Contract

INBJUDAN TILL TECKNING AV AKTIER I TILGIN AB:s NYEMISSION 2006

Med ”Tilgin” eller ”bolaget” avses i detta prospekt, bero- ende på sammanhanget, Tilgin AB (publ) eller den kon- cern vari Tilgin är moderbolag eller ett dotterbolag i kon- cernen. Med ”koncernen” avses den koncern vari Tilgin AB (publ) är moderbolag. De siffror som redovisas i detta prospekt har i vissa fall avrundats, varför tabeller inte all- tid summerar.

Uttalanden om framtidsutsikter i detta prospekt är gjor- da av styrelsen för Tilgin och är baserade på nuvarande marknadsförhållanden. Ifrågavarande uttalanden är väl genomarbetade, men läsaren bör vara uppmärksam på att dessa, liksom alla framtidsbedömningar, är förenade med osäkerhet.

Erbjudandet enligt detta prospekt riktar sig inte till all- mänheten i annat land än Sverige. Erbjudandet riktar sig ej heller i övrigt till sådana personer vars deltagande förut- sätter ytterligare prospekt, registrerings- eller andra åtgärder än de som följer av svensk rätt. Prospektet får inte distribueras i något land där distributionen eller erbju- dandet kräver åtgärd enligt ovan eller strider mot regler i sådant land. Anmälan om teckning av aktier i strid med ovanstående kan komma att anses vara ogiltig. De aktier som omfattas av erbjudandet har inte registrerats och kommer inte att registreras enligt United States Securities Act från 1933 (”Securities Act”) eller någon pro- vinslag i Kanada.

Tvist rörande erbjudandet ska avgöras enligt svensk lag och av svensk domstol exklusivt.

Prospektet har godkänts och registrerats av Finansinspektionen i enlighet med bestämmelserna i 2 kap. 25 § och 26 § lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument.

INNEHÅLL

Marknadsöversikt 18

Bolagsordning m.m. 63

Villkor i sammandrag 1

Sammanfattning 2

Riskfaktorer 6

Inbjudan till teckning av aktier i Tilgin AB 11

Bakgrund och motiv 12

Villkor och anvisningar 13

VD har ordet 16

Historik 27

Affärsidè, vision, mål och strategier 28

Verksamhetsbeskrivning 30

Finansiell information i sammandrag 41

Kommentarer till finansiell utveckling 45

Aktiekapital och ägarförhållanden 52

Styrelse, ledande befattningshavare och revisorer .56 Bolagsstyrning 60

Kompletterande information 64

Skattefrågor i Sverige 68

Delårsrapport 1 jan 2006 – 31 mars 2006 70

Räkenskaper 2005 och 2004 – IFRS 80

Räkenskaper 2004 och 2003 – BFN 113

Revisorernas rapport 127

Adresser 128

ORDLISTA

Bredbandstelefoni Produkter som till exempel Skype som gör det möjligt att ringa från sin dator över nätver- ket till andra anslutna datorer eller telefoner.

Kännetecknas av lägre kvalitet och funktionalitet än ”äkta” IP-telefoni som i allt väsentligt liknar vanlig tele- foni.

CPE/kundplacerad utrustning Customer Premises Equipment, det vill säga den del av utrustningen som är placerad ute hos slutanvändarna, till exempel set- top-boxar.

DVB-T Digital Video Broadcasting – Terrestrial. Metod för att ta emot marksänd digital-TV, ofta genom existe- rande analoga TV-antenner. DVB-T är en vanlig stan- dard i Europa.

DSL Digital Subscriber Line. Gemensamt begrepp för olika DSL tekniker, till exempel ADSL och VDSL. Används för att skicka den digitala informationen via telefonledningen den sista biten in i hemmet.

DSLAM Digital Subscriber Line Access Multiplexer. Den utrustning som finns i telestationen och till vilken flera hem kan anslutas med DSL-teknik.

FTTH Fibre-to-the-Home. Fiberbaserat nätverk fram till hushållet.

HD-TV High Definition TV. (Skarp-TV eller högdefinitions- TV). TV med större detaljrikedom och högre bildskärpa än vanlig TV. HD-TV möjliggör dels högre upplösning och dels bredare bild på skärmen. Bilden består av ungefär två miljoner pixel (bildpunkter) jämfört med en halv miljon i vanlig TV. Användningen av HD-TV-forma- tet började öka under 2000-talet.

Hospitality Marknadssegment som inkluderar bland annat hotell och kryssningsfartygsmarknaden.

IAD Integrated Access Device, ett avancerat ADSL- modem med inbyggda mervärdesfunktioner såsom stöd för IP-telefoni. Tilgins produkt Vood 400 är ett exempel på en IAD.

IMS IP Multimedia Subsystems. IMS gör att olika applika- tioner på ett standardiserat sätt kan kommunicera med varandra mellan flera olika plattformar. IMS möjlig- gör exempelvis att användaren kan sända och ta emot SMS via såväl TVn som mobiltelefonen eller den fasta telefonen.

IP Internet Protocol, teknik som används för kommuni- kation över Internet. Kännetecknas av att informatio- nen delas upp i små paket med adresslappar som visar vart informationen ska.

IP-telefoni Kallas i branschen för VoIP, Voice over IP. Liknar i allt väsentligt vanlig telefoni med skillnaden att teletrafiken går över data- eller bredbandsnät och baseras på IP-tekniken.

IP-TV TV via bredbandsanslutning, det vill säga ett alternativ till kabel- och marksänd TV. IP-TV ger möjlig- heter till utökade tjänster såsom exempelvis video-on- demand, det vill säga filmer och andra typer av pro- gram (som sportevenemang) som spelas upp direkt när användaren önskar.

LAN Local Area Network, lokalt nätverk hemma eller på arbetsplatsen.

ODM Original Design Manufacturer. Företag som tar fram produkter som sedan säljs under andra namn.

OPEX Operating Expenditure, det vill säga driftskost- nader. Operatörerna strävar efter lägsta möjliga OPEX vilket bland annat uppnås genom en effektivare admi-

VILLKOR I SAMMANDRAG

F ÖRETRÄDESRÄTT

Två (2) befintliga aktier eller optionsrätter eller konvertibla skuldebrev motsvarande två (2) aktier i Tilgin berättigar till teckning av en (1) ny aktie i Tilgin

AV S TÄMNINGSD A G F ÖR RÄTT TILL DELTA GANDE I EMISSIONEN

31 juli 2006

EMISSIONSKUR S

7 kr per aktie

TE CKNINGS TID

8 augusti–22 augusti 2006

TE CKNING OCH BETALNING AV AKTIER

Teckning sker under teckningstiden genom samtidig kontant betalning, således senast den 22 augusti 2006.

TE CKNING UTAN F ÖRETRÄDESRÄTT

Anmälan om teckning utan företrädesrätt skall ske till SEB Emissioner senast den 22 augusti 2006.

Ö VRIGT

ISIN-kod: SE 0001131269

nistration och så kallad ”self-service” där slutkunderna själva kan utföra olika kundtjänstärenden, betala för tjänster etc.

Powerline överföring av data genom det vanliga elnätet. Kan ske med upp till tre megabit per sekund. Data- flödet går i samma ledning som den vanliga elektri- citeten.

PSTN Public Switched Telephone Network, det traditio- nella kretskopplade telefoninätet baserat på koppar- kabel för överföring av analog telefoni. Telefonitjänsten över PSTN kallas ofta för POTS (Plain Old Telephone Service).

QoS Quality of Service. Är nödvändig för att garantera kvalitet i audiovisuell kommunikation. Med QoS priori- teras telefoni (voice) högst eftersom den är mycket känslig för fördröjningar. Efter det kommer video och lägst prioritering får datatrafiken där störningar bara märks som att en fil till exempel tar längre tid att öppna.

IP residential gateway Den CPE-enhet som är knut- punkten mellan operatörens infrastruktur och den

lokala anslutningen i hushållet. En residential gateway brukar vara utrustad med bredbandsuttag för inkom- mande och utgående trafik samt nätverksuttag för det lokala nätverket, telejack för att ansluta vanliga telefo- ner samt i vissa fall funktioner för trådlöst nätverk.

Utrustningen tar således hand om bredbandanslut- ningen in i hushållet och delar upp kommunikationen i data respektive telefoni.

Set-top-box Mottagare för digital-TV. Här använt speci- fikt med avseende på boxar för mottagning över IP- nätverk men det finns även set-top-boxar för marksänd TV, kabel-TV och satellit. Set-top-boxen avkodar och tolkar de digitala signalerna till en TV- signal. Boxen brukade stå ovanpå TVn – därav namnet set-top-box – innan TV-apparater blev mindre eller platta.

Softswitch En mjukvarubaserad telefonväxel. Finns i operatörens nät och används för att förmedla telefon- samtal över IP. En softswitch är således en viktig del av en IP-telefonitjänst.

Solution providers Ofta mindre företag som tillhanda- håller en helhetslösning för ett specifikt segment, exempelvis hotellsystem eller lösningar för kryssnings- fartyg.

Triple play Xxxxxxxxxxxxxx begrepp för överföring av telefoni, TV och internet access över samma fasta anslutning till slutkund. Kan även avse de vidare begreppen ljud, bild och data.

Unified Messaging Enhetlig lösning för hantering av meddelanden av olika typer och från olika kanaler. I praktiken innebär Unified Messaging till exempel att röstmeddelanden från telefonväxeln kan förpackas i

e-postmeddelanden eller att e-postmeddelanden kan läsas upp av en artificiell röst i telefonen.

Voice Terminal Adapter En dosa som kopplas till bred- bandsjacket/modemet och används för IP-telefoni. Det krävs att en analog telefon ansluts till dosan.

WLAN Wireless Local Area Network. Lokalt nätverk som använder trådlös, till skillnad från fast, förbindelse.

Omfattar tekniker som Wi-Fi, WiMAX och Bluetooth.

SAMMANFATTNING

Denna sammanfattning är endast ämnad att utgöra en introduktion till och ett sammandrag av de mer detal- jerade upplysningarna i föreliggande prospekt. Varje beslut om att investera i Tilginaktien ska därför baseras på en bedömning av prospektet i dess helhet, och således inte enbart på denna sammanfattning. En investe- rare som väcker talan vid domstol med anledning av uppgifterna i prospektet kan bli tvungen att svara för kostnaderna för översättning av prospektet. En person får göras ansvarig för uppgifter som ingår i eller sak- nas i sammanfattningen eller en översättning av den, bara om sammanfattningen eller översättningen är vilseledande eller felaktig i förhållande till de andra delarna av prospektet.

Nyemissionen i korthet

Styrelsen för Xxxxxx har beslutat att öka aktiekapitalet i Tilgin genom en nyemission. Emissionsbeslutet innebär att de som på avstämningsdagen den 31 juli 2006 är registrerade som aktieäga- re, optionsrättsinnehavare eller innehavare av konvertibla skul- debrev i Xxxxxx äger företrädesrätt att för två (2) befintliga aktier eller optionsrätter/konvertibla skuldebrev motsvarande två (2) aktier i bolaget teckna en (1) ny aktie. Teckningskursen är fast- ställd till 7 kr per aktie. Teckning av aktier skall ske genom kontant betalning under tiden 8 augusti till och med den 22 augusti 2006.

Bakgrund och verksamhetsöversikt

Tilgin utvecklar och säljer produkter, systemlösningar och tjänster som gör att operatörer (internetleverantörer, teleoperatörer, etc.) kan erbjuda sina kunder anslutning till Internet, telefoni- och TV- tjänster via bredband. Bolagets produkter integreras med opera- törens nätverk. Den synliga komponenten är den utrustning som placeras hemma hos slutkunderna och som används för att anslu- ta datorer, telefoner och TV-apparater. En mindre synlig men mycket väsentlig komponent är den mjukvara som placeras cen- tralt hos operatören för att styra och kontrollera utrustningen.

Bolaget grundades 1997 och började lansera sina två produkt- linjer Vood residential gateways och Mood set-top-boxar under 2000 och 2001. Tilgin hade 89 anställda den 31 mars 2006 verk- samma inom framför allt produktutveckling och försäljning.

Utveckling och design av mjukvara såväl som övergripande design av hårdvara sker vid bolagets huvudkontor i Kista medan tillverk- ning och viss utveckling utförs kostnadseffektivt i Sydostasien och östra Europa. Bolaget har dessutom säljrepresentation i Paris, Frankrike samt en filial i Seattle, USA.

Tilgins produkter

mjukvara är det som framför allt särskiljer Tilgins produkter från flertalet konkurrenters enklare modem och residential gateways. Mjukvaran möjliggör integration med övriga delar av operatörens IP-nätverk och Tilgins produkter kan därför anpassas till olika kun- ders system. Dessutom erbjuder Tilgin mjukvara som ger operatö- ren möjlighet att kontrollera tjänsteutbud och underhåll.

IP residential gateways – Vood (Voice Options On Demand)

• Vood residential gateways är Tilgins utrustning för att dels ombesörja bredbandsanslutningen in i hushållen, dels hantera de olika dataströmmarna för internettrafik, IP-telefoni och IP-TV. Genom Tilgins intelligenta residential gateways kan operatörer- na leverera, kontrollera och kvalitetssäkra tjänster som internet- anslutning, lokalt trådbundet eller trådlöst nätverk och telefoni samt IP-TV via en set-top-box.

• Vood Center Manager (VCM) är en serverbaserad mjukvara som integreras mot operatörens system för fakturering, kundtjänst och andra stödsystem för drift av näten. VCM möjliggör auto- matisk aktivering och konfigurering av Vood residential gate- ways när de ansluts till näten. Sammantaget ger VCM operatö- ren funktionalitet och verktyg som är nödvändiga för att mini- mera såväl driftsättningskostnaderna som driftskostnaderna.

IP-TV – Mood (Media Options On Demand)

• Mood set-top-boxar är Tilgins mottagare för digital-TV över IP- nätverk som möjliggör för operatörerna att erbjuda slutkunder- na högkvalitativa TV-tjänster såsom realtids-TV och ”video-on- demand” genom bredbandsanslutningen. Vissa modeller har också möjlighet till inspelning av TV-program samt avancerade funktioner som exempelvis ger användaren möjlighet att pausa ett realtids-TV-program. Set-top-boxen kopplas till befintlig TV- utrustning.

• Mood Developers Kit (MDK) är mjukvara som utgör kärnan i Mood set-top-box. MDK möjliggör bland annat integration och funktio- nalitet mellan Tilgins hårdvara och mjukvara från tredje part.

S A M M A N F A T T N I N G

• Mood Boot Server (MBS) är en serverbaserad mjukvara som säkerställer att Mood set-top-boxar driftsätts med rätt mjuk- vara och konfigurering.

Marknad

Utbyggnad av bredbandsnät och ökad kapacitet i bredbands- anslutningen är de viktigaste drivkrafterna för tillväxten på mark- naden för bolagets produkter. Under de senaste åren har utbygg- naden av bredband expanderat runt om i världen. Samtidigt leder teknikutvecklingen till ständigt förbättrad kapacitet i näten.

Dessutom utvecklas ny teknik för komprimering av video och röst- överföring vilket minskar bandbreddsbehovet för varje dataström.

Utbyggnaden av bredbandsmarknaden, avregleringen och den ökade kapaciteten i bredbandsnätet har skapat förutsätt- ningar för nästa fundamentala förändring i marknaden för kom- munikationstjänster. IP-baserade tjänster kan erbjudas integrerat, på ett sätt som förut inte var möjligt. Tidigare var trafiken inom telefoni, data (Internet) och TV, strikt uppdelad mellan såväl olika nät som mellan olika leverantörer. Kabel-TV-bolagen stod för TV, telebolagen för telefoni, och till viss del Internet, samtidigt som flera bolag erbjöd bredbandsanslutningar. Idag kan dessa tre tjänster integreras och erbjudas över samma anslutning, något som brukar benämnas triple play.

Marknadsstorlek

Användningen av IP-baserade tjänster förväntas växa kraftigt de kommande åren, framförallt inom IP-telefoni och IP-TV. För att operatörerna skall kunna tillhandahålla hushållen dessa tjänster över IP-nät krävs en så kallad residential gateway respektive en så kallad set-top-box som placeras ute hos varje kund. Utvecklingen av IP-tjänster via bredband innebär därför stora möjligheter för företag som tillverkar sådan utrustning, så kallad CPE eller kundplacerad utrustning.

De delar av marknaden för kundplacerad utrustning som Tilgin adresserar, har utvecklats snabbt i takt med att allt fler operatörer påbörjat fullskaliga kommersiella implementeringar av IP-tekniken. Samtidigt har CPE-marknaden utvecklats från enkel modemhårdvara till mer komplex utrustning och systemlösningar som utgör en intelligent del av operatörernas nätverk. Dessa systemlösningar tillhandahåller en mer integrerad funktionalitet vilken kan inkludera IP-telefoni, DSL-modem, brandvägg, trådlöst hemmanätverk med mera.

Den förväntade marknadstillväxten för CPE-produkter är betydande vilket visas i graferna på följande sida baserade på marknadsestimat från Infonetics Research.

USD (miljoner)

Antal (miljoner)

5 000

4 500

4 000

3 500

3 000

2 500

2 000

1 500

1 000

500

2005

2006

2007

2008

2009

200

180

160

140

120

100

Försäljningsintäkter

Antal skeppade enheter

F Ö R S ÄLJNINGSPR OGNO S I P R ESIDENTIAL GA TEW AY-ENHETER, GL OB AL T

USD (miljoner)

Antal (miljoner)

1 200 45

1 000 37

800 30

600 22

400 15

200 7

2005

2006

2007

2008

2009

Försäljningsintäkter

Antal skeppade enheter

F Ö R S ÄLJNINGSPR OGNO S

IP-TV-SET-T OP-BO X-ENHETER, G L O B A L T

S A M M A N F A T T N I N G

Med residential gateway-enheter avses Voice Terminal Adapters, ADSL IAD:S, ADSL Broadband Gateways, VDSL Modems och Gateways och Broadband Routers.

Källa: Infonetics Research ”Broadband CPE”, mars 2006.

Strategi

Tilgins långsiktiga strategi är att erbjuda en integrerad lösning som gör att operatörer och internetleverantörer kan erbjuda sina kunder internetaccess, telefoni-, TV- och videotjänster via bred- band. Oberoende, integration och kompabilitet är tre viktiga ele- ment i Tilgins strategi:

• Oberoende. Med oberoende avses förmågan att snabbt kunna anpassa produkterna till exempelvis nya nätmiljöer eller samar- betspartners. Genom att ha kontroll över den största delen av mjukvaran i produkterna blir Tilgin mindre beroende av exempel- vis chipset-tillverkare (tillverkare av integrerade kretsar) än många andra konkurrenter. Tilgin får därigenom en större möj- lighet att snabbt anpassa sina produkter och lösningar till nya kunder och marknader.

• Integration. Med integration avses förmågan att snabbt kunna integrera bolagets lösningar i operatörens system och miljöer. Detta möjliggörs genom Tilgins flexibla produkter och varierade specialistkompetens.

• Kompatibilitet. Genom att använda sig av öppna standarder och genom att kontrollera den största delen av mjukvaran i produkterna kan kompabilitet med olika systemlösningar snabbt utvecklas. Detta är en styrka i Tilgins erbjudande och en viktig framgångsfaktor på marknaden.

Finansiella utsikter och mål

• Försäljningstillväxt. Mot bakgrund av de kunder som bolaget redan har samt den höga aktivitetsnivån i marknaden generellt bedömer ledning och styrelse att det finns goda förutsättningar för en fortsatt stark tillväxt över en längre tid. För år 2006 för- väntar sig bolaget att mer än fördubbla omsättningen jämfört med 2005. Den starka tillväxten och den stora effekten av enskilda nya kunder gör dock att bolaget ej har kvantifierat ett tillväxtmål efter 2006.

• Rörelseresultat. Efter en längre period av intensiv produkt- utveckling bakom sig fokuserar nu ledningen i högre grad på åtgärder som skall höja bruttomarginalnivån. Detta i kombina- tion med de skalfördelar som en ökad försäljning ger, bedöms skapa förutsättningar för en positiv resultatutveckling. Bolaget förväntar sig att nå ett positivt rörelseresultat på månadsbasis under det andra halvåret 2006.

• Kapitalstruktur. Bolaget avser att under den kraftiga tillväxt- fasen som förväntas under de kommande åren huvudsakligen finansiera verksamheten med eget kapital.

Riskfaktorer

Tilgins verksamhet är förenad med risker bland annat relaterade till beroende av ett fåtal större kunder, framtida kapitalbehov,

S A M M A N F A T T N I N G

begränsade resurser, outsourcing, motparter med stark position på marknaden, ansvar för fel och brister i bolagets produkter, risk för ökade produktions- och distributionskostnader, risk för valutaf- luktuationer, beroende av nyckelpersoner, immateriella rättighe- ter, produktansvar, regulatoriska krav, importtullar m.m., avtal med så kallade change of control-bestämmelser, skattemässiga under- skott, skatterisker, incitamentsprogram, konkurrensutsatt mark- nad, marknadsförändringar, komplexa produkter och tjänster samt snabb teknologisk utveckling, komponentbrist, vikten av partner- skap och konjunkturförändringar. Se vidare under avsnittet ”Riskfaktorer”, sidorna 6–10.

Övrigt

Aktiekapital, bolagsordning, stiftelseurkund, förevisade dokument För information om aktiekapitalet i Tilgin, se nedan under avsnittet ”Aktier och ägarförhållanden”. För innehållet i bolagsordningen, se nedan under avsnittet ”Bolagsordning m m”.

Styrelsens sammansättning, företagsledning, anställda, rådgivare och revisorer

Tilgins styrelse består av Xxxxxx Xxxxxxxxxx, Xxxx-Xxxxxxxx Xxxxxxx, Xxxxxx Xxxxxxxxx, Xxxx Xxxxxxxxxx och Xxxxx Xxxxxx.

Företagsledningen består för närvarande av Xxx Xxxxx, Xxxx Xxxxxxxxxx, Xxxxxx Xxxxx, Xxxxx Xxxxxxxxx, Xxxxx Xxxxxx, Xxxxxxx Xxxxxxxx, Xxxx Xxxxxxxxx, Xxxxx Xxxxxxxxx, Xxxxxx Xxxxxxxx, Xxxx Xxxxxxxxx, Xxxxxx Xxxx och Xxxxx Xxxxxxx0). Antalet anställda i koncernen uppgick till 89 personer den 31 mars 2006.

Tilgins finansiella rådgivare i samband med nyemissionen är SEB Enskilda. Tilgins juridiska rådgivare i samband med nyemissio- nen är Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB. Bolagets revisorer är KPMG Bohlins AB.

För mer information om styrelsens ledamöter, företagsled- ningen samt bolagets revisorer, se avsnittet ”Styrelse, ledande befattningshavare och revisorer”.

Större aktieägare och transaktioner med närstående parter Xxxxxxx två största aktieägare är MGA Holding AB och Texcel International AB (33,8 respektive 13,0 procent av röster och kapital före nyemissionen). Bolaget hade per den 28 april 2006 totalt 282 aktieägare. För vidare information, se avsnittet ”Aktier och ägarförhållanden”. För information kring transaktioner med närstående, se avsnittet ”Kompletterande information”.

FINANSIELL UTVE CKLING I S AMMANDRA G

	(IFRS)	(IFRS)
	Jan–mar	Jan–mar	(IFRS)	(IFRS)	(BFN)	(BFN)	(BFN)
(tkr)	2006	2005	2005	0000	0000	0000	2001
Rörelsens intäkter	94 188	18 748	207 687	51 604	48 617	33 090	22 723
Tillväxt i rörelsens intäkter %	402 %	213 %	302 %	6 %	47 %	46 %	134 %
Xxxxxxxxxxx	19 523	3 648	29 700	8 960	15 862	21 173	9 415
Rörelseresultat	–10 830	–15 977	–86 754	–67 870	–39 929	–62 976	–52 620
Periodens resultat	–11 357	–16 347	– 91 246	–69 202	–40 798	–33 430	–52 041
Eget kapital	59 966	8 934	70 107	25 281	32 884	22 558	21 440
Totala tillgångar	187 096	68 632	191 651	57 452	57 494	47 630	33 946
Kassaflöde från den löpande verksamheten	–2 610	–20 099	–128 420	–85 464	–49 798	–39 420	–38 300
Medelantal anställda	88	68	77	60	51	61	51

1) Xxxx Xxxxxxxxxx har sagt upp sin anställning vid bolaget och bolaget har sagt upp Xxxxx Xxxxxxxx anställning, se vidare avsnittet ”Verksamhetsbeskrivning – Struktur och bolags- styrning” på sida 39.

RISKFAKTORER

Allt företagande och ägande av aktier är förenat med risktagande. Nedan beskrivs, utan inbördes rangordning och utan anspråk på att vara heltäckande, några av de riskfaktorer och viktiga förhållan- den som bedöms ha väsentlig betydelse för Tilgins framtida utveckling. Riskerna som beskrivs nedan är inte de enda risker som bolaget och dess aktieägare står inför. Ytterligare risker som för närvarande inte är kända för bolaget kan få väsentlig inverkan på Tilgins verksamhet, resultat och finansiella ställning. Sådana risker kan vidare leda till att priset på Xxxxxxx aktier sjunker väsentligt, och investe- rare kan förlora hela eller delar av sin investering.

Risker förenade med Tilgins verksamhet

Beroende av ett fåtal större kunder

I dagsläget står ett begränsat antal större kunder för en betydande del av Tilgins omsättning, varav under det första kvartalet 2006 den största kunden svarade för cirka 66 procent och de fem största för cirka 87 procent av Tilgins omsättning. Avtalen med de viktigaste kunderna är ramavtal, under vilka kunderna löpande gör avrop av produkter, men där kunderna inte förbinder sig att köpa viss volym. Det förekommer också att Tilgins befintliga kunder, genom att genomföra nya upphandlingar, konkurrensutsätter Tilgin under löpande avtalsperioder. Exempelvis genomför en av bolagets större kunder på Voodsidan för närvarande en upphandlingsprocess.

Större kunder gör också regelmässigt förnyade upphandlingar vid större teknikbyten eller teknikuppgraderingar. Exempel på en sådan teknikuppgradering är möjligheten att övergå till HD-TV, något som Tilgin bedömer att vissa av bolagets största kunder kommer att utnyttja, eventuellt med början redan innevarande år. Avtalen inne- bär därför inte några garantier för framtida försäljningsvolymer eller att nuvarande intäkter eller marginaler kommer att kunna vid- makthållas. En förlust av någon av de största kunderna, helt eller delvis, skulle påverka Tilgins verksamhet, resultat och finansiella ställning negativt. Tilgin bedömer dock för närvarande att den ökade aktiviteten i den typ av kommersiella implementeringar av produkter och lösningar som Tilgin tillhandahåller på marknaden kommer att leda till tillväxt och utvidgning av kundportföljen, vilket i sin tur skapar goda förutsättningar för att Tilgins beroende av ett begränsat antal kunder över tiden skall kunna reduceras.

Framtida kapitalbehov

Bolaget har historiskt gått med förlust och har därför löpande varit beroende av tillskott av externt kapital. Rörelsekapital- bindningen bedöms fortsätta att öka i takt med en fortsatt för- säljningstillväxt. I och med förestående nyemission kommer bola-

get att tillföras omkring 41 Mkr (efter emissionskostnader, förut- satt full anslutning till nyemissionen) vilket enligt Xxxxxxx bedöm- ning är tillräckligt för att finansiera bolagets kapitalbehov till det fjärde kvartalet 2006. Det därefter återstående kapitalbehovet innan bolaget blir kassaflödespositivt bedöms understiga det belopp som tillförs bolaget i förestående nyemission. Det kan dock inte uteslutas att bolaget därutöver kan komma att behöva ytter- ligare tillskott av externt kapital i framtiden, till exempel på grund av en kraftig försäljningstillväxt som ökar behovet rörelsekapital eller att lönsamhetsutvecklingen blir sämre än bedömt.1) Trots att bolaget hittills lyckats säkerställa erforderligt kapital finns inga garantier för att det i framtiden är möjligt att säkerställa nödvän- diga finansiella medel, vilket kan komma att påverka Xxxxxxx verk- samhet, resultat och finansiella ställning negativt.

Begränsade resurser

Den marknad som Tilgin verkar på är i inledningsfasen av större kommersiella implementeringar hos slutanvändare, men bedöms växa kraftigt framöver. Om marknaden växer kraftigt krävs flexibi- litet och snabbhet för att kunna möta efterfrågan på produkter och tjänster, vilket i sin tur kräver resurser och framförhållning.

Tilgin lägger ned stora resurser på att löpande bevaka marknaden för att identifiera behov av investeringar i syfte att möta efter- frågan, såväl vad avser funktionalitet som produktionsvolymer.

Tilgin är emellertid ett bolag med begränsade resurser. Det kan därför inte uteslutas att Xxxxxx dels inte i tid lyckas identifiera nöd- vändiga investerings- eller rekryteringsbehov eller allokera erfor- derliga ledningsmässiga eller administrativa resurser, dels inte lyckas säkerställa de tillskott av ytterligare externt kapital som kan bli nödvändiga för att möta marknadsbehoven. Om så skulle bli fallet kan detta komma att påverka Xxxxxxx verksamhet, resultat och finansiella ställning negativt.

1) Se vidare avsnitt ”Kommentarer till finansiell utveckling – Redogörelse för rörelsekapital”, sida 48–49.

Outsourcing

Tilgin fokuserar på sin kärnkompetens och outsourcar vissa moment, bland annat all tillverkning av bolagets produkter och viss hårdvarukonstruktion samt test- och supporttjänster. Även om Xxxxxx genom avtal strävar efter att behålla kontrollen över de delar av verksamheten som outsourcas kan inte samma grad av kontroll uppnås vid outsourcing som om verksamheten hade bedrivits inom Tilgin. Vidare ingår Tilgin inte alltid avtal direkt med de parter som levererar viktiga komponenter för tillverkningen av produkterna. Mot denna bakgrund har Xxxxxx inte alltid egen reell avtalsmässig kontroll över sådana komponentleverantörer och deras faktiska ledtider, produktkvalitet och pris. Som framgår under avsnittet ”Kompletterande information” på sida 64 är Tilgin beroende av ett mindre antal tillverkare och upprätthållande av avtalen med dessa tillverkare är av stor betydelse för Tilgin. Det kan sammanfattningsvis inte uteslutas att Xxxxxxx val att outsour- ca vissa delar av sin verksamhet kan komma att påverka Tilgins verksamhet, resultat och finansiella ställning negativt jämfört med om denna verksamhet istället hade bedrivits inom bolaget.

Motparter med stark position på marknaden

Bolagets huvudsakliga kunder utgörs ofta av nätoperatörer av betydande storlek och med stark position på marknaden. Även en del andra av bolagets avtalsparter utgörs av större aktörer. Mot- parternas relativt sett starkare ställning återspeglas ofta i de avtal bolaget har ingått.

Ansvar för fel och brister i bolagets produkter

Tilgin lägger stor vikt vid att kontrollera kvaliteten på bolagets pro- dukter i syfte att förebygga risker för fel och brister i produkterna. Detta är dock ingen garanti för att bolagets produkter är fria från fel och brister och i övrigt uppfyller relevanta krav. På grund av bland annat komplexiteten i näten och tekniska beroenden gente- mot tredje parter är det inte ovanligt att olika typer av korrigeringar eller anpassningar i produkterna måste göras, särskilt före genom- förandet av fullskaliga kommersiella leveranser. Detta är vanligt förekommande i den bransch i vilken Tilgin verkar och är ett natur- ligt inslag i bolagets verksamhet. Förekomsten av mer väsentliga fel och brister i bolagets produkter kan dock komma att föranleda påföljder enligt gällande kundavtal eller på andra grunder, vilket, särskilt givet de omfattande produktvolymer som levereras av bolaget, kan komma att påverka Xxxxxxx verksamhet, resultat och finansiella ställning negativt. Även i de fall felet eller bristen i fråga skulle kunna hänföras till Xxxxxxx tredjepartsleverantörer (t.ex. till- verkare eller licensgivare) kan det inte uteslutas att Tilgin, med

hänsyn till gällande avtalsvillkor, saknar möjlighet att i sin tur göra gällande motsvarande felansvar gentemot sådana leverantörer.

Under avsnittet ”Kompletterande information – Tvister” på sida 66–67, beskrivs att vissa brister identifierats i vissa produkter som levererats bland annat till en av bolagets största kunder, dels i fråga om en extern nätadapter, dels i fråga om hårdvara i produk- terna. Den slutliga kostnad som eventuellt kan komma att drabba bolaget till följd härav är vid tidpunkten för undertecknandet av prospektet svår att uppskatta. Bolagets initiala bedömning är att kostnaden för att ersätta samtliga enheter av nätadaptern, om det skulle bli aktuellt, kan komma att uppgå till cirka 6,5 Mkr om Tilgin slutligt skulle få svara för denna kostnad. Bolagets initiala bedömning beträffande kostnaden för att avhjälpa bristen i hård- varan är att kostnaden kan komma att uppgå till mellan 2 och 4 Mkr. Kostnaderna för de ovan nämnda bristerna kan dock komma att bli väsentligt mycket högre bland annat för det fall någon av bolagets kunder skulle vinna framgång med en potentiell skade- ståndstalan. Ovan nämnda problem kan, enskilt eller samman- taget, komma att påverka Tilgins verksamhet, resultat och finan- siella ställning negativt.

Risk för ökade produktions- och distributionskostnader

Tilgins produkter tillverkas idag i länder med lägre kostnads- och lönenivå än i Sverige. Utvecklingen i de länder där tillverkningen sker är emellertid i många fall snabb och det finns inga garantier för hur länge det förhållandevis låga kostnads- och löneläget kom- mer att bestå i de aktuella länderna. Även kostnader för distribu- tionen av produkterna från tillverkningsländerna till Tilgin respekti- ve Tilgins kunder kan komma att öka i takt med allmänna prishöj- ningar i berörda länder. Det finns därvid en risk för att sådana ökade kostnader, mot bakgrund av till exempel den generella pris- pressen på marknaden, inte kan överföras fullt ut på bolagets kunder, vilket i sin tur kan komma att påverka Xxxxxxx verksamhet, resultat och finansiella ställning negativt.

Risk för valutafluktuationer

Tilgin har för närvarande försäljning i ett flertal länder vilket inne- bär intäkter huvudsakligen i USD men även i EUR. Kostnaden för tillverkning av Tilgins produkter är typiskt sett i USD medan kost- nader för personal, produktutveckling med mera är i SEK. Växelkursen för utländska valutor gentemot den svenska kronan har under de senaste åren fluktuerat och det kan inte uteslutas att dessa förändringar kan komma att påverka Tilgins verksamhet, resultat och finansiella ställning negativt, även om Tilgin emellanåt genom finansiella instrument agerar för att reducera sin valuta-

exponering. För vidare information om valutarisker se avsnittet ”Finansiell riskhantering – Valutarisker”, sida 51.

Beroende av nyckelpersoner

Tilgins framtida utveckling är i hög grad avhängig av ledningens och andra nyckelpersoners kunskap, erfarenhet och engagemang. Tilgins anställda har marknadsmässiga anställningsvillkor. I syfte att öka incitamenten för nyckelpersoner, och för att underlätta rekryteringen av ny personal, har Xxxxxx erbjudit vissa anställda möjlighet att förvärva teckningsoptioner (enligt vad som närmare framgår av avsnittet ”Incitamentsprogram”, sida 60). Tilgin har hit- tills inte haft svårigheter att rekrytera relevant personal och per- sonalomsättningen har varit låg. Detta utgör dock ingen garanti för att Xxxxxx i framtiden kommer att kunna behålla nyckelpersoner respektive rekrytera ny kvalificerad ledningspersonal till Tilgin.

Immateriella rättigheter

Patent- och registreringsverket har den 2 juni 2006 meddelat att ”Tilgin” har registrerats som så kallat ordvarumärke i Sverige.

Bolaget avser också ansöka om registrering av varumärket i andra territorier. Bolaget har också registrerat firmanamnet ”Tilgin AB” hos Bolagsverket. Utöver detta har Xxxxxx inte några registrerade immateriella rättigheter. Tilgin har till exempel hittills inte registre- rat några patent till den teknik som Tilgin utvecklar och mark- nadsför. Tilgin hävdar istället ensamrätt, i form av upphovsrätt, till de programvaror som Tilgin utvecklar och integrerar i sina produk- ter, vilket dock inte ger samma förutsägbarhet i sitt skyddsom- fång som registrerade patent. Tilgin använder också så kallad Open Source (öppen källkod) tillsammans med och i anslutning till sina produkter.

Det kan inte uteslutas att konkurrenter eller andra tredje

parter otillbörligt kan försöka utnyttja eller gör intrång i Tilgins immateriella rättigheter. Det kan inte heller uteslutas att en tredje part kan hävda – och få – bättre rätt till immateriella rättigheter som Tilgin använder – eller tidigare har använt – och betraktar – eller har betraktat – som sina, vilket skulle kunna leda till att ersättningsanspråk framställs mot Tilgin. Det kan inte heller uteslutas att utomstående kan rikta krav om publicering av käll- kod baserat på tillämpliga licensvillkor för Open Source på ett sätt som kan begränsa skyddsomfånget av de upphovsrättsliga dator- program som Tilgin anser tillhör bolaget.

Den marknad som Xxxxxx agerar på kännetecknas av hög tek- nisk komplexitet och marknadsaktörer som gör stora investeringar i att bygga upp och upprätthålla olika typer av immateriella rättig- heter. En stor mängd patent har exempelvis registrerats inom det

aktuella teknikområdet i bland annat Europa och inte minst i USA. Det är svårt och förenat med betydande kostnader att på ett hel- täckande sätt övervaka risker för intrång och identifiera behov av tredjepartslicenser. Tilgin lägger stor vikt vid att bevaka risker för intrång och behov av tredjepartslicenser. Det kan dock inte ute- slutas att någon utomstående part framöver kan hävda att av Xxxxxx ägd, använd eller licensierad teknik gör intrång i sådan parts immateriella rättigheter eller kan kräva att särskild licens inför- skaffas och därutöver kan rikta ersättningsanspråk mot Tilgin i anledning av detta. Om sådana anspråk skulle framställas kan detta, mot bakgrund av storleken på levererade volymer och läm- nade avtalsmässiga åtaganden och garantier, komma att påverka Tilgins verksamhet, resultat och finansiella ställning negativt, inte minst i ljuset av den försäljning som sker på USA-marknaden.

Detta gäller i synnerhet om Xxxxxx till följd av ett (påstått) intrång

skulle tvingas hålla kunder och partners skadeslösa för den skada dessa kan komma att lida till följd av ett eventuellt intrång.

Produktansvar

Flera av Tilgins produkter används i hemmamiljö för så kallat enskilt ändamål. I flera av de länder där Tilgins produkter marknadsförs finns lagar som föreskriver att Tilgin som tillverkare kan åläggas ansvar för skada på sak eller person som orsakas av säkerhetsbrister och mot- svarande i sålda produkter (s.k. produktansvar). Det kan inte uteslu- tas att skadeståndsanspråk baserat på produktansvar kan komma att riktas mot Tilgin eller dess partners och kunder. Om sådana anspråk skulle framställas kan detta, mot bakgrund av storleken på levererade volymer, reglernas tvingande natur och vissa åtaganden som Xxxxxx har enligt avtal, komma att påverka Tilgins verksamhet, resultat och finansiella ställning negativt, i synnerhet vid anspråk med anledning av den försäljning som sker på USA-marknaden. Tilgin har produktansvarsförsäkring som Tilgin för närvarande bedömer bör vara tillräcklig för den verksamhet som Tilgin bedriver. Det kan dock inte uteslutas att faktisk ansvarsexponering ändå kan komma att överstiga belopp som täcks av sådan försäkring.

Regulatoriska krav, importtullar m.m.

de system för behandling, återvinning och avfallshantering av elektronikprodukter som har inrättats i de olika länderna inom EU. Tilgin undantar regelmässigt miljöavgifter från avtalade priser. Det finns dock ändå risk att bolaget kan komma att bli slutligt betal- ningsskyldigt för aktuella miljöavgifter som påförs av relevanta myndigheter och motsvarande inom EU. Det kan inte heller ute- slutas att ytterligare, skärpta miljökrav för producenter av elektro- niska produkter kan komma att introduceras framöver. Om något av detta skulle inträffa kan det komma att påverka Xxxxxxx verk- samhet, resultat och finansiella ställning negativt.

Enligt EU:s regelverk utgår tullavgifter om upp till 14 procent av det pris som betalas till leverantören på import av vissa elektro- niska produkter till EU-medlemsstater. I dagsläget påförs inte bolaget sådan tullavgift vid import av produkter. Relevanta EU- myndigheter har under en tid utrett hur regelverket skall imple- menteras i olika medlemsstater. De indikationer som har kommit från EU tyder på att bolagets produkter kommer att påföras tull- avgift. Om så skulle bli fallet finns det risk för att tullavgifter kan komma att utgå med retroaktiv verkan och därmed avse betydan- de belopp. Tilgin undantar regelmässigt tullavgifter från avtalade priser. Det kan dock inte uteslutas att Xxxxxx slutligt kan komma att bli betalningsskyldigt för påförda avgifter, vilket kan komma att påverka Tilgins verksamhet, resultat och finansiella ställning negativt. Tilgin gör bedömningen att bolagets konkurrenter kom- mer att påverkas av nämnda tullavgifter i motsvarande mån som Xxxxxx, men det kan inte uteslutas att vissa konkurrenters produk- ter kommer att vara undantagna tullavgifter. Detta kan i sin tur medföra att Tilgins produkter, från ett prisperspektiv, kan uppfat- tas som relativt sett mindre förmånliga för kunden än sådana kon- kurrenters produkter.

