KOLLEKTIVAVTAL

KOLLEKTIVAVTAL

1.11.2013-31.10.2016

mellan TEKNOLOGIINDUSTRIN

och METALLARBETARFÖRBUNDET

ISBN 978-952-5998-70-2 (pdf)

Tammerprint Oy, 2014

SAKREGISTER 15

KOLLEKTIVAVTALETS UNDERTECKNINGSPROTOKOLL 35

AKTUELLT 41

I ALLMÄNNA AVTALSBESTÄMMELSER 47

1 AVTALETS TILLÄMPNINGSOMRÅDE 47

2 AVTALETS BINDANDE VERKAN OCH ÅTLYDNADSPLIKT 47

3 FREDSPLIKT 48

4 FÖRHANDSMEDDELANDE OM ARBETSKONFLIKT 48

5 GRUNDRÄTTIGHETER 48

6 ARBETSLEDNINGSRÄTT 48

7 AVTALETS GILTIGHET 48

II LÖN 50

8 ARBETETS SVÅRIGHETSGRAD OCH ARBETSBETINGAD LÖNEDEL 51

8.1 Arbetets svårighetsgrad 51

8.2 Arbetsbetingad lönedel 56

9 KOMPETENS OCH PERSONLIG LÖNEDEL...57 9.1 Kompetens 57

9.2 Personlig lönedel 57

10 ARBETSTAGARE UNDER 18 ÅR, STUDERANDE, PRAKTIKANTER OCH ARBETSHANDIKAPPADE 58

10.1 Arbetstagare under 18 år, studerande

och praktikanter 58

10.2 Arbetshandikappade 60

11 ARBETSTAGARENS LÖN 60

11.1 Arbetstagarens grundlön 60

11.2 Löneformer som bör användas 60

11.3 Jämförelse av utvecklingen för

tid- och prestationslönerna 63

12 ARBETSSTUDIER 63

13 RESULTATPREMIER SOM KOMPLEMENT TILL TID- OCH PRESTATIONSLÖNER 64

13.1 Upprättande och ibruktagande av resultatpremiesystem 64

13.2 Behandling av resultatpremie i löneadministrationen 65

14 SÄRSKILDA TILLÄGG OCH PREMIER 65

14.1 Tillfällig avvikelse i arbetsförhållandena 65

14.2 Exceptionellt svåra eller besvärliga förhållanden 65

14.3 Skifttillägg 66

14.4 Tillägg för kvälls- och nattarbete 66

14.5 Tjänsteårstillägg 66

14.6 Yrkesexamenspremier 69

15 MEDELTIMLÖN FÖR EN ARBETSTAGARE MED TIMLÖN 69

15.1 Användning och beräkning av

medeltimlönen 69

15.2 Tidpunkter då medeltimlönen används 70

15.3 Ny arbetstagare och andra specialsituationer70

16 LÖNEBESTÄMNINGSPERIOD OCH

ÄNDRING AV DEN 71

17 SÄRSKILDA BESTÄMMELSER OM MÅNADSLÖN 71

17.1 Ersättning av inkomstbortfall 71

17.2 Månadslönedivisor för vissa ersättningar 72

17.3 Lön för deltid 72

17.4 Deltidsarbete 72

18 LÖNEBETALNING 73

III ARBETSTID OCH SEMESTER 73

19 ORDINARIE ARBETSTID 73

19.1 Den ordinarie arbetstidens längd 73

19.2 Arbetstidens utjämning i dag- och tvåskiftsarbete 75

19.3 Tillägg för arbetstidsutjämning och

betalning av dessa 77

19.4 Arbetstidsschema 77

19.5 Ändringar av arbetstidsformen 79

19.6 Allmänna bestämmelser om organisering

av arbetstiden 79

19.7 Organisering av arbetstiden genom

lokalt avtal 80

19.8 Arbetstidsbank 81

20 ÖVERSKRIDNING AV ORDINARIE ARBETSTID OCH SÖNDAGSARBETE 83

20.1 Dygnsövertidsarbete 83

20.2 Veckoövertidsarbete 84

20.3 Maximal mängd övertid 84

20.4 Mertidsarbete 85

20.5 Ersättning för arbete som utförs på fridag (kollektivavtalsenligt övertidsarbete) 85

20.6 Lokalt avtalat övertidstillägg (endast ett övertidsarbetsbegrepp) 86

20.7 Skifttillägg för övertidsarbete 88

20.8 Söndagsarbete 88

20.9 Arbete på påskafton, midsommarafton och julafton 88

20.10 Avvikelse från fritid per vecka samt ersättning 89

20.11 Utryckningsarbete 90

20.12 Beredskap 91

21 SEMESTER 92

21.1 Givande av semester och semesterns längd 92

21.2 Semesterlön och semesterersättning till arbetstagare med timlön (gäller personer som

lyder under 14 dagars regeln om intjänande) 93

21.3 Semesterlön och semesterersättning till arbetstagare med månadslön 95

21.4 Betalning av semesterlön 95

21.5 Semesterpremie 96

IV ARBETSKOMMENDERINGAR OCH ERSÄTTNINGAR 98

22 ARBETE UTANFÖR DEN ORDINARIE ARBETSPLATSEN 98

22.1 Definition av ordinarie arbetsplats 98

22.2 Skyldighet att resa och meddelande om arbets- kommendering 98

22.3 Arbetsresans och resedygnets början och slut99

22.4 Ersättning för kostnader som förorsakas av arbetskommendering 99

22.5 Anskaffande av bostad 102

22.6 Specialbestämmelser 103

22.7 Arbete utomlands 105

22.8 Undantagsstadganden 105

22.9 Lokalt avtal 106

23 SÖCKENHELGSERSÄTTNING OCH ÖVRIGA ERSÄTTNINGAR OCH FÖRMÅNER 106

23.1 Helgdagar som ersätts 106

23.2 Förutsättningarna för betalning av söckenhelgsersättning 107

23.3 Övriga ersättningar och förmåner 108

V SÄKERHET I ARBETET OCH ARBETARSKYDD 109

24 ALLMÄNNA ARBETARSKYDDS- BESTÄMMELSER 109

Innehåll

25 PERSONSKYDDSANORDNINGAR OCH SKYDDSKLÄDSEL 110

26 FÖRETAGSHÄLSOVÅRD 111

26.1 Verksamhet för upprätthållandet av de anställdas arbetsförmåga 111

27 BESTÄMMELSER OM ARBETARSKYDD 111

27.1 Ordnandet av arbetarskyddsverksamheten 112

27.2 Arbetarskyddskommission och andra samarbetsorgan 112

27.3 Arbetarskyddspersonalens uppgifter 112

27.4 Utbildningsbehov och anskaffning av författningar 113

28 ARBETARSKYDDSFULLMÄKTIGENS OCH ARBETARSKYDDSOMBUDETS

VERKSAMHETSFÖRUTSÄTTNINGAR 114

28.1 Befrielse från arbetet 114

28.2 Ersättning av inkomstbortfall och månadsersättning 117

28.3. Arbetsutrymmen 118

29 UPPDRAGET SOM PERSONAL- FÖRETRÄDARE OCH DESS INVERKAN PÅ ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDET,

ARBETSUPPGIFTERNA OCH LÖNEN 118

30 ARBETARSKYDDSFULLMÄKTIGS ANSTÄLLNINGSSKYDD 120

30.1. Uppsägning av arbetsavtal och permittering av arbetarskyddsfullmäktig av ekonomiska och produk- tionstekniska skäl 120

30.2 Uppsägning av arbetsavtal av omständighet som beror på arbetarskyddsfullmäktigen 121

30.3 Hävning av arbetsavtalet och behandling

som upphävt 121

30.4 Arbetarskyddsfullmäktigens kandidat- och efterskydd 121

30.5 Ersättningar 122

30.6 Suppleanter 122

VI SOCIALA BESTÄMMELSER 122

31 ARBETSOFÖRMÅGA, MODERSKAPS- OCH FADERSKAPSLEDIGHET SAMT TILLFÄLLIG VÅRDLEDIGHET 123

31.1 Arbetsoförmåga 123

31.2 Moderskaps- och faderskapsledighet 131

31.3 När barn insjuknar 131

31.4 Avdrag från lönen för sjuktid eller

moderskaps- och faderskapsledighet 134

32 LÄKARUNDERSÖKNINGAR 135

32.1 Ersättning för inkomstbortfall under lagstadgade läkarundersökningar 135

32.2 Ersättning för inkomstbortfall för andra läkar- undersökningar 136

32.3 Anställningsundersökning 139

32.4 Ersättningsgrund och avdrag 139

VII UPPSÄGNING AV ARBETSAVTAL OCH PER- MITTERING AV ARBETSTAGAREN 139

33 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 140

34 UPPHÄVANDE AV ETT ARBETSAVTAL OCH PERMITTERING AV ARBETSTAGAREN

AV ORSAK SOM BEROR PÅ ELLER HAR SAMBAND MED ARBETSTAGARENS

PERSON 141

34.1 Permittering av orsak som beror på arbets- tagaren eller som har samband med hans person 141

34.2 Uppsägningsgrunder som har samband med arbetstagarens person 141

34.3 Hävningsgrunder och behandling av arbetsavtalet som hävt 141

35 UPPSÄGNING AV ARBETSAVTAL PÅ GRUND AV EKONOMISKA ELLER

PRODUKTIONSTEKNISKA ORSAKER ELLER PÅ GRUND AV OMORGANISERING AV ARBETSGIVARENS VERKSAMHET 142

35.1 Grunderna för uppsägning 142

35.2 Turordningen vid reducering av

arbetskraften 142

35.3 Uppsägningstidens utgång och tidsbestämt arbetsavtal 142

35.4 Återanställning av arbetstagare 143

36 SYSSELSÄTTNINGSLEDIGHET 143

36.1 Syftet med sysselsättningsledighet 143

36.2 Sysselsättningsledighetens längd 144

36.3 Användning av sysselsättningsledighet 144

37 PERMITTERING AV ARBETSTAGARE PÅ GRUND AV EKONOMISKA ELLER

PRODUKTIONSTEKNISKA ORSAKER ELLER PÅ GRUND AV OMORGANISERING AV

10 ARBETSGIVARENS VERKSAMHET 145

37.1 Permitteringsgrunder 145

37.2 Turordningen vid reducering av arbetskraften 145

37.3 Permitteringsvarseltid 146

37.4 Förkortad arbetstid 146

37.5 Lokala avtal 146

37.6 Framskjutande av permittering 146

37.7 Avbrytande av permittering 146

37.8 Annat arbete under permitteringstiden 146

37.9 Anställningsförhållandet upphör under permitteringen 147

38 UPPSÄGNINGSTIDERNA FÖR ARBETSAVTAL OCH FASTSTÄLLANDE AV ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDETS

LÄNGD 148

38.1 Uppsägningstider 148

38.2 Underlåtenhet att iaktta uppsägningstid 149

38.3 Fastställande av arbetsförhållandets längd 149 38.4 Beräkningen av bestämd tid 150

39 FÖRFARANDE VID UPPHÄVANDE AV ARBETSAVTAL 151

39.1 Åberopande av uppsägningsgrund 151

39.2 Hörande av arbetstagare 151

39.3 Meddelande om upphävande av ett

arbetsavtal 152

39.4 Meddelande om grunderna för upphävande av ett arbetsavtal 152

39.5 Arbetsgivarens skyldighet att göra anmälan

till arbetskraftsbyrån 152

39.6 Arbetsgivarens skyldighet att informera om sysselsättningsplanen och tillägget för sysselsätt- ningsplanen 153

40 FÖRHANDLINGSFÖRFARANDE VID REDUCERING AV ARBETSKRAFT 153

41 ERSÄTTNINGAR FÖR OGRUNDAD UPPSÄGNING AV ARBETSAVTAL OCH OGRUNDAD PERMITTERING AV

ARBETSTAGARE 155

41.1 Fastställande av ersättningar 155

41.2 Principen om en ersättning och ersättning i för- hållande till plikt 155

41.3 Brott mot procedurbestämmelserna 156

42 BEHÖRIG DOMSTOL OCH TID FÖR VÄCKANDE AV TALAN 156

VIII FÖRTROENDEMÄN, LOKALA AVTAL OCH AVGÖRANDE AV MENINGSSKILJAK-

TIGHETER 156

43 FÖRTROENDEMÄN 157

43.1 Förtroendemannasystemets syfte 157

43.2 Förtroendemannens ställning 158

43.3 Förtroendemannen - behörighet och val 158

43.4 Förtroendemannens verksamhetsförutsättningar 162

43.4.1 Information som bör ges åt förtroendemannen 162

43.6 Förtroendemannens anställningsskydd 171

44 LOKALA AVTAL 175

44.1 Möjlighet till lokalt avtal 175

44.2 Parter i lokala avtal 175

44.3 Det lokala avtalets bindande verkan 175

44.4 Det lokala avtalets form och varaktighet 175

44.5 Efterverkning av lokala avtal 176

45 MENINGSSKILJAKTIGHETER OCH DERAS AVGÖRANDE 176

45.1 Förhandlingsplikt och förbud mot påtryckning 176

45.2 Lokal förhandlingsordning 176

45.3 Samverkan med förbunden 177

45.4 Promemoria över meningsskiljaktigheter

och arbetsdomstolen 177

IX ANLITANDE AV UTOMSTÅENDE ARBETS- KRAFT OCH ANDRA SÄRSKILDA BESTÄM- MELSER 178

46 ANLITANDE AV UTOMSTÅENDE ARBETSKRAFT 178

46.1 Underleverans 178

46.2 Hyrd arbetskraft 179

46.3 Information om utomstående arbetskraft 181

46.4 Beställarens ansvar och införskaffande av utredningar 181

46.5 Möten på arbetsplatsen 182

46.6 Informationsverksamhet 182

46.7 Innehållning av fackföreningsmedlemsavgifter 183

Innehåll

47 UTBILDNING 183

47.1 Yrkesutbildning 183

47.2 Gemensam utbildning 184

47.3 Fackföreningsutbildning, anställnings- förhållandets bestånd och anmälningstider 184

47.4 Arbetspraktik i samband med examensinriktad utbildning och inlärning

i arbete 186

LOKALA AVTAL AVSEDDA I

KOLLEKTIVAVTALET 189

SAKREGISTER

Adoption 131

Aktuellt 41-46

Anställningsundersökning

(läkarundersökning) 139

Användning av egen bil 100, 103, 195

Arbetarskydd 109-110

— allmänna förpliktelser 109-110

— anmälningsskyldighet 110

— personskyddsanordningar 110-111

— rätt att avhålla sig från att utföra arbete 110

— skyddsbeklädnad 110-111

Arbetarskyddschef 111-112

Arbetarskyddsfullmäktig 38, 77, 110, 112-122, 160,

........................................ 166,173, 181, 184-185, 192

— anställningsförhållande 118-119

— anställningsskydd 120-122

— arbetsutrymmen 118

— befrielse från arbete 114-116

— ersättning av förtjänstförlust 117-118

— fullmäktigs suppleant ....... 44, 112-113, 120, 173, 184

— förtjänstutveckling 118

— löne- och omplaceringsskydd 119

— månatlig ersättning 117-118

— sammanslagning av förtroendemanna- och arbetarskyddsfullmäktigs uppgifter 160, 168-169

