
− 10 § ITT och efterskydd vid byte av arbetsgivare,
− 12 § trygghetsarbetet i olika skeden, samt
− 19 § pensionsersättning.
Avtalet gäller dock inte:
− arbetstagare som är anställda med stöd av andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder än lönebidragsanställning,
− från och med den månad arbetstagaren fyller 65 år, med undantag från uppsägningstid enligt 14 § och omställningstid enligt 8 § som påbörjats före 65 års ålder,
− den som redan uppbär pensionsersättning eller särskild pensionsersättning enligt detta avtal eller hel ålders- eller hel sjukpension enligt statligt pen- sionsavtal,
− arbetstagare som omfattas av 9 §,
− lokalanställda vid svenska utlandsmyndigheter.
Tidsgräns 6 §
Avtalet gäller längst till och med den kalendermånad då sju år förflutit från det att anställningen upphörde.
Övergångsbestämmelse
För arbetstagare som har sagts upp före den 1 januari 2008 gäller av- talet längst till och med den 31 december 2014 eller utgången av den senare kalendermånad under vilken sju år har förflutit från det att anställningen upphörde.
Tidsbegränsat anställda 7 §
För en arbetstagare med tidsbegränsad anställning vars anställning inte förnyas på grund av arbetsbrist gäller
− 12 § (åtgärder i skede 2),
− 12 § (åtgärder i skede 3),
− 15 § (inkomsttrygghetstillägg),
− 16 § (löneutfyllnad),
− 17 § (avgångsersättning),
− 25 § (efterskydd),
− 26 § (rätt till företagshälsovård), samt
− 27 § (förmånligare villkor).
Som förutsättning gäller att arbetstagaren har haft en eller flera tidsbegränsade anställningar, som omfattas av detta avtal, under sammanlagt minst tre år under de senaste fyra åren.
Bestämmelserna i denna paragraf gäller även för arbetstagare vars tidsbegränsade anställning regleras enligt högskoleförordningen (1993:100), förordningen (2000:1472) om anställningar vid forskningsråd och motsvarande bestämmelser, och vars tidsbegränsade anställning inte förnyas enligt respektive förordning.
Omlokalisering 8 §
En arbetstagare som är arbetsskyldig på en ny ort i samband med en omlokalise- ring men som väljer att inte följa med och därför säger upp sig själv, omfattas av avtalet. Detta förutsätter att arbetstagarens anställning/-ar, som omfattas av detta avtal, har varat i en följd under sammanlagt minst ett år. Vid beräkning av anställ- ningstiden får kortare anställningsavbrott förekomma.
Vid omlokalisering ska inriktningen vara att en arbetstagare som väljer att inte följa med till den nya orten ska få en sådan omställningstid från omlokaliserings- beslut till anställningens upphörande att arbetstagaren på ett rimligt sätt, jämfört med vad som gäller vid uppsägning på grund av arbetsbrist, kan få Trygghetsstif- telsens bistånd.
Upplysning
Det ligger i arbetstagarens eget intresse att så tidigt som möjligt un- derrätta arbetsgivaren om sin avsikt att inte följa med. Som framgår av första stycket ska en arbetstagare, som väljer att inte följa med till den nya orten, säga upp sig själv för att avtalet ska tillämpas. Utan ett ställningstagande från arbetstagarens sida kan omställningstiden inte utnyttjas för Trygghetsstiftelsens åtgärder. Om anställningen be- står efter omlokaliseringstidpunkten inträder arbetsskyldighet för ar- betstagaren på den nya orten om inget annat har överenskommits.
Byte av anställning på samma ort 9 §
Avtalet gäller inte för en arbetstagare som kan övergå till en ny arbetsgivare på orten med tillämpning av 6 b § lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS) men som motsätter sig detta och därför blir uppsagd på grund av arbetsbrist. Detsamma gäller för en arbetstagare som, utan att det föreligger verksamhetsövergång enligt 6 b § LAS, sägs upp på grund av arbetsbrist efter att ha erbjudits men inte accep- terat en ny anställning på orten, med likvärdiga anställningsvillkor, i samband med att verksamhet hos en arbetsgivare helt eller delvis förs över till en annan arbetsgivare.