Avtal med så kallade change of control-bestämmelser

Enligt så kallade change of control-bestämmelser i vissa av Tilgins avtal med främst licensgivare har motparten rätt att säga upp avtalet vid sådana ägarförändringar som innebär att kontrollen över bolaget ändras. Även om Xxxxxx gör bedömningen att för bola- get väsentliga avtal inte kommer att sägas upp i händelse av en ägarförändring till följd av nyemissionen, kan det inte uteslutas att avtal sägs upp på sådan grund, vilket kan komma att påverka bolagets verksamhet, resultat och finansiella ställning negativt.

Skattemässiga underskott

Tilgin har redovisat betydande skattemässiga underskott. Det finns särskilda skatteregler enligt vilka möjligheten att utnyttja gamla underskott kan begränsas till följd av ägarförändringar. På

grund av ägarförändringar i Tilgin och oklarheter i lagstiftningen är det i dagsläget osäkert om och till hur stor del Tilgins rätt till underskottsavdrag gått förlorad. Tilgin utreder för närvarande frågeställningen. Om underskott anses felaktigt redovisade kan även skattetillägg komma att utgå.

Skatterisker

Tilgin bedriver sin verksamhet, inklusive transaktioner mellan kon- cernbolag, i enlighet med Xxxxxxx tolkning av gällande skattelagar och bestämmelser i berörda länder, skatteavtal samt skattemyn- digheters krav. Tilgin har också i flera fall inhämtat råd från obero- ende skatterådgivare. Det kan dock inte generellt uteslutas att Xxxxxxx tolkning av tillämpliga regler och administrativ praxis är felak- tig, eller att regler och praxis kan komma att ändras, eventuellt med retroaktiv verkan. Genom skattemyndigheters beslut kan Tilgins tidigare eller nuvarande skattesituation komma att försämras.

Incitamentsprogram

I syfte att engagera medarbetarna har Xxxxxx incitamentsprogram som omfattar anställda nyckelpersoner. Tilgin har inhämtat råd från externa rådgivare vid implementering av dessa incitaments- program. Förmånsbeskattning i inkomstslaget tjänst aktualiseras om anställda anses förvärva värdepapper utan att erlägga mark- nadsmässigt pris. Om förmånsbeskattning aktualiseras skall den som utgivit den avgiftspliktiga förmånen erlägga arbetsgivaravgif- ter. Tilgin bedömer att incitamentsprogrammen lämnats på mark- nadsmässiga villkor. Det kan dock inte generellt uteslutas att Skatteverket gör en annan bedömning varvid skyldighet att erläg- ga arbetsgivaravgifter kan uppkomma för Xxxxxx.

Risker förenade med branschen och marknaden

Konkurrensutsatt marknad

Tilgin agerar på en starkt konkurrensutsatt marknad som karaktä- riseras av en kontinuerlig prispress och bolaget möter konkurrens från flera typer av aktörer med skilda tekniska plattformar och affärsmodeller. Konkurrensen är idag fragmenterad men bolaget bedömer att konkurrensen successivt kommer att öka i takt med att nya företag etablerar sig och marknaden mognar. Allt fler av de aktörer som väljer att etablera sig eller att utvidga sina sats- ningar på marknaden är stora och resursstarka bolag. En del stör- re bolag gör också sitt inträde eller expanderar i branschen genom att förvärva mindre bolag som, liksom Tilgin, på ett tidigt stadium gått in i branschen, vilket möjliggör ett snabbare marknadsinträde för dessa aktörer. Den skärpta konkurrensen riskerar att försvåra för Tilgin att öka eller bibehålla marknadsandelar och kan också

komma att skapa en sådan prispress att den kan komma att påverka Xxxxxxx verksamhet, resultat och finansiella ställning nega- tivt, i synnerhet om storskalig produktion och kortare ledtider blir viktigare som konkurrensmedel.

Marknadsförändringar

Den marknad Tilgin verkar på är förhållandevis ung och känne- tecknas av löpande förändringar. Nya aktörer träder in på markna- den och aktörer förvärvar andra aktörer eller träffar avtal om olika typer av samarbeten och allianser o.s.v. Dessa förändringar skapar inte sällan nya eller utökade möjligheter för Xxxxxx, men kan också skapa problem och medföra risker. Exempel på detta är om en vik- tig kund eller försäljningspartner internt skulle bygga upp den kompetens Tilgin besitter eller skulle förvärva ett bolag som bedri- ver med Tilgin konkurrerande verksamhet, eller om en viktig sam- arbetspartner till Tilgin skulle förvärvas av en konkurrent. Det kan således inte uteslutas att framtida marknadsförändringar kan komma att påverka Tilgins verksamhet, resultat och finansiella ställning negativt.

Komplexa produkter och tjänster samt snabb teknologisk utveckling Den marknad som Tilgin verkar på kännetecknas av snabb tekno- logisk utveckling och kunder som har höga krav på funktionalitet, integration och teknikkonvergens, vilket i sin tur ställer höga krav på Tilgin och andra leverantörer i branschen när det gäller att kon- tinuerligt utveckla produkter och tjänster som förmår möta kun- dernas höga krav. Tilgin lägger ned stora resurser på att bevaka marknadstrender i syfte att utveckla produkter som tekniskt lig- ger i framkant och som möter framtida kundbehov. Det kan dock inte uteslutas att Xxxxxx gör felbedömningar eller visar sig sakna de resurser eller den kompetens som är nödvändig för att möta aktuella behov. Om så skulle bli fallet kan detta komma att påver- ka Tilgins verksamhet, resultat och finansiella ställning negativt.

Komponentbrist

Marknaden för komponenter till de produkter som Tilgin säljer kännetecknas av fluktuationer i utbud och efterfrågan. Från tid till annan uppkommer därför brist på komponenter som ingår i Tilgins

produkter, vilket kan leda till att Tilgin inte kan uppfylla leverans- åtaganden gentemot kunder eller möta kunders efterfrågan på bolagets produkter. Detta kan i sin tur komma att påverka Xxxxxxx verksamhet, resultat och finansiella ställning negativt.

Vikten av partnerskap

De produkter som Tilgin säljer kännetecknas av avancerad teknik och används i komplexa nät bestående av ett flertal olika typer av nätkomponenter och gränssnitt som tillhandahålls av andra leve- rantörer än Tilgin. Av detta skäl föregås normalt leveranser av Tilgins produkter av relativt omfattande certifierings-, integra- tions- och teståtgärder hos operatören eller tillsammans med andra leverantörer, i syfte att säkerställa att Tilgins produkter fun- gerar tillsammans med övriga komponenter i nätet. Tilgin har själv etablerade samarbeten med många av de leverantörer som till- handahåller de delar i nätet med vilka Tilgins produkter skall fun- gera, men vissa av dessa leverantörer kontrakteras direkt av ope- ratören. En viktig konkurrensfaktor för att kunna erbjuda operatö- rer produkter som framgångsrikt kan integreras i operatörens nät är fungerande samarbeten med ovan nämnda typer av leverantö- rer. Tilgin lägger ned stora resurser på att skapa, upprätthålla och utveckla sådana samarbeten. Det finns dock inga garantier för att sådana samarbeten fungerar på ett tillfredställande sätt. Om Xxxxxx framöver inte skulle lyckas skapa, upprätthålla eller utveckla sådana samarbeten kan detta få negativa konsekvenser till följd av bland annat Xxxxxxx avtal med kunder och försäljningspartners (t.ex. i den mån Tilgin av detta skäl inte kan fullfölja sina åtagan- den enligt sådana avtal), vilket kan komma att påverka Xxxxxxx verk- samhet, resultat och finansiella ställning negativt.

Konjunkturförändringar

Tilgins verksamhet är beroende av dess kunders investeringar och inköp. En konjunkturnedgång på de marknader på vilka Xxxxxxx kunder verkar kan exempelvis medföra att investeringsviljan i branschen minskar och att utbyggnaden av bredbandsnäten inte sker i den takt som annars kan förväntas, vilket i sin tur kan komma att påverka Tilgins verksamhet, resultat och finansiella ställning negativt.

INBJUDAN

I syfte att underlätta Xxxxxxx fortsatta utveckling och expansion beslutade styrelsen för Xxxxxx den 13 juli 2006 att öka bolagets aktiekapital genom en nyemission villkorad av bolagsstämmans godkännande. Extra bolagsstämma godkände beslutet måndagen den 31 juli 2006.

Nyemissionen kommer att öka bolagets aktiekapital med högst 6 610 477 kr från nuvarande 12 118 393 kr till högst

18 728 870 kr, genom nyemission av högst 6 610 477 aktier. Bolagets aktieägare, optionsrättsinnehavare (2005/2006/ Personal, 2005/2006/Emissionsgaranter och 2005/2007/ Personal) samt innehavare av konvertibla skuldebrev (2005/2006) äger företrädesrätt att teckna nya aktier i Xxxxxx i förhållande till det antal aktier de redan äger eller det antal teckningsoptioner eller konvertibla skuldebrev de innehar i bolaget.

Avstämningsdag för fastställande av vilka aktieägare, options- rättsinnehavare och innehavare av konvertibla skuldebrev som är berättigade att teckna de nya aktierna är måndagen den 31 juli 2006. Teckning skall ske under perioden från och med tisdagen den 8 augusti 2006 till och med tisdagen den 22 augusti 2006, eller sådant senare datum som styrelsen bestämmer.

Emissionsbeslutet innebär att aktieägare, optionsrättsinneha- vare och innehavare av konvertibla skuldebrev får teckna en (1) ny aktie för två (2) gamla aktier eller optionsrätter/konvertibler mot- svarande två (2) aktier.

Emissionskursen har fastställts till 7 kr per aktie, vilket innebär att emissionen sammanlagt tillför Tilgin cirka 46 Mkr.1) De nya aktierna ska medföra samma rätt som de nuvarande aktierna i bolaget.

För det fall samtliga nyemitterade aktier inte tecknas med stöd av teckningsrätter kan styrelsen inom ramen för emissionens högsta belopp besluta om tilldelning av aktier till de som anmält sig för teckning av aktier utan företrädesrätt. Det är därför möjligt för aktieägare och innehavare av teckningsoptioner och konvertibla skuldebrev att, utöver den teckning som kan ske med stöd av teck- ningsrätter, anmäla sig för teckning av aktier utan företrädesrätt genom användande av särskild anmälningssedel.2)

Härmed inbjuds, i enlighet med villkoren i detta prospekt, aktieägarna, optionsrättsinnehavarna och innehavarna av konver- tibla skuldebrev i Xxxxxx att med företrädesrätt teckna nya aktier i Tilgin.

Kista den 3 augusti 2006

Tilgin AB (publ)

Styrelsen

1) Från emissionsbeloppet uppskattas avdrag göras för kostnader hänförliga till ersättning till emissionsinstitutet och uppskattade övriga transaktionskostnader föranledda av nyemissionen (emissionskostnader) om cirka 5 Mkr.

2) Se vidare ”Villkor och anvisningar – Teckning och betalning – B. Teckning av aktier utan företrädesrätt”, sida 14–15.

BAKGRUND OCH MOTIV

Tilgin utvecklar och säljer produkter, systemlösningar och tjänster som gör att operatörer (internetleverantörer, teleoperatörer etc.) kan erbjuda sina kunder internetaccess, telefoni- och TV-tjänster via bredband. Genom den pågående övergången från flera olika nät till ett IP-baserat bredbandsnät, skapas nya affärsmöjligheter för bolagets kunder när teleoperatörer, kabel-TV-bolag och bred- bandsleverantörer konkurrerar om hushållens efterfrågan på tele- foni, Internet och TV-tjänster.

Teknikskiftet ändrar förutsättningarna dramatiskt för operatö- rerna och skapar därigenom nya möjligheter för leverantörer av utrustning. Operatörerna har ett behov av att förse hushållen med avancerad men samtidigt lättadministrerad och användarvänlig utrustning för att slutkonsumenten på ett kostnadseffektivt sätt skall kunna ta del av de nya tjänsterna. Den nu etablerade kritiska volymen av bredbandskunder medför att operatörerna nu tydligt inlett nästa fas av omfattande investeringar som möjliggör full- skalig lansering av så kallade triple play-tjänster, det vill säga att erbjuda Internet, telefoni och TV i ett gemensamt IP-baserat nät- verk.

Tilgin har utvecklat IP-produkter sedan 1997. Under 2004

påbörjades utveckling av flera helt nya produktplattformar vilka har lanserats under 2005 och mottagits mycket väl på marknaden vilket återspeglas i order- och försäljningsutveckling. Under 2005 ökade bolagets försäljning med över 300 procent till 208 Mkr och under det första kvartalet 2006 ökade försäljningen med över 400 procent jämfört med första kvartalet 2005. Den kraftiga tillväxten

förväntas fortsätta under de kommande åren. Tilgin har etablerat en marknadsposition globalt där mer än 35 operatörer kommer- siellt och i större omfattning erbjuder tjänster som baseras på lös- ningar från bolaget.

Tilgin bedömer att bolagets nya produktplattformar, som kombinerar erbjudanden inom såväl IP-telefoni som IP-TV, har lagt grunden för en fortsatt betydande tillväxt, både volym- och lön- samhetsmässigt. Tillväxten innebär en ökning av kundfordringar och bolagets affärsmodell med tillverkning av kontraktstillverkare i Asien innebär att kapital binds i form av varulager på grund av leveranstiden till europeiska och amerikanska kunder. Rörelse- kapitalbindningen bedöms fortsätta att öka i takt med en fortsatt försäljningstillväxt. Samtidigt fordras kontinuerliga insatser inom utvecklingsorganisationen för att fortsatt ligga produktmässigt i framkant.

Xxxxxxx styrelse har beslutat att genomföra en nyemission om

cirka 46 Mkr med företrädesrätt för befintliga aktieägare samt bolagets optionsrättsinnehavare och innehavare av konvertibla skuldebrev. Det huvudsakliga motivet till den föreliggande emis- sionen är att säkerställa bolagets kortfristiga rörelsekapitalfinan- siering och finansiering av fortsatt utveckling av produkter och verksamhet. Emissionslikviden kommer delvis att användas för att återbetala eventuell utestående del av kortfristig bryggfinansie- ring från ett antal större aktieägare i bolaget (se vidare avsnitt ”Nettoskuldsättning”, sida 49).

I övrigt hänvisas till redogörelsen i föreliggande prospekt, vilket har upprättats av styrelsen för Xxxxxx med anledning av förestående nyemission. Styrelsen för Tilgin är ansvarig för innehållet i detta prospekt.

Härmed försäkras att, såvitt styrelsen känner till efter att ha vidtagit alla rimliga försiktighetsåtgärder för att säkerställa att så är fallet, uppgifterna i detta prospekt överensstämmer med faktiska förhållanden och att ingenting som skulle kunna påverka den bild av Xxxxxx som skapas av prospektet är utelämnat.

Kista den 3 augusti 2006

Tilgin AB (publ)

Styrelsen

VILLKOR OCH ANVISNINGAR

Företrädesrätt till teckning

De som på avstämningsdagen den 31 juli 2006 var registrerade som aktieägare i Tilgin, var innehavare av bolagets teckningsoptio- ner (2005/2006/Personal, 2005/2006/Emissionsgaranter eller 2005/2007/Personal) eller var innehavare av konvertibla skul- debrev (2005/2007) äger företrädesrätt att teckna nya aktier. Två

(2) aktier eller varje antal optionsrätter/konvertibla skuldebrev motsvarande två (2) aktier ger rätt att teckna en (1) ny aktie.

Aktieägare som väljer att inte delta i nyemissionen kommer att få sin ägarandel utspädd med cirka 33 procent (efter utspäd- ning).

Emissionskurs

De nya aktierna emitteras till en kurs om 7 kr per aktie.

Avstämningsdag

Avstämningsdag vid VPC AB (”VPC”) för fastställande av vilka som ska erhålla teckningsrätter är den 31 juli 2006.

Emissionsredovisning till direktregistrerade aktieägare, m.fl. Prospekt och förtryckt emissionsredovisning med vidhängande inbetalningsavi skickas till direktregistrerade aktieägare, options- rättsinnehavare och innehavare av konvertibla skuldebrev eller företrädare för aktieägare, optionsrättsinnehavare och innehavare av konvertibla skuldebrev som på ovan nämnd avstämningsdag är registrerade i den av VPC för Xxxxxxx räkning förda aktieboken. Av den förtryckta emissionsredovisningen framgår bland annat anta- let erhållna teckningsrätter. Av tekniska skäl kommer inte några

teckningsrätter att registreras på VP-konto i anledning av sådan företrädesrätt att teckna nya aktier som följer av innehavet av optionsrätter/konvertibla skuldebrev. Företrädesrätten att teckna nya aktier framgår dock även i detta fall av den förtryckta emis- sionsredovisningen. De som är upptagna i den i anslutning till aktieboken förda särskilda förteckningen över panthavare med flera meddelas separat. VP-avi avseende registreringen av teck- ningsrätter på aktieägarens VP-konto skickas ej ut.

Förvaltarregistrerade aktieinnehav

Aktieägare, optionsrättsinnehavare och innehavare av konvertibla skuldebrev vars innehav är förvaltarregistrerat hos bank eller annan förvaltare erhåller ingen emissionsredovisning från VPC. Teckning och betalning skall istället ske i enlighet med instruktio- ner från förvaltaren.

Teckningsrätter

För varje befintlig aktie eller för varje antal optionsrätter/konver- tibla skuldebrev motsvarande en (1) aktie erhålls en (1) tecknings- rätt. För teckning av en (1) ny aktie erfordras två (2) tecknings- rätter. Någon av bolaget initierad och organiserad handel med teckningsrätter kommer inte att äga rum.

Teckningstid

Teckning av nya aktier skall ske under tiden från och med den 8 augusti 2006 till och med den 22 augusti 2006. Efter tecknings- tidens utgång blir outnyttjade teckningsrätter ogiltiga och saknar därmed värde. Styrelsen äger rätt att förlänga teckningstiden.

Observera att teckning skall ske senast den 22 augusti 2006. Efter teckningstidens utgång blir outnyttjade teckningsrätter ogil- tiga och saknar därmed värde. Efter den 22 augusti kommer teckningsrätter som inte utnyttjats att bokas bort från VP-kontot utan avisering från VPC.

V I L L K O R O C H A N V I S N I N G A R

Teckning och betalning

A. Teckning av aktier med företrädesrätt

Teckning av aktier med företrädesrätt sker genom samtidig kon- tant betalning av teckningslikviden 7 kronor per aktie vid något av SEB:s kontor eller på annat valfritt svenskt bankkontor.1)

Som framgår ovan kommer aktieägare, optionsrättsinnehava- re och innehavare av konvertibla skuldebrev att erhålla en förtryckt avi. Teckning skall göras antingen med den utsända avin eller med anmälningssedel – enligt fastställt formulär – i enlighet med nedanstående alternativ.

1. Bankgiroavi

För det fall samtliga på avstämningsdagen erhållna teckningsrät- ter utnyttjas för teckning skall endast den förtryckta bankgiroavin användas som underlag för teckning genom betalning.

Anmälningssedel ska ej användas. Kvittens sker på avin.

2. Anmälningssedel

För det fall ett annat antal teckningsrätter än det som framgår av den förtryckta emissionsredovisningen utnyttjas för teckning, skall särskild anmälningssedel användas som underlag för teckning genom betalning. Likvid skall erläggas samtidigt som anmälan sker vid något av SEB:s kontor, eller på annat svenskt bankkontor med erforderligt tillstånd, i enlighet med instruktionerna på anmälningssedeln. Sådan anmälningssedel bifogas utskicket av prospektet och kan erhållas från SEB Emissioner eller från Tilgin. Kvittering sker då på anmälningssedeln och den förtryckta bankgi- roavin skall ej användas.

3. Utländska aktieägare

Aktieägare och innehavare av optionsrätter eller konvertibla skul- debrev som är bosatta utanför Sverige tecknar genom att:

• sända korrekt ifylld anmälningssedel till SEB på adressen nedan; och

• betala teckningslikviden via SWIFT eller Telex. Ange namn, adress och referensen ”Tilgin” samt, om möjligt, VP-konto- nummer.

SEB

Emissioner R B6

S-106 40 Stockholm, Sweden SWIFT: ESSE SE SS

Telex: 15 000 essebs s

Kontonummer: 5865-1004095

Anmälningssedel och betalning måste därvid sändas i god tid före sista teckningsdag för att kunna vara SEB Emissioner & Delägarprogram tillhanda senast klockan 17:00 den 22 augusti 2006.

4. Betalda tecknade aktier (”BTA”)

Teckning genom betalning registreras hos VPC så snart detta kan ske, vilket normalt innebär några bankdagar efter betalning.

Därefter erhåller tecknaren en VP-avi med bekräftelse på att inbokning av betalda tecknade aktier (”BTA”) skett på tecknarens VP-konto. Sedan nyemissionen registrerats hos Bolagsverket kom- mer BTA, utan avisering från VPC, att omvandlas till vanliga aktier. Registrering hos Bolagsverket beräknas ske omkring den 12 sep- tember 2006.

B. Teckning av aktier utan företrädesrätt

Utöver det antal aktier som anges i inbetalningsavin från VPC finns det möjlighet att teckna valfritt högre antal aktier i enlighet med instruktionerna nedan. Det finns dock inte någon garanti att tilldelas ett högre antal aktier än det antal som tecknas med stöd av teckningsrätter.

1) Som framgår under avsnittet ”Kommentarer till finansiell utveckling – Eget kapital och skuldsättning” på sida 49, kan vissa större aktieägare i bolaget komma att ha möjlighet kvitta sin fordran mot bolaget gentemot den emissionslikvid som skall erläggas.

V I L L K O R O C H A N V I S N I N G A R

För det fall då inte samtliga emitterade aktier tecknats med stöd av företrädesrätt, kommer tilldelning av aktier tecknade utan teckningsrätter att äga rum. Om efterfrågan överstiger antalet kvarvarande aktier skall dessa fördelas mellan tecknarna pro rata baserat på deras aktieägande respektive innehav av tecknings- optioner/konvertibla skuldebrev per avstämningsdagen, Eventuella kvarstående aktier, efter fördelning enligt ovan, skall fördelas genom lottning bland tecknarna.

Teckning av aktier utan företrädesrätt skall ske under samma tidsperiod som teckning med företrädesrätt.

Intresseanmälan om teckning av aktier utan företrädesrätt görs på särskild anmälningssedel, vilken bifogas utskicket av pro- spektet och kan erhållas från SEB Emissioner eller från Tilgin.

Anmälningssedeln skall inlämnas eller sändas till:

SEB

Emissioner & Delägarprogram R B6 106 40 Stockholm

Anmälningssedlar skall vara SEB tillhanda senast den 22 augusti 2006, vilket är sista dagen för teckning av nya aktier.

Anmälningssedel som sänds med post bör därför avsändas i god tid före sista teckningsdag för att kunna vara SEB Emissioner till- handa senast klockan 17.00 den 22 augusti 2006. Observera att det antal aktier som ifylls på anmälningssedeln inte skall inkludera det antal aktier som tecknats med stöd av teckningsrätter.

Som bekräftelse på tilldelning av aktier tecknade utan före- trädesrätt utsänds ett besked om tilldelning, vilket beräknas ske omkring den 29 augusti 2006, enligt vilken det framgår hur många aktier som tecknaren tilldelats utöver de som tecknats med stöd av teckningsrätter. Tilldelade aktier som tecknats utan företrä- desrätt skall betalas kontant och enligt instruktioner på beskedet om tilldelning. Beräknad likviddag är omkring den 1 september 2006.

Sedan betalning av tecknade och tilldelade aktier skett kom- mer VP-avi att skickas från VPC med bekräftelse på att inbokning- en av tecknade och tilldelade aktier skett på tecknarens VP- konto.

Rätt till utdelning

De nya aktierna medför rätt till utdelning, i den mån utdelning beslutas, från och med för räkenskapsåret 2006, under förutsätt- ning att de nya aktierna blivit registrerade och införda i den av VPC AB förda aktieboken före avstämningsdagen för utdelning. Utbetalning av eventuell utdelning ombesörjs av VPC.

Offentliggörande av teckningsresultat i nyemissionen Teckningsresultat i Tilgins nyemission kommer att offentliggöras på bolagets hemsida (xxx.xxxxxx.xx), vilket beräknas ske omkring den 5 september 2006.

Allmänt om teckning och tilldelning i nyemissionen

Styrelsen äger inte rätt att avbryta nyemissionen och har inte hel- ler rätt att sätta ned det antal aktier som en teckning med stöd av teckningsrätter avser. Anmälan om teckning är bindande.

Ofullständig eller felaktigt ifylld anmälan kan komma att lämnas utan beaktande. Endast en korrekt ifylld anmälan kommer att beaktas. Om teckningslikvid inbetalats för sent eller är otillräcklig kan anmälan om teckning också lämnas utan beaktande. Om någon betalar in ett för högt belopp, kommer Xxxxxx ombesörja att överskjutande belopp återbetalas till tecknaren.

1) Styrelsen avser inte föreslå bolagsstämman att besluta om utdelning för 2006. Vidare finns vissa begränsningar i möjligheten att lämna utdelning till följd av den av bolagsstäm- man i Xxxxxx den 9 mars 2006 beslutade minskningen av aktiekapitalet. Se vidare avsnittet ”Aktiekapital och ägarförhållande – utdelningspolicy”, sida 55.

VD HAR ORDET

Vi står inför en väldigt spännande utveckling. Tilgin är ett mycket snabbt växande bolag inom kundplacerad utrustning för IP- baserade bredbandstjänster. Utvecklingen inom vårt verksam- hetsområde går fort. Marknaden befinner sig fortfarande i ett mycket tidigt skede, och de närmaste åren förväntas karaktäri- seras av en betydande tillväxt.

IP-baserade telefoni- och TV-lösningar utgör ännu bara en liten del av den totala kommunikationsmarknaden jämfört med traditionella överföringsmetoder såsom analog telefoni, analog utsändning av TV och digital TV-överföring via kabel eller satellit. Samtidigt blir fördelarna som följer med IP-tekniken, såsom lägre kostnader och möjligheter till nya tjänster, allt mer uppenbara för såväl leverantörer som konsumenter. Som en direkt följd av detta stigande intresse, ökar också operatörernas investeringsvilja i snabb takt.

IP-tekniken skapar förutsättningar för tillväxt och lönsamhet Efter ett flertal år av konsolidering med låga investeringsnivåer hos operatörerna har marknaden sedan början av 2005 gått in i en ny fas; kraftfulla nyinvesteringar görs för att bygga om befintli- ga nät till renodlade IP-nät. Samtidigt har den underliggande bredbandsmarknaden successivt vuxit; idag finns en attraktiv volymmarknad för andra bredbandstjänster, som exempelvis IP- telefoni och IP-TV, vid sidan av den rena accesstjänsten. Inte minst i Sverige ser vi hur olika operatörer utnyttjar IP-teknikens flexibilitet för att kunna leverera kundanpassade erbjudanden som skapar betydande konkurrensfördelar jämfört med traditio- nella telefoni- och bredbandslösningar.

Strategin för flertalet av de större teleoperatörerna är att

ersätta befintliga nät för olika tjänster med ett enda IP-nät för all trafik, för att höja intäkten per kund, stärka kundlojaliteten samt ytterligare utöka kundbasen. Drivkraften för operatörerna är inte bara ökade intäkter och ökad flexibilitet för slutkonsumenterna, utan också det faktum att drift- och administrationskostnader för ett IP-nät är avsevärt mindre jämfört med traditionella tele- och datanät. Det här innebär att det traditionella telefonnätet används i allt mindre utsträckning och ersätts med IP-telefoni.

Samma förhållande gäller inom TV- och videoområdet där intres- set för IP-TV växer snabbt.

V D H A R O R D E T

Triple play

En ytterligare drivkraft för operatörerna, vid sidan av kostnads- besparingar, är att IP-tekniken öppnar för konvergens mellan en mängd olika kommunikations- och mediatjänster. I ett första steg har lanseringen av första generationens triple play-erbjudande inletts, det vill säga att internet-, telefoni- och TV-tjänster levere- ras via ett och samma IP-nät. Den här utvecklingen började ta fart under slutet av 2004 och gick under 2005 in i en fas av större kommersiella implementeringar. I Sverige är två exempel ComHem och Bredbandsbolaget, som båda fått stor uppmärksamhet för sina triple play-erbjudanden. Internationellt finns många fram- gångsexempel.

Triple play levereras som en tjänst till konsumenterna av såväl

traditionella teleoperatörer och kabel-TV-operatörer som fokuse- rade bredbandsoperatörer. Samtliga typer av operatörer har samma drivkrafter och mål – att öka den totala intäkten per kund i ett kostnadseffektivt nät. I ett längre perspektiv ser vi utökade möjligheter att integrera fler kommunikationstekniker och -tjäns- ter. Den här utvecklingen innebär givetvis mycket goda affärs- möjligheter för Tilgin. Vår bedömning är att vi fortfarande bara sett början på en omformning av den traditionella kommunika- tionsmarknaden.

Försprång på marknaden

Redan nu kan vi redovisa en mycket snabb försäljningstillväxt. Under 2005 lyckades vi fyrdubbla vår omsättning jämfört med 2004. Början av 2006 visar att den snabba tillväxttakten fortsät- ter. Tilgin är mycket väl positionerat för att utvecklas till en ledan- de aktör på en marknad med betydande framtida tillväxtpotential. Vi har etablerat en position där vi har ett försprång inom produkt- utveckling, med vår egenutvecklade mjukvara.

Global närvaro och trovärdighet

Såväl under 2005 som i år har flera företagsaffärer ägt rum som visar på omvälvningen av marknaden. Ett par exempel är Ciscos förvärv av Scientific-Atlanta, Motorolas förvärv av Kreatel Communications (ett svenskt företag som utvecklar IP-TV-boxar), Siemens förvärv av Myrio (ett företag som bland annat utvecklar mjukvara i set-top-boxar) samt Thomsons förvärv av Inventel.

Större globala aktörer vågar inte längre stå utanför en viktig och växande marknad.

Givetvis innebär det här också att Tilgin, som redan är en väl etablerad aktör på den snabbväxande bredbandsmarknaden, är i blickfånget för större aktörer. Vår ambition är att driva vidare verk- samheten i linje med våra tillväxtstrategier, vilket innebär ett ökat kapitalbehov för en fortsatt globalisering av vår försäljning.

Internationell och lönsam tillväxt

De finansiella resurser som tillförs bolaget i samband med nyemis- sionen förbättrar våra möjligheter att ta till vara på den exceptio- nella marknadsutvecklingen, och skapa nödvändiga förutsättningar för en fortsatt internationalisering med fokus på Europa och Nordamerika.

Jag är övertygad om att vi kommer att lyckas med vår strate- gi. Tilgin har den rätta kompetensen, det rätta produktutbudet, det nödvändiga teknologiska försprånget och den nödvändiga kundbasen som behövs för att möjliggöra en snabb och lönsam expansion. Jag ser som mitt uppdrag att fortsätta att utveckla bolagets styrkor och möjligheter på en marknad som fortfarande befinner sig i sin linda. Vår ambition är att säkra en hög tillväxttakt, en stabil lönsamhet och en god avkastning åt våra aktieägare.

Redan under andra halvan av 2006 räknar vi med att nå lönsam- het på månadsbasis.

Tilgin är ett svenskt teknikbolag som har förmågan att driva kommunikationsutvecklingen framåt, på en global arena. För oss gäller det nu att förvalta, förfina och utveckla en produktportfölj och marknadsposition som skapat förutsättningar för en mycket snabb tillväxt. Jag hälsar alla aktieägare i Tilgin välkomna att delta i en mycket spännande utveckling.

Xxx Xxxxx

Verkställande direktör

MARKNADSÖVERSIKT

Tilgin utvecklar och säljer produkter som gör att operatörer (internetleverantörer, teleoperatörer med flera) kan erbjuda sina kunder anslutning till Internet, telefoni- och TV-tjänster via bredband. Bolagets produkter integreras med operatörens nätverk. Erbjudandet består dels av utrustning som placeras hemma hos slutkunderna och som används för att ansluta datorer, telefoner och TV-apparater till bredbandsanslutning- en, dels av mjukvara som styr och kontrollerar utrustningen.

MARKNADSUTVE CKLIN G

De produkter som Tilgin utvecklar möjliggör överföring av ljud, bild, video och data över DSL- och fiberanslutningar. Kommunikationen bygger på IP-teknik som bland annat ligger till grund för all kom- munikation på Internet.

Hittills har låg kapacitet och begränsad utbyggnad av bred- bandsnäten förhindrat användning av IP-teknik för annat än enklare tjänster såsom internetaccess och e-post. Kapaciteten i bredband- snäten ökar dock stadigt och det är nu fullt möjligt att använda IP- teknik till mer krävande applikationer som exempelvis telefoni över bredband (IP-telefoni) och TV över bredband (IP-TV). Dessa nya tjänster ställer större krav på såväl kapacitet som säkerhet mot störningar vid överföringen och är exempel på två områden där en mycket stark marknadstillväxt förväntas under de närmaste åren.

Utbyggnad av bredband

Utbyggnadstakten för bredband är hög runt om i världen. Allt fler analoga telefonmodem byts ut mot bredbandsanslutningar. Den höga tillväxten av antalet bredbandsanslutningar väntas

fortsätta, bland annat mot bakgrund av den ökade priskonkur- rensen på bredbandsaccess som ägt rum de senaste åren. I slu- tet av 2005 fanns globalt över 170 miljoner bredbandsabbonen- ter, en siffra som enligt prognoser från analysföretaget Infonetics Research kommer att fördubblas fram till 2009. Detta motsvarar en årlig tillväxt på marknaden om 16 procent. Bara i Europa förväntas antalet bredbandsabonnenter vara 100 miljo- ner år 2009. DSL är den dominerande anslutningsformen och marknaden växer kraftigt. Enligt Infonetics Research förväntas antalet DSL-anslutningar globalt öka från 125 miljoner 2005 till 245 miljoner 2009. Detta motsvarar en genomsnittlig årlig tillväxt på 18 procent.

I Europa präglas marknaden av en stark tillväxt kombinerat

med en hög penetration vilket skapar möjligheter för nya leve- rantörer och därigenom större konkurrens. Tillväxten på den amerikanska marknaden har inte varit lika stark som i Europa vil- ket delvis kan förklaras av att Europa i större utsträckning använder sig av bredbandsaccess via DSL istället för via kabel-

IP-TEKNIK

IP står för Internet Protocol och är ett sätt att transportera data över ett nätverk. IP-teknik började utvecklas redan i slu- tet på 60-talet och har varit den teknik som använts för över- föring av data på Internet. Det speciella med IP-teknik är att all information, det vill säga ljud, bild, video och data, delas upp i små paket som alla har adresslappar som berättar vart de ska. Dessa paket med information kan överföras via flera alternati- va vägar inom nätverket och flera dataströmmar kan samsas i samma kabel. Det betyder att informationsbaserade tjänster såsom TV, video och telefoni kan levereras samtidigt över ett och samma IP-nätverk.

Antal abonnenter (miljoner)

350

300

250

200

150

100

2003 2004

DSL

2005

2006 2007 2008 2009

Kabel-TV

BREDB ANDS ABONNENTER, G L O B A L T

Källa: Infonetics Research ”Broadband CPE”, mars 2006.

BREDBAND

Bredband är en term som används för att beskriva en mängd olika tekniker som gör det möjligt att ha anslutning till Internet med hög överföringshas- tighet. Bredband kan erbjudas genom flera typer av tekniker och infrastrukturer.

• DSL över koppartråd är en samlingsbeteckning på en familj av tekniker som använder det befintliga kopparbaserade accessnätet för dataöverföring med hög hastighet. Exempel på dessa tekniker är ADSL, SDSL och VDSL. Till skillnad från uppringda, analoga modem blockerar DSL inte telefonlinjen.

• Kabel-TV-nät kan fungera som bredbandsanslutning och erbjuds av kabel-TV-operatörer för abonnenter som har kabel-TV samt ett kabelmodem.

• Optisk fiber anses vara den mest framtidssäkra anslutningen eftersom den möjliggör mycket höga överföringshastigheter. Fiberanslutningar kräver, till skillnad från DSL, att ny infrastruktur byggs.

Oavsett vilken bredbandsanslutning abonnenten har är det alltid IP-teknik som används för dataöverföring.

TV. DSL-marknaden är i högre grad konkurrensutsatt jämfört med kabel-TV-marknaden där operatörerna normalt inte behö- ver släppa in konkurrenter i sina nät.

Avreglering av bredbandsmarknaden

En viktig drivkraft för den ökande konkurrensen på telekommark- naden i Europa är den avreglering som skett inom EU. I och med att de traditionella operatörernas monopol brutits upp får obero- ende aktörer tillgång till accessnät, det vill säga anslutningen mel- lan telestationerna och hemmen. De kan nu börja leverera nya tjänster till slutkund. Detta sätter press på de stora teleoperatö- rerna att ändra sitt tjänsteutbud för att möta den ökade konkur- rensen. Avreglering blir därför en viktig katalysator för ökat tjänste- utbud och stark tillväxt på marknaden.

Ökad kapacitet i bredbandsanslutningarna

Under 2005 började bredbandsoperatörer uppgradera ADSL- utrustningen till den nya standarden ADSL2+. Det betyder att

kapaciteten ökar från maximalt cirka 8 Mbit/s till närmare 24 Mbit/s (”nedströms”, det vill säga till slutkunden). Samtidigt utvecklas ny teknik för komprimering av video och röstöverföring vilket minskar kapacitetsbehovet för varje enskild dataström. I praktiken innebär det att anslutningen klarar att föra över mer information än tidigare vilket möjliggör för operatörer att erbjuda fler och mer avancerade tjänster, såsom en stor mängd IP-TV- kanaler och IP-telefonisamtal.

Triple play

Utbyggnaden av bredbandsmarknaden, avregleringen och den ökade kapaciteten i bredbandsnätet har skapat förutsättningar för en fundamental förändring i marknaden för kommunikations- tjänster. IP-baserade tjänster kan erbjudas integrerat på ett sätt som förut inte var möjligt. Tidigare var trafiken inom telefoni, data (internet) och TV strikt uppdelad mellan såväl olika nät som mel- lan olika leverantörer. Kabel-TV-bolagen stod för TV, telebolagen för telefoni, och till viss del internet, samtidigt som flera bolag

Antal abonnenter (miljoner)

250

200

150

100

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009

Central- och Nordamerika Latinamerika

Europa, Mellan- östern och Afrika

Asien

DSL-ABONNENTER, G L O B A L T

Bandbredd

Mbit/s (nedströms)

• IP-telefoni

• Internetaccess

• Tio TV-kanaler eller fyra högupp-

• IP-telefoni lösta TV-kanaler

• Internetaccess

• Fyra TV-kanaler eller två högupplösta

TV-kanaler

• Videotelefoni av hög kvalitet

• IP-telefoni

• Internetaccess

• En TV-kanal

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009

År

ADSL ADSL2+ VDSL2

UTVE CKLING A V BREDB ANDSKAP A CITET

Källa: Infonetics Research ”Broadband CPE” mars 2006.

Värde av det IP-baserade bredbandsnätet

Tid

UTVE CKLING A V BREDB ANDSMARKNADEN

Fas 3:

Här befinner sig Utveckling av helt nya

marknaden idag tjänster, expempelvis

videotelefoni, integration

av fast nät och mobiltjänster

Fas 2:

Användning av infrastrukturen för migration av existerande tjänster till IP-baserade nät (såsom telefoni, video och TV)

Fas 1:

Utbyggnad av infrastruktur

TRIPLE PLAY

Triple play gör det möjligt att bredda tjänsteutbudet till områden i gränslandet mellan traditionell TV, telefoni och bredband och erbjuda så kallade konvergerade tjänster. Det kan gälla nya tjänster såsom videotelefoni och det som brukar kallas unified messaging, där tele- fonmeddelanden, e-post, fax med mera samlas till en och samma applikation. Det innebär till exempel att telefonen vet att ett e-post- meddelande har kommit eller att datorn kan tala om när ett röstmed- delande väntar i telefonen. Framöver kommer konceptet triple play utvidgas med ytterligare tjänster och innefatta fler än tre media- strömmar, exempelvis mobiltelefoni.

erbjöd bredbandsanslutningar.

Med hjälp av digital teknik och IP-nätverk kan operatörer nu erbju- da dessa tjänster över ett enda bredbandsnät. Teleoperatörer, som ser sviktande intäkter från fast telefoni, kan erbjuda kunder- na såväl kostnadseffektiv IP-baserad telefoni för att stå emot konkurrensen från lågprisoperatörer som TV-sändningar och internetaccess över samma nät. På samma sätt kan bredbands- operatörerna använda sina bredbandsnät till telefoni och TV. Att erbjuda internetaccess, telefoni och TV över samma anslutning, brukar benämnas triple play.

Kabel-TV- och satellit-TV- operatörer

Triple play

Telefoni

Internet

Teleoperatörer

Internet- leverantörer

Drivkrafter för operatören

Från att ha varit en uppdelad marknad med olika operatörer för olika tjänster har marknaden nu blivit en gemensam spelplan för flera olika operatörer. Aktörer som tidigare kunnat agera ostört på sina, ofta reglerade, marknader måste nu börja konkurrera om varandras kunder. Genom IP-telefoni och möjlighet till triple play kan operatörerna komma in på nya marknader och attrahera nya kunder från andra operatörer. Detta sätter press på operatörerna att utveckla bredbandsmarknaden och öka utbudet av IP-tjänster.

IP-baserade nät öppnar inte bara marknaden för nya multi- mediatjänster utan ger även möjlighet till väsentliga kostnadsbe- sparingar för de traditionella teleoperatörerna, eftersom de bara behöver driva ett enda nät i stället för flera nät som i dag. I nästa steg, som redan inletts, börjar därför operatörerna av kostnads- skäl överge sina historiska tjänsteplattformar, inom exempelvis fast telefoni, och flytta alla sina tjänster till ett och samma IP- baserade nät. När IP-infrastrukturen finns på plats medför den stora skalfördelar eftersom marginalkostnaden att erbjuda ytterli- gare tjänster är betydligt lägre än i de traditionella näten.