— uppgifter 113

— upprätthållande av yrkesskicklighet 120

— vice arbetarskyddsfullmäktigs anställningstrygghet 44, 120

— övertidsersättning 117

Arbetarskyddskommission .. 110-112, 117, 121,

....................................................................... 184-185

Arbetets svårighetsgrad, bestämning 51-57

— grovindelning 51, 54

— gruppering enligt svårighetsgrad 51-57

Arbetsavtals uppsägning .. 120-122, 139-145,

.................................................................148-156, 195

— ersättningar

(brott mot uppsägningsgrund) 155

— förhandlingsprocedur 153-154

— grunderna 142, 151

— hörande av arbetare 151

— information om grunderna 152

— meddelande 152

— meningsskiljaktigheter 156

— tid för talan 156

— turordning vid minskning av arbetskraft 43,

...................................................................... 142, 145

— underlåtenhet att iaktta uppsägningstid 149

— uppsägning från arbetarens sida 140, 147-149

— uppsägningstider 148-151

— verkställande av uppsägning 151

— uppsägning av arbetsskyddsfullmäktig 120-121

— uppsägning av förtroendeman ................ 171-172, 173

— varning 162

Arbetsbetingad lönedel 51-57

Arbetsbetingad månadslön 53, 55

Arbetsbetingad timlön 53, 55

Arbetsdomstolen 156, 177-178

Arbetsdygn 66, 73, 79, 81, 83, 85, 89, 91,

......................................................... 99, 101-102, 191

Arbetsfredsplikt .....................48, 156-157, 161-162, 173

Arbetsgruppering enligt

svårighetsgrad 51-52

— ansvar 52

— arbetsbetingade timlöner 53, 55

— arbetsförhållanden 52

— arbetsgrupp 52

— inlärningstid 52

— svårighetsgrupp .................... 53-57, 59, 163, 165, 190

— utbildning 52

Arbetskommendering.................................... 98-106, 195

— anmälningsskyldighet 98-99

— brådskande arbetskommendering 98-99

Arbetsledningsrätt 48

Arbetslöner 50-63

Arbetsolycksfall 110, 114, 127

Arbetsplatsbesök 182

Arbetsresa ............................................. 98-106, 133, 195

Arbetsstridsåtgärd 48, 162

Arbetsstudier 63-64

Arbetstid 73-91

— arbetsdygn 66, 73, 79, 81, 83, 85, 89, 91,

......................................................... 99, 101-102, 191

— arbetstidsbank ....................................... 80-83, 92, 191

— arbetstidslag ............................... 73, 78, 80-85, 87, 89

— arbetstidsschema 72, 74-79, 81, 83-86, 88,

.............................................. 90, 95, 101, 107-108,

........................................... 126-127, 131, 144, 191

— arbetstidsschema, ändringar ................. 78-79, 81, 191

— arbetsvecka 79, 86, 148, 191

— fridagar ..................... 75, 78, 85-86, 90, 101, 104, 133

— förkortning 74-76

— genomsnittlig veckoarbetstid.................. 43, 74-77, 82

— intagande av förfriskningar 80

— matpaus 80

— ordinarie arbetstid 43, 66, 68, 70-91, 95, 99,

...............101,106, 108, 117, 126-127, 134-135, 139,

......................................................169, 183-184, 191

— organisering 77-81

— söndagsarbete 79, 83, 88

— utjämning................... 74-77, 85, 92-93, 108, 190-194

— utjämningsperiod 78, 80, 82, 191

— utjämningstillägg .................... 69, 76-77, 93, 190, 194

— vilopaus ................................................ 78, 80-81, 191

— övertid 69, 73, 83-91, 93, 117,

............................................... 164-166, 169, 191, 195

Arbetstidsschema 72, 74-79, 81, 83-86, 88,

................................................... 90, 95, 101, 107-108,

................................................ 126-127, 131, 144, 191

— förändringar.......................................... 78-79, 81, 191

Arbetsvecka 79, 86, 148, 191

Avlöningsperiod (lönebetalningsperiod) ..36-37, 65-66,

.....................69,72, 77, 85, 95-96, 147-148, 183, 190

Barns insjuknande 77, 86, 89, 107, 131-134

Befolkningsskydd 108

Begravningsdag 108

Belastning 52

Beredskapstid 72, 91, 195

Beräkningen av bestämd tid 150-151

Xxxxxx, anskaffning 102-103

Bröllopsdag 108

Civiltjänsteplikt...............................97-98, 108, 133, 150

Dagtraktamente .. 100-102,104-105, 127-128,

......................................................134-135, 139, 184

Deltidslön 72

Deltidsarbete ...............................68, 72-73, 95, 106, 166

Dygnsövertidsarbete 83

Deltagande i militär krishantering 150

Ersättande arbete 129-130

Ersättningar och förmåner 98, 108-109

— befolkningsskydd 108

— begravningsdag 108

— bemärkelsedagar 108

— bröllopsdag 108

— reservövningar 108-109

— uppbåd 108-109

Examenspremier 69

Exceptionellt svåra eller besvärliga förhållanden 65

Fackavdelning 156, 158-159, 160-161, 173-174,

...................................................................... 182, 185

Fackföreningsmedlemsavgift 183

Faderskapsledighet 43, 107, 122, 131, 134

— lön 43, 131 ,134

Fastställande av arbetsförhållandets längd 148-151

Fredsplikt ...............................48, 156-157, 161-162, 173

Fridagar ......................... 75, 78, 85-86, 90, 101, 104, 133

— arbete under fridag 85-86

Xxxxxxxx ........................ 77, 85-86, 92, 98, 104, 107, 122

............................... 124, 125, 126, 130, 132-134, 141

Föreningsfrihet 48

Företagshälsovård 111, 124, 130, 135

Förfriskningar 80

Förhandlingsordning , 78, 157, 159, 161, 163,

.............................................................. 176, 178, 189

— lokal förhandlingsordning 189

— lokal förhandlingsordning i

meningsskiljaktigheter 176-177

Förhandlingsplikt 176

Förkortad arbetstid/vecka 86, 146

Förlängning av arbetskarriären 130-131

Första maj 78, 106, 150

Förtjänstförlustersättning i månadslönearbete 71

Förtroendeman ..36-38, 42, 44, 61, 63-64, 68,

................................. 71, 76-77, 81, 87, 106, 118,120,

.......................................125, 151, 156-175, 177-178,

......................................... 180-181,184-185, 189-195

— anmälningsskyldighet 161

— anställningsförhållande 170

— ansvarsområde 159

— befrielse från arbete 166-168

— bolagisering, förenande av funktioner 160

— ersättning för avtalsstridig upphävning

av arbetsavtal 174

— ersättning för förtjänstförlust 168-169

— ersättning för övertidsarbete ................... 168-169, 195

— fackavdelning 158-161

— förtjänstutveckling 171

— förtroendemanna- och arbetarskyddsfullmäktigs uppgifter, sammanslagning 160, 168

— förtroendemannasystemets syfte 156-157

— förtroendemannens uppgifter 161-162

— grunduppgifter 161-162

— avtalas på arbetsplatsen 162

— huvudförtroendeman .. 36-38, 42, 44, 63, 68,

.......71, 76, 81, 87, 106, 118, 125, 158-175, 177-178,

................................................180-181, 185, 189-195

— huvudförtroendemannens xxx

(helt befriad från arbete) 118, 168

— hävning av arbetsavtal 173

— information som ges till huvudförtroendemannen..................163-166, 180-181

— kandidatskydd 173-174

— kompetensvillkor 158

— lokal förhandlingsordning 176-177

— månatlig ersättning 38, 168-169

— permittering 171-172

— problemsituationer i anslutning till förtroendemannens ställning 172

— skydd då förtroendemannauppdraget

upphört 173-174

— skyldighet att ordna annat arbete 119

— ställning 120, 158, 160, 172-173

— uppgifternas konfidentiella karaktär 163, 166

— uppsägning av arbetsavtal 171-172

— utbildning 170, 185

— val 160, 168, 174

— val för en viss uppgift 158,

— verksamhetsområde och antal 159, 161, 167, 171,

...................................................... 175, 177, 189, 192

— verksamhetsutrymme 170

— viceförtroendeman 161, 173, 185

— vicehuvudförtroendeman 44, 159,

............................................... 161, 169, 172-173, 185

— yrkesmässig utveckling och avancering 170

— överflyttning till annat arbete 171

— överlåtelse av rörelse 160

Gemensam arbetsplats 112, 114

Generell lönehöjning 36-38

Giltighetstid (kollektivavtalets) 48-50

Graviditet 138

Grovindelning 51, 54, 190

Grundlön ......................................... 50, 57, 59, 60-62, 71

Grundrättigheter 48

Grupplivförsäkring 109

Gränsarbeten 105

Handikappade 60

Hantering av sjukfrånvaro 42, 124-125

Hemresor 103-104

Huvudförtroendeman .. 36-38, 42, 44, 63, 68,

................................................... 71, 76, 81, 87, 106, 118,

............... 125, 158-175, 177-178, 180-181, 185, 189-195

Huvudförtroendemannens suppleant 44, 159, 161,

............................................................. 169, 172-173, 185

Hyrd arbetskraft .................................... 42, 178-181, 193

Hälsovårdare 124

Hälsovårdsläkare......................................... 123-124, 130

Hävning av arbetsavtal 121, 140, 147, 173

Inlärning i arbete ..........................143-144, 186-187, 193

Informationsverksamhet 183-183

— möten på arbetsplatsen 182

Jul ....................................... 74-75, 78, 88, 104, 106, 150

Karensdag ....................................126-129, 132-133, 136

Kollektivavtal

— bindande verkan 47

— förnyelse av kollektivavtalets struktur och

utseende (layout) 41

— giltighetstid 48-50

— tillämpningsområde 47

— underteckningsprotokoll 35-39

— åtlydnadsplikt 47

Kollektivavtalsenligt övertidsarbete 73, 85-86

Kommenderingsplats 91, 99, 102-104

Kontaktuppgifter 166

Kostpenning (ersättning för måltid) .. 101-102, 184,

...................................................................... 186, 192

Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxx 78, 106

Kvällsarbete 66

Laboratorieundersökningar 138-139

Layout 41

Ledning av arbetsförmågan 130

Lokalt avtalsförfarande (begrepp)........156-157, 175-176

— efterverkning av avtal 176

— lokala avtal som får kollektivavtals

rättsverkan 189-193

— lokal förhandlingsordning 175, 189

— lokala avtal på arbetsavtalsnivå enligt kollektivavtalet 194-195

— mål 157

Långfredag 106

Läkarintyg ........................................... 123-124, 130, 138

— företagets hälsovårdsläkare .................... 123-124, 130

— oklarheter 124

— retroaktivt 124

Läkarundersökning 108, 122, 135-139

— anmälningsskyldighet 136

— anställningsundersökning 139

— cancersjukdom 137

— ersättning för förtjänstförlust 135-139

— ersättning för resekostnader och

dagpenning 135, 139

— fall som inte ersätts 136-137

— fastställande av vård 137

— kontrollundersökning eller annan medicinsk undersökning under graviditet 138

— laboratorie- och röntgenundersökningar 138

— lagstadgade undersökningar 135

— ny sjukdom 137

— tandsjukdom 138

— tidigare konstaterad sjukdom 137

— undvikande av onödig förlust av arbetstid 136

Läroavtal 59, 140, 190

Lönebestämningsperiod .................................. 71-73, 190

Lönebetalning/-period ..36-37, 65-66, 69,72,

.................................77, 85, 95-96,147-148, 183, 190

Löneformer 60-61

Lönegrunder

— annat lokalt avtalat sätt att bestämma arbetets svårighetsgrad............................................. 56-57, 190