ITT och efterskydd vid byte av arbetsgivare 10 §
För en arbetstagare som övergår till en ny arbetsgivare, antingen genom verksam- hetsövergång (6 b § LAS) eller i samband med att en verksamhet hos en arbetsgi- vare helt eller delvis förs över till en annan arbetsgivare, gäller 15 § om inkomst- trygghetstillägg och 25 § om efterskydd.
Underrättelse till Trygghetsstiftelsen m.m. 11 §
För att Trygghetsstiftelsens insatser ska vara verkningsfulla är det av avgörande betydelse att stiftelsen får information av arbetsgivaren om en arbetsbristsituation så tidigt som möjligt.
Ett villkor för att effektiva insatser ska kunna göras är att stiftelsen kontaktas så snart klarhet råder om arbetsbristsituationens omfattning och karaktär. Senast när uppsägning sker ska arbetsgivaren underrätta stiftelsen om detta. Om underrättel- sen inte sker i tid kan uppsägningstiden behöva förlängas så att Trygghetsstiftel- sen får möjlighet att bistå arbetstagaren under en tid som motsvarar uppsägnings- tiden enligt 14 §. Arbetsgivaren ska informera berörda arbetstagare om trygghets- systemets möjligheter och under vilka förutsättningar stiftelsen bistår en arbetsta- gare.
För arbetstagare som omfattas av 7 § (tidsbegränsat anställda) ska arbetsgivaren underrätta Trygghetsstiftelsen i anslutning till att arbetstagaren underrättas om att anställningen kommer att upphöra.
Arbetsgivaren ska underrätta Trygghetsstiftelsen om arbetstagare som övergår till en ny arbetsgivare under de förutsättningar som avses i 10 §.
Upplysning
Arbetsgivaren bör observera sin skyldighet att betala in engångs- premier för särskild pensionsersättning till SPV enligt de bestäm- melser som följer av förordning (1997:908) om premier för statens avtalsförsäkringar.
Trygghetsarbetet i olika skeden – Trygghetsstiftelsens åtgärder m.m. 12 §
Trygghetsarbetet kan indelas i tre olika skeden. Trygghetsstiftelsen bistår med olika slags åtgärder i dessa skeden.
Det första skedet inträder när en arbetsgivare konstaterat att arbetsbrist föreligger eller bedöms komma att föreligga inom en viss tid hos arbetsgivaren.
Med uttrycket ”bedöms komma att föreligga inom en viss tid” i skede 1 avses bland annat den situationen att en myndighet, på grundval av ett regeringsbeslut om långsiktiga förändringar i medelstilldelning eller verksamhetsinriktning, be- dömer att detta kräver sådana kvalitativa eller kvantitativa förändringar i personal- styrkan att risken för övertalighet är uppenbar. Åtgärder som avses i detta avtal är således nödvändiga för att kunna minska eller eliminera denna risk. Bedömningen bör dokumenteras.
Det andra skedet inträder när de uppsägningshotade arbetstagarna har identifie- rats.
Det tredje skedet inträder när anställningen har upphört för en arbetstagare, som har sagts upp på grund av arbetsbrist.
Skede 1 – åtgärder för att minska eller eliminera behov av uppsägning
Om arbetsgivaren bedömer att någon form av utbildnings- eller annan utveck- lingsåtgärd kan bereda arbetstagare, som riskerar att sägas upp, fortsatt anställning hos arbetsgivaren kan arbetsgivaren få stöd från Trygghetsstiftelsen för detta be- hov. Stiftelsen prövar om och i vilken omfattning stöd ska ges. Syftet ska vara att ge arbetstagarna tillräckliga kvalifikationer för sådana arbetsuppgifter som arbets- givaren kan erbjuda arbetstagarna i stället för de arbetsuppgifter som arbetsbristen avser. En förutsättning är att arbetstagaren bedöms sakna tillräckliga kvalifikatio- ner för att det enligt 7 § lagen (1982:80) om anställningsskydd ska vara skäligt att kräva att arbetsgivaren bereder arbetstagaren annat arbete hos sig. Här avses alltså inte sedvanlig kompetensutveckling.
