VERKSAMHETSFÖRSÄKRING Försäkringsvillkor 2024-04-01
VERKSAMHETSFÖRSÄKRING |
Försäkringsvillkor 2024-04-01 |
Innehåll
1.1 Vem försäkringen gäller för 5
1.3 Förlängning av försäkring 5
1.4 Riskbelopp och självrisk 5
1.5 Upplysningsplikt och riskökning 6
1.5.1 Kammarkollegiets rätt till informationshämtning 6
1.6 Undantag vid extern försäkring m.m. 6
1.7 Undantag vid förutsebar skada 7
1.8 Undantag vid krig, terroristattack m.m. 7
1.9 Generella aktsamhetskrav 7
1.11 Räddningsplikt och skadebegränsande åtgärder 9
1.12 Föreskrift efter inträffad skada 9
1.17 Äganderätt till ersatt egendom 10
2.3.2 Ersättningsregler egendomsskada 13
2.3.2.1 Ersättningsregler egendom i frys eller annat lågtempererat utrymme 14
3.1 Tilläggsförsäkring för egendom 16
3.1.1 Tilläggsförsäkring för skog 16
3.1.2 Tilläggsförsäkring för museala föremål 16
3.1.3 Tilläggsförsäkring för konstföremål 16
3.1.4 Tilläggsförsäkring för tillfälligt inlånade konst- och museala föremål 17
3.2.1 Ersättningsregler för skog 17
3.2.2 Ersättningsregler museala föremål 17
3.2.3 Ersättningsregler konstföremål 17
3.2.4 Ersättningsregler tillfälligt inlånade konst- och museala föremål 18
3.3 Tilläggsförsäkring för följdskada 18
3.3.3 Skadebelopp för merkostnader 19
3.3.4 Skadebelopp för bortfall av täckningsbidrag 19
3.3.4.1 Ersättningsregler följdskada 19
5.5 Pengar, värdehandlingar och andra tillgångar av finansiell natur 24
5.7 Tillfälligt inlånade konst- och museala föremål (TIK) 25
Vid brand- eller vattenskada på egendom som är försäkrad hos Kammarkollegiet
Kontakta Försäkringsbranschens restvärderäddning på telefon 000-000 000 och begär Restvärdeledare enligt Kammarkollegiets avtal.
Akut restvärderäddning kan ske utan kontakt med Kammarkollegiet medan fortsatt restvärderäddning ska godkännas av Kammarkollegiet i förväg.
Myndighetens riskhanteringsarbete
Enligt förordning (1995:1300) om statliga myndigheters riskhantering, ska varje myndighet identifiera vilka risker för skador eller förluster som finns i myndighetens verksamhet. Myndigheten ska sedan värdera de identifierade riskerna och beräkna vilka kostnader som staten har eller kan få med hänsyn till dessa risker. Resultatet ska sammanställas i en riskanalys. Varje myndighet ska även vidta lämpliga åtgärder för att begränsa risker och förbygga skador eller förluster för staten.
Efter att myndigheten har identifierat sina skaderisker och vidtagit lämpliga skadebegränsande åtgärder kan myndigheten vända sig till Kammarkollegiet med en förfrågan om att teckna försäkring.
Myndigheten har att fortlöpande arbeta med att förebygga och minimera sina risker. Myndigheten har också att informera Kammarkollegiet om riskökningar inom de verksamheter som är försäkrade i det statliga försäkringssystemet, se närmare i villkorets avsnitt 1.5.
Begrepp markerade med asterisk (*) är definierade i avsnitt 5 Definitioner.
1.1 Vem försäkringen gäller för
Försäkringen gäller för den försäkrade myndigheten i enlighet med vad som framgår av försäkringsbekräftelsen.
Kammarkollegiet övertar, i den utsträckning som försäkringsbekräftelsen anger, myndighetens risker i ekonomiskt avseende och svarar för skadereglering vid skada som omfattas av försäkringen. För detta erlägger myndigheten en premie i förskott.
Försäkringen gäller, om annat inte överenskommits, från klockan 00.00 den dag som försäkringsbekräftelsen anger som begynnelsedag och ett år framåt. Skador som inträffar under den angivna perioden omfattas av försäkringen.
Försäkringen förlängs med ett år i taget om den inte sägs upp senast en månad före en försäkringsperiods slutdag dvs. försäkringens förfallodag. Önskemål om förändringar av riskbelopp, självrisk eller av försäkringsskyddet i övrigt ska framföras till Kammarkollegiet senast inom samma tid.
Verksamhetsförsäkringen består av två delar; egendomsförsäkring och ansvarsförsäkring. Om myndigheten har tecknat en egendomsförsäkring finns även möjlighet att teckna tilläggsförsäkringar, se närmare i villkorets avsnitt 3.