— arbetsbetingad månadslön 53, 55

— arbetsbetingad timlön 53, 55

— arbetsgruppering enligt svårighetsgrad 51-52

— grovindelning........................................ 51, 54-55, 190

— grundlön...................................... 50, 57, 59, 60-62, 71

— lönegruppsdefinitioner 53, 54, 55, 56, 58,

.............................................................. 163, 164, 165

— personlig lönedel 57-58

— praktikanter 58-60

— prissättningsgrund 61, 62, 166

— unga arbetare 58-59

Lönegrupper 58

Lördag ........................... 66, 69, 78, 83, 88, 106-107, 150

Malmgruvor 47

Medeltimlön 38, 43, 63, 67-68, 69-71,

....................... 77, 83-84, 88, 90-91, 93-95, 101, 106,

109, 117, 126-127, 131, 134, 143, 149, 168, 183, 186

— användningsperioder 70

— beräkning av medeltimlön 69-70

— medeltimlönens förhöjning 38

Meningsskiljaktigheter och deras

avgörande 157, 176-178

— arbetsdomstolen 177-178

— förhandlingsplikt 176

— lokal förhandlingsordning 176-177

Midsommar ......................... 74-75, 78, 88, 104, 106, 150

Moderskapsledighet 107, 131, 134-135

— lön 131, 134-135

MTHL ry 47

Månadslön 53, 55-56, 58-59, 67, 71-73,

............77, 83-84, 88, 95-96, 126, 143, 183, 186, 190

Måndag 79

Mångkunnighet 57

Möten i Metallarbetarförbundets administrativa organ 109

Möten på arbetsplatsen 178, 182

Nattarbete 66, 80-81, 93, 191

— förutsättningar för att låta utföra 80

Nattresepenning 102

Nyårsdagen 78, 106

Nödarbete 66, 79, 93

Olycksfall i arbete 110, 114, 127

Ordinarie arbetsplats 98

— arbete utanför den ordinarie arbetsplatsen 98-106

Pensionering 97

Permittering 42, 45, 76, 86, 107,

...................................... 120, 122, 129, 139-148, 151,

.......................................153-156, 163-164, 169, 172,

....................................... 174, 179-180, 187, 192, 195

— annat arbete 146

— anställningens upphörande och arbetsgivarens ersättningsansvar 147-148

— avbrytande 146

— ersättningar (brott mot permitteringsgrund) 155-156

—framflyttning 142, 146

—förhandlingsprocedur 153-154

—förkortad arbetstid 146

—grunder 145

—lokala avtal 146

—meningsskiljaktigheter 156

—permitteringsmeddelande/-tid 129, 141,

............................................................... 146-147, 151

—talan, tid för väckande av 156

—turordning vid reducering av arbetskraft 145

Personalrepresentant (i enlighet med samarbetslagen) 186

Personlig lönedel 38, 57-58, 60

— arbetsresultat 57

— bedömningssystem 57

— mångkunnighet 57

— nivågrupperna 58

— omsorgsfullhet 57

— storlek 58

— yrkeskunnighet 57

Personskyddsanordningar 110

Praktikanter ......................................58-60, 166, 186-187

Prestationslönearbete .......................... 38, 59, 61-63, 194

— avbrott 63

— avbrott av rakt ackord 63

— avtal om enhetspris 62

— enhetsprisets varaktighet 62

— lönegaranti 62

— prissättningsgrund 61-62

— rätt till information 62

Prissättningsgrund........................................... 61-62, 166

Promemoria om meningsskiljaktighet 177-178

Påsk 78, 88, 104, 106

Rationalisering 63-64

Researbete ..................................................... 98-106, 195

— anskaffande av bostad 102-103

— användning av egen bil 100, 103, 195

— brådskande arbetskommendering 98-99

— dagtraktamente ....................... 100-102, 104, 105, 139

— ersättning för kost 101-102

— ersättning för resetiden 101

— gränsarbeten 105

— hemresa vid vissa xxxxxxxxx 000

— kommenderingsplats 91, 99, 102-104

— kostpenning (ersättning för måltid) 102-103

— lokalt avtal 106, 192

— meddelande om kommendering 98-99

— omotiverad frånvaro 104

— ordinarie arbetsplats 98

— resans början och slut 99

— researbete utomlands 105, 195

— resedygn 99

— resekostnader .....................................99-100, 103-104

—vid yrkesutbildning 183

— på kommenderingsorten 103

— skyldighet att resa 98

— undantagsstadganden för Sveriges del 105

— övernattningskostnader 102

Reservövning 86, 108-109

Resultatpremie 65, 93, 190

Röntgenundersökningar 138

Samarbetsverksamhet

— arbetarskyddssamarbete.......... 109, 112-113, 117, 120

— arbets- och tidsstudier 63-64

— förverkligande ...........................45, 156-157, 186-187

— samarbetsförfarande 49, 153-154

— samarbetsorgan 112, 117, 121, 184

— upprätthållande av arbetsförmåga 111

— utvecklingsverksamhet 111

Sedvanlig arbetsklädsel 111

Semester 46, 65, 67-68, 73, 75, 86,

............92-98, 107, 134, 147-149, 152, 169, 186, 191

— med arbetstid jämställd tid 92, 134

— semesterersättning 65, 93-95, 97, 147-149

— semesterkvalifikationsår ......................... 67, 93-95, 97

— semesterlag 67, 73, 92, 95, 134, 147-148

— semesterlön ..................................... 65, 73, 93-97, 191

— skifttilläggen under semestern i

månadslönearbete 95

— semesterpremie ..................................... 73, 96-98, 192

Semesterkvalifikationsår ............................. 67, 93-95, 97

Semesterpremie......................................... 73, 96-98, 192

Separata tillägg 38, 65-69

— exceptionellt svåra eller besvärliga förhållanden 65

— resultatpremie 65, 93, 190

— skiftarbete, kvälls- och nattarbete 66

— tillfällig avvikelse i arbetsförhållandena 65

— tjänsteårstillägg............................. 42, 66-69, 190, 194

Sjukdom .................42, 104, 107, 123-131, 134, 137-139

Sjukförsäkringslagen................... 127-128, 131, 135, 138

Sjuktid - lön för sjuktid 77, 104, 107, 123-129, 132,

............................................................... 136-137, 139

— arbetstagarens egen anmälan.................. 124-125, 192

— anmälningsplikt 123

— avdrag 134-135

— barns sjukdom 131-134

— betalningstidpunkt 128

— epidemier 124

— ersättningsgrund 126

— ersättningsperioder 126-128

— fall då lön för sjuktid inte erläggs 128

— hälsovårdsläkare ..................................... 123-124, 130

— insjuknande mitt under

arbetsdagen 127

— karensdag ..126-128, 129, 132-133, 136

— missbruk av löneförmåner 128

— olycksfall i arbetet 110, 114, 127

— samma sjukdom upprepas 128

Självständighetsdagen 78, 107, 150

Skiftarbete 66, 74-75, 76-78, 80, 88-89,

................................ 92-93, 95-96, 112, 133, 164-166

— arbetsskift 80

— dag- och tvåskiftsarbete, arbetstidens utjämning 74-77

— intermittent treskiftsarbete............................ 74-75, 77

— kontinuerligt treskiftsarbete 66, 74-75, 77,

..................................................................... 88-89, 92

— kvällsskifttillägg 66

— nattskifttillägg 66

— tillägg för kontinuerligt och fortlöpande

skiftarbete 66

— övertidstillägg i skiftarbete 88

Skyddsbeklädnad 110-111

Skyddsombud........112-114, 117-119, 160, 184-185, 192

Sovplats 102

Specialyrkesexaminapremie 69

Studerande........................................58-60, 186, 193-194

Studieledighet 150

Sysselsättningsledighet ............................... 143-144, 195

Söckenhelgsersättning 106-107

Söckenhelgsveckorna 75, 78, 85

Söndagsarbete 79, 83, 88

— söndagstillägg .......... 69, 87, 88, 90, 93, 164-165, 168

Tandsjukdom 138

Tidlön .......................................................... 37, 60-61, 63

— månadslön 53, 55-56, 58-59, 67, 71-72, 77,

..........................83-84, 88, 95-96, 126, 143, 183, 186

— personlig tidlön 43, 61, 67, 70, 71, 72, 83-84,

......................... 96, 101, 126-127, 143, 148, 183, 194

— tidlönedel 61

— tidlöneutveckling 63

Tidsbestämt arbetsavtal 142

Tillfällig avvikelse (i arbetsförhållanden) 65

Tillämpningsområde (kollektivavtalets) 47

Timlön (månadslön) 72

Tjänsteårstillägg ................................ 66-68, 69, 190, 194

— utbyte mot ledighet 68, 194

Treskiftsarbete... 66, 74-75, 77-78, 80, 88-89, 92-93, 191

— intermittent ................................................... 74-75, 77

— kontinuerligt ..........................66, 74-75, 77, 88-89, 92

Trettondagen 78, 106

Underleverans 178, 179, 181

Underteckningsprotokoll (kollektivavtalets) 35-39

— arbetsgrupper 39

— den personliga lönedelen 38

— höjning av lönegrunderna 38

— höjning av medeltimlönen 38

— löneförhöjningar 36-38

— prestationslöner 37

— tidlöner 37

— undertecknande av kollektivavtalet 35-36

Unga arbetare 58-59

Uppbåd 72, 108-109

Upprätthållandet anställdas arbetsförmåga 111

Utbildning 43, 45, 52, 64, 72, 77, 86, 89,

.............................. 113, 120, 130, 140, 142-145, 150,

................................158, 163, 170-171, 178, 183-187

— fackföreningsutbildning 86, 178, 184-186

— gemensam utbildning 45, 86, 184, 193

— utbildningsarbetsgrupp 39, 86, 185

— utbildningsmaterial 52

— yrkesutbildning .............. 43, 58, 72, 140,183-184, 186

— utbildningsplan 187

Uthyrning av arbetskraft 178-181

Utlandsdagtraktamente 105

Utlandsresearbete 105, 195

— avtalade saker 105

— gränsarbeten 105

— skyldighet att resa 105

— undantagsstadganden för Sveriges del 105

Utomstående arbetskraft 42, 178-181

— beställarens ansvar 181

— information av personalens representanter 181

— underleverans 178-179

— uthyrning av arbetskraft.................... 42, 178-181, 193 Utsända arbetstagare 46

Utryckningsarbete 90-91

Utryckningspenning 72, 90

Varning (p.g.a. förseelse eller försummelse) 162

Xxxxxxxxx..........................................72, 78-79, 87, 89-90

— ersättning för veckovila ...... 72, 79, 87, 89-90, 93, 195

Veckoövertidsarbete 84-85

Vilopauser 78, 80-81, 89-90, 191

Värnplikt 71, 97, 150

Yrkesexamenpremium 69

Åldrande arbetstagare 41, 68, 130-131

Återanställning 143, 187, 195

Åtlydnadsplikt (KA) 47

Övernattningskostnader 102

Övertidsarbete 69, 73, 83-91, 93, 117,

............................................... 164-166, 169, 191, 195

— dygnsövertidsarbete 83

— ersättning/tilläg 69, 83-84, 86-90, 117,

.............................................................. 169, 191, 195

— ett enda övertidsbegrepp 86-88

— kollektivavtalsenligt övertidsarbete 73, 85-86

— kontrollperiod för maximiantalet övertidstimmar 84-85

— veckoövertidsarbete 84-85

Sakregister

TEKNOLOGIINDUSTRIN RF METALLARBETARFÖRBUNDET RF

KOLLEKTIVAVTALETS UNDERTECKNINGSPROTOKOLL

Tid 23.10.2013

Plats Teknologiindustrin rf

Närvarande Teknologiindustrin rf

Xxxxx Xxxxxxx Xxxxx Xxxxxx

Xxxx-Xxxxx Xxxxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxxx

Xxxxx Xxxxxxxx Xxxx Xxxxxx

1

Undertecknande av kollektivavtalet

Metallarbetarför- bundet rf

Xxxx Xxxxx Xxxxx Xxxxxx Xxxxxx Xxxxxxx Xxxx Xxxxxxxxx Xxxx Xxxxxxxxx

Xxxx Kalasniemi Xxxx Xxxxxx

Xxxx Xxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxx Xxxx Xxxxxxxx Xxxx Xxxxxx

Det konstaterades, att mellan förbunden i dag har undertecknats ett kollektivavtal i enlighet med förhandlingsresultatet som nåddes 9.10.2013. Samtidigt konstaterades att det gällande kollektivav- talet som undertecknats 27.10.2011 upphör att gälla 31.10.2013. Det kollektivavtal som nu undertecknas träder i kraft 1.11.2013.

Detta kollektivavtal har uppgjorts i enlighet med det sysselsätt- nings- och tillväxtavtal som ingicks mellan centralorganisatio- nerna 30.8.2013 .

2

Löner

A. Lönejusteringar

Tidpunkten för lönehöjningarna, hur de verkställs och storleken

År 2013

Förhandlingar om löneuppgörelsen och dess grunder

Förhandlingar om löneuppgörelsen förs lokalt med beaktande av företagets eller arbetsplatsens ekonomiska situation, orderstock- en och sysselsättningsgraden samt kostnadskonkurrenskraften på marknaden. Syftet med de lokala förhandlingarna är att nå en löneuppgörelse som motsvarar situationen och behoven på respektive företag eller arbetsplats. Syftet är också att stöda en sporrande lönesättning, en rättvis lönestruktur och lönegradering samt utvecklingen av produktiviteten på arbetsplatsen.

Lokal löneuppgörelse

Frågor som ska avtalas i den lokala löneuppgörelsen är hur lö- nejusteringarna verkställs, tidpunkten och storleken. Avtalet ska ingås med huvudförtroendemannen senast 30.11.2013, ifall man inte kommer överens om att förlänga förhandlingstiden.

Generell förhöjning ifall lokal uppgörelse inte nås

Ifall en lokal uppgörelse inte nås, höjs lönerna med en generell lö- nehöjning om 12 cent/timme eller 20 euro/månad senast 1.3.2014 eller från början av närmast därpå följande lönebetalningsperiod.

År 2014

Förhandlingar om löneuppgörelsen och dess grunder

Förhandlingar om löneuppgörelsen förs lokalt med beaktande av företagets eller arbetsplatsens ekonomiska situation, orderstock- en och sysselsättningsgraden samt kostnadskonkurrenskraften på marknaden. Syftet med de lokala förhandlingarna är att nå en löneuppgörelse som motsvarar situationen och behoven på respektive företag eller arbetsplats. Syftet är också att stöda en sporrande lönesättning, en rättvis lönestruktur och lönegradering samt utvecklingen av produktiviteten på arbetsplatsen.

Lokal löneuppgörelse

Frågor som ska avtalas i den lokala löneuppgörelsen är hur lö- nejusteringarna verkställs, tidpunkten och storleken. Avtalet ska ingås med huvudförtroendemannen senast 31.10.2014, ifall man inte kommer överens om att förlänga förhandlingstiden.

Generell förhöjning ifall lokal uppgörelse inte nås

Ifall en lokal uppgörelse inte nås, höjs lönerna med en generell lönehöjning på 0,4 procent senast 1.3.2015 eller från början av närmast därpå följande lönebetalningsperiod.

B. Tidlöner

De gällande tidlönerna ska höjas på det sätt man redogjort för i punkt A.

C. Prestationslöner

De gällande ackordspriserna och andra prestationslöner höjs så att lönen stiger på det sätt son nämns i punkt A.

D. Höjning av lönegrunderna

De arbetsbetingade lönerna i kollektivavtalet tas i bruk på de enskilda arbetsplatserna från och med den tidpunkt lönerna höjs.

Dessa höjningar medför inte lönehöjningar över den generella höjningen i fråga om tid- och prestationslöner, ifall arbetslönen höjd med dessa generella höjningar uppfyller bestämmelserna i kollektivavtalet.

E. Personlig lönedel

Man avtalade om att de personliga lönedelarna (pld) i samband med den generella höjningen kvarstår i samma storleksförhål- lande som tidigare.

F. Höjning av medeltimlönen

Då medeltimlön tillämpas efter det att lönehöjningen har trätt i kraft, ska medeltimlönen höjas så, att man där beaktar lönehöj- ningen till den del denna inte ingår i medeltimlönen.

3

Lönebelopp, särskilda tillägg samt huvudförtroende- mannens och arbetarskyddsfullmäktigens månadser- sättningar före höjning

De nya arbetsbetingade lönerna i kollektivavtalet, timlönerna till studerande och arbetare under 18 år, de särskilda tilläggen samt huvudförtroendemannens och arbetarskyddsfullmäktigens må- nadsersättningar träder i kraft först efter den i kollektivavtalet se- parat avtalade tidpunken. Fram tills dess iakttas bestämmelserna i kollektivavtalet som upphör 31.10.2013.

4

Arbetsgrupper

Förbunden tillsätter följande arbetsgrupper:

– Utbildningsarbetsgrupp

– Arbetsgrupp för fungerande personalrepresentation

– Arbetsgrupp för lokala försök på arbetsplatsen

– Arbetsgrupp för system för fastställande av arbetsvillkor

– Arbetsgrupp för kollektivavtalets representativitet

– Arbetsgrupp för utveckling av lönebestämmelserna

– Arbetsgrupp för arbetstidsfrågor

5

Justering av protokollet

Avtalades att detta protokoll justeras av Xxxxx Xxxxxxx, Xxxxx Xxxxxx, Xxxx Xxxxx och Xxxxx Xxxxxx.

In fidem: Xxxx Xxxxxx

Justerat: Xxxxx Xxxxxxx Xxxxx Xxxxxx

Xxxx Xxxxx Xxxxx Xxxxxx

Underteckningsprotokoll

AKTUELLT

I den här sektionen redogörs för förnyelsen av kollektivavtalets struktur och utseende samt de centrala textförändringarna i kol- lektivavtalet. Här presenteras också en del av förbundens projekt och anvisningar.

1

Förnyelse av kollektivavtalets struktur och utseende (layout)

Kollektivavtalets struktur och utseende har förnyats. Syftet med förnyelsen har varit att göra kollektivavtalet tydligare, kortare och enklare samt att utveckla layouten. Förnyelsen förändrar inte kollektivavtalets innehåll eller etablerade praxis.

Strukturförnyelsen innebär att den tidigare paragrafindelningen har slopats. Det nya kollektivavtalet delas in i nio sektioner, som består av kapitel, punkter och underpunkter. Parterna har frigjort sig från avtalen mellan centralorganisationerna som tidigare in- gick som bilaga till kollektivavtalet och bestämmelserna i dessa har i den mån det har varit nödvändigt skrivits in som en del av kollektivavtalet.

Det förnyade kollektivavtalet görs också tillgängligt som en in- ternetapplikation med därtill lämpliga egenskaper och eventuellt som en tillhörande mobilapplikation.

2

Textändringar

2.1 Åldrande arbetstagare

Förbunden har utarbetat en gemensam publikation, Teknologia- teollisuuden työkaarimalli (Arbetskarriärmodell för teknologi- industrin), med exempel på praktiska åtgärder för att förlänga arbetskarriärerna. Åtgärderna kan till exempel gälla ledarskap,

planering av arbetskarriären, kompetens och yrkeskunskap, an- passning av arbetet och olika arbetstidsarrangemang. Publikatio- nen är tillgänglig på förbundens webbplatser.

Praktiska åtgärder som tas upp är överläggningar med åldrande arbetstagare samt möjlighet att avtala om byte av tjänsteårstillägg mot motsvarande ledighet. Detaljer om byte av tjänsteårstillägg mot ledig tid samt om överläggningar finns i underpunkt 14.5.3 respektive underpunkt 31.1.10.

2.2 Hantering av sjukfrånvaro och arbetstagarens egen anmälan

Som en del av de arbetsplatsspecifika åtgärderna för att minska sjukfrånvaron kan man lokalt avtala om att ta i bruk ett förfarande för egen anmälan på arbetsplatsen. Avtalet kan gälla arbetstaga- rens egen sjukfrånvaro under högst tre dygn. Avtalet ska ingås skriftligen med huvudförtroendemannen. Förfarandet med egen anmälan tas upp närmare i underpunkt 31.1.3 D.

2.3 Anlitande av hyrd arbetskraft

Begränsningarna gällande användningen av hyrd arbetskraft har slopats med undantag av situationer där användarföretagets egen arbetskraft måste permitteras eller sägas upp.

Samarbete mellan användarföretaget och bemanningsföretaget är nödvändigt så att arbetsgivaren kan uppfylla sina skyldigheter som arbetsgivare. Genom samarbete säkerställs också beman- ningsföretagets förutsättningar att utgående från de erhållna nödvändiga uppgifterna skriftligt fastställa de centrala arbetsvill- koren för sina arbetstagare enligt de principer som tillämpas i användarföretaget.

Användarföretagets huvudförtroendeman kan med en särskild fullmakt representera den hyrda arbetstagaren i en meningsskilj- aktighetsfråga som gäller anställningsförhållandet.

Under avtalsperioden följer man upp hur den förnyade kollektiv- avtalsbestämmelsen fungerar.

Förbunden uppdaterar guiden om hyrt arbete och förbereder där- till en detaljerad anvisning om användningen av hyrd arbetskraft.

Hyrd arbetskraft tas upp närmare i punkt 46.2.

2.4 Andra ändringar:

- genomsnittlig veckoarbetstid i dag- och tvåskiftsarbete; timantalet har uppdaterats och de individuella skillnader- na i veckoarbetstiden på grund av eventuell flyttad utjäm- ningsledighet har beaktats – närmare uppgifter i under- punkt 19.1.1

- lön för faderskapsledighet; begränsningen att betala lön för faderskapsledighet endast under den första perioden av faderskapsledigheten har slopats – närmare uppgifter i punkt 31.2.

- turordning vid reducering av arbetskraft; Arbetsgivarens skyldighet att iaktta reduceringsordningen har preciserats. En yrkeskunnig arbetstagare som också har andra egens- kaper som är av betydelse för företagets verksamhet anses som viktig – närmare uppgifter i punkt 35.2.

- yrkesutbildning under ledig tid; när arbetsgivaren ordnar yrkesutbildning utanför den ordinarie arbetstiden betalas för utbildningstiden en ersättning som motsvarar den in- dividuella tidlönen – närmare uppgifter i punkt 47.1. Se även punkt 17.2 och 47.2 som har förtydligats på grund av punkterna ovan.

2.5 Förändringar som är under beredning för att tas i bruk under avtalsperioden

2.5.1 Medellön för en timavlönad arbetstagare

Som en del av kollektivavtalslösningen har parterna förhandlat om en övergång från medeltimlön till medellön från och med kvartal I år 2016.

En övergång till medellön förutsätter att man avtalar om kompen- sationer för de särskilda tilläggen före 31.1.0.2014.