Stiftelsen kan ge stöd under motsvarande förutsättningar även i de fall det sker en samverkan mellan arbetsgivare för att ge uppsägningshotade möjlighet till anställ- ning hos en annan arbetsgivare.
Stödet kan avse åtgärder som också riktas till andra arbetstagare än de som fak- tiskt hotas av uppsägning förutsatt att detta undanröjer eller minskar arbetsbristen för de uppsägningshotade.
Skede 2 – åtgärder för att undvika att uppsägningshotade eller uppsagda arbetstagare blir arbetslösa
Stiftelsen bistår enskilda arbetstagare, som har sagts upp på grund av arbetsbrist,
med att skapa förutsättningar för att få en ny anställning på orten eller, om arbets- tagaren så önskar, på en annan ort. Stiftelsen bistår den uppsagde i alla frågor som
rör möjligheter till en ny anställning. Om en uppsagd överväger att ta anställning på en annan ort kan även en medflyttande erbjudas hjälp av stiftelsen.
Även om en arbetstagare inte är uppsagd kan stiftelsen vidta åtgärder i det fall det klart framgår av situationen att uppsägning kommer att ske. Här avses sådana si- tuationer då beslut har tagits om avveckling eller nedläggning av en verksamhet och/eller när arbetsgivaren och den eller de lokala arbetstagarorganisationerna är överens om övertalighetens närmare innebörd. Stiftelsen prövar om sådana tidiga- re åtgärder ska vidtas.
Utöver vad som följer av andra kollektivavtal kan stiftelsen ersätta kostnader som uppkommer i sammanhanget. Det kan till exempel vara kostnader för utbildning, starta-eget-hjälp och kostnader för resor och logi. Stiftelsen kan också för viss tid betala inskolningslön hos en ny arbetsgivare om detta skapar förutsättningar för att få en anställning. Stiftelsen svarar däremot aldrig för direkta lönekostnader för att finansiera en fortsatt anställning hos den tidigare arbetsgivaren.
Stiftelsen kan på olika sätt främja samverkan mellan arbetsgivaren och andra ar- betsgivare.
För att stiftelsen ska bistå en arbetstagare krävs att arbetstagaren själv deltar ak- tivt.
En arbetstagare som får stiftelsens stöd i någon form ska underrätta stiftelsen om väsentliga förändringar beträffande anställningsvillkor och andra förhållanden som har betydelse för stödet.
Arbetsgivaren ska samråda med stiftelsen och följa dess arbete med insatser för de uppsagda. Arbetsgivaren ska så långt möjligt underlätta för stiftelsen att bedriva sitt arbete och ge stiftelsen det underlag som behövs för beräkning av förmåner enligt avtalet.
En arbetstagare som under uppsägningstiden deltar i utbildning genom Trygghets- stiftelsens försorg eller är föremål för andra insatser från stiftelsen har enligt 13 § rätt till tjänstledighet utan löneavdrag. I samband med att insatserna planeras ska Trygghetsstiftelsen informera arbetsgivaren om de uppsagdas behov av tjänstle- dighet.
Skede 3 – åtgärder för arbetstagare vars anställning har upphört
När en arbetstagares anställning hos arbetsgivaren har upphört kan arbetstagaren, till dess att denne har fått en ny anställning, få fortsatt hjälp från stiftelsen. Även i detta skede förutsätts en aktiv medverkan från den arbetslöse. Det bistånd som stiftelsen ger i detta skede kan vara av samma slag som det som ges under upp- sägningstiden.
Tjänstledighet 13 §
En arbetstagare som under uppsägningstiden deltar i utbildning genom Trygghets- stiftelsens försorg eller är föremål för andra insatser från stiftelsen har vid behov rätt till tjänstledighet utan löneavdrag.
Om stiftelsens insats innebär prövande av annat arbete eller om arbetstagaren ge- nom egen försorg fått en visstidsanställning, ska lönen under tjänstledigheten minskas med arbetsinkomsten.
Under sådan ledighet ska arbetstagaren hålla arbetsgivaren underrättad om even- tuella nya anställningsförhållanden och anställningsvillkor.
Upplysning
I 12 § skede 2, regleras hur samarbetet mellan arbetsgivare, arbets- tagare och Trygghetsstiftelsen ska hanteras under uppsägningstiden.
