Gäller från och med den 1 april 2017
Överenskommelse om samarbete mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland
kring personer med psykisk funktions- nedsättning och personer med missbruk
Gäller från och med den 1 april 2017
Överenskommelsen är ett underavtal till Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland.
Innehåll
1 Allmänt om överenskommelsen | s.2 | 3.3 | Personer med samsjuklighet | s.7 |
1.1 Bakgrund | s.2 | 3.4 | Barn och ungdomar med | s.7 |
1.2 Syfte | s.3 | sammansatt psykisk/psykiatrisk | ||
1.3 Parter | s.3 | och social problematik | ||
1.4 Giltighetstid | s.3 | 3.5 | Ansvar vid placering utanför hemmet | s.7 |
1.5 Målgrupper | s.3 | 3.6 | Personer i psykiatrisk tvångsvård | s.8 |
3.7 | Samordnad individuell plan, SIP, | s.9 | ||
2 Utgångspunkter s.3 | verktyg för att verkställa ansvars- | |||
2.1 Individens behov i centrum | s.3 | fördelningen | ||
2.2 Brukarinflytande | s.4 | |||
2.3 Lagstiftning | s.4 | 4 Genomförande | s.10 | |
2.4 Nationella riktlinjer ger | s.4 | 4.1 Tillämpning | s.10 | |
rekommendationer om insatser | 4.2 Avvikelser | s.10 | ||
4.3 Tvister | s.10 | |||
3 Ansvarsområden | s.5 | 4.4 Uppföljning | s.10 | |
3.1 Personer med psykisk | s.5 | |||
funktionsnedsättning | 5 Gemensamma | s.11 | ||
3.2 Personer med missbruk av alkohol, | utvecklingsområden | |||
narkotika, andra beroendeframkallande | ||||
medel, läkemedel eller dopningsmedel | s.6 | |||
1 Allmänt om överenskommelsen
1.1 Bakgrund
Överenskommelsen om samarbete mellan Västra Götalandsregionen, VGR, och kommunerna i Västra Gö- taland kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk är ett underavtal till Hälso- och sjukvårdsavtalet (Länk) och ersätter tidigare överenskommel- se för personer med psykisk funk- tionsnedsättning.
Överenskommelsen ska stärka samverkan mellan kommun och VGR för att bättre tillgodose behovet av vård, stöd och behandling för mål- grupperna. Den behandlar även hur uppföljning och utvärdering ska be- drivas samt hur tvister ska lösas.
Framtagandet av överenskom- melsen har skett som en delprocess i hälso- och sjukvårdsavtalsprocessen
och representanter för anhörig- och brukarföreneningar har deltagit i den partssammansatta arbetsgruppen.
1.2 Syfte
Syftet är att personer inom målgrup- perna ska ges möjlighet till återhämt- ning och delaktighet i samhällslivet på samma villkor som andra. Vård, stöd och insatser ska bidra till att individen behåller och/eller förbättrar sin hälsa
samt sina funktioner inom livsområ- den som boende, sysselsättning och mellanmänskliga relationer.
Den enskilde ska få vård, stöd och insatser som är samordnade mellan kommunens och Västra Götalands-
regionens verksamheter och upplevs som en välfungerande helhet. Indi- viden ska inte hamna mellan huvud- männens olika ansvarsområden och därför inte få den hjälp som hen behö- ver.
1.3 Parter
Parter i denna överenskommelse är var och en av kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregi- onen, vilka fortsättningsvis benämns som parterna. Avtalet gäller under
förutsättning att beslut tas av kom- munfullmäktige respektive regionfull- mäktige. Om kommunen eller VGR tecknar avtal med någon annan och överlåter uppgifter de har ansvar för,
ska denna överenskommelse tilläm- pas. Respektive huvudman ansvarar för att verkställa sitt åtagande inom den egna organisationen.
1.4 Giltighetstid
Överenskommelsen gäller från och med 2017-04-01 – 2020-12-31. Senast
tolv månader innan avtalstiden löper ut har part möjlighet att säga upp avta-
let. Om ingen part skriftligen sagt upp avtalet förlängs det med två år i taget med tolv månaders uppsägningstid. Överenskommelsen är ett underavtal
till Hälso- sjukvårdsavtalet i Västra Götaland (Länk) vilket innebär att överenskommelsens giltighet är bero- ende av ett gällande huvudavtal.