Beräkning av medellön

En arbetstagares medellön beräknas så, att den lön arbetstagaren fått för arbetad tid under varje kvartal inklusive tid- och presta- tionslöner, utan kollektivavtalsenliga tillägg, divideras med det totala antalet utförda arbetstimmar.

Förbunden ger anvisningar om övergången till medellön och storleken på de särskilda tilläggen senare.

2.5.2 Anställningsskydd för personalrepresentanternas supple- anter samt effektiverad hantering av arbetsfred och me- ningsskiljaktigheter

Förbunden utreder behovet av ett särskilt anställningsskydd i an- slutning till uppgiften som huvudförtroendemannens och arbetar- skyddsfullmäktigens suppleant samt dess innehåll. Målsättning- en är att förtydliga och justera kollektivavtalets bestämmelser.

Därtill utvecklas förfaranden för att försnabba behandlingen av meningsskiljaktigheter som äventyrar arbetsfreden och för att stödja den lokala förhandlingskulturen. Under beredning är också andra eventuella nya bestämmelser om kollektivavtalspar- ternas befogenheter som påverkar en till kollektivavtalet bunden arbetsgivares samt personalrepresentanternas och arbetstagarnas juridiska ställning.

Målet är att de förnyade bestämmelserna om anställningsskydd, arbetsfred och behandling av meningsskiljaktigheter ska träda i kraft 1.1.2015.

3

Några av förbundens projekt och anvisningar

3.1 Kompetensbaserat avlöningssystem

I företagen inom teknologiindustrin blir det allt viktigare med kompetens att behärska stora kunskapskrävande uppgiftshelhe- ter, snarare än kunskap om enskilda uppgifter. Med detta som utgångspunkt har förbunden utarbetat en testmodell för ett kom- petensbaserat avlöningssystem.

I testmodellen har svårighetsfaktorerna förnyats. I modellen betonas en persons kompetens och resultatnivå. Modellen kan också anpassas efter företagets behov.

Förbunden söker testarbetsplatser för att kunna prova och vida- reutveckla modellen. Arbetsplatser som är intresserade kan ta kontakt med förbundens löneexperter för att inleda experimentet.

Arbetsgruppen följer med utvecklingen av systemet. Målet är att det nya systemet kan tas med i kollektivavtalet som ett alternativt avlöningssystem från början av nästa avtalsperiod.

3.2 Förutseende samarbete, utbildningen Gemensamma mål

– gemensam nytta

Förutseende samarbete på arbetsplatsen utgör grunden för en fortgående utvecklingsverksamhet. Förbunden har sammanställt ett material för att sporra arbetsplatserna att bygga upp en stark och högklassig informationsgång i alla riktningar. Ett åtagande till regelbunden diskussionen om företagets situation och fram- tidsutsikter främjar det ömsesidiga förtroendet, beredskapen till förändring samt möjligheten att ställa upp gemensamma mål.

Arbetsplatserna har också tillgång till den modell för lokala avtal som förbunden har förhandlat fram och som används för att avta- la om regelbundna samtal kring företagets ekonomiska situation och utvecklingsutsikterna för orderstocken och sysselsättningen. Därtill avtalar man på förhand om förfaringssätt när det gäller tillfällig, oväntad permittering. Materialet finns på förbundens webbplatser.

Förbunden erbjuder också individuella företag coachingpro- grammet "Gemensamma mål – gemensam nytta", vars syfte är att ge impulser och nya perspektiv för att förbättra kvaliteten på samarbetet på arbetsplatsnivå. En broschyr om programmet finns på förbundens webbplatser.

3.3 Anvisning om minimiarbetsvillkor för utsända arbets tagare

Förbunden har utarbetat en anvisning om de centrala bestämmel- serna inom teknologiindustrin gällande lön, arbetstid och semes- ter för utsända arbetstagare. Anvisningen är avsedd för utländska företag och deras arbetstagare som kommer till Finland för att arbeta och som omfattas av lagen om utsända arbetstagare. An- visningen är inte ett kollektivavtal eller en del av ett kollektivav- tal. Anvisningen finns på förbundens webbplatser.

I ALLMÄNNA AVTALSBESTÄMMELSER

1 AVTALETS TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Bestämmelserna i detta kollektivavtal tillämpas med nedannämnda undantag på anställningsförhållanden mellan Teknologiindustrins medlemsföretag och samtliga vid dem anställda arbetare.

Är arbetsgivare, som förutom teknologiindustri bedriver jämväl annan industri, medlem i Teknologiindustri endast i fråga om så- dana verksamhetsenheter eller avdelningar, där teknologiindustri bedrivs, äger detta avtal tillämpning endast på anställningsförhål- landen med arbetare anställda vid dylik verksamhetsenhet eller avdelning.

Detta avtal tillämpas dock inte:

- på anställningsförhållandena inom de medlemsföretag, som tillhör byggnadsplåt- och industriisoleringsbranschen inom Metalliteollisuudenharjoittajain Liitto - MTHL:n Työnanta- jat r.y. benämnda medlemsförening i Teknologiindustrin och inte heller

- inom tillämpningsområdet för det kollektivavtal förbunden emellan som gäller malmgruvor.

2 AVTALETS BINDANDE VERKAN OCH ÅTLYDNADSPLIKT

Detta kollektivavtal binder de förbund som undertecknat detsam- ma och deras underföreningar samt de arbetsgivare och arbetare, som är eller under avtalets giltighetstid har varit medlemmar i dessa föreningar.

De vid avtalet bundna är skyldiga att efterleva detta avtal och tillse att dem underlydande organisationer och till dem hörande arbetsgi- vare och arbetare icke bryter mot avtalets bestämmelser.

3 FREDSPLIKT

Förbunden och dem underlydande organisationer är skyldiga att tillse, att medlemmar av deras underorganisationer, arbetsgivare eller arbetare vilka är bundna till avtalet, inte inleder arbetsstrids- åtgärder och inte heller på annat sätt bryter mot kollektivavtalets bestämmelser.

4 FÖRHANDSMEDDELANDE OM ARBETSKONFLIKT

Innan en politisk arbetsstrid eller sympatistrejk inleds bör härom meddelas till riksförlikningsmannen samt till arbetsgivar- eller arbetstagarförbund om möjligt minst fyra dagar innan arbetsstri- den inleds. I meddelandet bör den tilltänkta arbetsstridens orsa- ker, begynnelsetidpunkt och omfattning anges.

5 GRUNDRÄTTIGHETER

Föreningsfriheten som hör till arbetsgivarnas och arbetstagarnas grundrättigheter är okränkbar. Arbetarna har rätt att grunda och fungera i fackföreningsorganisationer och får inte på denna grund sägas upp eller diskrimineras i arbetet.

6 ARBETSLEDNINGSRÄTT

Arbetsgivare har rätt att anställa och avskeda arbetstagare samt att bestämma om arbetsledningen.

7 AVTALETS GILTIGHET

Detta avtal är i kraft från 1.11.2013 till 31.10.2016 och därefter ett år i sänder, om det inte senast två månader före giltighetstidens utgång skriftligt har sagts upp av någondera parten.

Förhandlingar om lönejusteringar under avtalsperio- den och särskilda grunder för uppsägning av kollekti- vavtalet

Centralorganisationerna på arbetsmarknaden ska den 25 oktober 2013 bedöma sysselsättnings- och tillväxtavtalets täckning och de åtgärder för att stöda uppkomsten av sysselsättnings- och till- växtavtalet som regeringen meddelat om. Om avtalets täckning eller regeringens åtgärder inte anses vara tillräckliga och cen- tralorganisationerna därför inte vill förbinda sig till lösningarna i punkt 3-5 i sysselsättnings- och tillväxtavtalet, ska förbunden bedöma vilken inverkan det har på kollektivavtalets innehåll och avtalsperiod.

Utgående från bedömningen kan förbunden före 31.3.2014 för- handla om lönejusteringarna under avtalsperiodens andra och tredje år eller om det förhandlingsförfarande som ska tilläm- pas. Om ingen överenskommelse kan nås i förhandlingarna, kan vartdera förbundet säga upp kollektivavtalet så att det löper ut 31.10.2014. Skriftligt meddelande om uppsägning av kollektiv- avtalet ska ges före 15.4.2014 till den andra avtalsparten samt för kännedom till riksförlikningsmannen.

Förhandlingar om lönejusteringar under det tredje året

Enligt sysselsättnings- och tillväxtavtalet sammanträder central- organisationerna i juni 2015 för att granska det allmänna eko- nomiska läget, genomförandet av de strukturella reformerna, utvecklingen av sysselsättningen, exporten och konkurrenskraf- ten samt vilka faktorer som påverkar dessa. I utredningsarbetet vänder man sig vid behov till kommissionen för inkomst- och kostnadsutveckling och utomstående experter för hjälp. På basis av granskningen avtalar arbetsmarknadens centralorganisationer om kostnadseffekten av löneuppgörelsen för det tredje året. Lö- neuppgörelsen genomförs inom avtalsområdet för teknologiin-

dustrin på motsvarande sätt som under de tidigare åren under avtalsperioden.

Om inget samförstånd nås i förhandlingarna mellan de ovan nämnda centralorganisationerna senast den 15.6.2015, förhand- lar förbunden om genomförandet av lönejusteringen för det tredje avtalsåret med hjälp av ovan nämnda utredningsarbete och så att lösningen genom att beakta företags- och branschspecifika skillnader stärker konkurrenskraften, sysselsättningen och köp- kraften inom exportsektorn. Om ingen överenskommelse kan nås i förhandlingarna om lönejusteringarna, kan vartdera förbundet säga upp kollektivavtalet så att det löper ut 31.10.2015. Skrift- ligt meddelande om uppsägning av kollektivavtalet ska ges före 30.6.2015 till den andra avtalsparten samt för kännedom till riks- förlikningsmannen.

II LÖN

Kontrollera de gällande lönetabellerna på förbundens webb- platser xxx.xxxxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx och xxx.xxxxxxxxxxxxx.xx. För tidpunkter och bestämmelser om löneförhöjningar se Underteckningsprotokollet.

Lönebestämmelserna grundar sig på principen om lika lön. Prin- cipen består av två delar:

- principen om arbetets svårighetsgrad; ett arbete med högre svå- righetsgrad ger högre lön än ett mindre krävande arbete och

- principen om kompetens; högre kompetens ger större lön än lägre kompetens.

Då principen om lika lön tillämpas består arbetstagarens grund- lön (gl) av två delar, där den arbetsbetingade lönedelen (abl) be- stäms utgående från arbetsuppgiftens svårighetsgrad och den per- sonliga lönedelen (pl) utgående från arbetstagarens kompetens.

8 ARBETETS SVÅRIGHETSGRAD OCH ARBETSBETINGAD LÖNEDEL

8.1 Arbetets svårighetsgrad

Syftet med bestämningen av arbetets svårighetsgrad är att klar- lägga den inbördes svårighetsgraden hos arbetet och arbetsupp- gifterna som utförs på arbetsplatsen. Den fastslagna svårighets- graden skall motsvara arbetets verkliga svårighetsgrad. Då arbe- tet och arbetsförhållandena förändras, fastställs arbetets svårig- hetsgrad på nytt.

Arbetstagarnas representanter har rätt att delta i fastställandet av arbetets svårighetsgrad. Arbetsgivaren ska ge arbetstagarna en tillräcklig utredning om sättet att fastställa arbetets svårighets- grad och principerna för fastställandet.

8.1.1 Bestämningsmetoder för arbetets svårighetsgrad

På arbetsplatsen används endast en bestämningsmetod. Bestäm- ningsmetoderna för arbetets svårighetsgrad är:

1. Arbetsgruppering enligt svårighetsgrad (AGS)

2. Grovindelning (GI)

3. Annan bestämningsmetod för arbetets svårighetsgrad

Lokalt kan avtalas om tillämpning av grovindelning eller en an- nan metod för att fastställa arbetets svårighetsgrad. Ett lokalt avtal kan av grundad anledning sägas upp med sex månaders uppsägningstid.

8.1.2 Arbetsgruppering enligt svårighetsgrad (AGS)

I arbetsgrupperingen enligt svårighetsgrad bestäms arbetets svå- righetsgrad på basis av följande faktorer:

Den tid som krävs för inlärning av arbetet

Med inlärningstid avses den tid, under vilken den presta- tionssäkerhet arbetet kräver, en normal prestationsnivå och det omdöme arbetet kräver, i genomsnitt uppnås. Inlär- ningstiden bestäms genom att man för varje arbete utreder den tid som krävs för erforderlig utbildning och för erhål- lande av praktisk erfarenhet.

Det ansvar arbetet förutsätter

Med det ansvar arbetet förutsätter avses det ansvar som arbetaren har på grund av arbetets självständighet, trygghet, produkt eller utförande och arbetsredskap.

Arbetsförhållanden

Med arbetsförhållanden avses i arbetet förekommande negativa faktorer, som förorsakas av belastning; arbetets tyngd, enformighet, bundenhet i arbetet samt av förhållan- dena: t.ex. buller, temperatur, smutsighet och luftförorenin- gar.

Nivågruppering och poängsättning av svårighetsfaktorerna görs på det sätt som presenteras i utbildningsmaterialet om lönestruk- turen.

Arbetsvärderingsarbetsgrupp

Normarbetenas svårighetsgrad bestäms av en arbetsgrupp som känner till arbetet och förhållandena på arbetsplatsen. Medlem- marna i arbetsgruppen får mellan förbunden avtalad utbildning för sin uppgift. Arbetsgruppen fungerar som en expertgrupp för underhålls- och uppföljningsfrågor som hänför sig till arbetets svårighetsgrad. Gruppen sammanträder vid behov, dock minst en gång om året.

Svårighetsgraden på andra arbeten bestäms av arbetsgivaren ge- nom att jämföra dem med normarbetena.

Arbetsbetingade tim- och månadslöner

Vid användning av nio svårighetsgrupper är de arbetsbetingade lönerna från 1.3.2014 följande:

Svårighets- grupp	Arbetsbetin- gad timlön cent/timme	Arbetsbetingad månadslön euro/månad	Lönegrupp
1	869	1515	C
2	912	1591	C
3	958	1670	C
4	1006	1754	B
5	1056	1841	B
6	1109	1934	B
7	1165	2030	A
8	1223	2132	A
9	1284	2238	A

De arbetsbetingade lönerna tas i bruk på de enskilda arbetsplat- serna från och med den tidpunkt då lönerna höjs.

Vid användning av nio svårighetsgrupper är de arbetsbetingade lönerna från 1.3.2015 följande:

Svårighets- grupp	Arbetsbetin- gad timlön cent/timme	Arbetsbetingad månadslön euro/månad	Lönegrupp
1	876	1527	C
2	920	1603	C
3	966	1684	C
4	1014	1768	B
5	1065	1856	B
6	1118	1949	B
7	1174	2046	A
8	1233	2149	A
9	1294	2256	A

De arbetsbetingade lönerna tas i bruk på de enskilda arbetsplat- serna från och med den tidpunkt då lönerna höjs.

Antalet svårighetsgrupper är nio om inte annat avtalas lokalt. Då används som undre gräns för de arbetsbetingade lönerna den arbetsbetingade lönen för svårighetsgrupp 1 och som övre gräns den arbetsbetingade lönen för svårighetsgrupp 9.

8.1.3 Grovindelning (GI)

Om användningen av grovindelning bör överenskommelse träf- fas mellan arbetsgivaren och arbetarna.

Svårighetsgrupper

Arbetena värderas enligt svårighetsgrad på basis av följande de-

finitioner:

I Arbeten som förutsätter relativt kort praktisk erfarenhet och normalt ansvar och som utförs i vanliga arbetsutrym- men.

II Arbeten som förutsätter normal yrkeskunnighet och ett tämligen stort ansvar för arbetets fortskridande, samt ar- beten som utförs under svåra förhållanden och som kräver relativt kort erfarenhet.

III Arbeten som förutsätter mångsidig och god yrkeskun- nighet och stort ansvar för arbetets fortskridande. Arbeten som kräver god yrkeskunnighet och tämligen stort ansvar och som utförs under relativt svåra arbetsförhållanden. Till denna grupp hör även arbeten som utförs under svåra för- hållanden och som förutsätter normal yrkeskunnighet och ett tämligen stort ansvar.

Arbetsbetingade tim- och månadslöner

De arbetsbetingade lönerna i de olika svårighetsgrupperna är föl- jande från 1.3.2014:

Svårighets- grupp	Arbetsbetingad timlön cent/timme	Arbetsbetingad månadslön euro/månad	Löne- grupp
I	869	1515	C
II	1006	1754	B
III	1165	2030	A

De arbetsbetingade lönerna tas i bruk på de enskilda arbetsplat- serna från och med den tidpunkt då lönerna höjs.