Under tid som arbetstagaren inte är föremål för Trygghetsstiftelsens insatser, är han eller hon arbetsskyldig, såvitt inte rätt till ledighet följer av 14 § andra stycket LAS eller annan lag eller avtal.
Uppsägningstidens längd 14 §
Vid uppsägning på grund av arbetsbrist förlängs den uppsägningstid som gäller enligt LAS eller enligt kollektivavtal med
− 1 månad för arbetstagare som vid uppsägningstillfället har minst 1 års an- ställning,
− 2 månader för arbetstagare som vid uppsägningstillfället har minst 2 års anställning,
− 3 månader för arbetstagare som vid uppsägningstillfället har minst 3 års anställning.
För arbetstagare som vid uppsägningstillfället har minst fyra års anställning för- dubblas den uppsägningstid som gäller enligt LAS eller enligt kollektivavtal.
Vid beräkning av anställningstid enligt ovan används samma beräkningsgrund som vid fastställandet av turordningen för uppsägningen.
Inkomsttrygghetstillägg 15 §
En uppsagd arbetstagare som övergår till en ny tillsvidareanställning har rätt till inkomsttrygghetstillägg (ITT) om avlöningsförmånerna är lägre i den nya anställ- ningen än i den tidigare. Detta förutsätter att avtalsenlig lön tillämpas i den nya anställningen. Med ny anställning avses inte anställning i eget företag.
En arbetstagare har inte rätt till ITT i en anställning som han eller hon tillträder mer än fem år efter frånträdandet av den anställning som han eller hon blev upp- sagd från.
Upplysning
Se även 10 § om rätt till ITT i vissa fall.
Beräkningsunderlag
Vid jämförelse mellan avlöningsförmåner i den tidigare och den nya anställningen ska i underlaget ingå lön och alla lönetillägg utom övertidstillägg och mer- tidstillägg. Beloppet för de rörliga tilläggen i den tidigare anställningen utgör ett genomsnitt av de tillägg som har betalats ut under de sista 12 månaderna i anställ- ningen. I den nya anställningen utgör motsvarande belopp ett genomsnitt av vad som har betalats ut under den andra till och med den fjärde månaden i denna an- ställning.
Vid övergång till en anställning med mindre eller större omfattning på tjänstgö- ringen ska jämförelsen mellan avlöningen i den tidigare och den nya anställningen alltid göras med utgångspunkt i den mindre tjänstgöringsomfattningen.
Vid beräkning av arbetstagarens avlöningsförmåner med utgångspunkt i ett tidiga- re år ska dessa avlöningsförmåner för varje kalenderår räknas upp med en pro- centsats som motsvarar skillnaden i prisbasbeloppet för de aktuella åren.
Beräkning av ITT:s storlek
ITT motsvarar under de första tolv månaderna skillnaden per månad mellan avlö- ningsförmånerna i respektive anställning, dock högst 30 procent beräknat på avlö- ningsförmånerna i den tidigare anställningen, multiplicerad med 12.
ITT under år 2 är lika stort som det under den första tolvmånadersperioden under förutsättning att inkomsten i den nya anställningen inte har förändrats.
ITT under år 3 och år 4 är hälften så stort som det under år 2 under förutsättning att inkomsten i den nya anställningen inte har förändrats under respektive år.
Har inkomsten i den nya anställningen förändrats ska ITT minskas i motsvarande mån.
Utbetalning av ITT
ITT för år 1 betalas ut så snart underlaget föreligger.
ITT för år 2, år 3 respektive år 4 betalas ut en gång per år. Trygghetsstiftelsen beräknar och fattar beslut om utbetalning av ITT.
Löneutfyllnad 16 §
Frågan om inkomsttrygghet i en tidsbegränsad anställning kan prövas av Trygg- hetsstiftelsen med stöd av 12 § skede 3. Om arbetstagaren senare får rätt till ITT enligt 15 § ska tiden för sådant tillägg minskas med tid då förmånen enligt 12 § skede 3 har betalats ut.