Då: Separata aktörer

Nu: Triple Play från en operatör

Sedan: Ökat antal integrerade IP-tjänster

TRIPLE PLAY – EN NY K ONKURRENSSITU A TION

Telefon TV Internet Mobil

Telefon TV Internet Mobil Nöje

På sikt förväntas även mobil kommunikation integreras i samma nätverk med hjälp av så kallad IMS, ett servicenätverk som gör att olika applikationer på ett standardiserat sätt kan kommu- nicera mellan flera olika plattformar. IMS möjliggör exempelvis att fast telefoni och mobiltelefoni kan kombineras på IP-baserade nät eller att användaren kan sända och ta emot SMS via såväl TVn som mobiltelefonen eller den fasta telefonen. Med införandet av IMS kommer komplexiteten i utvecklandet av IP-tjänsterna avse- värt att öka vilket kan öka vikten av den avancerade utrustning och mjukvara som Tilgin erbjuder.

Operatörerna strävar nu efter att snabbt etablera nya mark- nadspositioner för att kunna leverera tjänster över bredband. När priserna faller får operatörerna konkurrera hårdare och erbjuda fler tjänster för att upprätthålla sina intäkter.

Drivkrafter för konsumenten

Med en bra infrastruktur kan operatören skräddarsy tjänsteutbu- det. Varje enskild kund kan få möjlighet att själv välja och aktivera de tjänster han eller hon vill använda. Det kan vara möjligt att köpa tjänsterna individuellt eller i kombination och att säga upp en tjänst utan att det påverkar övrigt utbud. Dessutom får kunden en samlad faktura för alla tjänster och behöver endast ha kontakt med en kundtjänst.

I framtiden, när triple play genom IMS utvidgas till att även omfatta mobiltelefoni, kommer kunden att kunna använda sin mobiltelefon även hemma till en lägre kostnad än den fasta tele- fonen. Sammanfattningsvis innebär en övergång till IP-baserade nät såväl lägre priser som större utbud och ökad flexibilitet för konsumenten.

MARKNADSS T ORLE K

IP-telefoni

Idag går endast en mindre del av all telefoni via någon form av datanätslösning men i framtiden förväntas praktiskt taget all kommunikation gå över IP-baserade nät. IP-telefonitjänsten inne- bär överföring av röstsamtal via bredbandsanslutningen. Till skill- nad från traditionell telefoni sker överföringen helt digitalt.

Fördelen för konsumenten är framförallt lägre priser och stör- re tjänsteutbud medan operatörerna får lägre kostnader samt i många fall möjlighet att erbjuda nya tjänster till kundgrupper som tidigare inte kunnat nås, till exempel kan IP-telefoni erbjudas till alla bredbandskunder oberoende av internetleverantör.

IP-telefoni är en mognare och mindre kapacitetskrävande tjänst att erbjuda än IP-TV och ligger därför något före på de flesta marknader. Under det senaste året har ett flertal nya operatörer utan eget bredbandsnät börjat erbjuda rena IP-telefonilösningar, vilket tvingar de etablerade teleoperatörerna i Europa till omfat- tande investeringar för att försvara sina hemmamarknader. Ett flertal fullskaliga kommersiella implementeringar av lösningar för IP-telefoni som givit ett stort antal abonnenter, har genomförts av operatörer som exempelvis Vonage i USA, France Telecom och Neuf Cegetel i Frankrike, Yahoo Broadband i Japan samt Tele2 och Telio i Norden.

De huvudsakliga drivkrafterna på marknaden för IP-telefoni är:

• Den pågående avregleringen av telemarknaden ger nya opera- törer möjlighet att med relativt låga investeringar helt eller del- vis ersätta och komplettera de traditionella teleoperatörernas tjänster.

• Traditionella teleoperatörer ser sina marknader hotade och tvingas investera i mer kostnadseffektiv teknik för att möta den kraftiga prispressen på fast telefoni.

IP-TV

Även TV- och videotjänster kan erbjudas över bredband. Opera- törerna kan erbjuda TV-sändningar av hög kvalitet och även erbju- da tjänster som att beställa filmer och att se program när tittaren själv vill. Ny, effektiv komprimeringsteknik (till exempel MPEG-4) och bredbandsteknik (till exempel ADSL2+) gör det möjligt att sända högkvalitativ television över bredbandsanslutningar. När många länder nu förbereder en nedsläckning av de analoga TV- näten blir IP-TV ett konkurrenskraftigt alternativ.

Detta medför nya intäktsmöjligheter för de traditionella tele- operatörerna samtidigt som de också ges möjlighet att kompen- sera för minskade intäkter inom traditionell telefoni. Samman- taget förväntas detta ha en mycket positiv inverkan på markna- dens tillväxt. Enligt analysföretaget Infonetics Research förväntas antalet IP-TV-abonnenter globalt öka från 1,8 miljoner år 2005 till 53,4 miljoner år 2009, motsvarande en årlig tillväxt om 132 procent. Bara under 2006 förväntas antalet IP-TV-abonnenter öka med 3,5 miljoner varav 1,2 miljoner i Europa.

Idag implementerar flera stora operatörer IP-TV på kommersi- ell basis. Exempelvis har FastWeb i Italien redan omkring 200 000 abonnenter med möjlighet att använda IP-TV och franska Free har cirka 160 000 abonnenter. Ett flertal andra stora operatörer har nyligen lanserat tjänster inom IP-TV, exempelvis Belgacom i Belgien och France Telecom i Frankrike, det sistnämnda bolaget har redan cirka 200 000 IP-TV-abonnenter.

Bland de svenska operatörerna som har lanserat tjänster inom IP-TV kan nämnas TeliaSonera och Bredbandsbolaget. Avregle- ringen av det kopparbaserade accessnätet i Sverige har dock skett på ett sådant sätt att utvecklingen av IP-TV-marknaden inte kommit så långt som i andra europeiska länder, exempelvis Frankrike, där tillväxten för IP-TV är mycket hög.

De huvudsakliga drivkrafterna på marknaden för IP-TV är:

• Traditionella teleoperatörer söker nya inkomstkällor då intäkter- na från telefoni minskar.

• Bredbandsoperatörer kan med begränsade investeringar bredda sitt tjänsteutbud och konkurrera på nya marknader.

• Kostnaden för att sända ut TV-signaler över IP-nätverk är västenligt lägre än motsvarande kostnad i andra nät.

• I takt med att marknaden och tekniken har mognat har det blivit lättare för nya aktörer att få tillgång till attraktivt tjänsteinnehåll i form av exempelvis filmer, TV-kanaler och sporträttigheter.

Antal abonnenter (tusental)

900

800

700

600

500

400

300

200

100

2005 2006 2007 2008 2009

2010

IP-telefoniabonnenter

Penetration IP-telefoniabonnenter

PR OGNO S IP-TELEFONIABONNENTER, S VERIGE

Antal abonnenter (miljoner)

2004

Central- och Latinamerika

2005 2006 2007

2008 2009

Nordamerika

Europa, Mellan- östern och Afrika

Asien

PR OGNO S I P- TV -ABONNENTER, G L O B A L T

Källa: SEB Enskilda Källa: Infonetics Research ”Broadband CPE” mars 2006.

KUNDPLA CERA D UTR US TNING , CP E

Mot bakgrund av den starka tillväxten för TV, video, telefoni och andra IP-tjänster över bredband, ökar operatörernas efterfrågan på utrustning som kan möjliggöra denna typ av tjänster. Produkter och mjukvara av den typ som Tilgin utvecklar är en förutsättning för att operatörernas kunder skall kunna ta del av de tjänster som erbjuds genom triple play.

För att kunna ta emot kvalitetssäkrade tjänster i hemmet via ett IP-nätverk behöver slutkunden viss utrustning från operatören. Denna utrustning brukar benämnas ”kundplacerad utrustning” eller CPE (Customer Premises Equipment) eftersom utrustningen finns placerad hemma hos kunden. Har kunden enbart en inter- netanslutning består den kundplacerade utrustningen exempelvis av en ADSL-router eller ett modem som ansluter datorn till nät- verket.

Bredband (IP-nätverk)

Residential gateway

Set-top-box

Dator

Telefon

Bredband (IP-nätverk)

Modem

Dator

För triple play behöver hushållet ha en så kallad residential gateway för att hantera till exempel både internetanslutning och IP-telefoni. Denna fungerar som en knutpunkt mellan nätverket utanför hemmet och de uppkopplade apparaterna inom hemmet, exempelvis datorer och telefoner. Bland annat måste utrustning- en kunna prioritera olika typer av trafik för att säkerställa tjänste- kvaliteten. För IP-TV behöver dessutom varje TV förses med en set-top-box där kunden väljer kanal och utnyttjar TV-tjänsterna. När tjänsterna framöver kommer att utvidgas för mobiltelefoni och integrerade multimediatjänster med hjälp av IMS kommer IP- tjänsterna att bli alltmer komplexa och kraven på den kundplace- rade utrustningen att öka. Avancerad utrustning med hög kapaci-

tet och förmåga att leverera kvalitetssäkrade tjänster blir därför allt viktigare.

Den kundplacerade utrustningen tillhandahålls ofta av opera- tören som en del av tjänsterna som kunden abonnerar på. Allt eftersom tjänsterna blir mer komplicerade efterfrågar operatörer- na mer avancerad utrustning som möjliggör att operatören cen- tralt kan kontrollera och övervaka kundernas utrustning.

Därigenom kan operatören säkerställa att varje kund får tillgång till de tjänster som han eller hon betalar för och med förväntad kvalitet. Operatören kan också sköta uppgraderingar och nyinstal- lationer av mjukvara samt felsökningar på distans.

En annan viktig aspekt som efterfrågas av operatörer är för- programmerad utrustning, så kallad ”plug-and-play”, som är enkel för abonnenten att själv installera och koppla upp i hemmet. På grund av att tjänsteutbudet idag är så omfattande kan abonnen- ten inte ersätta utrustningen med egenhändigt köpt hårdvara och samtidigt behålla samma tjänsteutbud och kvalitet.

Marknaden för kundplacerad utrustning

CPE-marknaden utgör värdemässigt en viktig del i värdekedjorna för IP-telefoni respektive IP-TV till konsumenter och mindre före- tag. Analysföretaget Multimedia Research Group (MRG) bedömer att försäljningsvärdet av set-top-boxar kommer att utgöra unge- fär 40 procent av den sammanlagda marknaden för IP-TV-system år 2006. Det stora värdet beror främst på att hårdvaran placeras hemma hos varje enskild kund och inte kan centraliseras. CPE-

Traditionell internetanslutning

Triple play

KUNDPLA CERAD UTR US TNING - TRADITIONELL INTERNETANSL UTNING V S . TRIPLE PLAY

CPE

IP-telefoniväxel

Överföring

DSLAM

DSL/residential gateway

Headend

Överföring

DSLAM

DSL/residential gateway

IP-TV-set-top-box

TIL GINS P R ODUKTER S PO SITION I V ÄRDEKED J A N

IP-

telefoni

IP-TV

• IP-telefoni-växel avser den utrustning som kopplar samtal mellan IP- telefoniabonnenter och det vanliga telefonnätet.

• Headend avser kodning, lagring och sändning av innehåll och tjänster i digitalt format.

• Överföring avser själva nätinfrastrukturen fram till telestationen

• DSLAM syftar på utrustningen som finns i telestationen för att skicka den digitala informationen via telefonledningen den sista biten in i hemmet.

• DSL/residential gateway är förenklat den utrustning som finns hemma hos slutkunden för att ta emot den digitala informationen som skickas till och från DSLAM, samt möjliggöra tjänster och funktioner som lokalt trådlöst nätverk och IP-telefoni.

• IP-TV-set-top-box avser den utrustning som kunden behöver i anslut- ning till sin TV för att kunna ta emot TV- och videotjänster via bred- band.

marknaden karaktäriseras av en kontinuerlig prispress som för- väntas fortsätta även framöver. Baserat på nya integrerade funk- tioner som inbyggd hårddisk och trådlösa komponenter samt ökade kontroll- och styrmöjligheter för operatörerna kommer dock även värdeinnehållet i dessa produkter sannolikt att öka framöver. Denna utveckling motverkar delvis den generella prispressen, spe- ciellt för mer avancerade produkter.

Marknaden för kundplacerad utrustning har utvecklats snabbt i takt med att allt fler operatörer påbörjat fullskaliga kommersiella implementeringar av IP-tekniken. Samtidigt utvecklas CPE-marknaden från att vara en enkel modemhård-

vara till mer komplex utrustning och systemlösningar som utgör en intelligent del av operatörernas nätverk. Dessa systemlös- ningar tillhandahåller en mer integrerad funktionalitet vilket kan inkludera IP-telefoni, DSL-modem, brandvägg, trådlöst hemma- nätverk med mera.

Den förväntade marknadstillväxten för CPE-produkter är betydande vilket visas i graferna nedan baserade på marknads- estimat från Infonetics Research. Tilgin delar synen på en under- liggande kraftig tillväxt på marknaden. Snittpriserna inom de segment som Tilgin verkar inom ligger dock högre än de snitt- priser som Infonetics Research använder (under första kvartalet

USD (miljoner)

Antal (miljoner)

5 000

4 500

4 000

3 500

3 000

2 500

2 000

1 500

1 000

500

2005

2006

2007

2008

2009

200

180

160

140

120

100

Försäljningsintäkter

Antal skeppade enheter

F Ö R S ÄLJNINGSPR OGNO S I P R ESIDENTIAL GATEWAY-ENHETER, GLOBALT

USD (miljoner)

Antal (miljoner)

1 200 45

1 000 37

800 30

600 22

400 15

200 7

2005

2006

2007

2008

2009

Försäljningsintäkter

Antal skeppade enheter

F Ö R S ÄLJNINGSPR OGNO S

IP-TV-SET-T OP-BO X -ENHETER, GLOBALT

Med residential gateway-enheter avses Voice Terminal Adapters, ADSL IAD:s, ADSL

Broadbands Gateways, VDSL Modems and Gateways and Broadband Routers.

Källa: Infonetics Research ”Broadband CPE” mars 2006

Produktserien Vood

Produktserien Mood

DSL/Residential gateway

IP-TV-set-top-box

Strategisk positionering

HUVUDS AKLIGA K ONKURRENTER ID A G

Cisco

Netopia D-Link

Siemens Mediatrix

Netgear Grandstream ZyXEL

Triple play Tilgin 2Wire

Sagem Communications Samsung

Xxxxxx Xxxxxxx

Scientific-Atlanta (Cisco) PACE

Kreatel (Motorola) Amino Technologies Entone

2006 var genomsnittspriset för Tilgins Vood residential gateway cirka 80 USD och genomsnittspriset för Tilgins Mood set-top-box cirka 260 USD).

Konkurrenter

Samtidigt som CPE-marknaden för bredbandsaccess och triple play växer kraftigt blir den alltmer standardiserad och konkurrens- utsatt, med konsolidering och ökad prispress som en naturlig kon- sekvens. Även inom Tilgins marknadssegment, där produkterna är mer komplexa och där operatörerna ställer större krav på kontroll, förväntas konkurrensen att tillta. Detta skall emellertid ställas i relation till att dessa marknader förväntas växa kraftigt volym- mässigt. Tilgin adresserar två marknadssegment, residential gate- ways och set-top-boxar för IP-TV. Bolaget möter olika konkurren- ter inom respektive segment, men ett mindre antal bolag erbjuder liksom Tilgin helhetslösningar för triple play och omfattar båda produktsegmenten. I framtiden kommer de båda segmenten troli- gen att överlappa varandra alltmer. Tilgin har här en tydlig konkur- rensfördel genom att tidigt ha fokuserat på triple play jämfört med specialiserade aktörer inom respektive segment.

Konkurrenssituation IP residential gateway/IP-telefoni

Inom området för DSL/residential gateway består konkurrenterna främst av aktörer på marknaden för DSL-modem såsom Thomson (Frankrike), D-Link (Taiwan) och ZyXEL (Sydkorea), aktörer som kommer ifrån bredbandsaccessområdet och inte har IP-telefoni

som sin kärnkompetens. Endast ett fåtal konkurrenter, däribland Mediatrix (Kanada), har sin bas och sitt ursprung i IP-telefonin.

Konkurrenssituation set-top-boxar för IP-TV

Marknaden för set-top-boxar för IP-TV är alltjämt relativt avgrän- sad med ett fåtal specialiserade aktörer som Amino (Storbritannien) och Kreatel (Sverige). Samtidigt för den förvänta- de volymtillväxten på marknaden med sig en ökad konkurrens- situation. Allt fler av de större aktörerna som exempelvis Microsoft, Cisco Systems och Motorola liksom de traditionella teleopera- törerna på de olika geografiska marknaderna har börjat visa ett betydande intresse för den typ av produkter och lösningar som Tilgin tillhandahåller. Exempel på detta är att Cisco under 2005 förvärvade Scientific-Atlanta och Motorola har nyligen förvärvat Kreatel.

Microsoft är en potentiellt viktig aktör på marknaden för IP-TV

med sin mjukvaruplattform som innebär en helhetslösning för för operatörererna . Bolaget har slutit flera avtal med större opera- törer, men avtalen har hittills inte lett fram till några fullskaliga kommersiella implementeringar av tjänster för IP-TV. Fördelen med Microsofts lösning är att det är en helhetslösning medan nack- delen är den brist på flexibilitet som kunderna får med en sådan lösning. De helhetslösningar som Tilgin medverkar i konkurrerar alltså med Microsoft.

Motorola har en stark ställning på andra typer av set-top- boxar och därmed inarbetade kanaler och kundkontakter. Det

samma gäller Cisco som genom sitt förvärv av Scientific-Atlanta förvärvade just detta. Scientific-Atlanta har dock ännu inte några IP-baserade set-top-boxar på marknaden. Andra viktiga konkur- renter är Sagem och Thomson som framför allt är starka i Frankrike samt Amino som är mer fokuserat på marknadens lågprissegment.

Konkurrenssituation triple play

Inom det område som kombinerar kompetenserna har Tilgin idag endast ett fåtal konkurrenter. De flesta konkurrenter inom triple play har uppkommit genom partnerskap eller genom att ett större

bolag förvärvat den nödvändiga kompetensen. Bland dessa kan främst nämnas Thomson.

Marknadspotentialen för triple play är omfattande och mot bakgrund av att intresset för kommersiella implementeringar av triple play-tjänster ökar så bedöms också konkurrensläget att hårdna. Triple play möjliggör för Xxxxxx att sälja fler produkter via samma partners och till samma kunder, och man kan påvisa fördelar av att integrera de två produktlinjerna. Exempelvis är för- ståelse för IP-TV en mycket viktig aspekt för utvecklingen av residential gateways.

De uppgifter avseende marknadsutveckling och Tilgins marknadsposition i absoluta tal eller i förhållande till konkurrenterna som anges i prospektet är Tilgins samlade bedömning baserad på såväl interna som externa källor. Xxxxxx har inte kännedom om någon enskild tillgänglig marknadsstatistik som ger en heltäckande och relevant bild av Tilgins marknader som gör att marknadsandelar kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. De externa källor som bolaget baserat sin bedömning på är framför allt uppgifter från obero- ende undersökningsinstitut (t.ex. Infonetics Research) och övrig branschstatistik. Xxxxxx har eftersträvat att i prospektet korrekt återge information baserat på dessa källor. Bolaget har emellertid inte verifierat sådan information baserat på dessa källor och kan inte ta ansvar för dess riktighet eller fullständighet.

HISTORIK

Utvecklingen av IP-produkter

Den gemensamma nämnaren och det som dominerat bolagets verksamhet sedan starten i slutet på 1990-talet är utvecklingen av IP-produkter. Utvecklingsarbetet av IP-produkter riktade mot bred- bandsmarknaden tog fart på allvar under 1999 då också bolaget erhöll sitt första externa kapitaltillskott. År 2000 lanserade Xxxxxx sin första Mood set-top-box. Produkten lanserades vid den uppmärk- sammade Comdex-mässan och riktade sig främst mot den ameri- kanska marknaden. 2001 kunde sedan bolaget presentera och lan- sera sin första Vood-produkt, vilket skedde vid den årliga IP-telefoni- mässan VON Europe.

Kommersiellt genombrott

Det första kommersiella genombrottet kom 2002 då Tilgin tecknade avtal med amerikanska General Dynamics och australiensiska TransACT för leverans av Mood-produkter. Mood erhöll också utmär- kelsen ”Utmärkt Svensk Form 2002” av Svensk Form och utmärkel- sen ”Good Design Award” av det inflytelserika Chicago Athenaeum i USA. Samma år ingick Xxxxxx även ett samarbetsavtal med Myrio, ett amerikanskt företag som utvecklar mjukvara och tjänster för IP-TV. Myrio förvärvades senare av Siemens.

2003 innebar ytterligare ett viktigt kommersiellt genombrott på den skandinaviska marknaden då TeliaSonera i Finland valde Vood för sin tidiga satsning på IP-telefoni. Samtidigt etablerades Tilgin på den amerikanska marknaden genom öppnandet av en filial i Seattle på USA:s västkust. Fokus för verksamheten vid denna tidpunkt var IP-TV till den så kallade hospitalitysektorn, det vill säga hotell och kryssningsfartyg.

Ny organisation och ny ledningsgrupp

Under 2004 genomfördes omfattande förändringar i Tilgins organi- sation och produktutbud. Bolaget fick en ny ledningsgrupp och en ny organisationsstruktur. Xxx Xxxxx, med över 20 års erfarenhet från IT- och telekombranschen, utsågs till företagets nya verkstäl- lande direktör. Samtidigt initierades utvecklingen av flera nya pro- duktplattformar, bland annat två nya produktplattformar riktade mot IP-TV-marknaden.

Viktiga nya kunder

Under 2004 och 2005 tecknade bolaget också ett antal viktiga kon- trakt, bland annat ett paneuropeiskt ramavtal med Tele2 och ett ramavtal med Siemens (avseende Belgacom i Belgien). Under 2005 tecknades ramavtal med Siemens i Belgien avseende Belgacoms IP- TV-projekt vilket har givit upphov till stora försäljningsvolymer och har blivit en viktig referenskund för bolaget och ett exempel på den

kommersiella potential som finns när allt fler operatörer lanserar IP- tjänster i stor skala.

Namnbyte till Tilgin

1997

Tilgin grundas (ursprungligen under namnet ITHREE MICRO

TECHNOLOGY AB).

1999 Bolaget tar in externt kapital och inleder utveckling av produk- ter för bredbandsmarknaden. Bolaget byter namn till i3 micro technology AB.

2000 Bolaget lanserar sin första Mood set-top-box vid Comdex. Produkten riktar sig främst till den amerikanska marknaden.

2001

2002

Bolaget lanserar sin första Vood-produkt vid VON Europe.

Bolaget får sitt kommersiella genombrott genom avtal för leve- rans av Mood till General Dynamics (USA) och TransACT (Australien). Bolaget ingår även ett viktigt samarbetsavtal med Myrio (senare förvärvat av Siemens). Mood erhåller utmär- kelsen ”Utmärkt Svensk Form 2002” av Svensk Form, samt

”Good Design Award” av The Chicago Athenaeum.

2003 Bolaget får sin första större order när TeliaSonera väljer Vood för sin satsning på VoIP i Skandinavien. En filial startas i Seattle, USA.

2004 Bolaget får ny ledningsgrupp och ny organisation. Xxx Xxxxx, med 20 års erfarenhet från telekombranschen, blir VD. Flera nya produktplattformar utvecklas och lanseras. Bolaget får ett flertal viktiga order och ingår avtal med bland annat Tele2 och Telenet och samarbetet med Siemens för Belgacom inleds.

Bolaget ingår tillverkningsavtal med Prime Technology och Alpha Networks.

2005 Bolaget ingår ramavtal med TeliaSonera och underleverantörs- avtal med Siemens för Belgacom samt ingår ett flertal andra viktiga avtal med kunder och tekniska partners respektive sälj- partners. Produkter med de nya produktplattformarna börjar levereras. Bolagets försäljning ökar kraftigt.

2006 Bolaget byter namn till Tilgin (mars). Bolagets försäljning fort- sätter att öka och kundportföljen breddas ytterligare.

Den 21 mars 2006 bytte bolaget namn från i3 micro technology ab till Tilgin AB. Namnbytet utgjorde en del i en process att stärka bolagets varumärkes- och brandingstrategi. Namnet Tilgin anspelar på det svenska ordet ”tillgång”, som i ett ord kan sägas sammanfatta vad bolaget erbjuder – produkter för bredbandstjänster som ger tillgång till världen, ”Access to the World”. Bolaget arbetar nu intensivt med att fullt ut implementera det nya namnet och den 2 juni 2006 bevilja- de Patent- och Registreringsverket registrering av ”Tilgin” som så kal- lat ordvarumärke, i Sverige. Bolaget avser också ansöka om registre- ring av varumärket i andra territorier. Mer information om detta finns under avsnittet ”Kompletterande information” på sida 65–66.

AFFÄRSIDÉ, VISION, MÅL OCH STRATEGIER

Affärsidé

Tilgins affärsidé är att erbjuda bolagets kunder, framförallt de större teleoperatörerna, operatörsstyrda och framtidssäkra lös- ningar för IP- och IMS-baserade bredbandstjänster så att de kan höja sin egen lönsamhet genom nya bredbandstjänster som ökar intäkten per kund, stärker kundlojaliteten och skapar förutsätt- ningar att ytterligare utöka kundbasen.

Vision

Tilgins vision är att bolaget ska vara en av de främsta leverantö- rerna av operatörsstyrd utrustning med tillhörande mjukvara för digital TV, telefoni och data över IP-nätverk till ledande operatörer och affärspartners.

A F F Ä R S I D É , V I S I O N , M Å L O C H S T R A T E G I E R

Mål

För att förverkliga visionen arbetar bolaget mot ett antal långsik- tiga operationella och finansiella mål.

Operationella mål

• Utnyttja bolagets position på marknaden och dess kunnande inom systemorienterade lösningar för triple–play-tjänster.

• Underlätta och genomföra integrationer av kommersiella hel- hetslösningar för dessa tjänster.

• Erbjuda det bästa alternativet för att maximera operatörernas avkastning på investeringar inom triple play genom att möjlig- göra ökade intäkter samt minska de totala kostnaderna för tjänsterna.

Finansiella utsikter och mål

För år 2006 förväntar sig bolaget att mer än fördubbla omsättningen jämfört med 2005. Den starka tillväxten och den stora effekten av enskilda nya kunder gör att bolaget ej har kvantifierat ett tillväxtmål efter 2006.

• Rörelseresultat. Efter en längre period av intensifierad produkt- utveckling bakom sig fokuserar nu ledningen i högre grad på åtgärder som skall förbättra bruttomarginalnivån. Detta i kombi- nation med de skalfördelar som en ökad försäljning ger, bedöms skapa förutsättningar för en förbättring i bolagets rörelsemargi- nal och rörelseresultat.

Bolaget förväntar sig att nå ett positivt rörelseresultat på månadsbasis under det andra halvåret 2006.

• Kapitalstruktur. Bolaget avser att under den kraftiga tillväxt- fasen som förväntas under de kommande åren huvudsakligen finansiera verksamheten med eget kapital.

Strategi

Strategisk positionering

Tilgins strategiska positionering innebär att bolaget erbjuder sina kunder en integrerad systemlösning som gör att operatörer, Internet- och andra tjänsteleverantörer kan erbjuda sina slutkun- der en högkvalitativ triple-play-tjänst via bredband. Tilgins strategi vilar på tre grundpelare; oberoende, integration och kompatibilitet:

• Oberoende. Med oberoende avses förmågan att snabbt kunna anpassa produkterna till exempelvis nya nätmiljöer eller samar- betspartners. Genom att ha kontroll över den största delen av mjukvaran i produkterna blir Tilgin mindre beroende av exempel- vis chipset-tillverkare än många andra konkurrenter. Tilgin får därigenom en större möjlighet att snabbt anpassa sina produk- ter och lösningar till nya kunder och marknader.

• Kompatibilitet. Genom att använda sig av öppna standarder och genom att kontrollera den största delen av mjukvaran i pro- dukterna kan kompatibilitet med olika systemlösningar snabbt utvecklas och underhållas. Detta är en styrka i Tilgins erbjudan- de och en mycket viktig framgångsfaktor på marknaden.

Strategiskt fokus

Tilgin avser att tillsvidare fokusera på följande:

• Produkter. IP residential gateways (Vood), IP-TV set-top-boxar (Mood) samt tillhörande serverbaserad mjukvara för driftsätt- ning och underhåll respektive fakturering, kundtjänst och andra stödsystem för drift av verksamheten.

• Geografiska marknader. Fokusering på Europa och Nordamerika.

• Kundsegment. Operatörer som erbjuder bredbandstjänster till privatmarknaden.

Affärsmodell

• Produktutveckling. Fokusera egna resurser på strategisk mjukvaruutveckling. Utveckla hårdvaruplattformar tillsammans med externa samarbetspartners.

• Tillverkning. Kostnadseffektiv tillverkning i lågkostnadsländer via kontraktstillverkare och ODM-tillverkare. Fortsatt och ökad användning av ODM-tillverkare som ansvarar för design och utveckling av hårdvaruplattformarna.

• Försäljningskanaler. Direkt försäljning samt i ökad utsträckning försäljning tillsammans med lokala och globala systemintegra- törer och leverantörer.

VERKSAMHETSBESKRIVNING

PR ODUKTER

Bolaget erbjuder produkter, systemlösningar och tjänster inom två rörelsegrenar: IP residential gateways (produktlinje Vood) och IP- TV (produktlinje Mood). Kombinationen av hårdvara och en avan- cerad mjukvara är det som framför allt särskiljer Tilgins produkter från flertalet konkurrenters enklare modem och residential gate-

ways. Mjukvaran möjliggör integration med övriga delar av opera- törens IP-nätverk och Tilgins produkter kan därför lätt anpassas till olika kunders system och nätmiljöer. Dessutom erbjuder Tilgin mjukvara som ger operatören möjlighet att kontrollera tjänsteut- bud och underhåll.

IP residential gateways – Vood (Voice Options On Demand)

• Vood residential gateways är Tilgins utrustning för att dels ombesörja bredbands- anslutningen in i hushållen och dels

hantera de olika mediaströmmarna för inter- nettrafik, IP-telefoni och IP-TV. Genom Tilgins intelligenta residential gateways kan operatörerna leverera, kontrollera och kvali- tetssäkra tjänster som internetanslutning, lokalt trådbundet eller trådlöst nätverk och telefoni samt IP-TV via en set-top-box.

• Vood Center Manager (VCM) är en server- baserad mjukvara som integreras mot ope- ratörens system för fakturering, kundtjänst och andra stödsystem för drift av näten. VCM möjliggör automatisk aktivering och

konfigurering av Vood residential gateways när de ansluts till näten. VCM ser till så att all utrustning blir aktiverad med rätt mjuk- vara och med rätt konfigurering. VCM ger även operatören verktyg för att aktivera tjänster på kundnivå och avancerade felsök- ningshjälpmedel. Sammantaget ger VCM operatören den funktionalitet och de verk- tyg som är nödvändiga för att minimera driftsättningskostnaderna såväl som drifts- kostnaderna.

IP-TV – Mood (Media Options On Demand)

• Mood set-top-box är Tilgins mottagare för digital-TV över IP-nätverk som möjliggör för operatörerna att erbjuda slutkunderna hög- kvalitativa TV-tjänster så som realtids-TV

och ”video-on-demand” genom bredbands- anslutningen. Vissa modeller har också möj- lighet till inspelning av TV-program samt avancerade funktioner där användaren exempelvis har möjlighet att pausa ett real- tids-TV-program. Set-top-boxen kopplas till befintlig TV-utrustning.

• Mood Developers Kit (MDK) är mjukvara som utgör kärnan i Mood set-top-box. MDK möjliggör bland annat integration och funk- tionalitet mellan Tilgins hårdvara och mjuk- vara från tredje part.

• Mood Boot Server (MBS) är en serverbase- rad mjukvara som ser till så att Mood set- top-boxar driftsätts med rätt mjukvara och konfigurering.

Tilgins roll i operatörernas nätverk

Tilgins Vood residential gateway fungerar som en knutpunkt för bredbandsanslutningen till hemmet. Vood delar upp signalerna från det IP-baserade nätverket i video, telefoni och data så att rätt information kan sändas vidare till rätt mottagare i hemmet (telefon, TV, PC, med mera). En residential gateway är således nödvändig för att konsumenten ska kunna ta del av samtliga tjänster som finns tillgängliga genom operatörens nätverk.

För att konsumenten skall kunna tillgodogöra sig TV- och videotjänster över bredband krävs att en set-top-box ansluts mellan hemmets residential gateway och TV-apparaten. Med IP- TV över bredband kan operatörerna erbjuda slutkunderna hög-

kvalitativa digitala TV-utsändningar men också video-on- demand tjänster som filmer och sportevenemang.

Genom att kombinera sina produktlinjer Vood och Mood kan Tilgin som en av få leverantörer erbjuda en komplett lösning för kundplacerad utrustning och mjukvara för triple play. Kombina- tionen av de båda produktlinjerna möjliggör även framtida integ- ration av till exempel mobila tjänster med stöd av IMS.

Bolagets mjukvara (VCM, MBS, MDK samt mjukvaruklient) har ett tydligt definierat gränssnitt som gör att produkterna på ett enkelt och snabbt sätt kan integreras med och anpassas till olika operatörssystem.

TIL GINS PR ODUKTER S R OLL I OPERA T ÖRERNA S IP-NÄ TVERK

Tilgins produkter integreras i operatörernas nätverk och styrs centralt med hjälp av Tilgins egenutvecklade mjukvara

Tilgin mjukvara

Tilgin hårdvara

Video- server

IP-nätverk

Telestation

Tilgin Vood

Residential gateway

Tilgin Mood

IP-TV set-top-box

Nätverkskontroll

Service Network (IMS)

Hårdvara

MDK

Mjukvaruklient

Tredjeparts- mjukvara

Tilgin VCM

etc.

Tilgin MBS

etc.

Softswitch

DRM

TV-server

Tilgin Vood residential gateway

• En residential gateway utrustad med funktionalitet för IP-Telefoni. Ytterligare funktionalitet kan inkludera WLAN, switch, brandvägg, mm. Produkten utgörs av hårdvara samt en mjukvaruklient som är speciellt designad för att fungera tillsammans med VCM.

Nätverkskontroll

• Ett samlingsnamn för de program som hjälper operatören att övervaka, styra, analysera och avhjälpa driftstörningar i nätet. Exempel på sådana komponenter är program för konfigurering och underhåll av kundplace- rad utrustning, kundadministrationsprogram och faktureringsprogram.

• Tilgin VCM (Vood Center Manager) – är ett verktyg för central och automatisk aktivering, konfiguration och uppgradering av tjänster såväl som mjukvara i den kundplacerade utrustningen.

• Tilgin MBS (Mood Boot Server) – är en serverbaserad mjukvara som ser till så att Mood set-top-utrustning driftsätts med rätt mjukvara och konfigurering.

Tilgin Mood set-top-box

• En set-top-box för IP-TV som utgörs av hårdvara samt mjukvara. Kärnan utgörs av mjukvaran Mood Developer Kit (MDK) som bland annat möjliggör funktionalitet mellan Tilgins hårdvara och mjukvara från tredje part såsom grafiskt användargränssnitt (middleware) och DRM (Digital Rights Management - förhindrar olovlig kopiering av tjänsteinnehåll och skyddar upphovsrätten till det digitala innehållet).

Service Network (IMS)

• Ett samlingsnamn för de servrar som lagrar och tillhandahåller opera- törens totala tjänsteutbud. Exempelvis TV-servrar, video-servrar, DRM- servrar och softswitchar.

IP residential gateway – Vood

Produktlinjen Vood består av ett antal olika modeller av kundpla- cerade residential gateways samt en serverbaserad mjukvara, Vood Center Manager. Den första generationen Vood-produkter (plattformarna 100 och 200) utvecklades under 2001 och var främst avsedda för telefonitjänster. De nyutvecklade Vood-pro- dukterna (plattformarna 300 och 400) innehåller dels ökad funk- tionalitet för att motsvara operatörernas ökande behov av triple play-tjänster och dels breddar de den adresserbara marknaden till att omfatta till exempel integrerad funktionalitet för ADSL2+ (den för närvarande snabbaste versionen av ADSL), trådlöst nätverk, NAT-router och brandväggsfunktionalitet. Varje plattform finns i ett antal modeller (exempelvis Vood 292 och Vood 422) anpassa- de för varierande tekniska krav och funktioner.

VCM (Vood Center Manager)

När IP-telefoni lanserades initialt förväntade sig operatörerna att deras abonnenter själva skulle köpa, installera och underhålla sin IP-telefonilösning. Idag, när bredbandsmarknaden vuxit och anta- let användare ökat markant så ställs det högre krav på en effektiv automatisk hantering och aktivering av kunder och tjänster, spe-

ciellt bland de större operatörerna. Detta är en viktig faktor för att minimera kostnader samt öka produktivitet och kundnöjdhet.

För att tillfredställa operatörernas krav och önskemål styrs alla Vood-enheter via en Vood Center Manager som är ett verktyg för central och automatisk aktivering, konfiguration och uppgra- dering av både tjänster och mjukvaran i den kundplacerade utrustningen. Detta förenklar hantering för abonnenterna då de själva slipper genomföra tekniska konfigurationer av utrustning och mjukvara samtidigt som operatören behåller den nödvändiga kontrollen över utrustningen för att kunna garantera kvaliteten på de producerade tjänsterna. VCM innehåller dessutom ett gräns- snitt som tillåter operatörerna att integrera lösningen med befint- liga stödsystem för tjänsteprofiler och fakturering. VCM innehåller slutligen mycket viktiga hjälpmedel för snabb och korrekt identi- fiering av fel och insamling av statistik.

IP-TV – Mood

Produktlinjen Mood består av ett antal olika modeller av kundpla- cerade produkter, så kallade set-top-boxar samt en serverbaserad mjukvara, Mood Boot Server, MBS.

VOOD 100

är utvecklad som en analog telefonadapter och riktar sig till operatörer som vill erbjuda enklare tjänster inom IP-telefoni med möjlig- het för abonnenten att använda befintlig analog telefonutrustning för telefoni över bredbandsanslutningen.

VOOD 200

har motsvarande funktionalitet som Vood 100-produkterna men har utöver detta stöd för avancerade triple play-tjänster. Till skill- nad från Vood 100 är 200-plattformen utvecklad speciellt för bredbandsanslutning- ar med fiberaccess.

VOOD 300

har förutom stöd för IP-telefoni och avance- rade triple play-tjänster en integrerad funk- tionalitet för brandvägg och router. 300- plattformen utvecklades under 2004 och leveranser påbörjades under andra kvartalet 2005.

Den äldre Mood-plattformen (Mood 200) utvecklades under 2001 och har idag kompletterats med en ny plattform (Mood 300). Mood 300 började utvecklas under första halvåret 2004 och leve- ranser påbörjades under första kvartalet 2005. Precis som för Vood finns varje Mood-plattform i ett antal anpassade modeller.

MBS (Mood Boot Server)

Mood Boot Server är en serverbaserad mjukvarukomponent i Mood systemet som möjliggör central konfigurering och mjukvaru- uppdatering av Mood set-top-utrustning. MBS använder sig av avancerad multicast-teknik för att distribuera klientmjukvara till Mood set-top-utrustning.

MDK (Mood Developers Kit)

Mood Developers Kit är en av nyckelkomponenterna i Tilgins

Mood-produkter. MDK är det mjukvarugränssnitt på set-top-boxen mot vilken operatören kan integrera ett egenutvecklat användar- gränssnitt. Detta användargränssnitt styr utseende och funktio- ner så som kanalväljning och andra val som kontrolleras av slut- användaren. MDK används också vid integration av mjukvaran mot kommersiella användargränssnitt samt säkerhetssystem (så kallat

middleware och DRM). MDK är en väldigt flexibel lösning och kan enkelt anpassas till operatörernas olika system och tjänster såsom grafiskt användargränssnitt och kopieringsskydd.

MDK är enhetligt för de olika set-top-box-modellerna samt framtida modeller, vilket gör att ett middleware som integreras eller en funktion som utvecklats för en modell enkelt kan flyttas till en annan. Därmed kortas ledtider och introduktion av nya modeller förenklas samtidigt som behovet av support minskas. En del operatörer väljer kommersiellt tillgängliga systemlösningar som redan är integrerade mot Tilgins set-top-boxar via MDK medan andra operatörer föredrar att utveckla egna lösningar baserade på bolagets mjukvarugränssnitt. Oavsett vilket möjliggör MDK att Tilgins produkter oftast kan integreras med operatörens system.

VOOD 400

utvecklades under 2004 och leveranser påbörjades under första kvartalet 2005. Vood 400 innehåller liknande avancerade funktioner som 300-modellen med tillägg för stöd för trådlöst nätverk, ADSL samt ADSL2+.

MOOD 200

tillhör första generationens set-top-boxar och är en mycket väl beprövad MPEG-2 pro- dukt som fortfarande har en stark ställning på marknaden.

MOOD 300

är den senaste generationen set-top-box från Tilgin med komplett stöd för den senas- te generationens videokomprimering (MPEG- 4 AVC) och med inbyggd hårddisk (80 GB) som bland annat tillåter inspelning och andra avancerade funktioner såsom att ”pausa”

TV-program.