De arbetsbetingade lönerna i de olika svårighetsgrupperna är föl- jande från 1.3.2015:

Svårighets- grupp	Arbetsbetingad timlön cent/timme	Arbetsbetingad månadslön euro/månad	Löne- grupp
I	876	1527	C
II	1014	1768	B
III	1174	2046	A

De arbetsbetingade lönerna tas i bruk på de enskilda arbetsplat- serna från och med den tidpunkt då lönerna höjs.

Arbetsbetingad lön som avtalas lokalt

Lokalt kan man avtala om högre arbetsbetingade löner, dock så att den arbetsbetingade lönen i svårighetsgrupp I är lägre än den arbetsbetingade lönen för svårighetsgrupp II enligt kollektivav- talet, och den arbetsbetingade lönen för svårighetsgrupp III är högst lika stor som lönen i svårighetsgrupp 9 enligt AGS.

8.1.4 Annat, lokalt avtalat sätt att fastställa arbetets svårig- hetsgrad

Svårighetsgrupper

Arbetena på arbetsplatsen indelas enligt det sätt som arbetets svå- righetsgrad lokalt fastställs på i svårighetsgrupper som till antalet är minst fem.

Arbetsbetingade tim- och månadslöner

De arbetsbetingade lönerna i de olika svårighetsgrupperna är föl- jande från 1.3.2014:

	Timlöner cent/timme	Månadslöner euro/månad
undre gräns	869	1515
övre gräns	1284	2238

De arbetsbetingade lönerna tas i bruk på de enskilda arbetsplat- serna från och med den tidpunkt då lönerna höjs.

De arbetsbetingade lönerna i de olika svårighetsgrupperna är föl- jande från 1.3.2015:

	Timlöner cent/timme	Månadslöner euro/månad
undre gräns	876	1527
övre gräns	1294	2256

De arbetsbetingade lönerna tas i bruk på de enskilda arbetsplat- serna från och med den tidpunkt då lönerna höjs.

8.2 Arbetsbetingad lönedel

Arbetarens arbetsbetingade lönedel och lönegrupp fastställs på basis av de arbeten han regelbundet utför.

Storleken på den arbetsbetingade lönedelen fastställs på basis av den arbetsbetingade lönen i den svårighetsgrupp till vilken huvuddelen av arbetstagarens arbetsuppgifter klart hör.

9 KOMPETENS OCH PERSONLIG LÖNEDEL

9.1 Kompetens

Den personliga lönedelen fastställs på basis av kompetensfakto- rer som är betydelsefulla för arbetet.

Kompetensfaktorerna är yrkeskunnighet (arbetsskicklighet), mångsidigt kunnande, arbetsresultat och omsorgsfullhet. Minst två av dessa faktorer väljs ut till det lokala bedömningssystem som arbetsgivaren utarbetar.

Innehållet i systemet behandlas av representanterna för arbets- givaren och arbetstagarna. För varje arbetare utreds de principer enligt vilka de personliga lönedelarna differentieras.

9.2 Personlig lönedel

9.2.1 Fastställande av arbetstagarens personliga lönedel

Chefen bedömer arbetstagarens kompetens enligt det lokala be- dömningssystemet. Den personliga lönedelen ska motsvara ar- betstagarens kompetens. För arbetarstagaren utreds de grunder enligt vilka den personliga lönedelen fastställs.

För en ny arbetstagare fastställs den personliga lönedelen senast fyra månader efter det att anställningsförhållandet inletts. Innan den personliga lönedelen har fastställts, används den arbetsbe- tingade lönedelen som arbetstagarens grundlön.

9.2.2 Den personliga lönedelens storlek

Den personliga lönedelen utgör minst 3 procent och högst 25 pro- cent av arbetstagarens arbetsbetingade lönedel. Vid fastställande av de personliga lönedelarna bör nivågruppvis hela tillämpnings- området användas.

Medeltalet av de personliga lönedelar som procentuellt fastställts för arbetstagarna på en arbetsplats är nivågruppvis mellan 11 och 17 procent. Medeltalet konstateras i samband med fastställandet av alla arbetstagares personliga lönedelar.

9.2.3 Nivågrupper

På arbetsplatser med minst 50 arbetare används lönegrupperna som nivågrupper. Lönegrupper med färre än 20 arbetare sam- manslås med den lönegrupp som befinner sig näst intill, till en gemensam nivågrupp.

På arbetsplatser med färre än 50 arbetare hör alla arbetare till samma nivågrupp.

10 ARBETSTAGARE UNDER 18 ÅR, STUDERANDE, PRAKTIKANTER OCH ARBETSHANDIKAPPADE

10.1 Arbetstagare under 18 år, studerande och praktikanter

Lön till arbetstagare under 18 år differentieras enligt födelseåret. Till en arbetare som under arbetsåret fyller 15 år betalas lön enligt nivå 1.

Tim- och månadslönerna för studerande och arbetstagare under 18 år är från 1.3.2014 följande:

	cent/timme	euro/månad
Nivå 1	751	1309
Nivå 2	788	1374
Nivå 3	828	1443
Nivå 4	869	1515

Tim- och månadslönerna tas arbetsplatsspecifikt i bruk från och

med den tidpunkt då lönerna höjs.

Tim- och månadslönerna för studerande och arbetstagare under 18 år är från 1.3.2015 följande:

	cent/timme	euro/månad
Nivå 1	757	1319
Nivå 2	795	1385
Nivå 3	834	1454
Nivå 4	876	1527

Tim- och månadslönerna tas arbetsplatsspecifikt i bruk från och

med den tidpunkt då lönerna höjs.

Till studerande betalas på basis av kunnande, erfarenhet och kompetens minst tim- eller månadslön enligt nivå 2. Med stu- derande avses enligt lagen om yrkesutbildning läroavtalselever och i arbetsförhållande varande studerande i yrkesläroanstalter i branschen.

Man kan avvika från de i punkt 8.1 nämnda lönerna i fråga om sådana praktikanter i anställningsförhållande som saknar den er- farenhet som förutsätts för arbetet i fråga. Tidlönen till 18 år fyllda praktikanter skall dock vara minst den lönen i den lägsta svårighetsgruppen.

För arbete med prestationslön tillämpas de gällande enhetspri- serna, om inte annat avtalas.

Till en arbetstagare som är anställd när ett läroavtal ingås, betalas i lön för studerande dennes grundlön, om man inte lokalt avtalar om en högre lön.

10.2 Arbetshandikappade

Man kan avvika från de i punkt 8.1 nämnda lönerna i fråga om sådana arbetstagare, vilkas arbetsförmåga i de aktuella arbets- uppgifterna på grund av sjukdom eller annan orsak är varaktigt nedsatt.

11 ARBETSTAGARENS LÖN

11.1 Arbetstagarens grundlön

Arbetstagarens grundlön uträknas genom att den personliga löne- delen läggs till den arbetsbetingade lönedelen.

11.2 Löneformer som bör användas

De löneformer som bör användas är:

1 De av förbunden gemensamt uppgjorda och avtalade lönefor- merna:

1.1 Tidlön

1.2 Prestationslön

• Premielön

a) fast del 85 %

rörlig del 15 %

b) fast del 70 %

rörlig del 30 %

c) den fasta delen större än 90 %

• Blandackord

a) fast del 75 %

rörlig del 25 %

b) fast del 50 %

rörlig del 50 %

• Rakt ackord

2 Mellan arbetsgivaren och arbetarsidan lokalt avtalade och registrerade löneformer

3 Arbetsbetingad löneform som avtalats mellan arbetsgiva- ren och vederbörande (en eller flera) arbetare. Denna lö- neform bör delges förtroendemannen.

Oberoende av den löneform som används för arbetet ska en tidlön fastställas för arbetstagaren.

Den fasta delen av premielön och blandackord kan vara antingen arbetsbetingad eller både arbetsbetingad och personlig. Den fasta delens kompetensdel indelas i nivågrupper på basis av faktorer som är viktiga för att produktionen ska löpa smidigt.

11.2.1 Tidlön

För tidlönearbete betalas till arbetstagaren en personlig tidlön (cent/timme eller euro/mån), som är minst lika stor som grund- lönen.

Tidlönen består av grundlönen och en eventuell tidlönedel. Tidlö- nedelen ska stöda de principer som används vid bestämningen av grundlönen. Delen kan differentieras t.ex. enligt principerna för den personliga lönedelen.

Om arbetarens grundlön ändras, sänks inte den åt honom fast- ställda tidlönen utan i lagen om arbetsavtal avsedda särskilt sak- lig och vägande skäl, om inte med arbetaren annorlunda över- enskommes.

11.2.2 Prestationslön

Som grund för prissättningen av prestationsavlönat arbete an- vänds arbetsbetingad lön och prestationsnorm för det arbete som ska utföras.

Prissättningsregel och lönegaranti

Vid premiearbeten ska den prissättningslön som motsvarar ett normalt premiearbete vara 15 procent högre än den arbetsbe- tingade lönen.

Ackordsarbetet ska prissättas så att lönen vid normal ackords- arbetstakt är 20 procent högre än den arbetsbetingade lönen för arbetet. Detta gäller även sådana premiearbeten, där den arbets- mängd som motsvarar arbetarens normala ackordsarbetstakt kan fastställas genom arbetsmätning.

För prestationslönearbete betalas åt arbetare minst grundlön.

Uppgifter som ska lämnas till arbetstagaren

Arbetstagaren har innan prestationsarbetet inleds och avtal om enhetspriset träffas rätt att få information om arbetets lönegrun- der och lönebildningen.

Av den skriftliga arbetsorder som ges arbetaren eller arbetsgrup- pen skall framgå såväl prestationsarbetets omfång som enhets- priset.

Avtal om enhetspris

Arbetsgivaren och den arbetare eller de arbetare som erbjuds pre- stationsavlönat arbete avtalar om enhetspriset för det prestations- avlönade arbetet innan det inleds.

Om man inte kommer överens om enhetspriset för det arbete som skall utföras, tillämpas kollektivavtalsenlig prissättning.

Enhetsprisets varaktighet

Enhetspriset förblir oförändrat så länge de faktorer som påverkar prissättningen ej förändras. Enhetspriset och det arbetsvärde som eventuellt utgör grunden för enhetspriset ska motsvara de verk- liga förhållandena och metoderna på arbetsplatsen.

Avbrott av prestationsavlönat arbetet

För den tid som ett prestationsavlönat arbete avbryts betalas till arbetstagaren lön enligt den personliga tidlönen, om det arbete som förorsakade avbrottet inte kan ordnas som prestationslöne- arbete.

Om arbetaren på arbetsgivarens order blir tvungen att avbryta sitt redan påbörjade och avtalade raka ackord på grund av annat arbete utan förhandsanmälan och det arbete som orsakat avbrot- tet inte kan utföras med prestationsavlön, betalas till arbetaren för detta arbete lön enligt hans medeltimlön, dock högst för sex arbetsdagar.

11.3 Jämförelse av utvecklingen för tid- och prestationslönerna

På arbetsplatser där man tillämpar såväl tid- som prestationslön, kan löneutvecklingen för tidsavlönade och prestationsavlönade arbetare konstateras årligen i samtal med förtroendemannen. Ifall man upptäcker betydande skillnader i löneutvecklingen, utreder man orsakerna till skillnaderna och gör eventuella justeringar.

12 ARBETSSTUDIER

Avsikten med arbetsstudierna och utvecklingen av metoderna är att förbättra företagets produktivitet, konkurrenskraft och an- ställningsförhållandenas kontinuitet. I samband med utvecklings- verksamheten bör man arbeta för att åstadkomma ett menings- fullt, omväxlande och utvecklande arbetsinnehåll.

Arbetstagarna och deras representanter ska kunna delta i utveck- lingen och verkställandet av förändringar i arbetsorganisationen, teknologin, arbetsförhållandena och arbetsuppgifterna.

Syftet med de arbets- och tidsstudier som arrangeras på arbets- platserna är att utveckla arbetsresultatet och därmed också arbets-

tagarnas inkomster. De ändringar i arbetsarrangemangen som de eventuellt ger upphov till får inte ha en ofördelaktig inverkan på de anställdas normala löneinkomster.

När arbetsgivaren använder arbetsstudier bör arbetsgivaren ge ar- betstagarnas representanter tillräcklig information och utbildning om undersökningsmetoderna samt om hur undersökningsresulta- ten eventuellt kommer att tillämpas på arbetarnas lönesättning.

Meddelande om arbetsmätningen och avsikten med den ges åt vederbörande arbetare, innan studien inleds.

Har oenighet uppstått angående det på basis av arbetsstudierna fastställda enhetspriset och en kontrollstudie av ifrågavarande arbete därför utförs, bör förtroendemannen, om han så önskar, erhålla information om hur studien utförts och om resultaten.

13 RESULTATPREMIER SOM KOMPLEMENT TILL TID- OCH PRESTATIONSLÖNER

13.1 Upprättande och ibruktagande av resultatpremiesystem

Arbetsgivaren kan komplettera tid- och prestationslönerna med en resultatpremie, som i allmänhet baserar sig på verksamhetens målsättningar, såsom förbättring av produktiviteten och uppnå- ende av utvecklingsmål. Avtal om ibruktagande ingås lokalt och det registreras.

Innan systemet med resultatpremier tas i bruk bör arbetsgivaren ge arbetarna en redogörelse för dess innehåll, syfte och målsätt- ningar samt om utbetalningsgrunderna.

13.2 Behandling av resultatpremie i löneadministrationen

Till arbetaren utbetalat resultatpremietillägg beaktas vid beräk- ning av semesterlön och semesterersättning, ifall de inte redan ingår i beräkningsgrunden för resultatpremietillägget.

Kollektivavtalets löneförhöjningsbestämmelser tillämpas inte på resultatpremietilläggen.

14 SÄRSKILDA TILLÄGG OCH PREMIER

14.1 Tillfällig avvikelse i arbetsförhållandena

Arbetsförhållandena beaktas vid bestämningen av arbetets svå- righetsgrad.

Om det i arbetsförhållandena uppkommer en tillfällig avvikelse, som klart vållar olägenheter, och som inte har tagits i betraktande vid fastställandet av arbetets svårighetsgrad, betalas på basis av störningens grad ett separat tillägg.

Tillägget uppgår till högst 57 cent/timme från början av den lö- nebetalningsperiod som inleds 1.3.2014 eller närmast därefter.

Tillägget betalas för de timmar, då tillfällig avvikelse i arbetsför- hållandena föreligger.

14.2 Exceptionellt svåra eller besvärliga förhållanden

Om det i arbetsförhållandena förekommer sådan exceptionell olägenhet eller besvärlighet som inte kan tas i beaktande vid fast- ställande av arbetets svårighetsgrad, betalas till arbetstagaren på basis av olägenhetens storlek ett separat tillägg.

Tillägget uppgår till minst 43 cent/timme från början av den lö- nebetalningsperiod som inleds 1.3.2014 eller närmast därefter.

Tillägget betalas för de timmar under vilka exceptionellt svåra eller besvärliga förhållanden föreligger.

14.3 Skifttillägg

I ordinarie skiftarbete betalas för kvälls- och nattskiftstimmarna ett skifttillägg från början av den lönebetalningsperiod som in- leds 1.3.2014 eller närmast därefter:

kvällsskift (t.ex. kl. 14 - 22) 115 cent/timme

nattskift (t.ex. kl. 22 - 06) 211 cent/timme

Bestämmelserna om tillägget för skiftarbete anses även uppfyllda ifall tillägget per dygn för de olika skiftena också på annat sätt fördelad sammanlagt motsvarar ovan angivna belopp.

Till arbetare i kontinuerligt treskiftsarbete samt i fortlöpande två- eller ettskiftsarbete utbetalas för varje under lördagsarbetsdygn arbetad timme som hör till den ordinarie arbetstiden ett separat lördagstillägg, vars storlek är 211 cent/timme i från början av den lönebetalningsperiod som inleds 1.3.2014 eller närmast därefter.

14.4 Tillägg för kvälls- och nattarbete

För arbete som inte är skift-, övertids- eller nödarbete betalas

– för arbete som utförs kl. 18 - 23 ersättning motsvarande tilläg- get för kvällsskift

– för arbete som utförs kl. 23 - 06 ersättning motsvarande tilläg- get för nattskift

14.5 Tjänsteårstillägg

I samband med företagets normala lönebetalning som följer när- mast efter 1 december betalas som ett särskilt tillägg till arbetsta- garen tjänstårstillägg enligt den tid anställningsförhållandet utan avbrott fortgått före utgången av föregående november månad.