Avgångsersättning 17 §
En arbetstagare som har blivit uppsagd på grund av arbetsbrist har rätt till av- gångsersättning när arbetstagaren får ersättning från arbetslöshetskassa (a-kassa).
Ersättningen betalas ut under lika lång tid som ersättningen från a-kassa.
För den som får inkomstrelaterad ersättning från a-kassa utgörs avgångsersätt- ningen av ett belopp som tillsammans med ersättningen från kassan motsvarar den procentsats av den tidigare månadsinkomsten, som gäller för inkomstrelaterad ersättning från a-kassa.
Den som enbart får grundbelopp från a-kassa får avgångsersättning med ett be- lopp som motsvarar skillnaden mellan den procentsats av den tidigare månadsin- komsten, som gäller enligt tredje stycket, och det belopp som skulle ha betalats ut om arbetstagaren hade haft inkomstrelaterad ersättning från kassan.
Vid beräkning av ersättningen ska i normalfallet samma beräkningsunderlag och beräkningsmetodik användas som vid beräkning av inkomstrelaterad ersättning från a-kassa.
Trygghetsstiftelsen beräknar och fattar beslut om utbetalning av avgångsersätt- ning.
Underlag för förmåner enligt 15 - 17 §§, 18 §
Parterna är ense om att lönehöjningar eller andra ekonomiska ersättningar i anslutning till uppsägning på grund av arbetsbrist eller under uppsägningstiden inte ska läggas till grund för beräkning av förmåner enligt 15 - 17 §§. Vad som här sagts gäller inte i fall som avser lönerevision enligt gällande ramavtal om löner (XXXX/RALS-T) eller ändrade anställningsvillkor på grund av förhand- lingsöverenskommelse vid omorganisation eller vid beslut av riksdag och reger- ing. I övriga fall av förändrade anställningsvillkor under avtalsperioden kan änd- rade anställningsvillkor påverka TA-förmånerna endast om det är uppenbart att ändringarna inte föranleds av förhållanden som har samband med uppsägningen.
Pensionsersättning 19 §
En uppsagd arbetstagare, som vid entledigandet har mindre än fyra år kvar till pensionsåldern enligt 7 § PA 03 och som väljer att inte stå till arbetsmarknadens förfogande, har rätt till pensionsersättning från och med dagen efter den då arbets-
tagaren upphör att stå till arbetsmarknadens förfogande. Detta förutsätter att ar- betstagaren inte har tackat nej till en liknande anställning hos arbetsgivaren.
För att kunna betraktas som ”liknande anställning” ska det vara fråga om en tillsvidareanställning och i vart fall ska följande kriterier vara uppfyllda:
− ha samma sysselsättningsgrad,
− ligga inom samma ort, samt
− innebära bibehållen eller högre individuell lön.
Om arbetsgivare och arbetstagare inte är överens om att erbjudet arbete är att be- trakta som ”liknande anställning”, kan frågan tas upp till prövning i TA-nämnden. I avvaktan på TA-nämndens ställningstagande består anställningen och arbetsta- garen har rätt att avvakta med att lämna besked till arbetsgivaren.
En arbetstagare, som har erhållit pensionsersättning enligt första stycket och som därefter väljer att stå till arbetsmarknadens förfogande, behåller pensionsersätt- ningen. Om arbetstagaren erhåller en ny anställning samordnas inkomsten enligt 22 §.
Även en arbetstagare som inte har blivit uppsagd har i vissa fall rätt till pensions- ersättning. Som förutsättning gäller att:
− arbetstagaren har mindre än fyra år kvar till pensionsåldern enligt 7 § PA 03,
− arbetstagaren avgår frivilligt och
− avgången enligt arbetsgivarens bedömning skapar möjlighet för en upp- sägningshotad eller uppsagd arbetstagare att få en fortsatt eller ny anställ- ning hos den egna arbetsgivaren eller hos en annan arbetsgivare.
Pensionsersättningen betalas ut fram till dess att arbetstagaren uppnår pensionsål- dern enligt 7 § PA 03.
Bestämmelserna i denna paragraf gäller inte för arbetstagare med lägre pensions- ålder än 61 år med undantag för yrkesofficerare födda 1958 eller tidigare.
Upplysning
Med ”entledigandet” avses dagen efter den sista anställningsdagen.