K ONKURRENSF ÖRDELAR

Vood residential gateway Mood set-top-box

• Lösning anpassad för att fungera tillsammans med IP-TV, IP-telefoni • Ett brett program av set-top-boxar och flera referenskunder gör att och andra mediatjänster vilket möjliggör triple play. Tilgin kan återanvända funktionalitet och erbjuda specialanpassade

• Mjukvaruklient som möjliggör integration med övriga delar av opera- lösningar för olika kunder och marknaders behov och krav.

törens IP-nätverk. • Mjukvara med ett tydligt gränssnitt underlättar integration med olika

• Central aktivering, kontroll och administration och därigenom lägre operatörers osystem och lösningar. Produkten finns redan idag som kostnader för kundsupport (genom VCM). en integrerad del i flera av de helhetslösningar som finns på markna-

• Egenutvecklad mjukvara medför snabb anpassning till kundspecifika den.

lösningar och tredjepartsprodukter och därmed uppnå en bättre • Tilgin ligger i framkant avseende ny teknik till exempel produkter med funktionalitet än med många konkurrenters produkter integrerad hårddisk och funktionalitet för MPEG-4 AVC – en ny stan-

dard för komprimering av videomaterial.

• Bolaget har ett bra, strategiskt samarbete med ledande chipset-till- verkare vilket är en kritisk framgångsfaktor.

Tilgins huvudsakliga konkurrensfördelar jämfört med andra aktö- rer på marknaden sammanfattas nedan.

IMS

Tilgins produkter är väl anpassade till de stora systemintegratö- rernas IMS-lösningar.

Integration

För att möjliggöra en enkel och robust kund- och tjänstehantering mot Tilgins slutkunder krävs normalt systemintegration mellan operatören och Tilgins produkter. För detta krävs dels förmågan att kunna integrera den egna mjukvaran med system från andra leverantörer, dels förmågan att anpassa lösningar till den enskilda kunden. Specialistkompetens kopplat till integration är en av före- tagets viktigaste konkurrensfördelar. För att garantera en så god integration som möjligt med operatörernas övriga infrastruktur och system samarbetar Tilgin aktivt med en mängd olika teknik- partners.

Kontroll

Xxxxxx har en konkurrensfördel gentemot många andra aktörer genom att bolaget kan erbjuda en lösning som tillåter operatören att underhålla och kontrollera utrustning ute hos slutkunden.

Genom att operatören tillåts kontrollera mjukvaran i kundutrust- ningen kan denna enkelt anpassas till olika marknader och nätmil- jöer. Den tillåter även att kundsupport och administration kan ske på distans vilket sparar pengar för operatören och tid för slutkon- sumenten.

Helhetslösningar

Det teknikförsprång och de produkter Tilgin redan idag kan erbju- da innebär en verklig konkurrensfördel. Helhetslösningar är en vik- tig drivkraft på marknaden för tillfället och den just nu mest fram- gångsrika helhetslösningen tillhandahålls av Siemens Home Entertainment Solution, en helhetslösning som innehåller produk- ter från Tilgin.

Triple play

Tilgin står väl rustat för att hantera ökad konkurrens, inte minst mot bakgrund av företagets kompetens inom lösningar riktade mot både IP-telefoni och IP-TV samt erfarenhet av att integrera de båda produktlinjerna Vood och Mood till ett erbjudande riktat mot triple play-marknaden. Idag är det inte många konkurrenter som har denna kompetens och är verksamma inom båda dessa produktområden.

KUNDER

Geografisk fokus

Tilgin har av strategiska skäl valt att främst fokusera på kunder i Europa och Nordamerika. Dessa marknader har nått långt i utvecklingen, de har stor efterfrågan på mer avancerade tjänste- lösningar och de är marknader bolaget väl känner till.

Europa är under stark avreglering och de stora operatörerna fokuserar på IMS samt efterfrågar nya bredbandstjänster inklusive triple play. Operatörerna föredrar också europeiska leverantörer, framför allt för komplexa lösningar. Tilgin har för närvarande ett starkt affärsflöde i Europa med ett flertal namnkunniga kunder (avseende såväl Mood som Vood) samt ett betydande antal potentiella och förväntade kunder, inklusive stora internationella operatörer.

Nordamerika har fördelen av att vara en stor homogen mark- nad och de största operatörerna (de gamla Bell-bolagen) var rela- tivt tidiga att kontraktera sina stora IP-TV-satsningar. De lokala, oberoende operatörerna är dock en obearbetad marknad och en stor möjlighet för Tilgin. På den amerikanska marknaden var Xxxxxx en av pionjärerna och har där genomfört närmare 25 installationer. Bolaget planerar att lansera nya produktversioner inom IP-TV i USA under 2006 för att stärka konkurrenskraften på den ameri- kanska marknaden.

Kundsegment

Tilgins huvudsakliga kundsegment är nätoperatörer vars tjänster framförallt riktar sig till privatpersoner. Bolaget säljer även till vissa

avgränsade marknader som hospitalitysektorn och företagsseg- mentet genom systemintegratörer, distributörer och så kallade ”solution providers”.

Idag erbjuder mer än 35 operatörer fullskaliga kommersiella lösningar som baseras på produkter från Tilgin. Ett antal av dessa, bland annat Belgacom (via Siemens) inom IP-TV och Tele2 inom IP residential gateway och IP-telefoni, har också börjat köpa in och installera produkter i större volymer. Belgacom var en av de stör- sta IP-TV-lanseringarna i Europa under 2005. Ett flertal operatörer är också i färd med att genomföra upphandlingar av utrustning för att kunna erbjuda fullständiga triple-play-lösningar till sina kunder. Tilgin förhandlar med ett antal potentiella kunder kring sådana affärer med betydande volympotential. Därutöver utför bolaget i dagsläget tekniska labbtester, pilotinstallationer och kommersiella implementeringar med omkring 70 kunder.

Tilgins största kund, Siemens (avseende försäljning till

Belgacom), svarade under första kvartalet 2006 för cirka 66 pro- cent av bolagets nettoomsättning. De fem största kunderna – Siemens (för Belgacoms räkning i Belgien), Tele2 (i flera europeis- ka länder), DSC (distributör i Slovenien), Tomorrow Focus Technologies (solution provider i Tyskland) och Al-Falak Systems Solutions & Consulting (distributör i mellanöstern) – svarade sam- mantaget under samma period för cirka 87 procent av bolagets nettoomsättning.

Labbtest Fälttest/pilottest Mindre

mot befintliga kommersiell

Större kommersiell

kunder implementering implementering

FÖRDELNING AV XXXXXXXXX, MARS 20061)

Övrigt, 4 %

Nordamerika, 7 %

Europa, Mellan-

östern och Afrika, 89 %

F Ö R S ÄLJNING PER RE GION, 2005

1) Tilgin använder följande kundsegmentering i indelningen av kundbasen.

• Labbtest: order om 1-50 test CPE-enheter eller motsvarande ordervärde (om ej CPE) under de senaste 12 månaderna.

• Fälttest/pilot: order om 50-500 CPE-enheter eller motsvarande ordervärde (om ej CPE) under de senaste 12 månaderna.

• Mindre kommersiell implementering: multipla order om < 1000 CPE-enheter per och upp till ackumulerat antal om högst 5000 CPE-enheter under de senaste 12 månaderna.

• Större kommersiell implementering: order om totalt mer än 5000 CPE-enheter eller motsvararande ordervärde (om ej CPE) eller en eller flera enskilda order på > 1000 CPE-en- heter eller motsvarande ordervärde (om ej CPE).

PR ODUKTUTVE CKLING

Produktutvecklingen är en vital del av Tilgins verksamhet efter- som företaget verkar på en marknad där den tekniska utveckling- en sker mycket snabbt. All utveckling och design av hårdvara och mjukvara har historiskt sett skett vid Tilgins huvudkontor i Kista utanför Stockholm. Inför utvecklingen av bolagets nya produkt- plattformar som startade under 2004 togs det strategiska beslu- tet att i större utsträckning engagera externa samarbetspartner för arbetet med design av hårdvaran (se ”Tillverkning och distribu- tion” nedan). På detta sätt kan Xxxxxx fokusera sina egna resurser på den strategiskt viktiga mjukvaruutvecklingen. Omkring hälften av bolagets 89 anställda är direkt sysselsatta med produktut- veckling.

Framtida generationer av Mood kommer att stödja DVB-T för

mottagning av marksänd digital-TV samt HDTV. Senare generatio-

ner kan också komma att inkorporera stöd för satellit- och kabel- TV. Nya accessmetoder som VDSL/VDSL2 och fiberteknikerna EPON/GPON kan också bli aktuella för nya generationer av Vood.

En ökad integration med andra enheter i hemmet såsom ljud- anläggning, PC, larm samt en konvergens mellan fast och mobil telefoni finns också med i framtida produktplaner, likaså en allt tätare integration av IMS-tjänster. I och med det ökade tjänste- utbudet kan även funktioner för ökad säkerhet och tillgänglighet komma ifråga, liksom nya funktioner inom området för HelpDesk support och felsökning. Som en del av detta ser Tilgin över möjlig- heterna med WLAN och PowerLine.

För att underlätta möjligheten för integration och snabb lan- sering av nya tjänster kommer modellen med MDK att vidareför- ädlas.

TIL LVERKNING OCH DIS TRIBUTION

Tilgins produkter är konstruerade för att kunna masstillverkas på ett kostnadseffektivt sätt och produktion av hårdvara är förlagd till anläggningar i Guang Dong-provinsen i Kina och sedan 2006 i Rumänien. För närvarande används tre kontrakts- och ODM-tillver- kare, Prime Technology (Kina), Alpha Networks (Kina) och Solectron (Rumänien). Syftet med att flytta delar av produktionen till Rumänien var att minska ledtiderna från order till leverans, framför allt för Bolagets europeiska kunder.

Alpha Networks är till skillnad från de övriga en så kallad ODM- tillverkare som även har kapacitet för design av hårdvara och äger hårdvarudesignen för de produkter som tillverkas där. Tilgin avser i

framtiden att i högre utsträckning använda sig av ODM-tillverkare för att fokusera de interna resurserna på mjukvaruutvecklingen. Tilgin har egna representanter stationerade i dels Guangzhou, Kina, dels i Taipei, Taiwan, för att säkerställa leveranser och kvali- tet för företagets produktion.

Tillverkning sker både mot prognos och mot kundbeställningar med ambitionen att hålla minsta möjliga lagernivåer men ändå möta kundernas krav på ledtider. Bolaget använder TNT och EGL för att hantera distributionen. Bolaget har distributionscentra i Hong Kong, i Seattle, USA, samt i Kista och Arlanda utanför Stockholm.

Nordamerika

Tillverkning Rumänien Solectron

Europa

Lager och distributions- center Seattle, USA

Mellan- östern

Asien

Centralamerika

Afrika

Tillverkning, Guangzhou Kina Prime Technology och Alpha Networks

Lager och distributionscenter Hong Kong, Kina

Sydostasien

Sydamerika

Australien

TIL LVERKNING OCH DIS TRIBUTION – G E OGRAFISK Ö V ER SIKT

Lager och distributions- center Kista, (Stockholm) Sverige

F Ö R S ÄLJNING

Försäljningscyklerna varierar mellan olika grupper av operatörer, men är även beroende av geografisk marknad. De amerikanska operatörerna är fortfarande försiktigare än sina europeiska mot- svarigheter, medan efterfrågan i Asien är mindre homogen med hög aktivitet i Sydkorea, Japan och Kina. Dessa har länge varit ledande marknader för IP-telefoni med flera miljoner aktiva abon- nenter.

Säljcyklerna är relativt långa på denna marknad, framför allt för större lanseringar. Normalfallet är att kunderna lägger sina för- sta beställningar på ett mindre antal enheter för labbtester och så få som ett hundratal enheter för att genomföra initiala kund- tester. I denna fas är det vanligen en till två leverantörer kvar som konkurrerar om att erhålla ett volymkontrakt. Påföljande beställ- ningar sker normalt i multiplar om 5–10 000 enheter. Med den

pågående marknadsutvecklingen inom både IP-telefoni- och IP- TV-marknaderna är trenden att säljcyklerna blir kortare då opera- törerna är angelägna om att lansera nya tjänster och tekniken nu är mer mogen. Tiden varierar dock kraftigt beroende hur mycket integration som krävs för implementering och fortfarande varierar säljcyklerna alltifrån 6 till 24 månader beräknat från försäljnings- tillfället via labbtester och pilottester till kommersiell lansering.

Tilgin har byggt upp en betydande bas av potentiella kunder som ligger i olika stadier av säljprocessen.

Försäljningskanaler

Tilgin säljer direkt men har även etablerat strategiska samarbeten med ett antal försäljningspartners (exempelvis systemintegratörer som Ericsson och Nortel). Bolagets tekniska partners kan också

Typ av samarbetspartner Exempel Geografi

Systemintegratörer

Tilgin säljer tillsammans med, eller genom, partners där Tilgins produkter är del av större systemlösningar. Systemintegratörerna agerar som återförsäljare av Tilgins produkter, alternativt arbetar Tilgin parallellt med dessa och genomför direktförsäljning.

Distributörer

Företag som fungerar som distributörer av Xxxxxxx produktlinjer inom både opera- törs- och hospitalitymarknaderna.

Solution providers

Bolag som tillsammans med Xxxxxx implementerar hospitalitylösningar i Asien, Europa och Mellanöstern.

Ericsson Nortel Siemens

DSC

NetMedia Inteno

Harbour Marine Systems Swish Group

VOD

Globalt Globalt Globalt

Centraleuropa Finland

Norge

Europa Mellanöstern Australien

utgöra viktiga referenser i försäljningsprocessen genom att rekommendera bolagets lösningar. Den egna säljkåren arbetar i nära samarbete med de indirekta kanalerna.

Direktförsäljning

Förutom huvudkontoret i Kista har bolaget säljkontor i Seattle, USA. Därutöver har bolaget en försäljningsrepresentant i Paris, Frankrike. Per 31 mars 2006 hade Xxxxxx åtta egna säljare, varav sex i Sverige och två i USA. I Sverige finns även två anställda med ansvar för bolagets samarbetspartners. Bolaget kommer i framti- den att selektivt etablera ytterligare lokala säljkontor på viktiga marknader. Styrelsen överväger att gå över till en indirekt försälj- ningsmodell för USA-marknaden, vilket skulle medföra mindre resurskrävande insatser för bolaget.

Varje säljare marknadsför hela bolagets produktsortiment och är inriktad på ett visst geografiskt område. I tillägg är varje säljare ansvarig för ett antal större kund- eller partnerkonton.

Försäljning via partners

Tilgin marknadsför även sina produkter genom samarbetspart- ners, främst större systemintegratörer. Alliansbyggandet och samarbetsformerna med systemintegratörer som exempelvis Ericsson, Siemens och Nortel bedöms bli allt viktigare och öka framgent. För en aktör som Tilgin, som redan nu har långtgående samarbeten med exempelvis Ericsson, kommer dessa allianser att kunna utgöra en mycket viktig konkurrensfördel.

Intäktsmodell

Tilgins intäkter består för närvarande till övervägande del av engångsintäkter, huvudsakligen från försäljning av kundplacerad utrustning (CPE) med tillhörande klientmjukvara, och i mindre utsträckning av återkommande intäkter från underhållstjänster, mjukvarusupport och uppdateringar. Kundplacerad utrustning inklusive klientmjukvara representerade 95 procent av de totala intäkterna under 2005. Intäkterna är till största delen hänförliga till kunder med ramavtal utan bindande åtaganden från kunden att köpa specifika volymer. Kunderna lägger order inom ramavta- lets villkor, vanligtvis med cirka 6-12 veckors framförhållning.

Tillbehör till den kundplacerade utrustningen säljs normalt tillsam- mans med själva utrustningen men säljs även separat eller som tilläggsorder.

Tilgins produkter inom kundplacerad utrustning säljs till ett fast pris per enhet vilket vanligtvis ligger mellan 55-250 USD per enhet inom IP residential gateway (Vood-produkter) och 150-300 USD per enhet inom IP-TV (Mood-produkter). Mjukvara för central drift och kontroll (VCM- och MBS-produkterna) säljs normalt till ett fast pris per operatörsmiljö plus ett fast pris per enhet, i vissa fall med en återkommande årlig supportkostnad per enhet. Licenser för mjukvarubaserade tilläggstjänster eller funktioner säljs till ett fast pris per aktiverad enhet. Underhåll, installation, teknisk sup- port, utbildning, systemintegrationstjänster och nätverksplanering relaterade till de produkter och lösningar som Tilgin säljer utgör tilläggsintäkter.

S T R UKTUR OCH BOLA GSS TYRNING

OR GANIS A TIONSS TR UKTUR

Försäljning

Xxxx Xxxxxxxxx

Utveckling

Xxxxxx Xxxx

Produkt- ledning

Xxxxxxx Xxxxxxxx

Produktion

Xxxxxx Xxxxxxxx

Kvalitet och support

Xxxxx Xxxxxxxxx

Affärs- utveckling Xxxx Xxxxxxxxx

Tilgin Inc. och Nordamerika

Xxxxx Xxxxxxx

Teknik

Xxxxx Xxxxxxxxx (IP-TV)

Xxxxx Xxxxxx (IP residential gateway)

Ekonomi- och finans

Xxxxxx Xxxxx

VD Xxx Xxxxx

Operativ chef Xxxx Xxxxxxxxxx

Xxxx Xxxxxxxxxx har nyligen sagt upp sin anställning. Xxxxxxx har sagt upp Xxxxx Xxxxxxxx anställning mot bakgrund av att styrel-

sen överväger en övergång till en indirekt försäljningsmodell för USA-marknaden.

LE GAL S T R UKTUR

100 %

Tilgin Intressenter AB (Sverige – vilande)

Tilgin Inc (USA)

Tilgin Incentive AB (Sverige – ej rörelsedrivande)

100 %

Tilgin AB

Tilgin består av moderbolaget Tilgin AB med de helägda dotter- bolagen Tilgin Intressenter AB och Tilgin Incentive AB samt det helägda amerikanska dotterbolaget Tilgin Inc. Det senare som bil- dades i april 2003, och som har sitt säte i delstaten Washington, USA, marknadsför bolagets produkter på den nordamerikanska marknaden. Redovisningsmässigt behandlas Tilgin Inc. som en filial. Den faktiska försäljningen till den nordamerikanska markna- den sker direkt av moderbolaget Tilgin AB. Tilgin AB och Tilgin Inc. är de enda rörelsedrivande bolagen. Tilgin Intressenter AB är vilan-

de och Tilgin Incentive AB, som för närvarande inte är rörelsedri- vande, används idag endast för att administrera incitaments- program.

Tilgins huvudkontor ligger i Kista utanför Stockholm och bola- gets amerikanska dotterbolags kontor ligger i Seattle, USA.

Tilgin Inc. kan komma att avvecklas med anledning av bola- gets överväganden att övergå till en indirekt försäljningsmodell för USA-marknaden.

>50 år, 15 % <29 år, 7 %

ÅLDER SF ÖRDELNING

MED ARBETARE

30–49 år, 78 %

Tilgin har allt sedan företaget grundades fokuserat på att rekry- tera medarbetare med omfattande erfarenhet och spetskompe- tens till företaget. Rekryteringsstrategin har varit framgångsrik. Det är genom medarbetarnas kompetens och erfarenheter som Tilgin lagt grunden för den framgångsrika utveckling bolaget nu upplever.

Medarbetarna har olika bakgrund och erfarenheter. En bety- dande del, nästan 70 procent av medarbetarna, är ingenjörer och flertalet har många års erfarenhet från olika positioner på företag verksamma inom telekomindustrin.

Vid utgången av 2005 hade Tilgin 86 anställda, varav 81 i Sverige och fem i USA. Därutöver utnyttjar bolaget agentbaserad

Kvinnor, 16 %

Män, 84 %

K ÖNSF ÖRDELNING

säljrepresentation i Frankrike samt produktionspersonal i Kina och Taiwan. Medeltalet anställda i företaget under 2005 uppgick till 77 personer.

Ledning/Administration, 17 %

Försäljning, 16 %

Utveckling, 34 %

Nordamerika, 6 %

Affärsutveckling, 2 % Kvalitet och support, 7 %

Produktion och logistik, 11 %

ANS TÄLLD A PER FUNKTION

Produktledning, 7 %

FINANSIELL INFORMATION I SAMMANDRAG

Nedan presenteras Tilgins finansiella utveckling i sammandrag för perioden 2001– 2005 samt för första kvartalet 2005 och 2006 (med jämförelseperiod första kvartalet 2005). Xxxxxx har fram till och med räkenskapsåret 2004 upprättat sina formella räkenskaper enligt Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. För året 2004 har räkenskaperna omräknats till IFRS. Eftersom effekterna av övergången från BFN till IFRS är begrän- sade, redovisas siffrorna för 2004 nedan endast enligt IFRS. Se vidare not 33, sida 111.

Resultaträkningar (tkr)1)	(IFRS) Jan–mar 2006	(IFRS) Jan–mar 2005	(IFRS) 2005	(IFRS) 2004	(BFN) 2003	(BFN) 2002	(BFN) 2001
Rörelsens intäkter	94 188	18 748	207 687	51 604	48 617	33 090	22 723
Handelsvaror	–74 665	–15 099	–177 987	–42 644	–32 755	–11 917	–13 308
Xxxxxxxxxxx	19 523	3 648	29 700	8 960	15 862	21 173	9 415
Övriga externa kostnader	–15 650	–9 800	–51 301	–30 000	–16 323	–17 433	–10 313
Personalkostnader	–14 493	–11 016	–54 944	–44 816	–40 716	–45 456	–38 560
Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar	–694	–198	–855	–583	–814	–12 675	–13 162
Övriga rörelsekostnader	483	1 389	–9 353	–1 431	2 062	–8 585	0
Rörelseresultat	–10 830	–15 977	–86 754	–67 870	–39 929	–62 976	–52 620
Finansnetto	–526	–369	–4 492	–1 409	–873	–601	580
Resultat före skatt	–11 357	–16 347	–91 246	–69 278	–40 802	–63 577	–52 039
Skatt	–	–	–	76	4	30 147	–2
Nettoresultat	–11 357	–16 347	–91 246	–69 202	–40 798	–33 430	–52 041

	(IFRS)	(IFRS)	(IFRS)	(IFRS)	(BFN)	(BFN)	(BFN)
	Jan–mar	Jan–mar
Kassaflödesanalyser (tkr)	2006	2005	2005	0000	0000	0000	2001
Kassaflöde från den löpande verksamheten	–2 610	–20 099	–128 420	–85 464	–49 798	–39 420	–38 300
Kassaflöde från investeringsverksamheten	–8 644	–334	–1 630	–925	–200	–284	–1 217
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	–9 046	10 338	187 756	91 537	53 800	39 958	600
Förändring av likvida medel	–20 300	–10 095	57 707	5 148	3 802	254	–38 917

1) Under perioden 1 juli 2000 till 31 maj 2003 ingick det helägda dotterbolaget DSP Systems i Stockholm AB i konsolideringen. Under maj 2003 ansökte DSP om konkurs, och konkursen avslutades våren 2005. DSP var ett rent konsulttjänstebolag, helt frikopplat från moderbolagets verksamhet. DSP bidrog med följande omsättning (exkl. koncernintern försäljning) och resultat under dessa år: 2001: Oms 22 279 tkr, resultat f. skatt –233 tkr, 2002: Oms 19 103 tkr, resultat f. skatt –2 tkr, 2003: Oms 5 294 tkr, resultat f. skatt –570 tkr (5 mån)

	(IFRS)	(IFRS)	(IFRS)	(IFRS)	(BFN)	(BFN)	(BFN)
	Mar 31	Mar 31
Balansräkningar (tkr)	2006	2005	2005	0000	0000	0000	2001
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar	7 385	–	–	–	–	–	20 360
Materiella anläggningstillgångar	2 775	1 575	2 210	1 438	1 097	1 691	2 057
Uppskjutna skattefordringar	–	–	–	–	30 220	30 220	–

F I N A N S I E L L I N F O R M A T I O N I S A M M A N D R A G

Omsättningstillgångar

Lager	32 214	38 867	42 976	13 118	7 712	3 061	1 425
Kundfordringar	70 590	21 603	62 976	25 238	8 321	5 429	4 868
Övriga fordringar	23 827	3 785	12 885	4 760	2 394	3 282	1 544
Kassa och bank 50 304		2 802	70 604	12 897	7 749	3 946	3 693
Summa tillgångar 187 096		68 632	191 651	57 452	57 494	47 630	33 946
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital Eget kapital 59 966		8 934	70 107	25 281	32 884	22 558	21 440
Avsättningar Uppskjuten skatt –		–	–	–	76	318	244
Summa avsättningar –		–	–	–	76	318	244
Skulder Långfristiga räntebärande skulder	2 432	781	3 647	781	1 064	781	781
Kortfristiga räntebärande skulder	44 103	7 469	53 149	4 330	4 218	7 693	–
Kortfristiga ej räntebärande skulder	79 488	51 448	64 343	27 060	19 252	16 280	11 480
Garantiavsättningar	1 108	–	405	–	–	–	–
Summa skulder	127 130	59 698	121 544	32 171	24 534	24 754	12 261
Summa eget kapital och skulder	187 096	68 632	191 651	57 452	57 494	47 630	33 946

	(IFRS)	(IFRS)	(IFRS)	(IFRS)	(BFN)	(BFN)	(BFN)
	Jan–mar	Jan–mar
Nyckeltal (tkr)	2006	2005	2005	0000	0000	0000	2001
Tillväxt i rörelsens intäkter	402 %	213 %	302 %	6 %	47 %	46 %	134 %
Bruttomarginal, %	21 %	19 %	14 %	17 %	33 %	64 %	41 %
Rörelsemarginal, %	neg.	neg.	neg.	neg.	neg.	neg.	neg.
Nettomarginal, %	neg.	neg.	neg.	neg.	neg.	neg.	neg.
Eget kapital	59 966	8 934	70 107	25 281	32 884	22 558	21 440
Sysselsatt kapital	106 500	17 184	126 903	30 392	38 166	31 032	22 221
Räntebärande skulder	46 534	8 250	56 796	5 111	5 282	8 474	781
Nettoskuld(+) / –fordran(–)	–3 770	5 448	–13 808	–7 786	–2 466	4 528	–2 911
Investeringar materiella anläggningstillgångar	852	346	1 641	925	24	284	1 217
Räntabilitet på genomsnittligt eget kapital, %	neg.	neg.	neg.	neg.	neg.	neg.	neg.
Räntabilitet på genomsnittligt sysselsatt kapital, %	neg.	neg.	neg.	neg.	neg.	neg.	neg.
Soliditet, %	32 %	13 %	37 %	44 %	57 %	47 %	64 %
Skuldsättningsgrad, ggr	0,8	0,9	0,8	0,2	0,2	0,4	0,0
Andel riskbärande kapital, %	32 %	13 %	37 %	44 %	57 %	48 %	64 %
Nettoskuldsättningsgrad, ggr ( – = fordran)	–0,1	0,6	–0,2	–0,3	–0,1	0,2	–0,1
Rörelsekapital i % av rörelsens intäkter	16 %	20 %	26 %	31 %	–2 %	–14%	–16 %
Anställda vid periodens slut, st	89	68	86	67	53	36	34
Medelantal anställda, st	88	68	77	60	51	61	51
Nettoomsättning per anställd	1 076	278	2 715	860	953	542	446
Rörelseresultat per anställd	–124	–237	–1 134	–1 131	–783	–1 032	–1 032

	(IFRS)	(IFRS)	(IFRS)	(IFRS)	(BFN)	(BFN)	(BFN)
	Mar 31	Mar 31
Data per aktie	2006	2005	2005	0000	0000	0000	2001
Periodens resultat per aktie (kr)	–0,94	–10,32	–24,81	–121,91	–136,82	–254,88	–623,25
Periodens resultat per aktie efter utspädning (kr)	–0,94	–10,32	–24,81	–121,91	–136,82	–254,88	–623,25
Utdelning per aktie (kr)	–	–	–	–	–	–	–
Eget kapital per aktie (kr)	4,95	5,64	19,06	44,54	110,28	171,99	256,77
Antal aktier, st (före utspädning)	12 118 393	1 583 455	11 996 901	1 583 455	420 135	158 659	83 659
Genomsnittligt antal aktier, st (före utspädning)	12 118 393	1 583 455	3 677 363	567 625	298 195	121 159	83 499
Genomsnittligt antal aktier, st (efter utspädning)	13 254 480	1 750 122	4 000 000	000 514	298 195	121 159	83 499

F I N A N S I E L L I N F O R M A T I O N I S A M M A N D R A G

DEFINITIONER

Marginaler

Bruttovinst

Rörelsens intäkter minus kostnad för handelsvaror.

Bruttomarginal

Bruttovinst i procent av periodens rörelseintäkter.

Rörelsemarginal

Rörelseresultat efter avskrivningar i procent av periodens rörelse- intäkter.

Nettomarginal

Nettoresultatet i procent av periodens rörelseintäkter.

Räntabilitet

Räntabilitet på genomsnittligt eget kapital

Nettoresultatet i procent av genomsnittligt eget kapital.

Räntabilitet på genomsnittligt sysselsatt kapital

Resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.

Kapitalstruktur

Sysselsatt kapital

Balansomslutningen med avdrag för ej räntebärande kortfristiga skulder samt uppskjuten skatteskuld.

Skuldsättningsgrad

Räntebärande skulder dividerat med eget kapital.

Andel riskbärande kapital

Summan av eget kapital och latenta skatteskulder dividerat med balansomslutningen.

Nettoskuld

Nettot av räntebärande avsättningar och skulder minus finansiella tillgångar inklusive likvida medel.

Nettoskuldsättningsgrad

Nettoskulden dividerat med eget kapital.

Soliditet

Eget kapital i procent av balansomslutningen.

Rörelsekapital i % av rörelsens intäkter

Skillnaden mellan omsättningstillgångar (exkl. likvida medel) och kortfristiga ej räntebärande skulder vid periodens slut, i relation till rörelsens intäkter de senaste tolv månaderna.

Personal

Rörelseintäkter per anställd

Rörelsens intäkter dividerat med medelantalet anställda.

Rörelseresultat per anställd

Rörelseresultatet dividerat med medelantalet anställda.

Data per aktie

Antal aktier

Antalet aktier i jämförelseperioderna har justerats för två omvän- da splittar 10:1 som skedde under april och november 2005.

Periodens resultat per aktie

Nettoresultat dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier.

Periodens resultat per aktie efter utspädning

Nettoresultat dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier efter utspädning.

Genomsnittligt antal aktier före och efter utspädning Beräknat utifrån summan av antal aktier (eller teoretiskt antal aktier vid full utspädning) vid slutet av varje månad, dividerat med 12.

KOMMENTARER TILL FINANSIELL UTVECKLING

Information per segment
	Jan–mars	Jan–mars	Jan–dec	Jan–dec
	2006	2005	2005	2004
Rörelsens intäkter per rörelsegren IP-TV	70 826	13 922	155 951	27 435
IP residential gateway	23 361	4 826	51 638	23 919
Övrigt	0	0	98	250
Koncernen	94 188	18 748	207 687	51 604
Rörelseresultat per rörelsegren IP-TV	–3 589	–9 673	–56 383	–46 790
IP residential gateway	–585	–4 137	–17 700	–14 232
Övrigt	–6 656	–2 168	–12 671	–6 848
Koncernen	–10 830	–15 977	–86 754	–67 870
Rörelsens intäkter per geografiskt område EMEA	90 817	10 030	185 738	29 934
Nordamerika	2 395	4 394	14 572	13 797
Övriga geografier	975	4 324	7 377	7 873
Koncernen	94 188	18 748	207 687	51 604

2005 i jämförelse med 2004

Bakgrund

Bolaget och marknaden var inne i en mycket expansiv fas vilket också reflekterades i den kraftigt ökade orderingången och omsätt- ningen under perioden, framförallt avseende försäljning i Europa och mellanöstern, som under året etablerade sig som bolagets geografiska kärnmarknader. Marknadssegmenten för både IP- telefoni och IP residential gateways (Vood-produktlinje) och IP-TV (Mood-produktlinje) utvecklades positivt och många av de större operatörerna lanserade tjänster inom dessa områden, var på väg att lansera eller meddelade planer på att lansera nya tjänster. Med ett fokus inom IP residential gateway på ”first line replacement” adresserade bolaget framförallt de större teleoperatörerna med lösningar som kan uppfylla de höga krav på pris, funktion och kva- litet som denna typ av kunder ställer. Med kunder som Tele2 inom IP-telefoni och IP residential gateway och Belgacom (via Siemens

i Belgien) inom IP-TV visade bolaget att det ligger långt fram tek-

niskt och att det kan tillgodose de stora operatörernas behov.

Totalt utlevererades till kund 169 901 (39 137) enheter

kundplacerad utrustning under året, varav 87 427 (13 145) set-

top-boxar och 82 474 (25 992) residential gateway-enheter.

Intäkter

Rörelsens intäkter under 2005 uppgick till 207,7 Mkr (51,6), en ökning med 302 procent jämfört med föregående år. Periodens rörelseintäkter fördelade sig med 156,0 Mkr (27,4) inom produkt- området IP-TV, 51,6 Mkr (23,9) inom produktområdet IP residential gateway och 0,1 Mkr (0,3) på övriga produkter och tjänster.

Kundplacerad utrustning (CPE) inklusive klientmjukvara repre- senterade 95 procent (91 procent) av de totala intäkterna under året. Övriga intäkter hänför sig bland annat till försäljning av tillbe- hör, managementsystem, support, konsulttjänster och vidarefak- turerade kostnader.

Resultat

Bruttomarginalen för året uppgick till 14 procent (17 procent) vilket är en försämring jämfört med föregående år men det har under året skett en gradvis förbättring från och med det tredje kvartalet.

Den lägre bruttomarginalen jämfört med helåret 2004 berodde bland annat på att gamla produktlinjer i större utsträckning såldes och levererades med låga marginaler under perioden, nedskrivning av lagervärden avseende gamla produktlinjer, leverans av nya pro-

duktlinjer till initialt högre kostnad samt att marginalen i perioden belastades av negativa valutaeffekter i vissa kundavtal. Dessa effekter hängde i stor utsträckning samman med den omfattande omställning i produktportföljen från gamla till nya produktlinjer som bolaget gjorde under året och som särskilt belastade produktom- rådet IP-TV men till viss del även IP residential gateway. I slutet av året var denna omställning till stor del avklarad och den absoluta merparten av försäljningen genererades av de nya produktlinjerna.

Rörelseresultatet för året uppgick till –86,8 Mkr (–67,9). Rörel- sens kostnader utöver personalkostnader och avskrivningar ökade under 2005 med 93 procent till 60,7 Mkr (31,4). De ökade kostna- derna berodde bland annat på ett nedlagt utvecklingsprojekt inom IP-TV (Mood 100), ökade kostnader för produktutveckling, kundförluster samt finansieringskostnader. En ökning i antalet anställda under året samt kostnader i samband med ett nytt per- sonaloptionsprogram innebar också att personalkostnaderna under året ökade med 23 procent till 54,9 Mkr (44,8). Avskriv- ningarna under året ökade något till 0,9 Mkr (0,6).

Kassaflöde

Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick under 2005 till –128,4 Mkr (–85,5). Det ökade negativa kassaflödet under året berodde bland annat på ökad rörelsekapitalbindning i samband med den betydande volymökningen i verksamheten under det andra halvåret.

2004 i jämförelse med 2003

Bakgrund

Under året satsade bolaget och koncernen betydande resurser på utveckling av nya produkter, varför 2004 kan betraktas som något av ett mellanår tillväxtmässigt även om orderingången ökade med 82 procent från föregående år. Marknaden för både IP residential gateway, med ett fokus på IP-telefoni, såväl som IP- TV utvecklades generellt sett starkt och ett antal nya kundrela- tioner med betydande affärspotential etablerades under året både inom IP residential gateway och IP-TV. Aktiviteter syftande till att etablera och stödja framtida försäljningstillväxt innebar

också att rörelsekostnaderna ökade vilket påverkade rörelseresul- tatet negativt. Huvuddelen av dessa kostnadsökningar hänförde sig till ökade externa produktutvecklingskostnader samt nyan- ställningar framförallt inom produktion, logistik och försäljning.

Kvalitetsproblem på grund av felaktiga komponentleveranser påverkade orderingång, intäkter och marginaler negativt under årets första månader.

Intäkter

Rörelsens intäkter under 2004 uppgick till 51,6 Mkr (48,6), en ökning med 6 procent jämfört med föregående år. Periodens rörel- seintäkter fördelade sig med 27,4 Mkr inom produktområdet IP- TV, 23,9 Mkr inom IP residential gateway och 0,3 Mkr på övriga produkter och tjänster.

Totalt utleverades till kund 39 137 (17 391) enheter kundpla-

cerad utrustning under året, varav 13 145 (14 478) set-top-boxar

och 25 992 (2 913) residential gateway-enheter.

100 000

80 000

60 000

40 000

20 000

Kv 1 Kv 2 Kv 3 Kv 4 Kv 1 Kv 2 Kv 3 Kv 4 Kv 1

2004 2005 2006

KV AR TA L SUTVE CKLING, INTÄKTER

20 000

15 000

10 000

5 000

–5 000

Kv 1 Kv 2 Kv 3 Kv 4 Kv 1 Kv 2 Kv 3 Kv 4 Kv 1

2004 2005 2006

KV AR TA L SUTVE CKLING, BR UTT O VINS T

	Jan–mars	Jan–mars	Jan–dec	Jan–dec	Jan–dec
tkr	2006	2005	2005	2004	2003
Investeringar Investeringar i materiella anläggningstillgångar	852	346	1 641	925	24
Kapitaliserade utvecklingskostnader	7 792	–	–	–	–
Forskning och utveckling Kostnadsförd forskning och utveckling	12 904	7 894	35 544	26 839	16 325

Kundplacerad utrustning inklusive klientmjukvara representerade 91 procent av de totala intäkterna under året. Övriga intäkter hän- förde sig bland annat till försäljning av tillbehör, management- system, support, konsulttjänster och vidarefakturerade kostnader.

Resultat

Bruttomarginalen för 2004 uppgick till 17 procent (33 procent) vilket var en försämring jämfört med föregående år. Den lägre bruttomarginalen jämfört med helåret 2003 berodde bland annat på kvalitetsproblemen under årets första månader, att de befint- liga produktlinjerna inom både IP-TV och IP residential gateway började bli mindre konkurrenskraftiga kostnadsmässigt samt att bruttomarginalen för helåret 2003 jämförelsevis gynnades av den konsultverksamhet som bedrevs inom ramen för dotterbolaget DSP System AB, vilket försattes i konkurs under våren 2003.

Rörelseresultatet för 2004 uppgick till -67,9 Mkr (-39,9), en försämring jämfört med föregående år. Det försämrade rörelse- resultatet jämfört med helåret 2003 berodde delvis på lägre brutto- marginal och bruttovinst men även på ökade rörelsekostnader.

Rörelsens kostnader utöver personalkostnader och avskrivningar ökade under året med 120 procent till 31,4 Mkr (14,3). De ökade kostnaderna berodde framförallt på ökade externa kostnader för produktutveckling samt högre omkostnader relaterade till ökad för- säljningsaktivitet. En ökning i antalet anställda under året innebar också att personalkostnaderna ökade med 10 procent till 44,8 Mkr (40,7). Avskrivningarna under året minskade något till 0,6 Mkr (0,8).

Kassaflöde

Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick under 2004 till -85,5 Mkr (-49,8). Det ökade negativa kassaflödet under året berodde framförallt på ett försämrat rörelseresultat under året samt i viss utsträckning på ökad rörelsekapitalbindning jämfört med föregående år.

Kvartalsutveckling

Kvartalsutvecklingen de senaste två åren framgår av figurerna ovan. Utvecklingen präglas av den starka tillväxten under det senaste året. Bolaget har inte hittills observerat några regelbund- na säsongsvariationer.

Investeringar

Bolagets investeringar i anläggningstillgångar har under de senaste åren uppgått till begränsade belopp då bolaget ej aktiverat kost- nader för forskning och utveckling (se tabell ovan). Investering- arna har omfattat främst inventarier och kontorsutrustning, etc.

Forskning och utveckling

Bolaget bedriver endast utvecklingsverksamhet, ej forsknings- verksamhet. Utvecklingsverksamheten har intensifierats under de senaste två åren, i takt med att bolaget introducerat nya produkt- linjer på marknaden (Vood 300, Vood 400, Mood 300). Eftersom den teknologiska utvecklingen accelererar och produktcyklerna blir allt kortare, ser bolaget ingen anledning till att utvecklings- verksamheten kommer minska väsentligt i omfattning. I takt med att bolaget växer, förväntas dock utvecklingsverksamheten mins- ka i relation till bolagets intäkter.

Utvecklingskostnaderna består av externa kostnader, fram- förallt i form av nedlagd konsulttid i olika utvecklingsprojekt, samt interna kostnader, främst i form av internt nedlagd tid av personal anställd på utvecklingsavdelningen, samt viss annan personal som i större eller mindre omfattning är involverade i utvecklingsprojekt. Utvecklingskostnaderna totalt ökade från 26,8 Mkr under 2004 till 35,5 Mkr under 2005, där 13,2 (8,6) Mkr avser externa kostnader och 22,3 (18,2) Mkr avser internt nedlagd tid. Relativt bolagets totala intäkter minskade andelen från 52 procent till 17 procent.