Mot bakgrund av myndighetens riskanalys sätts, efter dialog med Kammarkollegiet, ett riskbelopp och en självrisk för respektive försäkring. Följdskadeförsäkringen gäller utan självrisk
Självrisken anges i prisbasbelopp*.
För egendoms- och tilläggsförsäkringarna utgör riskbeloppet, i förekommande fall med avdrag för självrisken, det högsta belopp som kan utgå som ersättning i följd av en skadehändelse.
För ansvarsförsäkringen utgör riskbeloppet, i förekommande fall med avdrag för självrisken, det högsta belopp som kan utgå som ersättning under en försäkringsperiod.
Vid samtidig egendoms- och ansvarsskada görs avdrag med självrisken för respektive omfattning. Riskbeloppens begränsning per omfattning gäller även vid samtidig egendoms- och ansvarsskada.
De risk- och självriskbelopp som myndigheten tecknat avtal om finns angivna i försäkringsbekräftelsen från Kammarkollegiet.
1.5 Upplysningsplikt och riskökning
Premier och villkor grundar sig på de uppgifter som lämnas då försäkringen tecknas. Har myndigheten lämnat uppgifter som är missvisande, felaktiga eller ofullständiga och detta har medfört för låg premie eller alltför förmånliga villkor, begränsas Kammarkollegiets ansvar till vad som svarar mot erlagd premie eller de villkor som rätteligen skulle ha gällt.
Ändras de förhållanden som ligger till grund för försäkringen i inte oväsentlig omfattning, ska myndigheten omgående skriftligen meddela detta till Kammarkollegiet. Medför ändringen ökad riskexponering och har myndigheten utan skälig anledning underlåtit att meddela Kammarkollegiet ändringen, begränsas ansvarigheten på samma sätt som angivits i stycket ovan.
1.5.1 Kammarkollegiets rätt till informationshämtning
Kammarkollegiet har rätt att på eget initiativ begära information om myndighetens verksamhet och tillgångar under pågående försäkringsperiod, samt i samband med ändring eller nyteckning av försäkring. Utöver vad som anges under punkten 1.5 kan även den information som inhämtas av Kammarkollegiet påverka myndighetens villkor och premier.
1.6 Undantag vid extern försäkring m.m.
Ersättning lämnas inte i den mån skadan kan ersättas enligt lag, avtal, extern försäkring eller statlig garanti.
Är leverantör, entreprenör eller annan enligt garanti eller liknande åtagande skyldig att ersätta skada, ersätts inte sådan skada genom denna försäkring. Denna begränsning tillämpas inte om den som gjort åtagandet inte kan fullgöra sin skyldighet och myndigheten kan styrka detta.
1.7 Undantag vid förutsebar skada
Ersättning lämnas inte för skada som har uppkommit under sådana omständigheter att myndigheten borde ha insett att skada med stor sannolikhet skulle komma att inträffa.
1.8 Undantag vid krig, terroristattack m.m.
Försäkringen omfattar inte skada vars uppkomst eller omfattning direkt eller indirekt orsakats av eller står i samband med krig, krigsliknande händelse, revolution, terroristattack, uppror eller upploppsliknande situation.
Myndigheten ska iaktta normal aktsamhet, dvs. handha och förvara egendom på ett betryggande sätt samt i övrigt göra vad som rimligen kan krävas eller förväntas för att undgå att drabbas av skada. Vid oaktsamhet kan avdrag göras på annars utgående försäkringsersättning.
Avdrag kan även göras om myndigheten har framkallat eller förvärrat följderna av en skadehändelse uppsåtligen eller genom oaktsamhet.
Med myndigheten jämställs medarbetare, både anställda och uppdragstagare som anlitats av myndigheten samt studenter och andra som myndigheten ansvarar för.