Särskild pensionsersättning 20 §
Om det finns särskilda skäl kan särskild pensionsersättning beviljas arbetstagare, som vid en tidigare tidpunkt har lämnat sin statliga anställning på grund av upp- sägning. En förutsättning för att arbetstagaren ska kunna beviljas särskild pen- sionsersättning är att vederbörande har fyllt 61 år, lämnade sin statliga anställning vid tidigast 55 års ålder och inte längre är berättigad till ersättning från arbetslös- hetskassa.
Särskild pensionsersättning betalas ut till 65 års ålder.
TA-nämnden prövar om det finns särskilda skäl enligt första stycket. TA- nämnden kan även utan hinder av åldersbestämmelserna i första stycket pröva om det finns synnerliga skäl för att bevilja en uppsagd arbetstagare särskild pensions- ersättning.
Arbetsgivaren beslutar om beräkning och utbetalning av särskild pensionsersätt- ning.
Övergångsbestämmelse
Bestämmelserna i denna paragraf gäller för ersättning som ska börja betalas ut den 1 januari 2008 eller senare. För en arbetstagare som är uppsagd före den 1 januari 2008 kan TA-nämnden pröva om det fö- religger särskilda skäl enligt 20 § första stycket, även om anställ- ningen upphörde före 55 års ålder.
Beräkning m.m. av pensionsersättning och särskild pensionsersätt- ning
21 §
Pensionsersättning och särskild pensionsersättning beräknas som ålderspension enligt 20 § PA 03 (Pensionsavtal för arbetstagare hos staten m.fl.). I övrigt gäller reglerna i PA 03 för pensionsersättning och särskild pensionsersättning.
Vid uppnådd ordinarie pensionsålder träder ålderspension enligt PA 03 in i stället för pensionsersättning och särskild pensionsersättning. Om värdet av det fribrev arbetstagaren tjänat in under sin statliga anställning överstiger värdet av ålders- pensionen ska ålderspension motsvarande fribrevsvärdet utges.
Vid tillämpning av det som sägs i första och andra stycket gäller följande:
− Arbetstagare som lämnat sin statliga anställning och därefter beviljats sär- skild pensionsersättning ska anses ha ordinarie pensionsålder vid 65 år en- ligt PA 03.
− Fribrev enligt PA 03 betalas inte ut under tid då pensionsersättning eller särskild pensionsersättning utges.
− För arbetstagare som enligt övergångsreglerna till PA 03 omfattas av be- stämmelserna i pensionsavtalet PA-91 ska denna paragraf tillämpas i sin tidigare ordalydelse.
För arbetstagare som inte omfattas av PA 03 prövar TA-nämnden i förekomman- de fall om det finns skäl att bevilja pensionsersättning eller särskild pensionser- sättning. Arbetsgivaren beslutar om beräkning och utbetalning av sådana förmå- ner.
Pensionsersättning och särskild pensionsersättning utbetalas i förekommande fall i stället för egenlivränta enligt PA-91.
Samordning 22 §
Pensionsersättning och särskild pensionsersättning minskas i viss omfattning med arbetsinkomst som arbetstagaren har.
Minskningsregeln innebär att arbetstagaren utan att behöva vidkännas minskning ska kunna ha en arbetsinkomst som tillsammans med pensionsersättningen eller den särskilda pensionsersättningen motsvarar lönen i den tidigare anställningen.
Arbetsinkomst kan erhållas genom anställning eller genom arbete i annan form.
Arbetstagaren är skyldig att lämna uppgift till arbetsgivaren om sina inkomstför- hållanden.
Arbetsgivaren beslutar om den närmare tillämpningen av denna paragraf.
Pensionstillägg 23 §
Om en arbetstagares ATP minskas därför att pensionspoäng enligt socialförsäk- ringsbalken (SFB) inte har kunnat tillgodoräknas honom för de år då pensionser- sättning eller särskild pensionsersättning har betalats ut, har arbetstagaren rätt till pensionstillägg.
Pensionstillägget motsvarar skillnaden mellan den ATP som faktiskt utbetalas och den ATP som skulle ha betalats ut om poängår enligt SFB hade registrerats för de år då pensionsersättningen eller den särskilda pensionsersättningen betalades ut.