	31 mars	31 mars	31 dec	31 dec	31 dec
Rörelsekapital	2006	2005	2005	2004	2003
Varulager	32 214	38 867	42 976	13 118	7 712
Kundfordringar	70 590	21 603	62 976	25 238	8 321
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	2 609	2 434	2 622	1 617	1 254
Övriga fordringar	21 218	1 351	10 146	2 957	1 141
Rörelsetillgångar	126 632	64 255	118 720	42 930	18 428
Leverantörsskulder	56 246	29 038	40 676	9 470	4 036
Förskott från kunder	1 196	8 725	5 286	4 705	10 382
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	20 405	5 304	15 834	11 503	3 398
Övriga skulder	2 749	8 381	2 548	1 382	1 437
Rörelseskulder	80 596	51 448	64 344	27 060	19 253
Rörelsekapital, netto	46 036	12 807	54 376	15 870	–825
Rörelsekapital, netto i förhållande till rörelsens intäkter1)	16 %	20%	26 %	31 %	–2 %

Redovisningsprinciper

Utgifter för forskning som syftar till att erhålla ny vetenskaplig eller teknisk kunskap redovisas som kostnad då de uppkommer. Utgifter för utveckling, där forskningsresultat eller annan kunskap tillämpas för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter eller processer, redovisas som en tillgång i balansräkningen, om pro- dukten eller processen är tekniskt och kommersiellt användbar och företaget har tillräckliga resurser att fullfölja utvecklingen och därefter använda eller sälja den immateriella tillgången. Övriga utgifter för utveckling redovisas i resultaträkningen som kostnad när de uppkommer.

För 2004 och 2005 har bedömning gjorts att koncernen ej haft tillräckligt tillförlitliga tidredovisningssystem för att bland annat kunna klassificera internt nedlagda kostnader för allokering till olika projekt. Således har samtliga utgifter för utveckling under 2004 och 2005 kostnadsförts löpande. Från och med 1 januari 2006, bland annat genom ett tidredovisningssystem, gör bolaget bedömningen att det med tillräcklig tillförlitlighet kan identifiera de poster som uppfyller kriterierna för aktivering av utvecklings- utgifter enligt IAS 38 punkt 57. Sådana poster aktiveras således i balansräkningen från och med 1 januari 2006. Den beräknade avskrivningsperioden för balanserade utvecklingsutgifter är tre år (se vidare ”Redovisningsprinciper”, sida 93).

Redogörelse för rörelsekapital

Rörelsekapitalbindningen i Tilgin har ökat kraftigt under de senas- te året till följd av bolagets snabba tillväxt. Den ökade försäljning- en leder till en ökning av kundfordringar och bolagets affärsmodell med tillverkning av kontraktstillverkare i Asien innebär att kapital binds i form av varulager på grund av leveranstiden till europeiska och amerikanska kunder.

Under början av 2006 har bolaget påbörjat en flytt av delar av produktionen till Centraleuropa. Detta kommer att minska leve- ranstiderna till kund och skapar förutsättningar för att på sikt reducera rörelsekapitalbindningen.

Rörelsekapitalbindningen bedöms fortsätta att öka i takt med en fortsatt försäljningstillväxt. Mot bakgrund av detta gör bolaget bedömningen att nuvarande nettolikviditet och kreditramar inte är tillräckliga för att finansiera bolagets samlade kortfristiga kapital- behov. I och med förestående nyemissionen kommer bolaget att tillföras omkring 41 Mkr (efter emissionskostnader och förutsatt full anslutning till nyemissionen) vilket enligt Xxxxxxx bedömning är tillräckligt för att finansiera bolagets kapitalbehov till det fjärde kvartalet 2006. Det därefter återstående kapitalbehovet innan bolaget blir kassaflödespositivt bedöms understiga det belopp som tillförs bolaget i förestående nyemission.

Styrelsen för Xxxxxx har i samband med den nu förestående nyemissionen initierat förberedelser för ytterligare kapitalanskaff-

1) Baserat på rörelsens intäkter de senaste tolv månaderna.

ning senare under året, dock är i nuläget inga beslut avseende ytterligare kapitalanskaffning fattade. Styrelsens avsikt är att notera bolaget på Stockholmsbörsen när marknadsförutsättning- arna bedöms som tillräckligt attraktiva.

Eget kapital och skuldsättning

Nedanstående tabell visar koncernens kapitalisering per 31 maj 2006 (balansräkningen per 31 maj 2006 har ej granskats av bola- gets revisorer).

(tkr)	31 maj 2006
Summa kortfristiga skulder	83 807
Mot garanti eller borgen	–
Mot säkerhet	25 988
Utan garanti/borgen eller säkerhet	57 819
Summa långfristiga skulder	2 432
Mot garanti eller borgen	–
Mot säkerhet	–
Utan garanti/borgen eller säkerhet	2 432
Eget kapital	34 717
Aktiekapital	12 118
Övrigt tillskjutet kapital	324 156
Ansamlad förlust inkl. periodens resultat	–301 557

Nettoskuldsättning

(tkr)	31 maj 2006
(A) Kassa	13 165
(B) Andra likvida medel	–
(C) Kortfristiga finansiella placeringar	–
(D) Likviditet (A)+(B)+(C)	13 165
(E) Kortfristiga finansiella fordringar	–
(F) Kortfristiga banklån	–25 988
(G) Kortfristig del av långfristiga skulder	–
(H) Andra kortfristiga finansiella skulder	–
(I) Kortfristiga finansiella skulder (F)+(G)+(H)	–25 988
(J) Kortfristig finansiell nettoskuldsättning (I)-(E)-(D)	– 12 823
(K) Långfristiga banklån	–781
(L) Utestående obligationslån	–
(M) Andra långfristiga skulder	–1 651
(N) Långfristig finansiell nettoskuldsättning (K)+(L)+(M)	–2 432
(O) Finansiell nettoskuldsättning (J)+(N)	–15 255

Nedanstående tabell visar bolagets nettoskuldsättning per 31 maj 2006 (balansräkningen per 31 maj 2006 har ej granskats av bola- gets revisorer).

Per den 31 maj 2006 hade Xxxxxx ett utestående konvertibellån om 1,7 Mkr (se vidare ”Aktiekapital och ägarförhållanden – Konvertibla skuldebrev och teckningsoptioner”, sida 53). Bolaget har tillgång till en fakturakredit i olika valutor motsvarande cirka 78 Mkr från Svenska Handelsbanken. Per 31 maj 2006 var denna kreditfacilitet utnyttjad till 26,0 Mkr.

I juli 2006 erhöll Xxxxxx ett lånelöfte om 15 MSEK från ett antal större aktieägare i bolaget. Syftet med lånelöftet är att ge bola- get tillgång till kortfristig finansiering tills emissionslikviden i före- liggande nyemission blir tillgänglig för bolaget. Utestående låne- belopp skall återbetalas till långivarna i sin helhet senast den 30 september 2006 eller vid den tidigare tidpunkt emissionslikviden blir tillgänglig för bolaget. För det fall långivare äger rätt att teckna aktier i nyemissionen skall långivare ha rätt att begära att få kvitta sin fordran mot bolaget mot den emissionslikvid långivaren skall erlägga vid tilldelning i emissionen, förutsatt att kvittning, vid tid- punkten för erläggande av emissionslikvid, bedöms kunna ske utan skada för bolaget och dess borgenärer.

Skattesituation

Koncernen Tilgin har till och med 2005 genererat ackumulerade underskottsavdrag på 295 Mkr. De skattemässiga underskottsav- dragen saknar förfallotidpunkt. Se dock avsnittet ”Riskfaktorer – Skattemässiga underskott” på sida 9. Inga uppskjutna skatteford- ringar redovisas som tillgång i balansräkningen avseende dessa underskottsavdrag. Bolaget har i boksluten 2002–2004 haft en aktiverad uppskjuten skattefordran om 30 220 tkr. I samband med övergång till IFRS har bolaget konstaterat en felaktig tillämpning av tidigare redovisningsprinciper i Redovisningsrådets rekommen- dation RR9 avseende denna skattefordran. Korrigeringen har ökat ingående balans av ansamlad förlust i koncernen och moderbola- get både 2004 och 2005 (se vidare ”Redovisningsprinciper” sida 94 och not 10 sida 97–98).

Känslighetsanalys

I tabellen nedan visas de isolerade effekterna på Tilgins rörelse- resultat för år 2005 vid förändringar i de för bolaget viktigaste resultatpåverkande faktorerna.

i vilken bolaget befinner sig har lånefinansiering genom faktura- kredit bedömts som ett väl anpassat och kostnadseffektivt sätt att tillhandahålla nödvändig rörelsekapitalfinansiering.

Ungefärlig påverkan på

Faktor Förändring rörelseresultat

Växelkurs (USD/SEK) +/– 5 % –/+ 0,8 Mkr

Försäljning +/– 5 % +/– 1,5 Mkr Bruttomarginal +/– 1 procentenhet +/– 2,1 Mkr

Finansiell riskhantering

Koncernen och moderbolaget är genom sin verksamhet expone- rad för olika slag av finansiella risker.

Med finansiella risker avses fluktuationer i företagets resultat och kassaflöde till följd av förändringar i valutakurser, räntenivåer, refinansierings- och kreditrisker. Koncernens finanspolicy för han- tering av finansiella risker har utformats av styrelsen och bildar ett ramverk av riktlinjer och regler i form av riskmandat och limiter för finansverksamheten. Ansvaret för koncernens finansiella transak- tioner och risker hanteras centralt av moderbolagets ekonomi- avdelning. Den övergripande målsättningen är att tillhandahålla en kostnadseffektiv finansiering samt att på ett kostnadseffektivt sätt minimera negativa effekter på koncernens resultat genom marknadsfluktuationer.

Likviditetsrisker

Med likviditetsrisk (även kallat finansieringsrisk) avses risken att finansiering inte alls kan erhållas, eller endast till kraftigt ökade kostnader. Enligt finanspolicyn ska det normalt finnas tillräckligt med kontanta medel och garanterade krediter för att minst täcka de närmaste 12 månadernas likviditetsbehov, vilket motsvarar bolagets likviditetsmål. Om likviditetsmålet vid någon tidpunkt bedöms ej vara uppnått skall bolaget och styrelsen alltid ha beredskap att snabbt initiera åtgärder för att säkerställa att likvi- ditetsmålet återigen kan uppnås snarast möjligt. Bolaget har his- toriskt inte uppnått ett uthålligt positivt kassaflöde i den löpande verksamheten och har huvudsakligen finansierats genom tillskott av nytt eget kapital. Därutöver har bolaget fakturakrediter i olika valutor med rörlig ränta och kort löptid som kan utnyttjas i takt med bolagets fakturering. Mot bakgrund av den kraftiga tillväxtfas

Ränterisker

Ränterisk är risken att värdet på ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Hantering av koncer- nens ränteexponering är centraliserad, vilket innebär att den cen- trala finansfunktionen ansvarar för att identifiera och hantera denna exponering.

Bolagets lånefinansiering består huvudsakligen av faktura- krediter till rörlig ränta, med kort löptid och där kreditutnyttjandet varierar från tid till annan beroende på faktureringsvolym och bolagets likviditet i övrigt. Enligt finanspolicyn är det inte nödvän- digt att räntesäkra denna lånefinansiering. Resultateffekten av ränteförändringar har bedömts som begränsad i relation till omsättningsnivån i bolaget och koncernen och det har inte bedömts som kostnadseffektivt att räntesäkra lånefinansieringen. Med tanke på de korta löptiderna i lånefaciliteten utgör faktura- krediten samtidigt det primära placeringsinstrumentet för even- tuell överlikviditet. I perioder med överlikviditet kan utnyttjandet av fakturakrediterna minskas innebärande en minskning av ränte- kostnaden för dessa krediter istället för att placera överlikviditet på annat sätt.

Kreditrisker i kundfordringar

Risken att koncernens/företagets kunder inte uppfyller sina åta- ganden, det vill säga att betalning ej erhålls för kundfordringar utgör en kundkreditrisk. Koncernens kunder kreditkontrolleras varvid information om kundernas finansiella ställning inhämtas, exempelvis från olika kreditupplysningsföretag. Koncernen har upprättat en kundkreditpolicy för hur kundkrediterna ska hante- ras. I kundkreditpolicyn anges beslutsnivåer för olika kreditlimitar. Det finns också ett regelverk för hur värdering av krediter och osäkra fordringar skall bedömas och hanteras redovisningsmäs- sigt. För kunder med låg kreditvärdighet eller otillräcklig kredithis- torik krävs förskottsbetalning, remburs, bankgaranti eller annan säkerhet.

Bolaget hade per 31 december 2005 endast en kund som

stod för mer än 10 procent av totala kundfordringar. Kunden för-

knippas dock ej med någon förhöjd kreditrisk på grund av sin storlek och finansiella styrka. Kundens betalningshistorik påvisar ej heller någon förhöjd kreditrisk.

Befarade kundförluster för 2005 motsvarade 6 procent (0 procent) av kundreskontran per 31 december 2005.

Valutarisker

Koncernen är exponerad för olika typer av valutarisker. Den främsta exponeringen avser köp och försäljning i utländska valutor, där risken dels kan bestå av fluktuationer i valutan på kund- eller leverantörsfakturor, dels valutarisken i förväntade eller kontrakterade betalningsflöden benämnd transaktions- exponering. Ett annat område som är utsatt för valutarisker är betalningsflöden i fakturakrediter i utländsk valuta (finansiell exponering).

En betydande andel av bolagets intäkter hänför sig till pro- duktförsäljning av kundplacerad utrustning. Kostnaderna för att tillverka och leverera dessa produkter är normalt i USD och försälj- ning sker normalt också i USD, men i ett fåtal fall sker också för- säljning till betydande belopp i EUR eller SEK för vissa kunder eller enskilda kundorder. Samtidigt är en betydande andel av bolagets rörelsekostnader i SEK. Enligt finanspolicyn skall bruttovinsten i produktförsäljningen valutasäkras till USD, innebärande att större kundorder eller kontrakterad försäljning i annan valuta än USD valutasäkras mot USD. För närvarande säkras inte andra valutaris- ker, till exempel den riskexponering som finns mellan bruttovinster i USD och rörelsekostnader i SEK. Valutarisker i större kundorder i annan valuta än USD säkras i sin helhet om de är hänförliga till bindande kundorder, kontrakterad försäljning eller andra bindande åtaganden. Enligt finanspolicyn skall endast standardiserade valu- taterminer användas, säkring sker mot den tidpunkt då inbetal- ning beräknas ske. Terminssäkring av kundorder enligt ovan är rörelserelaterade och redovisas under övriga intäkter och inklude- ras därmed i rörelseresultatet.

Transaktionsexponering

Vissa affärskontrakt innehåller inbäddade derivat, vilka från och med 2005 bör värderas till verkligt värde och redovisas som till- gångar eller skulder i balansräkningen. Dessa har dock endast haft ringa effekt på bolagets finansiella ställning, och anses där- med ej väsentliga.

Förväntad framtida utveckling

Mot bakgrund av de kunder som bolaget redan har samt den höga aktivitetsnivån i marknaden generellt bedömer ledning och styrelse att det finns goda förutsättningar för en fortsatt stark tillväxt över en längre tid och ser med tillförsikt fram emot en positiv resultatutveckling för bolaget under 2006. Efter en längre period av intensifierad produktutveckling fokuserar nu ledningen i högre grad på åtgärder som skall förbättra bruttomarginalnivån i försäljningen samt minimera rörelsekapitalbehovet som har följt av den kraftiga tillväxten.

En fortsatt prioritet är att på bästa möjliga sätt förvalta och vidareutveckla de befintliga kundrelationerna men också att anskaffa nya kunder med stor affärspotential inom både IP resi- dential gateway och IP-TV. Bolaget är väl positionerat med sin för- nyade produktportfölj för att åstadkomma detta. Exempel på befintliga och nya kunder som under 2005 genererat initiala volymorder eller upprepade volymorder baserat på de nya pro- duktlinjerna är Belgacom (IP-TV, via Siemens i Belgien), Qtel (IP-TV och IP residential gateway), T2 i Slovenien (IP residential gateway) och flera av Tele2:s lokala bolag i Europa. Nya volymkunder kom- mer att understödja en fortsatt kraftig tillväxt men också minska intäkternas koncentration till det i nuläget relativa fåtalet kunder som har genererat en stor andel av omsättningen under 2005.

Utsikter för 2006

För år 2006 förväntar sig bolaget att minst fördubbla omsättning- en jämfört med 2005. Bolaget förväntas nå ett uthålligt positivt rörelseresultat på månadsbasis under det andra halvåret 2006.

Övrigt

Inga väsentliga förändringar vad gäller koncernens finansiella ställning eller ställning på marknaden har inträffat efter den 31 mars 2006 (datumet för utgången av perioden för den senast offentliggjorda delårsrapporten).

AKTIEKAPITAL OCH ÄGARFÖRHÅLLANDEN

AKTIEKAPITALET

Aktiekapitalet i Tilgin uppgår, utan beaktande av förestående ny- emission, till 12 118 393 kr fördelat på 12 118 393 aktier, envar aktie med ett kvotvärde om 1 kr. Bolaget har endast ett aktieslag. Varje aktie berättigar till en röst på bolagsstämman och samtliga aktier medför (i) lika rätt till andel i vinst, (ii) lika rätt till andel av eventuellt överskott vid likvidation och (iii) samma företrädesrätt vid nyemission av aktier av samma slag. En differentiering av aktie- ägarnas rätt att rösta för sina aktier och rätt till bolagets tillgångar

och vinst förutsätter att bolagsordningen ändras, vilket kräver kvali- ficerade majoritetsbeslut. Genom nyemissionen kommer högst

6 610 477 aktier att nyemitteras, vilket kommer att öka bolagets aktiekapital med högst 6 610 477 kr (motsvarande en utspädning om 35,3 procent baserat på registrerat aktiekapital efter nyemis- sionens genomförande). Under antagande att nyemissionen full- tecknas kommer bolagets aktiekapital att uppgå till 18 728 870 kr fördelat på 18 728 870 aktier.

Aktiekapitalets utveckling

År	Transaktion	Förändring av antal aktier	Totalt antal aktier	Förändring av aktiekapitalet, kr	Totalt aktiekapital, kr
1996	Nybildning	1000	1000	100 000,00	100 000,00
1997	Sammanläggning (10:1)	–900	100	0,00	100 000,00
1999	Split (1:1000)	99 900	100 000	0,00	100 000,00
1999	Nyemission	16 190	116 190	16 190,00	116 190,00
2000	Split (1:10)	1 045 710	1 161 900	0,00	116 190,00
2000	Nyemission	116 190	1 278 090	11 619,00	127 809,00
2000	Fondemission	0	1 278 090	383 427,00	511 236,00
2000	Nyemission	387 096	1 000 000	000 838,40	666 074,40
2000	Nyemission	418 296	2 083 482	167 318,40	833 392,80
2001	Split (1:4)	6 250 446	8 333 928	0,00	833 392,80
2001	Aktieteckning, teckningsoption	32 000	8 365 928	3 200,00	836 592,80
2002	Nyemission	2 500 000	10 865 928	250 000,00	1 086 592,80
2002	Nyemission	5 000 000	15 865 928	500 000,00	1 586 592,80
2003	Nyemission1)	11 000 000	26 865 928	1 100 000,00	2 686 592,80
2003	Nyemission2)	485 565	27 351 493	48 556,50	2 735 149,30
2003	Nyemission3)	2 162 000	29 513 493	216 200,00	2 951 349,30
2003	Nyemission4)	2 500 000	32 013 493	250 000,00	3 201 349,30
2003	Nyemission5)	10 000 000	42 013 493	1 000 000,00	4 201 349,30
2004	Nyemission6)	1 332 000	43 345 493	133 200,00	4 334 549,30
2004	Nyemission7)	9 999 998	53 345 491	999 999,80	5 334 549,10
2004	Nyemission8)	105 000 000	158 345 491	10 500 000,00	15 834 549,10
2005	Aktieteckning, teckningsoption9)	9	158 345 500	0,90	15 834 550,00
2005	Sammanläggning (10:1)	–142 510 950	15 834 550	0,00	15 834 550,00
2005	Nyemission10)	25 000 000	40 834 550	25 000 000,00	40 834 550,00
2005	Konvertering, skuldebrev11)	47 134 459	87 969 009	47 134 459,00	87 969 009,00
2005	Aktieteckning, teckningsoption12)	1	87 969 010	1,00	87 969 010,00
2005	Sammanläggning (10:1)	–79 172 109	8 796 901	0,00	87 969 010,00
2005	Nyemission13)	3 200 000	11 996 901	32 000 000,00	119 969 010,00
2006	Konvertering, skuldebrev14)	121 492	12 118 393	1 214 920,00	121 183 930,00
2006	Minskning av aktiekapital	0	12 118 393	–109 065 537,00	12 118 393,00
2006	Förestående nyemission15)	6 610 477	18 728 870	6 610 477,00	18 728 870,00

1) Emission riktad till institutionella och övriga placerare. Teckningskurs 2,50 kr per aktie.

2) Emission riktad till Servisen Investment Management AB. Teckningskurs 2,50 kr per aktie. Betalning skedde genom kvittning.

3) Emission riktad till institutionella och övriga placerare. Teckningskurs 2,50 kr per aktie. Betalning skedde genom kvittning.

4) Emission riktad till institutionella och övriga placerare. Teckningskurs 4,00 kr per aktie. Betalning skedde genom kvittning.

5) Emission riktad till MGA Holding AB. Teckningskurs 2,50 kr per aktie.

6) Emission riktad till Bellnet Corporation. Teckningskurs 10,00 kr per aktie.

7) Emission riktad till ett antal aktieägare i bolaget. Teckningskurs 3,00 kr per aktie.

8) Emission riktad till ett antal aktieägare i bolaget. Teckningskurs 0,50 kr per aktie.

9) Teckning av aktier med stöd av teckningsoption i syfte att tillhandahålla utjämnings- aktier inför påföljande sammanläggning. Teckningskurs 1,70 kr per aktie.

10) Emission riktad till ett antal aktieägare i bolaget. Teckningskurs 1,00 kr per aktie. Betalning skedde genom kvittning.

11) Konvertering av konvertibla skuldebrev till aktier. Konvertibelinnehavare var huvud- sakligen aktieägare i bolaget. Konverteringskurs 1,00 kr per aktie.

12) Xxxxxxxx av aktie med stöd av teckningsoption i syfte att tillhandahålla utjämnings- aktie inför påföljande sammanläggning. Teckningskurs 17,00 kr.

13) Emission riktad till institutionella och övriga placerare. Teckningskurs 22,50 kr per aktie.

14) Konvertering av konvertibla skuldebrev till aktier. Konvertibelinnehavare var huvud- sakligen aktieägare i bolaget. Konverteringskurs 10,00 kr per aktie.

15) Under antagande att nyemissionen fulltecknas.

Ägarförhållanden

Bolaget hade per den 28 april totalt 282 aktieägare. Nedan fram- går Tilgins största aktieägare per den 28 april 2006.

28 april 2006

Andel av röster

Aktieägare	Xxxxx aktier	och kapital
MGA Holding AB	4 092 991	33,8 %
Texcel International AB (inklusive koncernbolag)	1 578 345	13,0 %
Felicia Ltd	801 963	6,6 %
T-Bolaget Aktiebolag	750 454	6,2 %
Trulscom Förvaltning AB	529 580	4,4 %
Catella Fokus	445 000	3,7 %
Investment AB Spiltan	269 578	2,2 %
Jermyn Business Ltd	223 000	1,8 %
Länsförsäkringar Småbolagsfond	222 000	1,8 %
Amplus	200 000	1,7 %
Övriga	3 005 482	24,8 %
Totalt	12 118 393	100,0 %

Källa: VPC justerat i enlighet med för bolaget senast kända transaktioner

Aktieägaravtal

Såvitt bolagets styrelse känner till existerar inga aktieägaravtal eller motsvarande avtal i syfte att skapa ett gemensamt inflytan- de över bolaget.

Konvertibla skuldebrev och teckningsoptioner

Nedan framgår uppgifter om bolagets utestående teckningsop- tioner och konvertibla skuldebrev. Vid utnyttjande av samtliga utestående teckningsoptioner samt konvertering av samtliga utestående konvertibler tillkommer 1 142 781 aktier, motsvarande en ökning av aktiekapitalet med 1 142 781 kr och en utspädning om cirka 9,4 procent före nyemissionens genomförande.

Teckningsoptioner 2005/2006/Personal

Extra bolagsstämma godkände den 7 december 2004 – i enlighet med styrelsens beslut den 3 november 2004 – en emission av skuldebrev om sammanlagt nominellt 100 kr förenat med högst 15 218 453 teckningsoptioner till det helägda dotterbolaget Tilgin Incentive AB för vidare leverans till nyckelpersoner i bolaget i enlig- het med villkoren för ett incitamentsprogram. Xxxxxxxxxxxx emit- terades till en kurs om 197 940 kr. 100 teckningsoptioner ger rätt att teckna en aktie till en kurs om 170 kr under perioden från och med den 1 januari 2005 till och med den 31 december 2006. Av det totala antal teckningsoptioner som utgivits kvarstod, per den 31 mars 2006, 670 461 teckningsoptioner vilka huvudsakligen

A K T I E K A P I T A L O C H Ä G A R F Ö R H Å L L A N D E N

innehas av ett fåtal tidigare anställda. Till följd av att ett nytt inci- tamentsprogram har införts (Teckningsoptioner 2005/2007/ Personal, se nedan), vilket är avsett att ersätta detta program, har övriga teckningsoptioner inom programmet återlämnats till bolaget och har makulerats hos Bolagsverket. Vid utnyttjande av samtliga utestående teckningsoptioner i programmet tillkommer 6 704 aktier, motsvarande en ökning av aktiekapitalet med

6 704 kr.

Teckningsoptioner 2005/2006/Emissionsgaranter

Extra bolagsstämma godkände den 7 december 2004 – i enlighet med styrelsens beslut den 3 november 2004 – en emission av skuldebrev om sammanlagt nominellt 100 kr förenat med högst 16 666 666 teckningsoptioner till vissa huvudaktieägare som ersättning för emissionsgaranti lämnad i samband med bolagets nyemission i december 2004. Skuldebrevet emitterades till dess nominella belopp. 100 teckningsoptioner ger rätt att teckna en aktie till en kurs om 50 kr under perioden från och med den 1 januari 2005 till och med den 31 december 2006. Per den 31 mars 2006 är samtliga teckningsoptioner utestående. Vid utnyttjande av samtliga teckningsoptioner i programmet tillkommer 166 666 aktier, motsvarande en ökning av aktiekapitalet med 166 666 kr.

Teckningsoptioner 2005/2007/Personal

Styrelsen beslutade den 4 oktober 2005 – med stöd av bemyndi- gande från extra bolagsstämma den 15 augusti 2005 – om en emission av skuldebrev om sammanlagt nominellt 100 kr förenat med högst 8 043 580 teckningsoptioner till det helägda dotter- bolaget Tilgin Incentive AB för vidare leverans till nyckelpersoner i

bolaget i enlighet med villkoren för ett incitamentsprogram. Xxxxxxxxxxxx emitterades till en kurs om 144 885 kr. Per den 31 mars 2006 hade 7 641 380 teckningsoptioner överlåtits till anställda som omfattas av programmet samt en ledamot av sty- relsen. Tio teckningsoptioner ger rätt att teckna en aktie till en kurs om 38,50 kr under perioden från och med den 1 oktober 2005 till och med den 31 december 2007. Vid utnyttjande av samtliga teckningsoptioner i programmet tillkommer 804 358 aktier, motsvarande en ökning av aktiekapitalet med 804 358 kr.

Konvertibla Skuldebrev 2005/2007

Extra bolagsstämma godkände den 15 augusti 2005 – i enlighet med styrelsens beslut den 17 juni 2005 – en emission av konver- tibla skuldebrev om ett sammanlagt nominellt belopp om högst 50 000 000 kr. Emissionen riktades till vissa aktieägare som i sam- band med emissionen förband sig att vidareöverlåta de konver- tibla skuldebreven till övriga intresserade aktieägare pro rata i för- hållande till respektive aktieägares tidigare aktieinnehav. Tio kon- vertibler om nominellt 1 kr ger rätt till konvertering till en aktie i bolaget, motsvarande en konverteringskurs om 10 kr. Konvertib- lerna löper från och med den 24 augusti 2005 till och med den 24 februari 2007 med en årlig ränta om 10 procent, i den mån konver- tering dessförinnan inte har ägt rum. Konvertering har tidigare kunnat påkallas under vissa perioder och kan påkallas av inneha- varen under augusti månad 2006 och under januari månad 2007. Antalet utestående konvertibler per den 31 mars 2006 är

1 650 532. Vid konvertering av samtliga utestående konvertibler

tillkommer 165 053 aktier, motsvarande en ökning av aktiekapi- talet med 165 053 kr.

Utdelningspolicy

Tilgin är för närvarande inne i en expansiv tillväxtfas som förvän- tas fortgå under de närmaste åren. Det är styrelsens uppfattning att storleken på framtida utdelningar bör fastställas utifrån bola- gets långsiktiga tillväxt och resultatutveckling samt kapitalbeho- vet för fortsatt expansion.

Mot bakgrund av detta bedömer styrelsen att utdelningspoli- tiken kommer att vara restriktiv under de närmaste åren.

Dessutom finns vissa formella restriktioner vad gäller utdelning från bolaget till följd av beslut, vid extra bolagsstämma den 6 mars 2006, om minskning av bolagets aktiekapital med 109,1 Mkr för täckning av förlust i syfte att uppnå en balans mellan aktiekapital och övrigt eget kapital. Aktiebolagslagens regler om minskning av aktiekapitalet föreskriver, som ett borgenärsskydd, att utdelning efter beslutad minskning för täckning av förlust inte får ske under de påföljande tre åren (det vill säga till och med 2009) utan till- stånd från Bolagsverket, eller i tvistiga fall, allmän domstol.

Bolagsverket lämnar regelmässigt tillstånd om inte någon av bolagets borgenärer motsätter sig att sådant tillstånd lämnas. Utdelning kan också ske om aktiekapitalet dessförinnan ökats med minst ett belopp som motsvarar minskningsbeloppet.

Bemyndigande

Vid årsstämman den 11 maj 2006 beslutades i enlighet med sty- relsens förslag att bemyndiga styrelsen att, vid ett eller flera till- fällen under tiden fram till och med nästa årsstämma, besluta om nyemission av sammanlagt högst 6 000 000 aktier som ett led i kapitalanskaffningen och ägarspridningen i samband med en pla- nerad börsnotering vid Stockholmsbörsen och att därvid kunna

avvika från aktieägarnas företrädesrätt. Vid beslut om nyemission skall teckningskursen för de nya aktierna uppgå till ett belopp som motsvarar aktiens marknadsvärde med avdrag för sådan rabatt som erfordras för att säkerställa genomförandet av emis- sionen och ägarspridningen av aktier. Under antagande att nyemissionen enligt detta prospekt fulltecknas, skulle ett utnytt- jande av bemyndigandet i sin helhet medföra en utspädning om cirka 24 procent av aktiekapitalet – baserat på registrerat aktieka- pital efter med stöd av bemyndigande genomförd nyemission.

Övrigt

Tilgins aktie är registrerad hos och dess aktieägarförteckning förs av VPC. Aktiebrev utfärdas ej. ISIN-kod för aktierna är SE 0001131269.

STYRELSE, LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE OCH REVISORER

S TYREL SE

XXXXXX XXXXXXXXXX

XXXX-XXXXXXXX XXXXXXX

XXXXXX XXXXXXXXX

Född 1965, Ekonomie magisterexamen

Styrelse0rdförande, invald i styrelsen 2003 0ch styrelse0rdförande sedan 2004

Övriga uppdrag/befattningar: VD 0ch styrelseledam0t i MGA H0lding Aktieb0lag samt MGA Shipping Aktieb0lag. VD i Stureh0f Aktieb0lag. Styrelse0rdförande i MGA Invest AB, HLM Fastighets AB samt TOUL Meditech Aktieb0lag. Styrelseledam0t i MGA C0nsulting Aktieb0lag, MGA Förvaltning AB, Rederi Aktieb0laget Sea-Link, Riche H0lding AB, Aktieb0laget H0tel & Restaurang Riche, Catering Riche Stureh0f Aktieb0lag, Grusgrus AB, Perit0 AB (Finland), Sea-Link Rederij BV samt M2J H0lding AB.

Avslutade styrelseuppdrag/delägarskap i handelsbolag de senaste fem åren: Styrelse0rdförande i Yama K0nsulterna AB 0ch MGA Ventures BV. Styrelseledam0t i Rederi Aktieb0laget N0rdö-

Född 1944, Filosofie kandidatexamen samt INSEAD/CEDEP (Advanced General Management Program)

Styrelseledam0t, invald i styrelsen 2005

Övriga uppdrag/befattningar: Ordförande i Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Radi0 AB, Sveriges Televisi0n AB samt Sveriges Utbildningsradi0 AB. Styrelse0rdförande i Swedish ICT Research AB 0ch Svenska Institutet för Kvalitetsutveckling (SIQ) 0ch därigen0m i SIQ Excellence Center AB. Styrelseledam0t i Assa Abl0y AB (publ), TeliaS0nera AB (publ), CEVA Inc., Inn0vati0nsbr0n AB, SEB Strategic Investments AB samt Ripass0 AB.

Avslutade styrelseuppdrag/delägarskap i handelsbolag de senaste fem åren: Styrelse0rdförande 0ch styrelseledam0t i Utf0rs AB1). Styrelseledam0t i Tracti0n AB (publ), N0rthstream AB,

Född 1958, Kurser i finansiell ekonomi

Styrelseledam0t, invald i styrelsen 2000

Övriga uppdrag/befattningar: Styrelse0rdförande i Förvaltningsaktieb0laget Tiffany, Rönninge Data Aktieb0lag, Texcel Internati0nal AB (publ), Servisen Gr0up AB, Str0ngh0ld Invest AB (publ), Tiffany Fastighets AB samt Texcel Incentive AB. Styrelseledam0t i LAC Elektr0nik Aktieb0lag, SSRS Fastighets Aktieb0lag, N0rthern Light Management Aktieb0lag, Arena Gr0up Internati0nal AB, Stureh0f Aktieb0lag, Servisen H0lding Aktieb0lag, Lidingö Invest Aktieb0lag, Eg0n Håkanss0n Internati0nal Aktieb0lag, Servisen C0rp0rate Finance AB, Lidingö Real Estate Aktieb0lag, Flintyxan Kapitalförvaltning AB, Tiffany Real Estate AB, Sp0ns0r Service IKS Aktieb0lag, SSRS H0lding Aktieb0lag, Plania Fastighets AB, AB N0vestra, Servisen Investment Management AB, Blade Grip Sp0rts Gr0up AB, Oceanlake Marine Aktieb0lag, Nära Hem AB, Anea Stiftelseförvaltning AB, Nära Hem Fastighets AB, Servisen Internati0nal AB, Servisen Asset Management AB samt Lidingö Estate AB. Styrelsesuppleant i United Stage H0lding AB, Aktie- b0laget Kunzit samt R0sén & Dackevall Media Aktieb0lag.

K0mmanditdelägare i K0mmanditb0laget Stjärnsången, The H0tell Kullaberg Champagne C0mpany K0mmanditb0lag samt The H0tell Kullaberg C0gnac C0mpany K0mmanditb0lag.

Avslutade styrelseuppdrag/delägarskap i handelsbolag de senaste fem åren: Styrelse0rdförande i Inmac Aktieb0lag, Inwareh0use Sverige AB, Svensk f0tb0llstalang utveckling AB,

Link, Vitlökspressen Aktieb0lag, Bittermandeln Restaurang Aktieb0lag, PA & C0 Restaurang Aktieb0lag, Yesitw0rks Sweden Aktieb0lag, Gimbal LLC samt JMR Restaurang AB.

Tidigare befattningar: VD i Rederi Aktieb0laget N0rdö-Link 2000- 2002, Riche H0lding AB 1998-2000, EMEA H0lding Aktieb0lag 1994-

1995 samt Eur0way Trafik Aktieb0lag 1994.

Innehav i Tilgin: -

Establish i St0ckh0lm AB, Startupfact0ry B.V, Pic0fun AB (0rdföran- de), Xelerated AB, Aktieb0laget Dar0n (0rdförande) samt G0mint AB.

Tidigare befattningar: VD 0ch k0ncernchef i Telef0naktieb0laget LM Ericss0n 1998-1999. Olika ledande befattningar in0m Ericss0nk0ncernen 1982-1997.

Innehav i Tilgin: Eget: 10 000 aktier 0ch 105 710 tecknings0pti0ner (2005/2007/Pers0nal).

Tenderl0in Pictures AB, IQB IT Sweden Aktieb0lag samt IQB Sweden Aktieb0lag. Styrelseledam0t i Servisen Förvaltning AB, Skandia Mäklarna H0lding AB, Servisen Administrati0n Aktieb0lag, Gumbalde Aktieb0lag, Lidingö Invest nr 2 AB, Förvaltningsaktieb0laget Tiffany,

I.T. Management i St0ckh0lm Aktieb0lag, X. Xxxxxxxxx Aktieb0lag, Clavister AB, Gumbalde H0tel & K0nferens AB, Datascha AB, Wireless Independent Pr0vider i Karlskr0na AB, L0kalnu i Sverige AB, Inwareh0use Invest AB, Förvaltnings AB Silverp0rten i St0ckh0lm, N0rdic Vikings Gr0up AB samt N0rdic Vikings Team AB. Styrelsesuppleant i S0ph0s Aktieb0lag, G0lfstream AB samt Inwid0 Pr0dukti0n AB. K0mmanditdelägare i Flintyxan Kapitalförvaltning K0mmanditb0lag.

Tidigare befattningar: Styrelse0rdförande i M0dul 1 Data AB (publ) 1994–2000. VD i Catavire Aktieb0lag 1993-1994, Servisen Administrati0n Aktieb0lag 1993-1994, Servisen C0rp0rate Finance AB 1994-2000, Servisen Förvaltning AB 1991-1992 0ch 1994-2000, Servisen H0lding Aktieb0lag 1994-1995, Servisen Optimating Aktieb0lag fram till 1993, Derivata Capital Aktieb0lag 1993-1995, Nesivres Förvaltning Aktieb0lag fram till 1993 samt Öst Kapital Aktieb0lag 1994-1995.

Xxxxxxx i Tilgin: Eget: 3 000 aktier; Närstående: 11 385 aktier 0ch

141 586 k0nvertibler; Via b0lag: 1 441 356 aktier 0ch 3 000 000 tecknings0pti0ner (2005/2006/Emissi0nsgaranter).

1) Sedermera Telen0r Sweden AB

XXXX XXXXXXXXXX

XXXXX XXXXXX

Född 1954, Ekonomie magisterexamen

Övrig information om styrelseledamöter och övriga ledande befattningshavare

Samtliga styrelseledamöter är valda fram till slutet av årsstämman 2007.

Ingen av styrelseledamöterna eller ledande befattnings- havare har någ0n familjerelati0n med annan styrelseleda- m0t eller annan ledande befattningshavare.

Ingen styrelseledam0t eller ledande befattningshavare har några privata intressen s0m kan k0mma att stå i strid med Xxxxxxx intressen. Flertalet styrelseledamöter 0ch ledande befattningshavare äger d0ck aktier, k0nvertibler 0ch tecknings0pti0ner i Tilgin.

Ingen styrelseledam0t eller ledande befattningshavare har dömts i bedrägerirelaterade mål under de senaste fem åren. Nämnda pers0ner har, med undantag för vad s0m anges nedan, i egenskap av styrelseledam0t eller ledande befattningshavare vidare inte under de senaste fem åren varit inblandade i någ0n k0nkurs, likvidati0n eller k0nkursförvaltning.

Xxx Xxxxx har varit styrelse0rdförande i Uteb AB. K0nkursen inleddes 2002 men har ännu inte avslutats. Xxx Xxxxx frånträdde uppdraget s0m styrelse0rdförande under 2006. Xxx Xxxxx var styrelseledam0t i M0bility4Sweden AB när detta trädde i frivillig likvidati0n under 2003.

J0hnny S0mmarlund var styrelse0rdförande i MGA Ventures BV när detta trädde i frivillig likvidati0n under 2005. I samband därmed trädde även två d0tterb0lag till MGA Ventures BV i frivillig likvidati0n, MGA Rederij BV 0ch MGA Scheepvart BV. Styrelsen i dessa två d0tterb0lag best0d av MGA Ventures BV.

Xxxx Xxxxxxxxxx är styrelseledam0t i Initiativ Aktieb0lag, vilket begärdes i k0nkurs under 2002. K0nkursen är ännu ej avslutad.

Xxxxxx Xxxxxxxxx var styrelseledam0t respektive styrel- se0rdförande i fyra d0tterb0lag eller intresseföretag in0m Servisen-k0ncernen när b0lagen trädde i frivillig lik- vidati0n under peri0den 2002-2005. Servisen-k0ncernen ägs till 100 pr0cent av Xxxxxx Xxxxxxxxx. Därutöver var Xxxxxx Xxxxxxxxx styrelseledam0t i Lidingö Invest nr 2 AB när detta trädde i frivillig likvidati0n under 2003. Lidingö Invest nr 2 AB ägdes vid likvidati0nstidpunkten av Xxxxxx Xxxxxxxxx med familj.

Xxxx-Xxxxxxxx Xxxxx0x var styrelseledam0t i G0mint AB när detta trädde i frivillig likvidati0n under 2001.

Det har under de fem senaste åren inte funnits några anklagelser 0ch/eller sankti0ner från myndighet eller 0rganisati0n s0m företräder viss yrkesgrupp 0ch s0m är 0ffentligrättsligt reglerad m0t någ0n av dessa pers0ner 0ch ingen av dem har under de fem senaste åren förbju- dits av d0mst0l att ingå s0m medlem i ett företags för- valtnings-, lednings- eller k0ntr0ll0rgan eller att ha ledan- de eller övergripande funkti0ner h0s en emittent.

Inget b0lag in0m k0ncernen har ingått avtal med styrel- seledam0t eller ledande befattningshavare 0m förmåner efter det att uppdraget avslutats.

Medlemmar i styrelsen kan nås via b0lagets adress, se vidare avsnittet ”Adresser”, xxxx 000.