I syfte att förhindra eller begränsa skada ska myndigheten
• följa individuella säkerhetsföreskrifter som angivits i försäkringsbekräftelsen,
• följa gällande lagar och förordningar, med särskilt beaktande av förordning (1995:1300) om statliga myndigheters riskhantering,
• följa föreskrifter, standarder, instruktioner och manualer från myndighet, leverantör, tillverkare, besiktningsman eller liknande,
• säkerställa att den som avser bedriva eller låta bedriva, brandfarliga och heta arbeten följer den senaste versionen av SBF 506:1,
• följa Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete (SBA), SRVFS 2004:3,
• genomföra elrevision enligt EN 2010 i enlighet med anvisning F200,
• ha låsenheter i skalskydd med lägst klass 2B enligt SSF 3522,
• säkerställa att huvudnycklar hålls inlåsta i säkerhetsskåp godkända enligt SSF 3492. Övriga nycklar ska förvaras i låst skåp eller i låst utrymme i myndighetens lokaler eller i väktarfordon,
• ha passerkort som är personliga och registrerade för spårbarhet hos myndigheten samt rutiner för att skyndsamt spärra förlorade passerkort,
• säkerställa att frys eller annat lågtempererat utrymme är utrustat med ett fungerande temperaturlarm kopplat till larmmottagare som har i uppgift att begränsa eventuell skada. Det ska finnas ett skriftligt avtal med larmmottagare om åtgärd och en dokumenterad rutin för skadebegränsande åtgärd. Om larmmottagaren inte kan begränsa skadan, ska rutin för annan skadebegränsande åtgärd upprättas. Hela larmkedjan ska provas och resultatet protokollföras minst en gång varje kalenderår,
• säkerställa att museala föremål finns hos myndigheten eller annan statlig myndighet samt hanteras och skyddas i enlighet med kraven för statlig utställningsgaranti,
• säkerställa att konstföremål transporteras, monteras, hanteras och förvaras på ett för föremålet anpassat och säkert sätt,
• säkerställa att tillfälligt inlånade konst- och museala föremål hanteras och skyddas i enlighet med kraven för statlig utställningsgaranti,
• säkerställa att samtliga vattenanslutna apparater är installerade i enlighet med gällande branschregler för "Säker Vatteninstallation",
• följa Lantbrukets brandskyddskommittés (LBK) rekommendationer avseende brandskydd i de fall myndigheten bedriver lantbruksverksamhet,
• säkerställa att litiumjonbatterier avsedda för transportmedel såsom cyklar, elsparkcyklar eller liknande transportmedel samt övriga litiumjonbatterier, större än 10 Ah förvaras, hanteras och/eller laddas på ett säkert sätt i ett för ändamålet avsett rum som är avskilt från övrig verksamhet. Rummet ska uppfylla lägst brandklass EI60 och vara försett med detektion för rök.
Utrustning eller transportmedel för framkomlighet för personer med funktionsvariation får under användning nyttjas obegränsat i myndighetens lokaler.
Myndigheten svarar för oaktsamheten hos alla som haft att tillse efterlevnaden av säkerhetsföreskrifter. Om en skada har uppkommit eller förvärrats till följd av att en säkerhetsföreskrift inte följts kan ersättningen reduceras eller utebli helt.
1.11 Räddningsplikt och skadebegränsande åtgärder
Myndigheten ska efter förmåga vidta:
• räddningsåtgärder i syfte att avvärja skada som kan befaras vara omedelbart förestående, samt
• åtgärder i syfte att begränsa skada som redan inträffat.
Underlåtenhet att avvärja eller begränsa skada kan medföra att ersättningen reduceras eller uteblir helt.
1.12 Föreskrift efter inträffad skada
Om det vid skada konstateras att brister i myndighetens skydd haft avgörande inverkan på skadans uppkomst eller omfattning, kan Kammarkollegiet under gällande försäkringsperiod föreskriva att ersättning inte kommer att lämnas för framtida skador av samma eller liknande slag förrän bristerna avhjälpts.
Vid skada som kan medföra att ersättning lämnas ska myndigheten snarast möjligt underrätta Kammarkollegiet. En skriftlig skadeanmälan ska ha inkommit till Kammarkollegiet inom en månad från skadedagen eller i förekommande fall, en månad från det att skadeståndsanspråk framställts mot myndigheten. Försummas något av detta kan nedsättning av ersättningen göras med 20 procent av annars utgående försäkringsersättning.
Till anmälan ska bifogas en uppskattning av skadekostnaden. Är skadan en följd av brott ska även kopia av polisanmälan bifogas.
Kammarkollegiet äger rätt att skriftligen förelägga myndigheten att inom skälig tid inkomma med underlag för beräkning av skadekostnaden. Försummar myndigheten vad som åligger den kan nedsättning göras från annars utgående försäkringsersättning.
I den mån Kammarkollegiet har betalat ersättning i ett skadeärende, övertar kollegiet myndighetens rätt att kräva ersättning av annan som är ansvarig för skadan.
Om det efter att Kammarkollegiet har utbetalt försäkringsersättning framkommer att utbetalningen har skett på grundval av oriktiga uppgifter från myndighetens sida
och som har betydelse för skadans bedömning, har kollegiet rätt att återfå hela eller delar av den utbetalade försäkringsersättningen från myndigheten.
Om myndigheten avstår från sin rätt till ersättning från annan eller avstår från återkravsrätt, begränsas Kammarkollegiets ersättningsskyldighet i motsvarande mån och utbetald ersättning ska återbetalas till kollegiet.
Om Kammarkollegiet begär det är myndigheten skyldig att företräda staten tillsammans med kollegiet i förhållande till annan som lidit skada eller är ansvarig för skada.
Vid ersättning i annan valuta än SEK gäller valutakursen på betalningsdagen.
1.17 Äganderätt till ersatt egendom
Kammarkollegiet övertar äganderätten till förlorad eller skadad egendom för vilken ersättning har lämnats. Om förlorad egendom som ersatts kommer till rätta ska myndigheten informera Kammarkollegiet om detta.