På lokal nivå kan man komma överens om en annan tidpunkt för betalningen av tjänsteårstillägget. Avtalet ska gälla alla arbetsta- gare som är berättigade till tjänsteårstillägg.

14.5.1 Konstaterande av grunderna

Huruvida arbetstagaren omfattas av tillämpningsområdet för till- lägget och på vilken grund det eventuella tillägget betalas till honom eller henne konstateras den 30 november årligen. De härvid konstaterade grunderna för utbetalning av tillägget till- lämpas fram till följande granskningstidpunkt. Vid beräkning av anställningstidens längd och kontinuitet följs semesterlagens till- lämpningspraxis.

14.5.2 Tjänsteårstilläggets storlek

Tillägget bestäms enligt följande:

Anställningstiden Formel för beräkning av tillägget 10 men inte 15 år 2 x Sm x MTL

15 men inte 20 år 4 x Sm x MTL 20 men inte 25 år 6 x Sm x MTL 25 år eller längre 8 x Sm x MTL

Sm är antalet semestergrundande månader under föregående

semesterkvalifikationsår

MTL är för en arbetstagare med timlön den medeltimlön under tredje kvartalet som avses i punkt 15.2 i kollektivavtalet.

Den timlön som behövs för betalningen till en arbetstagare med månadslön beräknas så, att den månadslön som är den individu- ella tidlönen divideras med talet 169.

Storleken av en deltidsarbetande arbetares tjänsteårstillägg be- räknas så, ett det enligt ovanstående formel beräknade tjänsteårs- tillägget multipliceras med kvoten av veckans ordinarie timantal och talet 40.

Om arbetare övergått från heltidsarbete till deltidsarbete eller från deltidsarbete till heltidsarbete efter den tidpunkt (30.11.) då grunderna för tjänsteårstillägget senast konstaterats, jämkas det enligt ovanstående formel uträknade tjänsteårstillägget så, att det anses fördelat på tolv delar och för de fulla månader under vilka arbetaren under den ifrågavarande perioden varit deltidsanställd, multipliceras härmed motsvarande relativa andel av tjänsteårstil- lägget med kvoten av deltidsarbetsveckans ordinarie veckotim- mars antal och talet 40.

14.5.3 Utbyte av tjänsteårstillägg mot ledighet

Arbetsgivaren och en arbetstagare som har fyllt 58 år kan årligen komma överens om att det tjänsteårstillägg som arbetstagaren intjänat eller en del av det kan bytas ut mot motsvarande ledig tid. Ledigheten kan hållas efter den tidpunkt då tjänsteårstillägget har justerats. Arbetsgivaren och arbetstagaren avtalar om tidpunkten för ledigheten eller det förfaringssätt som iakttas när ledigheten hålls. Avtalas ska ingås skriftligt. Huvudförtroendemannen ges en utredning om tillvägagångssätten vid utbyte.

Till arbetstagaren betalas under ledigheten en ersättning som motsvarar medeltimlönen.

14.5.4 Anställningen upphör

Om till tillägg berättigad arbetares anställning upphör före den årliga utbetalningen av tillägget, erläggs åt arbetaren i samband med slutlikviden för varje semestergrundande månad fr.o.m. in- gången av föregående december månad 1/12 av den summa som föregående gång erlades åt honom som tjänsteårstillägg.

14.6 Yrkesexamenspremier

Till en arbetstagare, som med godkänt vitsord avlägger en ge- mensamt överenskommen yrkes- eller specialyrkesexamen inom metallbranschen, utbetalas i samband med den löneutbetalning som följer närmast efter det examen avlagts en yrkesexamens- premie, vars storlek är:

– yrkesexamen 200 euro

– specialyrkesexamen 300 euro

15 MEDELTIMLÖN FÖR EN ARBETSTAGARE MED TIMLÖN

15.1 Användning och beräkning av medeltimlönen

Medeltimlönen används som beräkningsgrund för utbetalning av lön och ersättningar i de fall som nämns separat i kollektivavtalet.

Arbetstagarens medeltimlön beräknas så, att den lön arbetsta- garen fått för arbetad tid under varje kvartal inklusive tid- och prestationslöner jämte andra eventuella tillägg, divideras med det totala antalet utförda arbetstimmar.

Av tilläggen för arbetad tid beaktas inte

• övertidstillägg

• söndagstillägg

• arbetstidsutjämningstillägg

• lördagstillägg

• resultatpremietillägg.

Inte heller andra tillägg än tilläggen för arbetad tid, såsom tjäns- teårstillägg och vinstpremier, beaktas vid beräkningen av medel- timlönen.

Om arbetstagaren under kvartalet har varit i arbete mindre än 160 timmar beräknas inte någon medeltimlön för kvartalet.

Den totala förtjänsten för långvarigt prestationslönearbete som utförts under skilda kvartal, kan vid beräkning av medeltimlönen fördelas på ifrågavarande kvartal i förhållande till antalet utförda arbetstimmar under respektive kvartal, såvida antalet arbetstim- mar som använts i prestationslönearbete härvid är känt.

15.2 Tidpunkter då medeltimlönen används

Medeltimlönerna som beräknats för de olika kvartalen enligt punkterna ovan används på följande sätt:

- under februari, mars och april används medeltimlönen för föregående års IV kvartal,

- under maj, juni och juli används medeltimlönen för årets I kvartal,

- under augusti, september och oktober används medeltimlö- nen för årets II kvartal samt

- under november, december och januari används medeltimlö- nen för årets III kvartal.

Månadsperioderna och kvartalen som nämns i denna punkt be- räknas börja och upphöra enligt räkenskapsperioderna.

Om räkenskapsperioden sträcker sig över två olika månader el- ler kvartal, inberäknas den i den månad eller det kvartal där den största delen av de ordinarie arbetstimmarna under räkenskaps- perioden ingår.

15.3 Ny arbetstagare och andra specialsituationer

Till en nyanställd arbetstagare betalas en lön eller ersättning en- ligt punkt 15.1 i avtalet under högst fyra månader enligt arbetsta- garens personliga tidlön.

I det fall att medeltimlönen understiger grundlönen utbetalas dock lönen eller ersättningen enligt grundlönen.

Till en arbetstagare, vars medeltimlön på grund av t.ex. sjukdom eller värnplikt inte räknats ut enligt punkt 15.1, betalas på mot- svarande sätt lön eller ersättning enligt den senast uträknade med- eltimlönen eller enligt den personliga tidlönen, om den är högre.

16 LÖNEBESTÄMNINGSPERIOD OCH ÄNDRING AV DEN

Med lönebestämningsperiod avses den tidsenhet, som utgör grund för lönens fastställande. Grundbestämningsperioden är en timme. Om ibruktagande av annan bestämningsperiod avtalas mellan arbetsgivare och huvudförtroendeman, detta dokumen- teras skriftligt.

Då bestämningsperiodens längd ändras, bibehålls strukturen i ar- betarens grundlön. En ändring av periodlängden får inte inverka negativt på arbetstagarens normala löneinkomster.

Före ändring av bestämningsperiod bör arbetsgivaren åt arbe- tarna ge en utredning som gäller ändringens syfte, innehåll och praktiska genomförande.

Ett avtal som gäller en annan period än grundbestämningsperio- den kan av grundad anledning sägas upp. Uppsägningstiden är minst sex månader.

17 SÄRSKILDA BESTÄMMELSER OM MÅNADSLÖN

17.1 Ersättning av inkomstbortfall

Den förlust av förtjänst för ordinarie arbetstid som enligt kollek- tivavtalet ska ersättas betalas som månadslön uträknad enligt den individuella tidlönen.

17.2 Månadslönedivisor för vissa ersättningar

Den timlön som behövs vid betalning av följande ersättningar uträknas så, att den månadslön som är den individuella tidlönen divideras med talet 169:

• ersättning för veckoledighet

• utryckningspenning

• ersättning för den tid som åtgår till resa utom ordinarie ar- betstid

• yrkesutbildning

• ersättning för beredskapstid

• ersättning för uppbådsdagen.

17.3 Lön för deltid

Om en arbetstagare inte har rätt till lön för hela lönebetalningspe- rioden, till exempel på grund av frånvaro utan lön, räknas lönen för deltid ut.

Lönen för deltid beräknas så, att den månadslön, som består av den personliga tidlönen eller den fasta delen av prestationslönen, divideras med det antal arbetstimmar som enligt arbetstidssche- mat ingår i ifrågavarande lönebetalningsperiod och den erhållna timlönen multipliceras med det antal timmar för vilka arbetsta- garen är berättigad till lön. Den rörliga delen av prestationslönen betalas enligt utfört arbete.

17.4 Deltidsarbete

I deltidsarbete där arbetstiden är kortare än 40 timmar i veckan beräknas de arbetsbetingade månadslönerna så att de arbetsbe- tingade månadslöner som nämns i punkt 8.1 multipliceras med kvoten av arbetstagarens ordinarie arbetstimmar och talet 40.

För deltidsarbetstagare används den avtalade genomsnittliga ar- betstiden per månad som divisor i stället för standardtimdivisorn 169.

18 LÖNEBETALNING

Om lönebestämningsperioden är kortare än en vecka, bör lönen betalas minst två gånger i månaden, om inte överenskommits att lönen eller del av den skall betalas en gång i månaden. Om lönen bestäms per vecka eller enligt en längre period, bör lönen betalas minst en gång i månaden.

III ARBETSTID OCH SEMESTER

Bestämmelserna om arbetstid reglerar den ordinarie arbetstidens längd och föreskriver hur arbetstiden ordnas antingen utgående från arbetsgivarens arbetsledningsrätt eller lokala avtal. Genom ändamålsenlig placering av arbetstiden kan man förbättra företa- gens leveransförmåga, beakta arbetstagarnas behov när det gäller arbetstiden samt se till att utbudet och efterfrågan av arbete på ett effektivt sätt kan mötas.

När den ordinarie arbetstid som fastställs i kollektivavtalet över- skrids kan det vara fråga om antingen övertidsarbete enligt lagen eller kollektivavtalsenligt övertidsarbete. För sådant arbete beta- las förhöjd lön.

Semesterbestämmelserna gäller semesterlön och semesterpre- mie.

Till övriga delar än vad som föreskrivs i kollektivavtalet iakttas bestämmelserna i arbetstidslagen och semesterlagen.

19 ORDINARIE ARBETSTID

19.1 Den ordinarie arbetstidens längd

Den ordinarie arbetstiden är högst 8 timmar per arbetsdygn och 40 timmar per arbetsvecka.

19.1.1 Genomsnittlig veckoarbetstid i dag- och tvåskiftsarbete

Då man arbetar normalt heltidsarbete, dvs. 40-timmars arbets- vecka, ska arbetstiden i dag- och tvåskiftsarbete jämnas ut så att den i medeltal under kalenderåret är högst

36,2 timmar per vecka år 2014

36,4 timmar per vecka år 2015

36,5 timmar per vecka år 2016.

Den genomsnittliga veckoarbetstiden har uppnåtts så att ar- betstidsförkortningarna i enlighet med avtalen mellan AFC och FFC 28.3.1984 och 15.3.1986, har omvandlats till genomsnittlig veckoarbetstid för hela kalenderåret. Också söckenhelgerna samt midsommar- och julaftonen utjämnar veckoarbetstiden. Den ge- nomsnittliga veckoarbetstiden kan för en arbetstagare variera mellan kalenderåren beroende på om arbetstagaren eventuellt i enlighet med punkt 19.2 har flyttat fram utjämningsledighet till följande år.

Bestämmelserna i punkt 19.2 tillämpas då arbetstiden jämnas ut till genomsnittlig arbetstid.

19.1.2 Genomsnittlig veckoarbetstid i treskiftsarbete

Den ordinarie arbetstiden är

• i medeltal 35,8 timmar per vecka i intermittent treskiftsar- bete och

• i medeltal 34,9 timmar per vecka i kontinuerligt treskiftsar- bete.

Den genomsnittliga veckoarbetstiden verkställs med ett på för- hand utarbetat arbetstidsschema. Arbetstiden ska under en period om högst ett år, i regel inom ett kalenderår, jämnas ut till ovan nämnda antal timmar per vecka.

Söckenhelger är arbetsdagar eller lediga dagar på det sätt som framgår av arbetstidsschemat. Söckenhelgernas samt midsom- mar- och julaftonens utjämnande effekt på arbetstiden har beak- tats vid beräkningen av de ovan nämnda genomsnittliga vecko- arbetstiderna. Semesterdagar kan inte användas för utjämning av arbetstiden.

Med intermittent treskiftsarbete avses arbete, som utförs i tre skiften så, att arbetet avbryts i allmänhet till veckoskiftet. På grund av företagets produktionsbehov varierar arbetstiden un- der söckenhelgveckorna beroende på om arbetena avbryts under söckenhelgerna eller inte.

Med kontinuerligt treskiftsarbete avses arbete, som utförs i tre skift sammanlagt 24 timmar i dygnet under sju dagar i veckan.

Bestämmelser som gäller kontinuerligt treskiftsarbete tillämpas också i underjordiskt gruvarbete.

19.2 Arbetstidens utjämning i dag- och tvåskiftsarbete

A. Verkställande av den genomsnittliga veckoarbetstiden

Den genomsnittliga veckoarbetstiden verkställs så att man ger 12,5 dagar utjämningsledighet per kalenderår. Semesterdagar kan inte användas för utjämning av arbetstiden.

Ifall man inte kommer överens annorlunda på arbetsplatsen, ge- nomförs arbetstidsutjämningen så att ledighet hålls enligt arbets- givarens anvisning minst ett arbetsskift åt gången.

Arbetstidsutjämningen kan genom lokalt avtal genomföras också så att den ordinarie dygnsarbetstiden förkortas eller genom att olika alternativ för arbetstidens utjämning kombineras.

B. Givande av utjämningsledighet

Tidpunkten för utjämningsledigheten

• framgår av det på förhand fastställda arbetstidsschemat,

• meddelas senast en vecka på förhand eller

• avtalas lokalt.

Arbetstidsschemat är till sin natur kollektivt och gäller för den tid, då arbetstidsform som används på ifrågavarande arbetsställe, avdelning eller arbetsplats i allmänhet, är dag- eller tvåskiftsar- bete.

Om av arbetstidsschemat inte annat följer, anses att en arbetsta- gare som är borta från arbetet, har fått ledighet, även om han eller hon inte har fått särskilt meddelande därom, när hela företaget, den arbetsavdelning eller den arbetsgrupp, till vilken arbetaren hör, hållit i detta avtal avsedd ledighet.

C. Flyttning av utjämningsledighet

Arbetsgivaren och arbetstagaren kan avtala om att ledigheten skjuts fram så att den ges senast för utgången av följande år. Huvudförtroendemannen ska få en utredning över hur framskjut- ningen av utjämningsledigheterna ordnas i praktiken.

En sådan utjämningsledighet kan skjutas fram, för vilken utjäm- ningstillägg inte har betalts. För en framskjuten utjämningsledig- het betalas utjämningstillägg i samband med att ledigheten tas ut. Man kan avtala annorlunda om den mängd utjämningsledighet som framskjuts och tidpunkten för betalningen av utjämningstil- lägget.

D. Utjämningsledighet och permittering

Vid undersysselsättningssituationer utnyttjas i första hand utjäm- ningsledighet och vid behov tillgrips först därefter permittering.

19.3 Tillägg för arbetstidsutjämning och betalning av dessa

Inkomstbortfall till följd av arbetstidsutjämningen till genom- snittlig veckoarbetstid ersätts så att arbetstagaren för varje under den ordinarie arbetstiden utförd timme i detta avtal avsedd arbets- tidsform intjänar ett tillägg i cent, som i dag- och tvåskiftsarbete är 6,3 procent, i intermittent treskiftsarbete 11 procent och i kon- tinuerligt treskiftsarbete 14,3 procent av arbetstagarens kvartals- vis beräknade medeltimlön.

Tillägget betalas också

• för sådan rese- och utbildningstid på ordinarie arbetstid som ersätts av arbetsgivaren

• för den tid för vilken arbetsgivaren betalar lön för sjuktid

• för den tid för vilken arbetsgivaren betalar lön för sjuktid på grund av vård av sjukt barn

• för den del av en förtroendemans eller arbetarskyddsfull- mäktigs ordinarie arbetstid som åtgår till att sköta med ar- betsgivaren överenskomna uppgifter.

De intjänade tilläggen betalas i dag- och tvåskiftsarbete per löne- period, ifall inte lokalt avtalas om annat. I treskiftsarbete avtalas tidpunkten för betalning av de intjänade tilläggen lokalt.