Styrelseledam0t, invald i styrelsen 2002

Övriga uppdrag/befattningar: Styrelse0rdförande i Apir0 Maintenance Sverige AB. Styrelseledam0t 0ch VD i Sandudden Invest AB. Styrelseledam0t 0ch Investment Manager i Investment Aktieb0laget Spiltan. Styrelseledam0t i MWM Media W0rkfl0w Management AB, Swedish Weight Techn0l0gy AB, Initiativ Aktieb0lag, Alternativa Aktiemarknaden i Sverige AB samt Rådgivningsgruppen i Malmö AB. B0lagsman i Handelsb0laget Högalidsmuttern nr 2.

Avslutade styrelseuppdrag/delägarskap i handelsbolag de senaste fem åren: Styrelse0rdförande i Metrima Energi AB. Styrelseledam0t i Askembla Asset Management Aktieb0lag, LinkTech AB (publ), Env0x Gr0up Aktieb0lag (publ) samt KSD-Edic0m AB.

Tidigare befattningar: VD i Tri0 AB 1991-1998, Tri0 Enterprise AB 1997-1998 samt grundare av Turn-Key Data AB.

Innehav i Tilgin: –

Född 1967, Civilingenjör

Styrelseledam0t, invald i styrelsen 2003

Övriga uppdrag/befattningar: Styrelse0rdförande i Pelag0 Venture Partners AB. Styrelseledam0t i CTT Systems AB, Trulsc0m Aktieb0lag, C0lumbitech AB samt Trulsc0m Förvaltning AB.

Avslutade styrelseuppdrag/delägarskap i handelsbolag de senaste fem åren: Styrelseledam0t i Net Insight AB, AppliedSens0r Sweden AB, Maila N0rdic Aktieb0lag1) samt Tekki AB2).

Tidigare befattningar: Ägare av Trulsc0m Aktieb0lag sedan 1990. Huvudaktieägare i Pelag0 Venture Partners AB sedan 1999.

Innehav i Tilgin: Närstående: 21 140 tecknings0pti0ner (2005/2007/Pers0nal); Via b0lag: 649 093 aktier 0ch

2 000 000 tecknings0pti0ner (2005/2006/Emissi0nsgaranter).

1) Sedermera Strålf0rs Maila N0rdic Aktieb0lag

2) Sedermera Trustweaver AB

S T Y R E L S E , L E D A N D E B E F A T T N I N G S H A V A R E O C H R E V I S O R E R

LED ANDE BE FATTNINGSHAVARE

XXX XXXXX

Född 1952, Civilekonom

Verkställande direktör, (k0nsult sedan 2004, anställd sedan december 2005)

Övriga uppdrag/befattningar: Styrelseledam0t i Nextlink AB. Styrelsesuppleant i Affärsstrategi Xxxxxx Xxxxx & C0 Aktieb0lag.

Avslutade styrelseuppdrag/delägarskap i han- delsbolag de senaste fem åren: Styrelse0rdförande i Uteb AB, Utf0rs Fibre Netw0rk AB1), Utf0rs Bredband AB2), Uteb East Aktieb0lag samt Internet Pr0t0c0lnett AB. Styrelseledam0t i Sign On i St0ckh0lm AB3), Sign On F0rmpipe AB4), Defer0 AB, Defer0 Netw0rk AB, Speedchannel Aktieb0lag, M0bility4Sweden AB samt Sign On S0luti0ns AB5).

XXXXX XXXXXXXXX

Född 1969, tekniska kurser samt ledarskaps- och säljutbildning

Teknikchef (IP-TV), anställd sedan 2000.

Övriga uppdrag/befattningar: –

Avslutade styrelseuppdrag/delägarskap i han- delsbolag de senaste fem åren: –

Tidigare befattningar: Olika ledande befattningar in0m Tilgin.

Innehav i Tilgin: Eget: 485 aktier 0ch 4 277 k0n- vertibler 0ch 535 710 tecknings0pti0ner (2005/2007/Pers0nal).

Tidigare befattningar: VD i Sign On i St0ckh0lm AB 2003-2004, Sign On S0luti0ns AB 2003-2004, Sign On F0rmpipe AB 2003–2004, Utf0rs AB6) 1998-2002, Utf0rs Fibre Netw0rk AB 2000-2002, Utf0rs Bredband AB under 2000, Uteb East Aktieb0lag 2000- 2003, Defer0 Netw0rk AB samt Speedchannel Aktieb0lag 2000-2003. Chef för Internet & Telec0m Business Gr0up i Bay Netw0rks, EMEA 1995-1997.

Innehav i Tilgin: Eget: 2 010 900 tecknings0pti0ner (2005/2007/Pers0nal).

XXXX XXXXXXXXXX

Född 1961, Bachelor of Science in Electrical Engineering

Operativ chef, anställd sedan 2005. Har sagt upp sin anställning vid b0laget.

Övriga uppdrag/befattningar: –

Avslutade styrelseuppdrag/delägarskap i han- delsbolag de senaste fem åren: -

Tidigare befattningar: Operativ chef i Transm0de System AB 2004-2005. VD i Q2 Labs AB 2003-2004.

Olika befattningar in0m Cisc0 Systems Inc-k0ncer- nen 1997-2003. Pr0duktmarknadschef i KLA Instruments 1996-1997.

Innehav i Tilgin: Eget: 10 000 aktier 0ch 422 830 tecknings0pti0ner (2005/2007/Pers0nal).

XXXXXX XXXXX

Född 1968, Ekonomie magisterexamen

Ek0n0mi- 0ch finanschef, anställd sedan 2004

Övriga uppdrag/befattningar: Styrelse0rdförande i Hammercap Medical AB. Styrelseledam0t 0ch VD i Ancilia AB 0ch Hammercap AB. Styrelsesuppleant i Radic0n Aktieb0lag.

Avslutade styrelseuppdrag/delägarskap i han- delsbolag de senaste fem åren: Styrelseledam0t i Defer0 Netw0rk AB, Utf0rs Bredband AB7) samt Utf0rs Fibre Netw0rk AB8). Styrelsesuppleant i Uteb East Aktieb0lag. B0lagsman i Fastighetsb0laget Häradshövdingen Handelsb0lag.

Tidigare befattningar: Finanschef i Utf0rs AB9) 2001-2003. Olika befattningar in0m Utf0rs AB

2000-2001. Pr0jektledare i Lit0rina Capital Management AB 1999-2000. Managementk0nsult i SIAR-B0ssard/Gemini C0nsulting 1995-1998.

Innehav i Tilgin: Eget: 1 aktie 0ch 1 005 450 tecknings0pti0ner (2005/2007/Pers0nal);

Via b0lag: 10 000 aktier.

XXXXX XXXXXX

XXXXXXX XXXXXXXX

Född 1964, Civilingenjör, elektroteknik och data- kommunikation

Teknikchef (IP residential gateway), anställd sedan 2000

Övriga uppdrag/befattningar: –

Avslutade styrelseuppdrag/delägarskap i han- delsbolag de senaste fem åren: –

Tidigare befattningar: Olika befattningar in0m Tilgin sedan 2000. Olika befattningar in0m Ericss0n 1985-2000.

Innehav i Tilgin: Eget: 15 771 aktier, 193 102 k0n-

vertibler 0ch 145 930 tecknings0pti0ner (2005/2007/Pers0nal).

Född 1960, Diplomerad marknadsekonom Pr0duktledningschef, anställd sedan 2005 Xxxxxx uppdrag/befattningar: –

Avslutade styrelseuppdrag/delägarskap i han- delsbolag de senaste fem åren: –

Tidigare befattningar: Teknikchef 0ch medlem av ledningsgruppen i Internet Pr0t0c0lnett AB 2003- 2005. Pr0duktchef (Data Services) i Telen0r AB under 2003. Chef affärssupp0rt 0ch pr0duktchef i Utf0rs AB10) 1999-2003. Pr0duktchef (Pr0fessi0nal Services) i Ericss0n AB 1998-1999. Pr0duktchef (Netw0rking) i Unisys AB 1991-1998.

Innehav i Tilgin: Eget: 268 530 tecknings0pti0ner (2005/2007/Pers0nal).

1) Sedermera Telen0r Fibre Netw0rk AB

2) Sedermera Diös Fastigheter VI AB

3) Sedermera Wise Gr0up AB

4) Sedermera Emit0r H0lding AB

5) Sedermera SEÄQZ Förvaltning AB

6) Sedermera Telen0r Sweden AB

7) Sedermera Diös Fastigheter VI AB

8) Sedermera Telen0r Fibre Netw0rk AB

9) Sedermera Telen0r Sweden AB

10) Sedermera Telen0r Sweden AB

XXXX XXXXXXXXX

Född 1972, Filosofie magisterexamen, datateknik Affärsutvecklingschef, anställd sedan 2004 Övriga uppdrag/befattningar: –

Avslutade styrelseuppdrag/delägarskap i han- delsbolag de senaste fem åren: –

Tidigare befattningar: Affärsutvecklingschef i Hotsip AB 2001-2004. VD i Hotsip Finland 2000- 2001. Olika ledande befattningar inom Ericsson Finland 1996-2000. Mjukvaruutvecklare i ICL Edacom 1995-1996.

Innehav i Tilgin: Eget: 145 930 teckningsoptioner (2005/2007/Personal).

XXXX XXXXXXXXX

Född 1972, Ekonomie magisterexamen Försäljningschef, anställd sedan 2001 Xxxxxx uppdrag/befattningar: –

Avslutade styrelseuppdrag/delägarskap i han- delsbolag de senaste fem åren: –

Tidigare befattningar: Kundansvarig i Razorfish under 2001. Managementkonsult med mera i XXXX Xxxxxxx/Gemini Consulting 1996-2001.

Innehav i Tilgin: Eget: 270 aktier, 643 490 teck-

ningsoptioner (2005/2007/Personal) och 7 428 konvertibler.

XXXXX XXXXXXXXX

Född 1972, företagsekonomisk utbildning Kvalitets- och supportchef, anställd sedan 2004 Övriga uppdrag/befattningar: –

Avslutade styrelseuppdrag/delägarskap i han- delsbolag de senaste fem åren: –

Tidigare befattningar: Chef (International Support & Services) i Maquet Critical Care AB 2003-2004. Bland annat chef (Technical Support & Services) i Siemens-Elema AB 2001-2003. Bland annat grupp- chef (Service R&D) i Datex-Ohmeda Division 1994- 2001.

Innehav i Tilgin: Eget: 145 930 teckningsoptioner (2005/2007/Personal).

XXXXXX XXXX

Född 1963, Civilingenjör, teknisk fysik Utvecklingschef, anställd sedan 2000 Övriga uppdrag/befattningar: –

Avslutade styrelseuppdrag/delägarskap i han- delsbolag de senaste fem åren: –

Tidigare befattningar: En av grundarna av och ledande befattningar inom DSP Systems AB 1993- 2000. Enea Data AB 1989-1993. Bofors Aerotronics AB 1988-1989.

Innehav i Tilgin: Eget: 30 912 aktier och 643 490 teckningsoptioner (2005/2007/Personal).

XXXXXX XXXXXXXX

REVISOR

KPMG BOHLINS AB

Född 1971, Högskoleingenjör, elektroteknik Produktionschef, anställd sedan 2002 Övriga uppdrag/befattningar: –

Avslutade styrelseuppdrag/delägarskap i han- delsbolag de senaste fem åren: –

Tidigare befattningar: Projektchef i ICU Scandinavia AB 1999-2002. Designer i Semcon Engineering AB 1996-1999. HW/SW-designer i AB Kihlströms Manometerfabrik 1994-1996.

Innehav i Tilgin: Eget: 413 aktier, 535 710 teck-

ningsoptioner (2005/2007/Personal) och 3 473

konvertibler. Närstående: 591 aktier och 8 817 kon- vertibler.

Dessförinnan, under perioden 1997 till års-

XXXXX XXXXXXX

Född 1954, Bachelor of Business Administration, Marketing & International Business, Masters of Power Transmission Design, Mechanical & Electrical Engineering Certificate

Chef för Tilgin Inc. och försäljningsansvarig för den nordamerikanska marknaden

Anställd i Tilgin sedan 2005 och i Tilgin Inc. sedan 2006. Bolaget har sagt upp anställningen med upp- hörande den 15 september 2006.

Övriga uppdrag/befattningar: Styrelseledamot i World Access LLC.

Avslutade styrelseuppdrag/delägarskap i han- delsbolag de senaste fem åren: Styrelseordförande i Public Wireless International.

Tidigare befattningar: VD med mera i World Access LLC 2003-2005. Chef (Sales & Business Development) Casabyte Inc. 2000-2003.

Regionchef (Sales & Marketing) i Holocom Networks 1999-2000. Produktområdeschef med mera i Cisco Systems 1996-1999. Bland annat chef (Regional Sales) i AT&T 1983-1996.

Huvudansvarig revisor: Xxx Xxxxx-Xxxxxx Född 1968. Auktoriserad revisor (FAR) KPMG Bohlins AB

Tegelbacken 4 A

Box 16106

103 23 STOCKHOLM

Revisor sedan årsstämman den 11 maj 2006.

stämman den 11 maj 2006, var auktorise-

xxxx xxxxxxxx Xx Xxxxxxx, född 1945, KPMG Bohlins AB, med adress Xxxxxxxxxxx 0 X, Xxx 00000, 000 00 XXXXXXXXX, revi-

sor för Tilgin.

Innehav i Tilgin: –

BOLAGSSTYRNING

Löner och ersättningar till styrelse och ledande befattningshavare1)

Ersättningar till styrelse och ledande befattningshavare Styrelsens arv0de beslutas av b0lagsstämman. Ersättning till den verkställande direktören beslutas av styrelsen. Ersättningar till övriga ledande befattningshavare beslutas av den verkställande direktören efter samråd med styrelsens 0rdförande. Ersättnings- nivåerna för ledande befattningshavare, inklusive den verkställan- de direktören, revideras årligen.

Enligt beslut på årsstämman 2006 erhåller styrelse0rdföran- den ett arv0de 0m 200 000 kr. Till övriga styrelseledamöter utgår arv0de 0m sammanlagt högst 470 000 kr att fördelas in0m styrel- sen.

B0laget tillämpar en brutt0lönem0dell enligt vilken varje anställd bland annat kan välja att ur sitt så kallade brutt0löne- utrymme avsätta medel till valfri f0rm av pensi0nssparande.

Ersättningen till den verkställande direktören består av fast lön. Vidare har den verkställande direktören tilldelats tecknings- 0pti0ner in0m ramen för b0lagets incitamentspr0gram.

Befattningshavare med direkt försäljningsansvar har en rörlig lönedel i f0rm av försäljningsbaserad pr0visi0n.2) Villk0ren för sådan pr0visi0nsbaserad rörlig lönedel utgår från b0lagets 0ch k0ncer- nens försäljningsmål 0ch revideras årligen. Rörliga ersättningsf0r- mer i övrigt, sås0m b0nus eller tantiem, förek0mmer endast i undantagsfall. Ledande befattningshavare har även erhållit teck- nings0pti0ner in0m ramen för b0lagets incitamentspr0gram.

Den sammanlagda summan av arv0den till styrelseledamöter i b0laget uppgick under 2005 till 230 000 kr3). Den sammanlagda summan av ersättningar till ledande befattningshavare i b0laget, inklusive ersättning till verkställande direktören, uppgick under 2005 till 11 704 000 kr.

Av den ersättning 0m 3 190 000 kr s0m den verkställande direktö- ren erhöll från b0laget under 2005, erhölls 2 970 000 kr enligt ett fram till 0ch med den 30 n0vember 2005 gällande k0nsultavtal.

B0laget har därefter, gällande från 0ch med den 1 december 2005, ingått ett anställningsavtal med den verkställande direktören.

Incitamentsprogram

Styrelsen beslutade den 4 0kt0ber 2005 – med stöd av bemyndi- gande från extra b0lagsstämma den 15 augusti 2005 – 0m en emissi0n av skuldebrev 0m sammanlagt n0minellt 100 kr förenat med högst 8 043 580 tecknings0pti0ner för leverans till nyckel- pers0ner i b0laget i enlighet med incitamentspr0gram (Tecknings0pti0ner 2005/2007/Pers0nal). Per den 31 mars 2006 hade 7 641 380 tecknings0pti0ner överlåtits till anställda s0m 0mfattas av pr0grammet samt en ledam0t av styrelsen. Ti0 teck- nings0pti0ner ger rätt att teckna en aktie till en kurs 0m 38,50 kr under peri0den från 0ch med den 1 0kt0ber 2005 till 0ch med den 31 december 2007. Vid utnyttjande av samtliga tecknings0pti0ner i pr0grammet tillk0mmer 804 358 aktier, m0tsvarande en ökning av aktiekapitalet med 804 358 kr.

Flertalet innehavare av tecknings0pti0ner i det nya incita-

mentspr0grammet (Tecknings0pti0ner 2005/2007/Pers0nal) var 0ckså innehavare av tecknings0pti0ner från ett tidigare incita- mentspr0gram (Tecknings0pti0ner 2005/2006/Pers0nal), se vida- re avsnittet ”K0nvertibla skuldebrev 0ch tecknings0pti0ner”, sida

53. I samband med deltagande i det nya pr0grammet har delta- garnas tecknings0pti0ner från det tidigare incitamentspr0gram- met återlämnats till b0laget 0ch har makulerats h0s B0lagsverket. Deltagare i incitamentspr0grammet Tecknings0pti0ner 2005/2007/Pers0nal s0m på detta sätt återlämnat gamla teck- nings0pti0ner har erhållit löneb0nus m0tsvarande deras k0stnad

Ersättningar och övriga förmåner 2005 (kr)
Befattning	Grundlön/ Arvode	Rörlig ersättning	Övriga förmåner	Pensioner	Summa
Styrelsens ordförande	30 000				30 000
Övriga styrelseledamöter	200 0004)				200 000
Verkställande direktör	220 000		2 970 0005)		3 190 000
Övriga ledande befattningshavare	7 852 000	473 000		189 000	8 514 000
Summa	8 302 000	473 000	2 970 000	189 000	11 934 000

1) För vidare inf0rmati0n se N0t 19, sida 101.

2) En rörlig ersättning i f0rm av försäljningsbaserad pr0visi0n betalas ut till de ledande befattningshavare 0ch övrig pers0nal s0m ingår i Tilgins sälj0rganisati0n. Ersättningen för 2005 uppgick till 353 tkr för de två pers0ner i ledningsgruppen s0m ingår i sälj0rganisati0nen. Ytterligare en pers0n i ledningsgruppen har under 2005 erhållit en b0nus 0m 120 tkr. För närvarande ingår tre ledande befattningshavare i sälj0rganisati0nen 0ch 0mfattas därmed av försäljningsbaserad pr0visi0n. Därutöver 0mfattas ytterligare en ledande befattnings- havare av b0nus. Ber0ende på försäljningsutvecklingen för 2006 kan försäljningsbaserad pr0visi0n 0ch annan b0nus k0mma att väsentligt överstiga vad s0m utbetalades för 2005.

3) Därutöver k0stnadsfördes under 2005 ytterligare 65 000 kr avseende styrelsearv0den hänförliga till räkenskapsåret 2004, varav 20 000 kr avsåg arv0de till styrelse0rdföranden.

4) Xxxx-Xxxxxxxx Xxxxx0x erhöll 125 000 kr medan övriga ledamöter erhöll 25 000 kr vardera.

5) Avser k0nsultarv0de.

B O L A G S S T Y R N I N G

för erlagda 0pti0nspremier för tilldelade Tecknings0pti0ner 2005/2007/Pers0nal. B0lagets k0stnad för denna löneb0nus har red0visats s0m pers0nalk0stnad 0m cirka 1,6 Mkr i det fjärde kvar- talet 2005. Av t0talt 15 218 453 Tecknings0pti0ner 2005/2006/

Pers0nal kvarst0d, per den 31 mars 2006, 670 461 tecknings0pti0- ner vilka huvudsakligen innehas av ett fåtal tidigare anställda. Vid utnyttjande av samtliga utestående Tecknings0pti0ner 2005/ 2006/Pers0nal tillk0mmer 6 704 aktier, m0tsvarande en ökning av aktiekapitalet med 6 704 kr.

Det finns för närvarande inga beslut eller planer på att inrätta ytterligare incitamentspr0gram.

Pensioner

B0laget har inga förmånsbestämda planer. B0laget tillämpar brut- t0löneavdrag där varje anställd kan välja att ur sitt brutt0löneut- rymme avsätta betalning till valfri f0rm av pensi0nssparande.

I den mån sådant pensi0nssparande förek0mmer kan det liknas vid en avgiftsbestämd plan. B0laget står d0ck ingen risk för avkastningen på pensi0nerna 0ch bek0star således inga pensi0ns- planer utöver de k0stnader s0m avser 0rdinarie brutt0lön. I k0lum- nen Pensi0ner i tabellen ”Ersättningar 0ch övriga förmåner 2005 (kr)”, sida 60 0van, red0visas de pensi0nspremier s0m b0laget betalat in via brutt0löneavdrag. De 189 000 kr s0m red0visas i tabellen avser fyra pers0ner med ledande befattningar.

Pensi0nsk0stnaderna avser således den k0stnad s0m påver- kat 2005 års resultat. B0laget har ingen pensi0nspremie hänförlig till tidigare verkställande direktörer 0ch nuvarande verkställande direktörs avtal innebär, enligt vad s0m framgår 0van, ingen rätt till pensi0n, utöver eventuellt bel0pp s0m han gen0m brutt0löneav- drag väljer att avsätta till valfri f0rm av pensi0nssparande. För samtliga ledande befattningshavare gäller att pensi0nsåldern är 65 år.

Uppsägningstid och avgångsvederlag

För den nuvarande verkställande direktören gäller en uppsäg- ningstid 0m t0lv månader vid uppsägning från b0lagets sida 0ch en uppsägningstid 0m sex månader vid uppsägning från verkstäl- lande direktörens sida. För övriga ledande befattningshavare 0ch anställda gäller generellt en ömsesidig uppsägningstid 0m tre månader. Inga avgångsvederlag har avtalats 0m för styrelseleda- m0t, den verkställande direktören eller övriga ledande befatt- ningshavare.

Styrelsens arbetsformer

Styrelsen ansvarar för b0lagets 0rganisati0n 0ch förvaltningen av b0lagets angelägenheter. Styrelsens arbete leds av styrelse0rdfö- randen. Styrelsen utses av b0lagsstämman 0ch skall bestå av lägst tre 0ch högst sex ledamöter med högst tre suppleanter.

Styrelsen består för närvarande av fem pers0ner. Styrelse- ledamöterna utses vid årsstämman för en mandatperi0d 0m ett år i taget. Nuvarande styrelse valdes vid årsstämman den 11 maj 2006 0ch består av J0hnny S0mmarlund, Xxxx-Xxxxxxxx Xxxxx0x, Xxxxxx Xxxxxxxxx, Xxxx Xxxxxxxxxx 0ch T0mas T0rlöf. Styrelsen kan nås via k0ntakt med b0lagets huvudk0nt0r, se k0ntaktdetaljer i avsnittet ”Adresser”. Styrelsen skall enligt gällande arbets0rdning sammanträda minst sex gånger mellan varje årsstämma. Under 2005 0ch fram till årsstämman den 11 maj 2006 hölls sammanlagt 21 styrelsemöten.

I b0lagets styrelse finns den erfarenhet av 0ch k0mpetens på de 0mråden s0m är relevanta för b0lagets verksamhet för att kunna stödja, följa 0ch k0ntr0llera verksamheten.

B0lagets styrelse följer en arbets0rdning innehållande instruk- ti0ner avseende arbetsfördelning 0ch ek0n0misk rapp0rtering.

Arbets0rdningen är föremål för årlig översyn.

Styrelsen utvärderar f0rtlöpande b0lagets handläggningsruti- ner, riktlinjer för förvaltning 0ch placering av b0lagets medel.

B O L A G S S T Y R N I N G

Styrelsen fastställer mål, väsentliga p0licies 0ch strategiska pla- ner för b0laget samt övervakar f0rtlöpande såväl efterlevnaden av dessa s0m att de blir föremål för uppdatering 0ch översyn.

Styrelsen i b0laget har även utfärdat en VD-instrukti0n avse- ende bland annat arbetsfördelning mellan styrelse 0ch verkstäl- lande direktör.

Principer för utseende av nomineringskommitté inför årsstämman 2007

Årsstämman 2006 ant0g följande riktlinjer vid n0minering av ledamöter till Xxxxxxx styrelse inför årsstämman 2007.

N0mineringspr0cessen skall ske gen0m att de tre största aktie- ägarna under årets fjärde kvartal utser var sin representant s0m under styrelse0rdförandens ledning tillsammans utarbetar ett för- slag till styrelse 0ch förslag till styrelsearv0de s0m föreläggs års- stämman för beslut. Sammansättningen av n0mineringsk0mmit- tén skall 0ffentliggöras så snart den är fastställd. Ersättning till representanterna i n0mineringsk0mmittén skall ej utgå.

Revisions- och ersättningsfrågor

Styrelsen har inte utsett någ0t särskilt revisi0nsutsk0tt efters0m styrelsen anser att styrelsen i sin helhet på ett ändamålsenligt sätt kan fullgöra de uppgifter s0m n0rmalt åligger ett revisi0nsut- sk0tt. Styrelsen har inte utsett någ0t ersättningsutsk0tt. Istället uppdras åt styrelsens 0rdförande att bereda förslag avseende verkställande direktörens ersättning 0ch andra anställningsvillk0r vilka därefter är föremål för styrelsens g0dkännande. Ersättnings-

0ch anställningsvillk0r avseende andra ledande befattningshavare direkt underställda den verkställande direktören beslutas av den verkställande direktören efter samråd med styrelsens 0rdförande.

Revisorer

Ersättning till k0ncernens revis0rer uppgick för räkenskapsåret 2005 till 535 000 kr, varav 269 000 kr avsåg revisi0n 0ch 266 000 kr andra k0nsultinsatser.

Koden för bolagsstyrning

Svensk k0d för b0lagsstyrning (”K0den”) skall tillämpas av samt- liga b0lag på St0ckh0lmsbörsens A-lista 0ch av de b0lag på O-lis- tan s0m har ett marknadsvärde överstigande 3 miljarder kr0n0r. B0lagsstyrningsfråg0r är viktiga för Tilgin, men med hänsyn till att b0laget inte är n0terat är b0laget inte skyldigt att tillämpa K0den. B0laget har därför valt att avvakta med att f0rmellt tillämpa K0den.

Handlingar som hålls tillgängliga för inspektion

Alla rapp0rter, andra handlingar, hist0risk finansiell inf0rmati0n, värderingar eller utlåtanden s0m utfärdats av sakkunnig på Tilgins begäran 0ch s0m till någ0n del ingår i eller hänvisas till i detta pr0- spekt kan på begäran tillhandahållas h0s Tilgin. Tilgins årsred0- visning 0ch revisi0nsberättelse för 2003, 2004 0ch 2005 samt b0lags0rdning finns att tillgå i elektr0nisk f0rm på b0lagets hem- sida xxx.xxxxxx.xx. Finansiell inf0rmati0n 0m Tilgin 0ch dess d0tterb0lag kan även beställas direkt av b0laget.

BOLAGSORDNING M.M.

§ 1 Bolagets firma är Tilgin AB. Bolaget är publikt.

§ 2 Styrelsen skall ha sitt säte i Stockholms kommun.

§ 3 Bolaget skall direkt eller indirekt bedriva utveckling och för- säljning av datorprogram, datasystem och datahårdvara ävensom idka därmed förenlig verksamhet.

§ 4 Bolagets aktiekapital skall utgöra lägst 11 900 000 (elva-

miljonerniohundratusen) kronor och högst 47 600 000 (fyrtiosjumiljonersexhundratusen) kronor.

Antalet aktier skall vara lägst 11 900 000 och högst 47 600 000.

§ 5 Styrelsen skall bestå av lägst tre och högst sex ledamöter med högst tre suppleanter.

§ 6 Bolaget skall ha lägst en, högst två revisorer med högst en revisorssuppleant. Såväl revisorerna som suppleanten skall vara auktoriserade. Till revisor kan utses registrerat revi- sionsbolag.

§ 7 Bolagets räkenskapsår skall vara kalenderår.

§ 8 Vid årsstämma skall följande ärenden förekomma till behandling:

1. val av ordförande vid stämman;

2. upprättande och godkännande av röstlängd;

3. godkännande av dagordning;

4. val av en eller två justeringsmän att jämte ordföranden underteckna protokollet;

5. prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad;

6. framläggande av årsredovisning och revisionsberättelse samt, om bolaget är moderbolag, koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse;

7. beslut om fastställelse av resultaträkningen och balans- räkningen samt, om bolaget är moderbolag, koncern- resultaträkningen och koncernbalansräkningen;

8. beslut om dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen;

9. beslut om ansvarsfrihet åt styrelseledamöter och verk- ställande direktör;

10. fastställande av antal styrelseledamöter och supplean- ter samt i förekommande fall revisorer och revisors- suppleanter;

11. fastställande av arvoden åt styrelsen och revisorerna;

12. val av styrelseledamöter och i förekommande fall reviso- rer, samt styrelsesuppleanter och i förekommande fall revisorssuppleanter;

13. annat ärende som ankommer på stämman enligt vid var tid gällande aktiebolagslag eller bolagsordning.

§ 9 Kallelse till bolagsstämma skall ske genom annonsering i Post- och Inrikes Tidningar och Svenska Dagbladet, inom sådan tid som följer av aktiebolagslagen (2005:551). Om utgivningen av Svenska Dagbladet skulle nedläggas, skall istället kallelse ske genom annonsering i Post- och Inrikes Tidningar och i Dagens Nyheter.

§ 10 För att få deltaga i bolagsstämman skall aktieägare dels vara upptagen i utskrift eller annan framställning av hela aktieboken avseende förhållandena 5 (fem) vardagar före bolagsstämman, dels göra anmälan till bolaget senast kl.

13.00 den dag som anges i kallelsen till stämman. Sistnämnda dag får inte vara söndag, annan helgdag, lördag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton och inte infalla tidigare än femte vardagen före stämman.

Biträde åt aktieägare får medföras vid bolagsstämma endast om aktieägaren anmält biträde enligt föregående stycke.

§ 11 Bolagets aktier skall vara registrerade i ett avstämningsre- gister enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument.

§ 12 Styrelsen får samla in fullmakter på bolagets bekostnad enligt det förfarande som anges i 7 kap. 4 § 2 st. aktiebolagslagen (2005:551).

Övrig information

Bolagets organisationsnummer är 556537-5812. Bolaget bildades i Sverige den 4 december 1996. Det registrerades hos Bolags- verket (dåvarande PRV) den 17 december 1996 och har bedrivit verksamhet sedan dess. Bolaget har firma Tilgin AB och sitt säte i Kista. Bolaget är ett publikt aktiebolag och associationsformen regleras av aktiebolagslagen (2005:551). Bolagets aktier har utgi- vits i enlighet med svensk lagstiftning. Bolagets nuvarande bolagsordning antogs vid extra bolagsstämma den 6 mars 2006. Bolagets aktier är denominerade i svenska kronor.

KOMPLETTERANDE INFORMATION

Väsentliga avtal

Allmänt

Tilgin har avtal av sedvanlig typ för den verksamhet som bedrivs, bestående av framför allt kundavtal, partneravtal (för försäljnings- respektive tekniksamarbete), licensavtal och tillverkningsavtal.

Avtalen har normalt sett relativt korta löptider.

Licensavtal

Bolaget är för försäljningen av produkter och tjänster, i synnerhet avseende de så kallade Mood-produkterna, beroende av licenser från ett stort antal tredjepartslicensgivare, huvudsakligen för tek- nik av olika slag som har patenterats av andra parter eller annars är immaterialrättsligt skyddad. Genom licensavtalen ges bolaget rätt att använda den teknik tillhörande tredje part som är nödvän- dig för utveckling, produktion och användande av bolagets pro- dukter. Bolagets avtal med licensgivare grundar sig generellt sett på licensgivarnas standardavtal. Avtalen anger bland annat ett antal begränsingar för hur bolaget får använda den licensierade tekniken och innehåller ofta begränsningar i det ersättnings- ansvar licensgivaren har gentemot bolaget för eventuella skador som den licensierade tekniken kan åsamka bolaget eller dess kun- der samt ålägger i vissa fall bolaget att i sin tur mot sina kunder och partners uppställa motsvarande avtalsmässiga begränsning- ar. En del licenser administreras formellt sett genom så kallade patentpooler, där patentpoolen regelmässigt i allt väsentligt friskriver sig från juridiskt ansvar för den licensierade tekniken.

Ersättning till licensgivarna utgår vanligen enligt en royalty-

modell där avgift utgår beroende av antalet produkter, innehållan- de den licensierade tekniken, som bolaget tillverkar, distribuerar etc. i enlighet med respektive avtal. I vissa fall utgår en engångs- avgift för licensen, eller så är licensieringen avgiftsfri.

Tillverkningsavtal

Tilgins tillverkning är outsourcad till utomstående tillverkare. Bolaget har ingått avtal med ett mindre antal tillverkare. Eftersom tillverkningen är outsourcad strävar Tilgin efter att genom avtal och försäkringar uppnå kontroll över produktionen eller lagerhåll- ningen av bolagets produkter. Tilgins samarbete med tillverkarna

kännetecknas normalt sett av ett nära samarbete och partner- skap och processen att ersätta en tillverkare med en annan är för- enat med förhållandevis stora ansträngningar, varför upprätthål- lande av avtalen är av stor betydelse för Tilgin. Så är särskilt fallet i fråga om en av bolagets kinesiska tillverkare, eftersom denna är ägare av den hårdvaruplattform som används vid tillverkningen.

Ersättning till tillverkarna utgår vanligen med en avgift per till- verkad enhet där avgiftens storlek är beroende av antalet enheter som bolaget beställer.

Avtal med kunder och säljpartners

I samband med försäljning av produkter ingår bolaget olika typer av avtal med sina kunder. Bolaget säljer både direkt till olika typer av operatörer och service providers och indirekt genom system- integratörer och mindre distributörer. Bolagets primära kunder består av dels operatörer, dels systemleverantörer, där de senare sedan normalt sett i sin tur säljer bolagets produkter vidare till en operatör.

Ersättningen från kunder till bolaget består generellt av ett pris per enhet där priset per enhet kunden erlägger ofta är bero- ende av antalet köpta enheter. Bolagets avtal med kunder inne- håller normalt sett regleringar avseende fel i produkterna, förse- ningar i leveransen (viten etc.), ersättning vid intrång med mera. Tilgin lämnar vanligtvis sedvanliga garantier för sina produkter med varierande garantiperioder. Ofta övergår garantiperioden i en skyldighet att löpande tillhandahålla support- och underhållstjäns- ter avseende levererade produkter, alternativt gäller lämnade garantier parallellt med skyldigheten att tillhandahålla support- och underhållstjänster.

Vissa avTilgins kunder är av betydande storlek och har en

stark position på marknaden och större avtal föregås ofta av ett upphandlingsförfarande där Xxxxxx konkurrensutsätts mot andra offertlämnande leverantörer, vilket ofta återspeglas i slutliga avtalsvillkor. Tilgin strävar dock efter att i så hög utsträckning som möjligt tillämpa sina egna standardavtal.

Tilgins avtal med större kunder består normalt av ett ram- avtal, under vilket kunden löpande beställer olika volymer av bola- gets produkter. Avtalen medför i sig inte någon säkerhet i fråga

om framtida försäljningsvolymer och priser, även om vissa avtal föreskriver att kunderna löpande skall lämna vissa inköpsprogno- ser som delvis är bindande för kunden.

Det förekommer också att kunder gör förnyade upphandlings- förfaranden, där Xxxxxx som leverantör konkurrensutsätts mot andra leverantörer under löpande avtalsperioder. Sammantaget minskar detta förutsägbarheten för Tilgins framtida försäljnings- utveckling till befintliga kunder. Till följd av produkternas och nätens tekniska komplexitet är kundens byte av leverantör dock i normalfallet föremål för dels ett längre upphandlingsförfarande (innefattande offertutvärdering, förhandling etc.), dels - därefter - en längre period med omfattande certifiering, integration och testning i kundens nät för att säkerställa erforderlig funktionalitet och motsvarande. Detta förhållande kan därför, i praktiken, sägas medföra viss säkerhet under befintliga avtal på kort och medel- lång sikt.

Tilgin använder sig i vissa fall av återförsäljare eller agenter

som mellanhänder vid försäljning av sina produkter och tjänster. Återförsäljarna agerar självständigt och köper Tilgins produkter för att sedan sälja dem vidare i eget namn, medan agenter i normal- fallet agerar som mer osjälvständiga representanter för Tilgin.

Tilgin fakturerar återförsäljaren respektive den kund som agenten förmedlat bolagets produkter till, varvid ersättning till bolaget generellt utgår med ett visst pris baserat på det antal enheter som återförsäljaren eller agenten beställer i eget namn respektive förmedlar åt Xxxxxx. Ersättning från bolaget till agenten utgår vanli- gen med en avgift baserad på det antal enheter som agenten för- medlar åt Xxxxxx. Bolagets produkter säljs också ibland genom så kallad ”teaming-liknande” arrangemang där Xxxxxx avtalar med en annan part (till exempel en systemintegratör) att denne skall offe- rera en totallösning till kunden, innefattande Tilgins produkter och tjänster, det vill säga där Tilgin i praktiken agerar underleverantör till systemintegratören.

Avtal med tekniska partners

Tilgins produkter används i nät som rymmer en mängd olika typer av tekniska gränssnitt mot andra teknikleverantörer, varför funk- tionaliteten av bolagets produkter är beroende av att dessa kan

samverka med andra teknikleverantörers produkter i relevanta nät. Tilgin har ingått avtal med olika typer av teknikleverantörer som bland annat syftar till att hantera sådana tekniska beroen- den. Avtalen reglerar normalt sett bland annat hur parterna, genom olika typer av gemensamma utvecklingsarbeten och tek- niska certifieringsprogram, skall anpassa sina respektive produkter så att dessa kan samverka med varandra i relevanta nät. Den här typen av samarbeten är av central betydelse för bolaget för att kunna möta kundernas krav och förväntningar på teknisk samver- kan. Det förekommer också att sådana avtal med teknikleverantö- rer rymmer moment av marknadsföring av den andre partens pro- dukter (s.k. referral agreements).

Transaktioner med närstående

Bolaget har inte lämnat lån, ställt garantier eller ingått borgens- förbindelser till eller till förmån för några styrelseledamöter, ledan- de befattningshavare eller revisorer i koncernen. Ingen av styrelse- ledamöterna eller de ledande befattningshavarna har eller har haft någon direkt eller indirekt delaktighet i affärstransaktioner, som är eller har varit ovanliga till sin karaktär under nuvarande eller föregående räkenskapsår. Detta gäller även transaktioner under tidigare verksamhetsår som i något avseende kvarstår ore- glerade eller oavslutade. Inte heller revisorerna i koncernen har varit delaktiga i någon affärsrelation enligt ovan.

Servisen Investment Management AB (”Servisen”), som ingår i samma koncern som bland annat Texcel International AB (större aktieägare i Tilgin), har tillhandahållit vissa finansiella tjänster såsom till exempel värdering av optioner. Under 2005 uppgick ersättningen till Servisen till cirka 200 000 kr. Styrelseledamot Xxxxxx Xxxxxxxxx är även styrelseledamot i och via bolag ägare av Servisen.

Bolagets verkställande direktör Xxx Xxxxx har under januari – november 2005 arbetat på konsultbasis och fakturerat bolaget

2 970 000 via sitt bolag Affärsstrategi Werne & Co AB.

Immateriella rättigheter m.m

Patent- och registreringsverket har den 2 juni 2006 meddelat att ”Tilgin” har registrerats som så kallat ordvarumärke i Sverige.

Bolaget avser också ansöka om registrering av varumärket i andra

K O M P L E T T E R A N D E I N F O R M A T I O N

territorier. Bolaget har också registrerat firmanamnet ”Tilgin AB” hos Bolagsverket. Utöver detta har Xxxxxx inte några registrerade immateriella rättigheter. Bolaget har till exempel inte hittills regist- rerat några patent till den teknik som bolaget utvecklar och mark- nadsför. Bolaget hävdar ensamrätt, i form av upphovsrätt, till de programvaror som bolaget utvecklar och integrerar i sina produk- ter. Se vidare avsnittet ”Riskfaktorer – Immateriella rättigheter”, sida 8. Bolaget innehar bland annat följande domännamnsregist- reringar – xxxxxx.xx, xxxxxx.xxx, xxxxxx.xxx och xxxxxx.xx.

Miljöregler

Tilgins produkter omfattas av regler rörande bland annat miljö- och säkerhetskrav, till exempel med avseende på krav kopplat till miljövänlig produktion respektive avgifter för behandling, återvin- ning och avfallshantering av uttjänta elektronikprodukter. Tilgin omfattas exempelvis av regler till följd av två EU-direktiv, WEEE (Waste Electrical and Electronic Equipment) och RoHS (Restriction of the use of certain Hazardous Substances in electrical and electronic equipment), som reglerar miljöpåverkan från elektriska och elektroniska produkter. WEEE-direktivet avser producentan- svar för behandling, återvinning och avfallshantering av elektriska och elektroniska produkter. Direktivet innebär att tillverkare och importörer från och med augusti 2005 ansvarar för finansieringen av återvinning, behandling och avfallshantering av uttjänta elekt- riska och elektroniska produkter. RoHS-direktivet förbjuder, med några undantag, att elektriska eller elektroniska produkter som innehåller bly, kvicksilver, kadmium, hexavalent krom och två grup- per av bromerade flamskyddsmedel (PBB och PBDE) placeras på den europeiska marknaden från och med den 1 juli 2006.