1.5 Målgrupper
Målgrupperna för överenskommelsen är personer i alla åldrar med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk som har behov av in-
satser från både kommunen och VGR:s hälso- och sjukvård.
Överenskommelsen omfattar även personer med samsjuklighet, barn och
ungdomar med sammansatt psykisk/ psykiatrisk och social problematik, personer placerade på HVB-hem samt i psykiatrisk tvångsvård.
2 Utgångspunkter
2.1 Individens behov i centrum
Vården och stödinsatserna ska pla- neras och utvärderas tillsammans med den enskilde och med respekt och lyhördhet för de erfarenheter och önskemål som den enskilde och/eller dennes närstående eller företrädare har. Det är viktigt att utgå från indi- videns egen målsättning för insatser- na. Verksamheterna ska underlätta för den enskilde och/eller närstående att vara delaktig och fatta beslut som rör
den egna personen. I huvudmännens samverkan är det av särskild vikt att beakta barnens bästa.
Verksamheterna inom kommu- nen och VGR har ett gemensamt an- svar att ha rutiner och arbetssätt så att vård och insatser harmonierar med varandra. Den enskildes intressen får aldrig åsidosättas på grund av att huvudmän har olika syn på verksam- hets- och kostnadsansvar. Även om
kostnadsansvaret är oklart ska indivi- dens behov av utredning eller behand- ling fullföljas utan dröjsmål.
2.2 Brukarinflytande
En utgångspunkt i samverkan mellan huvudmännen är att öka enskildas och brukarorganisationers medverkan för att utveckla vård- och stödinsatser. Personer med egna erfarenheter av
psykisk sjukdom/missbruk är en vik- tig källa till kunskap. Det är angeläget att deras erfarenheter och önskemål tas tillvara. Brukare och brukarföre- trädare ska ges möjlighet till delak-
tighet och inflytande när frågor kring samverkan enligt denna överenskom- melse planeras och följs upp både på lokal, delregional och regional nivå.
2.3 Lagstiftning
Överenskommelsen bygger på en lag- stiftad skyldighet om samarbete kring två målgrupper och en generell skyl- dighet att samverka på individnivå.
Samarbete kring personer
med psykisk funktionsnedsättning Sedan den 1 januari 2010 är lands- ting/region och kommun genom li- kalydande bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen, HSL (8 a§) och i Soci- altjänstlagen, SoL (5 kap 8 a§) skyldi- ga att ha överenskommelser om sam- arbetet när det gäller personer med psykisk funktionsnedsättning. Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa personer eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överens- kommelsen.
Samarbete kring personer med missbruk
Sedan den 1 juli 2013 är landsting och kommun genom likalydande bestäm- melser i hälso- och sjukvårdslagen, HSL (8 b§) och i socialtjänstlagen, SoL (5 kap 9 a§) skyldiga att ha över- enskommelser gällande samarbete i fråga om personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroende- framkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel. Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa personer eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen.
Samordnad Individuell plan, SIP
Den 1 januari 2010 infördes en lag- stadgad skyldighet i både HSL (3 f §)
och SoL (2 kap. 7 §) som innebär att huvudmännen tillsammans ska upp- rätta en individuell plan när den en- skilde har behov av insatser från båda huvudmännen. Planen ska upprättas om kommunen eller VGR bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Initiativ till SIP kan även tas av den enskilde eller närstående.
I Västra Götaland har VGR och kommunerna genom VästKom fast- ställt gemensamma riktlinjer för sam- ordnad individuell plan, SIP.
2.4 Nationella riktlinjer ger rekommendationer om insatser
Socialstyrelsen anger, i vissa fall, ge- nom nationella riktlinjer vilka insatser som huvudmännen i första hand ska genomföra för personer som omfat-
tas av överenskommelsen. Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd och nationella riktlinjer för
vård och stöd vid missbruk och bero- ende är viktiga exempel på detta.
3 Ansvarsområden
Kommunen ska främja invånarnas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, aktiva del- tagande i samhällslivet. Kommunen ska erbjuda stöd till meningsfull sys- selsättning, försörjning, bostad och
utbildning. Kommunen erbjuder också insatser enligt Hälso- och sjuk- vårdsavtalet.