Den som vill bevaka sin rätt till ersättning i egendomsförsäkringen har att inom ett år från skadedagen skriftligen inkomma med skadeanmälan samt att inom tre år från skadedagen skriftligen inkomma med slutligt och preciserat ersättningsanspråk inklusive nödvändigt underlag. Försummar myndigheten vad som åligger den är rätten till ersättning preskriberad. Detsamma gäller vid bevakande av rätt till ersättning i tilläggsförsäkringarna.
Rätten till ersättning i ansvarsförsäkringen upphör ett år efter det att myndigheten har fått kännedom om skadeståndsanspråket, om en skriftlig anmälan dessförinnan inte inkommit till Kammarkollegiet.
Begrepp markerade med asterisk (*) är definierade i avsnitt 5 Definitioner.
Försäkringen omfattar egendom inom Sveriges territorialgräns som
• ägs av myndigheten, eller
• ägs av annan och det inte rör sig om fast egendom eller byggnad, om egendomen enligt ett avtal mellan ägaren och myndigheten finns hos myndigheten och enligt avtalet antingen ska ersättas av myndigheten om den skadas eller går förlorad eller ska hållas försäkrad av myndigheten.
Med att egendomen finns hos myndigheten avses att myndigheten ska nyttja egendomen i sin verksamhet och ha egendomen i ensambesittning. Egendomen kan t.ex. vara hyrd, lånad eller deponerad.
Anmärkning
Vid skada på egendom som ägs av annan än myndigheten är ersättningen begränsad till högst 500 000 kr per skadetillfälle. Möjlighet finns att teckna tilläggsförsäkring för belopp överstigande 500 000 kr. Ersättningen kan dock inte blir högre än det avtalade riskbeloppet.
Tilläggsförsäkringarna i avsnitt 3 omfattar inte egendom som ägs av annan om detta inte särskilt framgår i dessa villkor eller i myndighetens försäkringsbekräftelse.
Följande egendom omfattas inte av försäkringen:
• fordon som är eller bör vara registrerade i vägtrafikregistret eller i militära fordonsregistret samt utrustning i eller på fordonet som hör till fordonet eller är fast monterad och avsedd att användas i eller på fordonet,
• luftfartyg samt utrustning i eller på luftfartyget som hör till luftfartyget eller är fast monterad och avsedd att användas i eller på luftfartyget,
• skepp (fartyg vars skrov har en största längd av minst tolv meter och en största bredd av minst fyra meter) samt utrustning i eller på skeppet som hör till skeppet eller är fast monterad och avsedd att användas i eller på skeppet,
• egendom som är arbeten, befintlig egendom eller hjälpmedel i entreprenad utförd av myndigheten,
• installationer som är en del av någon annans fasta egendom, t.ex. gas, vatten, renvatten, ventilation etc,
• pengar, värdehandlingar och andra tillgångar av finansiell natur (PVF)*,
• skog eller skogsprodukter
• museala föremål*,
• konstföremål*, samt
• tillfälligt inlånade konst- och museala föremål (TIK)*.
Om inte annat framgår av 2.3.1och 2.3.2 gäller följande.
Ersättning lämnas för plötslig och oförutsedd skada som inträffat under försäkringstiden på den egendom som omfattas av försäkringen. Med plötslig och oförutsedd skada avses att den händelse som utlöst skadan ska ha haft ett snabbt förlopp. Händelsen ska även ha inträffat oväntat och normalt inte gått att förutse och därigenom förhindra.
Med skada på egendom avses sådan fysisk skada på eller förlust av egendom som orsakar att egendomens värde minskat eller gått förlorat. Med fysisk skada avses inte skada på mjukvara eller förlust av information, oavsett format. Med fysisk skada avses inte heller förorening eller kontamination av egendom utan påverkan på egendomens funktion.
Ersättning lämnas inte för:
• skada eller fel som är en följd av eller består i gradvis försämring såsom förslitning, förbrukning, sprickbildning, utmattning, korrosion (t.ex. rost eller frätning), kavitation, beläggning, avsättning, röta, mögel eller åldrande såvida inte skadan är en följd av ersättningsbar skada eller har uppkommit på grund av en extraordinär händelse. Med en extraordinär händelse avses en plötslig och oförutsedd händelse som ligger utom ramen för de risker som normalt är förbundna med användningen av den egendom som skadas,
• skada som är av sådan art att den inte påverkar egendomens användbarhet eller som kan avhjälpas genom normal service och justering (t.ex. kosmetisk defekt), eller
• skada som orsakas av smitta på eller av djur.
Skada på egendom i frys eller annat lågtempererat utrymme ersätts i enlighet med reglerna under 2.3.2.1. Motsvarande gäller för skada på forskningsmaterial oavsett orsak till skadan.
Vid skada ska myndigheten styrka innehavet och värdet av den skadade eller förlorade egendomen. Myndighetens kostnader för att verifiera, styrka eller framställa krav ersätts inte.