Tvister

I samband med den löpande verksamheten har Tilgin varit inblan- dat i ett antal tvister av sedvanlig art för den verksamhet som bedrivs avseende bland annat oreglerade kundfordringar där mot-

parten sedermera har försatts i konkurs respektive likvidation. Aktuella fordringar har reserverats som befarade kundförluster i redovisningen, vilket också framgår på sida 99, Not 13. Tilgin är dock inte, och har inte heller under de senaste tolv månaderna varit, part i någon tvist eller skiljeförfarande som bedöms kunna få väsentlig negativ inverkan på bolagets verksamhet, resultat eller finansiella ställning och styrelsen har – med undantag för vad som anges nedan – inte heller kännedom om någon omständighet som skulle kunna föranleda sådan tvist i framtiden.

Under våren 2006 har vissa enheter av en nätadapter till vissa produkter som levererats till en av bolagets största kunder visat sig vara bristfälliga. Den aktuella nätadaptern har tillverkats av en part som är underleverantör till en av Tilgins tillverkare. Bolaget och övriga inblandade parter analyserar för närvarande orsaken till och omfattningen av felet och diskuterar en lösning på problemet. Vid tidpunkten för undertecknandet av detta prospekt har endast ett begränsat antal levererade enheter av nätadaptern gått sön- der, men det kan inte uteslutas att felet kan visa sig omfatta ett väsentligt större antal, eller samtliga levererade enheter. Tilgin bedömer att problemen bör kunna hanteras mellan parterna och bolagets egna tester styrker, enligt bolagets uppfattning, att den aktuella enheten uppfyller marknadsmässig specifikation. Det kan dock inte uteslutas att Xxxxxx slutligen får svara för kostnaderna för att avhjälpa det aktuella felet och att Tilgin därutöver – om inte problemen avhjälps eller förebyggs i tid - kan komma att behöva utge betydande skadeståndsersättning enligt avtalet med kun- den. Det är vid tidpunkten för undertecknandet av prospektet inte möjligt att exakt kvantifiera den totalkostnad som detta skulle kunna medföra för Tilgin, men bolaget uppskattar att kostnaden för att ersätta samtliga enheter av komponenten, om det skulle bli aktuellt, kan komma att uppgå till cirka 6,5 Mkr om Tilgin slut- ligt skulle få svara för denna kostnad. Det kan dock inte uteslutas att kostnaden kan visa sig bli väsentligt mycket högre till exempel om Xxxxxx skulle bli skyldigt att utge skadestånd till kunden.

Det har också framkommit att ljudfunktionaliteten i bolagets produkter som levererats till ovan nämnda kund är nedsatt när de används tillsammans med vissa på marknaden förekommande receivers (s.k. hemmabioförstärkare). Enligt bolagets bedömning gäller detta huvudsakligen vid användning tillsammans med äldre modeller. Bolaget gör för närvarande bedömningen att antalet slutanvändare som påverkas av detta är begränsat, dels eftersom antalet användare som kan utnyttja den aktuella ljudfunktionen är begränsat, dels eftersom flertalet användare inte använder sepa- rat ljudförstärkare (varmed felet inte uppstår). Omfattningen av felet utreds för närvarande och bolaget diskuterar en lösning med den aktuella kunden, innebärande att felet avhjälps genom en uppgradering av aktuella produkter, sannolikt genom att en kom- ponent i produkterna byts ut. Vid tidpunkten för upprättandet av detta prospekt är det inte möjligt att exakt kvantifiera den total- kostnad som detta skulle kunna medföra för Tilgin, men bolaget uppskattar kostnaden till 2–4 Mkr. Det kan dock inte uteslutas att kostnaden kan visa sig bli väsentligt mycket högre till exempel om Xxxxxx skulle bli skyldigt att utge skadestånd till kunden.

De produkter som beskrivs ovan har också levererats till ett

fåtal andra, mindre kunder. Detta innebär att motsvarande pro- blem föreligger även i fråga om dessa kunder, dock i väsentligt mindre omfattning till följd av bland annat att de levererade volymerna till dessa kunder är begränsade. Se vidare avsnittet ”Riskfaktorer – Ansvar för fel och brister i bolagets produkter”, sida 7.

Försäkringar

Styrelsen för Tilgin bedömer att dess försäkringsskydd är tillfreds- ställande med hänsyn till de i verksamheten förekommande ris- kerna. Såsom har påtalats under avsnittet ”Riskfaktorer”, före- kommer emellertid vissa risker kopplat till bolagets verksamhet –

i synnerhet i fråga om risker för intrång på tredje parters immate- riella rättigheter respektive produktansvar – för vilka försäkrings-

behoven tenderar att vara svårbedömda och där ett omfattande försäkringsskydd dessutom är förenat med betydande kostnader. Tilgin har i dagsläget inga ansvarsförsäkringar för styrelseledamö- ter, verkställande direktör eller andra ledande befattningshavare.

Anmälningsskyldiga personer

Vid tidpunkten för offentliggörandet av detta prospekt är bolaget inget aktiemarknadsbolag varför någon anmälningsskyldighet avseende innehav av andel av kapital eller röster i bolaget inte föreligger vid denna tidpunkt.

SKATTEFRÅGOR I SVERIGE

Nedan sammanfattas vissa skatteregler som aktualiseras av före- liggande inbjudan till aktieägare och innehavare av optioner samt konvertibla skuldebrev i Tilgin att teckna aktier i Tilgin.

Sammanfattningen är baserad på nu gällande lagstiftning och är avsedd endast som allmän information för aktieägare och inneha- vare av optioner samt konvertibla skuldebrev i Xxxxxx som är obe- gränsat skattskyldiga i Sverige såvida inte annat anges.

Sammanfattningen behandlar inte värdepapper som innehas av handelsbolag eller som innehas som lagertillgång i näringsverk- samhet. Inte heller behandlas övergångsbestämmelserna om kvarvarande s.k. lättnadsbelopp eller de särskilda regler som kan bli tillämpliga på innehav av s.k. kvalificerade aktier och andra vär- depapper i bolag som är eller tidigare varit fåmansföretag eller på aktier och andra värdepapper som förvärvats med stöd av sådant innehav. Den skattemässiga behandlingen beror delvis på den skattskyldiges speciella situation. Varje innehavare av aktier och andra värdepapper bör därför rådfråga skatterådgivare för infor- mation om de speciella konsekvenser som kan uppkomma i ett enskilt fall, inklusive tillämpligheten och effekten av utländska regler och skatteavtal.

Fysiska personer

För fysiska personer beskattas kapitalinkomster såsom utdelning och kapitalvinster i inkomstslaget kapital. Skattesatsen i inkomst- slaget kapital är 30 procent. För onoterade aktier gäller i vissa fall att endast fem sjättedelar av en kapitalvinst respektive utdelning skall tas upp till beskattning. För fysiska personer som är bosatta i Sverige innehålls preliminär skatt avseende utdelning med 30 pro- cent. Den preliminära skatten innehålls normalt av VPC eller, beträffande förvaltarregistrerade aktier, av förvaltaren.

Kapitalvinst respektive kapitalförlust vid avyttring av aktier och andra delägarrätter såsom teckningsrätter beräknas normalt som skillnaden mellan försäljningsersättningen, efter avdrag för försäljningsutgifter, och omkostnadsbeloppet (se dock närmare om omkostnadsbelopp för teckningsrätter under rubriken ”Utnyttjande och avyttring av teckningsrätter”). Omkostnads- beloppet för samtliga delägarrätter av samma slag och sort beräknas gemensamt med tillämpning av genomsnittsmetoden.

Det bör noteras att betalda och tecknade aktier (s.k. BTA) därvid inte anses vara av samma slag och sort som de aktier vilka berät- tigat till företräde i emissionen.

Kapitalförluster på onoterade teckningsrätter är avdragsgilla till 70 procent i inkomstslaget kapital. Kapitalförluster på aktier är avdragsgilla mot skattepliktiga kapitalvinster på aktier och andra marknadsnoterade delägarrätter utom andelar i sådana investe- ringsfonder som innehåller endast svenska fordringsrätter1).

Kapitalförluster på onoterade aktier skall därvid dras av endast till fem sjättedelar. Kapitalförlust på onoterade aktier som inte kan kvittas på detta sätt får dras av med fem sjättedelar av 70 pro- cent mot övriga inkomster i inkomstslaget kapital.

Uppkommer underskott i inkomstslaget kapital medges reduktion av skatten på inkomst av tjänst och näringsverksamhet samt fastighetsskatt. Skattereduktion medges med 30 procent av den del av underskottet som inte överstiger 100 000 SEK och med 21 procent av resterande del. Underskott kan inte sparas till sena- re beskattningsår.

Aktiebolag

Hos aktiebolag beskattas all inkomst, inklusive skattepliktig kapi- talvinst och utdelning, i inkomstslaget näringsverksamhet med 28 procent skatt. Särskilda regler gäller för näringsbetingade akti-

er och teckningsrätter. För sådana aktier och teckningsrätter är kapitalvinster normalt skattefria och kapitalförluster inte avdrags- gilla. Vidare är utdelning på sådana aktier normalt skattefri.

Onoterade aktier anses vara näringsbetingade oavsett innehavets storlek. Teckningsrätter är näringsbetingade om de underliggande aktierna som berättigade till teckningsrätterna är näringsbeting- ade. Teckningsrätter erhållna på grund av optioner och konvertibla skuldebrev är inte näringsbetingade.

Utnyttjande och avyttring av teckningsrätter

Utnyttjas teckningsrätter för teckning av nya aktier utlöses inte någon beskattning.

För den som inte önskar utnyttja sin företrädesrätt att delta i erbjudandet och avyttrar sådana teckningsrätter som inte är näringsbetingade skall kapitalvinst tas upp till beskattning.

1) Så kallade räntefonder.

S K A T T E F R Å G O R I S V E R I G E

Teckningsrätter som grundas på innehav av aktier, optioner och konvertibla skuldebrev i Tilgin anses anskaffade för noll SEK. Hela försäljningsersättningen efter avdrag för utgifter för avyttringen ska således tas upp till beskattning. Anskaffningsutgiften för de ursprungliga aktierna samt optionerna och konvertibla skuldebre- ven påverkas inte.

För teckningsrätter i Tilgin förvärvade på annat sätt än genom deltagande i företrädesemissionen utgör vederlaget anskaffnings- utgift. Teckningsrätternas omkostnadsbelopp ska i detta fall med- räknas vid beräkningen av omkostnadsbeloppet för förvärvade aktier.

Förmögenhetsbeskattning

Onoterade aktier är förmögenhetsskattepliktiga. Vid värderingen åsätts emellertid onoterade aktier ett skattepliktigt värde endast i den mån som bolaget bedriver kapitalförvaltning.

Aktieägare samt innehavare av teckningsrätter som är begränsat skattskyldiga i Sverige Kupongskatt

För aktieägare som är begränsat skattskyldiga i Sverige och som erhåller utdelning på aktier i ett svenskt aktiebolag uttas normalt svensk kupongskatt. Svensk kupongskatt utgår emellertid inte för utdelning till vissa utländska bolag på onoterade aktier om utdel- ningen hade varit skattefri såsom för näringsbetingade aktier hos ett svenskt företag (se ovan under rubriken ”Aktiebolag”). Vidare finns undantag för utdelning till utländska juridiska personer inom EG som innehar 20 procent eller mer av andelskapitalet i det utde- lande bolaget och uppfyller kraven i det s.k. moderdotterbolagsdi- rektivet.

Skattesatsen är 30 procent. Skattesatsen är dock i allmänhet reducerad genom skatteavtal med andra länder för undvikande av dubbelbeskattning. Flertalet av Sveriges skatteavtal möjliggör där- vid nedsättning av den svenska skatten till avtalets skattesats direkt vid utbetalningstillfället om erforderliga uppgifter om den utdelningsberättigades hemvist föreligger. I Sverige verkställer normalt VPC eller, beträffande förvaltarregistrerade aktier, förval- taren avdrag för kupongskatt.

I de fall där 30 procent kupongskatt innehålls vid utbetalning till en person som har rätt att beskattas enligt en lägre skattesats eller kupongskatt annars innehållits med för stort belopp kan återbetalning begäras hos Skatteverket före utgången av det femte kalenderåret efter utdelningen.

Kapitalvinster

Innehavare av aktier och teckningsrätter som är begränsat skatt- skyldiga i Sverige och som inte bedriver verksamhet från fast driftsställe i Sverige beskattas normalt inte i Sverige för kapital- vinster vid avyttring av sådana värdepapper. Aktieägare respekti- ve innehavare av teckningsrätter kan emellertid bli föremål för beskattning i sin hemviststat. Enligt en särskild skatteregel kan dock fysiska personer som är begränsat skattskyldiga i Sverige bli föremål för svensk beskattning vid avyttring av vissa svenska vär- depapper, bland annat aktier, om de vid något tillfälle under avytt- ringsåret, eller de tio kalenderår som föregått det år då avyttring skedde varit bosatta i Sverige eller stadigvarande vistats här.

Tillämpligheten av regeln, som inte är helt klar t.ex. vad avser

teckningsrätter, är dock i flera fall begränsad av avtal för undvi- kande av dubbelbeskattning mellan Sverige och andra länder.

DELÅRSRAPPORT 1 JAN 2006 – 31 MARS 2006

FÖRSTA KVARTALET 2006

JÄMFÖRT MED FÖRSTA KVARTALET 2005

• Rörelsens intäker 94,2 Mkr (18,7), en ökning med 402 procent jämfört med första kvartalet 2005.

• Resultat efter skatt –11,4 Mkr (–16,3).

• Resultat per aktie –0,94 kr (–10,32).

• Nya kunder inkluderar Multimedia Polska (IP–TV, Polen) och Megaphone/Order Hemelektronik (IP residential gateway, Sverige).

• 72 901 (17 246) enheter kundplacerad utrustning (CPE) har utlevererats under perioden.

• Bruttomarginal 21 procent (19 procent), fortsatt positiv trend i det första kvartalet.

• Rörelseresultat –10,8 Mkr (–16,0).

• Kassaflödet från den löpande verksamheten –2,6 Mkr (–20,1).

• Likvida medel 50,3 Mkr (2,8) per 31 mars 2006.

ÖVRIGT

• Byte av firmanamn till Tilgin AB (publ) som ett led i ny varu- märkesstrategi.

• I januari 2006 konverterades 1,2 Mkr av de konvertibla skul- debrev om totalt 50 Mkr som emitterats under 2005, innebä- rande att endast 1,7 Mkr återstår av den konvertibla skulden.

• Extra bolagsstämma i mars 2006 beslutade om en minskning av aktiekapitalet om 109,1 Mkr för förlusttäckning.

• Styrelsen har beslutat att ansöka om notering av bolagets aktie vid Stockholmsbörsen.

Resultaträkning i sammandrag (tkr)	Kv 1 2006	Kv 1 2005	Förändr. %	Helår 2005	April 2005– Mars 2006
Rörelsens intäkter	94 188	18 748	402 %	000 000	000 127
Bruttovinst	19 523	3 648	435 %	29 699	45 574
Bruttomarginal	20,7 %	19,5 %		14,3 %	16,1 %
Rörelseresultat	–10 830	–15 977	–	–86 754	–81 607
Rörelsemarginal Resultat före skatt	–11,5 % –11 357	–85,2 % –16 347	–	–41,8 % –91 246	–28,8 % –86 256

Marknads- och framtidsutsikter

Det första kvartalet 2006 redovisar bolaget och koncernen rekord- intäkter, vilket markerar en fortsättning på den kraftiga intäktstill- växt som påbörjades andra halvåret 2005. Bolaget och marknaden är inne i en mycket expansiv fas vilket reflekteras i den kraftigt ökade orderingången och intäkterna. Marknaden inom såväl IP- telefoni och IP residential gateways (Vood-produktlinjerna) som IP- TV (Mood-produktlinjerna) utvecklas positivt och många av de större operatörerna har redan lanserat tjänster eller är på väg att lansera nya tjänster inom dessa områden. Med ett fokus inom IP residential gateway på ”first line replacement” adresseras framför- allt de större teleoperatörerna med lösningar som kan uppfylla de höga krav på pris, funktion och kvalitet som denna typ av kunder ställer. Med kunder som Tele2 inom IP-telefoni och IP residential gateway och Belgacom (via Siemens i Belgien) inom IP-TV har

bolaget visat att det ligger långt fram tekniskt och att det kan till- godose de stora operatörernas behov.

Mot bakgrund av den höga aktivitetsnivån på marknaden generellt bedömer ledning och styrelse att det finns goda förut- sättningar för en fortsatt stark tillväxt över en längre tid och ser med tillförsikt fram emot en positiv resultatutveckling under 2006. Efter en längre period som präglats av intensifierad produktut- veckling fokuserar nu ledningen i högre grad på åtgärder som fort- satt skall förbättra bruttomarginalnivån i försäljningen samt mini- mera rörelsekapitalbehovet som följer med den kraftiga tillväxten. En fortsatt prioritet är att förvalta och vidareutveckla befintliga kundrelationer men också att anskaffa nya kunder med stor affärspotential inom både IP residential gateway och IP-TV. Bolaget är väl positionerat med sin förnyade produktportfölj för att åstad- komma detta. Exempel på befintliga och nya kunder som under

årets första kvartal genererat initiala volymorder eller upprepade volymorder baserat på de nya produktlinjerna är Belgacom (IP-TV, via Siemens i Belgien), Multimedia Polska (IP-TV, Polen), Megaphone

/ Order Hemelektronik (IP residential gateway, Sverige) och flera av Tele2:s lokala bolag i Europa. Nya volymkunder kommer att under- stödja en fortsatt tillväxt men också minska intäkternas koncen- tration till det i nuläget relativa fåtalet kunder som generar en stor andel av omsättningen. En del i detta kund- och marknadsarbete har varit implementering av en ny varumärkesstrategi och i sam- band med detta ändrades i mars 2006 firmanamnet i3 micro tech- nology ab (publ) till Tilgin AB (publ).

Intäker och resultat

Intäkterna

Rörelsens intäkter under det första kvartalet uppgick till 94,2 Mkr (18,7), en ökning med 402 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Jämfört med föregående kvartal ökade intäkterna med 21,5 Mkr. Totalt utlevererades till kund 72 901

(17 246) enheter kundplacerad utrustning under perioden, varav 34 642 (9 793) set-top-boxar och 38 259 (7 453) residential gate- way-enheter. Kundplacerad utrustning (CPE) inklusive klientmjuk- vara utgjorde 98 procent (87 procent) av de totala intäkterna under perioden. Övriga intäkter hänför sig bland annat till försälj- ning av tillbehör, managementsystem, support, konsulttjänster och vidarefakturerade kostnader.

Det geografiska fokuset i affärerna fortsätter att vara EMEA under årets första kvartal. Under perioden fördelade sig intäkter- na geografiskt med 96 procent (54 procent) av totalen inom EMEA, 3 procent (23 procent) av totalen inom Nordamerika och 1 procent (23 procent) från övriga geografier.

Resultat

Rörelseresultatet för det första kvartalet uppgick till –10,8 Mkr (–16,0). Nettoresultatet för det första kvartalet uppgick till –11,4 Mkr (–16,3). Bruttomarginalen för det första kvartalet uppgick till 21 procent (19 procent) vilket är en förbättring jämfört med mot- svarande period föregående år och innebar också det tredje kvar- talet i följd med förbättrade bruttomarginaler. Den högre brutto- marginalen jämfört med det första kvartalet 2005 och den positi- va trenden de senaste kvartalen beror bland på att den omfattan- de omställning i produktportfölj och försäljning från gamla till nya produktlinjer som påbörjades under föregående år till stor del är avklarad och den absoluta merparten av försäljningen generera- des under perioden av de nya produktlinjerna.

Rörelsens kostnader utöver personalkostnader och avskriv- ningar har under årets första kvartal ökat med 80 procent till 15,2 Mkr (8,4). Ökningen kan bland annat förklaras av kostnader i sam- band med byte av firmanamn om 1,3 Mkr (0,0) samt kostnader direkt relaterade till förberedelser för en eventuell börsnotering om 2,9 Mkr (0,0). En ökning i antalet anställda under perioden har också inneburit att personalkostnaderna under perioden ökat med 32 procent till 14,5 Mkr (11,0). De totala utgifterna för pro- duktutveckling inom koncernen före aktivering av utvecklings- kostnader ökade till 12,9 Mkr (7,9), en ökning med 63 procent jämfört med motsvarande period föregående år. I det första kvar- talet har aktivering av utvecklingskostnader samt tillhörande avskrivningar gjorts för första gången med anledning av anpass- ningen av redovisningsprinciper till IFRS som gjordes i samband med årsbokslutet 2005. Då koncernen inte aktiverat utvecklings- kostnader retroaktivt för tiden före 1 januari 2006 innebär anpass- ningen en positiv resultateffekt i form av reducerade rörelsekost- nader om 7,4 Mkr (0,0) jämfört med motsvarande period föregåen- de år då samtliga utvecklingskostnader kostnadsfördes i sin hel- het. Avskrivningarna under årets första kvartal ökade till 0,7 Mkr (0,2), varav avskrivningar på immateriella tillgångar i form av akti- verade utvecklingskostnader utgjorde 0,4 Mkr (0,0).

IP-TV

Intäkterna inom IP-TV uppgick under det första kvartalet till 70,8 Mkr (13,9), en ökning om 409 procent jämfört med föregående år. Jämfört med föregående kvartal ökade intäkterna inom produkt- området med 16,3 Mkr. Rörelseresultatet för det första kvartalet uppgick till –3,6 Mkr (–9,7). Produktområdet IP-TV är fortsatt det affärsområde som huvudsakligen belastats av negativa effekter av omställningen från gamla produktlinjer (Mood 200) till nya (Mood 300) med negativ påverkan på bruttomarginaler och rörel- seresultat.

IP residential gateway

Intäkterna inom IP residential gateway uppgick under det första kvartalet till 23,4 Mkr (4,8), en ökning om 384 procent jämfört med föregående år. Jämfört med föregående kvartal ökade intäk- terna inom produktområdet med 5,2 Mkr. Rörelseresultatet för det första kvartalet uppgick till –0,6 Mkr (–4,1). Produktområdet har i mindre utsträckning än IP-TV belastats av negativa effekter av omställningen från gamla produktlinjer (Vood 100 och 200) till nya (Vood 300 och 400).

Personal

Antalet anställda i koncernen har under det första kvartalet 2006 ökat från 86 till 89. Av dessa var vid periodens slut fem personer anställda i bolagets amerikanska filial, Tilgin Inc.

Finansiell ställning

Kassaflöde, investeringar och finansiell ställning

Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick under det första kvartalet till –2,6 Mkr (–20,1). Förbättringen jämfört med motsvarande period föregående år beror både på en resultatför- bättring men också på minskad rörelsekapitalbindning i perioden. Samtidigt har periodens kassaflöde påverkats negativt av ökade investeringar i immateriella tillgångar samt ett minskat utnyttjan- de av fakturakrediter. Likviditeten uppgick per 31 mars 2006 till 50,3 Mkr (2,8). Bolaget har tillgång till fakturakrediter i olika valu- tor motsvarande cirka 78 Mkr från Svenska Handelsbanken. Per 31 mars 2006 var denna kreditfacilitet utnyttjad till 44,1 Mkr (7,5).

Investeringar i immateriella tillgångar under perioden uppgick till 7,8 Mkr (0,0) och hänför sig till aktivering av utvecklingskostnader. I övrigt har inga väsentliga investeringar ägt rum under perioden.

Eget kapital

Vid extra bolagsstämma i mars 2006 beslutades om en minskning av aktiekapitalet om 109,1 Mkr för täckning av ansamlade förlus- ter. Detta innebar att det totala egna kapitalets storlek väsentli- gen ökat i relation till aktiekapitalet vid periodens slut. Minsk- ningen av aktiekapitalet innebär samtidigt att utdelning inte får lämnas tidigare än 2009, dock att undantag från detta kan med- ges exempelvis om aktiekapitalet återigen ökas med minst mot- svarande belopp. I januari 2006 konverterades 1,2 Mkr av ute- stående konvertibla skuldebrev innebärande att vid periodens slut kvarstod 1,7 Mkr av de konvertibla skuldebrev om totalt 50 Mkr som emitterades under 2005. Koncernens eget kapital uppgick per 31 mars 2006 till 60 Mkr (8,9) och totalt aktiekapital uppgick vid samma tidpunkt till 12,1 Mkr (15,8). Soliditeten uppgick per 31 mars till 32 procent (13 procent).

Aktiedata och ägarstruktur

Det totala antalet aktier i bolaget var vid periodens slut

12 118 393 med hänsyn tagen till den konvertering av skuldebrev som gjorts i perioden. Per 31 mars 2006 kvarstod därmed konver- tibla skuldebrev som efter fullt genomförd konvertering motsvara- de 165 053 nya aktier.

Börsnotering

Styrelsen har i april 2006 beslutat att under året ansöka om en notering på Stockholmbörsen. De nya produktplattformarna, som kombinerar erbjudanden inom såväl IP-telefoni och IP residential gateway som IP-TV, har lagt grunden för en fortsatt betydande tillväxt, både volym- och lönsamhetsmässigt. Tillväxten beräknas innebära att kapital binds i främst produktion, lager och kundford- ringar. Samtidigt fordras kontinuerliga insatser inom utvecklings- organisationen för att fortsatt ligga produktmässigt i framkant.

Det huvudsakliga motivet till ansökan om en notering på Stockholmsbörsen och den sammanhängande nyemissionen är att säkerställa finansieringen av fortsatt utveckling av produkter och verksamhet samt fortsatt internationell expansion. Vidare kan en börsnotering medföra ökad uppmärksamhet från kunder, leve- rantörer, media och investerare vilket förväntas leda till ökad kän- nedom om bolaget och underlätta den fortsatta expansionen.

Styrelsens målsättning är vidare att genom en ägarspridning och marknadsnotering skapa en likvid aktie för Tilgins nuvarande ägare och åstadkomma att ägandet i bolaget blir öppet för all- mänheten.

Moderbolaget

Bolagets amerikanska filial Tilgin Inc. och dess verksamhet är redovisningsmässigt att betrakta som en integrerad del av moder- bolagets verksamhet, ej som ett separat dotterbolag. Således motsvarar koncernens verksamhet moderbolagets. Nettoomsätt- ningen för det första kvartalet 2006 för moderbolaget motsvarar därmed koncernens omsättning.

Resultat efter finansnetto för moderbolaget uppgick till –11,4 Mkr (-16,3), koncernen –11,4 Mkr. Totalt eget kapital för moderbo- laget uppgick till 60 Mkr (8,9), koncernen 60,0 Mkr. Likvida medel för moderbolaget uppgick till 49,5 Mkr (2,6), koncernen 50,3 Mkr.

Antalet anställda i moderbolaget, inklusive den amerikanska filialen, uppgick per 31 mars 2006 till 89 (68), vilket motsvarar antalet anställda i koncernen. Ingen personal är anställd i bolagets två vilande dotterbolag.

Redovisnings- och värderingsprinciper

I bokslutskommunikén och årsredovisningen för 2005, i denna del- årsrapport och framgent har koncernen övergått till att redovisa i enlighet med de av EU godkända nya internationella redovisnings- principerna, IFRS, International Financial Reporting Standards. I denna delårsrapport har tillämpats samma redovisningsprinciper som i årsredovisningen för 2005. Delårsrapporten har upprättats i

enlighet med IAS 34, Delårsrapportering. Från och med 1 januari 2006 aktiveras i koncernen de utvecklingskostnader som uppfyller givna kriterier i enlighet med IAS 38, Immateriella tillgångar. Någon retroaktiv omvärdering av utvecklingskostnader för tiden innan 1 januari 2006 har ej gjorts. Upprättande av finansiella rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver att företagsledningen gör redovisningsmässiga bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciper- na och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Det verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskatt-

ningar och bedömningar. Vissa uttalanden i denna rapport är framåtblickande och avspeglar bolagets och styrelsens nuvarande bedömningar med avseende på framtida förhållanden. Framåt- riktad information innefattar alltid risker och osäkerheter som kan komma att påverka det faktiska utfallet.

Kista den 27 april 2006

Tilgin AB (publ) Styrelsen

Resultaträkning (tkr)	Kv 1 2006	Kv 1 2005	Helår 2005	April 2005 - Mars 2006
Nettoomsättning	94 272	18 748	202 996	278 520
Övriga rörelseintäkter	–84	0	4 691	4 607
Rörelsens intäkter	94 188	18 748	207 687	283 127
Rörelsens kostnader
Handelsvaror	–74 665	–15 099	–177 987	–237 553
Övriga externa kostnader	–15 650	–9 800	–51 301	–57 151
Personalkostnader	–14 493	–11 016	–54 944	–58 421
Avskrivningar av anläggningstillgångar	–694	–198	–855	–1 351
Övriga rörelsekostnader	483	1 389	–9 353	–10 259
Rörelseresultat	–10 830	–15 977	–86 754	–81 607
Finansiella intäkter och kostnader	–526	–369	–4 492	–4 649
Resultat före skatt	–11 357	–16 347	–91 246	–86 256
Skatt	–	–	–	–
Periodens resultat	–11 357	–16 347	–91 246	–86 256
Resultat per aktie före utspädning, kr	–0,94	–10,32	–24,81	–13,67
Resultat per aktie efter utspädning, kr	–0,94	–10,32	–24,81	–13,67
Antal aktier före utspädning, genomsnitt, tusental	12 118	1 583	3 677	6 311
Antal aktier efter utspädning, genomsnitt, tusental	13 254	1 750	4 792	7 654
Kassaflödesanalys (tkr)	Kv 1 2006	Kv 1 2005	Helår 2005	April 2005 - Mars 2006
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital	–9 960	–16 138	–89 983	–83 806
Förändring av rörelsekapital	7 350	–3 962	–38 437	–27 125
Kassaflöde från den löpande verksamheten	–2 610	–20 099	–128 420	–110 931
Kassaflöde från investeringsverksamheten	–8 644	–334	–1 630	–9 939
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	–9 046	10 338	187 756	168 372
Periodens kassaflöde	–20 300	–10 095	57 707	47 502
Likvida medel vid periodens början	70 604	12 897	12 897	2 802
Likvida medel vid periodens slut	50 304	2 802	70 604	50 304

Balansräkning (tkr)	06-03-31	05-03-31	05-12-31
TILLGÅNGAR - Immateriella anläggningstillgångar	7 385	–	–
- Materiella anläggningstillgångar	2 775	1 575	2 210
Summa anläggningstillgångar	10 160	1 575	2 210
- Lager	32 214	38 867	42 976
- Kundfordringar	70 590	21 603	62 976
- Övriga fordringar	23 827	3 785	12 885
- Likvida medel	50 304	2 802	70 604
Summa omsättningstillgångar	176 936	67 057	189 441
Summa tillgångar	187 096	68 632	191 651
EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital	59 966	8 934	70 107
Skulder - Långfristiga räntebärande skulder	2 432	781	3 647
- Kortfristiga räntebärande skulder	44 103	7 469	53 149
- Övriga kortfristiga skulder	79 488	51 448	64 343
- Garantiavsättningar	1 108	–	405
Summa skulder och avsättningar	127 130	59 698	121 544
Summa eget kapital och skulder	187 096	68 632	191 651

Förändringar i koncernens eget kapital	Aktie- kapital	Övrigt tillskjutet kapital	Ansamlad förlust inkl årets resultat	Totalt eget kapital
Ingående eget kapital 2005-01-01	15 835	292 218	–282 771	25 281
Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital, exkl. transaktioner med bolagets ägare	–	–	–	–
Årets resultat	–	–	–91 246	–91 246
Summa förmögenhetsförändringar exkl. transaktioner med bolagets ägare	–	–	–91 246	–91 246
Nyemission	57 000	31 342	–	88 342
Teckningsoptioner TO 05/07, inbet premier	–	596	–	596
Konverterade konvertibla skuldebrev	47 134	–	–	47 134
Utgående eget kapital 2005-12-31	119 969	324 156	–374 017	70 107
Ingående eget kapital 2005-01-01	15 835	292 218	–282 771	25 281
Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital, exkl. transaktioner med bolagets ägare	–	–	–	–
Periodens resultat	–	–	–16 347	–16 347
Summa förmögenhetsförändringar exkl. transaktioner med bolagets ägare	–	–	–16 347	–16 347
Nyemission	–	–	–	–
Utgående eget kapital 2005-03-31	15 835	292 218	–299 118	8 934
Ingående eget kapital 2006-01-01	119 969	324 156	–374 017	70 107
Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital, exkl. transaktioner med bolagets ägare	–	–	–	–
Periodens resultat	–	–	–11 357	–11 357
Summa förmögenhetsförändringar exkl. transaktioner med bolagets ägare	–	–	–11 357	–11 357
Konverterade konvertibla skuldebrev	1 215	–	–	1 215
Minskning av aktiekapital för förlusttäckning	–109 066		109 066	0
Utgående eget kapital 2006-03-31	12 118	324 156	–276 308	59 966

Information per segment, (tkr)
Kvartal 1 2006	IP-TV	IP-RG	Övrigt	Koncernen
Rörelsens intäkter	70 826	23 361	0	94 188
Rörelseresultat	–3 589	–585	–6 656	–10 830
Investeringar	518	245	89	852
Tillgångar	86 853	43 454	56 789	187 096
Skulder	93 754	26 120	7 256	127 130
Kvartal 1 2005	IP-TV	IP-RG	Övrigt	Koncernen
Rörelsens intäkter	13 922	4 826	0	18 748
Rörelseresultat	–9 673	–4 136	–2 168	–15 977
Investeringar	204	94	47	346
Tillgångar	28 462	35 323	4 847	68 632
Skulder	39 212	10 224	10 262	59 698
Helår 2005	IP-TV	IP-RG	Övrigt	Koncernen
Rörelsens intäkter	155 951	51 637	98	207 687
Rörelseresultat	–56 384	–17 699	–12 671	–86 754
Investeringar	1 000	000	000	1 641
Tillgångar	82 603	35 185	73 863	191 651
Skulder	98 514	15 977	7 053	121 544
April 2005–Mars 2006	IP-TV	IP-RG	Övrigt	Koncernen
Rörelsens intäkter	212 856	70 173	98	283 127
Rörelseresultat	–50 300	–14 147	–17 160	–81 607
Investeringar	1 316	577	255	2 147
Tillgångar	86 853	43 454	56 789	187 096
Skulder	93 754	26 120	7 256	127 130

Nyckeltal (tkr om ej annat anges)	Kv 1 2006	Kv 1 2005	Helår 2005	April 2005 - Mars 2006
Bruttovinst	19 523	3 648	29 699	45 547
Bruttomarginal, %	21 %	19 %	14 %	16 %
Rörelsemarginal, %	neg.	neg.	neg.	neg.
Nettomarginal, %	neg.	neg.	neg.	neg.
Eget kapital	59 966	8 934	70 107	59 966
Genomsnittligt eget kapital	65 036	17 108	47 694	34 450
Sysselsatt kapital	106 500	17 184	126 903	106 500
Genomsnittligt sysselsatt kapital	116 702	23 788	78 648	61 842
Räntebärande skulder	46 534	8 250	56 796	46 534
Balansomslutning	187 096	68 632	191 651	187 096
Finansiella kostnader	–684	–412	–4 631	–4 903
Investeringar materiella anläggningstillgångar	–852	–346	–1 641	–2 147
Räntabilitet på genomsnittligt eget kapital, %	neg.	neg.	neg.	neg.
Räntabilitet på genomsnittligt sysselsatt kapital, %	neg.	neg.	neg.	neg.
Soliditet, %	32 %	13 %	37 %	32 %
Skuldsättningsgrad, ggr	0,8	0,9	0,8	0,8
Räntetäckningsgrad, ggr	–16	–39	–19	–17
Andel riskbärande kapital, %	32 %	13 %	37 %	32 %
Nettoskuld(+)/-fordran(-)	–3 770	5 448	–13 808	–3 770
Nettoskuldsättningsgrad, ggr ( - = fordran)	–0,1	0,6	–0,2	–0,1
Rörelsekapital i % av rörelsens intäkter	16 %	20 %	26 %	16 %
Anställda vid periodens slut, st	89	68	86	89
Medelantal anställda, st	88	68	77	79
Rörelseintäkter per anställd	1 076	278	2 715	3 607
Rörelseresultat per anställd	–124	–237	–1 134	–1 040
Utdelning per aktie (kr)	–	–	–	–
Antal aktier, st	12 118 393	1 583 455	11 996 901	12 118 393
Antal aktier efter full utspädning, st	13 254 480	1 750 122	13 254 480	13 254 480
Genomsnittligt antal aktier, st	12 118 393	1 583 455	3 677 363	6 311 097
Genomsnittligt antal aktier efter full utspädning, st	13 254 480	1 750 122	4 792 152	7 654 353
Definitioner

MARGINALER

Bruttovinst: Rörelsens intäkter minus kostnad för han- delsvaror.

Bruttomarginal: Bruttovinst i procent av periodens perio- dens rörelseintäkter.

Rörelsemarginal: Rörelseresultat efter avskrivningar i procent av periodens rörelseintäkter.

Nettomarginal: Nettoresultatet i procent av periodens rörelseintäkter.

RÄNTABILITET

Räntabilitet på genomsnittligt eget kapital: Netto- resultatet i procent av genomsnittligt eget kapital.

Räntabilitet på genomsnittligt sysselsatt kapital: Resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.

KAPITALSTRUKTUR

Sysselsatt kapital: Balansomslutningen med avdrag för ej räntebärande kortfristiga skulder.

Skuldsättningsgrad: Räntebärande skulder dividerat med eget kapital.

Räntetäckningsgrad: Resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader dividerat med finansiella kostnader.

Andel riskbärande kapital: Summan av eget kapital och uppskjutna skatteskulder dividerat med balansom- slutningen.

Nettoskuld: Nettot av räntebärande skulder minus finansiella tillgångar inklusive likvida medel.

Nettoskuldsättningsgrad: Nettoskulden dividerat med eget kapital.

Soliditet: Eget kapital i procent av balansomslutningen.

Rörelsekapital i % av rörelsens intäkter: Skillnaden mellan omsättningstillgångar (exkl likvida medel) och kortfristiga ej räntebärande skulder vid periodens slut, i relation till rörelsens intäkter de senaste tolv månaderna.

PERSONAL

Rörelseintäkter per anställd: Rörelsens intäkter divide- rat med medelantalet anställda.

Rörelseresultat per anställd: Rörelseresultatet dividerat med medelantalet anställda.

AKTIER

Antal aktier: Antalet aktier i jämförelseperioderna har justerats för två omvända splittar 10:1 som skedde under april och november 2005.

Notera att avrundningar till Tkr kan innebära att de finansiella tabellerna ej summerar.

Kvartalsdata, (tkr) Kv 2 Totalt 2004	Kv 3 2004	Kv 4 2004	Kv 1 2005	Kv 2 2005	Kv 3 2005	Kv 4 2005	Kv 1 2006
Rörelsens intäkter 16 625	15 277	13 710	18 748	29 263	87 018	72 658	94 188
Bruttovinst 2 717	6 821	–586	3 648	1 864	10 640	13 547	19 523
Bruttomarginal 16 %	45 %	–4 %	19 %	6 %	12 %	19 %	21 %
Rörelseresultat 15 261	–10 542	–27 165	–15 977	–23 774	–13 421	–33 581	–10 830
Nettoresultat 16 493	–10 623	–27 140	–16 347	–26 308	–14 542	–34 050	–11 357
IP-TV Rörelsens intäkter –	–	9 147	13 922	15 894	71 619	54 517	70 826
Rörelseresultat –	–	–17 653	–9 673	–16 918	–7 521	–22 261	–3 589
IP residential gateway Rörelsens intäkter –	–	4 563	4 826	13 260	15 399	18 153	23 361
Rörelseresultat –	–	–7 207	–4 136	–3 907	–3 050	–6 606	–585
Övriga produkter och tjänster Rörelsens intäkter –	–	0	0	110	0	–12	0
Rörelseresultat –	–	–2 305	–2 168	–2 949	–2 850	–4 715	–6 656
Intäkternas fördelning per produktområde, % IP-TV –	–	67%	74 %	54%	82 %	75%	75 %
IP residential gateway –	–	33 %	26 %	45 %	18 %	25 %	25 %
Övrigt –	–	0 %	0 %	0 %	0 %	0 %	0 %
Totalt 100 %	100 %	100 %	100 %	100 %	100 %	100 %	100 %
Utlevererade CPE per produktområde, enheter IP-TV (Mood, set-top-boxar) 4 347	869	6 206	9 793	11 379	40 361	25 894	34 642
IP residential gateway (Vood) 7 461	12 489	4 828	7 453	20 553	26 421	28 047	38 259
Totalt 11 808	13 358	11 034	17 246	31 932	66 782	53 941	72 901
Intäkter per geografiskt område EMEA –	–	6 659	10 030	24 099	84 990	66 628	90 817
Nordamerika –	–	6 264	4 394	3 721	2 019	4 432	2 395
Övriga länder –	–	787	4 324	1 444	9	1 598	975
Totalt 16 625	15 277	13 710	18 748	29 263	87 018	72 658	94 188
(EMEA = Europa, Mellanöstern, Afrika)
Intäkternas fördelning per geografiskt område, % EMEA –	–	49 %	54 %	82 %	98 %	92 %	96 %
Nordamerika –	–	46 %	23 %	13 %	2 %	6 %	3 %
Övriga länder –	–	6 %	23 %	5 %	0 %	2 %	1 %
Totalt 100 %	100 %	100 %	100 %	100 %	100 %	100 %	100 %
Orderingång och orderbok Orderingång under kvartalet 11 258	12 809	45 211	7 659	90 361	52 669	59 616	118 167
Orderbok vid kvartalets utgång 13 857	19 366	35 230	25 442	93 717	56 841	48 630	74 592
Använd snittkurs för orderingång, USD 7,60	7,50	6,97	6,92	7,31	7,68	7,97	7,78
Använd snittkurs för orderingång, EUR 9,15	9,16	9,05	9,07	9,21	9,37	9,48	9,35
Använd kurs för orderbok, USD 7,55	7,36	6,61	7,06	7,82	7,78	7,95	7,75
Använd kurs för orderbok, EUR 9,13	9,07	9,01	9,14	9,44	9,34	9,43	9,40

Granskningsberättelse

Tilgin AB (publ)

Org nr 556537-5812

Jag har utfört en översiktlig granskning av bifogade balansräkning för Xxxxxx AB (publ) per den 31 mars 2006 och till den hörande rap- porter över resultat, förändring i eget kapital och förändring i kassa- flödet under den tremånadersperiod som slutade per detta datum samt en sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper och andra tilläggsupplysningar. Det är företagsledningen som har ansvaret för att rättvisande upprätta och presentera denna finan- siella delårsinformation i enlighet med IAS 34. Mitt ansvar är att uttala en slutsats om denna finansiella delårsinformation grundad på min översiktliga granskning.