Arbetstiden för arbetare med månadslön utjämnas utan sänkning av månadslönen.

19.4 Arbetstidsschema

Av det på förhand uppgjorda arbetstidsschemat bör framgå för- läggningen av den ordinarie dygns- och veckoarbetstiden samt den högst ett år långa perioden, inom vilken arbetstiden utjämnas till sin ordinarie längd.

I treskiftsarbete är arbetstidsschemat till sin natur kollektivt. Ut- jämningsperioden för arbetstiden omfattar högst ett år, i regel ett kalenderår.

Om det är synnerligen svårt att uppge detaljerade uppgifter om hur den ordinarie arbetstiden i dag- och tvåskiftsarbete förläggs i arbetstidsschemat för hela utjämningsperioden på grund av utjämningsperiodens längd eller för att arbetet är oregelbundet, kan man i detta fall göra upp ett arbetstidsschema för en kortare tidsperiod.

Vid uppgörandet av arbetstidsschemat ska arbetstiden ordnas så att den ledighet per vecka som avses i arbetstidslagen (vecko- ledighet) om möjligt förläggs i samband med söndagen. Med beaktande av den arbetstidsform eller det arbetstidssystem som används är målsättningen av arbetstagaren även har en annan fri- dag per vecka. Om den andra fridagen förläggs till en fast vecko- dag, bör denna, såvitt möjligt, vara lördag. I annat fall framgår fridagen av arbetstidsschemat.

Söckenhelgsveckorna och fridagar

Under en vecka med en extra helgdag är den ordinarie arbetsti- den på en dag före en sådan helg samt på lördag 8 timmar, med undantag av påskafton samt midsommar- och julafton, som är fridagar, om inte produktionstekniska skäl annat påkallar.

Lördagen under de veckor då nyårsdagen, trettondagen, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxx, 1 maj och självständighetsdagen infaller samt lördagen efter jul och påsk är fridag i sådana arbeten där arbetstiden också i övrigt följer systemet med lördag som fast fridag.

19.4.1 Ändring av arbetstidsschema och meddelande om förändring

Om grunderna för, verkningarna av och alternativen för ändring av ikraftvarande arbetstidsschema förhandlas på arbetsplatsen i enlighet med kollektivavtalets förhandlingsordning.

En bestående förändring av ett gällande arbetstidsschema med- delas till arbetstagaren i fråga två veckor innan förändringen ge- nomförs. En tillfällig förändring meddelas såvitt möjligt en vecka innan förändringen genomförs, dock senast under den tredje da- gen innan förändringen genomförs. Lokala avtal om andra an- mälningstider kan ingås.

Ändringen är till sin karaktär tillfällig, om det är meningen att man övergår till det arbetstidsschema som är i bruk efter att be- hovet av förändringen har upphört.

Bestämmelserna om ändring av arbetstidsschemat gäller inte nödarbete eller därmed jämförbart arbete.

19.5 Ändringar av arbetstidsformen

Vid övergång från en arbetstidsform till en annan bestäms arbets- tiden och det tillägg som utbetalas för den separat, efter över- gången i enlighet med bestämmelserna för ifrågavarande arbets- tidsform.

19.6 Allmänna bestämmelser om organisering av arbetstiden

Ifall man inte lokalt kommit överens om hur arbetstiden organise- ras enligt punkt 19.7, bör arbetstiden organiseras enligt följande:

1. Arbetsdygn

Arbetsdygnet börjar i dagarbete kl. 7.00. Arbetsveckan inleds på måndag. Söndagsarbetsdygnet liksom även det dygn, som till- lämpas vid beräkning av ersättning för veckovila, bestäms enligt arbetsdygnet.

2. Förläggning av daglig arbetstid

Arbetstiden i dagarbete inleds kl. 7.00, ifall arbetsgivaren inte i de fall då motiverade produktionstekniska skäl så kräver, har fastställt en annan arbetstid.

3. Daglig vilopaus

I dagarbete hålls en timmes vilopaus, under vilken arbetaren kan avlägsna sig från arbetsplatsen.

I tvåskiftsarbete är vilopausen en halvtimme.

I treskiftsarbete bereds tillfälle att inta måltider under arbetet på en för detta ändamål avsedd plats.

Arbetaren kan på arbetsplatsen under sådan tid som med tanke på arbetets utförande är lämpligast, inta kaffe eller läsk.

4. Avlösning och ändring av skift

I skiftarbete skall arbetsskiften regelbundet avlösa varandra och med högst tre veckors intervaller växla.

Efter överenskommelse kan arbetaren arbeta också kontinuerligt i samma skift.

5. Organisering av ordinarie arbetstid till genomsnittlig arbets- tid

Vid organisering av ordinarie arbetstid till genomsnittlig arbetstid iakttas en utjämningsperiod av högst ett år, som i treskiftsarbete i regel är ett kalenderår.

6. Nattarbete

Nattarbete får utföras med iakttagande av bestämmelserna i 26 § i arbetstidslagen.

19.7 Organisering av arbetstiden genom lokalt avtal

Lokalt kan man avtala om:

1. den maximala längden för dygns- och veckoarbetstiden

2. en utjämningsperiod som är längre än ett år i avtalet om arbetstidsbank

3. tidpunkten för arbetsdygnets och arbetsveckans början

4. daglig vilopaus

5. ändring av arbetstidsschema

6. utförande av nattarbete avvikande från 26 § i arbetstidslagen.

19.8 Arbetstidsbank

19.8.1 Xxxxxxx och syfte

Med arbetstidsbank avses ett på företags- eller arbetsplatsnivå ibruktaget system för sammanjämkning av arbete och fritid var- vid man avtalar om sparande eller utlåning av olika delfaktorer samt om sammanslagning av dem på lång sikt.

Tids- och andra begränsningar gällande givande av delar man avtalat om som delfaktorer i arbetstidsbanken åsidosätts med ar- betstidsbanksavtal, om man inte avtalar annorlunda.

Avsikten med arbetstidsbanken är att stöda företagets produk- tivitet och konkurrenskraft och beakta arbetarnas individuella arbetstidsbehov.

19.8.2 Ibruktagande av arbetstidsbanken

Arbetsgivaren och huvudförtroendemannen avtalar skriftligt om ibruktagandet av och detaljerna i systemet för arbetstidsbanken. I avtalet om ibruktagandet av arbetstidsbanken ska man komma överens om åtminstone

1. vilka avtalet gäller

2. av vilka delfaktorer arbetstidsbanken består

3. maximiantalet för den ordinarie dygns- och veckoarbetstiden

4. gränserna för sparande och utlåning av arbetstidssaldo, inom vilka den ordinarie arbetstiden kan variera inom en längre tidsperiod

5. lönegrunden, enligt vilken tid och/eller pengar kan sparas eller lånas

6. längden av perioden för utjämning av arbetstiden

7. hur arbetsoförmåga inverkar på användning av ledighet från arbetstidsbanken.

I avtalet ska man också anteckna principerna om ordnandet av den ordinarie dygns- och/eller veckoarbetstiden samt sättet för hur man meddelar och förfar i anslutning till ordnandet av ar- betstiden.

Arbetsgivaren och arbetaren avtalar om tidpunkten för givandet av ledighet som varar en dag eller längre tid.

19.8.3 Användning av arbetstidsbanken

Man kan fritt avtala om gränserna för sparande och användning av tid i arbetstidsbanken. Då man avtalar om utjämningsperioder som är längre än ett år ska den genomsnittliga ordinarie arbetsti- den dock högst vara i enlighet med arbetstidslagen.

19.8.4 Anställningen upphör

Saldot i arbetstidbanken jämnas ut innan anställningen upphör. Ifall det finns sparad tid eller pengar i arbetstidsbanken då anställ- ning upphör betalas de i samband med slutlikviden på sätt man lokalt avtalat om. Lånad ledighet eller lånade pengar avdras från slutlikviden.

Xxxxx arbetarens arbetsavtal har sagts upp på grund av arbetsgiva- ren och arbetaren har befriats från skyldigheten att arbeta under hela sin uppsägningstid, avdras inte den skuld som finns i arbets- tidsbanken från hans slutlikvid.

Uppsägningstiden för avtalet om arbetstidsbank är sex månader, om man inte lokalt avtalar annorlunda. Utjämningen av arbets- tidssaldona sker inom ramen för uppsägningstiden. Ifall tid- och pengsaldona inte har utjämnats under uppsägningstiden förfar man vid betalning och återbetalning av dem på samma sätt som då anställningen upphör, om man inte lokalt avtalar annorlunda.

20 ÖVERSKRIDNING AV ORDINARIE ARBETSTID OCH SÖNDAGSARBETE

20.1 Dygnsövertidsarbete

Definition

Enligt arbetstidslagen avses med dygnsövertidsarbete det arbete som utförs under arbetsdygnet utöver den ordinarie arbetstiden per dygn, dvs. 8 timmar, eller en lokalt överenskommen längre ordinarie arbetstid per dygn än denna.

Ifall arbetstiden har organiserats så, att den i medeltal är 40 tim- mar i veckan, är dygnsövertiden det arbete som överskrider det i arbetstidschemat för ifrågavarande arbetsdygn fastställda antalet ordinarie arbetstimmar.

Ersättning

För dygnsövertid betalas utöver tid- eller prestationslönen ett övertidstillägg som för de 2 första timmarna är 50 procent och för de därpå följande timmarna 100 procent av medeltimlönen.

För dygnsövertid som utförs på söckenlördag samt helgaftnar betalas utöver arbetslönen ett övertidstillägg som för samtliga timmar är 100 % av medeltimlönen.

Den timlön som behövs för uträkningen av övertidstillägget för arbetare med månadslön beräknas så, att den månadslön som är den individuella tidlönen divideras med talet 169.

20.2 Veckoövertidsarbete

Definition

Enligt arbetstidslagen avses med veckoövertidsarbete arbete som överskrider den kollektivavtalsenliga ordinarie veckoarbetstiden, dvs. 40 timmar.

Ifall arbetstiden har organiserats så, att den i medeltal är 40 tim- mar i veckan, är veckoövertiden det arbete som under respektive arbetsvecka överskrider det i arbetstidschemat för ifrågavarande arbetsvecka fastställda antalet ordinarie arbetstimmar.

Då man räknar ut veckoövertidsarbetet beaktas inte under samma vecka utfört dygnsövertidsarbete.

Ersättning

För veckoövertidsarbete betalas utöver tid- eller prestationslönen ett övertidstillägg som för de första 8 timmarna är 50 procent och för de därpå följande timmarna är 100 procent av medeltimlönen.

När övertidstillägg har betalts för 8 timmar, betalas för de övriga till övertidstillägg berättigade timmarna under arbetsveckan ett övertidstillägg som är 100 % av medeltimlönen oberoende av om det är fråga om dygns- eller veckoövertidsarbete.

Den timlön som behövs för uträkningen av övertidstillägget för arbetare med månadslön beräknas så, att den månadslön som är den individuella tidlönen divideras med talet 169.

20.3 Maximal mängd övertid

Övertidsarbete utförs med i lag stadgade begränsningar.

Som kontrollperiod för maximiantalet övertidstimmar används kalenderåret. I stället för kalenderår kan man lokalt avtala om att granskningsperioden är ett år. Granskningsperioden börjar från den lönebetalningsperiod för vilken lön betalas närmast efter det

att kalenderåret har bytt.

20.4 Mertidsarbete

Mertidsarbete är arbete som överskrider det i arbetstidschemat för ifrågavarande arbetsdygn eller arbetsvecka fastställda antalet ordinarie arbetstimmar, utan att dock överskrida den ordinarie arbetstiden enligt arbetstidslagen.

20.4.1 Ersättning för mertidsarbete per dygn vid utjämning av arbetstiden (kollektivavtalsenligt övertidsarbete)

Arbete som utförs som mertidsarbete, som på grund av utjäm- ning av arbetstiden överskrider den för en heltidsarbetande ar- betstagare i arbetstidschemat fastställda arbetstiden per dygn då den underskrider 8 timmar under dygnet i fråga, ersätts som för dygnsövertidsarbete.

20.4.2 Ersättning för mertidsarbete per vecka vid utjämning av arbetstiden och under söckenhelgsvecka (kollektivavtalsenligt övertidsarbete)

Arbete som utförs som mertidsarbete

a) som på grund av utjämning av arbetstiden överskrider den för en heltidsarbetande arbetstagare i arbetstidschemat fastställda arbetstiden per vecka då den underskrider 40 timmar under veckan i fråga eller

b) som under söckenhelgsveckorna överskrider arbetstiden per respektive vecka enligt arbetstidsschemat,

ersätts som för veckoövertidsarbete.

20.5 Ersättning för arbete som utförs på fridag (kollektivavtalsenligt övertidsarbete)

Arbete som utförs på fridagar ersätts på det sätt som man avtalat om för veckoövertidsarbete när arbetstagaren på grund av föl-

jande godkända skäl inte har haft möjlighet att under de i arbets- tidsschemat fastställda arbetsdagarna utföra så många arbetstim- mar att det skulle motsvara den ordinarie veckoarbetstiden och arbetstagaren arbetar på i arbetstidsschemat antecknade fridagar.

Som godkända skäl räknas:

• arbetstagarens semester,

• arbetsoförmåga på grund av sjukdom,

• frånvaro med lön på grund av barns insjuknande så som av- ses i punkt 31.1 i kollektivavtalet,

• permittering av ekonomiska eller produktionsmässiga skäl (gäller inte förkortad arbetsvecka),

• yrkesutbildning eller gemensam utbildning eller av utbild- ningsarbetsgruppen godkänd fackföreningsutbildning i en- lighet med punkt 47.1 - 47.3 i kollektivavtalet,

• arbetsresa på uppdrag av arbetsgivaren eller

• repetitionsövning.

20.6 Lokalt avtalat övertidstillägg (endast ett över- tidsarbetsbegrepp)

I avvikelse från punkt 20.1 och 20.2 kan man lokalt avtala om fastställande av övertidstillägg och storleken på tillägget enligt något av nedan nämnda alternativ:

a) I övertidstillägg betalas 55 % för alla timmar som berättigar till övertidstillägg.

b) I övertidstillägg betalas för de första till övertidstillägg berät- tigande timmarna 50 % och för de därpå följande timmarna 100 % tillägg.

c) I övertidstillägg betalas för de första femtio till övertidstillägg berättigande timmarna 35 %, för de därpå följande hundra timmarna 65 % och för därpå följande timmar 100 %.

d) Man avtalar lokalt om övertidstilläggets storlek och om en eventuell på timmar baserad differentiering med anpassning av ovan nämnda exempel.

Avtal om övertidstillägg

När man utarbetar ett lokalt avtal utreder man för en tillräckligt lång tidsperiod nivån på det nuvarande systemet för övertids- tillägg och lösningens målsättningar på arbetsplatsen vilka kan hänföra sig bl.a. till främjande av mångsidiga arbetstidsarrang- emang, kostnadshantering och en förenkling av principerna för ersättning av övertidsarbete.

Om storleken av övertidstillägget grundar sig på ett system med flera nivåer kan uppföljningsperioden för timgränserna vara högst ett år.

Ett lokalt avtal gäller både kollektivavtalsenligt övertidsarbete och övertidsarbete enligt arbetstidslagen.

Ett lokalt avtal påverkar inte söndagsersättningen eller ersätt- ningen för ledighet per vecka.

Lokala avtal - upprättande, giltighet och uppsägning

Ett lokalt avtal ingås skriftligt mellan arbetsgivaren och förtro- endemannen och kan ingås så att det gäller tillsvidare eller för viss tid.

Uppsägningen av ett avtal som gäller tillsvidare skall ske skrift- ligt. Uppsägningstiden är tre månader om man inte avtalat an- norlunda. Om man för ersättningen av utförda arbetstimmar som berättigar till övertidstillägg använder ett system som är uppdelat i olika nivåer, upphör avtalet dock tidigast då den uppföljnings- period löper ut som närmast följer efter det att uppsägningstiden löpt ut om man inte avtalar annorlunda.

Det genomsnittliga övertidstillägget på arbetsplatsen

Ifall man inte avtalar annat om ersättning av övertidsarbete, ut- gör tillägget 55 procent, om den genomsnittliga procenten för övertidstillägget på arbetsplatsen inte är högre uträknat för en tillräckligt lång tidsperiod.

Förbundens andra anvisningar

Material som stöder lokala avtal finns på förbundens hemsidor, se xxx.xxxxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx och xxx.xxxxxxxxxxx.xx.

20.7 Skifttillägg för övertidsarbete

Till skiftarbetare betalas för övertidsarbete ett skiftarbetstillägg enlig det skift under vilket han utför övertidsarbetet. För över- tidsarbete utbetalas skifttillägget enkelt utan övertidsförhöjning.