Försäkringen gäller endast skada genom oförutsedd utströmning av:
• vatten – dock inte vattenånga – från ledningssystem med därtill anslutna anordningar,
• vattenånga, olja eller annan vätska från ledningssystem för lokaluppvärmning,
• vatten från invändigt utrymme som har golvbrunn och som för sin funktion försetts med tätskikt i golv och väggar som är avsett för att förhindra utströmning, samt
• vätska eller kylmedel från kyl- eller frysanläggning vid strömavbrott eller fel på anläggningen.
Försäkringen gäller inte för:
• kostnad för reparation av det fel som orsakat utströmningen eller skada på det ledningssystem varifrån utströmningen skett,
• skada på ytbeklädnad och tätskikt i golv och vägg vid utströmning, som orsakats av att tätskiktet var bristfälligt (tätskikt i golv och vägg utgör en enhet), eller
• vatten eller annan vätska, kylmedel eller ånga som strömmat ut.
2.3.2 Ersättningsregler egendomsskada
Värdet av egendom ska anses motsvara återanskaffningspriset* omedelbart före försäkringsfallet efter avdrag för ålder och bruk samt, när skadan inte avser en byggnad, för nedsatt användbarhet och annan omständighet.
Avdrag för ålder och bruk görs inte när det gäller forskningsutrustning som anskaffats genom riktade forskningsbidrag och som uteslutande används i det för bidraget avsedda forskningsprojektet. När det gäller sådan forskningsutrustning som uppnått 75 procent av sin tekniska livslängd görs dock avdrag för ålder och bruk samt för nedsatt användbarhet och annan omständighet.
Kan egendomen repareras på ett godtagbart sätt till en lägre kostnad än det som sägs om återanskaffningspriset, ersätts istället reparationskostnaden. Vid en reparation ska egendomen återställas till det skick den hade omedelbart före skadetillfället på ett rationellt sätt vad gäller metoder och material.
Återanskaffningen eller reparationen ska påbörjas senast inom två år från skadedagen.
Om myndigheten inte återanskaffar eller reparerar skadad egendom, värderas skadan till skillnaden mellan den skadade egendomens marknadsvärde* omedelbart före och omedelbart efter skadan. Kan inte marknadsvärdet fastställas, beräknas
ersättningen enligt vad som ovan sägs om återanskaffningspriset eller reparationskostnaden. Egendom som inte återanskaffas eller repareras ersätts dock med högst 25 000 000 kr.
I förekommande fall lämnas ersättning med summan av:
• skadebeloppet beräknat enligt ovan,
• röjningskostnader efter skada, varmed avses nödvändiga kostnader för rivning, röjning, borttransport, destruktion och deponering av egendom som omfattas av försäkringen,
• rimliga och skäliga kostnader för räddningsåtgärder och skadebegränsande åtgärder enligt bestämmelserna om räddningsplikt och skadebegränsning i 1.12, samt
• restvärdesförlust, med vilket avses det belopp varmed kvarvarande delar av skadad egendom har förlorat i värde genom att återställande förhindrats på grund av lag eller myndighets föreskrift.
Från denna summa görs avdrag för:
• självrisk samt, därefter enligt
• övriga regler i avsnitt 1 Allmänna bestämmelser som kan inverka på ersättningen.
Ersättning lämnas med högst det riskbelopp som gällde på skadedagen, minskat med den självrisk som gällde vid samma tidpunkt.
2.3.2.1 Ersättningsregler egendom i frys eller annat lågtempererat utrymme
Egendom som förvaras i frys eller annat lågtempererat utrymme ersätts endast om utrymmet är utrustat med ett fungerande temperaturlarm kopplat till larmmottagare som har i uppgift att begränsa eventuell skada. Det ska finnas ett skriftligt avtal med larmmottagare om åtgärd och en dokumenterad rutin för skadebegränsande åtgärd. Om larmmottagaren inte kan begränsa skadan, ska rutin för annan skadebegränsande åtgärd upprättas. Hela larmkedjan ska provas och resultatet protokollföras minst en gång varje kalenderår.
Vid skada på egendom på grund av temperaturförändring i frys eller annat lågtempererat utrymme ersätts skadan endast om egendomen kan återanskaffas på marknaden. Skälig ersättning lämnas för återanskaffningskostnaden efter avdrag för ålder och bruk samt nedsatt användbarhet mot uppvisande av kvitto. Motsvarande gäller för skada på forskningsmaterial oavsett orsak till skadan.
Från denna summa görs avdrag för:
• självrisk samt, därefter enligt
• övriga regler i avsnitt 1 Allmänna bestämmelser som kan inverka på ersättningen.
Ersättning lämnas med högst det riskbelopp som gällde på skadedagen, minskat med den självrisk som gällde vid samma tidpunkt.
Begrepp markerade med asterisk (*) är definierade i avsnitt 5 Definitioner.