Jag har utfört min översiktliga granskning i enlighet med Standard för översiktlig granskning SÖG 2410 Översiktlig gransk- ning av finansiell delårsinformation utförd av företagets valda revi- sor som är utgiven av FAR. En översiktlig granskning består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för finansiella frågor och redovisningsfrågor, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder.

En översiktlig granskning har en annan inriktning och en betydligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt Revisionsstandard i Sverige RS och god revi- sionssed i övrigt har. De granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig granskning gör det inte möjligt för mig att skaffa mig en sådan säkerhet att jag blir medveten om alla viktiga omstän- digheter som skulle kunna ha blivit identifierade om en revision utförts. Den uttalade slutsatsen grundad på en översiktlig gransk- ning har därför inte den säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en revision har.

Grundat på min översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger mig anledning att anse att den bifogade finansiella delårsinformationen inte, i allt väsentligt, ger en rättvisande bild av företagets finansiella ställning per den 31 mars 2006 samt av dess finansiella resultat och kassaflöde för den tremånadersperiod som slutade per detta datum i enlighet med IAS 34.

Stockholm den 27 april 2006

Xx Xxxxxxx Auktoriserad revisor KPMG Bohlins AB

RÄKENSKAPER 2005 och 2004 – IFRS Utdrag ur årsredovisningen för 2005

RESULTATRÄKNING FÖR KONCERNEN

1 januari – 31 december

Tkr Not		2005	2004
Nettoomsättning 2 Övriga rörelseintäkter 4		202 996 4 691	50 222 1 382
3		207 687	51 604
Rörelsens kostnader
Handelsvaror		–177 987	–42 644
Övriga externa kostnader		–51 301	–30 000
Personalkostnader		–54 944	–44 816
Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar		–855	–583
Övriga rörelsekostnader	5	–9 353	–1 431
Rörelseresultat	3, 6, 7, 24	–86 754	–67 870
Ränteintäkter		138	591
Räntekostnader		–4 631	–2 000
Finansnetto	8	–4 492	–1 409
Resultat före skatt		–91 246	–69 278
Skatt	10	–	76
Årets resultat		–91 246	–69 202
Resultat per aktie före och efter utspädning	16	–24,81	–121,91

BALANSRÄKNING FÖR KONCERNEN

Per den 31 december

Tkr	Not	2005 -12-31	2004-12-31
TILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar	11	2 210	1 438
Summa anläggningstillgångar		2 210	1 438
Varulager 12		42 976	13 118
Skattefordringar 10		117	186
Kundfordringar 13		62 976	25 238
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 14		2 622	1 617
Övriga fordringar		10 146	2 957
Likvida medel 29		70 604	12 897
Summa omsättningstillgångar		189 441	56 014
Summa tillgångar		191 651	57 452
EGET KAPITAL	15
Aktiekapital		119 969	15 835
Övrigt tillskjutet kapital		324 156	292 218
Ansamlad förlust inklusive årets resultat		–374 017	–282 771
Summa eget kapital		70 107	25 281
Skulder
Långfristiga räntebärande skulder 17, 23		3 647	781
Summa långfristiga skulder		3 647	781
Kortfristiga räntebärande skulder 17, 23		53 149	4 330
Förskott från kunder		5 286	4 705
Leverantörsskulder		40 676	9 470
Övriga skulder 21		2 548	1 382
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 22		15 834	11 503
Avsättningar för garantiåtaganden 20		405	–
Summa kortfristiga skulder		117 897	31 390
Summa skulder		121 544	32 171
Summa eget kapital och skulder		191 651	57 452

Information om koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not 25.

FÖRÄNDRINGAR I KONCERNENS EGET KAPITAL

Tkr	Aktie- kapital	Övrigt tillskjutet kapital	Ansamlad förlust inkl årets resultat	Totalt eget kapital
Ingående eget kapital 2004–01–01	4 000	000 000	–213 569	2 664
Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt
mot eget kapital, exkl. transaktioner med bolagets ägare	– – –			–
Årets resultat	–69 202			–69 202
Summa förmögenhetsförändringar, exkl. transaktioner med bolagets ägare	– – –69 202			–69 202
Nyemission	11 633	80 187		91 820
Utgående eget kapital 2004–12–31	15 835	292 218	–282 771	25 281
Ingående eget kapital 2005–01–01	15 835	292 218	–282 771	25 281
Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt
mot eget kapital, exkl. transaktioner med bolagets ägare	– – –			–
Årets resultat	–91 246			–91 246
Summa förmögenhetsförändringar, exkl. transaktioner med bolagets ägare	– – –91 246			–91 246
Nyemission	57 000	31 342		88 342
Teckningsoptioner TO05/07, inbet premier		596		596
Konverterade konvertibla skuldebrev	47 134			47 134
Utgående eget kapital 2005–12–31	119 969	324 156	–374 017	70 107

KASSAFLÖDESANALYS FÖR KONCERNEN

1 januari – 31 december

Tkr	Not	2005	2004
29
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster		–91 246	–69 278
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet		1 263	583
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital		–89 983	–68 695
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning (–)/Minskning (+) av varulager		–29 857	–5 406
Ökning (–)/Minskning (+) av rörelsefordringar		–45 863	–19 283
Ökning (+)/Minskning (–) av rörelseskulder		37 283	7 920
Kassaflöde från den löpande verksamheten		–128 420	–85 464
Investeringsverksamheten
Förvärv av materiella anläggningstillgångar		–1 641	–925
Avyttring av materiella anläggningstillgångar		11	–
Kassaflöde från investeringsverksamheten		–1 630	–925
Finansieringsverksamheten
Nyemission		88 342	91 820
Emission av teckningsoptioner, TO 2005/2007		596	–
Emission av konvertibellån		50 000	–
Fakturabelåning		48 818	–
Upptagna lån		–	–283
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		187 756	91 537
Årets kassaflöde		57 707	5 148
Likvida medel vid årets början		12 897	7 749
Likvida medel vid årets slut		70 604	12 897

RESULTATRÄKNING FÖR MODERBOLAGET

1 januari – 31 december

Tkr	Not	2005	2004
Nettoomsättning Övriga rörelseintäkter	2 4	202 996 4 691	50 222 1 382
		207 687	51 604
Rörelsens kostnader
Handelsvaror		–177 987	–42 644
Övriga externa kostnader		–51 291	–30 000
Personalkostnader 6		–54 944	–44 816
Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar		–855	–583
Övriga rörelsekostnader 5		–9 353	–2 740
Rörelseresultat	6, 7, 24	–86 743	–69 179
Resultat från finansiella poster:
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter		138	591
Räntekostnader och liknande resultatposter		–4 631	–2 000
Resultat efter finansiella poster	8	–91 236	–70 588
Bokslutsdispositioner	9	–	271
Resultat före skatt		–91 236	–70 317
Skatt	10	–	–
Årets resultat		–91 236	–70 317

BALANSRÄKNING FÖR MODERBOLAGET

Per den 31 december

Tkr Not		2005-12-31	2004-12-31
TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 11 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag 27		2 210 200	1 438 200
Summa finansiella anläggningstillgångar		200	200
Summa anläggningstillgångar		2 410	1 638
Omsättningstillgångar
Varulager 12		43 077	13 210
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar 13		62 976	25 238
Fordringar på koncernföretag		743	821
Övriga fordringar		10 095	2 855
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 14		2 622	1 617
Summa kortfristiga fordringar		119 513	30 531
Kassa och bank	29	69 841	12 860
Summa omsättningstillgångar		189 354	56 600
Summa tillgångar		191 763	58 238

Per den 31 december

Tkr Not	2005-12-31	2004-12-31
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital 15
Bundet eget kapital
Aktiekapital (11 996 901 stamaktier á 10 kr)	119 969	15 835
Överkursfond/reservfond	324 187	292 218
Ansamlad förlust
Balanserat resultat	–282 761	–212 444
Årets resultat	–91 236	–70 317
Summa eget kapital	70 160	25 292
Obeskattade reserver 28	–	–
Avsättningar
Garantiavsättningar 20	405	–
Summa avsättningar	405	–
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut 18	781	781
Övriga skulder 21	2 866	–
Summa långfristiga skulder	3 647	781
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut 18	53 149	4 330
Förskott från kunder	5 286	4 705
Leverantörsskulder	40 676	9 470
Skulder till koncernföretag	70	70
Övriga skulder 21	2 538	2 087
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 22	15 834	11 503
Summa kortfristiga skulder	117 552	32 165
Summa eget kapital och skulder	191 763	58 238

Ställda säkerheter och eventualförpliktelser för moderbolaget
Per den 31 december Tkr	Not	2005–12–31	2004–12–31
Ställda säkerheter	25	77 227	7 486
Eventualförpliktelser		Xxxx	Xxxx

FÖRÄNDRINGAR I MODERBOLAGETS EGET KAPITAL

Bundet eget kapital Ansamlad förlust

Tkr	Aktie- kapital	Reserv- fond	Överkurs- fond		Balanserat resultat	Årets resultat	Totalt eget kapital
Ingående eget kapital 2004–01–01	4 201		212 031		–212 444		3 788
Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot
eget kapital, exkl. transaktioner med bolagets ägare –		–	–	–		–	–
Årets resultat	–70 317						–70 317
Summa förmögenhetsförändringar, exkl. transaktioner med bolagets ägare	– – – – –70 317						–70 317
Nyemission	11 633	80 187					91 820
Utgående eget kapital 2004–12–31	15 835	292 218		–212 444		–70 317	25 292

Ingående eget kapital 2005–01–01	15 835	292 218		–282 761	25 292
Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot
eget kapital, exkl. transaktioner med bolagets ägare –		–	–	–	–	–
Årets resultat	–91 236					–91 236
Summa förmögenhetsförändringar, exkl. transaktioner med bolagets ägare	– – – – –91 236					–91 236
Nyemission	57 000		31 342			88 342
Teckningsoptioner TO05/07, inbet premier			627			627
Konverterade konvertibla skuldebrev	47 134					47 134
Omföring av överkursfond till reservfond		324 187	–324 187			–
Utgående eget kapital 2005–12–31	119 969	324 187	–	–282 761	–91 236	70 160

KASSAFLÖDESANALYS FÖR MODERBOLAGET

1 januari – 31 december

Tkr	Not	2005	2004
29
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster		–91 236	–70 588
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet		1 263	583
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital		–89 973	–70 004
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning (–)/Minskning (+) av varulager		–29 867	–5 497
Ökning (–)/Minskning (+) av rörelsefordringar		–45 905	–18 187
Ökning (+)/Minskning (–) av rörelseskulder		36 568	8 160
Kassaflöde från den löpande verksamheten		–129 177	–85 528
Investeringsverksamheten
Förvärv av materiella anläggningstillgångar		–1 641	–925
Avyttring av materiella anläggningstillgångar		11	–
Kassaflöde från investeringsverksamheten		–1 630	–925
Finansieringsverksamheten
Nyemission		88 342	91 820
Emission av teckningsoptioner, TO 2005/2007		627	–
Emission av konvertibellån		50 000	–
Fakturabelåning		48 818	–
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		187 787	91 820
Årets kassaflöde		56 981	5 367
Likvida medel vid årets början		12 860	7 493
Likvida medel vid årets slut		69 841	12 860

NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA

NO T 1 REDO VISNINGSPRINCIPER

(a) Överensstämmelse med normgivning och lag

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC), såsom de har godkänts av EU, för tillämpning inom EU. Denna finansiella rapport är den första fullständiga finansiella rapporten upprättad i enlighet med IFRS. I samband med över- gången från tidigare tillämpade redovisningsprinciper till en redovisning enligt IFRS har koncernen tillämpat IFRS 1 som är den standard som beskri- ver hur övergången till IFRS ska redovisas. Vidare har Redovisningsrådets rekommendation RR 30 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats.

Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen

utom i de fall som anges nedan under avsnittet ”Moderbolagets redovis- ningsprinciper”. De avvikelser som förekommer mellan moderbolagets och koncernens principer föranleds av begränsningar i möjligheterna att tilläm- pa IFRS i moderbolaget till följd av ÅRL samt i vissa fall av skatteskäl.

I not 33 finns en sammanställning med förklaringar hur övergången till IFRS har påverkat koncernens finansiella resultat och ställning samt redovi- sade kassaflöden.

(b) Förutsättningar vid upprättande av moderbolagets och koncernens finansiella rapporter

Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rap- porteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Tillgångar och skul- der är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde.

Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antagan- den som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovi- sade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader.

Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.

Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perio- der om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.

Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda upp- skattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansi- ella rapporter beskrivs närmare i not 31.

De nedan angivna redovisningsprinciperna för koncernen har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter, om inte annat framgår nedan, och vid upprättandet av koncer- nens öppningsbalansräkning enligt IFRS per den 1 januari 2004 som förklarar övergången från tidigare tillämpade redovisningsprinciper till redovisnings- principer enligt IFRS. Koncernens redovisningsprinciper har tillämpats konse- kvent på rapportering och konsolidering av moderbolag och dotterföretag.

Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdan- de av styrelsen den 21 april 2006. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årstämman den 11 maj 2006.

Ändrade redovisningsprinciper

Övergången till redovisning enligt IFRS har för koncernen redovisats enligt IFRS 1 och beskrivs i not 30. I enlighet med frivilligt undantag i IFRS 1 tilläm- pas IAS 39 och IFRS 5 ej på jämförelsesiffrorna för 2004 utan framåtriktat från den 1 januari 2005. Tillämpningen av IAS32 och IFRS 4 har ej medfört någon påverkan av eget kapital per den 1 januari 2005.

Nya IFRS och tolkningar som kommer att tillämpas under kommande perioder

De nya och reviderade standarder och tolkningsmeddelanden som antagits av IASB/IFRIC och godkänts av EU med ikraftträdande 1 januari 2006 har inte bedömts påverka Xxxxxxx finansiella rapporter på annat sätt än genom krav på vissa tillkommande upplysningar.

Ett segment är en redovisningsmässigt identifierbar del av koncernen som antingen tillhandahåller produkter eller tjänster (rörelsegrenar), eller varor eller tjänster inom en viss ekonomisk omgivning (geografiskt område), som är utsatta för risker och möjligheter som skiljer sig från andra segment.

Segmentsinformation lämnas i enlighet med IAS 14 endast för koncernen.

(d) Klassificering m m

Anläggningstillgångar och långfristiga skulder i moderbolaget och koncer- nen består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättnings- tillgångar och kortfristiga skulder i moderbolaget och koncernen består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.

(e) Konsolideringsprinciper

(i) Dotterföretag

Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från Tilgin AB. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger, skall potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras beaktas.

Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom kon- cernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skul- der och eventualförpliktelser. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fast- ställs genom en förvärvsanalys i anslutning till rörelseförvärvet. I analysen fastställs dels anskaffningsvärdet för andelarna eller rörelsen, dels det verkliga värdet av förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skul- der och eventualförpliktelser. Skillnaden mellan anskaffningsvärdet för dot- terföretagsaktierna och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, över- tagna skulder och eventualförpliktelser utgör koncernmässig goodwill. När skillnaden är negativ redovisas denna direkt i resultaträkningen.

Dotterföretags finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från

och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande inflytan- det upphör.

(ii) Transaktioner som ska elimineras vid konsolidering

Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och oreali- serade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transak- tioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen.

(f) Utländsk valuta

(i) Transaktioner i utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som upp- står vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Icke-monetära till- gångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräk- nas till valutakurs vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde, varvid valutakursförändringen redovisas tillsammans med övrig värdeförändring avseende tillgången eller skulden.

(g) Intäkter

(i) Försäljning av varor och utförande av tjänsteuppdrag

Intäkter för försäljning av varor redovisas i resultaträkningen när väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande har överförts till köparen. Tjänsteförsäljning, som förekommer i mycket begränsad omfattning, redovisas som intäkt när uppdraget är slutfört. Intäkter redovi- sas inte om det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna inte kommer att tillfalla koncernen. Om det råder betydande osäkerhet avseende betalning, vidhängande kostnader eller risk för returer och om säljaren behåller ett engagemang i den löpande förvaltningen som vanligtvis förknippas med ägandet sker ingen intäktsföring.

(ii) Statliga stöd

Statliga bidrag redovisas i balansräkningen som förutbetald intäkt när det föreligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas och att koncer- nen kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget. Bidrag ska periodiseras systematiskt i resultaträkningen på samma sätt och över samma perioder som de kostnader bidragen är avsedda att kompensera för. Statliga bidrag relaterade till tillgångar redovisas i balansräkningen som en förutbetald intäkt och periodiseras som övrig rörelseintäkt över tillgång- ens nyttjandeperiod. Alternativt redovisas bidraget som en reduktion av till- gångens redovisade värde.

(h) Rörelsekostnader och finansiella intäkter och kostnader

(i) Operationella leasingavtal

Kostnader avseende operationella leasingavtal redovisas i resultaträkning- en linjärt över leasingperioden. Förmåner erhållna i samband med tecknan- det av ett avtal redovisas i resultaträkningen linjärt över leasingavtalets löp- tid. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.

(ii) Finansiella leasingavtal

De av bolagets avtal som kan klassificeras som finansiell leasing avser lea- singavgifter till ej väsentliga belopp, varför bolaget klassificerar samtliga sina leasingavtal såsom operationell leasing.

(iii) Finansiella intäkter och kostnader

Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel och fordringar, räntekostnader på lån, utdelningsintäkter samt orealiserade och realiserade vinster på finansiella placeringar.

Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden.

Ränteintäkter respektive räntekostnader inkluderar periodiserade belopp av transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungligen redovisade värdet av fordran respektive skuld och det belopp som regleras vid förfall.

Räntekostnader belastar resultatet i den period till vilken de hänför sig oavsett hur de upplånade medlen har använts. Koncernen och moderbola- get aktiverar inte ränta i tillgångars anskaffningsvärden.

(i) Finansiella instrument

Finansiella instrument värderas och redovisas i koncernen i enlighet med reglerna i IAS 39 från 1 januari 2005, utan retroaktiv omräkning av jämförel- seåret.

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på till- gångssidan likvida medel, kundfordringar och lånefordringar. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, utgivna skuld- och eget kapi- talinstrument samt låneskulder.

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om fak- tura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits.

En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem.

Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.

Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra till- gången.

Finansiella instrument klassificeras vid första redovisningen utifrån det syfte instrumentet förvärvades vilket påverkar redovisningen därefter.

Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom avseende de som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. De finansiella instrumen- ten redovisas därefter beroende av hur de finansiella instrumenten har klassificerats enligt nedan.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper: finansiella tillgångar som inne- has för handel och andra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori. En finansiell tillgång klassificeras som innehav för handel om den förvärvas i syfte att säljas på kort sikt. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovi- sade i resultaträkningen.

Lånefordringar och kundfordringar

”Lånefordringar och kundfordringar” är finansiella tillgångar som inte utgör derivat med fasta betalningar eller med betalningar som går att fastställa, och som inte är noterade på en aktiv marknad. Fordringarna uppkommer då företag tillhandahåller pengar, varor och tjänster direkt till kredittagaren utan avsikt att idka handel i fordringsrätterna. Kategorin innefattar även förvärvade fordringar. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effek- tivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten.

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av finansiella skulder som innehas för handel inklusi- ve derivat (fristående och inbäddade) som inte används för säkringsredovis- ning. Skulder i kategorin värderas löpande till verkligt värde med värdeför- ändringar redovisade i resultaträkningen.

Andra finansiella skulder

Finansiella skulder som inte innehas för handel värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effek- tivränta som beräknades när skulden togs upp.

Likvida medel

Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodo- havanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer.

Långfristiga fordringar och övriga fordringar

Om den förväntade innehavstiden av fordringarna är längre än ett år utgör de långfristiga fordringar och om den är kortare övriga fordringar. Dessa fordringar tillhör kategorin Lånefordringar och kundfordringar.

Kundfordringar

Kundfordringar klassificeras i kategorin lånefordringar och kundfordringar. Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta efter avdrag för osäkra fordringar som bedömts individuellt. Kundfordringens förväntade löptid är kort, varför värdet redovisats till nominellt belopp utan diskonte- ring. Nedskrivningar av kundfordringar redovisas i rörelsens kostnader.

Skulder

Skulder klassificeras som andra finansiella skulder vilket innebär att de initi- alt redovisas till erhållet belopp efter avdrag för transaktionskostnader.

Efter anskaffningstidpunkten värderas lånen till upplupet anskaffningsvär- de enligt effektivräntemetoden. Långfristiga skulder har en förväntad löptid längre än 1 år medan kortfristiga har en löptid kortare än 1 år.

Utgivna konvertibla skuldebrev

Konvertibla skuldebrev kan konverteras till aktier genom att motparten utnyttjar sin option att konvertera fordringsrätten till aktier, och redovisas i grundfallet som ett sammansatt finansiellt instrument uppdelat på en skulddel och en egetkapitaldel. Skuldens verkliga värde beräknas genom att de framtida betalningsflödena diskonteras med den aktuella marknads- räntan för en liknande skuld, utan rätt till konvertering. Värdet på egetkapi- taldelen beräknas som skillnaden mellan emissionslikviden då det konver- tibla skuldebrevet gavs ut och det verkliga värdet av den finansiella skulden vid emissionstidpunkten.

Leverantörsskulder

Leverantörsskulder klassificeras i kategorin andra finansiella skulder. Leverantörsskulder har kort förväntad löptid och värderas utan diskontering till nominellt belopp.

Fordringar och skulder i utländsk valuta

För säkring av monetär tillgång eller skuld mot valutakursrisk används valu- taterminer. För dessa säkringar behövs ingen säkringsredovisning då både den säkrade posten och säkringsinstrumentet värderas till verkligt värde med värdeförändringar redovisade över resultaträkningen avseende valuta- kursdifferenser. Såväl värdeförändringar avseende rörelserelaterade ford- ringar och skulder, som värdeförändringar avseende finansiella fordringar och skulder, redovisas i rörelseresultatet.

(j) Materiella anläggningstillgångar

(i) Ägda tillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma bolaget till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffnings- värde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskriv- ningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hän- förbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Exempel på direkt hänförbara kostnader som ingår i anskaffningsvärdet är kostnader för leverans och hantering, installation, lagfarter, konsulttjänster och juristtjänster.

Redovisningsprinciper för nedskrivningar framgår nedan.

Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjan- deperioder behandlas som separata komponenter av materiella anlägg- ningstillgångar.

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida eko- nomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av till- gången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.

(ii) Leasade tillgångar

Såsom tidigare nämnts klassificeras all leasing i koncernredovisningen som operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är över- förda till leasetagaren, om så ej är fallet är det fråga om operationell leasing.

Operationell leasing innebär att leasingavgiften kostnadsförs över löpti- den med utgångspunkt från nyttjandet, vilket kan skilja sig åt från vad som de facto erlagts som leasingavgift under året.

(iii) Tillkommande utgifter

Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är san- nolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgång- en kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräk- nas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer.

Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierade kompo-

nenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av kom- ponenter, utrangeras och kostnadsföres i samband med utbytet.

Reparationer kostnadsföres löpande.

(iv) Avskrivningsprinciper

Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Beräknade nyttjandeperioder;

– inventarier, verktyg och installationer 3–10 år Bedömning av en tillgångs nyttjandeperiod görs årligen.

(k) Immateriella tillgångar

(i) Forskning och utveckling

Utgifter för forskning som syftar till att erhålla ny vetenskaplig eller teknisk kunskap redovisas som kostnad då de uppkommer.

Följande gäller framåtriktat från 1 januari 2006. Utgifter för utveckling, där forskningsresultat eller annan kunskap tillämpas för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter eller processer, redovisas som en tillgång i balansräkningen, om produkten eller processen är tekniskt och kommersi- ellt användbar och företaget har tillräckliga resurser att fullfölja utveckling- en och därefter använda eller sälja den immateriella tillgången. Det redovi- sade värdet inkluderar utgifter för material och direkta utgifter för löner.

Övriga utgifter för utveckling redovisas i resultaträkningen som kostnad när de uppkommer. I balansräkningen redovisade utvecklingskostnader är upp- tagna till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och eventu- ella nedskrivningar. För 2004 och 2005 har bedömning gjorts att koncernen ej haft tillräckligt tillförlitliga tidredovisningssystem för att bland annat kunna klassificera internt nedlagda kostnader och hänföra dessa till projekt. Således har samtliga utgifter för utveckling under 2004 och 2005 kostnads- förts löpande. Från och med 1 januari 2006, bland annat genom ett tidredo- visningssystem, gör bolaget bedömningen att det med tillräcklig tillförlitlig- het kan identifiera de poster som uppfyller kriterierna för aktivering av utvecklingsutgifter enligt IAS 38 punkt 57. Sådana poster kommer således att aktiveras i balansräkningen från och med 1 januari 2006.

(ii) Avskrivning

Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över immateriella tillgång- ars beräknade nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjandeperioder är obestämda. Avskrivningsbara immateriella tillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning. De beräknade nyttjandeperio- derna är:

– balanserade utvecklingsutgifter 3 år

(l) Varulager

Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsälj- ningsvärdet. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader för fär- digställande och för att åstadkomma en försäljning.

Anskaffningsvärdet för varulager beräknas genom tillämpning av vägda genomsnittspriser, och inkluderar utgifter som uppkommit vid förvärvet av lagertillgångarna och transport av dem till deras nuvarande plats och skick.

(m) Nedskrivningar

De redovisade värdena för koncernens tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. IAS 36 till-

lämpas för prövning av nedskrivningsbehov för andra tillgångar än finansiel- la tillgångar vilka prövas enligt IAS 39, varulager och uppskjutna skatteford- ringar. För undantagna tillgångar enligt ovan prövas det redovisade värdet enligt respektive standard.

Nedskrivningsprövning för materiella och immateriella tillgångar samt andelar i dotterföretag

Om indikation på nedskrivningsbehov finns, beräknas enligt IAS 36 tillgång- ens återvinningsvärde som det högsta av nyttjandevärdet och verkligt värde minus försäljningskostnader. Vid beräkning av nyttjandevärdet dis- konteras framtida kassaflöden med en ränta som beaktar marknadens bedömning av riskfri ränta och risk förknippad med den specifika tillgången. En nedskrivning belastar resultaträkningen.

För immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod beräknas återvinningsvärdet årligen.

Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång ska tillgångarna vid prövning av nedskrivningsbehov gruppe- ras till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kas- saflöden (en så kallad kassagenererande enhet). En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar resultaträkningen.

Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande enhet (grupp av enheter) fördelas i första hand till goodwill. Därefter görs en pro- portionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten (gruppen av enheter).

Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar

Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det finns objektiva bevis på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning. Objektiva bevis utgörs av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet.

Återvinningsvärdet för tillgångar tillhörande kategorin lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen.

Återföring av nedskrivningar

En nedskrivning reverseras om det både finns indikation på att nedskriv- ningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. En reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning där så är aktuellt, om ingen nedskriv- ning gjorts.

Nedskrivningar av lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinnings- värdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes.

(n) Lämnad utdelning

I den mån utdelning till aktieägarna kommer ske i framtiden, redovisas dessa som skuld efter det att bolagsstämman godkänt utdelningen.

(o) Ersättningar till anställda

(i) Pensioner

Bolaget har inga förmånsbestämda planer.

Bolaget tillämpar bruttolöneavdrag, där varje anställd har rätt till ett brutto- löneavstående och kan välja att disponera en del av bruttolönen i ett pen- sionssparande. I den mån sådant pensionssparande förekommer kan det liknas vid en avgiftsbestämd plan. Företaget står dock ingen risk för avkast- ningen på pensionerna, och bekostar alltså inga pensionsplaner utöver de kostnader som ändå ingår i ordinarie bruttolöneutrymme.

(ii) Ersättningar vid uppsägning

En avsättning redovisas i samband med uppsägningar av personal endast om företaget är bevisligen förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten eller när ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång.

(iii) Aktierelaterade ersättningar

Teckningsoptioner möjliggör för de anställda som deltar i incitamentspro- grammet att förvärva nya aktier i bolaget. Det verkliga värdet vid tilldel- ningstidpunkten beräknas med Black & Scholes-modellen, och hänsyn tas till de villkor och förutsättningar som gäller vid respektive tilldelningstid- punkt. Kontant erlagd premie för tilldelade optioner skall motsvara beräknat verkligt värde för optionsprogrammet.

(p) Avsättningar

En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden. En avsättning för garantier redovisas när de underliggande produkterna eller tjänsterna säljs. Avsättningen baseras på historiska data om garantier och en sammanvägning av tänkbara utfall i förhållande till de sannolikheter som utfallen är förknippade med.

(q) Skatter

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande trans- aktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital.

Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslu- tade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångs- punkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Följande temporära skillnader beaktas inte; för temporär skillnad som uppkommit vid första redovisningen av goodwill, för- sta redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv och vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skat- tepliktig resultat, vidare beaktas inte heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på

hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skatte- satser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.

Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.

(r) Eventualförpliktelser (ansvarsförbindelser)

En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.

Moderbolagets redovisningsprinciper

Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och Redovisningsrådets rekommendationer RR 32 Redovisning för juridisk person. RR 32 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen skall tillämpa samtliga IFRS rekommendationer och uttalanden, såsom de har godkänts av EU, så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som skall göras. Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan.

De nedan angivna redovisningsprinciperna för moderbolaget har tilläm- pats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter.

Ändrade redovisningsprinciper

Moderbolagets ändrade redovisningsprinciper har redovisats i enlighet med reglerna i IAS 8 men med beaktande av de särskilda övergångsbestämmel- serna i RR 32. Det innebär att de ändrade redovisningsprinciperna redovisas med retroaktiv verkan.

Varulager

Förskott från leverantörer

I moderbolaget redovisas förskott till leverantörer under rubriken Varulager enligt ÅRL-schemat. I koncernen redovisas istället förskott från leverantörer som Övriga fordringar, i enlighet med IFRS. En omrubricering har gjorts av posten i koncernens balansräkning och kassaflödesanalys för 2004.

Skatter

I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatte- skuld. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital.

Intäkter per väsentligt intäktsslag

Koncernen Moderbolaget

Tkr 2005 2004 2005 2004

I segmentens investeringar i materiella anläggningstillgångar ingår samt- liga investeringar frånsett investeringar i korttidsinventarier och inventarier av mindre värde.

NO T 2 I NTÄKTERNA S F ÖRDELNIN G

Rörelsegrenar

Rörelsegrenar utgör koncernens primära segment. Koncernen består av föl-

xxxxx xxxxxxxxxxxxx:

Varuförsäljning	202 722	49 650	202 722	49 650
Tjänsteförsäljning och support	274	572	274	572
Summa nettoomsättning	202 996	50 222	202 996	50 222

Nettoomsättning:

NO T 3 S E GMENT SRAPPOR TERIN G

Segmentsrapportering upprättas för koncernens rörelsegrenar och geogra- fiska områden. Koncernens interna rapporteringssystem är uppbyggt utifrån uppföljning av avkastningen på koncernens varor och tjänster varför rörelsegrenar är den primära indelningsgrunden.

I segmentens resultat, tillgångar och skulder har inkluderats direkt hän- förbara poster samt poster som kan fördelas på segmenten på ett rimligt och tillförlitligt sätt. Ej fördelade poster består av ränte- och utdelningsin- täkter, räntekostnader, skattekostnader och allmänna administrationskost- nader. Tillgångar och skulder som inte har fördelats ut på segment är upp- skjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder, finansiella place- ringar och finansiella skulder.

• IP-TV: Rörelsegrenen består av bolagets produktserie Mood. Inkluderar kundplacerad utrustning med tillhörande mjukvara, servrar och tillbehör, samt support och konsulttjänster.

• IP residential gateways (IP-RG): Rörelsegrenen består av bolagets pro- duktserie Vood. Inluderar kundplacerad utrustning med tillhörande mjuk- vara, servrar och tillbehör, samt support och konsulttjänster.

Geografiska områden

Koncernens segment är indelade i följande geografiska områden: EMEA (Europa, Mellanöstern och Afrika), Nordamerika, samt Övriga geografier. Koncernens samtliga intäkter hänför sig dock till det svenska moderbolaget.

Geografiska områden utgör koncernens sekundära segment. Den infor- mation som presenteras avseende segmentets intäkter avser de geografis- ka områdena grupperade efter var kunderna är lokaliserade.

Information avseende segmentens tillgångar och periodens investering- ar i materiella anläggningstillgångar är ej relevant, eftersom koncernens samtliga tillgångar och investeringar är hänförliga till Sverige.

Rörelsegrenar

Koncernen IP-TV IP-RG Övrigt Koncernen

Tkr	2005	2004	2005	2004	2005	2004	2005	2004
Externa intäkter:	155 951	27 435	51 638	23 919	98	250	207 687	51 604
Interna intäkter	–	–	–	–	–	–	–	–
Totala intäkter	155 951	27 435	51 638	23 919	98	250	207 687	51 604
Rörelseresultat per rörelsegren Ofördelade kostnader	–56 383	–46 790	–17 700	–14 232	–	–	–74 083 –12 671	–61 022 –6 848
Rörelseresultat Finansnetto Skatt							–86 754 –4 492 –	–67 870 –1 409 76
Årets resultat Tillgångar	82 603	35 030	35 185	7 696		–	–91 246 117 788	–69 202 42 726
Ofördelade tillgångar							73 863	14 726
Summa tillgångar							191 651	57 452
Skulder	98 513	20 331	15 977	8 007		–	114 490	28 338
Ofördelade skulder							7 053	3 833
Summa skulder							121 544	32 171
Investeringar	1 002	542	426	250	213	133	1 641	925
Avskrivningar	490	329	277	203	88	51	855	583
Övriga kostnader som inte motsvaras av utbetalningar	322	–	83	–	–	–	405	–
Geografiska områden
Koncernen	EMEA		Nordamerika		Övriga	geografier		Koncernen
Tkr	2005 2004		2005 2004		2005	2004		2005 2004
Externa intäkter	185 738 29 934		14 572 13 797		7 377	7 873		207 687 51 604

Ö VRIGA R ÖREL SEINTÄKTER

NO T 4

PER SONALK O S T NADER

ANS TÄ LLD A OCH

NO T 6

Koncernen Tkr	2005	2004
Statliga bidrag (Vinnova)	200	1 307
Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar	5	75
Kursvinster på fordringar/skulder av rörelsekaraktär	3 633	–
Övriga ersättningar och intäkter	852	–
	4 691	1 382
Moderbolaget Tkr	2005	2004
Statliga bidrag (Vinnova)	200	1 307
Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar	5	75
Kursvinster på fordringar/skulder av rörelsekaraktär	3 633	–
Övriga ersättningar och intäkter	852	–
	4 691	1 382

Kostnader för ersättningar till anställda

Koncernen 2005 2004

Löner och ersättningar mm								40 933	33 796
Sociala avgifter								12 295	10 235
								53 228	44 031
Medelantalet anställda							varav		varav
						2005	män	2004	män
Moderbolaget
– Sverige						73	84 %	56	88 %
– USA						4	0 %	4	0 %
Moderbolaget totalt						77	84 %	60	88 %
Statliga stöd Dotterföretag						–	–	–	–
1 507 tkr. Bidragen avser främst konvergeringsprojekt för bolagets produkt- Koncernen totalt						77	84 %	60	88 %
plattformar inom IP-TV och IP-RG. Kursvinster							2005	2004
Redovisade kursvinster ovan avseende 2005 rör valutasäkringar av enskilda							andel kvinnor	andel kvinnor
kundaffärer. Moderbolaget
Styrelsen							0 %	0 %
Övriga ledande befattningshavare							8 %	0 %
NO T 5 Ö VRIGA R ÖREL SEK O S T NADER Koncernen totalt
Styrelsen							0 %	0 %
Koncernen Moderbolaget Övriga ledande befattningshavare							8 %	0 %
Tkr 2005 2004 2005 2004
Kostnader för nedläggning av pågående projekt, Mood 100	7 128	–	7 128	–	Löner, andra ersättningar och sociala kost 2005		nader	2004
Kursförluster på fordringar/ skulder av rörelsekaraktär	2 258	1 431	2 258	1 431		Löner och ersätt-	Sociala kost-	Löner och ersätt-	Sociala kost-
Förlust vid försäljning av						ningar	nader	ningar	nader

Koncernen har under 2004 och 2005 erhållit bidrag från Vinnova om totalt

Könsfördelning i företagsledningen

anläggningstillgångar 8 – 8 – Rörelsekostnader för

2003 hänförliga till

filialen Tilgin Inc i USA – – – 1 309

Övrigt –42 – –42 –

9 353 1 431 9 353 2 740

Samtliga kursvinster och kursförluster relaterade till omräkningar av rörel- sefordringar och rörelseskulder per balansdagen redovisas netto som övriga rörelsekostnader.

Under 2004 definierades den amerikanska filialen Tilgin Inc. som en redo- visningsmässigt integrerad del av moderbolaget, varför en retroaktiv juste- ring gjordes i bokslutet 2004, där kostnader hänförliga till filialen avseende 2003 belastade moderbolagets resultat för 2004.

Moderbolaget	39 841	13 295	33 263	10 703
(varav pensionskostnad)		1 242 1)		580 1)

1) Av moderbolagets pensionskostnader avser 0 (0) gruppen styrelse och VD. Företagets utestående pensionsförpliktelser till dessa uppgår till 0 (0).

Löner och andra ersättningar fördelade mellan styrelseledamöter m.fl och övriga anställda

2005 2004

Styrelse Övriga Styrelse Övriga

Tkr och VD anställda och VD anställda

Moderbolaget Sverige 515 36 213 789 30 276 (varav tantiem o.d) (–) (–) (–) (–)

Moderbolaget USA – 3 113 – 2 198

(varav tantiem o.d) (–) (–) (–) (–)

Moderbolaget totalt 515 39 326 789 32 474

Koncernen totalt 515 39 326 789 32 474

(varav tantiem o.d) (–) (–) (–) (–)

NO T 8 F INANSNETT O

Moderbolaget
Tkr	2005	2004
Ränteintäkter, övriga	138	591
	138	591
Räntekostnader, lån från aktieägare	–2 446	–
Räntekostnader, övriga	–1 503	–1 553
Kostnader för fakturabelåning	–483	–385
Dröjsmålsräntor till leverantörer	–199	–62
	–4 631	–2 000

Nuvarande verkställande direktör har verkat i bolaget på konsultbasis till och med november 2005, därefter som anställd. Samtliga lönekostnader avser det svenska moderbolaget. Inga anställda finns i koncernens två dotterbolag, inga löner eller andra ersättningar har betalats ut.

Av de löner och ersättningar som lämnats till övriga anställda i kon- cernen avser 7 852 tkr (4 482 tkr) andra ledande befattningshavare än styrelse och VD.

För en sammanställning av ledande befattningshavares förmåner, se not 19.

Avgångsvederlag

Inga avtal om avgångsvederlag eller liknande förmåner har träffats med styrelseledamöter, verkställande direktören eller andra personer i företa- gets ledning.

Lån till ledande befattningshavare

NO T 9 BOKSL UT SDISPO SITIONE R

Moderbolaget
Tkr	2005	2004
Upplösning av överavskrivningar: Inventarier, verktyg och installationer	–	271
Summa	–	271

Det finns inga lån, ställda panter och andra säkerheter eller ingångna ansvarsförbindelser till förmån för styrelseledamot, VD eller motsvarande befattningshavare.

Sjukfrånvaro i moderbolaget

Total sjukfrånvaro som en andel

2005 2004

av ordinarie arbetstid 1,2 % 1,0 %

Andel av den totala sjukfrånvaron som avser sammanhängande sjukfrånvaro

på 60 dagar eller mer 0,0 % 0,0 %

NO T 10 SKA TTER

Redovisad i resultaträkningen
Koncernen Tkr	2005	2004
Aktuell skattekostnad/skatteintäkt
Periodens skattekostnad/skatteintäkt	–	–
Uppskjuten skatteintäkt
Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader	–	76
Totalt redovisad skatteintäkt i koncernen	–	76
Moderbolaget Tkr	2005	2004
Aktuell skattekostnad/skatteintäkt
Periodens skattekostnad/skatteintäkt	–	–
Uppskjuten skattekostnad/skatteintäkt	–	–
Totalt redovisad skattekostnad i moderbolaget	–	–
		forts.

Sjukfrånvaron som en andel av varje grupps ordinarie arbetstid

Sjukfrånvaron fördelad efter kön:

Män	0,7 %	0,9 %
Kvinnor	3,9 %	1,6 %
Sjukfrånvaron fördelad efter ålderskategori:
29 år eller yngre	0,7 %	2,1 %
30–49 år	1,4 %	0,9 %
50 år eller äldre	0,5 %	0,6 %

NO T 7 A R V ODE OCH K O S TNADS-

ER S Ä TTNIN G TIL L REVISORE R

Koncernen Moderbolaget

Tkr

2005

2004

2005

2004

KPMG

Revisionsuppdrag

269

398

245

380

Andra uppdrag

266

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföring- en samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbets- uppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är andra upp- drag.

Document Metadata

Table of Contents

Contract

Document Metadata