Västra Götalandsregionen ska medicinskt förebygga, utreda och be- handla sjukdomar och skador genom
att erbjuda hälso- och sjukvårdsin- satser i så väl öppen som sluten vård. Hälso- och sjukvården ges av primär- vården, habiliteringen, tandvården och den somatiska och psykiatriska specialistvården.
3.1 Personer med psykisk funktionsnedsättning
Målgruppen består av personer oav- sett ålder med psykisk funktions- nedsättning som upplever väsentliga svårigheter att utföra aktiviteter på viktiga livsområden. Dessa svårighe-
ter kan bestå av funktionshinder, det vill säga begränsningar som uppstår i relation mellan en person med en funktionsnedsättning och brister i omgivningen, eller vara direkt effekt
av funktionsnedsättningen. Svårighe- terna ska ha funnits, eller kan antas komma att bestå, under en längre tid.
Viktiga delar i kommunens ansvar för målgruppen är att:
• Bedriva uppsökande arbete och upplysa om kommunens verksamheter.
• Initiera och påtala de behov av stöd från samhället som identifierats för personen i den uppsökande verksamheten.
• Utreda och utfärda biståndsbesut på grund av psykisk funktionsnedsättning:
- Utredning och bistånd/insats enligt SoL och LSS.
- Utredning, ansökan om och verkställighet av vård enligt LVU.
- Utreda, ansöka om och verkställa vård enligt LVM.
• Tillhandahålla boende och stöd i hemmet så att personen får möjlighet att bo på ett sätt som är anpassat efter hens behov.
• Erbjuda meningsfull sysselsättning och/eller stöd till att arbeta eller studera.
• Tillhandahålla elevhälsa som omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser utifrån elevens skolsituation.
• Erbjuda stöd till anhöriga och närstående.
• Erbjuda hälso- och sjukvård enligt Hälso- och sjukvårdsavtalet.
Viktiga delar i Västra Götalandsregionens ansvar för målgruppen är att:
• Erbjuda hälso- och sjukvård enligt Hälso- och sjukvårdsavtalet.
• Xxxxxx för tidig upptäckt och med tidiga insatser.
• Särskilt beakta barns rätt till information, råd och stöd.
• Motverka somatisk ohälsa, skada och förtida
död och även uppmärksamma behovet av tandvård.
• Uppmärksamma och behandla självskadebeteende.
• Arbeta med suicidprevention.
• Erbjuda stöd till anhöriga och närstående.
• För personer som vistas i hem för vård och boende, HVB, eller hem för viss annan heldygnsvård erbjuda samtliga hälso- och sjukvårdsinsatser hen är i behov av.
• Bistå med intyg/bedömning av individens funktion, behov och förutsättningar.
• Ge handledning och kunskapsöverföring till kommunens personal i patientrelaterade ärenden.
3.2 Personer med missbruk av alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel
Målgruppen omfattar personer oav- sett ålder med missbruk av alkohol, narkotika, andra beroendeframkal- lande medel, läkemedel eller dop- ningsmedel.
Missbruk innebär att bruket av drogen påverkar individen eller hens omgivning negativt. Missbruket går ut över individens sociala liv, såsom hem, familj, arbete och skola, men le-
der också till ökad risk för fysisk ska- da. I fråga om narkotika räknas ofta en användare som missbrukare obe- roende av mängd, eftersom narkotika- innehav/bruk är kriminaliserat.
Viktiga delar i kommunens ansvar för målgruppen är att:
• Bedriva uppsökande arbete och upplysa om kommunens insatser och verksamheter.
• Initiera och påtala de behov av stöd som identifierats för personen i den uppsökande verksamheten.
• Göra utredning av behov och bedömning av insatser, stöd och behandling för missbruks- och beroendeproblem:
- Utredning och bistånd/insats enligt SoL.
- Utredning, ansökan om och verkställighet av vård enligt LVU.
- Utredning, ansökan om och verkställighet av vård enligt LVM.
• Erbjuda stöd till boende och sysselsättning.
• Arbeta med återfallsprevention.
• Ge motiverande och familjeorienterade insatser.
• Särskilt beakta insatser till ungdomar med missbruk.