Tilläggsförsäkringar kan endast tecknas om myndigheten har en gällande egendomsförsäkring.
3.1 Tilläggsförsäkring för egendom
Myndigheten kan teckna tilläggsförsäkring för följande egendom
• egendom inom Sveriges territorialgräns till ett värde överstigande 500 000 kr som ägs av annan än myndigheten, uppfyller kraven enligt 2.1 andra punkten och som inte omfattas av undantagen i 2.2,
• egendom utanför Sveriges territorialgräns som inte omfattas av undantagen i 2.2,
• pengar, värdehandlingar och andra tillgångar av finansiell natur (PVF),
• skog,
• myndighetens egna museala föremål avseende brand- och/eller vattenskada med ett riskbelopp om högst 500 000 kr,
• konstföremål, och
• tillfälligt inlånade konst- och museala föremål som ägs av annan än statlig myndighet med ett riskbelopp om högst 5 000 000 kr (TIK).
3.1.1 Tilläggsförsäkring för skog
Se omfattning i särskilt villkor
3.1.2 Tilläggsförsäkring för museala föremål
För att myndighetens museala föremål ska omfattas av försäkringen ska de finnas hos myndigheten eller annan statlig myndighet samt hanteras och skyddas i enlighet med kraven för statlig utställningsgaranti. Museala föremål ersätts endast om skadan orsakats av brand och/eller vatten och det inte föreligger brister i skyddskraven vilka haft inverkan på skadan. Högsta riskbelopp är 500 000 kr.
3.1.3 Tilläggsförsäkring för konstföremål
För att konstföremål ska omfattas av försäkringen ska de monteras, hanteras och förvaras på ett för föremålet anpassat och säkert sätt.
3.1.4 Tilläggsförsäkring för tillfälligt inlånade konst- och museala föremål
För att tillfälligt inlånade konst- och museala föremål ska omfattas av försäkringen ska de hanteras och skyddas i enlighet med kraven för statlig utställningsgaranti. Försäkringen omfattar inte föremål för vilka statlig utställningsgaranti har eller hade kunnat sökas. Försäkringen omfattar inte heller skada på eller förlust av föremål som orsakas av krig. Högsta riskbelopp är 5 000 000 kr.
Om inte annat framgår av 3.2.1, 3.2.2, 3.2.3 och 3.2.4 tillämpas avsnitt 2.3 Skadereglering.
3.2.1 Ersättningsregler för skog
Se reglering i särskilt villkor.
3.2.2 Ersättningsregler museala föremål
Ersättning lämnas för nödvändiga och skäliga kostnader för att återställa det skadade museala föremålet till det skick det hade omedelbart före skadetillfället på ett rationellt sätt vad gäller metoder och material. Återställandet ska påbörjas senast inom två år från skadedagen.
Från denna summa görs avdrag för:
• självrisk samt, därefter enligt
• övriga regler som kan inverka på ersättningen, t.ex. reglerna i avsnitt 1 Allmänna bestämmelser.
Ersättning lämnas med högst det riskbelopp som gällde på skadedagen, minskat med den självrisk som gällde vid samma tidpunkt.
3.2.3 Ersättningsregler konstföremål
Ersättning lämnas i första hand för nödvändiga och skäliga kostnader för att återställa det skadade konstföremålet till det skick det hade omedelbart före skadetillfället på ett rationellt sätt vad gäller metoder och material. Återställandet ska påbörjas senast inom två år från skadedagen.
I den mån föremålet inte går att återställa på det sätt som anges i första stycket lämnas ersättning för återanskaffning av likvärdigt konstföremål enligt myndighetens förslag. Kammarkollegiet förbehåller sig rätten att avgöra vad som är att betrakta som likvärdigt föremål i det enskilda fallet.
Från denna summa görs avdrag för
• självrisk samt, därefter enligt
• övriga regler som kan inverka på ersättningen, t.ex. reglerna i avsnitt 1 Allmänna bestämmelser.
Ersättning lämnas med högst det riskbelopp som gällde på skadedagen, minskat med den självrisk som gällde vid samma tidpunkt.
3.2.4 Ersättningsregler tillfälligt inlånade konst- och museala föremål
Ersättning lämnas i första hand för nödvändiga och skäliga kostnader för att återställa det skadade föremålet till det skick det hade omedelbart före skadetillfället på ett rationellt sätt vad gäller metoder och material. Återställandet ska påbörjas senast inom två år från skadedagen.
I den mån föremålet inte går att återställa på det sätt som anges i första stycket lämnas ersättning för återanskaffning av likvärdigt konst-/musealt föremål enligt myndighetens förslag. Kammarkollegiet förbehåller sig rätten att avgöra vad som är att betrakta som likvärdigt föremål i det enskilda fallet.
Från denna summa görs avdrag för
• självrisk samt, därefter enligt
• övriga regler som kan inverka på ersättningen, t.ex. reglerna i avsnitt 1 Allmänna bestämmelser.