Bestämmelsen tillämpas, ifall skiftarbetare som dygnsövertids- arbete eller veckoövertidsarbete utför arbete, som i övrigt enligt arbetstidsschemat är organiserat som ordinarie skiftarbete.

20.8 Söndagsarbete

För arbete som utförs på söndag eller annan kyrklig högtidsdag betalas, förutom tid- eller prestationslön och eventuella övertids- tillägg, för varje arbetstimme som lagstadgad söndagsförhöjning ett tillägg motsvarande 100 procent av medeltimlönen.

Den timlön som behövs för uträkningen av söndagstillägget för en arbetstagare med månadslön beräknas så, att den månadslön som är den individuella tidlönen divideras med talet 169.

20.9 Arbete på påskafton, midsommarafton och julafton

För arbete utfört på påskafton, midsommarafton och julafton be- talas ett tillägg som uppgår till 100 procent av medeltimlönen. Detta moment gäller inte kontinuerligt ett- eller tvåskiftsarbete liksom inte heller oavbrutet treskiftsarbete.

Om för arbetet redan betalas 100 procent veckoövertidsersätt- ning, betalas det ovan nämnda tillägget dock inte.

Under ovan nämnda dagar kan arbete utföras under de förutsätt- ningar som avses i 33 §, 1 momentet i arbetstidslagen.

20.10 Avvikelse från fritid per vecka samt ersättning

En arbetstagare, som tillfälligt behövs i arbete under sin vecko- vila kompenseras för den tid som åtgått till arbete under veckovi- lan enligt vad som avtalats innan arbetet inleddes antingen genom att den ordinarie arbetstiden förkortas med den tid som åtgått till arbete under veckovilan eller genom en penningersättning.

I kontinuerligt treskiftsarbete eller i fortlöpande två- eller ett- skiftsarbete anses en arbetstagare ha gått miste om sin veckovila om arbetstagaren har utfört arbete under arbetsveckans alla da- gar utan att få 35 eller minst 24 timmars oavbruten ledighet. I ett sådant fall kompenseras tiden som åtgått till arbetet under vecko- ledigheten på det sätt som beskrivs i föregående stycke.

Xxxxxxxxx anses inte förverkligad under tid som arbetaren är bor- ta på grund av egen sjukdom eller på grund av vård av sjukt barn.

20.10.1 Beräkningsgrund för ersättning för veckovila

Vid uträkning av ersättning för veckovila beaktas de arbetstim- mar arbetstagaren har utfört under det arbetsdygn eller de ar- betsdygn, då veckovila senast borde ha getts. Avvikande från bestämmelsen ovan beaktas i kontinuerligt treskiftsarbete eller i fortlöpande två- eller ettskiftsarbete de arbetstimmar under vilka arbetstagaren har arbetat under veckans enligt arbetstidsschemat sista lediga dag.

20.10.2 Beviljande av ersättande ledighet

Förkortning av den ordinarie arbetstiden som ersättning för för- lorad veckovila ska genomföras senast inom tre månader efter att arbetet utförts, om inte annat avtalas.

20.10.3 Penningersättning

Förlorad veckovila kan också ersättas genom att till arbetstagaren utöver tid- eller prestationslönen och eventuella övertids- och söndagstillägg betalas en ersättning som uppgår till 100 procent av medeltimlönen.

20.11 Utryckningsarbete

20.11.1 Kallelse till utryckningsarbete utanför den ordinarie arbetstiden

Om en arbetstagare efter att han eller hon redan avlägsnat sig från sin arbetsplats kallas till plötsligt påkommande arbete utöver sin ordinarie arbetstid, betalas till arbetstagaren arbetslön för minst en timme samt övertidsersättning ifall arbetet är övertidsarbete.

Dessutom betalas en speciell utryckningspenning enligt följande:

a) en ersättning motsvarande två timmars medeltimförtjänst då kallelse till plötsligt påkommande arbete getts efter ordinarie arbetstid eller på en fridag, dock före klockan 21.00.

b) en ersättning motsvarande tre timmars medeltimförtjänst, då kallelse getts mellan klockan 21.00 och 06.00. Om arbetet samtidigt är övertidsarbete betalas i de fall som här avses omedelbart en övertidsersättning på 100 procent.

20.11.2 Meddelande under ordinarie arbetstid

Om arbetstagaren under sin ordinarie arbetstid som slutar senast kl. 16.00 meddelas att han under samma arbetsdygn efter det han avlägsnat sig från arbetsplatsen bör inställa sig till övertidsarbete som börjar efter kl. 21.00, betalas en i underpunkt 20.11.1 a) angiven extra ersättning, motsvarande två timmars medeltimlön.

20.12 Beredskap

Med beredskap avses att arbetstagaren enligt avtal är skyldig att utanför arbetstiden befinna sig i beredskap att på kallelse rycka ut för att utföra arbetsuppgifter. I avtalet ska längden på beredskaps- tiden anges. Arbetsuppgifterna kan utföras på arbetsplatsen, på kommenderingsplatsen eller via distansförbindelser. Beredskaps- tiden inräknas inte i arbetstiden.

Arbetsgivaren är skyldig att till arbetaren betala ersättning för de begränsningar som beredskapen medför för arbetares användning av fritiden.

Den ersättning som betalas för beredskapstiden är:

a) 50 % av medeltimlönen, ifall arbetstagaren är skyldig att omedelbart inleda arbetet, dock senast 1,5 timmar från det att kallelsen gavs

b) 35 % av medeltimlönen, ifall arbetstagaren är skyldig att börja arbeta senast 3 timmar från det att kallelsen gavs

c) 20 % av medeltimlönen, ifall tidsfristen är mer än 3 timmar.

Arbetaren och arbetsgivaren kan också avtala annorlunda om er- sättningen för beredskapen.

Bestämmelserna om utryckningsarbete tillämpas inte när arbets- tagaren kallas till arbete.

21 SEMESTER

21.1 Givande av semester och semesterns längd

Arbetare får semester enligt semesterlagen.

21.1.1 Tid likställd med arbetstid

I 2 kap. 7 § i semesterlagen regleras den frånvarotid som an- ses likställd med arbetstid när längden på semestern fastställs. Därtill räknas som dagar likställda med arbetade dagar den tid då arbetstagaren getts befrielse från arbete för att delta i Metall- arbetarförbundets förbundskongress, förbundsfullmäktige- eller förbundsstyrelsemöte. Som arbetstid betraktas också den tid un- der vilken en arbetstagare beviljats ledigt för att delta i Finlands Fackförbunds Centralorganisations, FFC:s, kongress eller full- mäktigemöte. Arbetstagaren bör, när han anhåller om ledighet, förete vederbörlig utredning över den tid, som han behöver för deltagande i mötet.

Också arbetstidsutjämningsdagar och ledighet uttagen ur arbets- tidsbanken är dagar likställda med arbetade dagar.

21.1.2 Organisering av semester i treskiftsarbete

Vid användningen av femskiftssystem i kontinuerligt treskifts- arbete ges arbetstagaren, ifall inte produktionstekniska orsaker motiverar annat eller därom lokalt annat överenskommes, en 24 dagar lång enhetlig ledig tid under perioden 20.5 - 20.9 för se- mester.

Oanvända semesterdagar av semesterdelen som omfattar 24 da- gar under ovan nämnda kalenderperiod ges i regel i en följd under det kalenderår då semesterkvalifikationsåret slutar.

I treskiftsarbete ges den del av semestern som överstiger 24 se- mesterdagar under det kalenderår då semesterkvalifikationsåret slutar eller under därpå följande år före utgången av april.

21.2 Semesterlön och semesterersättning till arbets- tagare med timlön (gäller personer som lyder under 14 dagars regeln om intjänande)

Beräkningsgrunden för arbetstagarens semesterlön och semes- terersättning är medeltimlönen under semesterkvalifikationsåret, vilken fås så, att till arbetstagaren betald eller till betalning för- fallen lön för arbetad tid under semesterkvalifikationsåret, med undantag av förhöjning, som utöver lönens grunddel betalas för nödarbete och enligt lag eller avtal betald övertidsersättning, di- videras med antalet motsvarande arbetstimmar.

I den lönesumma som utgör beräkningsgrund för medeltimlönen

under semesterkvalifikationsåret ingår:

inkomst för utförd arbetstid i arbete med tid-, ackords- samt blandackords- och prestationslön.

• skiftarbetstillägg

• tillägg för kvälls- och nattarbete

• tillägg för utjämning av arbetstid för utförd arbetstid

• tillägg för söndagsarbete

• ersättning för ledighet per vecka

• olika miljötillägg samt

• resultatpremietillägg, om semesterlön och semesterersättning inte ingår i beräkningsgrunden för resultatpremietillägget.

A. Koefficienter

Arbetstagarens semesterlön och semesterersättning beräknas genom att medeltimlönen under semesterkvalifikationsåret mul- tipliceras med en koefficient enligt antalet semesterdagar. Koef- ficienterna är följande:

Antal semesterdagar	Koefficient
2	16,0
3	23,5
4	31,0
5	37,8
6	44,5
7	51,1
8	57,6
9	64,8
10	72,0
11	79,2
12	86,4
13	94,0
14	101,6
15	108,8
16	116,0
17	123,6
18	131,2
19	138,8
20	146,4
21	154,4
22	162,4
23	170,0
24	177,6
25	185,2

26	192,8
27	200,0
28	207,2
29	214,8
30	222,4

Om antalet semesterdagar är större än 30, höjs koefficienten med

talet 7,2 för varje semesterdag.

B. Deltidsarbete

Om den ordinarie arbetstiden per dygn under semesterkvalifika- tionsåret har varit kortare än 8 timmar, beräknas semesterlönen och semesterersättningen genom att multiplicera medeltimlönen med det tal som fås då ovanstående koefficienter multipliceras med kvoten av antalet ordinarie arbetstimmar per vecka och talet 40.

21.3 Semesterlön och semesterersättning till arbetstagare med månadslön

En arbetstagare med månadslön får sin lön eller eventuella se- mesterersättning för den intjänade semestertiden i enlighet med semesterlagen.

Åt arbetare som regelmässigt utför skiftarbete betalas skifttil- läggen för semestertiden i enlighet med arbetstidsschemat enligt rådande praxis på arbetsplatsen. Tilläggen betalas antingen innan semestern inleds eller på reguljära lönebetalningsdagar.

21.4 Betalning av semesterlön

Semesterlönen ska betalas innan semestern inleds. För en semes- terperiod om högst sex dagar får semesterlönen till en arbetsta- gare med timlön betalas på den ordinarie avlöningsdagen.

Lokalt kan man avtala om att semesterlönen betalas på de ordi- narie avlöningsdagarna under semestern. Det lokala avtalet ska gälla alla arbetstagare. Semesterlönen skall i så fall dock vara i sin helhet erlagd senast vid den lönebetalning, då lönen för den första arbetsdagen efter semestern betalas.

21.5 Semesterpremie

Till en arbetarstagare med timlön betalas 50 procent av semester- lönen i semesterpremie.

Den semesterpremie som ska betalas till en arbetstagare med må- nadslön erhålls så, att summan av den månadslön som utgör per- sonlig tidlön och semestertidens skifttillägg divideras med talet 50 och resultatet multipliceras med antalet semesterdagar.

21.5.1 Betalning av semesterpremie i samband med semes- terlön

Ifall man lokalt inte avtalar annat om tidpunkten för betalning av semesterpremie, betalas den enligt följande:

Hälften av semesterpremien erläggs innan semestern inleds. Hälften erläggs i samband med den lönebetalning, vid vilken ar- betare erhåller lön för den första arbetsdagen efter semestern, eller skulle ha erhållit ifall han inte varit förhindrad att komma på arbete.

För att arbetaren skall erhålla den andra delen av semesterpre- mien, bör hans anställning dock vara i kraft ännu under semes- terns sista dag. Ifall arbetsgivaren under semesterperioden avslu- tar arbetarens anställning under dennes semester av annan än på arbetaren beroende orsak, betalas åt arbetaren även semesterpre- miens andra del.

Om man lokalt har avtalat annat om tidpunkten för betalning av semesterpremien ska semesterpremien också i dessa fall betalas i sin helhet senast före början av nästa semesterkvalifikationsår. Det lokala avtalet ska gälla alla arbetstagare.

Ifall arbetarens anställning upphör före den lokalt avtalade tid- punkten för betalning av semesterpremien betalas den vid anställ- ningens upphörande, ifall arbetaren i övrigt enligt kollektivavta- let är berättigad till premien.

21.5.2 Betalning av semesterpremie i samband med semes- terersättning

Semesterpremien betalas också i samband med en eventuell se- mesterersättning om anställningen upphör under semesterperio- den av annan än på arbetaren beroende orsak. Semesterpremie betalas då för semesterersättningen för det föregående, avslutade semesterkvalifikationsåret, men inte för semesterersättning gäl- lande ett avbrutet semesterkvalifikationsår.

Att ett tidsbundet arbetsavtal upphör anses inte vara en omstän- dighet som beror på arbetstagaren.

21.5.3 Pensionering

Semesterpremie betalas till en arbetstagare som avgår med ål- ders- eller sjuk- eller invalidpension på den semesterlön och den eventuella semesterersättning som arbetstagaren är berättigad till. Åt arbetare som avgår med pension, betalas semesterpremie även för semesterersättning för det eventuellt avbrutna semester- kvalifikationsåret.

21.5.4 Militär- eller civiltjänstgöring

Xx arbetare som inleder sin beväringstjänstgöring betalas semes- terpremie för den semesterlön och semesterersättning, till vilken

han är berättigad vid inträdet i militärtjänsten. Bestämmelsen till- lämpas på motsvarande sätt på civiltjänstepliktig.

IV ARBETSKOMMENDERINGAR OCH ERSÄTTNINGAR

Bestämmelserna om arbetskommenderingar reglerar ersättning- en av de kostnader som arbetskommenderingarna ger upphov till.

Arbetstagaren har under vissa av de nedan fastställda förutsätt- ningarna rätt till särskilda ersättningar och förmåner, som bland annat gäller söckenhelger och tillåten frånvaro.

22 ARBETE UTANFÖR DEN ORDINARIE ARBETSPLATSEN

22.1 Definition av ordinarie arbetsplats

Med ordinarie arbetsplats avses den plats, där arbetaren huvud- sakligen arbetar.

Arbetsgivaren bör i samband med anställningen informera arbets- tagaren om vilken som är arbetstagarens ordinarie arbetsplats. Då omständigheter som inverkar på vad som kan anses som ordinarie arbetsplats väsentligt har förändrats ska utredningen ges på nytt.

22.2 Skyldighet att resa och meddelande om arbets- kommendering

För arbetsuppgifterna nödvändiga resor utförs på ändamålsenligt sätt så, att resan inte tar mera tid i anspråk eller förorsakar större utgifter än vad som är nödvändigt för skötseln av uppgifterna.

Meddelande om arbetskommendering ges åt arbetaren senast på den tredje dagen före resan. Man kan dock avvika från denna anmälningstid om det gäller en brådskande arbetskommendering.

Motsvarande avvikelse är möjlig också när arbetstagarens arbets- avtal eller normala arbetsuppgifter i övrigt förutsätter ständiga resor eller upprepade korta arbetskommenderingar.

22.3 Arbetsresans och resedygnets början och slut

Arbetsresan och resedygnet, som utgörs av en högst 24 timmar lång tidsperiod, börjar då arbetaren beger sig på resa till kommen- deringsplatsen från sin arbetsplats eller sin bostad samt upphör, när han återkommer till sin arbetsplats. Kan arbetaren inte åter- vända till arbetsplatsen under ordinarie arbetstid anses resan och resedygnet vara avslutade då han återvänder till bostaden.

Till restiden hör också sådan nödvändig väntetid som förorsakas av de allmänna kommunikationsmedlens tidtabeller, då man by- ter från ett trafikmedel till ett annat,

Arbetsgivaren bör med beaktande av den tid som sammanlagt använts för resa och arbete se till att arbetaren får tillräcklig vila per arbetsskift.

22.4 Ersättning för kostnader som förorsakas av ar- betskommendering

22.4.1 Resekostnader

Arbetsgivaren ersätter erforderliga resekostnader, som förorsakas av resor till och från kommenderingsplatsen eller till en annan kommenderingsplats, när arbetet utförs på över 10 kilometers avstånd från arbetarens ordinarie arbetsplats och bostad. Till nöd- vändiga resekostnader räknas priset på biljetter (om resan sker på natten, sovplatsbiljetter) i andra klass samt kostnader för bagage.