Arbetsgivaren beslutar om beräkning och utbetalning av pensionstillägg.
Ersättning till efterlevande 24 §
Efterlevande till den som uppbar pensionsersättning eller särskild pensionsersätt- ning vid dödsfallet har rätt till efterlevandepension och kompletterande efterle- vandepension under de förutsättningar och de villkor som gäller enligt PA 03 eller enligt motsvarande äldre pensionsavtal.
Efterskydd 25 §
Detta avtal gäller även för en uppsagd arbetstagare som har fått en ny tillsvidare- anställning, i vilken arbetstagaren inte omfattas av ett trygghetssystem, om han eller hon blir arbetslös på grund av arbetsbrist i den nya anställningen. Avtalet gäller dock under högst sju år från det att den ursprungliga anställningen upphör- de.
Upplysning
Av 10 § framgår att även en arbetstagare, som inte har sagts upp, under vissa förutsättningar kan få efterskydd enligt denna paragraf.
Trygghetsstiftelsen kan besluta att bestämmelserna om efterskydd ska tillämpas även på den som med stöd av stiftelsen har bedrivit verksamhet i eget företag men som har måst upphöra med verksamheten inom sju år från det att den statliga an- ställningen upphörde.
Upplysning
Även i pensionsavtalet (PA 03) och avtalet om statens tjänstegrupp- livförsäkring (TGL-S) finns bestämmelser om efterskydd för den vars anställning har upphört.
Företagshälsovård 26 §
En arbetstagare, som har sagts upp på grund av arbetsbrist och inte har fått ny anställning, har under ett år efter det att anställningen har upphört rätt till före- tagshälsovård genom sin tidigare arbetsgivare.
Förmånligare villkor 27 §
TA-nämnden kan, när särskilda skäl föreligger, bevilja förmånligare villkor än vad som framgår av avtalet.
TA-nämnden 28 §
TA-nämnden som inrättats av parterna har till uppgift att:
− enligt 19 § pröva innebörden av ”liknande anställning”,
− enligt 20 och 21 §§ bevilja särskild pensionsersättning,
− enligt 27 § bevilja förmånligare villkor än vad som framgår av avtalet, samt
− på begäran av Trygghetsstiftelsen eller någon part i detta avtal tolka vill- koren i Trygghetsavtalet.
TA-nämnden ska ha sex ledamöter, varav tre utses av Arbetsgivarverket och en av varje arbetstagarpart. En av arbetsgivarledamöterna ska vara ordförande och en av arbetstagarledamöterna ska vara vice ordförande.
TA-nämnden är beslutsför när tre eller två ledamöter från såväl arbetsgivar- som arbetstagarsidan är närvarande, bland dem ordföranden eller vice ordföranden. För beslut i ärenden enligt ovan krävs enighet i nämnden.
TA-nämnden kan genom särskilda beslut lämna över till Trygghetsstiftelsen att på nämndens vägnar avgöra ärenden om särskild pensionsersättning som är av det slaget att de inte behöver prövas i nämnden.
Trygghetsstiftelsen förutsätts samråda med parterna före ställningstaganden i principiella frågor inom ramen för det tolkningsutrymme som stiftelsen förfogar över.
I sitt arbete med tolkningsfrågor ska TA-nämnden ta tillvara erfarenheterna från det tidigare samrådsförfarandet med parterna.
Giltighetstid m.m. 29 §
Avtalet gäller med denna lydelse från och med den 1 april 2012 och tills vidare med en uppsägningstid av ett år. Detta avtal ersätter Trygghetsavtalet i dess tidi- gare lydelse.
Arbetsgivarverket OFR:s förbundsområden inom det statli- ga förhandlingsområdet sammantagna
Xxxxxx Xxxxxxx Xxx Xxxx-Xxxxxxxxxx
Xxxxxx Xxxxxxx Xxx Xxxx-Xxxxxxxxxx
Saco-S Facket för Service och Kommunikation (SEKO)
Xxxx Xxxxxxxx Håål Xxxx Xxxxxxxxx
Xxxx Xxxxxxxx Håål Xxxx Xxxxxxxxx