Ersättning lämnas med högst det riskbelopp som gällde på skadedagen, minskat med den självrisk som gällde vid samma tidpunkt.
3.3 Tilläggsförsäkring för följdskada
Följdskadeförsäkringen omfattar ekonomisk följdskada orsakad av en egendomsskada som ersätts enligt avsnitt 2 i dessa försäkringsvillkor. Ersättning ur följdskadeförsäkringen utgår under högst ett års tid räknat från den tidpunkt då egendomsskadan inträffade (ansvarstiden), om inte annat avtalats.
Ersättning lämnas för ekonomisk följdskada, varmed avses:
• merkostnader* och
• bortfall av täckningsbidrag.
Efter ansvarstidens slut beräknas skadebeloppet enligt nedan.
3.3.3 Skadebelopp för merkostnader
Skadebeloppet utgörs av skäliga merkostnader för ofrånkomliga åtgärder för att upprätthålla verksamheten efter en inträffad egendomsskada, t.ex. hyra av ersättningslokaler eller ersättningsutrustning.
3.3.4 Skadebelopp för bortfall av täckningsbidrag
Med täckningsbidrag avses verksamhetens intäkter minskat med verksamhetens fasta och rörliga kostnader.
Skadebeloppet för bortfall beräknas genom att täckningsbidraget för ansvarstiden fastställs. Därefter fastställs täckningsbidraget för en jämförelseperiod. Denna börjar ett år före den dag egendomsskadan inträffade.
Bortfallet av täckningsbidrag utgörs av täckningsbidraget för jämförelseperioden minskat med täckningsbidraget under ansvarstiden med avdrag för:
• bortfall som orsakats av att en del av ansvarstiden utnyttjats till förbättring, utvidgning eller annan förändring av den skadade egendomen utöver dess återställande till samma skick som innan skadan,
• kostnad som kunnat inbesparas, samt
• täckningsbidrag som innefattas i annan ersättning för den aktuella skadan.
Råder under ansvarstiden andra förhållanden än under jämförelseperioden och beror dessa förhållanden inte på skadan ska skadebeloppet jämkas i motsvarande mån.
3.3.4.1 Ersättningsregler följdskada
Ersättning lämnas med summan av:
• skadebeloppet beräknat enligt reglerna under 3.3.2 och
rimliga och skäliga kostnader för räddningsåtgärder och skadebegränsande åtgärder enligt bestämmelserna om räddningsplikt och skadebegränsning i 1.12. Kostnader för skadebegränsande åtgärder ersätts högst med det belopp varmed åtgärderna minskat bortfallet av täckningsbidrag. Från denna summa görs avdrag med hänsyn till de regler som kan inverka på ersättningen, t.ex. reglerna i avsnitt 1 Allmänna bestämmelser.
Ersättning lämnas med högst det riskbelopp som gällde på skadedagen.
Anmärkning
En förutsättning för att försäkringen ska omfatta en följdskada är att den orsakats av en egendomsskada som ersätts enligt avsnitt 2. Utbetalas ingen ersättning för egendomsskadan, omfattas således inte en eventuell följdskada av försäkringen. Det nämnda innebär bl.a. att kostnaden för egendomsskadan måste överstiga självrisken i egendomsförsäkringen. Följdskadeförsäkringen gäller däremot utan självrisk.
Begrepp markerade med asterisk (*) är definierade i avsnitt 5 Definitioner.
Ansvarsförsäkringen omfattar:
• myndighetens ansvar för skador som myndigheten har vållat genom oaktsamhet,
• skador som myndigheten har strikt ansvar för enligt utomkontraktuell skadeståndsrätt (ansvar som uppstår utanför ett avtalsförhållande),
• det skadeståndsansvar som enligt 12 kap. 24 § första - tredje styckena Jordabalken kan uppkomma för myndigheten i egenskap av hyresgäst enligt ett lokalhyreskontrakt,
• myndighetens skadeståndsansvar i egenskap av hyresgäst enligt ett lokalhyreskontrakt där ansvaret godkänts av regeringen, samt
• myndighetens skadeståndsansvar i andra kontraktsförhållanden än lokalhyreskontrakt, under förutsättning att myndigheten har vållat skadan genom oaktsamhet.
Anmärkning
Försäkringen omfattar även skadeståndsanspråk myndigheter emellan.
Försäkringen omfattar inte:
• skada som till någon del orsakats uppsåtligen, genom grov oaktsamhet eller genom brottslig handling av myndigheten eller av någon för vilken myndigheten ansvarar,
• skada på grund av slitage eller vanvård,
• skada på objekt som omfattas av den statliga utställningsgarantin,
• myndighetens ansvar för bristande eller utebliven fullgörelse av en avtalsförpliktelse,
• myndighetens ansvar för skada eller fel i en av myndigheten levererad produkt,
• ansvar till följd av att myndigheten utan behövligt samtycke eller tillstånd överlåtit eller åt någon annan upplåtit rätt att begagna en av myndigheten hyrd lokal, eller
• skadeståndsanspråk i den mån de grundas på åtaganden av myndigheten som går utöver allmän skadeståndsrätt.