• Tillhandahålla elevhälsa som omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser utifrån elevens skolsituation.
• Ge stöd till barn som har en förälder eller annan närstående med missbruks- och beroendeproblem.
• Erbjuda stöd till anhöriga och närstående.
• Medverka vid läkemedelsassisterad behandling vid opiatmissbruk.
• Erbjuda hälso- och sjukvård enligt Hälso- och sjukvårdsavtalet.
Viktiga delar i Västra Götalandsregionens ansvar för målgruppen är att:
• Xxxxxx för tidig upptäckt och med tidiga insatser.
• Särskilt beakta insatser till ungdomar med missbruk.
• Ge tvärprofessionella behandlingsinsatser som. inkluderar psykologiska behandlingsmetoder.
• Identifiera samsjuklighet och säkerställa att behandling av missbruk och samtidig psykisk sjukdom sker parallellt och integrerat.
• Erbjuda stöd till anhöriga och närstående.
• Särskilt beakta barns rätt till information, råd och stöd.
• Motverka somatisk ohälsa, skada och förtida
död samt bedriva smittskyddsarbete och tandvård.
• För personer som vistas i hem för vård och boende, HVB, eller hem för viss annan heldygnsvård erbjuda samtliga hälso- och sjukvårdsinsatser hen är i behov av.
• Bistå med intyg/bedömning av individens funktion, behov och förutsättningar.
• Fullfölja anmälningsskyldighet enligt gällande lagar.
• Erbjuda hälso- och sjukvård enligt Hälso- och sjukvårdsavtalet.
• Ge handledning och kunskapsöverföring till kommunens personal i patientrelaterade ärenden.
• Initiera samverkan kring tillnyktring.
3.3 Personer med samsjuklighet
Samsjuklighet innebär att man har två eller flera sjukdomar, psykiska och/ eller somatiska samtidigt. Samsjuk- lighet fördröjer och försvårar många
gånger behandling och återhämtning. Samsjuklighet är ofta vanligt vid psy- kisk sjukdom och vid missbrukspro- blem. Personer med samsjuklighet lö-
per en större risk för allvarliga skador, sjukdomar och förtida död.
Både kommunen och VGR har ett an- svar för att tidigt identifiera samsjuk- lighet och att särskilt uppmärksamma denna problematik hos ungdomar. Båda huvudmännen ska säkerställa att
behandling av missbruk och samtidig psykisk sjukdom sker parallellt och integrerat.
Samsjuklighet får aldrig vara ett skäl till att inte ge vård eller att vård
och behandling försenas. Uthållighet och kontinuitet ska prägla vården och insatserna.
3.4 Barn och ungdomar med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik
(Västbus)
Målgruppen är barn och ungdomar med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik som behöver
tvärprofessionell kompetens från oli- ka verksamheter. Den sammansatta problematiken innebär att barnet/
ungdomen har svårigheter inom flera livsområden som exempelvis skola, hemmiljö och socialt samspel.
Denna överenskommelsen ska stär- ka samverkan mellan parterna för att målgruppens behov av vård, stöd och behandling ska tillgodoses.
Länets kommuner och VGR har antagit gemensamma riktlinjer och
xxxxxxx för samverkan kring barn och ungdomar med sammansatt psykisk/ psykiatrisk och social problematik, Västbus. Riktlinjerna omfattar kom- munernas socialtjänst och skola och VGR:s primärvård, barn- och ung-
domshabilitering och barn- och ung- domspsykiatri. (Länk)
Hantering av avvikelser och tvis- ter ska ske i enlighet med punkterna
4.2 och 4.3.
3.5 Ansvar vid placering utanför hemmet av personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk
(Hem för vård och boende, familjehem och hem för viss annan heldygnsvård)
Hem för vård och boende, HVB- hem, är en verksamhet som bedriver behandling, omvårdnad och stöd till barn, ungdomar, vuxna eller familjer
med någon form av behov inom soci- altjänstens ansvarsområde. Hem för viss annan heldygnsvård är ett tillfäl- ligt boende som ger möjlighet till av-
lastning för anhöriga eller rehabilite- ring för individen.