Försäkringen omfattar inte heller:
• anspråk på ersättning för skada i följd av trafik där trafikskadelagen (1975:1410) eller motsvarande utländsk lagstiftning gäller,
• anspråk på ersättning för skada som orsakats av skepp eller luftfartyg,
• anspråk på ersättning för skada i myndighetens entreprenadverksamhet,
• anspråk på ersättning för skada i myndighetens konsultverksamhet (begreppet konsultverksamhet definieras i villkoren för Kammarkollegiets konsultansvarsförsäkring),
• ersättningsanspråk som har sin grund i en arbetsrättslig tvist, eller
• sådana ersättningsanspråk som anges i 4 § andra stycket förordningen (1995:1300) om statliga myndigheters riskhantering.
Anmärkning
Försäkringen omfattar enbart skadeståndsansvar. Den omfattar således inte böter, viten, sanktionsavgifter eller upphandlingsskadeavgifter.
Vid skadeståndskrav, som grundas på en händelse som skett när denna försäkring gällt och som omfattas av försäkringen och överstiger självrisken, ska Kammarkollegiet utreda om skadeståndsskyldighet föreligger, företräda myndigheten vid förhandlingar och eventuellt rättsligt förfarande samt betala det skadestånd som myndigheten är skyldig att utge.
Kammarkollegiet blir inte bundet av att myndigheten medger skadeståndsskyldighet eller godkänner ersättningskrav. Framställs krav ska myndigheten hänvisa till ansvarsförsäkringen hos Kammarkollegiet. Myndigheten bör anteckna namn, adress och telefonnummer till vittnen och andra som kan lämna upplysningar om den händelse som lett fram till ersättningskravet.
I förekommande fall lämnas ersättning till myndigheten med summan av:
• Skadeståndet jämte ränta efter avdrag för vad myndigheten kan få ut av annan.
• Rättegångs- eller skiljemannakostnader som myndigheten åläggs att betala och som myndigheten inte kan få ut av motpart eller annan.
• Rimliga och skäliga kostnader för räddningsåtgärder och skadebegränsande åtgärder enligt bestämmelserna om räddningsplikt och skadebegränsning i 1.12.
Från denna summa görs avdrag för:
• självrisk samt, därefter enligt
• övriga regler avsnitt 1 Allmänna bestämmelser som kan inverka på ersättningen
Ersättning lämnas med högst det riskbelopp som gällde vid tidpunkten för den skadeståndsgrundande händelsen, minskat med den självrisk som gällde vid samma tidpunkt.
Med konstföremål avses konstföremål för utsmyckning i myndighetens egna lokaler. Föremålen ska inte vara avsedda att ställas ut. Konstföremålen ska ägas av myndigheten eller enligt avtal mellan ägaren och myndigheten finnas hos myndigheten och hållas försäkrade eller ersättas av myndigheten om de skadas eller går förlorade.
Anmärkning
Föremål som per definition utgör ett musealt föremål hos den myndighet som äger föremålet, omfattas inte av egen eller annan myndighets försäkring för konstföremål.
Med marknadsvärde avses det förväntade priset vid en normal försäljning av egendomen omedelbart före skadetillfället.
Med merkostnader avses kostnader som inte skulle ha uppkommit för myndigheten under ansvarstiden om skadan inte hade inträffat efter avdrag för kostnader som under samma tid hade kunnat inbesparas.
Med museala föremål avses såväl registrerade som oregistrerade föremål och samlingar vilka förvärvats av myndigheten och är en del av eller avsedda för myndighetens museala verksamhet.
5.5 Pengar, värdehandlingar och andra tillgångar av finansiell natur
Med pengar avses kontanter, d.v.s. fysiska pengar såsom mynt och sedlar. Med värdehandlingar och andra tillgångar av finansiell natur avses i huvudsak aktier, obligationer, växlar och checkar.
Med prisbasbelopp avses prisbasbeloppet så som det anges i 2 kap. 7 § socialförsäkringsbalken för det år som skadan inträffar.
5.7 Tillfälligt inlånade konst- och museala föremål (TIK)
Med tillfälligt inlånade konst- och museala föremål avses föremål som ägs av annan än statlig myndighet och som för en begränsad tid lånas in av myndigheten för att ställas ut eller förvaras hos myndigheten under en begränsad tid för restaurering eller liknande.
Anmärkning
Här avser inte föremål för vilka statlig utställningsgaranti har eller hade kunnat sökas.
Med återanskaffningspriset avses den kostnad som skulle ha uppkommit om likvärdig egendom hade anskaffats vid skadetillfället.