Båda huvudmännen ska sträva efter att minska behovet av placeringar genom att själva tillhandahålla individanpas- sade vård- och stödinsatser. Innan
frågan om placering aktualiseras ska huvudmännen ha kommit fram till att resurser i närmiljön är uttömda och att den enskildes behov inte kan till-
godoses på annat sätt än genom pla- cering. Om en placering bedöms nöd- vändig ska en placering inom det egna länet i första hand väljas.
Ansvar
Varje huvudman ansvarar för bedöm- ning, utredning, insatser och uppfölj- ning utifrån sitt uppdrag. Kommunen ansvarar för sociala insatser enligt SoL, LSS, LVU och LVM samt skol- gång enligt skollagen. VGR ansvarar för hälso- och sjukvårdsinsatser. Båda huvudmännen har rätt att själva ut- föra insatserna eller träffa avtal med annan part som har kompetens att utföra uppdraget. Socialtjänsten har det yttersta samordningsansvaret för placeringen i sin helhet. Vid placering av barn är barnens hälsa och skolgång de enskilt viktigaste faktorerna att ta hänsyn till.
Gemensam planering
Inför en placering där båda huvud- männen är delaktiga, ska en samord- nad individuell plan eller motsvaran- de upprättas där ansvarsfördelningen tydliggörs.
Vid placering ska särskilt beskrivas:
- målsättning med placeringen.
- individens önskemål.
- respektive huvudmans och parts an- svar för de vård- och stödinsatser som ska utföras.
- om huvudmännen själva utför insat- sen eller om de utförs av annan part.
- hur skola/sysselsättning tillgodoses
Överenskommelse om kostnadsansvar
Huvudregeln är att varje huvudman ansvarar för de kostnader som kan knytas till var och ens ansvar för vård, stöd och insatser, oavsett om insatser- na utförs av huvudmannen eller om avtal med annan part upprättats.
Varje placering ska föregås av en överenskommelse om kostnadsansvar mellan huvudmännen, oavsett vilken huvudman som gör placeringen.
I den skriftliga kostnadsfördelningen ska det framgå:
- respektive huvudmans och parts an- svar för de vård- och stödinsatser som ska utföras.
- hur hälso- och sjukvårdsinsatser ska tillgodoses.
- fördelning av kostnader i kronor el- ler procent.
I de fall HVB tillhandahåller både so- cialtjänstinsatser och hälso- och sjuk- vårdsinsatser och fördelningen mellan dessa är oklar kan huvudmännen dela på kostnaden utifrån en schablon där VGR betalar en tredjedel och kom- munen två tredjedelar av placerings- kostnaden, om inget annat är överens- kommet.
I takt med att den enskildes behov för- ändras ska parterna bedöma om och hur kostnadsfördelningen ska juste- ras. Då placering sker akut bör kost- nadsfördelningen vara klarlagd senast
30 dagar efter placeringen. Kostna- den för akutplaceringen ligger kvar på placerande huvudman till dess att ansvars- och kostnadsfördelning fast- ställts.
Uppföljning
Uppföljning av den enskildes place- ring ska ske gemensamt och regelbun- det av huvudmännens berörda verk- samheter. Inför avslut av placering ska gemensam planering för vidare insat- ser göras.
3.6 Personer i psykiatrisk tvångsvård
En person som lider av allvarlig psy- kisk störning, som utgör en fara för sig själv eller sin omgivning, och som inte frivilligt samtycker till vård, kan tvingas till vård enligt lagen om psy-
kiatrisk tvångsvård, LPT. En person med allvarlig psykisk störning som begått brott kan som påföljd dömas till rättspsykiatrisk vård enligt lagen om rättspsykiatrisk vård, LRV. En per-
son som är häktad eller fängslad och som får en psykisk störning, kan ock- så överföras till rättspsykiatrisk vård.
Viktiga delar i kommunens ansvar för målgruppen är:
• Att medverka vid samordnad vårdplanering inför utskrivning från slutenvård och vid upprättande av SIP.
• Insatser enligt SoL och LSS vid permission från slutenvård.
• Insatser enligt SoL och LSS vid öppen psykiatrisk tvångsvård eller öppen rättspsykiatrisk tvångsvård.
• Hälso- och sjukvårdsinsatser enligt Hälso- och sjukvårdsavtalet, med undantag av tvångsåtgärder.
Viktiga delar i Västra Götalandregionens ansvar för målgruppen är att:
• Erbjuda behandling i slutenvård enligt LPT och LRV.
• Besluta om permission från sluten tvångsvård.
• Ansöka till allmän förvaltningsdomstol om övergång till öppen psykiatrisk tvångsvård eller öppen rättspsykiatrisk tvångsvård.
• Genomföra samordnad vård- och omsorgs- planering, SVPL, vid utskrivning från slutenvård i samråd med kommunen.
• Erbjuda behandlings- och rehabiliteringsinsatser
i öppen psykiatrisk tvångsvård eller öppen rätts- psykiatrisk tvångsvård.
• I samråd med kommunen föreslå förvaltnings- domstolen placering i boende. Vid placering gäller den under punkt 3.5 beskrivna ansvarsfördelningen.
• Upprätta en SIP vid utskrivning från öppen tvångsvård till frivillig öppenvård om behov finns av insatser från båda huvudmännen.
Betalningsansvarslagen är tillämplig även vid psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. En förutsättning är att patienten bedöms vara utskriv- ningsklar av ansvarig läkare samt att förvaltningsrätt fattat beslut om öp-
pen tvångsvård eller öppen rättspsy- kiatrisk vård. En patient är utskriv- ningsklar när behandlande läkare bedömer att behandling i slutenvård inte längre behövs. Kommunens be- talningsansvar inträder om personen
inte får de insatser som hen har behov av enligt SoL/LSS och därför blir kvar i slutenvård enligt HSL (frivillig vård).
3.7 Vårdplaneringen - verktyg för att verkställa ansvarsfördelningen
Samordnad individuell plan, SIP
En samordnad individuell plan, SIP, upprättas för personer som behöver insatser från både socialtjänst och häl- so- och sjukvård om någon av parter- na bedömer att det behövs för att den enskildes behov ska tillgodoses. Den enskilde måste då ge sitt samtycke till SIP. Initiativ till SIP kan tas av den enskilde, närstående eller av personal inom parternas verksamheter.
Planen ska innehålla:
1. Insatser den enskilde behöver.
2. Huvudmännens ansvar.
3. Vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen och landstinget.
4. Vem av huvudmännen som har det övergripande ansvaret för planen.
Upprättande och uppföljning av SIP ska ske enligt de riktlinjer som anta- gits av Västra Götalandsregionen och Västkom. (Länk)
Samordnad vård- och omsorgs- planering, SVPL
Vid utskrivning från sjukhus ska den länsgemensamma rutinen SVPL till- lämpas och vårdgivarna ska använda det gemensamma it-stödet för detta. (Länk)
4 Genomförande
4.1 Tillämpning
Överenskommelsen ska verkställas på lokal nivå, nära brukaren. Detta förutsätter en organiserad delregional och lokal samverkan mellan huvud-
männen så att överenskommelsen kan tillämpas lokalt. Vid framtagande av lokala tillämpningar ska brukar- och anhörigföreningarna ges möjlighet
att delta. I den lokala samverkan ska också det gemensamma förebyggande arbetet beaktas.
4.2 Avvikelser
Avvikelsehantering enligt de principer som anges i Hälso- och sjukvårdsavta- let. Detta innebär att:
Varje vårdgivare har rutiner för att identifiera, dokumentera och rappor- tera negativa händelser och tillbud. Här avses avvikelser från åtaganden enligt denna överenskommelse och gemensamma rutiner.
Respektive vårdsamverkansom-
råde ansvarar för att gemensam rutin för avvikelsehantering finns framta- gen. Rutinen ska beskriva ärendegång och tidsramar för återkoppling och åtgärder. Från respektive delregionalt vårdsamverkansområde ska en rap- port redovisas regelbundet till Vård- samverkan Västra Götaland, VVG. Rapporten ska redovisa de mest frek- venta avvikelserna, och identifierade systembrister enligt anvisningar från
VVG. Rapporten ska även innehålla redovisade åtgärder lokalt/delregio- nalt samt förslag på åtgärder för han- tering på regional nivå.
Avvikelser då någon part inte uppfyller det som är överenskommet i denna överenskommelse hanteras inom ramen för uppföljning av Hälso- och sjukvårdsavtalet.
4.3 Tvister
Tvister ska hanteras enligt de principer som anges i Hälso- och sjukvårdsavta- let. Detta innebär att: Tvister mellan parterna om tolkning av överenskom- melsens innebörd ska i första hand lösas lokalt och i andra hand delregi- onalt, inom vårdsamverkan. Om en tvist inte kan lösas inom delregional vårdsamverkan kan den lyftas den till
VVG som utfärdar rekommendation om hantering av ärendet. Patientens vård och omsorg ska alltid säkerstäl- las oavsett om parterna är överens om ansvarsfördelning eller inte. Parterna har gemensamt ansvar att omgående komma överens om tillfällig ansvars- fördelning, via SIP, i väntan på lös- ning. Den rekommendation som ut-
färdas kan innebära ansvarsjustering i efterhand från den dag gemensam ansvarsfördelning finns. Om tvist inte kan lösas inom 30 dagar på delregio- nal nivå hänförs den direkt till VVG som ska bereda frågan inom 30 dagar.
4.4 Uppföljning
Uppföljning av överenskommelsen ska ske enligt de principer som anges i Hälso- och sjukvårdsavtalet. Detta innebär att den följs upp årligen enligt anvisningar av VVG. Tillgänglighet, samordning och kvalitet i insatser ska bland annat vara i fokus.
Uppföljning placeringar HVB-hem Gemensam uppföljning av förslaget om tillämpning vid placering HVB- hem, (volymer, motiv samt vård och behandlingsinnehåll).
5 Gemensamma utvecklingsområden
Huvudmännen har identifierat några viktiga utvecklingsområden att sam-
verka kring för att säkra kvaliteten för den enskilde och skapa förutsätt-
ningar för en sammanhållen vård och omsorg.
Länsgemensam handlingsplan psykisk hälsa
Genom årliga överenskommelser mellan regeringen och SKL ges hu- vudmännen stöd i arbetet med att er- bjuda befolkningen individanpassade och effektiva insatser av god kvalitet inom området psykisk hälsa. Inom
ramen för detta tas en länsgemensam handlingsplan för psykisk hälsa fram för att stärka förutsättningarna för ett långsiktigt arbete som bygger på ett gemensamt ansvarstagande mellan parterna. Syftet är att tillsammans ut-
veckla insatser inom området psykisk hälsa, och också för personer som denna länsöverenskommelse omfat- tar.
Integrerade mottagningar
I de nationella riktlinjerna för vård och stöd vid missbruk och beroende bedömer socialstyrelsen att det krävs en utökad samverkan mellan kommu- ner och landsting för att kunna införa
riktlinjerna och för att kunna erbjuda ett bredare utbud av insatser samt en integrerad vård och behandling. Uti- från patientens perspektiv ska vården vara lättillgänglig, effektiv och säker
med god kvalitet. Integrerade mottag- ningar underlättar en smidig och inte- grerad vård och behandling.
Integrerade arbetssätt
Personer med komplex problematik och omfattande vårdbehov behöver
ofta samordnade insatser. Case ma- nagement, vård- och stödsamordning
och ACT är exempel på integrerade arbetssätt.
Insatser för ungdomar med missbruk
Missbruk bland barn, ungdomar och unga vuxna är ofta komplext och samsjuklighet är vanligt. En avgöran-
de framgångsfaktor för denna mål- grupp är att huvudmännens insatser samordnas och att behandlingsutbu-
det utvecklas. Utvecklingsarbetet bör omfatta samtliga delar av vården samt hur denna organiseras.
Samverkan kring berusade och drogpåverkade personer
Det finns behov av att utveckla sam- verkan på organisations- och individ- nivå kring personer med missbruk, för att tidigt fånga upp, lösa vårdbehov
i samband med tillnyktring och om möjligt i en samordnad individuell plan ge fortsatt stöd och behandling från primärvård, specialistvård och
socialtjänst. Samverkan kan utvecklas tillsammans med polismyndigheten, för omhändertagande av berusade och drogpåverkade personer.
Samverkan kring upphandling av HVB-platser
Huvudmännen bör utreda förutsätt- ningarna för att utveckla ett samar-
bete i upphandlingsförfarandet av HVB-platser.